6 Dimensioneringsprinciper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "6 Dimensioneringsprinciper"

Transkript

1 6 Dimensioneringsprinciper 6.1 Gator i huvudnätet för biltrafik De generella dimensioneringsprinciper för gaturummets utformning som ges i avsnitt 3.3 kan för gator som ingår i huvudnätet för bilar utvecklas till följande konkreta utformnings- och dimensioneringskrav med hänsyn till övriga trafiknäts trafikanter som använder gatan: Gatorna bör dimensioneras och utformas så att en god trafiksäkerhetsstandard kan upprätthållas samtidigt som trafiken har god framkomlighet. Därutöver bör utrymme ges för de andra aktiviteter som är lämpliga för platsen. Kollektivtrafiken bör ges god framkomlighet även där biltrafikens framkomlighet är reducerad. I det övergripande huvudvägnätet strävas efter en god framkomlighet även för biltrafik. Körbanor bör ha gott utrymme för stora fordon. Gatorna bör ges välproportionerade rumsbildningar med hänsyn till förekommande långsamma och snabba trafikanter. Gatorna bör utformas med hänsyn till omgivningens krav på störningsfrihet. Dessa krav kan uppfyllas genom följande konkreta åtgärder: Gång- och cykeltrafiken separeras från biltrafiken. Gatuutformningen tvingar bilister till låg hastighet där gående korsar gatan. I det övergripande huvudvägnätet eftersträvas dock så långt möjligt god framkomlighet för biltrafik. Biluppställning längs vägbanekanten tillåts bara där vägbanebredden dimensionerats med hänsyn till detta. Normalt bör biluppställning inte tillåtas i det övergripande huvudvägnätet. Bussfält anordnas där bussarna annars får låg framkomlighet. Fri- och sidoområden utformas så att trafikens störning av omgivningen minimeras. Skilje- och sidoremsor samt sidoområden används för planteringar, träd, gatumöbler etc. som tillsammans med omgivande byggnadsfasader ger gaturummet fasta och välproportionerade rumsformer. Snö röjs och magasineras på ett sådant sätt att separeringen av olika trafikantgrupper bibehålles och så att framkomligheten inte påverkas i större utsträckning. VGU VV publikation 2004:

2 Följande generella krav bör uppfyllas för god, mindre god respektive låg standard med avseende på trafiksäkerhet och framkomlighet på gator som ingår i huvudnätet för biltrafik: KVALITETSNIVÅ GÅNGTRAFIK CYKELTRAFIK BILUPPSTÄLLNING God standard VR < 10 km/h VR 30 km/h Uppställningsfält vid VR < 30 km/h Mindre god standard VR km/h VR km/h Uppställningsfält vid VR km/h Låg standard VR > 30 km/h VR > 40 km/h Uppställningsfält vid VR = 70 km/h En förutsättning för att standardnivåerna enligt ovan ska gälla är att dimensionerande trafiksituation väljs så att hänsyn tas till de gåendes och cyklisternas behov av utrymme. 6.2 Gator i lokalnäten för biltrafik De generella dimensioneringsprinciper för gaturummets utformning som ges i avsnitt 3.3 kan för gator som ingår i lokalnätet för bilar utvecklas till följande konkreta utformnings- och dimensioneringskrav med hänsyn till övriga trafiknäts trafikanter som använder gatan. Gatorna bör dimensioneras och utformas så att en god trafiksäkerhetsstandard kan upprätthållas, särskilt för gående och cyklister. Framkomligheten för bilar kan vara låg. Fordonstyper som sällan förekommer kan ges liten framkomlighet. Utrymmesstandarden för bussar i linjetrafik bör vara god vid trafiksituationer som är normala för gatan. Åtkomligheten med bil bör vara god. Vissa transporttyper måste kunna komma nära entréer. Gatorna bör ges välproportionerade rumsbildningar med särskild hänsyn till långsamma trafikanter. Gatorna bör utformas med hänsyn till omgivningens krav på störningsfrihet. Dessa krav kan uppfyllas genom följande konkreta åtgärder: Gång- och cykeltrafiken separeras vid behov från biltrafiken. Gatuutformningen tvingar bilister till låg hastighet där gående korsar gatan. Körbanebredden väljs så att vanliga mötessituationer kräver låg hastighet. Snö röjs och magasineras på ett sådant sätt att gatans funktion inte äventyras. Körmöjligheter ordnas till entréer etc. för utryckningsfordon m.fl. transporttyper med särskilda behov av åtkomlighet. Gestaltningen av gatan ska överensstämma med omgivningens karaktär och stödja låga hastigheter. 48 VGU VV publikation 2004:

3 Följande generella krav bör uppfyllas för god respektive mindre god standard med avseende på trafiksäkerhet och åtkomlighet för transporttyper med särskilda behov på gator som ingår i lokalnätet för biltrafik: KVALITETSNIVÅ GÅNGTRAFIK CYKELTRAFIK ÅTKOMLIGHET God standard Mindre god standard VR < 10 km/h VR km/h VR < 30 km/h VR km/h < 20 m till entré <2 % lutning m till entré 2-4 % lutning En förutsättning för att standardnivåerna enligt ovan ska gälla är att dimensionerande trafiksituation väljs så att hänsyn tas till de gåendes och cyklisternas behov av utrymme. 6.3 Hastighetssäkring av gator På gator i både huvudnät och lokalnät, och i undantagsfall i det övergripande nätet, kan hastighetssäkrande åtgärder behövas för att hålla biltrafikens hastighet på en från trafiksäkerhetssynpunkt önskad nivå. Gatutyperna indelas i gårdsgator, gator med VR 30-, 50/30-, 50 eller 70/50-gator. Gårdsgator tillhör normalt lokalnätet för biltrafik på delar med ringa bil- och cykeltrafik och med relativt omfattande gångtrafik och där särskilt beslut fattats som framgår av lokal trafikföreskrift och dessutom anges med vägmärken. De kan också förekomma som korta avsnitt på huvudnätsgator där särskilda omständigheter medför behov att prioritera de gåendes tillgänglighet och trafiksäkerhet högt på bekostnad av fordonstrafikens framkomlighet. Gator med VR 30 km/h förekommer vanligast som lokalnätsgator för biltrafik men kan förekomma som huvudnätsgator där det motiveras av hänsyn till miljön och/eller förekomsten av korsande gående och cyklister. Gator med VR 50/30- och VR 70/50 förekommer normalt bara som huvudnätsgator, men gator med VR 50/30 kan ha en dubbel funktion och även ingå i lokalnätet för biltrafik. Gatutyperna särskiljs av följande översiktliga karaktäristika: På gårdsgator får fordon framföras med högst gångfart. Fordonsförare har väjningsplikt mot gående. Längs gator med VR 30 ska trafikens hastighet vara högst 30 km/h både på sträcka och i korsningar. Gående och cyklister ska kunna korsa körbanan var som helst. Parkerings/uppställningsfält kan finnas längs gatan. Dessa kan vara tydliggjorda med avvikande beläggning, avskiljande lågt kantstöd o.dyl. Längs gator med VR 50/30 ska trafikens hastighet vara högst 50 km/h på sträcka och 30 km/h i korsningar och andra konfliktpunkter. Gående och cyklister ska normalt korsa körbanan vid korsningarna och vid övergångsställen som är hastighetssäkrade till 30 km/h. Uppställningsfält finns normalt inte men ytor för angöring som kan vara tydliggjorda med avvikande beläggning, o.dyl förekommer. VGU VV publikation 2004:

