Miljörapport Nykvarnsverket LINKÖPING

Transkript

1 Nykvarnsverket LINKÖPING

2 Grunddel, miljörapport för år 2013 UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Nykvarnsverket Anläggningens (plats-) nummer: Fastighetsbeteckning: Kallerstad 1:51 och 1:54 Besöksadress: Brogatan Linköping Kommun: Linköping Kontaktperson (namn, tele, e-post): Birgitta Strandberg, , birgitta.strandberg@tekniskaverken.se Huvudbransch och tillhörande kod 1 : Avloppsreningsanläggning EPRTR-kod 5 f Ev övriga branscher och koder 1 : Tillstånd enligt: Miljöbalken Vattendom Miljöskyddslagen Dispens Daterat: Tillståndsgivande myndighet: Mark- och miljödomstol Länsstyrelsen Annat: SNV Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Kommunal nämnd: Miljöledningssystem: EMAS ISO Annat: Nej Anläggningens koordinater angivna i rikets nät, SWEREFF 99 TM: Nord = Ost = Emissionsdeklaration bifogas Ja Nej UPPGIFTER OM HUVUDMAN Huvudman: Tekniska verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer: Gatuadress: Brogatan 1 Postnummer: Person som godkänner miljörapporten: Anna Lövsén Telefonnr: Telefaxnr: enligt Miljöprövningsförordningen SFS 2013:251 Ort: Linköping E-postadress: anna.lovsen@tekniskaverken.se

3 Förenklad Emissionsdeklaration för år 2013 Verksamhetsutövare: Tekniska verken i Linköping AB (publ) Anläggningsnamn: Nykvarnsverket Anläggningsnummer: Totalt årsflöde: m 3 avloppsvatten Utsläppspunkt: Stångån, Nord= Ost= (koordinater i rikets nät, SWEREFF 99 TM) Parameterkod Parameternamn Enhet Utsläpp vatten Metod Kommentar BOD 7 P-tot N-tot Biokemisk syreförbrukning, 7 dygn Fosfor och fosforföreningar, som P Kväve och kväveföreningar, som N t/år < 78 Mätning t/år 3,0 Mätning t/år 168 Mätning Förutom ovanstående har det under året utförts mätningar av bl.a. vissa av de parametrar som anges i bilaga 1 till NFS 2006:9. Emissionsdeklaration finns rapporterad via Naturvårdsverkets Svenska miljörapporteringsportal, SMP.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Verksamhetsbeskrivning ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD VERKSAMHETSOMRÅDE AVLOPPSVATTENRENING SLAMBEHANDLING KEMIKALIEHANTERING LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER ÅTGÄRDSPLAN, SANERINGSPLAN, VA-STRATEGIPLAN NEDERBÖRD VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN Gällande föreskrifter och beslut BESLUT ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN KONTROLLPROGRAM FÖRELÄGGANDEN OCH BESLUT GÄLLANDE TILLSYN ENLIGT MILJÖLAGSTIFTNINGEN Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer Företagets beaktande av hänsynsreglerna BEVISBÖRDESREGELN KUNSKAPSKRAVET FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN BÄSTA MÖJLIGA TEKNIK RESURSHUSHÅLLNINGSPRINCIPEN PRODUKTVALSPRINCIPEN SKÄLIGHETSREGELN EFTERBEHANDLINGSSKYLDIGHETEN Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året DIMENSIONERANDE OCH AKTUELL BELASTNING STÖRNINGAR I RENINGSVERK OCH LEDNINGSNÄT PROVTAGNING OCH FLÖDESMÄTNING ÅTGÄRDER AV BETYDELSE UR MILJÖSYNPUNKT KOMMANDE ÅTGÄRDER RECIPIENTKONTROLL Undertecknande Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Bilaga 8 Anslutning och belastning Utsläppskontroll vatten Bräddningar Saneringsplan Slam Avfall, kemikalier och energihushållning Villkorsuppföljning Recipientkontroll 1(39)

5 1 Verksamhetsbeskrivning Miljörapport Organisationens uppbyggnad Tekniska verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings kommun. Koncernen består av ett moderbolag samt flera dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT. Inom moderbolaget sker bl.a. produktion och distribution av dricksvatten samt insamling och rening av avloppsvatten. Delar av organisationen inom division Vatten, den som gällde vid årsskiftet 2013/2014, framgår av nedanstående figur. Tekniska verken VD Anders Jonsson Division Vatten, V Anna Lövsén Chef Laboratorium, VL Ulla-Carin Pettersson Chef Teknik & Miljö, VT Malin Asplund Jenny Nordenberg Chef Ledningsnät, VN Jörgen Lönnbring Produktionschef, VP Joakim Persson Miljöingenjör Birgitta Strandberg Drift/förvaltningsansvarig Mats Johansson Driftansvarig, VPA Hanna Tengliden (Jenny Nordenberg) Figur 1 Organisationsschema Ytterst ansvarig för verksamheten är Divisionschef Vatten, Anna Lövsén. Ovanstående organisation med Produktionschef infördes tidig höst Från september 2010 är miljöansvaret för verksamheten vid Nykvarnsverket delegerat till Produktionschef Joakim Persson. Driftansvarig under början av år 2013 (under H. Tenglidens föräldraledighet) var Jenny Nordenberg. Under senare delen av år 2013 (M. Asplund föräldraledig) var Jenny Nordenberg chef för avdelning Teknik & Miljö. Jour och beredskap vid Nykvarnsverket och vid pumpstationerna utförs av drifttekniker inom VPA. Miljöansvaret för verksamheten inom ledningsnätet har delegerats till Chef Ledningsnät Jörgen Lönnbring. Skötsel av ledningsnätet innebär att driften utförs på entreprenad av Tekniska verken Driftum AB som även sköter jour och beredskap. 2(39)

6 Område Namn E-postadress Nykvarnsverket /pumpstationer Hanna Tengliden Joakim Persson Carl-Fredrik Jönsson Ledningsnät Jörgen Lönnbring Mats Johansson Provtagningar och analyser Ulla-Carin Pettersson Miljöfrågor Anna Lövsén Birgitta Strandberg Jenny Nordenberg Tabell 1 Kontaktpersoner inom Tekniska verken 1.2 Verksamhetsområde Avloppsvatten till Nykvarnsverket kommer från följande orter: Linköpings tätort inkl. Askeby, Bankekind, Berg, Bestorp, Brokind, Ekängen, Fridhem, Gistad och Gistad kyrkby, Gullberg, Gällstad Lundby, Jägarvallen, Kränge, Kärrsjö, Linghem, Ljungsbro, Malmslätt, Maspelösa, Rappestad, Ringstorp, Rystad, Sjögestad, Skeda Udde, Slaka, Sturefors, Svartmåla, Sättuna, Tallboda, Tift, Tomta, Törnevalla, Vikingstad, Vårdsberg kors och Vårdsberg kyrkby samt Örtomta. 3(39)

7 Figur 2 Karta över verksamhetsområde Utöver dessa är även följande orter anslutna, som ligger utanför verksamhetsområdet: Herrbeta Rastplats, Järngården, Lunnevad, Sätravallen, Vårdnäs Stiftsgården och Västerby. Även Borensberg och Klockrike i Motala kommun är anslutna. Förbindelseledningar för dricksvattenförsörjning är utbyggt till följande orter som inte är anslutna till Nykvarnsverket utan är anslutna till mindre avloppsreningsverk: Björkeberg, Gammalkil, Nykil och Västerlösa. Kartorna redovisande verksamhetsområden uppdateras varje år för godkännande i Tekniska verkens styrelse. Därefter tas ärendet vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt godkännande. 4(39)

8 1.3 Avloppsvattenrening Miljörapport 2013 Avloppsvattenbehandlingen omfattar mekanisk, biologisk och kemisk rening. Processen drivs med de olika stegen integrerade. Figur 3 Processbild från Cactus Mekanisk rening Externslam från trekammarbrunnar lossas i den östra avloppsvattenkanalen på Nykvarnsverket och behandlas således tillsammans med övrigt inkommande avloppsvatten. Inkommande vatten förbehandlas med hjälp av maskinrensade galler och sandfång. Tvättat och pressat rens transporteras till Gärstadverket för förbränning. Tvättad och avvattnad sand går till Gärstads deponi. Huvuddelen av fällningskemikalierna (järnsulfat) tillsätts i inloppet till sandfånget. I sandfånget och förluftningen oxideras tvåvärt järn till trevärt och bildar, tillsammans med organiskt material och fosfor, en flock. Järnsulfatens effekt förstärks med hjälp av polyelektrolyter (katjon- och anjonpolymer). I början av sandfånget tillsätts även en slamblandning från RSB:n, returslambehandlingen, se beskrivning nedan. 5(39)

9 Figur 4 Mekanisk rening Avloppsvattnet lyfts med skruvpumpar till fyra förluftningsbassänger och vidare till två cirkulära försedimenteringsbassänger. Här sedimenterar flockarna till ett slam i botten. Det avskiljda slammet från försedimenteringen pumpas till en föravvattningsanläggning och sedan vidare till rötning. Det avskiljda rejektet från föravvattningen släpps i förluftningen. 6(39)

10 1.3.2 Biologisk rening Miljörapport 2013 Den biologiska reningen sker i tre parallella aktivslamanläggningar. I luftningsbassängerna oxideras återstående tvåvärt järnfosfat till trevärt och bildar en flock, som till stor del sedimenterar i de till biostegen tillhörande sedimenteringsbassängerna. Figur 5 Biologisk rening Bioslammet från sedimenteringsbassängerna cirkuleras som returslam tillbaka till luftningsbassängerna. På detta sätt bibehålls mikrofloran som renar vattnet från organiskt material, fosfor och kväve. Eftersom det sker en ackumulering av bioslam tas en delström av slammet ut som överskottsslam till RSB:n. 7(39)

11 1.3.3 Kväverening Nykvarnsverket är ombyggt för kvävereduktion inom befintliga behandlingsvolymer. Största delen av inkommande kväve kommer med inkommande avloppsvatten. En liten del kommer från externslam. En stor del av inkommande kväve avskiljs i primärslammet som organiskt bundet kväve. Av detta återförs en del till processen med rejektet från slutavvattningen av rötat slam. I biosteget reduceras kväve till kvävgas genom nitrifikation samt denitrifikation. Ett processtyrsystem, STAR, som skall hjälpa Cactus-systemet med börvärden så att kväveavskiljningen i biosteget optimeras finns sedan år 2008 installerat. Från biostegen pumpas ett flöde på upp till 550 m 3 /h till en efterdenitrifikationsanläggning med anoxiska zoner där de första delbassängerna i varje linje är fyllda med ett bärarmaterial av typen Anox Kaldnes K1 Heavy. Dessutom avskiljs kväve från rejektet i en SHARON reaktor. Se även beskrivning nedan av efterdenitrifikation samt rejektvattenbehandling. Tillsammans skall samtliga avskiljningssteg resultera i att kvävereningskravet för Nykvarnsverket uppfylls. Efterdenitrifikationsanläggning (EDN) En del av det utgående vattnet från biostegen pumpas till en anläggning för efterdenitrifikation. Till detta nitratrika vatten tillsätts etanol som kolkälla och fosforsyra som näringsämne. Bärarmaterialet täcks av en biofilm i vilken kvävereningen sker. Figur 6 Efterdenitrifikationsanläggning Sammanlagt 6 av 16 tidigare kembassänger används för efterdenitrifikation; två som anoxiska reaktorer och fyra som anoxiska mellansedimenteringsbassänger. Det utgående vattnet från de anoxiska mellansedimenteringsbassängerna möter huvudflödet och går till slutsedimenteringsbassängerna. 8(39)

