TioHundra NÄMNDEN. Verksamhetsplan

Transkript

1 Tiohundra är: Ett unikt samarbete mellan Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Verksamhetsplan TioHundra NÄMNDEN

2 Innehållsförteckning: Uppdraget 2 Nuläge 4 Vision 10 Värdegrund 14 Syfte 18 Mål 22 Aktiviteter 34 Organisation 46 Uppföljning 51 Styrkort 52 Verksamhetsplanen kan beställas från: TioHundraförvaltningen, Box 801, Norrtälje Telefon: E-post: registrator_namnd@tiohundra.se / Hemsida: Publikationen utarbetad av: Marina Filipsson Formgivning och bearbetning: Rewir Omslagsfoto: Vince Reichardt / Etsabild AB Tryck: Alfa Print AB, 2008 Förord TioHundra är ett för Sverige unikt samverkansprojekt som syftar till att utveckla hälsa, vård och omsorg i Norrtälje kommun genom att skapa bättre helhetslösningar för den enskilde individen bröt man loss sjukvården i Norrtälje kommun från Stockholms läns landsting (SLL) och omsorgen från Norrtälje kommun och skapade en gemensam organisation för hälsa, sjukvård och omsorg. Genom projektet TioHundra i Norrtälje har ett nytt grepp tagits. Man har samordnat både befolkningsansvaret och huvudparten av utförandet i en gemensam organisation för sjukhusvård, primärvård och omsorg. Inom samlingsbegreppet TioHundra finns TioHundra nämnden med huvuduppgift att beställa vård och omsorg av TioHundra AB samt andra privata vårdgivare. TioHundra AB ägs till lika delar av Stockholms Läns Landsting och Norrtälje kommun via ett särskilt kommunalförbund. Samtliga inom TioHundra vägleds av en gemensam vision. Tydliga mål på vägen mot visionen när det gäller barn och unga, människor mitt i livet och äldre, är utgångspunkten när nämnden träffar avtal med olika utförare, för att kunna garantera de boende i kommunen en utveckling i riktning mot visionen. 1.

3 Den gemensamma TioHundranämnden fick ansvaret för att utveckla den samlade vården och omsorgen i kommunen med utgångspunkt från medborgarnas behov. Uppdraget innebär att nämnden: UPPDRAGET Vi ska utveckla och kvalitetssäkra den samlade vården och omsorgen i Norrtälje kommun utifrån medborgarnas behov. Det är en unik utmaning inom Sverige. TioHundranämnden Har ansvar för verksamhetens kvalitet och tillgänglighet samt för det lokala vårdutbudets innehåll och struktur. Är befolknings- och prioriteringsansvarig finansiär. Ska bidra till effektivast möjliga vård och omsorg utifrån de ekonomiska villkor som de båda huvudmännen anger för verksamheten. Är befolkningens företrädare i förhållande till den samlade driftorganisationen i form av vårdbolaget TioHundra AB. Innebörden av beslutet 2006 är att nämnden har ett beställaransvar i relation till TioHundra AB, men även till andra vårdgivare. Det ställer stora krav på styrning och uppföljning av den samlade vården och omsorgen, för att invånarnas behov ska kunna tillgodoses på ett bra sätt. Frågan om hur detta ska gå till diskuterades under en planeringsdag med nämnden den 15 mars Resultatet redovisas i nämndens beslut den 22 mars om Riktlinjer för styrning och uppföljning av hälso- och sjukvården och omsorgen i Norrtälje kommun. Dessa riktlinjer har varit utgångspunkt för framtagandet av denna verksamhetsplan. Planen är styrande för hur verksamheten ska utvecklas både inom TioHundraförvaltningen och hos vårdgivarna, för att kunna svara upp mot de krav som kommer att ställas från nämndens sida när det gäller omfattning och kvalitet på vården och omsorgen. Verksamhetsplanen är framtagen enligt den modell för gemensam verksamhetsplanering som nämnden beslutat om. Det innebär ett arbete i följande steg: nuläge, vision, värdegrund, syfte, mål, aktiviteter, organisation, ekonomiska konsekvenser och uppföljning

4 Norrtälje kommun har en positiv befolkningsutveckling. Befolkningen blir successivt äldre och Norrtälje har den högsta andelen äldre över 65 år i Stockholms län, denna grupp utgör nästan 20 % av befolkningen. Den höga andelen äldre och den förväntade ökningen av äldre personer kommer att ställa ökade krav på både vård- och omsorgstjänster. Andelen personer med utländsk bakgrund är lägre än i övriga länet, i alla åldersgrupper. I Norrtälje finns en förhållandevis hög andel invånare med låg utbildningsnivå och låg medelinkomst. Medelinkomsten är dock i ökande. NULÄGE Vi måste hitta nya arbetsprocesser, förtydliga rollfördelningen och hantera motkrafter när vi rubbar gamla strukturer, men vi har ett tydligt fokus och en stark vilja att bli Sveriges första gränsöverskridande organisation, där medborgarna verkligen står i centrum. TioHundraförvaltningen Medellivslängden för Norrtäljeborna är i nivå med länet, dock är kvinnors medellivslängd något lägre (kvinnor Norrtälje 82,1 år, kvinnor Stockholms län 82, 5 år), för män gäller det motsatta förhållandet (män Norrtälje 78 år, män Stockholms län 77, 7 år). Kvinnorna bedömer sin hälsa vara sämre än männen, det gäller i både Norrtälje och länet i stort. Av de människor som bedömer sitt hälsotillstånd vara bra, finns en något lägre andel i Norrtälje i jämförelse med dem som svarat så i länet i stort. Norrtälje har den högsta andelen överviktiga kvinnor i hela länet (48 %), och den näst högsta andelen överviktiga män (60 %). Ohälsotalet har sedan i slutet av 1990-talet varit högt i Norrtälje i förhållande till både länet och riket. Befolkningens förtroende för vård och omsorg i Norrtälje ligger i nivå med länet. TioHundra befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Det är en stor utmaning att få de olika kulturer som finns inom den landstingskommunala och den kommunala verksamheten att smälta samman till en kultur. På samma sätt är det en stor utmaning att kundorientera verksamheten, så att den bättre svarar mot medborgarnas behov. Detta är en tidskrävande process, samtidigt som det är brådskande. TioHundra ska vara utvärderat år 2010, vilket innebär att själva utvärderingen kommer att äga rum under år Verksamheten inom TioHundra är uppdelad i förvaltningen som beställarorganisation samt vårdbolaget TioHundra AB och övriga 4. 5.