4 Längs gator med VR 70/50 ska trafikens hastighet vara högst 70 km/h på sträcka och 50 km/h i korsningar. Gående och cyklister ska om denna trafik är stor normalt korsa körbanan planskilt. Uppställningsfält finns normalt inte. En hastighetssäkrads vägs/gatas trafiktekniska utformning banindelning och - bredder, linjeföring, korsningar och möblering av väg/gaturum - ska medvetet väljas och gestaltas för att begränsa biltrafiken högsta möjliga hastighet till eftersträvad nivå. Att utforma en hastighetssäkrad gata innebär en medveten strävan att förklara och förtydliga gatans funktion genom att använda olika ytmaterial, planteringar, vägutrustning m.m. t.ex. för att skilja banor för olika trafikanter eller riktningar åt och för att göra trafikanter uppmärksamma på fartdämpande åtgärder. Material, färg och form ska väljas så att harmoni med gaturummet i övrigt uppnås och så att en trafikmiljö skapas där behovet av vägmarkeringar och vägmärken är litet. Den trafiktekniska och geometriska utformningen av en hastighetssäkrad väg/gatas trafikbanor bestäms av: vald referenshastighet gåfart, VR 30, VR 50/30 eller VR 70/50 valda dimensionerande trafiksituationer DTS. Referenshastigheten ger högsta önskade punkthastighet, utformningshastighet för personbilar (Vu_pb), längs den hastighetssäkrade sträckan eller i den hastighetssäkrade punkten. Det innebär att större bilar normalt framförs med lägre hastighet. Önskad hastighet för gårdsgator kan uppnås genom den totala gestaltningen och utformningen av gaturummet och för övriga gator i första hand genom att länklängder och linjeföring anpassas till önskad hastighetsnivå och hastighetssäkrande åtgärder anläggs i eller i anslutning till gatukorsningar. Med länklängd avses avståndet mellan två hastighetssäkrade punkter, t.ex. korsningar där bilar tvingas hålla högst önskad hastighet exempelvis cirkulationsplatser eller på grund av åtgärder som gupp och sidoförskjutningar. Följande länklängder bedöms ge god, mindre god och låg standard vid VR 30 och VR 50, se FIGUR 6-1. Vid bedömning av behovet av åtgärder för att hålla rätt hastighetsnivå är det viktigt att minnas att alla trafiksituationer som kräver mindre bredd än DTS har bättre utrymme att hålla högre hastighet än den som planerats för. 50 VGU VV publikation 2004:

5 VR 50 God Mg Låg VR 30 God Mindre god Låg FIGUR 6-1 Länklängder vid VR 30 och VR (m) Kommentar: Länklängderna förutsätter effektiv fartdämpning som ger låg hastighet i länkändarna Åtgärder som kan bidra till önskad hastighetsnivå är rumsbildning t.ex. genom linjeföring med små radier i horisontalkurvor och/eller smal gatusektion, möblering och plantering i väg/gaturummet samt skilda ytmaterial för olika trafikfunktioner. I första hand bör man skapa korta länkar genom: en medveten gatunätsplanering; vid planering av nya områden och vid förändring i befintliga områden, att anlägga hastighetssäkrande åtgärder som gupp, sidoförskjutningar och smal vägbana på önskat avstånd från varandra. I andra hand kan man skapa korta länkar genom att hastighetssäkrade åtgärder anläggs i anslutning till GC-korsningar. I tredje hand kan man skapa korta länkar genom att hastighetssäkrande anordningar anläggs för att dela långa länkar i kortare dellänkar. Entrén till en hastighetssäkrad väg/gata bör utformas med port som fysiskt ger fartdämpning. Exempel på utformning och utmärkning av portar och övriga fartdämpande och hastighetssäkrande åtgärder visas i kapitel 11 Fartdämpning. 6.4 Dimensionering av trafikbanor Generellt gäller att tillåten hastighet ska avspeglas i sektionsbredden. Nedan beskrivs dimensionering av trafikbanor. De är indelade i: vägbanor för huvudnät och lokalnät efter biltrafikens huvudnät och lokalnät. Dessa vägbanor kan samtidigt ingå i nät för andra trafikslag, t.ex. kollektivtrafik samt för gång- och cykeltrafik vid separeringsformerna Blandtrafik, Cykelfält och Vägren, se kapitel 4 Trafikseparering, bussgator, gång- och cykelbanor/vägar. VGU VV publikation 2004:

6 Väg i tunnel ska som grundprincip ha samma vägbanebredd och friområde som motsvarande väg i ytläge med eventuella tillägg för väggeffekt enligt kapitel 2 Fria rummet. Vägrensbredden kan ökas eller minskas beroende på: tunnellängd och trafikmängd, trafikövervakningssystem, uppställningsfickor som alternativ till bred vägren. Beslut om ändrad typsektion eller införande av uppställningsfickor tas från fall till fall. Grundregler med hänsyn till tunnellängd och trafikmängd ges i TUNNEL Typsektioner i VGU förutsätter att tunnelutrustningen uppfyller kraven för säkerhetsklassen enligt TUNNEL Dimensionerande trafiksituation Vägbanans bredd ska rymma en dimensionerande trafiksituation DTS vars sammansättning beror på banans funktion. Vägbanor som utgör länkar i biltrafikens nät ingår dessutom ofta som länkar i något annat trafikslags nät. Då kan sammansättningen av DTS påverkas. Vid t.ex. separeringsformen Cykelfält ska cykel ingå, men cykel kan även ingå vid separeringsformerna Blandtrafik och Vägren. Valet av DTS baseras på trafikflödets storlek och sammansättning. Vid dimensionering av gång- och cykelbanor kommer valet av DTS att påverkas av om gående och cyklister ska ha separata banor eller en gemensam bana. Dimensionerande trafiksituation består av en normal, ofta förekommande, trafiksituation - normal DTS - som bör kunna hanteras bekvämt och utan större inskränkning av framkomligheten för de trafikslag som ingår i DTS. Beroende på vägbanans funktion kan dessutom behov finnas att dimensionera för en exceptionell, ovanligt förekommande trafiksituation t.ex. fordonshaveri, exceptionell DTS - som bör kunna hanteras men med låg utrymmesstandard, vilket normalt medför låg hastighet men som förhindrar att det blir stopp i trafiken Principer för dimensionering av huvudnätsgators vägbanor VGU:s råd om dimensionering av huvudnätsgators vägbanor bygger på tre principer: dimensionerande trafiksituation, se avsnitt 3.3, servicenivå under dimensionerande timme, se del Grundvärden, samhällsekonomiska bedömningar. Dimensionerande trafiksituation Vägbanans bredd ska rymma en dimensionerande trafiksituation DTS vars sammansättning beror på vägbanans funktion. Är vägbanan en länk bara i biltrafikens huvudnät eller dessutom i något annat trafikslags nät? 52 VGU VV publikation 2004:

7 Dimensionerande trafiksituation består av: en normal, ofta förekommande, trafiksituation - normal DTS, för vägbanor med höga krav på framkomlighet, t.ex. genomfarter och infarter tillkommer en exceptionell, ovanligt förekommande trafiksituation t.ex. fordonshaveri, exceptionell DTS. Kommentar: Normal DTS beror på nättillhörighet och separeringsform, till exempel: möte mellan två lastbilar/bussar på normal tvåfältsväg med separerad cykeltrafik lastbil kör om cyklist inom egen vägbanehalva på tvåfältsväg utan separering av cykeltrafik. Exceptionell DTS kan vara att en lastbil passerar en havererad lastbil vid samtidigt möte med personbil. Kravet på utrymmesklass är normalt lägre än för normal DTS. Breddbehov för en trafiksituation kan bestämmas enligt kapitel 3. Servicenivå Dimensionerande timme enligt del Dimensioneringsgrunder används för att bestämma servicenivån. Samhällsekonomiska bedömningar I en samhällsekonomisk bedömning ska hänsyn tas till: trafikantens tillgänglighet, trafiksäkerhet, miljöstörningar, och anläggnings, drift- och underhållskostnader. Vissa effekter kan inte värderas i monetära termer utan måste vägas in subjektivt. Exempel är effekter på omgivningens karaktär, estetiska och trygghetseffekter Väg/gatutyper i huvudnätet De vägar/gator som ingår i huvudnätet för biltrafik kan dessutom utgöra länkar i andra trafiknät, t.ex. det nationella vägnätet, kollektivtrafiknät och GC-nät, vilket kan påverka gaturummets uppbyggnad. Nedan beskrivs dimensionering av tre väg-/gatutyper, nämligen motorväg samt fyr- och tvåfältig väg/gata. Andra väg-/gatutyper, t.ex. trefältig enkel- eller dubbelriktad vägbana dimensioneras enligt samma principer. När länkar i huvudnätet för biltrafik samlokaliseras med kollektivtrafiknätet eller cykelnätet kan behov av bussfält eller cykelfält uppkomma. Dimensionering beskrivs i moment Specialfält på huvudnäts- och lokalnätsgator. Motorväg Motorväg har normalt VR 90 eller 70 i urbana vägrum. Utformning av motorväg VR 90, se del Sektion landsbygd - vägrum. Motorvägssektion i tunnel väljs efter särskild utredning. VGU VV publikation 2004:

8 Motorvägar med VR 70 bör ha 3,25 m breda körfält och inre vägren 0,5 m. Yttre vägren väljs 1,0 2,0 m efter särskild utredning. Om det inte är möjligt att stänga av en körbana i lågtrafiktid för underhållsarbeten bör en yttre vägren på 2,75 m övervägas. Mittremsa utformas enligt något av alternativen B1, B2, B3 eller C, se avsnitt 8.1 Mittremsetyper. Flerfältsväg/-gata GC-trafiken bör vara separerad till GC-bana. Vägbanan bör utformas och väljas enligt figur 6-1. Flerfältsväg dimensioneras som tvåfältsväg med stort biltrafikflöde. Biltrafiken är så stor att god trafiksäkerhet för cyklister endast uppnås med separering. Nedan visade vägbanebredder ger god, mindre god respektive låg standard för sektion utan respektive med mittremsa. Vägbane- och mittremsetyp Utan mittremsa Vägbanebredd oavsett trafikflöde Gatuklass Huvudnät VR 50 utan cykel Vägbanebredd i meter MG God Med mittremsa Med räcke Gatuklass Huvudnät VR 70 utan cykel 2) Huvudnät VR 50 utan cykel Gatuklass Huvudnät VR 70 utan cykel Vägbanebredd i meter 2x MG God 2x MG God 6,0 6,5 7,0 Vägbanebredd i meter 2x MG God 6,50 7,25 1) God standard endast med separering av cyklar. För mindre god standard krävs vägren/cykelfält >1,0 m, öppningsårstrafik ÅDT 0< samt att cyklisterna är få, låg standard vägren.0,75 m. 2) Vid förhöjd mittremsa behöver mittvägren ej markeras. FIGUR 6-2 Typsektion för fyrfältig huvudnätsväg På fyrfältig huvudnätsväg i det övergripande huvudvägnätet bör vägbanan för vardera körriktningen dimensioneras för normal DTS, (L+L)A = omkörning mellan lastbilar/bussar med god standard - och exceptionell DTS, (l+l+p)b = samtidig passage av stillastående/havererad buss/lastbil för lastbil/buss och personbil med sänkt hastighet. 54 VGU VV publikation 2004:

9 Kommentar: I tabell 6-1 har gjorts vissa reduktioner i körfältsbredderna i förhållande till denna modell för att få en hastighetsanpassning. Val mellan två- och fyrfältig sektion bör ske med hänsyn till framkomlighet och säkerhet för både biltrafik och GC-trafik samt stadsbild. Påverkande faktorer är önskvärd kapacitet, belastningsgrad och kapacitet i korsningar. Tvåfältig huvudnätsväg Tvåfältig huvudnätsväg bör väljas såvida inte trafikmängderna motiverar flerfältsväg, se avsnitt Fyrfältig huvudnätsväg. Tvåfältig nationell huvudnätsväg ska, och regionala och lokala bör vid nyprojektering ges vägbanebredder beroende på val av separeringsform enligt nedan. TABELL 6-1 Separeringsform TABELL 6-1 Separeringsform Egen bana För gång- och cykeltrafik finns antingen en GC-väg eller egen bana avskild från körbanan med kantstöd eller skiljeremsa. Cykelfält, (vägren) Cykelfält är ett körfält för cykeltrafik och mopeder klass II (men inte klass I) som avgränsas med cykelfältslinje eller om det finns särskilda skäl till det vägmarkeringen spärrlinje (vägmärkesförordningen 1978:1001), se figur 4-1. Cykelfältet ska användas av gående när gångbana eller vägren saknas. Cykelfält ska för god standard rymma en cyklist med god utrymmesstandard till dimensionerande bilar i angränsande körfält. I undantagsfall kan vägren utföras som alternativ till cykelfält på sträckor där behov att angöra för biltrafik inte kan lösas på annat sätt. Blandtrafik Alla trafikanter är blandade på samma bana. Om gångbana och vägren inte finns ska gående använda körbanan. Eventuell vägren dimensioneras inte för gång- eller cykeltrafik. Tabell Nedan givna standardnivåer förutsätter att trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafik tillgodosetts vid val av separeringsform. Om separeringsformen ger lägre standardnivå gäller denna för trafiksäkerhet VGU VV publikation 2004:

10 TABELL 6-2 Sektionsindelning tvåfältig huvudnätsväg vid separeringsform egen bana VR RUM VÄGBANEBREDD(M) SEKTION 70 Vägrum 7,5 K6,5V0,5 Gaturum 7 K7,0 50 Vägrum 6,5 K6,0V0,25 Gaturum 6,0 K6,0 30 Gaturum 6,0 K6,0 TABELL 6-3 Sektionsindelning tvåfältig huvudnätsväg vid separeringsform cykelfält (vägren) VR STANDARD VÄGBANEBREDD (M) SEKTION 70 God 10 K6,5C1,75 Mindre god 9,5 K6,5C1,5 50 God 9,5 K6,0C1,75 Mindre god 9 K6,0C1,5 30 God 8,5 K5,5C1,5 Mindre god 8.0 K5,5C1,25 TABELL 6-4 Sektionsindelning tvåfältig huvudnätsväg vid separeringsform - blandtrafik VR STANDARD VÄGBANEBREDD(M) SEKTION ALTERNATIV 70 God 8 K6,5V0,75 K8,0 Mindre god 7 K6,5V0,25 K7,0 50 God 7 K7,0 K6,5V0,25 (vägrum) Mindre god 6,5 K6,5 K6,0V0,25 (vägrum) 30 God 6,5 K6,5 K6,0V0,25 (vägrum) Mindre god 6,0 K6,0 Endast gator avsedda för genomfartstrafik förses med vägkantmarkering. Se del Vägmarkeringar och vägkantutrustning. Vägbanebredden är dimensionerad för normala dimensionerande trafiksituationer enligt TABELL 6-5 och exceptionella trafiksituationer enligt TABELL 6-6. TABELL 6-5 Normal dimensionerande trafiksituation för tvåfältig huvudnätsväg Standard NORMAL DTS cykel på egen bana cykel i cykelfält eller på vägren cykel i blandtrafik God (L+L)A (C+L+L+C)A (C+P+P+C)A (L+L)A Mindre god (L+L)B (C+L+L+C)B (C+L+P)B (L+L)A innebär att två bussar eller lastbilar ska kunna mötas med utrymmesklass A, dvs. utan hastighetsnedsättning. 56 VGU VV publikation 2004:

11 Kommentar: I TABELL har gjorts vissa reduktioner i körfältsbredderna i förhållande till denna modell för att få en hastighetsanpassning. TABELL 6-6 Exceptionell dimensionerande trafiksituation för tvåfältig huvudnätsväg STANDARD VR EXCEPTIONELL DTS God 70 (l+p+p)b Mindre god 70 (l+p+p)c God 50 (l+p+p)c Mindre god 50 (p+p+p)c Stillastående fordon betecknas med gemener och fordon i rörelse med versaler. Beträffande markeringar, se del Vägmarkeringar och vägkantsutmärkning. Sidoområdestyp ska väljas enligt kapitel 7 Sidoområden Principer för dimensionering av lokalnätsgators vägbanor VGU:s rekommendationer om dimensionering av lokalnätsgators vägbanor bygger på att vägbanan ska rymma vanligt förekommande trafiksituationer och dessutom andra funktioner som kan vara nödvändiga, t.ex. för lastning och lossning av gods, bilparkering etc. dimensionerande trafiksituation, se avsnitt 3.3. Dimensionerande trafiksituation Vägbanans bredd ska rymma dimensionerande trafiksituation DTS vars sammansättning beror på vägbanans funktion. Är vägbanan en länk bara i biltrafikens lokalnät eller dessutom i något annat trafikslags nät? Dimensionerande trafiksituation består av en normal, ofta förekommande, trafiksituation - normal DTS - som bör kunna hanteras bekvämt. Kommentar: Normal DTS beror på bilflöde och separeringsform, till exempel: på lokalnätsgata med måttligt flöde när cykeltrafik är separerad, möte mellan lastbil och personbil på lokalnätsgata med litet flöde när cykeltrafik inte är separerad, lastbil kör om eller möter cyklist på industrigata, två lastbilar möts vid sidan av uppställd lastbil. Breddbehov för en trafiksituation kan bestämmas enligt kapitel 3. VGU VV publikation 2004:

