Elever med ett annat modersmål än svenska Pupils with another mother tongue than Swedish

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Elever med ett annat modersmål än svenska Pupils with another mother tongue than Swedish"

Transkript

1 UKK Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Elever med ett annat modersmål än svenska Pupils with another mother tongue than Swedish Anne Gustafsson Eeva Leppänen Examensarbete inom kunskapsområdet pedagogik, lärarutbildningen Handledare: Niclas Månsson Vårterminen 2008 Examinator: Margareta Sandström Kjellin

2 Genom språk uttrycker vi våra kulturer och värderingar. Språk ger oss självkänsla. Språk bär kunskaper och är grunden i mötet med andra människor. Vi behöver språk för att kunna tänka, drömma, formulera frågor och lösa problem. Flera språk ger fler möjligheter. (Myndigheten för skolutvecklingen, Växelvis på modersmål och svenska, 2006, s.3)

3 UKK Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete för lärarexamen inom kunskapsområdet pedagogik SOA103, 15poäng Sammanfattning Anne Gustafsson & Eeva Leppänen Elever med ett annat modersmål än svenska Pupils with another mother tongue than Swedish Årtal: 2008 Antal sidor: 31 Syftet med vårt arbete var att belysa och jämföra vad skolledare och lärare ansåg om modersmålsundervisning och hur detta bedrevs på två skolor i två kommuner, där vi valde att göra vår undersökning. Vi intervjuade skolledare och lärare samt gjorde en litteraturstudie där vi tittade på vilka slutsatser forskningen i Sverige har kommit fram till. Genom intervjuerna fick vi fram intressanta uppfattningar om modersmålsundervisningen på skolorna och hur dessa gick att relatera till vad forskningen har kommit fram till. Vårt arbete bidrog till en djupare kännedom om modersmålets roll i skolans tidigare år och vilka uppfattningar vi kan komma att möta i arbetslivet kring ämnet. Förhoppningsvis har vårt arbete belyst det som varje blivande lärare bör ha i åtanke när man undervisar elever med ett annat modersmål än svenska. Idag är Sverige ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle vilket innebär att skolan har blivit ett naturligt ställe att mötas på oavsett vilket ursprung, kultur och språk man har. Elever med ett annat modersmål än svenska behöver stimuleras i sitt förstaspråk, ibland kan det vara fler än ett, men vilket språk det än är så har skolan en skyldighet enligt styrdokumenten att erbjuda modersmålundervisning i elevens förstaspråk, bortsett från att särskilda skäl kan yrkas på för undervisning av fler språk när det gäller romska barn från utlandet. Elevens språk, självkänsla och identitetsutveckling är nära förknippade med varandra och dessa faktorer måste vara sammankopplade för att en elev ska kunna nå goda studieresultat i skolan. Nyckelord: modersmål, modersmålsstöd, modersmålsundervisning, studiehandledning, svenska som andra språk 3

4 Tack! Vi skulle vilja tacka er alla som medverkat i vår undersökning speciellt lärarna som vi intervjuade, utan era kloka ord hade vi inte kunnat genomföra detta. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare, Niclas Månsson som väglett oss på bästa tänkbara sätt. Vi vill också tacka våra nära och kära, speciellt våra barn, Calle och Izabelle samt Toni, Anton och Sander som stått ut med oss mammor som vid flera tillfällen varit upptagna och alltför tråkiga tack för all värme och kärlek ni gett oss. Slutligen ett tack från hjärtans djupaste vrå till våra makar och åt oss själva som stöttat varandra genom vår utbildning. Vi saknar ord för att uttrycka vår tacksamhet till våra mammor och Leila som stöttat och trott på oss genom hela lärarutbildningen. Anne Gustafsson & Eeva Leppänen 4

5 1. Inledning Syfte Frågeställningar Avgränsning Bakgrund Begreppsdefinition Barns rättigheter till sitt modersmål Kort historik Tidigare forskning Metod Kvalitativ forskning Datainsamlingsmetod Urval och tillvägagångssätt Beskrivning av skola A Beskrivning av skola B Validitet Reliabilitet Databearbetning Forskningsetik Resultat Modersmålsundervisningens vikt och aktualitet Förekomst och former Arbetssätt och modersmålsundervisningens räckvidd Behov av särskilt stöd en påfallande risk? Sammanfattning Analys Modersmålsundervisningens viktiga roll Modersmålsundervisningens olika former Skolornas arbetssätt vid integrering av elever med ett annat modersmål än svenska Diskussion Metoddiskussion Resultatdiskussion Didaktiska implikationer Fortsatt forskning Litteraturförteckning... Bilaga1... Bilaga

6 1. Inledning Vi är två lärarstudenter med inriktning mot grundskolans tidigare år. Inriktningen vi båda har läst är språk och språkutveckling. Språkutvecklingens vikt har berörts både i det svenska och engelska språket, där även två- och flerspråkighetens betydelse har belysts. Under utbildningens gång har vi insett hur viktigt det är att eleverna får möjligheter till att lära sig olika saker på olika sätt. Detta har berörts både i vår teoretiska kunskap, det vill säga i litteraturen vi läst och de föreläsningar som vi deltagit i. I dag lever vi i ett mångkulturellt och flerspråkigt samhälle där språket är nyckeln till kommunikation och socialt samspel. Språk är oftast faktorn som förenar oss till gemenskap och tillhörighet i olika sammanhang i samhället. Alla har rätt till ett språk. I skolväsendet är språk ett viktigt verktyg för att ett samspel ska kunna bli möjlig mellan lärare och elever (Skolverket, 2002; Ladberg, 2003). Ordet språk är ett vitt begrepp med flera definitioner, beroende på i vilket sammanhang det används i. I vårt arbete kommer språket att beröras ur perspektivet som ett verbalt kommunikationsmedel i skolans värld. Identitet och språk är nära förknippade med varandra liksom lärande och språk. Barn med ett annat modersmål än svenska har goda förutsättningar att bli flerspråkiga individer i vårt samhälle, men om detta ska vara möjligt beror det bland annat på hur skolan och förskolan bemöter dem. Med rätt stimulans, förutsättningar och vilja kan de olika språken utvecklas till en hög nivå (Skolverket, 2002). Skolporten har intervjuat forskaren Fia Andersson på Stockholms universitet då hennes avhandling tar upp bland annat flerspråkighet och modersmålets betydelse för barn med autism. Hon skriver att i hennes förstudie hade hon en forskningscirkel med pedagoger som diskuterade modersmålets roll. Det framkom vid ett tillfälle när en modersmålslärare fick berätta om sitt arbete att modersmål inte bara är ett språk, utan att det även är en del av identitetsutvecklingen till flerspråkighet, att tillhöra flera kulturer, bron mellan hemmet och skolan samt mellan de olika kulturerna. Detta uttalande som modersmålsläraren beskrev med sina ord är även något som bekräftas av flera års internationell och nationell forskning ( Elever med ett annat modersmål än svenska är lika beroende av de olika undervisningsmetoderna som andra elever, men hänsyn måste då tas till elevens språkkunskaper i det svenska språket samt till modersmålet. Det är viktigt att man som lärare uppmärksammar elever som har ett annat modersmål än svenska, då språket kan bli den avgörande faktorn till deras kunskapsutveckling. (Skolverket, 1993) Det är viktigt att svenska språket likväl som modersmålet utvecklas i alla ämnen och inte kategoriseras specifikt till ämnena svenska, svenska som andra språk eller till modersmålsundervisningen. I Skolverkets rapport (2002) har hänsyn tagits både till den internationella som nationella forskningen, dessa styrker att elever som har en kontinuerlig modersmålsundervisning behärskar det svenska språket bättre, har bättre förståelse för abstrakta begrepp samt har högre betyg i matematik, svenska och engelska. I början av 1990-talet skrev Sverige under FN: s barnkonvention. Vilket innebär att det som Ladberg (2003) anser är en mänsklig rättighet är att få använda sitt modersmål samt att få rättighet till att lära sig språket i det samhälle man befinner sig i är punkter som Sverige har gått med på att följa. Einarsson (2004) och Ladberg 6