12 1.3.4 Kemisk rening I kemsteget tillsätts ytterligare kemikalier för att fälla ut mer fosfor. Beroende på flöde och tillstånd i biostegen kan vi välja mellan järn-ii-sulfat och järn-iii-klorid. Från oktober fäller vi med aluminiumklorid istället för järnsulfat/klorid i ett försök att förbättra avskiljningen av fosfor. Järn-III-klorid eller järn-ii-sulfat alt aluminiumklorid Flockning och sedimentering Vatten från biosteg och EDN Renat vatten till recipient Kemslam till RSB Figur 7 Kemisk rening Det kemiskt fällda slammet pumpas till RSB:n. Efter den kemiska fällningen går det renade avloppsvattnet ut i recipienten, Stångån. Rejektvattenbehandling Det kväverika rejektvattnet från centrifugerna/skruvpressarna behandlas i en separat reaktor, SHARON, Stable High rate Ammonia Removal Over Nitrite (SHR), för att reducera kvävet. SHR är en kontinuerlig styrd process där kvävereningen sker på ett mer effektivt sätt än i aktivslamprocessen i huvudlinjen. 9(39)

13 Etanol Fosforsyra och kopparsulfat N 2 Från centrifug alt skruvpress Till RSB Figur 8 Rejektvattenbehandling i SHR SHR:n luftas och omrörs i olika sekvenser för att åstadkomma nitritation och denitritation. Vid denitritationen används etanol som extern kolkälla. Rejektvatten tillsätts och avleds kontinuerligt till RSB Utsläppspunkter Vid extremt höga flöden bräddar avloppsvatten redan vid inloppskammaren till reningsverket. Bräddningen sker till Stångån. Vid extrema tillfällen kan det brädda efter biologen ut till Stångån, det vill säga förbi kemsteget. Vid höga flöden leds vattenmängder över Q dim förbi biosteget och efterfälls i kemsteget Driftövervakning Hela processdelen styrs och övervakas med hjälp av ett datorsystem, Cactus. I styrsystemet finns driftövervakning, historik och aktuella mätarvärden. Styrsystemet hämtar även in värden från databasen för laboratorieanalyser vilket ger ytterligare processkontroll. Kemikaliedoseringen är flödesstyrd. 10(39)

14 1.4 Slambehandling Rötning och avvattning Slammet från försedimenteringen förtjockas i sedimenteringarnas slamfickor och avvattnas innan det behandlas i tre rötkammare. Temperaturen i rötkamrarna är ca 37 o C och de värms med fjärrvärme. Figur 9 Slambehandling Slammet har en uppehållstid på ca 20 dygn i rötkamrarna. Det utrötade slammet avvattnades till november med dekantercentrifuger. Från november månad avvattnas slammet genom skruvpressar. Under året har fett från fettavskiljare i Linköping, Motala, Ödeshög och Vadstena behandlats i rötkamrarna. Det har tagits emot verksamhetsfett från industrier i Linköping och Mjölby Returslambehandling Till RSB kommer överskottsslam från biostegen, kemslam och vatten från rejektvattenbehandlingen. RSB är en luftad tank med en uppehållstid på ca 5 h. Figur 10 Returslambehandling, RSB 11(39)

15 Här oxideras järn till trevärt och en del kväve nitrifieras. Detta har gjort att kvävereduktionen på verket har ökat samt att avskiljningen i försedimenteringen blivit bättre. Det luftade slamvattnet leds till sandfånget. 1.5 Kemikaliehantering Spill vid kemikaliehanteringen förs till vattenflödet genom verket och används. För de kemikalier som används finns säkerhetsdatablad på anläggningen. Innan nya kemikalier tillförs verksamheten godkänns de av kemikaliegruppen inom företaget. I bilaga 6 framgår årsförbrukningen av använda processkemikalier. Årets förbrukning av kemikalier har varit ganska lik jämfört mot tidigare år. Mängden aluminiumklorid, till efterfällningen, har ökat under 2013 då det nyttjats under en längre period jämfört mot år Järnsulfat Järnsulfat anländer löst lastad på lastbil. Vid ankomsten till Nykvarnsverket tippas lasten ned i upplösningskärl av batchtyp som är nedgrävda i mark. För upplösning används varmvatten. Blandningen omrörs till dess järnsulfatet gått i lösning. Omrörningen avbryts och eventuellt slam får sedimentera. Totalt finns tre kemikalieupplösare. Den färdiga lösningen doseras med hjälp av peristaltiska varvtalsreglerade pumpar Järnklorid Järnklorid anländer med tankbil som blåser lösningen direkt till förrådstank. Lösningen doseras direkt till inblandningskammare. Tanken är placerad över inkommande kanal till kemsteget vilket gör att den ej är försedd med separat invallning Polyelektrolyter Polyelektrolyter levereras i pulverform i storsäckar på lastpall. Pulvret löses upp i små förrådstankar innan polymerlösningen doseras i inkommande vatten eller i slamavvattningen Etanol Etanol hanteras på två ställen på anläggningen. Tanken till etanolen som doseras till efterdenitrifikationsanläggningen är placerad över inkommande kanal till kemsteget vilket gör att den ej är försedd med separat invallning. Det finns ytterligare en etanoltank som doserar till SHR. Denna tank står på marken, är dubbelmantlad och har en invallning som rymmer tankens hela volym. Etanol används som kolkälla i kvävereningen Kemguard Kemguard levereras i flytande form. Kemikalien nyttjas för behandling av rejektvattenledningen. I denna ledning bildas annars beläggningar. 12(39)

16 1.5.6 Fosforsyra Miljörapport 2013 Fosforsyra levereras i flytande form och doseras i efterdenitrifikationen och i rejektvattenbehandlingen som näringsämne. För att kunna rena vattnet på kväve behöver bakterierna en viss mängd löst fosfor vilket måste tillsättas processen Bevaloid Bevaloid kommer i fat och doseras i polymeren som tillsätts i slammet innan det avvattnas i centrifug för att undvika skumning i rejekttankar och ledningar. Sedan november har ingen Bevaloid behövt tillsättas eftersom avvattningen i skruvpressen inte är skumbildande Nutriox, Kalciumnitrat Under året har Nutriox doserats i Vikingstadsledningen och Ljungsbroledningen för att minska svavelvätebildningen. Vi har inte utfört några mätningar under året och kan därför inte verifiera hur pass väl doseringarna motverkar svavelvätebildningen i ledningarna. Erfarenheten av doseringar från tidigare år är att det brukar ge ett bra resultat. Under 2014 kommer nya mätare att införskaffas och kontrollmätningarna kommer att återupptas igen. Nutriox levereras med tankbil och förvaras i tankar med invallning. Dessa tankar är placerade vid Vikingstads gamla reningsverk och vid Ljungsbros gamla reningsverk Farligt avfall Vid anläggningen uppkommer farligt avfall. Farligt avfall samlas upp och förvaras i avvaktan på att division Energi ombesörjer borttransport av avfallet. Avfallstyp Avfallskod Transportör Behandling Hämtdatum Mängd kg Spillolja 13:02:05 Sture Staafs Åkeri AB Tekniska verken TOTALT 351 Tabell 2 Bortforslade mängder farligt avfall (39)

17 1.6 Ledningsnät och pumpstationer Inom Linköpings kommun finns ett omfattande ledningsnät som också innefattar långa förbindelseledningar som försörjer orterna utanför kommunens centrala delar. De bebyggelseområden som det allmänna VA-ledningsnätet försörjer i någon omfattning framgår av kartorna för gällande verksamhetsområde. För att redovisa ledningslängder används den information som finns i vår ledningsdatabas Tekla NIS (tidigare benämnt Xpipe) som uppdateras fortlöpande. I databasen redovisas c:a 563 km spillvattenledningar och c:a 96 km tryckavloppsledningar anslutna till Nykvarnsverket. Inom centrala Linköping utbyggdes spillvattenledningsnätet från början som kombinerat system. Under årens lopp har ledningsnätet kompletterats med dagvattenledningar och takoch gatuvatten har efter hand kopplats till dessa ledningar. Idag finns i princip inga kombinerade ledningar inom de områden som är anslutna till Nykvarnsverket. Däremot har ännu inte alla hårdgjorda ytor kopplats om från spill- till dagvattenledningar inne på fastigheterna. Det är ett fortlöpande arbete att se till så att det vid om- och tillbyggnad av fastigheter sker en omkoppling av hårdgjorda ytor från spill- till dagvattenledning. Det sker också när sanerings- och ombyggnadsarbeten utförs på de allmänna VA-ledningsnäten. I bilaga 3 redovisas vilka spillvattenpumpstationer, bräddavlopp, nödutlopp samt övriga punkter på ledningsnätet där det har skett bräddningar eller utsläpp under I bilagan redovisas även vilken kontrollmetod som används för beräkning eller uppskattning av bräddad mängd vatten. I bilaga 3 anges också vilken recipient respektive bräddning sker till, hur ofta det har bräddat, vilken volym samt orsaken till bräddningen. Någon behandling av bräddat vatten förekommer inte frånsett vid Spångerums och Lambohovs pumpstationer där bräddat vatten passerar rensgaller. Samtliga 90 spillvattenpumpstationer är inlagda i driftövervakningssystemen VA-Operatör och Cactus. Även samtliga 11 bräddavloppspunkter och 2 bräddavloppspumpstationer är uppkopplade mot driftövervakningssystemen. Övervakningssystemen är PC-baserade och förutom larmhanteringen hämtas driftdata in såsom inkommande flöde, gångtid på pumpar, antal starter, effektförbrukning och bräddning. Arbetet med att byta driftövervakningssystem från VA-Operatör till Cactus fortgår och mycket av arbetet har genomförts under En del av pumpstationerna har onlineuppkoppling till övervakningssystemen och arbete pågår med att förse samtliga stationer med sådan uppkoppling. 14(39)

18 Figur 11 Bild från driftövervakningssystemet Cactus som visar en översikt av de spillvattenpumpstationer mm som övervakas i systemet. Figur 12 Bild från övervakningssystemet Cactus som visar Lambohovs spillvattenpumpstation. 15(39)

