ålands sjöfart Nya tag efter dyr Färöarna erbjuder eget register Finansministerns utmaningar Felinvesteringar största hotet

Transkript

1 Ett smörgåsbord för sjöintresserade Sidan 6 M/S Apollos bravader isvintern 1966 Sidan 26 ålands sjöfart nr 2/2010 & HANDEL Nya tag efter dyr vinter Färöarna erbjuder eget register Finansministerns utmaningar Felinvesteringar största hotet Sjöfartens Dag 2010

2 ledare De åländska politikerna har nu ett ypperligt tillfälle att visa sitt intresse för sjöfarten Det politiska löftet Är det vanliga, friska vårvindar som blåser in över landskapet Åland, eller finns det inslag av fläktar i form av nytänkande och visionära idéer om sjöfarten? Vindar som kanske ger en försmak av att sjöfarten med dess binäringar äntligen skall ses som den bärande del av Ålands samhälle som den faktiskt är? Ålands finansminister, Mats Perämaa berättar i en artikel i detta nummer att han avser åka till Färöarna för att studera hur det färöiska internationella skeppsregistret är uppbyggt. Mot bakgrund av att Perämaa också initierat en maritim klusterutredning på Åland, och för andra året i rad låter landskapsregeringen vara medarrangör för ett nordiskt sjöfartspolitiskt seminarium i samband med Sjöfartens Dag i Mariehamn, verkar det som om vi nu har en minister som inser vad sjöfarten betyder för Åland. Självklart har det funnits och finns andra politiker, inte minst förre riksdagsledamoten tillika nuvarande lagtingsledamoten Roger Jansson, som aktivt arbetat för en bättre förståelse för sjöfartens villkor och betydelse för samhället. Men de politikerna har varit, och är alltjämt, lätträknade. Landskapets näringsavdelning består av en majoritet personer som arbetar med 2,6 procent av Ålands BNP, det vill säga fiske- och jordbruksrelaterade frågor samt dess bidrag från EU. Sjöfarten står för 26,9 procent av Ålands BNP, men ingen tjänsteman arbetar uteslutande med den näringsgrenen. Ålands Sjöfart & Handel påpekade detta redan i maj 2008, och framförde idén om att tillsätta en Erica Norman Ch e f r e d a k t ö r sjöfartsminister utan portfölj. Det är kanske dags att aktualisera den idén igen. Med en sådan markering, får sjöfartspolitiken ett eget ansikte. Men än så länge, verkar sjöfartsfrågorna ha fått en bra hemvist i nuvarande finansministers famn. Exemplet Färöarna visar att de redare som väljer att lämna sin egen nation för en annan flagga, söker politisk stabilitet, samförstånd och långsiktighet. Det är därför väsentligt att de signaler som ges till sjöfartsnäringen från politiker är tydliga och blocköverskridande. De åländska politikerna har nu ett ypperligt tillfälle att visa sitt intresse för sjöfarten. Sjöfartens Dag arrangeras för nionde året i rad och lockar i år fler deltagare och utställare än förut. Programmet bjuder på allt från rederiers rekryteringssatsningar till att politiker och sakkunniga från Norden diskuterar sjö-fartens olika villkor, mot bakgrund av att man verkar på samma hav och samma marknad. Förra året var intresset bland de åländska politikerna ljummet för ett sjöfartspolitiskt seminarium. Men nu får de en ny chans där de bland annat kan lyssna på Färöarnas finansminister, som berättar hur de färöiska politikerna har resonerat. Det känns som att vi efter den långa, snöiga och isiga vintern, äntligen går en intressant vår till mötes. Således. Välkomna till Sjöfartens Dag 2010! ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 1

3 Ålands Sjöfart & Handel Chefredaktör Erica Norman tel (0) Redaktionsadress Ålands Sjöfart & Handel PB 121, AX MARIEHAMN Medarbetare i detta nummer Lars-Erik Eriksson Helena Forsgård Erica Norman Ann-Sofi Sund Pärmbild Foto: Jacob Saurén Prenumeration/Fakturering Birgitta Andersson Alandia-Bolagen PB 121, AX MARIEHAMN tel (0) birgitta.andersson@alandia.com eller prenumeration@sjofart.ax Annonser Ann-Sofi Sund tel (0) annsofi.sund@sjofart.ax Tryckeri Mariehamns Tryckeri, ISSN Grafisk Design/Layout Maridea Reklambyrå Utgivare Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f. Dessutom officiellt språkrör för Ålands Nautical Club, Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum samt Ålands sektion av Kap Horn-föreningen. Förbundets styrelsemedlemmar Ordförande: Dan Mikkola, Leif Nordlund, Anders Nordlund, Hanna Hagmark-Cooper, Olof Widén, Agneta Karlsson, Daniel Dahlén Redaktionsråd Dan Mikkola Erica Norman Jörgen Pettersson Redaktionen ansvarar ej för insända, ej beställda texter och bilder. Anonyma insändare publiceras ej. Eftertryck förbjudes. Allt skrivet material mottas elektroniskt. Sommarens stora dubbelnummer av Ålands Sjöfart & Handel kommer den 17 juni 2010 På minnets redd sidan 26 Smörgåsbord för den som vill till sjöss sidan 6 Ledare... 1 Smörgåsbord för den som vill till sjöss... 6 Tre utmaningar för finansministern Färöarna erbjuder eget register...12 Felinvesteringar största hotet Årets vinter 100 miljoner kronor dyrare...19 Svavelkrav kan slå tillbaka På minnets redd Nytt system ger bättre fartyg...30 Färöarna erbjuder eget register sidan 12 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 3

4 A modern fleet of Ro-Ro ships for safe, efficient, economical and environmentally friendly seatransports TORGGATAN 2B, P.O.BOX 175, FI MARIEHAMN, FINLAND PHONE , FAX WEB Birka Cargo Ab Ltd was founded in 1990 and is today a part of Eckerö Group. The head office of Birka Cargo is situated in Mariehamn in the Aaland Islands, a center of shipping in Finland. The company s policy is to develop, in close cooperation with major charterers, solutions for sea transportation on long term basis. Birka Cargo operates a fleet of modern Ro-Ro vessels under finnish flag, all on long-term charters to first class charterers. In accordance with the company s policy these vessels have been designed and developed together with the charterers for their sea transportation systems. We are continuously looking for new ways for further developments in the field of the shipping industry. The environmental issues are of high priority in Birka Cargo s policy resulting in installations of SCR catalytic NOx reduction facilities on our vessels. Our activities are covered by an environmental management system in accordance with the ISO standard. Zapp! 09

