Lärarmaterial. no hate i skolan TILLSAMMANS MOT NÄTHAT.

Transkript

1 Lärarmaterial no hate i skolan TILLSAMMANS MOT NÄTHAT

2 Till dig som är lärare HEJ! Det här materialet är till för dig som arbetar i skolan, och handlar om hur du tillsammans med eleverna kan uppmärksamma och arbeta mot näthat. I dag är näthat tyvärr en del av verkligheten för många unga. Enligt en undersökning som Ungdomsbarometern gjort på uppdrag av Statens medieråd svarar 59 procent av de tillfrågade ungdomarna att de har sett någon råka illa ut i sociala medier. Åtta procent har själva blivit utsatta. Dessutom ser 85 procent allvarligt på näthat. Materialet är tänkt som ett stöd för ni ska kunna diskutera, reflektera över och lära er mer om ämnet näthat. Det är uppbyggt så att du som lärare visar det tillhörande elevmaterialet på storbildskärm. Ni lyssnar på poddarna tillsammans, analyserar fallexempel och diskuterar utifrån de förberedda frågorna. Materialet är tänkt att användas på högstadiet och gymnasiet. Det kan med fördel användas på lektioner som är avsedda för mentorstid, då innehållet kan kopplas till skolans värdegrunds- och demokratiuppdrag. Men det går även att användas i exempelvis samhällskunskap. Det kan därtill kopplas till skolans likabehandlingsarbete som grundar sig i skollagen och diskrimineringslagen, men även till elevernas arbetsmiljö där alla barn ska kunna känna sig trygga och kunna vara sig själva. Det är viktigt att komma ihåg att skolan har ett juridiskt ansvar att inte diskriminera eller kränka eleverna, att arbeta aktivt för att främja elevernas lika möjligheter och rättigheter, att förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling och att anmäla, utreda, dokumentera och åtgärda trakasserier och kränkande behandling i samband med verksamheten. I slutövningen får eleverna möjlighet att koppla arbetet till skolans likabehandlingsplan. 2

3 Upplägg UPPLÄGG Materialet består av fem övningar som tar cirka minuter vardera att genomföra. Innehållet har strukturerats utifrån ett individperspektiv, eleven står i centrum och blickar ut över näthatets olika aspekter. Materialet består av: Ett elevmaterial i form av en Powerpoint, som kan visas på storbild direkt i klassrummet. Detta lärarmaterial, som är tänkt att användas som stöd till elevmaterialet. Metoder De metoder som används i materialet är välkända. En återkommande övning är Linjen, en form av värderingsövning där man tänker sig att en linje går genom klassrummet. Linjens ändar är de avgränsningar som framgår av övningen. Eleverna placerar sig utifrån hur de ställer sig till påståendet och de alternativ som finns i linjens ändar. För att få eleverna att fundera på olika aspekter, är det viktigt att ställa följdfrågor till påståendena och låt eleverna förklara varför de ställt sig där de gjort. Ett exempel: Påstående: Rött är den vackraste färgen Linjens avgränsningar: Håller med Håller inte med Förberedelse och fördjupning Se längst bak för tips på ytterligare material om du vill förbereda dig eller fördjupa arbetet mot näthat i skolan. 3

4 no hate speech movement VAD ÄR NO HATE SPEECH MOVEMENT? Statens medieråd har fått i uppdrag av regeringen att genomföra Europarådets kampanj No Hate Speech Movement i Sverige. Kampanjens syfte är att höja kunskapen, särskilt hos barn och ungdomar, om främlingsfientlighet, sexism och liknande former av intolerans samt mobilisera för att främja mänskliga rättigheter, demokrati och jämställdhet på internet. För mer information, gå till nohate.se Vad är Statens medieråd? Statens medieråd är en myndighet med uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Genom att öka barns och ungas medie- och informationskunnighet, MIK, ger vi dem verktyg för att hantera sin medievardag och förstå mediers roll i samhället, att kunna finna, analysera och kritiskt värdera information, uttrycka sig och själva skapa innehåll i olika medier. För mer information, gå till: MIK-rummet: mik.statensmedierad.se Myndighetens sajt: 4

5 innehåll Viktigt att tänka på 06 Övning 1: Jag vet vad näthat är! Syftet med detta avsnitt är att introducera ämnet. 07 Övning 2: Jag vet vad det beror på! Detta är ett längre pass som tar upp bakomliggande orsaker och exempel utifrån ett normkritiskt perspektiv. 12 Övning 3: Jag vet vilka konsekvenser det får! Vad händer för individen och för samhället? 16 Övning 4: Jag vet vad som gäller på nätet! Fallexempel utifrån olika brottsrubriceringar. 18 Övning 5: Jag vet vad som måste göras! Åtgärder: vad kan du som individ göra, vad kan klassen göra och vad kan skolan göra? Hur kan arbetet kopplas till Likabehandlingsplanen? 23 Arbeta vidare och fördjupning 25 Referenser 29 Hjälp att få 31 5

