Invånardialog om anhörigstöd

Transkript

1 Invånardialog om anhörigstöd

2 2 Syftet med invånardialogerna är att via dialog med invånarna få in synpunkter på vilka önskemål anhöriga har om framtidens anhörigstöd.

3 Sammanfattning Anhöriga är en engagerad grupp som vill vara med och påverka sin situation. Trots att flera uppger att det kan vara svårt att komma hemifrån så kom det ca 50 personer till dialogen den 21 november. Anhörigträffen inleddes med presentationer av det nuvarande anhörigstödet och gav även en kort presentation på ett tänkbart komplement i form av ett webbaserat stöd. Gruppen upplevdes som mycket aktiv och engagerad under de efterföljande diskussionerna. På det stora hela är anhöriga nöjda med det stöd som finns idag men de hade också många tankar om hur det skulle kunna utvecklas vidare. Vi ville att deltagarna skulle lyfta blicken och fokusera på framtiden. Det var en utmaning eftersom det är lätt att falla tillbaka på hur det ser ut här och nu. Nedanstående punkter bör man arbeta vidare med om kommunen vill tillmötesgå deltagarna. Behåll det stöd som finns idag eftersom det upplevs bra av deltagarna. För att utveckla utred möjligheterna till en flexiblare avlösning. Öka tillgången till fakta, information och mer ett flexibelt anhörigstöd. Vi missar en yngre målgrupp som inte söker sig i samma omfattning till våra organiserade aktiviteter. Ett förslag är att komplettera med ett webbaserat stöd. Ta fram tydligare information och gör det så enkelt som möjligt för anhöriga att få fram rätt information och söka rätt stöd. Vi behöver vidareutveckla samverkan mellan olika huvudmän. Anhöriga upplever det svårt när flera skall samverka och det är inte bra. Forstätt att samverka med anhörigföreningar eftersom anhöriga upplever dem som ett stort stöd. Till stöd för diskussionen hade vi ett antal stödord; gemenskap, information, kunskap, samtalsstöd, avlastning, ekonomi, trygghet, mötesplatser, friskvård och anhöriggrupper Ett samtalsämne som förekom flitigt i alla grupper var anhörigstöd och avlastning. Stöd och avlastning är viktiga faktorer som avgör att anhöriga orkar vardagen. Känslan av att träffa andra personer i samma situation upplevs också som värdefullt. Gruppen talar också om viljan att kunna styra och planera efter egna önskemål. Flexibilitet är något som ofta kommer på tal och det finns en önskan om individuella lösningar främst när det gäller avlösning. 3

4 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Definitioner... 6 Metod och omfattning... 6 Planering... 6 Kommunikation... 6 Genomförande... 7 Återkoppling till deltagarna... 7 Iakttagelser... 8 Avlastning... 8 Trygghet... 8 Stöd och gemenskap... 8 IT/välfärdsteknik... 9 Information... 9 Anhöriga som grupp... 9 Anhörigcentra Rehabilitering Att inte få vara/känna sig delaktig som anhörig Ekonomi Övrigt Analys Slutsats och rekommendationer

5 Bakgrund 2015 inkom till Kommunstyrelsen en motion från (S) angående ett förvaltningsövergripande anhörigcenter i Halmstad. Syftet med det föreslagna centret var att skapa lätt tillgänglig information, utbildning och professionell rådgivning för anhöriga till brukare inom alla socialtjänstens områden. Då socialtjänstens uppdrag i Halmstad är fördelat på flera olika nämnder såg man även möjliga effektivitetsvinster. Motionen avslogs av Kommunstyrelsen. Samtidigt beslutades att under 2016 genomföra en medborgardialog i syfte att fördjupa kunskapen om medborgarnas upplevda behov och öppna för samverkan kring framtida lösningar. En medborgardialog genomfördes 2010 med fokus på anhörigstöd i Halmstad då föreslås följande fokus: Tillgänglighet och service i framtiden hur kan information, kunskap och interaktion förmedlas via digitala hjälpmedel? Intentionen är att visa på existerande och/eller i framtiden tänkbara lösningar för att skapa enkla, tillgängliga, interaktiva och effektiva lösningar för anhöriga att själva via digitala hjälpmedel inhämta information om, föra dialog med och avropa önskad service från socialtjänstens olika verksamhetsområden. Anhörigkonsulentens roll hur kan du som anhörig nå en professionell person för rådgivning och stöd? I Halmstads kommun har vi anhörigkonsulenter knutna till såväl hemvårdsförvaltningen som till socialförvaltningen. De arbetar med likartade uppdrag i grunden men anpassar sin faktiska verksamhet efter de anhörigas behov. Syfte Såväl hemvårdsförvaltningen som socialförvaltningen beskriver i sina remissvar att det finns väl inarbetade och fungerande verksamheter för de tämligen olikartade grupper av anhöriga som erbjuds olika former av stöd. Syftet med invånardialogerna är att via dialog med invånarna få in synpunkter på vilka önskemål anhöriga har om framtidens anhörigstöd. Mål Dialogerna ska ge en bild av vad medborgarna tycker är viktigt i framtidens anhörigstöd. Framtidens medborgare kommer att ställa högre krav på våra digitala plattformer, och kommer att vara mer självständiga i sin hantering av dessa. När vi planerar för framtida lösningar måste vi ta avstamp i framtidens behov. 5

