VILT OCH FISK FAKTA: Bland tusenbröder och stora kannibaler i fjällsjöar. AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr
|
|
- Emilia Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VILT OCH FISK FAKTA AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr Bland tusenbröder och stora kannibaler i fjällsjöar Vad alla med intresse för fiske i fjällen upplevt är att i många av våra fjällvatten karaktäriseras rödingbestånden av täta bestånd av långsamt växande och små rödingar. I dessa bestånd råder stark konkurrens om födan och eftersom en röding behöver mer föda för att tillväxa ju större den är avstannar tillväxten vid en viss storlek och då ofta vid en storlek som, av fiskaren, anses vara för liten och ointressant. I sjöar med enartsbestånd av rovfiskar såsom gädda, abborre, röding och i vissa fall öring karaktäriseras många bestånd av ett stort antal småväxta individer med dålig tillväxt - sk tusenbröder. Gemensamt för denna typ av fiskbestånd är att tillgången på föda är låg och att individer oberoende av storlek konkurrerar om samma typer av bytesdjur. REDAKTION: Forskare och författare i detta nummer: Pär Byström Redaktör och ansvarig utgivare: Göran Ericsson, viltochfisk@slu.se VILT OCH FISK FAKTA:... är ett populärvetenskapligt faktablad från forskningsprogrammet Adaptiv förvaltning av vilt och fisk... sprids till nyckelgrupper inom svensk vilt- och fiskförvaltning... kan laddas ner eller beställas gratis på vår hemsida, FORSKNINGSPROGRAMMET: Adaptiv förvaltning av vilt och fisk är ett mångvetenskapligt forskningsprogram som finansieras av Naturvårdsverket. Målet är att öka kunskapen om förvaltning av naturresurser på ett hållbart sätt och göra kunskapen tillgänglig för fler. Läs mer:
2 Bytesdjuren utgörs till största delen av djurplankton och olika typer av insektslarver. Dessa bytesdjur är små från 0.5 till ca 10mm vilket gör att i princip alla storleksklasser av fisk kan äta av dessa. Storleken på bytesdjur som en fisk kan äta begränsas av gapstorleken eftersom fiskar sväljer sina byten hela. Detta kallas att fisk en är gapbegränsad och ju större fisken är desto stö rre bytesdjur kan den svälja då gapstorleken ökar med fisken storlek. Då olikstora individer av fiskart konkurrerar om små bytesdjur som djurplankton och insektlarver har de mindre individerna en konkurrensfördel och kan växa snabbare än de större individerna när tillgången på föda är låg (Figur 1). Effekterna av det bli att små individer även i sjöar med låg täthet av bytesdjur kan växa relativt bra medan de större individerna växer långsamt eller inget alls. Konsekvensen blir ett tätt bestånd med småväxta individer av olika åldrar de skilda årsklasserna växer in i varandra då de minsta individerna växer ikapp de större (Figur 2). Enda möjligheten för de lite större individerna att undvika konkurrensen från de mindre är att det finns bytesdjur i sjön som är för stora för de mindre individ erna att äta, dsv de större individerna har en exklusive födoresurs pga av de mindre individerna är gapbegränsade på denna resurs. I fiskbestånd som enbart består av en rovfisk är denna resurs i de flesta fall mindre artfränder - dvs för att bli riktigt stor måste man bli kannibal. Tillgången på artfränder i lämpliga storleksklasser är oftast ett stort problem för en blivande kannibal, då nästan hela fiskpopulationen i ett dvärgbestånd består av relativt likstora individer och antalet småfiskar som skulle kunna vara lämpliga som föda är mycket lågt. Generellt kan man säga att den maximala längden hos en artfrände som en kannibal kan äta utgör ca 40 till 50 % av kanniballängden och den optimala längden någonstans mellan %. Problemet ligger i att bli tillräckligt stor för att kunna börja äta av sina artfränder men om man lyckas har man å andra sid an ett helt bestånd av tusenbröder att äta av (Faktaruta 1). Men alla yngel som produceras varje år - kan inte de fungera som en extra resurs för blivande kannibaler att växa till sig på och bli tillräckligt stora för sedan äta av sina småväxta artfränder? I täta bestånd med småväxta vuxna rovfisk ar äts de flesta yngel upp vid en liten storlek och relativt snabbt efter kläckningen av de många småväxta individerna i en sjö. Även om ynglen är många, så är de små och innehåller inte mycket energi per yngel samtidigt som det är många småväxta tusenbröder som ska dela på dessa yngel när de äts upp. Även tusenbröderna är alltså kannibaler men det får ingen ökad tillväxt från a ) b) Biomassa djurplankton (µg/l) Tillväxt Svält Biomassa insektslarver (mg/m 2 ) Tillväxt Svält Storlek fisk (g) Storlek fisk (g) Figur 1. Bytesdjurstäthet för maximal tillväxt (grön streckad linje) och kritisk bytesdjurstäthet (röd heldragen linje) för olika storlekar (vikt) hos röding. a) för en röding som äter djurplankton (Daphnia 1mm) och b) för röding som äter fjädermygglarver (9 mm långa) på botten. Är bytesdjurstätheten under den röda linjen svälter en fisk av en given storlek är den ovanför så kan fisken växa och är bytesdjurstätheten lika eller högre än den gröna streckade linjen har fisken maximal tillväxt. Figurerna visar att små individer kan växa bra samt undvika svält vid lägre resurstätheter än större individer. 2