5 vårdgivare som producerande enheter. Den gemensamma nämnden är beställarnämnd och utgör styrelse för förvaltningen. TioHundra AB har en egen styrelse. Det gäller inom förvaltningen, inom sjukhuset med dess olika kliniker samt mellan sjukhuset, primärvården och omsorgen. Förmågan att tänka nytt behöver utvecklas. STARKA SIDOR SVAGA SIDOR Verksamheten uppvisar många starka sidor. Det finns en stark vilja, en positiv anda och ett stort engagemang hos politiker, tjänstemän och medarbetare som är involverade i utvecklingen av TioHundra. Alla vill vi lyckas med uppdraget! Inom förvaltningen pågår ett intensivt arbete för att utveckla beställarkompetensen med fokus på medborgarbehoven. Det är högt i tak och arbetet präglas av öppenhet och hög arbetskapacitet i en kreativ miljö. Arbetet är inriktat på nytänkande och framåtanda. Verksamheten är resultatinriktad med ett tydligt fokus på effekterna för medborgarna. En rad förbättringsprojekt har startats, både internt inom förvaltningen samt tillsammans med TioHundra AB. Inom vårdbolaget pågår samtidigt ett intensivt arbete för att, steg för steg, anpassa verksamheten till medborgarnas behov. Det handlar om att arbeta i flöden och processer. Även organisatoriska förändringar har genomförts med tre nya verksamhetsområden inom vårdbolaget; barn/ungdom/familj, psykiatri och rehabilitering. Dessa verksamhetsområden har uppkommit som en anpassning till det nya synsättet. Till de svaga sidorna hör att det fortfarande finns oklarheter när det gäller rollfördelningen mellan olika aktörer. Målen och budgetriktlinjerna från huvudmännen är inte samordnade. Avsaknaden av långsiktig planering och gemensamma mål har medfört brist på samordning. Diskussioner om hur produktionen bäst bör utvecklas har hittills förts med TioHundra AB, men inte med övriga vårdgivare. Det finns osäkerhet om hur det ska gå till att utveckla verksamheten och vad som händer om man misslyckas med uppdraget. Stuprörsstrukturerna från den traditionella organisationsuppdelningen mellan landstinget och kommunen finns kvar. MÖJLIGHETER HOTBILDER Medborgarperspektivet omfattar ännu inte alla ledare och medarbetare inom förvaltningen. Medarbetarnas kompetens utnyttjas inte fullt ut. De administrativa rutinerna är outvecklade och det behövs rutiner att tillgå när något inte fungerar. Det har heller inte funnits tid till utvärdering och uppföljning i tillräcklig omfattning vad gäller vård- och omsorgsuppdragen. TioHundra är fortfarande otillräckligt förankrat hos medborgarna och vårdgivarna. Om man ser framåt finns det stora möjligheter att utveckla verksamheten utifrån medborgarbehoven i ett effektivt samspel och samsyn mellan förvaltningen och vårdgivarna. Att vara pionjärer, att gå före och visa vägen innebär alltid möjligheter. Vi inom TioHundra, har chansen att göra skillnad som en unik organisation som är först i landet med att bygga broar med hjälp av effektiv samverkan och samordning över alla gränser och att påvisa tydliga effekter för den enskilde medborgaren. Det nya sättet att tänka innebär en maktomfördelning till medborgaren med hjälp av förbättrad information, större inflytande och ökad valfrihet för den enskilde. Samtidigt innebär det ökad delaktighet för alla medarbetare. Det finns stora möjligheter att ta tillvara på kunskap och utveckla kompetensen. Viljan att tänka nytt är utbredd. Det nya sättet att tänka i gränsöverskridande flöden och processer skapar förutsättningar för att öka effektiviteten och kvaliteten i verksamheten. Det ligger också stora möjligheter i att utveckla en systematisk uppföljning av vilka resultat man kan uppnå för medborgarna. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om hotbilderna. Olikheter i styrningen från de båda huvudmännen kan hindra och försena utvecklingen av TioHundramodellen

6 Detsamma gäller om det inte går att dyrka upp stuprörsstrukturerna och skapa den närhet till TioHundra AB och övriga vårdgivare som är nödvändig för en tydlig rollfördelning mellan de olika aktörerna. Det kan också bli ett motstånd mot de kommande förändringarna på grund av att kundorienteringen rubbar gamla maktbalanser. Otillräckliga resurser från huvudmännens sida är en annan hotbild. Svårigheten att få tiden att räcka till för att fortsätta driva verksamheten på daglig basis, samtidigt som den ska förändras i grunden och kundorienteras är ett annat hot. Svårigheten att kunna rekrytera personer till olika delar av verksamheten måste också tas på allvar. 8. Anna Kernnhér / Etsabild AB Sammantaget är bilden av nuläget positiv. De starka sidorna känns stabila. Det som är mindre bra kan utvecklas och vändas till något positivt. Där finns en betydande förbättringspotential. Möjligheterna framöver är goda när det gäller att arbeta med hjälp av processbaserad verksamhetsutveckling, mångfald och valfrihet. När det gäller hotbilderna måste de tas på allvar. Genom att vara medveten om dem kan åtgärder vidtas i god tid för att vända hoten till möjligheter. 9.

7 Som en ledstjärna i den fortsatta utvecklingen av TioHundra finns en gemensam vision. Det är en vision som utgår från medborgarnas behov. Det handlar om att tänka utifrån och in, samt att försöka förstå vad det är människor behöver och önskar. Visionen ska gälla för alla aktörer som är involverade i utvecklingen av TioHundra, dvs. inte bara förvaltningen och TioHundra AB utan också övriga vårdgivare och andra intressenter. VISION Visionen är förstås friska Norrtäljebor, som vid behov av vård eller omsorg, känner tillit till att vi sett till att får fram de bästa tänkbara alternativen. Och att vi är närvarande och håller kontakten så länge det behövs. TioHundranämnden Att dela den gemensamma visionen är en förutsättning för att de olika vårdgivarna ska kunna bli leverantörer av tjänster från nämndens sida. När det gäller övriga inblandade aktörer är det en förhoppning att även dessa tar till sig visionen och bidrar till den. Visionen är att medborgarna i Norrtälje kommun ska: Ha en god hälsa och bra livskvalitet. De ska känna tillit till en trygg och säker vård och omsorg, som ges med hög tillgänglighet och på lika villkor. De ska uppleva stor valfrihet mellan olika tjänster och aktörer, och de ska uppleva att de står i centrum för samordnade insatser under hela mötet med vården och omsorgen. GOD HÄLSA Med god hälsa menar vi att individen upplever högsta möjliga fysiska, psykiska, sociala och andliga välbefinnande och inte enbart frånvaro av sjukdom. Stress, belastning, socialt stöd, arbetssituation, förmåga