6 förberedelser VIKTIGT ATT TÄNKA PÅ Det finns förmodligen några i klassrummet som själva varit utsatta, eller som utsatt någon annan för kränkningar på nätet. Därför är det viktigt att du som lärare inte moraliserar, skuldbelägger eller trivialiserar elevernas resonemang. Vinkla samtalet till att handla om omvärldens strategier för att undvika att situationerna sker igen, i stället för att ha fokus på den drabbades eventuella ansvar. Vissa av exemplen i materialet innehåller kränkande exempel som kan upplevas som obehagliga. Syftet med dessa exempel är att synliggöra och problematisera hur näthat hänger ihop med kränkningar av människors lika rättigheter och värde. Det är viktigt att förklara detta syfte och berätta varför ni tar upp dessa exempel. Be eleverna att vara respektfulla och inte förstärka diskriminerande normer genom skämt eller nedvärderande kommentarer. De flesta exempel är formulerade som att de händer någon annan än eleven själv, för att undvika att eleven skuldbelägger sig själv. Det är heller inte säkert att en elev som varit med om en kränkning själv upplevde att det var det. Om en av dina elever delar en självupplevd kränkande händelse är det viktigt att fånga upp det och att eleven får den hjälp och det stöd hen behöver. Här kan du få hjälp och mer information: 6

7 övning 1 JAG VET VAD NÄTHAT ÄR! I denna del är det begreppet näthat som är i fokus. Hur ser elevernas förförståelse av begreppet ut, hur tar det sig uttryck och har de stött på det i någon form? Förberedelser Se till att det finns tillräckligt med utrymme i klassrummet för att göra Linjen. Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm. Se till att det finns uppkoppling och koppla in ljud. Att göra Börja med en introducerande värderingsövning som syftar till att introducera ämnet. Den ska bearbetas i form av Linjen. Påståenden Nätet är ett bra ställe att träffa nya kompisar på. Att chatta är lika bra som att prata i telefon. Det är lätt att anmäla kommentarer som innehåller hat eller hot. Det är lätt att göra något åt rasism på nätet. Det är lätt att göra något åt sexism på nätet. Det är lätt att ta bort elaka kommentarer på sin egen Facebookprofil. Det är svårt att bestämma vad som ska få stå kvar på ens Instagram. Det är bra att kunna vara anonym på nätet. Det vore bra om fler visste mer om sina rättigheter och skyldigheter på nätet. Det är svårt att anmäla hatiskt innehåll på sociala medier. Det är viktigt att visa vad man tycker på nätet. Det är lätt att säga ifrån när någon skriver hatiska saker på nätet. Det är viktigt att veta vilka lagar och regler som gäller på nätet. 7

8 övning 1 Linjens avgränsningar: Håller med Håller inte med Exempel på följdfråga: Vad är det som gör det lätt eller svårt att ta bort kommentarer, anmäla eller reagera om man ser något jobbigt på nätet? Vad är näthat? Övningen syftar till att fånga upp elevernas föreställningar kring och kunskaper om begreppet och företeelsen näthat. Att göra Visa bild 3. Lyssna på första avsnittet i serien Juridikpodden som tar upp vad begreppet näthat är. Programmet tar även upp Instagrammålet och vad man kan göra om man blir utsatt för näthat. I studion: juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren (12 min): Följ upp med en diskussion kring podden. På sidan 9-11 finns mer bakgrundsinformation om något är oklart. Visa bild 4. Diskutera: Har ni träffat på näthat? Om ja, hur ser det ut och var är det vanligast? Har ni koll på vad man kan göra om man blivit utsatt för näthat? Visa bild 5 med definitionen av begreppet näthat för att samla ihop diskussionen. 8