19 Från Brokind-, Bestorp- och Svartmåla pumpstationer samt från mätkammaren i Bjärka Säby insamlas data varje timma så att övervakningen av ledningarna i Stora Rängen skall bli så effektiv som möjligt. Vid variationer i utpumpad volym jämfört med inkommande volym, utgår larm. Dessutom övervakas och tillses sjöledningarna i Stora Rängen, Lilla Rängen och i Sätrasjön genom att dykare två gånger per år simmar utmed ledningarna och rättar till eller noterar felaktigheter. För att minimera bräddning av spillvatten i Stora Rängen finns ett spillvattenmagasin vid Smedjan i Bestorp med magasinsvolym 190 m 3, ett vid Bonäsudden med magasinsvolym 83 m 3 samt ett i Svartmåla med magasinsvolym 155 m 3. I Brokind finns två magasin som tillsammans har en magasinsvolym på 170 m 3. Detta skapar en bra säkerhet mot bräddning av spillvatten ut i sjön Lilla Rängen. Det innebär också att spillvattnet kan magasineras i Brokind om det skulle uppkomma driftstörningar eller överbelastning i pumpstationen/magasinet i Svartmåla. Dessa spillvattenmagasin kommer i bruk vid kraftiga nederbördstillfällen, snösmältning och vid elavbrott och på så sätt förhindrar att bräddning av spillvatten sker till sjöarna Stora och Lilla Rängen. Magasinen utnyttjas även vid inkopplingsarbeten i samband med ledningsomläggningar då pumpstationerna måste stängas av under vissa tider. Magasinen har varit i bruk under Ytterligare magasin finns vid Järngården med magasinsvolym 58 m 3, vid Ljungsbro gamla reningsverk med magasinsvolym 195 m 3, Sturefors gamla reningsverk med magasinsvolym 100 m 3 samt i parkområde i Berg med magasinsvolym 50 m Plan för saneringsområden Tekniska verken har med anledning av tillståndsbeslutet från Miljödomstolen redovisat för Linköpings kommun, Miljökontoret en Saneringsplan för ledningsnät och pumpstationer. Planen uppdateras och redovisas för Miljökontoret med en kopia till Länsstyrelsen vart tredje år. En uppdatering och redovisning gjordes under december Saneringsområden Tekniska verken har ett mål med att få bort läck- och dränvatten från spillvattenledningsnätet. Den tidigare planen som redovisade kommande saneringsområden mm har nu ersatts med en plan för arbetet med att få bort läck- och dränvatten från spillvattenledningsnätet. I de områden som vi kommer att kontrollera ingår TV-inspektion av ledningsnäten, överläckagemätning och annat kontrollarbete i arkiv och i fält. Det ingår också att kontrollera våra kunders interna va-anläggningar avseende läck- och dränvatten till spillvattenledningsnätet. I prioriteringen av val av områden bedömer vi vilken risk det finns för bräddningar, risken för källaröversvämningar samt om det planeras för en utökning av byggnationen i området, samtidigt som någon av de ovan nämnda riskerna finns. En utökning av byggnation i ett område innebär att spillvattenbelastningen från området ökar. Att sanera bort läck- och 16(39)

20 dränvatten från det befintliga spillvattenledningsnätet skapar utrymme för planerad nybyggnation. Målsättningen är att uppförstorning av befintliga ledningar i många fall kan undvikas och därmed uppnå stora kostnadsbesparingar. Arbetet är tänkt att utföras på så satt att man år ett (1) gör fältundersökningar och år två (2) projekterar de saneringsåtgärder som bedöms behöva utföras. En åtgärdsplan tas fram i form ev en bygghandling. Därefter tas objekten med i kommande budgetarbete. I arbetet ingår även att tillskriva de kunder som har brister på det interna ledningsnätet. En tänkt turordning för arbetet framgår av bilaga Dagvattenberäkning I arbetet med att långsiktigt försöka minimera risken för källaröversvämningar ingår att beräkna hur väl dagvattenledningarna är dimensionerade inom respektive områden. Dagvattenberäkningar utförs i källarhusområden och i saneringsområden. Vilka områden som ska dagvatten beräknas följer ordningen för saneringsområden och andra prioriteringar och bedömningar som görs med hänsyn taget till hur utbyggnaden/förtätningen av bostadsområden mm sker i kommunen, samt utifrån drifterfarenheter TV-inspektioner TV-inspektioner av spill- och dagvattenledningsnäten utförs i källarhusområden, saneringsområden, i områden som är föremål för olika exploaterings- och infrastrukturprojekt samt i områden som väljs ut med hjälp av drifterfarenheter Åtgärder Generellt gäller att akuta fel och brister som uppmärksammas i samband med TV-filmning åtgärdas omgående. Övriga brister som konstateras i samband med TV-inspektioner dokumenteras i ledningsdatabasen. Dessa inarbetas sedan i åtgärdsplaner eller ligger till grund för prioriteringen av kommande saneringsområden Uppföljning av åtgärdsplaner Målsättningen är att varje åtgärdsplan som tas fram inom saneringsområden påbörjas med flödesmätningar för att kunna beräkna nyckeltal för respektive område. Nyttan av de åtgärder som utförs i samband med sanering av ett område skall sedan följas upp genom årlig uppdatering av nyckeltalen. Uppföljning med hjälp av nyckeltal kräver stationära flödesmätare. Med vår satsning på fasta flödesmätare som vi har installerat och planerar att installera i pumpstationer och på ledningsnätet har vi skapat möjlighet att göra erforderliga flödesmätningar för uppföljning av saneringsområdena. 17(39)

21 1.8 Nederbörd Miljörapport 2013 I nedanstående diagram redovisas månadsvis mängden avloppsvatten, totalt under året 16,0 Mm 3 (år 2012 var det 16,8 Mm 3 ) till Nykvarnsverket samt nederbörden i Ginkelösa, enligt uppgift från SMHI. Totalt under året var nederbörden 608 mm (år 2012 var det 761 mm). Diagram 1 Nykvarnsverkets avloppsvattenmängd och nederbördsmängden i Ginkelösa under 2013 Inom division Vatten finns nio regnmätare och en nederbördsmätare. Mätarna finns placerade vid spillvattenpumpstationer enligt nedanstående tabell. Placering Nederbörd år 2013, mm Sturefors, Stenbärsvägen, nederbördsmätare Dålig funktion Bestorp, Smedjan Dålig funktion Linghem, Västra Lund 542 Tallboda, Gränsliden väster 575 Berg, Sjöliden 454 Vikingstad, gamla reningsverket 401 Jägarvallen 511 Spångerum 454 Svedengatan, NEA 506 Skeda Udde 410 Tabell 3 Regn- och nederbördsmätare 2013 Mätarna är av typen MJK, med en upplösning av 0,2 mm. Från mätarna sker det mätdataöverföring 2 ggr/dygn till driftövervakningssystemet VA-Operatör. Mätarna läggs under år 2014 över i Cactus och blir då online. 18(39)

22 1.9 Verksamhetens påverkan på miljön Verksamhetens påverkan på den yttre miljön är främst utsläpp av närsalter till vatten. Utsläppta mängder, till Stångån, av närsalter och syreförbrukande ämnen samt metaller framgår av bilaga 2. Mängderna av fosfor, kväve resp. syreförbrukande ämnen var lika eller något högre år 2013 än utsläppta mängder Från både reningsverket och ledningsnätet har bräddad mängd avloppsvatten varit tämligen låga. Mängderna framgår av bilaga 3. De bräddade avloppsvattenmängderna har minimal påverkan på miljön. Avloppsvattenreningen kräver stora mängder elenergi vilken tidigare har delvis kunnat produceras lokalt i en gasmotor med hjälp av gas från rötkamrarna. Sedan början av 2011 finns denna möjlighet inte längre då gasmotorn demonterades och ersattes med ett biodieseldrivet reservkraftaggregat. El- och värmeförbrukningen var tämligen lika med år I stort sett all producerad gas har sålts till Svensk Biogas AB för rening till fordonsgas. Denna gas har nyttjats som fordonsbränsle och ersatt bensin och diesel. Lukt från verksamheten kan påverka närmiljön vid reningsverket och vid pumpstationer. För att minska denna påverkan finns några kompostfilter installerade. I Örtomta har ett ozonaggregat med efterföljande kolfilter ersatt tidigare kompostfilter och joniseringsutrustning. Lukt uppkommer även vid slamhanteringen samt vid tömning av bassänger för att göra underhållsarbeten. Några klagomål avseende luktolägenheter har inte inkommit. Buller från verksamheten bedöms som låg och påverkar inte den yttre miljön. 2 Gällande föreskrifter och beslut 2.1 Beslut enligt miljölagstiftningen Miljödomstolen har genom domslut lämnat tillstånd enligt miljöskyddslagen till utsläpp av avloppsvatten. Tillståndet omfattar en ansluten belastning av högst personekvivalenter (pe) räknat på årsmedelmängden BOD 7. Tekniska verken lämnade ny tillståndsansökan för att söka omprövning av verksamhetens tillstånd, nu enligt miljöbalken. Kompletteringar av ansökan lämnades under 2011 och nytt tillstånd erhölls Villkor i det nya tillståndet överklagades hos Växjö tingsrätt/mark- och miljödomstolen med argumentation avseende överklagan daterat Mark- och miljödomstolen har, genom domslut , lämnat tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken till avloppsreningsanläggning. Miljöprövningsdelegationen inom Länsstyrelsen lämnar Tekniska Verken i Linköping AB (publ) tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken till befintlig och utökad verksamhet vid 19(39)

23 avloppsreningsanläggningen Nykvarnsverket på fastigheterna Kallerstad 1:51 och 1:54 i Linköpings kommun med tillhörande avloppsledningsnät. Tillståndet omfattar en ansluten belastning av högst personekvivalenter (pe) angiven som maximal genomsnittlig veckobelastning av organiskt material mätt som biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ). Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen Östergötland. 2.2 Kontrollprogram Kontroll av verksamheten följer kontrollprogram, daterat , beslutat av Länsstyrelsen Reviderat program har lämnats samt I kontrollprogrammet anges att periodisk besiktning ska utföras vart tredje år med start år Den senaste periodiska besiktningen utfördes augusti 2013 så under år 2016 ska nästa besiktning utföras. 2.3 Förelägganden och beslut gällande tillsyn enligt miljölagstiftningen Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut avseende behandling av fettavskiljarslam från fettavskiljare från ledningsnätet inom Nykvarnverkets tillståndsprövande verksamhetsområde. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut avseende försöksverksamhet med bl.a. nya substrat för att öka kvävereduktionen vid Nykvarnsverket. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut om godkännande av nytt kontrollprogram. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut avseende nyttjande av tvättad sand från Nykvarnsverket. Sandens föroreningshalter innebär att sanden nu nyttjas som byggnads-/fyllmaterial inom Gärstad avfallsanläggning. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut avseende planerade ombyggnationer vid Nykvarnsverket. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut gällande test av alternativ kolkälla vid Nykvarnsverket. 20(39)

24 Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut angående uppdaterad saneringsplan. Länsstyrelsen finner att planen är väl strukturerad och av lämplig omfattning men anser att kommande reviderad saneringsplan bör kompletteras/förtydligas på några punkter. Uppdaterad saneringsplan för ledningsnät och pumpstationer lämnades till Linköpings kommun, Miljökontoret. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut gällande tankinstallation inom Nykvarnsverket. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut gällande fosforfällning vid Nykvarnsverket. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut gällande kontaktstabilisering vid Nykvarnsverket. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut gällande utökat slamlager vid Nykvarnsverket. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut gällande bräddning av orenat avloppsvatten från Nykvarnsverket till Stångån den 6 september Linköpings kommun, Miljökontoret , Dnr MK Svar på komplettering ledningsnät Ljungsbro. Länsstyrelsen i Östergötlands län , beslut nr Beslut gällande periodisk besiktning 2013 inom Nykvarnsverket. 3 Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer Miljödomstolen vid Växjö tingsrätt , Mål nr M Villkoren för verksamheten är: 1 Verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska utsläppen av föroreningar till vatten och luft och andra störningar från verksamheten skall bedrivas i 21(39)