8 att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro är faktorer som kan påverka hälsan. Människan måste ges förutsättningar att själv kunna påverka sin hälsa och livssituation för att på så sätt möjliggöra goda levnadsvillkor. Men det ställer också stora krav på förebyggande och hälso-främjande insatser. STÅ I CENTRUM Med att stå i centrum för samordnade insatser under hela mötet med verksamheten, menas att verksamheten bedrivs effektivt utan onödigt tidsspill och köer. Medborgarna ska inte behöva bry sig om vilken huvudman som gör vad i den totala vårdkedjan. De ska också vara delaktiga i och ha möjlighet att påverka vården och omsorgen. LIVS- KVALITET TRYGG OCH SÄKER TILLGÄNG- LIGHET LIKA VILLKOR VALFRIHET Begreppet livskvalitet handlar om upplevd hälsa, lycka, personligt välbefinnande, livstillfredsställelse, men också om sjukdomars påverkan på familjeliv, socialt liv och arbetsliv. Livskvaliteten kan alltså ses som ett dynamiskt samspel mellan externa omständigheter i individens liv och hur den enskilde upplever sin livssituation i förhållande till sina egna mål, förväntningar och behov. Med begreppet trygg och säker, menas att individen skall uppleva att den vård och omsorg som erbjuds känns betryggande och tillförlitlig. Det innebär att vård och omsorg måste ges med utgångspunkt från den medicinska professionens bedömningar och tydliga prioriteringar. Med tillgänglighet menar vi att vård och omsorgsinsatser skall vara samordnade och anpassas till individens behov så att den är tillgänglig när den behövs. Det handlar om tillgänglighet i tid och rum inom gränser som upplevs som acceptabla för medborgarna. Med vård på lika villkor menas att alla ska bemötas lika oavsett ålder, kön, social tillhörighet, sexuell läggning eller etniskt ursprung. Vården ska även vara lätt tillgänglig för funktionshindrade. Med valfrihet menar vi att medborgarna ska ha möjlighet att välja mellan olika aktörer inom samma vårdnivå. Det innebär att det kan finnas flera kvalitativt likvärdiga tjänster att välja mellan hos en och samma vård- och omsorgsgivare, men det kan också finnas fler än en aktör som erbjuder likvärdiga tjänster

9 Olika värderingar och kulturer är alltid ett effektivt hinder mot förändringar och det är svårt att förändra attityder och invanda beteenden. I en organisation som syftar till att utveckla verksamheten i ett nytt perspektiv, horisontellt över alla gränser och där kulturskillnaderna redan från början är stora, är utmaningen att leva efter en gemensam värdegrund särskilt stor. VÄRDEGRUND Vår värdegrund vilar på respekt för allas lika värde, och tron på att alla gör sitt bästa. Vi har ett gemensamt ansvar för att göra kloka prioriteringar och få fram bra lösningar utfrån enskilda individers behov. TioHundranämnden För att kunna ta medvetna steg i riktning mot visionen är det nödvändigt att ha en gemensam värdegrund att stå på. Det handlar om vilka grundläggande värderingar som är de viktigaste och som ska vara styrande för verksamhetens fortsatta utveckling. Ytterst är detta en fråga om hur vi vill bemöta medborgarna och varandra i vardagen både inom våra egna verksamheter och när vi arbetar tillsammans över gränserna. Det gäller nämnden, förvaltningen och hos de vårdgivare som ska arbeta med olika uppdrag för nämndens räkning. De grundläggande värderingar som ska vara vägledande för verksamhetens fortsatta utveckling, ska vara gemensamma för alla som är involverade i utvecklingen av TioHundra. På samma sätt som när det gäller den gemensamma visionen kommer det att vara ett krav på alla vårdgivare att anamma den gemensamma värdegrunden för att komma ifråga som leverantör av tjänster. Värdegrunden för TioHundra sammanfattas på följande sätt: Respekt för alla människors lika värde. Tillit och förtroende för varandras förmåga och vilja att utveckla bra helhetslösningar utifrån den enskilde individens behov och önskemål. Gemensamt ansvar för att stå för fattade beslut och att sätta helheten framför delarna. RESPEKT LIKA VÄRDE Med respekt innebär att bemötande ska bygga på samsyn och tillgodose individens speciella behov av integritet, delaktighet, trygghet och säkerhet, med syfte att stärka dennes tilltro till sina egna resurser. Med lika värde menas att alla behandlas lika oberoende av ålder, kön eller etnisk tillhörighet

10 TILLIT OCH FÖRTROENDE BEHOVET GEMENSAMT ANSVAR HELHETS- LÖSNINGAR Med tillit och förtroende menar vi att vi litar på att alla gör sitt bästa och att man hjälps åt och arbetar aktivt och målmedvetet för att lösa problem. Det gäller inte minst i övergången mellan olika steg i vårdeller omsorgskedjan. Utgångspunkten för bedömningen av behovet är professionens bedömningar och de prioriteringar som då görs. Men begreppet innefattar även patientens, brukarens och befolkningens efterfrågan, liksom vårdens och omsorgens utbud samt befolkningens synpunkter. Det finns alltså inbyggda konflikter i begreppet som kräver politiska prioriteringar. Med gemensamt ansvar för att stå för fattade beslut menas att det är högt i tak och stor öppenhet i diskussionerna om de lämpligaste lösningarna, men att alla står bakom besluten när de väl är fattade. Bra helhetslösningar och att sätta helheten före delarna, innebär att vi ser till hela människan och hennes samlade behov. Det innebär att man ser på människan utifrån flera perspektiv som kompletterar varandra. Genom att alla arbetar gränslöst mot gemensamma mål, utbyter information och kunskap, skapas förutsättningar för att denna helhetssyn får genomslag i det dagliga arbetet Magnus Fond / Johnér

11 Syftet anger vad vi i nämnden ska ägna oss åt för att kunna bidra på bästa sätt till den gemensamma visionen. Det handlar om att definiera spelplanen för vår verksamhet i relation till den uppgift som utförarna har, dvs. de olika vård- och omsorgsgivarna. Det som inte ryms i syftet ska vi inte ägna oss åt. SYFTE Syftet med TioHundra är att vara ett mer kvalitativt och kostnadseffektivt alternativ än den gamla organisationen, tack vare vårt unika sätt att arbeta. TioHundranämnden Först och främst ska nämnden bidra till en god hälsa hos befolkningen genom riktade folkhälsoinsatser av olika slag. Det är ett delat ansvar med andra aktörer, men det ligger i vårt intresse att främja en hälsosam livsstil på olika sätt. När det gäller nämndens ansvar att tillhandahålla olika vård och omsorgstjänster är utgångspunkten för avgränsningen av verksamheten att medborgarnas behov i mångt och mycket skiljer sig åt beroende på i vilket skede i livet man befinner sig. Behoven är olika hos barn, unga, medelålders och äldre. Behoven hos barn och unga handlar om att insatserna måste ges utifrån barnets bästa med särskild förståelse om deras utsatthet i samhället. Som vuxen upplever man att tiden inte räcker till, detta ökar kraven på tillgänglighet i tid och rum. Personer som befinner sig mitt i livet behöver snabba, enkla och flexibla vård och omsorgsinsatser, att välja mellan. Äldre människor har behov av trygghet och kontinuitet. De behöver samordnade insatser som ofta utgår från en komplex sjukdomsbild. Den verksamhet som bedrivs inom ramen för huvudprocesserna är utgångspunkten för de beställningar som nämnden kommer att göra av vårdgivarna. Genom att anknyta uppdragen till tydliga, väl definierade medborgarbehov säkerställs en naturlig koppling till verksamhetens fortsatta utveckling inom de olika behovsområdena. Lösningarna kan komma att se olika ut beroende på om man är barn, ung medelålders eller gammal. De kan också variera beroende på om det handlar om akut vård, planerade insatser eller förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. När det gäller myndighetsutövning har

