Författare/dokumentansvarig Jönsson Anna Malm Annika Avdelning: infektion 152 Gäller fr.o.m: Revideras:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Författare/dokumentansvarig Jönsson Anna Malm Annika Avdelning: infektion 152 Gäller fr.o.m: 110201 Revideras: 120131."

Transkript

1 Författare/dokumentansvarig Jönsson Anna Malm Annika Avdelning: infektion Datum KUNSKAPSÖVERSIKT TUBERKULOS R:\Standardvårdplaner\Projekt standardvårdplaner\mall Kunskapsöversikt CSK.doc BESÖKSADRESS J A Hedlunds väg Kristianstad FAKTURERINGSADRESS Centralsjukhuset Kristianstad S Malmö Tfn: vx Organisationsnummer: E-post: centralsjukhuset@skane.se

2 KUNSKAPSÖVERSIKT FÖR STANDARDVÅRDPLAN TUBERKULOS. Godkännande För framtagandet av standardvårdplanen med tillhörande kunskapsöversikt, ansvarar Jönsson Anna, leg. sjuksköterska Malm Annika, leg. sjuksköterska Medförfattare: Alsterlund Rolf, överläkare Cedergren Charlotte, leg. sjukgymnast Carlsson Ingrid, undersköterska Karlsson Wictoria, leg. sjuksköterska Karner Marie, leg. sjukgymnast Sedin Jenny, leg. sjuksköterska Intressent: Andersson Ewa, hygiensköterska CSK För granskning enligt SVP-metoden ansvarar Karin Edlund, Kebbison Vårdutveckling, Göteborg. Kunskapsöversikten med SVP skall granskas och revideras varje år eller tidigare om behov uppstår. Avdelningschefen ansvarar för att kunskapsöversikten med SVP revideras och är aktuell. Reviderad kunskapsöversikt med SVP skall lämnas till forsknings- och vårdutvecklingsfunktionen. Ovanstående standardvårdplan och kunskapsöversikt, godkänns som basnivå för patienter som skall vårdas på infektionskliniken CSK (Centralsjukhuset Kristianstad). Standardvårdplanen är ett arbetsinstrument som garanterar en basnivå för god vård. Kristianstad Den Linda Mander, Avdelningschef Kristianstad Den Åsa Lundgren, Medicinskt ansvarig chef Rätt att öppna SVP har behörig personal knutna till patient och avdelning/mottagning.

3 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 2 Patofysiologi... 3 Etiologi... 3 Symtom... 4 Diagnostik... 5 Profylaktisk behandling... 7 Behandling... 7 Smittskydd... 9 Omhändertagande av tuberkulossjuk... 9 Vårdförlopp SYFTE METOD Journalgranskning Omvärldsanalys Litteratursökning Artikelgranskning RESULTAT Kommunikation Kunskap/utveckling Andning Cirkulation Nutrition Elimination Hud/Vävnad Sömn Smärta Aktivitet Andligt/Kulturellt Sexualitet/Reproduktion... 24

4 Psykosocialt Riktlinjer för individuell vårdplanering - IVP Riktlinjer för dokumentationen på avdelningen... 26

5 Sida 1 (47) Inledning I Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12 har patientsäkerhet lyfts fram som ett grundläggande krav på god vård. Föreskrifterna anger även att ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt, patientorienterat och präglat av en förebyggande syn och arbetssätt, ständiga förbättringar, faktabaserade beslut och samverkan. I en standardvårdplan etablerar man den kvalitet man önskar hålla på vården på avdelningen utifrån en basnivå. Kvaliteten beskrivs och är utvärderingsbar. En standardvårdplan skall inte ses som en ordination utan som en guide eller ett på förhand antaget handlingsförslag. Standardvårdplanen bygger på en evidensbaserad kunskapsöversikt och kan betraktas som en garanti för god kvalitet på vården. Uppbyggnaden på standardvårdplanen utgår från ett gemensamt mål som skapats utifrån medicinsk diagnos, omvårdnadsdiagnos (OVD) och tvärprofessionell diagnos (TPD). Med standardvårdplaner inom sjukvården vill man eftersträva effektivisering och kvalitetstänkande. En bra standardvårdplan kan utgöra ett redskap för vårdteamets planering och dokumentation (Forsberg & Edlund 2003) Under de senaste åren har standardvårdplaner allt oftare utarbetas i ett tvärprofessionellt samarbete. Standardvårdplanerna innehåller inte längre enbart omvårdnadsrelaterade vårdåtgärder utan tydliggör även det övriga tvärprofessionella teamets vård. Målet är att de standardvårdplaner som utvecklas ska användas av berörda yrkeskategorier för en gemensam vårddokumentation, i den mån detta är möjligt (SoS 2006). Syftet med standardvårdplaner är att ge en ökad patientsäkerhet samt minska tidsåtgången för dokumentationsarbetet. Detta skapar mer tid för den patientnära vården och är sannolikt även positivt för ett utvecklat samarbete tvärprofessionellt (Forsberg & Edlund 2003).

6 Sida 2 (47) Bakgrund Tuberkulos eller TBC är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och beräkningar visar att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkelbakterien. Varje år insjuknar minst 9 miljoner människor i aktiv TBC och ca 2 miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall inträffar i Afrika och Asien (Smittskyddsinstitutet 2009a, Smittskyddsinstitutet 2009b, Iwarson & Norrby 2007). Världshälsoorganisationen, WHO, uppmärksammade under 1990-talet att TBC situationen förvärrades allvarligt i de flesta utvecklingsländer. WHO har antagit en global strategi för TBC bekämpning som innefattar att fler TBC fall ska upptäckas, diagnosernas och behandlas (WHO 2009, Petrini 2004). TBC är en sjukdom som mest drabbar yngre vuxna, men även barn och äldre insjuknar. I många decennier har det skett en minskning av TBC i Sverige, men under de senaste åren har det anmälts ca 500 fall per år. Personer födda i utlandet eller svenskfödda under 1900-talets första decennier utgör majoriteten (Smittskyddsinstitutet 2009a, Iwarson & Norrby 2007). Infektionsklinken i Kristianstad har under åren 2000 till 2009 vårdat 55 patienter inom sluten vård. Detta har resulterat i 63 vårdtillfällen (Qlik View , HITTA ) Vårddagar Vårdtillfälle Patient Diagram 1. Patientflöde TBC Infektionsklinken i Kristianstad. Riskfaktorer för TBC är undernäring, trångboddhet, hemlöshet, fattigdom, alkoholmissbruk, rökning, HIV, diabetes (Ekdahl & Giesecke 2003, Watt et al. 2009, Pakasi et al. 2009).

7 Sida 3 (47) HIV- och AIDS epidemin har haft en stor effekt på tuberkulos situationen i världen. TBC är den vanligaste dödsorsaken vid en HIV-infektion (Ekdahl & Giesecke, 2003). Patofysiologi Etiologi TBC orsakas främst av tuberkelbakterien Mycobacterium tuberculosis, men kan orsakas av andra bakterier från samma släkte som t.ex. Mycobacterium bovis och Mycobacterium africanum (Ericson & Ericson 2009, Iwarson & Norrby 2007, Smittskyddsinstitutet 2009a). Tuberkelbakterien är en aerob stavformad syrafast bakterie med komplexa kolhydratrika cellväggar som är motståndskraftig mot kyla och intorkning, men är känslig för upphettning. Bakterien kan därför överleva lång tid i upphostningar och dammpartiklar samt växer långsamt och är långlivad. Den kan överleva i flera veckor vid temperatur + 4 C och upp till flera år vid 70 C (Ekdahl & Giesecke 2003, Smittskyddsinstitutet 2009a). I människokroppen kan bakterien förekomma latent under en hel livstid hos en person. Bakteriens långsamma delningstid har konsekvenser för både diagnostik och behandling och den har benägenhet att mutera och utveckla resistens (Ekdahl & Giesecke 2003, Smittskyddsinstitutet 2009a). Smittsamhet En patient med tuberkulos kan ha hög, låg eller ingen smittsamhet. Hög smittsamhet: I Sverige har ett mindre antal av dem som har tuberkulos en hög smittsamhet (ca ¼ av fallen). TBC smittar som en luftburen droppinfektion från personer som har så mycket tuberkelbakterier i sin upphostning (sputa) att dessa kan påvisas vid mikroskopi, en s.k. mikroskopipositiv tuberkulos. Personer som är mikroskopipositiva i sputa eller bronksköljvätska bedöms ha hög smittsamhet (Socialstyrelsen 2009b). Låg smittsamhet: Även om tuberkelbakterier endast kan påvisas vid odling av sputa måste sjukdomen räknas som smittsam, men bedöms då ha låg smittsamhet.

8 Sida 4 (47) Ingen smittsamhet: Patient med TBC i annat organ än luftvägarna har däremot ingen smittsamhet (Socialstyrelsen 2009b). Extrapulmonell TBC Ofta manifesterar sig TBC som en lunginfektion eftersom smittvägen går via luftvägarna. TBC kan även spridas till andra organ såsom centrala nervsystemet, mag-tarmkanalen, njurar, skelett, leder eller hud (Ericson & Ericson 2009). Den vanligaste extrapulmonella tuberkulosformen är lymfkörteltuberkulos (Socialstyrelsen 2009b). Vid TBC utanför lungorna beror symtomen på vilket organ som drabbats (Petrini 2004, Socialstyrelsen 2009b). Symtom Den klassiska symtombilden vid TBC är feber, nattliga svettningar, viktnedgång, nedsatt aptit och trötthet (Smittskyddsinstitutet 2009a, Socialstyrelsen 2009b). Lungtuberkulos kan vara symtomfattig i ett tidigt stadie. Hosta med upphostning är det viktigaste symtomet på lungtuberkulos (Socialstyrelsen 2009b). Bland smittade individer med normalt immunförsvar utvecklar en av tio sjukdomen och i de flesta fall då inom två till fem år efter smittotillfället (Smittskyddsinstitutet 2009a). Vid latent TBC kan sjukdomen aktiveras vid immunsuppressiv behandling, hög ålder och HIV/AIDS (Iwarson & Norrby 2007).