7 (2003) förklarar hur modersmål förknippas med den kultur och bakgrund som elever har, vilket i sin tur skapar naturliga förhållanden till identitetsutvecklingen. Det är ett känslospråk och om detta går förlorat kan det innebära svåra konsekvenser som skapar rotlöshet och frustration hos individen. Einarsson (2004) menar på att detta kan ske i den vardagliga situationen då barnet t.ex. lär sig svenska och tar till sig den svenska kulturen snabbare än sina vårdnadshavare. Modersmålet tappar sin roll som ett gemensamt språk som leder till att det känslospråket går förlorat. Situationen kan upplevas som okontrollerbar när parterna inte längre kan mötas på lika villkor. Det är viktigt att bevara grunderna i sitt modersmål och att utveckla dessa, vilket är något som leder till att inlärningen av andra språk och ämnen blir enklare (Einarsson, 2004). Elever med ett annat modersmål än svenska måste få utveckla sitt modersmål parallellt med det svenska språket. Detta bidrar till att eleverna får en positiv kunskapsutveckling (Lindberg, 2002). Enligt Språkrådet ( skrivs och talas det cirka 150 olika språk i Sverige medan andra myndigheter som till exempel Svenska institutet (Si) menar på att siffran ligger någonstans mellan 150 och 200 språk. De största språken bortsett från svenskan och de fem officiellt erkända minoritetsspråken är spanska, persiska, turkiska, arabiska, grekiska och ex-jugoslaviska. Språkrådet har ansvaret över den statliga språkmyndigheten, Institutet för språk och folkminnen. Deras uppdrag är bland annat att förverkliga de politiska besluten som har tagits på riksdagsnivå. Ett av uppdragen är att sträva efter att stärka svenska språkets ställning som ett gemensamt språk samt rätten till modersmål. Detta är ett mål som riksdagen, år 2005, hade i sin språkpolitik. Under de senaste åren har språkforskningen i Sverige fått positiv uppmärksamhet för sina resultat om att modersmål har en avgörande roll för individens identitetsutveckling och hur detta påverkar elevernas skolgång. Den politiska debatten om modersmålets existens i skolan har blivit en uppmärksammad debatt som även massmedia har följt ( Som blivande lärare ska man kunna använda sig av språk som går i harmoni med ett konkret undervisningssätt samt med elevernas språkförståelse. Vi har upplevt många gånger att språket kan uppfattas som något abstrakt, men samtidigt är det något som binder ihop handling med tanke och vice versa. Detta har bidragit till att vi har valt att fördjupa våra kunskaper om elever med ett annat modersmål än svenska. I vårt arbete vill vi belysa de dilemman som kan uppstå kring elever med ett annat modersmål än svenska och deras förutsättningar till att behålla sitt språk det vill säga modersmålet samt tillägna sig nytt språk på lika villkor. Genom intervjuer har vi fått reda på vilka åsikter som råder bland några lärare och skolledare gällande modersmålsundervisningen i skolan. 1.2 Syfte Syftet med vårt arbete är att belysa och jämföra vad några skolledare och lärare anser om modersmålsundervisning och hur detta bedrivs på två skolor, i två olika kommuner. 1.3 Frågeställningar 1. På vilket sätt uppfattas modersmålsundervisningen av skolledarna och lärarna? 2. I vilka former förekommer modersmålsundervisning på skolorna? 3. Hur arbetar skolorna med att integrera elever med ett annat modersmål än svenska i olika skolämnen? 7

8 4. Blir barn med annat modersmål än svenska, barn i behov är särskilt stöd? 1.4 Avgränsning I vårt arbete kommer vi att koncentrera oss på elever med ett annat modersmål än svenska i skolans tidigare år och modersmålsundervisning. I och med detta har vi endast valt att intervjua yrkesverksamma skolledare och lärare i grundskolan, från år ett till år fem, samt lärare som har ämnesundervisning i språk. Vi är medvetna om den särställning som de fem officiella minoritetsspråken samt det svenska teckenspråket har i Sverige. Vi har valt att inte fördjupa oss i dessa eftersom vårt syfte med detta arbete är att belysa modersmålsundervisningen utifrån vad skolledare och lärare anser ( 2. Bakgrund Under detta kapitel redovisas vilka definitioner, internationella och nationella direktiven som skolväsendet har en skyldighet att följa. En kort historik tas även upp här över modersmål och modersmålundervisningen samt vad forskningen säger om ämnets roll inom skolan och hur det påverkar elever och dess studier. 2.1 Begreppsdefinition I vårt arbete har vi använt oss av begrepp som modersmål, modersmålsstöd, modersmålsundervisning, studiehandledning, svenska som andra språk. Modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning har olika betydelser och används i olika sammanhang när det gäller modersmål. Framtill 1997 kallades modersmål för hemspråk inom skolväsendet men ordet har haft flera olika definitioner genom tiderna. Förklaringarna kan variera beroende hur ordet används och i vilka sammanhang. På Språkrådets hemsida står det att redan på 1500-talet fanns ordet modersmål i det svenska språket och det är en rak översättning från latin, lingua matern ( Språkforskaren Skutnabb-Kangas har kommit fram till att modersmål är det språk som barnet lär sig först, behärskar bäst, använder sig av och är identifierande för både talaren själv såsom för andra i dennes omgivning. Detta är även en definition som Einarsson använder sig av, att det är det första språk som ett barn tillägnar sig. I familjer där det talas två språk kan barnet lära två olika modersmål, något som Einarsson benämner som två förstaspråk. Det kan vara en fråga om ett eller flera språk, men fortfarande kan språken definieras som modersmål enligt Skutnabb- Kangas och Einarsson (1981; 2004). Skolverket och språkforskningsinstitutet i Rinkeby (2002) har gett ut en ordförklaring där modersmål definieras som det första språk som barnet lär sig hemma. I Skolverkets rapport och allmänna skrift (2002; 2007) upplyses det att modersmålsstöd ges endast inom förskoleverksamheten och det är frivillig. Modersmålsläraren kommer oftast till förskolan ett visst antal tillfällen i veckan. I Skolverkets skrift (2007) nämns även att läraren själv ska tala språket obehindrat 8

9 dvs. behärska språket såsom sitt modersmål. Barnen stimuleras till språket genom lek och övningar. Detta kan ske i enskilt grupp med barnen som talar det gemensamma modersmålet eller att modersmålsläraren deltar i den ordinarie verksamheten (Skolverket, 2002; 2007). Modersmålsundervisning är ett begrepp som används inom förskoleklass, grund- och gymnasieskolan. Modersmålsundervisningen klassas som ett eget ämne i skolan och kan anordnas på flera olika sätt. Det kan ske genom elevens val, språkval eller utanför timplanebunden tid. Syftet med modersmålundervisning är att stödja barn med ett annat modersmål än svenska i deras utveckling till att bli tvåspråkiga individer med delaktighet i två kulturer (Skolverket, 1993; 2007). Undervisningen sker främst på elevens modersmål då förutsättningen är att läraren själv är av samma ursprung som det talade språket, det vill säga behärskar språket obehindrat såsom ett modersmål, detta är något som avgörs av rektorn. Modersmålundervisning är frivillig och erbjuds till elever med ett annat modersmål än svenska då vissa kriterier måste uppfyllas och dessa är följande: Modersmålet är ett annat språk än svenska. Är ett dagligt umgängesspråk i hemmet. Eleven har grundläggande kunskaper i språket. Modersmålet bör talas av minst en av vårdnadshavarna. Minst fem elever krävs för att bedriva modersmålsundervisning i en kommun. Modersmålsundervisningen får endast omfatta av ett språk, undantag kan göras när det gäller romska barn från utlandet då det yrkas på särskilda skäl. (Skolverket, 2007) År 2000 tog riksdagen ett beslut att betrakta vissa språk som nationella minoritetsspråk i Sverige. Motiveringar till detta beslut var flera, men tyngdpunkten låg i att dessa språk har långvariga och historiska band i Sverige (Skolverket, 2007). Det betyder att ovanstående kriterier (bortsett från sista punkten) inte gäller för de officiella minoritetsspråken romani chib, samiska och meänkieli. Från och med 1 juli, 2008 slopas även ovan nämnda kriterier för finska och jiddisch ( Studiehandledning är en stödfunktion i grund- och gymnasieskolan, som främst används när ämnesundervisningen på svenska upplevs som svår för elever med ett annat modersmål än svenska. Studiehandledning sker individuellt och ska bidra till att eleven tillgodogör sig undervisningen på sitt modersmål. Vilket i sin tur underlättar elevens förutsättningar att nå målen i de olika ämnena samt att det stimulerar elevens språkutveckling. Studiehandledning erbjuds både i grund- och gymnasieskolan (Skolverket, 1993; 2007). Svenska som andra språk har alla elever med ett annat modersmål än svenska rätt att läsa som ämne. Syftet med svenska som andra språk är att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk för att de ska kunna använda det som ett vardagligt kommunikationsmedel samt för att de ska kunna tillgodogöra sig kunskaper i ämnesundervisningen i skolan. Målen och kunskapskraven i svenska som andra språk är jämbördiga med målen och kunskapskraven i ämnet svenska som modersmål. Skillnaderna mellan ämnena berör i första hand första och andraspråksinlärning. I både grund- och gymnasieskolan ges rätten samt möjligheten till att läsa svenska som andraspråk (Skolverket, 2008). 9