9 övning 1 Bakgrund och fakta I podden pratar Mårten Schultz och Tove Lindgren om skillnaden mellan straffrättsligt och civilrättsligt ansvar. Här är en sammanfattning om vad som gäller. Sammanfattning ansvar och skadestånd 1. På internet gäller på det stora hela samma regler som i den fysiska verkligheten. Man får inte hota, förfölja eller kränka någon på internet, lika litet som i skolan eller någon annanstans. 2. Det finns olika regler om ansvar: straffansvar och skadeståndsansvar. 3. Straffansvar gäller när någon har gjort något som är förbjudet enligt lagen, alltså när någon har begått ett brott. Om man gör något förbjudet kan man dömas till straff som fängelse, ungdomstjänst eller böter. 4. Man kan inte dömas till straffansvar före 15 års ålder. 5. Skadeståndsansvar uppkommer när någon skadat eller kränkt någon annan, till exempel genom ett brott. Den som är skadeståndsskyldig ska då ge den utsatte ersättning i pengar. 6. Barn kan vara skadeståndsansvariga för brott även om de inte kan dömas till ett straff i domstolen. 7. Om ett barn gör sig skyldig till ett brott och ska betala skadestånd så blir barnets föräldrar betalningsskyldiga upp till kronor för varje skadehändelse. Ur: Hat på nätet vad får du inte skriva på internet? (s 11). För bakgrund och fakta till Övning 1, se sid 25. Instagrammålet - Hur var det i verkligheten? Den 16 december 2012 öppnade två tjejer i Göteborg kontot gbgsorroz på Instagram. På kontot la de ut en uppmaning om att folk skulle tipsa om orrar (dvs slampor) i göteborgsområdet via Kik. De la sedan ut bilderna tillsammans med texterna på Instagramkontot. Tjejerna stängde själva ned kontot före midnatt den 18 december. När kontot stängdes ned följdes det av cirka personer och det fanns bilder på ett stort antal personer tillsammans med kommentarer om att de var lössläppta på olika sätt, inklusive mer eller mindre ingående detaljer om deras kroppar, sexliv och preferenser. 9

10 övning 1 En anledning till att målet blev särskilt uppmärksammat var för att det uppstod en upploppsliknande händelse utanför en gymnasieskola i centrala Göteborg efter att det gått rykten om vem som stod bakom kontot. En av tjejerna erkände att hon stod bakom kontot. Den andra nekade, men domstolen ansåg att det låg utom rimligt tvivel att hon varit med om att skapa och uppdatera kontot. De dömdes för grovt förtal och fick betala skadestånd (kränkningsersättning) om kronor till 38 målsägande, totalt kronor. Deras vårdnadshavare blev ansvariga för kronor av skadeståndet i vartdera fallet. Vad kan man göra? Om någon lägger upp kränkande bilder eller information om dig eller någon annan på nätet, kan du: kontakta den personen och säga att du vill att materialet tas bort. kontakta de som ansvarar för sidan (till exempel sidans moderator eller ansvariga utgivare) och be dem ta bort materialet. anmäla det till det företag som äger webbplatsen där bilden publicerats och be dem ta bort materialet. kontakta det webbhotell som sidan ligger på och be dem ta bort materialet. vända dig till polisen och göra en anmälan (om materialet inte tas bort). hjälpa polisen att samla bevis genom att spara skärmdumpar och skriva ned information om när och hur materialet har publicerats och spridits. blockera personen, eller ta bort den som vän, för att förhindra ytterligare kränkningar. Om någon hotar, kränker, trakasserar eller förföljer dig på nätet bör du: anmäla det till personal på skolan (om det är någon annan i skolan som utsätter dig för kränkningarna). anmäla det till polisen. hjälpa polisen att samla bevis genom att spara skärmdumpar och skriva ned information om när och hur personen har hotat eller trakasserat dig. Ur: Får man skriva vad man vill på nätet? En lärarhandledning till skriften Hat på nätet (s 17, 30). 10

11 övning 1 Hur definieras kränkning i lagen? Begreppet kränkning används i många lagbestämmelser. De handlar om kränkningar av en persons integritet eller ära och heder, av individens fri- och rättigheter eller av statens gränser. Det kan också handla om kränkande behandling av personuppgifter eller kränkande fotografering. I skadeståndslagen finns en bestämmelse om ersättning till den som blivit utsatt för en kränkning. Den bestämmelsen utgår från att den som blivit utsatt för vissa brott (brott mot person, frihet, frid eller ära) också har blivit utsatt för en kränkning. Det beror på att reglerna om brott syftar till att skydda olika intressen till exempel personers integritet, ära, heder och mänskliga rättigheter samt statens integritet. Om någon har brutit mot lagen kan man säga att hen har kränkt det skyddade intresset. Skillnaden mellan kränkande behandling och trakasserier? Medan skollagen tar upp kränkande behandling tar diskrimineringslagen upp trakasserier. Båda reglerar skolans ansvar vid kränkningar med anknytning till skolverksamheten. Skillnaden ligger i om kränkningarna handlar om en diskrimineringsgrund (funktionshinder, nationell eller etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller ålder). Exempelvis är det kränkande behandling att kalla någon för tjockis, planka eller kommunist på ett nedsättande sätt, men trakasserier att kalla samma person för bög, blatte eller judesvin. I båda fallen har skolan en skyldighet att förebygga och förhindra sådan behandling samt utreda och vidta åtgärder om någon har utsatts för kränkningar. Ur: Får man skriva vad man vill på nätet? En lärarhandledning till skriften Hat på nätet. (s 20). 11