9 Sida 5 (47) Diagnostik Diagnosen lungtuberkulos kan ofta misstänkas utifrån patientens sjukdomshistoria samt röntgenbild. Mikrobiologiska metoder För att säkerställa diagnosen vid alla former av TBC utförs mikrobiologisk diagnostik; mikroskopi, PCR och odling. Vid lungtuberkulos säkras odlingar av sputa eller bronkialsköljvätska. Vid andra manifestationer av TBC eftersträvas att få provmaterial från den misstänkta infektionshärden som t.ex. abscessinnehåll, biopsimaterial, ledvätska, cerebrospinalvätska, urin, faeces, pleuravätska, blod eller benmärg (Socialstyrelsen 2009b). Sputumprov Om patienten har produktiv hosta kan odlingar från sputa säkerställas. Patienten ska om möjligt hosta upp 5-10 ml sputa från djupa luftvägar. Sputumprov ska lämnas tidigt på morgonen före frukost, helst två dagar i rad. Den personal som assisterar vid provtagning ska använda andningsskydd (FFP, klass 3). Provet bör inte tas i ett rum där andra patienter befinner sig och rummet bör vädras efter undersökningen. Speciella burkar för sputumprov finns, med en ytterburk som transportskydd och en innerburk för själva provet. Inga tillsatser får blandas med sputumprovet (Socialstyrelsen 2009b). För att samla representativ sputa från djupa luftvägar hos patienter som inte har produktiv sputa kan inducerat sputum göras, bilaga 1. Ventrikelsköljning Om patienten inte har produktiv hosta eller om sputumprover inte är representativa för de djupa luftvägarna kan prov tas från ventrikelsköljvätska. Ventrikelsköljningen, VSK, genomförs på morgonen före frukost, då de tuberkelbakterier som svalts ned med slemmet från lungorna under natten finns kvar i magsäcken. Patienten ska vara fastande efter midnatt natten före undersökningen. Det är en fördel om undersökningen kan genomföras två dagar i rad (Socialstyrelsen 2009b). Bilaga 2

10 Sida 6 (47) Bronkoskopi En bättre men mera resurskrävande metod är bronkoskopi. Vid bronkoskopi genomförs borstprov och sköljning från de områden som utifrån röntgen gett störst misstanke om sjukdomsaktivitet. Bronkoskopin kan stimulera till sputumbildning, och det kan därför vara värdefullt att låta patienten lämna sputumprov efter undersökningen (Socialstyrelsen 2009b). PPD Ett annat led i diagnostiken är tuberkulinprövning med PPD. Tuberkulintest genomförs även före BCG-vaccination. Tuberkulinet injiceras intrakutant. När injektionen utförs korrekt bildas en rund vit kvaddel som försvinner efter en stund. Avläsningen sker efter tre dygn. Det är den palperbara förhårdnaden vid insticksstället som ska mätas. Denna förhårdnad i huden är en reaktion på tuberkulinet. Det innebär att immunsystemet reagerar mot antigen från mykobakterier d.v.s. en överkänslighetsreaktion mot mykobakterier. Små reaktioner har osäker betydelse, men större hudreaktioner d.v.s. på 10 mm eller mer kan tala för en infektion med tuberkelbakterier. Testet ska anges i mm och inte som positivt eller negativt (Socialstyrelsen 2009a, Socialstyrelsen 2009b, Petrini 2004). Nackdelen med tuberkulinprövning med PPD är den låga specificiteten, d.v.s. det finns risk för större hudreaktioner utan bakomliggande tuberkulosinfektion. Detta beror på att även tidigare BCG vaccination och infektion med atypiska mykobakterier kan ge större hudreaktion vid tuberkulinprövning. Immunologiska metoder På senare år har det utvecklats s.k. IGRA tester (Interferon Gamma Release Assay). Dessa är blodprover som är mera specifika för TBC, eftersom de inte reagerar på tidigare BCG vaccinationer och inte heller för infektioner av de flesta atypiska mykobakterier. De IGRA tester som kommit till allt större användning är Quantiferon och TB spot. Ännu ersätter inte testerna tuberkulinprövning utan de kompletterar varandra (Smittskyddsinstitutet 2009a).

11 Sida 7 (47) Profylaktisk behandling En förebyggande åtgärd mot smittspridningen av TBC är vaccination. Från 1940 till 1975 vaccinerades de flesta nyfödda barn i Sverige med Bacillus Calmette- Guérin s.k. BCG vaccin mot TBC (Hesseling & Behr 2009). Numera erbjuds vaccination till särskilda riskgrupper som t.ex. yrkesgrupper med ökad risk att utsättas för TBC smitta som inom hälso- sjukvård. Barn i invandrarfamiljer från länder med hög tuberkulosförekomst och barn med planerad längre vistelse i sådant land erbjuds också vaccination. Vaccination av vuxna ger tveksamt skydd mot lung-tbc (Smittskyddsinstitutet 2009a). Behandling Inför behandlingsstart ska noggrann information ges såväl muntligt som skriftligt om sjukdomen, behandlingen, kontrollerna samt skyldigheter och rättigheter vid TBC. Blodprover, syntest, röntgenologiska undersökningar och bakteriologiska undersökningar ska följas före, under och efter behandling (Socialstyrelsen 2009b). Tabell 1. Kontroller under och efter behandling (Socialstyrelsen, 2009b). Individuell anpassning av kontroller ska ske om blodproverna är avvikande. Vid extrapulmonell TBC får andra metoder användas för uppföljning, t.ex. röntgen

12 Sida 8 (47) av skelett vid spondylit eller palpation och mätning av lymfkörtlar vid lymfkörtel TBC (Socialstyrelsen 2009b). Läkemedelsbehandling inleds i regel med fyra läkemedel; rifampicin, isoniazid, pyrazinamid och etambutol. Efter två månader reduceras vanligen behandlingen till två preparat; rifampicin och isoniazid, förutsatt att bakteriestammen är känslig för de insatta läkemedlen. Tillägg av vitamin B6 (pyridoxin) ges när patienten behandlas med isoniazid (Socialstyrelsen 2009b, Fass 2009). För att infektionen ska läka ut och för att motverka resistensutveckling är det viktigt att hela behandlingen på minst sex månader fullföljs. Behandlingstiden kan bli betydligt längre om bakteriestammen har nedsatt känslighet mot något tuberkulostatika (Smittskyddsinstitutet 2009a). Två veckor efter insatt adekvat tuberkulostatikabehandling anses smittsamheten ha upphört (Vårdhygien Skåne 2009). Detta förutsätter att bakteriestammen är känslig för de insatta läkemedlen. Vanligen är dock resistensbestämningen inte färdig förrän efter två veckor (Socialstyrelsen 2009b). Följsamhet För att undvika resistensutveckling och öka följsamhet av behandling bör varje patient som behandlas för TBC i Sverige ha möjlighet till övervakad behandling eller stödinsatser vid behandlingen. Det kan göras genom att patienten tar och sväljer medicinen under övervakning, eller att patienten får läkemedel uppdelat för en begränsad period i dosett (Socialstyrelsen 2009b). DOT, Directly Observed Treatment, är den viktigaste åtgärden i WHO s program för att stoppa TBC (WHO 2009, Pertini 2004, Socialstyrelsen 2009b). Enligt smittskyddslagen är läkemedel mot TBC kostnadsfria under hela behandlingstiden. Undantaget är vitamin B6, pyridoxin (Socialstyrelsen 2009b).

13 Sida 9 (47) Smittskydd Enligt smittskyddslagen (SFS, 2004:168) i 3 klassas TBC som en allmänfarlig sjukdom och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren och smittskyddsinstitutet (Smittskyddsinstitutet 2009a). Anmälan bör sändas iväg senast i samband med behandlingsstart (Socialstyrelsen 2009b). Patienten är skyldig enligt lag att följa föreskrifter för förebyggande av smitta. TBC är smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen. Det görs en s.k. miljöundersökning eller smittspårning. Miljöundersökning innebär att familj och eventuellt andra kontakter kallas för undersökning, som ofta innebär tuberkulinprövning och lungröntgen. (Smittskyddsinstitutet 2009a). Omhändertagande av tuberkulossjuk Nedan följer anvisningar för omhändertagande av TBC patient med misstänkt eller konstaterad smittsam TBC; Information Informera patient, anhöriga och personal om smitta och nödvändiga smittförebyggande åtgärder. Även städpersonal ska känna till isoleringsrutiner och hur ett andningsskydd används korrekt (Socialstyrelsen 2009b). Bilaga 3 Begränsa antalet besök till patienten och avstyr att småbarn besöker den smittsamma patienten (Socialstyrelsen 2009b). Passa på att fråga om någon anhörig har symtom som vid TBC. Såväl själva smittkällan som smittade kontakter, sannolikt finns bland dem som avser att besöka patienten (Socialstyrelsen 2009b). Närstående ska informeras om att använda skyddsutrustning; andningsskydd FFP3 samt skyddsrock/ engångsplastförkläde och handskar (Vårdhygien Skåne 2009).

14 Sida 10 (47) Patientrum och omvårdnad Beslut om isolering och dess upphävande ska tydligt dokumenteras med bl.a. datum och bakgrund till beslutet (Socialstyrelsen 2009b). Begränsa antalet personal som vårdar en smittsam patient. Samtliga i personalen som vårdar patienten bör vara friska och BCG vaccinerade (Vårdhygien 2009, Socialstyrelsen 2009b). På avdelning 152 CSK kan gravid och immunsupprimerad personal delta i vårdarbetet efter individuell bedömning. Patienter med misstänkt eller konstaterad smittsam TBC ska vårdas på enkelrum med stängd dörr och med egen toalett och dusch. (Socialstyrelsen 2009b, Vårdhygien Skåne 2009). Rummet ska ha ett ventilationssystem som inte är recirkulerande via värmehjul. Vårdrummet bör ha ett luftflöde motsvarande 6 luftombyten per timme (Vårdhygien Skåne 2009). Vid misstänkt eller konstaterad smittsam multiresistent TBC skall patienten vårdas på isoleringsrum med ventilerad sluss (Vårdhygien Skåne 2009, Socialstyrelsen 2009b). Rummet ska ha kontrollerad undertrycksventilation med ett flöde 12 luftbyte per timme (Vårdhygien Skåne 2009). På avdelning 152 CSK markeras vårdrummen med skyltar på instruktioner om vilka skyddskläder som ska användas. Vid arbete med patienten på vårdrummet skall personal bära handskar och skyddsrock/ engångsplastförkläde. Särskilt andningsskydd med skyddsklass FFP3 för engångsbruk ska användas och skall efter användning kastas (Vårdhygien Skåne 2009, Socialstyrelsen 2009b). Se bilaga 3 för användning av andningsskydd. CE-märkt partikelfiltrerande andningsskydd FFP3 ska användas vid vård av en smittsam patient och vid övrig vistelse i rummet, t.ex. vid städning samt överlämnande av matbricka (Socialstyrelsen 2009b). Om ett andningsskydd blir fuktigt eller smutsigt under användning kasseras det

15 Sida 11 (47) genast och ett nytt andningsskydd tas på. Andningsskyddet kasseras som smittförande avfall. Desinfektera händerna innan och efter att andningsskyddet tagits av. Andningsskyddet är personligt och engångsmaterial. Skägg kan innebära att andningsskyddet inte sluter till på korrekt sätt och ger därmed inte tillräckligt skydd. Personen kan då inte delta i vården av den smittsamme patienten (Socialstyrelsen 2009b). Om patienten ska undersökas utanför rummet ska man planera att så få andra patienter som möjligt exponeras; patienten ska inte vänta i gemensamt väntrum. Personal på mottagande enhet informeras om att patienten är smittsam och att tid och lokal bokas så att andra patienter inte exponeras. Ge patienten engångsnäsdukar att hosta i och en plastpåse att lägga dem i. Transportpersonalen använder andningsskydd FFP3 (Socialstyrelsen 2009b). Vid utomhusvistelse behöver inte andningsskydd bäras (Vårdhygien Skåne 2009). Patienten ska inta måltider på rummet och inte lämna rummet för annat än undersökningar och behandlingar som inte går att skjuta upp (Socialstyrelsen 2009b). Måltidsbricka och porslin desinfekteras eller körs i diskmaskin 80 på avdelningen före återcirkulation. Alternativt används engångsmaterial (Vårdhygien Skåne 2009). På avdelning 152 CSK används engångsmaterial. I vårdrummet bör patienten hosta i en engångsnäsduk samt lägga de använda näsdukarna i en plastpåse som sedan läggs i en papperskorg. Handdesinfektion efter att näsduken har slängts (Socialstyrelsen 2009b). Smutstvätt som kontaminerats med luftvägssekret eller annat smittsamt material hanteras som risktvätt övrigt som konventionell tvätt (Vårdhygien Skåne 2009). På avdelning 152 CSK används risktvätt för all tvätt som används på rummet.