25 huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgivit eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom. Kommentar: Verksamheten kommer inte att bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som uppgavs i ansökan. Ingen våtmark kommer att anläggas. Beslut från Länsstyrelsen gällande anmälan om planerade förändringar, storskalig försöksverksamhet, erhölls I beslutet angavs att ny tillståndsansökan skulle inlämnas senast Ansökan lämnades och kompletteringar har lämnats. 2 Industriellt avloppsvatten får ej tillföras reningsverket i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsätts, slammets kvalitet försämras eller särskilda olägenheter uppkommer för omgivningen. Bolaget skall meddela noggranna anvisningar och utföra erforderlig kontroll av det industriella avloppsvatten som tillförs ledningsnätet. Kommentar: Tekniska verken arbetar aktivt med industriella avloppsvattenfrågor. 3 Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att dels begränsa tillflödet av regn-, grund- och dräneringsvatten till reningsverket och dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. Bolaget skall upprätta en arbetsplan för dessa åtgärder för tiden fram till år 2013 och inge denna till tillsynsmyndigheten senast den 31 december Planen skall därefter revideras och inges till tillsynsmyndigheten vart tredje år och omfatta den därpå följande tio-årsperioden. Kommentar: Ledningsnätet ses fortlöpande över och underhålls. Den senaste saneringsplanen för ledningsnät och pumpstationer ingavs till Linköpings kommun, Miljökontoret, Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Resthalten av föroreningar i det behandlade avloppsvattnet får, utöver vad som följer av gällande föreskrifter ej överstiga följande koncentrationer. BOD 7 10 mg/l riktvärde* och månadsmedelvärde Totalfosfor 10 mg/l gränsvärde och årsmedelvärde 0,3 mg/l riktvärde* och månadsmedelvärde 0,3 mg/l gränsvärde och årsmedelvärde Ammoniumkväve Från mg/l, riktvärde* som medelvärde för perioden juni t.o.m. oktober Föroreningar som släpps ut genom bräddning skall inräknas i angivna begränsningsvärden. * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas. Kommentar: Erhållna resultat gällande inkommande och utgående vatten framgår av bilaga 2. 22(39)

26 I bilaga 7 redovisas erhållna resthalter. I tabellen redovisas uppmätt halt TOC (vilket sker i enlighet med mail till länsstyrelsen ) och längst ned på sidan finns beräknad halt COD-Cr. I tabellen i bilaga 7 redovisas även reduktion för totalkväve. Då den sammanlagda reduktionen vid reningsverket och retentionen av det kväve som når det känsliga området tillsammans uppnår mer än 70 procents reduktion (84 % för 2013) uppfylls kraven i EU:s direktiv 91/271/EEG. Nykvarnsverket uppfyller kraven gällande BOD 7, COD Cr samt kväverening enligt SNFS 1994:7. Under 2013 har inga gränsvärden eller riktvärden överskridits. 5 Buller från reningsverket skall begränsas så att verksamheten inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 55 db(a) dagtid (kl ), 50 db(a) kvällstid (kl.18-22) och 45 db(a) nattetid (kl ). Kommentar: I samband med ombyggnationerna av reningsverket har omfattande bullermätningar genomförts. Dessa ledde till att bullerbegränsande åtgärder utfördes. Bullermätningar utförs där det anses vara befogat. Ingen mätning utfördes under år Bolaget skall utföra kontroll av verksamheten enligt ett av tillsynsmyndigheten godkänt kontrollprogram. Kommentar: Kontroll av verksamheten har, till mycket stor del, utförts enligt kontrollprogrammet som godkändes av Länsstyrelsen. Reviderat program lämnades till Länsstyrelsen och miljökontoret. Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt , Mål nr M Domen vann laga kraft och villkoren för verksamheten är: 1 Om inte annat föreskrivs i villkoren nedan, ska verksamheten bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden har angivit i ansökningshandlingarna och i övrigt i ärendet angivit eller åtagit sig. Kommentar: Verksamheten bedrivs, huvudsakligen, i enlighet med vad som angavs i ansökningshandlingarna. 2 Avloppsledningsnäten, inklusive pumpstationer, ska fortlöpande ses över, underhållas och åtgärdas i syfte att begränsa, dels tillflödet till avloppsreningsverket av grundoch dräneringsvatten samt nederbördsvatten, dels utsläppen av obehandlat eller otillräckligt behandlat avloppsvatten. En arbetsplan ska finnas för dessa åtgärder som omfattar de kommande tio åren. Planen ska hållas aktuell och uppföljningen av den ska redovisas i den årliga miljörapporten. Kommentar: Villkoret klarades. Planen framgår av bilaga 4 och kommer att redovisa planeringsarbetet på ett nytt sätt jämfört med tidigare plan. 23(39)

27 3 Resthalten av ammoniumkväve (NH 4 -N) ifrån avloppsreningsverket utgående behandlat avloppsvatten får årligen under perioden 1 juni till och med den 31 oktober inte överstiga 2,5 mg/l mätt som medelvärde för hela perioden. Om resthalten av ammoniumkväve i detta avloppsvatten som månadsmedelvärde överstiger 2,5 mg/l under tiden 1 juni till och med den 31 oktober ska bolaget omgående meddela tillsynsmyndigheten detta så snart resultaten från månadens analyser erhållits. Kommentar: Villkoret klarades. Resthalten av ammoniumkväve för perioden juni t.o.m. oktober var 2,0 mg/l. Länsstyrelsen meddelades angående oktobervärdet som var 3,2 mg/l. 4 Resthalten av kväve, mätt som totalkväve (N-tot), ifrån avloppsreningsverket utgående behandlat avloppsvatten får, från och med det kalenderår som börjar 2 år efter att denna dom vunnit laga kraft, som årsmedelvärde inte överstiga 10 mg/l. Fram till dess får årsmedelvärdet inte överstiga 12 mg/l. Kommentar: Villkoret klarades. Årsmedelvärdet av totalkväve var 11 mg/l. 5 Den totala utsläppsmängden av kväve (N-tot) får, från och med det kalenderår som börjar 2 år efter att denna dom vunnit laga kraft, inte överstiga 220 ton per kalenderår. Med utsläppsmängd avses mängden totalkväve i det utgående behandlade avloppsvattnet inklusive bräddningar från reningsverket. Kommentar: Villkoret har inte börjat gälla. Utsläppsmängden 2013 var 168 ton. 6 Resthalten av fosfor, mätt som totalfosfor (P-tot), i från avloppsreningsverket utgående behandlat avloppsvatten får som kvartalsmedelvärde inte överstiga 0,25 mg/l. Om resthalten av totalfosfor i detta avloppsvatten som månadsmedelvärde överstiger 0,25 mg/l ska verksamhetsutövaren omgående meddela tillsynsmyndigheten detta så snart resultaten från månadens analyser erhållits. Kommentar: Villkoret klarades Inget kvartalsmedelvärde översteg 0,25 mg/l. Halterna var 0,22 mg/l för kvartal 3 resp. 0,21 mg/l för kvartal 4. Månadsmedelvärdena under perioden juli till december var 0,19-0,23 mg/l. 7 Den totala utsläppsmängden av fosfor (P-tot) får inte överstiga 4,1 ton per kalenderår. Med utsläppsmängd avses mängden totalfosfor i det utgående behandlade avloppsvattnet inklusive bräddningar från reningsverket. Kommentar: Villkoret klarades. Den totala utsläppsmängden av P-tot 2013 var 3,0 ton. 24(39)

28 8 Resthalten av organiskt material, mätt som biokemisk syreförbrukning (BOD 7 ), ifrån avloppsreningsverket utgående behandlat avloppsvatten får som kvartalsmedelvärde inte överstiga 8 mg/l. Om resthalten av organiskt material, mätt som BOD 7, i detta avloppsvatten som månadsmedelvärde överstiger 8 mg/l ska bolaget omgående meddela tillsynsmyndigheten detta så snart resultaten från månadens analyser erhållits. Kommentar: Villkoret klarades Inget kvartalsmedelvärde översteg 8 mg/l. Månadsmedelvärdena var < 3 5 mg/l under perioden juli till december. 9 Den totala utsläppsmängden av syreförebrukande ämnen (BOD 7 ) får inte överstiga 130 ton per kalenderår. Med utsläppsmängd avses mängden syreförbrukande ämnen i det utgående behandlade avloppsvattnet inklusive bräddningar från reningsverket. Kommentar: Villkoret klarades. Den totala utsläppsmängden av syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) 2013 var < 78 ton. 10 Vid allvarliga driftstörningar och underhållsarbeten som medför att anläggningsdelar helt eller delvis måste tas ur drift får tillsynsmyndigheten medge att villkoren för utsläpp till vatten tillfälligt får överskridas. Tillsynsmyndigheten får därvid föreskriva att nödvändiga åtgärder ska vidtas för att begränsa förorenande utsläpp och övervaka miljö- och hälsokonsekvenser. Verksamhetsutövaren ska i god tid innan underhållsarbetena påbörjas underrätta tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret klarades, har inte nyttjats. 11 All utvunnen biogas som inte nyttiggörs för produktion av fordonsbränsle, eller på annat sätt, ska samlas upp och förbrännas. Vid haveri eller underhållsarbeten av gaspanna, gasfackla och el- eller värmeproduktionssystem ska åtgärder vidtas för att minska utsläppen så långt som möjligt. Kommentar: Villkoret klarades. 12 Verksamheten ska bedrivas så att luktolägenhet förebyggs och begränsas. Kommentar: Villkoret klarades. 13 Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras väl uppmärkta och på sådant sätt att förorening av mark och vatten inte riskeras. Kemiska produkter och farligt avfall ska förvaras nederbördsskyddat och vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Förvaringen ska ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska föreningar ska förvaras i väl tillslutna behållare så att avdunstningen minimeras. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall ska alltid förvaras inom 25(39)

29 invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningar ska dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Kommentar: Villkoret klarades. 14 Rötkamrarna får tillföras externt organiskt material i form av fettavskiljarslam och verksamhetsfett. Tillförseln av externt material får inte påverka reningsresultaten av utgående vatten eller slamkvaliteten negativt. Andra typer av externt organiskt material får tas emot endast efter godkännande av tillsynsmyndigheten. Kommentar: Villkoret klarades. 15 Dräneringsvatten från samtliga slamlagringsytor ska återföras till inkommande avloppsvatten till Nykvarnsverket. Kommentar: Villkoret klarades. Dräneringsvattnet återförs, liksom tidigare, till inkommande till förluftningen. Detta beslut fastställdes vid möte med Länsstyrelsen Den ekvivalenta ljudnivån från den samlade verksamheten får inte överskrida följande värden utomhus vid bostäder: Klockslag Ekvivalent Momentan ljudnivå ljudnivå Vardagar db(a) Lör-, sön och helgdagar db(a) Kvällar db(a) Nattetid db(a) 55 db(a) Buller ska kontrolleras genom immissionsmätningar eller genom närfältsmätningar och beräkningar. Kommentar: Under året har inga mätningar utförts då det vid tidigare utförda mätningar konstaterats att omgivande verksamhet bullrar mer än Nykvarnsverkets verksamhet. 17 Nykvarnsverket ska vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Vid behov ska desinfektion ske i den omfattning som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kommentar: Villkoret klarades, har inte nyttjats. 18 Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör ska detta i god tid dessförinnan anmälas till tillsynsmyndigheten. Eventuella kemiska produkter och farligt avfall ska tas omhand på sådant sätt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Verksamhetsutövaren ska vidare i samråd med tillsynsmyndigheten utreda om verksamheten har givit upphov till föroreningar och i sådant fall också ansvara för att efterbehandling sker. Kommentar: Villkoret klarades, har inte nyttjats. 26(39)