12 I nedanstående tabell visas för olika gatutyper exempel på val av DTS och förslag till vägbanebredd med hänsyn till gatans trafikuppgift. TABELL 6-7 Exempel på dimensionerande trafiksituationer på lokalnätsgator. Cykeltrafik är inte separerad från biltrafik. Om gångbana saknas använder även gående vägbanan GATUTYP VR NORMAL DTS VÄGBANEBREDD M INDELNING*) ANM Gator viktiga för godstrafik Övriga gator i lokalnätet 30 (LBn+ LBn)A 6,5 F+F 1) (LBn+ LBn +C)A 8,0 F+F, alt V+F+F+V (C+ LBn+ LBn +C)A 9,0 V+F+F+V 3) 50 (LBn+ LBn)A 7,0 F+F 1) 30 (P+C)A 3,5 K (LBm+C)A 4,0 K (LBn +C)A, (P+P)A 4,5 K (LBm+P)A 5,0 K (LBn +P)A 5,5 K (LBn+ LBn)A 6,5 F+F (C+ LBn+ LBn +C)A 9,0 FC+F+F+FC 50 (LBn +P)A 6,0 F+F 1) (LBn+ LBn)A 7,0 F+F 1) *) Indelning: F+F=körbanan kan delas med mittlinje i två körfält. 1) Denna väg bör endast vara ett alternativ till en säker och attraktiv väg som de flesta cyklisterna väljer. 2) Måttligt antal cyklister, endast vuxna. Ju fler cyklister, desto bättre med cykelfält eller vägrenar. 3) Många cyklister, endast vuxna. I nedanstående tabell visas för olika gatutyper exempel på val av DTS och förslag till vägbanebredd med hänsyn till gatans trafikuppgift. 2) TABELL 6-8 Exempel på dimensionerande trafiksituationer på lokalnätsgator. Cykeltrafik är separerad från biltrafik vilket innebär att gående också separeras GATUTYP VR NORMAL DTS VÄGBANEBREDD M INDELNING*) Gator viktiga för godstrafik Övriga gator i lokalnätet 30 (LBn+ LBn)A 6,5 F+F 50 (LBn+ LBn)A 7,0 F+F 30 (P+P)A 4,5 K (LBm+P)A 5,0 K (LBn +P)A 5,5 K (LBn+ LBn)A 6,5 F+F 50 (LBn +P)A 6,0 F+F (LBn+ LBn)A 7,0 F+F *) Indelning: F+F=körbanan kan delas med mittlinje i två körfält. K=körbanan är så smal att den inte ska delas i körfält. 58 VGU VV publikation 2004:

13 6.4.5 Specialfält på huvudnäts- och lokalnätsgator Följande specialfält behandlas nedan: Bussfält Cykelfält Uppställningsfält Bussfält (FB) Bussfält är ett körfält upplåtet för fordon i linjetrafik m.fl där inte annat anges även för cykeltrafik. Körfältet kan dessutom vara upplåtet för taxi och för fordon med särskild dispens. Bussfält kan anläggas för att separera bussar i linjetrafik från övrig biltrafik på gator där trafiken har framkomlighetsproblem. Därigenom kan bussarnas framkomlighet säkerställas vilket förbättrar regelbundenheten och tidshållningen. Bussfält kan dessutom användas för att möjliggöra dubbelriktad busstrafik på en gata med i övrigt enkelriktad biltrafik. Övriga effekter blir olika beroende på om bussfältet ligger längs ytterkanten eller i körbanemitten. Hur effekten blir för övrig trafiks tillgänglighet och säkerhet beror på hur bussfälten inverkar på övriga trafikanters behov av utrymme. Bussfälten bör t.ex. inte ta så mycket utrymme från övrig biltrafik att kö bildas uppströms som hindrar bussarna att nå bussfälten. Då kan tidsvinsten utebli. Se del Vägmarkeringar och vägkantutrustning. I bussfält längs ytterkanten är cykeltrafik tillåten. Sådana bussfält omöjliggör i praktiken att det för övrig biltrafik samtidigt ordnas uppställningsfält och angöring för av- och påstigning. Om bussfältet tidsregleras till viss tid på dagen kan fältet under övrig tid antingen vara öppet för övrig trafik eller användas för uppställning och angöring. För att säkerställa god framkomlighet för bussarna och god säkerhet för alla måste cykeltrafik som använder bussfältet beaktas vid dimensionering av fältbredden. Även i bussfält i körbanemitt är cykeltrafik normalt tillåten. Om hållplatser ska ordnas på sträcka med bussfält i körbanemitt krävs normalt extra utrymme för hållplatsplattformar. Bussfält i körbanemitt är en mindre bra lösning för passagerarna som måste korsa ett eller flera körfält för att nå hållplatsen. VGU VV publikation 2004:

14 Bussfält kan förekomma i olika körfältskombinationer beroende på vägbanans totala antal körfält. I figur 6-4 visas olika varianter. FIGUR 6-3 Olika varianter av körbanor med bussfält Exempel på breddbehov för bussfält och angränsande körfält visas i TABELL 6-9. TABELL 6-9 Exempel på bredder och körfältsindelningar på tvåfältsvägar med bussfält vid olika dimensioneringsförutsättningar BUSSFÄLTSTYP DTS VR (F+FB)MIN M FBMIN M FBÖNSKV. M Ytterfält med (LBn+LBn+C)A 30 7,8 4,5 4,5 cykeltrafik (LBn+LBn+C)A 50 8,5 5,0 1) 5,0 1) Ytterfält utan (LBn+LBn)A 30 6,5 3,0 3,25 cykeltrafik (LBn+LBn)A 50 7,0 3,5 3,5 (LBn+LBn)A 70 8,0 3,75 4,0 Mittfält utan (LBn+LBn)A 30 6,5 3,25 3,25 cykeltrafik (LBn+LBn)A 50 7,0 3,5 3,5 1) Alternativt kan 1,5 m brett cykelfält markeras inom angiven bredd. 60 VGU VV publikation 2004:

15 Cykelfält (FC) Cykelfält är ett särskilt körfält som genom vägmarkering anvisats för cyklande och förare av moped klass II. Cykelfält kan markeras med cykelfältslinje, eller där särskilda skäl föreligger, med spärrlinje. Körbanebredden ska vara bestämd med hänsyn till en DTS med cykeltrafik. Valet av DTS beror på cykelfältets läge i körbanan. Ska gående rymmas i cykelfält i körbanans ytterkant, därför att gångbana saknas, väljs DTS med hänsyn till detta. Om det finns behov för biltrafik att angöra längs körbanekanten för t.ex. av- och påstigning kan man överväga att i stället för cykelfält markera vägrenar med motsvarande bredd. Lösningen är inte bra och bör om möjligt undvikas. Om cykelfält markeras på en körbana med två körfält för biltrafik ger nedanstående totalbredder på körbanan och fältindelning god, mindre god respektive låg standard för DTS (C+LBn+LBn+C). TABELL 6-10 Exempel på totalbredder och körfältsindelningar på tvåfältsvägar med cykelfält vid olika dimensioneringsförutsättningar STANDARDNIVÅ UTRYMMESKLASS VR TOTALBREDD M INDELNING FC+F+F+FC God A 30 9,0 1,5+6,0+1, ,0 1,75+6,5+1,75 Mindre god B 30 8,5 1,25 +6,0+1, ,0 1,5+6,0+1,5 Låg C 30 8,0 1) 1,0+6,0+1,0 50 8,5 1) 1,25 +6,0+1,25 1) Bredden rymmer (C+LBn+P+C)A och ger därför god framkomlighet för bilar i möte med undantag för möte mellan två 2,6 m breda bilar vid samtidig passage av cyklist. När cykelfält ska anläggas för att medge dubbelriktad cykeltrafik på en enfältig gata med förbud för trafik med motordrivna fordon i en riktning bör körbanebredden dimensioneras för DTS (C+LBn+C)A för god standard vid VR=30. Vägbanebredd blir >5,7 m som föreslås indelad i FC 1,5 m + F 4,2 m. Vid VR>30 krävs för god standard att cykeltrafiken ges egen bana. Se del Vägmarkeringar och vägkantutrustning. Uppställningsfält (FU) Körbanor är främst avsedda för rörlig fordonstrafik. Utrymme för uppställning av bilar längs körbanor bör därför i första hand ordnas för verksamheter med behov av uppställning för korta ärenden eller högfrekventa besök. Detta kan ske i form av uppställningsfält och redovisas nedan. Utrymme för övriga typer av uppställning i gaturum beskrivs i kapitel 13 Biluppställning på gatumark. Uppställningsfält är en del av vägbana avsedd för längsgående parkering eller annan uppställning av fordon eller på vissa avsnitt för busshållplats, taxi, lastplats eller motsvarande. God standard förutsätter uppställningsfält inte förekommer. VGU VV publikation 2004:

16 Med uppställningsfält nås mindre god standard om tillåten hastighet är <50 km/h, det är färre än 200 cyklister/dygn i körbanan och biltrafiken uppgår till högst bilar/dygn eller 300 bilar/h i mest belastade riktning. Större flöden av bilar och/eller cyklister medför låg standard. Uppställningen bör ordnas så att behov av backning i angränsande körfält minimeras. Utformning av uppställning som medför behov av backning för att angöra i uppställningsfältet ger låg standard på huvudnätsgator. Breddbehovet för uppställningsfält styrs av vilken typ av uppställning som planeras, vilka fordon som ska rymmas, hur stort utrymme angränsande körfält ger den passerande trafiken och med vilken hastighet den framförs. I nedanstående tabell ges minimimått för god standard och önskade mått för vanliga uppställningsändamål. Vid val av bredd ska också hänsyn tas till behovet av parkeringsplatser reserverade för rörelsehindrade med parkeringstillstånd. Bredden bör vara minst 5,0 m för att t.ex. en person med rullstol ska kunna ta sig in och ut ur bilen. TABELL 6-11 Exempel på totalbredder och fältindelningar på vägar med uppställningsfält vid olika dimensioneringsförutsättningar UPPSTÄLLNING DTS VR (FU+F)MIN FUMIN (FU+F)ÖNSKV Personbilar (Pb+LBn)A 30 5,2 2,1 5,5 50 5,6 2,1 6,0 Lastbilar (LBn+LBn)A 30 6,2 3,1 6,5 50 6,8 3,3 7,0 Ju större bilflöde gatan har och ju högre angöringsfrekvens i uppställningsfältet, desto rymligare bör utrymmet vara mellan uppställda och passerande fordon. Minimiutrymme kan användas vid t.ex. långtidsparkering och litet trafikflöde medan önskvärt utrymme är lämpligt vid t ex korttidsparkering på centrala affärsgator. Vid val av bredd ska hänsyn även tas till behov av utrymme för att öppna bildörrar mot trafik i angränsande körfält, cykelfält samt gång- och cykelbana. 62 VGU VV publikation 2004:

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer

3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3 Dimensionerande trafikanter och trafiksituationer 3.1 Dimensionerande trafikanter Karaktäristika för typfordon samt gående och cyklister finns i del Grundvärden. För dimensionering av körbanebredder

Läs mer

4 Separering av gång- och cykeltrafik

4 Separering av gång- och cykeltrafik 4 Separering av gång- och cykeltrafik 4.1 Inledning Trafikseparering innebär att olika trafikslag skiljs åt så att de inte gör anspråk på samma utrymme samtidigt. På sträcka kan det ske genom att trafikslagen

Läs mer

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder

14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14 Utmärkning av fartdämpande åtgärder 14.1 Allmänt Olika färger och material i beläggningen kan användas för att framhäva gupp, förskjutningar mm, och för att komplettera utmärkning med vägmärken och

Läs mer

Förslag till utformning av cykelöverfart

Förslag till utformning av cykelöverfart INFORMATIONSMATERIAL 2015-06-16 1 (6) Tillväxt och samhällsbyggnad Erik Levander Förslag till utformning av cykelöverfart Cykelöverfart innebär en prioritering av cykeltrafikens framkomlighet. Cykelöverfarten

Läs mer

VV publikation 2002:120 2002-11

VV publikation 2002:120 2002-11 VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik Innehållsförteckning 10 Gång- och cykeltrafik 1 1 10.1.1 Definitioner 1 10.1.2 Planering för gång- och cykeltrafik 3 10.2 Nättillhörighet 7 10.2.1 Nätstruktur 7 10.2.2

Läs mer

10.5 SEKTION Utrymmesbehov

10.5 SEKTION Utrymmesbehov VU 94S-2 10 Gång- och cykeltrafik 25 (84) 10.5 SEKTION 10.5.1 Utrymmesbehov I avsnitt 10.5.2 Sektion för gång- och cykelvägar respektive avsnitt 10.5.3 Sektion för gång- och cykelbanor finns det, beroende

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Sektion tätort gaturum 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Sektion tätort gaturum 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: Jan

Läs mer

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Dnr Sida 1 (5) 2016-09-16 Handläggare Lotten Svedberg 08-508 262 15 Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1 Kontoret föreslår att arbeta med ett antal typåtgärder längs sträckorna för att få bättre hastighetsefterlevnad

Läs mer

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken

7 Anvisningsmärken. 7.1 Allmänt. 7.2 Kommentarer till vissa anvisningsmärken 7 Anvisningsmärken 7.1 Allmänt Anvisningsmärken är, som namnet antyder, märken som ger anvisningar till trafikanterna. Anvisningar som ges med anvisningsmärken har oftast en direkt eller indirekt tvingande

Läs mer

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet

Inledning. Bakgrund. Geografisk avgränsning. Figur: Utredningsområde för gestaltningsprogrammet Inledning Bakgrund Leksands kommun önskar stärka Leksands Norets identitet och därmed stärka områdets roll som ett aktivt, levande centrum i tätorten, i kommunen och regionen. Detta gäller handel och verksamheter,

Läs mer

Cykelfält längs Värmdövägen

Cykelfält längs Värmdövägen PM Oskar Malmberg 2013-11-08 Louise Bergström Krister Isaksson Cykelfält längs Värmdövägen Bakgrund Nacka kommun har uppdragit åt Sweco att utreda konsekvenserna för ett anläggande av cykelfält längs Värmdövägen

Läs mer

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning

VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 Breddökning VU 94S-2 6 Linjeföring 83 (120) 6.7 BREDDÖKNING Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2014:1035 Utkom från trycket den 29 juli 2014 utfärdad den 17 juli 2014. Regeringen föreskriver i fråga om trafikförordningen

Läs mer

När du ska korsa en gata

När du ska korsa en gata När du ska korsa en gata Information från Örebro kommun I den här broschyren finns exempel som beskriver hur du som går, cyklar eller kör ett fordon ska bete dig vid olika typer av korsningar enligt trafiklagstiftningen.