6 Definitioner Anhörig: person som är släkt eller vän till någon, som på grund av sjukdom, beroende, ålder eller funktionsnedsättning inte klarar vardagen på egen hand. Anhörigvårdare: socialstyrelsen säger att en anhörigvårdare är en person som vårdar eller stödjer en närstående person som är långvarigt sjuk, är äldre eller som har funktionsnedsättning. Närstående: närstående är en person som den enskilde anser sig ha en nära relation till. Avlösning: Den som vårdar din närstående kan få kostnadsfri avlösning av hemtjänst. Du kan få avlösarservice alla dagar oavsett tid på dygnet, sammanlagt 20 timmar per månad. Som anhörig bestämmer du själv när du vill få avlösning. Biståndsbeslut krävs av kommunen. Vård & Omsorgsboende, eller Särskilt boende är ett annat vanligt begrepp som betyder samma sak. Det är ett samlingsnamn för flera boendeformer, så som till exempel äldre-boende, korttidsboende. För att få flytta till denna boendeform krävs ett biståndsbeslut av kommunen. Hospice är en vårdform för svårt sjuka i palliativ vård. Vårdformen är en aktiv helhetsvård. Driftsformen kan vara privat, regional eller i samverkan mellan region och kommun. Kontinuitet: I rapporten avses personalkontinuitet. Den beräknas ofta med hur många olika personal man kommer i kontakt med under en tvåveckorsperiod. Metod och omfattning Dialogcafé är den metod som valts för invånardialogen. Metoden motiveras av att den väl överensstämmer med möjligheterna att uppnå syftet med dialogen. Kännetecknande för dialogcafé är att forumet inbjuder till utbyte av tankar. Deltagaren lämnar synpunkter och resonemang förs om olika idéer. Planering Målgruppen var alla personer som är anhöriga till någon som på grund av sjukdom, beroende, ålder eller funktionsnedsättning inte klarar vardagen på egen hand. Planeringen genomfördes i ett samarbete med socialförvaltningen och hemvårdsförvaltningen. Vi kom fram till att det är av vikt att dialogen sker på en neutral plats. Valet föll på stadsbiblioteket som ligger nära bra kommunikationer och som inte är förknippat med socialförvaltningen eller hemvårdsförvaltningen. Upplägget på dialogen planerades likt tidigare genomförda dialoger eftersom vi vill att medborgaren skall känna igen sig om man har valt att vara delaktig igen. Mötet planerades till kvällstid, kl :30, för att möjliggöra ett större deltagarantal. Kommunikation Information och inbjudan till dialogmötena har skett via kommunens hemsida, Facebook, affischering och annonsering i 7 dagar. Anhörigföreningar i kommunen har fått separat inbjudan. Alla anhörigvårdare i hemvårdsförvaltningen har fått inbjudan hem brevledes. Förtroendevalda fick inbjudan via e-post. Alla medarbetare i socialförvaltningen och hemvårdsförvaltningen har via e-post fått en inbjudan att delta samt en uppmuntran till att sprida informationen. Anmälan till mötena har skett via Halmstad direkt via telefon eller e- post. Arrangör stod Halmstad Kommun utan någon benämning om det var socialförvaltningen eller hemvårdsförvaltningen. 6