5 SMÖRGÅSBORD för den som vill till sjöss av Helena Forsgård Rekryteringsmässan Sjöfartens Dag fyller hela Alandica. Över 40 utställare är anmälda och seminarier och föreläsningar pågår hela dagen i olika utrymmen. Mässan, som riktar sig både till blivande och till etablerat sjöfolk, bjuder på ett välfyllt smörgåsbord där man kan välja sina favoriter, säger Eva Mikkola-Karlström i arrangörsgruppen. En av årets nyheter är en ledarskapsföreläsning med IFK Mariehamns A-lagstränare Pekka Lyyski. Mässansvariga, Eva Mikkola-Karlström hälsar välkommen till Alandica och årets upplaga av Sjöfartens Dag. Rekryteringsmässan arrangeras för nionde året och väntas locka rekordmånga besökare. f o t o: He l e n a For s g å r d Mässan Sjöfartens Dag har vuxit ur barnskorna och står i dag stadigt på egna ben. Ett bevis för det är att utställare utanför Åland numera hör av sig och vill vara med. Eva Mikkola-Karlström, vice vd vid Godby Shipping, är en av initiativtagarna till mässan och en spindel i nätet i arrangörsgruppen. Hon säger att Sjöfartens Dag fått möjlighet att växa tack vare det nya kultur- och kongresshuset Alandica, som passar utmärkt för mässans behov. I foajén och övriga öppna utrymmen finns plats för utställarna, medan seminarier och föreläsningar kan hållas samtidigt i stora salen, auditoriet och mötesrummen. Vi har ett bra urval av branschen som helhet i årets program och många intressanta föreläsningar, säger Mikkola-Karlström. Viktigt lagarbete Fotbollstränaren Pekka Lyyski är en av föreläsarna och det är inte så märkligt som det kanske först låter. Ombord på ett fartyg handlar det också om lagarbete hur man får olika viljor, ofta från olika kulturer, att samarbeta för det gemensammas bästa. Rederier, skolor, klassningssällskap och branschorganisationer finns med bland utställarna, som kommer från Finland och Sverige Vi ser Sjöfartens Dag som en långsiktig satsning, branschen behöver utbildat folk och vi kan erbjuda intressanta jobb, både på hemmaplan och ute i världen. förutom från Åland. Även företag, som säljer utrustning till rederier finns med, bland dem Wärtsilä och Hyde Marin. Samlat grepp Sjöfartens Dag ordnades första gången 2001 av Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart. Före det hade skolorna och rederierna i olika grad marknadsfört sig på egen hand vilket ledde till både splittrade och begränsade insatser. Det här ville förbundet ändra på genomslagskraften skulle bli så mycket bättre om man samlade alla aktörer till en gemensam insats. Sagt och gjort. Sjöfartens Dag var född och arrangörerna tog från början ett aktivt grepp om besökarna. Huvudmålgruppen elever på högstadiet som stod i beråd att välja sin fortsatta utbildningsväg hämtades med bussar och kördes till mässan. Det greppet har man fortsatt med. I år är elever i både årskurs 8 och 6 speciellt inbjudna eleverna i nian har redan valt sin fortsatta utbildning och redan i mitten av mars var över 500 elever från olika grundskolor runt om på Åland anmälda. Också studerande i Ålands sjömansskola och på sjöfartsprogrammen vid Högskolan på Åland är inbjudna. 6 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 7

6 Gard_Alands_120x175TA:Gard_Alands_120x175TA 16/3/10 12:51 Page 1 Konsert som guldkant För eleverna ordnas bransch- och rederipresentationer i stora salen och sedan får de givetvis mingla runt bland utställarna. På kvällen ordnas en konsert med en känd artist som en extra guldkant, säger Eva Mikkola- Karlström. I fjol uppträdde den svenska trion E.M.D som verkligen gick hem hos publiken. I år kommer två band: Broken Doors och Noll Disciplin. Medan konserten pågår i stora salen ges information om sjöfartsbranschen i auditoriet och den vänder sig i första hand till föräldrar. Eva Mikkola-Karlström säger att det är svårt att exakt mäta effekterna av Sjöfartens Dag men klart är i alla fall att antalet sökande till Ålands sjömansskola ökat på senare år och bland de sökande finns fler ålänningar än tidigare och fler har skolan som sitt förstahandsval. Vi ser Sjöfartens Dag som en långsiktig satsning, branschen behöver utbildat folk och vi kan erbjuda intressanta jobb, både på hemmaplan och ute i världen. En av studiehandledarna på högstadiet säger att det är roligt att branschen engagerar sig och bjuder till och att skolans elever i de aktuella årskurserna deltar i programmet under förmiddagen. Sjöfartsbranschen bjuder på ett bra helhetskoncept där även temadagen Välj Sjön! Ungdomar i stora lass skeppas till Sjöfartens Dag i Mariehamn. Alla sjätte- och åttondeklasser på Åland bjuds till mässan och belöningen för besöket är en biljett till kvällens konsert. f o t o: Er i c a No r m a n ingår. Det berikar vår skolvardag, men än kan jag inte påstå att aktiviteterna lett till att fler av våra elever väljer någon sjöfartsutbildning, säger hon. För aktivt sjöfolk Numera vänder sig Sjöfartens Dag också till etablerat sjöfolk. Eva Mikkola-Karlström nämner till exempel de två föreläsningar som Wilhelmsen Ships Service, världens ledande nätverk för maritima tjänster, ordnar och som handlar om sjöfartens miljöpåverkan. LNG som framtidens fartygsbränsle tas också upp i en föreläsning med Henning Mohn. Niklas Rönnberg från Rederierna i Finland föreläser om Port State Control inom EUområdet också det en intressant föreläsning för aktivt sjöfolk, och den som är intresserad av sjöfartspolitik kan gå på seminariet Same ship. Same sea. Different ambitions? som arrangeras av Ålands landskapsregering tillsammans med Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart. Alandia Marin har ordnat ett sjöförsäkringsseminarium i närmare 20 år, i år liksom under de senaste åren hålls seminariet i samband med Sjöfartens Dag och riktar sig både till redare och aktivt sjöfolk. Vi vill vara med och stöda evenemanget och visa på det sjöfartskluster som finns på Åland. Aktuella ämnen lyfts fram under seminariet som hålls på engelska eftersom vi även vänder oss till redare i exempelvis de baltiska länderna, säger Jan Limnell, direktör vid Alandia Marin. I år handlar seminariet bland annat om vad redare kan tjäna på att ha ett eget riskmanagement-system och om pirater som ett hot till sjöss. Sjöfartens Dag har ingen direkt motsvarighet i våra närregioner där det mest finns nischade sjöfartsmässor. Vi har potential att växa i Alandica med både fler utställare och föreläsare, säger Eva Mikkola-Karlström. Offering real financial strength First class financial strength is the key foundation for a long term partnership. With the highest security available in the marine mutual market, you can rely on us to protect you against the risks that concern you, and to compensate you promptly for your losses. Find out more visit our website on SJÖBEFÄL MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT! Vill du få ett internationellt yrke med hela världen som arbetsfält? Högskolan på Ålands sjö utbild ningar passar dig som är intresserad av teknik och samtidigt tycker om att jobba med människor. Ingenjör Elektroteknik 240 sp Behörighet som elmästare till sjöss där du ansvarar för el- och styrsystem på moderna fartyg och vid annan off-shoreverksamhet. Ingenjör Maskinteknik 270 sp Det nns idag ett stort behov av maskinbefäl överallt i världen. Du får en internationellt god känd utbildning med mycket gott rykte. Du kan jobba som övermaskinmästare men har även en utbildning som är attraktiv för många jobb på land. Sjökapten 270 sp Internationellt godkänd sjökaptens utbildning som varvar teori med praktik i moderna simulatorer och ombord på fartyg. Ansökningstiden är 15 mars 15 april 8 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 9

