Mölndals Kvarnby. Miljökonsekvenser av vattenverksamhet och förändrad vattenhushållning i Mölndalsån vid Ståloppet, Stensjö dämme och Grevedämmet

Transkript

1 Mölndals Kvarnby Miljökonsekvenser av vattenverksamhet och förändrad vattenhushållning i Mölndalsån vid Ståloppet, Stensjö dämme och Grevedämmet Alf Engdahl Ulf Ericsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

2 Projektnummer Kund 2074 Mölndals Kvarnby Version Datum Titel Mölndals Kvarnby. Miljökonsekvenser av vattenverksamhet och förändrad vattenhushållning i Mölndalsån vid Ståloppet, Stensjö dämme och Grevedämmet Författare Alf Engdahl Ulf Ericsson Framsidesfoto: Mölndalsån nedströms Stensjö dämme Medins Biologi AB.

3 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Icke-teknisk sammanfattning Stora översvämningar har på senare år drabbat de nedre delarna i Mölndalsåns vattensystem med skador på fastigheter och stor påverkan på viktiga samhällsfunktioner som följd. I december 2006 var stora bebyggda områden, viktiga transportvägar och en järnvägstunnel mellan Mölndal och Göteborg översvämmade under flera dagar. I Landvetter och Mölnlycke samhällen drabbades många fastigheter av inträngande vatten. Göteborg, Mölndal och Härryda kommuner samarbetar för att motverka översvämningar genom att utforma ett prognosstyrt, samordnat styr- och reglersystem för hela Mölndalsåns vattensystem. För att ett reglersystem skall vara effektivt och motverka översvämningar krävs att de nedre sjöarna Rådasjön Stensjön ges en avsevärt förbättrad kapacitet att förtappa vatten vid prognoser om höga flöden. Då kan sjöarnas förmåga att magasinera vatten och utjämna höga flöden avsevärt förbättras. Förbättringar har redan genomförts i uppströms belägna sjöar och samhällen, liksom nedströms mellan Mölndal och Göteborg. Mölndals Kvarnby ansvarar för vattenregleringen i Mölndalsån förutom i Landvettersjön. Mölndals Kvarnby kommer därför att ansöka hos Mark- och Miljödomstolen om ändrad vattenhushållning vid oförändrade dämnings- och sänkningsgränser i Stensjön och Rådasjön. Syftet med föreliggande rapport är att ge en samlad bedömning av miljökonsekvenserna till följd av vattenverksamhet och förändrad vattenhushållning i Mölndalsån mellan Rådasjön och Kvarnbyfallen. Konsekvenserna av planerade företag har jämförts med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär ett framtida tillstånd utan planerade kapacitetsförbättringar och är i denna rapport i praktiken en nulägessituation. Förutom huvudalternativet redovisas en alternativ teknisk lösning. Samråd har genomförts med myndigheter, andra organisationer, enskilda särskilt berörda, verksamhetsutövare i närområdet samt allmänheten. I samband med samrådsmöten och informationsmöten har synpunkter och yttranden inkommit. Dessa har i olika grad belysts och bidragit till utformandet av denna MKB. De arbeten som planeras syftar till att öka flödeskapaciteten i Mölndalsån genom Rådasjöns utlopp, i Ståloppet och i Stensjöns in- och utlopp samt i området vid Grevedämmet. Arbetena innebär att breddning, grävning, muddring och rensning görs vid flera olika platser i området. För att kunna öka vattenflödet ut ur Stensjön anläggs också en ledning under marken parallellt med Mölndalsån från Stensjö dämme till Grevedämmet. Vid de båda utloppen från Grevedämmet planeras sänkning av trösklar och ombyggnad av dammluckor. Dessutom breddas utloppet till södra grenen. I norra utloppet skapas förutsättningar för att kunna använda en del av utskoven som fiskväg. Stensjö dämme förses med nya och högre dammluckor, samt anordningar för en säker fjärrstyrd drift. Här planeras också åtgärder som förbättrar möjligheten för fisk att passera dämmet. Vattenmiljöerna mellan Rådasjöns utlopp och Kvarnbyfallen utgör en vacker och uppskattad landskapsbild, bestående av sjöar och dammar, lugnflytande kanaler och vattendragssträckor med strömmande och forsande partier. Rådasjön med tillhörande landområden samt Ståloppet, förbindelsen mellan Rådasjön och Stensjön, ingår i Rådasjöns naturreservat och gränsar även till Gunnebo kulturreservat. Området nedströms Stensjön och Grevedämmet klassas som riksintresse för kulturmiljövården. Närmiljön varierar 3

4 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 relativt mycket inom området men domineras i stort av en- eller flerskiktad strandskog, öppen hävdad mark och bebyggelse, samt i de nedre delarna också av vägar, järnvägar och industrimark med tillhörande industribyggnader. Vattenanknutna växter och djur i området är relativt välundersökta. Vattenlevande växter, bottenfauna (bottenlevande smådjur) och fisk uppvisar för naturtypen relativt normala samhällen. Bottenfauna och fisk bedöms dock vara negativt påverkade av vattenreglering och den kanalisering av vattendragssträckorna som tidigare gjorts. Bottenfaunan har i undersökningar visat på ganska höga individtätheter och bedöms utgöra ett bra födounderlag för fisk i området. Öringen som finns mellan Stensjöns utlopp och Kvarnbyfallen består av ett strömlevande (stationärt) bestånd. Lake, som numera är en rödlistad fiskart förekommer också i detta område. Vandringshinder för fisk finns vid norra respektive södra grenens utlopp från Grevedämmet och dessa är sannolikt mycket svåra för fisk att ta sig förbi. Stensjö dämme utgör också ett vandringshinder, men hindret bedöms vara passerbart under delar av året. Vattenanknutna fåglar som t.ex. strömstare, forsärla och rörhöna är övervintrande och/eller häckande arter som påträffats i området mellan Kvarnbyfallen och Stensjön. Förutom lake har inga andra rödlistade växter eller djur noterats. Kungsfiskare har enligt uppgift observerats som tillfällig besökare vintertid. Kungsfiskaren är en av artdatabanken rödlistad art som anses vara sårbar (VU). Vattenmyndigheten redovisar statusklassningar och uppgifter om miljötillståndet i olika vattenförekomster. I vattenförekomster som berörs av planerade arbeten har vattenmyndigheten bedömt den ekologiska och kemiska statusen som god. Målet, eller miljökvalitetsnormen som det också benämns, är som lägst god status. I vattenförekomsten mellan Stensjön och Kålleredsbäckens inflöde i Mölndalsån gör Vattenmyndigheten en riskbedömning att god ekologisk och kemisk status inte kommer att nås vid nästkommande statusklassning år Detta motiveras bland annat med att vattenförekomsten har eller kan ha problem med miljögifter. Kemiska undersökningar av sediment har gjorts vid ett flertal provpunkter i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt i området vid Grevedämmet, där flera olika miljögifter har analyserats, bland annat tungmetaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), PCB och dioxin. Vid de flesta undersökta platser var halterna av miljögifter relativt låga. I området vid Grevedämmet har det dock vid ett par platser uppmätts höga eller mycket höga halter, framför allt av PAH. Detta gäller främst översvämningsområdet i norra grenen nedströms Grevedämmet, samt i själva dammen (Grevedämmet). I de områden där grävning, muddring eller rensning skall utföras understiger halterna i sedimenten de generella riktvärdena för förorenad mark som Naturvårdsverket anger avseende känslig mark (KM) eller mindre känslig mark (MKM). Små förändringar av vattnets rörelser bedöms uppkomma vid normala vattenflöden jämfört med idag. Vattenhastigheten i merparten av de berörda vattendragssträckorna kommer inte att förändras mer än i ringa grad. I de områden där breddning och fördjupning görs kommer sannolikt vattenhastigheten att minska något, framför allt i Ståloppet vid Rådasjöns utlopp, men också vid Stensjöns utlopp. Effekten på vattenlevande organismer av detta bedöms dock bli liten. Inför prognoser om mycket nederbörd och höga flöden kommer dock tappning från Stensjön att kunna ske med betydligt högre kapacitet. Under perioder med större flöden i Mölndalsåns vattensystem kommer därför vattenståndet i Stensjön att vara något lägre jämfört med nuvarande förhållanden. Överdämning kommer dock även i framtiden att behöva ske vid mycket stora flöden men frekvensen av överdämningar i Rådasjön-Stensjön beräknas med nuvarande avrinningsförhållande minska 4

5 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 radikalt, från i stort sett årliga överdämningar idag, till överdämningar ungefär 2-4 gånger/50 år efter genomförda arbeten. I delar av vattendragssträckan mellan Stensjöns utlopp och Stensjö dämme kommer graden av kanalisering att öka något då större block och stenar tas bort. Effekterna på bottenfauna, fisk och vattenanknutna fåglar bedöms dock bli små, bland annat genom att kompensatorisk stenutsättning kommer att göras i sträckans kanter. I utloppskanalen nedströms Stensjö dämme och ner till Grevedämmet bedöms inga negativa effekter uppkomma på bottenfauna eller fisk. Tvärtom, eftersom den nedgrävda ledningen kan avlasta utloppskanalen så belastas inte denna av perioder med mycket höga flöden, vilket är positivt för både bottenfauna och fisk. I norra grenen nedströms Grevedämmet bedöms små negativa effekter uppkomma på fisk- och bottenfauna i samband med att en del av strömsträckan nedströms Grevedämmet rensas från block och stora stenar. Kompensatorisk stenutsättning kommer dock att göras nedströms. I södra grenen bedöms inga negativa effekter uppkomma på fisk- och bottenfauna på grund av planerade arbeten. Utloppströsklarna sänks i både södra och norra grenen, vilket bedöms vara positivt för fisk då det ökar passerbarheten. I norra grenen skapas också möjligheter till bättre framkomlighet då ett av utloppen reserveras för anläggning av fiskväg. En utredning har utförts för att studera förutsättningarna för att anordna en fiskväg i form av ett omlöp förbi Stensjö dämme. Utredningen har visat att det är tekniskt komplicerat och dyrt. Andra åtgärder som ökar passerbarheten för fisk vid Stensjö dämme kommer dock att göras. Området kring Stensjöns utlopp och Grevedämmet utgör ett viktigt område för vattenanknutna fåglar, t.ex. häckande forsärla, rörhöna och övervintrande/häckande strömstare. Sammantaget bedöms inte sådana konsekvenser uppstå som innebär att någon av de tre arterna kommer att minska i antal eller försvinna från området. Verksamhetens huvudsakliga miljökonsekvenser i anläggningsskedet utgörs av fyra olika typer av påverkan som kan medföra negativa effekter på akvatisk natur och miljö. Dessa är urgrävning av bottensubstrat, grumling av vattnet till följd av grävning och muddring, förekomst av miljögifter i sedimenten, samt låga vattenflöden i samband med torrläggning av ytor där arbeten skall utföras. Urgrävning av bottenmaterial innebär att det befintliga bottenfaunasamhället på platsen försvinner. Ett nytt bottenfaunasamhälle börjar så småningom kolonisera området, sannolikt inte så olikt det tidigare samhället. Återkolonisationen kan gå relativt fort, uppskattningsvis ett eller ett par år. De berörda ytorna är relativt små och omges både uppströms, nedströms och i flera fall även vid sidorna av intakta bottenfaunasamhällen, vilket gör att återkolonisationen går fortare. Sammantaget bedöms effekterna på bottenfaunan bli relativt små och på sikt kommer en fullständig återhämtning att ske. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter berörs. Urgrävning av Grevedämmet kommer utföras under torra förhållanden. Detta gör att eventuellt läckage av miljögifter från mark och sediment till vattenmiljön inte uppkommer. Där grävningsarbetena skall utföras består bottnarna huvudsakligen av sand, grus och stenmaterial. I södra och norra grenen kommer rensning endast att ske på platser där uppmätta halter av miljögifter i bottenmaterialet indikerat att risk för skador på akvatiska organismer inte föreligger eller föreligger i liten omfattning. Arbetena här kommer att ske vi mycket låga vattenflöden, samt också anpassas på annat sätt för att minimera grumling 5

6 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 och utläckage av miljögifter från sedimenten. I norra grenens översvämningsområde, dvs. den bågformade, tidigare öppna del som under senare år vuxit igen planeras inga arbeten över huvud taget. I denna del har det uppmätts mycket höga halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Vid grävnings- och muddringsarbeten föreligger risk för grumling. Bottenmaterialet i området består dock till helt avgörande del av sand, grus och sten vilket gör att risken för betydande grumling är liten. Vid några platser kommer dessutom arbetena att ske under torra förhållanden, t.ex. i Grevedämmet. Effekterna kan också minimeras med hjälp av låga vattenflöden via de regleringsmöjligheter som finns uppströms. Sammantaget bedöms de skador som kan uppkomma på bottenfaunan vid grumling som relativt små och av övergående natur. För vattenlevande växter bedöms effekterna av urgrävningar bli små. Vid merparten av ytorna där det skall grävas och muddras är förekomsten av vattenväxter liten. Den rensning av vegetation som planeras i fårorna nedströms Grevedämmet är av lokal karaktär och kan snarare ses som en underhållsåtgärd för att återskapa/upprätthålla vattendragets naturliga bredd. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter berörs. För fisk och fågel bedöms effekterna av urgrävning och grumling bli små. Fisk har möjlighet att tillfälligt förflytta sig mellan olika platser i området under den tid som arbetena pågår. Förutsatt att arbetet sker under sensommaren kommer heller inte fiskägg att påverkas negativt eftersom de inte förekommer lek vid den tiden på året. Vid gjutning av nya dammtrösklar nedströms Grevedämmet kan det uppstå risk för grumling av betongslam, vilket kan leda till onaturligt höga ph-värden om det sprids till vatten. Ombyggnaden av dammen kommer dock att ske under torra förhållanden varför risken för grumling av betongslam torde vara mycket liten. Sprängningsarbeten kan komma att medföra mindre uttransport av kväve, i form av nitrat och ammonium. Kväveförlusterna till vatten lär dock bli mycket små, dels beroende på den ringa mängd sprängämnen som åtgår och dels för att arbetet kommer att ske under torra förhållanden. Byggandet av en ledning mellan Stensjö dämme och Grevedämmet med tillhörande inoch utloppskonstruktioner utförs i torrhet. Ledningen kommer att följa markytan med erforderlig marktäckning. Landområdet längs ledningens sträckning består i den övre delen av öppen hävdad mark och i den nedre delen av industrimark. Kulturhistoriska värden i Grevedämmet kommer inte att påverkas negativt och berört område kan inte anses vara uttalat värdefullt ur natur och miljösynpunkt. Det planerade företaget kommer inte att påverka kända fornminnen och bedöms inte heller påtagligt förändra kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Arbeten som planeras i det område som är beläget i Rådasjöns naturreservat bedöms i driftskedet inte medföra negativa effekter på naturmiljön eller konsekvenser som motverkar syftet med reservatet. Stor aktsamhet och hänsyn kommer att tas där arbeten görs i och vid närliggande natur- och kulturreservat. Det planerade företaget kommer inte att påverka områden för rekreation och friluftsliv, ej heller landskapsbilden i nämnvärd utsträckning utom i området vid Grevedämmet där två fria vattenspeglar uppkommer, vilket bedöms förhöja landskapsbilden. Under tiden som arbetena genomförs kan det tillfälligt och lokalt uppstå ljudstörningar i form av buller då grävmaskiner, mudderverk och lastbilar används. Tillgängligheten i området vid Rådasjöns utlopp samt vid badplatsen i norra delen av Stensjön kan komma att begränsas i 6

7 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 samband med att planerade arbeten utförs i närområdet. Närbelägna alternativa badplatser finns dock att tillgå. Ingen ökad risk för säkerhet och hälsa bedöms föreligga efter genomförande av företaget. Säkerheten bedöms istället öka, speciellt vid perioder med mycket nederbörd och höga flöden beroende på kontrollerad och förbättrad avbördning från Rådasjön-Stensjön som reducerar höga vattenstånd och översvämningar. Vid användandet av arbetsfordon i och kring vattenmiljöer kan det uppstå miljörisker. Det är viktigt att miljöbränslen och biologiskt nedbrytbara hydrauloljor används av fordon som utför arbeten i vatten och att saneringsutrustning finns tillgänglig. Fordon och kemikalier bör i möjligaste mån inte stå uppställda i närheten av vattenmiljöer. Förutom den ovan beskrivna tekniska lösningen redovisas ytterligare ett alternativ. I det alternativet breddas Stensjö dämme med tillhörande kanal nedströms dämmet och ingen ledning anläggs. Konsekvenserna för natur och miljö av detta alternativ bedöms bli stora. Förutom en försämrad landskapsbild ersätts den nuvarande vattenmiljön av en utpräglat kanaliserad fåra med höga vattenhastigheter. Bottensubstratet blir ensartat, vilket missgynnar mångfald av bottenfauna, fisk och fågel. Sett till hela området mellan Stensjön och Kvarnbyfallen påverkas en viktig biotop för bl.a. strömstare och öring klart negativt. Vid anläggningsarbetena skall arbetsrutiner och metoder tillämpas som minimerar risken för grumling och ökade halter av suspenderat material. Anpassningar av vattenflöden bör göras vid flera platser för att säkerställa att miljöeffekter minimeras och att bästa möjliga förhållanden erhålls för att kunna genomföra planerade arbeten Normalt uppträder låga vattenföringar främst under månaderna april till september och det är under denna tid som arbeten bör göras som skall utföras i vattenmiljöer. Det är av mycket stor vikt att säkerställa att minimiflöden upprätthålls under arbetets gång. Kontrollprogram för miljöövervakning bör upprättas i anläggningsskedet. Den exakta utformningen av kontrollprogrammet bestäms dock i ett senare skede när detaljplan för utförande är fastlagd. Sammanfattningsvis bedöms det planerade företaget få små och begränsade konsekvenser för landskapsbild, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv. Med avseende på hälsa och säkerhet bedöms denna öka, då stora översvämningar begränsas i både antal och storlek. Ur samhällsnyttigt och samhällsekonomiskt perspektiv är fördelarna med företaget uppenbara. De främsta naturvärdena i området nedströms Stensjön utgörs av utloppskanalens vattenmiljöer mellan Stensjö dämme och Grevedämmet. Tillsammans med den norra grenen nedströms Grevedämmet kan de anses vara de mest värdefulla för vattenanknutna fåglar som forsärla, strömstare och rörhöna, samt för fiskfaunan i området, inte minst den lokala population av öring som finns mellan Stensjö dämme och Kvarnbyfallen. Lake, som är den enda rödlistade art som påträffats i området förekommer nedströms Stensjö dämme och i både norra och södra grenen nedströms Grevedämmet. Sammantaget skall betonas att sådana konsekvenser inte bedöms uppstå som innebär att Lake eller någon av de tre ovan nämnda fågelarterna kommer att minska i antal eller försvinna från området. Planerat företag bedöms inte heller inverka negativt på berörda vattenförekomster med avseende på bibehållandet av miljökvalitetsnormen god ekologisk status. Den alternativa tekniska lösningen kan inte anses vara fördelaktig jämfört med huvudalternativet vare sig miljömässigt, tekniskt eller ekonomiskt. 7

8 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB

9 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund och syfte Alternativ och avgränsningar Samråd Samråd med Länsstyrelse och kommuner Samråd med allmänhet och särskilt berörda Samråd med en vidare krets Synpunkter under samrådsarbetet Beskrivning av företaget Allmänt Breddning, grävning- och muddring Anläggning av ledning Ombyggnad av dammluckor och sänkning av trösklar Alternativa tekniska lösningar Alternativ bredare dämme och kanal Beskrivning av området Allmänt om Mölndalsån Allmänt om området mellan Rådasjön och Kvarnbyfallen Hydrologiska förhållanden och reglering Fauna och flora Allmänt Vattenväxter Bottenfauna Stormusslor Fisk Fågel Vatten- och sedimentkemiska förhållanden Klassningar av status enligt Vattenmyndigheten Miljökvalitetsnorm Kompletterande bedömningar av status samt bedömning av naturvärden Ståloppet Rådasjöns utlopp till inloppet i Stensjön Stensjöns utlopp - Grevedämmet Nedströms Grevedämmet Natur- och kulturskydd Rekreation och friluftsliv Beskrivning av effekter och konsekvenser Hydrologiska förhållanden Driftskede Anläggningsskede Naturmiljö Driftskede Anläggningsskede Kulturmiljö

10 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Driftskede Anläggningsskede Rekreation och friluftsliv Driftskede Anläggningsskede Säkerhet och hälsa Driftskede Anläggningsskede Konsekvenser av alternativa tekniska lösningar Allmänt Alternativ bredare dämme och kanal Samlad bedömning Skadeförebyggande åtgärder Kontrollprogram Referenser Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp. Förekomst av makrofyter, bottenfauna och fisk samt bedömningar av påverkan och naturvärden. Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp. Förekomst av bottenfauna, fisk och fågel samt bedömning av status, påverkan och naturvärden. Undersökningar av sediment i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt vid Grevedämmet Bilaga 4. Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Bilaga 5. Undersökningar av sediment i norra grenen vid Grevedämmet Bilaga 6. Bilaga 7. Bilaga 8. Undersökningar av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet Samrådsdokument 10

11 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Bakgrund och syfte Mölndals Kvarnby ansvarar för vattenregleringen i Mölndalsån förutom i Landvettersjön. Mölndals Kvarnby kommer därför att ansöka hos Miljödomstolen om ändrad vattenhushållning vid oförändrade dämnings- och sänkningsgränser i Stensjön och Rådasjön. Stora översvämningar har på senare år drabbat de nedre delarna i Mölndalsåns vattensystem med skador på fastigheter och stor påverkan på viktiga samhällsfunktioner som följd. I december 2006 var stora bebyggda områden, viktiga transportvägar och en järnvägstunnel mellan Mölndal och Göteborg översvämmade under flera dagar. I Landvetter och Mölnlycke samhällen drabbades många fastigheter av inträngande vatten. De tre kommunerna Göteborg, Mölndal och Härryda samarbetar för att motverka översvämningar genom att utforma ett prognosstyrt, samordnat styr- och reglersystem för hela Mölndalsåns vattensystem. För att ett reglersystem skall vara effektivt och kunna motverka översvämningar krävs bland annat att de nedre sjöarna i vattensystemet ges en avsevärd förbättrad flödesutjämningsförmåga. Miljödomar har erhållits och flera förbättringar har redan genomförts i uppströms belägna sjöar och samhällen, liksom nedströms mellan Mölndal och Göteborg. Syftet med föreliggande rapport är att ge en samlad bedömning av miljökonsekvenserna till följd av vattenverksamhet och förändrad vattenhushållning i Mölndalsån mellan Rådasjön och Kvarnbyfallen. Utredningen har tillkommit inför ansökan till Mark- och Miljödomstolen om kapacitetsförbättrande åtgärder vid Rådasjöns utlopp, i Ståloppet samt i Stensjöns in- och utlopp och vid Grevedämmet (Figur 1 och 2 samt Bilaga 1). Ansökan omfattar breddning, grävning- och muddring samt rensning i delar av ovan nämnda områden samt anläggning av kompletterande ledning från Stensjöns utlopp till Grevedämmet. Därtill planeras sänkning av trösklar vid båda utloppen i Grevedämmet och ombyggnad av dammluckorna vid Stensjö dämme. Utloppet ur Stensjön har för närvarande en mycket bristfällig kapacitet med enbart 4 m 3 /s vid sänkningsgränsen (SG) och cirka 11 m 3 /s vid dämningsgränsen (DG). Planerade åtgärder syftar till att höja kapaciteten vid SG till m 3 /s och till ungefär 25 m 3 /s vid DG. Avsikten är dock inte att öka det totala flödet utan att utjämna det, för att på så sätt minimera höga flödestoppar. Genom ökade möjligheter att vid olika vattenstånd förtappa vatten från det gemensamma magasinet Rådasjön-Stensjön kan dessa sjöars förmåga att magasinera vatten och utjämna höga flöden avsevärt förbättras. Överdämning kommer även i framtiden att behöva ske vid mycket stora flöden, men i betydligt mindre omfattning än för närvarande. 11

12 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB

13 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Alternativ och avgränsningar Konsekvenserna av planerade företag har jämförts med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär ett framtida tillstånd utan planerade kapacitetsförbättringar och är i denna rapport i praktiken en nulägessituation. Förutom huvudalternativet redovisas en alternativ teknisk lösning, vilken beskrivs i avsnitt 4.5. Konsekvenserna av denna behandlas i kapitel 7. Effekterna av företaget i driftskede är huvudsakligen begränsade till den förändrade vattenhushållningen. Utsläpp till vatten kommer inte att uppstå. Under anläggningsskedet bedöms övergående effekter av grumling i vattenmiljön kunna uppstå i samband med grävning/muddring, rensning, ombyggnad av dämme, samt vid sänkning av utloppströsklar. Vägar och massupplag kommer ej att anläggas. Utsläpp till luft kommer endast att ske från de fordon som används för grävning och transport av material. Dessa luftutsläpp bedöms som försumbara. Mindre ljudstörningar i form av buller bedöms uppkomma lokalt men under en kort tidsperiod. I denna rapport har därför tonvikten lagts vid de konsekvenser som uppstår av den förändrade vattenhushållningen samt de effekter som bedöms uppstå i vattenmiljön i samband med anläggningsarbeten. Påverkansområdet definieras som området mellan Rådasjön och uppströms Kvarnbyfallen. Figur 1. Översikt av området. I de två inringade områdena planeras kapacitetsförbättrande åtgärder. I ringen uppe till höger ses Rådasjöns utlopp, Ståloppet och inloppet till Stensjön. I ringen nere till vänster ses Stensjöns utlopp, Stensjö dämme och Grevedämmet. 13

14 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Rådasjöns utlopp Ståloppet Inloppet till Stensjön Stensjöns utlopp Stensjö dämme och utloppskanal Grevedämmet med luckor till södra grenen Södra grenen nedströms Grevedämmet Norra grenen nedströms Grevedämmet Figur 2. Foton från olika delar av området som berörs av planerade arbeten. 14

15 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Samråd Mölndals Kvarnby har bedömt att det planerade företaget kommer att medföra betydande miljöpåverkan, vilket innebär att utvidgat samråd har genomförts. Dokumentation från samråd återfinns i Bilaga Samråd med Länsstyrelse och kommuner Samråd genomfördes med Länsstyrelsen i Västra Götaland, Mölndals stad och Härryda kommun. Deltagarna hade tidigare erhållit samrådsunderlag med information om projektet. Vid samrådet lämnades en redogörelse av det planerade företaget med fokus på bakgrund och syfte, samt en beskrivning av de två alternativen. Länsstyrelsen meddelade att sammanställningar av samrådsmötens innehåll och framkomna synpunkter skall skickas till myndigheten, samt förslag på omfattning och innehåll i miljökonsekvensbeskrivning och hur synpunkter från samråd beaktas i denna. 3.2 Samråd med allmänhet och särskilt berörda Samrådsmöte med allmänheten och andra berörda genomfördes den 8 november 2011 i Mölndals Stadshus. Inbjudan till ett allmänt samråds-/informationsmöte skedde via annonsering i Göteborgs- Posten, Mölndals-Posten och Härryda-Posten den 26 oktober I annonserna fanns också adress och telefonuppgifter till personal på Mölndals Kvarnby för att ge allmänheten möjlighet att ställa frågor. Därtill inbjöds specifikt berörda fastighetsägare i området från Rådasjöns utlopp till dämmet vid Ullevi i Göteborg. Fastighetsägarna erhöll också sammanfattande beskrivningar av planerade åtgärder med möjlighet att ställa frågor, skriftligt eller via telefon. Utöver detta inbjöds även flera myndigheter och intresseorganisationer genom brevutskick (se avsnitt 3.3). 3.3 Samråd med en vidare krets Samrådsmöte hölls den 29 mars 2010 med Rådasjöns-Stensjöns FVO och den 11 maj 2010 med Naturskyddsföreningen i Mölndal. Syftet med mötena var att informera om de planerade åtgärderna rörande säkerhet och ombyggnad av Stensjö dämme för att därigenom bereda möjlighet till synpunkter och yttranden. Informationsmöte hölls med Göteborg Vatten i avsikt att informera om det pågående arbetet inför ombyggnad av Stensjö dämme och Ståloppet, samt om de alternativ som diskuterades. Synpunkter från Göteborg Vatten var angeläget rörande ett av alternativen, att pumpa vatten från Rådasjön till Delsjön. Den 25 oktober 2011 hölls skriftligt samråd med svarstid senast den 15 november 2011, där flera myndigheter och intresseorganisationer erhöll samrådsunderlag och fick möjligheter att lämna synpunkter i ärendet. Dessa var: 15

16 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Trafikverket Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Havs- och Vattenmyndigheten Kammarkollegiet Räddningstjänsten Storgöteborg Mölndals Naturskyddsförening Sportfiskarna Region Väst Göteborg Vatten Mölndals stad Rådasjöns-Stensjöns FVO Mölndalsåns Vattenråd 3.4 Synpunkter under samrådsarbetet Länsstyrelsen i Västra Götaland meddelade genom beslut att Mölndals Kvarnbys planerade åtgärder för ökad flödeskapacitet från Stensjöns utlopp på fastigheterna Stensjön 1:66, Kikås 1:217 m.fl. i Mölndals stad kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Utifrån vad som framkommit under samrådet pekade Länsstyrelsen på särskilt viktiga aspekter att behandla i miljökonsekvensbeskrivningen. Synpunkter från naturintressen har främst berört tänkbara konsekvenser för akvatiskfauna och vattenanknutna fåglar under såväl drift- som anläggningsskede. Grumling i samband med grävning/muddring anses kunna minska genom val av lämpliga metoder och tidpunkter för utförande. Kontrollprogram skall upprättas. I samband med ombyggnad av Stensjö dämme bör åtgärder genomföras för att fisk/ål kan passera dämmet. Synpunkter från fiskeintressen har främst berört behovet av fria vandringsvägar för fisk/ål och beskrivningar i tekniska rapporten hur de skall skapas. Därtill efterfrågades tidigare utförda elfisken i området och resultat från dessa. Vid möte med Kultur- och fritidsförvaltningen i Mölndals stad den 8 november 2011 meddelades att området kring Grevedämmet är av kulturhistoriskt riksintresse. Synpunkter förmedlades avseende eventuell höjning av de stensatta kanalsidorna i södra grenen samt fundamenten vid gamla skolan, om det skulle bli aktuellt med anläggning av en ny gångbro. Ytterligare tekniska detaljer behöver tas fram. Ståloppet, Gunnebo bro vid inloppet till Stensjön samt Stensjöns utlopp är också av riksintresse, men här framkom inte några direkta synpunkter. Möte hölls mellan Mölndals Kvarnby, Mölndals Parkerings AB och Gunnebo Slott angående återkommande problem med översvämning av parkeringen vid Gunnebo Slott. Önskemålet från Gunnebos sida var att Stensjöns vattennivå generellt hålls lägre, vilket tyvärr inte är möjligt med nuvarande dämme. Det diskuterades att det framför allt under höst och vår var angeläget att hålla sjön lägre vilket torde minska antalet översvämningsdagar. Yttrande från Räddningstjänsten Storgöteborg inkom Räddningstjänsten meddelade att den ställer sig positiv till planerade åtgärder då det föreligger ett reellt behov. Inga hinder ur räddningstjänstens myndighetsperspektiv kan ses för planerade ingrepp. Yttrande från Fortum distribution inkom Fortum behöver kompletterande teknisk information avseende omfattningen av planerade schaktningsarbeten vid Stensjöns utlopp för att kunna bedöma hur det kan påverka deras 130 kv-ledningar. 16

17 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Yttrande från Göteborg vatten inkom i november Fråga från Göteborg vatten avseende om förändringar av vattennivåer i Rådasjön kommer att ske oftare och hur det kan påverka Göteborg Vattens önskan att pumpa vatten från Rådasjön. Yttrande från Mölndals Roddklubb inkom Föreningen har inget att erinra om föreslagna åtgärder, tvärtom är de nödvändiga och bra. Föreningens båthus påverkas dock negativt av både höga och låga vattenstånd i Rådasjön och dialog önskas med Mölndals stad om åtgärder. Yttrande från Advokatfirman Woxlin AB inkom Grevedämmet Finans AB låter via ovan nämnda advokatbyrå meddela att företagets rättigheter enligt Västerbygdens vattendomstol (dom 15/5 1939) inte har beaktats. Den tekniska beskrivningen anses också vara bristfällig bl.a. med avseende på uppkomna vattenflöden vid Grevedämmet efter genomfört projekt, samt konsekvenser av dessa, i synnerhet vid minusgrader. 17

18 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB

19 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Beskrivning av företaget 4.1 Allmänt Aktuellt företag innebär breddning, grävning, muddring och kanalisering vid flera olika platser i området, samt anläggning av ledning parallellt med Mölndalsån från Stensjöns utlopp till Grevedämmet. Därtill planeras sänkning av trösklar vid båda utloppen i Grevedämmet samt ombyggnad av dammluckorna vid Stensjö dämme. Beskrivningar nedan baseras på den tekniska rapporten som bilagts ansökan (Göransson 2012). Vid genomförande av nedanstående arbeten beräknas tappkapaciteten i åsystemet från Rådasjön till Kvarnbyfallen öka väsentligt. Dimensionerande flöde beräknas bli 24 m 3 /sekund vid dämningsgränsen i Stensjön jämfört med dagens 11 m 3 /sekund. Motsvarande flöden vid sänkningsgränsen är 15 respektive 4 m 3 /sekund. 4.2 Breddning, grävning- och muddring Vid Rådasjöns utlopp ökas bottenbredden och fåran fördjupas genom urgrävning. Övervägande delen grävs med grävmaskin från land och en mindre del grävs från flotte. Gångbron över utloppet byts ut mot en bro med större spännvidd. Ungefär m 3 material grävs ur och fraktas bort med lastbil via en kort sträcka på gångväg fram till en bostadsgata. Gångvägen kommer att behöva breddas och förstärkas. I Ståloppet utförs muddring inom tre delsträckor som tillsammans utgör ungefär hälften av Ståloppets längd. Muddring i centrala Ståloppet utförs från flotte och det urgrävda materialet transporteras med container på pråm till vägbron vid inloppet till Stensjön eller till Rådasjöns utlopp för vidare transport med lastbil. Under vägbron vid inloppet till Stensjön sker urgröpning av botten för att öka tvärsnittsarean. Totalt i Ståloppet grävs cirka m 3 material ur och fraktas bort. Vid inloppet till Stensjön muddras en cirka 25 meter bred ränna i den grunda sandbank som sträcker sig ungefär 110 meter ut i sjön. Muddringsdjupet är 0,5 meter ut till ett vattendjup av ca 1,5 meter vid normalvattenstånd i Stensjön. Genom att vattendjupet är litet bör det vara möjligt att utföra urgrävningen med grävmaskin utan hjälp av flotte. Totalt grävs cirka m 3 material ur. Stensjöns utlopp uppströms Stensjö dämme, är en vattendragssträcka ungefär 140 meter lång. Fördjupning planeras i befintlig fåra på en sträcka av cirka 75 meter. Arbetet beräknas kunna utföras med grävmaskin från land. I den övre, bredare delen av utloppet kommer det behöva grävas två sidorännor för att undvika muddring från pråm. Totalt grävs cirka 2000 m 3 ur. Kompensatorisk utsättning av större sten och block som grävts bort kommer att göras utmed nedre delen av sträckans kanter. I Grevedämmet mynnar den anlagda ledningen från Stensjö dämme vid järnvägsbron. För att Grevedämmet skall fungera som ett utjämnings- och fördelningsmagasin grävs cirka 800 m 3 material ur den delvis igenväxta bassängen och fraktas bort. Arbetet utförs med grävmaskin. 19

20 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 I södra grenen nedströms Grevedämmet ökas utloppsöppningen från 3,3 meter till 5 meters bredd (se avsnitt 4.4). Inga ytterligare utbyggnader planeras i södra grenen. Längre nedströms, efter gamla skolan och vid sammanflödet med den norra grenen, utförs dock en rensning av vegetation och bottenmaterial som sedimenterat eller på annat sätt fastlagts genom åren. Viss borttagning av vegetation längs kanterna utmed hela södra grenen bedöms också vara nödvändig, bland annat träd som direkt påverkar de stensatta murarna. I norra grenen strax nedströms utloppet ur Grevedämmet byggs en ledskärm som begränsar vattenflödet in under fabriken. Den öppning/utlopp som finns i väggen på den övre fabriken, ungefär 10 meter uppströms fabrikens nedre del sätts igen. Detta medför att vatten inte kan tryckas in och bromsa vattenflödet som kommer i kanalen under huset. Några meter nedströms utloppet till norra grenen, där kanalen minskar i bredd, finns ett fåtal större stenar och block som bromsar vattenflödet. Dessa tas bort. Längre nedströms, utmed den andra fabriksbyggnaden och ner till den gamla kraftverkskanalens utlopp, rensas botten från större stenar och block. Stenmuren på högra sidan återställs där stenar rasat ner. Som kompensation av rensningen av större stenar och block kan motsvarande stenar placeras ut nedströms kraftverkskanalens utlopp och utmed den gula fabriksbyggnaden. Vid kraftverkskanalens utlopp till norra grenen finns en stenmur som delvis är raserad. Den intakta delen av stenmuren behålls medan resterande del tas bort tillsammans med den lilla ö med vegetation som är belägen på insidan av kraftverkskanalen. Där den lugnflytande delen av norra grenen börjar finns ett litet område med större vattendjup. Detta område utjämnas med hjälp av nedströms uppgrävt bottenmaterial. Ytterligare något längre nedströms, utefter den gula fabriksbyggnaden och ner till sammanflödet med södra grenen, rensas botten från vegetation och material som sedimenterat eller på annat sätt fastlagts under tidigare år. Bredden ökas med ungefär en meter i förhållande till nuvarande fria kanalbredd. Borttagning av vegetation i kantzonerna utmed kanalens högra sida bedöms vara nödvändigt för att åfåran skall återfå sin normala bredd efter flera års igenväxning. Träd vid kanalkanten som lutar ut över kanalen och som riskerar att falla tas bort. Vegetation tas också bort i en triangel i den närmaste delen av det igenväxta området uppströms järnvägsbron. Åtgärden syftar till att fördröja igenväxning samt att skapa en fri vattenspegel i området. För att inte orsaka skador på den stensatta muren i de nedre delarna av norra grenen tas alla träd bort på kanalens vänstra sida och stenmuren återställs där det skett ras. Urgrävning utförs också under den korsande järnvägsbron i Trafikverkets regi. Inga åtgärder kommer att utföras i den bågformade, tidigare öppna del av norra grenen som under senare år växt igen. Totala volymer material som behöver grävas/muddras i Ståloppet och i Stensjöns inlopp uppgår till cirka 6000 m 3 Motsvarande volymer för Stensjöns utlopp och Grevedämmet uppgår till cirka 3000 m 3. Urgrävda massor kommer att transporteras till kommunens lokala tipp. Om urgrävda massor bedöms som förorenade kommer dessa att transporteras till mottagare som rekommenderas av tillsynsmyndigheten. 4.3 Anläggning av ledning För att öka avbördningskapaciteten från Stensjön anläggs en 230 meter lång ledning som komplement till befintlig utloppskanal. Ledningen grävs ner från strax uppströms Stensjö dämme och ner till Grevedämmet. Ledningen är av polyetenmaterial. Polyeten är en plast, en vaxartad polymer som består av endast kol och väte. Ledningen har en 20

21 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 diameter av två meter och är tillverkad med korrugering mellan inner- och ytterväggar som ger stor styrka samt en slät insida som ger stor hydraulisk kapacitet. Ledningen följer markytan med erforderlig marktäckning varvid schaktning kan undvikas under grundvattenytan. Ledningen kommer att fungera som en hävertledning med uttag för evakuering av luft i ledningens höjdpunkt och lucka som placeras i utloppskonstruktionen. Intagskonstruktionen utförs i betong med en lågt liggande underströmningskant som fungerar utan att suga in luft oavsett vattenstånd i Stensjön. Utloppskonstruktionen i Grevedämmet förses med en kraftig energiomvandlare för att bromsa den kraftiga vattenstrålen från ledningen. 4.4 Ombyggnad av dammluckor och sänkning av trösklar För att få full reglerbarhet av utflödet ur Stensjön förses Stensjö dämme med högre luckor som klarar vattentryck upp till en meter ovan dämningsgränsen och utrustas med styrande luckfalsar för en säker fjärrstyrd drift. Dammtröskel eller dämmets bredd förändras inte. En mindre första reglerlucka än vad som finns idag kommer att anläggas i den ombyggda dammen vilket gör att luckan kommer att öppnas till fullt öppet läge vid lägre flöden jämfört med nuvarande reglerlucka och längden på de perioder då en lucka är fullt öppen kommer att öka väsentligt. En mindre stenkonstruktion kommer också att anläggas nedströms dämmet som underlättar för fisk att passera. En utredning har utförts för att studera förutsättningarna för att anordna en fiskväg i form av ett omlöp förbi Stensjö dämme. Resultatet från utredningen har visat att ett sådant bygge blir tekniskt komplicerat och dyrbart. Tröskelnivåerna till det södra utloppet i Grevedämmet sänks med 0,25 meter. Utloppet har idag en bredd på 3,3 meter. Utloppsbredden ökas till fem meter, men bredden avtar sedan successivt till oförändrad bredd ungefär 12 meter nedströms utloppet. Breddökningen utförs ensidigt på den högra sidan. Arbeten med det södra utloppet omfattar bland annat försiktig sprängning och gjutning av botten och sidovägg. Det norra utloppet vid Grevedämmet har idag två utskov längst till höger mellan betongfundament med en tröskelnivå i samma höjd som vid södra utloppet. Dessa sänks med 0,25 meter. Öppningen till vänster om dessa är något bredare än övriga och delas in i tre mindre öppningar med bibehållen tröskelhöjd. Den vänstra av de tre mindre öppningarna reserveras för eventuell fiskväg. Den fjärde öppningen som är belägen längst till vänster sätts igen med sättar eller motsvarande för att förbli stängd om inte fastighetsägaren avser bygga ett nytt kraftverk. 4.5 Alternativa tekniska lösningar Alternativ bredare dämme och kanal Detta alternativ innebär inga förändringar jämfört med huvudalternativets planerade arbeten i Rådasjöns utlopp och i Ståloppet utan berör sträckan från Stensjö dämme och nedströms. Stensjö dämme med nedströms utloppskanal har idag en kapacitet av cirka 11 m 3 /s vid dämningsgränsen i Stensjön (Figur 3). För att uppfylla minimikrav på framtida kapacitet 21

22 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 behöver denna öka till minst 20 m 3 /s vid dämningsgränsen samt även ökas betydligt vid lågt vattenstånd i Stensjön. Detta innebär att nuvarande Stensjö dämme rivs och ett nytt byggs i ungefär samma sektion med en bredd av 8-10 meter, samtidigt som tröskeln sänks 0,5 meter. Den breddning som minst krävs nedströms dämmet utförs ensidigt på kanalens norra sida till en kanalbredd av ungefär 14 meter. Förutom detta krävs det att de arrangemang med stenbarriärer som idag finns tvärs över kanalen på flera ställen måste tas bort och botten göras betydligt slätare. Runt järnvägsbron krävs ombyggnader, liksom mellan järnvägsbron och nedströms liggande vägbro. Trots dessa åtgärder kommer kapaciteten ändå att vara förhållandevis låg vid låga vattenstånd i Stensjön, cirka 9 m 3 /s att jämföras med cirka 15 m 3 /s med ledningsalternativet. Figur 3. Utloppskanalen nedströms Stensjö dämme. 22

23 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Beskrivning av området 5.1 Allmänt om Mölndalsån Mölndalsån har sitt källområde 120 meter över havet kring Östra och Västra Nedsjöarna och vattensystemet har ett avrinningsområde med en total yta av 275 km 2 där sjöarealen utgör 10 %. Från Östra Nedsjön ner till Mölndals Kvarnby är det ungefär 32 km rinnande vatten. Avrinningsområdet sträcker sig genom Bollebygd, Härryda, Lerum, Partille, Mölndal och Göteborgs kommuner. Ån avvattnar via Dals å och Tvärån en del av Härskogens sjörika skogsmarker och myrrika skogsområden mellan Härryda och Landvetter. Därefter passerar ån genom Landvettersjön och Rådasjön, innan den genom ett smalt sund, Ståloppet, når Stensjön. Nedanför Stensjön och Grevedämmet bildar ån Mölndals ström (Kvarnbyfallen) med cirka 47 meters fallhöjd innan den så småningom mynnar i Göta älv vid Gullbergsvass i Göteborg. Mölndalsån är vattentäkt för Mölndals kommun samt reservvattentäkt för Göteborgs kommun. Vattenuttag sker från Rådasjön och uttagets position framgår av Figur 4. Det område som beskrivs nedan sammanfaller med det tidigare definierade påverkansområdet som omfattar Rådasjöns utlopp, Ståloppet, Stensjön med in- och utlopp, Grevedämmet samt sträckan nedströms Grevedämmet fram till Kvarnbyfallen. Figur 4. Röda cirkeln visar position för råvattenvattenuttag i Rådasjön. 5.2 Allmänt om området mellan Rådasjön och Kvarnbyfallen Rådasjön är till ytan ungefär 2,0 km 2 stor och förbinds med Stensjön via Ståloppet. Ståloppet upptar en areal av cirka 0,02 km 2 och är ett ungefär 520 meter långt, bitvis sjöliknande vattenområde med en minsta bredd av 8 meter vid Rådasjöns utlopp och ungefär 25 meter vid inloppet i Stensjön. Stensjön är till ytan cirka 0,50 km 2 stor, det vill säga en fjärdedel jämfört med Rådasjön. Stensjön ligger vid dämningsgränsen och fullt öppna luckor vid Stensjö dämme ungefär 0,1 meter lägre än Rådasjön. Regleringen av 23

24 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Stensjön och Rådasjön sker vid Stensjö dämme, beläget ungefär 120 meter nedströms Stensjöns utlopp. Stensjö dämme är en regleringsdamm med tre luckor där utskovets fria bredd är 6,5 meter. Nedströms Stensjö dämme rinner vattnet i en stensatt utloppskanal ungefär 230 meter och ån mynnar sedan i Grevedämmet, en damm som utgör ett litet lokalt magasin, där flödet fördelas mellan två olika grenar. Vattnet till den norra grenen strömmar via två utskov vidare västerut utefter fabriksbyggnaderna. Vid den södra grenen finns reglerluckor som inte använts på många år och här strömmar vattnet ner i en konstgjord kanal med närmast vertikala stensatta eller betonggjutna sidor. De båda grenarna flyter sedan samman nära järnvägsbron cirka 250 meter nedströms Grevedämmet och ungefär 75 meter uppströms Kvarnbyfallen. 5.3 Hydrologiska förhållanden och reglering Vid Stensjöns utlopp avvattnar Mölndalsån ett avrinningsområde på ca 203 km 2 Andelen sjöyta utgör ca 12 %. Följande karakteristiska vattenföringar beräknas vid Stensjöns utlopp för ett oreglerat åsystem (SMHI 2012): Högvattenföring (HHQ 100 år) 33 m 3 /s Högvattenföring (HHQ 50 år) 30 m 3 /s Medelhögvattenföring (MHQ) 15 m 3 /s Medelvattenföring (MQ) 3,7 m 3 /s Medellågvattenföring (MLQ) 0,6 m 3 /s Lågvattenföring (LLQ 50 år) 0,1 m 3 /s Det gemensamma magasinet Rådasjön-Stensjön regleras enligt gällande vattendomar, men överdämning förekommer i samband med höga flöden. Totala regleringsintervallet är litet och uppgår till 0,58 meter mellan dämningsgräns och sänkningsgräns. Vid översvämningarna i december 2006 överdämdes Stensjön med 0,96 meter och flödet var då 23 m 3 /s. Gemensamma sjöytan för Rådasjön-Stensjön är liten (2,5 km 2 ) i förhållande till det i övrigt oreglerade avrinningsområdet (27 km 2 ). Magasinet används därför främst till att utjämna flödestoppar under högflödesperioder. Denna förmåga begränsas idag kraftigt av bristande avbördningskapacitet med endast 11 m 3 /s vid dämningsgränsen och 4 m 3 /s vid sänkningsgränsen. 5.4 Fauna och flora Allmänt Beskrivningar nedan av fauna, flora och naturmiljöer i området mellan Rådasjön och Kvarnbyfallen baseras i huvudsak på resultaten från de inventeringar som utförts i området under 2010 och 2011 (Abrahamsson och Engdahl 2010 samt Ericsson m.fl. 2011, Bilaga 1 och Bilaga 2). Ståloppet är ett lugnflytande till svagt strömmande vatten med ett relativt homogent bottensubstrat som domineras av fint organiskt material och sand. I direkt anslutning till Rådasjöns utlopp är dock vattnet av mer strömmande karaktär och botten består av sand, grus och sten. I Ståloppet som helhet är beskuggningen liten till måttlig och förekoms- 24

25 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 ten av död ved sparsam. Närmiljön utgörs i huvudsak av lövskog med dominans av ek, björk och klibbal. I de nedre delarna av Ståloppet förekommer även bebyggelse. I den mellersta utvidgade delen av Ståloppet finns ett område med hävdad öppen mark. Ståloppet är ungefär 520 meter långt och mynnar i Stensjön. Mellan Stensjöns utlopp och Grevedämmet är Mölndalsån huvudsakligen strömmande till forsande med en botten som domineras av sten. Vattenbiotopen är relativt homogen med avseende på bottensubstrat och strömförhållanden utom i direkt anslutning till Stensjön där vattnet företrädesvis är lugnflytande och botten domineras av sand. Beskuggningen är genomgående måttlig och förekomsten av död ved sparsam. Närmiljön domineras av öppen hävdad mark samt i den övre delen också av flerskiktad strandskog med dominans av klibbal. Nedströms Stensjö dämme finns väg och järnväg med trädridåer av främst klibbal. Avståndet mellan Stensjöns utlopp och Grevedämmet är ungefär 375 meter. Vid Grevedämmet delar vattendraget upp sig i två grenar, norra respektive södra grenen. Området består i stort av gammal industrimark med flera väg- och järnvägsbroar. I södra grenen nedströms Grevedämmet är vattnet strömmande till forsande med bottnar som domineras av grus, sten och block. Vattenbiotopen är relativt homogen med avseende på bottensubstrat och strömförhållanden utom i direkt anslutning till Grevedämmet, där botten består av betong. I sin mesta del av sträckningen är åfåran stensatt och kanaliserad. Beskuggningen är genomgående måttlig till stor och förekomsten av död ved sparsam. Närmiljön domineras av asfalterade ytor, vägar och industrimark. Ån kantas av trädridåer med förekomst av ask, björk, klibbal och kastanj. I norra grenen nedströms Grevedämmet, som är den ursprungliga åfåran, förekommer delvis stensatta kanaliserade partier med både strömmande till forsande vatten där botten domineras av sten, samt lugnflytande sträckor och dammliknande översvämningsområden där botten domineras av sand och organiskt material. Beskuggningen är relativt stor strax nedströms dämmet, där vattendraget löper utmed industribyggnaderna, men blir sedan låg till måttlig i de mer lugnflytande delarna. Förekomsten av död ved är överlag sparsam. Närmiljön domineras på norra sidan av blandlövskog, översvämningsområden och alsumpskog samt av industrimark på södra sidan. Den norra och södra grenen flyter sedan samman nära järnvägsbron, ungefär 250 meter nedströms Grevedämmet och 75 meter uppströms Kvarnbyfallen. Ån är här delvis kanaliserad med strömmande vatten. Botten är inte helt rensad, utan har inslag av sten och block. Beskuggningen är genomgående måttlig och förekomsten av död ved sparsam. Närmiljön domineras av vägar och industrimark Vattenväxter I augusti 2010 inventerades förekomsten av vattenväxter (makrofyter) i Ståloppet. Undersökningen genomfördes som en transektinventering med standardiserad metodik enligt Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2010). Resultatet visade på en relativt artfattig undervattens- och flytbladsvegetation som indikerar god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Totalt påträffades elva arter varav fem hydrofyter (växter som är helt och hållet nedsänkta i vattnet eller flyter på ytan). Samtliga påträffade arter bedömdes vara allmänt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten förutom kransalgerna matt- och glansslinke. Dessa betecknas som mindre allmänt förekomman- 25

26 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 de i svenska vatten. Arterna är dock de vanligast förekommande kransalgerna i Sverige (Bengtsson 2008) och är inte värnade arter enligt artskyddsförordningen. De förekommer i sjöar, vattendrag och brackvatten över hela Sverige, men är vanligare i oligotrofa vatten. Matt- och glansslinke har också påträffats i Mölndalsån vid Landvetter, vilket antyder att arterna kan vara vanligt förekommande i Mölndalsåns vattensystem. Vid biotopkartering i Ståloppet, som utfördes i augusti 2010, var övervattensvegetationen rikligt förekommande och relativt artrik i de mellersta och nedre delarna. I området vid Rådasjöns utlopp var vegetationen mer sparsamt förekommande. Totalt påträffades 33 olika arter av kärlväxter i Ståloppet, vilka kan betraktas som allmänna i södra Sverige. Biotopkartering utfördes i augusti och början av september 2010 i området mellan Stensjöns utlopp och Grevedämmet. Resultatet visade på en sparsamt förekommande vattenvegetation som nedströms Stensjö dämme främst utgjordes av mossor. Längs den inventerade sträckan påträffades tretton arter kärlväxter och fem arter mossor. Samtliga arter kan betraktas som allmänt förekommande i södra Sverige. I juli 2011 utfördes biotopkartering i norra och södra grenen nedströms Grevedämmet. I södra grenen var undervattensvegetationen artfattig och dominerades av näckmossa och ett fåtal arter av kärlväxter förekom sparsamt. I norra grenen var vattenvegetationen mer varierad och artrik. Näckmossa förekom sparsamt i strömmande till forsande partier och i de mer lugnflytande delarna noterades ett tiotal arter av kärlväxter. Med undantag av krusnate som är mindre allmän kan samtliga arter betraktas som allmänt förekommande i södra Sverige Bottenfauna Bottenfaunan har undersökts i området vid sex olika provstationer under 2010 och Stationerna är belägna i Rådasjöns utlopp, inloppet till Stensjön, Stensjöns utlopp, nedströms Stensjö dämme samt i norra och södra grenen nedströms Grevedämmet. Resultaten visar på bottenfaunasamhällen som är opåverkade av försurning och näringsämnen, men som är förhållandevis artfattiga med måttligt höga individtätheter och med låg diversitet. Gemensamt för artsammansättningarna vid de olika stationerna är bland annat avsaknaden eller fåtaligheten av strömlevande sländarter och förekomsten av regleringsgynnade arter. Detta tolkas som en negativ regleringspåverkan på bottenfaunasamhället beroende på förändrade flöden och vattenhastigheter till följd av tappningsförändringar vid Stensjö dämme. Som födounderlag för fisk och fågel bedöms bottenfaunan vara relativt god. Samtliga påträffade arter med undantag av tre stycken kan betraktas som allmänt förekommande i södra Sverige. I södra grenen nedströms Grevedämmet påträffades en dagslända (Baetis fuscatus), en nattslända (Psychomyia pusilla) och en bäckbagge (Stenelmis canaliculata) som bedömdes som ovanliga i Sverige. Arterna är dock väl spridda i södra Sverige och de finns inte upptagna i den svenska rödlistan över hotade arter (Artdatabanken 2010). De betecknas heller inte som värnade arter enligt artskyddsförordningen. I den norra grenen nedströms Grevedämmet påträffades en av dessa tre arter, dagsländan Baetis fuscatus. 26

27 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Signalkräfta (Pacifastacus leniusculus) förekommer allmänt i området. Arten har påträffats i Ståloppet, nedströms Stensjön och Stensjö dämme samt nedströms Grevedämmet i både norra och framför allt i den södra grenen. Signalkräftan är en främmande art som ursprungligen kommer från Nordamerika och dess spridning i svenska vatten leder till att den inhemska flodkräftan successivt försvinner Stormusslor I Sveriges sötvatten finns idag nio musselarter med samlingsnamnet stormusslor. Stormusslor är bottenlevande, filtrerande djur som sitter nedgrävda med bakänden uppåt mot det strömmande vattnet. Några av arterna lever huvudsakligen i sjöar och dammar men samtliga kan påträffas i rinnande vatten. Flertalet av arterna är ovanliga i Sverige. Eftersök av stormusslor har utförts i Ståloppet och nedströms Stensjöns utlopp i augusti och september 2010 och nedströms Grevedämmet i södra och norra grenen i juli I Ståloppet uppströms mynningen till Stensjön påträffades enstaka individer av allmän dammussla (Anodonta anatina). Nedströms Stensjöns utlopp och i södra grenen nedströms Grevedämmet observerades inga stormusslor. I norra grenen nedströms Grevedämmet påträffades ett fåtal dammusslor i de lugnflytande partierna. Allmän dammussla är den vanligaste stormusslan i Sverige och allmänt förekommande i regionen Fisk Standardiserade provfisken har utförts i augusti och september 2010 i Ståloppet och i Mölndalsån nedströms Stensjö dämme, samt i juli 2011 i Mölndalsån nedströms Grevedämmet, i både norra och södra grenen. Provfisken görs bland annat för att få en uppfattning om vilka fiskarter som förekommer i området samt för att uppskatta individtätheter och bedöma om fisken reproducerar sig. Vid nätprovfiske som utfördes i Ståloppets övre breda och lugnflytande del påträffades fyra arter, abborre, braxen, gers och mört. Fångsten dominerades av abborre och flera olika åldersklasser var representerade. Fiskfaunan uppvisade små avvikelser i förhållande till opåverkade vatten av denna storlek och det provfiskade området bedömdes ha god ekologisk status med avseende på fisk. Vid elprovfiske i strömsträckan nedströms Stensjö dämme påträffades öring, lake och mört. Även signalkräfta förekom. Fiskfaunan uppvisade en artsammansättning som är normal för en strömbiotop. Förekomsten av lake och mört och de höga individtätheterna av öring indikerar att fiskfaunan endast i liten utsträckning är påverkad av mänskliga aktiviteter eller ingrepp. Den provfiskade sträckan bedömdes ha god ekologisk status med avseende på fisk. Vid elprovfiske i den norra grenen nedströms Grevedämmet påträffades öring, lake och gädda. Öringen klassades som strömlevande och bedömdes finnas i ett reproducerbart bestånd. Tätheterna var låga, sannolikt beroende på vandringshinder, reglering och kanalisering. Baserat på resultatet bedömdes norra grenen uppvisa god ekologisk status med avseende på fisk. 27