10 2.2 Barns rättigheter till sitt modersmål På barnombudsmannens hemsida står det att Sverige är ett av de länder som ratificerade år 1990 till FN: s barnkonvention ( Det innebar att Sverige åtagit sig att förverkliga det som står i konventionen. Konventionen består av 54 artiklar och bland dessa finns det två artiklar som reglerar barns rättigheter samt deras rätt till existens och rätten till utbildning. Artikel 29 tar upp utbildningen och dess syfte. Artikel 30 handlar om rättigheten till sitt ursprung som minoritetseller/och urbefolkning. Dessa två artiklar liksom de andra är universella, vilket innebär att de ska kunnas verkställa i alla världens hörn och i alla samhällen oavsett kultur och religion. Artikel 29 och 30 styrker elevernas rättigheter i skolan på ett tydligt och enkelt: Artikel 29: Utbildning och syfte. 1. Konventionsstaterna är överens om att barnets utbildning skall syfta till att [ ] utveckla respekt för barnets föräldrar, för barnets egen kulturella identitet, eget språk och egna värden, för vistelselandet och för ursprungslandets nationella värden och för kulturer som skiljer sig från barnets egen; [ ] (Artikel c, barnkonventionen, långa versionen, Artikel 30: Minoritets- och urbefolkningsbarn. I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör en urbefolkning skall ett barn som tillhör en sådan minoritet eller urbefolkning inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk (Artikel 30, Minoritets- och urbefolkningsbarn, långa versionen, De nationella direktiven, lagar, regler, förordningar och målstyrningarna är något som skolan har en skyldighet att följa. Sveriges kommuner har ett ansvar över barnen och deras skolgång. Varje kommun samt vårdnadshavarna som har barn som är skolpliktigt är ansvariga för att elevens skolgång fullföljs (Erdis, 2007). Den svenska staten och kommunen har ett delat ansvar över skolväsendet. Staten anger nationella ramar och mål genom skollagen, läroplaner, timplaner och kursplaner. Varje kommun utformar därefter sitt arbete genom att fastställa den kommunala skolplanen. Skolorna som är verksamma i kommunerna utformar en lokal arbetsplan utifrån sin verksamhet med ovan nämnda direktiv från stat och kommun (Långström & Viklund, 2007). Kommunerna har huvudansvaret för skola och barnomsorg. Skollagen har föreskrifter som gäller för modersmålsundervisning. Dessa är skrivna i grundskoleförordningen, (SFS 1 994:1194, kapitel 2, 7-14, kapitel 5 2-3). Det innebär att en kommun är skyldig enligt skollagen att bedriva en grundskoleverksamhet där hänsyn tas till elevens modersmål. Samt erbjuda modersmålsundervisning och studiehandledning, om vårdnadshavarna samt eleven så önskar. Detta ska erbjudas av kommunen och utan att kostnader föreligger eleven. I skolan regleras modersmålsundervisningen genom grundskoleförordningen. Det står att, om en eller båda av elevens vårdnadshavare har ett annat språk än svenska som modersmål och språket utgör dagligt umgängesspråk för eleven, skall eleven få undervisning i detta språk som ett ämne (modersmålsundervisning), [ ] (SFS, 1 994:1194, 2 kap.). Det föreligger även villkor för att eleven ska få undervisning i sitt modersmål och det är att eleven ska ha grundläggande kunskaper i sitt språk, att eleven önskar undervisning i sitt modersmål och att modersmålsundervisning inte kan omfattas i mer än ett språk (dock finns det undantag där man yrkar på särskilda skäl). 10

11 Kommunen har även andra typer av villkor för att modersmålsundervisningen ska gälla för ett språk och att den undervisningen kan erbjudas i högst sju läsår, utanför timplanebunden tid. Det ska finnas minst fem elever som vill ha modersmålsundervisning och att kommunen har en skyldighet att anordna undervisning i språket, endast om en lämplig lärare finns att tillgå. Modersmålsundervisningen kan anordnas på olika sätt såsom elevens val, språkval, utanför timplanebunden tid, inom ramarna för skolans profilering. Studiehandledning på elevens modersmål ges om behovet anses finnas (SFS 1 994:1194 under kapitel 5. 2). Läroplanen, för de olika skolformerna ger direktiv till att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning och utifrån elevers förutsättningar främja dess lärande (Lpo 94). I Lpo 94 står det skrivet att identitetsutvecklingen, lärande och språket är nära sammankopplade. Det finns inga närmare beskrivningar om modersmålets viktiga betydelse i Lpo 94, utan det är något som tas upp i grundskoleförordningen, SFS. I Lpfö 98 nämns däremot ordet, modersmål och hur förskolan ska förhålla sig till det. Lpfö 98 gjordes även en ändringsföreskrift enligt Förordning om ändring i förordningen (SKOLFS) 2 005:11 (Grundskoleförordningen). Ordet bidra ersattes av ordet medverka. Det innebar att texten som var skriven på följande sätt Förskolan skall bidra till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål ändrades till Förskolan skall medverka till att barn med ett annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål. ( Lpfö 98, s. 6). Detta förtydligande kom till för att stärka och tydliggöra barnens rättigheter för barn med ett annat modersmål än svenska, enligt Skolverket. I kursplanen för modersmål i grundskolan står det vilka strävande- och uppnåendemål eleven ska nå efter femte och nionde årskurs. Skolan ska ge eleven förutsättningar till att få kunskap om hur man muntligt och skriftligt använder sig av modersmålet. Eleven ska även bekanta sig med olika typer texter, historia, samhällssituationen samt kulturlivet som språket har sitt ursprung i. Dessa kunskaper ska sättas i förhållande till de svenska och ge förutsättningar för eleven att erövra en flerkulturell tillhörighet. Det framgår även att modersmålundervisningen ska stärka elevens identitetsutveckling och självkänsla ( 2.3 Kort historik År 1968 började modersmålsundervisning att erbjudas i skolan. Innan dess bedrevs assimilationspolitik i Sverige mot minoriteter och invandrare. Modersmålsunder - visningen var frivillig att arrangera för kommunerna. Studiehandledning på moders - målet ansågs viktigare än modersmålsundervisning. Före reformen fanns även tvåspråkiga undervisningsmodeller i en mindre omfattning (Skolverket, 1993). På och 1970-talen, i samband med den ökade arbetskraftinvandringen, kom barn med ett annat modersmål än svenska till skolorna. På den tiden hade skolan ingen beredskap eller kunskap om vad det skulle innebära att undervisa barn med ett annat modersmål än svenska. Därför placerades dessa barn i svenska klasser utan några stödåtgärder, då man ansåg att barn anpassar sig och lär sig fort. Målsättningen med detta var att dessa barn så fort som möjligt skulle bli svenskar genom att de lärde sig svenska. Detta gjordes i all välmening då det saknades kunskap om hur viktigt det är att barn med ett annat modersmål än svenska får en 11

12 identitetsutveckling som är trygg samt en klar kulturtillhörighet som ingen ifrågasätter (Skolverket, 1993). År 1975 genomförde riksdagen ett beslut vilket innebar att invandrare fick rättigheten att vidareutveckla samt bevara sitt modersmål och sin kultur års hemspråkreform innebar att kommunerna blev tvungna att erbjuda modersmåls - undervisning till de elever som var modersmålsberättigade (Tuomela, 2002). I en tillbakablick i läroplanerna finner man modersmål som ämne först i Lgr 80, då kallat för hemspråk. Stödet för modersmålsundervisningen var starkt under talet. Detta berodde bl.a. på att frågan om modersmålets vikt uppmärksammades av språkforskarna som menade att modersmålet var grundläggande för att utvecklingen av andraspråket ska komma till stånd. Samtidigt betonade man vikten av att ha kunskaper i svenska snarare än modersmålskunskaper (Utbildningsutskottets betänkande 1996/97: UBU12, prop. 1996/97:110). Under 1990-talet skedde en förändring gällande modersmålsundervisning, styrdokumenten ändrades på flera punkter. Statsbidraget som funnits för varje deltagande elev i modersmålsundervisningen i grundskolan utgick, de sammanlagda veckotimmarna för en kommuns modersmålsundervisning kunde nu fritt fördelas mellan eleverna enligt kommunens lokala arrangemang. Tvåspråkighet som mål försvann ur läroplanen under 1990-talet. Till och med år 1991 ersatte hemspråk ett eller flera ämnen, vilket innebar att elever med ett annat modersmål än svenska gick ifrån den ordinarie undervisningen (Utbildningsutskottets betänkande, 1996/97: UBU12, prop. 1996/97:110). Hösten 1994 skedde ett regimskifte i Sverige. Socialdemokraterna var återigen vid makten och genomförde ett beslut inom skolväsendet. Från och med första juli, 1995 skulle svenska som andraspråk bli ett eget ämne med betygskriterier och egen kursplan. Ämnet anses likvärdigt med ämnet, svenska samt att betyget i svenska som andraspråk har samma värde som andra betyg när eleven söker vidare till gymnasiet och till högskolan (Tingbjörn, 2004). År 1997 ersattes benämningen hemspråk med modersmål. Syftet med namnbytet var att få bort associationerna från ett språk som enbart brukas i informella sammanhang. Vilket skulle höja ämnets status samt utgöra en markör av att modersmålsundervisning var lika viktig som all annan undervisning i språk. Förhoppningar fanns om att ämnet också skulle få en starkare betydelse för föräldrar, elever och personal i skolan (Utbildningsutskottets betänkande, 1996/97: UBU12, prop. 1996/97:110). Den politiska debatten om modersmålundervisning blev ett uppmärksammat ämne i massmedia, år Ibrahim Baylan, f.d. skolminister för det socialdemokratiska partiet, ansåg att modersmålsundervisningen borde integreras i andra skolämnen. Han ansåg även att extra resurser borde tillsättas i undervisningen av svenska som andraspråk och i modersmålsundervisning. Detta var något som de andra partierna ifrågasatte. Jan Björklund (fp), kommenterade Baylans yttrande då han inte höll med om modersmålsundervisningens betydelse i den här frågan. Björklund menade istället på att det var viktigare att satsa på att lära elever svenska och syftade speciellt på de invandrartäta områdena. Idag styrs Sverige av den borgerliga alliansen och Jan Björklund är utbildningsminister/skolminister och han står fortfarande fast vid sitt tidigare uttalande. När SVT: s Rapport intervjuade Björklund uttryckte han sig att hans grundläggande attityd är att det viktigaste för invandrarbarn är att de lär sig 12

