Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle

Transkript

1 Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne 2014 Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle

2 Länsstyrelsen Skåne Titel: Regional handlingsplan för klimatanpassning för Skåne Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle Utgiven av: Författare: Kartframställning: Copyright: Länsstyrelsen Skåne Therése Ehrnstén, Anna-Mary Foltýn, Pär Persson m.fl. Thorbjörn Nilsson Länsstyrelsen Skåne Diarienummer: ISBN: Rapportnummer: 2014:7 Layout: Tryck: Länsstyrelsen i Skåne Går att hämta på Länsstyrelsen Skånes hemsida Utgivningsår: 2014 Omslagsbild: Foto: Nyckelord: Anna-Mary Foltýn Anna-Mary Foltýn Klimatanpassning, anpassning till ett förändrat klimat 2

3 Regional handlingsplan Förord Skånes väg mot ett robust samhälle Skåne är ett landskap med många kvaliteter som gör oss unika och, i sammanhanget med ett förändrat klimat, också sårbara. Kust på tre sidor, låglänt landskap utan nämnvärd landhöjning och ett relativt tätbefolkat landskap innebär att extrema väderhändelser såsom stormarna Simone och Sven under vintern 2013 får negativa konsekvenser för stora delar av samhället. Stormarna i sig hade inget med ett förändrat klimat att göra men gav en fingervisning om hur situationen kan komma att se ut allt oftare framöver. Att Skåne är sårbart redan för dagens väderhändelser gör det extra angeläget att arbeta för att minska riskerna med ett framtida förändrat klimat. Klimatförändringarna innebär för Skånes del att de befintliga värdena i landskapet är den största utmaningen. Avvägningar mellan olika intressen kommer att bli nödvändiga för att kunna ta ställning till vad som behöver skyddas och på vilket sätt. Häri ligger också den stora svårigheten. Likaså anses finansieringen av olika åtgärder som högst osäker och ett hinder för vidare arbete. Den regionala handlingsplanen för klimatanpassning, som länsstyrelsen tagit fram på uppdrag av regeringen, är tänkt att fungera som en vägledning i det fortsatta klimatanpassningsarbetet. Förutom att beskriva nuläget och framtida utmaningar listar den också 52 insatser som kommer att bidra till ett mer robust samhälle och ett Skåne som står rustat att möta förändringarna. Förhoppningen är att handlingsplanen ska kunna utgöra ett underlag för framtida dialog mellan aktörer och att insatserna ger inspiration och handlingskraft till fortsatt arbete. Det är tillsammans och samordnat som länets aktörer måste agera för att kunna möta förändringen då havet stiger och då det blir både torrare, blötare och varmare. Samtidigt som vi fortsätter det intensiva arbetet med att minska våra utsläpp för att förhindra att klimatförändringarna blir allt för dramatiska måste vi också anpassa samhället för de förändringar som ändå är oundvikliga. Låt oss därför gemensamt arbeta för ett Skåne som är robust för både dagens och framtidens klimat så att även framtida generationer kan njuta av vårt vackra landskap. Vi vill rikta ett varmt tack till alla aktörer som deltagit under arbetet och svarat på remisser och ställt upp på möten. Länsstyrelsen Skåne i juni 2014 Margareta Pålsson Landshövding i Skåne län Carl Älfvåg Länsöverdirektör i Skåne län 3

4 Länsstyrelsen Skåne Innehållsförteckning Förord Inledning Metodbeskrivning Nulägesanalys Var står vi idag? Stigande havsnivå Avlopp och markavvattning Dricksvattenförsörjning Finansiering, roller och ansvar Människors hälsa Areella näringar och naturvärden Uppföljning Insatser för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle Övergripande insatser Stigande havsnivå Avlopp och markavvattning Dricksvattenförsörjning Finansiering, roller och ansvar Människors hälsa Areella näringar och naturvärden Bilagor Kartbilaga 1. Indikatoranalys över gällande detaljplaner längs med Skånes kust som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark inom + 1,5 m.ö.h och + 3 m.ö.h Kartbilaga 2. Analys av befintliga bostadshus och kyrkor under + 1, 5 m.ö.h. och + 3 m.ö.h. längs med Skånes kust Kartbilaga 3. Analys av fastigheter med miljöfarlig verksamhet samt fastigheter med förorenade områden som berörs av + 1, 5 m.ö.h. och + 3 m.ö.h. längs med Skånes kust Bilaga 4. Samrådsredogörelse Bilaga 5. Samrådssvar från 20 av 30 skånska kommuner Bilaga 6. Samrådssvar från regionala aktörer Bilaga 7. Samrådessvar från statliga myndigheter,... 4

5 Regional handlingsplan Sammanfattning Konstverket Atlantis av Tea Mäkipää och Halldór Úlfarsson. Foto: Kristina Westlin Länsstyrelsen har på uppdrag av regeringen tagit fram en regional handlingsplan för klimatanpassning. Handlingsplanen ska fungera som en vägledning för kommande regionalt och lokalt arbete med klimatanpassning genom att visa en samlad bild av hur arbetet bedrivs idag, vilka problemställningar vi står inför idag och i framtiden samt behov av anpassning. Målet är att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. Handlingsplanen svarar på följande frågor: - Hur bedrivs klimatanpassningsarbetet i länet idag? - Vilka är Skånes framtida utmaningar? - Vad vill vi uppnå? - Hur ska vi uppnå det? Handlingsplanen baseras bl.a. på det klimatanpassningsarbete som Länsstyrelsen bedrivit sedan 2009, framtagna kommunsammanställningar som kompletterats av respektive kommun, samtal med regionala aktörer, interna workshops och studieresa till Nederländerna och Tyskland. Utifrån det materialet har nulägesanalys, problembeskrivning och insatser tagits fram. 5

6 Länsstyrelsen Skåne Fyra områden, översvämning (stigande hav), erosion, dricksvatten samt avlopp och markavvattning, är områden där väderhändelser påverkar det skånska samhället redan i dagens klimat där det finns ett angeläget behov av att arbeta förebyggande och långsiktigt för att mildra konsekvenserna av ett förändrat klimat. Handlingsplanen har därför extra fokus på dessa områden men den fokuserar även på människors hälsa, areella näringar och naturmiljö samt finansiering, ansvar och roller. Skåne är inte homogent när det gäller riskbilden i ett förändrat klimat utan vissa kommuner är mer utsatta än andra och kommunerna har dessutom olika resurser och förmåga att hantera och arbeta med frågorna. Generellt går det att se att de skånska kustkommunerna redan upplever problem med extrema väderhändelser och är mer sårbara inför framtida klimatförändringar än inlandskommunerna, kustkommunerna har därför kommit längre i sitt klimatanpassningsarbete. Ett annat tydligt resultat visar att kommunerna, genom Plan- och bygglagen (PBL), hanterar ny bebyggelse med hänsyn till riskerna för ett förändrat klimat och tar frågorna i beaktning vid lämplighetsprövning av marken. En betydligt större utmaning för länet är det befintliga bostadsbeståndet som riskerar att drabbas av bl.a. översvämningar och erosion i ett framtida klimat. Resultatet från några av de analyser länsstyrelsen har gjort visar att cirka bostadshus ligger i riskzonen för att påverkas av framtida havsvattenhöjningar (+ 3 m.ö.h.) och att det finns cirka 2000 fastigheter med obebyggd tomtmark inom samma område. Dessutom finns det 65 st fastigheter med miljöfarlig verksamhet enl. miljöbalken samt 414 st fastigheter med förorenade områden som berörs av + 1,5 m.ö.h. samt 122 st fastigheter med miljöfarlig verksamhet enl. miljöbalken och 1150 st fastigheter med förorenade områden som berörs av + 3 m.ö.h. Strandfodring och vallar är det vanligaste angreppssättet att möta den stigande havsnivån hos länets kommuner och få har tittat på alternativ såsom planerad reträtt eller naturanpassade skydd i form av vegetation. Att skydda hela Skånes kust kommer att vara svårgenomförbart, om inte omöjligt både ekonomiskt och tekniskt. Det kommer därför att krävas olika angreppsätt längs med kusten för att möta det stigande havet beroende på platsens förutsättningar. Det ankommer på kommunerna att ta ställning till vad som ska skyddas, på vilket sätt och till vilket pris, det är deras ansvar både enligt Plan- och bygglagen och Lag om skydd mot olyckor. Finansieringen är en fråga som är högst aktuell och där länets kommuner menar att kostnaden för att skydda samhället överstiger den egna förmågan. De önskar också att staten ska ta ett större ansvar. Länsstyrelsen anser att det måste utvecklas nya arbetssätt och metoder. Det är mycket rimligt att staten skjuter till medel till planeringsunderlag och metodutveckling som kommunerna kan ansöka om. Många av länets värden kommer att påverkas av klimatförändringarna. Staten behöver bli tydligare i hur detta ska hanteras. Gällande lagstiftning är hittills otydlig beträffande befintlig bebyggelse. Det faller ett stort ansvar på den 6

7 Regional handlingsplan enskilde fastighetsägaren. I Skåne skapar detta en otydlighet eftersom åtgärder kräver samverkan och samarbete. 52 insatser är föreslagna att genomföras i Skåne av olika aktörer för att stärka Skånes väg mot ett robust samhälle för att möte de förändringar som ett förändrat klimat innebär. Insatserna är frivilliga och är tänkta att fungera som vägledning för fortsatt arbete med klimatanpassning i länet. Det är upp till varje organisation att se över sitt arbete och avgöra vilka insatser som är relevanta, hur de ska prioriteras och när de bör genomföras. 7

8 Länsstyrelsen Skåne 1. Inledning Länsstyrelsen ska på uppdrag av regeringen, i regleringsbrevet ställt till länsstyrel serna 2013, ta fram regionala handlingsplaner för klimatanpassningsarbetet. Länssty relserna ska sammanställa, redovisa och göra jämförelser av det klimatanpassningsarbete som sker på kommunal nivå. Utgångspunkt för arbetet bör vara bedömningar om sårbarhet för klimatförändringar och behov av klimatanpassning. 1. Inledning Länsstyrelserna ska sedan efter samråd med berörda aktörer utarbeta regionala handlingsplaner för klimatanpassning till vägledning för det fortsatta lokala och regionala klimatanpass ningsarbetet. Uppdraget ska delrapporteras senast den 1 oktober 2013 samt slutrappor teras till Regeringskansliet senast den 30 juni Syftet med de regionala handlingsplanerna är att skapa en vägledning för kommande arbete med klimatanpassning i Skåne län. Handlingsplanen ska kunna fungera som ett stöd i både det regionala och lokala arbetet genom att visa en samlad bild av hur arbetet bedrivs idag, vilka problemställningar vi står inför idag och behov av anpassning. Målet är att utveckla ett långsiktigt robust samhälle. Parallellt med Länsstyrelsernas uppdrag att ta fram regionala handlingsplaner för klimatanpassning (RB uppdrag 39) har SMHI fått i uppdrag av regeringen att utarbeta underlag till Kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat. Uppdraget syftar till att ge ett aktuellt underlag för att kunna bedöma framstegen i arbetet med att anpassa Sverige till ett förändrat klimat. Underlaget ska vidare kunna användas dels för att säkerställa att arbetet med anpassning i de olika sektorerna och regionerna fortskrider på ett ändamålsenligt sätt, dels som stöd i arbetet med att prioritera de mest angelägna insatserna. Underlaget ska även belysa hur tvärsektoriellt samarbete kan utvecklas. SMHI:s uppdrag ska redovisas till Miljödepartementet senast den 31 december De 21 länsstyrelsernas regionala handlingsplaner kommer också ingå i det underlag som ligger till grund för SMHI:s uppdrag. De redovisar länsbilder för respektive län utifrån nulägesanalys, framtida utmaningar och insatser. De skånska kommunernas remissvar gällande handlingsplanen kommer även att utgöra underlag till SMHI:s arbete då länsstyrelsen kommer bilägga dem till handlingsplanen. Handlingsplanen är en kartläggning och analys som svarar på följande frågor: 1. Hur bedrivs klimatanpassningsarbetet i länet idag? 2. Vilka är Skånes framtida utmaningar? 3. Vad vill vi uppnå? 4. Hur ska vi uppnå det? 8 Länsstyrelsens uppdrag när det gäller klimatanpassning finns numera inskrivet sedan 2013 i länsstyrelseinstruktionen. 8. samordna arbetet på regional nivå med anpassningen till ett förändrat klimat. Förordning (2013:815).