12 UPPDRAGET ÄR ATT RIVA STUPRÖR Nya horisontella arbetsprocesser som utgår från behoven hos medborgarna nämnden ett särskilt ansvar för tillsyn enligt Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) samt enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Slutligen ska nämnden styra, stödja, samordna, utveckla och följa upp de samlade verksamheterna inom hela TioHundra. Syftet kan sammanfattas enligt följande: BEHOV / UPPDRAG SJUKHUS VÅRD CENTRAL BARN & UNGA MITT I LIVET ÄLDRE ÄLDRE BOENDE PRODUKTIONSKVALITET DAGLIG VERK- SAMHET TILLGODOSEDDA BEHOV / LEVERANSKVALITET Genomföra riktade folkhälsoinsatser Finansiera, planera och prioritera vård- och omsorgsinsatser från olika leverantörer av vård och omsorg med utgångspunkt från behoven hos: Barn/unga och deras vårdnadshavare (Barn och ungdomsuppdraget) Personer som befinner sig i livets mitt (Mitt i livet-uppdraget) Äldre (Äldreuppdraget) Bedriva myndighetsutövning Styra, stödja, samordna, utveckla och följa upp de samlade verksamheterna inom hela TioHundra. Syftet beskriver allt som måste göras för att på bästa sätt bidra till den gemensamma Visionen

13 För att nå visionen krävs det tydliga mål. Målen ska vara möjliga att följa upp, de ska också hänga ihop, balansera och förstärka varandra. För att det ska vara möjligt att se dessa samband presenteras målen i fyra olika perspektiv. MÅL Vi arbetar med fyra olika infallsvinklar för att få en helhetsbild av verksamheten och en balanserad styrning utifrån ett utåtriktat, inåtriktat, framtidsinriktat och finansiellt perspektiv. TioHundraförvaltningen MEDBORGAR- PERSPEKTIVET PROCESS- / PRODUKTIONS- PERSPEKTIVET UTVECKLINGS- / FÖRNYELSE- PERSPEKTIVET EKONOMI- PERSPEKTIVET Ytterst är det medborgarnas behov av att få vara friska längre, och att få en bra och effektiv vård och omsorg som styr utvecklingen av hela TioHundra. Bara genom att, efter bästa förmåga, försöka tillgodose dessa behov inom ramen för de resurser vi har, kan vi fullgöra vårt uppdrag och leva upp till syftet med vår verksamhet. Därför är medborgarperspektivet det centrala, med mål kopplade till dem vi verkar för medborgarna. För att kunna tillgodose medborgarnas behov på bästa sätt måste vi fokusera på att göra rätt saker i rätt ordning och på rätt sätt. Det handlar om att bedriva verksamheten så effektivt som möjligt både i det horisontella processperspektivet och i det traditionella produktionsperspektivet. Därför styr och följer vi också upp verksamheten ur ett process- och produktionsperspektiv med tydliga mål för den inre effektiviteten. Det är också viktigt att fokusera på utvecklingen för att kunna ta tillvara möjligheter i framtiden och att kunna möta framtida hot. För att klara det behöver vi blicka ut i omvärlden, lära av andra och ta tillvara de möjligheter som skapas genom forskning och ny teknik. Det förutsätter att vi låter medarbetarna använda sin fulla potential och låter dem arbeta med metodutveckling och ständiga förbättringar. Allt detta sammantaget innebär att vi även styr och följer upp TioHundra ur ett utvecklings- och förnyelseperspektiv där vi skapar utvecklingskraft framåt. Slutligen styr vi och följer upp verksamheten ur ett ekonomiperspektiv. Inom ekonomiperspektivet är det viktigast att vi fokuserar på att leva upp till kravet på långsiktigt god ekonomisk hushållning och hög kostnadseffektivitet

14 När vi utvärderar effekterna av vårt arbete innebär det att vi ser i backspegeln för att säkerställa att vi idag är bättre, än vad vi var igår. Inom varje perspektiv har vi tagit fram övergripande strategiska inriktningsmål som avser perioden Dessutom finns angivet motsvarande mål avseende de tre huvudprocesserna barn och unga, mitt i livet och äldre som underlag för den konkreta planeringen av hur verksamheten ska utvecklas framöver inom dessa områden. Medborgarmål En viktig utgångspunkt när det gäller medborgarmålen, är att andelen förebyggande och hälsofrämjande insatser ska öka för att säkerställa en god hälsa och en god livsmiljö för kommuninvånarna. Därigenom skapar vi förutsättningar för att på längre sikt minska behoven av insatser inom vård och omsorg. Detta skulle innebära att vi kan frigöra resurser, göra mer för medborgarna och erbjuda dem insatser med ännu högre kvalitet än idag. En annan central utgångspunkt är att själva vården och omsorgen ska vara tillgänglig, trygg och säker, samt ges på lika villkor med bra bemötande när man behöver den. I begreppet lika villkor ligger bland annat att vården och omsorgen ska vara jämställd. I mötet med verksamheten är det oftast upplevelsen som är viktigast för den enskilde - förutom de rent medicinska resultaten. Medborgarmålen handlar därför mycket om upplevd kvalitet. 24. Den enskilde har också rätt att känna att hon/han står i centrum för samordnade insatser under hela mötet med vården och omsorgen. Det innebär att verksamheten bedrivs effektivt i sammanhängande flöden/processer utan onödigt resursslöseri. Det handlar alltså om hur den enskilde upplever effektiviteten i hela kedjan; från identifierat behov till tillfredsställt behov. L Ancheles / Johnér 25.