13 svenska. Samt att krutet ska läggas på svenskan och inte på deras hemspråk (SVT, Rapport, ). Diskussionen om hemspråksundervisningens vikt och aktualitet samt roll i skolan är ständig och fortgår således alltjämt. 2.4 Tidigare forskning Skolverket fick i uppdrag av regeringen år 2002 att kartlägga modersmålsstöd och modersmålsundervisningens ställning i förskolan och i grundskolan. Skolverkets rapport (2002) påvisar att under de tio senaste åren har en minskning av modersmålsstöd och undervisning skett inom alla skolformer, trots att Sveriges kommuner har en skyldighet att erbjuda modersmålsstöd, studiehandledning och modersmålsundervisning. Rapporten påpekar att de flerspråkiga eleverna i den svenska skolan inte alltid klarar sig med bra resultat det vill säga når inte skolans kunskapsmål i de olika ämnena. Vid intagningen till ett nationellt program år 2002 var mer än var femte elev med ett annat modersmål än svenska inte behörig. På Myndigheten för skolutveckling hemsida, tema modersmål finns det uppgifter om att över barn i Sverige är tvåspråkiga ( Skolverkets rapport (2002) visar att det är cirka 14 % av Sveriges barn som talar ett annat modersmål än svenska i sin hemmiljö. Det innebär att var åttonde barn (eller ungdom) i Sverige talar ett annat språk hemma och dessa barn finns på våra förskolor, grund- eller gymnasieskolor. I Arnbergs (2004) bok, Så blir barn tvåspråkiga skriver Hyltenstam att 1988 fanns det cirka 8 % barn och ungdomar (under 17 år) i Sverige med ett annat modersmål än svenska. På 20 år har andelen ökat upp till 14 %. Grundskolor Antal kommuner Samtliga elever Åk 1-9 Årskurs Antal elever berättigade till modersmålsundervisning (16,6 %) Antal deltagande elever i modersmålsundervisning (53,8 %) Andel utanför timplanebunden tid (52 %) Antal deltagare i Svenska som andraspråk (SVA) (43,1%) Tabell 1: (Utdrag från Skolverkets statistik tabell 1 och 4: Skolor och elever läsåret 2007/08: Antal elever läsåren 1980/ /08 och beräknat antal elever 2008/ /15) Enligt Skolverkets officiella statistik på riksnivå är antalet elever läsåret 07/08 i grundskolan är st. Statistiken visar att antalet berättigade elever till modersmålsundervisning av dessa är 16,6 % varav 53,8 % deltar i modersmåls - undervisning. Elever som deltar i modersmålundervisningen utanför timplanebunden tid är 52 % vilket visar att 48 % har modersmålsundervisning som ett skolämne som är planerad enligt timplan. Av elever som är berättigade till att få modersmålsundervisning deltar 43,1 % i ämnet, svenska som andra språk med andra ord deltar 56,9 % i ämnet, svenska. Skolverkets undersökningar (2002) visar att antalet elever som är delaktiga i modersmålsundervisningen har minskat med nästan 10 % på tio år samt att undervisningen till största delen sker på eftermiddagstid, efter ordinarie skoldag. Endast 10 % av landets kommuner erbjuder ämnesundervisning på elevens modersmål. 13

14 Svenska institutet och Einarsson skriver att Sverige saknar ordentlig språkstatistik, vilket gör att det svårt uppskatta hur många personer som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål. Svenska institutet har gjort en uppskattning att cirka 200 olika modersmål finns i Sverige, varav åtta miljoner talar svenska som sitt modersmål och därefter kommer finska språket med sina cirka talare. Enligt Skolverkets rapport (2002) förekommer modersmålsundervisningen på cirka 60 språk medan Skolverkets statistik för läsåret 2007/08 visar en sammanställning på 140 språk. De sex största modersmål i skolan är, arabiska, serbiska/bosniska/kroatiska (ex-jugoslaviska språk), spanska, finska, engelska och albanska. ( Einarsson, 2004) Antal elever berättigade till Sex största modersmålen modersmålsundervisning Deltagare i modersmålsundervisning Albanska Arabiska Engelska Finska Serbiska/Kroatiska/Bosniska Spanska Tabell 2: (Utdrag från Skolverkets statistik, tabell 8B: Elever med undervisning i modersmål och svenska som andraspråk (SVA): läsåret 2007/08) Skolverkets statistik (2007/08) visar att antal elever som är berättigade till modersmålundervisningen kontra deltagande i modersmålsundervisningen har finskan det lägsta antalet deltagande. Endast 36,9 % deltar i undervisningen medan de andra språken ligger mellan 48 % och 66 %. Bjar och Liberg (2003) skriver, att det som skedde inom språkvetenskapen och psykologin under 1960-talet innebar en förändring av hur man såg på andraspråksinlärningen. Man började ana att inlärningen av förstaspråket samt andraspråket i själva verket kanske var en och samma process (Bjar och Liberg, 2003, s.41). Einarsson (2004) som är språksociolog och professor i nordiska språk tar upp den ständiga frågan om andraspråksinlärningen. Einarsson menar att ju bättre grunder man har på sitt förstaspråk, desto lättare har man att lära sig ännu ett språk. Utöver förstaspråket är det faktorer som kulturella, individuella och sociala som påverkar hur man lär in svenska som ett andra språk. Under 1970-talet började svenska som andraspråk att systematiskt utforskas i Sverige. Den växande invandringen var en av de avgörande drivkrafterna, men även behovet av att ordna fram en kunskapsbas när det gällde den svenska undervisningen för invandrarbarn samt vuxna invandrare. Detta skapade en livlig utvecklingsverksamhet och debatt kring ämnet. Forskningen runt svenska som andraspråk skedde i verksamhet med andra länders andraspråksforskning (Hammarberg, 2004). Elever med ett annat modersmål än svenska ställs inför stora utmaningar när de ska lära sig sitt andraspråk. Utmaningar i form av att de är tvungna att tillägna sig ämneskunskaper, som i många fall är nya för dem, på ett språk de inte fullt ut behärskar (Holmegaard & Wikström, 2004, s. 539). För elever som bara varit i Sverige en kort tid innebär det att mycket tid ägnas åt själva inlärningen av det svenska språket. Vilket medför att eleverna med ett annat modersmål än svenska 14

15 riskerar att gå miste om de ämneskunskaperna som de andra eleverna får om dessa elever inte samtidigt får detta på sitt eget modersmål. Hittills har dessa möjligheter varit begränsade i Sverige. Ämnesundervisningen måste läggas upp samt omorganiseras så att det finns möjligheter för alla elever att uppnå goda studieresultat. För att detta ska kunna uppnås krävs det att skolan satsar på en ämnesundervisning som är språkutvecklande, bredvid undervisningen i svenska som andraspråk (Holmegaard & Wikström, 2004). En lärarens syn på språk och kulturer är viktig utgångspunkt i skolan. Det som är av central betydelse är lärarens grundläggande respekt för de olika elevernas språk samt kultur. Lärarens uppgift är inte att ersätta elevens första språk och kultur med svenska och svensk kultur (Bjar & Liberg, 2003, s. 167). Utan uppgiften är att ge dessa elever det stöd som de behöver både på sitt förstaspråk samt på svenska för att den språkliga förmågan ska kunna utvecklas (Bjar & Liberg, 2003). Ytterligare en viktig utgångspunkt hos läraren är en positiv inställning till eleven samt att den attityden även omfattar elevens förstaspråk och kultur, vilket betyder mycket för elevens självkänsla och identitet (Axelsson, 2004). Det språk som barn utvecklar under skolåren formas av språket som används i skolans olika ämnen samt bygger på de verbala baskunskaper som barn förvärvar under förskoleåldern. Av den orsaken är det en fördel om elever med ett annat modersmål än svenska får fortsätta använda det språk de är uppvuxna med när de sedan börjar skolan, då de ska lära sig skriva och läsa. För elever som blir tvungna att byta undervisningsspråk under sin utbildningstid orsakar detta en störning i språkutvecklingen, vilket kan medföra stora konsekvenser för deras fortsatta skolgång. Oftast går det relativt fort att lära sig de grundläggande kommunikativa färdigheterna på ett nytt språk, så man klara av vardagliga samtal och förstår det lärarna säger i undervisningen. Efter ett tag ställs det betydligt mer avancerade krav i de olika skolämnena, mer skolrelaterade språkfärdigheter, vilket tar avsevärt längre tid att lära sig (Holmegaard & Wikström, 2004). Under de senare åren har samhällsutvecklingen präglats i allt högre grad av mångkulturalitet och flerspråkighet. Hyltenstam och Lindberg (2004) skriver att i dagens samhälle kan det vara svårt att fastställa vilka som har behovet av skolämnet, svenska som andraspråk. Författarna anser att detta har lett till att ämnet, svenska som andraspråk har fått andra förutsättningar. Anledningen till detta är att det kan vara svårt att dra gränsen mellan ett förstaspråk och ett andraspråk. Tidigare föreföll det som något självklart då barn med ett annat modersmål än svenska var födda utanför landet och hade ett utvecklat modersmål när de anlände till Sverige. I dag har vi en ständig ökning av barnfödslar i Sverige där barn har ett annat modersmål än svenska. I Skolverkets rapport (2002) kan man läsa att forskning visar att om barnet får nyttja sitt modersmål underlättas inlärningen av det svenska språket samt kunskapsutveckling hos barnet. Vidare kan man läsa att det har upptäckts skillnader i resultat mellan elever med utländsk bakgrund och svenska elever samt att orsakerna till detta kan vara flera. Skolverket anser att om modersmål blev en naturlig del av skolans verksamhet skulle detta resultera i att de flerspråkiga eleverna fick en bättre måluppfyllelse. Forskningen visar också på att modersmål har låg status i skolorna samt hamnar långt ner i de olika kommunernas skolplaner. Organisationen av modersmålsundervisningen är den bidragande orsaken till att modersmålslärarna saknar samarbete med andra lärare samt annan undervisning på skolan. Vilket i sin tur medför att de inte deltar i de pedagogiska samtal som äger rum på skolan. 15