12 övning 2 JAG VET VAD DET BEROR PÅ! Syftet med de här övningarna är att undersöka bakomliggande orsaker till näthat och varför vi beter oss som vi gör på nätet. Avsnittet kan med fördel delas upp i två delar, där en del handlar om anonymiteten och en del handlar om normkritik. Syftet är att få eleverna att reflektera över vad som styr vårt beteende på nätet. Förberedelser Se till att det finns tre avgränsade utrymmen för grupparbetet. Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm. Olika reaktioner, eller? Syftet med övningen är att försöka åskådliggöra om det är någon skillnad på hur man agerar om man får vara anonym, och inte behöver ha ögonkontakt med den man pratar med. Dela in klassen i tre grupper. Att göra Visa bild 7 på storskärm: Det är i mitten av maj och några veckor kvar till sommarlovet. Rektor skickar ut ett meddelande om att från och med i år så ska sommarlovet förkortas med två veckor. Hen ger ingen förklaring. Se till att ge instruktioner så att inte grupperna hör varandra. Instruktion till grupp 1: Er grupp har blivit utsedd att gå upp till rektor som representanter för eleverna på er skola. Vad vill ni säga till er rektor? Förbered ett kort tal. Instruktion till grupp 2: Skoltidningen har skapat ett debattforum på skolans intranät där ni får möjlighet att kommentera förslaget anonymt. Vad vill ni skriva? 12

13 övning 2 Instruktion till grupp 3: Ni har fått möjligheten att skriva ett brev till skolledningen som ska undertecknas med namn och klass. Vad vill ni skriva? Låt eleverna lösa uppgiften på cirka fem minuter. Låt grupp 1 redovisa först. Därefter de två andra grupperna. Reflektera och diskutera kring eventuella skillnader. Exempel på följdfrågor: Vad beror de eventuella skillnaderna på? Vad finns det för fördelar med att kunna vara anonym (jämför med exempelvis meddelarfrihet och möjligheten att kunna avslöja oegentligheter, eller att kunna få stöd om man mår dåligt)? Tips! Låt grupp 2 använda verktyget padlet: De kan med hjälp av detta enkla verktyg skriva in kommentarer anonymt. Skicka ut länken på lämpligt sätt till deltagarna i gruppen. Vid redovisningen visas länken och kommentarerna i storbild. Avgör om detta verktyg är lämpligt för just din elevgrupp, då kommentarerna görs anonymt. Anonymiteten som förklaring Syftet med denna övning är att reflektera kring en av huvudförklaringarna till vårt beteende på nätet. Den kan göras som en uppföljning till övningen innan, men den kan också göras separat. Att göra Visa bild 8: Att vi är mer elaka på nätet än i verkliga livet har psykologer förklarat med att anonymiteten får oss att släppa alla hämningar. En ny studie visar att det framför allt är avsaknaden av ögonkontakt som får oss att tappa koncepterna. Diskutera i mindre grupper: Hur ser ni på detta, stämmer det eller inte? Försök att ge några konkreta exempel utifrån era egna erfarenheter. Går det att åtgärda på något sätt? Hur stämmer detta med den förklaring ni arbetade fram i övningen innan? 13

14 övning 2 Rasism som förklaring Visa bild 9. Lyssna på podden Rasism och främlingsfientlighet ( avsnittet är 14 minuter och börjar 47:45 min in i programmet). Programmet handlar om Angela Larsson som fick sin första rasistiska kommentar som 13-åring. I dag har hon startat Instagramkontot Asiatisk kvinna och har skrivit krönikor under det fiktiva namnet Ulf Vederholm för att jämföra om hon får andra typer av kommentarer om hon framstår som en vit, medelålders man. Programmet tar också upp frågan om rasistiskt näthat som ett demokratiskt problem eftersom vissa grupper i samhället kan tystas av rädslan för hat och hot. Här är en artikel där Angela Larsson berättar om experimentet (innehåller även exempel på kommentarer): #.VH8MY8nWg24 Visa bild 10. Diskutera: Vian Tahir från Nätaktivisterna menar att rasistiskt näthat är ett hot mot yttrandefriheten, varför? Angela Larsson fick andra kommentarer när hon utgav sig för att vara vit, medelålders man. Varför tror ni att det är så? Sexism som förklaring Förbered eleverna på att den bild som kommer innehåller grova och kränkande kommentarer. Visa bild 11 med några av kommentarer på Twitter när svenska damlandslaget i fotboll spelade EM Just dessa kommentarer efter att de spelat oavgjort mot Danmark. Visa bild 12. Analysera kommentarerna utifrån frågorna. Av vem? Mot vem? Hur? Varför? Ytterligare frågor: Vilka kommentarer tror ni att det svenska herrlandslaget fått om de hade spelat en liknande match? Vad tror ni gör att de som kommenterar tycker att de har rätt att skriva såhär? Vad har dessa kommentarer för likheter med exempelvis Instagrammålet? 14