15 Man ska inte behöva finna sig i att bli slussad hit och dit, med onödiga väntetider som följd. Man ska heller inte behöva bekymra sig om vem som gör vad, om det är olika huvudmän inblandade. Medborgarna har önskemål om att kunna välja den vård och omsorg som bäst tillgodoser de egna behoven, därför måste mångfalden i utbudet av olika tjänster och aktörer inom vård och omsorg öka. Ett annat centralt mål, är att den enskilde ska uppleva egenmakt, delaktighet och möjlighet att påverka det som händer i mötet med vården och omsorgen. Det handlar om reellt inflytande, att ha tillräcklig information och att själv ta ansvar för sitt liv och sin situation. Det är också strategiskt viktigt att olika intressenter involveras mer i vården och omsorgen på olika sätt. Brukar-/intresse- och frivilligorganisationerna är exempelvis viktiga samarbetspartners i både planering, genomförande och uppföljning av olika vård och omsorgsinsatser och därför är det angeläget att öka deras engagemang. Detsamma gäller anhöriga och närstående som idag bär ett stort ansvar som anhörigvårdare och koordinatorer till sjuka och funktionshindrade. För personer med komplexa vård- och omsorgsbehov och med kroniska sjukdomar är det, oavsett ålder, ett viktigt mål att bemötandet präglas av kontinuitet och att insatserna är samordnade. MITT I LIVET ÄLDRE För människor mitt i livet är det ett annat fokus, beroende på att de befinner sig i en annan fas i livet. De ska kunna uppleva att kontakten med vården är snabb, enkel och tillgänglig när de behöver den. Sjukvårdsrådgivning, hänvisningstjänst och motsvarande information ska vara samordnad och tillgänglig dygnet runt. De ska vidare ha tillgång till interaktiva personliga servicetjänster av olika slag dygnet runt. Att ha tillgång till information om de egna tidigare kontakterna med vården är viktigt i sammanhanget. De äldre har andra behov. De ska känna att de har tillgång till stöd och hjälp, för att klara livet i det egna hemmet så länge de själva vill. De äldre ska känna trygghet i att bo kvar hemma, vilket ställer stora krav på att den ökade andelen av vård och omsorg som ges i hemmet ska motsvara deras behov. De äldre ska också kunna känna att de har tillgång till rätt insatser när deras hälsa eller livssituation sviktar och att dessa insatser är samordnade. De ska ha rätt att välja en fast vård- och omsorgskontakt, som ger en kontinuitet för den enskilde. De ska också kunna välja hemtjänst från olika utförare som stimuleras att utveckla sin verksamhet med hjälp av ökad konkurrens. Det skall också finnas ett utbud av särskilda boenden anpassade till de äldres behov av omsorg, värdighet och integritet. Anhöriga och närstående ska känna sig välinformerade och ges större möjlighet att vara delaktiga och påverka på olika sätt samt få tillgång till stödinsatser. BARN OCH UNGA För barn och unga är det särskilt viktigt att de känner att vården och omsorgen ges med respekt för deras särskilda situation, med behov av mycket information och förklaringar. De ska känna trygghet i kontinuerliga personliga relationer med personalen och att insatserna för dem är samordnade, så att de själva slipper ta ansvar för att ta sig fram i systemet. Samtidigt är det viktigt att deras vårdnadshavare känner sig informerade och upplever delaktighet och möjlighet till att påverka vården. Medborgarmålen följs upp med hjälp av intervjuer och enkäter samt genom att följa upp folkhälsoläget inom kommunen

16 LEVERANS- KVALITET PRODUKTIONS- KVALITET 28. Process- och produktionsmål Verksamheten ska vara effektiv. Det innebär en satsning på gränsöverskridande lösningar i samarbete mellan alla intressenter, istället för att var och en utvecklar verksamheten inom de egna organisatoriska rutorna och reviren. Det är genom att arbeta smartare tillsammans i gränsytan mellan olika verksamheter som de allra största effekterna kan uppnås, men även inom en och samma organisatoriska enhet går det att hitta effektiva samarbetslösningar som frigör resurser. Det handlar om att skapa värde för dem vi är till för, medborgarna, istället för att fokusera på den egna organisationens särintressen. Det är ett nytt synsätt, ett perspektivskifte, där fokus är att skapa effekt och resultat för medborgarna, istället för att bara öka produktiviteten inom den egna verksamheten. Det handlar om horisontell verksamhetsstyrning, istället för traditionell ekonomistyrning. För att lyckas krävs att vi utvecklar roller och relationer mellan människor och att vi tar tillvara medarbetarnas fulla potential. När verksamheten effektiviseras i processer och arbetsflöden kan vi frigöra resurser och göra mer för de pengar vi har samt höja kvaliteten i verksamheten, istället för att fortsätta utsätta verksamheten för ständiga besparingar. Utgångspunkten är alltså effektiviteten i det horisontella perspektivet. Att de sammanhängande arbetsflödena är så effektiva att de tillgodoser medborgarnas behov av bra helhetslösningar. Det gäller att leverera effekt och resultat. Arbetsflödena ska helt enkelt vara så effektiva att de tillgodoser högt ställda krav på leveranskvalitet utifrån en helhetssyn på medborgarbehoven. För att detta ska fungera i praktiken krävs att de som producerar vården och omsorgen anpassar sin verksamhet och producerar sina tjänster på ett sådant sätt att de bidrar till bra helhetslösningar för den enskilde. BARN OCH UNGA Barn/unga under 18 år, samt deras vårdnadshavare Barn/unga med behov av särskilt stöd Barn/unga med psykisk ohälsa Barn/unga med ohälsosam livsstil Barn/unga med fysiska funktionshinder Barn/unga med psykiskt och fysiskt sjuka vårdnadshavare Delar inom respektive huvudprocess som ska målsättas och mätas vad gäller kvaliteten i leverans och produktion. MITT I LIVET Personer mellan år Personer med behov av särskilt stöd Personer med psykisk ohälsa Personer med fysiska funktionshinder Personer med psykiskt funktionshinder Personer med psykisk sjukdom som har barn Personer med missbruksproblem Unga vuxna år ÄLDRE Personer över 65 år Äldre sviktande Äldre dementa Äldre mest svårt sjuka Äldre med geropsykiatriska problem Äldre med fysiska funktionshinder 29.