3 kannibalism eftersom ynglen äts upp vid en liten storlek och under en kort tidsperiod. Detta brukar kalla kannibalkontroll av rekrytering vilket innebär att varje år överlever endast ett fåtal av alla yngel. En ofta felaktig uppfattning om tusenbrödrabestånd är att rekrytering varje år är hög och sjön därför blir överbefolkad av småväxta individ er. I själva verket är rekrytering i sådana bestånd oftast mycket låg som en följd av den tidiga yngel kannibalismen från en i sig redan hög täthet av småväxta vuxna individer. Om istället överlevnaden av yngel av en eller annan orsak är hög hinner ynglen tillväxa under sommaren och där- Storlek (mm) Årtal Figur 2.Tillväxt mönster för olika årsklasser födda 1997 tom 2004 hos en fiskpopulation med kraftig inomartskonkurrens. På grund av låga resurstätheter som en effekt av kraftig konkurrens växer de små (och yngre) individerna snabbare och växer ikapp sina större och äldre artfränder. Populationen kommer att bestå av ett stort antal likstora individer men med olika åldrar. 3
4 4 Dom är få men de stora finns (Foto: Pär Byström)
5 så framlagts det faktum att rödingsjöar där man hittar stora kannibaler ofta ligger relativt otillgängligt till medan i liknande system exempelvis nära vägar saknas dessa stora kannibaler. De viktigaste slutsatserna från nutida teoretisk modellering och fältstudier visar dock att dessa uppfattningar om hur enartssystem av röding fungerar är felaktiga. Istället visar det sig att en av de viktigaste förutsättningarna för att stora kannibaler ska finnas och växa i sjöar är att tillgången på småvuxen röding är hög. Detta leder i sin tur till att tillväxten måste vara låg på icke kannibalistiska rödingar för att tillgången på småväxta rödingar ska vara hög (Figur 3). Jämför man sjöar med och utan stora kannibaler, är tillväxten i tusenbrödrabestånden utan stora kannibaler ungefär lika som hos de rödingar av samma storlek som tusenbröder i system en med kannibaler. Därmed fungerar inte uttunningsprincipen som en möjlig förklaring till förekomsten av Storlek med kommer ynglen under sommaren att både var många och innehålla mer energi per yngel för de kannibaler som börjar äta av dessa. Dessa rekryteringspulser med stora mängder yngel under sommar en har visat sig leda till att ett antal storvuxna kannibaler uppkommer hos bl.a. abborre. Dessa rekryteringspuls er har visat sig uppkomma i samband med att tätheterna av småväxta vuxna individer minskar kraftigt. Sådana sjöar karaktäriseras därefter under några års tid av en fåtal stora kannibaler och starka rekryteringspulser som dessa kannibaler lever av. Efter ett antal år återgår sedan sjön till ett tusenbrödrabestånd eftersom antalet mindre abborrar ökar under denna period då de stora kannibalerna inte har kapacitet att tunna ut beståndet av mindre individer. Sjön återgår till ett tillstånd med kraftigt konkurrens om djurplankton och insektlarver samtidigt som ynglen äts upp tidigt av en stor mängd småväxta tusenbröder. Fungerar detta likadant hos röding? En utbredd uppfattning är att tusenbrödrabestånden hos röding är en följd av ett för hårt fisketryck på stora rödingar som i opåverkade system, genom kannibalism tunnade ut i bestånden så att tillväxten bland de mindre rödingarna var hög. Därmed undvek man att få höga tätheter av långsamt växande tusenbröder samtidigt som denna uttunning möjliggjorde kontinuerlig nyrekrytering till systemet av storvuxna kannibaler. Detta resonemang, utgår från ett stabilt system i perfekt balans och antar att när väl de stora rödingarna är borta kan de inte komma tillbaka och att sjön därmed fastnar i ett tusenbrödrabestånd. Som ytterligare argument för denna förklaring har ockstorvuxna kannibaler hos röding eftersom mindre röding i närvaro av kannibaler då skulle ha en högre tillväxt som en effekt av uttunningen. Eftersom stora kannibaler existerar kvarstår då frågan hur de uppkommer och resultaten från fältstudier har visat på en annan möjlig förklaring (Faktaruta 1). Liksom hos abborre får en ökad mängd överlevande rödingyngel under en sommar kraftiga effekter på ett rödingbestånd. Dessa