28 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Vid elprovfiske i den södra grenen nedströms Grevedämmet påträffades öring, lake och mört. Öringen klassades som strömlevande och bedömdes finnas i ett reproducerbart bestånd. Tätheterna var låga, sannolikt beroende på vandringshinder, reglering och kanalisering. Baserat på resultatet bedömdes södra grenen uppvisa måttlig ekologisk status med avseende på fisk. Lake (Lota lota) påträffades både nedströms Stensjö dämme och nedströms Grevedämmet i båda grenarna. Lake är en av artdatabanken nyligen rödlistad art som anses vara nära hotad (kategori NT). Fångstuppgifter från Fiskeriverkets provfiskeregister visar att antalet lokaler med förekomst av arten har minskat med 21 % i vattendrag och 68 % i sjöar under tidsperioden (Artdatabanken 2010). Arten tycks dock vara allmänt förekommande åtminstone i den nedre delen av Mölndalsåns vattensystem, då den förutom vid ovan nämnda lokaler också har konstaterats förekomma i Rådasjön (Nilsson et al. 2002), i Landvettersjön vid provfiske 1987 (Fiskeriverket 2010) samt i Mölndalsån vid Landvetter (Jacobsen 2009). Öringen i området mellan Stensjöns utlopp och Kvarnbyfallen består av ett strömlevande (stationärt) bestånd. Genom hög predationsrisk från framför allt gädda begränsar uppströms liggande sjöar (Stensjön och Rådasjön) öringpopulationens utbredning uppströms Stensjö dämme. Samtidigt utgör Kvarnbyfallen ett definitivt vandringshinder nedströms. I området finns tre vandringshinder, Stensjö dämme samt vid de två utloppen från Grevedämmet till norra respektive södra grenen. Stensjö dämme bedöms som ett partiellt vandringshinder där det framför allt under höst och vår är passerbart för öring. Vid låg vattenföring, då luckorna är öppna i ringa grad, är det dock inte möjligt för fisk att passera dämmet alls. Vid hög vattenföring försvårar hög vattenhastighet passagen uppströms. De två utloppen från Grevedämmet bedöms också som partiella vandringshinder, dock mycket svårforcerbara och på gränsen till att vara definitiva vandringshinder Fågel Inventering av fåglar har gjorts vid två tillfällen, maj och juni Inventeringar utfördes vid Ståloppet samt i området vid Stensjöns utlopp och Grevedämmet ner till Kvarnbyfallen. Alla fågelarter som födosökte eller kunde tänkas häcka inom områdena registrerades. Sammanlagt noterades 35 arter vid Ståloppet och 34 arter vid Stensjöns utlopp/grevedämmet. Säker häckning kunde konstateras av 10 respektive 15 arter. Av de säkert häckande arterna hörde en till de vattenanknutna arterna vid Ståloppet, medan fyra häckande arter var vattenanknutna nedströms Stensjön/Grevedämmet. De arter som påträffades vid Ståloppet bedömdes vara allmänt förekommande i södra Sverige. I området nedströms Grevedämmet skall två av de häckande arterna omnämnas speciellt, forsärla och rörhöna. Dessa två arter häckade med ett par vardera i södra respektive norra grenen och kan anses som mindre vanliga i regionen. I både norra och södra grenen nedströms Grevedämmet noterades dessutom minst två individer av strömstare som också anses som en mindre vanlig art. Det är osäkert om strömstaren har häckat i området de senaste åren, men hela området nedströms Stensjön och Grevedämmet kan betraktas som en viktig övervintringslokal för arten. Forsärla, strömstare och rörhöna betecknas inte som värnade arter enligt artskyddsförordningen och finns inte upptagna i den svenska rödlistan. Dock finns rörhöna upptagen i artskyddsförordningen och i fågeldirektivet med innebörden att den inte får jagas i Sverige. Kungsfiska- 28

29 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 re har enligt uppgift observerats som tillfällig besökare vintertid (kommentar från Mölndals stad). Kungsfiskaren är en av artdatabanken rödlistad art som anses vara sårbar (kategori VU). Vid Ståloppets utlopp i Stensjön medför strömhastigheten att vattnet inte isbeläggs. Här samlas vintertid änder, gäss och svanar Vatten- och sedimentkemiska förhållanden Vattenkemiska undersökningar sker regelbundet i Mölndalsån vid Stensjöns utlopp inom ramen för den samordnade recipientkontrollen av Göta älvs vattenvårdsförbund (Göta älvs vattenvårdsförbund 2011). Sammanfattningsvis för så bedöms den kemiska statusen med avseende på fosfor som hög. Det uppmättes måttligt höga halter av kväve och COD och vattnet var måttligt färgat och grumligt. I Mölndalsån har ph-värdet under 2010 legat stabilt omkring 7 och vattendraget bedöms därför som ett nära neutralt vatten. Alkaliniteten var under 2010 god till mycket god. Syrehalten i Mölndalsån har under 2010 legat på en jämn, tillfredsställande nivå med mycket goda medelvärden. Kemiska undersökningar av sediment har under 2011 och 2012 genomförts vid provpunkter i Ståloppet, Stensjöns inlopp och utlopp samt vid ett flertal provpunkter i Grevedämmet (Engdahl m.fl. 2011, Engdahl m.fl a, Engdahl m.fl b, Engdahl och Ericsson 2012a samt Engdahl och Ericsson 2012b, Bilaga 3-7) (Figur 5). Sedimenten har analyserats med avseende på metaller och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Vid fyra provpunkter i området kring Grevedämmet har även analyser av PCB, dioxinlika PCB, dioxin samt alifatiska och aromatiska kolväten utförts. Resultatet från undersökningar av metaller visade i stort på låga till måttligt höga halter vid samtliga provpunkter. Förhöjda halter av enstaka metaller registrerades dock i själva Grevedämmet (punkt 5) samt i södra grenen i området vid gamla skolan (punkt 6a). Av PAH (polycykliska aromatiska kolväten), mätt som PAH-11, noterades låga till måttligt höga halter i Ståloppet (punkt1 och 2) samt i Stensjöns in- och utlopp (punkt 3 och 4). Vid en provpunkt i Ståloppet (punkt 2) samt i sandbanken vid inloppet i Stensjön (punkt 3b) uppmättes dock en förhöjd halt av en PAH-komponent (antracen). I området vid Grevedämmet uppmättes betydligt högre halter av PAH, framför allt i den inre delen av norra grenens lugnflytsområde (punkt 8) och i själva Grevedämmet (punkt 5). Merparten av halterna bedömdes som mycket höga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Naturvårdsvekets bedömningsgrunder för sediment anses dock vara ofullständiga och är inte framtagna i relation till effekter på biologiska system. Enligt de effektrelaterade kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME uppmättes dock halter av flertalet analyserade PAH-komponenter som överskred den gräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Den samlade bedömningen är att de undersökta sedimenten i den inre delen av norra grenens lugnflytsområde (punkt 8), men också i själva Grevedämmet (punkt 5), kan sägas vara kraftigt förorenade av PAH. Höga halter av PAH har också uppmätts i Mölndalsåns sediment vid tidigare undersökningar längre nedströms, bl.a. nedströms Lackarebäck (Sweco Viak 2004). Vid övriga provpunkter i området kring Grevedämmet t.ex. i södra grenen vid gamla skolan (punkt 6a), i nedre delarna av södra grenen (punkt 6b) samt i sammanflödet av 29

30 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 norra och södra grenarna (punkt 7) var halterna av PAH betydligt lägre. I norra grenens huvudfåra visade resultaten vid tre provpunkter (punkt 9, 10 och 11) på låga till medelhöga halter av PAH i relation till CCME:s bedömningsgrunder. Här registrerades också låga halter av PCB, dioxinlika PCB, dioxin samt alifatiska och aromatiska kolväten. I själva Grevedämmet (punkt 5) var halterna dock tydligt förhöjda av dessa miljögifter. Enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark understiger de uppmätta halterna av miljögifter i området kring Grevedämmet riktvärden med avseende på känslig markanvändning (KM) eller mindre känslig markanvändning (MKM). Undantaget är provpunkten i den inre delen av norra grenens lugnflytsområde (8), där de halter av miljögifter som uppmätts överstiger riktvärden även för mindre känslig markanvändning MKM). 5.5 Klassningar av status enligt Vattenmyndigheten Vatteninformationssystem Sverige (VISS) hanterar information om sjöar, vattendrag, större grundvattenförekomster och kustvattenområden och är ett system som tagits fram inom den nya vattenförvaltningen. Vattenmyndigheten redovisar här bland annat statusklassningar och uppgifter om miljötillståndet i olika vattenförekomster ( Inom ramen för tidigare angivet påverkansområde omfattas fyra vattenförekomster i Mölndalsån av aktuellt företag (Tabell 1). Enligt vattenmyndigheten bedöms den ekologiska och kemiska statusen (exklusive kvicksilver) i samtliga fyra vattenförekomster som god. För flertalet biologiska kvalitetsfaktorer saknas dock klassningar och bedömningar. Det samma gäller för fysikaliskt-kemiska och hydromorfologiska kvalitetsfaktorer Miljökvalitetsnorm Risken för att en vattenförekomst inte ska nå upp till målet, miljökvalitetsnormen, eller risken för att en vattenförekomst skall försämras skall bedömas av vattenmyndigheten. Miljökvalitetsnormen är som lägst god status. I vattenförekomsten mellan Stensjön och Kålleredsbäckens inflöde i Mölndalsån gör vattenmyndigheten en riskbedömning att god ekologisk och kemisk status inte kommer att nås vid statusklassning år Detta motiveras med att det inom denna vattenförekomsts avrinningsområde finns källor för prioriterade ämnen och andra miljögifter och det är därför sannolikt att vattenförekomsten har eller kan ha problem med miljögifter ( 30

31 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB b 3a 2 1 5ab 4 7 6b a Figur 5. Provpunkter för sedimentkemiska analyser. Överst ses provpunkterna i Rådasjöns utlopp (4), Ståloppet (2)och inloppet till Stensjön (3). Mellersta kartan visar provpunkterna vid Stensjöns utlopp (4) och i Grevedämmet (5). Nederst ses provpunkter nedströms Grevedämmet, i södra grenen (6) och i norra grenen (8, 9, 10 och 11), samt provpunkten efter sammanflödet av norra och södra grenen (7). 31

32 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Tabell 1. Vattenmyndighetens statusklassningar av de fyra vattenförekomsterna i det definierade påverkansområdet. Klassningarna är gjorda Vattenförekomst Rådasjön Ståloppet Kod EU_CD:SE EU_CD:SE Parameter Statusklassning Statusklassning Ekologisk status God God Kemisk status (exkl kvicksilver): God God Biologiska kvalitetsfaktorer: Växtplankton God Bedömning saknas Bottenfauna Hög Bedömning saknas Makrofyter Ej klassad Bedömning saknas Fisk Ej klassad Bedömning saknas Fysikaliskt kemiska kvalitetsfaktorer: Allmänna förhållanden God Ej klassad Näringsämnen God Bedömning saknas Ljusförhållanden Ej klassad Bedömning saknas Syrgasförhållanden Ej klassad Bedömning saknas Försurning God Bedömning saknas Övriga kemiska ämnen Bedömning saknas Bedömning saknas Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer: Hydromorfologi Ej klassad Ej klassad Kontinuitet Bedömning saknas Bedömning saknas Hydrologisk regim Hög Bedömning saknas Morfologiska förhållanden Bedömning saknas Bedömning saknas Kemisk status: Prioriterade ämnen Bedömning saknas Bedömning saknas Vattenförekomst Stensjön Stensjön-Kålleredsbäckens inflöde Kod EU_CD:SE EU_CD:SE Parameter Statusklassning Statusklassning Ekologisk status God God Kemisk status (exkl kvicksilver): God God Biologiska kvalitetsfaktorer: Växtplankton Bedömning saknas Bedömning saknas Bottenfauna Bedömning saknas God Makrofyter Bedömning saknas Bedömning saknas Fisk Bedömning saknas God Fysikaliskt kemiska kvalitetsfaktorer: Allmänna förhållanden Ej klassad God Näringsämnen Bedömning saknas God Ljusförhållanden Bedömning saknas Bedömning saknas Syrgasförhållanden Bedömning saknas Bedömning saknas Försurning Bedömning saknas God Övriga kemiska ämnen Bedömning saknas Bedömning saknas Hydromorfologiska kvalitetsfaktorer: Hydromorfologi Ej klassad Ej klassad Kontinuitet Bedömning saknas Bedömning saknas Hydrologisk regim Bedömning saknas Bedömning saknas Morfologiska förhållanden Bedömning saknas Bedömning saknas Kemisk status: Prioriterade ämnen Bedömning saknas Bedömning saknas 32

33 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Kompletterande bedömningar av status samt bedömning av naturvärden Vattenmyndighetens statusklassningar är daterade i december Underlaget som använts för ekologisk statusklassning enligt ovan består endast delvis av områdesspecifika ekologiska data. I vissa fall då data helt saknats har statusen antagits vara den samma som uppströms närliggande vattenförekomst eller så har antaganden gjorts utifrån t.ex. känd fysisk påverkan. De inventeringar som har utförts 2010 och 2011 i området mellan Rådasjöns utlopp och Kvarnbyfallen och som ligger till grund för beskrivning av naturmiljöerna i denna rapport innehåller ekologisk information av platsspecifik karaktär. Nedan sammanfattas kompletterande synpunkter och bedömningar utifrån dessa samt bedömningar av naturvärden Ståloppet Rådasjöns utlopp till inloppet i Stensjön Den ekologiska statusen bedöms som god med avseende på vattenlevande växter och fiskfauna. Bottenfaunan uppvisar dock tecken på att vara negativt påverkad av reglering och kanalisering och bedöms ha måttlig status. Ståloppet uppvisar sammantaget måttliga naturvärden och bedöms inte ha någon betydande ekologisk funktion, t.ex. som reproduktionsområde för vandrande fiskarter eller ovanliga häckande fåglar. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. Vintertid utgör dock inloppet i Stensjön ett isfritt område där änder, svanar och gäss samlas och utfordras Stensjöns utlopp - Grevedämmet Den ekologiska statusen bedöms som god med avseende på fiskfaunan. Bottenfaunan uppvisar dock tecken på att vara negativt påverkad av reglering och kanalisering och bedöms ha måttlig status. Nedströms Stensjö dämme förekom bottenfaunan i höga individtätheter och dominerades av filtrerande arter, vilket är vanligt i sjöutlopp. Bottenfaunan bedöms utgöra ett gott födounderlag för fisk och vattenanknutna fåglar som strömstare och forsärla. Sträckan uppvisar sammantaget måttliga naturvärden och bedöms inte ha någon betydande ekologisk funktion som reproduktionsområde för vandrande fiskarter. Ström- och forssträckan mellan Stensjö dämme och Grevedämmet erbjuder en vacker landskapsbild och kan sägas vara av stor betydelse för det strömlevande beståndet av öring i området, liksom för forsärla och strömstare. Lake har påträffats nedströms Stensjö dämme och är en av artdatabanken nyligen rödlistad art. Arten förekommer i flera områden i de nedre delarna av Mölndalsån. Inga andra rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. Hela området mellan Stensjön och Kvarnbyfallen kan dock sägas vara värdefullt för forsärla och övervintrande strömstare. 33

34 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Nedströms Grevedämmet Södra grenen Den ekologiska statusen bedöms som måttlig med avseende på bottenfauna och fisk, främst beroende på effekter av kanalisering och reglering och för fisk även förekomst av vandringshinder. Södra grenen uppvisar sammantaget måttliga naturvärden och bedöms inte ha någon betydande ekologisk funktion som reproduktionsområde för vandrande fiskarter. Lake har påträffats i södra grenen. Inga andra rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. Häckande forsärla och förekomsten av strömstare visar dock på förhöjda naturvärden. Norra grenen Den ekologiska statusen bedöms som god med avseende på fisk och måttlig med avseende på bottenfaunan. Främst på bottenfaunan ses effekter av kanalisering och reglering. Norra grenen uppvisar sammantaget måttliga naturvärden och bedöms inte ha någon betydande ekologisk funktion som reproduktionsområde för vandrande fiskarter. Lake har påträffats i norra grenen. Förekomsten av forsärla och strömstare samt av häckande rörhöna visar dock på förhöjda naturvärden. Rörhönan är medtagen i artskyddsförordningen med innebörden att den inte får jagas i Sverige. 5.7 Natur- och kulturskydd Rådasjöns naturreservat omfattar områden i både Mölndals och Härryda kommun. Reservatet består av Rådasjön och de omgivande landmiljöerna samt Ståloppet. Här finns ädellövskogar, strandskogar och öppna betesmarker. Naturreservatet är kommunalt och den del av reservatet som är beläget i Mölndals kommun bildades Syftet med reservatet är att bevara och utveckla områdets biologiska värden i form av helhetsmiljön kring Rådasjön samt dess värdefulla landskapstyper, rödlistade och sällsynta arter, samt områdets stora värden för friluftslivet och allmänhetens möjligheter till naturupplevelser (Länsstyrelsen Västra Götaland 2012a). Den del av reservatet som omfattas av aktuellt företag är beläget i reservatets västligaste del, vid Rådasjöns utlopp samt Ståloppet (Figur 6). Landområdet söder och öster om Ståloppet ingår i Gunnebo kulturreservat som är klassat som riksintresse för kulturmiljövården (Figur 6). Syftet med kulturreservatet är att bevara och vårda ett värdefullt kulturlandskap som utgörs av en lantegendom med slotts- och trädgårdsanläggning från sent 1700-tal, samt att förmedla en förståelse för landskapets utveckling i ett historiskt sammanhang och gynna den biologiska mångfalden (Länsstyrelsen Västra Götaland 2012b). 34

35 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Figur 6. Rådasjöns naturreservat är markerat i mörkare blå ton. Till höger (öster) syns Rådasjön och till vänster (väster) Stensjön. Ståloppet förbinder de båda sjöarna. Landområdet öster och söder om Ståloppet ingår i Gunnebo kulturreservat. Området vid Grevedämmet och Stensjöns utlopp klassas som riksintresse för kulturmiljövården. Det berörda området saknar lagskydd i detaljplan, då ingen sådan gjorts för Grevedämmet, men är utpekad som en värdefull kulturhistorisk miljö i kommunens kulturmiljövårdsprogram. För andra delar av området har upprättats detaljplaner där kulturmiljön skyddas genom olika planbestämmelser. Vid kommande detaljplaneläggningar skall rekommendationer i kulturmiljövårdsprogram och handlingsplaner inarbetas för att skydda kulturmiljön och riksintresset. Kungsstenen är belägen i Stensjöns utlopp och betecknas av Riksantikvarieämbetet som en övrig kulturhistorisk lämning (RAÄ 2011). År 1819 utfördes uppmätning av Kvarnfallens olika fallhöjder och gränser bestämdes noga. Den fasta utgångspunkten för uppmätningen var denna sten. För att utmärka stenen försåg man den med inskrift: C XIV J Detta år regerade Carl XIV Johan över Sverige och Norge, vilket är anledningen till stenen kom att kallas Kungsstenen. Enligt uppgift skall man även ha använt Kungsstenen som vattenmärke. Stensjöns vatten fick inte dämmas upp så att det steg över Kungsstenen. Just där Mölndalsån börjar rinna ut ur Stensjön, ligger en stor kupig sten mitt i fåran. Den kallas Röa mössa och är likaså ett känt vattenmärke som använts tillsammans med Kungsstenen. När vattnet dämts upp så att Röa mössa var täckt av vatten och endast en liten strömvirvel visade var stenen fanns, var Kungsstenen ännu inte täckt. Vattnet måste stiga ytterligare några centimeter innan även Kungsstenen blev överfluten. Kungsstenen har RAÄ-nummer Mölndal 105:1. 35

36 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Rekreation och friluftsliv I storstadsnära områden där bebyggelse och olika infrastrukturanläggningar splittrar naturområdena är de kvarvarande områdena viktiga för bland annat rekreation och friluftsliv. Miljöerna vid Rådasjöns utlopp och Ståloppet ingår i Rådasjöns natur- och kulturreservat. Området kring Stensjön och nedströms Stensjön används frekvent som rekreationsområde av både boende och besökare, inte minst badstranden i Stensjöns norra del. Utefter strandpromenaden vid Stensjöns västra sida och Stensjöns utlopp finns badplats och öppna gräsytor. Detta område har sedan gammalt varit ett omtyckt promenadstråk för mölndalsborna. Ett viktigt friluftsintresse är fritidsfisket som är relativt utbrett i Mölndals kommun med ett stort antal sjöar som är sportfiskevatten. De från sportfiskesynpunkt värdefullaste sjöarna anses Stensjön och Rådasjön vara. 36

37 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Beskrivning av effekter och konsekvenser 6.1 Hydrologiska förhållanden Driftskede Tappningskapaciteten från Rådasjön-Stensjön kommer att öka avsevärt inom hela regleringsintervallet, från 4 m 3 /s till 15 m 3 /s vid sänkningsgränsen samt från 11 m 3 /s till 24 m 3 /s vid dämningsgränsen. Dämnings- och sänkningsgränser enligt gällande vattendomar kommer inte att ändras jämfört med tidigare, dock kommer förändringar inom dessa gränser att ske. Inför prognostiserade högflödesperioder kommer tappning med betydligt högre kapacitet att kunna ske även vid vattenstånd i nivå med sänkningsgränsen. Den förbättrade kapaciteten medför att en avsänkning av vattennivån i Stensjön kan göras snabbare än tidigare, uppskattningsvis med ungefär 15 cm på ett dygn. Under perioder med större flöden i Mölndalsåns vattensystem kommer därför vattenståndet i Stensjön att vara något lägre jämfört med nuvarande förhållanden. Överdämning kommer dock även i framtiden att behöva ske vid mycket stora flöden, men i betydligt mindre omfattning än för närvarande. Frekvensen av överdämningar i Rådasjön-Stensjön beräknas minska radikalt från nära nog årligen till 2-4 gånger/50 år med nuvarande avrinningsförhållande. I Ståloppet kommer vattenflödet att förändras något, så till vida att det mer än tidigare får karaktären av en lugnflytande kanal. Vattenhastigheten kommer att minska i Rådasjöns utlopp och i inloppet till Stensjön som ett resultat av breddning och fördjupning. Vid Stensjöns utlopp, uppströms Stensjö dämme minskar vattenhastigheten och strömmen blir mindre turbulent då bottenmaterial grävs bort. I den befintliga utloppskanalen nedströms Stensjö dämme sker mycket små hydrologiska förändringar jämfört med idag vid normala vattenflöden. Vid de perioder då större tappningar behöver göras avlastas utloppskanalen genom att vatten även transporteras i den anlagda ledningen mellan Stensjö dämme och Grevedämmet. Detta betyder att mycket höga flöden inte längre kommer att belasta utloppskanalen. Även fortsättningsvis kommer dock flödet ut från Stensjö dämme till utloppskanalen att vara 11 m 3 /s vid dämningsgränsen. Också vid Grevedämmet bedöms små hydrologiska förändringar uppkomma vid normala vattenflöden jämfört med idag. Vid stora tappningar från Stensjön kommer vatten från den anlagda ledningen och från utloppskanalen att skapa turbulens i den utgrävda bassängen, där ledningen mynnar. Vattenflödet ut från Grevedämmet kommer, liksom idag, att fördelas ungefär lika mellan den norra och södra grenen. Båda grenarnas kapacitet ökas bl.a. genom sänkning av dammtrösklarna och breddning av inloppsöppningen i södra grenen. Turbulensen i delar av norra grenens strömsträcka kommer att minska, då större block och stenar flyttas eller tas bort. Vid förtappning av Stensjön-Rådasjön inför prognostiserade högflödesperioder, då den anlagda ledningen tas i drift, kommer vattenflödena av nödvändighet att bli förhöjda i både norra och södra grenen. Flödena kommer dock inte att bli högre än de flöden som tidigare uppkommit i samband med höga vattenstånd i Stensjön. Flödet från ledningen kommer att regleras på så sätt att ett successivt påsläpp av vatten sker. Avstängning av vattenflödet från ledningen görs också på motsvarande sätt. Framtida reglering vid Stensjö dämme kommer nödvändigtvis 37

38 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 att ske på sådant sätt att tappningen från Stensjön-Rådasjön regleras efter den flödeskapacitet som råder i nedre Mölndalsån, även vid vattenståndsnivåer över dämningsgränsen i Stensjön Anläggningsskede Anpassningar av vattenflöden kommer att göras vid flera platser för att säkerställa att miljöeffekter minimeras och att bästa möjliga förhållanden erhålls för att kunna genomföra planerade arbeten. All grävning förutsätts ske vid låga vattenstånd och vattenflöden. Vid muddring i Ståloppet med hjälp av flotte bör dock arbetet ske vid högre vattenstånd för att tillgodose flottens behov av tillräckligt vattendjup. Flödena kan regleras genom minimitappning vid dämmena i Landvettersjön och Stensjön då grävning pågår och anpassas under resterande del av dygnet till önskvärt dygnsmedelflöde. Byggandet av en ledning mellan Stensjö dämme och Grevedämmet med tillhörande inoch utloppskonstruktioner sker i torrhet. Intaget till ledningen uppströms Stensjö dämme anläggs bakom en fångdamm. I Grevedämmet leds vattnet till den södra grenen genom att en tät vall byggs upp tvärs över dämmet, varpå anläggning av utlopp från ledningen samt sänkning av tröskeln vid norra grenen kan ske i torrhet. Under tiden leds ett minimiflöde i ledning till norra grenen. Den rensning som planeras i norra grenen kan ske vid mycket lågt vattenflöde, dvs. med i stort stillastående vatten. De arbeten som skall utföras vid utloppet till södra grenen görs praktiskt taget i torrhet efter torrläggning med hjälp av fångdamm framför utloppet. Ett minimiflöde i en ledning förser södra grenen med vatten under anläggningstiden. (se kap. 7 Skadeförebyggande åtgärder). 6.2 Naturmiljö Driftskede Vattenväxter Effekter på vattenlevande växter i området bedöms uppkomma i mycket ringa grad. Vattenstånd kommer inte att nämnvärt förändras jämfört med tidigare och reglering kommer att ske inom de dämnings- och sänkningsgränser som råder idag. De förändringar i vattenhastighet som bedöms uppkomma i Ståloppet är små och bedöms ha mycket liten påverkan på utbredningen av förekommande vattenväxter. De mindre allmänt förekommande kransalgerna matt- och glansslinke förekommer i både sjöar och vattendrag och bedöms inte påverkas negativt av en något lägre vattenhastighet. Mattoch glansslinke är de vanligast förekommande kransalgerna i Sverige och är inte värnade arter enligt artskyddsförordningen. Arterna har också påträffats i Mölndalsån vid Landvetter, vilket antyder att arterna kan vara vanligt förekommande i Mölndalsåns vattensystem. Bottenfauna Inför prognostiserade högflödesperioder kommer tappning med högre kapacitet att kunna ske efter genomförda åtgärder. Detta innebär att vattennivån i Stensjön kan sänkas av snabbare än tidigare, uppskattningsvis med ungefär 15 cm på ett dygn. Snabba vattenståndsförändringar kan ge negativa effekter på bottenfaunan om stränder torrläggs och 38

39 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 djuren inte hinner följa med vattnets rörelse. En sänkning av vattenståndet i Stensjön på 15 cm på ett dygn bedöms dock vara så långsam att negativa effekter inte uppstår på strandlevande bottenfauna, dvs. även trögrörlig fauna som t.ex. snäckor och grävande arter bedöms kunna följa vattenståndet. En minskning av vattenhastigheten i Ståloppet, framför allt vid Rådasjöns utlopp och vid inloppet i Stensjön, medför att Ståloppet mer än tidigare blir likt en sjö. Man kan förvänta sig att bottenfaunans sammansättning förändras något, där sjölevande arter och arter som gynnas av lugnt flytande vatten ökar jämfört med tidigare och att antalet arter som föredrar strömmande vatten minskar i antal. Detta behöver inte betyda att bottenfaunan påverkas negativt. Bottenfaunan bedöms idag vara artfattig och påverkad av vattenreglering där oregelbundet strömmande vatten stör faunan. Skillnaderna i artantal och diversitet bedöms bli relativt små. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter har påträffats. Mellan Stensjöns utlopp och Stensjö dämme minskar mångformigheten i vattenmiljön genom att större stenar grävs bort från botten. Härigenom förändras även strömningsbilden till att bli mindre turbulent. Kompensatorisk utsättning av större sten och block kommer dock att göras i kanterna på aktuell sträcka. Sammantaget bedöms effekterna på bottenfaunan bli små. Bottenfaunan bedöms idag vara artfattig, ha låg diversitet och vara påverkad av vattenreglering. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter har påträffats. Nedströms Stensjö dämme och ner till Grevedämmet bedöms inga negativa effekter uppkomma på bottenfaunan. Höga flöden kommer i mindre utsträckning att belasta utloppskanalen, då den avlastas av den anlagda ledningen. Detta bedöms vara positivt för bottenfaunan eftersom höga flöden med höga vattenhastigheter i en kanaliserad fåra stör faunan direkt eller indirekt, genom bortspolning av substrat och födoresurser. Bottenfaunans värde som födounderlag för fisk och vattenanknutna fåglar, som t.ex. strömstare och forsärla bedöms därför öka. I norra grenen nedströms Grevedämmet bedöms små negativa effekter uppkomma på bottenfaunan i samband med att en del av strömsträckan nedströms dammen rensas på block och stora stenar. Norra grenen blir i något högre grad än idag, kanaliserad med ett mindre mångformigt bottensubstrat samt ett vattenflöde med minskad turbulens dvs. mer likt förhållandena i södra grenen. De negativa effekterna bedöms dock inte medföra att bottenfaunans sammansättning påtagligt förändras. Inte heller födounderlaget för fisk och vattenanknutna fåglar bedöms bli försämrat. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter har påträffats på sträckan. Den dagslända som påträffades vid undersökningen 2011 och som har bedömts som ovanlig i Sverige (Baetis sp. fuscatus/scambus-gr.) bedöms inte påverkas negativt av ovan nämnda förändringar. Effekter på bottenfaunan i södra grenen bedöms uppkomma i mycket ringa grad. Inga nämnbara hydrologiska förändringar kommer att uppstå. Ytterligare kanalisering samt förändringar av bottensubstrat planeras inte. Borttagandet av träd i anslutning till södra grenens stensatta murar kommer i viss mån att minska beskuggningen vid åfåran, men antalet träd som tas bort är relativt få jämfört med de som lämnas kvar. Stormusslor Inga negativa effekter bedöms uppkomma på stormusslor. Ett fåtal musslor av arten allmän dammussla har påträffats i området och arten missgynnas inte av de förändringar av vattenflöden som bedöms uppstå i samband med företaget. I Ståloppet kan mer lugn- 39

40 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 flytande förhållanden i stället sägas gynna allmän dammussla. I norra grenen nedströms Grevedämmet påträffades ett fåtal dammusslor i de lugnflytande partierna. De lugnflytande partierna kommer inte att påverkas av förändrade vattenflöden till följd av utförda arbeten. Allmän dammussla är allmänt förekommande i regionen. Fisk Effekterna på fiskfaunan i Ståloppet bedöms bli mycket små. De små skillnaderna i vattenhastighet som kommer att uppstå efter breddning och fördjupning i Ståloppet bedöms inte påverka fiskfaunans artsammansättning eller individförekomst på ett negativt sätt. De fiskarter som påträffats i Ståloppet är allmänt förekommande i sötvatten i Sverige. Nedströms Stensjö dämme bedöms effekterna på fiskfaunan bli positiva efter genomfört företag. Höga flöden kommer i mindre utsträckning att belasta utloppskanalen, då den avlastas av den anlagda ledningen. Detta bedöms vara positivt för fisk eftersom mycket höga vattenhastigheter i den kanaliserade utloppsfåran utgör mindre lämpliga miljöer för fisk att uppehålla sig i. Födounderlaget för fisk bedöms öka då negativa effekter på bottenfaunan minskar (se avsnitt om bottenfauna ovan). En utredning har utförts för att studera förutsättningarna för att anordna en fiskväg i form av ett omlöp förbi Stensjö dämme. Resultatet från utredningen har dock visat att ett sådant bygge är tekniskt komplicerat och dyrbart. Som alternativ till ny fiskväg kommer andra åtgärder att genomföras. En mindre första reglerlucka än vad som finns idag anläggs vid ombyggnaden av Stensjö dämme. Detta medför att luckan snabbare kommer att öppnas till fullt öppen vid ökande tappning. Längden på de perioder då en lucka är fullt öppen kommer därmed att öka väsentligt jämfört med idag. Under perioder med större flöden i Mölndalsåns vattensystem kommer vattenståndet i Stensjön dessutom att hållas något lägre jämfört med idag, vilket också medverkar till att öka passerbarheten för fisk förbi Stensjö dämme. En stenanordning som skapar en mindre bassäng anläggs också nedströms Stensjö dämme. Bassängen underlättar för fisk att uppehålla sig vid dämmet och passera uppströms. I norra grenen nedströms Grevedämmet bedöms negativa effekter uppkomma på fiskfaunan i samband med att en del av strömsträckan nedströms Grevedämmet rensas från block och stora stenar. Norra grenen blir mer kanaliserad och antalet ståndplatser för fisk, främst öring, kommer att minska något. Kompensatorisk utplacering av större stenar och block kommer dock att ske nedströms den andra fabriksbyggnaden. Resultat från utförda elfisken indikerar att tätheterna av öring är låga på aktuell sträcka, speciellt vid jämförelse med uppströms belägna strömpartiet mellan Stensjö dämme och Grevedämmet. Sett till området som helhet bedöms därför de negativa effekterna bli relativt små. Vid utloppet från Grevedämmet planeras sänkning av tröskelnivå och ombyggnad av dammluckor. Det skapas därigenom förutsättningar för att kunna använda en del av utskoven som fiskväg. I södra grenen bedöms inga negativa effekter uppkomma på fiskfaunan på grund av planerade arbeten. Positivt är att dammtröskeln sänks, vilket medför att möjligheten för fisk att passera uppströms ökar något. Mölndals kommun och sportfiskarna samarbetar i ett projekt som syftar till att förbättra ålens möjligheter att kunna vandra upp- och nedströms i vattensystemet. Ålen kan idag inte ta sig förbi den cementerade delen av Mölndalsån nedströms Kvarnbyfallen och når således inte Grevedämmet och Stensjön. I ett eventuellt framtida scenario, där detta blir möjligt, kommer inte föreslagna arbeten i området att inverka negativt på ålens vandring 40

41 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 jämfört med idag. Det är snarare så att åtgärderna medför en förbättrad passerbarhet genom Grevedämmet och Stensjö dämme, vilket kan öka ålens möjligheter att vandra uppströms. Ålen är rödlistad och klassas som akut hotad (kategori CR) (Artdatabanken 2010). Fågel I Ståloppet bedöms inga negativa effekter uppstå på fågelfaunan i allmänhet eller på vattenanknutna fågelarter i synnerhet till följd av minskad vattenhastighet. I Stensjöns inlopp kommer dock den minskade strömhastigheten vintertid sannolikt att medföra ökad isbildning, vilket kan anses vara negativt för de fåglar som samlas här under vintern, främst änder, gäss och svanar. Mellan Stensjöns utlopp och Stensjö dämme ökar graden av kanalisering genom att större stenar och annat bottenmaterial grävs bort i fåran. Kompensatorisk utplacering av större stenar och block kommer dock att göras utmed sträckans kanter, vilket medför att födosök för strömstare inte försvåras på grund av brist på lämpliga stenar som sticker upp ur vattnet. Födounderlaget i form av bottenfauna bedöms heller inte minska i nämnvärd utsträckning (se avsnitt om bottenfauna ovan). I norra grenen nedströms Grevedämmet kommer viss rensning av block och stora stenar att på liknande sätt negativt påverka födosök för strömstare. Kompensatorisk utplacering av större stenar och block kommer dock att göras nedströms den andra fabriksbyggnaden, nedströms den rensade sträckan. Födounderlaget i form av bottenfauna bedöms inte minska i norra grenen. Inte heller bedöms förutsättningarna försämras för strömstare, rörhöna och forsärla att hitta häckningsplatser av de planerade åtgärderna. I utloppskanalen nedströms Stensjö dämme bedöms effekterna bli positiva för strömstare och forsärla, genom att mycket höga flöden i mindre utsträckning kommer att belasta utloppskanalen samt att födounderlaget ökar då den negativa påverkan på bottenfaunan minskar. Området kring Stensjöns utlopp och Grevedämmet utgör ett viktigt område för häckande forsärla och övervintrande strömstare. Strömstaren häckar sannolikt också i området vissa år, senast år 2008 (Artportalen 2011). Rörhöna häckar i norra grenen nedströms Grevedämmet. Sammantaget bedöms inte sådana konsekvenser uppstå som innebär att någon av de tre arterna kommer att minska i antal eller försvinna från området. Ej heller tillfälliga gäster som t.ex. kungsfiskare bedöms påverkas negativt av planerade arbeten Anläggningsskede I huvudsak identifieras fyra olika typer av påverkan som i anläggningsskedet kan medföra negativa effekter på akvatisk natur och miljö. Dessa är urgrävning av bottensubstrat, grumling av vattnet till följd av grävning och muddring, förekomst av miljögifter i sedimenten, samt låga vattenflöden i samband med torrläggning av ytor där arbeten skall utföras. Vattenflöden under anläggningsskedet behandlas i avsnitt 6.1.2, men det skall här poängteras att det är av mycket stor vikt att säkerställa att planerade minimiflöden upprätthålls under arbetets gång. Därtill kommer eventuella effekter av bland annat sprängning och gjutning i samband med arbeten med dammtrösklar i Grevedämmet. 41

42 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Urgrävning av bottensubstrat Urgrävning av bottenmaterial i samband med fördjupning och muddring samt vid anläggning av ledning kommer att göras vid flera platser i området, vid Rådasjöns utlopp, centralt i Ståloppet, vid inloppet till Stensjön, vid Stensjöns utlopp, i Grevedämmet, samt i samband med rensningar i södra och norra grenen nedströms Grevedämmet. För vattenlevande växter bedöms effekterna av urgrävningar bli mycket små. Vid merparten av ytorna där det skall grävas och muddras är förekomsten av vattenväxter liten och där det skall rensas är avsikten att avlägsna vegetationen. Rensningen av vegetation är av lokal karaktär och kan snarare ses som en underhållsåtgärd för att återskapa eller upprätthålla vattendragets naturliga bredd och flödeskapacitet. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter berörs heller. Urgrävning av bottenmaterial innebär att det befintliga bottenfaunasamhället på platsen försvinner. Bottensubstratet förändras, vattendjupet ökar något och ett nytt bottenfaunasamhälle börjar kolonisera området, sannolikt inte så olikt det tidigare samhället. Återkolonisationen kan gå relativt fort, i de här fallen uppskattningsvis ett eller ett par år. De berörda ytorna är relativt små och omges både uppströms, nedströms och i flera fall även vid sidorna av intakta bottenfaunasamhällen, vilket gör att återkolonisationen går fortare. Sammantaget bedöms effekterna på bottenfaunan bli relativt små och på sikt kommer en fullständig återhämtning att ske. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter berörs. I norra grenen kommer arbetsfordon att köra i fåran då rensning utförs. Detta kommer sannolikt att medföra negativa effekter på bottenfaunan som i delar liknar de effekter som beskrivits ovan. Återhämtningstiden bedöms dock vara något kortare. Sannolikt kommer födounderlaget för fisk och fågel att tillfälligt minskar under första året efter genomförda åtgärder. Grumling Vid arbetena föreligger risk för grumling av minerogent och organiskt material. Bottenmaterialet i merparten av området består dock till helt avgörande del av friktionsmaterial som sand, grus och sten med en låg andel organiskt material, vilket gör att risken för betydande grumling är liten. Vid några platser kommer dessutom arbetena att ske under torra förhållanden, t.ex. i Grevedämmet. Risk för grumling uppstår dock också i samband med anläggning och bortrivning av barriärer och fångdammar. Viss grumling kan inte undvikas, men grumlingen bedöms uppstå relativt lokalt och materialet bedöms avsättas nära grävningsplatsen. Effekterna kan också minimeras med hjälp av låga vattenflöden via de regleringsmöjligheter som finns i Landvettersjön och Stensjön. Både i det lugnflytande Ståloppet och i nedströms liggande Stensjön kommer eventuellt grumlande material att kunna sedimentera och inte transporteras vidare ner i vattensystemet. Vid Stensjöns utlopp kan vattennivåer och flöden anpassas så att det mesta materialet sedimenterar innan det når Stensjö dämme. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter berörs. Bottenfaunasamhället påverkas av grumling på minst fyra olika sätt, vilka kortfattat beskrivs nedan. Omfattningen av grumling, dvs. vilka kornstorlekar grumlingen består av, varaktighet, dess styrka, samt vattendragets utseende t.ex. vattenhastighet, storlek, djup, m.m. har naturligtvis stor betydelse för vilka skador som kan uppstå. 1) Påverkan på bottenfaunasamhällets filtrerande arter och grupper. Arter av filtrerande dagsländor, nattsländor, tvåvingar samt musslor påverkas oftast kraftigt negativt av 42

43 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 ökad grumling. Musslor kan stänga öppningen, sluta filtrera vatten och svälta till dess att förhållandena blir bättre förutsatt att grumlingen inte fortgår under längre tid (ungefär ett par veckor). 2) Blästringseffekt vid höga vattenhastigheter. Om materialet som transporteras innehåller/består av grövre oorganiska fraktioner än lera, t.ex. sand, kan en blästringseffekt uppstå på bottnarna med störningar på de livsmiljöer som finns samt att födoresurser som t.ex. kiselalger och påväxt på stenar slipas bort. 3) Minskad ljustillgång i vattendraget beroende på grumling gör att primärproduktionen och därmed basen i ekosystemets födoresurs kan påverkas negativt. 4) Överlagring av material. Om material sedimenterar kan det förändra och förstöra befintliga livsmiljöer för bottenlevande djur och växter. Flera studier har visat att återkolonistationen efter grumlingsincidenter kan gå relativt snabbt. Initialt sker kolonisation uppströms ifrån, sedan efter vår/sommar även från nedströms liggande delar av vattendraget. Måttliga grumlingar, som inte ger upphov till en permanent förändring av bottenstrukturen, medför normalt endast relativt kortvariga effekter på faunan (Rivinoja & Larsson. 2000). Om bottnarna överlagrats av material, eller nya bottnar anlagts, kan det ta längre tid och krävas flera högflödesperioder för att material skall transporteras till och från området och nya stabila livsmiljöer skapas som är en förutsättning för en fauna med högre diversitet. Sammantaget bedöms de skador som kan uppkomma på bottenfaunan vid grumling som relativt små och av övergående natur. De största riskerna för negativa effekter av grumling bedöms kunna uppstå nedströms Grevedämmet där vattenhastigheterna är relativt höga och filtrerande arter kan påverkas negativt. Eftersom urgrävningen av själva Grevedämmet kommer att ske i torrhet bedöms dock risken för negativa effekter som små. Vid rensning av vegetation i norra och södra grenarnas nedre delar finns ökad risk för grumling, då bottenmaterialet delvis består av organiskt material. Rensningarna kommer dock att utföras med mycket små flöden i respektive gren, samt enligt tillvägagångssätt som ytterligare minskar risken för betydande grumling (Se kapitel 7). För fisk och fågel bedöms effekterna av grumling bli små. Fisk har möjlighet att tillfälligt förflytta sig mellan olika platser i området under den tid som arbetena pågår. För att minimera skador bör arbeten, framför allt inte utföras i strömmande vatten under de perioder då fisklek förekommer. Miljögifter i sedimenten Vid platser där det uppmätts förhöjda halter av miljögifter i sedimenten, kan risk uppstå för utläckage av miljögifter i samband med grävning, muddring och rensning. De halter av miljögifter som uppmätts i sedimenten i Ståloppet samt i Stensjöns in- och utlopp bedöms inte medföra att sådana halter i vatten uppkommer som gör att negativa effekter uppkommer på vattenlevande organismer. I själva Grevedämmet har det uppmätts betydligt högre halter av miljögifter i sedimenten (se avsnitt 5.4.7). Vid arbeten i Grevedämmet kommer en fångdamm av fyllnadsmaterial att anläggas tvärs över området och området grävs sedan ur under torra förhållanden. Detta gör att eventuellt läckage av miljögifter från mark och sediment till vattenmiljön inte uppkommer. I Grevedämmet utgörs mark och bottnar huvudsakligen av sand och grövre minerogent material. 43

44 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 I södra och norra grenen nedströms Grevedämmet uppmättes i huvudsak betydligt lägre halter av miljögifter i sedimenten än i själva Grevedämmet (se avsnitt 5.4.7). I de båda grenarna kommer rensning endast att ske på platser där uppmätta halter av miljögifter i bottenmaterialet indikerat att risk för skador på akvatiska organismer inte föreligger eller föreligger i liten omfattning. För att minimera grumling och utläckage av miljögifter kommer arbetena att ske under praktiskt taget torra förhållanden eller med nära nog stillastående vatten, med hänsyn taget till minimivattenföring. De halter som bedöms kunna uppstå i vattendraget nedströms arbetsplatserna är så pass låga att det inte uppstår negativa effekter på akvatiska organismer. Vid genomförandet kommer skadeförebyggande åtgärder också att minska risken för utläckage av miljögifter till vatten från sediment (se kapitel 9). I norra grenens översvämningsområde, dvs. den bågformade, tidigare öppna del som under senare år vuxit igen planeras inga arbeten över huvud taget. I denna del har det uppmätts mycket höga halter av polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Urgrävda massor kommer att transporteras till kommunens lokala tipp. Om urgrävda massor bedöms som förorenade kommer dessa att transporteras till mottagare som rekommenderas av tillsynsmyndigheten. Gjutning och sprängning Vid gjutning av nya dammtrösklar nedströms Grevedämmet kan det uppstå risk för grumling av betongslam, vilket kan leda till onaturligt höga ph-värden om det sprids till vatten. Ombyggnaden av dammen kommer dock att ske under torra förhållanden varför risken för grumling av betongslam torde vara mycket liten. Sprängningsarbetena kan komma att medföra mindre uttransport av kväve, i form av nitrat och ammonium, till vattendraget från sprängmedelsrester. Kväveförlusterna till vatten lär dock bli mycket små, dels beroende på den ringa mängd sprängämnen som åtgår och dels för att arbetet kommer att ske under torra förhållanden. Anläggning av ledning Byggandet av en ledning mellan Stensjö dämme och Grevedämmet med tillhörande inoch utloppskonstruktioner utförs i torrhet. Ledningen kommer att följa markytan med erforderlig marktäckning. Landområdet längs ledningens sträckning består i den övre delen av öppen hävdad mark och i den nedre delen av industrimark. Berört område kan inte anses vara uttalat värdefullt ur natur- och miljösynpunkt. 6.3 Kulturmiljö Driftskede Det planerade företaget kommer inte att påverka landområdet öster om Ståloppet som ingår i Gunnebo kulturreservat. Vid Rådasjöns utlopp påverkas dock en smal landremsa vid östra kanten i samband med breddning av utloppet. Ingreppen kommer dock inte påtagligt att förändra kulturhistoriskt värdefulla miljöer, ej heller i området vid Grevedämmet. Då södra grenens utlopp breddas kommer en liten del av den befintliga muren att tas bort. Ingreppet bedöms dock inte påtagligt skada kulturmiljön, då falsar för nya dammluckor kommer att byggas och vattenregleringsfunktionen, om kraftverksdrift i framtiden återupptas, vara densamma. I norra och södra grenen kommer de stenmurar 44

45 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 som utgör kanalkanter att ses över och stenar som ramlat ner sättas på plats igen. Detta bedöms som positivt för den kulturhistoriska miljön. Den stora kupiga sten som finns mitt i fåran i Stensjöns utlopp och benämns Röa mössa (se avsnitt 5.6) kommer att finnas kvar. Stenen är ett känt vattenmärke av kulturhistoriskt värde som använts tillsammans med Kungsstenen av dammvakterna genom historiska tider. Kungsstenen kommer inte heller att påverkas Anläggningsskede Det planerade företaget kommer inte att påverka kända fornminnen eller påtagligt förändra kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Stor aktsamhet och hänsyn kommer att tas där arbeten görs vid och i närliggande kulturreservat i Ståloppet samt vid de riksintressen som finns i området kring Grevedämmet och i Stensjöns utlopp. 6.4 Rekreation och friluftsliv Driftskede Det planerade företaget kommer inte att påverka områden för rekreation och friluftsliv, ej heller landskapsbilden vid de flesta platser. I området vid Grevedämmet kommer landskapsbilden dock att förändras något jämfört med dagens förhållanden genom uppkomsten av två fria vattenspeglar, en utökning av befintlig vattenspegel i själva Grevedämmet och en återställning av vattenspegeln längst nedströms i norra grenen innan sammanflödet med södra grenen. Förändringen bedöms vara positiv och ge en förhöjning av landskapsbilden i området Anläggningsskede Under tiden som arbetena genomförs kan det tillfälligt och lokalt uppstå ljudstörningar i form av buller då grävmaskiner, mudderverk och lastbilar används. En förstärkning av gångvägen på en sträcka av ungefär 75 meter vid Rådasjöns utlopp och västerut kommer att göras. Tillträde till badplatsen i norra delen av Stensjön kommer att begränsas i samband med grävning/muddring i närområdet då grävmaskin arbetar i anslutning till badplatsen. Närbelägna alternativa badplatser finns dock, bland annat Rådasjöns badplats i sjöns sydvästra del ungefär 500 meter bort. Vid anläggning av ledning mellan Stensjö dämme och Grevedämmet kan framkomligheten på strandpromenaden vid Stensjö dämme vara tillfälligt begränsad, I samband med att arbeten pågår med muddring/grävning samt när gångbron byts ut vid Rådasjöns utlopp kommer övergången vara tillfälligt avstängd. Sammantaget bedöms dock inte störningar uppstå som är av större omfattning. De kommer dessutom att uppträda under en relativt kort tidsperiod. Informationsskyltar sätts upp på lämpliga ställen i området (se avsnitt 6.5.2). 45

46 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Säkerhet och hälsa Driftskede Ingen ökad risk för säkerhet och hälsa bedöms föreligga efter genomförande av företaget. Säkerheten bedöms istället öka, speciellt vid perioder med mycket nederbörd och höga flöden beroende på en kontrollerad och förbättrad avbördning från Rådasjön- Stensjön, som reducerar höga vattenstånd och översvämningar. Genom återställning av de delvis raserade stenmurarna som utgör kanalkanter i norra och södra grenen nedströms Grevedämmet, minskar också risken för erosionsskador Anläggningsskede Vid användandet av arbetsfordon i och kring vattenmiljöer kan det uppstå miljörisker. Det är viktigt att miljöbränslen och biologiskt nedbrytbara hydrauloljor används av fordon som utför arbeten i vatten och att saneringsutrustning finns tillgänglig. Fordon och kemikalier bör i möjligaste mån inte stå uppställda i närheten av vattenmiljöer. Vid byte av gångbro vid Rådasjöns utlopp samt i samband med arbetsfordon i rörelse kan det uppstå ökad risk för människor som rör sig i området. Åtgärder för att inskränka allmänhetens tillträde till områden med förhöjda olycksrisker kommer att vidtas. En till projektet knuten kommunikationsgrupp kommer att tillse att närboende och övriga får kontinuerlig information. Detta kan bland annat ske genom att anslagstavlor sätts upp på lämpliga platser, t.ex. vid Ståloppets in- och utlopp, Stensjö dämme samt vid Grevedämmet. Risken för att arbeten i Ståloppet skall påverka råvattenkvaliteten vid intagen i Rådasjön bedöms som obefintlig. Avståndet mellan Rådasjöns utlopp och råvattenintagen är ungefär en kilometer och intagen är belägna på ett vattendjup av 8 respektive 15 meter. Grumlande bottenmaterial vid Rådasjöns utlopp och i Ståloppet kommer att transporteras i strömriktningen och sedimentera nedströms. 46

47 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Konsekvenser av alternativa tekniska lösningar 7.1 Allmänt Förutom den ovan beskrivna tekniska lösningen finns ytterligare ett alternativ där Stensjö dämme med tillhörande kanal nedströms dämmet breddas. Ledning mellan Stensjö dämme och Grevedämmet anläggs ej. 7.2 Alternativ bredare dämme och kanal Stensjö dämme med nedströms kanal har idag en kapacitet av cirka 11 m 3 /s vid dämningsgränsen i Stensjön. För att uppfylla minimikrav på framtida kapacitet behöver denna öka till minst 20 m 3 /s vid dämningsgränsen och även ökas betydligt vid lågt vattenstånd i Stensjön. Detta innebär att nuvarande Stensjö dämme rivs och ett nytt byggs i ungefär samma sektion med en bredd av 8-10 meter, samtidigt som tröskeln sänks 0,5 meter. Den breddning som minst krävs nedströms dämmet utförs ensidigt på kanalens norra sida till en kanalbredd av ungefär 14 meter. Förutom detta krävs det att de arrangemang med stenbarriärer som idag finns tvärs över kanalen på flera ställen måste tas bort och botten göras betydligt slätare. Trots dessa åtgärder kommer kapaciteten ändå att vara förhållandevis låg vid låga vattenstånd i Stensjön, cirka 9 m 3 /s att jämföras med cirka 15 m 3 /s med ledningsalternativet. Nuvarande utloppskanal är stensatt och har arrangemang med stenbarriärer tvärs över kanalen på flera ställen, vilket skapar en varierad vattenströmning med omväxlande korta strömsträckor varvat med turbulenta partier. Dessa förhållanden gynnar både fisk, bottenfauna och fågel, dels genom att vattenhastigheten hålls något lägre och dels genom att den ojämna bottenstrukturen skapar olika typer av livsmiljöer, vilket ger goda förutsättningar för diversitet och mångfald. Stora stenar sticker upp som är lämpliga som födosöksplatser för bland annat strömstare och som ståndplatser för öring. Konsekvenserna för natur och miljö av detta alternativ innebär en försämrad landskapsbild samt att ovan nämnda vattenmiljöer försvinner och ersätts av en utpräglat kanaliserad fåra med likformigt flöde och höga vattenhastigheter. Bottensubstratet blir ensartat, vilket missgynnar mångfald av bottenfauna, fisk och fågel. Sett till hela området mellan Stensjön och Kvarnbyfallen påverkas en viktig biotop för strömstare klart negativt. Ur natur- och miljösynpunkt bedöms huvudalternativet med ledning mellan Stensjö dämme och Grevedämmet som betydligt bättre än alternativet med bredare dämme och kanal. I huvudalternativet berörs inte sträckan mellan Stensjö dämme och Grevedämmet av några åtgärder. Samma bedömning gäller således även vid jämförelse med nollalternativet. 47

48 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB

49 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Samlad bedömning Vattenmiljöerna mellan Rådasjöns utlopp och Kvarnbyfallen utgör en vacker och uppskattad landskapsbild, bestående av sjöar och dammar, lugnflytande kanaler och vattendragssträckor med strömmande och forsande partier. Reglering sker vid Stensjö dämme. Rådasjön, stränderna vid Rådasjön samt Ståloppet som förbinder Rådasjön och Stensjön ingår i Rådasjöns naturreservat. Ståloppet gränsar även till Gunnebo kulturreservat. Området nedströms Stensjön och Grevedämmet klassas som riksintresse med avseende på kulturhistorisk miljö. Närmiljön varierar relativt mycket inom området men domineras i stort av en- eller flerskiktad strandskog, öppen hävdad mark och bebyggelse, samt i de nedre delarna också vägar, järnvägar och industrimark med tillhörande byggnader. Den påverkan på vattenlevande organismer som främst förekommer bedöms vara måttlig och bestå av effekter från vattenreglering och kanalisering. Förändrade flöden och vattenhastigheter till följd av tappning vid Stensjö dämme medför störningar på bottenfauna och i viss mån även på fisk. Detta kan ses i resultat från de undersökningar av bottenfauna och fisk som gjorts i området. Det planerade företaget bedöms i driftskede få små och begränsade konsekvenser för landskapsbild, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv. Med avseende på hälsa och säkerhet bedöms denna öka, då stora översvämningar begränsas i både antal och storlek. Ur samhällsnyttigt och samhällsekonomiskt perspektiv är fördelarna med företaget uppenbara. För naturmiljön kommer konsekvenserna att bli både positiva och negativa. De mer påtagligt negativa konsekvenserna bedöms vara begränsade till den norra grenen nedströms Grevedämmet där en del av strömsträckan rensas från större stenar och block. Sträckan kommer att bli mer kanaliserad, vilket ger negativa konsekvenser på bottenfauna, fisk och vattenanknutna fåglar, som t.ex. födosökande strömstare. Kompensatorisk utsättning av sten kommer dock att göras nedströms sträckan, vilket mildrar de negativa effekterna. Också delar av sträckan mellan Stensjöns utlopp och Stensjö dämme kommer att påverkas negativt av urgrävning av sten och block, men i mindre omfattning. Mot de negativa konsekvenserna skall de positiva ställas. Nedströms Stensjö dämme kommer mycket höga flöden ej längre att belasta utloppskanalen, då den avlastas av den anlagda ledningen mellan Stensjö dämme och Grevedämmet. Detta bedöms vara positivt för bottenfauna, fisk och fågel. Möjligheten för fisk att passera Stensjö dämme kommer efter genomförda åtgärder att öka och underlättas under längre tid av året. De främsta naturvärdena i området nedströms Stensjön utgörs av utloppskanalens vattenmiljöer mellan Stensjö dämme och Grevedämmet. Tillsammans med den norra grenen nedströms Grevedämmet kan de anses vara de mest värdefulla för vattenanknutna fåglar som forsärla, strömstare och rörhöna, samt för fiskfaunan i området, inte minst den lokala population av öring som finns mellan Stensjö dämme och Kvarnbyfallen. Lake, som är den enda rödlistade art som påträffats i området förekommer nedströms Stensjö dämme och i både norra och södra grenen nedströms Grevedämmet. Sammantaget skall betonas att sådana konsekvenser inte bedöms uppstå som innebär att Lake eller någon av de tre ovan nämnda fågelarterna kommer att minska i antal eller försvinna från området. Arbeten som planeras i det område som är beläget i Rådasjöns naturreservat 49