17 Det handlar om produktionskvalitet. Helt avgörande för framgång är att det går att utveckla ett effektivt samspel i skärningspunkten eller krysset mellan det horisontella processperspektivet och det traditionella produktionsperspektivet. Processbaserad verksamhetsutveckling bygger på att det horisontella perspektivet, som har sin utgångspunkt från medborgarbehoven, är överordnat det traditionellt vertikala. Det innebär dock inte att riva ner, utan att dyrka upp, de befintliga systemen genom att alla inblandade, ledare som medarbetare, hjälps åt att sätta helheten framför delarna. Målet är att detta synsätt och gränsöverskridande arbetssätt ska tillämpas för följande delar inom var och en av de tre huvudprocesserna barn och unga, mitt i livet och äldre. bedriva verksamheten effektivt samt att prioritera och omfördela resurser utifrån medborgarnas behov. Utgångspunkten är att vården och omsorgen ska vara evidensbaserad och bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet för att kunna möta individens behov på bästa möjliga sätt. För att detta ska lyckas måste TioHundra utvecklas, så att alla ledare och medarbetare som är involverade i utvecklingsarbetet känner mening, glädje och framtidstro. Det är ett strategiskt mål. Det förutsätter förståelse, engagemang och delaktighet. Alla ledare och medarbetare inom hela TioHundra måste ha som en naturlig ledstjärna i vardagen att fokusera på medborgarens behov av bra helhetslösningar. Indelningen ovan ska ses över inom ramen för planeringen av de tre huvudprocesserna. Då ska också målen konkretiseras för var och en av delprocesserna, mål som sedan kan utgöra utgångspunkt vid genomförandet av konkreta aktiviteter för att effektivisera verksamheten. Målen inom process/produktion följs upp med hjälp av nyckeltal avseende effekt och resultat, till exempel genom uppföljning av olika nationella kvalitetsregister, öppna jämförelser, hälsovinstmätningar etc. Viktigt är också att följa upp omfattningen och kvaliteten på processarbetet. Mål för utveckling och förnyelse Målet är att TioHundra permanentas 2010 och utgör ett gott exempel på effektiva helhetslösningar för medborgarna. TioHundra ska vara känt som ett gott exempel på gränslös samverkan, med väl fungerande vård- och omsorgsprocesser som gör det möjligt att All förändring börjar med en själv. Man kan inte förändra andra, bara sig själv. Människor är olika intresserade av förändringar. En del kommer att vilja gå före medan andra vill avvakta. Utan förståelse och kunskap, vill man inte förändra. Ytterst är det en fråga om vilken roll man själv vill ha i det kommande förändringsarbetet och hur man ska fungera i relation till andra. Det innebär att fokus flyttas från vi och dom till vi tillsammans. Reviren måste försvinna och ersättas av ett samarbete över alla gränser för medborgarnas bästa. Det är ett gemensamt ledar- och medarbetaransvar att åstadkomma detta. Det är angeläget att det finns adekvat kompetens för att möta de olika gruppernas behov. Ny kunskap bör också tas tillvara i forsknings- och utvecklingsarbete inom vård och omsorg. Ekonomimål Grunden för utvecklingen av TioHundra är en god ekonomisk hushållning. Det handlar om ett tillstånd som präglas av en sund ekonomi och kostnadseffektiv verksamhet. Det ska finnas en god balans mellan ekonomi och verksamhet och ekonomin ska långsiktigt vara i balans. Den processbaserade utvecklingen inom såväl barn/unga, mitt i livet som äldre ska bidra till detta

18 Den satsning som nu görs innebär emellertid att vi under en övergångsperiod kommer att ha dubbla kostnader för olika slags verksamhetsstöd innan gamla system kan avvecklas och nya införas. För att klara av vår uppgift behöver den ekonomiska ramen för 2007 säkerställas. En framtida resursfördelningsmodell som är baserad på befolkningens behov, behöver utvecklas. Dessa ekonomiska resurser ska planeras, prioriteras och fördelas utifrån de olika medborgargruppernas behov. Det innebär att kostnaderna för barn och unga, mitt i livet och äldre måste vara identifierade och avgränsade. Resurser ska frigöras som en följd av ökad effektivitet i processerna. Storleken på dessa resurser som frigörs, ska kunna mätas och följas upp. De finansiella resurserna från Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun föreslås vara samordnade i budgetprocessen från och med För att det ska vara möjligt att utveckla den samlade verksamheten inom TioHundra i enlighet med huvudmännens intentioner och denna verksamhetsplan, måste nämnden helt enkelt kunna disponera dessa medel utan krav på att huvudmännen ska kunna härleda olika insatser i verksamheten till respektive huvudmans resursinsats. Därför måste de finansiella resurserna från huvudmännen integreras, så att de utgör en gemensam resurs för nämnden. På sikt kan det visa sig nödvändigt att hitta kompletterande finansieringsformer tillsammans med olika aktörer som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gällande gruppen yrkesverksamma. De ekonomiska målen följs upp, dels på traditionellt sätt, dels genom nyckeltal som gör det möjligt att följa upp ekonomin i det nya horisontella perspektivet. Det behöver bland annat utvecklas metoder för att kunna mäta storleken på de resurser som frigörs när arbetsflöden effektiviseras inom olika delar av verksamheten Johnér

19 Kritiskt viktigt för att nå målen: Det är ett genomgripande förändringsarbete som ligger framför oss och en stor utmaning. Därför gäller det att vi fokuserar på det som är kritiskt viktigt för att vi ska lyckas med vårt uppdrag. AKTIVITETER Vi har prioriterat ett antal kritiska aktiviteter inom varje perspektiv för att kunna nå det övergripande målet att TioHundra gör skillnad. TioHundraförvaltningen Ur medborgarperspektivet är det allra viktigast att snabbt visa resultat. Kommuninvånarna måste märka att TioHundra gör skillnad. Det gäller att snabbt visa upp goda exempel på vad som kan åstadkommas med det nya sättet att arbeta. Även små förändringar i den nya riktningen kommer att vara viktiga. Då kommer fler att följa efter och kraften i genomförandet ökar. Kritiskt viktigt är också att snabbt få till stånd en gemensam planering tillsammans med vårdgivarna och andra intressenter av hur verksamheten ska utvecklas inom de olika vård- och omsorgsprocesserna. Då är det kritiskt viktigt att kunna mäta och följa upp resultaten i det nya horisontella medborgarperspektivet för att veta att vi är på väg mot målen. Delaktighet och engagemang hos ledare och medarbetare är också kritiska framgångsfaktorer. Den kraft»uppifrån» som utlöses genom denna verksamhetsplan, måste mycket snabbt mötas av en motsvarande kraft»underifrån». Det förutsätter att det går att frigöra tiden som krävs för att alla ska kunna delta i förändringsarbetet, samtidigt som man ska sköta det dagliga arbetet. Allt detta innebär att det är nödvändigt att arbeta med utvecklingen av ledarskapet inom hela TioHundra. Vi behöver ett ledarskap som klarar av att kundorientera verksamheten, att leverera resultat som svarar mot medborgarnas behov. Ledarna måste samtidigt kunna hantera den oro och frustration, som alltid följer med genomgripande förändringar. Det gäller att ha tålamod och att vara uthållig, vilket ställer stora krav på alla involverade aktörer