7 TRE UTMANINGAR för finansministern av Helena Forsgård Utsläpp, utflaggning och utbildning. Det är tre utmaningar för den åländska sjöfarten enligt finansminister Mats Perämaa. Han vill höja landskapsregeringens sjöfartsprofil och visa att man värdesätter och prioriterar näringen. Han är också på väg till Färöarna för att studera hur ögruppens fartygsregister fungerar. Eget fartygsregister? Ett eget fartygsregister för Åland är ett ämne som tas upp under forskningsinstitutet Aicis sjöfartsseminarium som hålls april på Alandica. Det självstyrda Färöarna har redan ett och ögruppens näringsminister kommer till Åland och deltar i seminariet och Sjöfartens Dag. Perämaa är också på väg till Färöarna för att på ort och ställe sätta sig in i hur registret fungerar och vilka framgångar det lett till. Man kan inte överföra ett koncept rakt av från ett område till ett annat och vi måste noga studera den behörighetsfördelning vi har mellan Åland och Finland men visst är ett eget fartygsregister för Åland en intressant frågeställning, säger han. Perämaa är en av talarna vid sjöfartsseminariet. Hans anförande handlar om möjligheter och utmaningar för den åländska sjöfarten och han ger även en historisk tillbakablick med viktiga nyckel-tal. Bland utmaningarna nämns EU:s nya Åland kan påverka även i frågor där vi inte har egen behörighet. skärpta direktiv om svavelhalten i fartygsbränslet. Från 2015 får bränslet, som fartyg i trafik i norra Europa använder, innehålla högst 0,1 procent svavel vilket i praktiken innebär att dagens tjockolja inte längre kan användas. Att minska övriga utsläpp i avgaserna är också en utmaning liksom att avvärja hotet om fler utflaggningar. Vi måste också säkerställa att vi har en attraktiv sjöfartsutbildning som även lockar åländska studerande, säger Mats Perämaa. Sjöfarten är oerhört viktig för Åland men statsmakten visar inte alltid så stort intresse för sjöfartsfrågorna. Det är inte heller så lätt att övertyga riksmyndig-heterna om att vissa åtgärder behövs. Den åländska och finländska sjöfarten har inte heller kunnat utvecklas i enlighet med sin potential, säger landskapets finansminister Mats Perämaa och fortsätter: Därför vill vi nu ta ett grundgrepp om branschen och följer upp den klusterutredning som gjordes för cirka tio år sedan. Sjöfartsutredningen som nu utförs av Ålands statistik- och utredningsbyrå Åsub, ska inte bara ge en bild av näringens betydelse för Åland utan även för närområdena. Det är viktigt för framtida diskussioner och beslut att man har en sanningsenlig helhetsbild. Vid senaste utflaggning till Sverige blev det mycket uppmärksamhet kring skattebortfallet för de åländska kom-munerna. Visst, det är en betydande summa som kommunerna går miste om, men utredningen som görs nu, visar till exempel att näringen köper in varor för många tiotals miljoner euro, kanske till och med kring 100 miljoner, varje år från åländska företag. Det är bra att vi känner till proportionerna, säger Perämaa. Ålands finansminister Mats Perämaa tar nu ett helhetsgrepp om sjöfarten. Maritim klusterutredning, studiebesök på Färöarna och arrangemang av ett sjöfartspolitiskt seminarium står på agendan. Fo t o: Ål a n d s La n d s k a p s r e g e r i n g Nå ett handslag En referensgrupp har tillsatts för utredningen med representanter även för branschen och arbetstagarorganisationerna. När utredningen väl är klar vill finansminister Mats Perämaa se en utvidgad grupp som studerar resultatet och kommer med förslag till åtgärder. Det är viktigt att alla inblandade parter samhället, redarna och arbetstagarna, som ibland kan komma på kant med varandra eftersom olika åtgärder som vidtas drabbar de olika grupperna på olika sätt kan nå fram till ett handslag och komma överens om en linje som gynnar och utvecklar sjöfarten. Perämaa vill också frigöra personella resurser för att få någon som arbetar med sjöfartsfrågor vid landskapsregeringen och talar för att skapa ett konkurrensneutralt läge för sjöfarten där snusutflaggningen blivit en symbolfråga för motsatsen. Åland kan påverka även i frågor där vi inte har egen behörighet. Vi jobbade hårt för införandet av tonnageskatt och det lyckades, säger han som ett exempel. Under Sjöfartens Dag den 15 april är landskapsregeringen med och arrangerar ett seminarium Nordic Shipping Policy Seminar också det ett led i satsningen att höja regeringens sjöfartsprofil. Seminariet, som har en tydlig politisk profil, arrangeras för andra året tillsammans med Förbundet för främjandet av Ålands Sjöfart Strandgatan 35 AX Mariehamn info@hotellarkipelag.ax 75 /pers i dubbelrum med balkong, fri entré till nattklubben, frukostbuffé och morgonbastu med pool. Söker du nya medarbetare eller söker du nytt jobb? Sjöförmedlare: Eva Hilander, tel Sussi Sjölund, tel Nyttja dina kontakter vi är en av dem! Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet Ålandsvägen 31, PB 2026, AX MARIEHAMN, e-post:info@ams-aland.fi 10 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 11

8 PÅ EGNA BEN Färöarna erbjuder eget register De senast registrerade fartygen är nybyggen med större kapacitet. Självklart har även de färöiska redarna slutit upp bakom sitt eget register. Vi har överträffat vår egen målsättning med nya registreringar, och målet till 2012 är att nå upp till 100 fartyg i FAS. Sedan går vi vidare därifrån, säger Tommy Petersen. De sade nej tack till EU och gick sin egen väg, fast övertygade om att ön i norra Atlanten kan stå på egna ben. Nu tar de självständigheten ett steg längre och erbjuder ett internationellt skeppsregister, som kvalitetsmässigt kan jämföra sig med de bästa registren. Så, trodde ni att Färöarna är likställt med fiske har ni fel. Nu är det internationell shipping som gäller på breddgraderna 62 00'N, ' W. Våra politiker insåg att Färöarna behövde ytterligare ett ekonomiskt ben att stå på, förutom fisket och fiskeförädlingsindustrin. Och politikerna identifierade shipping som den näring vi både kan och vill utveckla. Så enkelt kan det vara, om den politiska viljan finns, berättar Tommy Petersen, direktör för det Färöiska Internationella Skeppsregistret, FAS. Färöarnas skeppsregister har funnits ända sedan 1992, men det var först i januari 2009 som ett aktivt arbete inleddes med att marknadsföra registret. För Färöarnas del handlar det inte främst om att vi ska tjäna pengar på själva registret. Det är spin-off effekterna för de landbaserade tjänsterna som kommer att ge intäkter till Färöarna och skapa arbetstillfällen, säger Tommy Petersen. Win-win situation Färingarna har således skapat en situation där Färöarna som samhälle och de rederier som väljer att registrera sina fartyg där, är vinnare. Från politiskt håll förväntar man sig att på sikt dels locka tillbaka färingar som i dag arbetar inom shippingindustrin i Danmark och dels ska högkvalificerade företag som advokater, mäklare, bemanningsföretag, revisorer och agenter få ett uppsving. Vi räknar inte med att skapa intäkter för Färöarna genom registreringsavgiften det är en engångssumma och den är försumlig. Utan det viktiga är att locka tillbaka av Erica Norman kvalificerad arbetskraft till Färöarna och även skapa nya arbetstillfällen på land, menar Tommy Petersen. Registret har varit igång enbart ett år, och man har redan noterat 70 arbetstagare med direkt koppling till shippingindustrin. Även responsen från rederier främst i Norge och Sverige har varit positiv. Förra året registrerades elva nya fartyg i FAS, vilket innebar en ökning med 27 procent av antalet inflaggade fartyg och en ökning med 73 procent av GT. Bland andra svenska Furetank Rederi AB och Gotlandsbolaget samt Nor-Lines AS från Norge. Innevarande år har tre fartyg redan registrerats från danska och norska rederier. En av fördelarna med det färöiska registret är det obyråkratiska arbetssättet. Kansliet är litet och består av från vänster Randarsól Mohr, Sunneva Davidsen Sóleyð Poulsen och Tommy Petersen. f o t o: FAS Politisk stabilitet säljer Tommy Petersen åker och besöker rederier i Sverige och Norge för att presentera FAS, men han blir också direkt kontaktad av intresserade rederier. Och de frågor han först får, främst från svenska rederier är, Hur är den politiska stabiliteten? Står politikerna verkligen bakom registret?. Tommy Petersen kan med gott samvete svara att den politiska stabiliteten är god och att politikerna till 100 procent står bakom registret. Andra viktiga frågor för redarna är att de internationella konventionerna följs, och att lagstiftningen är likartad den övriga i Norden. Utöver detta uppskattar de redare som väljer att flagga sina fartyg på Färöarna att det är en liten administration. Man når den man vill tala med direkt och det är smidigt och obyråkratiskt. Och den finansiella delen av utflaggningen är självklart en viktig del för redarna. Vi väljer att inte fråga rederierna hur mycket de sparar på att flagga till vårt register, men vi vet att det finansiellt lönar sig bra för rederierna, eftersom vi tar ut förhållandevis låga avgifter, säger Tommy Petersen. Det svenska Donsörederiet, Furetank, som har valt att flagga ut till Färöarna är dock öppna med vad man tjänar. Till Svensk Sjöfartstidning säger Furetanks vd, Lars Höglund att det innebär en besparing på drygt dollar om dagen i lägre bemanningskostnader, per fartyg. Totalt sparar rederiet drygt tre miljoner kronor per fartyg och år. En stor ekonomisk fördel med det färöiska skeppsregistret är att redarna får tillbaka hela inkomstskatten som betalas in av sjömännen, 35 procent på den inbetalda lönen. De flesta redarna väljer att betala in de sociala avgifterna på sjömännens löner till det land där de hör hemma. Tonnage-skatten håller också bra standard jämfört med de övriga nordiska länderna och före-tagsbeskattningen är på låga 18 procent. Så mycket talar för att flera rederier väljer Färöarna som sin hemmahamn, men det finns också några moln på Den färöiska flaggan vajar på allt fler fartyg. Målsättningen är att ha 100 inflaggade fartyg i registret år f o t o: FAS Fakta om Färöarna Storlek: m 2 Valuta: Färisk krona (DKK) Befolkning: Språk: Färöiska Regering: Självstyrda under Danmark Industri: Fiske och fiskeindustri himlen. EU regler gäller inte Färöarna valde att ställa sig utanför EU, främst för att få behålla självbestämmandet över sitt fiske, som är ekonomiskt väldigt viktigt för Färöarna. Det här medför dock, exempelvis, att europeiska cabotageregler inte gäller för den färöiska flottan, utan man måste förhandla fram separata avtal med olika länder. I dag har man separata avtal med Sverige, Norge, Danmark och Island samt traditioner från cabotageseglats i Nordeuropa. Färöarnas egen handelsflotta är relativt gammal, och det slår hårt på den internationella lista som upprättas över vilken kvalitet en nations tonnage har. I dag finns Färöarna överst på den grå listan, och man arbetar målinriktat på att komma upp till vita listan. Det sker genom arbete med intern uppföljning och att ytterligare kvalitetstonnage kommer till registret. År 2012 räknar Färöarna med att ha kvalat in på den vita listan, med hjälp av alla utländska rederier med kvalitets-tonnage som då, förhoppningsvis, har valt att flagga färöiskt. 12 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 13