16 Sida 12 (47) Avfall som kontaminerats med respiratoriskt sekret eller annat smittsamt material hanteras som riskavfall, övrigt som konventionellt avfall (Vårdhygien Skåne 2009). På avdelning 152 CSK användas riskavfall för allt avfall som används på rummet. Daglig städning utförs med rengöringsmedel. Städutrustning ska desinfekteras efter användning. Spill torkas upp med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid (Socialstyrelsen 2009b). Slutstädning ska ske med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Noggrann mekanisk rengöring är viktig (Socialstyrelsen 2009b). Låt rummet stå tomt med påslagen ventilation alternativt med öppet fönster några timmar före slutstädning. Den som städar använder andningsskydd FFP3 (Socialstyrelsen 2009b). Vid dödsfall ska begravningsentreprenör och obducerande personal använda andningsskydd FFP3, skyddskläder och handskar (Socialstyrelsen 2009b). Extrapulmonell tuberkulos Vid åtgärder som medför risk för aerosolbildning t.ex. skötsel och genomspolning av dränage och fistlar från tuberkulösa abscesser ska andningsskydd FFP3 användas (Socialstyrelsen 2009b).

17 Sida 13 (47) Vårdförlopp Patienter med misstänkt TBC kan söka vård inom öppenvården, för att därefter remiteras vidare för utredning till infektionskliniken. TBC kan även upptäckas när patienten vårdas på en annan avdelning. På infektionskliniken påbörjas utredningen. När diagnosen är fastställd påbörjas behandling. En smittskyddsanmälan görs och miljöundersökning påbörjas. En smittsam patient skall vårdas på enkelrum/isolering till dess smittsamhet upphör, ca 2 veckor. Behandlingen fortsätter därefter i hemmet under minst 6 månader. Behandlingen kan övervakas av sjuksköterska eller skötas av patienten själv. Uppföljning av infektionsläkare görs kontinuerligt under behandlingstiden. Patienten behöver i regel inte vara sjukskriven under hela behandlingstiden. Sverige är ett av de länder som har minst antal nyinsjuknande TBC fall i världen, men samtidigt har nya fall med resistens och multiresistent TBC ökat. Vård av TBC sjuka ges vanligen på infektionskliniker och det kan vara få fall per år. Erfarenheten av denna sjukdom och dess behandling kan därför vara begränsad bland svensk sjukvårdspersonal (Socialstyrelsen 2009b). För att utföra kvalificerad sjukvård med aktuell evidens krävs ett tvärprofessionellt redskap. Genom att skapa en standardvårdplan kvalitetssäkras vården för TBC patienter. Syfte Syftet med att sammanställa en kunskapsöversikt är att identifiera relevanta evidensbaserade vårdåtgärder som kan rekommenderas generellt till patienter med misstänkt eller diagnostiserad TBC. Syftet med standardvårdplanen är att patienter med TBC ska erhålla en likvärdig och god vård som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet.

18 Sida 14 (47) Metod Journalgranskning Journalgranskningen genomfördes med hjälp av SVP-projektets mall, bilaga 4. Av inneliggande patienter på infektionsklinken CSK under vårdades 18 patienter med diagnosen TBC. Av dessa granskades 16 journaler som utgör underlag för denna standardvårdplan. Två journaler exkluderades då de var barn < 19 år, vilket utgör exklusionskriterier i detta arbete. Journalerna granskades var för sig för att sedan jämföras med varandra, bilaga av journalerna tillhörde män och 4 journaler tillhörde kvinnor. Medelåldern var 36 år. Inneliggande vårdtid var i genomsnitt 11,8 dagar. Beprövad erfarenhet Vetenskap och beprövad erfarenhet anses vara grundläggande begrepp i hälso- och sjukvården. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonal skall utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient skall ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav (HSL 1998:531 2:a kap 1). Vetenskap är beprövade metoder och teorier som används för att så noggrant som möjligt undersöka, beskriva och förklara verkligheten (Svenska Akademiens Svenska ordbok 2009). Beprövad erfarenhet kan beskrivas som allt det som krävs för en god sjukvård och som inte ryms i begreppet vetenskap allt från behandlingstradition, professionellt omdöme, sunt förnuft, klinisk blick och lyhördhet (Levi R 1998). Då tillgång till aktuell vetenskaplig forskning kan vara begränsad, måste vårdgivaren även förlita sig på beprövade erfarenhet. För att kunna applicera en standardvårdplan inom hälso- och sjukvården, bör denna baseras på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Att endast basera standardvårdplanen på det ena eller det andra skulle medföra risker att missa värdefulla vårdåtgärder. Under arbetets gång har SVP gruppen identifierat vårdåtgärder, ifrågasatt ifall de är relevanta och varför de används. Vårdåtgärderna har därefter förankrats i vetenskaplig litteratur och vårdprogram från Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet. De vårdåtgärder som är grundade på beprövad erfarenhet har

19 Sida 15 (47) författarna förhållit sig kritiskt till och ifrågasätt genom tvärprofessionella diskussioner. Även jämförelser av vårdåtgärder med andra klinker i Sverige har utförts. Omvärldsanalys Omvärldsanalys har skett i arbetets start samt kontinuerligt under arbetets gång. Genom att kontakta andra infektionsklinker i södra Sverige har författarna tagit del av vårdprogram och rutiner kring TBC. Nationell sökning har gjorts efter redan färdiga standardvårdplaner för TBC. Detta resulterade i en standardvårdplan för TBC patienter inom öppenvård i Simrishamn. Litteratursökning Sökning av artiklar har skett i databaserna, PubMed, Cinahl, portalen Elin@skane och Cochrane. Sökorden som användes var: tuberculosis, nurses role, quality of life, nutritional status, nutritional support, nutritional supplement, caring. Sökorden användes enskilt samt i olika kombinationer, även MeSH termer har använts. Inklusionskriterier vid sökningen var; människor, vuxna år, engelska, Exklusionskriterier var; Barn under 19 år. Se sökschema i bilaga 6. Sökning av artiklar har även gjort via manuell sökning, utifrån PubMed:s Related Articles eller via intressanta artiklars referenslistor. Till grund för arbetet har även material från Smittskyddsinstitutet samt Socialstyrelsens riktlinjer och vårdprogram använts. Artikelgranskning Artiklarna har granskats var och en för sig enligt granskningsprotokoll av Forsberg och Wengström (2008). Artiklarnas evidensgrad värderades till Hög, Medel eller Låg. Evidensgraderingen jämfördes och diskuterades tills enighet rådde, se artikelöversikt bilaga 7.

20 Sida 16 (47) Resultat Kommunikation I journalgranskningen framkom det att majoriteten av patienterna inte hade svenska som modersmål. Samtliga av dessa var i behov av tolk. Patienter som är i behov av tolk upplever det som positivt då sjukvårdspersonalen tar sig tid att ordna tolk, så att inte språket ska utgöra en barriär mellan patient och vårdpersonal (Hansel et al. 2004). Vårddiagnos: Bristande kommunikationsförmåga relaterat till begränsade språkkunskaper i svenska ledande till svårigheter att ta till sig information och försvårar compliance. Mål: Att patient och närstående ges förutsättningar för följsamhet i vården, uppvisar minskad frustration p.g.a. språkförbistring och känner sig trygga och välinformerade. Samordning: Tolk används initialt samt under hela behandlingstiden. Rätten till tolk är reglerad i lag (8 förvaltningslagen 1986:223 samt 2 hälso- och sjukvårdslagen 1982:763). Undvik att närstående tolkar för patienten (Socialstyrelsen 2009b). Vid behov av tolk ska ansvarig sjuksköterska samordna tolk första vårddygnet. Tolk finns att tillgå per telefon dygnet runt, tele: Vilket språk patienten talar ska dokumenteras. Kunskap/Utveckling Okunskaper om TBC hos patienter som är drabbade är vanligt förekommande. Missuppfattningar om hur TBC smittar skiljer sig, t.ex. kunde patienterna tro att TBC är en sexuellt överförbar sjukdom. Patienter med stor okunskap om TBC söker sjukvård senare och har svårare att hantera behandlingen (Nnoaham et al. 2006, Marra et al. 2004). Flertalet patienter med härkomst från länder med hög TBC och HIV/AIDS förekomst förknippar diagnosen TBC med att de även är smittade med HIV/AIDS (Nnoaham et al. 2006, Marra et al. 2004, Hansel et al. 2004). Journalgranskningen visade att 10 av 16 inneliggande patienter hade bristande kunskap om TBC. Detta uppmärksammades genom många frågor om sin sjukdom och att patienterna inte följde anvisningar.