Läs mer

6 Nätindelning. 6.1 Nät för biltrafik

6 Nätindelning. 6.1 Nät för biltrafik 6 Nätindelning Nättillhörighet för såväl biltrafik som gång- och cykeltrafik beskriver länkarnas trafikuppgifter i respektive nät. Nättillhörighet är underlag för utformningen av vägen eller gatan. 6.1

Läs mer

3 Placering och linjeföring

3 Placering och linjeföring KORSNINGAR 3 Placering och linjeföring 3 Placering och linjeföring För trafikanten är intrycket av ett möte mellan olika vägar beroende av hur mötet "annonseras". Intrycken kan förstärkas eller försvagas

Läs mer

12 Lutningar. 12.1 Längslutning

12 Lutningar. 12.1 Längslutning 12 Lutningar Lutningar används i kombination med konkava och konvexa vertikalkurvor för att anpassa vägens linjeföring till höjdskillnader i terrängen. Lutningens storlek anges i förhållande till horisontalplanet

Läs mer

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 109 (200) 7.7.7 Korsningstyp D - cirkulationsplats I tidigare utredningar skall målsättningen för projektet vara fastlagt och val av korsningstyp ha gjorts enligt kapitel 7.5. Platsen

Läs mer

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg

Kv. Rosen. Trafik. Utredare. Iterio AB Östgötagatan 12 116 25 Stockholm 08 410 363 00 info@iterio.se www.iterio.se. Therese Nyman Linda Lundberg Kv. Rosen Trafik Utredare Therese Nyman Linda Lundberg STOCKHOLM 2015-01-23 Bakgrund befintliga vägrum Kvarteret Rosen angränsas av St. Göransgatan och Liljegatan. St. Göransgatan har en karaktär av en

Läs mer

Förändringar i VGU 2015

Förändringar i VGU 2015 Generellt Den nya versionen av VGU har främst inneburit Justeringar av fel. Smärre förtydliganden. Kompletteringar av sådant som det fanns stora brister i eller helt saknades. Nedan finns lite översiktligt,

Läs mer

Fördjupad utredning gällande trafikutformning

Fördjupad utredning gällande trafikutformning 2015-11-13 Fördjupad utredning gällande trafikutformning Trafikytorna kring skoltomten har studerats ur ett trafikperspektiv med utgångspunkt i det liggande förslaget till plankarta och Swecos tidigare

Läs mer

7 Vägkantsutmärkningar

7 Vägkantsutmärkningar 7 Vägkantsutmärkningar Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten. Exempel på vägkantsutmärkningar är: kantstolpar med

Läs mer

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning

Vägmarkeringsstandard för kantlinjer vid olika vägtyper, utan vägbelysning 2 Val av standard Vid val av vägmarkeringsstandard skall först standard för n enligt tabellen nedan väljas. Standard för övriga längsgående vägmarkeringar väljs därefter för respektive vägtyp enligt TABELL

Läs mer

3 Längsgående markeringar

3 Längsgående markeringar 3 Längsgående markeringar Belagd väg som inte är enskild ska utom tättbebyggt område ha längsgående vägmarkeringar. Detta gäller även gator som är avsedda för genomfartstrafik inom tättbebyggt område.

Läs mer

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme

Tvärsektionens och trafikflödets inverkan på svårighetsgraden i tätort. Dh avser antal fordon vid dimensionerande timme 4 Belysning i tätort Gator i tätort bör normalt förses med belysning. I mindre tätorter och vid randbebyggelse med begränsat bil- och GC-trafikflöde kan det dock vara motiverat att avstå från vägbelysning.

Läs mer

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03

Solnavägen vid Biomedicum och Aulan 2012-04-03 Trafik 2012-04-03 Objekt: 1113 Handläggare: Mats Ekström Konsult: Structor Uppsala AB , ANTAL BLAD: 4 BLAD NR: 1 Inledning Syftet med detta är att beskriva trafiken till och från Biomedicum och Aulan och

Läs mer

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 45 (50) 11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR Vägkantsutmärkning används för att förstärka den visuella ledningen. Syftet är att förbättra trafiksäkerheten och körkomforten.

Läs mer

Publikation 2002:115 VÄGUTFORMNING 94. Del 5 Sektion. Version S

Publikation 2002:115 VÄGUTFORMNING 94. Del 5 Sektion. Version S Publikation 2002:115 VÄGUTFORMNING 94 Version S-2 Del 5 Sektion 2002-11 Dokumentets datum Upphovsman (författare, utgivare) Kontoret för vägutformning Kontaktperson: Torsten Bergh, Jan Moberg, Anders

Läs mer

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT

7 BILTRAFIK 7.1 MÅL 7.2 NUVARANDE BILTRAFIKNÄT 7 BILTRAFIK 7.1 MÅL Följande mål har formulerats för biltrafiken i trafikplanearbetet: Att skapa ett bilnät med god tillgänglighet, hög säkerhet och störningsfrihet. Att förbättra samspelet med den omgivande

Läs mer

Cykelpassager och cykelöverfarter

Cykelpassager och cykelöverfarter Cykelpassager och cykelöverfarter 1 Vem är fordonsförare? Fordonsförare är den som för ett fordon, dvs. en anordning på hjul, band eller medar. Bestämmelser om fordonsförare gäller även för den som rider

Läs mer

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt

LINJEFÖRING 5 Sikt. 5 Sikt 5 Sikt Med siktlinje avses den räta linjen mellan en fordonsförares öga och ett av föraren observerat föremål, se FIGUR 5-1. Motsvarande vägsträcka kallas siktsträcka. FIGUR 5-1 Sikt vid vertikalkurva

Läs mer

Särö Väg- & Villaägareföreningar

Särö Väg- & Villaägareföreningar Trafikverket trafikverket@trafikverket.se; karin.danielsson@trafikverket.se no2 gällande planerad GC-väg på Guntoftavägen Diarienummer TRV 2012/8805 Med anledning av det möte som hölls den 18/11 med Karin

Läs mer

Regelverk som påverkar gående

Regelverk som påverkar gående Dainis Ciparsons Transportstyrelsen dainis.ciparsons@transportstyrelsen.se 1 Disposition - Regelverket - generellt - Regler för - Regler för fordon mot - Utformning av trafikmiljöer 2 Trafikförordningen,

Läs mer

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats

Rastanläggning kan utföras som endera av två principiellt skilda typer: rastficka rastplats 2 Rastanläggningar Kommentar: Detta kapitel har inte reviderats i samband med utgivningen av VGU. I avvaktan på revidering kan Publikation 1999:143 Naturrastplatser en idéskrift tillämpas utöver detta

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN

PM TRAFIKUTREDNING TOMTEBOVÄGEN UPPDRAG Coop Tomtebo UPPDRAGSNUMMER 2433490000 UPPDRAGSLEDARE Krister Johansson, HIFAB UPPRÄTTAD AV Katarina Lindberg DATUM 10-05 Bakgrund och syfte Coop AB planerar att etablera en ny butik på en i dagsläget

Läs mer

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013

Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 2013-05-02 Sammanställning av trafikåtgärder Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet i Nacka 2013 TN 2013/196-512 Förord Nacka kommuns Riktlinjer för trafiksäkerhetsarbetet består av två dokument: Riktlinjer

Läs mer

Gator och trafik Programutredning för ny bebyggelse

Gator och trafik Programutredning för ny bebyggelse Västra Valhallavägen Gator och trafik Programutredning för ny bebyggelse Grontmij Maj 2014 stockholm.se/vastravalhallavagen Datum 2014 05 09 VÄSTRA VALHALLAVÄGEN. Programutredning för ny bebyggelse PM.

Läs mer

2014-12-04 Oskar Malmberg Krister Isaksson

2014-12-04 Oskar Malmberg Krister Isaksson Oskar Malmberg Krister Isaksson Norra Sigtuna Stad - Analys av gatustruktur Bakgrund Strategisk Arkitektur har uppdragit åt Sweco att utföra en översyn av föreslagen gatustruktur för Norra Sigtuna Stad

Läs mer

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar

6 Övriga markeringar. Pildelar. 6.1 Körfältspilar 6 Övriga markeringar Markeringar som inte är längsgående eller tvärgående räknas som övriga markeringar. Till dessa hör följande: körfältspilar anvisning om körfältsbyte spärrområde texter uppställningsplats

Läs mer

Taxa för felparkeringsavgifter

Taxa för felparkeringsavgifter för felparkeringsavgifter Diarienummer: KS 2015/2132 Dokumentansvarig: Samhällsbyggnad/Trafik gata park/parkeringsansvarig Beredande politiskt organ: Samhällsbyggnadsutskottet Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna 151019 Cykelöverfarter Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta Trafik och Gatudagarna 151019 Bakgrund Nya trafikregler då cyklister korsar körbana - Gäller från 2014-09-01 då alla cykelöverfarter

Läs mer

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9) Uppdragsnr: 10235378 1 (9) PM Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön 1 Bakgrund Kommunen vill bygga en cykelbana utmed Nytorpsvägens södra sida. I dag är gång och cykeltrafiken hänvisad

Läs mer

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10)

V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) 29 5. 5.1 V Boulevarden S Kaserngatan (alt 10) Bussgatans utformning Framkomlighet Separat bussgata utmed hela sträckningen tillsammans med signalprioritering i korsningar med övrig trafik möjliggör en

Läs mer

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum.