30 19 Verksamheten ska kontrolleras enligt ett kontrollprogram. Programmet ska bland annat ange hur utsläppen ska kontrolleras med avseende på mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Förslag till kontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter det att detta beslut vunnit laga kraft eller vid den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kommentar: Verksamheten kontrolleras enligt program daterat Nytt reviderat kontrollprogram, daterat , har lämnats till Länsstyrelsen och Linköpings kommun, miljökontoret. 20 Kontroll av utsläppens påverkan på Stångån ska ske. Kontrollen ska minst omfatta uppmätt syrehalt (mg/l) i Stångån nedströms Nykvarnsverket, beräknad ammoniumkvävehalt (mg/l) vid Stångåns utlopp samt uppmätt vattenflöde (m 3 /s) i ån. Redovisning av resultaten samt en bedömning av utsläppens påverkan på Stångån ska redovisas i den årliga miljörapporten. Förslag till recipientkontrollprogram ska ges in till tillsynsmyndigheten senast sex månader efter att detta beslut vunnit laga kraft eller vid den senare tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer. Kommentar: Villkoret klarades. Recipientkontrollen framgår av bilaga 8. Förslag till recipientkontroll lämnades i reviderat kontrollprogram som lämnades till Länsstyrelsen och Linköpings kommun, miljökontoret Företagets beaktande av hänsynsreglerna Tekniska verken har god kunskap om avloppsvattenhantering och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av avloppsreningsverk. Verksamheten vid Nykvarnsverket är sedan 1999 certifierat enligt miljöledningsstandarden ISO , vilket innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål följs upp kvartalsvis. Årligen uppdateras målen. Arbete bedrivs och de nationella miljökvalitetsmålen beaktas. Nedan anges de allmänna hänsynsreglerna, ej lokaliseringsregeln, med kommentarer: 4.1 Bevisbördesregeln 1 : När frågor prövas om tillåtlighet, tillstånd, godkännande och dispens och när sådana villkor prövas som inte avser ersättning samt vid tillsyn enligt denna balk är alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Detta gäller även den som har bedrivit verksamhet som kan antas ha orsakat skada eller olägenhet för miljön. I detta kapitel avses med åtgärd en sådan åtgärd som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. 27(39)

31 Kommentar: Verksamheten inom division Vatten är miljöcertifierad och under år 2013 har avloppsvattenhanteringen reviderats av interna och externa revisorer från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Arbete utförs på ett miljöriktigt sätt och de olika hänsynsreglerna i miljöbalken iakttas. Under 2010 certifierades avloppsreningsverket och slammet godkändes enligt Svenskt Vattens certifieringssystem - Revaq. Under år 2013 har SP gjort det årliga Revaq-besöket. 4.2 Kunskapskravet 2 : Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Kommentar: Verksamheten har bedrivits sedan lång tid tillbaka och under denna tid har det byggts upp ett omfattande kunnande om såväl avloppsvattenrening som de miljöeffekter som denna kan ge upphov till. Som huvudman är man även förtrogen med de miljöaspekter som hanteringen av avloppsvatten och slam innebär. I den löpande driften lever man upp till kunskapskravet genom att ha utbildad och kompetent personal. Processkunskapen har ökat tack vare bl.a. genomförda laboratorie- och pilotförsök. Personalen genomgår fortlöpande utbildning. Under år 2013 har personalen genomgått ett antal utbildningar, bl.a.: Provtagningskurs Diplomkurs för avloppsvatten ECOonline s seminarium `Kemikalieanvändare 4.3 Försiktighetsprincipen 3 : Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kommentar: Känd och välprövad maskinell utrustning används. Genom egenkontroll och rutiner i miljöledningssystemet anser vi att risken beträffande negativ påverkan har minimerats. Avloppsreningsverket har successivt byggts ut så att alla anläggningsdelar från rensgaller till kemsteg har minst två linjer. Fullgod rening kan därvid uppnås även vid underhållsarbeten. Magasin för avloppsvatten finns i Bestorp, Brokind och i Svartmåla för att minska risken för bräddning av avloppsvatten till sjöarna Stora och Lilla Rängen. Divisionen har även andra spillvattenmagasin i enlighet med vad som redovisats tidigare i denna miljörapport. För att minska/eliminera risken att brädda sker, i extremfall, transport av avloppsvatten med spolbil. Reservkraftaggregat finns installerade vid några pumpstationer samt vid Nykvarnsverket. 28(39)

32 4.4 Bästa möjliga teknik 4 : Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte skall vid yrkesmässig verksamhet användas bästa möjliga teknik. Dessa försiktighetsmått skall vidtas så snart det finns skäl att anta att en verksamhet eller åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kommentar: Efter genomförda förstudier av våtmark och andra lösningar för kvävereduktion beslutades det att våtmark för vår del inte är bästa möjliga teknik utan annan teknik har valts. Inom Nykvarnsverket byggdes det under 2005 ett polymerhus. Under år 2008 har polymer i löst form, delvis, nyttjats som fällningskemikalie vilket då resulterat i en minskad polymerförbrukning. Rejektvattnet från avvattningen av det rötade slammet omhändertas och behandlas i SHARON-reaktor och ej längre i en SBR-bassäng. Byte till nya slamavvattnare för rötslammet påbörjades under år Istället för att pumpa ut det avvattnade slammet till slamplattan nyttjas nu skruvtransportörer. Ny slamavvattnare samt skruvtransportörerna anser vi innebär bästa möjliga teknik. 4.5 Resurshushållningsprincipen 5 : Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand skall förnybara energikällor användas. Kommentar: Divisionen nyttjar biogasdrivna bilar för att minska användningen av fossila drivmedel. Under 2006 startade mottagning av slam från fettavskiljare. Slammet har tidigare deponerats men används nu vid Nykvarnsverket för att öka kvävereduktionen och rågasproduktionen. Vid anläggningen sker även behandling av verksamhetsfett. Sandtvätt togs i drift under år 2008 vilket innebär att sanden ej längre har hög halt organiskt material. Den tvättade sanden, p.g.a. högt metallinnehåll, lämnas nu till Gärstad avfallsanläggning där sanden nyttjas som byggnads-/fyllmaterial. Under år 2012 har inköp av etanol till Sharon-processen ändrats till samma leverantör som sedan tidigare sålt etanol till efterdenitrifikationsanläggningen. För rötslammet har det under året skett byte till nya slamavvattnare, från centrifug till skruvpress. Istället för att pumpa ut det avvattnade slammet till slamplattan nyttjas nu skruvtransportörer. Ny slamavvattnare samt skruvtransportörerna innebär lägre energiåtgång jämfört mot tidigare utrustning. 4.6 Produktvalsprincipen 6 : Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana 29(39)

33 produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Motsvarande krav gäller i fråga om varor som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt eller bioteknisk organism. Kommentar: Biogasdrivna fordon innebär förbrukning av produkt som är mindre skadlig för miljön jämfört med bensin och diesel. Årligen sker genomgång av de kemikalier som nyttjas inom verksamheten. Målet är att nyttja produkter som ej befaras medföra risker för hälsan och miljön. 4.7 Skälighetsregeln 7 : Kraven på hänsyn enligt 2-6 gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. När det är fråga om totalförsvarsverksamhet eller om en åtgärd behövs för totalförsvaret, skall även detta förhållande beaktas vid avvägningen. Avvägningen enligt första stycket får inte medföra att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. åsidosätts. Kommentar: Utformningen av verksamheten innebär en rimlig avvägning mellan behovet av skyddsåtgärder ur miljösynpunkt och kostnader för att uppnå ändamålet med verksamheten. 4.8 Efterbehandlingsskyldigheten 8 : Alla som bedriver eller har bedrivit en verksamhet eller vidtagit en åtgärd som medfört skada eller olägenhet för miljön ansvarar till dess skadan eller olägenheten har upphört för att denna avhjälps i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. I den mån det föreskrivs i denna balk kan i stället skyldighet att ersätta skadan eller olägenheten uppkomma. Kommentar: Arbete utförs för att inte orsaka skada eller olägenhet orsakad av verksamheten. Uppstår skada eller olägenhet vidtas åtgärder för att åtgärda detta. I Svartmåla har en kolfilteranläggning driftsatts under Detta för att minska störningarna med lukt från spillvattenpumpstation SPU (39)

34 5 Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året 5.1 Dimensionerande och aktuell belastning Av nedanstående tabell framgår dimensionerande data för Nykvarnsverket med avseende på flöde, BOD 7 och totalfosfor samt erhållna värden under år Anläggningens belastning var lägre än dimensionerande belastning. Dimensionerat Medelvärde Under året Flöde, m 3 /h BOD 7, kg/d Tot-P, kg/d Tabell 4 Dimensionerande och aktuell belastning Utsläppsvillkoren samt resultat gällande verksamheten för år 2013 framgår av bilaga 2 och 7. Gällande resthalter, rikt- och gränsvärden för BOD 7, COD Cr samt totalkväve har klarats. Halten BOD 7 var < 4,8 mg/l, CODCr var ~30 mg/l och totalkväve ut från Nykvarnsverket var 11 mg/l räknat som årsmedelvärde. Dessa värden finns rapporterade i bilaga 7 samt i emissionsdeklarationen (Mottagare: Vatten-Halt Flödesriktning: Ut) där det även rapporterats att resp. begränsningsvärde har klarats. Kontrollresultat för året redovisas i bilagor. Beräkning av Max gvb (maximal genomsnittlig veckobelastning) redovisas i denna miljörapport och är baserad på analys av dygnsprov. Resultat finns även redovisade i emissionsdeklarationen i Naturvårdsverkets miljörapporteringsportal. Verksamheten bedrivs så att ställda krav efterlevs och det gäller bl.a. krav i: * SNFS 1990:14 `Kungörelse med föreskrifter om kontroll av utsläpp till vatten- och markrecipient från anläggningar för behandling av avloppsvatten från tätbebyggelse (av bilaga 2 framgår hur många prov som tagits samt erhållna resultat gällande utsläpp från avloppsreningsverket, av bilaga 3 framgår data gällande bräddat avloppsvatten) * SNFS 1994:2 `Kungörelse med föreskrifter om skydd för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (av bilaga 5 framgår kvaliteten på producerat slam samt hantering under året av slam). När slam har använts i åkermark har halten i åkermarken kontrollerats före slamanvändningen och klarat gällande gränsvärden) * SNFS 1994:7 `Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (i bilaga 1 redovisas Max gvb och förklaring finns i ovanstående text.). 31(39)