15 övning 2 Visa bild 13 med citatet från professor Susanna Hedenborg: Traditionellt sett har idrott, inte minst lagbollssporter, varit förknippade med manlighet eller maskulinitet. Kvinnor har då på olika sätt förlöjligats, både skrattats åt men också sexualiserats. Visa bild 14. Samhälleliga normer skapar olika handlingsutrymme för till exempel män och kvinnor, och kränkningar kan användas för att få människor att anpassa sig till normen. Diskutera: På vilket sätt kan kommentarer som i exemplet begränsa människor? Vad tror ni att det finns för skillnader när sexism och homofobi uttrycks på och utanför nätet? Normkritiska perspektiv på nätet Att tillämpa normkritiska perspektiv innebär att synliggöra, problematisera och granska begränsande normer som råder i samhället. Alla samhällen och sammanhang har normer, och det gäller även platser på internet. Ett normkritiskt perspektiv på näthat handlar till exempel om att se vilka grupper och attityder som dominerar tonen på nätet, eller mer specifikt på vissa webbplatser eller i vissa kommentarsfält, samt vilka personer eller grupper som osynliggörs eller stöts bort. Ett normkritiskt perspektiv syftar också till att förändra de normer som ligger till grund för diskriminering, kränkningar och trakasserier. Ur: Näthat i skolan. (s 44). 15

16 övning 3 JAG VET VILKA KONSEKVENSER DET FÅR! Syftet med detta avsnitt är att diskutera vilka konsekvenser näthatet kan få. Det handlar dels om konsekvensen för individen och dels om konse - kvenser för samhället i stort. Förberedelser Se till att det finns tillräckligt med utrymme i klassrummet för att göra Linjen. Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm. Att göra Visa bild 16. Gör linjeövningen där klassen får ta ställning till påståendet: Den som är på nätet får nätet tåla. Linjens avgränsningar: Håller med Håller inte med. Visa bild 17 med artikeln om att artisten Kajsa Grytt ställer in sin turné efter näthat mot henne i samband med tv-programmet Så mycket bättre under hösten Visa bild 18 med en av de kommentarerna som artikeln fått. Låt eleverna diskutera i grupp: Vad tror ni att den som skrivit kommentaren menar? Hur tänker ni kring det? Visa bild 19. Diskutera: Politiker och journalister är andra grupper som ofta blir utsatta för näthat, vad tänker ni kring det? Vad kan det få för konsekvenser om alla människor vänjer sig vid att de blir utsatta för näthat? För enskilda och för samhället. 16

17 övning 3 Visa bild 20 med artikeln om Julia. Julia skrev ett inlägg i H & M:s kommentarsfält på Facebook där hon kritiserade en t-shirt med den sexualbrottsdömde rapparen Tupac. Det utlöste på kort tid väldigt mycket näthat mot henne. Visa bild 21. Diskutera: Vilka konsekvenser fick Julias kommentar för henne? Hur reagerade hon? Vad har hänt idag? Undersök. Varför blev vissa så provocerade av hennes inlägg? Visa bild 22. Se bakgrund om Instagrammålet på sid 9. Undersök och diskutera: Vad fick Instagrammålet för konsekvenser för de inblandade? Bakgrund och fakta - utsatta politiker Enligt BRÅ s rapport Politikernas trygghetsundersökning 2013 uppger en av fem förtroendevalda att de har utsatts för brott eller en liknande incident i samband med sitt politiska uppdrag. Utsattheten utgörs främst av hot och trakasserier (19 procent). Den vanligaste incidenten var hot eller trakasserier via sociala medier (41 procent av de som utsattes). Fördjupande poddar Gå till och lyssna på de fördjupande poddarna: Rasism och främlingsfientlighet Rasistiskt näthat Näthat i gamingvärlden Sexism på nätet 17

18 övning 4 JAG VET VAD SOM GÄLLER PÅ NÄTET! Denna del handlar om vilka lagar och regler som styr det som sker på nätet. Syftet är att väcka frågan om vad som är tillåtet på nätet. Förberedelser Se till att det finns varsin lapp med ja respektive nej till alla i klassen. Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm. Vad får man egentligen säga? Att göra Dela ut lappar med ja och nej till alla i klassen. Läs upp frågorna (bild 24-32). Låt eleverna fundera i 20 sekunder innan de håller upp lapparna. Lyft några kommentarer efter varje ställningstagande. Presentera det rätta svaret och ställ eventuella följdfrågor. Fråga vad de tror är poängen med just den här lagen. 18