9 Regional handlingsplan 2. Metodbeskrivning I uppdraget vill regeringen ha en sammanställning och jämförelse av kommunernas arbete i länet. För att få en bra bild av läget i länet valde Länsstyrelsen i Skåne att först göra en grov sammanställning av varje kommuns arbete med klimatanpassning. Dessa sammanställningar baserades på den kunskap länsstyrelsen har genom bl.a. översiktsplaner och granskningsyttranden, sammanfattande redogörelser samt snabb genomgång av kommunernas risk- och sårbarhetsanalyser, miljömålsprogram, klimatanpassningsplaner etc. I sammanställningarna visades även de kartanalyser som gjorts över antal bostadshus och detaljplanelagd mark i riskzon för översvämning idag och i framtidens klimat för respektive kommun. I sammanställningarna påpekade även länsstyrelsen sådant som skulle kunna vara aktuellt för kommunen att arbeta vidare med. Detta skickades ut på remiss till samtliga 33 kommuner för komplettering. Kommunerna fick då möjlighet att avgöra huruvida länsstyrelsens material stämde överens med den egna uppfattningen om arbetet som bedrivs, beskriva om ytterligare arbete genomförs och reagera på de förslag på vidare arbete som togs upp. Kommunerna uppmanades också att i sitt svar uppge en officiell kontaktperson för frågor rörande klimatanpassning. Samtliga kommuner utom tre inkom med svar på sammanställningen. Länsstyrelsen har också träffat ett urval av regionala aktörer för att ytterligare komplettera bilden av läget i länet. Det finns många relevanta aktörer men endast ett fåtal hanns med. En så stor bredd som möjligt var målet för att få en bra bild och följande aktörer kontaktades: Trafikverket, LRF, Skogsstyrelsen, VA-SYD, NSVA, Sydvatten, Länsförsäkringar, Region Skåne, Statens Geotekniska Institut (SGI) och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Trafikverket Region Syd har kontaktats men Trafikverket hade vid denna tidpunkt inte hittat någon som kunde informera oss om deras pågående och kommande arbete med klimatanpassning. Tillsammans med material från interna workshops på länsstyrelsen, studieresan till Nederländerna och Tyskland år 2013 och rapporter som tagits fram i tidigare arbete, utgör ovanstående den bakgrund som används för att ge en bild av hur arbetet bedrivs i länet och vilka utmaningar vi står inför. Länsstyrelsen har också gjort analyser gällande antal bostadshus (Bilaga 1.) och outnyttjade byggrätter inom fastigheter inom gällande detaljplaner (Bilaga 2.) som återfinns i riskområden längs kusten för att ytterligare kunna ge en bild av läget i länet. Dessa återfinns i sin helhet som kartbilagor till handlingsplanen. I Bilaga 3. återfinns analys av fastigheter med miljöfarlig verksamhet enl. MB och fastigheter med förorenade områden som berörs av + 1,5 m.ö.h. och + 3 m.ö.h. Åtgärder i form av olika aktiviteter och insatser har utarbetats utifrån de utmaningar som beskrivs och utgör förslag till arbete som behöver genomföras för att 9

10 Länsstyrelsen Skåne driva arbetet framåt. Aktiviteter som berör länsstyrelsens arbete kommer att vara styrande i länsstyrelsens verksamhet inom klimatanpassning framöver. De insatser som berör övriga aktörer är frivilliga och får ses som förslag och rekommendationer på kommande anpassningsarbete. Alla insatser är inte heller aktuella för samtliga aktörer, några kan redan ha genomfört en åtgärd andra är inte ens berörda av frågan. Handlingsplanen har remitterats till samtliga inblandade för att få in ytterligare synpunkter. Länsstyrelsen skrev i missivet till remissen att synpunkter efterfrågades på föreslagna insatser och besvarande av nedanstående frågeställningar. Läs mer Rapport Nr Klimatanalys för Skåne län SMHI (2011) 1. Är insatserna relevanta? 2. Saknas det insatser som ni själva eller andra bör genomföra? 3. Är det något område som inte beaktats och som borde finnas med? En samrådsredogörelse (Bilaga 4.) har upprättats som kommenterar inkomna synpunkter tematiskt. Samrådsparternas fullständiga samrådssvar finns att finna som bilaga till samrådsredogörelsen (Bilaga 5.). Dessa beaktas och förs in i planen där det är relevant. Detta dokument utgör den kompletta handlingsplanen med dess bakgrund och bilagor. Många av samrådssvaren fokuserar på lösningar av de problem som finns i länet. Handlingsplanens syfte och fokus är på vilka insatser som måste till för att hitta välavvägda lösningar/åtgärder. Det innebär att länsstyrelsen kommer att få stor användning av samrådssvaren i framtida dialoger i länet kring klimatanpassningsfrågor. Därför har länsstyrelsen valt att inte kommentera de synpunkter som beskriver specifika lösningar eftersom fokus ligger på det regionala perspektivet och helhetslösningar (Läs mer i Bilaga 4. Samrådsredogörelse). Läs mer Klimatanpassningsatlas för Skåne Länsstyrelsen Skåne (2011) Länsstyrelsen har valt att parkera vissa frågor som kommit upp i remissvaren och samlat dem i en lista efter insatserna benämnd Frågor som behöver ytterligare beredning. Många av dessa frågor behöver beredas ytterligare för att se vilken forma av insats som är mest lämplig. Insatserna har olika form: Dialoger Förändringar av arbetssätt och metoder Lagförändringar Planeringsunderlag Samarbetsprojekt mellan olika parter Kunskapshöjande Utredningar Samordning mellan olika parter och olika frågor Forskning Finansiering Tidigare framtaget underlag 10 I denna handlingsplan finns ingen redogörelse för hur klimatet kommer att förändras i Skåne. Sådana analyser har redan genomförts och för mer ingående kunskap om Skånes risker i ett framtida klimat hänvisas läsaren till tidigare rapporter som Klimatanalys för Skåne, Klimatanpassningsatlas för Skåne och Klimatanpassad vattenplanering. Det finns också uppdaterade länsvisa scenarier på SMHI:s hemsida.

11 Regional handlingsplan 3. Nulägesanalys Västra Hamnen, Malmö. Foto: Kristina Westlin Skåne har många gånger unika förutsättningar och även gällande klimatförändringar så drabbas Skåne av konskevenser som inte är lika tydliga i resten av Sverige. Genom tidigare arbete har länsstyrelsen definierat fyra prioriterade sakområden som är särskilt märkbara för Skåne; Översvämning (Stigande hav) Erosion Avlopp och markavvattning Dricksvattenförsörjning Efter länsstyrelsens sammanställning av kommunernas arbete kvarstår det faktum att det är inom de här fyra områdena som de flesta aktörer befarar negativa konsekvenser och därmed agerar. I handlingsplanen är det därför dessa områden som berörs i störst utsträckning. Stort fokus har legat på bebyggelse, infrastruktur och andra rent ekonomiska värden i kommunernas klimatanpassningsarbete. Vad som inte har uppmärksammats i lika stor grad är s.k. mjuka värden som människors hälsa och ekosystemtjänster. Däremot nämner en del kommuner i sina svar att man i fortsatt analys t. ex. ska beakta naturvärden och dess betydelse för kommunen i arbetet med att anpassa sig till ett förändrat klimat. Här behövs dock mer underlag och stöd från myndigheter och universitet för att arbeta aktivt i frågan och nå avvägda ställningstaganden. 11

12 Länsstyrelsen Skåne 3.1 Var står vi idag? 3.1 Var står vi idag? De skånska kommunerna och andra regionala aktörer har idag god kunskap om det förändrade klimatets konsekvenser. Inte minst har de senaste årens stormar och skyfall visat på hur sårbart samhället är och gett insikt i vilka situationer som kan bli vanligare framöver. Allt beror inte på klimatförändringar utan många gånger på att människan själv genom sitt agerande gör samhället mer sårbart och utsatt vid extrema väderhändelser. Skåne är inte homogent gällande riskbilden för ett förändrat klimat utan vissa kommuner och markägare är mer utsatta än andra och har dessutom olika förmåga och resurser att hantera och arbeta med frågorna. Länsstyrelsen behöver därför arbeta med att ge mer riktat stöd och rådgivning utifrån specifika förutsättningar. I och med Skånes låglänta kust, avsaknad av landhöjning och med framtida stigande havsnivåer gör det kustområdena extra sårbara, det är också kustkommunerna som i högre utsträckning än andra arbetat med frågan. Klimatanpassning i den fysiska planeringen Att organisera klimatanpassningsarbetet kan vara en stor utmaning i flera kommuner. Klimatanpassning kräver också en hög grad av samverkan och samordning mellan ett flertal olika aktörer, vilket i sig innebär omfattande och resurskrävande processer för att få till stånd åtgärder i praktiken. Eftersom Plan- och Bygglagen (PBL) kräver att kommunerna i sin planprocess tar hänsyn till ett förändrat klimat är det också inom den fysiska planeringen som det går att se störst aktivitet gällande klimatanpassning. Samtliga Skånes kommuner tar därmed upp frågor rörande ett förändrat klimat då de aktualiserar eller tar fram nya översiktsplaner (ÖP) samt i detaljplaner som är berörda. Länsstyrelsen lyfter också frågan i samtliga yttranden som berörs och i dagsläget är det mycket dialog om frågorna i de olika planskedena. En kommuntäckande översiktsplan är övergripande och behandlar klimatanpassningsfrågorna mer principiellt, däremot kan viktiga ställningstagande göras för att kunna utgöra stöd till efterföljande prövning. De kommuner som var tidigt ute med att lyfta frågan i sin översiktsplanering är nu på gång med att ta frågan ett steg längre genom att ta fram handlingsplaner och åtgärdsstrategier som ska tillföras kommande översiktsplan. En del kommuner har tagit fram vidare utredningar såsom översvämningskarteringar, klimat- och sårbarhetsanalyser, klimatanpassningsplaner samt detaljerade studier över särskilda områden. Dessa har inte alltid införlivats i den fysiska planeringen men planeras och bör göras så i kommande berörda planprocesser. 12