50 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 bedöms i driftskede inte medföra negativa effekter på naturmiljön eller konsekvenser som motverkar syftet med reservatet. Stor aktsamhet och hänsyn kommer att tas där arbeten görs i och vid närliggande natur- och kulturreservat. Inte heller kulturhistoriskt värdefulla miljöer i området vid Grevedämmet bedöms påtagligt förändras av planerade åtgärder. Återställningsarbeten kommer att göras med de stenmurar som utgör kanalkanter i norra och södra grenen, vilket bedöms som positivt för den kulturhistoriska miljön i området. I anläggningsskedet kommer negativa konsekvenser att uppstå på akvatiska organismer i samband med urgrävning, muddring och rensning. Förutom att livsmiljöer vid flera platser tas bort för bottenfaunan kommer grumling att påverka främst bottenfaunan negativt. Någon betydlig grumling bedöms dock inte uppstå, då bottenmaterialet till största delen består av grövre oorganiska fraktioner som snabbt sedimenterar. Arbetena kommer också att utföras vid låga vattenflöden och under begränsad tid. Grävning i områden som innehåller kraftigt förhöjda halter av miljögifter kommer att utföras i torrhet. Sammantaget bedöms konsekvenserna i anläggningsskedet inte vara av sådan art att de varaktigt kommer att påverka den akvatiska naturmiljön negativt. Den alternativa tekniska lösningen kan inte anses vara fördelaktig jämfört med huvudalternativet vare sig miljömässigt, tekniskt eller ekonomiskt. Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål. Av miljökvalitetsmålen är det levande sjöar och vattendrag och ett rikt växt- och djurliv som berörs av aktuellt företag. Målet levande sjöar och vattendrag behandlar bevarandet av sjöarnas och vattendragens naturliga produktionsförmåga och biologiska mångfald samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion. Målet ett rikt växt- och djurliv anger att den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Planerat företag bedöms inte få effekter som motverkar dessa två miljömål, snarare bedöms konsekvenser uppstå som långsiktigt stärker miljömålen, inte minst med avseende på fiskfaunan. Planerat företag bedöms inte heller inverka negativt på berörda vattenförekomster med avseende på bibehållandet av miljökvalitetsnormen god ekologisk status. 50

51 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Skadeförebyggande åtgärder Vid anläggningsarbetena skall arbetsrutiner och metoder tillämpas som minimerar risken för grumling och ökade halter av suspenderat material. Anpassningar av vattenflöden bör göras vid flera platser för att säkerställa att miljöeffekter minimeras och att bästa möjliga förhållanden erhålls för att kunna genomföra planerade arbeten. All grävning förutsätts ske vid låga vattenstånd och vattenflöden. Vid muddring i Ståloppet med hjälp av flotte måste dock arbetet ske vid högre vattenstånd för att tillgodose flottens behov av tillräckligt vattendjup. Tillfälliga upplag av schaktmassor bör inte finnas i närheten av vattnet då även kraftiga regn på frilagda ytor kan föra ut finmaterial till vattnet. Vid rensning av vegetationsområden i nedre delarna av norra och södra grenarna nedströms Grevedämmet skall arbetet påbörjas i uppströmsdelen av aktuellt rensningsområde och en kant mot den vattenförande fåran lämnas kvar till sist. Genom att arbeta i riktning från uppströms till nedströms kan grumling och frisläppande av grumlande material reduceras. Flödena kan regleras genom minimitappning vid dämmena i Landvettersjön och Stensjön då grävning pågår och anpassas under resterande del av dygnet till önskvärt dygnsmedelflöde. Normalt uppträder låga vattenföringar främst under månaderna april till september och det är under denna tid som de arbeten bör göras som skall utföras i Ståloppet och i Stensjöns inlopp. Grumlande arbeten i strömmande vatten nedströms Stensjön och Grevedämmet bör dock undvikas under våren eftersom fiskens ägg- och yngelstadier är särskilt känsliga för förhöjda halter av suspenderat material. Vår- och försommar är också en olämplig tidpunkt i detta område med avseende på vattenanknutna häckande fåglar. Arbetena bör här begränsas till perioden juli till september. Det är av mycket stor vikt att säkerställa att planerade minimiflöden upprätthålls under arbetets gång. Minimiflöde från Stensjö dämme skall minst vara 300 liter/sekund eller, om vattenföringen är lägre, hela tillrinningen. I norra respektive södra grenen nedströms Grevedämmet skall minimiflöden vara minst 150 liter/sekund då arbetena utförs. I Grevedämmet där det uppmätts höga halter av miljögifter, kommer grävning att ske i torrhet med hjälp av anläggandet av fångdammar, vilket medför att eventuellt utläckage av miljögifter inte uppstår. Vid de platser i norra och södra grenen nedströms Grevedämmet där rensning planeras har uppmätta halter av miljögifter uppvisat låga till måttligt höga halter. Arbetena kommer här att utföras under nära nog torra förhållanden och påbörjas i uppströmsdelen av aktuellt rensningsområde. En kant av material mot den vattenförande fåran lämnas kvar till sist. Genom att arbeta i riktning från uppströms till nedströms kan frisläppande av grumlande material och eventuellt läckage av miljögifter minimeras. I Ståloppet var halterna av miljögifter överlag låga och någon ökad risk för negativa effekter på akvatiska organismer bedöms inte uppstå vid grävning och muddring. Det är viktigt att miljöbränslen och biologiskt nedbrytbara hydrauloljor används av fordon som utför arbeten i vatten och att saneringsutrustning finns tillgänglig. Fordon och kemikalier bör i möjligaste mån inte stå uppställda i närheten av vattenmiljöer. Åtgärder för att inskränka allmänhetens tillträde till områden med förhöjda olycksrisker bör vidtas. 51

52 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Åtgärder bör också vidtas för att säkerställa att vattnet vid Stensjöns inlopp hålls öppet under vintern. Fåglar samlas då här, främst änder, gäss och svanar. Vilken eller vilka åtgärder som bedöms som lämpligast för detta ändamål utreds vidare. En möjlig åtgärd kan vara luftning. 52

53 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Kontrollprogram Vid grävning och muddring i vattenmiljöer uppkommer grumling och ökade halter av suspenderat material. Under den tid som grävning och muddring pågår bör en miljökontrollant ha regelbunden kontakt med entreprenören och göra fältbesök för okulärbesiktning och eventuellt vattenprovtagning vid flera provpunkter på lämpliga avstånd från grävplatserna. Viktigt är att provtagning kommer igång initialt då grävning/muddring påbörjas, för att snabbt få en uppfattning om grumlingens potential. Anpassningar av vattenflöden kommer att göras vid flera platser för att säkerställa att miljöeffekter minimeras och att bästa möjliga förhållanden erhålls för att kunna genomföra planerade arbeten. Kontroller bör regelbundet utföras så att minimiflöden upprätthålls i delar av vattendrag där det naturliga flödet stängts av och/eller fördelats om. Kontrollprogrammet bör utarbetas i samråd med biologisk expertis i ett senare skede då entreprenören har en tydlig utförandeplan i tid och rum och när tillsynsmyndigheten lämnat synpunkter på innehåll och omfattning. 53

54 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB

55 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB Referenser Abrahamsson, I., Engdahl, A. Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp. Förekomst av makrofyter, bottenfauna och fisk samt bedömningar av påverkan och naturvärden. Medins Biologi AB. Artdatabanken Uppgifter från artdatabankens hemsida ( Artportalen Uppgifter från artportalens hemsida ( Bengtsson, R Inventering av rödlistade slinkearter, Nitella, i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kronobergs Län. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A Undersökningar av sediment i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt vid Grevedämmet Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A a. Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A b. Undersökningar av sediment i norra grenen vid Grevedämmet Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U. 2012a. Undersökningar av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U. 2012b. Undersökningar av sediment i vassområde i norra grenen vid Grevedämmet Medins Biologi AB. Ericsson, U., Engdahl, A., Nilsson, C., Boström, A., Rådén, R., Nilsson, P-A Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp. Förekomst av bottenfauna, fisk och fågel samt bedömning av status, påverkan och naturvärden. Medins Biologi AB. Fiskeriverket Resultat från elprovfisken. Data från Fiskeriverkets elfiskeregister. Göransson, C-G., Andréasson, M Mölndals Kvarnby. Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Teknisk beskrivning. SWECO Environment AB Göransson, C-G., Andréasson, M Mölndals Kvarnby. Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallen. Hydrologisk och hydraulisk beskrivning. SWECO Environment AB Göta älvs vattenvårdsförbund Del C Mölndalsån. Ingående i rapport avseende 2010 års vattendragskontroll. Jacobsen, P-E. Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering. Sportfiskarna Länsstyrelsen Västra Götaland 2012a. 55

56 Mölndals Kvarnby Medins Biologi AB 2013 Länsstyrelsen Västra Götaland 2012b. Naturvårdsverket Bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier. Version 1:1: Naturvårdsverket Programområde sötvatten. Makrofyter i sjöar. Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Version 2:0, Nilsson, C., Ericsson, U., Medin, M. & Engdahl, A Limnologisk undersökning av Rådasjön Medins Sjö- och Åbiologi AB. RAÄ Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister ( Rivinoja, P. & S. Larsson Effekter av grumling och sedimentation på fauna i strömmande vatten - En litteratursammanställning. SLU, institutionen för vattenbruk. SMHI Dimensioneringsunderlag för Stensjöns utlopp Sweco Viak AB, Sedimentprovtagning i Mölndalsån. Inventering, provtagning och övergripande riskbedömning avseende föroreningar i sediment. Vattenmyndigheten för Västerhavet Uppgifter från VISS ( 56

57 Bilagor

58

59 Bilaga 1. Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp. Förekomst av makrofyter, bottenfauna och fisk samt bedömningar av påverkan och naturvärden

60

61 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Förekomst av makrofyter, bottenfauna och fisk samt bedömningar av påverkan och naturvärden Ingemar Abrahamsson Alf Engdahl Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

62 Projektnummer Kund 2019 Mölndals Kvarnby Version Datum Titel Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp förekomst av makrofyter, bottenfauna och fisk samt bedömningar av påverkan och naturvärden Författare Ingemar Abrahamsson, Alf Engdahl Framsidefoto: Ståloppet, augusti 2010 ( Medins Biologi AB).

63 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Inventering och provtagning Utvärdering Bottenfauna Transektinventering hydrofyter Provfisken Inventeringsresultat Biotopbeskrivning och makrofyter Provtagning av bottenfauna Eftersök av stormusslor Transektinventering av hydrofyter i Ståloppet Nätprovfiske i Ståloppet Elprovfiske i Mölndalsån nedströms Stensjön Bedömningar av naturvärden och påverkan Ståloppet Mölndalsån nedströms Stensjön Slutsatser och samlad bedömning Referenser Bilaga 1. Resultat biotopkartering och förteckning makrofyter Bilaga 2. Resultat provtagning bottenfauna Bilaga 3. Resultat transektinventering makrofyter (Ståloppet) Bilaga 4. Resultat nätfiske (Ståloppet) Bilaga 5. Resultat elfiske (nedströms Stensjön)

64

65 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 1. Inledning Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Mölndals Kvarnby i syfte att utgöra underlag för ansökan om vattenverksamhet i Mölndalsån mellan Rådasjön och Stensjön (Ståloppet) samt nedströms Stensjön. Rapporten behandlar resultaten från biotopkartering samt inventeringar av makrofyter, bottenfauna och fisk. 2. Metodik 2.1 Inventering och provtagning Biotopkarteringen utfördes till fots och från båt under tidsperioden 23/8 9/ längs Ståloppet och längs en sträcka av 350 m nedströms Stensjön (bilaga 1). Karteringen utfördes med en förenklad variant av metoden för biotopkartering av vattendrag som finns beskriven i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). En modifierad metodik såtillvida att omgivning och eventuella tillflöden inte karterades. Vid karteringen noterades även de vattenberoende växter (makrofyter) som påträffades i vattnet och vid strandlinjen. De uppgifter som registrerades vid karteringen redovisas i bilaga 1. Provtagningen av bottenfauna utfördes den 20 maj Fyra lokaler undersöktes, två i Ståloppet och två i Mölndalsån nedströms Stensjön (figur 2). En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sammanställt i lokalbeskrivningar i Bilaga 2. Provtagningssträckorna valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs fem prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning: bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Detta togs genom att med ca 30 små riktade delprov samla in djur från samtliga miljöer på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Samtliga prov konserverades på plats i 95% etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av prepareroch ljusmikroskop. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffats i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). 5

66 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Figur 1. De inventerade delarna av Mölndalsån. Ståloppet mellan Rådasjön och Stensjön samt Mölndalsån nedströms Stensjön. Skala 1: Gröna kartan på CD-rom. Eftersök av stormusslor utfördes med vattenkikare från båt längs två sträckor i Ståloppet den 23 augusti Dels från Rådasjöns utlopp och ca 80 m nedströms, dels från mynningen i Stensjön och ca 50 m uppströms. De två sträckorna valdes ut för inventering då de är relativt grunda och möjliga att inventera från båt. I Mölndalsån nedströms Stensjön ufördes eftersöket genom vadning med vattenkikare från Grevedämmet upp till Stensjö dämme den 9 september I Ståloppet gjordes en transektinventering av förekommande hydrofyter (flytblads- och undervattensväxter) den 23 augusti Metodiken följde Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning: makrofyter i sjöar (Naturvårdsverket 2010). Totalt åtta transekter fördelades ut i Ståloppet (figur 2). Transekterna placerades ut längs olika bottensubstrat i avsikt att maximera antalet påträffade arter. Längs varje transekt inventerades ett antal provytor från båt med hjälp av en kratta av teleskoptyp. Vid varje provyta noterades vattendjup, förekommande arter och dominerande bottensubstrat. Varje transekt koordinatsattes med en startpunkt vid stranden (RT90). I bilaga 3 finns fältprotokoll samt inventeringsprotokoll för samtliga transekter med koordinater, artlistor samt bedömningar av dominerande bottensubstrat. Nätprovfisket utfördes enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning: provfiske i sjöar (Naturvårdsverket 2010). Provfisket utfördes i Ståloppets övre breda och lugnflytande del (figur 2) den augusti Nätansträngningen uppgick till tre bottensatta översiktsnät av typen Norden 12. 6

67 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Elprovfisket, som utfördes i Mölndalsån nedströms Stensjön (figur 2) den 7 september 2010, gjordes som så kallad successiv utfiskning enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning: elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket 2010). 2.2 Utvärdering Bottenfauna Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen av surhet sker i en femgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt, mycket surt och extremt surt (ej rinnande vatten). ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999 a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m fl 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i bilaga 2. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt Transektinventering hydrofyter Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Baserat på påträffade arter av hydrofyter (flytblads- och undervattensväxter) och dess indikatorvärden har värdet för TMI (trofiskt makrofytindex) beräknats. TMI används för att bedöma vattnets ekologiska status med avseende på näringsämnen. Klassningen sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status Provfisken Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). Baserat på resultaten från nätprovfisket har värden för fiskindexet EQR8 beräknats. EQR8 är ett index som används för att påvisa påverkan av främst försurning och eutrofiering. Indexet sammanväger åtta delindex som beräknas från fångsten i ett provfiske med bottensatta nät. 7

68 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Figur 2. Lokaler med avseende på provtagning av bottenfauna (röda punkter), transektinventering av makrofyter (röda pilar) samt platser för nätprovfiske (blå pilar) och elfiske (blå punkt). Skala 1: Baserat på resultaten från elprovfisket har värden för fiskindexet VIX beräknats. Indexet används för att klassa den elfiskade lokalens ekologiska status med avseende på fisk. VIX visar på påverkan från i första hand eutrofiering och surt vatten samt morfologiska och hydromorfologiska ingrepp. Den ekologiska statusen anges i en femgradig skala hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Resultatsammanställning och bedömningar redovisas i bilaga 5. Fisktätheterna har beräknats olika beroende på hur fångsten såg ut. Om möjligt har Zippin-metoden använts. I vissa fall är den skattade fisktätheten uträknad med hjälp av varje arts specifika fångstbarhet och i andra fall direkt kopplad till fångsten och den provfiskade lokalens storlek. Den sistnämnda metoden resulterar ofta i högre värden då den inte väger in skillnaden i fångstbarhet mellan olika arter och inte heller yttre faktorer som väder och vattenförhållanden. De värden på individtätheter som redovisas i denna rapport är samma värden som rapporterats in till elfiskeregistret. Resultat och uträknade index från tidigare utförda elfisken har hämtats ur fiskeriverkets elfiskedatabas (Fiskeriverket 2009). 8

69 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 3. Inventeringsresultat 3.1 Biotopbeskrivning och makrofyter Den biotopkarterade delen av Mölndalsån sträcker sig från Grevedämmet upp till Stensjöns utlopp samt Ståloppet från Stensjön upp till Rådasjöns utlopp. Sträckan indelades i fem delsträckor (se karta bilaga 1). I bilaga 1 redovisas en sammanställning av påträffade makrofyter inom varje delsträcka. Sträcka 1 sträcker sig från Grevedämmet upp till Stensjö dämme. Vid inventeringstillfället var vattnet på sträckan strömmande till forsande med ett bottensubstrat som främst bestod av sten. Vattenståndet var medelhögt och medeldjupet ca 1 m. Beskuggningen var genomgående måttlig och förekomsten av död ved var sparsam. Närmiljön dominerades av öppen hävdad mark samt järnväg och väg med trädridåer av främst klibbal vid stranden. Öringbiotopen bedömdes som tämligen bra till bra. Vattenföring och vattenstånd på sträckan är påverkad av reglering (via Stensjö dämme och Grevedämmet) samt kanalisering i form av rensning (av block) och stensatta strandbrinkar. Stensjö dämme bedömdes inte utgöra något vandringshinder för fisk (se bilaga 1). Signalkräftor och två forsärlor observerades längs sträckan. Vegetationen i åfåran var sparsamt förekommande längs sträcka 1. Totalt påträffades åtta arter av kärlväxter och fem mossarter. Den dominerande arten längs sträckan var smal näckmossa (Fontinalis dalecarlia) men även stor näckmossa (Fontinalis antipyretica), bäcknäbbmossa (Platyhypnidium riparioides), bäckraggmossa (Racomitrium aciculare) och fickbålsmossa (Pellia epiphyllia) påträffades. I anslutning till Grevedämmet förekom övervattensvegetation i form av bl a jättegröe (Glyceria maxima), bredkaveldun (Typha latifolia), säv (Schoenoplectus lacustris) och bitterpilört (Persicaria hydropiper). Sträcka 2 sträcker sig från Stensjödämme upp till Stensjöns utlopp. Vid inventeringstillfället var vattnet på sträckan lugnflytande till svagt strömmande med ett bottensubstrat som främst bestod av sand. Vattenståndet var medelhögt och medeldjupet ca 2 m. Beskuggningen var genomgående måttlig och förekomsten av död ved var sparsam. Närmiljön dominerades av öppen hävdad mark samt flerskiktad strandskog med dominans av klibbal. Vattenföring och vattenstånd på sträckan är påverkad av reglering (via Stensjö dämme). Övervattensvegetation förekom som smala bårder längs stränderna. Totalt påträffades tio arter av makrofyter. De dominerande arterna längs sträckan var vass (Phragmites australis) och säv (Schoenoplectus lacustris). Dessutom påträffades bl a jättegröe (Glyceria maxima), bredkaveldun (Typha latifolia), flaskstarr (Carex rostrata) och skogssäv (Scirpus sylvaticus). Sträcka 3 utgörs av den nedre delen av Ståloppet. Vid inventeringstillfället var vattnet på sträckan lugnflytande till svagt strömmande med ett bottensubstrat som främst bestod av sand och detritus. Vattenståndet var medelhögt och medeldjupet ca 2 m. Beskuggningen var måttlig och förekomsten av död ved var sparsam. Närmiljön utgjordes huvudsakligen av lövskog och bebyggelse. Trädskiktet dominerades av ek och klibbal. Hydrologisk påverkan förekommer i form av reglering/dämning (via Stensjö dämme). 9

70 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Mölndalsån uppströms Grevedämmet (sträcka 1). Vattenvegetation i form av övervattens- och långskottsvegetation var rikligt förekommande längs sträcka 3. Övervattensvegetation förekom som bårder längs merparten av stränderna. Totalt påträffades 19 arter av makrofyter. De dominerande arterna längs sträckan var vass (Phragmites australis), vattenklöver (Menyanthes trifoliata) och flaskstarr (Carex rostrata). Dessutom påträffades bl a blåsstarr (Carex vesicaria), missne (Calla palustris), äkta förgätmigej (Myosotis scorpioides) och lånke (Callitriche sp.). Långskottsvegetationen var måttligt förekommande och dominerades av hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) med enstaka inslag av vattenpest (Elodea canadensis) och matt-/glansslinke ( itella opaca/flexilis). Även sparsamt med flytbladsväxter i form av gul näckros ( ymphaea lutea) och vit näckros ( ymphaea alba) förekom. Sträcka 4 utgörs av den mellersta utvidgade delen av Ståloppet. Vid inventeringstillfället var vattnet på sträckan huvudsakligen lugnflytande med ett bottensubstrat som främst bestod av mjukbotten med fin- och grovdetritus. Vattenståndet var medelhögt och medeldjupet ca 2,5 m. Beskuggningen var liten och förekomsten av död ved var sparsam. Närmiljön utgjordes huvudsakligen av lövskog och hävdad öppen mark. Trädskiktet dominerades av björk. Hydrologisk påverkan förekommer i form av reglering/dämning (via Stensjö dämme). Övervattensvegetationen var rikligt förekommande. De dominerande arterna var vass (Phragmites australis) och vattenklöver (Menyanthes trifoliata). Dessutom påträffades bl a säv (Schoenoplectus lacustris), sumpförgätmigej (Myosotis laxa), frossört (Scuttelaria galericulata), vatten-/dvärgmåra (Galium palustre/trifidium), svalting (Alisma plantago-aquatica), ältranunkel (Ranunculus flammula), sumpfräne (Rorippa palustris) och hirsstarr (Carex panicea). Även sparsamt med flytblads- och långskottsväxter förekom i form av gul näckros ( ymphaea lutea) och hårslinga (Myriophyllum alterniflorum). Totalt påträffades 24 arter av makrofyter. 10

71 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB I den breda delen av Ståloppet (sträcka 4) förekom rikligt med vass och vattenklöver. Sträcka 5 utgörs av den ca 80 m långa strömsträckan nedströms Rådasjöns utlopp. Vid inventeringstillfället var vattnet på sträckan huvudsakligen svagt strömmande med ett bottensubstrat som främst bestod av sand och sten. Vattenståndet var medelhögt och medeldjupet ca 1,5 m. Beskuggningen var måttlig och förekomsten av död ved var sparsam. Närmiljön utgjordes huvudsakligen av lövskog med dominans av ek. Hydrologisk påverkan förekommer i form av reglering/dämning (via Stensjö dämme). Vegetationen var sparsamt förekommande och dominerades av vass (Phragmites australis) och flaskstarr (Carex rostrata). Fem arter påträffades. 3.2 Provtagning av bottenfauna Inventering av bottenfauna utfördes vid två lokaler i Ståloppet och två lokaler i Mölndalsån i anslutning till Stensjö dämme nedströms Stensjön (figur 2). Resultaten visade på en fauna med låg artrikedom och diversitet samt varierande individtätheter vid de fyra lokalerna (bilaga 2). Bottenfaunan på lokalerna bedöms vara relativt opåverkad och ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets kriterier. Den låga artdiversiteten och artrikedomen visar dock att någon typ av negativ påverkan föreligger. Avsaknad eller fåtalig förekomst av vissa djurgrupper, främst strömlevande sländarter, tolkas som en regleringspåverkan på faunasamhället. En regleringspåverkan som sannolikt uppstår på grund av snabba förändringar i vattenstånd och vattenföring till följd av tappningsförändringar vid Stensjö dämme. Inga ovanliga arter påträffades vid de fyra lokalerna. 11

72 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 3.3 Eftersök av stormusslor I Ståloppet påträffades enstaka individer av allmän dammussla (Anodonta anatina) längs den nedre inventerade sträckan (uppströms mynningen i Stensjön). Nedströms Stensjöns utlopp observerades inga stormusslor. Allmän dammussla är allmänt förekommande i södra Sverige. 3.4 Transektinventering av hydrofyter i Ståloppet Vid de åtta transekterna påträffades elva olika arter och antalet arter per transekt var 4,1 (bilaga 3). Flytblads- och långskottsvegetationen var artfattig med fem registrerade arter. Trofiskt makrofytindex uppgick till 8,0 vilket visar på god ekologisk status med avseende på näringsämnen. Kransalgerna matt-/glansslinke ( itella opaca/flexilis) kan betecknas som mindre allmänt förekommande i svenska vatten. 3.5 Nätprovfiske i Ståloppet Fångsten vid nätprovfisket utgjordes av arterna abborre, braxen, gers och mört (bilaga 4). Såväl antalsmässigt som i vikt dominerades fångsten av abborre. Abborrens medellängd var i genomsnitt 12 cm vilket visar på en dominans av ett- och tvååriga individer. Fångsten uppvisade små avvikelser i förhållande till opåverkade vatten av denna storlek. En bidragande orsak till de avvikelser som noterades, bl a vad gäller det höga antalet påträffade arter, är troligen Ståloppets begränsade storlek samt närheten till Rådasjön och Stensjön. Baserat på resultaten bedöms Ståloppet uppvisa god ekologisk status med avseende på fisk. 3.6 Elprovfiske i Mölndalsån nedströms Stensjön Den elfiskade lokalen är belägen ca 250 m nedströms Stensjöns utlopp (figur 2). Vid elfisket var vattenföringen låg och den provfiskade sträckan utgjorde en fin och varierad strömbiotop. Fångsten utgjordes av öring, lake och mört. I jämförelse med vad som är normalt för strömsträckor i södra Sverige (Sers m fl 2008) var individtätheten hög för öring medan den var måttligt hög för lake och mört. Även signalkräfta förekom. Det beräknade VIX-värdet uppgick till 0,58 vilket medför att lokalen bedöms ha god ekologisk status med avseende på generell påverkan på fiskfaunan. Även sidoindexen VIXsm och VIXh visade på god status med avseende på morfologisk och hydrologisk påverkan. Lake (Lota lota) finns upptagen på artdatabankens senaste rödlista som nära hotad (NT). Fångstuppgifter från Fiskeriverkets provfiskeregister visar att antalet lokaler med förekomst av arten har minskat med 21 % i vattendrag och 68 % i sjöar under tidsperioden (Artdatabanken 2010). Lake har konstaterats förekomma i Rådasjön (Nilsson et al. 2002), i Landvettersjön vid provfiske 1987 (Fiskeriverket 2010) och i Mölndalsån vid Landvetter (Jacobsen 2009) och tycks således vara allmänt förekommande i den nedre delen av Mölndalsåns vattensystem. 12

73 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 4. Bedömningar av naturvärden och påverkan 4.1 Ståloppet Ståloppet var ett lungflytande till svagt strömmande vatten med bottnar som domineras av findetritus och sand. Vattenbiotopen var relativt homogen med avseende på bottensubstrat och strömförhållanden utom i direkt anslutning till Rådasjön där vattnet var mer strömmande med en botten av sand, grus och sten. Övervattensvegetation längs stranden var rikligt förekommande och relativt artrik medan undervattensvegetationen var artfattig och sparsamt förekommande. Flytblads- och långskottsvegetationens artsammansättning indikerar obetydlig påverkan av näringsämnen och god ekologisk status. Totalt påträffades 33 arter kärlväxter samt en art kransalg. Kransalgen matt-/glansslinke kan betecknas som mindre allmän medan kärlväxterna kan betraktas som allmänna i södra Sverige. Bottenfaunan vid de två provtagna lokalerna var artfattig. Påverkan av näringsämnen och surhet var liten vilket medför att faunan bedömdes ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder. Den låga artdiversiteten visade dock på någon annan typ av påverkan. Den avvikande artsammansättningen och den fåtaliga förekomsten av strömlevande sländarter tolkas som en påverkan från vattenreglering vid nedströms belägna Stensjö dämme. Inga ovanliga arter påträffades. I Ståloppet förekommer signalkräfta som är en främmande art. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) kommer ursprungligen från Nordamerika och dess spridning i svenska vatten leder till att den inhemska flodkräftan successivt försvinner. Förekomst av signalkräfta bör betraktas som ett negativt inslag i faunan och bidrar inte till ökade naturvärden. Vid nätprovfisket fångades abborre, braxen, gers och mört. Baserat på resultaten bedöms Ståloppet uppvisa god ekologisk status med avseende på fisk. Sammantaget bedöms Ståloppet uppvisa måttliga naturvärden med avseende på makrofyter, bottenfaunan och fisk. Vattendraget bedöms inte ha någon betydande ekologisk funktion, t ex som reproduktionsområde för vandrande fiskarter. Inga rödlistade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. 4.2 Mölndalsån nedströms Stensjön Nedströms Stensjön var Mölndalsån huvudsakligen strömmande till forsande med en botten som domineras av sten. Vattenbiotopen var relativt homogen med avseende på bottensubstrat och strömförhållanden utom i direkt anslutning till Stensjön där vattnet företrädesvis var lugnflytande med dominans av sand. Vattenvegetationen var sparsamt förekommande och utgjordes främst av mossor. Längs den inventerade sträckan påträffades 13 arter kärlväxter och fem arter mossor. De förekommande mossarterna indikerar liten påverkan av näringsämnen. Samtliga arter kan betraktas som allmänt förekommande i södra Sverige. 13

74 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Bottenfaunan vid de två provtagna lokalerna var artfattig. Påverkan av näringsämnen och surhet var liten vilket medför att faunan bedöms ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder. Liksom i Ståloppet indikerade dock artsammansättningen och den fåtaliga förekomsten av strömlevande sländarter på en påverkan från vattenregleringen vid Stensjö dämme. Inga ovanliga arter påträffades. I Mölndalsån nedströms Stensjön förekommer även signalkräfta. Fiskfaunan uppvisade en artsammansättning som är normal för en strömbiotop. Förekomsten av lake och mört och de höga tätheterna av öring indikerar att fiskfaunan har god status och endast i liten utsträckning är påverkad av mänskliga aktiviteter eller ingrepp. Lake är en av artdatabanken nyligen rödlistad art som anses vara nära hotad (NT). Den förekommer i Rådasjön och Landvettersjön och troligen även i Stensjön. Sannolikt utnyttjar den strömsträckan nedströms Stensjön för främst födosök. Två forsärlor observerades strax nedströms Stensjö dämme. De senaste åren har forsärlor observerats på platsen under vår och sommar enligt uppgifter från artportalen (2010). Av rapporterna att döma tycks ett par ha häckat Häckningen tycks ha varit framgångsrik eftersom två årsungar observerades i juni. Sammantaget bedöms den inventerade delen av Mölndalsån uppvisa måttliga naturvärden med avseende på makrofyter, bottenfaunan och fisk. Vattendraget bedöms inte ha någon betydande ekologisk funktion, t ex som reproduktionsområde för vandrande fiskarter. Inga hotade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. Dock förekom lake som bedöms vara nära hotad (NT) av artdatabanken. Lake förefaller emellertid vara allmänt förekommande i stora delar av Mölndalsåns vattensystem. 5. Slutsatser och samlad bedömning Faunan och floran längs de två inventerade sträckorna av Mölndalsån bedöms vara opåverkade av surt vatten och i liten utsträckning påverkade av näringsämnen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder uppvisade de två sträckorna god status med avseende på makrofyter, bottenfauna och fisk. Bottenfaunan var dock avvikande artfattig vilket tolkas som en påverkan från vattenreglering. De två sträckorna bedöms ha måttlig betydelse med avseende på biologisk mångfald. Inga hotade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. Nedströms Stensjön förekom dock lake som är en rödlistad art. Den betecknas som nära hotad av artdatabanken. 14

75 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 6. Referenser Artdatabanken Uppgifter från artdatabankens hemsida ( Artportalen Uppgifter från artportalens hemsida ( Fiskeriverket Resultat från elprovfisken. Data från Fiskeriverkets elfiskeregister. Jacobsen, P-E. Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering. Sportfiskarna Medin M., Ericsson U., Liungman M., Henricsson A., Boström A. & Rådén R Bedömningsgrunder för bottenfauna. Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. ( Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vatten-drag. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vatten-drag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket, Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4, utgåva 1 december Bilaga A Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Undersokningstyp-Sotvatten/. Nilsson, C., Ericsson, U., Medin, M. & Engdahl, A Limnologisk undersökning av Rådasjön Medins Sjö- och Åbiologi AB. Sers, B., Magnusson, K. & Degerman, E Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister. Information från Svenskt Elfiskeregister. Nr 1, Fiskeriverket. SIS, Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). 15

76 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 16

77 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Bilaga 1. Resultat biotopkartering och förteckning makrofyter 17

78 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Vandringshinder samt biotopkarterade sträckor i Ståloppet och Stensjöns utlopp. Sträcka 5 Sträcka 3 Sträcka 4 V-hinder 1 Sträcka 1 Sträcka 2 Skala 1:

79 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Vandringshinder 1. Mölndalsån Beskrivning vandringshinder Regleringsdamm med underströmningluckor som normalt inte utgör vandringshinder för fisk. Foto Lokal- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Lokalkoordinater: Lokalnummer: Vandringshinder 1 Lokalnamn: Stensjödämme Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: I Abrahamsson Information om vandringshindret Trumma: Typ av hinder: Regleringsdamm med underströmningsluckor Längd (m): Fallhöjd (m): 0,4 Damm längd (m): 8 Diameter (m): Utnyttjad (m): Damm bredd (m): 0,1 Lutning (%) Flöde (m 3 /s): Antal utskov: 3 V-djup utl (m) Flöde (L/M/H): medel Torrfåra: nej Fallhöjd utl (m) Naturligt hinder: nej Torrfåra längd (m): Pool nedan Passerbarhet Öring Mört m fl Nedströmspassage Definitivt: nej nej Fingrind (vid kraftverk): Partiellt nej ev Skaderisk: nej Svår passage nej ja Kommentar Kan vid höga flöden utgöra en svår passage för mört m fl. Användning Idag: reglering Fiskväg typ: Fiskväg längd (m): Tidigare: Fiskväg funktion: Fiskväg f-höjd (m): Kommentar Det bedöms inte finnas behov av fiskväg. Åtgärdsförslag: Övrigt 19

80 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Sträcka 1. Mölndalsån Beskrivning biotop Ström- och forssträcka nedströms Stensjödämme. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: / Lokalnummer: Sträcka 1 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: /09-09 Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: I Abrahamsson, R Råden Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 240 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: rakt Bredd, våt yta: 15 m Svag ström (0-3): 1 Naturliga tillflöden: nej Medeldjup: 1 m Strömmande (0-3): 3 Död ved: sparsamt Maxdjup: 1,5 m Forsande (0-3): 2 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 2 Vattenfärg: svag Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 0 Vegetation totalt: 1 Artförekomst:smal näckmossa Grovdetritus: 1 Övervattensv: 1 (dominerande stor näckmossa Lera: 0 Flytbladsv: 0 arter överst) bäcknäbbmossa Sand: 2 Långskottsv: 0 bäckraggmossa Grus: 2 Rosettväxter: 0 jättegröe Sten: 3 Trådalger: 0 bredkaveldun Block 1 Övr påväxtalger: 1 Stormusslor: nej Häll: 0 Vattenmossa: 1 Sötvattenssvamp: Ja, på sten Påverkan Reglering: X Kanalisering: X Damm: X Vandringshinder: - Rensning: X Dämning: X Övrigt/kommentar: Stensatta strandbrinkar. Vattenreglering vid Grevedämmet (nedan) och Stensjödämme (ovan). Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 1 Uppväxtområde: 2 Ståndplatser: 2 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): Ö1 Dom trädslag (V): klibbal Skyddszon typ (V): 2:a dom. typ (V): A3 Strandbredd (V): obetydlig Skyddsz bredd (V): 1:a dom. typ (H): A2 Dom trädslag (H): klibbal Skyddszon typ (H): S4 2:a dom. typ (H): S4 Strandbredd (H): obetydlig Skyddsz bredd (H):måttlig Övrigt/kommentar: Erosionskänsl: Övrigt Ytterligare förekommande makrofyter: säv, skogssäv, älggräs, bitterpilört, krypven, fackelblomster. Signalkräftor och två forsärlor observerades. 20

81 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Sträcka 2. Mölndalsån Beskrivning biotop Lugnflytande till svagt strömmande sträcka vid Stensjöns utlopp. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 2 Koordinat uppstr: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: /09-09 Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: I Abrahamsson, R Råden Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 110 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rakt Bredd, våt yta: m Svag ström (0-3): 2 Naturliga tillflöden: nej Medeldjup: 2 m Strömmande (0-3): 1 Död ved: sparsamt Maxdjup: 3 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 2 Vattenfärg: svag Strukturelement: sjöutlopp Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: vass Grovdetritus: 1 Övervattensv: 2 (dominerande gul näckros Lera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) säv Sand: 3 Långskottsv: 0 jättegröe Grus: 2 Rosettväxter: 0 flaskstarr Sten: 1 Trådalger: 0 bredkaveldun Block 1 Övr påväxtalger: 1 Musslor: Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: Påverkan Reglering: X Kanalisering: - Damm: X Vandringshinder: - Rensning: - Dämning: X Övrigt/kommentar: sträckan avgränsas nedströms av Stensjödämme. Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): Ö1 Dom trädslag (V): klibbal Skyddszon typ (V): - 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): - Skyddsz bredd (V):- 1:a dom. typ (H): S4 Dom trädslag (H): klibbal Skyddszon typ (H): - 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): - Skyddsz bredd (H):- Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: Övrigt Ytterligare förekommande makrofyter: skogssäv, vattenklöver fackelblomster och strandlysing. 21

82 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Sträcka 3. Mölndalsån Beskrivning biotop Lugnflytande till svagt strömmande sträcka som mynnar i Stensjön. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: / Lokalnummer: Sträcka 3 Koordinat uppstr: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: /27 Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: I Abrahamsson, A Engdahl Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 280 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: ringlande Bredd, våt yta: m Svag ström (0-3): 2 Naturliga tillflöden: nej Medeldjup: 2 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 3,5 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 2 Vattenfärg: svag Strukturelement: sjöinlopp Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: vass Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande vattenklöver Lera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) hårslinga Sand: 3 Långskottsv: 2 flaskstarr Grus: 1 Rosettväxter: 0 jättegröe Sten: 1 Trådalger: 0 strandlysing Block 1 Övr påväxtalger: 1 Musslor: dammussla Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: nej Påverkan Reglering: X Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: - Dämning: X Övrigt/kommentar: Dämning och reglering via Stensjödämme; viss reglering via uppströms belägna dammar. Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): A1 Dom trädslag (V): klibbal Skyddszon typ (V): S4 2:a dom. typ (V): S4 Strandbredd (V): obetydlig Skyddsz bredd (V):liten 1:a dom. typ (H): S4 Dom trädslag (H): ek Skyddszon typ (H): - 2:a dom. typ (H): Ö3 Strandbredd (H): liten Skyddsz bredd (H):- Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: - Övrigt Ytterligare förekommande makrofyter: fackelblomster, kråkklöver, svärdslilja, älggräs, blåsstarr, missne, lånke, veketåg, strandklo, gul näckros, vit näckros, säv, äkta förgätmigej, vattenpest, matt-/glansslinke. 22

83 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Sträcka 4. Mölndalsån Beskrivning biotop Bred, lugnflytande och vegetationsrik del av Ståloppet. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: / Lokalnummer: Sträcka 4 Koordinat uppstr: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: /27 Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: I Abrahamsson, A Engdahl Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 170 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: ringlande Bredd, våt yta: m Svag ström (0-3): 1 Naturliga tillflöden: 1 Medeldjup: 2,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 4 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: svag Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 3 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: vass Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande vattenklöver Lera: 1 Flytbladsv: 1 arter överst) gul näckros Sand: 2 Långskottsv: 1 säv Grus: 1 Rosettväxter: 0 jättegröe Sten: 1 Trådalger: 0 flaskstarr Block 1 Övr påväxtalger: 1 Musslor: Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: Påverkan Reglering: X Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: - Dämning: X Övrigt/kommentar: Dämning och reglering via Stensjödämme; viss reglering via uppströms belägna dammar. Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): S4 Dom trädslag (V): björk Skyddszon typ (V): - 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): varierande Skyddsz bredd (V):- 1:a dom. typ (H): Ö1 Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): - 2:a dom. typ (H): VK3 Strandbredd (H): stor Skyddsz bredd (H):- Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: - Övrigt Ytterligare förekommande makrofyter: skogssäv, svärdslilja, strandlysing, fackelblomster, blåsstarr, frossört, veketåg, älggräs, blåtåtel, sumpförgätmigej, majbräken, vattenmåra, andmat, svalting, ältranunkel, krypven, sumpfräne, hirsstarr. Signalkräftor påträffades i kvarglömd kräftmjärde. 23

84 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Sträcka 5. Mölndalsån Beskrivning biotop Kort och djup strömsträcka vid Rådasjöns utlopp, troligen flottledsrensad. Foto Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: / Lokalnummer: Sträcka 5 Koordinat uppstr: / Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: /27 Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: I Abrahamsson, A Engdahl Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 80 m Lugnflytande (0-3): 1 Lopp: ringlande Bredd, våt yta: m Svag ström (0-3): 3 Naturliga tillflöden: nej Medeldjup: 1,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 2 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 2 Vattenfärg: svag Strukturelement: sjöutlopp Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 1 Artförekomst: skogssäv Grovdetritus: 1 Övervattensv: 1 (dominerande vass Lera: 1 Flytbladsv: 0 arter överst) flaskstarr Sand: 3 Långskottsv: 0 blåtåtel Grus: 2 Rosettväxter: 0 ryltåg Sten: 2 Trådalger: 0 Block 1 Övr påväxtalger: 1 Musslor: nej Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: ja, på sten Påverkan Reglering: X Kanalisering: - Damm: - Vandringshinder: - Rensning: X Dämning: X Övrigt/kommentar: Bedöms vara flottledsrensad. Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 1 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): S4 Dom trädslag (V): ek Skyddszon typ (V): - 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): obetydlig Skyddsz bredd (V):- 1:a dom. typ (H): S4 Dom trädslag (H): björk Skyddszon typ (H): - 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): liten Skyddsz bredd (H):- Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: - Övrigt 24

85 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Makrofyter längs biotopkarterade sträckor av Mölndalsån (i Ståloppet och nedströms Stensjön) Påträffade arter/släkten Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Strandlysing Lysimachia vulgaris X X X Älggräs Filipendula ulmaria X X X Fackelblomster Lythrum salicaria X X X X Svärdslilja Iris pseudacorus X X Strandklo Lycopus europaeus X Frossört Scuttelaria galericulata X Kråkklöver Potentilla palustre X Vattenklöver Menyanthes trifoliata X X X Bredkaveldun Typha latifolia X X Missne Calla palustris X Sumpförgätmigej Myosotis laxa X Äkta förgätmigej Myosotis scorpioides X Ältranunkel Ranunculus flammula X Svalting Alisma plantago-aquatica X Vatten-/dvärgmåra Galium palustre/trifidium X Bitterpilört Persicaria hydropiper X Lånke Callitriche sp. X Sumpfräne Rorippa palustris X Veketåg Juncus effusus X X Ryltåg Juncus articulatus X Vass Phragmites australis X X X X Jättegröe Glyceria maxima X X X X Krypven Agrostis stolonifera X X Blåtåtel Molinia caerolea X X Skogssäv Scirpus sylvaticus X X X X Säv Schoenoplectus lacustris X X X Blåsstarr Carex vesicaria X X Flaskstarr Carex rostrata X X X X Hirsstarr Carex panicea X Majbräken Athyrium filix-femina X Gul näckros Nymphaea lutea X X Vit näckros Nymphaea alba X Andmat Lemna minor X Hårslinga Myriophyllum alterniflorum X Vattenpest Elodea canadensis X Matt-/glansslinke Nitella opaca/flexilis X Smal näckmossa Fontinalis dalecarlia X Stor näckmossa Fontinalis antipyretica X Bäcknäbbmossa Platyhypnidium riparioides X Bäckraggmossa Racomitrium aciculare X Fickbålsmossa Pellia epiphyllia X 25

86 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Förklaringar till biotopbeskrivning Lokaluppgifter Död ved Anges som sparsam förekomst (<6 stockar/100m); måttlig förekomst (6-25 stockar/100m); riklig förekomst (>25 stockar/100m). Strukturelement Följande strukturelement anges om de finns inom sträckan. Nacke: Förekomst av ström- eller forsnacke (<30 m) på en lugnflytande sträcka. Hölja: Förekomst av lugnflytande vatten (<30 m) på en ström- eller forssträcka. Kvillområde: Ett kvillområde innebär att vattendraget delar upp sig på minst tre fåror. Sjöut- & sjöinlopp: Den plats där en sjö har sitt utlopp respektive det område där ett vattendrag mynnar i en sjö. Sammanflöde: Där två vattendrag flyter samman (ARO >20 km 2 ) Korvsjö: Om det finns korvsjöar i anslutning till sträckan anges detta. Delta :Endast större deltan (minst 1 ha). De kan vara uppbyggda av minerogent eller organiskt material. Brink nipa, skredärr: Rasbranter i sandavlagringar på stranden. Källa: Utströmningsområden i form av källor. Stensättningar: Om de utgör potentiella häckningsplatser för strömstare eller forsärla. Annat: Exempelvis bäverdamm, översilade klippor, blockrika sträckor, fall, vegetationsfattiga stränder. Bottensubstrat och vattenvegetation Artförekomst Endast vattenberoende makrofyter anges. Påverkan Vandringshinder: Typ av vandringshinder för fisk samt om de är definitiva eller partiella hinder anges. Reglering: Vattenstånd och vattenföring är påverkade av uppströms (eller nedströms) belägna dammar. Kanalisering: Rätad och (vanligen) fördjupad fåra. Rensning: Anges om sträckan är rensad med avseende på sten/block eller vegetation (om möjligt anges grad av rensning som svag/stark/omgrävd). Damm: Anges om dammkonstruktion finns på sträckan. Typ av damm anges under övrigt/kommentar. Dämning: Anges om vattenstånd/vattenhastighet är påverkad av nedströms liggande fördämning. Vattenkemisk: Typ av vattenkemisk påverkan anges under övrigt/kommentar. Annat: Exempelvis förekomst av vattenuttag eller avloppsrör. Anges under övrigt/kommentar. 26

87 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Öringbiotop Lekområde: 0. Lugnflytande och starkt forsande sträckor. 1. Huvudsakligen svagt strömmande till forsande där grus och fin sten förekommer sparsamt. 2. Orörd och normal strömbiotop huvudsakligen svagt strömmande till strömmande. 3. Orörd strömbiotop med svagt strömmande vatten 0,2-0,4 m/s (vid MQ) och med mycket grus och fin sten (optimalt lekunderlag = 1-8 cm i diameter). Uppväxtområde: 0. Lugnflytande och starkt forsande sträckor. 1. Huvudsakligen svagt strömmande till forsande där sten-block-död ved-submers vegetation förekommer sparsamt. 2. Orörd och normal strömbiotop huvudsakligen svagt strömmande till strömmande. 3. Orörd strömbiotop svagt strömmande till strömmande med mycket sten-block, död ved eller submers vegetation och omväxlande djupförhållanden. Ståndplatser: 0. Breda strömsträckor med mycket grunt vatten (djuphålor och block saknas). 1. Övriga sträckor (lugnflytande-forsande). 2. Orörd strömbiotop med god förekomst av sten-block, död ved eller submers vegetation och omväxlande djupförhållanden. 3. Orörd strömbiotop med god förekomst av djupare partier samt mycket sten-block, död ved eller submers vegetation. Närmiljö Dominerande marktyper Gammelskog, S3: spår tyder på att skogen är gammal, t ex förekomst av död ved, grova löv- och barrträd, flerskiktning etc. Den bör ej slutavverkas p g a naturvårdsskäl. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Äldre produktionsskog, S: slutavverkningsskog. Trädens ålder i snitt > 60 år. Trädens diameter i snitt >30 cm, trädhöjd i snitt >25 m. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Yngre produktionsskog, G: gallringsskog. Upp till ca 60 år, trädens diameter i snitt >10 men <30 cm. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Ungskog, R: röjningsskog. Vanligen en hyggesfas. Upp till ca 20 år, trädens diameter är < ca 10 cm. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Övrig skog, S4: förekommer ofta i anslutning till vattendrag. Är inte produktionsskog men inte heller gammelskog. Är vanligtvis flerskiktad. Dominerande trädslag anges, om blandskog anges de samdominerande. Kalhygge, K: slutavverkat område som är kalt eller där föryngring av skog pågår. Noteras som kalhygge tills den blivande skogen nått en medelhöjd på 1,3 m. Hällmark, H: området utgörs av hällmark, blockmark, klappersten etc (om skog lågproducerande).. Åker, Å1: åkermark som brukas. Åker, Å2: åkermark som inte brukas just nu men som sannolikt kommer att brytas upp. Vallodling och/eller bete kan förekomma. 27

88 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Öppen mark, Ö1: hävdad öppen mark. Öppen mark, Ö2: igenväxande öppen mark. Öppen mark, Ö3: Trädbevuxen hagmark. Våtmark, VK1: öppen, hävdad våtmark (kärr, mad o dyl). Våtmark, VK2: öppen, ej hävdad våtmark (kärr, mad o dyl). Våtmark, VK3: trädbevuxen våtmark (sumpskog o dyl). Dominerande trädslag anges. Våtmark, VM1: trädbevuxen mosse. Dominerande trädslag anges. Våtmark, VM2: öppen mosse. Artificiell mark, A1: tomtmark. Artificiell mark, A2: väg, järnväg. Artificiell mark, A3: industri (och övriga hårdgjorda ytor). Artificiell mark, A4: tätort/bebyggelse. Artificiell mark, A5: övriga, ej hårdgjorda ytor, t ex golfbana. Skyddszon Där närmiljön utgörs av äldre produktionsskog, yngre produktionsskog, ungskog, kalhygge, åker eller artificiell mark anges en eventuell skyddszon. Skyddszonen hör till grupperna barrskog, blandskog, lövskog samt öppen mark eller våtmark. Det är endast den dominerande marktypen som anges. Zonens medelbredd anges i en fyrgradig skala där: obetydlig (saknas) = <3 m, liten = 3-10 m, måttlig = m och stor = >30 m. Strandbredd Från lägsta till högsta vattenstånd. Anges som: saknas eller obetydlig (<3 m); liten (3-10 m); måttligt (11-30 m); stor (>30 m). Övrigt/kommentar Här anges t ex förekomst av invallning, ravin/kanjon (lutningen överstiger 20% på båda sidor; ravinens botten överstiger inte 50 m) eller brant (lutningen överstiger 20% från strandlinjen på ena sidan). Övrigt Här anges övriga observationer eller uppgifter som bedöms relevanta. 28

89 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Bilaga 2. Resultat provtagning bottenfauna Resultatsynteser, artförteckningar, fältprotokoll. 29

90 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 1. Mölndalsån, Nedströms Stensjödamm Datum: Kommun: Mölndal Koordinat: / m nedströms dämmet, 0-5m ut från norra sidan. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 51 5,3 12 1,08 0,99 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Måttlig Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 23 lågt Naturvärden i övrigt 0 Medelantal taxa/prov: 13,6 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): högt Inga rödlistade eller EPT-index: 13 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 1,73 mycket lågt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 3 lågt Antal taxa 0 poäng Bottenfaunasamhällets struktur (individfördelning) Övrig/okänd Skrapare Predatorer Detritusätare Funktionella grupper Filtrerare Tvåvingar Skalbaggar Djurgrupper Nattsländor Musslor Slemmaskar Fåborstmaskar Gråsuggor Dagsländor Bäcksländor Kommentar Bottenfaunan dominerades av knottlarver (tvåvingar) och filtrerande nattsländor. Antalet arter var lågt i föhållande till vattendragets storlek. Framräknade index enligt Naturvårdsverkets kriterier indikerar en hög ekologisk status med avseende på näringsämnen och surt vatten. Det påträffades dock inga arter/taxa som tydligt indikerar näringsfattiga förhållanden, vilket medför att statusen med avseende på eutrofiering snarare får anses som god. Det låga artantalet föranleder att lokalen expertbedöms ha måttlig status på grund av annan påverkan, troligen regleringspåverkan. Tidvis höga flöden med mycket höga vattenhastigheter i den kanaliserade åfåran bedöms störa faunan direkt eller indirekt genom bortspolning av substrat och födoresurser. Detta bedöms ha reducerat artantalen av dagsländor och bäcksländor vilka förekom sparsamt respektive mycket sparsamt vid lokalen. Bottenfaunan har undersökts vid två tidigare tillfällen, 1990 och med likartade artantal och artsammansättningar som vid årets provtagning. Individtätherten var mycket låg år 1996, beroende på mycket sparsam förekomst av knottlarver (simuliidae). Rödlistade eller ovanliga arter har inte påträffades vid någon av undersökningarna. 30

91 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2. Mölndalsån, Uppströms Stensjödamm Datum: Kommun: Mölndal Koordinat: / Övrig/okänd Detritusätare Gråsuggor Funktionella grupper Tvåvingar Djurgrupper Dagsländor Bäcksländor 10-20m uppströms dämmet, 0-5m ut från norra sidan. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 47 5,7 11 0,99 1,06 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Måttlig Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 19 lågt Naturvärden i övrigt 0 Medelantal taxa/prov: 10,2 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 395 lågt Inga rödlistade eller EPT-index: 11 lågt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,65 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 4 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 5 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Bottenfaunasamhällets struktur (individfördelning) Musslor Hydror Rundmaskar Filtrerare Fåborstmaskar Sönderdelare Skrapare Predatorer Nattsländor Kommentar Bottenfaunan dominerades av tvåvingar och nattsländor. Antalet arter var lågt i föhållande till vattendragets storlek. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades och bottenfaunan bedöms ha naturvärden i övrigt. ASPT-index samt DJ-index är framräknade index enligt Naturvårdsverkets kriterier och dessa indikerar en hög ekologisk status med avseende på näringsämnen. Arter som indikerar näringsfattiga förhållanden var dock fåtaliga vilket medför att vår bedömning blir god status vad gäller eutrofiering. Det låga artantalet medör att lokalen bedöms ha måttlig status på grund av annan påverkan, troligen regleringspåverkan. När tappningen vid Stensjö dämme reduceras, mister vattnet sin strömmande karaktär och blir mer stillastående, dvs mer likt en sjö. Detta kan ses i artsammansättningen där andelen arter som är vanliga i sjöar är stor. Arter som är anpasade till strömmande vatten missgynnas däremot av återkommande störningar av denna typ varpå artantalen reduceras. Främst missgynnas strömlevande sländarter, bl a filtrerande arter inom gruppen nattsländor, vilka var fåtaliga vid lokalen. 31

92 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 3. Mölndalsån, Ståloppets mynning Datum: Kommun: Mölndal Koordinat: / m nedtröms bron, 0-10m ut från södra sidan. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 38 6,1 12 0,81 1,13 1,40 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Måttlig Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 24 lågt Naturvärden i övrigt 0 Medelantal taxa/prov: 13,2 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 586 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,82 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 4 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 4 lågt Antal taxa 0 poäng Bottenfaunasamhällets struktur (individfördelning) Hydror Fåborstmaskar Filtrerare Musslor Gråsuggor Tvåvingar Sötvattenskvalster Övrig/okänd Funktionella grupper Detritusätare Djurgrupper Trollsländor Dagsländor Sönderdelare Skrapare Predatorer Nattsländor Kommentar Bottenfaunan dominerades av tvåvingar och dagsländor. Antalet arter var lågt i föhållande till vattendragets storlek. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades och bottenfaunan bedöms ha naturvärden i övrigt. ASPT-index samt DJ-index är framräknade index enligt Naturvårdsverkets kriterier och dessa indikerar en hög ekologisk status med avseende på näringsämnen. Arter som indikerar näringsfattiga förhållanden var dock fåtaliga, vilket medför att vår bedömning blir god status med avseende på eutrofieringspåverkan. Det låga artantalet medör att lokalen bedöms ha måttlig status på grund av annan påverkan, troligen regleringspåverkan. När tappningen i Stensjöns utlopp minskar, stiger vattennivåerna i Stensjön och strömförhållandena vid Ståloppets mynning förändras. Vattnet blir mer stillastående, dvs graden av sjökaraktär ökar. Detta kan ses i artsammansättningen där andelen arter som är vanliga i sjöar är stor. Arter som är anpasade till strömmande vatten missgynnas däremot av återkommande störningar av denna typ varpå artantalen reduceras. Främst missgynnas strömlevande sländarter, bl a filtrerande arter inom gruppen nattsländor, vilka var fåtaliga vid lokalen. 32

93 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 4. Mölndalsån, Rådasjöns utlopp Datum: Kommun: Mölndal Koordinat: / Övrig/okänd Sönderdelar e Skrapare Funktionella grupper Predatorer Detritusätare Tvåvingar Nattsländor Bäcksländor Djurgrupper 10-20m nedströms gångbron, 0-3m ut från östra sidan. Den röda markeringen visar lokalens läge. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 54 6,4 13 1,13 1,20 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på annan påverkan God Måttlig Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 25 lågt Naturvärden i övrigt 0 Medelantal taxa/prov: 12,6 lågt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): 960 måttligt högt Inga rödlistade eller EPT-index: 16 måttligt högt ovanliga arter påträffades Diversitetsindex: 2,63 lågt Danskt faunaindex: 5 måttligt högt Övriga kriterier Surhetsindex: 4 lågt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 4 lågt Antal taxa 0 poäng Bottenfaunasamhällets struktur Musslor Fåborstmaskar Filtrerare Gråsuggor Sötvattenskvalster Trollsländor Dagsländor Kommentar Bottenfaunan dominerades av tvåvingar och dagsländor. Antalet arter var lågt i föhållande till vattendragets storlek. Inga rödlistade eller ovanliga arter noterades och bottenfaunan bedöms ha naturvärden i övrigt. ASPT-index samt DJ-index är framräknade index enligt Naturvårdsverkets kriterier och dessa indikerar en hög ekologisk status med avseende på näringsämnen. Arter som indikerar näringsfattigare förhållanden var dock fåtaliga vilket medför att vår bedömning blir god status vad gäller eutrofiering. Det låga artantalet medör att lokalen bedöms ha måttlig status på grund av annan påverkan, troligen regleringspåverkan. Sannolikt förändras lokalen från ett strömmande till mer lugnflytande vatten när tappningarna vid Stensjöns utlopp reduceras. Tappningsförändringar som ger instabila strömförhållanden på lokalen. Detta kan ses i artsammansättningen där andelen arter som är vanliga i sjöar är stor medan arter som är anpasade till strömmande vatten är underrepresenterade. Främst strömlevande sländarter är fåtaliga, bl a filtrerande arter inom gruppen nattsländor. 33