9 Tor Wergeland, konsult och tidigare Associate Professor vid Norges Handelshögskola och Copenhagens Business School, är en av talarna på årets sjöfartspolitiska seminarium. f o t o: Pr i va t HPP_aland.indd Day and night your guiding light. Felinvesteringar största hotet av Ann-Sofi Sund Det behövs nytänkande inom sjöfarten för att lyfta branschen ur lågkonjunkturen. Ekonomisk tillväxt är inte nog. Ny teknologi och bättre investeringsstrategier måste till. Global marine services from the world s strongest classification and certification group Hermanstads strandväg 10, Helsingfors Tel (010) Fax (010) Slottsgatan 88, Åbo Tel (010) Fax (010) FIN_NS@fi.bureauveritas.com V E R I STA R Om vi bortser från den globala finanskrisen som i betydande grad har dämpat efterfrågan, så har sjöfarten skapat problem åt sig genom att beställa alltför många fartyg. Det är en självtillverkad kris som ännu kan ta några år, säger Tor Wergeland. Tor Wergeland har lång erfarenhet av forskning och undervisning i bland annat internationell ekonomi och sjöfartsekonomi. I dag driver han eget konsultföretag och till hans specialområden hör marknadsanalyser och internationella strategier. Områden som fick en styvmoderlig behandling i många rederier, allt medan fraktraterna steg och orderböckerna fylldes på det glada 2000-talet. Det måste ha varit någon slags marknadspsykologisk defekt, man kontraherade för att grannen kontraherade. Redarna har dessutom investerat i gårdagens teknologi, och det är tragiskt att man inte beställde fartyg som var mer anpassade till de miljökrav som kommit efter hand. Det kunde ha stärkt konkurrensförmågan betydligt. Analys och strategi En ökad marknadsförståelse är en avgörande framtida konkurrensfaktor för nordiska rederier. Sjöfartsnäringen behöver duktiga marknadsanalytiker och strateger, och rederierna bör satsa på att anställa välutbildade personer med rätt kompetens. När de inte kan konkurrera med kostnader, måste rede- 14 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 15

10 Miljön är en joker som kan slå åt båda hållen. Det är en utmaning som måste mötas med ny teknologi och som kan vändas till en konkurrensfördel, om redarna är tillräckligt smarta. rierna konkurrera med bättre marknadsanpassning och högre kvalitet, förklarar Tor Wergeland. Det kan också vara dags att tänka i nya banor på managementsidan, och göra upp med en konservativ företagskultur som ännu lever kvar på sina håll. Tor Werge-land nämner AP Møller-Mærsk som exempel på ett företag som vågat tänka nytt och rekryterat utanför branschen. Koncernchef Nils Smedegaard Andersen, som tillträdde 2007, var tidigare VD för Carlsberg. Idag har AP Møller-Mærsk, enligt Wergeland, fått en mer slimmad och effektiv organisation som kan föra dem ur krisen. Miljöjoker Hårda regionala miljökrav, som i Östersjön, skapar en snedvriden konkurrens. Samma miljökrav borde gälla över hela världen. Men här finns också strategiska och teknologiska utmaningar. Speciellt för närsjöfarten, som försöker ta marknadsandelar från landtransporterna. Jämfört med andra transportslag är fartygstransporter mer energieffektiva, och Tor Wergeland anser att sjöfarten borde bli bättre på att lyfta fram miljöargumentet till kunderna. Miljön är en joker som kan slå åt båda hållen, men som kan ge sjöfarten möjligheter. Det är en utmaning som måste mötas med ny teknologi och som kan vändas till en konkurrensfördel, om redarna är tillräckligt smarta. Hur ser då ett positivt scenario ut för sjöfarten i Norden om tio år? Nordisk sjöfart är världsledande när det gäller teknologi, man har lyckats profilera sig på miljö och har blivit bättre på att anpassa sina investeringsstrategier. Om vi lyckas med alla de tre punkterna, tror jag absolut att nordisk sjöfart är konkurrenskraftig om tio till femton år, säger Tor Wergeland. Och vilket är det största hotet mot den framtidsbilden? Redarnas egen stupiditet, att de investerar fel. A unique combination of customised service and financial strength Helsingfors: Jan Forstén Mariehamn: Olli Kytö FÖRTÖJNING HI-FOG SPRINKLER CENTRALT I ÖSTERSJÖN LIGGER DIN LOGISTIKPARTNER INOM TEKNIK! VI BETJÄNAR SJÖFART OCH INDUSTRI! TEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 17

11 Fraktlinje Långnäs Nådendal A successful insurance broker recognizes opportunities, where others only see obstacles and identifies solutions even for complicated risks. Norr Mälarstrand 34 S Stockholm Sweden Tel. +46 (0) Fax: +46 (0) marine@fairwater.se Årets vinter 100 miljoner kronor dyrare t e x t: Er ic a No r m a n foto: Master Anders Johnsson, Vidar Viking Vi har blivit bortskämda med lindriga vintrar under lång tid. Den gångna vintern har varit ganska normal, om än lite strängare. Problemet är att människan glömmer snabbt, och isläget är lite som snöröjningen vi blir förvånade varje år det kommer snö som måste röjas. 18 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 19