19 övning 4 Fråga 1: Ytrandefrihet Är det olagligt att lägga ut en film på Vimeo där din kompis har en t-shirt med texten Häng Gud? Svar: Nej, att uttrycka sig negativt om religioner och dess symboler är inget brott i Sverige. Den fråga man bör ställa sig är om det är nödvändigt med hänsyn till dem för vilka detta är en mycket viktig symbol. Ytterligare frågor: - Vad skulle du göra om din kompis hade en t-shirt med ett kränkande budskap om en religion? - Undersök vad skolans likabehandlingsplan och/eller ordningsregler säger om detta. Fråga 2: Hets mot folkgrupp Får din klasskompis ha ett hakkors som profilbild? Svar: Nej, det räknas som hets mot folkgrupp, det vill säga när: den som i uttalande eller i annat meddelande som sprids hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Ytterligare frågor: - Var tror ni gränsen går för vad som räknas som folkgrupp? - Vad skulle du göra om du upptäckte detta? Fråga 3: Barnpornografi Din kompis har tagit en bild av sin kille när han poserar naken och skickar bilden till dig. Du och din kompis är 16 år och din kompis kille är 15. Du visar bilden för en annan kompis innan du raderar den. Har din kompis som tagit bilden begått ett brott? Har du? Svar: Ja, att spara bilder av sexuell karaktär av en person under 18 år är ett barnpornografibrott. Även om bilden är tagen i samtycke. Ja, eftersom du visade bilden för en annan kompis, har du spridit en bild av sexuell karaktär av en person under 18 år. Det spelar ingen roll att du inte hade bett om den, eller att du raderade bilden efteråt. 19

20 övning 4 Fråga 4: Förtal Någon på din skola lägger upp en bild på Instagram på din kompis och skriver att hen är en jävla hora som ligger med allt som rör sig. Är det här förtal? Svar: Ja. Förtal innebär att någon sprider uppgifter som får omgivningen att uppfatta en människa som dålig. Att sprida uppgifter om någons sexuella liv och vanor på ett sätt som typiskt sett ger omgivningen en negativ bild av personen, skulle alltså kunna klassas som förtal. Ytterligare frågor: - Vad skulle du göra om du såg det här? - Skulle det spelar någon roll om det inte var din kompis, utan bara någon på din skola? - Tror ni att det är någon skillnad mellan hur omgivningen uppfattar rykten beroende på kön? Fråga 5: Kränkande fotografering Får din kompis fota en annan kompis som sover utan att kompisen vet om det? Svar: Nej. Det är olagligt att i hemlighet fotografera eller filma någon som befinner sig i sin privata miljö eller på en annan plats som är avsedd att vara privat, om det sker utan samtycke. Fråga 6: Förtal Någon har lagt ut en bild på Facebook av en elev på din skola som är jättefull och halvnaken. Din kompis delar bilden, men skriver inte någon kommentar till den. Är det olagligt? Svar: Det kan det vara. Att dela en bild som kan påverka omgivningens uppfattning av personen negativt, kan innebära förtal. När du delar bilden sprider du ju den vidare till dem som följer dig. Ytterligare frågor: - Vad skulle du göra om du såg en sådan här bild? - Om det hade varit du, vad hade du velat att andra gjorde? 29

21 övning 4 Fråga 7: Förtal En kompis till dig har lagt upp en bild av sig själv där hen poserar utan så mycket kläder på sig. I kommentarsfältet skriver flera personer att hen är billig och ser äcklig ut. Skulle kommentarerna kunna klassas som förtal? Svar: Ja, taskiga kommentarer kan vara förtal. Förtal innebär att man sprider uppgifter om en person som får omgivningen att tycka att personen är en dålig människa. OBS! Uppgifterna måste inte ha skrivits eller spridits i ett eget blogginlägg. Även kommentarer till någon annans blogg eller bilder kan vara förtal. Ytterligare frågor: - Hur skulle du kunna hjälpa din kompis? Fråga 8: Förolämpning Är det lagligt att skriva Du är så sjukt ful? på någons Facebookvägg? Svar: Nej. Det kan vara ett brott som heter förolämpning. Skillnaden mellan förtal och förolämpning är att förtal handlar om att sprida uppgifter om någon så att omgivningen får en negativ uppfattning om den personen (till exempel ryktesspridning). Förolämpning är ett uttalande som är riktat direkt till någon för att skada personens självkänsla. Att skriva att någon är ful och liknande hatiska kommentarer upprepade gånger kan också vara ett brott som heter ofredande. Fråga 9: Olaga hot Din kompis försvarar en kompis som blivit attackerad anonymt på Ask. Efter ett tag dyker en ny kommentar upp: Jag vet var din lillebror går på dagis så om jag var du skulle jag ta det jävligt lugnt. Din kompis blir oerhört rädd. Är det här ett olaga hot? Svar: Ja, olaga hot innebär att du känner allvarlig fruktan för din egen, eller andras säkerhet eller person. När någon uttrycker sig hotfullt om din lillebror, och dessutom påstår att hen vet var din lillebror är om dagarna, kan det alltså klassas som olaga hot. 21