13 Regional handlingsplan Beslutsfattande Kunskapen om konsekvenserna av ett förändrat klimat har byggts upp under flera år och nu står många kommuner inför utmaningen att ta ställning till vilka åtgärder som måste vidtas, när de ska påbörjas och var. För det arbetet kan det ibland behövas detaljerade undersökningar för att få fram ännu bättre beslutsunderlag men oavsett upplevs det som svårt att komma vidare från ord till handling. Beslutsfattande kring klimatanpassningsåtgärder är en utmaning på grund av frågans inneboende osäkerhet och långsiktighet. Angreppssättet tenderar att vara reaktivt istället för proaktivt. Att fatta politiska beslut om stora investeringar vars effekt blir tydlig långt fram i tiden är en utmaning. Många kommuner ställs också inför frågan om stora kostsamma investeringar som en enskild kommun har mycket svårt att hantera utifrån kommunens normala budget. Svårigheter med finansiering och ansvarsfrågor stoppar eller försenar i flera fall redan identifierade och utredda klimatanpassningsåtgärder. Kommunerna efterfrågar därför mer stöd i det arbetet och en ökad tydlighet från statlig nivå. Konkreta beslut, riktlinjer och prioriteringar skulle underlätta arbetet och inte minst hur man ska lösa den finansiella frågan. Här krävs expertkunskap och samordning från flera olika myndigheter och departement för bättre genomslag i klimatanpassningsarbetet. Några kommuner påtalar det säregna med Skåne och konstaterar att den forskning som är framtagen nationellt inte är tillämpar i Skåne. Bild Exempel på en plankarta där man reserverar mark för klimatanpassningsåtgärder. hämtat ur Lomma kommuns översiktsplan

14 Länsstyrelsen Skåne 3.2 Stigande havsnivå Läs mer Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne Översvämning s Kusterosion och stigande hav s Länsstyrelsen i Skåne (2012) Läs mer Exploatering i kustzonen 2013 Metria, Länsstyrelserna, Länsstyrelsen i Norrbotten (2014) Stigande havsnivåer och därmed översvämningar och erosion är nära sammankopplade och behöver många gånger hanteras som en helhet. Skånes 16 kustkommuner har redan upplevt både översvämningar och erosion och stormarna de senaste höstarna har visat vilka problem som kan uppstå och hur sårbar kusten är. Det ger också en föraning om vad det kan innebära med en havsnivåhöjning framöver. Stormarna, Simone och Sven, som drabbade Skåne under 2013 skapade förödelse i många av Skånes kustkommuner och då främst på västsidan där vattennivåerna var som högst. Stora summor pengar har gått till att restaurera och återuppbygga det som skadats och förstörts. Redan tidigare har behov av åtgärder varit uppe för diskussion men blir än mer aktuellt efter händelser som dessa. Lägesbeskrivning De skånska kommunerna har god kunskap om det förändrade klimatet och för ny bebyggelse handskas man med frågan enligt gällande lagstiftning Den stora utmaningen består i det befintliga bostadsbeståndet och andra värden längs kusten Skånes kustkommuner är påverkade av erosion redan idag i mer eller mindre utsträckning. Hårda skydd har hittills tillämpats. Erosionsproblemet förflyttas och sandstränder försvinner. Strandfodring anges av många kommuner som en åtgärd de önskar vidta. Strandfodring är en ny teknik vars konsekvenser inte är fullt utredda. Få kommuner tittar på planerad reträtt som en alternativ lösning. Det finns fortfarande outnyttjade byggrätter i gällande detaljplaner som ligger i riskzon för översvämning och erosion. Länsstyrelsen rekommenderar kommunerna att inte tillåta ny bebyggelse under 3m Länsstyrelsen rekommenderar också kommunerna att se över och upphäva gällande detaljplaner med outnyttjade byggrätter vars genomförandetid löpt ut och som ligger under 3m. Befintlig bebyggelse en stor utmaning Nytillkommande bebyggelse är endast en liten del av bostadsbeståndet längs med kusten och den kan till stor del handskas inom gällande lagstiftning. Svårare är det med befintlig bebyggelse och andra befintliga värden. I en studie som nyligen 14

15 Regional handlingsplan genomförts över hur stor del av kusten som är exploaterad går det att läsa att Skåne och Stockholm har högst andel exploaterad kustzon på fastlandet inom både 100m och 300m från strandlinjen (ca 40 %). Tittar man på kommunnivå så ligger åtta av de tio mest exploaterade kommunerna i Stockholm och två i Skåne, Trelleborg och Helsingborg. (Exploatering i kustzonen Rapportserie nr 2/2014. Diarienummer Författare: Anna Engdahl, Metria och Tina Nilsson, Länsstyrelsen.) Länsstyrelsen har i sin tur gjort analyser över hur många bostadhus och hur mycket detaljplanelagd mark som ligger 1,5 resp. 3m över dagens havsnivå. Analysen visar att cirka 3000 bostadshus ligger under 1,5m och är i riskzonen redan för dagens högvattensituationer, erosion och grundvattenhöjningar och om havet stiger en 1m så är de direkt hotade bostadshus ligger under 3m och är i riskzonen för framtida högvattensituationer, erosion och grundvattenhöjningar. Det finns också cirka 8000 hektar detaljplanelagd mark på den här ytan med nästan 2000 fastigheter med obebyggd tomtmark. Utöver det tillkommer miljöfarliga verksamheter och förorenad mark i dessa områden. Länsstyrelsen har tagit fram en analys som visar vilka förorenade områden och miljöfarliga verksamheter som ligger i områden med risk för översvämningar idag och i framtiden. Analysen bygger på tidigare arbete över A- och B-verksamheter belägna under + 3 m.ö.h (se Kartbilaga 3. Analys av fastigheter med miljöfarlig verksamhet samt fastigheter med förorenade områden som berörs av + 1,5 m.ö.h. längs med Skånes kust). Förutom havets påverkan på kusten så innebär en havsnivåhöjning även dämningseffekter i åarna och potentiella översvämningar uppströms. Läs mer Utgör en globalt högre havsnivå ett hot mot pågående miljöfarlig verksamhet? En undersökning av hur tillståndspliktiga verksamheter i Skåne påverkas av stigande havsnivåer till följd av ett varmare klimat Alexandru Daramus, Länsstyrelsen Skåne (2012) Utifrån gällande kunskapsläge har Länsstyrelsen gått ut med en rekommendation som innebär att ny bebyggelse på genomsläppliga jordar i kustnära lägen inte är förenlig med plan-och bygglagens regelverk om den placeras på nivåer lägre än 3,0 meter. Länsstyrelsen rekommenderar också kommunerna att se över de detaljplaner med outnyttjade byggrätter som ligger under 3m och upphäva dem där så är nödvändigt för att undvika att det tillkommer fler byggnader i olämpliga lägen (Se även Kartbilaga 1. Indikatoranalys över gällande detaljplaner längs med Skånes kust som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark inom +1,5 m.ö.h. och + 3 m.ö.h.). Bild Erosionsskador efter Stormen Sven på Ven, Landskrona kommun. Foto: Charlotte Jönsson 15 15

16 Länsstyrelsen Skåne Länsbild Skåne Analys av befintliga bostadshus och kyrkor under + 1,5 meter och + 3 meter längs med Skånes kust Båstad Höganäs Ängelholm Helsingborg Bromölla Landskrona Kristianstad Kävlinge Lomma Burlöv Malmö Vellinge Skurup Ystad Simrishamn Trelleborg Länsstyrelsen Skåne 2013 Kommungräns för kustkommunerna Havsnivå år 2100 (+ 1 meter ) Potentiella översvämningsområden idag (+ 1,5 meter) Riskområde för bebyggelse (+ 3 meter) Vattennivå idag Skåne län: Cirka st byggnader (bostadshus och kyrkor) kan komma att påverkas av en havsnivåhöjning på + 1 m år st byggnader (bostadshus och kyrkor) ligger inom potentiella översvämningsområden idag (+ 1,5 m) st byggnader (bostadshus och kyrkor) ligger mellan + 1,5 och + 3 m hektar detaljplanelagd yta ligger inom potentiella översvämningsområden idag (+1,5 m) cirka 6800 hektar detaljplanelagd yta ligger inom riskområde för bebyggelse (mellan +1,5 till+ 3 m) hektar markyta ligger inom potentiella översvämningsområden idag (+ 1,5 m) hektar markyta ligger inom riskområde för bybyggelse ( + 3 m) 16

17 Regional handlingsplan Länsbild Skåne Indikatoranalys över gällande detaljplaner längs med Skånes kust som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark inom + 1,5 m.ö.h och + 3 m.ö.h. Båstad Ängelholm Höganäs Helsingborg Kristianstad Landskrona Kävlinge Lomma Burlöv Malmö Vellinge Ystad Skurup Trelleborg Lansstyrelsen Skåne Lantmäteriet 2014 Teckenförklaring Gällande detaljplaner ( jan 2014) som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark som berörs av + 1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden idag) Inom Skåne län: hektar detaljplanelagd yta berörs av + 1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden 0 10 idag) fastigheter med obebyggd tomtmark berörs av +3 m.ö.h. (riskområde för 20 bebyggelse) 40 Kilometer ± Inom dessa gällande hektar detaljplaner finns: innehåller fastigheter med obebyggd Gällande detaljplaner som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark som berörs av + 1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden 472idag) st fastigheter med detaljplanelagd yta berörs tomtmark som berörs av +3 m.ö.h. (riskområde Gällande detaljplaner som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark som berörs (riskområde för bebyggelse) avav++33m.ö.h. m.ö.h. (riskområde för obebyggd tomtmark för bebyggelse) Alla gällande detaljplaner som berörs av +3 m.ö.h. (riskområde för bebyggelse) bebyggelse) som berörs av +1,5 Inom Skåne län: Kommungräns m.ö.h. (potentiella Alla gällande detaljplaner ( jan 2014) hektar detaljplanelagd yta berörs av + 1,5 m.ö.h. (potentiella idag) som över berörs +3 m.ö.h. (riskområde för 503 översvämningsområden st gällande översvämningsområden +1,5 meter havet av (m.ö.h.) hektar detaljplanelagd yta berörs av + 3 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden idag) bebyggelse) idag) detaljplaner som innehåller +3 meter över havet (m.ö.h.) 503 st gällande detaljplaner som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark berörs av +1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden idag) fastigheter medberörs obebyggd Vattennivå idag st gällande detaljplaner som innehåller fastigheter med obebyggd tomtmark av +3 m.ö.h. (riskområde för bebyggelse) Kommungräns tomtmark berörs av st fastigheter Inom dessa gällande detaljplaner finns: Länsstyrelsentomtmark Skåne Lantmäteriet med obebyggd m.ö.h. (potentiella 472 st fastigheter +1,5 m.ö.h. (potentiella översvämningsområden idag) +1,5 meter över havet (m.ö.h.)med obebyggd tomtmark som berörs av+1, st fastigheter med obebyggd tomtmark som berörs av +3 m.ö.h. (riskområde för bebyggelse) som berörs av +3 m.ö.h. översvämningsområden + 3 meter över havet (m.ö.h.) idag) (riskområde för bebyggelse) Vattennivå idag st gällande detaljplaner som innehåller Teckenförklaring län ( jan 2014) som Gällande Skåne detaljplaner 17