20 36. Att utveckla verksamheten inom TioHundra kommer att ta tid och kräver extra utvecklingsinsatser under ett övergångsskede. Erfarenhetsmässigt brukar det bli värre innan det blir bättre, vilket man måste ha i åtanke när det gäller att klara det ekonomiska balansmålet. Därför är det kritiskt viktigt att ha full kontroll över kostnadernas utveckling under denna period. Med de tidigare redovisade målen och dessa kritiska framgångsfaktorer som bakgrund redovisas följande åtgärdsprogram inom vart och ett av de fyra perspektiven. Aktiviteter i medborgarperspektivet Olika medborgargruppers behov och önskemål ska kartläggas när det gäller vård och omsorg, hälsa och livskvalitet. Grunden för hela det kommande förändringsarbetet är att på djupet förstå medborgarnas behov. För nämnden som befolkningsföreträdare är detta en trovärdighetsfråga och en fråga om att visa respekt för medborgarna. En viktig uppgift i sammanhanget är att följa upp folkhälsoläget i kommunen. Behovsanalyserna måste göras på en tillräckligt detaljerad nivå för att kunna ligga till grund för konkreta insatser. Utgångspunkten är den redovisade indelningen ovan av de tre huvudprocesserna. Viktigt är att inte bara fokusera på dagens situation utan att också försöka förutse hur behoven kommer att utvecklas framöver utifrån den samlade kunskap som finns. Särskilda arenor för dialog med medborgarna för att fånga upp behoven skall finnas. Det ska ske genom olika forum, där den enskilde ges möjlighet att föra fram sina åsikter kring hur man vill få inflytande, stärka sin egen situation m.m. Inledningsvis bör det skapas ett sådant forum för barn och unga. MEDBORGAR- PERSPEKTIV NÅGRA AV VÅRA VIKTIGASTE AKTIVITETER inom varje perspektiv PROCESS- OCH PRODUKTIONS- PERSPEKTIV UTVECKLINGS- OCH FÖRNYELSE- PERSPEKTIV EKONOMI- PERSPEKTIV Behovsanalys Medborgararenor En väg in Valfrihet Vårdgaranti Familjens Hus Gemensamt styrsystem för samtliga aktörer Verksamhetsplaner för huvudprocesserna barn/ unga, mitt i livet och äldre Pilotprojekt Metodutveckling Utveckla en beställar- och utförarmodell Öka antalet aktörer Konkurrens på lika villkor Forskning, utveckling och utbildning Ekonomisystem för huvudprocesserna barn/unga, mitt i livet och äldre Nyckeltal Långsiktighet hos huvudmän Alternativa finansieringsformer 37.

21 Det ska också skapas samrådsgrupper och nätverk med andra aktörer för att fånga upp de vuxnas och de äldres behov. Det ökade medborgarinflytandet ska också ske genom att representanter för olika medborgargrupper inbjuds att delta i planeringen av de olika vård- och omsorgsprocesserna. Medborgarna ska känna att de kan påverka utvecklingen framåt genom att man tar tillvara på deras erfarenheter och synpunkter. Riktade folkhälsoinsatser ska genomföras för att stödja utvecklingen inom TioHundra. Huvuddelen av det övergripande folkhälsoarbetet är ett ansvar för Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting. Nämnden har emellertid också ett ansvar, vilket kommer till uttryck i den gemensamma visionen och syftet med verksamheten. Det är en uppgift för nämnden att se till att både primär- och sekundärpreventiva insatser genomförs gentemot olika riskgrupper och att ett brett folkhälsoarbete bedrivs för att förbättra ohälsotalet i kommunen. Den nya förstärkta vårdgaranti som införts inom Stockholms läns landsting gäller även för TioHundra. Den innebär följande : Söker du hjälp ska du få kontakt med din vårdcentral samma dag. Behöver du träffa en läkare på vårdcentralen eller husläkarmottagningen ska du få göra det inom 5 dagar Du ska inte behöva vänta mer än 30 dagar för att få komma till den specialiserade vården Anser läkaren i den specialiserade vården att du behöver behandling ska den inledas senast inom 90 dagar efter beslutet. Det är ett prioriterat insatsområde att leva upp till vårdgarantin och avsikten är att en del av de resurser som kan frigöras när verksamheten effektiviseras, ska utnyttjas för att minska köerna. En strategisk aktivitet är att skapa en enda kontaktväg för kommuninvånarna in i vården och omsorgen. Därför ska det redan planerade En väg in genomföras så snart det är möjligt. En väg in innefattar traditionell sjukvårdsrådgivning i samverkan med ambulansverksamheten och SOS-alarm, egenvårdsråd, trygghetsjour inkl. trygghetslarm, frågor kring äldre och deras biståndsbedömning, rådgivning av allmän karaktär, möjlighet att med hjälp av säker e-post till vården kunna ta del av den egna vårddokumentationen samt kunna lämna synpunkter, förslag och klagomål. Detta arbete sker i nära samverkan med Vårdguiden. För äldre ska valfrihet i serviceutbudet ökas inom hemtjänsten. Det bygger på att det finns tillräckligt många alternativ att välja bland. En annan åtgärd som ska planeras är att införa en värdighetsgaranti/ trygghetskvitto inom äldreomsorgen, en garanti utgår från den nationella värdighetsgaranti som införs under Vård- och omsorgsinsatserna hemma hos de äldre ska öka. Detta för att de ska kunna känna trygghet och säkerhet i att kunna bo kvar i det egna hemmet om de så vill. De särskilda boendena för äldre ska anpassas till dessa personers behov. Vidare ska det prövas mobila team/resurser för de äldre och en utveckling av det mobila teamet för personer med psykiatriska sjukdomar/problem. De konkreta förslagen ska presenteras inom ramen för den kommande verksamhetsplanen för Äldre

22 40. Andreas Kindler / Johnér De särskilda stimulansmedel för äldre som vi ansökt om inom sju delområden, kommer också förbättra vården och omsorgen av de äldre. En konkret satsning för barn och unga och deras familjer är att skapa ett Familjens Hus i Norrtälje där mödravårdscentral, barnavårdscentral, ungdomsmottagning, skolhälsovård, öppen förskola m.m. samlas under ett tak. Nämnden kommer att vara pådrivande i förverkligandet av projektet. Olika aktiviteter ska genomföras för att stärka anhörigas och närståendes situation. Det pågående anhörigprojektet satsar på utökat stöd och utbildning till anhöriga och närstående. Aktiviteter inom process och produktion Allt förändringsarbete kräver, för att det ska bli framgångsrikt, en viss struktur som säkerställer att man gör rätt saker i rätt ordning och på rätt sätt. Nämnden har därför beslutat om ett gemensamt system för verksamhetsplanering inom hela TioHundra. Bakgrunden är att nämnden måste ha möjlighet att följa upp utvecklingen av den samlade vården och omsorgen i Norrtälje kommun på ett effektivt sätt. Det förutsätter ett gemensamt språk och ett gemensamt arbetssätt. Med det gemensamma systemet för verksamhetsplanering ska det utarbetas verksamhetsplaner för de tre huvudprocesserna barn och unga, mitt i livet och äldre och för de olika delprocesserna. Uppdraget är detsamma i alla processer. Samtidigt ska säkerställas att alla producerande enheter anpassar sin verksamhet så att de var och en bidrar till bra helhetslösningar för den enskilde. Planeringen av varje process, dvs. de tre uppdragen; barn och unga, mitt i livet samt äldre, skall ske enligt stegen i nämndens verksamhetsplan. 41.