12 Vidar Viking var en av de isbrytare som kallades till Tjärven för att assistera fartyg i mitten av mars när det svåra isläget kulminerade. Ulf Gullne är chef för isbrytningsledningen vid svenska Sjöfartsverket, och den person som är huvudansvarig för alla isbrytare i trafik på de svenska farvattnen. Enligt honom ska vintern som gick betecknas som normal, och de problem som har uppkommit beror på att vi under så lång tid blivit bortskämda med lindriga vintrar, så att vi har glömt hur det faktiskt är att leva i Norden och därmed hur man ska hantera normala islägen. Glömska eller inte, antalet fartyg som har behövt assistens av isbrytare har flerfaldigats denna vinter. Förra året, som var en lindrig vinter, assisterade vi fartyg medan vi nu, i mars, med två månader kvar av is på haven redan har assisterat fartyg med olika isklasser från olika nationer, berättar Ulf Gullne. Falsk säkerhet Isklassning av fartyg invaggar på ett sätt till falsk säkerhet. Ett fartyg som är klassat 1A Super, är konstruerat för att stå emot extrema isförhållanden, med över en meter tjock is eller tre meter krossad is. Fartyget ska också klara att bryta upp en egen isränna, där rodret och propellrar tål påfrestningen när man svänger i isen. Men när stora ispartier packas av till exempel vind i trånga passager, klarar de inte att forcera is, vilket inte ens isbrytarna själva gör. Än mindre ett fartyg med isklass 1C, som normalt skall klara ett istäcke på cm. I vinterns isproblem har fartyg med olika isklasser varit inblandade, vilket ger stöd åt Gullnes teori att den mänskliga faktorn har spelat en stor roll. Om man tittar på isens tjocklek vid jämn is, har det inte varit mer än centimeter is, vilket egentligen isklass 1C ska klara. Men problemen uppstår när en stor mängd is packas av vind. Och där har den mänskliga faktorn spelat in när det gäller att bedöma sitt fartygs egentliga kapacitet och isens faktiska tjocklek, menar Ulf Gullne. Isbrytning kostar Att assistera så många fartyg som det handlar om denna säsong tär självklart på budgeten. Tillförordnade generaldirektören på Sjöfartsverket, Noomi Eriksson, beräknar att kostnaderna för årets isbrytningsverksamhet kommer att hamna på 100 miljoner kronor mer än budgeterat. Isbrytningen bekostas genom att fartygen betalar farledsavgift, så det är inte skattefinansierat. Och alla fartyg, oberoende av nationalitet har rätt att få assistens vid behov, säger Noomi Eriksson. Behoven var uppenbart stora när sex fartyg satt fast vid Tjärven utanför Kapellskär i Ålands hav i början av mars. Förhållandet vid tillfället var extremt, förorsakat av stark vind som pressade upp isen från Bottenhavet. Läget var till och med besvärligt för isbrytarna. Under en kort period steg ordväxlingen högre än isvallarna mellan inblandade rederier och Sjöfartsverket. Vems var egentligen felet till den uppkomna situationen? Rederiernas, sa Sjöfartsverket. Sjöfartsverkets, sa rederierna. Noomi Eriksson ansåg att diskussionen som fördes, till stor del via media, var allt annat än konstruktiv, varför hon tog initiativ till ett möte mellan Sjöfartsverket och de inblandade rederierna. Jag ringde upp Viking Lines vd Jan Kårström, och vårt samtal ledde till ett mycket konstruktivt möte tillsammans med andra berörda rederier, där vi kunde reda ut vad som hade hänt och identifiera vilka lärdomar vi kan dra av detta, berättar hon. Förbättrade rutiner Noomi Erikssons analys av det som hände handlar också till stor del om den mänskliga faktorn, som kan åtgärdas genom att rutinerna ses över. Från Sjöfartsverkets sida handlar det om att ge klar och tydlig information och från rederiernas sida handlar det om att lyssna på och ta till sig den information man får. I dag har varningarna kanske körts ut för sent, och inte varit tillräckligt tydliga. Vi ska alarmera tidigare i termer av att vädret kan förorsaka isproblem. Men vi kan inte förbjuda någon i ett sådant läge, utan ge tydliga rekommendationer som vi hoppas fartygen följer, säger Noomi Eriksson. Båda sidor kan således förbättra sina rutiner och man tillsätter nu en arbetsgrupp som ska gå igenom händelserna, dra lärdomar och komma med rekommendationer. Arbetet ska vara klart i god tid till nästa vinter. Välkommen och jobba till sjöss! Tilläggsuppgifter och ansökningar Tallink Silja i ett nötskal: Tallink Silja Oy är en del av AS Tallink Grupp som är ett av Östersjöområdets största passagerar- och fraktrederier. Tallink Silja Oy trafikerar i Finland från Helsingsfors till Tallinn och Rostock under brandet Tallink samt under Silja Line brandet från Helsingfors och Åbo via Åland till Stockholm. Företaget sysselsätter i land ca 600 och till sjöss på Silja Line fartygen (M/S Silja Serenade och M/S Silja Europa) ca 1000 personer. AS Tallink Grupp är börsnoterat i Tallinn. Fartyg från Viking Line och Finnlines försöker alla samtidigt ta sig igenom den packade isen vid Tjärven. Det gick som bekant inte så bra. Vidar Viking kommer till undsättning. Ålands hotell- och restaurangskola startar följande utbildningar i höst Servitör 40 sv Hotell- och konferenspersonal 40 sv Barmästare 20 sv Ansökningstiden utgår den 6 juni info@ahrs.ax tel ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 21

13 Leading expertise for a safer world. Climate compensation for sustainable shipping. Svavelkrav kan slå tillbaka av Elisabeth Nauclér, riksdagsledamot Norr Mälarstrand 34 S Stockholm Sweden Tel. +46 (0) Fax: +46 (0) info@greensea.se Östersjöns status är alarmerande dålig och havsområdet hör enligt ett flertal ekologiska indikatorer till de mest förorenade i världen. Vattenomsättningen är mycket långsam, medeldjupet är bara 54 meter och Östersjön har därmed mycket liten vattenvolym. Avrinningsområdet är fyra gånger större än dess egen area och det bor nära 85 miljoner människor inom Östersjöns avrinningsområde. Our reputation is founded on the skills and the experience of the people who make up our team around the world. Every piece of advice we give is underpinned by a global research and development network that is continually helping us find new and better ways to improve safety and quality in the marine industry. We are committed to being at the forefront of technological innovation in our industry and to sharing that knowledge to help make the world a safer place. Learn more about our global network go to Services are provided by members of the Lloyd s Register Group. KARAT 8-STRAND MAXI Highest strength of the conventional mooring ropes No loss of strength when wet Low weight - easy handling Low elongation Very low snap-back effect ScanRope Marine AS Phone: mailbox@scanropemarine.no Det är enkelt att konstatera att utsläppen måste begränsas och så har skett, men trots det har Östersjöns ekologiska status generellt sett inte förbättrats nämnvärt. Inte en enda av Östersjöns randstater har några betydande resultat att visa upp till exempel på begränsning av den diffusa belastningen från jordbruket. Regeringen har i sin Östersjöpolitik två prioriteringar, nämligen att förbättra Östersjöns miljöstatus och öka sjöfartens säkerhet. Sjösäkerheten skall förbättras genom att olyckor förebyggs. Investeringar i sjösäkerhet är försvinnande små jämfört med de kostnader som uppstår när det händer en stor oljeolycka på Östersjön. Olyckor kan motverkas genom trafikstyrning och trafikövervakning, krav på fartygskonstruktioner för sjöfart vintertid, trafikbegränsningar, bättre lotsning och olika krav på fartyg och besättning. Så långt är vi nog alla eniga, men vad som väckt riksdagens intresse och då särskilt utrikesutskottets är Finlands löften inom IMO att minska svavelhalten i bränslen inom sjöfarten i Östersjöområdet till 0,1 procent från och med Målet är att gradvis minska utsläppen i hela världen från nuvarande 4,5 procent till 0,5 procent. Det råder ingen tvekan om att det är en nödvändig åtgärd, men frågan är Elisabeth Nauclér är Ålands riksdagskvinna i Finland och ger i Ålands Sjöfart & Handel sina personliga reflektioner över arbetet med sjöfartspolitiken i riksdagen. f o t o: Fi n l a n d s r i k s d a g om det är väl genomtänkt och ens har önskad effekt att i Östersjön redan nu gå in för 0,1 procent utan att först ha tagit reda på de verkliga kostnaderna för den finska industrin. Alla Östersjöstater omfattas inte av IMO:s regler och frestas självfallet fortsätta med den nuvarande svavelhalten. Om kostnaderna blir oöverstigliga för industrin kan de frestas anlita fartyg som inte följer reglerna. Sjöfarten är en global aktör som kan operera på andra marknader än Östersjön i väntan på att forskningen kring alternativa bränslen nått längre, men är det vad vi önskar oss? Bränslen omfattas av EU:s svavel-direktiv och kommissionen har planer på att komma med ett förslag till ändring av direktivet i år för att genomföra IMO:s beslut, och frågan är om inte Finland borde ha väntat på ett gemensamt initiativ på europeisk nivå. Vi skall komma ihåg att EU är en betydligt tyngre förhandlingspart när det gäller att komma överens med Ryssland. 22 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 23