18 Länsstyrelsen Skåne Länsbild Skåne Analys av fastigheter med miljöfarlig verksamhet samt fastigheter med förorenade områden som berörs av + 1, 5 m.ö.h. längs med Skånes kust 18

19 Regional handlingsplan Länsbild Skåne Analys av fastigheter med miljöfarlig verksamhet samt fastigheter med förorenade områden som berörs av + 3 m.ö.h. längs med Skånes kust 19

20 Länsstyrelsen Skåne 3.2 Stigande havsnivå Erosion Skånes 668 km långa, låglänta och högexploaterade kust är särskilt hotad av kusterosion. Samtliga 16 skånska kustkommuner påverkas mer eller mindre av erosion redan idag. Kommunerna söker aktivt kunskap kring detta och är t.ex. organiserade i Erosionsskadecentrum där det sker erfarenhetsutbyte och där särskilda frågor drivs. Kommuner med stora erosionsproblem arbetar redan idag aktivt med att hitta hållbara åtgärder för att minska negativa konsekvenser till följd av erosion. Strandfodring nämns av många kommuner som ett aktuellt alternativ då det anses som mer hållbart. Erosion i sjöar och vattendrag lyfts inte av kommunerna i nämnvärd utsträckning varför fokus läggs på kusterosion. Erosion är en naturlig process och precis som att sanden försvinner i vissa områden sker det påbyggnad av sand på andra platser. Ett kustavsnitt utan någon större påverkan från mänsklig aktivitet läker sig själv och hittar jämvikt. Det är när människan byggt in värden i form av t.ex. byggnader och infrastruktur som det uppstår problem och på enskilda platser kan erosionen som sker därför anses förödande. I vissa områden sker en nettoerosion idag även av naturliga skäl t.ex. till följd av ras och skred i kustklintar (t.ex. runt Ven) och längs vissa delar av sydkusten. Ett förändrat klimat med stigande havsnivåer kommer att påverka erosionen längs Skånes kuster och förvärra problematiken på vissa platser. Det är dock viktigt att komma ihåg att det också är mänskliga ingrepp i form av pirar, hamnar, hövder m.m. som i stor utsträckning orsakar problem och det kan vara nödvändigt att fundera på om olika hårda strukturer behöver tas bort framöver för att återställa systemen. Erosionsskydd eller reträtt Olika typer av erosionsskydd skapar olika typer av problem. Hårda skydd tenderar att flytta problemet och strandfodring som blivit populärt stoppar inte heller erosionen utan fördröjer processen och kräver ständig påfyllnad av sand. Neder- Bild Exempel på mark avsatt för reträttväg hämtat ur Fördjupad översiktsplan för kustzonen (samrådsförslag) för Kävlinge kommun

21 Regional handlingsplan länderna och Danmark är två närbelägna länder som lägger mycket pengar på att strandfodra för att bibehålla kustlinjen. Bara att strandfodra de sträckor i Skåne som kommunerna pekar ut som aktuella i sina översiktsplaner skulle innebära enorma mängder sand. Sand är en begränsad resurs och sandfyndigheterna till havs utanför Skåne där möjligheten för uttag finns är inte många. Kostnaderna i långa loppet för att åstadkomma denna strandfodring kan därmed bli samhällsekonomiskt ohållbar. Sandsugning innebär också mycket stor negativ påverkan på marina värden då grunda sandområden är viktiga uppväxtmiljöer för bottenfauna och fisk. Ytterligare alternativ till naturanpassade erosionsskydd t.ex. i form av skyddande vegetation behöver också lyftas fram. En annan strategi som måste undersökas närmare och som en del kommuner börjat fundera på är istället att låta stranden retirera, d.v.s. låta erosionen ha sin gång på platser där det är rimligare än andra former av försvar och att stranden därmed kan bildas längre inåt land. Denna strategi är ett sätt att värna om både naturvärden och allmänhetens tillgång till stränderna på ett kostnadseffektivt sätt. På platser som är oexploaterade innanför strandlinjen är detta en strategisk lösning som måste övervägas och jämföras med andra alternativ. Där reträtt är ett alternativ måste mark reserveras inåt land så att inte marken tas i anspråk för ändamål som motiverar reträttmöjligheter. Kävlinge kommun har t.ex. pekat ut reträttvägar i sin fördjupade översiktsplan för kustzonen (samrådsversionen) och Simrishamns kommun har valt att inte föreslå några åtgärder mot erosion bland annat p.g.a. risken för förlust av naturtyper. På platser som är bebyggda och där erosionen redan idag hotar egendom är frågan om det är samhällsekonomiskt rimligt att på lång sikt säkra bebyggelsen med olika typer av skydd. Kommunen har inget krav på sig att skydda enstaka hus som inte är av allmänt intresse och för enskilda fastighetsägare kan det bli stora kostnader att själv stå för skydd. Det krävs också tillstånd eller anmälan enligt Miljöbalken vilket innebär att det inte är säkert att tänkt åtgärd kan komma till stånd för den enskildes del. Enskilda skydd kan dessutom skapa konsekvenser för Bild Andel fast och flytande strandskyddsareal (exklusive vatten) som översvämmas om havsnivån stiger med 1,5 meter: 5116 hektar Strandskydd under + 1,5 meter (potentiella översvämningsområden idag) Lantmäteriet Länsstyrelsen Skåne Skåne län kontur 21

22 Länsstyrelsen Skåne intilliggande fastigheter och naturvärden och om lösningar ska till behövs de ofta ses i ett större sammanhang. Med bakgrund av det måste reträtt och andra alternativa lösningar övervägas även i sådana områden. I områden med strandskydd eller andra former av områdesskydd är det ofta svåra avvägande som måste till när det kommer till enskildas önskan att uppföra skydd för sin fastighet. Sådana åtgärder kan ha för stor påverkan på det allmänna intresset och borde enligt miljöbalken då inte tillåtas. 3.2 Stigande havsnivå Strandskyddet och allmänhetens tillgång till kusten Strandskyddslagstiftningen är till för att långsiktigt trygga förutsättningarna för allmänhetens tillgång till strandområden och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet. Klimatförändringar och stigande havsnivåer hotar att utplåna strandskyddet i vissa delar och det finns risk att bebyggelse och annan infrastruktur istället kommer att utgöra den framtida strandlinjen. Därmed skulle allmänheten förlora tillgången till kusten och djur- och växtliv bli undanträngt. Detta går redan att se på vissa platser i Skåne där erosionen ätit upp sandstranden och havet går direkt upp till tomtgräns. Några kommuner som Lomma kommun har varit förutseende och planlagt delar av kusten för att kunna förhindra framtida exploatering i olämpliga lägen eller som i Kävlinge kommun där kommunen själv föreslog en ny strandskyddsgräns på 300 m, det förslaget har dock överklagats och dom från högre instans finns ännu inte. För Skånes del skulle det, med anledning av erosion och klimatförändringarna, och det faktum att kusten är högexploaterad, vara angeläget att utöka strandskyddet till 300 m med flytande inre gräns längs större delen av Skånes kust. Länsstyrelsen ser ett behov av att miljöbalken förändras. Länsstyrelsen föreslår en ändring i miljöbalken genom att införa ett tillägg i 7 kap 13 miljöbalken. På så sätt skulle miljöbalken och planoch bygglagen bättre harmonisera med varandra för att möta klimatförändringen. Samhället skulle härigenom inte behöva vidta kostnadskrävande skyddsåtgärder. Bild Stormen Sven orsakade bl.a. erosionsskador i Barsebäckshamn, Kävlinge kommun. Foto: Lena Palenius 22 22

23 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Utmaningar Klimatförändringen innebär att erosionen förvärras med åren på vissa platser och kan komma att påverka nya områden högre upp. Olika former av erosionsskydd riskerar att inte vara hållbara eller genomförbara i längden. Genomförbarheten och konsekvenserna av olika typer av skydd måste utredas. Redan befintliga skydd samt pirar och andra hårda strukturer kan bidra till förvärrad erosion och kanske behöver tas bort. Att skydda hela Skånes kust är förmodligen samhällsekonomiskt och miljömässigt orimligt. Ställningstagande kring vad som i första hand ska skyddas behöver diskuteras och tydliggöras för medborgarna. En ny strandlinje, och allmänhetens tillgång till kusten längre upp mot land, behöver säkras där det är möjligt. Skydd för enskilda fastigheter är inte alltid genomförbara då de kan innebära stor skada på intilliggande fastigheter och på allmänna intressen. Kunskapsunderlag SGU:s projekt Skånestrand. jordartsgeologisk och maringeologisk kartläggning längs Skånes kust. SGU har kartlagt områdena längs Skånes havsstränder, på havsbotten och på land, bl.a. för att få ett bättre underlag för bedömning av erosionskänsligheten. I juni 2014 kommer en kartvisare med hittills färdigställt kartmaterial visas. Slutrapport som innefattar beskrivning av erosionsprocesser och bedömning av erosionskänslighet för Skånes kust kommer delges uppdelat i olika delsträckor (färdigställt i slutet av 2014). Höjddataanalyser SGI:s rapporter och karteringar om stranderosion Länsstyrelsens rapport Handbok för klimatanpassad vattenplanering 23

24 Länsstyrelsen Skåne 3.3 Avlopp och markavvattning 3.3 Avlopp och markavvattning För att hitta hållbara VA-lösningar i ett framtida klimat måste man se till helheten. VA-systemen är en del av samhället och när samhället utvecklas måste man hitta bra lösningar för vatten och avlopp. Många av de skånska kommunerna bjuder tidigt in till dialog med VA-sektorn i sitt planarbete för att säkerställa en god funktionalitet. Vid förtätning av områden försöker man många gånger idag att göra plats för vattnet så att situationen blir bättre än den var innan utbyggnad. Lägesbeskrivning Många kommuner är på gång med en aktiv VA-planering (se även kapitlet om dricksvattenförsörjning) Länsstyrelsen bedriver ett projekt för att stötta kommunerna i arbetet De flesta skånska kommuner upplever problem med dagvattenhanteringen vid stora nederbördsmängder Dagvattenfrågan är högst aktuell i kommunernas fysiska planering Vattentjänstlagen (LAV) 6 VA- PLAN Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer för vatten Krisberedskap Handlingsplan Risk- och sårbarhetsanalys Plan- och bygglagen Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp 24 VA-planer VA-planer är viktiga för att kommunerna systematiskt ska kunna arbeta med avlopp och dricksvatten såväl idag som i framtiden. Hälften av de skånska kommunerna har befintliga eller håller på att ta fram nya VA-planer. Många av de som är på väg att ta fram en VA-plan ansöker om LOVA-medel för att finansiera arbetet. Länsstyrelsen i Skåne har tagit fram en vägledning för vad en VA-plan enligt åtgärd 37 i Vattendirektivets åtgärdsprogram bör innehålla. Länsstyrelsen driver dessutom ett projekt inom Lagen om allmänna vattentjänster för att ytterligare stötta och driva på arbetet i kommunerna. Hitintills har få skånska kommuner tagit fram en komplett VA-plan som täcker samtliga 12 punkter som länsstyrelsens vägledning anser utgöra en komplett VA-plan. Kommunerna har främst lagt fokus på frågor som berör VA-utbyggnad på landsbygden och utvidgning av verksamhetsområden för spillvatten-och dricksvatten och inte inkluderat resterande vattenfrågor.