94 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 1. Mölndalsån, Nedströms Stensjödamm x: y: Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % NEMERTINI, slemmaskar Prostoma sp ,8 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,2 0,5 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,0 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis niger - (Linné, 1761) ,2 0,0 Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,6 0,7 Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 0,0 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,2 0,2 PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra sp Plecoptera 0,4 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,0 0,2 Ceraclea annulicornis - (Stephens, 1836) ,2 0,0 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,4 0,1 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,0 1,2 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8 1,4 Hydropsyche sp ,4 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4 13,7 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 0,4 Polycentropodidae ,6 1,2 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,0 0,6 Rhyacophila sp ,4 0,1 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,8 0,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 1,2 Chironomidae ,0 9,9 Empididae ,4 0,1 Simuliidae ,0 67,7 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 0,1 Sphaerium corneum - (Linné, 1758) ,4 0,1 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 23 Danskt faunaindex 6 MISA: 51 Medelantal taxa/prov 13,6 Surhetsindex 7 ASPT-index 5,3 Antal ind./kvm EPT-index 13 DJ-index: 12 Diversitetsindex 1,73 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 34

95 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2. Mölndalsån, Uppströms Stensjödamm x: y: Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * NEMATODA, rundmaskar Nematoda ,6 0,6 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,4 14,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) * EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,4 1,4 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 8,5 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 0,6 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,4 0,4 PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra sp Plecoptera 4 2 1,4 1,4 Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 0,2 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) ,8 1,8 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,2 0,2 Ecnomus tenellus - (Rambur, 1842) ,6 2,6 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 0,2 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,6 23,9 Polycentropodidae ,4 0,4 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 0,8 Chironomidae ,2 37,7 Simuliidae ,8 3,8 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,8 0,8 SUMMA (antal individer): ,8 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 19 Danskt faunaindex 5 MISA: 47 Medelantal taxa/prov 10,2 Surhetsindex 4 ASPT-index 5,7 Antal ind./kvm. 395 EPT-index 11 DJ-index: 11 Diversitetsindex 2,65 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 35

96 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 3. Mölndalsån, Ståloppets mynning x: y: Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % HYDROZOA, hydror Hydridae * OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 6,8 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Acari ,2 6,3 ODONATA, trollsländor Ischnura elegans - (Vander Linden, 1820) ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,0 4,1 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,0 17,1 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 12,0 Ephemera vulgata - Linné, ,8 0,5 Ephemera sp ,4 0,3 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,2 0,1 Leptophlebia marginata - (Linné, 1767) ,0 0,7 Leptophlebia vespertina - (Linné, 1758) ,2 2,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,2 0,1 Ceraclea sp ,2 0,1 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,4 0,3 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,2 0,1 Mystacides sp ,2 0,8 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,8 0,5 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,4 0,3 Oecetis sp ,4 0,3 Oxyethira sp ,0 0,7 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,2 0,8 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) * Polycentropodidae ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,4 2,3 Chironomidae ,6 42,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 1,0 SUMMA (antal individer): ,4 100 SUMMA (antal taxa): ,2 Totalantal taxa 24 Danskt faunaindex 5 MISA: 38 Medelantal taxa/prov 13,2 Surhetsindex 4 ASPT-index 6,1 Antal ind./kvm. 586 EPT-index 16 DJ-index: 12 Diversitetsindex 2,82 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 36

97 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 4. Mölndalsån, Rådasjöns utlopp x: y: Det. Jenny Palmkvist, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s handbok för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,0 14,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,1 HYDRACARINA, sötvattenskvalster Acari ,0 0,4 ODONATA, trollsländor Gomphus vulgatissimus - (Linné, 1758) ,2 0,1 Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Caenis horaria - (Linné, 1758) ,2 6,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 33,6 Centroptilum luteolum - (Müller, 1776) ,6 3,6 Ephemera danica - (Müller, 1764) ,2 0,1 Ephemera sp ,2 0,1 Heptagenia fuscogrisea - (Retzius, 1783) ,8 0,3 Leptophlebia sp ,2 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor Nemoura avicularis - Morton, Plecoptera 1 0,2 0,1 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes sp ,2 0,1 Ceraclea sp ,4 0,2 Cyrnus trimaculatus - (Curtis, 1834) ,8 0,3 Mystacides azurea - (Linné, 1761) ,4 0,2 Mystacides sp ,8 0,3 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,0 0,4 Oecetis testacea - (Curtis, 1834) ,2 0,1 Polycentropus flavomaculatus - (Pictet, 1834) ,8 0,3 Polycentropus irroratus - (Curtis, 1835) ,2 0,1 Polycentropodidae ,4 0,2 Tinodes waeneri - (Linné, 1758) ,2 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,0 12,9 Chironomidae ,0 24,2 Empididae * BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,0 1,3 SUMMA (antal individer): ,0 100 SUMMA (antal taxa): ,6 Totalantal taxa 25 Danskt faunaindex 5 MISA: 54 Medelantal taxa/prov 12,6 Surhetsindex 4 ASPT-index 6,4 Antal ind./kvm. 960 EPT-index 16 DJ-index: 13 Diversitetsindex 2,63 Naturvärdesindex 0 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 37

98 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 1. Mölndalsån Nedströms Stensjödamm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Mölndal Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: MKB Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,5 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 10 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 14,4 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 15-25m nedströms dämmet, 0-5m ut från norra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 38

99 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2. Mölndalsån Uppströms Stensjödamm RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Mölndal Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: MKB Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 5 m Vattenhastighet: ström (0,2-0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 12 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 14,4 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 10-20m uppströms dämmet, 0-5m ut från norra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fin sten Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: fina block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: 5-50% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: äng Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd ek kastanj Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering måttlig B: - - C: - - Övrigt En signalkräfta fångades och släpptes åter. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 39

100 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 3. Mölndalsån Ståloppets mynning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Mölndal Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: MKB Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 10 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 25 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 13,9 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 0-10m nedtröms bron, 0-10m ut från södra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: grus Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: saknas Mossor: saknas Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: <5 % Grus: 5-50% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: saknas Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: artificiell Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al - Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: saknas Påverkan Typ: Styrka: A: Vattenreglering måttlig B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 40

101 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 4. Mölndalsån Rådasjöns utlopp RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / Kommun: Mölndal Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Per-Anders Nilsson Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: MKB Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 1 m Lokalens bredd: 3 m Vattenhastighet: lugnt (< 0,2 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 8 m Grumlighet: klart Bredd (mätt/uppskattad) uppskattad Vattenfärg: färgat Vattennivå: medel Vattentemperatur: 14 C Lokalens medeldjup: 0,5 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 10-20m nedströms gångbron, 0-3m ut från östra sidan. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: fin sten Vegetationstyp, dom. 1: - Oorganiskt mtrl, dom. 2: sand Vegetationstyp, dom. 2: - Oorganiskt mtrl, dom. 3: grov sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: <5% Mossor: saknas Sand: 5-50% Häll: saknas Påväxtalger: saknas Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: 5-50% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: <5% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: lövskog Dominerande 2: - Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: Dominerande 3: Beskuggning: <5% Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 41

102 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 42

103 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Bilaga 3. Resultat transektinventering makrofyter (Ståloppet) Resultatsyntes, fältprotokoll, artförteckningar. 43

104 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Mölndalsån, Ståloppet Datum: Undersökningstyp: makrofyter i sjöar Flodområde: 108 Resultat Bedömning (enligt Naturvårdsverket 2007) Antal provytor Antal Antal arter Trofiskt makrofytindex: 8,02 totalt med växt transekter totalt per transekt Ekologisk kvalitetskvot: 0, ,1 Ekologisk status: God Art (svenskt namn) Art (latinskt namn) Indikatorvärde Viktfaktor Frekvens (%) Hårslinga Myriophyllum alterniflorum 9 Gul näckros Nuphar lutea 8 Vit näckros Nymphaea alba 8 Vattenpest Elodea canadensis 4 Matt-/glansslinke* Nitella opaca/flexilis 10 Vattenklöver Menyanthes trifoliata Vass Phragmites australis Flaskstarr Carex rostrata Säv Schoenoplectus lacustris Skogssäv Scirpus sylvaticus Jättegröe Glyceria maxima 0,9 0,9 0,9 0,7 1,0 9,0 6,6 0,8 1,6 3,3 12 8,2 5,7 7,4 0,8 2,5 *De två arterna kan ej säkert särskiljas på sterila exemplar. Kommentar: Resultatet av transektinventeringen visade på en relativt artfattig undervattens- och flytbladsvegetation. Totalt påträffades elva arter varav fem arter hydrofyter. Den ekologiska statusen med avseende på makrofyter bedöms som god enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Förutom matt-/glansslinke är arterna allmänt förekommande i näringsfattiga och måttligt näringsrika vatten. Matt- och glansslinke, med vardera över 100 nutida rapporterade lokaler i Sverige, kan betecknas som mindre allmänna. Matt-/glansslinke har även påträffats i Mölndalsån vid Landvetter vilket antyder att den kan vara vanligt förekommande i Mölndalsåns vattensystem. 44

105 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Mölndalsån, Ståloppet Fältprotokoll Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mölndalsån Län: Västra Götaland Lokalnummer: - Kommun: Mölndal Lokalnamn: Ståloppet Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Lokalkoordinater: - Vattenuppgifter Vattennivå: medel Vattenfärg: klart Vattentemperatur: 19,5 C Vattenhastighet: Lugnflyt/svagt strömmande Siktdjup: 3,3 m Vattendragsbredd (våt yta): m Grumlighet: klart Strömfårans bredd: - Vattendragsprofil: - Sjöarea (km 2 ): - Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN 14184:2004 Provtagare: I Abrahamsson/A Engdahl Provyta (m 2 ): 0,125 Organisation: Medins Biologi AB Antal transekter: 8 Syfte: Underlag MKB Antal provytor: 122 Strandmiljö 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: Lövskog Klibbal Ek Dominerande 2: Öppen betesmark - - Dominerande 3: Våtmark Salix sp. Vass Beskuggning: Liten Påverkan Typ: Styrka: A: - - B: - - C: - - Övrigt Varje transekt utgick vinkelrätt från stranden till maximalt djup

106 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Sjö/vatten Mölndalsån, Ståloppet Huvudflodområde: 108 Datum: Transekt nummer: Start koordinat (X/Y): Slut koordinat (X/Y): - Provtagare/inventerare: I Abrahamsson/A Engdahl Metod/redskap: Kratta av teleskoptyp, vattenkikare, båt Djup (cm) Art Vattenklöver (Menyanthes trifoliata) Gul näckros (Nuphar lutea) 1 Hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) Bottensubstrat (dominerande) Finsediment (<0,2 mm) Sand (0,2-2 mm) X X X X X X Grus (2-20 mm) Fin sten ( mm) Grov sten ( mm) Fina block ( mm) Grova block ( mm) Häll (>2000 mm) Findetritus X X X X X X X X X Grovdetritus X X X Fin död ved Sjö/vatten Mölndalsån, Ståloppet Huvudflodområde: 108 Datum: Transekt nummer: Start koordinat (X/Y): Slut koordinat (X/Y): - Provtagare/inventerare: I Abrahamsson/A Engdahl Metod/redskap: Kratta av teleskoptyp, vattenkikare, båt Djup (cm) Art Vattenklöver (Menyanthes trifoliata) Jättegröe (Glyceria maxima) Flaskstarr (Carex rostrata) Gul näckros (Nuphar lutea) 1 Vit näckros (Nymphaea alba) 1 Vattenpest (Elodea canadensis) 1 Hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) Bottensubstrat (dominerande) Finsediment (<0,2 mm) Sand (0,2-2 mm) X X X X Grus (2-20 mm) Fin sten ( mm) Grov sten ( mm) Fina block ( mm) Grova block ( mm) Häll (>2000 mm) Findetritus X X X X X X Grovdetritus X X X Fin död ved X 46

107 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Sjö/vatten Mölndalsån, Ståloppet Huvudflodområde: 108 Datum: Transekt nummer: Start koordinat (X/Y): Slut koordinat (X/Y): - Provtagare/inventerare: I Abrahamsson/A Engdahl Metod/redskap: Kratta av teleskoptyp, vattenkikare, båt Djup (cm) Art Vattenklöver (Menyanthes trifoliata) Säv (Schoenoplectus lacustris) Gul näckros (Nuphar lutea) 1 Hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) 1 1 Matt-/glansslinke (Nitella opaca/flexilis ) Vattenpest (Elodea canadensis) 1 Bottensubstrat (dominerande) Finsediment (<0,2 mm) Sand (0,2-2 mm) Grus (2-20 mm) Fin sten ( mm) X X X Grov sten ( mm) Fina block ( mm) Grova block ( mm) Häll (>2000 mm) Findetritus X X X X X X X Grovdetritus X X X Fin död ved Sjö/vatten Mölndalsån, Ståloppet Huvudflodområde: 108 Datum: Transekt nummer: Start koordinat (X/Y): Slut koordinat (X/Y): - Provtagare/inventerare: I Abrahamsson/A Engdahl Metod/redskap: Kratta av teleskoptyp, vattenkikare, båt Djup (cm) Art Flaskstarr (Carex rostrata) 1 Vattenklöver (Menyanthes trifoliata) Hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) 1 Bottensubstrat (dominerande) Finsediment (<0,2 mm) Sand (0,2-2 mm) Grus (2-20 mm) Fin sten ( mm) Grov sten ( mm) Fina block ( mm) Grova block ( mm) Häll (>2000 mm) Findetritus X X X X X X X X X Grovdetritus X X X Fin död ved 47

108 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Sjö/vatten Mölndalsån, Ståloppet Huvudflodområde: 108 Datum: Transekt nummer: Start koordinat (X/Y): Slut koordinat (X/Y): - Provtagare/inventerare: I Abrahamsson/A Engdahl Metod/redskap: Kratta av teleskoptyp, vattenkikare, båt Djup (cm) Art Skogssäv (Scirpus sylvaticus) 1 Gul näckros (Nuphar lutea) Hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) 1 Bottensubstrat (dominerande) Finsediment (<0,2 mm) X X X X X Sand (0,2-2 mm) X X X X X Grus (2-20 mm) X X Fin sten ( mm) Grov sten ( mm) Fina block ( mm) Grova block ( mm) Häll (>2000 mm) Findetritus X X Grovdetritus X Fin död ved Sjö/vatten Mölndalsån, Ståloppet Huvudflodområde: 108 Datum: Transekt nummer: Start koordinat (X/Y): Slut koordinat (X/Y): - Provtagare/inventerare: I Abrahamsson/A Engdahl Metod/redskap: Kratta av teleskoptyp, vattenkikare, båt Djup (cm) Art Vass (Phragmites australis) Gul näckros (Nuphar lutea) 1 Säv (Schoenoplectus lacustris) Bottensubstrat (dominerande) Finsediment (<0,2 mm) Sand (0,2-2 mm) Grus (2-20 mm) Fin sten ( mm) Grov sten ( mm) Fina block ( mm) Grova block ( mm) Häll (>2000 mm) Findetritus X X X X X X X X X X X X X X X Grovdetritus X Fin död ved 48

109 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Sjö/vatten Mölndalsån, Ståloppet Huvudflodområde: 108 Datum: Transekt nummer: Start koordinat (X/Y): Slut koordinat (X/Y): - Provtagare/inventerare: I Abrahamsson/A Engdahl Metod/redskap: Kratta av teleskoptyp, vattenkikare, båt Djup (cm) Art Flaskstarr (Carex rostrata) 1 1 Vass (Phragmites australis) Vattenklöver (Menyanthes trifoliata) 1 Bottensubstrat (dominerande) Finsediment (<0,2 mm) Sand (0,2-2 mm) X X Grus (2-20 mm) Fin sten ( mm) Grov sten ( mm) Fina block ( mm) Grova block ( mm) Häll (>2000 mm) Findetritus X X X X X X X X X X X X X Grovdetritus X X X Fin död ved Sjö/vatten Mölndalsån, Ståloppet Huvudflodområde: 108 Datum: Transekt nummer: Start koordinat (X/Y): Slut koordinat (X/Y): - Provtagare/inventerare: I Abrahamsson/A Engdahl Metod/redskap: Kratta av teleskoptyp, vattenkikare, båt Djup (cm) Art Vattenklöver (Menyanthes trifoliata) Vass (Phragmites australis) Flaskstarr (Carex rostrata) 1 Säv (Schoenoplectus lacustris) 1 1 Hårslinga (Myriophyllum alterniflorum) 1 Bottensubstrat (dominerande) Finsediment (<0,2 mm) Sand (0,2-2 mm) X X X X X X Grus (2-20 mm) X Fin sten ( mm) X X X X X X Grov sten ( mm) Fina block ( mm) Grova block ( mm) Häll (>2000 mm) Findetritus Grovdetritus X X X Fin död ved 49

110

111 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Bilaga 4. Resultat nätfiske (Ståloppet) 51

112 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Ståloppet Lokalinformation / fältnoteringar Huvudflodsområde: 108 Göta älv Län: 14 Västra Götaland Höjd över havet (m): 49 Datum: Utloppskoordinat: Sjöyta (ha): Max djup (m): Siktdjup (m): 1 4 3, / Antal nätansträngningar och djupfördelning Djupzon: Antal nät: Bottensatta nät 2, Pelagiska nät - - Fångstresultat Bottensatta nät Art Abborre Mört Braxen Gers TOTALT: (st.) Antal (%) 70,5 24,1 3,6 1,8 100 Antal/nät (st.) ,3 (g) ,8 10, Vikt (%) Vikt/nät (g) 1191,7 214,3 310,9 3, Medelvikt (g) 45,3 23,8 233,2 5,2 Fångst per ansträngning Antal/nät (st) Vikt/nät (g) Abborre Mört Braxen Gers 0 Abborre Mört Braxen Gers Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 52

113 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Ståloppet Längdfrekvensdiagram Antal (st) Abborre Antal (st) 10 5 Datum: Utloppskoordinat: Mört / Längdklass (cm) Längdklass (cm) Längddata (mm) Art Abborre Mört Braxen Gers Medel Största Minsta Antal Statusklassning Fiskparametrar i EQR8 Inhemska arter (antal) Artdiversitet (antal) Artdiversitet (vikt) Relativ biomassa inhemska arter (F/A) Relativt antal av inhemska arter (F/A) Medelvikt i totala fångsten Andel fiskätande abborrfiskar Kvot abborre/karpfiskar EQR8 Klassning: Statusklass: P-värde klass 1 P-värde klass 2 P-värde klass 3 P-värde klass 4 P-värde klass 5 0,00 0,53 0,46 0,02 0,00 Kommentar/Bedömning God status Index värde 4 1,1 1,80 1, ,3 46,1 0,41 2,3 Referensvärde 2, ,3 27,3 0,18 0,83 2 1,76 P-värde 0,06 0,94 0,60 0,46 0,79 0,33 0,18 0,36 0,46 Z-värde 1,88 0,07-0,53 0,75 Klassificering av ekologiskstatus enligt naturvårdsverkets kriterier har gjorts genom beräkning av ett sammansatt index (EQR8). Indexet utgår från observerade värden i åtta parametrar, som alla beräknats utifrån den aktuella fångsten i Ståloppet (se ovan). Sammantaget så låg resultatet inom ramen för det förväntade och den ekologiska statusen bedömdes som god. Fiskfaunan uppvisade således inga tydliga tecken på att vara påverkad av försurning, näringsämnen och organiskt material eller någon annan störning. Indexvärdet låg dock nära klassgränsen till måttlig status. De parametrar som avvek från jämförvärden var framför allt det relativt höga artantalet samt den höga andelen fiskätande abborrfiskar. Även medelvikten i totala fångsten var något hög, vilket indikerar måttligt näringsrika förhållanden. Eftersom Ståloppet inte är en avgränsad sjö kan fisk från Rådasjön förflytta sig till området, vilket kan förklara det höga artantalet. Inga rödlistade eller i övrigt ovanliga fiskarter påträffades. -0,26 0,97 1,33 0,92 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 53

114 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 54

115 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Bilaga 5. Resultat elfiske (nedströms Stensjön) 55

116 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Mölndalsån. Jv.bro.SÖ fåran Datum: Höjd över havet: 48 m Lokalen är belägen vid järnvägsbron, ca 250 m nedströms Stensjöns utlopp. Den södra delfåran elfiskades. Lokalen har tidigare elfiskats (1993). Bottensubstratet domineras sten i olika storlekar. Vattenvegetationen utgörs i huvudsak av vattenlevande mossor. Lokalen är vid lägre flöden en mycket lämplig öringbiotop med varierad botten, välsyresatt vatten och många tänkbara ståndplatser. Vid provfisket var väder och vattenstånd gynnsamma. Vattenföringen var låg. Lokalinformation / fältnoteringar X-koordinat: Y-koordinat: Län: 14. Västra Götalands län Kommun: Härryda Syfte: MKB Organisation: Medins Biologi AB Provtagare: R.R/I.A Metod: Kvantitativ Antal utfiskningar: 3 VIX (VattendragsIndeX) Vattendragets bredd (m): Avfiskad bredd (m): Lokalens längd (m): Max djup (m): Medeldjup (m): Vattentemperatur ( C): Lufttemperatur ( C): Grumlighet: Vattenfärg: ,00 0,50 16,3 18,5 Klart Klart 1,00 0,80 0,60 P-värden för delindex VIX-värde: 0,58 Ekologisk status: God 0,40 0,20 0,00 *Lithofila arter är beroende av sten-/grusbottnar för sin lek. Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter* Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion VIXsm = 0,77 VIXh = 0,63 VIX historik 1 0,8 0,6 VIX Gräns till god status 0,4 0, År Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 56

117 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Mölndalsån. Jv.bro.SÖ fåran Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/100m 2 intervall ÖRING ,3 9,9 18,3 4,9 0,479 0,728 0,858 ÖRING > ,1 0,8 5,9 0,4 0,78 0,952 0,989 LAKE ,4 1,2 0,46 0,71 0,84 MÖRT ,4 1,8 3,6 0,9 0,6 0,9 0,9 Summa: 29 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/100m 2 Kommentar ÖRING ,3 336 LAKE MÖRT ,0 115,4 290,2 Intolerant lithofil laxfisk Lithofil. Rödlistad (NT) Försurningskänslig och tolerant Summa: 1368,5 Längdfördelning Antal 20 ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling Antal/100 m 2 40 Öring >0+ Öring Sammanfattning År Resultaten visar att sträckan är av viss betydelse som uppväxtplats för öring men att även äldre stationära öringar finner föda och skydd på denprovfiskade ytan. Resultaten avvek i liten utsträckning från provfisket som utfördes Dominansen av öring samt förekomsten av den lithofila laken är de viktigaste orsakerna till att lokalen enligt VIX bedöms ha en god ekologisk status. Noterbart är att lake numera är upptagen på rödlistan som NT (nära hotad). Signalkräfta observerades på lokalen. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 57

118 Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 58

119 Bilaga 2. Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp. Förekomst av bottenfauna, fisk och fågel samt bedömning av status, påverkan och naturvärden

120

121 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Förekomst av bottenfauna, fisk och fågel samt bedömning av status, påverkan och naturvärden Ulf Ericsson Alf Engdahl Carin Nilsson Anders Boström Robert Rådén Per-Anders Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

122 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Projektnummer Kund 2144 Mölndals Kvarnby Version Datum Titel Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp. Förekomst av bottenfauna, fisk och fågel samt bedömning av status, påverkan och naturvärden. Författare Kvalitetsgranskning Ulf Ericsson Alf Engdahl Carin Nilsson Anders Boström Robert Rådén Per-Anders Nilsson Mats Medin Framsidefoto: Elfiskelokalen i norra fåran nedströms Grevedämmet, Medins Biologi AB. 2

123 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Inventering och provtagning Utvärdering enligt bedömningsgrunder Bottenfauna Elfiske Resultat Bottenfauna Stormusslor Biotopkartering Elfiske Fåglar Bedömningar av naturvärden och påverkan Södra fåran nedströms Grevedämmet Norra fåran nedströms Grevedämmet Slutsatser och samlad bedömning Referenser Bilaga 1. Bottenfauna Bilaga 2. Stormusslor Bilaga 3. Biotopbeskrivning Bilaga 4. Elfiske Bilaga 5. Fågelinventering

124 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

125 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Inledning Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Mölndals Kvarnby i syfte att utgöra underlag för ansökan om vattenverksamhet i Mölndalsån mellan Rådasjön och Stensjön samt nedströms Stensjön, mellan Grevedämmet och Kvarnfallet (Figur 2). Rapporten behandlar resultaten från undersökningar av bottenfauna, stormusslor och fisk samt biotopkartering, och inventering av fåglar. 2. Metodik 2.1 Inventering och provtagning Biotopkarteringen utfördes till fots under tidsperioden 7-8 juli 2011 i norra och södra fåran mellan Grevedämmet och Kvarnfallet (Bilaga 3). Vid undersökningstillfället var vattenståndet medelhögt i den södra fåran och nedströms sammanflödet men lågt i den norra åfåran. Karteringen utfördes med en förenklad variant av metoden för biotopkartering av vattendrag som finns beskriven i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning (Naturvårdsverket 2010). En modifierad metodik såtillvida att omgivning och eventuella tillflöden inte karterades. Vid karteringen noterades vattenlevande växter (makrofyter) som påträffades i vattnet. Karteringen utfördes med vadarstövlar och vattenkikare och hela åsträckan vadades. Bedömningen omfattade bottenförhållanden, närmiljö och naturlighet samt bedömning av lek- uppväxt- och ståndplatser för fisk. Sträckavgränsning gjordes när bottenförhållanden, strömförhållanden eller hydromorfologisk påverkan ändrades (Figur 1). De uppgifter som registrerades vid karteringen redovisas i bilaga Figur 1. Ungefärlig sträckavgränsning (blå streck) i biotopkarteringen. 5

126 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Provtagningen av bottenfauna utfördes den 12 maj Två lokaler undersöktes, en i vardera norra och södra fåran nedströms Grevedämmet (Figur 3). En beskrivning av provplatserna vid provtillfället och en lägesangivelse med bl.a. koordinater finns sammanställt i Bilaga 1. Provtagningssträckorna valdes, om möjligt, så att botten framförallt bestod av grus och sten samt att vattendraget hade en strömmande - forsande karaktär. Vid varje lokal uppmättes en 10 meter lång sträcka och inom denna togs fem prov. Proverna togs enligt den standardiserade sparkmetoden SS-EN (SIS 1994). Dessutom följdes rekommendationerna i Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning: bottenfauna i sjöars litoral och vattendrag tidsserier (Naturvårdsverket 2010). Metoden innebär i korthet att proverna togs med en fyrkantig håv (25 x 25 cm, maskstorlek 0,5 x 0,5 mm) som hölls mot botten under det att ett område på 1 x 0,25 m framför håven rördes upp med foten. Utöver de fem standardiserade proven togs ett kvalitativt sökprov. Detta togs genom att med ca 30 små riktade delprov samla in djur från samtliga miljöer på och i omedelbar anslutning till den undersökta sträckan. Samtliga prov konserverades på plats i 95 % etanol till en slutlig koncentration av ca 70 %. Djuren sorterades ut på laboratoriet varefter de identifierades med hjälp av preparer- och ljusmikroskop. I det kvalitativa provet noterades endast taxa som inte påträffats i de kvantitativa proven. Nivån för artbestämningarna följde Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1). Figur 2. De inventerade delarna av Mölndalsån. Ståloppet mellan Rådasjön och Stensjön samt Mölndalsån nedströms Grevedämmet. Skala 1: Lantmäteriets gröna karta på CD-rom. 6

127 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Figur 3. Lokaler med avseende på provtagning av bottenfauna och elfiske. Skala 1: Musselinventeringen i Mölndalsån utfördes i samband med biotopkarteringen den 7 och 8 juli Inventeringen omfattade åsträckan från Kvarnfallet och upp till Grevedämmet. Både den södra och norra fåran undersöktes. Vid undersökningstillfället var vattenståndet medelhögt i den södra fåran och nedströms sammanflödet men lågt i den norra åfåran. Hela åsträckan undersöktes med vattenkikare. Höljor, partier bakom stenar och åkanter undersöktes särskilt noga. De musslor som påträffades togs försiktigt upp och lades sedan tillbaka där de påträffades. Resultatet är sammanställt i Bilaga 2. Fynd av musslor har även noterats på protokollen för biotopkarteringen (Bilaga 3). Elprovfisket, som utfördes i norra och södra fåran nedströms Grevedämmet (Figur 3) den 11 juli 2011, gjordes som så kallad successiv utfiskning enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning: elfiske i rinnande vatten (Naturvårdsverket 2010). Resultat och fältprotokoll redovisas i bilaga 4. Inventering av fåglar utfördes under tidig morgon och förmiddag den 13 maj samt den 8 juni Två områden inventerades, dels sträckan mellan Rådasjön och Stensjön och dels sträckan mellan Stensjöns utlopp och Kvarnfallet. Respektive område besöktes sammanlagt under 5,5 timmar vid varje tillfälle. Områdena intill vattendragen inventerades till fots och så fullständigt som möjligt (en betydande del av de berörda områdenas utgörs av industrimark och tomtmark). Alla fågelarter som antingen födosökte eller kunde tänkas häcka inom områdena noterades. För alla observerade arter noterades ett så högt häckningskriterium som möjligt i en 20-gradig kriterieskala. Dessa kriterier är desamma som under många år har använts inom Atlasinventeringen av häckande fågelarter i Sverige (se bilaga 5). Ju högre kriteriepoäng en art har fått desto säkrare har det konstaterats att arten har häckat i ett visst område. 7

128 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Utvärdering enligt bedömningsgrunder Bottenfauna Utvärderingen följde Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 2007). I bedömningsgrunderna har index utformats för att klassificera ett vattens status. MISA (Multimetric Index for Stream Acidification) är ett multimetriskt surhetsindex för vattendrag. Klassningen av surhet sker i en femgradig skala: nära neutralt, måttligt surt, surt och mycket surt. ASPT-index (Average Score Per Taxon) är tänkt att användas som ett index för allmän ekologisk kvalitet i sjöar och vattendrag. DJ-index (Dahl & Johnson) är ett multimetriskt index för att påvisa eutrofiering i vattendrag. Klassningen av eutrofiering sker i en femgradig skala: hög status, god status, måttlig status, otillfredsställande status och dålig status. Vid statusklassningen gjordes även en rimlighetsbedömning och expertbedömning. I expertbedömningen vägdes kända förhållanden på och kring lokalen in tillsammans med erfarenheter från andra vattendrag i regionen. Dessutom beaktades ett antal andra index, bl.a. de som finns med i Naturvårdsverkets tidigare bedömningsgrunder (Naturvårdsverket 1999 a, b). Eventuell förekomst av indikatorarter var också en viktig faktor. I Bedömningsgrunder för bottenfaunaundersökningar (Medin m.fl. 2009) kan man läsa om bottenfauna i allmänhet samt om de kriterier som använts för expertbedömningen av påverkan och bedömningen av naturvärden. I de fall expertbedömningen avvek från statusklassningen enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder har detta kommenterats i resultatsammanställningen i bilaga 1. Bedömning av naturvärden gjordes med hjälp av ett naturvärdesindex som baseras på förekomst av ovanliga eller rödlistade arter, diversitet och artantal (Medin et al 2009). Klassningen gjordes i en tregradig skala: mycket höga naturvärden, höga naturvärden och naturvärden i övrigt Elfiske Baserat på resultaten från elprovfiskena har värden för fiskindexet VIX beräknats. Indexet används för att klassa den ekologiska statusen med avseende på fisk. VIX visar på påverkan från i första hand eutrofiering och surt vatten samt morfologiska och hydromorfologiska ingrepp. Den ekologiska statusen anges i en femgradig skala hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig. Resultatsammanställning och bedömningar redovisas i bilaga Resultat 3.1 Bottenfauna Inventering av bottenfauna utfördes vid en lokal i vardera södra och norra fåran nedströms Grevedämmet (Figur 3). Resultaten visade att artrikedomen var lägre än förväntat med ett lågt artantal i södra fåran och ett måttligt högt artantal i den norra fåran (Bilaga 1). Bottenfaunan på lokalerna bedöms vara relativt opåverkad av näringsämnen och 8

129 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 försurning och ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets kriterier. Den låga artrikedomen visar dock att någon typ av negativ påverkan föreligger. Dominans av regleringsgynnade arter gör att det låga artantalet tolkas som en negativ regleringspåverkan på bottenfaunasamhället. Störst påverkan bedöms föreligga i den södra fåran. Påverkan orsakas sannolikt av snabba förändringar i vattenstånd och vattenhastighet till följd av tappningsförändringar vid Stensjö dämme. Den här typen av effekter är vanliga i reglerade och kanaliserade vattendrag. Tre ovanliga arter påträffades vid undersökningarna, skalbaggen Stenelmis canaliculata, nattsländan Psychomyia pusilla och dagsländan Baetis fuscatus. Skalbaggen och nattsländan förekom endast i södra fåran medan dagsländan påträffades i båda fårorna. Alla tre arterna är väl spridda i södra Sverige och de finns inte med på den svenska rödlistan över hotade arter (Artdatabanken 2010). Förekomsten av de tre arterna visar på förhöjda naturvärden längs de båda vattendragsträckorna trots den regleringspåverkan som bedöms föreligga. 3.2 Stormusslor Vid inventeringen av stormusslor påträffades allmän dammussla, Anodonta anatina (Figur 4). Sammanlagt noterades fem levande musslor och fyra skal i den norra åfåran samt ett skal nedströms sammanflödet med den södra fåran. De påträffade musslorna var spridda på en sträcka av 200 meter och förekom främst i kanten av övervattensvegetationen vid åns norra strand. Allmän dammussla är den vanligaste stormusslan i Sverige och är den enda som kan betraktas som allmänt förekommande i regionen. Figur 4. Fynd av allmän dammussla i Mölndalsåns norra fåra nedströms Grevedämmet. 3.3 Biotopkartering Den undersökta delen av Mölndalsån avgränsas av vandringshinder såväl nedströms vid Kvarnfallet (Figur 5) som uppströms vid Grevedämmet. Vid biotopkarteringen delades åsträckan upp i nio delsträckor. Den första sträckan omfattade ån från Kvarnfallet och upp till sammanflödet av de två åfårorna. I de två fårorna avgränsades sedan fyra 9

130 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 sträckor i varje åfåra. Hydromorfologin var påtagligt påverkad i hela åns sträckning. Den ena eller båda stränderna var stensatta (Figur 6). På den övre sträckan i den södra fåran var även botten cementerad (Figur 7). Ån var huvudsakligen strömmande med stenig botten men i den norra fåran fanns även några lugnflytande sträckor med botten av sand och findetritus (Figur 8). Vegetationen utgjordes av stor näckmossa och hårslinga. I de mer lugnflytande partierna förekom lånke, krusnate och gul näckros samt övervattensvegetation som bredkaveldun, säv, skogssäv och jättegröe. Figur 5. Den biotopkarterade sträckan avgränsades nedströms av Kvarnfallet. Foto taget nedströms. Figur 6. Stensättning i den södra åfåran. Foto taget mot norr. Figur 7. Grevedämmet, södra fåran. Foto taget uppströms. 10

131 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Figur 8. En järnvägsbro passerar den norra åfåran strax uppströms sammanflödet. Foto taget uppströms. Det förekom ett stort antal broar över ån såväl vägbroar som en järnvägsbro och en gångbro. Stensättningen av stränderna minskar variationen i åstranden men ger samtidigt häckningsmöjligheter för fåglar som t ex sädesärla. Sträckornas kvalitet som öringbiotop varierade men var i de flesta fall mindre bra till tämligen bra. Den översta sträckan i den södra fåran saknade såväl lek- uppväxtområden och ståndplatser medan den övre sträckan i den norra fåran hade tämligen bra lek- och uppväxtområden samt även en del ståndplatser. I den södra fåran förkom rikligt med signalkräfta medan det i den norra fåran endast noterades enstaka kräftor. 3.4 Elfiske Elfiskena genomfördes på två lokaler nedströms Grevedämmet, en i vardera norra och södra fåran (Figur 3). Vid elfisket var vattenföringen låg och de provfiskade sträckorna bedömdes utgöra fina och varierade strömbiotoper. Fångsten utgjordes av öring, lake, gädda och mört. Även signalkräfta förekom. I jämförelse med vad som är normalt för strömsträckor i södra Sverige (Sers m.fl. 2008) var individtätheten låg för öring, lake och mört i båda fårorna. Utifrån beräknade VIX-värden klassades den ekologiska statusen, med avseende på generell påverkan, som god i den norra fåran och som måttlig i den södra (Bilaga 4). Sidoindexen VIXsm och VIXh visade på dålig till måttlig status avseende på morfologisk och hydrologisk påverkan i södra fåran och på måttlig till god status i norra fåran. Elfiskeresultaten indikerar alltså att fiskfaunan är negativt påverkad av reglering och kanalisering i det undersökta området, framförallt i den södra fåran. Lake (Lota lota) finns upptagen på artdatabankens senaste rödlista som nära hotad (NT). Fångstuppgifter från Fiskeriverkets provfiskeregister visar att antalet lokaler med förekomst av arten har minskat med 21 % i vattendrag och 68 % i sjöar under tidsperioden (Artdatabanken 2010). Lake har konstaterats förekomma i Ståloppet och Stensjöns utlopp (Abrahamsson & Engdahl 2010), i Rådasjön (Nilsson et al. 2002), i Landvettersjön vid provfiske 1987 (Fiskeriverket 2010) samt i Mölndalsån vid Landvetter (Jacobsen 2009) och tycks således vara allmänt förekommande i den nedre delen av Mölndalsåns vattensystem. 11

132 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB Fåglar Sammanlagt vid de två inventeringstillfällena noterades 35 arter i området vid Ståloppet och 34 arter i området vid Grevedämmet. Säker häckning kunde konstateras av 10 respektive 15 arter (Bilaga 5). Av de säkert häckande arterna hörde en till de vattenanknutna arterna i området vid Ståloppet, medan fyra av arterna vid Grevedämmet räknas som vattenanknutna. I området vid Grevedämmet skall två av de häckande arterna speciellt omnämnas: forsärla och rörhöna. Dessa två arter häckade med ett par vardera och kan anses som mindre vanliga i regionen. Forsärlan hade sitt bo precis nedströms och bakom de gamla uppfällda dammluckorna. Dessutom noterades minst två individer av strömstare i området nedströms Grevedämmet vid besökstillfället den 13 maj, men dessa kunde dock inte återfinnas vid besöket i juni. Enligt det digitala Rapportsystemet Svalan observerades strömstare fram till och med 21 maj, men därefter verkar de alltså ha försvunnit. 4. Bedömningar av naturvärden och påverkan 4.1 Södra fåran nedströms Grevedämmet Vattnet var strömmande till forsande med bottnar som domineras av grus, sten och block. Vattenbiotopen var relativt homogen med avseende på bottensubstrat och strömförhållanden utom i direkt anslutning till Grevedämmet där botten bestod av cement. I sin mesta del av sträckningen var åfåran stensatt och kanaliserad (Figur 6). Undervattensvegetationen som var artfattig och sparsamt förekommande dominerades av stor näckmossa. Skogssäv, hårslinga och svärdslilja förekom sparsamt. Bottenfaunan var artfattig och individtätheten måttligt hög. Påverkan av näringsämnen och surhet var liten vilket medför att faunan bedömdes ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder. Det låga artantalet tolkas dock som en påverkan från vattenreglering och kanalisering. Tre ovanliga arter påträffades, en skalbagge, en nattslända och en dagslända. Samtliga är väl spridda i södra Sverige och klassas inte som hotade enligt den svenska rödlistan. I södra fåran förekom signalkräfta rikligt. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är en främmande art som ursprungligen kommer från Nordamerika och dess spridning i svenska vatten leder till att den inhemska flodkräftan successivt försvinner. Förekomst av signalkräfta bör betraktas som ett negativt inslag i faunan och bidrar inte till ökade naturvärden. Vid provfisket fångades öring, lake och mört. Öringen som här klassas som strömlevande finns i ett reproducerande bestånd men tätheterna är låga, sannolikt som en effekt av vandringshinder, reglering och kanalisering. Förhöjda naturvärden indikeras genom att lake förekom, dock i låga tätheter. Laken är en av artdatabanken nyligen rödlistad art som anses vara nära hotad (NT). Den tycks dock vara vanligt förekommande i Mölndal- 12

133 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 såns nedre del. Baserat på resultaten bedöms södra fåran uppvisa måttlig ekologisk status med avseende på fisk. Inventeringen av fåglar visade förhöjda naturvärden främst med avseende på häckande forsärla och förekomst av strömstare. Strömstaren häckar sannolikt i området vissa år och hela området nedströms Stensjön kan betraktas som en viktig övervintringslokal. Sammantaget bedöms södra fåran uppvisa måttliga naturvärden med avseende på bottenfauna, fisk och fågel. Vattendragsträckan bedöms inte ha någon betydande ekologisk funktion, t ex som reproduktionsområde för vandrande fiskarter. Ingen enligt artskyddsförordningen värnad art påträffades. Dock förekom Lake som nyligen rödlistats i Sverige (NT, nära hotad). 4.2 Norra fåran nedströms Grevedämmet I den norra fåran fanns både strömmande till forsande partier med en botten som domineras av sten och lugnflytande sträckor där botten dominerades av sand och organiskt material. Vattenvegetationen var sparsamt förekommande i strömmande till forsande partier och utgjordes främst av stor näckmossa. I de lugnflytande delarna dominerades vattenvegetationen av gul näckros, säv, hårslinga, lånke, bredkaveldun, skogssäv, krusnate, jättegröe och vattenpest. Med undantag av krusnate som är mindre allmän kan samtliga arter betraktas som allmänt förekommande i södra Sverige. Bottenfaunan uppvisade en måttligt hög artrikedom och individtäthet. I förhållande till vattendragets storlek bedömdes dock antalet arter som betydligt lägre än förväntat. Påverkan av näringsämnen och surhet var liten vilket medför att faunan bedöms ha hög ekologisk status enligt Naturvårdsverkets (2007) bedömningsgrunder. Liksom i den södra fåran bedömdes bottenfaunan vara negativt påverkad av vattenreglering och kanalisering, dock i lägre grad. Inga ovanliga arter påträffades. Den allmänna stormusslan Anodonta anatina förekom sparsamt i lugnflytande partier i den nedre delen av sträckan. Arten är vanlig och väl spridd i södra Sverige. I likhet med södra fåran förekom signalkräfta, möjligen något mindre rikligt. Signalkräftan (Pacifastacus leniusculus) är en främmande art som ursprungligen kommer från Nordamerika och dess spridning i svenska vatten leder till att den inhemska flodkräftan successivt försvinner. Förekomst av signalkräfta bör betraktas som ett negativt inslag i faunan och bidrar inte till ökade naturvärden. Vid provfisket fångades öring, lake och gädda. Öringen som här klassas som strömlevande finns i ett reproducerande bestånd men tätheterna är låga, sannolikt som en effekt av vandringshinder, reglering och kanalisering. Förhöjda naturvärden indikeras genom att lake förekom, dock låga tätheter. Laken är en av artdatabanken nyligen rödlistad art som anses vara nära hotad (NT). Den tycks dock vara vanligt förekommande i Mölndalsåns nedre del. Baserat på resultatet av elfisket kan norra fåran bedömas uppvisa god ekologisk status med avseende på fisk. Bedömningen är dock ett gränsfall till måttlig status. Inventeringen av fåglar visade förhöjda naturvärden främst med avseende på förekomst av forsärla, strömstare och rörhöna. Både forsärlan och strömstaren häckar sannolikt i 13

134 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 området vissa år men häckning kunde inte konstateras i den norra fåran Hela området nedströms Stensjön kan betraktas som en viktig övervintringslokal för strömstaren. Rörhönan, som häckade i norra fåran under 2011, finns medtagen i artskyddsförordningen och i fågeldirektivet med innebörden att den inte får jagas i Sverige. Sammantaget bedöms norra fåran uppvisa måttliga till höga naturvärden med avseende på bottenfauna, fisk och fågel. Tillsammans med sträckan mellan Stensjöns utlopp och Grevedämmet kan Norra fåran bedömas som ett viktigt födosöksområde för övervintrande strömstarar. Enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades inte. Rörhöna får dock enligt fågeldirektivet inte jagas i Sverige. Dessutom förekom Lake som nyligen rödlistats i Sverige (NT, nära hotad). 5. Slutsatser och samlad bedömning Faunan och floran längs de två inventerade sträckorna i Mölndalsån nedströms Grevedämmet bedöms vara opåverkade av surt vatten och i liten utsträckning påverkade av näringsämnen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder uppvisade de två sträckorna god status med avseende på bottenfauna och måttlig till god status med avseende på fisk. Bottenfaunan var avvikande artfattig och fiskpopulationerna uppvisade en låg täthet vilket tolkas som en påverkan från vattenreglering. Den södra fåran nedströms Grevedämmet bedöms ha måttlig betydelse med avseende på biologisk mångfald och den norra fåran bedöms ha måttlig till hög betydelse. Orsaken till att den norra fåran bedöms ha något högre betydelse är att den tillsammans med sträckan mellan Stensjöns utlopp och Grevedämmet bedöms som viktig för rastande strömstarar vintertid. Inga hotade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. Lake som är en rödlistad art förekom dock i båda fårorna. Den betecknas som nära hotad av artdatabanken men är väl spridd i Mölndalsåns nedre delar. 6. Referenser Abrahamsson, I. och Engdahl, A Inventeringar i Ståloppet och Stensjöns utlopp förekomst av makrofyter, bottenfauna och fisk samt bedömningar av påverkan och naturvärden. Medins Biologi AB Rapport till Mölndals Kvarnby. Artdatabanken Uppgifter från artdatabankens hemsida ( Jacobsen, P-E. Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering. Sportfiskarna Fiskeriverket Resultat från elprovfisken. Data från Fiskeriverkets elfiskeregister. 14

135 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Medin, M., Ericsson, U., Liungman, M., Henricsson, A., Boström, A. & Rådén R Bedömningsgrunder för bottenfauna - Hur Medins Biologi AB klassar och bedömer bottenfauna i sjöar och vattendrag. Medins Biologi AB. Naturvårdsverket. 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket. 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Bakgrundsrapport, biologiska parametrar. Naturvårdsverket, rapport Naturvårdsverket Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszoner. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattensförekomster kan bestämmas och följas upp. Naturvårdsverket, handbok 2007:4, utgåva 1, december Naturvårdsverket Handledning för miljöövervakning. Programområde: Sötvatten. Undersökningstyp: Bottenfauna i sjöars litoral och i vattendrag tidsserier. Version 1: Nilsson, C., Ericsson, U., Medin, M. & Engdahl, A Limnologisk undersökning av Rådasjön Medins Sjö- och Åbiologi AB. Sers, B., Magnusson, K. & Degerman, E Jämförelsevärden från Svenskt Elfiskeregister. Information från Svenskt Elfiskeregister. Nr 1, Fiskeriverket. SIS, Svensk Standard, SS-EN :1994, Water quality Methods for biological sampling - Guidance on handnet sampling of aquatic benthic macroinvertebrates (ISO 7828:1985). 15

136 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

137 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Bilaga 1. Bottenfauna 17

138 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

139 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån, Norra fåran Datum: Kommun: Mölndal Koordinat: / m uppströms från där sista byggnaden tar slut. Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 62 5,8 13 1,30 1,07 1,60 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Måttlig God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 29 måttligt högt Naturvärden i övrigt 3 Taxaindex (%): 79,9 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)3 poäng EPT-index: 14 måttligt högt Diversitetsindex: 3,26 måttligt högt Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 10 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 7 högt Antal taxa 0 poäng Bottenfaunasamhällets struktur Skalbaggar Tvåvingar Snäckor Musslor Skrapare Predatorer Övrig/okänd Sönderdelare Funktionella grupper Detritusätare Filtrerare Nattsländor Djurgrupper Bäcksländor Virvelmaskar Fåborstmaskar Iglar Trollsländor Gråsuggor Dagsländor Kommentar Bottenfaunan dominerades av nattsländor skalbaggar och tvåvingar. Antalet arter var relativt lågt i förhållande till vattendragets storlek. Framräknade index enligt Naturvårdsverkets kriterier indikerar en hög ekologisk status med avseende på näringsämnen och surt vatten. Det påträffades dock ingen art eller taxa som tydligt indikerar näringsfattiga förhållanden, vilket medför att statusen med avseende på eutrofiering snarare får anses som god. Det låga artantalet föranleder att lokalen expertbedöms ha måttlig status (på gränsen till god) på grund av regleringspåverkan. Tidvis höga flöden med mycket höga vattenhastigheter i den kanaliserade åfåran bedöms störa faunan direkt eller indirekt genom bortspolning av substrat och födoresurser. 19

140 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån, Södra fåran Datum: Kommun: Mölndal Koordinat: / m uppströms, från ån vinkelrätt gående gunnebostängsel med bom Naturvårdsverkets kriterier (2007) Ekologisk kvalitetskvot Status/Klass MISA: ASPT-index: DJ-index: Expertbedömning Surhetsklass 50 5,8 11 1,05 1,08 1,20 Nära neutralt Hög Hög Nära neutralt Status med avseende på eutrofiering Status med avseende på hydromorfologisk påverkan Status med avseende på annan påverkan God Måttlig God Övriga index och tillståndsklassning Naturvärde Index Totalantal taxa: 23 lågt Höga naturvärden 9 Taxaindex (%): 63,3 måttligt högt Rödlistade/ovanliga arter Individtäthet (antal/m 2 ): måttligt högt Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.)3 poäng EPT-index: 12 lågt Psychomyia pusilla 3 poäng Diversitetsindex: 3,20 måttligt högt Stenelmis canaliculata Lv. 3 poäng Danskt faunaindex: 6 högt Övriga kriterier Surhetsindex: 7 högt Diversitet 0 poäng Föroreningsindex: 6 måttligt högt Antal taxa 0 poäng Bottenfaunasamhällets struktur Tvåvingar Musslor Fåborstmaskar Övrig/okänd Gråsuggor Sönderdelare Skrapare Funktionella grupper Filtrerare Detritusätare Predatorer Skalbaggar Djurgrupper Dagsländor Bäcksländor Nattsländor Kommentar Bottenfaunan dominerades av nattsländor skalbaggar och tvåvingar. Antalet arter var lågt i förhållande till vattendragets storlek. Framräknade index enligt Naturvårdsverkets kriterier indikerar en hög ekologisk status med avseende på näringsämnen och surt vatten. Det påträffades dock endast ett taxa som tydligt indikerar näringsfattiga förhållanden, vilket medför att statusen med avseende på eutrofiering snarare får anses som god. Det låga artantalet föranleder att lokalen expertbedöms ha måttlig status (på gränsen till otillfredsställande) på grund av regleringspåverkan. Tidvis höga flöden med mycket höga vattenhastigheter i den kanaliserade åfåran bedöms störa faunan direkt eller indirekt genom bortspolning av substrat och födoresurser. Rödlistade arter påträffades inte men tre relativt ovanliga arter förekom vilket gör att faunan kan bedömas ha höga naturvärden trots den kraftiga påverkansgraden. 20

141 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån Norra fåran RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / (RT90) Kommun: Mölndal Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: tillståndsärende Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,6 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, mätt Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 15,5 C Lokalens medeldjup: 0,3 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms från där sista byggnaden tar slut. Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: grova block Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: 5-50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: <5% Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd lönn kastanj Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Kanal mycket stark B: Vattenreglering stark C: - - Övrigt Provområdet är beläget ca 350 meter nedströms Stensjöns dämme i norra fåran. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 21

142 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån Södra fåran RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory Vattenområdesuppgifter Huvudflodområde: 108 Göta älv Top. Karta: 6B NO Län: 14 Västra Götaland Lokalkoordinater: / (RT90) Kommun: Mölndal Provtagningsuppgifter Datum: Metodik: SS-EN Provtagare: Alf Engdahl Provyta (m 2 ): 0,25 Organisation: Medins Biologi AB Antal prov: 5 Syfte: tillståndsärende Kemiprov (j/n): nej Lokaluppgifter Lokalens längd: 10 m Lokalens maxdjup: 0,7 m Lokalens bredd: 6 m Vattenhastighet: fors (> 0,7 m/s) Vattendragsbredd (våt yta): 6 m, mätt Grumlighet: klart V-dragsbredd (normal fåra): 6 m Vattenfärg: klart Vattennivå: medel Vattentemperatur: 15,7 C Lokalens medeldjup: 0,4 m Trofinivå: mesotrof Märkning av lokal: 5-15 m uppströms, från ån vinkelrätt gående gunnebostängsel med bom Bottensubstrat och vattenvegetation (dominerande typ och täckningsgrad i %) Oorganiskt mtrl, dom. 1: grov sten Vegetationstyp, dom. 1: påväxtalger Oorganiskt mtrl, dom. 2: fina block Vegetationstyp, dom. 2: mossor Oorganiskt mtrl, dom. 3: fin sten Vegetationstyp, dom. 3: - Finsediment: saknas Grova block: 5-50% Mossor: <5 % Sand: <5% Häll: saknas Påväxtalger: 5-50% Grus: <5% Övervattensv: saknas Fin detritus: <5% Fin sten: 5-50% Flytbladsv: saknas Grov detritus: <5% Grov sten: >50% Långskottsv: saknas Fin död ved: saknas Fina block: 5-50% Rosettväxter: saknas Grov död ved: saknas Närmiljö 0-30 m (Dominerande typer) Dominerande 1: artificiell Dominerande 2: lövskog Dominerande 3: - Strandzon 0-5 m Vegetationstyp: Dom. art: Sub.dom. art: Dominerande 1: träd al björk Dominerande 2: gräs/halvgräs/vass - - Dominerande 3: Beskuggning: >50% Påverkan Typ: Styrka: A: Kanal mycket stark B: Vattenreglering stark C: - - Övrigt Provområdet är beläget ca 300 meter nedströms Stensjö dämme i södra fåran. Lokalkvaliteten var lämplig; bra sparkbotten. Provtagningen kompletterades med ett kvalitativt prov. Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 22

143 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån, Norra fåran x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % TURBELLARIA, virvelmaskar Dendrocoelum lacteum - (O. F. Müller, 1774) ,4 0,1 OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 1,9 HIRUDINEA, iglar Erpobdella octoculata - (Linné, 1758) * ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,8 0,2 ODONATA, trollsländor Onychogomphus forcipatus - (Linné, 1758) ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,0 3,4 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov ,4 1,3 Baetis sp. (rhodani-typ) ,4 1,3 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,6 0,5 Kageronia fuscogrisea - (Retzius, 1783) * PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra sp Plecoptera 0,8 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes cinereus - (Curtis, 1834) * Athripsodes sp ,6 4,2 Ceraclea dissimilis - (Stephens, 1836) ,2 0,1 Ceraclea sp ,2 0,1 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,4 9,9 Halesus sp. * Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,6 0,7 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,2 31,9 Hydropsyche sp ,8 0,2 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 0,6 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,0 2,3 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,2 1,2 Rhyacophila sp ,8 0,5 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari Ad. - Fairmaire, ,2 0,1 Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,6 15,7 Oulimnius sp. Lv ,4 0,1 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,6 0,2 Chironomidae ,8 13,4 Empididae ,4 0,1 Simuliidae ,2 0,3 GASTROPODA, snäckor Ancylus fluviatilis - O. F. Müller, ,6 0,2 Bathyomphalus contortus - (Linné, 1758) ,2 0,1 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,4 5,6 Sphaerium corneum - (Linné, 1758) ,4 3,6 SUMMA (antal individer): ,2 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 23

144 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån, Södra fåran x: y: Det. Mikael Christensson, Medins Biologi AB Metod: SS-EN NV:s Handledning för miljöövervakning RAPPORT utfärdad av ackrediterat laboratorium REPORT issued by an Accredited Laboratory ARTER/TAXA KATEGORI PROV Fk Fg Eg Rk M % OLIGOCHAETA, fåborstmaskar Oligochaeta ,6 0,6 ISOPODA, gråsuggor Asellus aquaticus - (Linné, 1758) ,2 0,1 EPHEMEROPTERA, dagsländor Baetis rhodani - (Pictet, 1843) ,2 2,2 Baetis sp. (fuscatus/scambus-gr.) Ov ,8 0,7 Baetis sp. (rhodani-typ) ,8 2,5 Caenis luctuosa - (Burmeister, 1839) ,4 0,1 PLECOPTERA, bäcksländor Leuctra sp Plecoptera 0,6 0,2 TRICHOPTERA, nattsländor Athripsodes aterrimus - (Stephens, 1836) ,2 0,1 Athripsodes sp ,0 2,2 Cheumatopsyche lepida - (Pictet, 1834) ,6 5,6 Hydropsyche pellucidula - (Curtis, 1834) ,2 1,5 Hydropsyche siltalai - Döhler, ,8 22,3 Hydropsyche sp ,2 0,1 Lepidostoma hirtum - (Fabricus, 1775) ,2 0,1 Neureclipsis bimaculata - (Linné, 1758) ,4 1,2 Psychomyia pusilla - (Fabricius, 1781) Ov 1 0,2 0,1 Rhyacophila nubila - (Zetterstedt, 1840) ,2 0,4 Rhyacophila sp ,2 0,4 COLEOPTERA, skalbaggar Limnius volckmari Lv. - Fairmaire, ,0 8,7 Stenelmis canaliculata Lv. - (Gyllenhal, 1808) Ov ,8 16,2 DIPTERA, tvåvingar Ceratopogonidae ,8 1,0 Chironomidae ,6 25,2 Empididae ,2 0,1 Muscidae ,6 0,2 Simuliidae ,6 6,0 BIVALVIA, musslor Pisidium sp ,2 1,9 Sphaerium corneum - (Linné, 1758) ,0 0,4 SUMMA (antal individer): ,6 100 SUMMA (antal taxa): ,4 Laboratorium ackrediteras av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) enligt svensk lag. Den ackrediterade verksamheten vid laboratorierna uppfyller kraven i SS-EN ISO/IEC (2005). Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg godkänt annat. 24

145 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Bilaga 2. Stormusslor 25

146 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

147 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 FÄLTPROTOKOLL STORMUSSELINVENTERING Vattenområdesuppgifter: Vattendrag Huvudflodområde Län Sträckindelning Mölndalsån 108 Götaälv 14 Västra Götalands län Nummer Sträcka 1 Sträcka 2 Sträcka 3 Sträcka 4 Sträcka 5 Lokalkoordinater nedströms x Lokalkoordinater nedströms y Lokalkoordinater uppströms x Lokalkoordinater uppströms y Provtagningsuppgifter: Datum Inventerare Carin Nilsson Carin Nilsson Carin Nilsson Carin Nilsson Carin Nilsson Sträckans längd Resultat Allmän dammussla Anodonta anatina påträffades (ett skal) Inga musslor noterades Inga musslor noterades Inga musslor noterades Inga musslor noterades Sträckindelning Nummer Sträcka 6 Sträcka 7 Sträcka 8 Sträcka 9 Lokalkoordinater nedströms x Lokalkoordinater nedströms y Lokalkoordinater uppströms x Lokalkoordinater uppströms y Provtagningsuppgifter: Datum Inventerare Carin Nilsson Carin Nilsson Carin Nilsson Carin Nilsson Sträckans längd Resultat Allmän dammussla Anodonta anatina påträffades, två levande och ett skal. Allmän dammussla Anodonta anatina påträffades, två levande och ett skal. Allmän dammussla, Anodonta anatina påträffades, en levande och två skal. Inga musslor noterades Utförligare biotopbeskrivning finns i Bilaga xxx Biotopkartering. 27