22 övning 4 Fördjupning I följande Juridikpoddar reder juridikprofessorn Mårten Schultz och juristen Tove Lindgren ut vad som gäller på nätet vid brott som: - Förtal - Kränkande fotografering - Barnpornografibrott - Hets mot folkgrupp - Ofredande - Olaga hot - Olaga förföljelse Lyssna här: 22

23 övning 5 JAG VET VAD SOM MÅSTE GÖRAS! Detta avsnitt handlar om åtgärder och vad skolan kan göra. Syftet med avsnittet är att eleverna ska skaffa sig kunskaper om vad som redan gäller, samt även fundera över hur de skulle vilja ha det i framtiden. Tänk på att eleverna behöver få tillgång till skolans ordningsregler och likabehandlingsplan. Förberedelser Se till att ha tillgång till skolans ordningsregler och likabehandlingsplan. Visa elevmaterialet i form av Powerpoint på storbildskärm. Att göra Inled med att visa bild 35 med texten Det är vi tillsammans som formar nätet!?. Vad kan jag göra? Visa bild 36. Eleven ska fundera själv och anteckna sina svar. Vad kan jag själv göra för att motverka näthat? Formulera detta i fyra regler som du alltid ska följa. Vad kan vi göra? Visa bild 37. Arbeta i grupp. Presentera era regler från övningen Vad kan jag göra?. Diskutera och reflektera. 23

24 övning 5 Bestäm er för fyra gemensamma regler utifrån era personliga regler. Kom fram till detta genom diskussion eller genom någon form av demokratisk röstning. Skriv ner era regler i någon form. Vad kan klassen göra? Visa bild 38. Alla grupper presenterar sina resultat. Klassen röstar om vilka fyra av dessa regler som ska bli klassens egna. Detta kan till exempel ske via prickröstning. Varje elev får fyra prickar var att fördela hur den vill på de presenterade förslagen. De fyra bestämda reglerna dokumenteras. Jämför med tipsen från No Hate Speech Movement (bild 39). Vad kan skolan göra? Här behöver eleverna ha tillgång till skolans ordningsregler och likabehandlingsplan. Övningen kan kräva mer tid då en del information ska läsas in. Att göra Visa bild 40. Undersök skolans ordningsregler och likabehandlingsplan. Finns det något som behandlar näthat där? Fundera på hur näthat bör behandlas i dessa skoldokument. Bör det som skrivs ändras eller om inget skrivs, vad måste läggas till? Utgå från klassens egna regler och skriv ett eget förslag. Kontakta skolledningen och framför ert förslag. Tips! Se skriften Näthat i skolan från Diskrimineringsbyrån Uppsala för mer fördjupande information om att koppla arbetet mot näthat till likabehandlingsplanen: diskrimineringsbyran.se 24

25 fördjupning och vidare arbete ARBETA VIDARE OCH FÖRDJUPNING På kampanjsajten Nohate.se finns material för att arbeta vidare och ytterligare fördjupning. Mer information No Hate-podden Längre poddar (cirka en timme) där Malin och Kristoffer Triumf bjuder in gäster och tar upp olika aspekter av näthat: rasism, sexism, föräldrarna, publicisterna, lag och rätt samt näthat i gamingvärlden. Vad gäller juridiskt på nätet? Poddar (fem till femton minuter långa) som beskriver de lagar som gäller kränkningar på nätet. Metodmaterial vad gäller juridiskt på nätet? Ett metodmaterial med diskussions- och faktafrågor till var och en av de nio No hate-poddarna om juridik. Digitala utbildningar Utbildningar med faktafrågor och övningar samt ett avslutande test. Digital utbildning för moderatorer: Digital utbildning för bloggare: 25

26 fördjupning och vidare arbete Material om näthat från Statens medieråd MIK för mig digital utbildning i medie- och informationskunnighet för elever Ett av avsnitten handlar om näthat. Avsnittet innehåller ett upplägg med ett case, värderingsövningar och reflektionsfrågor som går att använda direkt i klassrummet. Klicka dig fram till avsnittet Våra relationer. Högstadiet och gymnasiet. mik.statensmedierad.se/utbildning/elever MIK för mig övningar för klassrummet i medie- och informationskunnighet Ett lärarmaterial där avsnittet Medielandskapet och våra relationer (sid 7-14) innehåller upplägg för fyra lektioner. Bland annat övningar som utgår från de poddar om juridik som finns på Nohate.se, samt övningar om civilkurage och anonymitet. Högstadiet och gymnasiet. mik.statensmedierad.se/utbildning/lararmaterial Mobbning och kränkningar på nätet Faktatext på MIK-rummet kompletterat med reflektionsfrågor, lektionstips och fördjupningsmaterial. mik.statensmedierad.se/interagera-och-skapa/mobbning-och-krankningar-pa-natet Jag <3 Internet (högstadiet) Ett elev- och lärarmaterial med praktiska övningar och lektionsupplägg där ett avsnitt tar upp hat och mobbning på nätet (sid 17-18). Materialet innehåller även övningar om rättigheter, internetsäkerhet och sex och porr på internet. Jag <3 Internet (mellanstadiet) Ett elev- och lärarmaterial med övningar såsom exempelvis Känslobarometern som tar upp frågor kring känslan av att vara kränkt, samt diskussionskort utifrån olika case kopplade till rättigheter och skyldigheter online. 26