21 Sida 17 (47) Vårddiagnos: Otillräcklig kunskap om TBC r.t. bristfällig information l.t. försämrad följsamhet. Mål: Att patient och närstående skall erhålla adekvat kunskap om TBC. Information/Undervisning: Läkaren och sjuksköterskan ger information om TBC och dess behandling. Informationen ska var saklig och ges vid upprepade tillfällen (Chalco et al. 2006, Hansel et al. 2004). Inför behandlingsstart ska noggrann information ges såväl muntlig som skriftligt. Detta ska dokumenteras i journalen av ansvarig läkare och sjuksköterska. Smittskyddsblad på olika språk finns att tillgå på: /Tuberkulos/_Patientinformation%20Tuberkulos%20svenska%20( ).pdf Många patienter upplever sig utlämnade eftersom TBC är en smittspåringsskyldig sjukdom. Det är av vikt att både patient och närstående får information om varför miljöundersökningen görs (Hansel et al. 2004). Detta ska ges av ansvarig läkare och dokumenteras i journalen. Stöd: Sjuksköterskan har en central roll vid information till patienten. I samband med omvårdnad får sjuksköterskan och patienten en tätare kontakt och då kan patienten få information efter behov (Chalco et al. 2006, Hansel et al. 2004). Observation/Övervakning: Hos patienter som misstänks inte fullfölja eller sköta TBC behandlingen påbörjas DOT. Detta ska beslutas av ansvarig läkare och dokumenteras i journalen. Åtgärden ska utföras av ansvarig sjuksköterska. Dagligt övervakat tablettintag hos den inneliggande patienten utförs. Sjuksköterskan administrerar läkemedlet till patienten och patienten sväljer tabletterna i närvaro av sjuksköterskan. Blir DOT aktuellt vid hemgång samordnas detta via distriktssköterskan eller infektionsmottagningen (Socialstyrelsen 2009b). Läkemedelshantering: TBC patienter upplever det speciellt viktigt med information gällande TBC-läkemedlens biverkningar. Välinformerade patienter hanterar behandlingen bättre (Chalco et al. 2006, Hansel et al. 2004). Vanligt förekommande är att patienterna ser behandlingen som en kamp som måste genomföras för att bli

22 Sida 18 (47) friska (Nnoaham et al. 2006, Marra et al. 2004, Hansel et al. 2004). Information angående behandling samt biverkningar görs av ansvarig läkare och dokumenteras i journalen. Andning Flertalet patienter har besvär med hosta, både med eller utan sputa. Vårddiagnos: Hosta r.t. TBC Mål: Minimera smittspridning Information/Undervisning: Sjuksköterskan informerar inläggande dag att patienten ska hosta i papper som sedan läggs i en plastpåse. Patienten ska desinfektera händerna efteråt. Skötsel: Undersköterskan ombesörjer tillgång av papper, plastpåsar och handdesinfektionsmedel. Träning: Andningsgymnastik med system 22 av sjukgymnast vid behov. Observation/Övervakning: Saturationskontroll och andningsfrekvens tas vid behov. Läkemedelshantering: Vid behov kan sjuksköterskan administrera hostdämpande läkemedel. Cirkulation TBC-sjuka har ofta haft feber under lång tid. Även nattliga svettningar är en del av sjukdomsbilden (Smittskyddsinstitutet 2009a, Socialstyrelsen 2009b). Vårddiagnos: Feber r.t. TBC Mål: Feberfri. Medverkan: Byte av sängkläder görs vid behov. Uppmuntra patient att själv göra detta i möjlig mån. Information/Undervisning: Ansvarig sjuksköterska informerar patient att det är normalt med nattliga svettningar. Observation/Övervakning: Tempkontroller tas tre gånger per dygn: morgon, middag och kväll, de tre första vårddagarna, sedan vid behov. Om patient är högfebril och/eller upplevs som försämrad tas även MEWS kontroll. Detta utförs av ansvarig sjuksköterska, undersköterska och dokumenteras i journalen.

23 Sida 19 (47) Läkemedelshantering: Om patienten är febril ges febernedsättande, detta utförs, följs upp och dokumenteras av ansvarig sjuksköterska. Nutrition Näringstillförseln intog en central plats i behandlingen av TBC innan tuberkulosläkemedel fanns att tillgå. På sanatorierna göddes patienterna med fet och proteinrik kost. Nutritionsmässigt är TBC likvärdig med kronisk, immunologisk sjukdom (Socialstyrelsen 2009b). Feber och nattliga svettningar leder till en ond spiral där temperaturstegringen höjer metabolismen samtidigt som patienten mister aptiten (Socialstyrelsen 2009b, Abba et al. 2009, Christensson et al. 2009). Genom att tidigt identifiera de patienter som är i riskzonen att utveckla undernäring ökar möjligheten att snabbt kunna vidta åtgärder (Christensson et al. 2009). Både män och kvinnor med TBC har sämre nutritionsstatus än friska människor enligt Metcalfe (2005). Detta är ett resultat av att TBC patienterna ofta har minskat matintag relaterat till minskad aptit och illamående. TBC patienterna har även försämrat matupptag relaterat till kräkningar och diarré (Metcalfe 2005, Abba et al. 2009, Hansel et al. 2004, Nnoaham et al. 2006, Marra et al. 2004). Enligt svenska rekommendationer ska en initial nutritionsbedömning göras på alla patienter inom sjukvården (SWESPEN 2006). Utveckling av undernäring är multifaktoriell och sammanhänger för det mesta med sjukdom, så kallad sjukdomsrelaterad undernäring (Christensson et al. 2009). Journalgranskningen visade att 10 av 16 patienterna led av viktnedgång. Vikt togs vid inläggningen, men följdes i regel inte upp. Vårddiagnos: Minskat matintag r.t. illamående l.t. viktnedgång Risk för undernäring r.t. ökat näringsbehov p.g.a. feberrelaterad höjning av metabolismen Malnutrition r.t. nedsatt aptit l.t. orkeslöshet Mål: Patienten ska ha en näringstillförsel som är anpassad till sjukdomstillstånd och behov.

24 Sida 20 (47) Nutritionsbedömning: Nutritionsbedömning ska göras av sjuksköterska eller läkare. Bedömningen kan baseras på en sammanvägning av följande faktorer: ofrivillig viktförlust, ätsvårigheter och undervikt (BMI). Om patienten uppfyller ett eller flera av ovannämnda faktorer ska en basal utredning och bedömning av bakomliggande tillstånd genomföras (SWESPEN 2006). Om patienten visar tecken på undernäring/risk för undernäring påbörjas sjukhusövergripande SVP för undernäring. Information/Undervisning: Vid start av TBC behandling är det viktigt att kostens betydelse förklaras för patienten (Socialstyrelsen 2009b). Enligt Paton et al (2004) finns ett positivt samband mellan att tidigt ge TBC patienten kosttillägg, och muskelstyrka och fysisk funktionsförmåga. Stöd: TBC behandlingen innebär många tabletter, som kan upplevas svåra och stora att svälja. Vissa tabletter ger även en obehaglig bismak. Detta kan vara en bidragande orsak till försämrat nutritionsstatus (Hansel et al. 2004, Nnoaham et al Marra et al. 2004). Sjuksköterskan eller undersköterskan kan vid dessa tillfällen vara ett stöd till patienten. Skötsel: Eftersom energibehovet oftast är stort och aptiten liten är ett bra energitillskott till patienten söta drycker som är kolhydratberikade. Dryckerna bör kombineras med energi- och proteinrik kost s.k. E- kost. Små och täta portioner är bättre än få och stora (Socialstyrelsen 2009b, Abba et al. 2009). Journalgranskningen visade att det i många fall var svårt att uppnå patientens önskemål om kosten p.g.a. kulturella skillnader och språkförbistring. De flesta åt lite av portionerna. Kosttillägg erbjöds till alla. För att undvika oral ohälsa är det viktigt med god munhygien. Erbjud tandborste, tandkräm och eventuellt fluorsköljning. Observation/Övervakning: Undersköterskan väger patienten två dagar i veckan under vårdtiden, måndagar och torsdagar. Detta görs för att följa den kliniska återhämtningen och för eventuell dosjustering av läkemedlen (Socialstyrelsen 2009b). BMI kontroll görs vid inläggning.

25 Sida 21 (47) Patientens vätskebehov ökar p.g.a. feber och de nattliga svettningarna. Minimibehov av vätska är 30 ml per kg och dygn (Swespen 2009). Därför följs vätskelista de tre första inneliggande vårddagarna. Läkemedelshantering: D-vitaminbrist förekommer hos en del TBC patienter (Friis et al. 2008). Det förekommer särskilt hos kvinnor med afrikanskt ursprung som är beslöjade (Socialstyrelsen 2009b). D-vitamin bildas i huden när huden exponeras för solljus (Friis et al. 2008). Även brist på vitaminerna A, B, C, E och selen förekommer frekvent hos TBC patienterna enligt Villamor et al. (2008) och Abba et al. (2009). Vitamintillskott av dessa vitaminer kan förbättra tillfrisknandet och minska återfallen (Villamor et al. 2008). Enligt Abba et al. (2009) hjälper zink i kombination med multivitamin eller vitamin A till vid viktuppgång. Vid illamående ges antiemetika av ansvarig sjuksköterska. Effekten utvärderas dagligen. Har patienten stor matleda får näringsdropp övervägas (Socialstyrelsen 2009b). Samordning: Dietisten är en resurs. Tillsammans med en dietist kan patienten finna lösningar. Även kontakt med tandhygienist kan bli aktuellt (Socialstyrelsen 2009b). Elimination Gastrointestinala biverkningar som diarré, förstoppning och illamående är vanliga särskilt under de första behandlingsveckorna. Leverpåverkan kan vara en orsak till gastrointestinala besvär. Om besvären inte beror på leverpåverkan kan patienten erhålla läkemedel vid en annan tid på dygnet t.ex. närmare måltid eller till natten (Socialstyrelsen 2009b). Information/Undervisning: Patienten ska undervisas om att behandling med Rifampicin kan medföra att urinen blir rödfärgad (Socialstyrelsen 2009b, Fass 2009). Detta görs av ansvarig läkare i samband med behandlingsstart. Observation/Övervakning: Vid gastrointestinala besvär bör leverstatus kontrolleras; ASAT, ALAT och bilirubin (Socialstyrelsen 2009b).

26 Sida 22 (47) Läkemedelshantering: Rifampicin och isoniazid ges på fastande mage d.v.s. innan frukost, medan de övriga läkemedlen ges i samband med frukost (Socialstyrelsen 2009b, Fass 2009). Mot förstoppning kan laxantia eller bulkmedel ges. Hud/Vävnad Vårddiagnos: Risk för hudreaktioner och/eller ögonpåverkan r.t. läkemedelsbiverkan Mål: Normal hud. Fri från komplikationer. Information/Undervisning: Rifampicin kan ge rödfärgning av tårar och linser. Om fortsatt bruk av linser är nödvändig under rifampicinbehandling bör patienten diskutera detta med optiker eller ögonläkare (Socialstyrelsen 2009b, Fass 2009, Läkemedelsverket 2009). Observation/Övervakning: Etambutol kan orsaka nedsatt synskärpa och färgseende p.g.a. optikusneurit. Vid påverkan på färgseendet fås en nedsatt förmåga att skilja mellan rött och grönt. Denna biverkning är relaterad till dos och behandlingstid. Vid tidigt utsättande av preparatet kan biverkan gå tillbaka och synskärpan återkommer vanligen efter några veckor till månader, men normalisering kan även dröja upp till ett år eller längre tid. Blindhet har också rapporterats. Förändringarna i synskärpa kan ske på ett eller båda ögonen. Behandlingen ska avbrytas om synskärpan försämras, och då ska ögonläkare kontaktas för akut undersökning (Socialstyrelsen 2009b). Alla patienter som får etambutol skall förhöras med jämna mellanrum om oskarp syn och andra subjektiva ögonsymtom, detta görs av ansvarig läkare (Läkemedelsverket 2009). Samordning: Undersökning av syn och färgseende utförs på alla patienter som behandlas med etambutol, se tabell 1 sid 7. Detta ska ombesörjas av ansvarig läkare och kan utföras av antingen läkare eller sjuksköterska på avdelningen innan behandlingen påbörjas eller av ögonläkare. Ifall patienten bär linser ska ansvarig läkare skriva detta på remissen till ögonmottagningen i samband med ögonundersökningen (Socialstyrelsen 2009b, Fass 2009, Läkemedelsverket 2009).