148 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

149 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Bilaga 3. Biotopbeskrivning 29

150 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

151 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Sträcka 1. Mölndalsån Beskrivning biotop Foto Från Kvarnfallet och ca 90 m uppströms upp till åns förgrening. Åsträckan var strömmande, delvis kanaliserad men botten ej helt rensad, förekomst av större stenar och mindre block. Rikligt med stor näckmossa och hårslinga. Vägbro korsar åsträckan. Kvarnfallet utgör ett definitivt vandringshinder. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 1 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Carin Nilsson Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 90 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: rak Bredd, våt yta: 14 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 0,5 m Strömmande (0-3): 3 Död ved: sparsamt Maxdjup: 0,9 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 2 Vattenfärg: låg Strukturelement: sammanflöde, stensättning Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: vattenmossa Grovdetritus: 2 Övervattensv: 1 (dominerande hårslinga Lera: 0 Flytbladsv: 1 arter överst) bredkaveldun Sand: 1 Långskottsv: 2 gul näckros Grus: 2 Rosettväxter: 0 - Sten: 2 Trådalger: 0 - Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: ja Häll: 1 Vattenmossa: 2 Sötvattenssvamp: ja Påverkan Reglering: svag Kanalisering: ja Damm: nej Vandringshinder: nej Rensning: svag Dämning: nej Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 1 Uppväxtområde: 1 Ståndplatser: 2 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): tätort/bebyggelse Dom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): saknas 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): < 3 Skyddsz bredd (V):< 3 1:a dom. typ (H): tätort/bebyggelse Dom trädslag (H): lönn Skyddszon typ (H): saknas 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): < 3 Skyddsz bredd (H):< 3 Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt Musslor: Anodonta anatina (1 skal) 31

152 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Sträcka 2. Mölndalsån Beskrivning biotop Foto Från sammanflödet och ca 100 m uppströms i den södra fåran. Åsträckan var strömmande och botten dominerades av fin sten. Stränderna var stensatta på båda sidor. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 2 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Götaälv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Carin Nilsson Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 130 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: rak Bredd, våt yta: 7 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 0,2 m Strömmande (0-3): 3 Död ved: sparsamt Maxdjup: 0,3 m Forsande (0-3): 1 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 1 Vattenfärg: låg Strukturelement: stensättning Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: stor näckmossa Grovdetritus: 1 Övervattensv: 1 (dominerande skogssäv Lera: 1 Flytbladsv: 0 arter överst) hårslinga Sand: 1 Långskottsv: 1 svärdslilja Grus: 2 Rosettväxter: 0 - Sten: 3 Trådalger: 0 - Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: nej Häll: 0 Vattenmossa: 2 Sötvattenssvamp: nej Påverkan Reglering: svag Kanalisering: ja Damm: nej Vandringshinder: nej Rensning: stark Dämning: nej Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 1 Uppväxtområde: 2 Ståndplatser: 0 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): A4, tätort Dom trädslag (V): kastanj Skyddszon typ (V): saknas 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): < 3 Skyddsz bredd (V):< 3 1:a dom. typ (H): A4, tätort Dom trädslag (H): al Skyddszon typ (H): öppen mark 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): < 3 Skyddsz bredd (H):< 3 Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt - 32

153 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Sträcka 3. Mölndalsån Beskrivning biotop Foto Strömmande sträcka i den södra fåran där den norra stranden var stensatt men inte den södra. Botten dominerades av grov sten. Rikligt med signalkräfta noterades. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 3 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Götaälv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Carin Nilsson Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 50 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: rak Bredd, våt yta: 6,5 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 0,3 m Strömmande (0-3): 3 Död ved: sparsamt Maxdjup: 0,5 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 3 Vattenfärg: låg Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: stor näckmossa Grovdetritus: 1 Övervattensv: 0 (dominerande - Lera: 0 Flytbladsv: 0 arter överst) - Sand: 0 Långskottsv: 0 - Grus: 2 Rosettväxter: 0 - Sten: 3 Trådalger: 0 - Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: nej Häll: 0 Vattenmossa: 2 Sötvattenssvamp: nej Påverkan Reglering: svag Kanalisering: ja Damm: nej Vandringshinder: nej Rensning: svag Dämning: nej Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 1 Uppväxtområde: 2 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): A4, tätort Dom trädslag (V): björk Skyddszon typ (V): saknas 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): <3 Skyddsz bredd (V):< 3 1:a dom. typ (H): A5, gräsmatta Dom trädslag (H): alm Skyddszon typ (H): öppen mark 2:a dom. typ (H): A2, väg Strandbredd (H): < 3 Skyddsz bredd (H):10-30 Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt - 33

154 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Sträcka 4. Mölndalsån Beskrivning biotop Foto Strömmande åsträcka i södra fåran där båda stränderna var stensatta. Botten dominerad av grov sten och block. Rikligt med signalkräfta noterades. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 4 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Götaälv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Carin Nilsson Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 40 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: rak Bredd, våt yta: 4 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 0,6 m Strömmande (0-3): 3 Död ved: sparsamt Maxdjup: 0,7 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 3 Vattenfärg: låg Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: stor näckmossa Grovdetritus: 1 Övervattensv: 0 (dominerande - Lera: 0 Flytbladsv: 0 arter överst) - Sand: 0 Långskottsv: - - Grus: 2 Rosettväxter: 0 - Sten: 2 Trådalger: 0 - Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: nej Häll: 0 Vattenmossa: 2 Sötvattenssvamp: nej Påverkan Reglering: svag Kanalisering: ja Damm: nej Vandringshinder: nej Rensning: svag Dämning: nej Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 1 Uppväxtområde: 1 Ståndplatser: 2 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): A4, tätort Dom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): saknas 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): <3 Skyddsz bredd (V):< 3 1:a dom. typ (H): A5, gräsmatta Dom trädslag (H): alm Skyddszon typ (H): öppen mark 2:a dom. typ (H): A2, väg Strandbredd (H): < 3 Skyddsz bredd (H):10-30 Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt - 34

155 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Sträcka 5. Mölndalsån Beskrivning biotop Foto Strömmande åsträcka i den södra fåran som avgränsas uppströms av Grevedämmet. Fåra kanaliserad, sidor stensatta och botten cementerad. Mindre vägbro korsar ån. Dämmet troligen definitivt vandringshinder. Dammlucka ej i bruk. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 5 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Carin Nilsson Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 30 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: rak Bredd, våt yta: 3,5 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 0,65 m Strömmande (0-3): 3 Död ved: sparsamt Maxdjup: 0,4 m Forsande (0-3): 1 Grumlighet: låg Vattenstånd: medel Skuggning (0-3): 3 Vattenfärg: låg Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 0 Artförekomst: - Grovdetritus: 1 Övervattensv: 0 (dominerande - Lera: 0 Flytbladsv: 0 arter överst) - Sand: 0 Långskottsv: 0 - Grus: 0 Rosettväxter: 0 - Sten: 0 Trådalger: 0 - Block 0 Övr påväxtalger: 0 Musslor: nej Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: nej Påverkan Reglering: svag Kanalisering: ja Damm: nej Vandringshinder: ja Rensning: omgrävd Dämning: nej Övrigt/kommentar: Vandingshinder avgränsar sträckan uppströms. Fallhöjd 1,5 m, 3,5 m brett, 0,3 m vattendjup nedströms, helt slät botten. Dammlucka ej i bruk. Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 0 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): A4, tätort Dom trädslag (V): ask Skyddszon typ (V): saknas 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): <3 Skyddsz bredd (V):< 3 1:a dom. typ (H): A5, gräsmatta Dom trädslag (H): alm Skyddszon typ (H): öppen mark 2:a dom. typ (H): A2, väg Strandbredd (H): < 3 Skyddsz bredd (H):10-30 Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt - 35

156 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Sträcka 6. Mölndalsån Beskrivning biotop Foto Lugnflytande åsträcka från sammanflödet och ca 80 m uppströms i den norra fåran. Stort fuktigt område med jättegröe norr om ån som sannolikt tidvis översvämmas, industrimark söder om ån. Botten främst bestående av sand och finsediment. Förekomst av långskottsvegetation i form av lånke och hårslinga. Järnvägsbro passerar över ån i den nedre delen av sträckan. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 6 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Götaälv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Carin Nilsson Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 80 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rak Bredd, våt yta: 9 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 0,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 1 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: lågt Skuggning (0-3): 2 Vattenfärg: låg Strukturelement: stensättning Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: hårslinga Grovdetritus: 2 Övervattensv: 1 (dominerande lånke Lera: 2 Flytbladsv: 0 arter överst) bredkaveldun Sand: 2 Långskottsv: 2 jättegröe Grus: 1 Rosettväxter: 0 vattenpest Sten: 2 Trådalger: 0 - Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: ja Häll: 0 Vattenmossa: 1 Sötvattenssvamp: nej Påverkan Reglering: svag Kanalisering: ja Damm: nej Vandringshinder: nej Rensning: stark Dämning: nej Övrigt/kommentar: Ser ut som om det har varit uppdämmt tidigare. Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): VK2, öppen våtmarkdom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): saknas 2:a dom. typ (V): VK3, trädbevuxen våtmark Strandbredd (V): >30 Skyddsz bredd (V): >30 1:a dom. typ (H): A3, industrimark Dom trädslag (H): al Skyddszon typ (H): saknas 2:a dom. typ (H): A2, järnväg Strandbredd (H): < 3 Skyddsz bredd (H):<3 Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt Allmän dammussla Anodonta anatina påträffades, två levande och ett skal. 36

157 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Sträcka 7. Mölndalsån Beskrivning biotop Foto Svagt strömmande sträcka i den norra fåran med sten och grusbotten. Industrimark söder om ån och alsumpskog norr om ån. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 7 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Göta älv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Carin Nilsson Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 50 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: rak Bredd, våt yta: 8 m Svag ström (0-3): 3 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 0,2 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 0,4 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: lågt Skuggning (0-3): 0 Vattenfärg: låg Strukturelement: stensättning Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: hårslinga Grovdetritus: 1 Övervattensv: 2 (dominerande lånke Lera: 0 Flytbladsv: 0 arter överst) st. näckmossa Sand: 2 Långskottsv: 2 bredkaveldun Grus: 2 Rosettväxter: 0 skogssäv Sten: 2 Trådalger: 0 krusnate Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: ja Häll: 0 Vattenmossa: 2 Sötvattenssvamp: nej Påverkan Reglering: svag Kanalisering: ja Damm: nej Vandringshinder: nej Rensning: stark Dämning: nej Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 2 Uppväxtområde: 2 Ståndplatser: 0 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): VK3, trädbevuxen våtmark Dom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): saknas 2:a dom. typ (V): - Strandbredd (V): <3 Skyddsz bredd (V): <3 1:a dom. typ (H): A3, industrimark Dom trädslag (H): - Skyddszon typ (H): saknas 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): < 3 Skyddsz bredd (H):<3 Övrigt/kommentar: - Erosionskänsl: nej Övrigt Allmän dammussla Anodonta anatina påträffades, två levande och ett skal. 37

158 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Sträcka 8. Mölndalsån Beskrivning biotop Foto Utvidgning av den norra åfåran till en liten damm. 1,5 m som djupast men bara 0,2 m i den södra delen. Gul näckros och säv. Botten bestod av findetritus och sand. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 8 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Götaälv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Carin Nilsson Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 50 m Lugnflytande (0-3): 3 Lopp: rak Bredd, våt yta: 30 m Svag ström (0-3): 0 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 0,5 m Strömmande (0-3): 0 Död ved: sparsamt Maxdjup: 1,5 m Forsande (0-3): 0 Grumlighet: låg Vattenstånd: lågt Skuggning (0-3): 0 Vattenfärg: låg Strukturelement: - Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 2 Vegetation totalt: 3 Artförekomst: gul näckros Grovdetritus: 2 Övervattensv: 2 (dominerande säv Lera: 0 Flytbladsv: 2 arter överst) - Sand: 2 Långskottsv: 0 - Grus: 1 Rosettväxter: 0 - Sten: 2 Trådalger: 0 - Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: ja Häll: 0 Vattenmossa: 0 Sötvattenssvamp: nej Påverkan Reglering: svag Kanalisering: nej Damm: ja Vandringshinder: nej Rensning: stark Dämning: nej Övrigt/kommentar: - Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 0 Uppväxtområde: 0 Ståndplatser: 1 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): S4, övrig skog Dom trädslag (V): al Skyddszon typ (V): lövskog 2:a dom. typ (V): A3, industrimark Strandbredd (V): <3 Skyddsz bredd (V): :a dom. typ (H): A3, industrimark Dom trädslag (H): - Skyddszon typ (H): saknas 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): < 3 Skyddsz bredd (H):<3 Övrigt/kommentar: Blandlövskog norr om ån med bl a al, ek och lönn. Erosionskänsl: nej Övrigt Allmän dammussla, Anodonta anatina påträffades, en levande och två skal. 38

159 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Sträcka 9. Mölndalsån Beskrivning biotop Foto Norra fåran från dammen till grevedämmet. Rak åsträcka med svagt strömmande till strömmande vatten och sten-blockbotten. Åstränderna är stensatta på båda sidor. Vattenområdes- och inventeringsuppgifter Vattendrag: Mölndalsån Koordinat nedstr: Lokalnummer: Sträcka 9 Koordinat uppstr: Huvudflodområde: 108 Götaälv Datum: Län: 14 Västra Götalands län Inventerare: Carin Nilsson Lokaluppgifter (0-3 där detta är markerat: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Sträckans längd: 100 m Lugnflytande (0-3): 0 Lopp: rak Bredd, våt yta: 6,5 m Svag ström (0-3): 2 Naturliga tillflöden: 0 Medeldjup: 0,2 m Strömmande (0-3): 3 Död ved: sparsamt Maxdjup: 0,4 m Forsande (0-3): 1 Grumlighet: låg Vattenstånd: lågt Skuggning (0-3): 3 Vattenfärg: låg Strukturelement: stensättning Bottensubstrat och vattenvegetation (0-3: 0=saknas, 1=<5%, 2=5-50%, 3=>50%) Findetritus: 1 Vegetation totalt: 2 Artförekomst: stor näckmossa Grovdetritus: 1 Övervattensv: 0 (dominerande - Lera: 0 Flytbladsv: 0 arter överst) - Sand: 1 Långskottsv: 0 - Grus: 2 Rosettväxter: 0 - Sten: 2 Trådalger: 0 - Block 2 Övr påväxtalger: 0 Musslor: nej Häll: 0 Vattenmossa: 2 Sötvattenssvamp: nej Påverkan Reglering: svag Kanalisering: ja Damm: ja Vandringshinder: ja Rensning: stark Dämning: nej Övrigt/kommentar: Vandingshinder avgränsar sträckan uppströms. Fallhöjd 1,5 m, 5 m brett. Sammanlagt fyra utskov. Luckor saknas (betongfundamentet ca 2 m högt). 0,2 m vattendjup nedströms. Öringbiotop (0-3: 0=saknas, 1=mindre bra, 2=tämligen bra, 3=mycket bra) Lekområde: 2 Uppväxtområde: 2 Ståndplatser: 2 Närmiljö 0-30 m (V=vänster sida, H=höger sida i uppströmsriktningen) 1:a dom. typ (V): S4, övrig skog Dom trädslag (V): lönn Skyddszon typ (V): - 2:a dom. typ (V): A3, industrimark Strandbredd (V): <3 Skyddsz bredd (V): :a dom. typ (H): A3, industrimark Dom trädslag (H): - Skyddszon typ (H): saknas 2:a dom. typ (H): - Strandbredd (H): < 3 Skyddsz bredd (H):- Övrigt/kommentar: Blandlövskog norr om ån med bl a lönn, alm, ask och ek. Erosionskänsl: nej Övrigt - 39

160 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

161 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Bilaga 4. Elfiske 41

162 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

163 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån, Norra fåran Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) / Datum: Lokalen är belägen cirka 400 meter nedströms Stensjöns utlopp. Den aktuella sträckan är väl skuggad och vattnet strömmande. Bottensubstratet domineras av sten och mindre block. Sammantaget bedömdes sträckan utgöra en biotop väl lämpad för både ett- och fleråriga öringar. Det föreligger vandringshinder både upp- och nedströms lokalen. En tydlig avloppslukt noterades från vattnet. Vid provfisketillfället var vädret och vattenföringen mycket gynnsamma för elprovfiske. Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/100m 2 intervall ÖRING ,0 0,5 1,8 0,2 0,8 1,0 1,0 ÖRING > ,0 0,0 0,4 0,0 1,0 1,0 1,0 GÄDDA ,2 1,4 1,0 0,6 0,6 0,8 0,9 LAKE ,0 0,0 0,4 0,0 1,0 1,0 1,0 Summa: 4 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/100m 2 Kommentar ÖRING ,6 128 GÄDDA ,3 5,7 LAKE ,7 2,7 60,2 4,9 1,2 Int, Lit, Lax Pre Lit, Röd(NT) Summa: 66,3 Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 43

164 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån, Norra fåran Elprovfiske 2 (2) Koordinat: / Datum: Längdfördelning Antal 5 ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling Antal/100 m Öring >0+ Öring * Data saknas/inget provfiske utfört. VIX (VattendragsIndeX) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 VIX-värde: 0,63 Ekologisk status: God P-värden för delindex 2011 År VIX-sidoindex VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi) 0,40 0,48 0,43 måttlig - dålig status 1 VIX 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion År * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Ett glest bestånd av öring påträffades på lokalen. De föreliggande vandringshindren upp- och nedströms lokalen bedöms vara den främsta orsaken till den sparsamma fiskförekomsten. Det var något förvånande att mört inte fångades, då arten observerades strax uppströms den provfiskade sträckan. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 44

165 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån, Södra fåran Koordinat: Allmän information Elprovfiske 1 (2) / Datum: Lokalen är belägen cirka 400 meter nedströms Stensjöns utlopp. Den aktuella sträckan är väl skuggad och vattnet strömmande. Bottensubstratet domineras av sten och mindre block. Sammantaget bedömdes sträckan utgöra en biotop väl lämpad för både ett- och fleråriga öringar. Det föreligger vandringshinder både upp- och nedströms lokalen. Vid provfisketillfället var vädret och vattenföringen mycket gynnsamma för elprovfiske. Fångsresultat Art Antal/fiskeomgång Tot. N 95%-konf. Täthet 95%-konf. P-värde (omgång) (skattat) intervall N/100m 2 intervall ÖRING ,1 0,7 1,1 0,3 0,7 0,9 1,0 ÖRING MÖRT ,2 1,4 0,8 0,5 0,6 0,8 0,9 LAKE ,2 1,4 0,8 0,5 0,6 0,8 0,9 Summa: 3 Art Längd (mm) Min Max Min Vikt (g) Max Biomassa g/100m 2 Kommentar ÖRING ,4 3,7 MÖRT ,2 LAKE ,6 119,3 2,3 39,0 64,4 Int, Lit, Lax Tol, För Lit, Röd(NT) Summa: Förklaring till kommentarer: Lit (lithofil), Tol (tolerant), Int (intolerant), Röd (rödlistad), Artskydd (Upptagen i artskyddsförordningen) GloRöd (Upptagen i IUCN:S globala rödlista), För (försurningskänslig), Lax (laxfisk), Pre (predator), Frä (främmande art) 105,6 Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 45

166 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Mölndalsån, Södra fåran Elprovfiske 2 (2) Koordinat: / Datum: Längdfördelning Antal 5 ÖRING Längder (mm) Beståndsutveckling Antal/100 m 2 5 Öring >0+ Öring * Data saknas/inget provfiske utfört. VIX (VattendragsIndeX) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 VIX-värde: 0,31 Ekologisk status: Måttlig P-värden för delindex ,8 0,6 0,4 0,2 VIX-sidoindex VIXh (hydrologi) VIXsm (surhet/morfologi) 0,14 0,43 0,43 måttlig - dålig status 1 År VIX 0,0 Täthet av öring och lax/ 100 m2 Andel toleranta individer Andel lithofila arter Andel toleranta arter Andel intoleranta arter Andel laxfiskar med reproduktion År * Data saknas/inget provfiske utfört. Sammanfattning Ett glest bestånd av öring påträffades på lokalen. De föreliggande vandringshindren upp- och nedströms lokalen bedöms vara den främsta orsaken till den sparsamma fiskförekomsten. Vid provfisket observerade ett flertal fullvuxna signalkräftor. Medins Biologi AB, Företagsvägen 2, Mölnlycke. Tel , 46

167 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Kommun: Mölndal Kommunnr: 1481 Vattendragskoordinater: Norra fåran Mölndalsån X: Y: LOKALKOORDINATER: X: Y: LOKALNAMN: Nr: LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: Huvudflodomr: MKB Biflödesnr: 1 Höjd över hav (m): Götaälv 45 PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: R.Rådén. I.Hårding ADRESS/TELE/E-POST: Medins Biologi AB, Företagsvägen Mölnlycke, DATUM: ORGANISATION/AVD: KONS METOD: Kvantitativt Kvalitativt x ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 400 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( 0 C): VATTENTEMP ( 0 C): Lugab 5,0 45 0,60 0,30 25,0 22,0 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) LOKAL. MEDELBREDD (m): GRUMLIGHET (sätt X): VATTENFÄRG (sätt X): 1 Pulsfrekvens (Hz): 5,0 AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt x Klart Färgat Kraftigt färgat x 225 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT x STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL x HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär Ojämn x m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion). SUBSTRAT * (D1, D2, D3): FÖREKOMST (0-3): FINSED (<0,2mm) SAND (0,2-2mm) NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): GRUS (0,2-2cm) STEN1 (2-10 cm) D3 (20-30cm)) D1 (30-40cm) D2 0 SAND STEN2 2 BLOCK1 2 BLOCK2 2 BLOCK3 1 HÄLL 0 FINSED GRUS STEN1 VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (0-3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE STEN2 (10-20 cm) ROSETT 0 FLYTBL 0 SLINGE 0 ROSETT 0 MOSSA 1 PÅV.ALG 1 D1 BLOCK1 MOSSA LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. D1 BLOCK2 PÅV.ALG D2 BLOCK3 (40-200cm) HÄLL (>200cm) ARTIFICIELL D2 DOMIN.TRÄDSLAG: Lönn NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 85 VED I VATTNET (antal): 0 Ved i vatten (Antal/100m 2 ): 0,0 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING 0+ ÖRING > GÄDDA LAKE ANTAL PER FISKEOMGÅNG

168 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

169 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Elfiskeprotokoll för Västra Götalands län TOPOGRAFISK KARTA: 6B NO VATTENDRAGSNAMN: Kommun: Mölndal Kommunnr: 1481 Vattendragskoordinater: Södra fåran Mölndalsån X: Y: LOKALKOORDINATER: X: Y: LOKALNAMN: Nr: LÄNSNUMMER: VERKSAMHET/SYFTE: Huvudflodomr: MKB Biflödesnr: 1 Höjd över hav (m): Götaälv 45 PROVTAGARE/FISKET UTFÖRT AV: R.Rådén. I.Hårding ADRESS/TELE/E-POST: Medins Biologi AB, Företagsvägen Mölnlycke, DATUM: ORGANISATION/AVD: KONS METOD: Kvantitativt Kvalitativt x ANTAL UTFISKNINGAR: 3 AVFISKADES HELA VATTENDRAGS(VÅT)BREDDEN (JA/NEJ): Ja Avstängt fiske (Ja/Nej): Nej AGGREGAT (MÄRKE): VOLTSTYRKA (V): 200 VATTENDR.VÅTA BREDD(m): LOKALENS LÄNGD (m): MAXDJUP (m): MEDELDJUP (m): LUFTTEMP ( 0 C): VATTENTEMP ( 0 C): Lugab 6,0 45 0,70 0,50 22,0 22,0 TYP AV AGGREGAT SOM ANVÄNTS (sätt kryss): BENSIN X BATTERI Strömstyrka (A): AVFISKAD BREDD (m): Lokalens andel torra partier (%) 0,9 6,0 0 AVFISKAD YTA (m 2 ): LOKAL. MEDELBREDD (m): LOKAL. MEDELYTA (m 2 ): Klart Grumligt Mycket grumligt GRUMLIGHET (sätt X): x VATTENFÄRG (sätt X): x Pulsfrekvens (Hz): Klart Färgat Kraftigt färgat 270 VATTENHASTIGHET:(sätt x) VATTENNIVÅ:(sätt x) Bottentopografi: (sätt x) LUGNT STRÖMT x STRÅK-FORS Vattenhastighet: LÅG MEDEL x HÖG Vattenföring: Jämn Intermediär x Ojämn m/s m 3 /s SUBSTRAT OCH VEGETATION BEDÖMS ENLIGT (Domin.=D1, näst domin.=d2 etc.) Förekomsten klassas även 0-3 (se instruktion). SUBSTRAT * (D1, D2, D3): FÖREKOMST (0-3): FINSED (<0,2mm) SAND (0,2-2mm) NÄRMILJÖ (Ange dom. typ, D1, D2, D3): GRUS (0,2-2cm) STEN1 (2-10 cm) D1 (20-30cm)) D3 (30-40cm) D2 0 SAND STEN2 2 BLOCK1 2 BLOCK2 2 BLOCK3 1 HÄLL 0 FINSED GRUS STEN1 VEGETATION (D1, D2, D3): ÖV.VÄXT. FÖREKOMST (0-3): ÖV.VÄXT. FLYTBL SLINGE STEN2 (10-20 cm) ROSETT 0 FLYTBL 0 SLINGE 0 ROSETT 0 MOSSA 1 PÅV.ALG 1 D2 BLOCK1 MOSSA LÖVSKOG BARRSKOG BLANDSKOG KALHYGGE ÅKER ÄNG HED MYR KALFJÄLL BERG/BLOCKM. D1 BLOCK2 PÅV.ALG BLOCK3 (40-200cm) HÄLL (>200cm) ARTIFICIELL D1 DOMIN.TRÄDSLAG: Al NÄST DOM.TRÄDSL: BESKUGGNING: 80 VED I VATTNET (antal): 1 Ved i vatten (Antal/100m 2 ): 0,4 ANTAL PER FISKEOMGÅNG ART ART ÖRING 0+ ÖRING > MÖRT LAKE ANTAL PER FISKEOMGÅNG

170 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

171 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Bilaga 5. Fågelinventering 51

172 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB

173 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Art Område (vattenanknutna med fet stil) Ståloppet Grevedämmet Skäggdopping 1 Gräsand Knipa Storskrake Fiskgjuse 1 Rörhöna 2 13 Enkelbeckain 3 5 Gråtrut 1 Fiskmås Tamduva 1 6 Ringduva Större hackspett 2 19 Ladusvala Kråka Kaja 1 7 Skata Talgoxe Blåmes Nötväcka Strömstare 7 Gärdsmyg Björktrast Taltrast Koltrast Rödhake Rörsångare 3 Svarthätta Trädgårdssångare Törnsångare 3 Ärtsångare 3 Lövsångare Gransångare Grå flugsnappare 3 Svartvit flugsnappare Sädesärla Forsärla Stare Stenknäck Grönfink Gråsiska Bofink Sävsparv 3 Antal arter/inventeringstillfälle Antal säkra häck. arter/inv.tillfälle I tabellen ovan anges det högsta häckningskriteriet för respektive art vid respektive inventeringstillfälle. Kortfattad förklaring till kriterierna finns nedan. 53

174 Inventeringar vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp Medins Biologi AB 2011 Häckningskriterie: 1 Arten observerad under häckningstid 2 Arten observerad under häckningstid och i lämplig häckbiotop 3 Sjungande hane eller andra häck- eller revirläten under häckningstid 4 Par observerat i lämplig häckbiotop under häckningstid 5 Permanent revir observerat genom revirbeteende (t.ex. sång); > två dagar 6 Parningsceremonier: spel, lek, parning 7 Besök vid sannolik boplats 8 Gammal uppprörd fågel, varnande för ägg eller ungar i närheten 9 Gammal fågel med ruvfläckar 10 Bobyggande, utgrävande eller uthackande av bohål 11 Avledningsbeteende av gammal fågel som spelar skadad 12 Använt bo påträffat 13 Nyligen flygga ungar (bosatannare) eller dunungar (borymmare) 14 Gammal fågel som flyger in i eller till bo som visar att det är bebott 15 Gammal fågel med exkrementsäck 16 Gammal fågel med föda åt ungar 17 Äggskal påträffade 18 Bo där gammal fågel setts ruvande 19 Ungar hörda i bo 20 Ägg eller ungar sedda i bo Kriterie: 2-4 bedöms som möjlig häckning 5-9 bedöms som trolig häckning bedöms som säkerställd häckning 54

175 Bilaga 3. Undersökningar av sediment i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt vid Grevedämmet 2011

176

177 Undersökningar av sediment i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt vid Grevedämmet 2011 Alf Engdahl Ulf Ericsson Per-Anders Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

178 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB 2011 Projektnummer Kund 2242 Mölndals kvarnby Version Datum Titel Undersökningar av sediment i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt vid Grevedämmet 2011 Författare Kvalitetsgranskning Alf Engdahl Ulf Ericsson Per-Anders Nilsson Mats Medin Framsidefoto: Ståloppet, vy mot inloppet i Stensjön, Medins Biologi AB. 2

179 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB 2011 Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Resultat Slutsats Referenser Bilaga 1. Fältprotokoll sediment Bilaga 2. Sediment analysdata

180 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB Inledning Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Mölndals Kvarnby i syfte att utgöra underlag för ansökan om vattenverksamhet med kapacitetsförbättrande åtgärder i Mölndalsån mellan Rådasjön och Stensjön (Ståloppet) samt nedströms Stensjön till Kvarnbyfallet. Rapporten behandlar resultaten från undersökningar av sediment vid sex provpunkter (Figur 1-1). 3b Figur 1-1. Provpunkter för sediment (utdrag från Lantmäteriets gröna karta på cd-rom). 4

181 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB Metodik Sedimentprovtagning utfördes av personal från Medins Biologi AB. I Bilaga 1 redovisas fältprotokoll för respektive provtagningsstation med lägesangivelser, foton och kommentarer. I Bilaga 2 redovisas samtliga analysdata. Sedimentprov togs vid fem stationer mellan Ståloppet och Grevedämmet (Figur 1). Proverna togs enligt standardiserad metod (SS-EN ISO :1995), samt enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Kust och hav/sötvatten Metaller i sediment Tre sedimentprov vid varje station togs med rörhuggare, Kajak corer. Från varje sedimentkärna togs delprover ut enligt specifikation i Tabell 2-1. Proverna för respektive nivå och station blandades sedan till ett samlingsprov. Sedimentproverna förvarades mörkt och svalt och skickades till Alcontrol i Linköping som utförde analyser av torrsubstans, glödförlust, metaller och PAH. Totalt analyserades åtta sedimentprover. Resultaten har utvärderats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 1999 a och b) samt även enligt kanadensiska bedömningsgrunder (CCME 2001). De kanadensiska bedömningsgrunderna är effektrelaterade med angivna gränser för halter där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan (IQSG) samt där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (PEL). Se även Tabell 3-4. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Tabell 2-1. Uttagna sedimentskikt från de provtagna stationerna. Nr Delområde Station Uttagna sedimentskikt 0-10 cm 0-15 cm cm 1 Rådasjöns utlopp Utloppet Ståloppet 150 m uppströms Stensjön X X 3 Inlopp till Stensjön 20 uppströms bron X X 3b Stensjön Sandbank vid badplats X 4 Stensjöns utlopp 100 m uppströms Stensjö dämme X* 5 Grevedämmet Järnvägsbron X X *Maximala penetreringsdjupet var 15 cm 5

182 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB Resultat I bilaga 1 återfinns fältprotokoll med lägesangivelser, sediment- och provtagningsuppgifter för respektive station och i Bilaga 2 redovisas samtliga analysdata. Vid delområde 1 (Rådasjöns utlopp) kunde inte sedimenten provtas, då hela sträckan bestod av grövre oorganiska fraktioner som grus, sten och block. Vid delområde 4 (Stensjöns utlopp) var det inte möjligt att ta djupare sedimentproppar än 15 cm. Vid sandbanken i Stensjön (3b), där det var sand av samma typ som vid badplatsen togs prover på 0-15 cm. Samtliga sedimentprover bestod av sand, med något inslag av silt. I några prover, framför allt vid delområde 2 (Ståloppet), fanns det mycket växtdelar. I övrigt var det mycket lite organiskt sediment i proverna vilket också kan ses i låga glödförluster (Tabell 3-1 och Bilaga 2). Resultaten från sedimentanalyserna visade generellt på mycket låga till låga halter av metaller med några enstaka värden där halterna var måttligt höga (Tabell 3-1). Detta kan till viss del sägas vara ett förväntat resultat eftersom metaller i mycket stor utsträckning binds till organiskt material. I det djupare provet (10-20 cm) vid station 5 Grevedämmet var dock halten av bly förhöjd enligt de kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME och blyhalten låg över den haltgräns (91 mg/kg) där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (Tabell 3-1). Halterna av summan av PAH-11 bedömdes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder vara låga till måttligt höga i samtliga sedimentprover förutom i det djupare skiktet (10-20 cm) vid station 5 i Grevedämmet där halten bedömdes vara mycket hög (Tabell 3-2). I detta prov bedömdes halterna av samtliga elva PAH-komponenter som mycket höga. Tabell 3-1. Torrsubstans (%), glödförlust (% av torrsubstans) och metallhalter (mg/kg torrsubstans) för de åtta analyserade sedimentproverna. Värden med blå bakgrund indikerar måttligt höga halter (klass 3) enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Övriga halter var låga eller mycket låga. Värden med röd bakgrund avser bedömning enligt CCME, där halten överstiger den gräns (PEL) där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Parameter 2 Stå- 2 Stå- 3 Inlopp 3 Inlopp 3b Sten- 4 Utlopp 5 Greve- 5 Greveloppet loppet Stensjön Stensjön sjön Stensjön dämmet dämmet (cm) Torrsubstans 47,1 39,2 59,9 49,4 83,7 48,2 78,5 52,3 Glödgningsförlust 8,4 13,1 3,5 7,1 0,3 9,8 0,6 7,9 Glödgningsrest 91,6 86,9 96,5 92,9 99,7 90,2 99,4 92,1 Metaller Arsenik, As <1.5 <1.6 <2.4 <2.5 <0.79 <1.1 <0.79 5,6 Bly, Pb 2,4 2 7,9 32 2, Kadmium, Cd <0.12 <0.13 0,38 0,52 <0.064 < ,071 1,1 Kobolt, Co 4,2 3,7 5,2 7,2 1,1 3,3 2,8 8,9 Koppar, Cu 4,9 5,2 6,2 15 1,7 4, Krom, Cr 7,8 6, ,6 3,2 5,2 32 Nickel, Ni 3,4 3,3 3,3 7,5 0,91 2,2 2,5 9,7 Vanadin, V ,6 8, Zink, Zn

183 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB 2011 Speciellt höga halter uppmättes av pyren, antracen, och fluoranten där halterna var mer än tio gånger högre än Naturvårdsverkets gränser till mycket höga halter (Tabell 3-2 och 3-4). För cancerogena PAH-komponenter som bens(a)antracen och chrysen/trifenylen var motsvarande halter ungefär åtta gånger högre. För PAH-komponenten antracen noterades även mycket höga halter vid flera stationer, t.ex. vid station 2 i Ståloppet och i sandbanken i 3b Stensjön (Tabell 3-2). Det skall här betonas att det saknas fullständiga svenska kriterier för utvärdering av organiska miljögifter i sediment i sötvattensmiljö. Som jämförelse har därför kanadensiska bedömningsgrunder för PAH i sediment också använts. De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME är till skillnad från de svenska effektrelaterade. För de PAH-komponenter som det finns riktvärden för visar CCME:s bedömningsgrunder i stort på liknande mönster som den svenska bedömningsgrunden och flertalet PAHkomponenter i sedimentet från station 5 Grevedämmet (10-20 cm) bedöms ha värden som är högre än den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (PEL) (Tabell 3-3 och 3-4). Tabell 3-2. Halter av PAH (µg/kg torrsubstans) i de åtta analyserade sedimentproverna samt bedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Röd bakgrund indikerar mycket höga halter (klass 5), orange bakgrund indikerar höga halter (klass 4) och blå bakgrund indikerar måttligt höga halter (klass 3). Övriga halter bedöms som låga eller är under rapporteringsgränsen. För fem komponenter saknas bedömningsgrunder (*). Parameter 2 Stå- 2 Stå- 3 Inlopp 3 Inlopp 3b Sten- 4 Utlopp 5 Greve- 5 Greveloppet loppet Stensjön Stensjön sjön Stensjön dämmet dämmet (cm) Acenaften* < <10 < Acenaftylen* <10 <10 <10 <10 <10 < Antracen 340 <10 < < Benso(a)antracen 10 <10 <10 <10 <10 < Benso(a)pyren <10 <10 <10 <10 <10 < Benso(b)fluoranten 22 < <10 < Benso(ghi)perylen 13 <10 <10 15 <10 < Benso(k)fluoranten <10 <10 <10 11 <10 < Chrysen/Trifenylen 16 < <10 < Dibenso(a,h)antracen* <10 <10 <10 <10 <10 <10 < Fenantren 24 < < Fluoranten 23 < < Fluoren* < Indeno(1,2,3-cd)pyren <10 <10 <10 15 <10 < Naftalen* <100 <100 <100 <100 <100 <100 < Pyren 43 < < SUMMA PAH-16* SUMMA PAH-11 <521 <110 <137 <200 <359 <110 < SUMMA PAH-cancerogena* <88 <70 <83 <113 <70 <70 <

184 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB 2011 Tabell 3-3. Halter av PAH (µg/kg torrsubstans) i de åtta analyserade sedimentproverna samt bedömningar enligt CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). Röd bakgrund visar halter som överstiger PEL (Probable Effect Level), som är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Grön bakgrund visar halter som understiger tröskelvärdet ISQG (Interim Sediment Quality Guidelines), som är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. För flera komponenter är rapporteringsgränsen för hög för att kunna bedömas som halter under ISQG. Blå bakgrund visar halter i intervallet mellan ISQG och PEL och kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder emellanåt. För fyra PAH-komponenter saknas bedömningsgrunder (*). Parameter 2 Stå- 2 Stå- 3 Inlopp 3 Inlopp 3b Sten- 4 Utlopp 5 Greve- 5 Greveloppet loppet Stensjön Stensjön sjön Stensjön dämmet dämmet (cm) Acenaften < <10 < Acenaftylen <10 <10 <10 <10 <10 < Antracen 340 <10 < < Benso(a)antracen 10 <10 <10 <10 <10 < Benso(a)pyren <10 <10 <10 <10 <10 < Benso(b)fluoranten* 22 < <10 < Benso(ghi)perylen* 13 <10 <10 15 <10 < Benso(k)fluoranten* <10 <10 <10 11 <10 < Chrysen/Trifenylen 16 < <10 < Dibenso(a,h)antracen <10 <10 <10 <10 <10 <10 < Fenantren 24 < < Fluoranten 23 < < Fluoren < Indeno(1,2,3-cd)pyren* <10 <10 <10 15 <10 < Naftalen <100 <100 <100 <100 <100 <100 < Pyren 43 < < Tabell 3-4. Bedömningsgrunder för PAH (µg/kg torrsubstans) enligt Naturvårdsverket och CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment) Parameter Naturvårdsverketverkets Naturvårds- CCME CCME gräns till gräns till ISQG 1 PEL 2 hög halt mkt hög halt Acenaften - - 6,71 88,9 Acenaftylen - - 5, Antracen >8 >30 46,9 245 Benso(a)antracen >35 >110 31,7 385 Benso(a)pyren >60 >180 31,9 782 Benso(b)fluoranten >150 > Benso(ghi)perylen >100 > Benso(k)fluoranten >50 > Chrysen/Trifenylen >50 >180 57,1 862 Dibenso(a,h)antracen - - 6, Fenantren >30 >100 41,9 515 Fluoranten >80 > Fluoren ,2 144 Indeno(1,2,3-cd)pyren >170 > Naftalen ,6 391 Pyren >50 > SUMMA PAH-11 >800 > Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 8

185 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB 2011 Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Av tabell 3-5 framgår att halterna i det ytligare sedimentprovet (0-10 cm) från station 5 vid Grevedämmet understiger riktvärdena för känslig markanvändning och att det djupare provet (10-20 cm) understiger riktvärden för mindre känslig markanvändning. Tabell 3-5. Jämförelser av halter av PAH vid station 5-Grevedämmet med generella riktvärden för förorenad mark enligt Naturvårdsverket. PAH- Riktvärde KM Riktvärde MKM Grevedämmet Grevedämmet fraktion Känslig markanvändning. Mindre känslig markanvändning cm cm mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS PAH L <0,13 2,6 PAH M <0,32 6,7 PAH H <0,31 6,1 1 PAH med låg molekylvikt 2 PAH med medelhög molekylvikt 3 PAH med hög molekylvikt 4. Slutsats Resultatet från undersökningar av metaller i sediment i Ståloppet, Stensjöns inlopp- och utlopp samt vid Grevedämmet visar på låga till måttligt höga halter av metaller. Enligt kanadensiska bedömningsgrunder bedöms dock halten av bly i det djupare sedimentprovet vid Grevedämmet kunna ge skador på akvatiska organismer. Halterna av PAH, mätt som PAH-11, bedömdes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder som låga till måttligt höga utom i det djupare sedimentprovet vid Grevedämmet, där halterna bedömdes som mycket höga. Halterna av antracen var höga eller mycket höga i fem av de åtta undersökta sedimentproven. Enligt kanadensiska bedömningsgrunder uppmättes det vid Grevedämmet halter av flertalet analyserade PAH-komponenter som överskred den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Den samlade bedömningen vad gäller PAH är att de undersökta sedimenten är lågt till måttligt förorenade, utom vid Grevedämmet där sedimenten kan bedömas vara kraftigt förorenade. Vid jämförelse med generella riktvärden för förorenad mark kan konstateras att halterna av PAH i det djupare sedimentprovet vid Grevedämmet understiger riktvärdena för mindre känslig markanvändning. 9

186 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB Referenser CCME - Canadian Council of Ministers of the Environment Canadian sediment quality guidelines for the protection of aquatic life. Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: kust och hav. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark. Naturvårdsverket Rapport

187 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB 2011 Bilaga 1. Fältprotokoll sediment 11

188 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB Rådasjöns utlopp, nedströms bron Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Rådasjöns utlopp Län: Västra Götaland Lokalnummer: 1 Kommun: Mölndal Lokalnamn: nedströms bron Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): - Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): - Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): - Metodik: - Antal delprov: 0 Lokaluppgifter Provdjup: - Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 19 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - Ström (ja/nej): ja Bottensubstrat Dy: - Myrmalm: - Gyttja: - Rotad bottenvegetation: - Lera: - Svavelväte: - Sand: - Sedimentfärg: - Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Kommentar Prover kunde inte tas på grund av att botten betsod av grova oorganiska fraktioner som sten och block. Foto 12

189 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB Ståloppet, 150 m uppströms Stensjön Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Ståloppet Län: Västra Götaland Lokalnummer: 2 Kommun: Mölndal Lokalnamn: 150 m uppströms Stensjön Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 30 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-10 och Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: SS-EN ISO :1995 Antal delprov: 3 Lokaluppgifter Provdjup: 1 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 19 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - Ström (ja/nej): nej Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10 YR 4/2. Mörk gulbrun Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Kommentar Foto Sedimentet bestod av något siltig sand med mycket sparsamt inslag av gyttja i ytligaste delen. Växtdelar förekom rikligt i hela sedimentproppen. Sedimentet saknade lukt och var jämnt färgat. 13

190 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB Inlopp till Stensjön, 20 m uppströms bron Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Inlopp till Stensjön Län: Västra Götaland Lokalnummer: 3 Kommun: Mölndal Lokalnamn: 20 m uppströms bron Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 30 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-10 och Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: SS-EN ISO :1995 Antal delprov: 3 Lokaluppgifter Provdjup: 1 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 19 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - Ström (ja/nej): nej Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10 YR 4/2. Mörk gulbrun Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Kommentar Foto Sedimentet bestod av något siltig sand med mycket sparsamt inslag av gyttja i ytligaste delen. Växtdelar förekom måttligt i hela sedimentproppen. Sedimentet saknade lukt och var jämnt färgat. 14

191 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB b. Stensjön, sandbank vid badplats Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stensjön Län: Västra Götaland Lokalnummer: 3b Kommun: Mölndal Lokalnamn: sandbank vid badplats Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 30 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-15 Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: SS-EN ISO :1995 Antal delprov: 3 Lokaluppgifter Provdjup: 0,7 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 19 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - Ström (ja/nej): nej Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: nej Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10 YR 4/2. Mörk gulbrun Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Kommentar Sedimentet bestod av sand. Växtdelar förekom ej och sedimentet saknade lukt. Vid ca 20 cm fanns inslag av mörkare delar (mörkt grå). Foto 15

192 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB Stensjöns utlopp, 100 m uppströms Stensjö dämme Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Stensjöns utlopp Län: Västra Götaland Lokalnummer: 4 Kommun: Mölndal Lokalnamn: 100 m uppströms Stensjö dämme Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 15 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-15 Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: SS-EN ISO :1995 Antal delprov: 3 Lokaluppgifter Provdjup: 1,8 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 19 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - Ström (ja/nej): svagt strömmande Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: 10 YR 4/2. Mörk gulbrun Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Kommentar Sedimentet bestod av något siltig sand med mycket sparsamt inslag av gyttja i ytligaste delen. Växtdelar förekom rikligt hela sedimentproppen. Sedimentet saknade lukt och var relativt jämnt färgat. Foto 16

193 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB Grevedämmet, under järnvägsbron Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Grevedämmet Län: Västra Götaland Lokalnummer: 5 Kommun: Mölndal Lokalnamn: under järnvägsbron Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Göta älv Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 30 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-10 och Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: SS-EN ISO :1995 Antal delprov: 3 Lokaluppgifter Provdjup: 0,2 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 19 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - Ström (ja/nej): nej Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: ja Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: gulbrun till mörkgrå Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Kommentar Sedimentet bestod av något siltig sand med mycket sparsamt inslag av gyttja i ytligaste delen. Växtdelar förekom relativt sparsamt. Sedimentet saknade lukt, men upptagna proppar varierade i färg från gulbrun till mörkt grå. Foto 17

194 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB

195 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB 2011 Bilaga 2. Sediment analysdata 19

196 Mölndals Kvarnby - sediment Medins Biologi AB 2011 Parameter Metod Enhet 2 Ståloppet 2 Ståloppet 3 Inlopp Stensjön 3 Inlopp Stensjön 3b Stensjön 4 Stensjöns utl. 5 Grevedämmet 5 Grevedämmet (0-10 cm) (10-20 cm) (0-10 cm) (10-20 cm) (0-15 cm) (0-15 cm) (0-10 cm) (10-20 cm) Provtagningsdatum Torrsubstans SS-EN 12880, utg 1 % 47,1 39,2 59,9 49,4 83,7 48,2 78,5 52,3 Glödgningsförlust SS-EN 12879, utg 1 % av TS 8,4 13,1 3,5 7,1 0,3 9,8 0,6 7,9 Glödgningsrest SS-EN 12879, utg 1 % av TS 91,6 86,9 96,5 92,9 99,7 90,2 99,4 92,1 PAH-16 Acenaften GC/MS ug/kg TS < <10 < Acenaftylen GC/MS ug/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 < Antracen GC/MS ug/kg TS 340 <10 < < Benso(a)antracen GC/MS ug/kg TS 10 <10 <10 <10 <10 < Benso(a)pyren GC/MS ug/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 < Benso(b)fluoranten GC/MS ug/kg TS 22 < <10 < Benso(ghi)perylen GC/MS ug/kg TS 13 <10 <10 15 <10 < Benso(k)fluoranten GC/MS ug/kg TS <10 <10 <10 11 <10 < Chrysen/Trifenylen GC/MS ug/kg TS 16 < <10 < Dibenso(a,h)antracen GC/MS ug/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 < Fenantren GC/MS ug/kg TS 24 < < Fluoranten GC/MS ug/kg TS 23 < < Fluoren GC/MS ug/kg TS < Indeno(1,2,3-cd)pyren GC/MS ug/kg TS <10 <10 <10 15 <10 < Naftalen GC/MS ug/kg TS <100 <100 <100 <100 <100 <100 < Pyren GC/MS ug/kg TS 43 < < Metaller Arsenik, As SS-EN ISO mg/kg TS <1.5 <1.6 <2.4 <2.5 <0.79 <1.1 <0.79 5,6 Bly, Pb SS-EN ISO mg/kg TS 2,4 2 7,9 32 2, Kadmium, Cd SS-EN ISO mg/kg TS <0.12 <0.13 0,38 0,52 <0.064 < ,071 1,1 Kobolt, Co SS-EN ISO mg/kg TS 4,2 3,7 5,2 7,2 1,1 3,3 2,8 8,9 Koppar, Cu SS-EN ISO mg/kg TS 4,9 5,2 6,2 15 1,7 4, Krom, Cr SS-EN ISO mg/kg TS 7,8 6, ,6 3,2 5,2 32 Nickel, Ni SS-EN ISO mg/kg TS 3,4 3,3 3,3 7,5 0,91 2,2 2,5 9,7 Vanadin, V SS-EN ISO mg/kg TS ,6 8, Zink, Zn SS-EN ISO mg/kg TS

197 Bilaga 4. Undersökningar av sediment vid Grevedämmet

198

199 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Alf Engdahl Ulf Ericsson Per-Anders Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

200 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Projektnummer Kund 2242 Mölndals kvarnby Version Datum Titel Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Författare Kvalitetsgranskning Alf Engdahl Ulf Ericsson Per-Anders Nilsson Ulf Ericsson Framsidefoto: Sammanflödet av södra och norra grenen vid Grevedämmet, Medins Biologi AB. 2

201 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Resultat Allmänt Metaller PAH - Polycykliska aromatiska kolväten PCB - Polyklorerade bifenyler Dioxin och dioxinlika PCB Alifatiska och aromatiska kolväten Samlad bedömning Referenser Bilaga 1. Fältprotokoll sediment Bilaga 2. Sediment analysdata

202 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 1. Inledning Vid undersökningar av miljögifter i sediment uppmättes det i juni 2011 förhöjda halter av PAH i en provpunkt vid Grevedämmet (Engdahl, Ericsson & Nilsson 2011). Under oktober 2011 och i januari 2012 genomfördes därför kompletterande provtagningar i området. Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Mölndals Kvarnby och behandlar resultaten från undersökningar av sediment vid sex provpunkter i området kring Grevedämmet (Figur 1-1 och Tabell 1-1) b 6a 5a 5b Figur 1-1. Provpunkter där sedimentundersökning genomförts i oktober 2011 och januari 2012 (utdrag från Lantmäteriets gröna karta på cd-rom). Tabell 1-1. Förklaring till benämning av provpunkter samt provtagningsdatum. Nr Delområde Lokal Datum 5a Grevedämmet Vattenområde vid järnvägsbron b Grevedämmet Fastmarksområde vid järnvägsbron a Södra grenen Vid gamla skolan b Södra grenen Innan sammanflöde med norra grenen Uppströms Kvarnbyfallet Sammanflödet norra och södra grenen Norra grenen Lugnflytsområdet

203 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 2. Metodik Sedimentprovtagning utfördes och av personal från Medins Biologi AB. I Bilaga 1 redovisas fältprotokoll med lägesangivelser (RT90 2,5 gonv), provtagnings- och lokaluppgifter samt beskrivningar av sediment och kommentarer. I Bilaga 2 redovisas samtliga analysdata. Sedimentprov togs vid fem stationer i området kring Grevedämmet (Figur 1-1 och Tabell 1-1). Proverna togs med en sedimenthämtare av typen Kajak Corer enligt standardiserad metod (SS-EN ISO :1995), samt enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Kust och hav/sötvatten Metaller i sediment Vid varje station togs 2-5 sedimentproppar (Bilaga 1). Från varje sedimentpropp togs sedan delprover ut enligt specifikation i Tabell 2-1. Proverna för respektive nivå och station blandades sedan till ett samlingsprov. Sedimentproverna förvarades mörkt och svalt och skickades till Alcontrol i Linköping som utförde kemiska analyser enligt Tabell 2-2. Prover som inte analyserades, samt dublettprover sparades i kyl. Resultaten har utvärderats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 1999 a och b) samt även enligt kanadensiska bedömningsgrunder (CCME 2001). De kanadensiska bedömningsgrunderna är effektrelaterade med angivna gränser för halter där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan (IQSG) samt där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (PEL). Se även Tabell 3-5. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Riktvärdena är inte avsedda att använda som miljökvalitetsmål utan anger en föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i det sammanhang som marken skall användas till. Tabell 2-1. Uttagna sedimentskikt från de provtagna stationerna. Nr Delområde Lokal Uttagna skikt (cm) 5a Grevedämmet Vattenområde vid järnvägsbron 0-10, 10-20, b Grevedämmet Fastmarksområdet vid järnvägsbron a Södra grenen Vid gamla skolan b Södra grenen Innan sammanflöde med norra grenen Uppstr. Kvarnbyfallet Sammanflödet av norra och södra grenen 0-10, Norra grenen Lugnflytsområdet 0-30 Tabell 2-1. Utförda sedimentkemiska analyser. Nr Lokal Hel profil 0-10 cm cm cm 5a Grevedämmet, vattenområde 5b Grevedämmet, fastmarksområde PAH, metaller 6a Södra grenen, gamla skolan PAH, metaller 6b Södra grenen, innan sammanflöde PAH, metaller PAH, PCB, dioxin 7 Sammanflödet, norra och södra grenen PAH, metaller PAH, metaller PAH 8 Norra grenen, lugnflytsområdet PAH, metaller, alifater, aromater 5

204 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 3. Resultat 3.1 Allmänt I bilaga 1 återfinns fältprotokoll med lägesangivelser, sediment- och provtagningsuppgifter för respektive station och i Bilaga 2 redovisas samtliga analysdata. Flera av de områden där sedimentprovtagning var planerat att utföras var i miljöer med strömmande vatten där bottensubstratet i huvudsak bestod av hårdbotten, dvs. grövre oorganiskt material som sand, grus och sten. För att kunna genomföra provtagningen och nå önskade penetreringsdjup valdes lokala platser med lägre vattenhastigheter, där finare material av både oorganiskt och organiskt ursprung har möjlighet att sedimentera. Detta innebär att resultaten av de kemiska analyserna sannolikt speglar de högsta halterna i respektive provområde, eftersom metaller och organiska miljögifter i mycket stor utsträckning binds till organiskt material. Samtliga sedimentprover bestod av siltig sand, med något inslag av gyttja och relativt mycket växtdelar. I något prov, framför allt vid delområde 6b (Södra grenen), var inslaget av gyttja något större än i övriga prover. Sammantaget var det dock relativt lite organiskt sediment i proverna vilket också kan ses i låga glödförluster (Tabell 3-1 och Bilaga 2). Tabell 3-1. Torrsubstans (%), glödförlust (% av torrsubstans) och glödrest (% av torrsubstans) för de analyserade sedimentproverna. Parameter 5b Greve- 6a Södra 6b Södra 7 Uppströms 7 Uppströms 8 Norra dämmet grenen vid grenen innan Kvarnbyfallet Kvarnbyfallet grenen, lugnlandområde gamla skolan sammnflöde sammanflödet sammanflödet flytsområdet 0-50 cm 0-10 cm 0-40 cm 0-10 cm cm 0-30 cm Torrsubstans 70,5 50,2 26,6 51,3 59,5 65,6 Glödförlust 2,7 11,8 14,9 6,3 5,1 4,8 Glödrest 97,3 88,2 85,1 93,7 94,9 95,2 3.2 Metaller Resultaten från sedimentanalyserna visade generellt på låga till måttligt höga halter av de undersökta metallerna (Tabell 3-2). Av kobolt, koppar och vanadin uppmättes dock förhöjda halter vid provpunkt 6a vid gamla skolan (Tabell 3-2). Vid denna provpunkt var också halten av zink tydligt förhöjd enligt de kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME och halten låg över den gräns på 315 mg/kg där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Förutom för zink så understiger samtliga uppmätta metallhalter Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på mindre känslig markanvändning (MKM). 6

205 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Tabell 3-2. Metallhalter (mg/kg torrsubstans) för de analyserade sedimentproverna. Värden med grön bakgrund indikerar måttligt höga halter och blå bakgrund indikerar höga halter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Övriga halter bedömdes vara låga eller mycket låga. Metaller 5b Greve- 6a Södra 6b Södra 7 Uppströms 7 Uppströms 8 Norra dämmet grenen vid grenen innan Kvarnbyfallet Kvarnbyfallet grenen, lugnlandområde gamla skolan sammnflöde sammanflödet sammanflödet flytsområdet 0-50 cm 0-10 cm 0-40 cm 0-10 cm cm 0-30 cm Arsenik, As 2,6 5,1 5,2 2,7 2,2 2,1 Bly, Pb Kadmium, Cd 0,35 0,80 2,0 0,51 0,49 0,37 Kobolt, Co 5, ,6 7,5 7,7 Koppar, Cu Krom, Cr Nickel, Ni 5, , Vanadin, V Zink, Zn PAH - Polycykliska aromatiska kolväten Halterna av summan av PAH-11 bedömdes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder vara mycket höga i samtliga analyserade sedimentprover (Tabell 3-3). Även halterna av samtliga elva enskilda PAH-komponenter bedömdes som mycket höga eller höga (Tabell 3-3 och 3-5). Speciellt belastat av PAH var provpunkt 8 i norra grenen med ungefär 30 gånger högre halt än Naturvårdsverkets gräns till mycket hög halt (Tabell 3-3 och 3-5). För cancerogena PAH-komponenter som bens(a)antracen och chrysen/trifenylen var motsvarande halter ungefär 50 gånger högre. Det skall här betonas att det saknas fullständiga svenska kriterier för utvärdering av organiska miljögifter i sediment i sötvattensmiljö. För att få en mer nyanserad bild av föroreningsgraden, speciellt i relation till biologiska risker, har kanadensiska bedömningsgrunder för PAH i sediment också använts. De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME är till skillnad från de svenska effektrelaterade. Enligt CCME:s bedömningsgrunder uppvisade ett flertal PAH-komponenter halter som översteg den gräns (PEL) där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (Tabell 3-4 och 3-5). Vid provpunkt 8 i norra grenen översteg halterna av samtliga bedömda PAH-komponenter avsevärt de riktvärden som anges av CCME. Vid provpunkterna i Grevedämmet (5a och 5b) samt vid provpunkt 7 (sammanflödet av södra och norra grenen) registrerades halter över effektnivån (PEL) för flera PAHkomponenter. Endast vid provpunkterna i södra grenen (6a och 6b) uppmättes halter som understeg PEL (Tabell 3-4). Vid provpunkt 5a i Grevedämmets vattenmiljö uppmättes de högsta halterna av PAH i sedimentskiktet cm. Tidigare undersökningar från juni 2011 visade på liknande förhållanden (Tabell 3-3). I det djupare skiktet (20-40 cm) samt i provpunkt 5b Grevedämmets landområde verkar halterna av PAH vara något lägre. Detta indikerar att föroreningarna av PAH inte ökar med ökat sedimentdjup i själva Grevedämmet. 7