25 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Många kommuner har dock redan en rad dokument som kan ingå i en VA plan t. ex vattenförsörjningsplan, utbyggnadsplan för VA, dagvattenpolicy, saneringsplan, tillsynsplan och riktlinjer för enskilda avlopp. I en VA-plan kan alla dessa dokument samlas för att systematiskt kunna planera för vatten- och avloppsfrågor. VA-planen bör integreras med den kommunövergripande översiktsplanen och utgöra underlag för bedömning av markanvändningsfrågor. Resultatet av VA-planen kan med fördel redovisas som riktlinjer i översiktsplanen. Båstad Osby Örkelljunga Höganäs Ängelholm Perstorp Hässleholm Östra Göinge Helsingborg Åstorp Bjuv Klippan Bromölla Svalöv Höör Kristianstad Landskrona Eslöv Kävlinge Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Hörby Sjöbo Heltäckande VA-plan Befintlig VA-plan- ej heltäckande VA-plan saknas Malmö Svedala Tomelilla Simrishamn Skurup Ystad Vellinge Trelleborg Figur: Karta över nuläget i VA-planering i Skåne 2014 Båstad Osby Örkelljunga Höganäs Ängelholm Perstorp Hässleholm Östra Göinge Helsingborg Åstorp Bjuv Klippan Bromölla Svalöv Höör Kristianstad Landskrona Kävlinge Eslöv Hörby Pågående ambitiöst arbete Lomma Lund Burlöv Staffanstorp Malmö Svedala Skurup Sjöbo Ystad Tomelilla Simrishamn Pågående arbete- ej heltäckande Inget pågående arbete Länsstyrelsen i Skåne saknar kunskap om pågående planering Vellinge Trelleborg Figur: Karta över pågående VA-planering i Skåne

26 Länsstyrelsen Skåne 3.3 Avlopp och markavvattning 12 punkter för en komplett VA-plan För att VA-planen ska kunna betraktas som heltäckande krävs att punkterna nedan beaktas. Alla punkter behöver däremot inte finnas i samma dokument. Däremot är det lämpligt att kommunerna redovisar hur olika dokument hänger ihop med punkterna nedan. Planen ska innehålla en redovisning i text och i kartor av: 1. Befintliga vattenresurser som används för dricksvattenförsörjning 2. De vattenresurser som är lämpliga att använda för framtida vattenförsörjning 3. Hur vattenresurserna är skyddade geologiskt och juridiskt 4. Befintliga verksamhetsområden för kommunal dricksvattenförsörjning och kommunalt avlopp (spillvatten och dagvatten) 5. De områden där behov finns av att utöka kommunens verksamhetsområden för VA ur miljöskydds- och hälsoskyddssynpunkt 6. De behov som kommer att finnas av att utöka kommunens verksamhetsområden för VA med hänsyn till aktuell och planerad exploatering enligt kommunens översiktsplan 7. Förslag på hur vatten- och avloppshantering ska ske tillfälligt inom områden som ligger sent i tidsplanen för en utbyggnad 8. Riktlinjer för bebyggelse och krav på vatten- och avloppshantering inom områden som inte bedöms kunna omfattas av verksamhetsområde för VA 9. Befintliga och framtida hot som kan påverka kommunens möjlighet att följa miljökvalitetsnormerna för vatten i de vattenförekomster som används till dricksvatten 10. De vattenförekomster där miljökvalitetsnormerna riskerar att påverkas av befintlig och planerad avloppshantering 11. En handlingsplan för hur vattenresurser och avloppshantering kan säkerställas genom olika kommunala processer och beslut (fysisk planering, miljötillsyn, beslut om skyddsområden, kriterier för skyldigheter enligt lag om allmänna vattentjänster) En tidsplan och prioriteringslista för planerade åtgärder

27 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Dagvatten och markavvattning Skyfall och en ökning av intensiva regn är det mest kostsamma problemet för VA-kollektivet men stigande havsnivå är mer svårhanterligt. Klimatförändringen involverar hela samhället och åtgärderna handlar inte enbart om VA-frågor. Vilka områden och på vilket sätt en kommun väljer att skydda sig mot ett förändrat klimat påverkar i allra högsta grad också VA-systemen. Vallar man in städer behöver t.ex. dagvatten och grundvatten kunna hanteras innanför vallarna och sedan pumpas ut. Kommunen måste dock först ha bestämt om och vilka skyddsåtgärder som ska genomföras innan det blir aktuellt att planera och investera i sådana VA-lösningar. Det största problemet idag är att kunna hantera stora regnmängder vilket många kommuner fått erfara. Förutom översvämningar innebär stora regnmängder ofta också bräddning dvs. utsläpp av obehandlat avloppsvatten direkt till vattenförekomster. I områden med kombinerade system är det extra bekymmersamt och antingen måste ledningarna byggas om till duplikatsystem eller så får dagvattnet hanteras på annat sätt för att avlasta systemet. Dagvattendammar och fördröjningsmagasin har därför blivit nödvändigt på många platser men det måste finnas utrymme på rätt plats för att ge bäst effekt. Det är också viktigt att komma ihåg att i ett jordbruksintensivt landskap som Skåne så är dagvatten endast en del av problemet när det gäller översvämningar till följd av nederbörd. Markavvattningen från jordbruksmark är också en betydande del eftersom avledning av dagvatten ofta sker till markavvattningsföretag (dikningsföretag). Därför måste båda aspekterna vara med när man arbetar med lösningar på problemet. Verksamhetsutövarna för VA anser att det ibland inte är motiverat att ställa krav på avrinning från nya utbyggnadsområden till dikningsföretagen när den största delen av avrinningen och det som skapar problem ändå kommer från omkringliggande jordbruksmark. Det innebär att massa pengar läggs på fördröjningsdammar på fel ställen när de skulle gjort större nytta på annan plats. För att hitta de bästa lägena där det går att skapa naturliga översvämningsytor kan det till och med vara lönsamt att köpa ut enstaka fastigheter på strategiska platser jämfört med att bygga dagvattenmagasin på en inte lika fördelaktig plats. En sådan lösning är dock ofta mer konfliktfylld varför det inte realiseras i den utsträckning som kunde varit möjlig. Denna lösning är dock eftersträvansvärd då tätorters dagvatten och markavvattning från jordbruksmark tas omhand samlat. Länsstyrelsen arbetar med att ta fram en analys på var det finns lämpliga svämplan i det skånska landskapet där bl.a. åtgärder till fördel för utjämning av dagvatten/markavvattning kan ske för att minska risken för översvämningsskador och uttorkning. Svämplanen indikerar även att marken inte är lämplig att bebygga. Denna svämplansanalys kan sedan användas som planeringsunderlag för översiktsplanering, våtmarksprojekt, VA-planer samt för enskilda markägare som funderar på att anlägga våtmark i landskapet. 27

28 Länsstyrelsen Skåne 3.3 Avlopp och markavvattning Reglering av fördröjningsvolymer genom planbestämmelser VA-aktörerna i Skåne ser det som nödvändigt att kunna reglera fördröjningsvolymer i planbestämmelser. Länsstyrelsen i Skåne anser dock att tvingande bestämmelser med stöd av 4 kap 14 pkt 1 Plan- och bygglagen är olämpliga att använda inom verksamhetsområde för dagvatten då dagvattenfrågan inom dessa områden regleras i Lag om allmänna vattentjänster (LAV). Inom dessa områden är det tydligt att VA -huvudmannen är skyldig att ta hand om allt dagvatten som alstras inom ett verksamhetsområde för dagvatten (Prop 2005/06:78 s 43). Att reglera frågor i plan- och bygglagen som regleras i annan lagstiftning är inte lämpligt. Lokalt omhändertagande av dagvatten inom verksamhetsområde bör ske frivilligt och uppmuntras med stöd av differentierade dagvattentaxor. Om det är önskvärt med lokalt omhändertagande av dagvatten på kvartersmark är det däremot viktigt att detta stödjs av bestämmelserna i planen. Inom områden där den enskilde är ansvarig för dagvattenhanteringen kan däremot ovan nämnda bestämmelse användas. Utanför verksamhetsområde för dagvatten kan det också finnas behov av gemensamhetsanläggningar för dagvatten om flera fastigheter berörs. I dessa fall är det lämpligt att inrättandet av anläggningen regleras genom anläggningslagen. Det är Länsstyrelsens uppfattning att kommunen har ett ansvar att inrätta ett verksamhetsområde för dagvatten i de flesta fall när samlad bebyggelse för bostäder och verksamheter planeras. Områden som inbegrips av LAV kan behöva utökas i framtiden t.ex. på grund av ett ökat behov av att ta hand om dagvatten i ett större sammanhang med hänsyn till att klimatförändringar gör att det uppkommer ett behov ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. Extrema regn Det är omöjligt att dimensionera VA-systemen för alla slags regn, för de mest extrema regnen behöver det finnas tillfälliga översvämningsytor som vatten kan ledas till. Det kräver stora ytor som i vanliga fall kan ha andra syften men som tåls att översvämmas när behovet uppstår. Här krävs ofta samarbete med markägare för att hitta möjliga lösningar. I Lomma kommun för man t.ex. dialog med ägarna för golfbanan för att kunna använda de ytorna vid tillfälliga översvämningar, även jordbruksmark kan vara ett alternativ. Oavsett alternativ har det visat sig svårt att få till sådana avtal. Fler kommuner behöver dock fundera på hur man bäst hanterar extremregn och vilka lösningar som är aktuella. De regnmängder som drabbade Köpenhamn 2011 genererade skadekostnader på 6 miljarder DDK och ett sådant skyfall kunde likväl ha drabbat skånska sidan av sundet. Om länet ska undvika stora skadekostnader i miljardklassen behövs förebyggande arbete. Skåne har mycket att lära från våra danska grannar som efter skyfallet 2011 har intensifierat arbetet med förebyggande arbete och dragit lärdomar av incidenten. 28

29 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Figur: Karta över dikningsföretag i Skåne Figur: Karta över båtnadsområden i Skåne Båtnadsområde är det område som ansågs få båtnad (= nytta) då ett dikningsföretag tillkom. Båtnadsområden är generellt riskområden för exploatering och känsliga för översvämningar och beroende av dikningsföretags avvattningskapacitet. 29