pulser av rödingyngel orsakar en ännu starkare konkurrens om födan för de i sjön småväxta vuxna rödingarna och många av dessa svälter tom ihjäl. Det var vad som hände i en sjö som studerades under ett antal år uppe i Kirunafjällen. De fåtal lite större rödingarna i sjön (25-30 cm var max storleken innan rekryteringspulsen) fick då plötsligt tillgång till en ny födorresurs i form av rödingyngel i lämplig storlek och kunde börja kannibalisera på dessa. Som följd ökade de markant i tillväxt och nådde en storlek Ålder Figur 3. Två typexempel på tillväxtkurvor för evertebratätande rödingar (grön linje) och kannibaler (röd linje) i enartsbestånd av röding där man hittar storväxta kannibaler. Det är sällan man hittar mellanstora rödingar i dessa system utan övergången till kannibalism karaktäriseras ofta av snabb tillväxt (pilar) hos de största evertebratätande rödingarna. 5
6 fakta Tillväxt 0 Evertebrater Röding S 1 S k 0 Evert. Röding S k Storlek Schematisk bild för hur tillväxten varierar hos olika storlekar hos röding som antingen äter evertebrater (djurplankton och/eller insektslarver) eller är kannibal och äter röding. Övre figuren: I en sjö med tusenbröder är tillväxten hos rödingen så låg i evertebratstadiet att maxstorleken hos en röding nås vid S1 där tillväxten är noll. Minsta storlek för skifte till kannibalism Sk nås aldrig. Tillväxten som kannibal skulle dock vara hög eftersom det finns gott om mindre rödingar men ingen röding växer sig tillräckligt stor för att kunna skifta över till kannibalism. Nedre figuruen: Vid en ökad tillgång på rödingyngel en rekryteringspuls skiftar minsta storlek för ett skifte till kannibalism Sk till en mindre storlek och ett fåtal av de största evertebratätande rödingarna kan skifta över till kannibalism. Väl i kannibalism nischen kan kannibalerna växa sig stora och vara kvar i systemet även när förhållandena går tillbaka i sjön som i den övre figuren. runt 40 cm på två år (Figur 3 och 4). Därmed uppstod det något motsägelsefulla resultatet att en ökad resurskonkurrens ledde till uppkomsten av större rödingar (som var kannibaler) i sjön. Dock ska tilläggas att antalet stora kannibalistiska rödingar i sjön var mycket litet. De fåtal studier som faktiskt har skattat tätheten av d stora kannibaler (>35 cm och ofta ännu större) visar också på att de inte är så många i våra fjällsjöar (endast 1-3 st/ha). I detta sammanhang bör också nämnas att vid exempelvis provfisken med översiktsnät fångas proportionellt sett en större andel av dessa kannibaler än de småväxta icke kannibalerna som en följd av att kannibaler rör sig över mycket stora områden i sin jakt på mindre artfränder, därmed ökar sannolikheten att fastna i ett nät kraftigt. Man kan därmed få den uppfattningen at tätheterna av stora kannibaler är relativt hög vilket inte är fallet. När en röding väl kommit upp i en sådan storlek då har möjlighet att äta av en stor andel av de småväxta övriga rödingarna i en sjö så kan den dock bli mycket gammal (>25år) och därmed leva kvar i en sjö väldigt länge. En förutsättning att för att dessa rödingar sedan ska ha riklig tillgång på mindre röding fortsättningsvis är då att de inte tunnar ut i beståndet för mycket eftersom då börjar de småväxta individerna växa snabbare och kan därmed växa sig för stora för kannibalen. Alltså, dessa stora kannibaler har en ytterst liten påverkan på den övriga rödingpopulationen och nya kannibaler kan uppkomma vid tillfällen då nya pulser av höga tätheter av yngel förekommer. Fiskar man däremot upp en storvuxen kannibal i ett sådant här system tillkommer ingen ny kannibal för att fylla dess plats eftersom uppkomsten är beroende av rekryteringspulser. Är fisket tillräckligt omfattande på stora kannibaler i förhållande till hur ofta pulserna av yngel kommer, fiskar man snart bort alla stora kannibaler. Men en viktig slutsats är dock att om man låter ett system vara i vila under en tid kommer det förr eller senare tillbaka nya och stora kannibaler. Hur uppkommer då dessa rekryterings pulsar och hur ofta? Idagsläget finns inga säkra svar på dessa frågor men det finns resultat som pekar mot att variationen i överlevnad från det att rommen lagts på hösten och till och med att ynglet nått en storlek av ca 3-4 cm är viktig. Kannibalism på nylagd 6