35 5.2 Störningar i reningsverk och ledningsnät På reningsverket har några bräddningar förekommit under år De driftstörningar och hydrauliska överbelastningar som har varit på ledningsnät och pumpstationer under 2013 finns redovisade i kvartalsrapporter samt i bilaga 3. Den största bräddningen under 2013 skedde under senvår/sommar och uppstod från ledningsnätet i Ljungsbro. Under året drabbades totalt 4 fastigheter av källaröversvämningar på grund av stopp i de allmänna spillvattenledningarna. Det uppstod 12 st. källaröversvämning under 2013 i samband med snösmältning och nederbörd. 5.3 Provtagning och flödesmätning Provtagning av inkommande vatten sker efter rensgaller och utförs som flödesstyrd provtagning. Denna provtagningspunkt används också för provtagning vid bräddning. Provtagaren har under året fungerat tämligen bra. Från utgående flöde pumpas en delström till en automatisk mätstation. I provtagningsrummet sker provtagning från de olika reningsstegen på Nykvarnsverket bl.a. utgående vatten. Den flödesstyrda provtagningen av utgående vatten sker med hjälp av automatisk vakuumprovtagare. För utgående vatten finns kontinuerliga mätare för bl.a. totalfosfor och fosfatfosfor installerade. Kalibrering sker med automatik. Daglig rengöring av instrument i provtagningsrummet och av alla provtagare utförs av laboratoriepersonalen. Instrumenttekniker svarar för skötsel av instrumenten. Vattenanalyserna exkl. samtliga metallanalyser, som finns redovisade i bilaga 2 och 7, har utförts på eget laboratorium. Som driftkontroll utför det egna laboratoriet varje vecka analys av inkommande veckosamlingsprov med avseende på bly, kadmium, krom, nickel och zink. Provtagning av slam görs på fyra ställen; slam innan föravvattning, blandslam före (efter avvattningsbordet) resp. från rötkammare samt slutligen det rötade slammet efter avvattning. Analyser utförs av det egna laboratoriet. Externt laboratorium analyserar månadssamlingsprov av det avvattnade rötslammet med avseende på bl.a. kvicksilver och tenn samt nonylfenol och totalkväve. Beträffande analyssäkerheten deltar laboratoriet i ITM's och Eurofins provningsjämförelser. Laboratoriet är ackrediterat hos SWEDAC. Det totala flödet genom reningsverket mäts till kemsteget. Det mäts med ultraljudsmätare i en mätränna av typ Parshall. Mätarna kalibreras fortlöpande. Mängden rötat slam mäts med flödesmätare innan slammet avvattnas i centrifug/skruvpress. 32(39)

36 5.4 Åtgärder av betydelse ur miljösynpunkt Tillståndsfrågan Beslutet, , från mark- och miljödomstolen har trätt i kraft. Tillståndet togs i anspråk fr.o.m. tredje kvartalet Villkor har erhållits och dessa återfinns under punkt 3. Reviderat förslag till kontrollprogram, gällande Nykvarnsverket inkl. ledningsnät och pumpstationer, skickades till Länsstyrelsen och Linköpings kommun/miljökontoret Reservkraft Ingen ny reservkraft blev installerad under Planering och projektering för detta utfördes dock under slutet av året och installationsarbetena beräknas komma till utförande vid Järngårdens spillvattenpumpstation under Aktuell pumpstation ligger vid Vreta lantbruksgymnasium utanför Ljungsbro Utredningar ledningsnätet Under 2013 har områdesfilmningar utförts inom Kallerstad och Bankekind. För att få vetskap om var åtgärder mot källaröversvämningar skall sättas in har sedan tidigare inventering av källarhus genomförts. Denna inventering ligger bl.a. till grund för indelning i områden som skall TV-filmas Saneringar, omläggningar och nyanläggning Infodringsentreprenader med flexibelt foder omfattande ca m spillvattenledningar och 290 m dagvattenledningar har utförts på olika delar av ledningsnätet. Det är en effektiv metod för att förnya självfallsledningar för spill- och dagvatten. Ledningar med defekter i form av otätheter, sprickor och rotinträngning åtgärdas på ett effektivt sätt med metoden. I Gottfridsberg och Tallboda har det i några gator byggts ut dagvattenledningar som möjliggör bortkoppling av fastigheteters dagvatten från spillvattenledningsnätet. Tekniska verken medverkade i anläggandet av en 600 m lång tryckspillvattenledning och en parallell dricksvattenledning till ett område runt Landeryds kyrka. Detta har möjliggjort för ett antal boenden att erhålla anslutning till de allmänna dricksvatten- och spillvattenledningsnäten. Spillvattenpumpstationen, SPU 1241, Ekängen södra byggdes om under Nya pumpar, rörgalleri, elskåp mm blev utbytt. Stationen förbereddes också för installation av ett reservkraftaggregat. 33(39)

37 Figur 12 Sandbäcksgatan, sommaren 2013, framschaktning av trasig spillvattenledning som ska bytas ut. Foto, Hansi Edenhofer, Tekniska verken. 34(39)

38 Figur 13 Sandbäcksgatan, sommaren 2013, återfyllning av ledningsschakt efter att trasig spillvattenledning har bytts ut. Foto, Hansi Edenhofer, Tekniska verken Mobil nödpumpningsutrustning Det finns en mobil nödpumpningsutrustning som är en reservpumpstation och kan användas vid eventuella strömavbrott eller ombyggnadsprojekt. Denna utrustning har under året använts vid ombyggnad av spillvattenpumpstationen SPU 1241, Ekängen södra. Under 2013 köptes ytterligare en mobil pump in som har högre kapacitet. Denna användes vid ett ledningsarbete vid Ljungsbro i slutet av året. Utrustningen är normalt uppställd vid Nykvarnsverket för att kunna flyttas ut på plats när behov uppkommer Flödesmätning, bräddavlopp, bakvattenluckor Arbetet med att förse två st. bräddavlopp med kontinuerlig uppkoppling/övervakning till övervakningssystemet Cactus slutfördes under Det är bräddavloppen vid Alholmsvägen i Hjulsbro samt Hagebyvägen i Hackefors. Flödesmätare installeras i de pumpstationer som genomgår ombyggnation. 35(39)

39 Utsökningar i databasen Tekla NIS (Xpipe) visar på att det finns 69 bakvattenluckor installerade på ledningsnätet. Dessa ska förhindra att dagvatten kan komma in i spillvattennätet via brädd- och nödutlopp Energibesparande åtgärder På Nykvarnsverket har dekantercentrifugerna och tillhörande slamutmatning bytts ut mot skruvpressar samt slamutmatning med hjälp av skruvar. Detta innebär att vi sparar mycket energi, ca kwh per år. Vid varje ombyggnad eller i varje projekt tas hänsyn till energibehov för olika ingående delar och den utrustning som uppfyller ställda krav men med minst energiåtgång väljs. Belysning har setts över och på flera ställen har rörelsevakter som aktiverar belysning monterats så att belysningen inte lyser konstant Betydande åtgärder som vidtagits under 2013 med anledning av driftstörningar som har inträffat. Vid enstaka akuta tillfällen har under året avloppsvatten körts med bil från pumpstationer till Nykvarnsverket för att helt undvika eller minska mängden bräddat avloppsvatten Betydande åtgärder som genomförts under 2013 med syfte att minska risker som kan ge upphov till olägenheter för miljö eller hälsa. Under 2013 infodrades ca 2900 m spillvattenledningar. Detta arbete utförs i ledningar med defekter typ rotinträngning mm. Dessa defekter kan ge upphov till driftstörningar i form av stopp som i sin tur kan ge upphov till bräddningar av spillvatten till recipient eller översvämning i källare. Genom utförda infodringar säkras ledningarna funktion betydande för många år framöver. Arbetet med att lägga om tryckspillvattenledningen mellan Brokind och Svartmåla hade ett uppehåll under Den sista och återstående etappen planeras att utföras under Den gamla ledningen ersätts av en ny ledning med större dimension och med högre hållfasthet. Detta ger ökad säkerhet mot ledningsbrott och överbelastningar som i sin tur kan ge upphov till bräddningar. Vid spillvattenpumpstationerna SPU6201 i Bestorp och vid SPU 6301 i Brokind har tankar om 15 m 3 vardera för Nutriox ställts upp. Detta för att under 2014 påbörja dosering av Nutriox i syfte att motverka svavelvätebildning i ledningssystemet. Därmed minskar vi risken för de problem som svavelväte orsakar på ledningssystemet. 36(39)

40 5.5 Kommande åtgärder Utredningar Utredningar och beslutsprocesser fortgår när det gäller att klarlägga förutsättningarna för att ansluta området Roxenbaden till allmänt VA-ledningsnät. Även andra omvandlingsområden är uppe till diskussion för anslutning till allmänt va-ledningsnät i en framtid. Den tidigare framtagna beräkningsmodellen för spillvattenledningsnätet i Linköping håller fortfarande på att förfinas och kompletteras. Kommunens framtida bebyggelseområden läggs in som belastningar i modellen. Utredningen blev inte klar 2013 men beräknas bli klar under I Vikingstad kommer en utredning att utföras för att lokalisera var läck- och dränvatten kommer in i spillvattenledningsnätet. Kontroll görs även om det finns ytor som avvattnar dagvatten till spillvattenledningsnätet. Kontrollarbetet kommer att utföras med hjälp av att rök blåses in i ledningssystemen och läckage och felkopplingar kan då observeras. I Rystad kommer en utredning att utföras för att planera för en utbyggnad av ett nytt allmänt dagvattenledningsnät. I samband med detta kommer även en kontroll göras för att lokalisera var läck- och dränvatten kommer in i spillvattenledningsnätet. Under 2014 kommer överföringsledningar för spillvatten och dricksvatten, mellan Björkeberg och Maspelösa, att projekteras. Planeringen är att ledningarna ska komma till utförande under Därefter kan reningsverket i Björkeberg avvecklas Sanering mm Inom Gottfridsberg kommer utbyggnaden av dagvattenledningar att fortgå för att få bort tillskottsvatten från spillvattenledningsnätet. Troligtvis kommer även dagvattenförstärkningar att utföras i något område för att minska risken för källaröversvämningar. I Bankekind och Sturefors kommer saneringsåtgärder att påbörjas på VA-ledningsnäten. Detta med särskild inriktning på att få bort tillskottsvatten. I spillvattenpumpstationen SPU 2001 Järngården, kommer ett reservkraftaggregat att installeras under Stationen ligger vid Vreta lantbruksgymnasium utanför Ljungsbro. 37(39)

41 En infodringsentreprenad skall upphandlas under Det är ledningssträckor från åtgärdsplaner, TV-inspektioner och sträckor där återkommande rotskärningsinsatser genomförs som kommer att bli infodrade med flexibla foder Byte av membranluftare På botten i de luftade biostegen på Nykvarnsverket sitter membran som fördelar luften i fina blåsor. Dessa membran börjar delvis bli slitna samt att ytan av membranen är för liten för att klara kommande kvävereningskrav. Under våren 2014 kommer membranen att bytas mot en ny typ och därmed kommer ytan att ökas från 7 % till drygt 25 %. Med en större membranyta kommer inte luftflödet att öka men däremot förväntas en bättre kväverening Byte av blåsmaskiner Blåsmaskinerna som förser de luftade biostegen med luft är slitna och kommer att bytas under I upphandlingen kommer stor vikt under utvärderingen att läggas på en låg energiförbrukning Läkemedelprojekt Syftet med läkemedelsprojektet är att utreda förutsättningar för att bygga en fullskaleanläggning för läkemedelsrening på Nykvarnsverket. En förstudie i projektet har identifierat 11 prioriterade läkemedelssubstanser som behöver reduceras. Urvalet är baserat på uppmätta halter i relation till lägsta halter för ekotoxiska effekter med en säkerhetsmarginal. I tidigare studier har man kunnat se ekotoxiska effekter efter ozonering. Det krävs ett efterföljande reningssteg med biologisk aktivitet för att fånga upp de toxiska nedbrytningsprodukter som kan bildas vid oxidationen. På Nykvarnsverket finns ett biologiskt reningssteg med bärarmaterial (MBBR), för efterdenitrifikation, efter det konventionella biologiska reningsteget. Vår tanke är att placera ett ozonreningssteg innan detta biosteg för att reducera ekotoxicitet och att kunna nyttja den kolkälla som frigörs vid oxidationen i denitrifikationsprocessen. Innan anläggningen byggs ut i fullskala behöver pilotförsök utföras. Under försöket studeras eventuella effekter på biosteget efter ozonering, dosbehov vid dygnsvariationer och reglering av dosen, läkemedelsreduktion, energiförbrukning, eventuella skumningsproblem, påverkan på reduktionen av kväve, fosfor och organiskt kol, reduktion av multiresistenta bakterier och reduktion av ekotoxicitet. Pilotförsöket beräknas pågå i ca 6 månader. Efter utvärdering tas beslut om den tänkta processlösningen ska upphandlas för fullskalig drift. 38(39)