30 Länsstyrelsen Skåne 3.3 Avlopp och markavvattning Dikningsföretagen i Skåne Nästan alla vattensystem i Skåne län är i dag berörda av dikning och antalet dikningsföretag i länet uppgår till omkring 5000 st. I Skåne är det många gånger enskilda dikningsföretag som avvattnar hela samhällen och de har inte tillräcklig kapacitet att hantera ökade mängder vatten. Dessutom är det många dikningsföretag som inte är aktiva vilket skapar problem för kommunerna även när de gör vad de kan för att minska belastningen på dikningsföretagen. Det är en föråldrad lagstiftning som hanterar dikningsföretagen och det finns en stor önskan från de skånska kommunerna att se över denna. I anslutning till dikningsföretag och i flera vattendrag förekommer erosion vilket måste beaktas ur ett klimatperspektiv. Mellankommunala samarbeten Eftersom vatten inte förhåller sig till några kommungränser kan det vara svårt för den enskilda kommunen att hantera dessa frågor på ett funktionellt sätt. Att förhålla sig till avrinningsområden är många gånger ett bättre angreppssätt men innebär svårigheter. Vattenråden kan vara ett sätt att angripa problemet vilket t. ex. Höje åns vattenråd har gjort genom att skapa en mellankommunal dagvattengrupp. Kommunerna Staffanstorp, Lund och Lomma har tillsammans tagit fram analyser och modeller för att se hur vattnet rinner, var problemen uppstår vid extrem nederbörd, och hur man kan lösa dem. Det uppstår dock svårigheter när det kommer till att planera och bekosta lämpliga åtgärder. Kommunerna undersöker hur detta kan samfinansieras på ett bra sätt och i dags dato är inte kommunjuristerna överens huruvida det är möjligt eller ej. Andra mellankommunala samarbeten bedrivs mellan bl.a. älvgrupper, VA SYD, NSVA, Sydvatten, Mittskåne Vatten och Skåne Blekinge Vattentjänst m.fl.. Vattenverksamheter av olika typ och olika tidsålder är ett annat bekymmer som kan skapa problem för kommuner nedströms som uppströms. I exemplet med Höje å har Lunds kommun en äldre vattenverksamhet som tillåter kommunen att släppa stora mängder vatten i ån vilket skapar problem med översvämningar nedströms i Lomma kommun. För bästa effekt i Lomma behövs det göras fördröjningsåtgärder så nära utsläppskällan som möjligt d.v.s. i Lund. Lunds kommun är dock inte tvungen att delta i detta arbete, kommunen följer egentligen bara sina tillstånd. Lomma kommun är därför hänvisade till Lunds kommuns vilja och förmåga att stödja och hjälpa kommunerna nedströms. Spillvatten Gällande avloppshanteringen är det reningsverken som ofta ligger i riskzon för översvämning och kräver olika former av skydd. Stigande havsnivå är här den största utmaningen och översvämningar kan skapa stora problem. Inläckage av havsvatten förekommer till stor del vid dagens stormar men många har än så länge 30

31 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 klarat sig från större översvämningar. Alternativen är att antingen flytta reningsverket eller vara kvar och skydda, båda medför stora kostnader och kräver samarbete med kommunernas fysiska planering. Flera reningsverk ligger också i anslutning till vattendrag vilket innebär kombinationseffekter med hög vattenföring i vattendrag måste beaktas. Vid kusten och längs vattendrag är enskilda avlopp en annan utmaning där reningen kommer att bli ofullständig när vattennivåerna stiger och andra lösningar blir nödvändiga. Här har kommunerna kommit olika långt och vissa områden kommer inom snar framtid att bli utbyggt med kommunalt avlopp medan andra inte har sådana planerade lösningar. Om vatten- och avloppsfrågan inte kan lösas i ett större sammanhang i dessa utsatta områden innebär det också ett hinder för framtida utbyggnad. Utmaningar Svårigheter i att hitta rätt ytor för fördröjning av dagvatten Många gånger en mellankommunal angelägenhet som kräver samarbete över kommungränser Dikningsföretagen regleras av bestämmelser med olika ursprung och ålder och är i olika grad anpassade efter dagens samhälle och lagstiftning Systemet med dikningsföretag är inte känt av alla. Många dikningsföretag är inte aktiva. Detta kan ställa till problem vid översvämningar och prövningar enligt olika lagstiftningar. Kunskapsunderlag - Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne (Länsstyrelsen i Skåne, 2012) - Länsstyrelsen i Skånes vattenarkiv: Dikningsföretag med dess båtnadsområden - Vägledning för kommunernas planering av vatten och avlopp (Länsstyrelsen i Skåne, 2012) 31

32 Länsstyrelsen Skåne 3.4 Dricksvattenförsörjning 3.4 Dricksvattenförsörjning Majoriteten av skåningarna dricker idag vatten som inte är skyddat. Reservvattenkapaciteten i Skåne är okänd. Länsstyrelsen arbetar för närvarande med att kartlägga kommunernas robusthet när det gäller reservvatten. Framförhållningen gällande de skånska kommunernas vattenförsörjning behöver stärkas, vilket innebär att dagens generation måste ta ansvar för kommande generationers vattenförsörjning. Det finns många hot mot kvaliteten och försörjningen av dricksvatten redan idag och blir inte försörjningssystemet mer robust kommer ett förändrat klimat innebära ytterligare risker. Lägesbeskrivning Stora ytvattenresurser (Bolmen, Ringsjön) saknar vattenskyddsområden Viktiga grundvattenresurser som inte används idag riskerar att inte skyddas då incitament saknas när vattenförsörjningen är tryggad genom Sydvatten (Alnarpsströmmen,SV Skånes kalkstenar, Helsingborgssandstenen, Ängelholm Ljungbyhed) Risk för överutnyttjande på Kristianstadslätten - konkurrens från bevattning. Grundvatten behövs för vattenförsörjning även i framtiden p.g.a. klimatförändringar och för att få en bättre redundans i systemet Miljöövervakning av både yt- och grundvatten bristfällig Fler och fler kommuner blir beroende av färre vattenresurser samtidigt som vattenresurser av god kvalitet inte används. 42 av 160 vattentäkter i Skåne saknar vattenskyddsområden Fåtalet kommuner har kommunala planer för dricksvattenförsörjningen och därmed är varken dagens eller framtidens hot kartlagda 32

33 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Bedömningen är att Skåne generellt inte är ett län med vattenbrist och att det ur ett regionalt perspektiv inte finns några betydande bristområden med avseende på tillgången till dricksvatten. Det finns dock en tendens till brist i området som sträcker sig från Hörby ned mot sydöst och Simrishamn samt i nordvästra hörnet på Bjärehalv ön. Gemensamt för de två områdena är att vattenresurserna är knappa, vattenförsörj ningen baseras på många små vattentäkter med begränsad kapacitet och trycket på vattenresurserna är mycket högt sommartid. De skånska kommunerna arbetar på olika sätt för att planera sin dricksvattenförsörjning. Vissa kommuner tar med frågan i framtagandet av vattenförsörjningsplaner (VFP) andra inkluderar det i sin övergripande VA-plan. Det är dock många som fortfarande inte påbörjat arbetet. Skånefakta Sydvatten AB försörjer 16 kommuner med ytvatten = ca 60 % av den totala produktionen i länet Skånes övriga kommuner försörjs huvudsakligen med grundvatten Flera av landets största grundvattenresurser finns i Skåne Läs mer Klimatanpassningsatlas för Skåne Vattenförsörjning s Länsstyrelsen Skåne (2011) Kommuner anslutna till Sydvatten AB Skåne har ett storskaligt försörjningssystem för dricksvatten som förser 16 av Skånes 33 kommuner med dricksvatten genom det kommunägda företaget Sydvatten AB utgjorde Sydvattens produktion 58 procent av hela Skånes dricksvattenförsörjning. Några av Sydvattens medlemmar gjorde egna uttag. Dessa utgjorde 8 procent. Resterande 34 procent utgjordes av uttag i övriga skånska kommuner som inte är med i Sydvatten. Några av länets kommuner har på senare år gått över från egen vattenförsörjning av grundvatten till att försörjas av ytvatten från Sydvatten. Sydvatten äger och driver Bolmentunneln och två vattenverk i Skåne, Ringsjöverket och Vomb verket samt huvudledningssystemet för distribution av dricksvatten till anslutna kommuner. Vattnet man producerar kommer från sjön Bolmen i Småland, via en 8 mil lång tunnel. Bolmentunneln är av riksintresse för dricksvattenförsörjning. Sydvattens andra dricksvattentäkter är Vombsjön och Ringsjön där den sistnämnda används som primär reservvattentäkt. Flera kommuner som är anslutna till Sydvatten konstaterar att deras egna reservvattentäkter redan har eller kommer att läggas ner. I ett nationellt perspektiv tillhör Bolmen en av de sjöar som försörjer flest hushåll i landet. Under 2010 var Bolmentunneln ur funktion på grund av ras och då togs vatten istället från Ringsjön. Tunneln togs åter i bruk i slutet av mars Samtliga Sydvattens resurser är ytvattentäkter där endast Vombsjön har ett vattenskyddsområde, systemet är därmed sårbart i både dagens och framtidens klimat. 33

34 Länsstyrelsen Skåne Fördelning av det totala vattenuttaget i Skåne år 2009 (Totalt: 119 Mm3) 3.4 Dricksvattenförsörjning 34% 8% 58% Sydvattenproduktion Övriga uttag Sydvattenkommuner Övriga uttag Figur: Fördelning av det totala vattenuttaget i Skåne år 2009 Kommuner med egen dricksvattenförsörjning Övriga dricks vattenuttag i Skåne består med få undantag nästan uteslutande av grundvatten. Grundvatten håller en jämnare kvalitet och tempera tur under året och därav krävs ofta en mer begränsad behandling än av ytvatten vilket medför lägre kostnader. I Skåne län producerar och distribuerar i nuläget 17 kommuner dricksvatten ur egna vattentäkter till sina kommuninvånare. En del kommuner har god redundans medan det i andra kommuner inte finns någon reservvattenförsörjning alls. Av de 17 kommuner som har en helt egen dricksvattenförsörjning har nio kommuner angett att de har en eller flera reservvattentäkter som utgör reservvattenförsörjning i kommunerna. Länsstyrelsen har dock uppmärksammat att den reservvattenförsörjning som redogörs för i form av reservvattentäkter kanske inte är reservvattenförsörjning i egentlig mening d.v.s. försörjningen är inte driftklar. Reservvattenförsörjningen kan inte vara utan distributionsledningar, reningsverk osv. Läs mer Skånes dricksvattensförsörjning - Kan riksintresseinstrumentet skydda anläggningar och vatten? Länsstyrelsen i Skåne (2013) Riksintresse för vattenförsörjning Miljöbalken ger möjlighet att peka ut områden av riksintresse som är särskilt lämpliga för anläggningar för vattenförsörjning. Bolmentunneln i Skåne och Kronobergs län, är i dagsläget den enda dricksvattenanläggningen av riksintresse i landet. Havs- och vattenmyndigheten har uppmuntrat länsstyrelserna att ta fram regionala underlag för beslut om fler sådana riksintressen. Länsstyrelsen i Skåne har i en rapport redovisat sin syn på detta riksintresse samt vilka övriga möjligheter som 34