7 Fältlabbet rom är vanlig i sjöar och experiment i dammar visar på att dödligheten både från kannibalism men även av andra orsaker är hög från och med att ynglet har förbrukat sin gulesäck och måste börja söka föda fram till islossning. Hur ofta dyker då dessa pulser upp? En sådan rekryteringspuls har i tre undersökta sjöar under en 5-årstid endast konstaterats en gång i en sjö och sannolikt dyker de därmed upp ganska sällan. Vad gäller fiskevårdande åtgärder i enartssystem med röding har utfiskningar varit en relativt vanlig åtgärd. Då fiskar man bort en större mängd röding för att öka tillväxten på de individer som är kvar. Detta verkar dock inte vara någon permanent lösning för närvaron av stora kannibaler. Självklart ökar man tillväxten initialt och därmed storleken Figur 4. Överst, 10-årig kannibal (40 cm), mitten, dess huvudsakliga offer (2 år gamla) som härstammar från en kraftig rekryteringspuls och nederst en 9-årig röding som konkurrerar om samma föda som 2-åringarna. Från sjön Ruozutjaure hösten (Foto: Pär Byström). 7
8 Levandefångst av röding i Kirunafjällen med mjärdar för magpumpning, vägning, mätning och märkning. Därefter återutsätts all fisk levande igen. på rödingarna som är kvar i sjön vilket i sin tur också kan underlätta uppkomsten av nya stora kannibaler. Dock återgår systemet efter ett antal år till sitt ursprungliga tusenbrödrabestånd med eller utan stora kannibaler närvarande. Vidare går det inte att undvika det faktum att om man fiskar hårt på de stora kannibalistiska individerna så försvinner de och det kan ta lång tid innan de återigen kommer tillbaka. Ett minimått för att låta mindre rödingar växa till sig har inte heller några positiva effekter, utan möjligen negativa effekter beroende på vilket minimimått man väljer. Däremot skulle ett skyddande av eventuellt blivande kannibaler för kunna underlätta för uppkomsten av nya stora kannibaler då yngelpulsen väl dyker upp. En fönsterbegränsning där man återutsätter rödingar mellan cm skulle var en möjlig reglering i detta sammanhang. Det ska dock poängteras att slutsatser i detta faktablad enbart gäller sjöar där rödingen är den enda fiskarten och att i system med flera fiskarter fungerar ovanstående resonemang förmodligen inte. VILT OCH FISK FAKTA är upphovsrättsligt skyddad. Citera gärna, men uppge källan. Upplaga: 1000 ex. detta nummer ISSN: Adaptiv förvaltning av vilt och fisk Inst. Vilt, fisk och miljö, SLU Umeå viltochfisk@slu.se Foto: Calle Bredberg/Norrlandia (framsida), Fredrik Ludvigsson/Naturbild AB (s. 3), Per Byström (övriga) Grafisk form: base media Layout: Print & Media LÄS MER: Byström, P. and Andersson J Size-dependent foraging capacities and inter cohort competition in an ontogenetic omnivore (Arctic char). Oikos 110: Byström, P Recruitment pulses induce cannibalistic giants in Arctic char. Journal of Animal Ecology 75: Claessen, D., Van Oss, C., De Roos, A. M. & Persson, L. (2002) The impact of size-dependent predation on population dynamics and individual life history. Ecology 83: Finstad, AG., Jansen, P. A. & Hirvonen, H. (2003) Bimodal size distributions in arctic char, Salvelinus alpinus: artefacts of biased sampling. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences 60: Finstad AG, Ugedal O,Berg OK (2006) Growing large in a low grade environment: size dependent foraging gain and niche shifts to cannibalism in Arctic char. Oikos 112: Umeå universitet, Print & Media , 2009.
Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer
Behålla och förbättra ett gäddfiskevatten? Effekter av olika fiskeregleringar på gäddpopulationer resultat och rekommendationer Effekter av utfiske i enartsbestånd (hobbyexperiment i två sjöar) Effekter
Läs merMassor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström
Massor av kräftforskning till vilken nytta? Per Nyström Hållbart fiske Min forskning är viktig...åtminstone för mig själv Hållbart fiske Det va bättre förr... Hur gör vi? Vad vet vi? Vad behöver vi ta
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/)
Faktablad om provfisket i Lumparn 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2015
Faktablad om provfisket i Lumparn 2015 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merFaktablad om provfisket i Lumparn 2016
Faktablad om provfisket i Lumparn 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merFaktablad om provfisket. i Lumparn Bakgrund. Provfiskeverksamhet inleddes år 1999:
Faktablad om provfisket Bakgrund i Lumparn 2017 Provfiskeverksamhet inleddes år 1999: 1999 2010; nät serier ( ) 2010 -> Nordic-nät tas i bruk och används tillsvidare ( ). Tre stationer i nordost utgick
Läs merTillgänglig föda: sjön har relativt bra förutsättningar enligt undersökning.
FISKEPLAN MARSLIDENS FVO 1. Bakgrund Under de senaste åren har behovet ökat av en Fiskeplan för Marslidens fvo i och med att medlemmarna i föreningen mer aktivt deltar i fiskevårdsarbetet. Planen skall
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merVad behöver vi veta och hur får vi reda på det?