16 I Skolverkets rapport (2002) har en attitydundersökning gjorts där fokusen har legat på attityder till modersmålsundervisning och modersmålsstöd, samt attityder till mångfald, flerspråkighet och integration. Undersökningen visar på skillnader mellan de som har regelbunden och direkt kontakt med modersmålsverksamheten och de som inte har någon kontakt alls med denna verksamhet. De personer som är engagerade i denna verksamhet är mycket medvetna om modersmålets vikt för språkutveckling, lärande och identitet. Medan de som inte är det har negativa attityder samt är ifrågasättande gällande detta. Ju mindre man vet och ju längre ifrån verksamheten man befinner sig desto mindre tror man på modersmålsundervisningen. (Skolverkets, 2002, rapport 228, s.9). Resultaten i denna undersökning visar att det är de positiva attityderna till modersmålsundervisning samt modersmålsstöd som dominerar. De världsledande amerikanska språkforskarna, Wayne Thomas och Virginia Collier har under 20 års tid följt cirka barn som undervisades i sitt andraspråk. Forskningen resulterade i att om barn har starka grunder både i sitt modersmål samt majoritetsspråk har de större förutsättningar att lyckas när det gäller studier. Hyltenstam förespråkar att de amerikanska forskarnas slutsatser som visar på att undervisningen på elevens förstaspråk är att föredra. I Sverige tillämpas den sämsta modellen av alla och det är att undervisningen baseras på elevens andraspråk enligt Hyltenstam (Myndigheten för skolutveckling, 2007). Tvåspråkighetsforskarna över hela världen redovisar liknande resultat som den ovanstående amerikanska forskningen. Flera studier avslöjar att flerspråkiga elevers språk och kunskaper inte tas tillvara av skolan. Studierna konstaterar även att den kognitiva utvecklingen, lärandet samt identitetsutvecklingen hos eleven främjas av att undervisning ges parallellt i de båda språken (Skolverkets, 2002). De svenska forskningsresultaten som Hyltenstam och Tuomela fått fram stödjer Thomas och Colliers resultat. Hyltenstam och Tuomela menar att modersmålsundervisning, språkutveckling och skolframgång har betydelse för att modersmålet samt det svenska språket ska kunna utvecklas. De är alla således överens om att det skulle vara lönsamt för både individ och samhälle om det skedde en utveckling av modersmålsundervisningen (Hyltenstam & Tuomela, 1996; Skolverket, 2002). Elever i behov av särskilt stöd har samma rättigheter som elever med ett annat modersmål än svenska har i övriga grundskolan. Trots detta är undervisningen i modersmål nästintill obefintlig i specialskolan och i särskolan finns det i en liten skala. För de elever i behov av särskilt stöd som vistas på behandlingshem, ungdomshem etc. finns det ingen statistik som visar antalet deltagande i modersmålsundervisningen trots att elever med ett annat modersmål än svenska i denna är grupp överrepresenterade (Skolverket, 2002). Rapporten påvisar även att dessa elevers språkproblem oftast är en del av problemet i skolan. Trots detta, får de mindre modersmålsundervisning jämfört med andra elever. I en rapport från Skolverket (2005) kan man läsa att de insatser som ska göras för elever som just har anlänt till Sverige oftast uteblir. Det som saknas är tillgången på modersmålsundervisning och undervisning i svenska som andraspråk. Studiehandledning på modersmålen erbjuds inte heller till alla elever som är i behov av det. Vidare kan man läsa att skolorna inte känner till vilka regler det rör sig om. Detta anser skolverket vara extra anmärkningsvärt då detta gäller de invandrartäta skolorna, eftersom det just där är speciellt viktigt att ha kunskap om vilket regelverk som gäller för elever med ett annat modersmål än svenska. Det har även framkommit att det som 16

17 behandlas i de åtgärdsprogram som skolan upprättar för dessa elever är det som skolan kräver av en elev i form av arbete och uppförande och inte de åtgärder som skolan ska vidta för att stödja eleven och som ska öka måluppfyllelsen. 3. Metod Under detta kapitel redovisas den metod som använts i undersökningen samt förklaringar till varför, hur och vilket tillvägagångssätt som används vid insamlandet av det som varit avsikten att undersöka. Beskrivning görs av skolorna där undersökningen ägt rum, liksom undersökningens validitet och reliabilitet, databearbetning, samt de forskningsetiska principerna. 3.1 Kvalitativ forskning I vårt arbete har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. Vid kvalitativ forskning handlar det om att omvandla det som har registrerats, observerats eller rapporterats till skrivna ord, inte till siffror som görs vid kvantitativ forskning. Vi har utgått från kvalitativ forskning då vi använt intervju som metod, för att mer djupgående ta reda på vad två skolledare samt åtta lärare anser gällande modersmålsundervisningen på två skolor. Kvalitativ forskning förknippas oftast med småskaliga studier, då forskningens omfång är relativt begränsat och involverar få situationer eller människor i jämförelse med den kvantitativa forskningen som har benägenhet att förknippas med större kvantiteter och siffror. Den kvalitativa forskningen passar bra när det gäller att beskriva saker, då den bygger på ingående och detaljerade beskrivningar av människor eller händelser (Denscombé, 2000). En fördel som är starkt förknippat med kvalitativ forskning är att teorierna och beskrivningarna som kommer fram i forskningen är verklighetsförankrade. Att forskningen är förankrad i verkligheten kan i sin tur även vara en nackdel, då det blir svårt att generalisera. Men om resultatet är tillräckligt detaljrikt finns det fortfarande möjligheter att bedöma det i förhållande till andra enheter (Denscombé, 2000). Den kvalitativa forskningen bygger på tanken att teorierna och metoderna kommer fram under tiden som forskningen pågår och att de därför inte ska bestämmas från början. På grund av att forskaren inte kan veta vilka händelser som kommer att vara en del av undersökningen eller hur många människor som kommer att delta förrän i slutet av undersökningen. Vilket vi har erfarit, då vi inte har kunnat förutspå händelser samt att vi fått omvandla våra teorier flertalet gånger under forskningens gång. 3.2 Datainsamlingsmetod I vår undersökning har vi använt oss av intervju som datainsamlingsmetod. Vi ansåg att intervju var den mest lämpade metoden för att mer djupgående kunna få svar på vårt syfte. Den formen av intervju vi valt har varit semistrukturerad intervju. Frågor som ställdes var förutbestämda med öppna följdfrågor. Dessa besvaras med öppna svar, vilket innebar att informanterna utvecklade informationsrika svar. Denscombé (2000) skriver att i semistrukturerad intervju har intervjuaren bestämda frågor, men 17