27 Sida 23 (47) Skötsel: Alla läkemedel som används i tuberkulosbehandling kan ge hudreaktioner. Många patienter som står på behandling upplever att huden blir torr (Socialstyrelsen 2009b). Mjukgörande hudkräm ombesörjs av ansvarig undersköterska. Läkemedelshantering: Lättare besvär med klåda kan behandlas med antihistamin. Sömn Journalgranskningen visade att 9 av 16 patienter led av sömnproblem. Sömnproblemen kan ha orsakats av t.ex. nattliga svettningar, oro och ångest. Vårddiagnos: Sömnsvårigheter r.t. nattliga svettningar, oro och ångest. Mål: Utvilad efter sömn. Ostörd nattvila på minst 6 timmar. Läkemedelshantering: Ansvarig sjuksköterska kan administrera sömntablett efter behov. Stöd: Sjuksköterskan och undersköterskan kan vara ett stöd för patienten. Smärta Det är vanligt förekommande att patienterna upplever smärta kring TBC infekterat område (Socialstyrelsen 2009b). Vårddiagnos: Smärta r.t. inflammatorisk process vid TBC infekterat område. Mål: En för patienten acceptabel nivå som möjliggör såväl aktivitet som vila. VAS under 4. Observation/Övervakning: VAS skalan följs dagligen vid smärta och efter givet smärtlindrande för att utvärdera effekten. Läkemedelshantering: Smärtlindrande ges efter behov enligt individuell ordination. Aktivitet Generell orkeslöshet är vanligt förekommande och är bland det mest kännbara för patienten. Orkeslöshet gör att patienterna inte utövar de vardagliga aktiviteterna (Hansel et al. 2004).

28 Sida 24 (47) Vårddiagnos: Immobilisering r.t. orkeslöshet l.t. försvagad muskelmassa. Mål: Att patienten aktiveras så att muskelmassan inte försvagas. Information/Undervisning: Informera om vikten av att röra sig, uppmana till promenader utomhus. Träning: Tidig introduktion av sjukgymnast för att undvika immobilisering. Introduktion av arbetsterapeut kan även vara aktuell för lämplig sysselsättning. Andligt/Kulturellt I vissa kulturer är TBC inte accepterat och den drabbade får inte delta i familjelivet (Chalco et al. 2006, Hansel et al. 2004, Nnoaham et al. 2006, Marra et al. 2004). Att drabbas av TBC kan förstärka behovet av att få utföra religiösa ceremonier (Hansel et al. 2004). Miljö: Respektera patientens trosuppfattning. Samordning: Erbjud tillgång till sjukhuspräst om behov finns. Sjukhuskyrkan kan förmedla kontakt med representanter för andra religioner. Sexualitet/Reproduktion Information/Undervisning: Kvinnor ska informeras om att undvika att bli gravid under behandlingstiden. Ifall de använder P-piller som preventivmedel bör de byta preventivmedel eftersom rifampicin interagerar med P-piller och ger därigenom en osäker skyddseffekt (Socialstyrelsen 2009b). Psykosocialt Hos TBC drabbade är rädsla en vanlig känsla. Rädslan förkommer inför undersökningar som t.ex. bronkoskopi och VSK. Då diagnosen är ställd reagerar flertalet patienter med ilska, rädsla och skuld. Det finns också patienter som upplever lättnad och lycka över att diagnosen är ställd. Differentialdiagnosen som t.ex. AIDS och cancer upplevs värre att drabbas av (Hansel et al. 2004, Nnoaham et al. 2006,

29 Sida 25 (47) Marra et al. 2004). Rädsla över att smitta närstående är vanligt förekommande (Chalco et al. 2006, Hansel et al. 2004, Nnoaham et al. 2006, Marra et al. 2004). Den medicinska behandlingen upplevs negativ av patienter. Det upplevs som en börda och ett tvång att behöva behandlas under en längre tid. Samtidigt finns oro över om behandlingen kommer att vara tillräcklig (Hansel et al. 2004, Nnoaham et al. 2006, Marra et al. 2004). Vårddiagnos: Rädsla, oro och osäkerhet r.t. sjukdomens begränsande art l.t. påverkad självkänsla och autonomi. Mål: Bibehållen självkänsla med förmåga att hantera tiden under isolering. Information/Undervisning: Patienterna upplever det negativt att vara isolerad (Hansel et al. 2004, Nnoaham et al. 2006, Marra et al. 2004). I samband med inläggning informeras patienten om bakgrund till beslut om isolering och anledning till varför sjukvårdspersonalen bär andningsskydd. Detta görs av ansvarig läkare och ska dokumenteras i journalen. Stöd: För att kunna ge god vård till patienter med TBC måste vårdpersonal inse att TBC berör patientens hela liv. Individuellt bemötande under hela behandlingen är viktigt. Bättre kommunikation och information kan öka patientens förtroende (Lewis & Newell 2009). Erbjud stödsamtal med läkare, sjuksköterska eller kurator vid behov. Läkemedelshantering: Ansvarig sjuksköterska kan erbjuda lugnande medicin inför t.ex. VSK. Samordning: Många TBC drabbade upplever att deras ekonomi blir sämre då de t.ex. har eller kommer att bli sjukskrivna (Hansel et al. 2004). I de flesta fall behövs en kortare sjukskrivningsperiod (Smittskyddsinstitutet 2009a). Kurator kan bli aktuellt. En fördel är om infektionsklinkens kurator är inkopplad i ett tidigt skede (Socialstyrelsen 2009b). Kuratorn kan bistå med hjälp med intyg till utbildningar, kostnader och för asylsökande m.m.

30 Sida 26 (47) Riktlinjer för Standardvårdplan SVP Ansvarig sjuksköterska öppnar en SVP vid inläggningen av misstänkt eller konstaterad TBC-patient. SVP:n används under hela vårdtiden. Riktlinjer för individuell vårdplanering - IVP Vid avvikelser från SVP:n bör en IVP komplettera SVP:n för det aktuella problemområdet. Riktlinjer för dokumentationen på avdelningen Infektionskliniken, avdelning 152, Centralsjukhuset i Kristianstad dokumenterar i Melior. Vid inläggningen görs ett ankomstsamtal av ansvarig sjuksköterska. Därefter öppnas SVP för TBC i Melior som följer patienten under hela vårdtiden eller avslutas om misstanken avskrivs. Den fortlöpande dokumentationen görs i SVP:n. Vid utskrivning avslutas vårdtillfället med en epikris.

31 Sida 27 (47) Referenser Abba K, Sudarsanam TD, Grobler L & Volmink J (2009). Nutritional supplements for people being treated for active tuberculosis (review), The Cochrane Library. Vol. 4. Chalco K, Wu D.Y, Mestanza L, Munoz M, Llaro K, Guerra D, Palacios E, Furin J, Shin S & Sapag R (2006). Nurses as providers of emotional support to patients with MDR-TB. International Nursing Review, vol. 53, ss Christensson L, Ödlund Olin, A & Unosson M (2009). Kvalitetsindikatorer inom omvårdnad. Vol.5. Stockholm: Gothia Förlag. Ericson E & Ericson T (2009). Klinisk mikrobiologi, infektioner, immunologi, sjukvårdshygien. Vol. 4. Stockholm: Liber AB. Ekdahl K & Giesecke J (red.) (2003). Smittskyddsboken. Lund: Studentlitteratur. Fass för förskrivare. (Elektronisk) Tillgänglig: Forsberg A & Edlund K (2003). Standardvårdplaner. Lund: Studentlitteratur. Forsberg C & Wengström Y (2008). Att göra systematiska litteraturstudier. Vol.2. Stockholm: Natur och kultur. Friis H, Range N, Pedersen ML, Molgaard C, Changalucha J, Krarup H, Magnussen P, Soborg C & Andersen AB (2008). Hypovitaminosis D Is Common among Pulmonary Tuberculosis Patients in Tanzania but Is Not Explained by the Acute Phase Response. The Journal of Nutrition, vol. 138, s Hansel N, Wu A, Chang B & Diette G (2004). Quality of life in tuberculosis: Patient and provider perspectives. Quality of Life Research, vol.13, s

32 Sida 28 (47) Hesseling A & Behr M (2009). BCG: History, evolution, efficacy and implications in the HIV era. Tuberculosis a comprehensive clinical reference, Saunders Elsevier. Handbok för hälso- och sjukvård. (Elektronisk). Tillgänglig: < ( ). Iwarson S & Norrby R (2007). Infektionsmedicin, epidemiologi, klinik och terapi, vol.4. Borås: Säve Förlag. Levi R (1998). Evidensbaserad sjukvård. Lund: Studentlitteratur. Lewis C & Newell J (2009). Improving tuberculosis care in low income countries- a qualitative study of patients understanding pf patient support in Nepal, BMC Public Health, vol.9:190. Läkemedelsverket. (Elektroniskt). Tillgänglig:< 20coated%20tablet.pdf> ( ). Marra C A, Marra F, Cox VC, Palepu A & Fitzgerald JM (2004). Factors influencing quality of life in patients with active tuberculosis, Health and Quality of Life Outcomes, vol.2, ss 58. Metcalfe N (2005). A study of tuberculosis, malnutrition and gender in Sri Lanka, Trans R Soc Trop Med Hyg. vol.99 (2), ss Olséni, L. Wollmer, P. (2003) Sjukgymnastik vid nedsatt lungfunktion. Lund: Studentlitteratur. Nnoaham KE, Pool R, Bothamley G & Grant AD (2006). Perceptions and experiences of tuberculosis among African patients attending a tuberculosis clinic in London, Int J Tuberc Lung Dis, vol.10(9), ss