Vad behöver vi veta och hur får vi reda på det? Hur många kräftor som teoretiskt kan finnas i en sjö: (bärande förmåga) Sten - gömslen Näring - födotillgång Predatorer Vattenkvalitet Kräftfångst varierar
Läs merVätterns pelagiska fiskbestånd
Vätterns pelagiska fiskbestånd Författare: Thomas Axenrot och Eva Bergstrand, Institutionen för Akvatiska resurser, Sveriges Lantbruksuniversitet. Sammanfattning För 21 noterades i stort sett samma fisktätheter
Läs merÅldersbestämning Övre Boksjön
217-4-19 Rapport Åldersbestämning Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund och syfte Genom åren har Aquanord AB, Sötvattenslaboratoriet på Drottningholm och Micael Hedlund åldersbestämt ett stort
Läs merBeskrivning av använda metoder
Faktablad om provfisket i Ivarskärsfjärden 2010 (http://www.regeringen.ax/.composer/upload//naringsavd/fiskeribyran/faktablad_om_pro vfisket_i_ivarskarsfjarden.pdf) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2017
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2017 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merProvfiske i Västra Ringsjön 2005 en jämförelse med resultaten 2001 och 2002
Provfiske i Västra Ringsjön en jämförelse med resultaten och 96 mm, 76 g och 6 år gammal har denna gös satt i sig oändliga mängder småfisk MS Naturfakta Mikael Svensson Box 7 8 OSBY msnaturfakta@telia.com
Läs merTillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön
212-2-14 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre och Övre Boksjön Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2016
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2016 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merSlammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat
Rapport Slammar Gikasjöns botten igen? Provfiske och inventering av bottensubstrat Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt den bofasta befolkningen runt Gikasjön håller sjöns botten
Läs merFaktablad om provfisket vid Kumlinge 2014
Faktablad om provfisket vid Kumlinge 2014 Bakgrund Provfisket inleddes år 2003 med Nordic-nät. Utförs årligen i augusti. 45 stationer undersöks, indelade i olika djupintervall, se karta. Fisket görs på
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Siklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Siklöja Coregonus albula Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Siklöja Vänern, Vättern och Mälaren UTBREDNINGSOMRÅDE Utbredningen omfattar knappt 2/3 av
Läs merRapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 2010
211-3-16 Rapport Tillväxt hos öringen och rödingen i Nedre Boksjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Övre och Nedre Boksjön är två fjällsjöar som ligger i de övre delarna av Kirjesåns avrinningsområde.
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)
Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)
Läs merSommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.
Läs merDecimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen?
Decimering av gädda i Logärden till nytta för rödingen? Bakgrund Logärden är belägen ca 20 km öster om Falun och utgör källsjö i Gavleån. Sjön avvattnas via Hinsen och Hyn till Gavleån och dess utlopp
Läs merGös en presentation?... Lars Ljunggren
Gös en presentation?... Lars Ljunggren Foto Alfred Sandström Gösen är en värdefull fisk som omsätter en mängd värdelös ogräsfisk till välsmakande kött (Muus & Dahlström 1968) Rivermonster på dicovery?
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Röding. Röding. Vättern. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Röding Salvelinus salvelinus och S. alpinus Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Röding UTBREDNINGSOMRÅDE Storrödingen (S. salvelinus) betraktas som en
Läs merÅLDERS BESTÄMNING - av fisk
ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det
Läs merLänsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10. Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007
Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö 2007:10 Fiskinventering i naturreservatet Helvetesbrännan September 2007 Rapport 2007:10 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Miljö Fiskinventering
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2013 (www.regeringen.ax/naringsavd/fiskeribyran/) Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1987; kustöversiktsnät börjar
Läs merrapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth
rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion
Läs merSOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS
Läs merKarin Beronius Erkenlaboratoriet. Öppet vatten, fisk
Öppet vatten, fisk Vem har inte suttit i en eka en ljummen sommarkväll och metat eller fiskat med kastspö? Några har kanske till och med testat att pimpla på vintern? Men att lägga nät för att studera
Läs merSiklöja. Siklöja. Vänern, Vättern och Mälaren Yrkesfiske
Siklöja Coregonus albula Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE I sötvatten omfattar siklöjans utbredningsområde knappt 2/3 av Sveriges yta och förmodas ha styrts av högsta kustlinjen och en svag vilja
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merVegetationsrika sjöar
Hur viktiga är undervattensväxterna för fisk och småkryp? Tina Kyrkander Vegetationsrika sjöar Hornborgasjön Krankesjön Tåkern Mkt vegetation Mkt fågel 1 Inventering i Vänern många typer av sjöar i en
Läs merDVVF Provfiske sammanfattning
DVVF Provfiske sammanfattning 26 Fors 27-8-22 Böril Jonsson Allumite Konsult AB Fisksamhällenas utseende Provfisken med s.k. översiktsnät genomfördes under hösten 26 i 14 av Dalälvens sjöar samt på två