Livsrumsindelning. Transportrum. Integrerat transportrum. Mjuktrafikrum. Integrerat frirum. Frirum. Integrerat transportrum. Björnlunda Livsrumsindelning Transportrum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Frirum Integrerat transportrum Mjuktrafikrum Integrerat frirum Gnesta Livsrumsindelning Transportrum Integrerat

Läs mer

10 Gaturummets innehåll

10 Gaturummets innehåll 10 Gaturummets innehåll I gaturummet utgörs ofta rummets väggar av bebyggelsen längs vägen. Även träd eller högre häckar kan bilda väggar i gaturummet. Vanligen skiljs trafikantslagen åt av en liten höjdskillnad,

Läs mer

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade.

Notera att illustrationerna i denna broschyr är förenklade. Cykelöverfarter Informationen i denna broschyr baseras på Trafikförordningen (1998:1276) Vägmärkesförordningen (2007:90) Lag om vägtrafikdefinitioner (2001:559) Förordning om vägtrafikdefinitioner (2001:651).

Läs mer

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg

Trafikutredning Kv. Cirkusängen - Sundbyberg 1 (9) Trafikutredning Med anledning av uppförandet av ett nytt huvudkontor för Swedbank på kvarteret Cirkusängen i Sundbyberg syftar denna trafikutredning till att belysa befintlig och framtida trafiksituation.

Läs mer

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad

Nya hastigheter. i östra Mölndal. Rätt fart för en attraktiv stad Nya hastigheter i östra Mölndal Rätt fart för en attraktiv stad Mölndal skyltar om 2007 beslutade riksdagen att hastigheten på Sveriges vägar nu kunde sättas i steg om 10 km/tim. Syftet var att öka trafiksäkerheten,

Läs mer

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek

9 Breddökning. 9.1 Breddökningens storlek 9 Breddökning Fordon behöver vid körning i kurva större utrymme i sidled än vid körning på rak väg. Det ökade utrymmesbehovet kan normalt tillgodoses inom körbanebredden. I horisontalkurvor med små radier,

Läs mer

Till fots och med cykel

Till fots och med cykel Till fots och med cykel Innehåll: Innehåll... 1 Till fots och med cykel... 2 På egna banor... 3 Cykling på cykelbana... 4 Gågata och gårdsgata... 5 Att korsa en väg... 6 Till fots... 6 Med cykel... 7 Var

Läs mer

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015

Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA. Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Program för gaturum GAMLA UPPSALAGATAN - FRÅN TRAFIKLED TILL STADSGATA Stadsbyggnadsförvaltningen, oktober 2015 Inledning och syfte Bakgrund Syftet med programmet är att få en helhetsbild av omstruktureringen

Läs mer

PM Gång- och cykelstråk Näset - Norra Kungsvägen

PM Gång- och cykelstråk Näset - Norra Kungsvägen PM Gång- och cykelstråk Näset - Norra Kungsvägen 2015-04-10 Medverkande Beställare: Lidingö stad Kontaktperson: Fredrik Meurman Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Per Francke Handläggare: Mikael Pihlsgård

Läs mer

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J

Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Framkomlighet på gatorna runt Stuvsta J Bakgrund Våra gator behöver ses över utifrån ett framkomlighetsperspektiv för att försäkra oss om att vi har gator där utryckningsfordon och snöröjning kan komma

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26

Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Kv Herkules och Oden i Trelleborg 2014.06.26 Trafik- och konsekvensbeskrivning Inledning Denna beskrivning av trafiken och dess konsekvenser ingår i arbetet med planprogram för kvarteren. Därav formas

Läs mer

Trafikutredning TCR Oskarshamn

Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 1(12) Trafikutredning TCR Oskarshamn 2014-02-17, sid 2(12) Beställare Kristian Wendelboe Wendelboe West Properties Uppdragsledare/Trafikplanerare Trafikplanerare Patrik Lundqvist Karin

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i trafikförordningen (1998:1276); SFS 2001:753 Utkom från trycket den 30 oktober 2001 utfärdad den 18 oktober 2001. Regeringen föreskriver att 3 kap. 6,

Läs mer

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun

Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand I samband med detaljplan, Alingsås kommun Trafikutredning bostäder vid Färgens östra strand Beställare: ALINGSÅS KOMMUN Beställarens representant: Job van Eldijk Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria

Läs mer

5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK

5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5 GÅNG- OCH CYKELTRAFIK 5.1 MÅL För gång- och cykeltrafiken har följande mål formulerats för trafikplanearbetet: Att upprätta ett sammanhängande, gent, attraktivt och säkert cykelnät som täcker in viktiga

Läs mer

PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall

PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall Uppdragsnr: 10111982 1 (3) PM - Förslag på tänkbara åtgärder för oskyddade trafikanter vid E4 Trafikplats Hudiksvall Syd, E4 Enånger - Hudiksvall Bakgrund Nysträckning av E4 delen Enånger - Hudiksvall

Läs mer

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD

TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD PM TRÄKVISTA - ÖVERSYN AV TRAFIKFRÅGOR INFÖR SAMRÅD SAMRÅDSHANDLING 2017-03-22 Tyréns AB 118 86 Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986

Läs mer

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik Trafikant i staden. Kampen om gaturummet - Vem vinner? NVF 10-11 Juni 2009 Charlotte Berglund, SWECO Trafikanalys & Design charlotte.berglund@sweco.se 031-627609

Läs mer

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN

REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen den 3 mars 2010, 53. Dnr: 160/10-352 REGLER OCH RUTINER FÖR GUPP OCH ANDRA FARTHINDER I BÅSTADS KOMMUN Trafiksäkerhet - farthinder Båstads kommun arbetar ständigt med att

Läs mer

3 Val av trafikplatstyper

3 Val av trafikplatstyper 3 Val av trafikplatstyper 3.1 Allmänt Trafikplatstyp bestäms av: referenshastighet i olika förbindelser trafikens storlek och sammansättning, dvs. ÅDT-DIM och DIM-dh terrängförhållandena med byggnadstekniska

Läs mer

Regler för hastighetsnedsättning/ fartdämpande åtgärder

Regler för hastighetsnedsättning/ fartdämpande åtgärder STENUNGSUNDS KOMMUN Regler för hastighetsnedsättning/ fartdämpande åtgärder Typ av dokument Regler Dokumentägare Samhällsbyggnadschef Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills vidare Beslutsdatum

Läs mer

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun

PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun PM Val av trafiklösning för anslutning till fastighet Uddared 1:101 m.fl i Lerums Kommun Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 17 Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson Datum:

Läs mer

10 Utmärkning av korsningar.

10 Utmärkning av korsningar. 10 Utmärkning av korsningar. 10.1 Allmänt Omfattningen av utmärkning i väg- och gatukorsningar är relaterad till korsningstyp, dimensionerande hastighet, trafikmängder m.m. Generellt kan sägas att ju mera

Läs mer

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN Rapport Ramböll Trafik och Samhällsplanering Helsingborg 2 FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD

Läs mer

PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby

PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Datum Upplands Väsby kommun Axel Nelstrand Grontmij AB Väg och trafik Johan Ericsson PM Trafik vid DP Odensgården, Upplands Väsby Uppdrag och förutsättningar Denna PM diskuterar läge för in- och utfart

Läs mer

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7.7.3 Plangeometri Placering och linjeföring För att cirkulationen skall bli så tydlig som möjligt bör rondellen placeras så att de ytor som bildas i varje kvadrant mellan

Läs mer

Trafiknätsanalys i Munkedals tätort September 2001 Medverkande Munkedals kommun Lars Hultman Eva Grönberg J&W Samhällsbyggnad Catharina Rosenkvist Inger Jansson Inger Widstrand Trafiknätsanalys för Munkedals

Läs mer

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN

PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN PM TRAFIKUTREDNING SKUTHAMNEN 2014-06-10 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Nulägesbeskrivning... 3 2.1 Biltrafik... 4 2.2 Gång- och cykeltrafik... 5 2.3 Kollektivtrafik... 5 3 Planerad exploatering...

Läs mer

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar

VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 Korsningar VU 94S-2 11 Vägmarkering och vägkantsutmärkning 21 (50) 11.4 KORSNINGAR Tabell 11.4-1 Vägmarkeringsritningar. Beteckning Beskrivning 3-vägs, typ A1, utan refug: A-1m A-2m A-4m 4-vägs, typ A, utan refug:

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder.

Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile I samband med planering av nya seniorbostäder. Trafikutredning, Hälle Lider, Ljungskile Beställare: Konsult: Uppdragsledare Handläggare Hälle Lider AB Husåsvägen 2 459 30 Ljungskile Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg Maria Young Uppdragsnr: 102

Läs mer

Vägar och gators utformning

Vägar och gators utformning VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Supplement del Korsning Högeravsvängskörfält 2007-06 Högeravsvängskörfält Högeravsvängskörfält används där genomgående flöde på primärväg samt antalet

Läs mer

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD

PM BESLUTSUNDERLAG TRAFIKTEKNISK STANDARD -14 UPPDRAG Vattenskyddsåtgärder längs väg 570 för Bottorps vattentäkt UPPDRAGSNUMMER 2203057 UPPDRAGSLEDARE Christina Sjögren UPPRÄTTAD AV Daniel Alm DATUM Inledning Bottorps grundvattentäkt ligger utmed

Läs mer

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled

12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12 Utmärkning av mötesfri landsväg och motortrafikled 12.1 Övergång från två till ett körfält Utmärkning av övergång från två till ett körfält ska ske enligt samma princip som för stigningsfält, dvs. med

Läs mer

Trafiknätsanalys Täby kommun. Reviderad 2001-06-12

Trafiknätsanalys Täby kommun. Reviderad 2001-06-12 Trafiknätsanalys Täby kommun Reviderad 2001-06-12 INNEHÅLL: 1 INLEDNING...1 1.1 Bakgrund till bedömningsmallarna 1 2 ANSPRÅK...2 2.1 Bilnät 2 2.2 Utryckningsnät 3 2.3 Bussnät 3 2.4 Cykelnät 3 2.5 Gång-

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun

Kap 5 MÖBLERING. Reviderad HANDBOK KSF Gatu- och trafiksektionen, NBF Natur- och gatudriftsavdelningen Huddinge Kommun Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELPARKERING 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Information om utplacering av blomlådor

Information om utplacering av blomlådor Information om utplacering av blomlådor Arvidsjaurs kommun Uppdaterad: 2016-06-07 Arvidsjaurs kommun Information om utplacering av blomlådor För att öka uppmärksamheten och minska hastigheten finns möjlighet

Läs mer

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT

Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT Antagen KF 96, 2009-12-16 GÅNG- OCH CYKELPLAN FÖR VÅRGÅRDA TÄTORT FÖRORD Arbetet med att ta fram Gång- och cykelplan för Vårgårda tätort har gjorts i samarbete av Sabina Talavanic, stadsarkitekt, Charlotte

Läs mer

Kallelse och föredragningslista

Kallelse och föredragningslista 1 (5) Tekniska nämnden, arbetsutskottet Kallelse och föredragningslista Enligt uppdrag Ordförande Jazmin Pettersson Sammanträdesdatum 15 augusti 2016 Plats och tid Stadshuset, rum A 394, kl 08:15 Ledamöter

Läs mer

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd 4 Varningsmärken 4.1 Allmänt Varningsmärken används för att varna för faror som kan vara svåra att upptäcka i tid. Det kan också vara befogat att sätta upp varningsmärken om vägstandarden försämras eller

Läs mer

Kriterier gällande blomlådor som trafikhinder

Kriterier gällande blomlådor som trafikhinder Kriterier gällande blomlådor som trafikhinder Enligt beslut av Samhällsbyggnadsnämnden 2013-05-23 56 Trafiksäkerhet och blomlådor Trafiksäkerhetsarbete handlar om fysiska åtgärder, om att ändra beteende

Läs mer

PM ang trafik kring ett planerat parkeringsgarage på Davidshallstorg.

PM ang trafik kring ett planerat parkeringsgarage på Davidshallstorg. 1 2006-11-23 PM ang trafik kring ett planerat parkeringsgarage på Davidshallstorg. Trafiksituation idag På torget finns idag 88 parkeringsplatser och på de angränsande gatorna runt omkring torget finns

Läs mer

Cirkulationsplats i Bollebygd

Cirkulationsplats i Bollebygd 1 PM 2013:45 Joachim Karlgren Björn Sax Kaijser 2014-01-13 Cirkulationsplats i Bollebygd Förslag på utformning av ny tillfart Åldermansgatan 13 SE-227 64 Lund / Sweden Telefon +46 (0)10-456 56 Fax + 46

Läs mer

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER

TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Uppdragsnr: 10028086 1 (13) TRAFIKSÄKERHETSHÖJANDE ÅTGÄRDER I SALEMS KOMMUN 30-ZONER Mall: WSP Samhällsbyggnad 121 88 Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: 08-688 60 00 Fax: 08-688 69 10 WSP Sverige

Läs mer

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut

Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Dnr Sida 1 (5) 2014-08-28 Handläggare Johanna Salén 08-508 260 32 Till Trafiknämnden 2014-09-25 Gång- och cykelbana längs Ältabergsvägen. Genomförandebeslut Förslag till beslut 1. Trafiknämnden godkänner

Läs mer

Till fots och med cykel

Till fots och med cykel Till fots och med cykel LT_jalan_pyoralla_SE_290413.indd 1 Innehåll: Till fots och med cykel... 1 På egna banor.... 2 Cykling på cykelbana... 3 Gågata och gårdsgata... 4 Att korsa en väg... 5 Till fots...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i vägmärkesförordningen (1978:1001); SFS 1999:720 Utkom från trycket den 3 augusti 1999 utfärdad den 1 juli 1999. Regeringen föreskriver i fråga om vägmärkesförordningen

Läs mer

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner

Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner Förordning om vägtrafikdefinitioner [8551] Förordning (2001:651) om vägtrafikdefinitioner 1 [8551] Denna förordning gäller i anslutning till lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner ([8501] o.f.) och

Läs mer

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05

Utdrag ur: VV Publikation 2004:80. Vägar och gators. utformning. Vägmärken 2004-05 Utdrag ur: VV Publikation 2004:80 Vägar och gators utformning Vägmärken 2004-05 Titel: Vägar och gators utformning, VGU Författare: Sektion Utformning av vägar och gator Kontaktpersoner: n Moberg, Vägverket,

Läs mer

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ

TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ PM TRAFIKALSTRING KV. STRÖMSÖR OCH RENEN I SKELLEFTEÅ 2016-11-23 1 BAKGRUND Del av kvarteren Renen och Strömsör i Skellefteå centrum planeras för nya bostäder, kontor och parkeringshus, de rödmarkerade

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort

Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Handläggare Datum Ärendebeteckning Anders Håkman 2014-3668 0480-4503 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Införande av nya hastighetsgränser i Kalmar tätort Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag

Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag 2012-05-24 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE TN????/2012- Tekniska nämnden Farthinder på Saltsjöbadsvägen, begäran inkommit som förslag från nämndledamot/medborgarförslag Förslag till beslut Tekniska nämnden föreslår

Läs mer

4 Grundvärden för gående och cyklister

4 Grundvärden för gående och cyklister 4 Grundvärden för gående och cyklister Gåendes, cyklisters och rullstolsburnas utrymmesbehov, prestationsförmåga och beteende används för att dimensionera, utforma och utrusta gång- och cykelvägnätets

Läs mer

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson

Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida: 1 av 12 2015-02-10 2015-02-23. Datum: Rev: Upprättad av: Sophie Cronquist Granskad av: Fredrik Johnson PM angående utbyggnad av befintlig parkering för detaljplan Ändring av detaljplan för fastigheten Uddared 1:63 m fl, Oscarshöjd, Lerums kommun, Västra Götalands län. Uppdragsledare: Sophie Cronquist Sida:

Läs mer

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16)

RAPPORT TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM UPPDRAGSNUMMER 2125500000 RAPPORT VER 0.96 STOCKHOLM 2013-05-20 1 (16) UPPDRAGSNUMMER 2125500000 TRAFIKUTREDNING FÖR DETALJPLAN TUMBA CENTRUM VER 0.96 STOCKHOLM 1 (16) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8

Läs mer

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning

Framkomlighetsstrategin Sammanfattning Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka

Läs mer