206 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Tabell 3-3. Halter av PAH (µg/kg torrsubstans) i analyserade sedimentprover vid Grevedämmet med bedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). Röd bakgrund indikerar mycket höga halter (klass 5), blå bakgrund indikerar höga halter (klass 4). För fem komponenter saknas bedömningsgrunder (*). För jämförelse så redovisas även resultatet från juni 2011 vid provpunkt 5 - Grevedämmet vattenområde. Parameter 5 Grevedämmet 5a Grevedämmet 5a Grevedämmet 5b Grevedämmet vattenområde vattenområde vattenområde landområde cm cm cm 0-50 cm Acenaften* Acenaftylen* Antracen Benso(a)antracen Benso(a)pyren Benso(b)fluoranten Benso(ghi)perylen Benso(k)fluoranten Chrysen/Trifenylen Dibenso(a,h)antracen* Fenantren Fluoranten Fluoren* Indeno(1,2,3-cd)pyren Naftalen* Pyren SUMMA PAH SUMMA PAH SUMMA PAH-cancero gena Parameter 6a Södra 6b Södra 7 Uppströms 7 Uppströms 8 Norra grenen vid grenen innan Kvarnbyfallet Kvarnbyfallet grenen, lugngamla skolan sammnflöde sammanflödet sammanflödet flytsområdet 0-10 cm 0-40 cm 0-10 cm cm 0-30 cm Acenaften* < Acenaftylen* Antracen Benso(a)antracen Benso(a)pyren Benso(b)fluoranten Benso(ghi)perylen Benso(k)fluoranten Chrysen/Trifenylen Dibenso(a,h)antracen* Fenantren Fluoranten Fluoren* Indeno(1,2,3-cd)pyren Naftalen* Pyren SUMMA PAH SUMMA PAH SUMMA PAH-cancero gena 8

207 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Tabell 3-4. Halter av PAH (µg/kg torrsubstans) i analyserade sedimentprover vid Grevedämmet med bedömningar enligt CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). Röd bakgrund visar halter som överstiger PEL (Probable Effect Level), som är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande..blå bakgrund visar halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL och kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder emellanåt. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. För fyra PAH-komponenter saknas bedömningsgrunder (*). För jämförelse så redovisas även resultatet från juni 2011 vid provpunkt 5 - Grevedämmet vattenområde. Parameter 5 Grevedämmet 5a Grevedämmet 5a Grevedämmet 5b Grevedämmet vattenområde vattenområde vattenområde landområde cm cm cm 0-50 cm Acenaften Acenaftylen Antracen Benso(a)antracen Benso(a)pyren Benso(b)fluoranten* Benso(ghi)perylen* Benso(k)fluoranten* Chrysen/Trifenylen Dibenso(a,h)antracen Fenantren Fluoranten Fluoren Indeno(1,2,3-cd)pyren* Naftalen Pyren Parameter 6a Södra 6b Södra 7 Uppströms 7 Uppströms 8 Norra grenen vid grenen innan Kvarnbyfallet Kvarnbyfallet grenen, lugngamla skolan sammnflöde sammanflödet sammanflödet flytsområdet 0-10 cm 0-40 cm 0-10 cm cm 0-30 cm Acenaften < Acenaftylen Antracen Benso(a)antracen Benso(a)pyren Benso(b)fluoranten* Benso(ghi)perylen* Benso(k)fluoranten* Chrysen/Trifenylen Dibenso(a,h)antracen Fenantren Fluoranten Fluoren Indeno(1,2,3-cd)pyren* Naftalen Pyren

208 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Tabell 3-5. Bedömningsgrunder för PAH (µg/kg torrsubstans) enligt Naturvårdsverket 1999 och CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder emellanåt. Parameter Naturvårdsverket 1999 CCME Kanada hög halt mkt hög halt ISQG 1 PEL 2 Acenaften - - 6,71 88,9 Acenaftylen - - 5, Antracen >8 >30 46,9 245 Benso(a)antracen >35 >110 31,7 385 Benso(a)pyren >60 >180 31,9 782 Benso(b)fluoranten >150 > Benso(ghi)perylen >100 > Benso(k)fluoranten >50 > Chrysen/Trifenylen >50 >180 57,1 862 Dibenso(a,h)antracen - - 6, Fenantren >30 >100 41,9 515 Fluoranten >80 > Fluoren ,2 144 Indeno(1,2,3-cd)pyren >170 > Naftalen ,6 391 Pyren >50 > SUMMA PAH-11 >800 > Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Av tabell 3-6 framgår att det i samtliga sedimentprover har uppmätts halter av PAH som översteg riktvärden för känslig markanvändning (KM) men som understeg riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Undantaget är sedimentet från provpunkt 8 i norra grenen där halterna av PAH översteg även riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Tabell 3-6. Jämförelser av uppmätta halter (mg/kg ts) av PAH vid Grevedämmet med generella riktvärden för förorenad mark enligt Naturvårdsverket. Grön bakgrund indikerar halter under riktvärdet för känslig markanvändning, röd bakgrund indikerar halter över riktvärdet för känslig markanvändning och grå bakgrund indikerar halter över riktvärdet för mindre känslig markanvändning. 5a Grevedämmet 5a Grevedämmet 5b Grevedämmet 6a Södra grenen vattenområde vattenområde landområde vid gamla skolan PAH (10-20 cm) (20-40 cm) (0-50 cm) (0-10 cm) PAH L 1 0,5 0,5 0,6 0,2 PAH M 2 5,0 3,6 2,3 1,0 PAH H 3 4,9 2,0 3,2 1,7 6b Södra grenen 7 Uppströms 7 Uppströms 8 Norra grenen innan sammanflödet Kvarnbyfallet Kvarnbyfallet lugnflytsmed norra grenen sammanflödet sammanflödet området PAH (0-40 cm) (0-10 cm) (10-20 cm) (0-30 cm) PAH L 0,2 0,7 0,4 39 PAH M 1,5 2,1 3,4 53 PAH H 1,4 1,6 1,7 41 Riktvärden enligt Naturvårdsverket Känslig mark Mindre känslig mark 1 PAH med låg molekylvikt PAH med medelhög molekylvikt PAH med hög molekylvikt

209 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 3.4 PCB - Polyklorerade bifenyler Analyser av polyklorerade bifenyler (PCB) utfördes på ett sedimentprov från provpunkt 5a Grevedämmet vattenområde (nivå cm). Sju olika PCB-kongener analyserades. Halten av summa PCB-7 bedömdes som hög enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) (Tabell 3-7). De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME samt Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för PCB i sediment (Naturvårdsverket 2008) anger värden baserat på PCBtotal. Utgående från jämförelser med analyser av PCB-7 har det antagits att dessa utgör 20 procent av totala halten (www. naturvardsverket.se). I tabell 3-8 jämförs uppmätt halt (beräknad till PCB-total) enligt CCME:s bedömningsgrunder respektive Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Av tabellen framgår att halten något översteg Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för PCB i sediment och enligt CCME låg halten strax ovanför tröskelvärdet ISQG. Resultatet indikerar att skador på akvatiska organismer sannolikt uppträder relativt sällan. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Av tabell 3-9 framgår att det uppmätts halter av PCB som översteg riktvärden för känslig markanvändning (KM) men som understeg riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Tabell 3-7. Halter av PCB i analyserat sedimentprov från provpunkt 5a Grevedämmet vattenområde (10-20 cm) med bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). PCB Uppmätt halt Bedömning enligt Gräns för hög halt Gräns för mkt hög halt µg/kg ts Naturvårdsverket 1999 µg/kg ts µg/kg ts PCB28 <0,1 medelhög 0,2 <0,6 PCB52 0,83 mkt hög 0,2 <0,8 PCB101 0,87 hög 0,6 <2 PCB118 0,44 medelhög 0,6 <2 PCB138 1,7 hög 1,2 <4,1 PCB153 2,3 hög 0,3 <3,5 PCB180 0,95 hög 0,4 <1,9 S:a PCB7 7,1 hög 4 >15 Tabell 3-8. Jämförelse av halten PCB vid provpunkt 5a i Grevedämmet med Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde samt riktvärden från CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. (µg/kg torrsubstans) Parameter 5a Grevedämmet Gränsvärde i sediment CCME CCME Vattenområde (10-20 cm) Naturvårdsverket 2008 ISQG 1 PEL PCB total 35, , Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 11

210 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Tabell 3-9. Jämförelser av uppmätta halter (µg/kg ts) av PCB vid provpunkt 5a Grevedämmet vattenområde med generella riktvärden för förorenad mark enligt Naturvårdsverket. Grön bakgrund indikerar halter under riktvärdet för känslig markanvändning och röd bakgrund indikerar halter över riktvärdet för känslig markanvändning. Parameter Riktvärden enligt Naturvårdsverket 5a Grevedämmet Anmärkning Känslig mark Mindre känslig mark Vattenområde (10-20 cm) PCB PCB total 3.5 Dioxin och dioxinlika PCB Analyser av Dioxiner, dioxinlika PCB utfördes på ett sedimentprov från provpunkt 5a Grevedämmet vattenområde (nivå cm). För att kunna bedöma den totalt effekten av alla dioxinlika ämnen användes ett standardiserat ekvivaleringsverktyg där den samlade halten av dioxiner, furaner och dioxinlika PCBer uttrycks i TCDD-ekvivalenter (TEQ). TCDD avser dioxin-kongenen 2,3,7,8-tetraCDD som anses vara den mest toxiska. Varje kongen viktades genom multiplikation av halten med ett specifikt TEF-värde (Van den Berg et al. 2005), varefter produkterna summerades (Tabell 3-10). De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME samt Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för dioxin i sediment (Naturvårdsverket 2008) anger värden baserat enbart på de två 2,3,7,8-klorerade molekylerna TCDD och TCDF, vilka är de giftigaste och mest undersökta kongenerna. I tabell 3-11 jämförs beräknad halt vid provpunkt 5 i Grevedämmet med CCME:s bedömningsgrunder respektive Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Av tabellen framgår att halten betydligt översteg Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för dioxin i sediment. Enligt CCME var halten högre än PEL (Probable Effect Level). Resultatet indikerar att skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Förslag till gränsvärde för dioxinlika PCB anges av Naturvårdsverket till samma värde som för dioxiner, 0,85 ngteq (fisk) /kg ts. Beräkning av motsvarande TEQ-värde för provpunkt 5a vid Grevedämmet gav resultatet 0,3 ngteq (fisk), alltså något under Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Av tabell 3-12 framgår att det uppmättes halter av dioxin som översteg riktvärden för känslig markanvändning (KM) men som understeg riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). 12

211 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Tabell Uppmätta halter av dioxinlika PCB, dioxiner och furaner, samt beräknade toxiska ekvivalenter (TEQ). TEQ beräknas genom att multiplicera uppmätt halt med TEF (toxisk ekvivalensfaktor). Summa TEQ beräknas genom addition av de enskilda TEQ-produkterna. Parameter Uppmätt halt TEF TEQ ng/kg ts WHO 2005 ng/kg ts Dioxinlika PCB PCB 77 <100 0,0001 0,005 PCB 81 <100 0,0003 0,015 PCB , ,0042 PCB 114 <100 0, ,0015 PCB , ,0132 PCB 123 <100 0, ,0015 PCB 126 <100 0,1 5,0 PCB , ,0051 PCB 157 <100 0, ,0015 PCB , ,0108 PCB 169 <100 0,03 1,5 PCB 189 <100 0, ,0015 Summa TEQ 6,6 Dioxiner och furaner 2,3,7,8-tetraCDD < ,2,3,7,8-pentaCDD < ,2,3,4,7,8-hexaCDD <2 0,1 0,1 1,2,3,6,7,8-hexaCDD <2 0,1 0,1 1,2,3,7,8,9-hexaCDD 4,6 0,1 0,46 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD 55 0,01 0,55 oktaklordibensodioxin 660 0,0003 0,20 2,3,7,8-tetraCDF 590 0,1 59 1,2,3,7,8-pentaCDF 230 0,03 6,9 2,3,4,7,8-pentaCDF 100 0,3 30 1,2,3,4,7,8-hexaCDF 210 0,1 21 1,2,3,6,7,8-hexaCDF 54 0,1 5,4 1,2,3,7,8,9-hexaCDF 26 0,1 2,6 2,3,4,6,7,8-hexaCDF 20 0,1 2,0 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF 100 0,01 1,0 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF 43 0,01 0,43 oktaklordibensofuran 270 0,0003 0,081 Sum TEQ 132 Tabell Jämförelse av halter av dioxin vid provpunkt 5a i Grevedämmet med Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde samt riktvärden från CCME (enbart TCDD och TCDF) (ngteq (fisk)/ kg ts) PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. Halten i provpunkt 5a är justerad till att avse ngteq (fisk)/kg ts) Parameter 5a Grevedämmet Riktvärde i sediment CCME CCME Vattenområde (10-20 cm) Naturvårdsverket 2008 ISQG 1 PEL Dioxin 30,5 0,85 0,85 21,5 1 Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 13

212 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Tabell Jämförelser av uppmätta halter (ngteq/kg ts) av dioxiner vid provpunkt 5a Grevedämmet vattenområde med generella riktvärden för förorenad mark enligt Naturvårdsverket. Grön bakgrund indikerar halter under riktvärdet för känslig markanvändning och röd bakgrund indikerar halter över riktvärdet för känslig markanvändning. Parameter Riktvärden enligt Naturvårdsverket 5a Grevedämmet Anmärkning Känslig mark Mindre känslig mark Vattenområde (10-20 cm) Dioxin (TEQ) Inkl plana PCB 3.6 Alifatiska och aromatiska kolväten Vid provtagning av sedimenten vid provpunkt 8 i norra grenens lugnflytsområde uppfattades tydligt lukt av petroleum (Bilaga 1). Provet analyserades därför, förutom på PAH och metaller, också med avseende på alifater och aromater. De tyngsta alifaterna (>C 16 -C 35 ) uppmättes i en relativt hög halt (Tabell 3-13). Värdet understeg dock riktvärdet på 100 mg/kg ts som angivits som Nivå 1 av SGU (SGU 2000). Riktvärdet tolkas som en nivå under vilken ingen negativ effekt för människa eller miljö förväntas. Långa alifatiska kolkedjor finns naturligt i miljön och bakgrundshalter av dessa är således förväntade. Den noterade halten bedöms dock vara högre än vad som kan anses vara naturlig och har sannolikt också sitt ursprung från någon form av antropogen verksamhet. Kolkedjor av längden mellan C 16 -C 22 härrör främst från eldnings- och dieseloljor, medan kedjor med mer än 22 kolatomer företrädesvis förekommer i smörj- eller hydrauloljor. Även de tyngsta aromaterna uppmättes i relativt höga halter (Tabell 3-13). Fraktionen >C10-C16 motsvarar den aromatfraktion som ingår i bensin och diesel och består av tre olika PAH-komponenter. Fraktionen >C16-C35 kan förekomma i tyngre petroleumprodukter. Jämförelser har gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Av tabell 3-14 framgår att det uppmättes halter av alifater som understeg riktvärdet för känslig markanvändning (KM). För aromater uppmättes halter som översteg riktvärden för både känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Tabell Uppmätta halter i sediment av alifater och aromater vid provpunkt 8 i norra grenens lugnflytsområde. Petroleumprodukter/olja 8 Norra grenen, lugnflytsområde 0-30 cm (mg/kg ts) Alifater >C5-C8 <3 Alifater >C8-C10 <5 Alifater >C10-C12 <10 Alifater >C12-C16 <10 Alifater summa >C5-C16 <10 Alifater >C16-C35 60 Aromater >C8-C10 <0,8 Aromater >C10-C16 16 Aromater >C16-C

213 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Tabell Jämförelser av uppmätta halter (mg/kg ts) av alifater och aromater vid provpunkt 8 norra grenens lugnflytsområde med generella riktvärden för förorenad mark enligt Naturvårdsverket. Grön bakgrund indikerar halter under riktvärdet för känslig markanvändning, röd bakgrund indikerar halter över riktvärdet för känslig markanvändning och grå bakgrund indikerar halter över riktvärdet för mindre känslig markanvändning. Petroleum- Riktvärden enligt Naturvårdsverket 8 Norra grenen, lugn- produkter/olja Känslig mark Mindre känslig mark flytsområde (0-30 cm) Alifater >C16-C Aromater >C10-C Aromater >C16-C Samlad bedömning Resultatet från undersökningar av sediment vid Grevedämmet visade att området är relativt hårt belastat av flera olika typer av miljögifter. De högsta halterna i Grevedämmet vid provpunkt 5a har mätts upp i skiktet cm, vilket indikerar att föroreningarna är av äldre datum. Det kan dock inte uteslutas att det fortfarande pågår läckage av föroreningar från omgivande förorenad mark som belastar sedimenten i hela området vid Grevedämmet, men nu i något mindre omfattning. Sannolikt har det under en längre tidsperiod och från flera typer av verksamheter släppts ut miljögifter som dels transporterats vidare nedströms i Mölndalsån, men som också sedimenterat i området vid Grevedämmet. I flertalet sedimentprover och framför allt i provet från Norra grenen, uppmättes halter av PAH som bedöms kunna ge skador på akvatiska organismer. Undantaget var de två provpunkterna i södra grenen som uppvisade något lägre halter av PAH. Metallbelastningen bedömdes i stort vara relativt liten. Förhöjda halter uppmättes dock i södra grenen vid gamla skolan. Uppmätta halter av PCB och dioxiner i Grevedämmet vid provpunkt 5a var tydligt förhöjda och halterna av dioxin översteg förslag till gränsvärde enligt Naturvårdsverket och CCME:s riktvärden med tydlig risk för biologiska skador. Halterna av PCB var dock inte så höga att de bedömdes utgöra någon större risk för skador på akvatiska organismer. Halterna av miljögifter översteg Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. I norra grenen översteg dock halterna även riktvärden för mindre känslig markanvändning. 15

214 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 5. Referenser CCME - Canadian Council of Ministers of the Environment Canadian sediment quality guidelines for the protection of aquatic life. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A Undersökningar av sediment i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt vid Grevedämmet Version 3.0. Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: kust och hav. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark. Naturvårdsverket Rapport SGU Statens oljelagers miljöpolicy för miljösäkring. Sveriges Geologiska Undersökning/Statens oljelager. Appendix: Riktvärdeslista för föroreningshalter i mark, ytsediment, grundvatten och ytvatten. Van den Berg et al The 2005 World Health Organization Re-evaluation of Human and Mammalian Toxic Equivalency Factors For Dioxins and Dioxin-like Compounds. 16

215 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Bilaga 1. Fältprotokoll sediment 17

216 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 18

217 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 5A. Mölndalsån, Grevedämmet Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mölndalsån Län: Västra Götaland Lokalnummer: 5A Kommun: Mölndal Lokalnamn: Grevedämmet Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 40 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-10, 10-20, >20 Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: SS-EN ISO :1995 Antal delprov: 5 Lokaluppgifter Provdjup: 0,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,5 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - Ström (ja/nej): ja Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: ja Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: Mörk gulbrun Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Övrigt Fem sedimentproppar tagna i området som slagits ihop till samlingsprov för respektive skikt. Sedimentet bestod av något siltig sand med sparsamt inslag av gyttja i ytligaste delen. Växtdelar förekom relativt sparsamt. I skikt djupare än 30 cm ökade inslaget av lera. Sedimentet saknade lukt. Upptagna proppar varierade i färg från gulbrun till mörkt grå. 5B. Mölndalsån, Landområde, Grevedämmet Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mölndalsån Län: Västra Götaland Lokalnummer: 5B Kommun: Mölndal Lokalnamn: Landområde, Grevedämmet Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): spade Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 50 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): hel profil Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: - Antal delprov: 2 Lokaluppgifter Provdjup: 0 m Grumlighet: - Ytvattentemperatur: - Vattenfärg: - Bottenvattentemperatur ( C): - Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - Ström (ja/nej): - Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: ja Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: Mörk gulbrun till grå Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Övrigt Samlingsprov från två delområden i fastmarksområdet i Grevedämmet. Proverna dominerades av siltig sand med ökande inslag av lera från 30 cm. Ingen lukt noterades. 19

218 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 6A. Mölndalsån, Södra grenen, gamla skolan Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mölndalsån Län: Västra Götaland Lokalnummer: 6A Kommun: Mölndal Lokalnamn: Södra grenen, gamla skolan Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Ekmanhuggare Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 10 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-10 Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: - Antal delprov: 2 Lokaluppgifter Provdjup: 0,2 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 8,5 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - C Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - m Ström (ja/nej): ja Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: nej Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: brun Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Övrigt Prov togs i kanten i strömsträckan vid gamla skolan. Två delprover 0-10 cm slogs ihop till ett samlingsprov. Provtagning skedde med hjälp av ekmanhuggare. Provet dominerades av siltig sand med sparsamt inslag av gyttja. Ingen lukt noterades. 6B. Mölndalsån, Södra grenen innan sammanflöde Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mölndalsån Län: Västra Götaland Lokalnummer: 6B Kommun: Mölndal Lokalnamn: Södra grenen innan sammanflöde Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 40 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-40 Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: SS-EN ISO :1995 Antal delprov: 4 Lokaluppgifter Provdjup: 0,5 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 2 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - C Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - m Ström (ja/nej): ja Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: ja Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: gråbrun Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Övrigt Proverna togs i området med vass/vegetation i fårans östra kant. Det provtagna sedimentet bestod i huvudsak av gyttjig silt med sparsamt inslag av sand. Relativt mycket växtdelar vid 0-10 cm, avtagande med sedimentdjupet. Ingen lukt noterades. 20

219 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 7. Mölndalsån, Efter sammanflödet Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mölndalsån Län: Västra Götaland Lokalnummer: 7 Kommun: Mölndal Lokalnamn: Efter sammanflödet Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 20 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-10 och Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: SS-EN ISO :1995 Antal delprov: 5 Lokaluppgifter Provdjup: 0,7 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 2 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - C Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - m Ström (ja/nej): ja Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: ja Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: gråbrun Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Övrigt Proverna togs i område med vass/vegetation vid vägbron. Det provtagna sedimentet bestod i huvudsak av siltig sand med inslag av gyttja och grus. Relativt mycket växtdelar i proven, som avtog något med sedimentdjupet. Ingen lukt noterades. 8. Mölndalsån, Norra grenen lugnflytsområde Vattenområdesuppgifter Sjö/vattendrag: Mölndalsån Län: Västra Götaland Lokalnummer: 8 Kommun: Mölndal Lokalnamn: Norra grenen lugnflytsområde Top. Karta: 6B NO Huvudflodområde: 108 Lokalkoordinater: / Provtagningsuppgifter Datum: Utrustning (typ och nr): Kajak corer Provtagare: P. Nilsson/A. Engdahl Penetreringsdjup (cm): 30 Organisation: Medins Biologi AB Provskikt (cm): 0-30 Syfte: Underlag för MKB Samlingsprov (ja/nej): ja Metodik: SS-EN ISO :1995 Antal delprov: 4 Lokaluppgifter Provdjup: 0,7 m Grumlighet: klart Ytvattentemperatur: 2 C Vattenfärg: klart Bottenvattentemperatur ( C): - C Trofinivå: mesotrof Siktdjup: - m Ström (ja/nej): ja Bottensubstrat Dy: nej Myrmalm: nej Gyttja: ja Rotad bottenvegetation: ja Lera: nej Svavelväte: nej Sand: ja Sedimentfärg: grå Påverkan - styrka: saknas - styrka: - - styrka: - Övrigt Proverna togs i område med vass/vegetation. Det provtagna sedimentet bestod i huvudsak av siltig sand med inslag av gyttja och grus. Relativt mycket växtdelar i proven. Tydlig lukt av petroleum. 21

220 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 22

221 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Bilaga 2. Sediment analysdata 23

222 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB 24

223 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Provpunkt 5a Grevedämmet 5a Grevedämmet 5b Grevedämmet 6a Södra grenen 6b Södra grenen 7 Sammanflödet av 7 Sammanflödet av 8 Norra grenen Lokal vattenområde vattenområde landområde gamla skolan innan sammanflödet norra och södra grenen norra och södra grenen lugnflytsområdet Skikt cm cm 0-50 cm 0-10 cm 0-40 cm 0-10 cm cm 0-30 cm Provtagningsdatum Fysikaliska/kemiska egenskaper Torrsubstans % 50,4 67,4 70,5 50,2 26,6 51,3 59,5 65,6 Glödgningsförlust % av TS 9,3 3,5 2,7 11,8 14,9 6,3 5,1 4,8 Glödgningsrest % av TS 90,7 96,5 97,3 88,2 85,1 93,7 94,9 95,2 Metaller i fast material bestämda med ICP/AES Arsenik, As mg/kg TS 2,6 5,1 5,2 2,7 2,2 2,1 Bly, Pb mg/kg TS Kadmium, Cd mg/kg TS 0,35 0,8 2 0,51 0,49 0,37 Kobolt, Co mg/kg TS 5, ,6 7,5 7,7 Koppar, Cu mg/kg TS Krom, Cr mg/kg TS Nickel, Ni mg/kg TS 5, , Vanadin, V mg/kg TS Zink, Zn mg/kg TS Organiska miljöanalyser - Polyaromatiska föreningar Benso(a)antracen ug/kg TS Benso(a)pyren ug/kg TS Benso(b)fluoranten ug/kg TS Benso(k)fluoranten ug/kg TS Chrysen/Trifenylen ug/kg TS Dibenso(a,h)antracen ug/kg TS Indeno(1,2,3-cd)pyren ug/kg TS Acenaften ug/kg TS < Acenaftylen ug/kg TS Antracen ug/kg TS Benso(ghi)perylen ug/kg TS Fenantren ug/kg TS Fluoranten ug/kg TS Fluoren ug/kg TS Naftalen ug/kg TS Pyren ug/kg TS

224 Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Medins Biologi AB Provpunkt 5a Grevedämmet 8 Norra grenen Lokal vattenområde lugnflytsområdet Skikt Provtagningsdatum cm 0-30 cm Organiska miljöanalyser - Dioxiner/furaner 2378 TCDD ng/kg TS < PeCDD ng/kg TS < HxCDD ng/kg TS < HxCDD ng/kg TS < HxCDD ng/kg TS 4, HpCDD ng/kg TS 55 OCDD ng/kg TS TCDF ng/kg TS PeCDF ng/kg TS PeCDF ng/kg TS HxCDF ng/kg TS HxCDF ng/kg TS HxCDF ng/kg TS HxCDF ng/kg TS HpCDF ng/kg TS HpCDF ng/kg TS 43 OCDF ng/kg TS 270 Organiska miljöanalyser - Halogenerade aromatiska ämnen WHO-PCDD/F-TEQ Lower Bound ng/kg TS 130 WHO-PCDD/F-TEQ Upper Bound ng/kg TS 130 Organiska miljöanalyser - PCB dioxinlika 3,3',4,4'-TeCB, #77 ng/kg TS <100 3,4,4',5-TeCB, #81 ng/kg TS <100 2,3,3',4,4'-PeCB, #105 ng/kg TS 140 2,3,4,4',5-PeCB, #114 ng/kg TS <100 2,3',4,4',5-PeCB, #118 ng/kg TS 440 2'3,4,4',5-PeCB, #123 ng/kg TS <100 3,3',4,4',5-PeCB, #126 ng/kg TS <100 2,3,3',4,4',5-HxCB, #156 ng/kg TS 170 2,3,3',4,4',5'-HxCB, #157 ng/kg TS <100 2,3',4,4',5,5'-HxCB, #167 ng/kg TS 360 3,3',4,4',5,5'-HxCB, #169 ng/kg TS <100 2,3,3',4,4',5,5'-HpCB, #189 ng/kg TS <100 WHO-PCB-TEQ Lower Bound ng/kg TS <20 WHO-PCB-TEQ Upper Bound ng/kg TS <20 Organiska miljöanalyser - PCB 2,4,4'-TriCB, #28 ng/kg TS <100 2,2',5,5'-TeCB, #52 ng/kg TS 830 2,2',4,5,5'-PeCB, #101 ng/kg TS 870 2,3',4,4',5-PeCB, #118 ng/kg TS 440 2,2',3,4,4',5'-HxCB, #138 ng/kg TS ,2',4,4',5,5'-HxCB, #153 ng/kg TS ,2',3,4,4',5,5'-HpCB, #180 ng/kg TS 950 Summa PCB 7 st indikatorför. ng/kg TS 7100 Organiska miljöanalyser - Petroleumprodukter/olja Alifater >C5-C8 mg/kg TS <3 Alifater >C8-C10 mg/kg TS <5 Alifater >C10-C12 mg/kg TS <10 Alifater >C12-C16 mg/kg TS <10 Alifater summa >C5-C16 mg/kg TS <10 Alifater >C16-C35 mg/kg TS 60 Aromater >C8-C10 mg/kg TS <0,8 Aromater >C10-C16 mg/kg TS 16 Aromater >C16-C35 mg/kg TS 25 26

225 Bilaga 5. Undersökningar av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012

226

227 Undersökningar av sediment i norra grenen vid Grevedämmet våren 2012 Alf Engdahl Ulf Ericsson Per-Anders Nilsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

228 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Projektnummer Kund 2390 Mölndals kvarnby Version Datum Titel Undersökningar av sediment i norra grenen vid Grevedämmet i våren 2012 Författare Kvalitetsgranskning Alf Engdahl Ulf Ericsson Per-Anders Nilsson Ulf Ericsson Framsidesfoto:Norra grenen uppströms järnvägsbron vid Grevedämmet, Medins Biologi AB. 2

229 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Resultat Allmänt Metaller PAH - Polycykliska aromatiska kolväten PCB - Polyklorerade bifenyler Dioxin och dioxinlika PCB Alifatiska och aromatiska kolväten Samlad bedömning Referenser Bilaga 1. Fältprotokoll Bilaga 2. Analysdata

230 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 4

231 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 1. Inledning Vid undersökningar av miljögifter i sediment uppmättes det i juni 2011 förhöjda halter av PAH i en provpunkt vid Grevedämmet (Engdahl, Ericsson & Nilsson 2011). Under oktober 2011 och i januari 2012 genomfördes därför kompletterande provtagningar i området (Engdahl, Ericsson & Nilsson 2012). Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Mölndals Kvarnby och behandlar resultaten från ytterligare en undersökning av sediment vid en provpunkt i norra grenen vid Grevedämmet (Figur 1-1). Förutom provtagning av sediment utfördes också en sedimentsondering i norra grenen uppströms provpunkten (Figur 1-1). 9 Figur 1-1. Provpunkt 9 där sedimentundersökning genomfördes i maj Sedimentsondering utfördes utmed det gula fältet (utdrag från Lantmäteriets gröna karta på cd-rom). 5

232 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 2. Metodik Sedimentprovtagning utfördes av personal från Medins Biologi AB. I Bilaga 1 redovisas fältprotokoll med lägesangivelser (RT90 2,5 gonv), provtagnings- och lokaluppgifter samt beskrivningar av sediment och kommentarer. Sedimentprov togs vid en station i norra grenen vid Grevedämmet (Figur 1-1 och Figur 2-1). Proverna togs med en sedimenthämtare av typen Kajak Corer enligt standardiserad metod (SS-EN ISO :1995), samt enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Kust och hav/sötvatten Metaller i sediment Fem proppar togs upp och skiktet 0-15 cm från varje propp blandades ihop till ett samlingsprov. Proverna förvarades mörkt och svalt och skickades till Alcontrol i Linköping som utförde kemiska analyser av metaller, PAH, PCB, dioxiner, dioxinlika PCB samt alifater och aromater. Resultaten har utvärderats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 1999 a och b) samt även enligt kanadensiska bedömningsgrunder (CCME 2001). De kanadensiska bedömningsgrunderna är effektrelaterade med angivna gränser för halter där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan (IQSG) samt där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (PEL). Se även Tabell 3-4. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Riktvärdena är inte avsedda att använda som miljökvalitetsmål utan anger en föroreningshalt under vilken risken för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i det sammanhang som marken skall användas till. I samband med provtagning av sediment utfördes en översiktlig sedimentkartering från provpunkten och ca 100 meter uppströms (Figur 1-1). Ungefär var tionde meter penetrerades sedimentet med hjälp av en sonderingsstav. Figur 2-1. Provpunkt 9 i norra grenen uppströms järnvägsbron vid Grevedämmet. 6

233 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 3. Resultat 3.1 Allmänt I bilaga 1 återfinns fältprotokoll med lägesangivelser, sediment- och provtagningsuppgifter och i Bilaga 2 redovisas samtliga analysdata. Sedimentet vid provplatsen bestod av lerig silt med inslag av gyttja och något sand. Växtrester förekom sparsamt. Det organiska inslaget i sedimentet var lågt, vilket också kan ses i den låga glödförlusten (Bilaga 2). Penetreringsdjupet begränsades av fastare material och grövre substrat (sten) ca 15 cm ner i sedimentet. Med sonderingsstav kunde dock sedimenten penetreras ned till större djup än 0,5 meter. 3.2 Sondering av sediment Resultatet av sedimentsonderingen visade på en penetreringsgrad på >0,5 meter längs den sonderade sträckan (Figur 1-1). I området längst uppströms bestod bottenmaterialet dock av grövre oorganiska fraktioner som grus och sten, vilket medförde att det inte gick att penetrera sedimentet ner till 0,5 meter vid varje enskild sondering. 3.3 Metaller Resultaten visade överlag på mycket låga till låga halter av de undersökta metallerna (Tabell 3-2). Krom och nickel uppmättes dock i måttligt höga halter, men halterna låg i den lägre delen i intervallet. Enligt de kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME låg halterna av metaller under tröskelvärdet (ISQG) där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Samtliga uppmätta metallhalter understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Tabell 3-2. Uppmätta metallhalter vid provpunkt 9 i norra grenen i Grevedämmet. Metall Uppmätt halt Bedömning enligt mg/kg TS Naturvårdsverket halten är: Arsenik, As <2.3 mycket låg Bly, Pb 9,3 mycket låg Kadmium, Cd <0.19 mycket låg Kobolt, Co 7,6 låg Koppar, Cu 9,9 mycket låg Krom, Cr 37 måttligt hög Kvicksilver, Hg 0,031 mycket låg Nickel, Ni 16 måttligt hög Vanadin, V 41 låg Zink, Zn 40 mycket låg 7

234 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 3.4 PAH - Polycykliska aromatiska kolväten Halterna av summan av PAH-11 bedömdes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder vara medelhöga (Tabell 3-3). Halterna av de elva enskilda PAH-komponenterna bedömdes vara låga för fyra, medelhöga för tre, samt höga för fyra komponenter (Tabell 3-3 och 3-4). Det skall här betonas att det saknas fullständiga svenska kriterier för utvärdering av organiska miljögifter i sediment i sötvattensmiljö. För att få en kompletterande och i viss mån nyanserad bild av föroreningsgraden, speciellt i relation till biologiska risker, har kanadensiska bedömningsgrunder för PAH i sediment också använts. De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME är till skillnad från de svenska effektrelaterade. Enligt CCME:s bedömningsgrunder uppvisade enskilda PAH-komponenter låga till måttligt höga halter. Samtliga halter understeg den gräns (PEL) där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande och merparten av komponenterna låg under rapporteringsgränsen eller understeg tröskelvärdet (ISQG) där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan (Tabell 3-3 och 3-4). Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Tabell 3-3. Halter av PAH (µg/kg torrsubstans) i analyserat sedimentprov vid provpunkt 9 i norra grenen vid Grevedämmet samt bedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) och kanadensiska bedömningsgrunder från CCME. Parameter Uppmätt halt Bedömning enligt Bedömning enligt ug/kg TS Naturvårdsverket CCME Acenaften <10 - låg/måttlig Acenaftylen 95 - måttlig Antracen 14 hög låg Benso(a)antracen 35 medelhög måttlig Benso(a)pyren 25 medelhög låg Benso(b)fluoranten 41 låg - Benso(ghi)perylen 18 låg - Benso(k)fluoranten 14 låg - Chrysen/Trifenylen 34 medelhög låg Dibenso(a,h)antracen <10 - låg/måttlig Fenantren 58 hög måttlig Fluoranten 83 hög låg Fluoren <10 - låg Indeno(1,2,3-cd)pyren 19 låg - Naftalen <100 - låg/måttlig Pyren 67 hög måttlig SUMMA PAH-16 <633 låg/medlhög SUMMA PAH-11 <408 medelhög SUMMA PAHcancerogena <178 låg/medlhög 8

235 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Tabell 3-4. Bedömningsgrunder för PAH (µg/kg torrsubstans) enligt Naturvårdsverket 1999 och CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. PAH-komponent Naturvårdsverket 1999 CCME CCME hög halt ISQG 1 PEL 2 Acenaften - 6,71 88,9 Acenaftylen - 5, Antracen >8 46,9 245 Benso(a)antracen >35 31,7 385 Benso(a)pyren >60 31,9 782 Benso(b)fluoranten > Benso(ghi)perylen > Benso(k)fluoranten > Chrysen/Trifenylen >50 57,1 862 Dibenso(a,h)antracen - 6, Fenantren >30 41,9 515 Fluoranten > Fluoren - 21,2 144 Indeno(1,2,3-cd)pyren > Naftalen - 34,6 391 Pyren > SUMMA PAH-11 > Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 3.5 PCB - Polyklorerade bifenyler Analyser av polyklorerade bifenyler (PCB) gjordes av sju olika kongener. Halten av summa PCB-7 bedömdes som låg enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) (Tabell 3-5). De enskilda kongenerna uppmättes antingen under rapporteringsgränsen eller i låga halter (Tabell 3-5). De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME samt Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för PCB i sediment (Naturvårdsverket 2008) anger värden baserat på PCBtotal. Utgående från jämförelser med analyser av PCB-7 har det antagits att dessa utgör 20 procent av totala halten (www. naturvardsverket.se). I tabell 3-6 jämförs uppmätt halt (beräknad till PCB-total) enligt CCME:s bedömningsgrunder respektive Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Av tabellen framgår att halten låg långt under Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för PCB i sediment och tröskelvärdet (ISQG) för PCB som anges av CCME. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). 9

236 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Tabell 3-5. Halter av PCB i analyserat sedimentprov från provpunkt 9 i norra grenen i Grevedämmet med bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). PCB Uppmätt halt Bedömning enligt Gräns för medel- Gräns för hög halt (µg/kg ts) Naturvårdsverket 1999 hög halt (µg/kg ts) (µg/kg ts) PCB28 <0,1 låg/medelhög 0,06 0,2 PCB52 <0,1 låg/medelhög 0,06 0,2 PCB101 <0,1 låg 0,16 0,6 PCB118 <0,1 låg 0,15 0,6 PCB138 0,11 låg 0,3 1,2 PCB153 <0,1 låg/medelhög 0,03 0,3 PCB180 0,1 låg 0,1 0,4 Summa PCB7 0,21 låg 1,3 4 Tabell 3-6. Jämförelse av halten PCB vid provpunkt 9 i norra grenen vid Grevedämmet med Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde samt riktvärden från CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. (µg/kg torrsubstans) Parameter Norra grenen Gränsvärde i sediment CCME CCME Punkt 9 Naturvårdsverket 2008 ISQG 1 PEL 2 Beräknat värde PCB total 1, Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 3.6 Dioxin och dioxinlika PCB För att kunna bedöma den totalt effekten av alla dioxinlika ämnen användes ett standardiserat ekvivaleringsverktyg där den samlade halten av dioxiner, furaner och dioxinlika PCBer uttrycktes i TCDD-ekvivalenter (TEQ). TCDD avser dioxin-kongenen 2,3,7,8- tetracdd som anses vara den mest toxiska. Varje kongen viktades genom multiplikation av halten med ett specifikt TEF-värde (Van den Berg et al. 2005), varefter produkterna summerades (Tabell 3-7). De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME samt Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för dioxin i sediment (Naturvårdsverket 2008) anger värden baserat enbart på de två 2,3,7,8-klorerade molekylerna TCDD och TCDF, vilka är de giftigaste och mest undersökta kongenerna. I tabell 3-8 jämförs den beräknade halten vid provpunkt 9 med CCME:s bedömningsgrunder respektive Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Av tabellen framgår att halten på 2,1 ngteq (fisk) /kg ts översteg Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för dioxin i sediment samt tröskelvärdet ISQG som anges av CCME. Eftersom de två kongenerna ovan uppmättes i halter under rapporteringsgränsen blir bedömningen osäker och angiven halt får betraktas som ett maximalt värde. Den verkliga halten är sannolikt lägre och ligger i intervallet 0 2,1 ngteq (fisk) /kg ts. Resultatet indikerade att skador på akvatiska organismer förekommer i liten omfattning. 10

237 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Förslag till gränsvärde för dioxinlika PCB anges av Naturvårdsverket till samma värde som för dioxiner, 0,85 ngteq (fisk) /kg ts. Beräkning av motsvarande TEQ-värde för provpunkt 9 i norra grenen vid Grevedämmet gav resultatet 0,57 ngteq (fisk), alltså under Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Samtliga analysresultat av dioxinlika PCB låg under rapporteringsgränsen. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna av dioxiner och dioxinlika PCB understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Tabell 3-7. Uppmätta halter av dioxinlika PCB, dioxiner och furaner, samt beräknade toxiska ekvivalenter (TEQ). TEQ beräknas genom att multiplicera uppmätt halt med TEF (toxisk ekvivalensfaktor). Summa TEQ beräknas genom addition av de enskilda TEQ-produkterna. I kolumnen som anger upper bound har värdet under rapporteringsgränsen antagits vara det faktiska värdet. I kolumnen som anger lower bound har värden under rapporteringsgränsen satts till 0. Parameter Uppmätt halt TEF TEQ TEQ WHO 2005 upper bound lower bound ng/kg ts ng/kg ts ng/kg ts Dioxinlika PCB PCB 77 <100 0,0001 0,005 0 PCB 81 <100 0,0003 0,015 0 PCB 105 <100 0, , PCB 114 <100 0, , PCB 118 <100 0, , PCB 123 <100 0, , PCB 126 <100 0,1 5,0 0 PCB 156 <100 0, , PCB 157 <100 0, , PCB 167 <100 0, , PCB 169 <100 0,03 1,5 0 PCB 189 <100 0, , Summa TEQ 6,6 0 Dioxiner och furaner 2,3,7,8-tetraCDD < ,2,3,7,8-pentaCDD < ,2,3,4,7,8-hexaCDD <2 0,1 0,2 0 1,2,3,6,7,8-hexaCDD 2,2 0,1 0,22 0,22 1,2,3,7,8,9-hexaCDD 2,9 0,1 0,29 0,29 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD 20 0,01 0,2 0,2 oktaklordibensodioxin 95 0,0003 0,029 0,029 2,3,7,8-tetraCDF <2 0,1 0,2 0 1,2,3,7,8-pentaCDF 2,5 0,03 0,075 0,075 2,3,4,7,8-pentaCDF 2,4 0,3 0,72 0,72 1,2,3,4,7,8-hexaCDF 3,3 0,1 0,33 0,33 1,2,3,6,7,8-hexaCDF 4,9 0,1 0,49 0,49 1,2,3,7,8,9-hexaCDF 4,5 0,1 0,45 0,45 2,3,4,6,7,8-hexaCDF 11 0,1 1,1 1,1 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF 77 0,01 0,77 0,77 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF 22 0,01 0,22 0,22 oktaklordibensofuran 270 0,0003 0,081 0,081 Sum TEQ 9,4 5,0 11

238 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Tabell 3-8. Jämförelse av halter av dioxin vid provpunkt 9 i norra grenen vid Grevedämmet med Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde samt riktvärden från CCME (enbart TCDD och TCDF) i enheten ngteq (fisk)/ kg ts. PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. Halten i provpunkt 9 är justerad till att avse ngteq (fisk)/kg ts) Parameter Norra grenen Gränsvärde i sediment CCME CCME Punkt 9 Naturvårdsverket 2008 ISQG 1 PEL 2 Beräknat värde Dioxin 2,1 0,85 0,85 21,5 1 Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 3.7 Alifatiska och aromatiska kolväten Merparten av de analyserade komponenterna av alifatiska och aromatiska kolväten uppvisade halter under rapporteringsgränsen (Tabell 3-9). De tyngsta alifaterna (>C 16 -C 35 ) uppmättes dock i en relativt hög halt (Tabell 3-9). Värdet var i nivå med riktvärdet på 100 mg/kg ts som angivits som Nivå 1 av SGU (SGU 2000). Riktvärdet tolkas som en nivå under vilken ingen negativ effekt för människa eller miljö förväntas. Långa alifatiska kolkedjor finns dock naturligt i miljön i form av humus- och fulvosyror vilket gör att bakgrundshalter av dessa är förväntade. Antropogena kolkedjor av längden mellan C 16 -C 22 härrör främst från eldnings- och dieseloljor, medan kedjor med mer än 22 kolatomer företrädesvis förekommer i smörj- eller hydrauloljor. Jämförelser har gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna understeg/tangerade Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Tabell 3-9. Uppmätta halter i sediment av alifater och aromater vid provpunkt 9 i norra grenen vid Grevedämmet. Petroleumprodukter/olja Uppmätt halt (mg/kg ts) Alifater >C5-C8 <3 Alifater >C8-C10 <5 Alifater >C10-C12 <10 Alifater >C12-C16 <10 Alifater summa >C5-C16 <10 Alifater >C16-C Aromater >C8-C10 <0.8 Aromater >C10-C16 <2 Aromater >C16-C35 <1 12

239 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 4. Samlad bedömning Resultatet från undersökningen av sediment vid provpunkt 9 i norra grenen uppströms järnvägsbron vid Grevedämmet visade att området är relativt lågt belastat av miljögifter som metaller, PAH, PCB och dioxiner. Resultatet kan delvis sägas vara förväntat eftersom det provtagna området är beläget i norra grenens åfåra och inte utgörs av ackumulationsbotten med högt organiskt innehåll. Tidvis höga flöden medför att sedimenterat material omfördelas och spolas bort från platsen. Halterna av miljögifter understeg Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. 13

240 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 5. Referenser CCME - Canadian Council of Ministers of the Environment Canadian sediment quality guidelines for the protection of aquatic life. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A Undersökningar av sediment i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt vid Grevedämmet Version 3.0. Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Version 1.0. Medins Biologi AB. Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: kust och hav. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark. Naturvårdsverket Rapport SGU Statens oljelagers miljöpolicy för miljösäkring. Sveriges Geologiska Undersökning/Statens oljelager. Appendix: Riktvärdeslista för föroreningshalter i mark, ytsediment, grundvatten och ytvatten. Van den Berg et al The 2005 World Health Organization Re-evaluation of Human and Mammalian Toxic Equivalency Factors For Dioxins and Dioxin-like Compounds. 14

241 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Bilaga 1. Fältprotokoll 15

242 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Fältprotokoll för provtagning av sediment Projektnamn: Mölndals Kvarnby sediment Projektnr: 2390 Vattenområdesuppgifter Vatten: Mölndalsån Län: Västra Göraland Nr: 9 Kommun: Mölndalsån Lokalnamn: Norra grenen uppströms järnvägsbron Koordinater: / Flodområde: 108 Göta älv Koordinatsystem: RT90 2,5 gonv Lokaluppgifter Vattendjup (m): Vattentyp (hav/sjö/vdrag): 0,5 Vattendrag Grumlighet: Vattenfärg: klart klart Provtagningsuppgifter Sedimentbeskrivning (propp) Datum: Penetreringsdjup (cm): 15 Provtagare: P-A Nilsson/A Engdahl Blandningar (ja/nej): nej Organisation: Medins Biologi AB Lagerskillnader (ja/nej): nej Syfte: MKB Redoxgräns (ja/nej): nej Metodik: SS-EN ISO :1995 Redoxgräns (cm): - Utrustning: Kajak corer Färg: Brun Saml.prov ja/nej: ja Antal proppar: 5 Bottentyp: Transportbotten Sedimentbeskrivning (skikt) Skikt Nr (cm) Jordart (x) Färg Fasthet (x) Lukt (x) Växt- rester (x) Gasbubblor (x) dy gy le si sa gr dom* löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej brun x x x x si x x x x 2 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 3 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 4 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 5 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej *Dominerande jordart anges enligt: dy=dy, gy=gyttja, le=lera, si=silt, sa=sand, gr=grus Provuttag Nr Skikt (cm) 0-15 Antal burkar Provets märkning Kommentar plast glas 1 5 N grenen 0-10 cm Endast ett skikt togs ut för analys 5 Kompletterande information Penetreringsdjupet begränsades av fastare material och grövre substrat (sten) ca cm ner i sedimentet. Det upptagna sedimentet bestod av lerig silt med inslag av gyttja och något sand. Växtrester förekom sparsamt. Fem delprov togs på en tiometerssträcka och slogs sedan ihop till ett samlingsprov. Vattnet var lugnflytande i provområdet. 16

243 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Bilaga 2. Analysdata 17

244 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Torrsubstans % 34,8 Glödgningsförlust % av TS 17,1 Glödgningsrest % av TS 82,9 Metaller Arsenik, As mg/kg TS <2.3 Bly, Pb mg/kg TS 9,3 Kadmium, Cd mg/kg TS <0.19 Kobolt, Co mg/kg TS 7,6 Koppar, Cu mg/kg TS 9,9 Krom, Cr mg/kg TS 37 Kvicksilver, Hg mg/kg TS 0,031 Nickel, Ni mg/kg TS 16 Vanadin, V mg/kg TS 41 Zink, Zn mg/kg TS 40 Dioxiner/furaner 2378 TCDD ng/kg TS < PeCDD ng/kg TS < HxCDD ng/kg TS < HxCDD ng/kg TS 2, HxCDD ng/kg TS 2, HpCDD ng/kg TS 20 OCDD ng/kg TS TCDF ng/kg TS < PeCDF ng/kg TS 2, PeCDF ng/kg TS 2, HxCDF ng/kg TS 3, HxCDF ng/kg TS 4, HxCDF ng/kg TS 4, HxCDF ng/kg TS HpCDF ng/kg TS HpCDF ng/kg TS 22 OCDF ng/kg TS 270 Rec 2378 TCDD Extr spike % 65 Rec PeCDD Extr spike % 68 Rec HxCDD Extr spike % 83 Rec HxCDD Extr spike % 63 Rec HpCDD Extr spike % 66 Rec OCDD Extr spike % 56 Rec 2378 TCDF Extr spike % 69 Rec PeCDF Extr spike % 43 Rec PeCDF Extr spike % 69 Rec HxCDF Extr spike % 68 Rec HxCDF Extr spike % 60 Rec HxCDF Extr spike % 69 Rec HxCDF Extr spike % 73 Rec HpCDF Extr spike % 73 Rec HpCDF Extr spike % 60 Rec OCDF Extr spike % 52 Organiska miljöanalyser - Halogenerade aromatiska ämnen WHO-PCDD/F-TEQ Lower Bound ng/kg TS 5 WHO-PCDD/F-TEQ Upper Bound ng/kg TS 9,4 18

245 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB PCB dioxinlika 3,3',4,4'-TeCB, #77 ng/kg TS <100 3,4,4',5-TeCB, #81 ng/kg TS <100 2,3,3',4,4'-PeCB, #105 ng/kg TS <100 2,3,4,4',5-PeCB, #114 ng/kg TS <100 2,3',4,4',5-PeCB, #118 ng/kg TS <100 2'3,4,4',5-PeCB, #123 ng/kg TS <100 3,3',4,4',5-PeCB, #126 ng/kg TS <100 2,3,3',4,4',5-HxCB, #156 ng/kg TS <100 2,3,3',4,4',5'-HxCB, #157 ng/kg TS <100 2,3',4,4',5,5'-HxCB, #167 ng/kg TS <100 3,3',4,4',5,5'-HxCB, #169 ng/kg TS <100 2,3,3',4,4',5,5'-HpCB, #189 ng/kg TS <100 WHO-PCB-TEQ Lower Bound ng/kg TS <20 WHO-PCB-TEQ Upper Bound ng/kg TS <20 PCB 2,4,4'-TriCB, #28 ng/kg TS <100 2,2',5,5'-TeCB, #52 ng/kg TS <100 2,2',4,5,5'-PeCB, #101 ng/kg TS <100 2,3',4,4',5-PeCB, #118 ng/kg TS <100 2,2',3,4,4',5'-HxCB, #138 ng/kg TS 110 2,2',4,4',5,5'-HxCB, #153 ng/kg TS <100 2,2',3,4,4',5,5'-HpCB, #180 ng/kg TS 100 Summa PCB 7 st indikatorför. ng/kg TS 210 Petroleumprodukter/olja Alifater >C5-C8 mg/kg TS <3 Alifater >C8-C10 mg/kg TS <5 Alifater >C10-C12 mg/kg TS <10 Alifater >C12-C16 mg/kg TS <10 Alifater summa >C5-C16 mg/kg TS <10 Alifater >C16-C35 mg/kg TS 100 Aromater >C8-C10 mg/kg TS <0.8 Aromater >C10-C16 mg/kg TS <2 Aromater >C16-C35 mg/kg TS <1 Polyaromatiska föreningar Benso(a)antracen ug/kg TS 35 Benso(a)pyren ug/kg TS 25 Benso(b)fluoranten ug/kg TS 41 Benso(k)fluoranten ug/kg TS 14 Chrysen/Trifenylen ug/kg TS 34 Dibenso(a,h)antracen ug/kg TS <10 Indeno(1,2,3-cd)pyren ug/kg TS 19 Acenaften ug/kg TS <10 Acenaftylen ug/kg TS 95 Antracen ug/kg TS 14 Benso(ghi)perylen ug/kg TS 18 Fenantren ug/kg TS 58 Fluoranten ug/kg TS 83 Fluoren ug/kg TS <10 Naftalen ug/kg TS <100 Pyren ug/kg TS 67 19

246 Undersökning av sediment i norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 20

247 Bilaga 6. Undersökningar av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet 2012

248

249 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Alf Engdahl Ulf Ericsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

250 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB Projektnummer Kund 2419 Mölndals kvarnby Version Datum Titel Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Författare Kvalitetsgranskning Alf Engdahl Ulf Ericsson Ulf Ericsson Framsidesfoto: Norra grenen utmed fabriksbyggnaderna vid Grevedämmet, Medins Biologi AB. 2

251 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Resultat Allmänt Metaller PAH - Polycykliska aromatiska kolväten PCB - Polyklorerade bifenyler Dioxin och dioxinlika PCB Alifatiska och aromatiska kolväten Samlad bedömning Referenser Bilaga 1. Fältprotokoll Bilaga 2. Analysdata

252 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 4

253 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 1. Inledning Vid undersökningar av miljögifter i sediment uppmättes det i juni 2011 förhöjda halter av PAH i en provpunkt vid Grevedämmet (Engdahl, Ericsson & Nilsson 2011). Under oktober 2011 samt i januari och maj 2012 genomfördes därför kompletterande provtagningar i området (Engdahl, Ericsson & Nilsson 2012 a och b). Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Mölndals Kvarnby och behandlar resultaten från ytterligare en undersökning av sediment vid en provpunkt i övre delen norra grenen vid Grevedämmet (Figur 1-1). 10 Figur 1-1. Provpunkt 10 där sedimentundersökning genomfördes i juli 2012 (utdrag från Lantmäteriets gröna karta på cd-rom). 5

254 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 2. Metodik Sedimentprovtagning utfördes av personal från Medins Biologi AB. I Bilaga 1 redovisas fältprotokoll med lägesangivelser (RT90 2,5 gonv), provtagnings- och lokaluppgifter samt beskrivningar av sediment och kommentarer. Sedimentprov togs vid en station i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet (Figur 1-1 och Figur 2-1). Proverna togs med en sedimenthämtare av typen Kajak Corer enligt standardiserad metod (SS-EN ISO :1995), samt enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Kust och hav/sötvatten Metaller i sediment Fem proppar togs upp och skiktet 0-10 cm från varje propp blandades ihop till ett samlingsprov. Proverna förvarades mörkt och svalt och skickades till Alcontrol i Linköping som utförde kemiska analyser av metaller, PAH, PCB, dioxiner, dioxinlika PCB samt alifater och aromater. Resultaten har utvärderats enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 1999 a och b) samt även enligt kanadensiska bedömningsgrunder (CCME 2001). De kanadensiska bedömningsgrunderna är effektrelaterade med angivna gränser för halter där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan (IQSG) samt där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (PEL). Se även Tabell 3-4. Halt under IQSG benämns i denna rapport som låg. Halt som överstiger PEL benämns som hög. Halt mellan ISQG och PEL benämns som måttligt hög. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Riktvärdena är inte avsedda att användas som miljökvalitetsmål utan anger en föroreningshalt under vilken risk för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i det sammanhang som marken skall användas till. Figur 2-1. Provpunkt 10 i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet. Uppströms vy i bilden till vänster och nedströms vy i bilden till höger. 6

255 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 3. Resultat 3.1 Allmänt I bilaga 1 återfinns fältprotokoll med lägesangivelser, sediment- och provtagningsuppgifter och i Bilaga 2 redovisas samtliga analysdata. Sedimentet vid provplatsen bestod av grus och sand. Växtrester förekom inte. Det organiska innehållet i sedimentet var mycket lågt, vilket också kan ses i den mycket låga glödförlusten (Bilaga 2). Penetreringsdjupet begränsades av fastare material och grövre substrat (sten). 3.2 Metaller Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade resultaten genomgående på mycket låga eller låga halter av de undersökta metallerna (Tabell 3-2). Enligt de kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME låg halterna av samtliga metaller utom bly under tröskelvärdet (ISQG) där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halten av bly var enligt CCME något förhöjd och var i samma storleksordning som den gräns som CCME anger där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (PEL). Samtliga uppmätta metallhalter förutom bly understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Den uppmätta halten av bly understeg dock Naturvårdsverkets generella riktvärde på 400 mg/kg torrsubstans avseende mindre känslig markanvändning (MKM). Tabell 3-2. Uppmätta metallhalter och bedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provpunkt 10 i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet. Metall Uppmätt halt Bedömning enligt mg/kg TS Naturvårdsverket halten är: Arsenik, As 2,2 mycket låg Bly, Pb 95 låg Kadmium, Cd 0,16 mycket låg Kobolt, Co 5,0 mycket låg Koppar, Cu 13 mycket låg Krom, Cr 5,2 mycket låg Kvicksilver, Hg <0,025 mycket låg Nickel, Ni 5,7 låg Vanadin, V 12 mycket låg Zink, Zn 72 mycket låg 7