23 Externa aktörer ska involveras i det gemensamma planeringsarbetet som t ex andra delar av hälso- och sjukvården i Stockholms län, andra förvaltningar inom Norrtälje kommun, privata vårdgivare, Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och angränsande kommuner. Till detta kommer flera tillsynsmyndigheter. Det gäller också patientoch brukarorganisationer samt andra intresseorganisationer. De tre verksamhetsplanerna ska godkännas av TioHundranämnden. Detta arbete bör föreligga i så god tid att åtminstone ett par konkreta beställningsuppdrag kan läggas ut till olika vårdgivare inför Processer ska prioriteras som väger tungt i kostnadshänseende och där förbättringspotentialen är störst när det gäller effektivitet och kundnöjdhet. För att snabbt kunna visa upp goda exempel med det nya sättet att arbeta gränslöst, ska arbetet med ett par tydliga pilotprocesser påbörjas. Vidare ska vårdgivarna stimuleras att arbeta med olika slags närflödesprojekt av typen Genombrott och Bättre flyt i vården, i det vardagliga arbetet för att öka förståelsen för processbaserad verksamhetsutveckling. Arbetet med att utveckla metoder för att kunna mäta och följa upp effekt och resultat i processerna (leveranskvalitet) ska pågå ständigt och ges hög prioritet. Samtidigt ska nuvarande system för att mäta produktivitet och produktionskvalitet anpassas så att det blir möjligt att följa upp att vårdgivarna bidrar till effektiva helhetslösningar för medborgarna. Ett större fokus på uppföljning behövs där transparens och öppenhet är ledord. Redovisning från kvalitetsregister och öppna jämförelser etc. blir därför nödvändig. Aktiviteter inom utveckling och förnyelse En beställar-/utförarmodell som bygger på ökat antal aktörer, tydlig rollfördelning, konkurrensneutralitet och gemensamma planeringsförutsättningar ska utvecklas. Arbetet skall präglas av att goda relationer vidmakthålls och etableras. Det är en modell som, om den utformas på rätt sätt, skapar förutsättningar för att satsningen på TioHundra ska bli framgångsrik. För att öka valfriheten för den enskilde, ska antalet aktörer som utför vård och omsorg öka jämfört med dagens situation. Olika slags kundvalsmodeller ska övervägas likaså lösningar med t ex vårdpeng. Det är viktigt att nämnden behandlar alla vårdgivare lika, så att dessa känner att de verkligen konkurrerar på lika villkor. Metoden för att åstadkomma detta är att alla ges samma planeringsförutsättningar genom att vårdgivarna bjuds in att delta i planeringen av de olika vård- och omsorgsprocesserna. Detta sätt att skapa närhet och samtidigt spänst med hjälp av stor tydlighet i vem som gör vad, är det som förhoppningsvis ska göra vår beställar-/utförarmodell unik och framgångsrik. En viktig del i införandet och vidareutvecklingen av den nya beställar-/utförarmodellen är en ständig metodutveckling. Ett exempel på det, är att det nya prestationsbaserade ersättningssystemet som införs inom omsorgsverksamheterna 2007, ska vidareutvecklas under 2008 så att det styr mot effekt och resultat för den enskilde

24 Forskning, utveckling och utbildning, FoUU, är centralt för att föra utvecklingen inom TioHundra framåt. Särskilda aktiviteter ska genomföras tillsammans med vårdgivarna för att säkerställa implementering av evidensbaserad vård och omsorg samt tillämpning av forskningsbaserade metoder som grund för systematiska förändringar och utvärderingar av verksamheten. Det är framför allt omsorgen som har stora utvecklingspotentialer men även hälso- och sjukvården när det gäller att införa evidens-baserade metoder. TioHundra ska marknadsföras offensivt på olika sätt. Människor och företag ska inspireras och entusiasmeras att vilja etablera sig som vård- och omsorgsproducenter i Norrtälje kommun. Att sprida information om hur TioHundra utvecklas kan bidra till att sätta Norrtälje på kartan på ett nytt sätt. Marknadsföring och information är strategiskt viktigt. Därför ska det satsas på informations- och kommunikationsinsatser både internt och externt via utvecklingen av intranätet och hemsidan. Likaså skall den grafiska profilen implementeras. Det är angeläget att skapa en samsyn och kunskap när det gäller processbaserad verksamhetsstyrning och stärka samarbetet mellan förvaltning, bolag och de privata vård- och omsorgsproducenterna. Det ska vara meningsfullt, roligt och utvecklande att arbeta inom TioHundra. Därför ska det införas morötter, incitament, som gör att alla anstränger sig för att uppnå de uppsatta målen. Särskilt fokus ska vara på mål kopplade till att åstadkomma en hög leveranskvalitet för medborgarnas bästa. Aktiviteter inom ekonomiperspektivet För att nå de ekonomiska målen startar vi ett arbete som gör det möjligt att styra och följa upp verksamheten i det nya horisontella medborgarperspektivet. Det handlar om att införa system som gör det möjligt att fördela de ekonomiska resurserna på de tre huvudprocesserna. Det behövs också system som mäter storleken på de resurser som frigörs när verksamheten effektiviseras. Det gäller att arbeta med olika nyckeltal som mera indikerar storleken på frigjorda resurser än deras exakta storlek. Grundläggande för hela det kommande utvecklingsarbetet är att huvudmännen ger nämnden för TioHundra långsiktiga stabila planeringsförutsättningar när det gäller ekonomin. Diskussionen med huvudmännen om dessa frågor kommer att fortsätta med inriktningen att säkerställa den ekonomiska ramen för 2007, samt en framtida resursfördelningsmodell baserad på befolkningens behov. Det är också angeläget att huvudmännen samråder kring budgetprocessen. Långsiktigt kan alternativa finansieringsformer bli av betydelse framöver. Det handlar främst om ett samarbete med Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden, näringslivet och andra. Alternativa driftsformer inom vård och omsorg ska stimuleras och stödjas. Konkurrensutsättning av verksamheten förutsätter en nära dialog mellan nämnd, förvaltning och vårdbolaget