14 Intresserad av att jobba hos oss? Viking Line Abp är ett börsnoterat aktiebolag och det marknadsledande varumärket i passagerartrafiken på Östersjön med trafik mellan Finland, Åland och Sverige samt mellan Finland och Estland. Koncernen bedriver trafik med sju fartyg och omsätter ca 471 miljoner euro. Den årliga trafikvolymen uppgår till 6,4 miljoner passagerare och fraktenheter. Antalet årsarbetsplatser är ca Läs mer på SJÖFARTENS DAG 2010 MARIEHAMN UTSTÄLLARE Aboa Mare AICS Alandia-Bolagen ASP Ship Management Scandinavia Chalmers tekniska högskola Det Norske Veritas Finlands maskinbefälsförbund Finlands Sjömans-Union Finlands skeppsbefälsförbund Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart Gard (Baltic) Germanischer Lloyd Scandinavia Godby Shipping Gränsbevakningsväsendet Hyde Marine Högskolan på Åland IFK Mariehamn, fotboll Langh Ship Lloyd s Register EMEA MobileNetControl Scandinavia, Satpoint Onboard-NAPA Prima Shipping REKRYTERINGSMÄSSA TORSDAG 15 APRIL 2010, KL I ALANDICA KULTUR OCH KONGRESS, MARIEHAMN PRELIMINÄRT PROGRAM Plats Stora salen Auditorium Mötesrum 203 Mötesrum Kasko och P&I försäkring ur ett praktiskt perspektiv, Johan Lång, Gard (Baltic) Bransch- och rederipresentationer Förändringar i ISM-koden Robert Henriksson, Lloyds Register Nordic Shipping Policy Seminar. Arrangörer: Ålands landskapsregering, Ålands sjöfart & handel, Svensk sjöfartstidning. Nordic Shipping Policy Seminar, forts. Nordic Shipping Policy Seminar, forts. Port State Control inom EU-området, Niklas Rönnberg, Rederierna i Finland LUNCH LUNCH LUNCH LUNCH A solutions approach to environmental problems, Wilhelmsen Ships Service Towards a zero emission future for Vessels, Wilhelmsen Ships Service Ledarskap, Pekka Lyyski, IFK Mariehamn Alandia Marine Insurance Seminar Report from the Marine Insurance Market, Jan Limnell, Alandia Do we really learn from our mistakes? Find the root cause, Eddie Janson Mari Train Shipowners risk management, Karl Lumbers, UK P&I Club Piracy shipowners experience, Niels Mathiessen, Clipper Group Summary and close of seminar KONSERT, med Broken Doors och Noll Diciplin Rederi Ab Eckerö Rederi Ab Lillgaard Rederi Ab Vidar Rettig Group Ltd Bore Seaventures Sjömanspensionskassan Sjömansskolan Stockholm Spectec Svensk Sjöfartstidning / Shipgaz Tallink Silja Oy Transas Viking Line Wilhelmsen Ships Service WinNova Wärtsilä Finland Ålands hotell- & restaurangskola Ålands landskapsregering Ålands sjömansskola Ålands sjöräddningssällskap Ålands sjösäkerhetscentrum Ålandstidningen Ships recycling, Ronnie T. Westerman, Germanischer Lloyd ILO Maritime Labour Convention, Anne Ulbricht, Germanischer Lloyd IFK Mariehamn, bolagsstämma För reservation av monter Kontakta: Eva Mikkola-Karlström eva.mikkola@godbyshipping.fi LNG the new fuel for short sea shipping, Henning Mohn, Det Norske Veritas Sustainable cost cutting, Mikael Johansson, Det Norske Veritas Bränslebesparing, Lars- Erik Hellring, Sten Line Emissionsmätning, Jörgen Svensson, Consilium Johan Nyström, Onboard- Napa Sjömanspensionskassan ger individuell pensionsrådgivning under hela dagen. Konserten kl är gratis för de grundskoleelever som deltagit i mässprogrammet. Extra biljetter säljs på mässan under dagen. Samtidigt med konserten ges information om sjöfartsbranschen för föräldrar, studiehandledare och andra intresserade. Seminarierna är öppna för allmänheten, ingen anmälan behövs. Fritt inträde! Välkomna på en inspirerande sjöfartsdag! Arrangörer: Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f., Alandia Bolagen, Ålands Landskapsregering samt Ålands Sjöfart & Handel och Shipgaz Magazine. 24 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 25

15 på minnets redd M/S APOLLO isvintern år 1966 av Lars-Erik Eriksson M/S Apollo i Långnäs hamn vintern I år har vi haft en riktig isvinter som ställt till stora problem för hela sjöfarten. Trots brist på isbrytare har trafiken löpt tillfredsställande och färjorna med sin höga isklass och kraftiga maskiner har klarat sig hyfsat. Betydligt värre var det vintern år Räddningen blev Myrstens lilla Apollo som gjorde tre resor med förnödenheter till Åland från Pargas. Fo t o: Vi k i n g Li n e Isen började lägga sig redan före jul och den 2 januari gick S/S Ålandsfärjan sin sista tur på grund av isläget. Isväg till Åbo från Sund öppnades den 20 januari och underlättade delvis varutransporter till Åland i mindre mängder. Hela 16 fartyg låg upplagda i Mariehamn, främst mindre lastfartyg och sommarfärjor. M/S Aranda var det fartyg som skulle sköta transporterna Åbo Åland men hennes isgående egenskaper var inte bra och hon satt ofta fast på resan till Långnäs. En resa som i värsta fall kunde ta flera dygn. Den 2 februari gick Silja Lines M/S Nordia som sista fartyg över Ålands hav. Finska isbrytarledningen hade bestämt att all trafik skulle ledas via Landsort och Utö. Åland stod nu utan sjötrafik och med en tilltagande varubrist blev läget kritiskt. Saknar cabotagerätt M/S Apollos turlista var rutten Kapellskär Mariehamn Pargas med avgång från Kapellskär klockan 23.00, Mariehamn och framme i Pargas. Avgång kl , framme i Mariehamn och ankomst Kapellskär Isläget gjorde nu att hon fick gå Nynäshamn Pargas. Förseningarna var stora och Myrsten beslöt att ta henne ur trafik. Han erbjöd då Apollo för att sköta varutransporterna Pargas Långnäs för en summa av mk. Ålands landskapsstyrelse antog erbjudandet. Fartyget gjorde en resa Pargas Långnäs med anlöp Långnäs i stället för Mariehamn. M/S Apollo hade inte cabotagerätt till Långnäs hamn utan enbart till Mariehamn, så en ansökan lämnades in för angöring av Långnäs hamn. Finlands statsråd avslog dock ansökan med motivering att cabotagerätt fanns för Mariehamn och att det fanns finska fartyg att tillgå. Silja Line erbjöd sitt fartyg M/S Holmia, men till ett betydligt högre charterpris. En ganska frostig ordväxling utbröt mellan statsrådet och Ålands landskapsstyrelse. Resultatet blev, att Långnäs fick anlöpas för två resor till, på grund av det svåra nödläget. M/S Apollo avgick från Pargas den 11 februari med full last på bildäck 16 långtradare, några personbilar och ett 20-tal passagerare. En av resorna var svår och tog ett helt dygn, där farten var nere i en knop på vissa ställen. Trots detta assisterade hon Aranda som satt fast i isen. Fartyget anlände till Långnäs och kunde lossa sin mycket eftertraktade last av förnödenheter åt ålänningarna. Hon gick M/S Apollo lossar viktiga förnödenheter. Fo t o: Vi k i n g Li n e 26 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 27