27 fördjupning och vidare arbete Mer fördjupning om näthat Hat på nätet vad får du inte skriva på internet? En skrift om juridiken kring näthat. Vad gäller vid hot, trakasserier och kränkningar på internet och vem bär ansvaret för vad vi säger och skriver i sociala medier eller i andra internetsammanhang. Den här boken kan fungera som en start för den som vill veta mer kring vad som är tillåtet och förbjudet på nätet. Högstadiet och gymnasiet. Avsändare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Får man skriva vad man vill på nätet? En lärarhandledning till skriften Hat på nätet. En lärarhandledning som vänder sig till lärare och annan skolpersonal, men även till fritidspersonal, ideellt engagerade och andra pedagoger. Innehåller information om skolans ansvar enligt skollagen och diskrimineringslagen, tips i samtal kring näthat, en introducerande lektion om näthat samt ytterligare förslag på lektionsupplägg. Högstadiet och gymnasiet. Avsändare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Näthat i skolan För mer fördjupande information om skolans roll och vad skolan kan och bör göra i arbetet mot näthat kopplat till likabehandlingsplanen finns i Näthat i skolan från Diskrimineringsbyrån Uppsala. De har även skrifterna: - PraLin praktiskt likabehandlingsarbete i skolan - Nätaktivistboken - Agera mot näthat - Företag mot näthat - Näthat. Juridisk lathund. Avsändare: Diskrimineringsbyrån Uppsala 27

28 fördjupning och vidare arbete Ses offline? Ett metodmaterial om unga, sex och internet. Ett metodmaterial som vänder sig till lärare och annan skolpersonal, men även till fritidspersonal, ideellt engagerade och andra pedagoger. Materialet ger kunskap och inbjuder till samtal och diskussioner med unga om integritet, gränssättning, sex och relationer via internet. Ett kapitel tar specifikt upp kränkningar, hot och trakasserier på nätet. Högstadiet och gymnasiet. Avsändare: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) Materialet innehåller även sex filmer: Justitia Internettrakasserier UR-program med lärarhandledning. Vi följer ett autentiskt fall där 15-åriga Fanndis blir trakasserad och hotad, både i skolan och på internet. Till slut väljer hon att polisanmäla de som trakasserar henne. Vad säger juridiken? Är det lika allvarligt att hota och mobba någon på internet som i brev eller i verkliga livet? Högstadiet. Avsändare: Utbildningsradion Motverka nätmobbning En guide som ger konkreta, användbara tips till föräldrar, professionella och andra vuxna på hur de ska agera runt unga online. I guiden finns också en lättöverskådlig redogörelse för de juridiska spelregler som gäller för nätet. Avsändare: Bris och.se 28

29 fördjupning och vidare arbete Referenser DN.se. Ögonkontakt minskar näthat. Dagens Nyheter Larsson, Angela. Undercover som vit medelålders man. Sourze #.VH8MY8nWg24 Rosenqvist, Simon. Näthatet mot landslaget: Lesbiska horor. Sveriges Radio P Lind, Maja. Kajsa Grytt ställer in turnén efter näthatet. Aftonbladet Politikernas trygghetsundersökning Brottsförebyggande Rådet. Rapport 2013:9. Politikernas_trygghetsundersokning_2013.pdf Barkman, Clas. Nu skickar Julia kravbrev till näthatarna. Dagens Nyheter

30 fördjupning och vidare arbete hjälp att få Är du eller någon annan utsatt finns det flera myndigheter och organisationer som du kan kontakta: diskrimineringsbyran.se Hos Diskrimineringsbyrån Uppsala kan du få hjälp att göra en anmälan om du är utsatt för näthat med koppling till skolan Fryshusets Nätvandrare finns på nätet om du behöver prata. Till BRIS kan du ringa, chatta eller mejla om det är något du vill prata om. Här kan du få hjälp att anmäla nätbrott. Tar emot anmälningar mot kränkningar i förskolan och skolan. Friends finns som ett stöd om du behöver hjälp. RFSL har en särskild brottsofferjour för dig som är homo- eller bisexuell, transperson eller queer. Detta material ges ut i samarbete med arvsfondsprojektet Nätaktivisterna Antirasism på nätet som utbildar gymnasieelever i vilka lagar som gäller på nätet och vad de själva kan göra för att agera mer antirasistiskt på nätet. För att boka en utbildning gå till: 30