35 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 finns för att säkerställa dricksvattenförsörjningen och de unika grundvattenförekomster som finns i Skåne. Länsstyrelsens slutsatser kan sammanfattas: 1. Att det inte finns behov av att peka ut befintliga anläggningar som riksintressen 2. Att det kan finnas behov av att peka ut områden som riksintressen som behövs för framtida anläggningar. 3. Att det är angeläget att ta upp frågan om en lagändring för att kunna peka ut riksintresse för större grundvattenresurser i enlighet med Miljöprocessutredningens slutbetänkande (SOU 2009:45). Konkurrens om vatten Den pågående klimatförändringen kommer att påverka både kvaliteten och kvantite ten på vattnet men i olika hög grad beroende på typ av vattenförekomst och var man befinner sig. I ett framtida klimat med fler och längre torrperioder, ökad användning av vatten och ökad bevatt ning kan det uppstå brist på vatten i större områden, främst sommartid. Det uppstår då en konkurrens situation om vattnet mellan dricksvatten, industrier, bevattning och naturvärden vilket kan skapa konflikter. Problemet finns till viss del redan i dag i de östra delarna av Skåne och kommer högst troligt att öka i omfattning och utbredning. Länsstyrelsen ser redan idag påverkan på vattenförsörjningen vid olika extremväderhändelser samt tendenser till förändrad vattenkvalitet på grund av förändringar i temperatur och nederbördsmönster. För att säkerställa en god tillgång på rent dricksvatten även i ett framtida klimat är det därför av stor vikt att skydda de vattenresurser Skåne har. I arbetet mot en långsiktigt tryggad vattenförsörjning är klimatfaktorerna en viktig aspekt som bör finnas med i en vattenförsörjningsplan, både på regional och på lokal nivå. Detta för att säkerställa att Skåne kommer ha samma goda möjligheter att producera dricksvatten av god kvalitet i framtiden. Regional vattenförsörjningsplan Länsstyrelsen har tagit fram en regional vattenför sörjningsplan med syfte att belysa regionalt värdefulla dricksvattenresurser för att dessa ska kunna skyddas och bevaras idag och i framtiden. Den är i vissa delar redan inaktuell. I Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län (2012:2) har ett antal vattenresurser av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen pekats ut. På kartan redovisas de resurser som bedömts som de viktigaste för den regionala vattenförsörjningen idag och i framtiden. Dessa vattenresurser har tagits fram efter ett urval som både baseras på ett antal kriterier och på expertbedömningar under en workshop. Utöver de i vattenförsörjningsplanen utpekade grundvattenresurserna kan det finnas anledning att särskilt beakta ytterligare grundvattenresurser som enligt 35

36 Länsstyrelsen Skåne 3.4 Dricksvattenförsörjning Figur: Grundvattenförekomster i sand- och grusavlagringar (Regional dricksvattenförsörjningplan, Skåne län 2012) Figur: Grundvattenförekomster i sedminetärt berg (Regional dricksvattenförsörjningplan, Skåne län 2012) 36

37 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 andra dokument har redovisats som viktiga. Likaså finns det anledning att se över de utpekade ytvattenförekomsterna i planen. De flesta kommuner saknar eller har bristfälliga planer för dricksvattenförsörjning en. Den regionala vattenförsörj ningsplanen kan fungera som underlag till de kommunala vattenförsörjningsplanerna, som är mer detaljerade och som bl. a. omfattar en mer ingående beskrivning av hur vattentillgångarna ser ut i kommunen och hur de skall kunna användas ur ett flergenerationsperspektiv. Som det ser ut idag är redundansen i vattenförsörjningssystemet inte tillräcklig, det finns en sårbarhet i att många kommuner blir utan vattenförsörjning om något inträffar som innebär att Sydvatten inte kan leverera vatten. Att flera vattentäkter som en följd av detta läggs ner innebär att sårbarheten ökar ytterligare. Med bristande vattenskydd och konkurrerande markanvändning kan dessa täkter bli förstörda och omöjliga att använda i framtiden. Med bakgrund av denna riskbild behövs den en regional dialog om dricksvattenförsörjningen där kommunerna sinsemellan diskuterar olika möjliga lösningar och där Sydvattenkommunerna i sin tur kan bli bättre beställare och se till att det kommunägda bolaget tar hand om de resurser som så väl behövs för framtiden. Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden är den bästa skyddsformen för att skydda vårt dricksvatten. Samtidigt måste man vara medveten om att detta skydd har sina begränsningar. Ett vattenskyddsområdes föreskrifter får inte inskränka hur mycket som helst i den enskildes rätt att använda sin mark. Hur långtgående föreskrifterna får vara regleras genom miljöbalkens hänsynsregler i 2 kap MB. Om en föreskrift för ett vattenskyddsområde kräver tillstånd för vissa åtgärder kan en markägare ha rätt till ersättning. Markägaren kan ha rätt till ersättning om tillstånd vägras för en åtgärd eller om tillståndet förenas med villkor som inskränker i markägarens pågående markanvändning på berörd del av fastigheten. Detta innebär i praktiken att det sällan ställs krav som innebär att markersättningar betalas ut. Länsstyrelsen Skåne lägger stort fokus på vattenskyddsfrågan eftersom de flesta viktiga vattentillgångarna ligger i exploaterade områden eller högintensivt brukade jordbruksmarker. Många vattentäkter saknar helt skydd eller har gamla avgränsningar som behöver revideras. Det är kommunernas ansvar att ta fram underlag till skyddsområden men arbetet går långsamt. Det finns inte heller något fastställt lagkrav på att inrätta skyddsområden, men enligt miljöbalken ska myndigheter och kommuner vidta de åtgärder som behövs enligt ett beslutat åtgärdsprogram, i det här fallet åtgärd 34 i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Länsstyrelsen driver på arbetet genom att upplysa kommunerna om vikten av ett väl fungerande vattenskydd. Kommunerna har ansvar för dricksvattenförsörjningen och därmed också kvalitetsfrågan. Länsstyrelsen bidrar med vägledning i arbetet. 37

38 Länsstyrelsen Skåne 3.4 Dricksvattenförsörjning Kännetecken för säker vattenförsörjning 1. Säkrad vattenresurs i ett flergenerationsperspektiv 2. Robusthet inför klimatförändringar 3. Flera vattenförsörjningsalternativ 4. Goda reservvattentäkter 5. God råvattenkvalitet 6. Balans mellan vattenuttag och nybildning 7. Inga hot som inte är under kontroll 8. Skydd av inströmningsområden, infiltrationsytor och tillrinningsområden beaktas 9. Goda skyddsmöjligheter och bra skyddsområden (Sams om vatten. Boverket och Naturvårdsverket 2000) 38 Läs mer Kristianstadslättenklimatsimulering Länsstyrelsen i Skåne (2013) Kustnära vattenskyddsområden En översiktlig analys har gjorts över vilka vattenskyddsområden som har arealer som är belägna lägre än 3 m över havet respektive har arealer som översvämmas vid högsta dimensionerade flöde enligt MSB:s översvämningskarteringar. De flesta av de kustnära vattenskyddsområden som ligger lägre än 3 m över havet används inte idag som kommunala dricksvattentäkter. Kristianstads vattenverks vattenskyddsområden som är av stor betydelse är delvis belägna under 3 m och kan delvis påverkas av högsta dimensionerade flöde. Risken för saltvatteninträngning i nuläget är dock inte så stor. Kristianstads grundvattentäkt har sitt uttag från sedimentär berggrund. Det huvudsakliga inströmningsområdet till Kristianstadslättens grundvattenförekomst är beläget i anslutning till Linderödsåsen. Större delen av vattenskyddsområdet är beläget innanför Kristianstads skyddsvallar vilket innebär att det inte finns något akut översvämningshot. Ökade bevattningsuttag som kan förväntas till följd av ett förändrat klimat kan dock förändra förhållandet mellan inströmnings- och utströmningsområden drastiskt enligt Kristianstadsslätten- klimatsimulering (Rapport Länsstyrelsen Skåne 2013). Denna indirekta effekt är större än klimatförändringens inverkan på grundvattenförhållandena. Av de vattentäkter som kan beröras av översvämningar enligt MSB:s översvämningskartering används flertalet inte i så stor utsträckning till kommunal vattenförsörjning. Enligt denna grova analys kan det dock finnas anledning för Höörs och Östra Göinge kommun att titta lite närmre på några av täkterna. Analysen gäller huvudsakligen kommunala vattenskyddsområden, för enskilda brunnar i kustnära lägen kan det däremot förekomma större risk för saltvatteninträngning. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har nyligen tagit fram en modell för att bedöma risken för salt grundvatten i bergborrade brunnar och konstaterar att närheten till kust, ungefär 200 meter, innebär ökad risk för inträngning av ytvatten med mycket höga salthalter.

39 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 Länsbild Skåne Analys över vilka vattenskyddsområden som berörs av + 3 m.ö.h. vid kusten samt MSB:s kartering av högsta flöde i vattendrag i Skåne län Båstad Ängelholm Höganäs Helsingborg Kristianstad Landskrona Kävlinge Lomma Burlöv Malmö Simrishamn Vellinge Ystad Skurup Trelleborg Lansstyrelsen Skåne Naturvårdsverket Lantmäteriet MSB 2014 Teckenförklaring MSB:s kartering över högsta flöde + 3 meter över havet (m.ö.h.) Vattenskyddsområden som berörs av + 3 m.ö.h. Vattennivå idag Vattenskyddsområden som berörs av MSB:s kartering av högsta flöde Kommungräns Vattenskyddsområden som berörs av +3 m.ö.h. Torekovs samhälle Örby (OBS! Ej Örbyfältet) Friseboda 3:1, grundvattentäkt Kristianstads centrala delar, grundvattenskydd Näsby fält, grundvattentäkt Yngsjö Furuboda, grundvattentäkt Tobisborg 1:1 Vellinge kommuns vattentäkter vid Vellinge och Stora Hammar-Räng Valhall15:1 (Bjälleröds källor) Vattenskyddsområden som berörs av MSB:s kartering över högsta flöden Örby (OBS! Ej Örbyfältet) Orups vattentäkt Ormanäs Kristianstads centrala delar, grundvattenskydd Västra Vram 2:5, 2:9, grundvattentäkt Näsby fält, grundvattentäkt Köpinge, grundvattentäkt Näsby industriområde, grundvattentäkt Maglaröd, Skeingesjön samt delar av Simonstorps avrinningsområde Källby i Lund Källby i Staffanstorp Valhall 15:1 (Bjälleröds källor) Inom Broby3:58 och Västraby 37:1 m.fl. i Broby samhälle Beateberg vid Knislinge samhälle 39

40 Länsstyrelsen Skåne Utmaningar 3.4 Dricksvattenförsörjning Minskad grundvattenbildning och ett ökat uttag som skapar konkurrens om vattnet där dricksvatten, industrivatten, bevattning och naturvård ska samsas om samma resurs Öka redundansen för Skånes dricksvattenförsörjning Att säkra dricksvattenkvaliteten vilket kan innebära: - Se över vilka nya föroreningskällor som kan bli aktuella vid en ökad nederbörd och ökad avrinning. - undersöka hur ökade temperaturer påverkar råvattenkvaliteten - undersöka risken för saltvatteninträngning i kustnära områden - att skyddsområden behöver uppdateras/utökas för att hantera framtida förändringar gällande spridning av föroreningar och ökade grundvattenuttag Kunskapsunderlag - Kristianstadslätten klimatsimulering (Länsstyrelsen i Skåne, 2013) - Regional vattenförsörjningsplan (Länsstyrelsen i Skåne, 2012) delvis ej aktuell. Håller på att revideras. - Handbok för klimatanpassad vattenplanering i Skåne (Länsstyrelsen i Skåne, 2012) - Skånes dricksvattenförsörjning Kan riksintresseinstrumentet skydda anläggningar och vatten? (Länsstyrelsen i Skåne, 2013) - Skånes dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat. (Sydvatten, 2014) 40