42 5.6 Recipientkontroll Merparten av recipientkontrollen utförs inte i egen regi. Kontrollen sker genom aktivt medlemskap i Motala Ströms Vattenvårdsförbund. Resultaten framgår av vattenvårdsförbundets årsrapporter. Det sker provtagning och utförs analyser av bl.a. vattnet i Stångån nära utsläppspunkten från Nykvarnsverket, både uppströms och nedströms. I egen regi utförs provtagning och analys av vatten från olika platser, nära Nykvarnsverket, i Stångån. Nedströms Nykvarnsverket finns en on-linemätare som kontinuerligt mäter syrehalten. Från division Energi inom Tekniska verken erhålls uppgifter gällande dygnsflödet i ån, uppmätt i Slattefors, uppströms Nykvarnsverket. Resultat finns redovisade i bilaga 8. Recipienten är Stångån och den tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt. 6 Undertecknande Miljörapporten har arbetats fram gemensamt av berörd personal inom division Vatten. Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) Division Vatten Anna Lövsén Divisionschef Vatten 39(39)

43 Bilaga 1 1(1) Anslutning och belastning Kommun: Avloppsreningsverk: Linköping Nykvarnsverket Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BODbelastning i inkommande vatten (70 g/person,dygn) - därav från industri (pe) ca därav externbelastning (uppskattad antal pe) 0 - därav mottagning av slam från enskilda ca avloppsanläggningar (uppskattat antal pe) - slam från industri 0 - slam från andra avloppsreningsverk (pe) 0 ange ev förbehandling Dimensionering (pe) Medelvärde Maxdygn (Maxgvb) Inkommande, utgående vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde, m 3 /h Medelvärde, m 3 /d Maxvärde, m 3 /d Minvärde, m 3 /d Totala årsflödet, m Andel tillskottsvatten (ovidkommande vatten) % 27 Dimensionerande flöde m 3 /h 3 140

44 Utsläppskontroll vatten Bilaga 2 1(2) Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd Typ av och antal prov mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD dygnsprov TOC dygnsprov P-tot 5, , dygnsprov N-tot dygnsprov NH 4 -N dygnsprov NO 3 -N < 0,5 < 20 7,7 380 < 7,7 48 dygnsprov SS dygnsprov Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd Reduktion Typ av och antal prov mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år % BOD 7 < 4,8 < < 78 >98 51 dygnsprov TOC veckoprov P-tot 0,20 8,8 0, , veckoprov N-tot dygnsprov NH 4 -N 3, , dygnsprov NO 3 -N 4, , dygnsprov SS < 8,7 < < 139 >96 51 dygnsprov Metaller Ingående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd Typ av och antal prov µg/l kg/v µg/l kg/v kg/år Hg 0,04 0,01 0,07 0,02 0,63 11 veckoprov Cd 0,11 0,03 0,17 0,05 1,8 12 veckoprov Pb 2,3 0,7 3,3 1, veckoprov Cu veckoprov Zn veckoprov Cr 1,7 0,5 2,3 0, veckoprov Ni 3,0 0,9 4,1 1, veckoprov Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd Typ av och antal prov µg/l kg/v µg/l kg/v kg/år Hg < 0,02 < 0,01 0,02 < 0,01 < 0,32 12 veckoprov Cd < 0,05 < 0,02 < 0,05 < 0,02 < 0,80 12 veckoprov Pb < 0,5 < 0,15 0,5 < 0,18 < 8,0 12 veckoprov Cu 3,4 1,0 8,0 1, veckoprov Zn 19 5, veckoprov Cr < 0,9 < 0,27 0,9 < 0,33 < veckoprov Ni 4,0 1,2 4,9 1, veckoprov Vid mindre än värden, t ex <0,5, har 0,5 använts vid beräkning.

45 Bilaga 2 2(2)

46 Bilaga 3 1(5) Bräddningar Bräddat vatten vid reningsverket Antal Antal Antal Orsak bräddningar minuter m 3 Kvartal 1 Utan behandling 0 Kvartal 2 Utan behandling 0 Kvartal 3 Utan behandling Rensgaller stannade Kvartal 4 Utan behandling Total bräddad volym pga drifthaveri (m 3 /år) Total bräddad volym pga hydraulisk 54 överbelastning (m 3 /år) Total bräddad volym, m Bräddat vatten från ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) Mängd p.g a. drifthaveri (m 3 /år) Mängd p.g.a hydraulisk överbelastning(m 3 /år) Uppskattade föroreningsmängder, bräddning vid reningsverk samt på ledningsnät och vid pumpstationer Total mängd (ton/år) Biokemisk syreförbrukning, BOD 7 ~12 Total organiskt kol, TOC ~ 8 Totalfosfor, P-tot ~ 0,3 Totalkväve, N-tot ~ 2 Ammoniumkväve, NH 4 -N ~ 1 Total mängd (kg/år) Kvicksilver, Hg ~ 0,002 Kadmium, Cd < 0,02 Bly, Pb ~ 0,3 Koppar, Cu ~ 2 Zink, Zn ~ 6 Krom, Cr < 0,2 Nickel, Ni 0,5 Det har vid två tillfällen utförts provtagning och analys, i enlighet med kontrollprogrammet, av bräddat vatten vid Nykvarnsverket. Resultaten ligger till grund för ovanstående mängder.

47 Bilaga 3 2(5) Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Spillvattenpumpstationer Bräddningspunkt Kontrollmetod Recipient Frekvens (ggr/år) SPU1126 Tegelbruksgat. Stångån SPU1131 Sporthallen 2d Tinnerbäcken Antal tim Volym (m 3 /år) Orsak SPU1132 Näckgränd Stångån SPU1211 Mörtlösa 2d Mörtlösadike-Stångån SPU1212 Torvinge 2d Mörtlösadike-Stångån HÖL SPU1213 Finnögatan 2d Mörtlösadike-Stångån SPU1214 Gärstad 2d Mörtlösadike-Stångån SPU1231 Tallb. Gränsl. V. 2d Distorp Dikningsföret. SPU1232 Tallb. Gränsl. Ö. 2d Distorp Dikningsföret. SPU1241 Ekängen S 2d Roxen SPU1242 Ekängen V 2d Roxen SPU1243 Ekängen N 2d Roxen SPU1244 Östernäs Roxen SPU1245 Näsby 2d Roxen SPU1246 Soldaneomr. 2d Roxen SPU1251 Sviestad 2d Dike-Stångån SPU1261 Docketorp Spillvattenledning SPU1281 Rystad 2d Lantb.ledn.-Vårdsb.ån 4 20:27 92 HÖL SPU1311 Spångerum 2d Stångån SPU1312 Braskens Bro 2c Stångån SPU1331 Kryddvägen 2d Dagvl.-Stångån SPU1341 Ekhyddan 2d Stångån 1 0:30 9 HÖL SPU1342 Kvarnbacken 2d Stångån 4 1:54 19,6 HÖL SPU1351 Berga 2d Tinnerbäcken SPU1353 Maskinistgatan Spillvattenledning SPU1421 Lambohov 2d Smestaddiket SPU1464 Södra Änggård 2d Vägdike SPU1471 Jägarvallen 2d Dagvl.-Smestaddike SPU1521 Skäggetorp 2d Tornbydiket SPU1522 Nygårdsvägen Tornbydiket SPU1531 Oskarsgatan 2d Stångån SPU1532 Nykvarn 2d Stångån SPU1533 Attorpsgatan 2d Stångån SPU1534 Gottorpsgatan 2d Tornbydiket SPU1535 Svedeng. IKEA 2d Tornbydiket SPU1536 Svedeng. NEA 2d Tornbydiket SPU1541 Milds Gata 2d Järnv.dike-Kapellån SPU1581Sättuna Friti.omr 2d Roxen SPU1582 Sättuna Mellang. 2d Dike-Roxen SPU1583 KrängeTallback. 2d Åkerdräneringsstam

48 Bilaga 3 3(5) Bräddningspunkt Kontrollmetod Recipient Frekvens Antal Volym Orsak (ggr/år) tim (m 3 /år) SPU1584 Kränge Svartån 2d Svartån SPU1585 Tift 2d Åkerdräneringsstam SPU2001 Järngården 2d Bräddmagasin SPU2101 Strömgården 2d Motala Ström SPU2102 Ljungsbro ga.ren. 2d Bräddmag.-Motala Str. SPU2201 Berg Kanalbron 2d Dike-Roxen SPU2202 Berg Bergsbad. 2d Roxen SPU2203 Berg Sjöliden 2d Roxen SPU2204 Berg Blackb.v. 2d Blackbäcken SPU2205 Berg Kanaljorden Blackbäcken SPU2301 Maspelösa 2d Åkerdike SPU4001 Ginkelösa 2d Vårdsbergsån 4 21: HÖL SPU4002 Linghem Ö 2d Åkerdike 1 1:25 33 HÖL SPU4101 Linghem Västra L. 2d Linghemsbäcken 2 0:35 5 HÖL SPU4201 Askeby Stämna 2d Åkerdike 2 6:40 47 HÖL SPU4204 Askeby 2d Åkerdike SPU4301 Bankekind 2d Vårdsbergsån 1 0:28 6 HÖL SPU4401 Gistad 2d Kumlaån 3 15:07 85 HÖL SPU4601 Örtomta 2d Tedens dikningsföretag SPU4701 Törnevalla 2d Vägdike SPU4801 Vårdsberg 2d Vårdsbergsån 1 2:11 2 HÖL SPU6001 Sturefors Vistv. 2d Stångån 1 1:30 2 HÖL SPU6003 Sätravallen 2d Sätrasjön SPU6005 Skeda 2d Åkerdike SPU6102 Sturefors g:a renv. 2d Bräddmagasin-Stångån SPU6103 Sturef. Stenbärsv. 2d Vägdike-Stångån DLS SPU6201 Bestorp Smedjan 2d Bräddmagasin-Lillsjön- St Rängen SPU6202 Bestorp Bonäsudd 2d Bräddmagasin-Stora Rängen SPU6203 Bestorp Sågarh. Stora Rängen SPU6301 Brokind 2d Bräddmagasin-Lilla Rängen SPU6401 Skeda Udde 2d Dike 1 30:05 50 HÖL SPU6501 Svartmåla Badet Stora Rängen SPU6502 Svartmåla Inf. Stora Rängen SPU6503 Svartmåla Tryckst. 2d Bräddmagasin-Stora Rängen SPU6601 Nykil Dvärstadv. 2d Åkerdike, (tillhör lokalt reningsverk.) SPU6701 Ulrika V. Skolan 2d Bengölen, (tillhör lokalt reningsverk) SPU8001 Nybble 2d Kapellån SPU8101 Vikingstad jvg-stn 2d Dagvl.-Kapellån SPU8102 Vikingstad Skolan 2d Dagvl.-Kapellån