18 ordningsföljden hur frågorna ställs är inte bunden till en viss ordning utan är flexibel. Betoningen ligger på den intervjuade som via öppna svar utvecklar sina åsikter. När man använder sig av semistrukturerade intervjuer tillåts informanten att säga sin mening rent ut (Denscombé, 2000, s. 135). Detta innebär att det blir lättare för intervjuaren att i komplexa frågor upptäcka saker. Vilket också är det man strävar efter vid användning av denna form av intervju, enligt Denscombé. När intervjufrågorna har tagits fram har vi utgått från våra fyra frågeställningar, för att vara säkra på att få vårt syfte besvarat (Stukát, 2005). Vid intervjutillfällena använde vi oss av en färdig lista (bilaga 2) innehållande olika frågor som vi behandlat samt låtit informanterna besvara. Svaren har varit öppna och tonvikten samt vår flexibilitet har legat på att informanterna har fått utveckla sina synpunkter. Flera av intervjufrågorna har kunnat följas upp genom att en del svar inbjudit till att ställa följdfrågor. Vilket även har inneburit att en del svar har utforskats mer än andra. När det gäller vårt syfte, som är att belysa vad skolledare samt lärare anser om modersmålsundervisning, har intervju varit en mycket bra metod att använda sig av. Då vår undersökning enbart baseras på informanternas åsikter, medför denna metod att informanterna även kan utveckla de synpunkter de har. Om man jämför med observationer, frågeformulär och experiment kan intervju även ha en terapeutisk funktion för informanten. Metoden inbjuder till att informanten kan prata utförligt och ingående om sina tankar, då vårt syfte har varit att lyssna samtidigt som vi har hummat och nickat instämmande utan att vara kritiska. Vilket även några av de följdfrågor vi ställt har medverkat till (Denscombé, 2000). Våra frågor har vi fått besvarade genom intervjuer med sammanlagt åtta lärare och två skolledare. De intervjuer vi gjorde var personliga intervjuer, vilket innebar att vi avtalade ett möte mellan en av oss och informanten i fråga. Till att börja med visade detta sig vara relativt enkelt att genomföra. Vilket Denscombé (2000) även påpekar att det är, då det enbart handlar om att två personer ska samordna sina almanackor. Men sedan visade det sig att vi fick avbokningar på grund av att några utvecklingssamtal inföll samtidigt med våra intervjuer. Detta innebar att vi till slut var tvungna att använda oss av skriftliga brevintervjuer. Intervjufrågorna skickades till informanterna och dessa besvarades utförligt, vilket vi ansåg var tillräckligt att ytterligare frågor inte behövdes ställas. Denscombé (2000) skriver att bandinspelning är pålitliga forskningsinstrument eftersom registrering av förloppet sker på varaktigt sätt och skapar en objektiv dokumentation av intervjun. Ljudupptagningen sker maskinellt och det gör att inga värderingar eller egenintresse kan läggas i intervjuresultatet. Visserligen ska man vara medveten om att i bandinspelningarna är selektiva på det sättet att de inte fångar upp den ickeverbala kommunikationen och de visuella handlingarna som kan uppstå i en intervjusituation. När vi genomförde våra intervjuer använde vi oss av bandspelare, en antik variant från 1960-talet och en diktafon. Samt den grundläggande tekniken som vi anser att vi innehar med stor färdighet, nämligen förmågan att konversera. Efter att ha utfört några intervjuer blev vi varse om att verkligheten inte var så enkelt. Att en intervju består av mycket mer än att enbart föra en konversation. Vilket Denscombé (2000) även påpekar, då han menar att intervjuer består av antaganden samt kunskaper om situationen, som normalt inte förknippas med ett tillfälligt samtal. Då vi har som avsikt att belysa de olika informanternas svar från skola A och skola B, har vi använt oss av samma intervjufrågor till samtliga informanter. Skolledarna och lärarna har alla intervjuas individuellt och intervjuerna har tagit mellan

19 minuter vardera. Inför varje intervjutillfälle gav vi vårt missivbrev (bilaga 1) till respektive rektor samt lärare tillsammans med de intervjufrågor som skulle ställas vid intervjutillfället. Ändamålet med detta var bland annat för att klargöra syftet med vår intervju, den ungefärliga tid intervjun skulle tänkas ta samt för att informera om de forskningsetiska principer som vi hade för avsikt att följa. Samt att informanterna genom att de fick intervjufrågorna innan intervjutillfället kunde förbereda sig inför intervjun. 3.3 Urval och tillvägagångssätt Urvalet gjordes på två grundskolor som vi redan hade etablerat en kontakt med under vår utbildning. Dessa skolor finns i olika kommuner. Urvalet av lärare skedde efter två kriterier, att de arbetade inom tidigare åren och undervisade elever med ett annat modersmål än svenska. De fanns flera lärare som uppfyllde ovanstående kriterier, men av dessa valde vi lärare som vi trodde kunde ge bästa svaren. De utvalda skolledarna var rektorer på skolorna och därmed naturliga val som informanter då de har huvudansvaret över verksamheten. Vårt urval har inte baserats på kön eller ålder då detta inte är relevant i denna undersökning. Denscombé (2000) kallar detta för ett subjektivt urval. Benämningen används i situationer där forskaren redan har en någorlunda kännedom om lämpliga personer och att dessa besitter med värdefull data om ämnet. I detta arbete benämns personerna som har intervjuats för informanter. Denscombé (2000) ser skillnad på informant och respondent beroende om undersökningen är kvalitativ eller kvantitativ. I kvalitativa undersökningar använder han sig av informant medan Stukát (2005) inte ser skillnad på informant och respondent. På grund av tidsbrist valde vi att dela upp informanterna mellan oss i de olika skolorna. Kontakten med skolorna skedde genom rektorerna som godkände vår undersökning efter att ha att läst missivbrevet (bilaga 1). Därefter delades missivbrevet ut till respektive lärare som valts ut för intervju. Ny kontakt togs efter några dagar och frågan ställdes om intresset fanns för en intervju. Alla tillfrågade informanter var intresserade, tid och plats bokades efter deras önskemål. Den ena utförde fem muntliga intervjuer i skola A och den andra utförde tre muntliga samt två skriftliga brevintervjuer i skola B. Anledningen till varför det blev brevintervjuer var att lärare som avböjde intervju vid ett senare tillfälle. Nya informanter fick sökas och dessa fick då skriftliga intervjufrågor att besvara på grund av rådande tidsbrist. De skriftliga intervjuerna besvarades på olika sätt, den ena via e- post och den andra via brev. De muntliga intervjuerna skedde på respektive skola under arbetstid i en lugn och avskild miljö utan avbrott. Innan intervjuerna startades upplyste vi om individskyddskravet och de fyra huvudkraven som gäller vid forskningsetiska förhållanden (Vetenskapsrådet, 2008). Intervjuerna spelades in på diktafon i skola A och bandspelare i skola B. Under intervjuns gång hade informanterna tillgång till intervjufrågor som stod skrivna på papper (bilaga 2) samt att frågorna ställdes muntligt av oss, detta för att informanten ska kunna känna sig trygga och säkra om ett tillfälle skulle uppstå att frågan inte uppfattas då nervositeten kan påverka hörseln. Denscombé anser att det är viktigt att intervjuaren är förberedd och tar hänsyn till att informanten känner sig trygg, delaktig och respekterar dennes åsikter. Intervjuerna varade ungefär 30 minuter. Enligt Denscombé är det viktigt att hålla tiden något som är en del av god forskningssed. Efter att intervjuerna var genomförda transkriberades dessa ord för ord. I missivbrevet (bilaga 1) informerade 19

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01

Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan. Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 Riktlinjer gällande integration i förskolan och skolan Barn- och ungdomsnämnden Dnr 2012-214 Gäller fr.o.m. 2012-08-01 2 (7) Syfte Språk är människans bästa redskap för att tänka, kommunicera och lära.

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning i för-, grund- och gymnasieskola i Strängnäs kommun 1/5 Beslutad när: 2017-11-23 Beslutad av Diarienummer: Utbildningschef BUN/2017:318-003 Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-01-01 Barn- och utbildningsnämndens verksamhet Dokumentansvarig: Uppföljning:

Läs mer

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun

Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun 201 2015-08-05 1 (5) Mångkulturella enheten Kommunala anvisningar för modersmålsundervisning inom grundskolans åk 1 9 i Sigtuna kommun Styrdokument Skollagen: 9 kap. Förskoleklassen 10 Förskoleklassen

Läs mer

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun

Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun Flerspråkiga och nyanlända barn i Skellefteå kommun 2016-03-23 Flerspråkiga och nyanlända barn och elevers rättigheter kommunens skyldighet Alla barn och ungdomar har rätt till utbildning oavsett bakgrund.

Läs mer

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever

Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Riktlinjer för mottagande och utbildning av nyanlända elever Antagen av barn- och utbildningsnämnden 2018-06-19 63 Innehållsförteckning Inledning... 2 Bestämmelser om nyanlända elevers utbildning... 2

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål?

Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? MODERSMÅL Tvåspråkiga elever en resurs i samhället! Varför får elever undervisning i modersmål? Utveckla flerspråkighet på hög nivå en tillgång att ta tillvara i vårt samhälle. Genom att stärka den egna

Läs mer

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun

Riktlinjer för modersmålsundervisning. Hedemora kommun Sida 1(6) Datum 2014-02-11 Riktlinjer för modersmålsundervisning Hedemora kommun Undervisningstid för modersmålslärare Modersmålslärare undervisar 22 tim/vecka vid heltidstjänst. Räknas om utifrån anställningsgrad.