41 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan Finansiering, roller och ansvar En diskussion om vad som är värt att bevara, till vilket pris och vad som måste prioriteras är angeläget i samtliga kommuner. I många översiktsplaner görs vissa ställningstagande gällande de problem vi ser idag med väderhändelser och kommande klimatförändringar och hur kommunen avser agera men en översiktsplan ger inte alltid utrymme för den helhet som måste till för att kunna ta ställning till om, vad, hur och när områden ska skyddas eller ej. Lägesbeskrivning Flertalet skånska kommuner lyfter frågan om finansiering av klimatanpassningsåtgärder och menar att staten ska ta ett större ansvar. Staten har hittills meddelat att de i första hand ska ta ett ansvar för forskning, kunskapsförmedling och samordning gällande klimatanpassningsfrågor. För befintlig bebyggelse är kommunerna inte skyldiga att vidta skyddsåtgärder, många väljer dock att ta ett helhetsgrepp för sin kuststräcka Det stora ansvaret för befintlig bebyggelse vilar på den enskilde fastighetsägaren, detta är dock inte känt av alla. Målkonflikter förkommer på många håll mellan skyddsåtgärder och befintliga värden såsom Natura-2000 områden eller andra områdesskydd. I Storbritannien har denna diskussion blivit högaktuell med de stora översvämningar de haft under vintern, det går inte att skydda hela kusten så var är det då insatser ska göras och vilka områden ska lämnas utan försvar? Liknande diskussion kommer att bli nödvändig i Sverige och Skåne då det är svårt att finna de resurser som skulle krävas för att skydda hela kusten. Dessutom är det inte alltid önskvärt att till varje pris bibehålla kusten med dess bebyggelse som den är idag då konsekvenserna för andra värden kan bli alldeles för stor. Med bakgrund av detta finns det ett behov att diskutera kostnad-nytta i de åtgärder som föreslås. När blir kostnaden större än nyttan? Ska kusten skyddas oavsett? Finansiering Som det ser ut idag är det kommunerna eller den enskilde som står för kostnaderna att skydda det som ska skyddas. Staten har en liten fond via Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) men i övrigt står staten för samordning, kunskapsförmedling och stöd till forskning. Kommunerna är också de som får 41

42 Länsstyrelsen Skåne 3.5 Finansiering, roller och ansvar prioritera och ta ställning till det som anses vara av allmänt värde och måste skyddas. Hur finansieringen ska lösas är en fråga som ständigt är aktuell och behöver tydligare svar. Många hänvisar till Nederländerna som exempel där staten lägger enorma summor på skydd men i Nederländerna skyddar man också 60% av BNP och 10 miljoner människor genom de skyddsåtgärder som finansieras av staten. Dessutom är det kommunala ansvaret inte lika stort som i Sverige och staten har därmed större inflytande och är de som till största del prioriterar vad som ska skyddas och på vilket sätt. Ett ökat finansiellt stöd från staten är önskvärt av många skånska kommuner och man anser inte sig klara utmaningen utan stöd. Många skånska kommuner påpekar att det inte enbart är kommunala och enskilda intressen som avses skyddas utan många gånger ingår även riksintressen av olika karaktär. Kommunerna anser att staten borde ha ett större intresse än vad som hittills visats när det gäller t.ex. att skydda större vägar, järnvägar, hamnar etc. som är av nationellt intresse och då också bidra till finansiering av dessa skydd. Skyddet av en väg kan ibland t.ex. sammanfalla med skydd av större områden inom kommunen och borde då samordnas för bäst effekt och samhällsekonomi. Som Länsstyrelsen i Skåne tolkar det via svar på de skrivelser som myndigheten har skickat till försvars- och socialdepartementet så kommer staten inte att gå in med mer pengar till stöd för skyddsåtgärder i kommunerna, förutom den fond som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) administrerar. Eventuellt övrigt åtgärdsarbete inom staten får sedan ske inom varje myndighets sektorsansvar. Länsstyrelsen har dock inte kännedom om att sektorsmyndigheterna fått extra anslag för den typen av arbete utan det ska i så fall rymmas inom ordinarie budget. Oavsett fortsatt inriktning från regeringens sida så måste det utredas och tydliggöras vem som ansvarar för finansieringen av klimatanpassningsåtgärder. Vilka möjligheter finns det i dagens samhällssystem för ökad statlig finansiering, vad får sådan finansiering för konsekvenser, vilka skyddsåtgärder ska prioriteras och vilka krav behöver man ställa på de kommuner som delgivits medel? Ett tydligt klargörande i frågan krävs för att arbetet ska gå vidare och så att kommuner, myndigheter och den enskilde vet vad som gäller. 42 Läs mer Har du råd att ligga lågt? - till dig som är fastighetsägare Länsstyrelsen i Skåne (2014) Den enskildes ansvar Det vilar ett stort ansvar på den enskilde att skydda sin egen fastighet. För befintlig bebyggelse har kommunen inget tvingade ansvar att uppföra skydd eller andra säkerhetsåtgärder utifrån gällande lagstiftning utan ansvaret vilar på den enskilde fastighetsägaren. Uppstår skador till följd av översvämningar eller andra väderrelaterade händelser får den enskilde vända sig till sitt försäkringsbolag för ersättning. Försäkringsbolagen är skyldiga enligt lag att försäkra privatpersoner mot vissa händelser i en hem- och villaförsäkring, de kan därmed inte ställa vilka krav som helst på den enskilde. En fastighet som om och om igen drabbas av översvämningar kan dock riskera att bli utan ersättning då händelsen inte längre är plötslig och oväntad. Här måste varje fastighetsägare själv höra efter med sitt försäkringsbolag

43 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan 2013 om vad som gäller. Höjda premier i drabbade områden är än så länge inte aktuellt, bolagen arbetar hellre preventivt d.v.s. att man kan få sänkt pris på sin försäkring om man vidtar vissa förebyggande åtgärder. Kan jämföras med att premien blir lägre om man har säkerhetsdörrar, larm etc. på sin fastighet. Vid översvämningstillfällen får den enskilde alltså oftast ersättning av sitt försäkringsbolag. Det har dock blivit vanligare att försäkringsbolagen i sin tur utövar regress mot kommunen. Det sker då en utredning kring var problemen uppstått och vems ansvar det varit. Om det visar sig att kommunens VA-system är orsaken till skadan och att det beror på att systemet inte är dimensionerat eller underhållet i tillräcklig grad kan kommunen i sin tur bli betalningsskyldig gentemot försäkringsbolagen. Målkonflikter Vare sig det är den enskilde eller kommunen som vill uppföra skydd för befintlig eller nytillkommande bebyggelse uppstår det många gånger konflikter med andra intressen såsom t.ex. områdesskydd. Det tydligaste exemplet i Skåne gäller Falsterbohalvön som omges av Natura-2000 områden som skyddar dagens naturvärden men där delar av föreslagna skyddsåtgärder för bebyggelsen kan påverka områdesskyddet negativt. Många andra platser i Skåne berörs av liknande problematik, speciellt längs kusten, och innebär svåra avvägningar mellan olika intressen och mellan olika lagstiftningar. 43

44 Länsstyrelsen Skåne 3.6 Människors hälsa 3.6 Människors hälsa Foto: Jonas Haas Läs mer Klimatanpassningsatlas för Skåne Påverkan på hälsan sid Länsstyrelsen Skåne (2011) 44 Kommunerna har inte i någon större utsträckning tagit sig an arbetet med människors hälsa kopplat till värme och det är ofta inte prioriterat när man pratar om klimatanpassning. Inom Klimatsamverkan Skåne (KSS), där Länsstyrelsen, Region Skåne och Kommunförbundet Skåne samverkar inom klimatområdet, pågår det dock ett aktivt arbete och Region Skåne själva arbetar också med frågorna inom primärvården. Hittills har en handlingsplan för värmebölja/höga temperaturer tagits fram inom KSS tillsammans med Arbets- och miljömedicin på Skånes Universitetssjukhus (SUS) och två kommuner (Staffanstorp och Malmö). Denna handlingsplan kommer att spridas och förhoppningen är att fler kommuner ska uppmärksamma frågan och se till att det finns inarbetade rutiner för hur man ska agera i händelse av värmeböljor. Det arbete som genomförts i Skåne skulle kunna ligga till grund för ett nationellt kunskapsunderlag men då krävs det insatser från nationella myndigheter. Folkhälsomyndigheten (tidigare Socialstyrelsen) som nationellt ansvarig myndighet har hittills visat lite intresse för frågorna men aktörerna inom KSS önskar att Folkhälsomyndigheten engagerade sig mer och tog fram riktlinjer och spred underlag för större genomslagskraft. Även om värmeböljor/höga temperaturer hittills inte setts som ett stort hot så är det här risken för människors liv främst föreligger. Åtgärderna för att minska sårbarheten är dock relativt enkla och genomförbara i ett närliggande tidsperspektiv. Bara att ta till sig den beredskapsplan som KSS tagit fram, och se till att det finns fungerande larmkedjor, minskar risken för ökade dödsfall till en låg kostnad. I ett långsiktigare skede kommer även förebyggande åtgärder, tex inom stadsplaneringen, att bli aktuella. KSS planerar också för fortsatt arbete gällande arbetsmiljö och värme samt att koppla fler parametrar till värmevarningssytemet som t.ex. halterna av marknära ozon samtidigt som det förekommer värmebölja/höga temperaturer.

45 Bostadsmarknadsanalys Regional handlingsplan Areella näringar och naturvärden Läs mer Klimatanpassningsatlas för Skåne Framtidens skog sid Ett förändrat jordbruk sid Naturen i ett nytt klimat sid Skog Foto: Anna-Mary Foltýn Länsstyrelsen Skåne (2011) Det är många gånger svårt för en enskild skogsägare att lägga om sitt skogsbruk utan stöd eller rådgivning. Rådgivningen inom skogsbruket är inte lika utbrett som inom lantbruket och skogsägare är ofta hänvisade till virkesköpare eller Skogsstyrelsen som kan erbjuda gratis rådgivning. I Skåne sker viss gratis rådgivning till skogsägare i frågor rörande klimatanpassning via Skogsstyrelsen. Det började med projektet Skogsägare och klimatet och har fortsatt med Skogsbruket i ett förändrat klimat som började 2011 och har varit väldigt populär. Tyngdpunkten var i den första delen att höja beställarkompetensen hos skogsägare för att kunna ställa rätt krav på entreprenörerna. I fortsättningsprojektet har det varit mer fokus på trädslagsval och hur man hanterar skogen i ett förändrat klimat. Rådgivningen är finansierad via Landsbygdsprogrammet och framtiden är väldigt osäker. Fås ingen ny finansiering kommer Skogsstyrelsen inte längre kunna tillhandahålla gratis rådgivning inom dessa frågor. Likaså behövs det fortsatt finansiering till stödet för ädellövskog för att den positiva utvecklingen som går att skönja inte ska brytas. 600 hektar ädellövskog har hittills skapats i Skåne genom Landsbygdsprogrammet. 45