16 Detta var första gången ett fartyg använde dylik målning i marknadsföringssyfte i trafik mellan Sverige och Finland. Vykort från Lars-Erik Erikssons samling omedelbart tillbaka till Pargas och lastade för nästa resa som även den hade fullt bildäck. M/S Apollos insats lättade betydligt på Ålands behov av varor. Oljelagren tomma M/S Apollo gick tillbaka till Pargas där hon blev liggande fram till den 18 februari då isbrytaren M/S Murtaja bröt upp isränna för M/S Esso Finlandia och M/S Skandia till Långnäs och Mariehamn. Oljelagren på Åland började bli i det närmaste tomma och en oljelast var nödvändig för landskapet. M/S Apollo hängde med på denna resa och lades sen upp i Mariehamn. Trafiken sköttes nu av M/S Skandia fram till 3 mars då M/S Aranda kom i gång. En isränna fanns nu när Siljas fartyg gick och den 10 mars anlöptes alla bryggor som M/S Aranda brukade angöra. Den 18 mars skulle trafikstart ske för M/S Apollo men isläget var fortfarande svårt och starten uppsköts till den 25 samma månad. Den 15 mars fastnade M/S Skandia i isen vid Tjärven och isbrytaren M/S Karhu fick komma till undsättning. Båda Siljafartygen M/S Skandia och M/S Nordia var nu i trafik på Långnäs. M/S Apollo inledde sin trafik enligt årets turlista, men isläget var fortfarande mycket svårt och den 29 mars var hon försenad 10 timmar på sin resa Pargas Mariehamn. Hårt väder med tjock drivsnö hade gjort isrännan svårforcerad. Först i april månad började isläget lätta. Nämnas kan att den 7 april inledde Vårdöfärjan sin trafik, hon fick både sågas och sprängas loss inför trafikstarten. Den 25 april rådde svår dimma och M/S Apollo gick på grund vid Råggrund nära Ledskär söder om Lemland. Fartyget körde fast i bottenleran men kunde följande dag dras loss av bärgningsfartyget Protector och sjöbevakningsfartyget Uisko. Den lilla M/S Apollo på endast 500 dwt och 4200 hkr kom att göra en viktig insats denna svåra isvinter och många ålänningar minns säkert denna bragd. Competitive tanker chartering, research and projects Stockholm S:t E Maritime & Shipping AB Tel. +46 (0) info@stemshipping.se B Norra Esplanadgatan Mariehamn Välkommen! Tel Fax parkhotel@vikingline.fi parkalandiahotel SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERS for all major makes of diesel engines. Oxelgrensvägen 34, S SÖDERTÄLJE, Sverige Tel: Fax: scancool.sales@swipnet.se Välkomna att boka vårens och sommarens kurser nu! Kontakta oss på telefonnummer +358 (0) eller via vår hemsida Fakta M/S Apollo M/S Apollo levererades den 9 maj 1964 och sattes i trafik på Simpnäs Mariehamn och även Simpnäs Nystad vissa turer. Hon gick under marknadsnamnet Ålandspilen som var målat på hennes utsidor. Ganska snart fick hon smeknamnet Ålandsdarren då hon skakade under gång. Fartyget hade ingen mittcase utan endast sidocase och hela överbyggnaden hängde i utsidorna. År 1965 inleddes ett samarbete med Viking Line och år 1966 bildades marknadsföringsbolaget Viking Line där Myrsten med sin Apollo ingick. Samma röda färg som M/S Apollo var målad med från början kom att ge färg åt skroven på alla övriga Viking Lines fartyg för att ge ett enhetligt intryck. Fartyget såldes redan i september år 1967 till Kanada då hon ansågs vara för liten och ett nybygge var beställt. År 1978 såldes hon vidare till Grekland, där hon under flera namn verkade till år 1996, då hon lades upp i Keratsini. Hon sjunker vid kajen år 2003, bärgas år 2006 och skrotas på plats vid kajen. Byggd av Sölvesborgs varv i Sölvesborg, Sverige Dimensioner: 71,9 x 12,6 x 3,8 m BRT/500 DWT Maskineri: 2 st. Deutz 4 takt dieslar på 2100 hkr st. Fart: 17,5 knop Passagerare: 750 st. Bilar: 75 DNV as your preferred partner DNV has taken the leading role in making LNG propulsion safe and viable for vessels operating on LNG fuel. The first rules were developed by DNV and are likely to be implemented into IMO s new rules for LNG propulsion, the IGF Code, by It is DNV s intention to continue to be the primary mover concerning the technical safety of vessels operating with LNG propulsion; moreover DNV also intends to remain a preferred partner for advisory and operational matters. Det Norske Veritas Oy Ab Keilasatama 5, Espoo Aurakatu 18, Turku Wolffintie 36, Vaasa Alholmintie 72, Pietarsaari Hatanpään Valtatie 34 A, Tampere Norragatan 5, Mariehamn Tel: ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 29

17 Nytt system ger bättre fartyg SUOMEN LAIVANPÄÄLLYSTÖLIITTO- FINLANDS SKEPPSBEFÄLSFÖRBUND r.y. Laivanpäällystön eduksi yli 100 vuotta För skeppsbefälet i över 100 år Service till Handels ottan Unitor vattenbehandlingsoch rengöringskemikalier Brett utbud av serviceoch reparationsprodukter Unicool kylgaser och reservdelar Granskning/service av brandoch säkerhetsutrustning Wilhelmsen Ships Service Ab Luffarbacken 4, FI Esbo Tel Fax: helsinki@wilhelmsen.com Hamnstatskontroller (Port State Control) är en viktig del av sjösäkerhetsarbetet som syftar till att sortera bort undermåliga fartyg som oftast är farliga för last, miljö och besättning samt många gånger underminerar konkurrenskraften för seriösa redare. Adressannonser Sommarens stora dubbelnummer av Ålands Sjöfart & Handel kommer den 17 juni 2010 Inom EU och närliggande länder regleras denna verksamhet av det så kallade Paris MoU-avtalet (Memorandum of Understanding on Control of Ships by the Port State) och i övriga delar av världen finns det samarbetsorganisationer gällande hamnstatskontroll. Trots ett samarbete inom och mellan olika MoU-områden finns det flera tolkningar och procedurer avseende hur dessa inspektioner utförs i olika länder eftersom lokala myndigheter själva sköter inspektionsverksamheten. Hamnstatsorganisationen Paris MOU har beslutat om förändringar i inspektionsverksamheten som skall leda till hårdare granskning av högriskfartyg samt minskad belastning för kvalitetstonnage. Det nya systemet NIR (New Inspection Regime) skall vara på plats från Grunden i det nya systemet är att fartyg kommer att bedömas efter ett antal riskkriterier, bland annat typ, ålder, klassningssällskap, flagg, rederiets säkerhetshistoria, tidigare inspektionsresultat, nyttjandeförbud etc. Fartygen delas sedan in i tre kategorier. Fartyg med hög risk kommer att inspekteras minst var sjätte månad, de i mittenkategorin var tionde till tolfte månad och de i lågriskkategorin var månad. Avsikten är också att fartyg flaggade i nationer på den svarta eller grå listan som får två nyttjandeförbud inom 36 månader ska kunna bannlysas från hamnar i Paris MOUregionen i minst tre månader. Händer det en gång till blir bannlysningen tolv månader minimum och tredje gången blir fartyget permanent bannlyst. För fartyg klassade av IACS klassifieringssällskap, med EU flagg och management i ett EU-land är det således mycket långsökt att fartyget skulle hamna i högriskkategori, såtillvida fartyget inte har ytterst många anmärkningar i tidigare hamnstatskontroller. Detta till trots kan hamnstatsinspektioner leda till problem för fartyg och redare på grund av att nationella myndigheter tolkar regelverket olika. Med det nya regelverket ska eventuella felbedömningar minimeras och EMSA (European Maritime Safety Agency) arrangerar utbildningar för inspektörer runt om i Europa för att skapa enhetliga tolkningar och riskbedömningar. I dagens läge är regelverket och kraven på redaren samt fartygets befäl och besättning mycket strikta och det är därför av största vikt att man kan lita på att regelverk och bestämmelser tolkas på samma sätt runt om i världen. Förhoppningen är nu, när arbetet med att införa de nya reglerna påbörjas, att vi får en enhetlig tolkning av hamnstatskontroller i framtiden. Niklas Rönnberg Rederierna i Finland rf Hangö Oy Axel Liljefors Ab LTD Skeppshandel Esplanaden 134, Box 92, FIN HANGÖ Fax Tel E-post: office@liljefors.fi HELSINGFORS NAVIDEC - A company in the Telemar Group - Satellite, Navigation and Radio Equipment for Maritime Use Oy Navidec Ab Hernesaarenranta 13 FI Helsinki Finland Tel.: Fax: sales@navidec.fi Marine Coatings Protective Coatings Worlds biggest paint manufacturer Oy International Paint Ab Malmarintie 20 (PL 104) Vantaa, Finland Tel (0) Fax +358 (0) Inmarsat Point of Service Activation PSA 1130 Accounting Authority of FI01 maritim trafikavräkning Aktivering av satellitterminaler Försäljning av satellitutrustning, bredband- och TV-lösningar Världstäckande serviceavtal Inmarsat: Vizada,Telecom Italia, Stratos, MVS Iridium,Thuraya och Globalstar Ärttholmskajen 13, Helsingfors Tel , Fax e-post: sales@telemar.fi Holkkitie 14 C 10, H:fors Förfrågningar: Tel. (09) Fax (09) mail@inbux.fi ABB turboladdare Försäljning Tel Fax Service Tel ABB Oy Turbocharging Box Helsingfors 30 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL 31