256 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 3.3 PAH - Polycykliska aromatiska kolväten Halterna av summan av PAH-11 bedömdes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder vara medelhöga (Tabell 3-3). Halterna av de elva enskilda PAH-komponenterna bedömdes vara låga för flertalet komponenter, medelhög för en och höga för två komponenter. För en komponent, fenantren, bedömdes halten vara mycket hög (Tabell 3-3 och 3-4). Det skall här betonas att det saknas fullständiga svenska kriterier för utvärdering av organiska miljögifter i sediment i sötvattensmiljö. För att få en kompletterande och i viss mån nyanserad bild av föroreningsgraden, speciellt i relation till biologiska risker, har kanadensiska bedömningsgrunder för PAH i sediment också använts. De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME är till skillnad från de svenska effektrelaterade. Enligt CCME:s bedömningsgrunder uppvisade enskilda PAH-komponenter låga till måttligt höga halter. Samtliga halter understeg den gräns (PEL) där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande och merparten av komponenterna låg under rapporteringsgränsen eller understeg tröskelvärdet (ISQG) där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan (Tabell 3-3 och 3-4). Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna av PAH understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Tabell 3-3. Halter av PAH (µg/kg torrsubstans) i analyserat sedimentprov vid provpunkt 10 i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet samt bedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) och kanadensiska bedömningsgrunder från CCME. PAH-komponent Uppmätt halt Bedömning enligt Bedömning enligt ug/kg TS Naturvårdsverket (1999) CCME Acenaften <10 - låg/måttlig Acenaftylen måttlig Antracen 12 hög låg Benso(a)antracen <10 låg låg Benso(a)pyren <10 låg låg Benso(b)fluoranten 12 låg - Benso(ghi)perylen <10 låg - Benso(k)fluoranten <10 låg - Chrysen/Trifenylen 10 låg låg Dibenso(a,h)antracen <10 - låg/måttlig Fenantren 230 mkt hög måttlig Fluoranten 49 medelhög låg Fluoren 12 - låg Indeno(1,2,3-cd)pyren <10 låg - Naftalen <100 - låg/måttlig Pyren 52 hög låg SUMMA PAH-16 <650 låg/medlhög SUMMA PAH-11 <415 medelhög SUMMA PAHcancerogena <74 låg 8

257 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB Tabell 3-4. Bedömningsgrunder för PAH (µg/kg torrsubstans) enligt Naturvårdsverket 1999 och CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. PAH-komponent Naturvårdsverket 1999 CCME CCME hög halt ISQG 1 PEL 2 Acenaften - 6,71 88,9 Acenaftylen - 5, Antracen >8 46,9 245 Benso(a)antracen >35 31,7 385 Benso(a)pyren >60 31,9 782 Benso(b)fluoranten > Benso(ghi)perylen > Benso(k)fluoranten > Chrysen/Trifenylen >50 57,1 862 Dibenso(a,h)antracen - 6, Fenantren >30 41,9 515 Fluoranten > Fluoren - 21,2 144 Indeno(1,2,3-cd)pyren > Naftalen - 34,6 391 Pyren > SUMMA PAH-11 > Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 3.4 PCB - Polyklorerade bifenyler Analyser av polyklorerade bifenyler (PCB) gjordes av sju olika kongener. Halten av summa PCB-7 bedömdes som låg enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) (Tabell 3-5). Samtliga enskilda kongener uppmättes under rapporteringsgränsen (Tabell 3-5). De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME samt Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för PCB i sediment (Naturvårdsverket 2008) anger värden baserat på PCBtotal. Utgående från jämförelser med analyser av PCB-7 har det antagits att dessa utgör 20 procent av totala halten (www. naturvardsverket.se). I tabell 3-6 jämförs uppmätt halt av PCB-7 som beräknats till PCB-total med CCME:s bedömningsgrunder respektive Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Av tabellen framgår att halten låg långt under Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för PCB i sediment och tröskelvärdet (ISQG) för PCB som anges av CCME. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). 9

258 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB Tabell 3-5. Halter av PCB-7 i analyserat sedimentprov från provpunkt 10 i övre delen av norra grenen i Grevedämmet med bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). PCB Uppmätt halt Bedömning enligt Gräns för medel- Gräns för hög halt hög halt (µg/kg (µg/kg ts) Naturvårdsverket 1999 ts) (µg/kg ts) PCB28 <0,1 låg/medelhög 0,06 0,2 PCB52 <0,1 låg/medelhög 0,06 0,2 PCB101 <0,1 låg 0,16 0,6 PCB118 <0,1 låg 0,15 0,6 PCB138 <0,1 låg 0,3 1,2 PCB153 <0,1 låg/medelhög 0,03 0,3 PCB180 <0,1 låg 0,1 0,4 Summa PCB7 <0,1 låg 1,3 4 Tabell 3-6. Jämförelse av halten PCB vid provpunkt 10 i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet med Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde samt riktvärden från CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. (µg/kg torrsubstans). Vid beräkning av PCB total har hela rapporteringsgränsens värde för PCB-7 använts. Parameter Norra grenen Gränsvärde i sediment CCME CCME Punkt 10 Naturvårdsverket 2008 ISQG 1 PEL 2 Beräknat värde PCB total <0, Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 3.5 Dioxin och dioxinlika PCB För att kunna bedöma den totalt effekten av alla dioxinlika ämnen användes ett standardiserat ekvivaleringsverktyg där den samlade halten av dioxiner, furaner och dioxinlika PCBer uttrycktes i TCDD-ekvivalenter (TEQ). TCDD avser dioxin-kongenen 2,3,7,8-tetraCDD som anses vara den mest toxiska. Varje kongen viktades genom multiplikation av halten med ett specifikt TEF-värde (Van den Berg et al. 2005), varefter produkterna summerades (Tabell 3-7). Samtliga kongener av dioxiner och furaner uppmättes under rapporteringsgränsen (Tabell 3-7). De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME samt Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för dioxin i sediment (Naturvårdsverket 2008) anger värden baserat enbart på de två 2,3,7,8-klorerade molekylerna TCDD och TCDF, vilka är de giftigaste och mest undersökta kongenerna. I tabell 3-8 jämförs den beräknade halten vid provpunkt 10 med CCME:s bedömningsgrunder respektive Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Av tabellen framgår att halten på <2,1 ngteq (fisk) /kg ts ligger långt under PEL, men kan överstiga Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för dioxin i sediment samt tröskelvärdet ISQG som anges av CCME. Eftersom de två kongenerna ovan uppmättes i halter under rapporteringsgränsen blir bedömningen osäker och angiven halt 10

259 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB får betraktas som ett maximalt värde. Den verkliga halten är sannolikt lägre och ligger i intervallet mellan 0 och 2,1 ngteq (fisk) /kg ts. Resultatet indikerade att skador på akvatiska organismer inte förekommer eller förekommer endast i liten omfattning. Samtliga halter av dioxinlika PCB uppmättes under rapporteringsgränsen (Tabell 3-7). Förslag till gränsvärde för dioxinlika PCB anges av Naturvårdsverket till samma värde som för dioxiner, 0,85 ngteq (fisk) /kg ts (Tabell 3-8). Beräkning av motsvarande ngteq (fisk) -värde för provpunkt 10 i norra grenen vid Grevedämmet gav resultatet 0,57 ngteq (fisk), alltså under Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde (Tabell 3-8). Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna av dioxiner och dioxinlika PCB understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Tabell 3-7. Uppmätta halter av dioxinlika PCB, dioxiner och furaner, samt beräknade toxiska ekvivalenter (TEQ) vid provpunkt 10 i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet. TEQ beräknas genom att multiplicera uppmätt halt med TEF (toxisk ekvivalensfaktor). Summa TEQ beräknas genom addition av de enskilda TEQ-produkterna. I kolumnen som anger upper bound har värdet under rapporteringsgränsen antagits vara det faktiska värdet. I kolumnen som anger lower bound har värden under rapporteringsgränsen satts till 0. Parameter Uppmätt halt TEF TEQ TEQ WHO 2005 upper bound lower bound ng/kg ts ng/kg ts ng/kg ts Dioxinlika PCB PCB 77 <100 0,0001 0,01 0 PCB 81 <100 0,0003 0,03 0 PCB 105 <100 0, ,003 0 PCB 114 <100 0, ,003 0 PCB 118 <100 0, ,003 0 PCB 123 <100 0, ,003 0 PCB 126 <100 0, PCB 156 <100 0, ,003 0 PCB 157 <100 0, ,003 0 PCB 167 <100 0, ,003 0 PCB 169 <100 0, PCB 189 <100 0, ,003 0 Summa TEQ <13,1 0 Dioxiner och furaner 2,3,7,8-tetraCDD < ,2,3,7,8-pentaCDD < ,2,3,4,7,8-hexaCDD <2 0,1 0,2 0 1,2,3,6,7,8-hexaCDD <2 0,1 0,2 0 1,2,3,7,8,9-hexaCDD <2 0,1 0,2 0 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD <2 0,01 0,02 0 oktaklordibensodioxin <2 0,0003 0, ,3,7,8-tetraCDF <2 0,1 0,2 0 1,2,3,7,8-pentaCDF <2 0,03 0,06 0 2,3,4,7,8-pentaCDF <2 0,3 0,6 0 1,2,3,4,7,8-hexaCDF <2 0,1 0,2 0 1,2,3,6,7,8-hexaCDF <2 0,1 0,2 0 1,2,3,7,8,9-hexaCDF <2 0,1 0,2 0 2,3,4,6,7,8-hexaCDF <2 0,1 0,2 0 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF <2 0,01 0,02 0 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF <2 0,01 0,02 0 oktaklordibensofuran <2 0,0003 0, Sum TEQ <6,3 0 11

260 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB Tabell 3-8. Jämförelse av halter av dioxin och dioxinlika PCB vid provpunkt 10 i den övre delen av norra grenen vid Grevedämmet med Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde samt riktvärden från CCME (enbart TCDD och TCDF) i enheten ngteq (fisk) / kg ts. PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. Halterna av dioxin och dioxinlika PCB i provpunkt 10 är här justerade till att avse ngteq (fisk) /kg ts. TEQ (fisk beräknas inte med exakt samma värden på TEF (toxisk ekvivalensfaktor) som WHO 2005 anger. Parameter Norra grenen Gränsvärde i sediment CCME CCME Punkt 10 Naturvårdsverket 2008 ISQG 1 PEL 2 Beräknat värde Dioxin <2,1 0,85 0,85 21,5 Dioxinlika PCB 0,57 0, Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 3.6 Alifatiska och aromatiska kolväten Samtliga analyserade komponenter av alifatiska och aromatiska kolväten uppvisade halter under rapporteringsgränsen och kan betraktas som låga (Tabell 3-9). Jämförelser har gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Tabell 3-9. Uppmätta halter i sediment av alifater och aromater vid provpunkt 10 i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet. Petroleumprodukter/olja Uppmätt halt (mg/kg ts) Alifater >C5-C8 <3 Alifater >C8-C10 <5 Alifater >C10-C12 <10 Alifater >C12-C16 <10 Alifater summa >C5-C16 <10 Alifater >C16-C35 <10 Aromater >C8-C10 <0.8 Aromater >C10-C16 <2 Aromater >C16-C35 <1 4. Samlad bedömning Resultatet från undersökningen av sediment vid provpunkt 10 i den övre delen av norra grenen vid Grevedämmet visade att området är relativt lågt belastat av miljögifter som metaller, PAH, PCB, dioxiner och petroleumprodukter. Resultatet kan delvis sägas vara förväntat eftersom det provtagna området är beläget i norra grenens åfåra med strömmande vatten och med bottnar som består av grövre minerogent material. Förutom för bly, så understeg samtliga halter av miljögifter Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning. 12

261 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 5. Referenser CCME - Canadian Council of Ministers of the Environment Canadian sediment quality guidelines for the protection of aquatic life. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A Undersökningar av sediment i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt vid Grevedämmet Version 3.0. Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A. 2012a. Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Version 1.0. Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A. 2012b. Undersökningar av sediment i norra grenen vid Grevedämmet våren Version 1.0. Medins Biologi AB. Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: kust och hav. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark. Naturvårdsverket Rapport SGU Statens oljelagers miljöpolicy för miljösäkring. Sveriges Geologiska Undersökning/Statens oljelager. Appendix: Riktvärdeslista för föroreningshalter i mark, ytsediment, grundvatten och ytvatten. Van den Berg et al The 2005 World Health Organization Re-evaluation of Human and Mammalian Toxic Equivalency Factors For Dioxins and Dioxin-like Compounds. 13

262 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 14

263 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB Bilaga 1. Fältprotokoll 15

264 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 16

265 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB Fältprotokoll för provtagning av sediment Projektnamn: Mölndals Kvarnby sediment Projektnr: 2419 Vattenområdesuppgifter Vatten: Mölndalsån Län: Västra Göraland Nr: 10 Kommun: Mölndalsån Lokalnamn: Norra grenen uppströms lugnflytet Koordinater: / Flodområde: 108 Göta älv Koordinatsystem: RT90 2,5 gonv Lokaluppgifter Vattendjup (m): Vattentyp (hav/sjö/vdrag): 0,1 Vattendrag Grumlighet: Vattenfärg: klart färgat Provtagningsuppgifter Sedimentbeskrivning (propp) Datum: Penetreringsdjup (cm): 10 Provtagare: Alf Engdahl Blandningar (ja/nej): nej Organisation: Medins Biologi AB Lagerskillnader (ja/nej): nej Syfte: MKB Redoxgräns (ja/nej): nej Metodik: SS-EN ISO :1995 Redoxgräns (cm): - Utrustning: Kajak corer Färg: Gulbrun Saml.prov ja/nej: ja Antal proppar: 5 Bottentyp: erosionsbotten Sedimentbeskrivning (skikt) Skikt Nr (cm) Jordart (x) Färg Fasthet (x) Lukt (x) Växt- rester (x) Gasbubblor (x) dy gy le si sa gr dom* löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 10 YR 4/2 x x gr x x x x 2 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 3 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 4 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 5 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej *Dominerande jordart anges enligt: dy=dy, gy=gyttja, le=lera, si=silt, sa=sand, gr=grus Provuttag Nr Skikt (cm) Antal burkar plast glas Provets märkning Kommentar N grenen Kompletterande information Det upptagna sedimentet bestod av sand och grus. Fem delprov togs på en tiometerssträcka och slogs sedan ihop till ett samlingsprov. Vattnet var strömmande i provområdet. Datum och signatur: 17

266 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 18

267 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB Bilaga 2. Analysdata 19

268 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB 20

269 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB ALcont rol AB Box 1083, Linköping Tel: Fax: ORG.NR STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING Avser Projekt Projekt namn : Mölndals kvarnby 2390 Provt yp : Sediment Provet s märkning : Norra grenen 10 (0-10 cm) 1006 ISO / IEC Sediment RAPPORT Sida 1 (4) utf ärdad av ackredit erat laborat orium REPORT issued by an Accredit ed Laborat ory Rapport Nr Uppdragsgivare Medins Biologi AB Övrigt Föret agsvägen MÖLNLYCKE Inf ormat ion om provet och provt agningen Provt agningsdat um : Ankomst dat um : Provt agningst idpunkt : 1300 Ankomstt idpunkt : 2120 Provet s märkning : N. Grenen 10 Provt agare : AE Analysresult at Met odbet eckning Analys/Undersökning av Result at Enhet Mät osäkerhet SS-EN 12880, ut g 1 Torrsubst ans 92.2 % + /-10% SS-EN 12879, ut g 1 Glödgningsf örlust 0.6 % av TS + /-15% SS-EN 12879, ut g 1 Glödgningsrest 99.4 % av TS + /-15% SS-EN ISO Arsenik, As 2.2 mg/kg TS + /-20-30% SS-EN ISO Bly, Pb 95 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Kadmium, Cd 0.16 mg/kg TS + /-20-30% SS-EN ISO Kobolt, Co 5.0 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Koppar, Cu 13 mg/kg TS + /-20-30% SS-EN ISO Krom, Cr 5.2 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Nickel, Ni 5.7 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Vanadin, V 12 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Zink, Zn 72 mg/kg TS + /-25-30% SS ISO 16772, ut g1 Kvicksilver, Hg < mg/kg TS + /-25-30% GC/MS Benso(a)ant racen < 10 ug/kg TS + /-25% GC/MS Benso(a)pyren < 10 ug/kg TS + /-25% GC/MS Benso(b)f luorant en 12 ug/kg TS + /-25% GC/MS Benso(k)f luorant en < 10 ug/kg TS + /-25% GC/MS Chrysen/Trif enylen 10 ug/kg TS + /-25% GC/MS Dibenso(a,h)ant racen < 10 ug/kg TS + /-25% GC/MS Indeno(1,2,3-cd)pyren < 10 ug/kg TS + /-25% GC/MS Acenaft en < 10 ug/kg TS + /-25% GC/MS Acenaft ylen 103 ug/kg TS + /-25% GC/MS Ant racen 12 ug/kg TS + /-25% GC/MS Benso(ghi)perylen < 10 ug/kg TS + /-25% GC/MS Fenant ren 230 ug/kg TS + /-25% GC/MS Fluorant en 49 ug/kg TS + /-25% GC/MS Fluoren 12 ug/kg TS + /-25% GC/MS Naft alen < 100 ug/kg TS + /-30% GC/MS Pyren 52 ug/kg TS + /-25% HRGC/HRMS 2,4,4' -TriCB, #28 < 100 ng/kg TS + /-20% HRGC/HRMS 2,2',5,5' -TeCB, #52 < 100 ng/kg TS + /-15% Angiven mät osäkerhet är beräknad med t äckningsf akt or k = 2. Vid int ervallangivelse avser det högre t alet mät osäkerhet en vid halt er nära rapport eringsgränsen. Mät osäkerhet en f ör ackredit erade mikrobiologiska analyser kan erhållas f rån laborat oriet eft er begäran. (f ort s.) Denna rapport f år endast åt erges i sin helhet, om int e utf ärdande laborat orium i f örväg skrift ligen godkänt annat. 21

270 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB ALcont rol AB Box 1083, Linköping Tel: Fax: ORG.NR STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING Avser Projekt Projekt namn : Mölndals kvarnby 2390 Provt yp : Sediment Provet s märkning : Norra grenen 10 (0-10 cm) 1006 ISO / IEC Sediment RAPPORT Sida 2 (4) utf ärdad av ackredit erat laborat orium REPORT issued by an Accredit ed Laborat ory Rapport Nr Uppdragsgivare Medins Biologi AB Övrigt Föret agsvägen MÖLNLYCKE Inf ormat ion om provet och provt agningen Provt agningsdat um : Ankomst dat um : Provt agningst idpunkt : 1300 Ankomstt idpunkt : 2120 Provet s märkning : N. Grenen 10 Provt agare : AE Analysresult at Met odbet eckning Analys/Undersökning av Result at Enhet Mät osäkerhet HRGC/HRMS 2,2',4,5,5' -PeCB, #101 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3',4,4',5-PeCB, #118 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,2',3,4,4',5' -HxCB, #138 < 100 ng/kg TS + /-30% HRGC/HRMS 2,2',4,4',5,5' -HxCB, #153 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,2',3,4,4',5,5' -HpCB, #180 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS Summa PCB 7 st indikat orf ör. < 100 ng/kg TS + /-20% SS-EN TCDD < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN PeCDD < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDD < 2 ng/kg TS + /-35% SS-EN HxCDD < 2 ng/kg TS + /-35% SS-EN HxCDD < 2 ng/kg TS + /-35% SS-EN HpCDD < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN-1948 OCDD < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN TCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN PeCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN PeCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HpCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HpCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN-1948 OCDF < 2 ng/kg TS + /-30% Beräknad WHO-PCDD/F-TEQ Low er Bound < 2 ng/kg TS + /-35% Beräknad WHO-PCDD/F-TEQ Upper Bound 6.3 ng/kg TS + /-35% SS-EN-1948 Rec 2378 TCDD Ext r spike 83 % SS-EN-1948 Rec PeCDD Ext r spike 78 % SS-EN-1948 Rec HxCDD Ext r spike 85 % SS-EN-1948 Rec HxCDD Ext r spike 80 % SS-EN-1948 Rec HpCDD Ext r spike 64 % SS-EN-1948 Rec OCDD Ext r spike 79 % Angiven mät osäkerhet är beräknad med t äckningsf akt or k = 2. Vid int ervallangivelse avser det högre t alet mät osäkerhet en vid halt er nära rapport eringsgränsen. Mät osäkerhet en f ör ackredit erade mikrobiologiska analyser kan erhållas f rån laborat oriet eft er begäran. (f ort s.) Denna rapport f år endast åt erges i sin helhet, om int e utf ärdande laborat orium i f örväg skrift ligen godkänt annat. 22

271 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB ALcont rol AB Box 1083, Linköping Tel: Fax: ORG.NR STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING Avser Projekt Projekt namn : Mölndals kvarnby 2390 Provt yp : Sediment Provet s märkning : Norra grenen 10 (0-10 cm) 1006 ISO / IEC Sediment RAPPORT Sida 3 (4) utf ärdad av ackredit erat laborat orium REPORT issued by an Accredit ed Laborat ory Rapport Nr Uppdragsgivare Medins Biologi AB Övrigt Föret agsvägen MÖLNLYCKE Inf ormat ion om provet och provt agningen Provt agningsdat um : Ankomst dat um : Provt agningst idpunkt : 1300 Ankomstt idpunkt : 2120 Provet s märkning : N. Grenen 10 Provt agare : AE Analysresult at Met odbet eckning Analys/Undersökning av Result at Enhet Mät osäkerhet SS-EN-1948 Rec 2378 TCDF Ext r spike 73 % SS-EN-1948 Rec PeCDF Ext r spike 87 % SS-EN-1948 Rec PeCDF Ext r spike 74 % SS-EN-1948 Rec HxCDF Ext r spike 82 % SS-EN-1948 Rec HxCDF Ext r spike 74 % SS-EN-1948 Rec HxCDF Ext r spike 76 % SS-EN-1948 Rec HxCDF Ext r spike 62 % SS-EN-1948 Rec HpCDF Ext r spike 60 % SS-EN-1948 Rec HpCDF Ext r spike 60 % SS-EN-1948 Rec OCDF Ext r spike 69 % HRGC/HRMS 3,3',4,4' -TeCB, #77 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 3,4,4',5-TeCB, #81 < 100 ng/kg TS + /-20% HRGC/HRMS 2,3,3',4,4' -PeCB, #105 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3,4,4',5-PeCB, #114 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3',4,4',5-PeCB, #118 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2' 3,4,4',5-PeCB, #123 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 3,3',4,4',5-PeCB, #126 < 100 ng/kg TS + /-20% HRGC/HRMS 2,3,3',4,4',5-HxCB, #156 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3,3',4,4',5' -HxCB, #157 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3',4,4',5,5' -HxCB, #167 < 100 ng/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 3,3',4,4',5,5' -HxCB, #169 < 100 ng/kg TS + /- 20% HRGC/HRMS 2,3,3',4,4',5,5' -HpCB, #189 < 100 ng/kg TS + /-15% Beräknad WHO-PCB-TEQ Low er Bound < 20 ng/kg TS + /-20% Beräknad WHO-PCB-TEQ Upper Bound < 20 ng/kg TS + /-20% HS-GC/MS (* ) Alif at er > C5-C8 < 3 mg/kg TS HS-GC/MS (* ) Alif at er > C8-C10 < 5 mg/kg TS GC/MS (* ) Alif at er > C10-C12 < 10 mg/kg TS GC/MS (* ) Alif at er > C12-C16 < 10 mg/kg TS GC/MS (* ) Alif at er summa > C5-C16 < 10 mg/kg TS (* ) :Met od ej ackredit erad av SWEDAC Angiven mät osäkerhet är beräknad med t äckningsf akt or k = 2. Vid int ervallangivelse avser det högre t alet mät osäkerhet en vid halt er nära rapport eringsgränsen. Mät osäkerhet en f ör ackredit erade mikrobiologiska analyser kan erhållas f rån laborat oriet eft er begäran. (f ort s.) Denna rapport f år endast åt erges i sin helhet, om int e utf ärdande laborat orium i f örväg skrift ligen godkänt annat. 23

272 Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Medins Biologi AB ALcont rol AB Box 1083, Linköping Tel: Fax: ORG.NR STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING Avser Projekt Projekt namn : Mölndals kvarnby 2390 Provt yp : Sediment Provet s märkning : Norra grenen 10 (0-10 cm) 1006 ISO / IEC Sediment RAPPORT Sida 4 (4) utf ärdad av ackredit erat laborat orium REPORT issued by an Accredit ed Laborat ory Rapport Nr Uppdragsgivare Medins Biologi AB Övrigt Föret agsvägen MÖLNLYCKE Inf ormat ion om provet och provt agningen Provt agningsdat um : Ankomst dat um : Provt agningst idpunkt : 1300 Ankomstt idpunkt : 2120 Provet s märkning : N. Grenen 10 Provt agare : AE Analysresult at Met odbet eckning Analys/Undersökning av Result at Enhet Mät osäkerhet GC/MS (* ) Alif at er > C16-C35 < 10 mg/kg TS GC/MS (* ) Aromat er > C8-C10 < 0.8 mg/kg TS GC/MS (* ) Aromat er > C10-C16 < 2 mg/kg TS GC/MS (* ) Aromat er > C16-C35 < 1 mg/kg TS (* ) :Met od ej ackredit erad av SWEDAC Angiven mät osäkerhet är beräknad med t äckningsf akt or k = 2. Vid int ervallangivelse avser det högre t alet mät osäkerhet en vid halt er nära rapport eringsgränsen. Mät osäkerhet en f ör ackredit erade mikrobiologiska analyser kan erhållas f rån laborat oriet eft er begäran. Linköping Rapport en har granskat s och godkänt s av Louise Malm Granskningsansvarig Kont rollnr Denna rapport f år endast åt erges i sin helhet, om int e utf ärdande laborat orium i f örväg skrift ligen godkänt annat. 24

273 Bilaga 7. Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012

274

275 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Alf Engdahl Ulf Ericsson Medins Biologi AB Företagsvägen 2, Mölnlycke Tel Fax Org. Nr

276 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Projektnummer Kund 2448 Mölndals kvarnby Version Datum Titel Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Författare Kvalitetsgranskning Alf Engdahl Ulf Ericsson Ulf Ericsson Framsidesfoto: Nedre delen av norra grenen vid Grevedämmet Medins Biologi AB

277 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Innehållsförteckning 1. Inledning Metodik Resultat Allmänt Metaller PAH - Polycykliska aromatiska kolväten PCB - Polyklorerade bifenyler Dioxin och dioxinlika PCB Alifatiska och aromatiska kolväten Samlad bedömning Referenser Bilaga 1. Fältprotokoll Bilaga 2. Analysdata

278 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 4

279 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 1. Inledning Vid undersökningar av miljögifter i sediment uppmättes det i juni 2011 förhöjda halter av PAH i en provpunkt vid Grevedämmet (Engdahl, Ericsson & Nilsson 2011). Under oktober 2011 samt i januari, maj och juli 2012 genomfördes därför kompletterande provtagningar i området (Engdahl, Ericsson & Nilsson 2012 a och b samt Engdahl och Ericsson 2012). Föreliggande rapport har tillkommit på uppdrag av Mölndals Kvarnby och behandlar resultaten från ytterligare en undersökning av sediment. Aktuellt provområde är beläget i vegetationszon utmed nedre delen norra grenen vid Grevedämmet (Figur 1-1). 11 Figur 1-1. Provpunkt /provområde11 där sedimentundersökning genomfördes i augusti Prover på sediment togs i vegetationszonen utmed nedre delen av norra grenen (gula fältet) (utdrag från Lantmäteriets gröna karta på cd-rom). 5

280 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 2. Metodik Sedimentprovtagning utfördes av personal från Medins Biologi AB. I Bilaga 1 redovisas fältprotokoll med lägesangivelser (RT90 2,5 gonv), provtagnings- och lokaluppgifter samt beskrivningar av sediment och kommentarer. Sedimentprov togs i vegetationszonen utmed nedre delen av norra grenen vid Grevedämmet (Figur 1-1 och Figur 2-1). Proverna togs med en sedimenthämtare av typen Kajak Corer enligt standardiserad metod (SS-EN ISO :1995), samt enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning Kust och hav/sötvatten Metaller i sediment Fem proppar togs upp och skiktet 0-25 cm från varje propp blandades ihop till ett samlingsprov. Proverna förvarades mörkt och svalt och skickades till Alcontrol i Linköping som utförde kemiska analyser av metaller, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), PCB, dioxiner, dioxinlika PCB samt alifatiska och aromatiska kolväten. Resultaten har jämförts med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för kust och hav (Naturvårdsverket 1999 a och b) men främst utvärderats enligt kanadensiska bedömningsgrunder (CCME 2001). De kanadensiska bedömningsgrunderna är effektrelaterade med angivna gränser för halter där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan (IQSG) samt där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (PEL). Se även Tabell 3-4. Halt under ISQG (Interim Sediment Quality Guidelines) benämns i denna rapport som låg. Halt som överstiger PEL (Probable Effect Level) benämns som hög. Halt mellan ISQG och PEL benämns som måttligt hög. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Riktvärdena är inte avsedda att användas som miljökvalitetsmål utan anger en föroreningshalt under vilken risk för negativa effekter på människor, miljö eller naturresurser normalt är acceptabel i det sammanhang som marken skall användas till. Figur 2-1. Provpunkt/provområde 11 i vegetationszon utmed nedre delen av norra grenen vid Grevedämmet. Uppströms vy i bilden till vänster och nedströms vy i bilden till höger. 6

281 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 3. Resultat 3.1 Allmänt I bilaga 1 återfinns fältprotokoll med lägesangivelser, sediment- och provtagningsuppgifter och i Bilaga 2 redovisas samtliga analysdata. Sedimentet vid provplatsen bestod av gyttjig silt med inslag av lera och något sand samt innehöll relativt mycket växtdelar. Fem delprover slogs ihop till ett samlingsprov. Det organiska innehållet i sedimentet var ganska lågt, vilket också kan ses av glödförlusten som var 12 % av torrsubstansen (Bilaga 2). Penetreringsdjupet begränsades av fastare material. 3.2 Metaller Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder visade resultaten genomgående på mycket låga eller låga halter av de undersökta metallerna (Tabell 3-2). Endast av krom noterades en måttligt hög halt. Enligt de kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME låg halterna av samtliga metaller under tröskelvärdet (ISQG) där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Samtliga uppmätta metallhalter understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Tabell 3-2. Uppmätta metallhalter i sediment och bedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) vid provpunkt 11 i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet. Metall Uppmätt halt Bedömning enligt mg/kg TS Naturvårdsverket Halten är Arsenik, As <1,9 mycket låg Bly, Pb 11 mycket låg Kadmium, Cd 0,23 mycket låg Kobolt, Co 6,2 låg Koppar, Cu 8,9 mycket låg Krom, Cr 25 måttligt hög Kvicksilver, Hg 0,037 mycket låg Nickel, Ni 7,9 låg Vanadin, V 33 låg Zink, Zn 45 mycket låg 7

282 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 3.3 PAH - Polycykliska aromatiska kolväten Halten av summan av PAH-11 bedömdes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder som hög (Tabell 3-3). Halterna av de elva enskilda PAH-komponenterna bedömdes vara höga eller mycket höga för flertalet komponenter (Tabell 3-3 och 3-4). Det skall här betonas att det saknas fullständiga svenska kriterier för utvärdering av organiska miljögifter i sediment i sötvattensmiljö. De befintliga bedömningsgrunderna kan t.ex. inte användas till att bedöma risk för att skador uppkommer på biologiska system. För att få en kompletterande och i viss mån nyanserad bild av föroreningsgraden, speciellt i relation till biologiska risker, har kanadensiska bedömningsgrunder för PAH i sediment också använts. De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME är till skillnad från de svenska effektrelaterade. Enligt CCME:s bedömningsgrunder uppvisade enskilda PAH-komponenter genomgående måttligt höga halter. Samtliga halter understeg den gräns (PEL Probable Effect Level) där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande (Tabell 3-3 och 3-4). Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). De uppmätta halterna av PAH understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på mindre känslig markanvändning (MKM). Tabell 3-3. Halter av PAH (µg/kg torrsubstans) i analyserat sedimentprov vid provpunkt 11 i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet samt bedömningar enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) och kanadensiska bedömningsgrunder från CCME. PAH-komponent Uppmätt halt Bedömning enligt Bedömning enligt µg/kg TS Naturvårdsverket CCME Acenaften 10 - måttlig Acenaftylen 80 - måttlig Antracen 58 mkt hög måttlig Benso(a)antracen 210 mkt hög måttlig Benso(a)pyren 150 hög måttlig Benso(b)fluoranten 74 medelhög - Benso(ghi)perylen 89 medelhög - Benso(k)fluoranten 81 hög - Chrysen/Trifenylen 240 mkt hög måttlig Dibenso(a,h)antracen 24 - måttlig Fenantren 330 mkt hög måttlig Fluoranten 510 mkt hög måttlig Fluoren 34 - måttlig Indeno(1,2,3-cd)pyren 84 medelhög - Naftalen <100 - låg/måttlig Pyren 380 mkt hög måttlig SUMMA PAH-16 < SUMMA PAH hög SUMMA PAH-cancerogena 863 hög 8

283 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Tabell 3-4. Bedömningsgrunder för PAH (µg/kg torrsubstans) enligt Naturvårdsverket 1999 och CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. Parameter Naturvårdsverketverkets Naturvårds- CCME CCME gräns till gräns till ISQG 1 PEL 2 hög halt mkt hög halt Acenaften - - 6,71 88,9 Acenaftylen - - 5, Antracen >8 >30 46,9 245 Benso(a)antracen >35 >110 31,7 385 Benso(a)pyren >60 >180 31,9 782 Benso(b)fluoranten >150 > Benso(ghi)perylen >100 > Benso(k)fluoranten >50 > Chrysen/Trifenylen >50 >180 57,1 862 Dibenso(a,h)antracen - - 6, Fenantren >30 >100 41,9 515 Fluoranten >80 > Fluoren ,2 144 Indeno(1,2,3-cd)pyren >170 > Naftalen ,6 391 Pyren >50 > SUMMA PAH-11 >800 > Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 3.4 PCB - Polyklorerade bifenyler Analyser av polyklorerade bifenyler (PCB) gjordes av sju olika kongener. Halten av summa PCB-7 bedömdes som låg enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) (Tabell 3-5). En enskild kongen uppmättes enligt bedömningsgrunderna i hög halt (Tabell 3-5). De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME samt Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för PCB i sediment (Naturvårdsverket 2008) anger värden baserat för PCBtotal och inte för PCB-7. Utgående från jämförelser med analyser av PCB-7 har det antagits att dessa utgör 20 procent av totala halten (www. naturvardsverket.se). I tabell 3-6 jämförs uppmätt halt av PCB-7 som beräknats till PCB-total med CCME:s bedömningsgrunder respektive Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Av tabellen framgår att halten låg långt under Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för PCB i sediment och tröskelvärdet (ISQG) för PCB som anges av CCME. Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). 9

284 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Tabell 3-5. Halter av PCB-7 i sediment vid provpunkt 11 i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet. Bedömning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999). PCB Uppmätt halt Bedömning enligt Gräns till medel- Gräns till hög halt (µg/kg ts) Naturvårdsverket 1999 hög halt (µg/kg ts) (µg/kg ts) PCB28 <0,1 låg/medelhög 0,06 0,2 PCB52 <0,1 låg/medelhög 0,06 0,2 PCB101 0,19 medelhög 0,16 0,6 PCB118 0,11 låg 0,15 0,6 PCB138 0,29 låg 0,3 1,2 PCB153 0,38 hög 0,03 0,3 PCB180 0,19 medelhög 0,1 0,4 Summa PCB7 1,2 låg 1,3 4 Tabell 3-6. Jämförelse av halten PCB vid provpunkt 11 i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet med Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde samt riktvärden från CCME (Canadian Council of Ministers of the Environment). PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. (µg/kg torrsubstans). Vid beräkning av PCB total har hela rapporteringsgränsens värde för PCB-7 använts. Parameter Norra grenen Gränsvärde i sediment CCME CCME Punkt 11 Naturvårdsverket 2008 ISQG 1 PEL 2 Beräknat värde PCB total < Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 3.5 Dioxin och dioxinlika PCB För att kunna bedöma den totalt effekten av alla dioxinlika ämnen användes ett standardiserat ekvivaleringsverktyg där den samlade halten av dioxiner, furaner och dioxinlika PCBer uttrycktes i TCDD-ekvivalenter (TEQ). TCDD avser dioxin-kongenen 2,3,7,8-tetraCDD som anses vara den mest toxiska. Varje kongen viktades genom multiplikation av halten med ett specifikt TEF-värde (Van den Berg et al. 2005), varefter produkterna summerades (Tabell 3-7). Merparten av analyserade kongener av dioxiner och furaner uppmättes under rapporteringsgränsen (Tabell 3-7). De kanadensiska bedömningsgrunderna från CCME samt Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för dioxin i sediment (Naturvårdsverket 2008) anger värden baserat enbart på de två 2,3,7,8-klorerade molekylerna TCDD och TCDF, vilka är de giftigaste och mest undersökta kongenerna. I tabell 3-8 jämförs den beräknade halten vid provpunkt 11 med CCME:s bedömningsgrunder respektive Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde. Av tabellen framgår att halten på <2,1 ngteq (fisk) /kg ts ligger långt under PEL (Probable Effect Level), men kan överstiga Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde för dioxin i sediment samt tröskelvärdet ISQG som anges av CCME. Eftersom de två kongenerna ovan uppmättes i halter under rapporteringsgränsen blir bedömningen osäker och angiven halt får betraktas som ett maximalt värde. Den 10

285 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB verkliga halten är sannolikt lägre och ligger i intervallet mellan 0 och 2,1 ngteq (fisk) /kg ts. Resultatet indikerade att skador på akvatiska organismer inte förekommer eller förekommer endast i liten omfattning. Samtliga utom en av dioxinlika PCB-kongener uppmättes under rapporteringsgränsen (Tabell 3-7). Förslag till gränsvärde för dioxinlika PCB anges av Naturvårdsverket till samma värde som för dioxiner, 0,85 ngteq (fisk) /kg ts (Tabell 3-8). Beräkning av motsvarande ngteq (fisk) -värde för provpunkt 11 i norra grenen vid Grevedämmet gav resultatet 0,57 ngteq (fisk), alltså under Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde (Tabell 3-8). Jämförelser har också gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna av dioxiner och dioxinlika PCB understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på känslig markanvändning (KM). Tabell 3-7. Uppmätta halter av dioxinlika PCB, dioxiner och furaner i sediment, samt beräknade toxiska ekvivalenter (TEQ) vid provpunkt 11 i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet. TEQ beräknas genom att multiplicera uppmätt halt med TEF (toxisk ekvivalensfaktor). Summa TEQ beräknas genom addition av de enskilda TEQ-produkterna. I kolumnen som anger upper bound har värdet under rapporteringsgränsen antagits vara det faktiska värdet. I kolumnen som anger lower bound har värden under rapporteringsgränsen satts till 0. Parameter Uppmätt halt TEF TEQ TEQ WHO 2005 upper bound lower bound ng/kg ts ng/kg ts ng/kg ts Dioxinlika PCB PCB 77 <100 0,0001 0,01 0 PCB 81 <100 0,0003 0,03 0 PCB 105 <100 0, ,003 0 PCB 114 <100 0, ,003 0 PCB , ,0033 0,0033 PCB 123 <100 0, ,003 0 PCB 126 <100 0, PCB 156 <100 0, ,003 0 PCB 157 <100 0, ,003 0 PCB 167 <100 0, ,003 0 PCB 169 <100 0, PCB 189 <100 0, ,003 0 Summa TEQ <13,1 0,0033 Dioxiner och furaner 2,3,7,8-tetraCDD < ,2,3,7,8-pentaCDD < ,2,3,4,7,8-hexaCDD <2 0,1 0,2 0 1,2,3,6,7,8-hexaCDD <2 0,1 0,2 0 1,2,3,7,8,9-hexaCDD <2 0,1 0,2 0 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDD 6 0,01 0,06 0,06 oktaklordibensodioxin 46 0,0003 0,014 0,014 2,3,7,8-tetraCDF <2 0,1 0,2 0 1,2,3,7,8-pentaCDF <2 0,03 0,06 0 2,3,4,7,8-pentaCDF <2 0,3 0,6 0 1,2,3,4,7,8-hexaCDF <2 0,1 0,2 0 1,2,3,6,7,8-hexaCDF <2 0,1 0,2 0 1,2,3,7,8,9-hexaCDF <2 0,1 0,2 0 2,3,4,6,7,8-hexaCDF <2 0,1 0,2 0 1,2,3,4,6,7,8-heptaCDF 3,5 0,01 0,035 0,035 1,2,3,4,7,8,9-heptaCDF <2 0,01 0,02 0 oktaklordibensofuran 9,9 0,0003 0,0030 0,003 Sum TEQ <6,4 0,11 11

286 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Tabell 3-8. Jämförelse av halter av dioxin och dioxinlika PCB i sediment vid provpunkt 11 i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet med Naturvårdsverkets förslag till gränsvärde samt riktvärden från CCME (enbart TCDD och TCDF) i enheten ngteq (fisk) / kg ts. PEL (Probable Effect Level), är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Tröskelvärdet (ISQG) är den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms förekomma sällan. Halter i intervallet mellan tröskelvärdet (ISQG) och PEL kan tolkas som halter där skador på akvatiska organismer uppträder i måttlig omfattning. Halterna av dioxin och dioxinlika PCB i provpunkt 11 är här justerade till att avse ngteq (fisk) /kg ts. TEQ (fisk beräknas inte med exakt samma värden på TEF (toxisk ekvivalensfaktor) som WHO 2005 anger. Parameter Norra grenen Gränsvärde i sediment CCME CCME Punkt 11 Naturvårdsverket 2008 ISQG 1 PEL 2 Beräknade värden Dioxin <2,1 0,85 0,85 21,5 Dioxinlika PCB <0,57 0, Interim Sediment Quality Guidelines. Vid halter lägre än ISQG bedöms skador på akvatiska organismer som ovanligt. 2 Probable Effect Level. Vid halter högre än PEL bedöms skador på akvatiska organismer som vanligt förekommande. 3.6 Alifatiska och aromatiska kolväten Merparten analyserade komponenter av alifatiska och aromatiska kolväten uppvisade halter under rapporteringsgränsen och kan betraktas som låga (Tabell 3-9). De tyngsta alifaterna (>C16-C35) uppmättes i en relativt hög halt (Tabell 3-11). Långa alifatiska kolkedjor finns dock naturligt i miljön och bakgrundshalter av dessa är således förväntade. Jämförelser har gjorts med generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2009). Halterna understeg Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark med avseende på mindre känslig markanvändning (MKM). Tabell 3-9. Uppmätta halter av alifatiska och aromatiska kolväten i sediment vid provpunkt 11 i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet. Petroleumprodukter/olja Uppmätt halt (mg/kg ts) Alifater >C5-C8 <3 Alifater >C8-C10 <5 Alifater >C10-C12 <10 Alifater >C12-C16 <10 Alifater summa >C5-C16 <10 Alifater >C16-C Aromater >C8-C10 <0.8 Aromater >C10-C16 <2 Aromater >C16-C35 <1 12

287 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 4. Samlad bedömning Resultatet från undersökningen av sediment vid provpunkt 11 i vegetationszonen utmed nedre delen av norra grenen vid Grevedämmet visade att området är lågt till måttligt belastat av miljögifter. Metaller, PAH, PCB och dioxiner uppmättes i halter som indikerade att skador på akvatiska organismer inte förekommer eller förekommer endast i måttlig omfattning. En förhöjd halt av långa alifatiska kolväten uppmättes. Sannolikt är delar av dessa av naturligt ursprung. Merparten av de uppmätta halterna av miljögifter understeg Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) och samtliga halter understeg Naturvårdsverkets riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). 13

288 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 5. Referenser CCME - Canadian Council of Ministers of the Environment Canadian sediment quality guidelines for the protection of aquatic life. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A Undersökningar av sediment i Ståloppet, Stensjöns in- och utlopp samt vid Grevedämmet Version 3.0. Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A. 2012a. Undersökningar av sediment vid Grevedämmet Version 1.0. Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U., Nilsson, P-A. 2012b. Undersökningar av sediment i norra grenen vid Grevedämmet våren Version 1.0. Medins Biologi AB. Engdahl, A., Ericsson, U Undersökning av sediment i övre delen av norra grenen vid Grevedämmet sommaren 2012 Version 1.0. Medins Biologi AB. Naturvårdsverket 1999a. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: kust och hav. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket 1999b. Bedömningsgrunder för miljökvalitet: sjöar och vattendrag. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverket Riktvärden för förorenad mark. Naturvårdsverket Rapport Van den Berg et al The 2005 World Health Organization Re-evaluation of Human and Mammalian Toxic Equivalency Factors For Dioxins and Dioxin-like Compounds. 14

289 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Bilaga 1. Fältprotokoll 15

290 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 16

291 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Fältprotokoll för provtagning av sediment Projektnamn: Mölndals Kvarnby sediment Projektnr: 2448 Vattenområdesuppgifter Vatten: Mölndalsån Län: Västra Göraland Nr: 11 Kommun: Mölndalsån Lokalnamn: Norra grenen vegetationsområde Koordinater: / Flodområde: 108 Göta älv Koordinatsystem: RT90 2,5 gonv Lokaluppgifter Vattendjup (m): Vattentyp (hav/sjö/vdrag): 0,3 Vattendrag Grumlighet: Vattenfärg: grumligt färgat Provtagningsuppgifter Sedimentbeskrivning (propp) Datum: Penetreringsdjup (cm): 25 Provtagare: Alf Engdahl Blandningar (ja/nej): nej Organisation: Medins Biologi AB Lagerskillnader (ja/nej): nej Syfte: MKB Redoxgräns (ja/nej): nej Metodik: SS-EN ISO :1995 Redoxgräns (cm): - Utrustning: Kajak corer Färg: brungrå Saml.prov ja/nej: ja Antal proppar: 5 Bottentyp: transportbotten Sedimentbeskrivning (skikt) Skikt Nr (cm) Jordart (x) Färg Fasthet (x) Lukt (x) Växt- rester (x) Gasbubblor (x) dy gy le si sa gr dom* löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej brungrå x x x x si x x x x 2 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 3 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 4 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej 5 dy gy le si sa gr dom löst mf fast nej H 2 S olja ja nej ja nej *Dominerande jordart anges enligt: dy=dy, gy=gyttja, le=lera, si=silt, sa=sand, gr=grus Provuttag Nr Skikt (cm) 0-25 Antal burkar Provets märkning Kommentar plast glas N grenen veg Ett skikt togs ut. 5 Kompletterande information Sedimentet bestod av gyttjig silt med inslag av lera och något sand. Relativt mycket växtdelar. Fem delprover slogs ihop till ett samlingsprov. Proverna togs på en sträcka av ca 50 meter vid norra stranden i bältet av kaveldun. Datum och signatur: 17

292 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 18

293 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB Bilaga 2. Analysdata 19

294 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB 20

295 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB ALcont rol AB Box 1083, Linköping Tel: Fax: ORG.NR STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING Avser Projekt Projekt namn : Mölndals kvarnby 2390 Provt yp : Sediment Provet s märkning : N Grenen vassområde pkt ISO / IEC Sediment RAPPORT Sida 1 (4) utf ärdad av ackredit erat laborat orium REPORT issued by an Accredit ed Laborat ory Rapport Nr Uppdragsgivare Medins Biologi AB Övrigt Föret agsvägen MÖLNLYCKE Inf ormat ion om provet och provt agningen Provt agningsdat um : Ankomst dat um : Provt agningst idpunkt : 1300 Ankomstt idpunkt : 2130 Provet s märkning : 11 N.grenen vej Provt agare : AE Analysresult at Met odbet eckning Analys/Undersökning av Result at Enhet Mät osäkerhet SS-EN 12880, ut g 1 Torrsubst ans 40.1 % + /-10% SS-EN 12879, ut g 1 Glödgningsf örlust 12.3 % av TS + /-15% SS-EN 12879, ut g 1 Glödgningsrest 87.7 % av TS + /-15% SS-EN ISO Arsenik, As < 1.9 mg/kg TS + /-20-30% SS-EN ISO Bly, Pb 11 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Kadmium, Cd 0.23 mg/kg TS + /-20-30% SS-EN ISO Kobolt, Co 6.2 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Koppar, Cu 8.9 mg/kg TS + /-20-30% SS-EN ISO Krom, Cr 25 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Nickel, Ni 7.9 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Vanadin, V 33 mg/kg TS + /-20-25% SS-EN ISO Zink, Zn 45 mg/kg TS + /-25-30% SS ISO 16772, ut g1 Kvicksilver, Hg mg/kg TS + /-25-30% GC/MS Benso(a)ant racen 210 ug/kg TS + /-25% GC/MS Benso(a)pyren 150 ug/kg TS + /-25% GC/MS Benso(b)f luorant en 74 ug/kg TS + /-25% GC/MS Benso(k)f luorant en 81 ug/kg TS + /-25% GC/MS Chrysen/Trif enylen 240 ug/kg TS + /-25% GC/MS Dibenso(a,h)ant racen 24 ug/kg TS + /-25% GC/MS Indeno(1,2,3-cd)pyren 84 ug/kg TS + /-25% GC/MS Acenaft en 10 ug/kg TS + /-25% GC/MS Acenaft ylen 80 ug/kg TS + /-25% GC/MS Ant racen 58 ug/kg TS + /-25% GC/MS Benso(ghi)perylen 89 ug/kg TS + /-25% GC/MS Fenant ren 330 ug/kg TS + /-25% GC/MS Fluorant en 510 ug/kg TS + /-25% GC/MS Fluoren 34 ug/kg TS + /-25% Analys av met aller: provet är uppslut et med kungsvatt en (åt erloppskokning) - SS-EN Angiven mät osäkerhet är beräknad med t äckningsf akt or k = 2. Vid int ervallangivelse avser det högre t alet mät osäkerhet en vid halt er nära rapport eringsgränsen. Mät osäkerhet en f ör ackredit erade mikrobiologiska analyser kan erhållas f rån laborat oriet eft er begäran. (f ort s.) Denna rapport f år endast åt erges i sin helhet, om int e utf ärdande laborat orium i f örväg skrift ligen godkänt annat. 21

296 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB ALcont rol AB Box 1083, Linköping Tel: Fax: ORG.NR STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING Avser Projekt Projekt namn : Mölndals kvarnby 2390 Provt yp : Sediment Provet s märkning : N Grenen vassområde pkt ISO / IEC Sediment RAPPORT Sida 2 (4) utf ärdad av ackredit erat laborat orium REPORT issued by an Accredit ed Laborat ory Rapport Nr Uppdragsgivare Medins Biologi AB Övrigt Föret agsvägen MÖLNLYCKE Inf ormat ion om provet och provt agningen Provt agningsdat um : Ankomst dat um : Provt agningst idpunkt : 1300 Ankomstt idpunkt : 2130 Provet s märkning : 11 N.grenen vej Provt agare : AE Analysresult at Met odbet eckning Analys/Undersökning av Result at Enhet Mät osäkerhet GC/MS Naft alen < 100 ug/kg TS + /-30% GC/MS Pyren 380 ug/kg TS + /-25% HRGC/HRMS 2,4,4' -TriCB, #28 < 0.10 ug/kg TS + /-20% HRGC/HRMS 2,2',5,5' -TeCB, #52 < 0.10 ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,2',4,5,5' -PeCB, # ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3',4,4',5-PeCB, # ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,2',3,4,4',5' -HxCB, # ug/kg TS + /-30% HRGC/HRMS 2,2',4,4',5,5' -HxCB, # ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,2',3,4,4',5,5' -HpCB, # ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS Summa PCB 7 st indikat orf ör. 1.2 ug/kg TS + /-20% HRGC/HRMS 3,3',4,4' -TeCB, #77 < 0.10 ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 3,4,4',5-TeCB, #81 < 0.10 ug/kg TS + /-20% HRGC/HRMS 2,3,3',4,4' -PeCB, #105 < 0.10 ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3,4,4',5-PeCB, #114 < 0.10 ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3',4,4',5-PeCB, # ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2' 3,4,4',5-PeCB, #123 < 0.10 ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 3,3',4,4',5-PeCB, #126 < 0.10 ug/kg TS + /-20% HRGC/HRMS 2,3,3',4,4',5-HxCB, #156 < 0.10 ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3,3',4,4',5' -HxCB, #157 < 0.10 ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 2,3',4,4',5,5' -HxCB, #167 < 0.10 ug/kg TS + /-15% HRGC/HRMS 3,3',4,4',5,5' -HxCB, #169 < 0.10 ug/kg TS + /- 20% HRGC/HRMS 2,3,3',4,4',5,5' -HpCB, #189 < 0.10 ug/kg TS + /-15% Beräknad WHO-PCB-TEQ Low er Bound < 20 ng/kg TS + /-20% Beräknad WHO-PCB-TEQ Upper Bound < 20 ng/kg TS + /-20% HS-GC/MS (* ) Alif at er > C5-C8 < 3 mg/kg TS (* ) :Met od ej ackredit erad av SWEDAC Analys av met aller: provet är uppslut et med kungsvatt en (åt erloppskokning) - SS-EN Angiven mät osäkerhet är beräknad med t äckningsf akt or k = 2. Vid int ervallangivelse avser det högre t alet mät osäkerhet en vid halt er nära rapport eringsgränsen. Mät osäkerhet en f ör ackredit erade mikrobiologiska analyser kan erhållas f rån laborat oriet eft er begäran. (f ort s.) Denna rapport f år endast åt erges i sin helhet, om int e utf ärdande laborat orium i f örväg skrift ligen godkänt annat. 22

297 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB ALcont rol AB Box 1083, Linköping Tel: Fax: ORG.NR STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING Avser Projekt Projekt namn : Mölndals kvarnby 2390 Provt yp : Sediment Provet s märkning : N Grenen vassområde pkt ISO / IEC Sediment RAPPORT Sida 3 (4) utf ärdad av ackredit erat laborat orium REPORT issued by an Accredit ed Laborat ory Rapport Nr Uppdragsgivare Medins Biologi AB Övrigt Föret agsvägen MÖLNLYCKE Inf ormat ion om provet och provt agningen Provt agningsdat um : Ankomst dat um : Provt agningst idpunkt : 1300 Ankomstt idpunkt : 2130 Provet s märkning : 11 N.grenen vej Provt agare : AE Analysresult at Met odbet eckning Analys/Undersökning av Result at Enhet Mät osäkerhet HS-GC/MS (* ) Alif at er > C8-C10 < 5 mg/kg TS GC/MS (* ) Alif at er > C10-C12 < 10 mg/kg TS GC/MS (* ) Alif at er > C12-C16 < 10 mg/kg TS GC/MS (* ) Alif at er summa > C5-C16 < 10 mg/kg TS GC/MS (* ) Alif at er > C16-C mg/kg TS GC/MS (* ) Aromat er > C8-C10 < 0.8 mg/kg TS GC/MS (* ) Aromat er > C10-C16 < 2 mg/kg TS GC/MS (* ) Aromat er > C16-C35 < 1 mg/kg TS SS-EN TCDD < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN PeCDD < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDD < 2 ng/kg TS + /-35% SS-EN HxCDD < 2 ng/kg TS + /-35% SS-EN HxCDD < 2 ng/kg TS + /-35% SS-EN HpCDD 6.0 ng/kg TS + /-30% SS-EN-1948 OCDD 46 ng/kg TS + /-30% SS-EN TCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN PeCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN PeCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HxCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN HpCDF 3.5 ng/kg TS + /-30% SS-EN HpCDF < 2 ng/kg TS + /-30% SS-EN-1948 OCDF 9.9 ng/kg TS + /-30% Beräknad I-PCDD/F-TEQ Low er Bound < 2 ng/kg TS + /-35% (* ) :Met od ej ackredit erad av SWEDAC Analys av met aller: provet är uppslut et med kungsvatt en (åt erloppskokning) - SS-EN Angiven mät osäkerhet är beräknad med t äckningsf akt or k = 2. Vid int ervallangivelse avser det högre t alet mät osäkerhet en vid halt er nära rapport eringsgränsen. Mät osäkerhet en f ör ackredit erade mikrobiologiska analyser kan erhållas f rån laborat oriet eft er begäran. (f ort s.) Denna rapport f år endast åt erges i sin helhet, om int e utf ärdande laborat orium i f örväg skrift ligen godkänt annat. 23