Läs mer

Augusti Tyresö kommun

Augusti Tyresö kommun Augusti 2009 Tyresö kommun Tyresö kommun/modersmål Ann-Charlotte Strand Bitr. rektor Mångfaldsfrågor Lotta.strand@tyreso.se 08-5782 90 90 070-488 90 90 1 Dokument som styr vår verksamhet Nationell nivå

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor.

Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. Författare: Adrian Forssander, projektledare Beslut BSN: 2017-05-15 Tusen språk i förskolan Riktlinjer för modersmålsstöd i Norrtälje kommuns förskolor. P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E

Läs mer

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38

Kommittédirektiv. Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Dir. 2018:38 Kommittédirektiv Modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer Dir. 2018:38 Beslut vid regeringssammanträde den 9 maj 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Likvärdig utbildning i svensk grundskola? Elevers möjligheter att uppnå goda studieresultat

Läs mer

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan

Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Utbildningsförvaltningen stödmaterial Sida 1 (6) 2018-12-04 Stödmaterial för samverkan kring studiehandledning på modersmålet i grund- och gymnasieskolan Elev i behov av studiehandledning på modersmålet

Läs mer

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun.

Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Handlingsplan för nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun. Varje barn ha rätt till utbildning. Undervisningen ska syfta till att utveckla barnets fulla möjligheter och respekt för mänskliga rättigheter.

Läs mer

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun

Riktlinjer för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun för och information om modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Riktlinjer för modersmålsstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning i Lerums kommun Inledning

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND

Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Den som äger ett språk äger mer än ord MODERSMÅLSCENTRUM I LUND Modersmål lärande och länk Många unga i Lunds kommun har ett annat modersmål än svenska. För dessa elever är modersmålet en grund för lärande

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken

Sammanfattning Rapport 2012:2. I marginalen. -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken Sammanfattning Rapport 2012:2 I marginalen -En granskning av modersmålsundervisning och tvåspråkig undervisning i de nationella minoritetsspråken 1 Sammanfattning Många kommuner och skolor brister i att

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015

Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola. Uppdaterad 2015 Nationella minoriteter i förskola, förskoleklass och skola Uppdaterad 2015 I denna skrift ges en kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i förskola, förskoleklass och skola. Syftet

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen

Modersmålsträning/Modersmålsundervisning. och Studiehandledning. i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsträning/Modersmålsundervisning och Studiehandledning i Landskrona kommun Barn- och utbildningsförvaltningen Bakgrund Barn- och utbildningsnämnden beslöt vid sitt sammanträde 2000-12-06 (BUN 80

Läs mer

Moderna språk som modersmål

Moderna språk som modersmål Education Tatjana Bansemer Moderna språk som modersmål Essay Modersmålsutbildning Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Hösten 2010 Moderna språk som modersmål Tatjana Bansemer Inledning För många

Läs mer

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun

Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun 2016-05-13 Riktlinjer för utbildning av nyanlända och flerspråkiga elever i Danderyds kommun (Förskoleklass, grundskoleutbildning och gymnasieutbildning) Utbildnings- och kulturkontoret 08-568 910 00 www.danderyd.se

Läs mer

Flera språk fler möjligheter

Flera språk fler möjligheter Flera språk fler möjligheter Vi kan lära oss ett nytt språk utan att det sker på bekostnad av ett annat språk. Vår språkförmåga är oändlig. Oändlig och ovärderlig. Språk är tillgångar som ska utvecklas

Läs mer

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12

Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 1 Modersmålsundervisningen Verksamhetsberättelse läsåret 2011/12 Innehåll: Inledning 2 Förutsättningar..2 Återblick 3 Mål och förbättringsåtgärder 5 Slutord.......6 Bilaga 1: Studieresultat grundskolan

Läs mer

Nationella minoriteter i förskola och skola

Nationella minoriteter i förskola och skola Sida 1 av 7 Nationella minoriteter i förskola och skola Innehåll Lag (2009:724) om nationella minoriteter Förskoleverksamhet Grundskola Gymnasieskola Tips och råd Sida 2 av 7 Lag (2009:724) om nationella

Läs mer

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola

Rutin för mottagande av nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola Barn- och utbildningsförvaltningen RUTIN Datum 02015-04-30 Datum för beslut 2015-05-20 Beslutad av Tomas Hartikainen Förvaltningschef Sida 1(8) Dnr BUN/2015/0092/133 Revideras senast 2016-06-30 Rutin för

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet om välkomnande av nyanlända barn, elever och familjer med annat modersmål än svenska, andraspråksinlärare, flerspråkighet, modersmålsstöd, modersmålsundervisning,

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut Flens Kristna Skola AB info@flenskristna.se daniel.steeen@flenskristnaskola.se Flens Kristna Skola AB Org. nr 818501-0470 Beslut för förskoleklass och grundskola efter riktad tillsyn av Flens Kristna

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan

Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Regelbunden tillsyn i Botkyrka kommun Tallidsskolan Dnr 43-SV2008:214 Regelbunden tillsyn i Tallidsskolan Förskoleklass, årskurs 1-6 Särskola årskurs 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten

Läs mer

Krashens monitormodell

Krashens monitormodell Krashens monitormodell INFORMELL FORMELL IMPLICIT INLÄRNING ACQUISITION EXPLICIT INLÄRNING LEARNING MENTAL GRAMMATIK MONITOR YTTRANDEN kontroll, olika stark i olika situationer Finland Norge Sverige =

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Nationella minoriteter i skolan

Nationella minoriteter i skolan Nationella minoriteter i skolan I den här skriften ges kort information om nationella minoriteter och deras rättigheter i skolan. Kommuners information till skola, föräldrar och elever är en förutsättning

Läs mer

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014

Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet. Målsättningar och organisation 2014 Flerspråkiga barn i Vegas förskoleenhet Målsättningar och organisation 2014 Innehåll Inledning Vad krävs för att språkutveckling ska ske hos barnet Enligt förskolans läroplan Organisation Vad menas med

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING för år 2007

KVALITETSREDOVISNING för år 2007 1 KVALITETSREDOVISNING för år 2007 Pedagogiskt bokslut för Modersmålsundervisningen Eslövs Kommun Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 1 MODERSMÅLSUNDERVISNING Om en elevs föräldrar eller vårdnadshavare

Läs mer

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola

Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola Uppsala 2017-01-26 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Handlingsplan För mottagande och utbildning av nyanlända elever på Domarringens skola 1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Domarringens skola Nyanländ

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige

Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Svenske erfaringer med integration af nyankomne elever i Malmö kommune Sverige Beata Engels Andersson, Enhetschef Språkcentralen Grundskoleförvaltningen Malmö Stad Multikulturelle Skoler 25. november 2016

Läs mer

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan

Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk i kommunala grundskolor och grundsärskolan Tjänsteskrivelse 2016-11 - 01 Handläggare Fanny Adebrink Avdelningen styrning och kvalitet Diarienummer 2016UTN/0203 Utbildningsnämnden Revidering av riktlinjer för modersmålsundervisning, studiehandledning

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

Gruppinsamling elever i

Gruppinsamling elever i Konfessionella skolor Sameskolor Gruppinsamling elever i Grundskola Förskoleklass Fritidshem Elever per skola Mätdag: 15 oktober 2013 SCB tillhanda: senast 1 november 2013 Pappersblanketten är avsedd som

Läs mer

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter

Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter Lidingö stads skolområde för särskilda pedagogiska verksamheter SKOLOMRÅDETS SÄRSKILDA pedagogiska verksamheter består av Särskolan, Ledviks

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Pilagårdsskolan

Regelbunden tillsyn i Pilagårdsskolan Regelbunden tillsyn i Klippans kommun Pilagårdsskolan Dnr 43-2008:441 Regelbunden tillsyn i Pilagårdsskolan Förskoleklass Grundskola, årskurserna 1 5 Inledning har granskat verksamheten i Klippans kommun

Läs mer

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk

Nyanlända barn i Stockholms skolor. Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk Nyanlända barn i Stockholms skolor Till dig som är förälder eller vårdnads havare med annan skolbakgrund än svensk 1 Den svenska skolans värdegrund Den svenska skolan vilar på demokratiska värden. Skolan

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:10888 Härnösands kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i grundskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 2 (6) Skolinspektionens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Strategi Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2015-12-16 Giltighetstid 2015-12-16 årlig översyn Ansvarig funktion Diarienummer

Läs mer

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever

Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända barn och elever Grundskola och språkintroduktion Örebro kommun 2017-08-30 Bou 1348/2017 orebro.se

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2016:11365 Kastellskolan Org.nr. 888000-8365 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn av Kastellskolan i Härnösands kommun Skolinspektionen Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20

Läs mer

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan

Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Bilaga 7. Författningsstöd till Undervisningen i fysik i grundskolan Skollagen 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 2 För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. Rektorn

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Blåklintskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652

Läs mer

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning

Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Modersmålets betydelse för en framgångsrik och lyckad andraspråksinlärning Jenny Jonsson 2011 Uppsats, högskolenivå, 7,5 hp Svenska som andra språk B B Programnamn Handledare: Helena Wistrand Examinator:

Läs mer

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47

RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Juni 2017 RUTINER FÖR UTBILDNING AV NYANLÄNDA ELEVER I HANINGE KOMMUN GFN 2016/268 och GVN 2017/47 Inledning Dessa rutiner är en del av Utbildningsförvaltningens arbete med att skapa en utbildning som

Läs mer

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter

Läs mer

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Riktlinjer för Borlänge kommuns mottagande och utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever 2016-11-16 Innehåll Förord sidan 3 Bakgrund sidan 3 Syfte sidan 3 Definitioner och begrepp sidan

Läs mer

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever

Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända elever 14 december 2012 Till Utredare Marie-Hélène Ahnborg Utredningssekreterare Fredrik Lind Utbildningsdepartementet Lärarförbundets synpunkter på utbildningsdepartementets utredning om utbildning för nyanlända

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola

Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola Regelbunden tillsyn i Sorsele kommun Blattnicksele skola Dnr 53-2008:1864 Regelbunden tillsyn i Blattnicksele skola Förskoleklass Årskurserna 1 6 Inledning har granskat verksamheten i Sorsele kommun och

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever

Utbildning för nyanlända elever Utbildning för nyanlända elever 2015-12-02 Åsa Strand Kunskapsresultat Behöriga till gymnasieskolan: 85 procent av eleverna födda i Sverige 26 procent av eleverna som kommit till Sverige de senaste fyra

Läs mer

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar.