33 Sida 29 (47) Paggiaro PL, Chanez P, Holz O, Ind P.W, Djukanovic R, Maestrelli P, Sterk PJ (2002). Sputum Induction. European Respiratory Journal, Vol. 3 (8). Pakasi TA, Karyadi E, Dolmans WM, van der Meer JW & van der Velden K (2009). Malnutrition and socio-demographic factors associated with pulmonary tuberculosis in Timor and Rote Islands, Indonesia, Int. J. Tuberc. Lung. Dis. Vol.13 (6), ss Paton NI, Chua Y-K, Earnest A & Chee C (2004). Randomized controlled trial of nutritional supplements in patients with newly diagnosed tuberculosis and wasting, Am J Clin Nutr. vol.80, ss Petrini, B (2004). Tbc- dödsängelns budbärare om tuberkelbacillen och andra mycobakterier. Falun: Scandbok AB. SFS 2004:168 Smittskyddslagen (Elektronisk). Senast uppdaterad Tillänglig: < ( ). Smittskyddsinstitutet, Sjukdomsinformation om tuberkulos (Elektronisk). Senast uppdaterad 2009a. Tillgänglig: < ( ) Smittskyddsinstitutet, Statistik för tuberkulos (Elektronisk). Senast uppdaterad 2009b. Tillgänglig: < ( ) Smittskydd Stockholm, Patientinformation tuberkulos (Elektronisk). Senast uppdaterad Tillgänglig: < dsblad/tuberkulos/_patientinformation%20tuberkulos%20svenska%20( ).pdf > ( ). Socialstyrelsen (2006). Standardvårdplaner (SVP)- En kartläggning av förekomsten av SVP i akutsjukvården. Artikelnr

34 Sida 30 (47) Socialstyrelsen, Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos (Elektronisk). Senast uppdaterad 2009a. Tillgänglig: < rdspersonal> ( ) Socialstyrelsen (2009b) Tuberkulos vägledning för sjukvårdspersonal. Artikelnummer: Svenska Akademien (2009). Svensk ordbok. Stockholm. SWESPEN (Swedish Society for Clinical Nutrition and Metabolism) (2006). Nutritionsbehandling i sjukvård och omsorg. Dietisternas Riksförbund, nutritionsnätet för sjuksköterskor och Svensk Förening för Klinisk nutrition. ISBN: Tillgänglig (Elektronisk) [pdf]. < > Villamor E, Mugusi F, Urassa W, Bosch RJ, Saathoff E, Matsumoto K, Meydani SN & Fawzi W W (2008). A Trial of the Effect of Micronutrient Supplementation on Treatment Outcome, T Cell Count, Morbidity, and Mortality in Adult with Pulmonary Tuberculosis, The Journal of Infectious Diseases. vol.197, ss Vårdhygien Skåne, Vårdrutiner för patienter med tuberkulos (Elektronisk). Senast uppdaterad Tillgänglig: < årdhygien/luftburen%20smitta/tbcvard.pdf >( ) Watt CJ, Hosseini MS, Lönnroth K, Williams BG & Dye C (2009). The global epidemiology of tuberculosis. Saunders Elsevier. WHO, Pursue high-quality DOTS expansion and enhancement. (Elektroniskt). Senast uppdaterad: Tillgänglig: < > ( ).

35 Sida 31 (47) Ordlista A: Abscess: Avgränsad varbildning på grund av infektion Aerosol: Vätskedroppar som finfördelas i luften och som kan ha åstadkommits genom t.ex. hosta eller nysning. Antigen: Ett ämne som framkallar en reaktion hos immunförsvaret. Atypiska mykobakterier: Inom släktet Mycobacterium finns flera arter förutom tuberkelbakterien t.ex. atypiska mykobakterier. Dessa kan orsaka sjukdom hos människor, men är inte smittsamma. Atypiska mykobakterier finns i jord, vatten och hos vissa djurarter. B: BMI: Body Mass Index. Biopsi: Provtagning från kroppsvävnad för undersökning vanligen i mikroskopi i syfte att ställa diagnos. C: Cerebrospinalvätska: Ryggmärgsvätska D: DOT: Directly observed treatment, övervakning att patienten sväljer sin medicin, d.v.s. rätt antal tabletter under rätt tid. E: Ej närkontakt: Mindre nära kontakt under kortare tid, tex nära vänner, arbetskamrater, lekkamrater och anhöriga som ej finns i samma hushåll.

36 Sida 32 (47) F: Feaces: Avföring H: Högfebril: Vid kroppstemperatur över 38,5 grader. I: Intrakutant: Injicering i huden M: Malnutrition: Felaktig tillgodogörelse av näringsämne. Mikroskopi: Mikroskopi av sputa är enkel, billig och snabb metod att bekräfta en klinisk misstanke om tuberkulos samt bedöma patientens smittsamhet. Negativ mikroskopi av sputa utesluter inte tuberkulos; det krävs mellan och mykobakterier per ml sputa för att laboratoriet ska kunna påvisa syrafasta stavar. Vanligen kvantifieras fyndet hos en mikroskopipositiv patient som sparsam, måttlig eller riklig förekomst av syrafasta stavar. Nackdelen med mikroskopi är att metoden inte kan skilja mellan tuberkelbakterier och andra mykobakterier och att inget isolat erhålls som möjliggör karaktärisering och resistensbestämning av den påvisade bakteriestammen. Kliniskt och epidemiologiskt är fyndet av syrafasta stavar i sputum viktigt, eftersom det har betydelse för att bedöma patientens smittsamhet, behovet av isolering vid sjukhusvård samt vårdhygieniska krav. Mantoux-test: PPD. Metod för testning med tuberkulin, där tuberkulinet injiceras intrakutant. Beteckning efter den franske läkaren Charles Mantoux. MEWS: Modified Early Warning Score. Metod att identifiera kritiskt sjuk patient. Multiresistens: resistens mot såväl isoniazid som rifampicin d.v.s. de viktigaste läkemedel vid behandling av TBC.

37 Sida 33 (47) N: Närkontakt: Långvarig och intim kontakt, varvid man delar andningsluft i gemensamma mindre rum, först och främst hushållskontakter. Arbetskamrater hör praktiskt taget aldrig hit. O: Odling: Referensmetoden för att påvisa tuberkelbakterier är odling, vilket också är den mest känsliga och specifika mikrobiologiska metoden för att påvisa mykobakterier. En positiv odling kan erhållas vid så få som 10 mykobakterier per ml material. En positiv odling är dessutom nödvändig för att kunna genomföra resistensbestämning och typning av vilken stam tuberkelbakterien tillhör. Ett besked om positiv odling lämnas i allmänhet ut efter 3-4 veckor och ett svar om negativ odling lämnas ut efter 8 veckor. Optikusneurit: Inflammation i synnerven P: PCR: Polymerase chain reaction. Mykobakterier kan påvisas med hjälp av molekylärgenetiska metoder. Metoden skiljer infektioner orsakade av tuberkelbakterier från andra infektioner orsakade av andra mykobakterier. PCR är en metod som påvisar specifikt genmaterial (DNA) för tuberkelbakterien. Metoden är snabb svar kan lämnas inom en till två dagar. PCR utfaller positivt vid förekomst av tuberkelbakterier, levande såväl som döda. PPD: Purified Protein Derivative of tuberculin standardiserat tuberkulin, ett renat proteinderivat av tuberkelbakterier som används vid Mantoux-test. R: Resistens: Motståndskraft, mot ett eller flera av standardläkemedel mot TBC. U: Undernäring: Ett tillstånd framkallat av förändringar i näringsintaget och förbrukningen av näringsämnen som resulterar i förlust av kroppscellsmassa och förändringar i organfunktioner som utsätter individen för ökad risk för sjuklighet.

38 Sida 34 (47) V: VAS: Visuell analog skala - smärtuppskattningsinstrument.

39 Sida 35 (47) Bilaga 1 Inducerat sputum Målet med inducerat sputum är att samla representativ sputa från nedre luftvägarna, hos patienter som inte har någon produktiv hosta (Paggiaro et al 2002). Vid utförandet används hypoton koksaltslösning på 3-7 %. Allmän information angående inducerat sputum; Utförs efter ordination av läkare Provet skall inte tas direkt efter måltid Patienten bör skölja munnen och snyta sig innan vid behov Provet ska helst tas på morgonen Tillvägagångssätt; Andningsgymnastik med motståndsandning med hjälp av PEP-ventil/mask som följs av djupandning och host/huffing. Detta görs i slemmobiliserande syfte (Olséni & Wollmer 2003). Inhalation av beta-2-stimulerare t.ex. Bricanyl och Ventoline, rekommenderas för att förhindra bronkobstruktion (Paggiaro et al 2002). Vänta cirka 15 minuter för att det ska verka (Olséni & Wollmer 2003). Inhalation av Addex Natriumklorid (NaCl) 4 mmol/ml och sterilt vatten. Börja med lägsta koncentration och öka vid behov (se nedan). - Be sjuksköterskan dra upp Addex NaCl och sterilt vatten, enligt listan nedan, i en spruta. - Inhalationen sker med hjälp av tillgänglig nebuliseringsutrustning. Inhalationen utförs med fördel via munstycke, men kan även utföras via mask. Detta beror på vilket som passar bäst för patienten. - Patienten ska andas med normala andetag genom munnen. Under behandlingen bör patienten andas in några djupa långsamma andetag.

40 Sida 36 (47) - Beroende på inhalationsmängden tar behandlingen mellan minuter. - Patienten kan när som helst avbryta inhalationen för att hosta upp sekret. Koncentrationer; 1 ml Addex NaCl + 6 ml sterilt vatten = 3,4 % 1 ml Addex NaCl + 5 ml sterilt vatten = 3,9 % 1 ml Addex NaCl + 4 ml sterilt vatten = 4,7 % 1 ml Addex NaCl + 3 ml sterilt vatten = 5,9 % 1 ml Addex NaCl + 2 ml sterilt vatten = 7,8 % Vid utförandet ska personal använda andningsskydd FFP3, skyddsrock och handskar.