Läs merRapport Provfiske Järvsjön 2010
21-11-3 Rapport Provfiske Järvsjön 21 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Järvsjön är en relativt grund lågfjällsjö inom Tärna-Stensele allmänning som ligger på 55 m.ö.h. och rinner ut i nordvästlig riktning,
Läs merJaktens ekonomiska värden då och nu
VILT OCH FISK FAKTA AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr 2 2009 - CMYK: 100, 0 54, 20 - RGB: 1,118,96 #017660 - PANTONE C: 3288 - CMYK: 0, 100, 66, 13 - RGB: 217, 0, 38, #D90026 - PANTONE
Läs merNätprovfiske Löddeån- Kävlingeån. Kävlingeåns- Löddeåns fvo
Nätprovfiske 2018 Löddeån- s- Löddeåns fvo INNEHÅLL 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Metodik 4 4 Resultat 5 4.1 Lokaler 5 4.2 Fångst 5 4.3 Jämförelse med tidigare fisken 9 4.4 Fiskarter 11 5 Referenser
Läs merÄggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne
Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,
Läs merRapport Provfiske Tängvattnet 2009
2009-12-17 Rapport Provfiske Tängvattnet 2009 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Enligt Elner Burman, ordförande i Rönäs-Tängvattnets FVO, håller öringen och rödingen i Tängvattnet på att försvinna. De senaste
Läs merKräftseminarium 7 mars 2013
Kräftseminarium 7 mars 2013 Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent Kräftfisket är viktigt för landsbygden Troligen ett konsumtionsvärde på över 300 miljoner Traditionen, upplevelsen, vattennyttjandet Flodkräftan
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2016 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät används i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Läs merFaktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014
Faktablad om provfisket i Marsund/Bovik 2014 Bakgrund Provfiskeverksamhet inleddes år 1976: 1976 1983; djupnät i Finbofjärden. 1983 1986; kustöversiktsnät användas i mindre omfattning. 1987 2008; fullt
Läs merMinnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/
Minnesanteckningar från fisketräff på folkets hus i Åsele den 2/10 2013 Närvarande: Jörgen Sikströn, Dorotea kommun Mats Grönlund, Vilhelmina kommun Håkan Grönlund, Kultsjöns FVO Gösta Paulsson, Gafsele
Läs merTorgny Bohlin, Introduktion till populationsekologi; författarens lösningsförslag Studentlitteratur och författaren
1 1.1 Är miljöfaktorn ljus en resurs eller ett tillstånd? Kan det vara både och inom en population? Kan det vara en resurs för en art och ett tillstånd för en annan art? Vad är definitionen för resurs
Läs merInventering av lodjur felkällor och naturlig variation
VILT OCH FISK FAKTA AKTUELL FORSKNING OM VILT, FISK OCH FÖRVALTNING Nr 5 2009 Inventering av lodjur felkällor och naturlig variation I rovdjurspolitiken som antogs av riksdagen 2001 har man gett tydliga
Läs merSkitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda
Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att
Läs merNätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön
Nätprovfiske hösten 2014 i Molkomsjön Fiske- och vattenvård 2 Sportfiskeakademin i Forshaga HT-14 Lärare: Joakim Eriksson & Mikael Thyberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... Inledning... Bakgrundsinformation...
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs merSammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren
Sammanställning av provfisket 2009 Vänerns grunda vikar och Hjälmaren Av Magnus Andersson Figur 1. Ovan Vänern med röda markeringar för vikarna Dättern, Gatviken, Fågelöviken och Ölmeviken. Nedan Hjälmaren
Läs merVi kommer inte acceptera en jakt som syftar till att minska sälpopulationen
Konkurrens om Östersjöns fisk mellan fiske, säl och fågel Sture Hansson (professor emeritus) Institutionen för ekologi, miljö och botanik Stockholms universitet Vi kommer inte acceptera en jakt som syftar
Läs merGenetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar
Genetiska och ekologiska konsekvenser av fiskutsättningar Torbjörn Järvi Erik Petersson Fiskeriverket Sötvattenslaboratoriet Bakgrund Fältexperiment Resultat Problem Tillväxt: Fisk av odlad härkomst växer
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merUndersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
Läs merFiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Läs merNora träsk. Nätprovfiske Huskvarna Ekologi. En rapport av:
Nora träsk Nätprovfiske 211 Mört, den dominerande fiskarten i Nora träsk En rapport av: Huskvarna Ekologi Box 478 561 31 Huskvarna Tfn 36-13 2 4 Mobil 7-373 4 57 E-post. Huskvarna.ekologi@telia.com Innehållsförteckning
Läs merRedovisning av delprojekt: Trolling
ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera
Läs merProvfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017
1(6) Fredrik Nilsson Enheten för fiskförvaltning Provfisken efter fisk i Hornborgasjön och Flian 2017 Under 2017 har Fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen i Västra Götalands län genomfört undersökningar
Läs merVästra Solsjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 686 / 978 Höjd över havet (m): 7 Län: Västra Götaland () Sjöyta (ha): 8 Kommun: Bengtsfors Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI): Göta älv (8) Medeldjup (m):, Sjöbeskrivning är en näringsfattig
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merFISKEPLAN. Rapport av utförda provfisken i Bielite Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005
FISKEPLAN Rapport av utförda provfisken i Bielite 2011 Samt genomgång av äldre provfisken 1992, 2005 Bakgrund och syfte Bielite kfo genomför provfisken i enlighet med den fiskevårdsplan föreningen antagit.