298 Undersökning av sediment i vegetationszon utmed norra grenen vid Grevedämmet 2012 Medins Biologi AB ALcont rol AB Box 1083, Linköping Tel: Fax: ORG.NR STYRELSENS SÄTE: LINKÖPING Avser Projekt Projekt namn : Mölndals kvarnby 2390 Provt yp : Sediment Provet s märkning : N Grenen vassområde pkt ISO / IEC Sediment RAPPORT Sida 4 (4) utf ärdad av ackredit erat laborat orium REPORT issued by an Accredit ed Laborat ory Rapport Nr Uppdragsgivare Medins Biologi AB Övrigt Föret agsvägen MÖLNLYCKE Inf ormat ion om provet och provt agningen Provt agningsdat um : Ankomst dat um : Provt agningst idpunkt : 1300 Ankomstt idpunkt : 2130 Provet s märkning : 11 N.grenen vej Provt agare : AE Analysresult at Met odbet eckning Analys/Undersökning av Result at Enhet Mät osäkerhet Beräknad I-PCDD/F-TEQ Upper Bound < 6 ng/kg TS + /-35% Beräknad WHO-PCDD/F-TEQ Low er Bound < 2 ng/kg TS + /-35% Beräknad WHO-PCDD/F-TEQ Upper Bound 6.4 ng/kg TS + /-35% SS-EN-1948 Rec 2378 TCDD Ext r spike 90 % SS-EN-1948 Rec PeCDD Ext r spike 84 % SS-EN-1948 Rec HxCDD Ext r spike 88 % SS-EN-1948 Rec HxCDD Ext r spike 78 % SS-EN-1948 Rec HpCDD Ext r spike 86 % SS-EN-1948 Rec OCDD Ext r spike 73 % SS-EN-1948 Rec 2378 TCDF Ext r spike 92 % SS-EN-1948 Rec PeCDF Ext r spike 95 % SS-EN-1948 Rec PeCDF Ext r spike 86 % SS-EN-1948 Rec HxCDF Ext r spike 90 % SS-EN-1948 Rec HxCDF Ext r spike 84 % SS-EN-1948 Rec HxCDF Ext r spike 95 % SS-EN-1948 Rec HxCDF Ext r spike 87 % SS-EN-1948 Rec HpCDF Ext r spike 98 % SS-EN-1948 Rec HpCDF Ext r spike 92 % SS-EN-1948 Rec OCDF Ext r spike 84 % Analys av met aller: provet är uppslut et med kungsvatt en (åt erloppskokning) - SS-EN Angiven mät osäkerhet är beräknad med t äckningsf akt or k = 2. Vid int ervallangivelse avser det högre t alet mät osäkerhet en vid halt er nära rapport eringsgränsen. Mät osäkerhet en f ör ackredit erade mikrobiologiska analyser kan erhållas f rån laborat oriet eft er begäran. Linköping Rapport en har granskat s och godkänt s av Mikael Larsson Granskningsansvarig Kont rollnr Denna rapport f år endast åt erges i sin helhet, om int e utf ärdande laborat orium i f örväg skrift ligen godkänt annat. 24

299 Bilaga 8. Samrådsdokument

300 Förteckning över samrådsdokument Minnesanteckning från informationsmöte med Rådasjöns Stensjö FVO Minnesanteckning från informationsmöte med Naturskyddsföreningen i Mölndal Minnesanteckning från informationsmöte med Göteborg Vatten Samrådsmöte med Länsstyrelsen och kommuner, Annonstext i Göteborgs-Posten, Mölndals-Posten och Härryda-Posten oktober 2011 Lista över kontaktade myndigheter och intresseorganisationer Brev till myndigheter och intresseorganisationer Kontaktade fastighetsägare enligt Lantmäteriets förteckning Yttrande från Räddningstjänsten Storgöteborg Yttrande från Göteborg Vatten november 2011 Insändare i Mölndals-Posten Närvarande från allmänheten vid Öppet samrådsmöte, Mölndals Stads Stadshus Minnesanteckningar från Öppet samrådsmöte Yttrande från Fortum Minnesanteckningar från möte med Kultur och Fritidsnämnden, Mölndals Stad Yttrande från Grevedämmet Finans AB Yttrande från Mölndals roddklubb Minnesanteckningar från möte med Gunnebo Slott och Mölndals Parkerings AB Beslut från Länsstyrelsen avseende betydande miljöpåverkan

301 Minnesnoteringar från samrådsmöte med Rådasjöns-Stensjöns FVO den 29 mars Närvarande: Leif Henrik Andersson Rådasjöns-Stensjöns FVO Thomas Ericsson Mölndals Kvarnby Torbjörn Rundqvist Mölndals Kvarnby Syftet med mötet var att informera om de planerade åtgärderna rörande säkerhet och ombyggnad av dämmet vid Stensjön för att därigenom bereda möjlighet till synpunkter och yttrande från Rådasjöns-Stensjöns FVO. Thomas Ericsson informerade att arbete inletts för att utreda säkerheten vid Stensjödämme. Vidare om att en ombyggnad av dämmet planeras för att öka kapaciteten. Bakgrunden är att dämmets nuvarande kapacitet inte är tillräcklig för att snabbt kunna minska nivån i Stensjön vid stora nederbördsmängder och höga flöden. Vid det s.k. 50-årsregnet 2006 låg nivån c:a 90 cm över dämningsgränsen med ett högsta flöde på c:a 23 m3/sek. En översvämning av dämmet var hotande nära och därmed risken för en kollaps av dämmet med åtföljande mycket allvarliga konsekvenser för samhället. Konsulter kommer att anlitas för analyser och beräkning av säkerhet och hydrologi samt påverkan av växt och djurliv. Sweco och Medins Biologi är vidtalade. Tanken är att kapaciteten skall ökas för att klara 23m3/sek vid dämningsgränsen och att en ombyggnad av dämmet skall klara ett flöde på drygt 30m3/sek utan att dämmets säkerhet riskeras. Diskuterades tänkbara konsekvenser för Rådasjöns-Stensjöns FVO att föra fram t.ex. rörande kräftbestånd/fisket, stensättning, vattenspeglar, fisktrappa etc. Mölndals Kvarnby önskar ta del av Rådasjöns-Stensjöns FVO: s synpunkter genom ett yttrande oss tillhanda. Mölndals Kvarnby kommer att fortlöpande informera om utvecklingen i ärendet. Vid pennan Torbjörn Rundqvist

302 Minnesnoteringar från samrådsmöte med naturskyddsföreningen i Mölndal den 11 maj Närvarande: Marianne Wikström Naturskyddsföreningen i Mölndal Leif Lithander Naturskyddsföreningen i Mölndal Thomas Ericsson Mölndals Kvarnby Torbjörn Rundqvist Mölndals Kvarnby Syftet med mötet var att informera om de planerade åtgärderna rörande säkerhet och ombyggnad av dämmet vid Stensjön för att därigenom bereda möjlighet till synpunkter och yttrande från Naturskyddsföreningen. Thomas Ericsson informerade att arbete inletts för att utreda säkerheten vid Stensjödämme. Vidare om att en ombyggnad av dämmet skall göras för att öka kapaciteten. Bakgrunden är att dämmets nuvarande kapacitet inte är tillräcklig för att snabbt kunna minska nivån i Stensjön vid stora nederbördsmängder och höga flöden. Vid det s.k. 100-årsregnet 2006 låg nivån c:a 90 cm över dämningsgränsen med ett högsta flöde på c:a 23 m3/sek. En översvämning av dämmet var hotande nära och därmed risken för en kollaps av dämmet med åtföljande mycket allvarliga konsekvenser för samhället. Konsulter kommer att anlitas för analyser och beräkning av säkerhet och hydrologi samt påverkan av växt och djurliv. Sweco och Medins Biologi är vidtalade. Avsikten är att kapaciteten skall ökas för att klara 23m3/sek vid övre dämningsgränsen och att en ombyggnad av dämmet skall klara ett flöde på drygt 32m3/sek utan att dämmets säkerhet riskeras. Härigenom beaktas så höga flöden att det s.k årsperspektivet omfattas vilket Länsstyrelsen avd säkerhet och skydd har påtalat vid ombyggnader. Vidare skall åtgärder göras så att tappning med 8 m3/sek vid sänkningsgränsen kan göras vilket idag inte är möjligt. Vid nuvarande situation är tappningen ned mot sänkningsgränsen c:a 1 m3/sek. Detta medger ej möjlighet till förtappning då SMHI bedömer att risk finns för extrema nederbördsmängder. För detta krävs muddring i dämmets inlopp. Kapacitetsökningen planeras att ske genom att ett nytt dämme byggs bredvid det nuvarande. Muddring/breddning kan också bli aktuellt att göra vid Ståloppet där flödeskapaciteten också måste höjas. Inloppet till Stensjön är mycket grunt. Diskuterades tänkbara konsekvenser för fauna och djurliv. Naturskyddsföreningen pekade på förekomsten av strömstare och dag/nattsländor nedströms dämmet. Stenbotten med strömt vatten är viktigt för bådadera men också med inslag av bakvatten/lugnt vatten. Sländorna är

303 känsliga för slamning. Viktiga aspekter för Medins Biologi att belysa i sin utredning. Ett eventuellt krav på fisktrappa från fiskevårdsintressenterna såg Naturskyddsföreningen enbart som en fördel. Betr. muddring menade Naturskyddsföreningen att metoder och tidpunkter utvärderas så att genomförandet sker med minsta möjliga negativa slamningspåverkan. Hänsyn till de känsliga strand/kantområdena är viktigt. Mätning av grumlighet måste göras. Kontrollprogram ska upprättas. Påpekades att musselförekomst ev. kan finnas i Ståloppet. Leif Lithander skall undersöka riktigheten i detta. Thomas Ericsson informerade att Medins Biologi skall undersöka bottenfaunan både nedströms och uppströms dämmet. Även i Ståloppet sker en motsvarande undersökning inkl. musselförekomst. Elfiske kommer att ske på båda lokalerna. Mölndals Kvarnby kommer att fortlöpande informera om utvecklingen i ärendet dels genom att meddela/skicka material och vid behov även mötas. Mölndals Kvarnby har som mål att lämna ansökan till Miljödomstolen i maj Samrådsmöte med alla berörda parter/intressenter kommer att ske. Med hänsyn till de biologiska miljöaspekterna ser Mölndals Kvarnby det som positivt om Naturskyddsföreningen delger sina synpunkter. Vid pennan Torbjörn Rundqvist

304 Minnesnoteringar från möte med Göteborg Vatten Närvarande: Thomas Ericsson Torbjörn Rundqvist Claes Wångsell Gbg VA Mötets avsikt var att informera Gbg VA om det pågående arbetet inför ombyggnad av Stensjödämme och Ståloppet samt om de alternativ som f.n.diskuteras och främst då att höra synpunkterna från Gbg Va rörande alternativet att pumpa vatten från Rådasjön till Delsjön. TE informerade om nuläget i Mölndals Kvarnby där Mölndals stad äger 96% och Grevedämmet Finans AB 4%. Vidare om pågående aktiviteter rörande ombyggnad Stensjödämme och Ståloppet, Swecos utredning, Medins utredning, utgångspunkter rörande flödeskapacitet inför ombyggnaden. Beträffande ombyggnationen ser Mkvb tre alternativ för att få ut vattnet från Rådasjön/ Stensjön: 1. Bredda, sänka tröskel av Stensjö Dämme och nedströms till vägbro samt erforderliga åtgärder i Ståloppet för att vid behov kunna genomföra förtappning för att skapa magasinsutrymme. 2. Komplettera nuvarande dämme med tunnel 3. Pumpa vatten från Rådasjön till Delsjöarna. Informerades i sammandrag om åtgärderna nedströms dämmet i alternativ1 samt om Swecos pågående arbete med alternativ2. Claes Wångsells spontana synpunkter i sammandrag beträffande pumpalternativet: Generellt negativ till att gräva ner rör parallellt i marken. T.ex. är idén att leda vatten från Vänern till havet i rör en extremt dålig idé. Enorma kostnader, dålig kvalitet med instängt vatten i rör, rasrisker. Rörande att pumpa från Rådasjön: Behov/användning är 2,4m3/sek. Alt 3 erfordrar en pumpkapacitet på ca 7m3/sek GbgVa synpunkter på alt 3: Höga kostnader, behov att anpassa anläggningar vid Delsjön samt Götaälv där anläggningen inte är anpassad för återpumpning med höga flöden som 7m3. Vattenkvaliteten (mikrobiologiska ) i Rådasjön är inte spec. bra. Gäller särskilt under senhösten. Påverkan från ett antal fastigheter,10-15 st längs ån, med bäckanslutning och påverkan från djur eller människor, särkilt vid kraftiga regn. Ej säkert att Rådasjöns vatten då är bättre än Götaälv som normalt har bra vatten. Gbg Va har projekt för att följa vattenkvaliteten löpande. Vid kraftigt regn och pumpning kan situationer uppstå med överfyllda sjöar och baklänges återrinning till Rådasjön. Sammanfattningsvis är den största invändningen mot pumpalternativet risken för dålig kvalitet på vattnet med parasiter och/eller mikrobiologiska bakterier vid hög nederbörd. Vid pennan Torbjörn Rundqvist

305 Protokoll från samrådsmöte den 19 sept 2011 med Länsstyrelsen Västra Götaland, Mölndals stad och Härryda kommun rörande Ansökan om tillstånd för kapacitetsförbättrande åtgärder för Mölndalsån från Rådasjön till Kvarnbyfallet. Närvarande: Thomas Ericsson Byålderman Mölndals Kvarnby Agneta Thörnqvist Projektledare Mölndals stad Torbjörn Rundqvist Bok- och räkenskapsförare Mölndals Kvarnby Susanna Hogdin Handläggare Länsstyrelsen Ulf Gustavsson Handläggare Länsstyrelsen Ulf Juto Handläggare Länsstyrelsen Gun Kriström Miljöinspektör Mölndals stad Lars Rohdin Projektledare Härryda kommun, delvis närvarande Thomas Ericsson och Agneta Thörnqvist informerade om det material som deltagarna erhållit innan mötet. Redovisningen koncentrerades till bakgrund och syftet med de kapacitetsförbättrande åtgärderna samt en beskrivning av de två alternativen, företrädesvis det rekommenderade alternativet med en ledning från Stensjödämme till Grevedämmet. Från länsstyrelsen (Lst) framfördes följande frågor/synpunkter, följt av svar från Mölndals Kvarnby (K-by): Lst: Syftet/förtydligande av åtgärderna i Rådasjöns utlopp? K-by: Rådasjön/Stensjön utgör ett gemensamt sjösystem där samma nivå måste skapas för att undvika fallförluster inte minst vid höga flöden. Möjlighet ges därmed att kunna tappa mer vid höga flöden och särskilt viktigt att kunna göra detta ända ner till SG. Lst: Vilka tillfällen tappas mer? K-by: Inför höga flöden företrädesvis under hösten. Som underlag kommer bl.a. en prognostjänst från SMHI att användas. Denna är under upphandling. Vid mycket höga flöden skall möjlighet till överdämning finnas. Denna möjlighet finns även med gällande vattendom. Krävs också en höjning av dammluckornas nivå för att hindra att dessa översvämmas vid höga flöden. Lst: Hur mycket extra magasinsvolym skapas? K-by: Magasinsvolymen i Nedsjöarna utreds av Sweco i den tekniska beskrivningen. Lst: Kommer man att erhålla en större magasineringsförmåga? K-by: Syftet är att i förväg inför prognos om höga flöden få ut mer vatten ur systemet och därmed skapa utrymme för ökad magasinering. Vid höga flöden kommer möjligheten att magasinera mer att öka jämfört med nuläget med bibehållna gränser för SG och DG inom gällande vattendomar. Inför en förtappning meddelas nedströms liggande berörda fastigheter för att undvika överraskningar och ge tillfälle till erforderliga åtgärder. Är länsstyrelsen intresserade av en motsvarande info från Mölndals Kvarnby vid extraordinära åtgärder? Reglerstrategin kommer att bifogas ansökan till MD. Lst: Är säkerheten för Stensjödämme tillräcklig vid höga flöden? K-by: Säkerhetsaspekten kommer att beaktas i samband med ombyggnaden avseende luckorna. Vegabs påpekanden i samband undersökningen av dämmet 2010 har i allt väsentligt åtgärdats. Dock förelåg inga anmärkningsvärda eller akuta brister rörande säkerheten. 1 (3)

306 Lst: Hur undvika skador/erosion vid maxflöden? Finns känsliga områden? K-by: Syftet med att i förväg tappa ur vatten inför stora nederbördsmängder skapar förutsättningar att få ett jämnare flöde och slippa toppar upp mot 25M3/sek och därmed minska risken för skador/erosion jämfört med dagsläget. Den planerade ledningens mynning i Grevedämmet visades med en konstruktion som innebär en dämpande effekt på flödet ut i dämmet. Lst: Åtgärder med anledning av sedimentprovtagningarnas höga halter av PAH? K-by: Proven har tagits på ett djup av 0-10 cm och cm. Ytterligare tre provtagningar på ett djup om 50 cm ska göras på tre platser. Resultaten av dessa får avgöra vidare åtgärder. Lst: Finns värdefulla fågel/fisk/biotopområden som är viktiga att värna om och skydda mot föroreningar/påverkan av förorenad mark och förändrade vattennivåer. Beskriv känsliga områden. K-by: Nivån i den befintliga huvudfåren kommer inte att ändras genom åtgärderna. Ledningen kommer att användas endast i extraordinära situationer, vid få tillfällen med mycket höga flöden. Ev. effekter av grävningen uppströms Stensjödämme samt andra faktorer av betydelse för fauna/fågel/fisk-miljön ska belysas i MKB-beskrivningen Lst: Undersökning bör göras för att kartlägga ev. risk för föroreningar vid utloppet av ledningen. K-by: Här kommer provtagningar att göras. Lst: Länsstyrelsens krav på att belysa situation hösten 2006 plus 30%. K-by: Nivån i Rådasjön och Stensjön kommer att bli som 2006 men flödet kommer att stanna på 25m3/sek och en överdämning i Stensjön på ca 90 cm. Samhället nedströms dämmet bedöms klara sig utan översvämningar. Lst: Nedanstående uppfattades av Länsstyrelsen som korrekt och bra K-by: Mölndals Kvarnby uppfattar att åtgärderna medför en betydande miljöpåverkan innebärande ett utvidgat samråd. Lantmäteriet har listat berörda fastighetsägare från Rådasjöns utlopp till dämmet vid Ullevi i Göteborg. Fastighetsägarna kommer att få en sammanfattande beskrivning av planerade åtgärder med möjlighet att ställa frågor, skriftligt eller via tel. De inbjuds också till det offentliga mötet med allmänheten den 1 nov. Allmänheten informeras via en annons i dagspressen med inbjudan till ett offentligt möte den 8 nov. kl 18:00. Möjlighet skall finnas att ställa frågor via telefon eller skriftlig. Våren 2011 informerades Naturskyddsföreningen i Mölndal på ett möte. Rådasjön/Stensjöns FVO har också informerats på ett möte. Dessa samt övriga miljöorganisationer och myndigheter kommer att informeras skriftligen med möjlighet till kommentarer och frågor inom en svarstid på 2-3 veckor. Alrutz advokatbyrå kommer skriva ansökan (Louis Vasseur). Lst: Vilka är effekterna av den långsiktiga driften av systemet? K-by: Säkerställa infrastrukturen samt minimera skador på miljön vid höga flöden. Tanken med åtgärderna är att minska flödestopparna vid extremväder. Lst: Länsstyrelsen ska ha sammanställning av samrådsmötenas information/resultat. Till denna kan Mölndals Kvarnby bifoga vad man anser ska ingå i MKB. Länsstyrelsen kommer att ge sin syn på innehållet i MKB. 2 (3)

307 Lst: Om något är oklart är tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) villiga att bidra med kompletteringar om vad som krävs. Detta för att inte försena processen. K-by: På fråga från Mölndals Kvarnby om Länsstyrelsen fått tillräcklig information dagens samrådsmöte blev svaret ja. Härryda kommun Lars Rohdin underströk vikten av att de kapacitetsförbättrande åtgärderna för Stensjön/Rådasjöns reglering samt det nya regler- och styrsystemet kommer till stånd. Åtgärderna är av väsentlig betydelse för Härryda kommun. Mölndal Stad, Miljö & Hälsa Förändringar kring Stensjö dämme och Grevedämmet får inte påverka negativt nuvarande ekologiska och biologiska status. Göteborg Stad Mats Larsson från Göteborgs stad har via mail meddelat att man är väl informerade om planerna vid Stensjön/Rådasjön och att dessa går helt i linje med framtida styrstrategier för hela Mölndalsån. Därmed har man inget att erinra utan är positiva till åtgärderna. Vid protokollet: Torbjörn Rundqvist 3 (3)

308

309 Följande myndigheter och intresseorganisationer har fått skriftlig samrådsinformation med svarstid senast 15 nov Trafikverket Göteborg 2. Naturvårdsverket Stockholm 3. Myndigheten för samhällskydd och beredskap Karlstad 4. Havs och vattenmyndigheten Box Göteborg 5. Kammarkollegiet Box Stockholm 6. Räddningstjänsten Storgöteborg Box Göteborg 7. Mölndals Naturskyddsförening c/o Per- Anders Svensson Eklanda Skog Mölndal 8. Sportfiskarna Region Väst Alfred Gärdes Väg Sjölyckan Göteborg 9. Göteborg Vatten Hjällbo Lillgata 1 Box Angered 10. Mölndals stad Mölndal 11. Rådasjöns Stensjöns Fiskevårdsområdesförening Att: Leif Henrik Andersson Mölndals stad 12. Mölndalsåns Vattenråd Göteborgsregionens kommunalförbund At; Monica Dahberg Box Göteborg Göteborgs kommun och Härryda kommun har fått information i fastighetsägarutskicket.

310 Information om åtgärder för ökad flödeskapacitet från Stensjöns utlopp Samråd enligt miljöbalken Mölndals Kvarnby innehar och sköter regleringar i Mölndalsån. För att begränsa besvärande översvämningar i Nedre Mölndalsån planeras ökad vattentappning från Rådasjön och Stensjön inför förväntade höga flöden. För att möjliggöra ökad tappning planeras ombyggnad av Stensjö Dämme och Grevedämmet m.m. samt rensningar i Ståloppet. En ansökan enligt miljöbalken kommer att ges in till mark- och miljödomstolen. En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas. Som en del av detta arbete hålls samråd. Ett samrådsmöte kommer att hållas tisdag 8:e november 2011 kl 18:00, Mölndals Stadshus Bakgrund och syfte Mölndals Kvarnby avser att vidta åtgärder från Rådasjön/Stensjön i syfte att förhindra/minimera skador vid extrema väderförhållanden. Mölndals Kvarnby ansvarar för vattenregleringen i Mölndalsån förutom Landvettersjön (Wallenstam). Därför kommer Mölndals Kvarnby att ansöka hos Miljödomstolen om ändrad vattenhushållning vid oförändrade dämningsgränser i Stensjön och Rådasjön. Utloppet ur sjön har fn en mycket bristfällig kapacitet med enbart ca 4 m 3 /s vid sänkningsgränsen (SG) och ca 11 m 3 /s vid dämningsgränsen (DG). Avsikten är att höja kapaciteten vid SG till 10 m 3 /s-15 m 3 /s och 25 m 3 /s vid DG. Avsikten är inte att öka flödet utan att utjämna det för att på så sätt slippa de höga flödestopparna. Problemområden Problemen med den bristande avtappningskapaciteten är inte i någon högre grad översvämningar runt dessa sjöar utan istället bakdämningen upp i Mölnlycke samhälle och i än högre grad Mölnlycke fabriker. Ett ännu större problem är att flödet från Stensjön sammanrinner med de helt oreglerade Kållereds- och Balltorpsbäckarna i nedre delen av ån där denna rinner med mycket flack lutning genom centrala delar i Mölndal och Göteborg. Översvämningar här, som 2006, medför allvarliga problem för viktiga samhällsfunktioner och har stora ekonomiska konsekvenser. Framtida kapacitet Ju större kapaciteten är till tappning av vatten från Stensjön och Rådasjön vid lågt vattenstånd, desto större möjlighet att magasinera vatten vid extremflöden. Förtappning inför prognoser om höga flöden och begränsning av flödet ut ur sjöarna under högflödesperioden utgör grundbulten ur reglersynpunkt. Utbyggnadsalternativ Stensjö dämme De alternativ till förbättringar av Stensjöns utlopp som utretts är: - breddning och delvis fördjupning av nuvarande utloppskanal tillsammans med ett större dämme - befintlig utloppskanal kompletteras med en ledning, PE D=2,0 m, från befintligt dämme till Grevedämmet. Övriga åtgärder som krävs för att uppnå ökad kapacitet oavsett alternativ innebär grävning/fördjupning av ca m 3 i Ståloppet, sundet mellan Rådasjön och Stensjön, och ca m 3 totalt i Stensjöns utlopp och Grevedämmet samt skyddsåtgärder mot översvämning längs Grevedämmets södra utloppskanal. Gångbroarna vid inloppet till Ståloppet och Grevedämmets skola måste ersättas med nya broar med större spännvidd. Alternativet med breddning/fördjupning av nuvarande kanal behöver av kapacitetsskäl dels få en mycket jämnare botten än nuvarande och dels breddas kraftigt med upp till 4 m. Denna förändring innebär ett stort ingrepp i den nuvarande vattenmiljön, som anpassats för fågel- och fiskliv. Detta alternativ ger dock en lägre kapacitet jämfört med att behålla nuvarande utloppskanal kompletterad med en ledning. Med en ledning finns det möjlighet att uppnå en kapacitet av ca 15 m 3 /s vid sänkningsgränsen i Stensjön och ca 25 m 3 /s vid dämningsgränsen.

311 Val av utbyggnadsalternativ Ur såväl tappningsstrategi som miljösynpunkt är rekommendationen att välja alternativet med ledning till Grevedämmet. De samlade magasinen Stensjön, Landvettersjön och Rådasjön kommer då att kunna klara ett flöde av i storleksordningen 200 års flöde, vilket motsvarar 2006 års flöde + 30 %, utan att det sker översvämningar i nedre Mölndal och Göteborg, men dock med kritiskt höga nivåer i de nämnda sjöarna som kan påverka samhällena Mölnlycke och Landvetter. Grevedämmet kräver oavsett alternativ även ombyggnader i form av: - sänkning och vidgning av södra utloppet - utgrävning - höjning av sidokanter södra kanalen - ny gångbro vid Grevedämmets skola Kostnaderna för ovan angivna arbeten bedöms idag till c:a 30 Mkr. Miljö Inventeringar har utförts vid Grevedämmet, Ståloppet och Stensjöns utlopp rörande förekomst av bottenfauna, fisk och fågel samt bedömning av status, påverkan och naturvärden. Undersökningar av sediment har gjorts i Ståloppet, Stensjöns in-och utlopp samt vid Grevedämmet. Inventeringar Faunan och floran längs norra och södra fåran i Mölndalsån nedströms Grevedämmet bedöms vara opåverkade av surt vatten och i liten utsträckning påverkade av näringsämnen. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder uppvisade båda sträckorna god status på bottenfauna och måttlig till god status på fisk. Bottenfaunan var dock avvikande artfattig och fiskpopulationerna uppvisade en låg täthet vilket tolkas som en påverkan från vattenreglering. Den södra fåran nedströms Grevedämmet bedöms ha måttlig betydelse avseende biologisk mångfald och den norra fåran bedöms ha måttlig till hög betydelse. Orsaken till att den norra fåran bedöms ha något högre betydelse är att den tillsammans med sträckan mellan Stensjöns utlopp och Grevedämmet bedöms som viktig för rastande strömstarar vintertid. Inga hotade eller enligt artskyddsförordningen värnade arter påträffades. Lake som är en rödlistad art förekom dock i båda fårorna. Den betecknas som nära hotad av artdatabanken men är väl spridd i Mölndalsåns nedre delar. Sediment Resultatet från undersökningar av metaller i sediment i Ståloppet, Stensjöns inlopp- och utlopp samt vid Grevedämmet visar på låga till måttligt höga halter av metaller. Enligt kanadensiska bedömningsgrunder bedöms dock halten av bly i det djupare sedimentprovet vid Grevedämmet kunna ge skador på akvatiska organismer. Halterna av PAH, mätt som PAH-11, bedömdes enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder som låga till måttligt höga utom i det djupare sedimentprovet vid Grevedämmet, där halterna bedömdes som mycket höga. Halterna av antracen var höga eller mycket höga i fem av de åtta undersökta sedimentproven. Enligt kanadensiska bedömningsgrunder uppmättes det vid Grevedämmet halter av flertalet analyserade PAH-komponenter som överskred den haltgräns där skador på akvatiska organismer bedöms vara vanligt förekommande. Den samlade bedömningen vad gäller PAH är att de undersökta sedimenten är lågt till måttligt. Synpunkter Vill Ni få mer information eller lämna synpunkter, vänligen kontakta Torbjörn Rundqvist, telefon eller skriv till Torbjörn Rundqvist, Sågspånsgatan 13, Göteborg senast den

312 L A N T M Ä T E R I E T Fastigheter, ägare och rättigheter längs Mölndalsån Sida 1 (23) Ärendenummer O Handläggare Patrik Nilsson Ärende Förteckning över fastigheter, ägare och rättigheter längs Mölndalsån från östra mynningen i Rådasjön (Härryda kommun) till förgreningen med Fattighusån (Göteborgs kommun) Kommuner: Härryda, Mölndal och Göteborg Län: Västra Götaland Området kring Rådasjön (Listning medsols i geografisk ordning från Mölndalsåns mynning i östra delen av sjön) Fastigheter Beteckning Ägare Anmärkning Kindbogården 1:60 Hönekulla 1:553 Kullbäckstorp 2:5 Kullbäckstorp 2:8 Kullbäckstorp 2:7 Pixbo 1:272 Pixbo 1:1 Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun MÖLNLYCKE Götenehus Aktiebolag Box GÖTENE Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 5 meter. Härryda kommun

313 LANTMÄTERIET Sida 2 Gunnebo 1:27 Gunnebo 1:30 Sjövalla 1:214 Sjövalla 1:53 Sjövalla 1:148 Sjövalla 1:149 Sjövalla 1:157 Sjövalla 1:44 Sjövalla 1:121 Styrmannen 1 Åran 2 Mölndals kommun MÖLNDAL AB SKF GÖTEBORG Mölndals kommun MÖLNDAL Britta Malmqvist Nötåsberget MÖLNDAL Kjell Gerhard Malmqvist Nötåsberget MÖLNDAL Erik Bengtsson Rådavägen MÖLNDAL Josefin Ulfsbäcker Rådavägen MÖLNDAL Gunnel Maria Palmqvist Rådavägen MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Föreningen Sjövalla strand Östra Brovaktaregatan MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals Roddklubb c/o Tobias Johansson Hammarvägen VÄSTRA FRÖLUNDA Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 10 meter. Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 10 meter. Sjövalla 1:99 Mölndals kommun Mölndals kommun

314 LANTMÄTERIET Sida MÖLNDAL Sjövalla 1:101 Sjövalla 1:112 Sjövalla 1:67 Sjövalla 1:70 Sjövalla 1:221 Sjövalla 1:58 Eva Birgitta Edman Krikonvägen PIXBO Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Linda Maria Basset c/o Redovisningscentret Schroeder Ekonomivägen ASKIM Inga Nilsson Boråsvägen 18 Jaktstugan MÖLNDAL Rolf Ingemar Nilsson Boråsvägen 18 Jaktstugan MÖLNDAL Sjövalla 1:63 Se Sjövalla 1:221 Sjövalla 1:61 Se Sjövalla 1:221 Hagen 1:1 Råda 1:1 Råda 1:6 Kindbogården 1:1 Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun Samfälligheter Beteckning Ägare Ändamål Oregistrerade samfälligheter Kullbäckstorp S:q och S:r Akt 14-RÅD-40 Delägarfastigheter ~ Landningsplats vid Råda fjord och tillhörande tillfartsväg

315 LANTMÄTERIET Sida 4 Kullbäckstorp 2:2 Roger William Öjerdal Mölndalsvägen MÖLNLYCKE Ann-Christine Irene Marie Öjerdal Kyrkebyn Kyrkbacken SEGMON ~ Kullbäckstorp 2:5 Se under området kring Rådasjön ~ Kullbäckstorp 2:7 ~ Kullbäckstorp 2:8 ~ Kullbäckstorp 2:14 Kullbäckstorp 2:15 Härryda kommun MÖLNLYCKE Härryda kommun MÖLNLYCKE ~ ~ Beteckning Ägare Ändamål Sjövalla S:1 ~ Väg (med tillhörande vattenområde) Delägarfastigheter Bosgården 1:376 Mölndals kommun MÖLNDAL ~ Sjövalla 1:99 Se under området kring Rådasjön ~ Sjövalla 1:112 ~ Åby 1:84 Mölndals kommun MÖLNDAL ~ Rättigheter Beteckning Ägare Ändamål Oregistrerade rättigheter på Sjövalla 1:214 Kommentar: ~ Bad-och båtplats Rätt till vatten i Rådasjön och Mölndalsån På Sjövalla 1:214 finns för diverse fastigheter rätt till bl.a bad-och båtplats vid den s.k Sjövalla strand. Även rätt till vatten omtalas i ett antal förrättningsakter. Dessa rättigheter är inte registrerade i fastighetsregistret och tycks i många fall gått vidare från ursprungsfastigheterna till deras efterföljare. Hänvisning till respektive aktnummer finns i fastighetsregistret, men för att få klarhet i rättigheterna i detalj krävs vidare utredning. Beteckning Ägare Ändamål

316 LANTMÄTERIET Sida 5 Beteckning Ägare Ändamål Registrerade och oregistrerade rättigheter på Sjövalla 1:44 ~ Bad-och båtplats Kommentar: På Sjövalla 1:44 finns för diverse fastigheter rätt till bl.a bad-och båtplats. En del av dessa rättigheter är registrerade i fastighetsregistret utan förmånstagare och andra är inte registrerade alls. Många av rättigheterna tycks ha gått vidare från ursprungsfastigheterna till deras efterföljare, och hänvisning till respektive aktnummer finns i fastighetsregistret. För att få klarhet i rättigheterna i detalj krävs dock vidare utredning. Beteckning Ägare Ändamål Registrerade rättigheter på Sjövalla 1:121 ~ Strand och vatten Kommentar: På Sjövalla 1:121 finns 15 stycken rättigheter till strand och vatten registrerade. Ingen av dessa rättigheter har någon förmånstagare. Rättigheterna tycks i de flesta fall ha gått vidare från ursprungsfastigheterna till deras efterföljare, och hänvisning till respektive aktnummer finns i fastighetsregistret. För att få klarhet i rättigheterna i detalj krävs dock vidare utredning. Beteckning Ägare Ändamål Officialservitut 1481K Till förmån för: ~ Bad-och båtplats Sjövalla 1:157 Se under området kring Rådasjön ~ Sjövalla 1:214 ~ Belastar: Sjövalla 1:121 ~ Beteckning Ägare Ändamål Avtalsservitut 14-IM2-82/5411A.1 Till förmån för: ~ Badplats m.m Sjövalla 1:85 Sjövalla 1:168 Sjövalla 1:169 Nils Göran Edvardsson Rådavägen MÖLNDAL Nassrin Nurgostar Rådavägen 54 B MÖLNDAL Anders Johansson Rådavägen MÖLNDAL Birgitta Lindgren Rådavägen MÖLNDAL ~ ~ ~

317 LANTMÄTERIET Sida 6 Sjövalla 1:171 Sjövalla 1:172 Belastar: Ann-Britt Linnéa Westerlind Rådavägen MÖLNDAL Bertil Jansson Rådavägen MÖLNDAL Ulf Bertil Jansson Rådavägen MÖLNDAL ~ ~ Styrmannen 1 Se under området kring Rådasjön ~ Beteckning Ägare Ändamål Officialservitut 1481K Till förmån för: Sjövalla 1:99 (Enligt fastighetsregistret) Sjövalla 1:101 (Enligt förrättningsakter) Belastar: ~ Vatten, strand och landgrund Se under området kring Rådasjön ~ ~ Inte angivet ~ ~ Beteckning Ägare Ändamål Avtalsservitut 14-IM2-96/ Till förmån för: ~ Bryggor m.m Centerbordet 1 Sjövalla 1:114 Sjövalla 1:116 Belastar: Erik Hans Alexandersson Sjöstigen MÖLNDAL Hans Gustaf Lennart Larsson Sjöstigen 19B MÖLNDAL Chin Fong Larsson Sjöstigen 19B MÖLNDAL Lennart Larsson Sjöstigen 19B MÖLNDAL ~ ~ ~ Sjövalla 1:112 Se under området kring Rådasjön ~

318 LANTMÄTERIET Sida 7 Beteckning Ägare Ändamål Oregistrerade rättigheter på Sjövalla 1:67 ~ Strand och vatten Kommentar: På Sjövalla 1:67 finns för ett flertal fastigheter rätt till strand och vatten. Dessa rättigheter är inte registrerade i fastighetsregistret och tycks i många fall gått vidare från ursprungsfastigheterna till deras efterföljare. Hänvisning till respektive aktnummer finns i fastighetsregistret, men för att få klarhet i rättigheterna i detalj krävs vidare utredning. Beteckning Ägare Ändamål Avtalsservitut 14-IM2-49/ ~ Badplats m.m Till förmån för: Sjövalla 1:249 Belastar: Råda Hill fastighets AB Råda Hill MÖLNDAL ~ Sjövalla 1:61 Se under området kring Rådasjön ~ Sjövalla 1:221 ~ Området kring Ståloppet (passagen mellan Rådasjön och Stensjön) Fastigheter (samtliga ligger i Mölndals kommun) Beteckning Ägare Anmärkning Sjövalla 1:214 Se under området kring Rådasjön ~ Sjövalla 1:31 Mölndals kommun MÖLNDAL ~ Gunnebo 1:27 Se ovan ~ Rättigheter Beteckning Ägare Anmärkning Registrerade och oregistrerade rättigheter på Sjövalla 1:214 ~ Bad-och båtplats Kommentar: Se rättigheter kring Rådasjön ovan

319 LANTMÄTERIET Sida 8 Området kring Stensjön (Listning medsols i geografisk ordning från Mölndalsåns mynning i nordöstra delen av sjön) Fastigheter (samtliga ligger i Mölndals kommun) Beteckning Ägare Anmärkning Gunnebo 1:27 Se under området kring Rådasjön ~ Stensjön 1:38 Gunnebo 1:40 Kikås 1:217 Stensjön 1:66 Pionen 1 Sjövalla 1:1 Sjövalla 1:3 Sjövalla 1:2 Sjövalla 1:28 Sjövalla 1:27 Sjövalla 1:217 Trafikverket BORLÄNGE Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Lackarebäck fastigheter AB Korsgatan 3, 4 tr GÖTEBORG Mölndals kommun MÖLNDAL Janet Persson c/o Gunilla Simon Svangatan 4B GÖTEBORG Mölndals kommun MÖLNDAL Janet Persson c/o Gunilla Simon Svangatan 4B GÖTEBORG Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL ~ ~ ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är knappt 10 meter. ~ ~ ~ ~ ~ ~

320 LANTMÄTERIET Sida 9 Rättigheter Beteckning Ägare Anmärkning Ledningsrätt Vattenfall AB Starkström 14-KÅL STOCKHOLM Belastar, däribland: Gunnebo 1:40 Se under området kring Stensjön ~ Kikås 1:217 ~ Stensjön 1:38 ~ Stensjön 1:66 ~ Beteckning Ägare Anmärkning Ledningsrätt Enligt fastighetsregistret: Tele 1481K-2000/57.1 Birka nät Yngeredsfors AB Bolaget uppköpt av: Fortum distribution AB STOCKHOLM Belastar, däribland: Gunnebo 1:40 Se under området kring Stensjön ~ Kikås 1:217 ~ Stensjön 1:38 ~ Stensjön 1:66 ~ Området kring Mölndalsån från utloppet ur Stensjön till passagen under E6 Fastigheter Beteckning Ägare Anmärkning Kikås 1:217 Se under området kring Stensjön ~ Stensjön 1:66 ~ Stensjön 1:38 ~ Stensjön 1:64 Mölndals kommun MÖLNDAL ~ Grustaget 1 Stensjön 1:37 AB Anders Hillertz Stengårdsvägen BREDARYD Grevedämmets Finans AB Bergmansgatan MÖLNDAL Stensjön 1:39 Se Stensjön 1:37 ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 10 meter. ~

321 LANTMÄTERIET Sida 10 Stensjön 1:45 Stensjön 1:34 Stensjön 1:36 Forsåker 1:249 Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Belägen vid ett smalare sidoflöde. ~ Belägen vid ett sidoflöde (kanal?) ~ Forsåker 1:196 KB Stigberget nr. 2 Box GÖTEBORG ~ Forsåker 1:154 Forsåker 1:255 Forsåker 1:228 Trädgården 1:124 Renospar AB Götaforsliden MÖLNDAL Caroline Helena Elisabeth Lindström Royens gata MÖLNDAL Mats Arne Lindström Royens gata MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL NCC Construction Sverige AB SOLNA ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 8 meter. ~ ~ Kvarnfallet 1 Renospar AB Götaforsliden MÖLNDAL Kvarnhjulet 2 Brf. Domprosten nr. 4 c/o Harling fastighetsförvaltning AB Götaforsliden MÖLNDAL Kvarnhjulet 1 Mölndals kommun ~ ~ ~ Strykjärnet MÖLNDAL Fjällvråken fastighetsförvaltning KB Kålltorpsgatan GÖTEBORG Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 5 meter.

322 LANTMÄTERIET Sida 11 Forsåker 1:226 Forsåker 1:184 Åby 1:72 Mölndals kommun MÖLNDAL Trafikverket BORLÄNGE Mölndals kommun MÖLNDAL ~ ~ ~ Rättigheter Beteckning Ägare Anmärkning Nyttjanderätt Allmän väg 533 Trafikverket Box VÄNERSBORG Ev. gäller annan kontaktadress inom Trafikverket. Beteckning Ägare Anmärkning Avtalsservitut 14-IM2-58/ Till förmån för: ~ Kvarnfall m.m Forsåker 1:228 Se området mellan Stensjön och E6 ~ Belastar: Forsåker 1:228 Se området mellan Stensjön och E6 Enligt fastighetsregistret har 1:228 både last och förmån. Kvarnfallet 1 ~ Kvarnhjulet 1 ~ Beteckning Ägare Anmärkning Avtalsservitut 14-IM2-58/ Till förmån för: ~ Vattenkraft m.m Forsåker 1:228 Se området mellan Stensjön och E6 ~ Kikås 1:175 Belastar: Fastigheten är avregistrerad till Kikås 1:217. Adress se ovan. ~ Forsåker 1:154 Se området mellan Stensjön och E6 ~ Stensjön 1:34 ~ Beteckning Ägare Anmärkning Avtalsservitut 14-IM2-58/ ~ Vattenkraft m.m

323 LANTMÄTERIET Sida 12 Till förmån för: Forsåker 1:228 Se området mellan Stensjön och E6 ~ Kikås 1:217 ~ Belastar: Forsåker 1:154 ~ Stensjön 1:34 ~ Beteckning Ägare Anmärkning Avtalsservitut 14-IM2-58/ Till förmån för: ~ Kvarnfall m.m Forsåker 1:228 Se området mellan Stensjön och E6 ~ Belastar: Forsåker 1:228 Se området mellan Stensjön och E6 Enligt fastighetsregistret har 1:228 både last och förmån. Kvarnfallet 1 ~ Kvarnhjulet 1 ~ Beteckning Ägare Anmärkning Avtalsservitut 14-IM2-58/ Till förmån för: ~ Vattenkraft m.m Kikås 1:217 Se området mellan Stensjön och E6 ~ Belastar: Forsåker 1:196 Se området mellan Stensjön och E6 Beteckning Ägare Anmärkning Nyttjanderätt Allmän väg E6 Trafikverket Box VÄNERSBORG Ev. gäller annan kontaktadress inom Trafikverket. Kommentar om fallrättigheter m.m vid Kvarnbyn: Förutom de servitut om vattenkraft m.m som finns inskrivna i fastighetsregistret har ingen utredning gjorts om andra fall- och vattenrättigheter i fallen vid Kvarnbyn. Sådana kan eventuellt finnas, men är då inte listade i förteckningen.

324 LANTMÄTERIET Sida 13 Området kring Mölndalsån från passagen under E6 till kommungränsen Mölndal-Göteborg (samtliga nedanstående fastigheter ligger i Mölndals kommun) Fastigheter Beteckning Ägare Anmärkning Åby 1:72 Se området mellan Stensjön och E6 ~ Åby 1:84 Väskan 2 Bosgården 1:99 Bosgården 1:69 Bosgården 1:55 Bosgården 1:44 Bosgården 1:74 Bosgården 1:79 Trädgården 1:46 Bosgården 1:20 Bosgården 1:76 Bosgården 1:77 Mölndals kommun MÖLNDAL KB Erik Brandahl & co. Prästgårdsgatan GÖTEBORG Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

325 LANTMÄTERIET Sida 14 Bosgården 1:50 Bosgården 1:113 Bosgården 1:68 Pelargonian 7 Trädgården 1:76 Bosgården 1:28 Bosgården 1:40 Bosgården 1:29 Krokslätt 1:6 Bosgården 1:30 Bosgården 1:93 Krokslätt 1:155 Krokslätt 1:125 Krokslätt 1:2 Violen 2 Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Svenska Statoil AB STOCKHOLM ~ ~ ~ På fastigheten finns byggnad på ofri grund. ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ På fastigheten finns byggnad på ofri grund. ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 2 meter.

326 LANTMÄTERIET Sida 15 Violen 1 Krokslätt 1:107 Krokslätt 1:113 Spinnaren 5 Krokslätt 1:112 Krokslätt 1:110 Spinnaren 4 Krokslätt 1:108 Spinnaren 3 Spinnaren 2 Spinnaren 1 Krokslätt 1:147 Lars Wagenfors c/o Wittstock Jakthornsvägen ÖJERSJÖ Kjell Wagnefors c/o Douglas Thisell Leires väg LERUM Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL D.E Thegerström AB Göteborgsvägen MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Ergonahuset AB Åsögatan STOCKHOLM Mölndals kommun MÖLNDAL Nymålia fastighets AB Kilsundsgatan BORÅS Gunnel Signe Martina Andersson Piltegatan MÖLNDAL Fastighetsbolaget Motorspinnaren AB c/o Corem Property Group AB Riddargatan 13 C STOCKHOLM Mölndals kommun MÖLNDAL ~ Vilande lagfart ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Forsåker 1:184 Se ovan ~

327 LANTMÄTERIET Sida 16 Krokslätt 1:104 Krokslätt 1:134 Krokslätt 1:160 Fjällämmeln 2 Fjällämmeln 4 Krokslätt 1:81 Krokslätt 1:105 Presenten 1 Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL Lutec AB Göteborgsvägen MÖLNDAL Fastighets AB Fjällämeln Grågåsgatan GÖTEBORG Mölndals kommun MÖLNDAL Mölndals kommun MÖLNDAL KB Presenten 1 Mölndal Box MÖLNDAL ~ ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 4 meter. På fastigheten finns även byggnad på ofri grund. Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 6 meter. ~ På norra delen av Krokslätt 1:105 går ån under jord. ~ Området kring Mölndalsån från kommungränsen Mölndal-Göteborg till förgreningen med Fattighusån (samtliga nedanstående fastigheter ligger i Göteborgs kommun) Fastigheter Beteckning Ägare Anmärkning Krokslätt 708:511 Kallebäck 2:3 Kallebäck 752:77 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Allmänna pensionsfondens fastighets nr. 65 KB c/o Ica fastigheter Sverige AB VÄSTERÅS Göteborgs kommun Box GÖTEBORG ~ ~ ~

328 LANTMÄTERIET Sida 17 Skår 751:39 Skår 751:127 Skår 57:13 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Almedals fastighetsfövaltning KB Box GÖTEBORG Almedals fastighetsfövaltning KB Box GÖTEBORG Skår 57:14 KB Myran nr. 500 c/o Wallenstam AB GÖTEBORG Krokslätt 708:667 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Krokslätt 148:13 KB Myran nr. 153 c/o Wallenstam AB GÖTEBORG Krokslätt 708:666 Krokslätt 708:665 Krokslätt 708:664 Skår 751:71 Skår 751:75 Skår 40:5 Krokslätt 708:663 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Fastighets AB Bryggeriet Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Krokslätt 149:10 KB Myran nr. 46 c/o Wallenstam AB GÖTEBORG ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 2-5 meter. ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 5 meter. ~ ~ ~ ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 10 meter. ~ ~

329 LANTMÄTERIET Sida 18 Krokslätt 708:662 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Krokslätt 708:511 Se ovan ~ Krokslätt 708:661 Krokslätt 149:16 Krokslätt 708:660 Krokslätt 708:659 Skår 751:73 Krokslätt 708:658 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Fastighets AB L E Lundberg NORRKÖPING Fastighets AB L E Lundberg NORRKÖPING Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Lagfaren ägare saknas. Taxerad ägare är: Fastighetsaktiebolaget Lützen c/o Advokatfirman Göran Edgren Box KALMAR Krokslätt 708:511 Se ovan ~ Krokslätt 708:454 Krokslätt 150:16 Skår 751:93 Skår 751:91 Krokslätt 150:15 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Liseberg AB Box GÖTEBORG ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 2 meter. ~ ~ ~ ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 5 meter. ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 2-6 meter.

330 LANTMÄTERIET Sida 19 Skår 751:65 Skår 751:6 Skår 751:4 Heden 705:24 Heden 705:28 Skår 751:109 Bö 750:757 Heden 40:38 Bö 95:6 Bö 750:426 Bö 750:412 Bö 750:788 Bö 93:2 Bö 750:416 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Liseberg AB Box GÖTEBORG Liseberg AB Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Fastighetsgrund i Mölndal Göteborg Bö 93:2 AB c/o Api Kåveby Box STOCKHOLM Göteborgs kommun Box GÖTEBORG ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 8 meter. Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 8 meter. ~

331 LANTMÄTERIET Sida 20 Bö 750:795 Gårda 744:555 Heden 705:7 Gårda 744:374 Gårda 744:375 Heden 705:8 Gårda 744:433 Gårda 744:555 Gårda 744:432 Gårda 744:434 Gårda 744:435 Heden 705:13 Lagfaren ägare saknas. Taxerad ägare är: Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är c.a 7 meter. ~ ~ ~ ~

332 LANTMÄTERIET Sida 21 Heden 48:2 Gårda 744:93 Lagfaren ägare: Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Tomträtt upplåten till: Hantverks-och industrihus i Göteborg AB Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Gränsar inte direkt mot vattnet. Avstånd mellan fastighetsgräns och vatten är som närmast c.a 8 meter. ~ Samfälligheter Beteckning Ägare Ändamål Kallebäck S:16 ~ Bäck Delägarfastigheter: Delsjön 748:10 Delsjön 748:11 Delsjön 748:12 Kallebäck 2:5 Kallebäck 16:1 Kallebäck 752:23 Kallebäck 752:77 Lunden 745:176 Lunden 745:177 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Remulus Kallebäck 1 AB c/o Skanska fastigheter Göteborg GÖTEBORG Kallebäck Institutfastigheter AB c/o Nordisk Renting AB Box STOCKHOLM Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

333 LANTMÄTERIET Sida 22 Lunden 745:178 Skår 751:33 Skår 751:34 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Lisa Lilly Linnéa Samuelsson adress saknas / avliden? Lagfaren ägare: AB Sveriges litografiska tryckerier adress saknas ~ ~ ~ Skår 751:35 Taxerad ägare: Esselte AB Box HESTRA Allan Skanse Box TORSBY ~ Skår 751:36 Se Skår 751:35 Beteckning Ägare Ändamål Gårda S:60 ~ Del av Mölndalsån Delägarfastigheter: Samfälligheten avsattes år 1877 i samband med laga skifte på hemmanet Gårda i Örgryte socken (aktnummer 1480K-VIB-165 eller 14-ÖRG-165). Nuvarande delägarkrets är inte utredd. Beteckning Ägare Ändamål Gårda S:40 ~ Väg Delägarfastigheter: Bö 750:801 Gårda 23:14 Gårda 744:93 Gårda 744:232 Gårda 744:276 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Kulturfastigheter i Göteborg AB Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Lagfaren ägare saknas. Taxerad ägare är: Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG ~ ~ ~ ~ ~

334 LANTMÄTERIET Sida 23 Gårda 744:287 Gårda 744:432 Gårda 744:555 Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG Göteborgs kommun Box GÖTEBORG ~ ~ ~ Beteckning Ägare Ändamål Gårda S:61 ~ Del av Mölndalsån Delägarfastigheter: Samfälligheten avsattes år 1877 i samband med laga skifte på hemmanet Gårda i Örgryte socken (aktnummer 1480K-VIB-165 eller 14-ÖRG-165). Nuvarande delägarkrets är inte utredd. Beteckning Ägare Ändamål Gårda S:62 ~ Del av Mölndalsån Delägarfastigheter: Samfälligheten avsattes år 1901 i samband med hemmansklyvning på hemmanet Gårda i Örgryte socken (aktnummer 1480K-VIB-238 eller 14-ÖRG-238). Nuvarande delägarkrets är inte utredd. Förteckningen upprättad av Patrik Nilsson

335

336 Yttrande från Göteborg Vatten, Claes Wångsell, november 2011 Kommer Mölndals Kvarnby att ändra nivån oftare i Rådasjön/Stensjön framgent och om problem då kan uppstå i samband med att Göteborg Vatten skulle önska pumpa vatten från Rådasjön, t.ex. vid en förtappning av sjön. Svar Mölndals Kvarnby: En förtappning av Rådasjön/Stensjön för att sänka nivån kommer endast ett ske vid en prognos om mycket höga flöden motsvarande översvämningarna 2006 eller värre. Åtgärden kommer alltså att bli mycket sällsynt. Vid normala förhållanden kommer inga ändringar i regleringen att göras jämfört med nuläget. Skulle Göteborg Vatten ändå begära pumpning i ett läge där Mölndals Kvarnby förtappar för att sänka nivån i Rådasjön/Stensjön kan pumpningen ändå genomföras genom att justera flöden från Nedsjöarna eller genom ändrad förtappningsstrategi i det aktuella fallet. Åtgärder i Ståloppet kommer inte att påverka grumligheten av vattnet vid vattenuttagen till Göteborg och Mölndal.

337 Insändare i Mölndals Posten 9 november 2011 Bo Sjölin (SD) Bygg ut fallet och tillverka grön el Ska man ändå söka vattendom för ändring av Stensjö dämme, samt nedläggning av tub för att släppa ut stora vattenflöden, så kan man lika gärna söka tillstånd för utbyggnad för hela vattenfallet. Det är ca 48 meter Kommentar Mölndals Kvarnby: Rörledningen kommer enbart användas dels vid förtappning av Rådasjön/Stensjön när väderprognos visar på mycket höga vattenflöden samt dels för att säkerställa hög utflödeskapacitet ut från Stensjö dämme vid DG. Dagens naturliga vattenföringsfåra kommer alltid att få råda varför ovanstående förslag ej är aktuellt. Förslaget skulle innebära att ledningen alltid skulle användas till elproduktion vilket skulle innebära en torrläggning av dagens vattenföringsfåra och därmed stora ekologiska och biologiska värden skulle gå till spillo. Mölndals Kvarnby ansvarsområde i detta ärende är till och med Grevedämmet varför en utbyggnad av vattenfallet för elkraftsproduktion ligger på resp. fastighetsägare.

338

339 Minnesanteckningar - Frågor och synpunkter från det öppna samrådsmötet i Mölndals stadshus den 8 november 2011 Roland Gyllensten Rådasjön/stensjöns FVO: - På vilken plats/platser har elfiske gjorts och har man gjort det på ställen där Sportfiskarna tidigare elfiskat? Vilket resultat gav elfisket? - Fisken, den stationära öringen måste kunna komma förbi Stensjödämme, det kan den inte idag. - Fiske av ål nedan Papyrus fanns tidigare. - Blir det någon lucka vid ledningens början? - Vad är 200-årsflöde? - Finns hydrologisk bild, skogsmark, asfalterad yta etc över avrinningsområdet till Mölndalsån? - Har man kommit upp till flöden på 25M3/sek? - Maxvärde Landvettersjön? - Alla domar för hela sjösystemet och Mölndalsån måste hänga ihop. Kerstin Jönsson Mölndalsåns FVO - Pågår diskussioner om att göra något för att fånga och lyfta ål förbi Papyrus? Detsamma gäller Kråkan. - Krav på den tekniska beskrivningen/utformningen att beskriva hur fria vandringsvägar ska skapas gällande ål och fisk/öring.(hänvisades till Stefan Larsson som har dokumenterat material som visar att fisk vandrat tidigare, 1600-tal.) - Hur mycket sten och dylikt ska rensas/grävas ut? Någon frågade: - Ska dämningsgränser ändras? - Hur ska ledningen användas? Leif Lithander Mölndals Naturskyddsförening: - Vandringsväg för fisk/ål har ni tidigare sagt att ta hänsyn till vid dämmet i Stensjön. Kaj Lampton, Wallenstam Fastighets AB Ur flödessynpunkt utgör Stensjödämme idag en flaskhals jämfört med läget i Landvetter/Mölnlycke. Det är därför väsentligt att de planerade åtgärderna genomförs så att flaskhalsen elimineras.

340 Kommentar Mölndals Kvarnby: Mölndals Kvarnby kommer att beakta ovanstående frågeställningar/ synpunkter. Den tekniska beskrivningen kommer att beakta när nuvarande dämmet byggs att säkerställa kravet från Mölndalsåns FVO beträffande fria vandringsvägar. Dock får dessa åtgärder inte motverka nuvarande regleringsförfarande såväl vid låga som höga flöden. De planerade åtgärderna syftar till att väsentligt höja flödeskapaciteten och därmed ej utgöra en flaskhals. Dämningsgränserna kommer inte att ändras i Stensjön. Förflyttning av ål från Papyrus/Mölndals nedre till Stensjön är inte Mölndals Kvarnbys ansvar att bedriva. Bör bedrivas av fiskeorganisationerna efter samråd med myndigheter. Vid pennan: Torbjörn Rundqvist

341

342 Datum Ert datum Vår beteckning Er beteckning Gatukontoret Handläggare Agneta Thörnqvist Åtgärder för ökad flödeskapacitet från Stensjöns utlopp Minnesnoteringar från möte med Mikael Hammerman, Kulturantikvarie på Kultur och fritidsförvaltningen angående åtgärder vid Grevedämmet. Mötet ägde rum Agneta redogjorde på plats och med hjälp av schematiska skisser för vilka åtgärder som planeras vid Grevedämmet; Utvidgning av inloppet till dämmet, höjning av kanalsidor längs södra utloppskanalen samt utbyte av gångbro till Grevedämmets skola. Mikael meddelade att området är kulturhistoriskt riksintresse och att Länsstyrelsen troligen kan komma att ha synpunkter. Mikael föredrog att höjningen av kanalsidorna utfördes i lika som befintlig mur eller om gabioner används att dessa anläggs uppe på parkeringsytan. Gångbrons ligger på fundament av kallmurad sten som sticker ut i kanalen och stryper vattensektionen. Därför behöver bron bytas ut. Mikael förordar att den nya bron anläggs så att de nya fundamenten ser likadana ut som idag med stensatt mur. De stensatta kanalsidorna bör bibehållas längs hela sträckningen. Vid mötet fanns inte uppgifter framme på hur högt murarna ska byggas på och inga skisser på hur det kan komma att se ut. Agneta skickar denna information till Mikael så snart den finns framme. Agneta redogjorde även för de åtgärder som planeras i Ståloppet. Breddning och fördjupning vid inloppet från Rådasjön, urgrävning i ståloppet samt under Gunnebo bro och vid utloppet till Stensjön. Här hade Mikael inte några direkta synpunkter men hänvisade även här till riksintresset. Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post/webb MÖLNDAL Stadshuset molndals.stad@molndal.se Göteborgsvägen