Att nå framgång genom språket. ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. Att nå framgång genom språket ett informationsmaterial om andraspråksinlärning och dess förutsättningar. En mångkulturell skola Elever från hela världen i den svenska skolan. Minst 14 % av eleverna i grundskolan

Läs mer

Kommunala vs. fristående skolor så tycker föräldrar och lärare om sin grundskola

Kommunala vs. fristående skolor så tycker föräldrar och lärare om sin grundskola Kommunala vs. fristående skolor så tycker föräldrar och lärare om sin grundskola En sammanställning av Skolinspektionens skolenkät Slutsatser Lärare på friskolor ger bättre betyg till sin arbetsplats än

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2017:5931 Utbildningsservice i Västerås AB Org.nr. 556670-8615 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Västerås Internationella Skola & Förskola i Västerås kommun Skolinspektionen Box 23069,

Läs mer

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen

Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Skolverkets nya stödmaterial för förskoleklassen Varför stödmaterial för förskoleklassen? Ny skollag och ny läroplan Förbättra likvärdigheten Tydliggöra rektorns ansvar Bidra till kompetensutveckling diskussionsfrågor

Läs mer

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: Institutionen för språkdidaktik 1 (6) 2014-12-22 Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Kommentar till regeringens proposition 2014/15:45 Utbildning för nyanlända elever mottagande och skolgång Definition och målgrupper Begreppet

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652

Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun. Delbeslut. Rapport regelbunden tillsyn Dnr :1652 Regelbunden tillsyn i Vasaskolan i Mjölby kommun Delbeslut Rapport regelbunden tillsyn Dnr 43-2009:1652 Delbeslut Regelbunden tillsyn i Vasaskolan Mjölby kommun Datum 2009-10-23 Dnr 43-2009:1652 Rektorn

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden

Läs mer

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få

Läs mer

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Senast granskad juli 2011 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Sammanfattning Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Elever som riskerar att inte nå

Läs mer

Beslut för förskola. efter tillsyn i Haninge kommun. NN, Skolinspektionen. Beslut Dnr : Haninge kommun

Beslut för förskola. efter tillsyn i Haninge kommun. NN, Skolinspektionen. Beslut Dnr : Haninge kommun rn ip NN, Dnr 43-2016:10334 Haninge kommun för förskola efter tillsyn i Haninge kommun, Besöksadress: Sveavägen 159 Dnr 43-2016:10334 2(6) s beslut Föreläggande förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen

Läs mer

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun

Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun Riktlinjer för mottagning och undervisning för nyanlända barn och ungdomar i förskola och skola i Säters kommun 2012-10-26 1 Innehållsförteckning FÖRORD... 3 NYANLÄNDA ELEVER... 4 VILKA ÄR DE NYANLÄNDA

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Svar på Skolinspektionens föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola

Svar på Skolinspektionens föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Martin Westbrandt 2019-02-26 SKDN 2018/0125 52904 Södermöre kommundelsnämnd Svar på s föreläggande efter granskning av förskoleklass och grundskola Förslag

Läs mer

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan

Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Språk och kunskapsutvecklande arbete i förskolan Karlstad 23 september Susanne Benckert Sida 1 En globaliserad värld Sverige / världen idag 5000-6000 språk fördelat på ca 200 stater 2000 språk i Asien

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien och Lönnerberga der Bilingualer Kindergarten Svenska Skolan i Wien Scheibelreitergasse 15 AT-1190 Wien Tel... +43-(0)1-320 79 80 E-Mail... svenskaskolan@svenskaskolan.at Website... www.svenskaskolan.at ZVR-Zahl 972744415 Wien 10 september 2018 Lokal

Läs mer

Grundskolan och fritidshem

Grundskolan och fritidshem Den svenska skolan för nyanlända För barn 7 15 år Grundskolan och fritidshem Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Fritidshem

Läs mer

i skolan och i fritidshemmet

i skolan och i fritidshemmet KALMAR Rättigheter och skyldigheter i skolan och i fritidshemmet Om dina rättigheter och skyldigheter Skolan ska upplysa dig och dina föräldrar om vilka rättigheter och skyldigheter ni har, vilka krav

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2017:5365 Karlsborgs kommun kommun@karlsborg.se för gymnasieskola efter tillsyn i Karlsborgs kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Dnr 43-2017:5365 2 (7)

Läs mer

Kursplanen i svenska som andraspråk

Kursplanen i svenska som andraspråk planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer

Läs mer

Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen.

Sammanfattning I ärendet presenteras grundskoleförvaltningens förslag kring språkval utifrån ett uppdrag från kommunstyrelsen. SIGNERAD 2014-11-10 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2014-11-10 Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare Moa.Morin@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredning-inriktningsbeslut kring språkval

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör

Läs mer

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever,

Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn och elever, Melleruds Kommun 2016 1 Innehåll Inledning s.2 Handlingsplan för mottagande av nyanlända barn i förskolan s.3 Mottagande av nyanlända elever s.4

Läs mer

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv

Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Nyanlända elevers integrering och lärande centrala faktorer ur ett språkpedagogiskt perspektiv Symposium 2012 Lärarrollen i svenska som andraspråk Om att möta flerspråkiga elever i sin undervisning Nationellt

Läs mer

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014

Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Elever med annat modersmål än svenska Kvalitetsrapport November 2014 Margareta Sundin Utredare 20141120 Sid 1 Innehåll Bakgrund... 1 Elever med annat modersmål än svenska... 1 Vad säger nationella styrdokument?...

Läs mer

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp

Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp 2011-09-05 Remissvar på delbetänkandet (SOU 2011:30) Med rätt att välja flexibel utbildning för elever som tillhör specialskolans målgrupp (U2011/2219/S) Språkrådet vill härmed lämna synpunkter på delbetänkandet

Läs mer

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet

BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Bilaga 2 0 (13) BARN OCH UTBILDNING Strategiprogram för mångfald och likvärdighet Om arbetet med nyanlända och flerspråkiga barn och elever i Sundsvalls kommunala förskolor och skolor 1 (13) Innehåll Bästa

Läs mer

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Vaxholms kommun. Beslut. Vaxholms kommun Dnr :5008

Beslut för förskola. Skolinspektionen. efter tillsyn i Vaxholms kommun. Beslut. Vaxholms kommun Dnr :5008 Vaxholms kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Vaxholms kommun 2(10) Tillsyn i Vaxholms kommun har genomfört tillsyn av Vaxholms kommun under hösten 2016. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn i Skolinspektionen Dnr 43-2017:5354 Härryda kommun utbildning@harryda.se för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Rävlandaskolan 2 i Härryda kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg,

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018

Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 2017/2018 PM Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (13) Elever och skolenheter i grundskolan läsåret 217/218 I denna promemoria beskrivs s statistik om elever och skolenheter i grundskolan och sameskolan.

Läs mer

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare

Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Introduktionsteam: Lärare i svenska som andraspråk Socialpedagog Specialpedagog Modersmålslärare/studiehandledare Nyanlända barn och elever i Kungsbacka kommun Vårt gemensamma ansvar Mottagandet ska vara

Läs mer

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen. 2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar

Läs mer

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S

Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Regeringskansliet 1 (10) Redovisning av uppdrag om att utarbeta förslag på kursplaner för nationella minoritetsspråk Dnr U2014/5037/S Härmed redovisas uppdraget att utarbeta förslag på kursplaner för de

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2015:10009 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gärdesskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i Gärdesskolan har genomfört tillsyn av Stockholms kommun

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever

Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever Riktlinjer och rutiner för mottagande av nyanlända elever förskoleklass, fritidsverksamhet, grundskola årskurs 1 9 grundsärskola årskurs 1 9 Dokumenttyp Riktlinjer och rutiner Fastställd 2017-03-13 15

Läs mer