Läs mer5: Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010
ebfakta är en digital Nr 5: 2012 Kort sammanställning av kräftprovfisken i samband med harrleken i Vättern och dess tillflöden våren 2009 och 2010 VÄTTERNFAKTA utgörs av en digital publikationsserie innehållande
Läs merKustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården
Läs merHållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern
Hållbar förvaltning av signalkräfta i Vättern 2013-11-28 Anton Halldén Länsfiskekonsulent F län Mål med fiskeriförvaltning Vättern - Att sköta om fiskbestånden och fisket så att det ger en god avkastning
Läs merFISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN
Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande
Läs merMALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014
MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2014 LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2014:26 Text: Olof Lessmark Sida 2 av 12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Inledning...
Läs merProvfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018
Flygbild över Växjösjöarna från www.eniro.se Provfiske med översiktsnät i Södra och Norra Bergundasjön, Växjö 2018 På uppdrag av: Växjö kommun & Växjösjöarnas FVOF Kontakt, Växjö kommun: Andreas Hedren,
Läs merStor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället
Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):
Läs merAVDELNINGEN FÖR MILJÖ. Nätprovfiske Övertjärn och Märrsjön. Författare: Viktoria Karlsson 2017:09
AVDELNINGEN FÖR MILJÖ Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson 2017:09 Titel: Nätprovfiske 2017 Övertjärn och Märrsjön Författare: Viktoria Karlsson Vattenfunktionen Avdelningen
Läs merInventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012
Inventering av flodkräftor i Ryggen, Falun kommun 2012 Foto: Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland Tomas Jansson Hushållningssällskapet i Värmland 2012-10-10 Hushållningsällskapet, Lillerud,
Läs merUndersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018
Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 Undersökning av kräftbeståndet i Lejondalssjön 2018 Författare: Ulf Lindqvist och Tommy Odelström fredag 7 december 2018 Rapport 2018:29 Naturvatten
Läs merSjöprovfisken Planering och utförande i korthet
Sjöprovfisken Planering och utförande i korthet Uppdaterad 2016-02-10 Metodik för provfiske i sjöar finns beskriven i Undersökningstyp: Provfiske i sjöar, version 1:3, 2013-04-11. (https://www.havochvatten.se/download/18.2a9b232013c3e8ee03e828c/1369232502309/
Läs merProjektplan. Projektnamn: Projektägare: Dokumenthistorik 1(7) PA 1. Pike-reg Munksjön. Länsstyrelsen i Jönköpings län
1(7) Projektplan Projektnamn: Pike-reg Munksjön Projektägare: Länsstyrelsen i Jönköpings län Dokumenthistorik Datum Ändringar & kommentarer 2011-10-14 Dokumentet upprättades PROJEKTiL LstIT ver 1.4 (källa
Läs merKvicksilver och cesium i matfisk
Kvicksilver och cesium i matfisk 2010-2011 Norrbotten 2011 Bakgrund Stort intresse hos allmänheten Matfisk är största exponeringskällan för Kvicksilver Hälsorelaterad miljöövervakning Uppföljning av miljömålen
Läs merBeskattningsmodell för varg
Beskattningsmodell för varg 2018 Prognoser för vargstammen 2018 vid olika beskattningsnivåer RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER, SLU 2017-1 Beskattningsmodell för varg 2018 Författare: Jens Frank Rapport från
Läs merUndersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna
Undersökning att med not utföra reduktionsfiske i Växjösjöarna På uppdrag av: Växjö kommun Kontakt: Andreas Hedrén andreas.hedren@vaxjo.se 23 december 2015 Magnus Böklin & Jesper Björk Rengbrandt Klara
Läs merAngående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten Resurs- och Miljööversikt 2012
Sida 1/5 2013-09-25 Malin Setzer 036-39 51 85 Havs- och Vattenmyndigheten Jordbruksverket Landsbygdsdepartementet Angående Havs- och vattenmyndighetens bedömning av Vätterns rödingbestånd i Vättern i rapporten
Läs merMALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 3-89, Meddelande :7 Text: Olof Lessmark MALENS (SILURIS GLANIS L.) TILLVÄXT OCH ÅLDER VID KÖNSMOGNAD I MÖCKELNOMRÅDET, HELGEÅNS VATTENSYSTEM, KRONOBERGS LÄN Malens (Siluris
Läs merNy inventering av fritidsfisket i Vättern 2010.