49 Bilaga 3 4(5) Bräddningspunkt Kontrollmetod Recipient Frekvens (ggr/år) SPU8103 Vikingstad Ind.omr 2d Dike-Kapellån SPU8104 Vikingst. Solmark 2d Åkerdike SPU8105 Vikingstad ga ren. 2d Kapellån SPU8201 Sjögestad 2d Lillån SPU8301 Rappestad 2d Lillån SPU8701 Gällstad Lundby 2d Fettjestadån Antal tim Volym (m 3 /år) Orsak Bräddavlopp på ledningsnätet Bräddningspunkt Kontrollmetod Recipient Frekvens BRD1131 Hejdegatan 2d, 5 Stångån BRD1141 Ramshäll, Laxen 2d, 5 Tinnerbäcken BRD1153 St Larsg-Lasarettg 2d, 5 Tinnerbäcken BRD1251 Vårgård 2d, 5 Stångån BRD1312 Johannel.Plaskd. 2d, 5 Dagvl.-Stångån BRD1313 Ödegårdsgat. 65 2d, 5 Dagvl.-Stångån BRD1331 Uvedalsgatan 2d, 5 Stångån BRD1332 Uveb.v. Nyckeläm. 2d, 5 Stångån BRD1341 Västra Strandväg. 2d, 5 Stångån BRD1531 Stånggat. Tullhus. 2d, 5 Stångån BRD1534 Nykvarn 2d, 5 Stångån (ggr/år) Antal tim Volym (m 3 /år) Orsak SBA 1127 Ladugatan 2d Dagvl.-Stångån 1 0: HÖL SBA 1128 Skördegatan 2d Dagvl.-Stångån 1 1: HÖL Nödutlopp på ledningsnätet Bräddningspunkt Kontrollmetod Recipient Frekvens Antal tim Volym (m 3 /år) Orsak (ggr/år) BRD1111 Hamng.-Ågatan 5 Stångån BRD1112 Hamng.-Ågatan 5 Stångån BRD1122 Lindeng.-Kungsbg 2d Dagvl.-Stångån BRD1124 Tegelbrukg-Veteg. 2d Dagvl.-Stångån 1 0:27 0,2 HÖL BRD1126 Arbetargatan 5 Dagvl.-Stångån 2 1:30 15 DLS BRD1132 Nattstug.g-Hejdeg. 5 Stångån BRD1133 Eddagatan 2d Stångån 2 4:15 6,9 HÖL BRD1151 Ekkälleg-Ekhultsg. 2d Dagvl.-Tinnerbäcken DLS BRD1221 Vimarkag-Kungsb 2d Dagvl.-Stångån 1 0:36 2 HÖL BRD1222 Norrköpingsvägen 5 BRD1261 Betareg-Hagebyv. 2d Stångån BRD1314 Brokindsl. Ålerydv. Stångån Dagvl.-Stångån

50 Bilaga 3 5(5) Bräddningspunkt Kontrollmetod Recipient Frekvens Antal Volym Orsak (ggr/år) tim (m 3 /år) BRD1321 Söderl.-Ödegårdg Dagvl.-Stångån BRD1342 Alholmsvägen 2d, 5 Stångån BRD1361 Milgatan 5 Tinnerbäcken BRD1472 Mjärdevigatan Dagvl.-Smestaddiket BRD2101 Malfors 6:1Strömg Motala Ström BRD2102 Malfors 6:3 Naturmark-Motala DLS Ström BRD2103 Kanalv.-Anders v Dagvl.-Motala Ström BRD2201 Bergsb.v.-Trossv Dagvl.-Roxen BRD4301 Astrak.v.-Filippav. Dagvl.-Vårdsbergsån BRD6101 Husbyvägen 27 Dagvl.-Stångån BRD6602 Nykil ren.v. 2d Fettjestadån (tillhör 1 3:09 57,7 DLS lokalt reningsverk) BRD6603 Ullstorpsv. förl. Fettjestadån (tillhör lokalt reningsverk BRD8104 Midgårdsv-E 4 2d Dagvl.-Kapellån BRD8301 Rappestad 3:7 2d Dagvl.-Lillån BRD13007 Näckrosvägen Dagvl.-Stångån BRD13057 Snickareg.-Mörn. Tinnerbäcken Brunnslock / ledning på ledningsnätet Bräddningspunkt Kontrollmetod Recipient Frekvens Antal Volym Orsak (ggr/år) tim (m 3 /år) SNB 12502, Bjärka Säby 2d Jordbruksmark HÖL SNB 1691, Klampenborg 2d Vägdike HÖL SNB 10089, Hovetorp 2d Jordbruksmark 2 80: HÖL SNB 12501, Hovetorp 2d Jordbruksmark 2 35: HÖL Herrbeta 2d Jordbruksmark DLS SNB 12500, Hovetorp 2d Jordbruksmark 1 3:25 26 HÖL 2d 2d Kontrollmetod Orsak 2c = Uppskattning med frekvensgivare HÖL = Överbelastning 2d= Uppskattning med frekvens + varaktighet DLS = Drifthaveri 5 = Beräkning med flödesmodell

51 Områden för kontroll av läck- och dränvatten till spillvattenledningsnätet, saneringsåtgärder och TV-inspektion. Uppföljning Fältkontroll Inventeringsomr. ANM. Bräddnings- Risk för källar- Ny bebyggelse Område finns Äldre utredningar Fältkontroll Av flöden år Berörda SPU mm risk översvämning planeras markerat i Xpipe i Xpipe utförd efter åtgärd 2014 Vikingstad et. 1 SPU8102 Vikingstad X X X X XXXXX Vikingstad et. 2 X XXXXX Vikingstad et. 3 X XXXXX Vikingstad et. 4 X XXXXX Vikingstad et. 5 X 2014 Rystad SPU1281 Rystad X X X X 2014 Vårdsbergs kyrkby SPU4801 Vårdsberg X X 2014 Vårdsbergs kors X X X 2015 Sjögestad SPU8201 Sjögestad X X X 2016 Gistad SPU4401 Gistad X X X 2017 Holmen SPU1342 Kvarnbacken X X X 2018 Brokind et. 1 SPU 6301 X X X XXXX Brokind et Bestorp et. 1 SPU 6201, SPU 6202 X X X XXXX Bestorp et. 2 X XXXX Bestorp et. 3 X 2020 Linghem et. 1 X X X XXXX Linghem et. 2 X XXXX Linghem et. 3 X 2021 Vasastaden et. 1 X X X XXXX Vasastaden et. 2 X XXXX Vasastaden et. 3 X Bilaga 4 till Miljörapporten

52 Områden för kontroll av läck- och dränvatten till spillvattenledningsnätet, saneringsåtgärder och TV-inspektion. Uppföljning Fältkontroll Inventeringsomr. ANM. Bräddnings- Risk för källar- Ny bebyggelse Område finns Äldre utredningar Fältkontroll Av flöden år Berörda SPU mm risk översvämning planeras markerat i Xpipe i Xpipe utförd efter åtgärd 2023 Tannefors et. 2 X XXXX Tannefors et. 3 X XXXX Tannefors et. 4 X XXXX Ramshäll X XXXX Hejdegården X XXXX Valla X XXXX Gottfridsberg et. 1 X XXXX Gottfridsberg et. 2 X XXXX Gottfridsberg et. 3 X XXXX Barhäll XXXX Ljungsbro et. 1 X X XXXX Ljungsbro et. 2 X XXXX Ljungsbro et. 3 X XXXX Ljungsbro et. 4 X XXXX Ljungsbro et. 5 X XXXX Innerstaden X XXXX Vimanshäll et. 1 X XXXX Vimanshäll et. 2 X Bilaga 4 till Miljörapporten

53 Bilaga 5 1(6) Slam Slam, årsvärden Medelvärde Maxvärde Mängd Typ av och antal prov mg/kg TS mg/kg TS kg/år Kvicksilver, Hg 0,6 1,0 1,9 12 månadssamlingsprov Kadmium, Cd 0,7 0,8 2,0 12 månadssamlingsprov Bly, Pb månadssamlingsprov Koppar, Cu månadssamlingsprov Zink, Zn månadssamlingsprov Krom, Cr månadssamlingsprov Nickel, Ni månadssamlingsprov Silver, Ag 2,2 3,6 6,4 12 månadssamlingsprov Tenn, Sn månadssamlingsprov Totalkväve, N-tot månadssamlingsprov Totalfosfor, P-tot månadssamlingsprov PCB, summa < 0,045 0,085 < 0,2 12 månadssamlingsprov PAH, summa < 0,7 < 0,9 < 2,1 12 månadssamlingsprov Nonylfenol månadssamlingsprov Månad TS Kvicksilver Hg Kadmium Cd Bly Pb Koppar Cu Zink Zn Krom Cr Nickel Ni % mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS mg/kg TS Januari 32,7 0,59 0, Februari 33,0 0,91 0, ,8 Mars 31,9 0,65 0, ,1 April 30,9 0,63 0, ,8 Maj 30,1 0,52 0, Juni 31,5 1,0 0, Juli 31,8 1,0 0, Augusti 31,5 0,57 0, September 30,4 0,65 0, Oktober 30,4 0,46 0, November 26,7 0,34 0, December 28,9 0,40 0, Medel 31 0,6 0, Min 27 0,34 0, ,1 Max 33 1,0 0, Gränsvärde 2, Överskridet månad

54 Bilaga 5 2(6) Månad Silver Ag Tenn Sn N-tot P-tot PCB PAH Nonylfenol mg/kg mg/kg g/kg g/kg µg/kg mg/kg mg/kg TS TS TS TS TS TS TS Januari 1, < 33 < 0,70 11 Februari 3, < 29 < 0,74 11 Mars 2, < 51 < 0,70 7,2 April 2, < 44 < 0,89 9,1 Maj 1, < 33 < 0,74 8,7 Juni 2, < 36 < 0,72 9,3 Juli 3, < 37 < 0,80 12 Augusti 2, < 35 < 0,73 6,8 September 2, <41 < 0,73 9,9 Oktober 2, ,59 14 November 1, ,55 11 December 1, ,54 12 Medel 2, < 45 < 0,70 10 Min 1, < 29 6,8 Max 3, < 0,89 14 Börvärde Överskridet månad Börvärden som anges är värden som ej bör överstigas enligt överenskommelsen som träffades 1994 mellan bl.a. Naturvårdsverket och LRF. Metaller (ej Hg, Ag och Sn), TS och fosfor har analyserats vid Tekniska verkens laboratorium. Övriga analyser har utförts av ALcontrol (t.o.m. september) eller Eurofins (fr.o.m. oktober). Förutom ovanstående har ALS Scandinavia utfört analys av de metaller som anges i NV s rapport 5148.

55 Bilaga 5 3(6)

56 Bilaga 5 4(6)

57 Bilaga 5 5(6)