41 Sida 37 (47) Bilaga 2 Ventrikelsköljning Material som behövs vid ventrikelsköljning: Plastförkläde för patienten Cellstoff Rondskål Sårspruta Engångsmugg Sterilt vatten, 300 ml Steril flaska för ventrikelsköljvätska som är märkt med patientens namn och personnummer Ifylld remiss till laboratorium Steril magsond Andningsskydd (FFP, klass 3) Engångshandskar Skyddsrock Ev. lackmuspapper Ev. stetoskop Genomförande av ventrikelsköljning: Personal tar på sig skyddsrock, handskar och andningsskydd (FFP, klass 3) Informera patienten Låt patienten sitta med rak rygg Sätt ett plastförkläde på patienten Låt patienten dricka 300 ml steril vätska och ge patienten en rondskål som sätts i knäet Be patienten att luta huvudet bakåt och ge ett stöd bakom nacken med din vänstra arm. Mata ner sonden genom näsa eller munnen till magsäcken samtidigt som patienten sväljer upprepade gånger. När sonden är på plats i magsäcken används en sårspruta för att suga upp vätska. För att kontrollera att sonden ligger i magsäcken kan lackmuspapper användas. Ett färgomslag som

42 Sida 38 (47) indikerar lågt ph (surt) visar att sonden ligger rätt (Socialstyrelsen, 2009b). Även stetoskop kan användas för att förvissa sig om att sonden ligger i ventrikeln. Då sprutas luft in i sonden med sårsprutan samtidigt som du lyssnar efter ljud i ventrikeln. När du fått upp möjlig vätskemängd (i regel ca 1/3 till 2/3 av den nedsvalda vätskemängden) drar du ut sonden samtidigt som patienten blåser ut ett andetag. Skydda dig själv och patienten mot stänk genom att låta cellstoff glida mot slangen. Skruva på locket på flaskan och kontrollera märkningen. Om odlingsmaterialet i flaskan inte sänds iväg omgående ska flaskan förvaras i kylskåp. Det är dock angeläget att förvarings- och transporttid för ventrikelsköljvätska görs så kort som möjligt. (Socialstyrelsen 2009b, Handbok för hälso- och sjukvård 2009)

43 Sida 39 (47) Bilaga 3 Påklädning av andningsskydd 1. Näsbygeln är placerad i den övre delen av masken. Forma bygeln genom att böja den försiktigt i mitten. Lägg andningsskyddet i den ena handen och vik ut den undre delen för att forma andningsskyddet som en kupa. 2. Vänd andningsskyddet och se till att banden frigörs. 3. Placera andningsskyddet under hakan och lägg det över mun och näsa samt dra banden över huvudet. Placera det undre bandet runt nacken och det övre bandet uppe på bakhuvudet. 4. Justera andningsskyddet så att det sluter tätt och forma näsbygeln efter näsan. För andningsskydd utan ventil, kupa båda händerna runt masken och andas ut kraftigt. Om du upptäcker läckage, korrigera näsbygeln, masken och/eller banden. För andningsskydd med ventil, kupa båda händerna runt masken och andas in kraftigt. Om du upptäcker läckage, korrigera näsbygeln, masken och/eller banden. Foto: 3M Svenska AB, Health Care divisionen 2009.

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning

Tuberkulos- Konstaterad eller misstänkt. Vårdhygieniska riktlinjer inom sluten- och öppenvård VÅRDHYGIEN SKÅNE. Inledning Sida 1 (5) Inledning Tuberkulos orsakas av bakterier tillhörande Mycobacterium tuberculosis komplexet. Sjukdomen ingår i smittskyddslagen bland de s.k. allmänfarliga sjukdomarna och skall anmälas till

Läs mer

TUBERKULOS Information till patienter och närstående

TUBERKULOS Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Beräknad tuberkulosincidens i världen Uppskattade TB-fall per 100 000 invånare 201-592 101-200 26-100 1-25 ingen uppskattning Denna broschyr är utarbetad

Läs mer

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående

TUBERKULOS. Information till patienter och närstående TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar

Läs mer

Karolina Fischerström Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta

Karolina Fischerström   Tuberkulos. Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos Förekomst och sjukdomsfakta Tuberkulos - hur vanligt är det? Ca 9-10 miljoner insjuknar årligen i TBC Ca 2 miljoner dödsfall årligen Flest sjukdomsfall i Afrika och Asien Sverige: ca 600-700

Läs mer

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)

Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilt boende i Stockholms län Detta handlingsprogram är en reviderad version av dokumentet CHK 2/2005 med samma

Läs mer

Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se

Tuberkulos. Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se Tuberkulos Anne Tideholm Nylén anne.tideholm-nylen@sll.se 9 miljoner människor/år insjuknar 1,5 miljoner människor/år dör 1/3 av jordens befolkning är bärare Smittämnet Mycobacterium tuberculosiskomplexet

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. er för vård av patient med smittsam tuberkulos Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2015-10-15 Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-,

Läs mer

Tuberkulos. Läkemedelsstämman 2017

Tuberkulos. Läkemedelsstämman 2017 Tuberkulos Läkemedelsstämman 2017 Vad är tuberkulos och hur smittar det Latent tuberkulos, behandling Aktiv tuberkulos, behandling, DOTS BCG-vaccination Bakgrund Uppskattningsvis 1/3 av jordens befolkning

Läs mer

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling

Fakta om tuberkulos. Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Fakta om tuberkulos Smittsamhet, symtom, diagnos och behandling Vad är tuberkulos? Tuberkulos (tbc) är en infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Den ger oftast lunginflammation

Läs mer

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007

ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT. Anna-Maija Perttula 30.10.2007 ÖVERVAKAD BEHANDLING I SYD-ÖSTERBOTTENS SJUKVÅRDSDISTRIKT Anna-Maija Perttula 30.10.2007 TUBERKULOS BOTAS OM... läkaren ordinerar en effektiv läkemedelskombination behandlingstiden är tillräckligt lång

Läs mer

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne

Tuberkulos. Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne Tuberkulos Skolsköterskekongress i Karlstad 7 maj 2015 Per Hagstam Smittskydd Skåne 1 2 Tuberkulosincidensen bland svenskfödda i Sverige 1920-2008 700 600 Antal fall per 100,000 500 400 300 200 BCG 100

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Vård av patient med smittsam tuberkulos Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund Tuberkulos är fortfarande en dödlig

Läs mer

BCG-utbildningsdag Per Hagstam Lena Melchert-Cacia Smittskydd Skåne

BCG-utbildningsdag Per Hagstam Lena Melchert-Cacia Smittskydd Skåne BCG-utbildningsdag 2019-09-26 Per Hagstam Lena Melchert-Cacia Smittskydd Skåne 1 Tuberkulosepidemiologi 2 Tuberkulosincidensen bland svenskfödda i Sverige 1920-2008 700 600 Antal fall per 100,000 500 400

Läs mer

Tuberkulos Handlingsprogram

Tuberkulos Handlingsprogram Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2017-07-29 2015-01-29 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställare Anders Johansson (ljn043) Gäller för Landstingsgemensamt

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon )

Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Smittskyddsläkaren Rev 2015-02-19 Testning för latent tuberkulos med tuberkulin (PPD) och/eller IGRA (Quantiferon ) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Att identifiera de personer i en högriskpopulation

Läs mer

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide

Tuberkulos. Andningsförbundet Heli rf:s guide Tuberkulos Andningsförbundet Heli rf:s guide Vad är tuberkulos för en sjukdom? Tuberkulos är en smittsam sjukdom som orsakas av Mycobacterium tuberculosisbakterien och främst drabbar lungorna 2 Tuberkulos

Läs mer

Tuberkulos-screening av gravida

Tuberkulos-screening av gravida Dok-nr 13162 Författare Version Birgitta Zdolsek, överläkare, Kvinnokliniken ViN 4 Godkänd av Giltigt fr o m Katri Nieminen, verksamhetschef, Kvinnokliniken ViN 2019-09-06 Bakgrund Tuberkulos är en av

Läs mer

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos

RUTIN Läkemedelsbehandling vid tuberkulos Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2013-09-18 Utfärdad av: Elisabet Lönnermark, överläkare Godkänd av: Rune Wejstål, verksamhetschef Revisionsansvarig: Ann Paterson-Flisberg, verksamhetsassistent

Läs mer

Tuberkulos-Vad göra?

Tuberkulos-Vad göra? Tuberkulos-Vad göra? Lungkliniken Vem tar hand om patienten? Utreder misstänkt lungtuberkulos, gör en första bedömning kring smittsamhet. Remissinstans för frågeställningar kring latent TBC (LTBI). Infektionskliniken

Läs mer

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos

2014-12-05 Mats Pergert www.smittskyddstockholm.se. Tuberkulos Tuberkulos Antal fall 2014-12-05 Antal fall av tuberkulos per 100 000 i Sverige och Stockholm mellan 1971 och 2013 40 35 30 25 Stockholms län 20 Sverige 15 10 8,4 5 6,8 0 800 3,5 Somalia Somalia 700 Sverige

Läs mer

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN

NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans

Läs mer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer

Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor/generaliserad bältros - hygienrekommendationer Vattkoppor; orsakas av Varicella-zostervirus (VZV). Efter vattkoppor är immuniteten som regel livslång och ca 97 % av friska vuxna kan förväntas

Läs mer

Handlingsprogram för vård av patient med smittsam misstänkt tuberkulos på Infektionskliniken Karolinska

Handlingsprogram för vård av patient med smittsam misstänkt tuberkulos på Infektionskliniken Karolinska Handlingsprogram för vård av patient med smittsam misstänkt tuberkulos på Infektionskliniken Karolinska Bakgrund Handlingsprogram för tuberkulos på vårdinrättning i Stockholms Län uppdaterat 2008 (tillgängligt

Läs mer

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden

Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Barn och ungdomssjukhuset i Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden 1(6) Tuberkulosvaccination i nyföddhetsperioden Tuberkulos (tbc) orsakas av bakterien Mycobacterium tuberculosis och är en av världens

Läs mer

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård

Tuberkulos (TBC) under graviditet, förlossning och eftervård MEDICINSK INSTRUKTION 1 (5) MEDICINSK INDIKATION Inledning Gravida kvinnor har samma mottaglighet för tuberkulos och sjukdomsutveckling som andra. De flesta som infekterats med tuberkelbakterier blir aldrig

Läs mer

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan

Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Latent Tuberkulos. Förslag till handlingsplan Olle Wik, Smittskyddsläkare Värmland Ingela Berggren, Bitr. Smittskyddsläkare Stockholm Leif Dotevall, Bitr. Smittskyddsläkare V:a Götaland Områden inom tuberkulosvården

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden i Stockholms län Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Eva Tillman Chefläkare Södersjukhuset

Läs mer

Influensa A och B samt RS-virus

Influensa A och B samt RS-virus Influensa A och B samt RS-virus Bakgrund Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Sjukdomen orsakas av ett virus som är mycket smittsamt. Viruset har en förmåga

Läs mer

Mässling - hygienrekommendationer

Mässling - hygienrekommendationer Finns misstanke om mässling, följ nedanstående riktlinjer tills diagnosen kan avskrivas eller patienten är behandlad Mässling är en mycket smittsam infektionssjukdom som kan ha ett allvarligt förlopp och

Läs mer

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Smittskydd Värmland 3 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ingemar Hallén Smittskyddsläkare

Läs mer

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala

Smittspårning vid tuberkulos. Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala Smittspårning vid tuberkulos Helen Wallstedt VO lung och allergisjukdomar Akademiska sjukhuset, Uppsala VARJE SMITTA BÖRJAR MED EN KONTAKT Smittskyddslagen Sjukvårdens skyldigheter mot patienten och samhället

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15

Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar. Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15 Tuberkulos och lite annat aktuellt kring hälsoundersökningar Per Hagstam och Anna Karlsson Smittskydd Skåne 2014-05-15 1 Hälsoundersökningen Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning

Läs mer

Tuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis

Tuberkulos. Hygienkonferens hösten Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken. Mycobacterium tuberculosis Tuberkulos Mycobacterium tuberculosis Hygienkonferens hösten 2016 Helena Ernlund Bitr. smittskyddsläkare/öl Infektionskliniken Disposition Aktiv tuberkulos Screening Latent tuberkulos Miljöundersökning