Datum 2011-02-01 Beteckning Jönköpings län Västra Götalands län Östergötlands län Örebro län Ny inventering av fritidsfisket i Vättern 2010. Fram till 1993 var inrapportering av fångst obligatorisk för
Läs merINNEHÅLLSFÖRTECKNING
LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 1103-8209, Meddelande 2015:16 Text: Olof Lessmark MALÖVERVAKNING I MÖCKELNOMRÅDET 2015 OCH STRÖMHASTIGHETENS BETYDELSEE FÖR BESTÅNDSTÄTHET OCH STORLEK PÅ MAL INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFörvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten
Förvaltningsplaner för abborre och gädda i Österbotten Projekttid 1.7.2015-31.12.2019 Fångster (kg) BAKGRUND kommersiellt fiske Tyngdpunktsskifte i det österbottniska kustnära fisket 800000 700000 600000
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merMin fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Läs merSjöbeskrivning. Fisksamhället
Koordinater (X / Y): 698918 / 1866 Höjd över havet (m): 99 Län: Västernorrland () Sjöyta (ha): 178 Kommun: Kramfors Maxdjup (m): 6 Vattensystem (SMHI): Kustområde (mellan Ångermanälven (38) och Gådeån
Läs merFiskbeståndet i Skansnässjön 2014
215-4-7 Rapport Fiskbeståndet i Skansnässjön 214 Tina Hedlund Aquanord AB Bakgrund Skansnässjön är en lågfjällsjö som ligger på 5 m.ö.h. på gränsen mellan Storumans och Vilhelmina kommun. Utloppet rinner
Läs merEkologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare
Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare Greger Jonsson Hushållningssällskapet 2007-01-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merÖstra Ringsjön provfiske 2006 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar
Östra Ringsjön provfiske 26 Redovisning av resultat samt en kortfattad jämförelse med tidigare undersökningar MS Naturfakta Mikael Svensson Box 17 283 22 OSBY msnaturfakta@telia.com 479-1536; 75-91536
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merAbborre. Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren Yrkes- och fritidsfiske
Abborre Abborre Perca fluviatilis Bild: Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Abborren finns allmänt i sjöar och vattendrag över hela Sverige med undantag för fjällregionen. I kustområdet förekommer den
Läs merÅlförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,
Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)
Läs merSmå kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 2002
Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 22 Små kräftor? En undersökning av signalkräftbeståndens storlekssammansättning i Kronobergs län 22 ISSN 113-829,
Läs merProjektarbete. Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk. Handledare: Björn Nelehag
Projektarbete Utfört av: Fredrik Lindstein Matias Machakaire Lisa Petersson Petra Eriksson Sebastian Tegnér Thomas Falk Handledare: Björn Nelehag 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund och syfte sida 3 Beskrivning:
Läs merLötsjön Sundbybergs stad. Inventeringsfiske Adoxa Naturvård
Lötsjön Sundbybergs stad En rapport som redovisar utfört inventeringsfiske beställt av Stadsmiljö- och serviceförvaltningen, Sundbybergs stad 2016 Inventeringsfiske 2016 Adoxa Naturvård Adoxa Naturvård
Läs merNaturliga populationers evolution och bevarande, 6hp
Naturliga populationers evolution och bevarande, 6hp Skriftligt prov Statistik Frågorna besvaras med kryss för rätt svar - uträkningar bifogas ej. Varje rätt besvarad fråga ger 1 poäng. Maximalt antal
Läs merFiskbestånd i hav och sötvatten. Abborre. Abborre. Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren. Resursöversikt 2013
Institutionen för akvatiska resurser Abborre Perca fluviatilis Fiskbestånd i hav och sötvatten Resursöversikt 213 Abborre Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren UTBREDNINGSOMRÅDE Abborren finns allmänt
Läs merProvfiskeundersökning i sjön Fysingen
Provfiskeundersökning i sjön Fysingen 2003 En rapport av: Patrik Lindberg Fredrik Nöbelin Innehållsförteckning Innehållsförteckning...1 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Material och metoder...3
Läs merSVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019
SVARTMUNNAD SMÖRBULT 2019 Svartmunnad smörbult (Neogobius melanostomus) är en fiskart, som härstammar från Svarta havet och Kaspiska havet. Den har troligen kommit till Östersjön med hjälp av ballastvatten.
Läs merResultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008
Resultat från provfisken i Långsjön, Trekanten och Flaten år 2008 en utvärdering av Magnus Dahlberg & Niklas B. Sjöberg Juni 2009 Omslagsfoto: Magnus Dahlberg Inledning Följande rapport redovisar resultatet
Läs merEklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)
Provfiske Säbyholmbäcken Sid 1 (7) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 4 3.1 Karta elfiskelokaler 4 3.2 Lista elfiskelokaler 4 3.3 Datablad provfiske 5 3.4 Fiskarter 6 4 Referenser 7 Sid 2 (7)
Läs mer