18 HELSINGFORS vasa åland Skeppshandel Helsingfors Phone Fax helsinki@megroup.fi LLOYD S REGISTER EMEA tel , fax LLOYD S REGISTER QUALITY ASSURANCE tel , fax Oy Backman - Trummer Ab Tel Telex Fax Industrigatan 1, VASA info@batru.fi SKEPPSMÄKLARE, SPEDITÖRER LINJEAGENTER Vikingagränd 6 Tel Telefax 018/22200 Transporter, spedition, förtullning Skeppsförnödenheter SKEPPSFÖRNÖDENHETER Tavastvägen 155 B, FIN Helsingfors Tel Tel (09) , 510, Fax (09) sales@tecmarin.fi, AT-Marine Oy Oy Hempel (Finland) Ab Tfn Fax sales-fi@hempel.com Alexandersg. 48 A, Helsingfors helsinki@lr.org karleby OY M. RAUANHEIMO AB PB 254, Karleby tel , fax Stuveri, spedition skeppsmäkleri åbo LLOYD S REGISTER EMEA Tavastgatan 30 D, Åbo tel , fax turku@lr.org Södragatan 13, AX Mariehamn, Finland Tel Fax info@godbyshipping.fi Tel Fax E-post: info@lillgaard.aland.fi sverige Service för skepp och skeppsvarv Navigationsutrustning Maskinrumsutrustning Kommunikationsutrustning Tankmätningsutrustning Försäljing, Installering, planering och service Vanda: Mesikukantie 16, Vantaa, tel Service efter arbetstid Åbo: Järnvägsgatan 4, Åbo, tel Service efter arbetstid sales@atmarine.fi ålands_sjöfart.indd Autrosafe Oy Import, försäljning och service AUTRONICA FIRE AND SECURITY AS (Norge) fartygs brand- och gasalarmsystem fartygs brandsläckningssystem AIRCHIME (Kanada), pneumatiska tyfoner COLORLIGHT AB (Sverige) fartygs speciella strålkastare KONGSBERG MARITIME AS (Norge) temperatur- och tryckgivare (Autronica) trådlös temperaturmätningssystem för rörliga maskindelar maskinrumsalarmsystem VDR (Voyage Data Recorder Systems) nivåmätningssystem för tankfartyg fullständiga lösningar för navigationsbrygga MARTECHNIC GmbH (Tyskland) testutrustning för bränd- och smörjmedel PFANNENBERG (Tyskland), E2S (England) elektroniska ljud- och ljusalarmer WIKROLUX OY (Finland), armaturer och centraler till nödbelysningsanläggningar också med ledteknik Uranusgränden 4 B, FIN VANDA Tel Fax e-post: autrosafe@autrosafe.fi Hermanstad strandväg 10 FI Helsingfors Tel (0) Fax +358 (0) helsinki@fi.bureauveritas.com Lahelantie 399, FI Tuusula tel. (09) , fax. (09) magnus.forsen@gefco.fi, BjØRGE ASA integrerade automationssystem gas- och brandalarmsystem HERNIS Scan Systems AS videokameraövervakningssystem KROHNE Skarpenord AS last- o. barlastövervakningssystem MOSER-BAER AG tidsystem SCANA ASA Marine Area fjärrövervaknings- och styrsystem hydrauliska ventilstyrningssystem växellådor och propellersystem ZEATEC AB interna kommunikationssystem kristinestad Ab Kristinestads Stevedoring Oy Hamnen, Kristinestad Skeppsklarering, Stuveri, Spedition , fax infokrs@kristinestadsstevedoring.fi Lieto Försäljning och service VIKING räddningsflottar och evakueringssystem (MES, VEC) VIKING livvästar och räddningsdräkter, SOLAS VIKING branddräkter och utrustningar VIKING DIVING dykningsdräkter Försäljning och service på livbåtar och däverter TRELLCHEM kemikaliedräkter Påfyllning av CO²-flaskor Pääskykalliontie 13, Lieto Tel. (0) Fax (0) Viking-fi@viking-life.com raumo Skeppshandel RAUMO Phone Fax rauma@megroup.fi John Nurminen Navis Oy Speditionsgatan 5 FI Åbo Tel , fax e-post: turku.agency@johnnurminen.com Fartygsmålning från Tel marmex@aland.net När du vill synas! Restaurang- och barskyltar Inredningsdetaljer och belysning Väggdekorationer Ljusskyltar GA-planer IMO-skyltar Tel: +358 (0) Norrbölevägen 1 AX Mariehamn Åland Skeppsbron 16 SE Stockholm, Sweden Phone , Fax simsonship@simsonship.com Ivar Lundh & Co. AB Skeppsmäklare Tankbefraktning Finansiering Klarering även i Södertälje Box 27177, SE Stockholm Tel Fax E-post: ilco@ilco.se STOCKHOLM GÖTEBORG Fairwater Marine AB International Insurance Brokers 32 ÅLANDS SJÖFART OCH HANDEL

19 På ett stormigt hav är erfarenhet guld värd Alandia Marine är ett sjöförsäkringsbolag med tradition. Vi startade redan 1938 på Åland. Idag opererar vi över hela östersjöregionen fartyg med ett försäkringsvärde på närmare fem miljarder euro är helt eller delvis försäkrade genom oss. Sedan starten för sjuttio år sedan har vi följt försäkringstagare i medvind och motvind. Med tiden har vi lärt oss hur våra kunder klarar stormar på bästa sätt och är väl rustade när vinden mojnar och solen tittar fram. Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi tillsammans kan bygga en stabil framtid grundad på kunskap, engagemang och pålitlighet. Sjöfartens försäkringsbolag sedan 1938 en del av Ålandsvägen 31, MARIEHAMN Tel , marine@alandia.com