Läs mer

Hiv, hepatit och tuberkulos

Hiv, hepatit och tuberkulos Hiv, hepatit och tuberkulos Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Göteborg, 12 april 2013 Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland www.migrationsverket.se www.vgregion.se/asylenheten Bildspel om hälsoundersökningen

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,

Läs mer

VRE - hygienrekommendationer

VRE - hygienrekommendationer Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal

Läs mer

Hygienkonferens. Hösten 2016

Hygienkonferens. Hösten 2016 Hygienkonferens Hösten 2016 Program Tuberkulos Influensa Kaffe Zika Rapport från utbrott i Sverige Information från vårdhygien Helena Ernlund, Erica Nyman Helena Ernlund, Annica Blomkvist Helena Ernlund

Läs mer

Lokal anvisning 2012-04-30

Lokal anvisning 2012-04-30 1(5) Virusorsakad gastroenterit Lokal anvisning 2012-04-30 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov

Smittskyddsmöte. 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Smittskyddsmöte 30 maj 2011 Qulturum, Ryhov Hälsoundersökning 30 maj 2011 Ing-Marie Einemo smittskyddssjuksköterska Hälso- och sjukvård för asylsökande i Sverige Hälso- och sjukvårdslagen 1982:763 Lag

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2015-07-02 1 (6) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Handtvätt... 2 Utbrott... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:

MAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad: MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett

Läs mer

Testning för latent tuberkulos med IGRA(Quantiferon ) och/eller tuberkulin (TST)

Testning för latent tuberkulos med IGRA(Quantiferon ) och/eller tuberkulin (TST) Testning för latent tuberkulos med IGRA(Quantiferon ) och/eller tuberkulin (TST) Riktlinjer för testning i öppen vård Målsättning Identifiera personer i en högriskpopulation som nyligen smittats med tuberkulos

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit 1 Vårdrutin Calicivirusgastroenterit Innehåll BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION... 1 ENSTAKA PATIENT SOM INSJUKNAR... 3 UTBROTT... 4 PERSONALADMINISTRATIV HANDLÄGGNING... 5 BAKGRUND OCH ALLMÄN INFORMATION

Läs mer

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper?

Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper? Rekmässan 2011 Tuberkulos Latent tuberkulos och screening hur når vi rätt grupper? Per Hagstam Smittskydd Skåne Latent tuberkulos LTBI Vad är det? Skall vi leta efter det? Vilka är riskgrupperna? Lönar

Läs mer

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:

Läs mer

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)

Nutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6) Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3

Läs mer

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se

Screening av tuberkulos bland gravida. Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Screening av tuberkulos bland gravida Ingela Berggren Bitr smittskyddsläkare 2015-08-31 ingela.berggren@sll.se Perinatal tuberkulos Transplacental spridning genom navelsträng till fostrets lever Nedsväljning

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20

Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt. reviderad version 2013-06-20 Rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av allvarlig luftvägsinfektion associerad med nytt coronavirus (MERS-CoV) reviderad version 2013-06-20 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om

Läs mer

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Mässling - vårdhygieniska aspekter Godkänt den: 2018-03-01 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Inkubationstid...2 Smittsamhet...2 Immunitet...2 Personal...2 Gravida...2 Barn med misstänkt

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande

Vårdhygieniska riktlinjer för mässling. Omfattning. Bakgrund. Syfte. Beskrivning/genomförande Vårdhygieniska riktlinjer för mässling Utfärdare: Maria Marklund, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2018-01-11 Omfattning Dokumentet riktar sig till personal och studerande inom hälso- sjuk-

Läs mer

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård Virusorsakade gastroenteriter, speciellt

Läs mer

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended

Läs mer

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål

Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten. Bakgrund. Syfte. Mål Tuberkulos, förebyggande åtgärder i Västerbotten Information om hur förebyggande åtgärder mot tuberkulos ska genomföras i Västerbotten. Rekommendationerna vänder sig till personal som utför hälsoundersökningar

Läs mer

Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län Handlingsprogram för Tuberkulos på Vårdavdelning och mottagning samt i hemsjukvård och särskilda boenden för äldre i Stockholms län Åke Örtqvist Smittskyddsläkare Eva Tillman Chefläkare Detta handlingsprogram

Läs mer

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12

Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Hälsoundersökning av asylsökande med flera Rev. 2015-10-12 Inledning Denna information vänder sig till vårdgivare i primärvården och ska förtydliga vad som ingår i en hälsoundersökning av asylsökande med

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne Vad är viktigt? Nosokomial influensa har hög morbiditet och mortalitet Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall

Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning Riktlinje Smittsam lungtuberkulos handläggning av misstänkta och konstaterade fall Innehåll Bakgrund...1 Smittvägar och smittsamhet...1

Läs mer

Tuberkulos utredning vid misstänkt tuberkulos

Tuberkulos utredning vid misstänkt tuberkulos 2017-07-14 31759 1 (5) Tuberkulos utredning vid misstänkt tuberkulos Sammanfattning Beskrivning av vanliga symtom vid tuberkulos samt utredning av patient med misstänkt aktiv tuberkulos på infektionsenhet

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Karin Persson Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig

Karin Persson   Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Mässling Anmälnings- och smittspårningspliktig Smittväg och smittsamhet Luftburen smitta Mycket smittsamt. Smittan finns i rummet ca 2h efter att personen lämnat rummet Inkubationstid: 10-12 dagar (7-18)

Läs mer

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder?

Tuberkulos. Tuberkulos, hiv och hepatit. Vanliga frågeställningar: Varför undersökning? Vem ska provtas? Från vilka länder? Tuberkulos, hiv och hepatit Vaccination av nyanlända barn och ungdomar Uddevalla 22 oktober 2013 Tuberkulos Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos

Läs mer

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan Vad är Senior alert? Senior alert är ett nationellt kvalitetsregister som används inom vården och omsorgen om äldre. Med hjälp av registret kan vården och omsorgen tidigt upptäcka och förebygga trycksår,

Läs mer

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne

Perspektiv på riskbedömning. Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Perspektiv på riskbedömning Erik Sturegård Klinisk Mikrobiologi / Vårdhygien Region Skåne Vad är en risk? Vad är en risk? risk risk, i allmän betydelse möjlighet att något oönskat skall inträffa. Nationalencyklopedin

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. www.polisen.se. december 2008 Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Rikspolisstyrelsen december 2008 www.polisen.se Blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Information om blodsmitta och fästingöverförda sjukdomar Polisiärt arbete

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne

Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Charlotta Svalander Leg. Dietist Palliativ vård och ASIH Region Skåne Döende människor slutar äta och dricka, behovet av näring och vätska avtar och hungerkänslorna försvagas. För de flesta patienter med

Läs mer

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vad är viktigt? Identifiera smittsamma patienter tidigt och avskilj från övriga Frikostig provtagning under influensasäsong Försäkra

Läs mer

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa vårdhygieniska riktlinjer Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg Influensa Sprids till luftvägar och ögon genom droppsmitta. Kan också överföras genom direkt eller

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Infektionssjukdomar hos nyanlända

Infektionssjukdomar hos nyanlända Infektionssjukdomar hos nyanlända Leif Dotevall Smittskydd Västra Götaland Göteborg 20 januari 2015 G-P 20 juni 2014 Avhandling om asylsökandes syn på hiv/aids och tuberkulos (Umeå 2013) Antal rapporterade

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus 0 Mikael Stenhem, Medicinskt ledningsansvarig/sektionen för vårdhygien, Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus Öppenvård/mottagning Kontakt med

Läs mer

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler Bildspel med tillhörande talmanus framarbetat av Smittskydd och vårdhygien 2019 2 Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt

Läs mer

MYKOBAKTERIER INDIKATION

MYKOBAKTERIER INDIKATION MYKOBAKTERIER INDIKATION Mycobacterium tuberculosis (tuberkelbakterien) och andra mykobakterier s.k icketuberkulösa mykobakterier påvisas med mikroskopi, odling och DNA-tekniker. Mängden mykobakterier

Läs mer

Hygienskötarens roll i tuberkulosvården del 1. Chatrine Norrbacka Hygienskötare Social- och hälsovårdsverket 2011

Hygienskötarens roll i tuberkulosvården del 1. Chatrine Norrbacka Hygienskötare Social- och hälsovårdsverket 2011 Hygienskötarens roll i tuberkulosvården del 1 Chatrine Norrbacka Hygienskötare Social- och hälsovårdsverket 2011 Tuberkulosis mycobacterium Hygienskötarens ansvarsområden: Tuberkulospatienten på avdelning

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Tuberkulos. Varje år drabbas cirka. personer i Sverige av tuberkulos FAKTA OM VÄRLDENS MEST SPRIDDA INFEKTIONSSJUKDOM FAKTA 2018

Tuberkulos. Varje år drabbas cirka. personer i Sverige av tuberkulos FAKTA OM VÄRLDENS MEST SPRIDDA INFEKTIONSSJUKDOM FAKTA 2018 Tuberkulos FAKTA OM VÄRLDENS MEST SPRIDDA INFEKTIONSSJUKDOM FAKTA 2018 Varje år drabbas cirka 700 personer i Sverige av tuberkulos 2 HJÄRT-LUNGFONDEN Världens mest spridda infektionssjukdom Man räknar

Läs mer

TBC - hotbilden har förvärrats

TBC - hotbilden har förvärrats Förändrad population nya utmaningar TBC - hotbilden har förvärrats SFOG, Norrköping, 25 augusti 2009 250 200 Tuberkulos Stockholms län 1989-2008 Kvinna Man Totalt 230 Antal rapporterade 150 100 120

Läs mer

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka?

Kvarka hos häst. Vilka är symptomen på kvarka? Vad orsakar kvarka? Kvarka hos häst : 2012 10 19 09:49 När tävlingssäsongen är igång så kan lätt smittsamma sjukdomar överföras, därför är det viktigt att man försöker att förebygga smittspridningen. Kvarka hos häst är en

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER

VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER RIKTLINJE FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA OCH PNEUMOKOCKER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

MYKOBAKTERIER INFORMATION

MYKOBAKTERIER INFORMATION MYKOBAKTERIER INFORMATION Svarsfrekvens: Mikroskopi - Utförs vardagar. Svar inom 1-2 arbetsdagar DNA-påvisning - Utförs vardagar. Svar inom 2-4 arbetsdagar Odling - Utförs vardagar. Negativa odlingar besvaras

Läs mer

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion.

Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Information till dig som ska påbörja behandling med Pegasys och Copegus mot din hepatit C-infektion. Pegasys_patientbrosch_105x148_071 1 07-08-28 15.10.27 Pegasys_patientbrosch_105x148_072 2 07-08-28 15.10.29

Läs mer