7 Genomförande Moderator anlitades från Dramalogen. Ordförande från hemvårdsnämnden och socialnämnden ville medverka med sin närvaro. Deltagarna bordplacerades med 7 deltagare per bord. Vid varje bord fanns en samtalsledare och en sekreterare. Sekreterare rekryterades från olika verksamheter inom hemvårdsförvaltningen och socialförvaltningen. För att lättare kunna diskutera frågan inleddes dialogen med en presentation om vilket anhörigstöd som kommunen erbjuder idag. Därefter blev det en presentation från ett företag som heter En bra plats som erbjuder ett webbaserat anhörigstöd. För att visa deltagarna på ett ytterligare exempel på anhörigstöd. Under samtalen bjöds på kaffe/thé och smörgås. Totalt kom ca 50 personer till dialogmötet utöver det har även förtroendevalda från nämnderna har deltagit vid dialogen. Att föra samtal om sin egen framtid som anhöriga var inte helt enkelt. Till stöd för deltagarna fanns ett antal tema som inspiration. Med denna dialog så skapar vi förväntningar att deltagarnas synpunkter ska tillvaratas, och påverka framtida beslut. Vi valde också att visa ett webbaserat verktyg som vi inte har idag och det fick vi genast en fråga om. Varför visar ni något som vi inte kan använda med en gång? Det visar ett intresse för vad som finns och en förväntning att det ska finnas tillgängligt i framtiden. Återkoppling till deltagarna Denna rapport kommer att finnas tillgänglig på kommunens webb, vilket informerades om vid dialogerna. Samtidigt tillfrågades vilka som önskar få rapporten hemskickad. Möjligheten att komplettera med synpunkter kan deltagaren göra genom direkt@halmstad.se eller på Tema för diskussion Gemenskap Information Kunskap Samtalsstöd Avlastning Ekonomi Trygghet Mötesplatser Friskvård Anhöriggrupper 7

8 Iakttagelser Samtalen var engagerade och det fanns ett stort intresse att diskutera anhörigstöd. Flera av deltagarna har personliga erfarenheter av anhörigstöd och var villiga att dela med sig. Överlag verkar många vara nöjda med det stöd som finns idag men de hade också tankar och idéer om hur det skulle kunna utvecklas. Nedan har vi försökt att samla iakttagelser som framkom och vi har sammanfattat det i olika kategorier. Avlastning Gemensamt är att man upplever att det finns och erbjuds väldigt mycket stöd. Önskemål om att handläggare fick mer utbildning, då de kände att de fick strida för varje sak och att de ibland kände att de blev misstrodda och ifrågasatta. De önskar mer samarbete mellan handläggarna. Tid från hemtjänst som man själv kan disponera efterfrågas samt bestämma själv vad man vill ha hjälp med. Även möjligheter för anhöriga att komma till en korttidsplats för att bara vila som anhörig. Önskar ökad kontinuitet. Få fri tillgång till avlösningstimmar. Dagverksamhet hade kunnat vara avlastade också, inte behöva lämna hemmet för att få avlastning. Vissa upplever att man som anhörig måste vara ganska aktiv själv, veta vad man behöver veta och hur man ska ta reda på det. Omvänd trygghetsplats någon som flyttar in i hemmet och ger avlastning. Praktisk hjälp i hemmet som avlastar livet. Trygghet Svårt med avlösning hemma när brukaren känner sig osäker och en själv aldrig riktigt kan koppla av. Tryggheten i att det finns dygnet-runtpersonal är det som saknas. Man behöver stand-by-platser, som kan användas av många. Tryggheten nämns i det vardagliga också, behovet av att kunna lita på till hundra procent att det fungerar om man själv är borta över dagen. Som anhörig känner man sig ofta otrygg i tanken om vad som skulle hända om man själv blev sjuk och inte orkar mer. Stöd och gemenskap Alla var överens att anhöriggrupperna är väldigt bra. Ett önskemål var fler grupper där man samlar anhöriga i samma ålder eller samma intressen där de anhöriga har samma erfarenheter. Alla har inte goda erfarenheter av anhöriggrupper. Det kan bli tungt att höra hur andra har det. Anhöriga måste orka. Stödet till psykiskt sjuka har dragits ned och det krävs mer av många anhöriga, sett över tid. Förutsättningen på anhöriggrupper i form av självhjälpsgrupper även i socialförvaltningen. Både mänskligt och webbaserat anhörigstöd behövs. Den mänskliga kontakten får inte prioriteras bort. Tacksamt med boendestödjare. Anhörigföreningen är ett stort stöd. Även anhörig för friska barn har behov av ett slags anhörigstöd. Levande äldrelots, något som är tillgängligt och man kan gå till. Där 8

9 man både kan prata i grupp och ha individuella samtal. Ökad kompetens hos vårdpersonal genom att göra anhöriga mer delaktiga. Lära av andra goda exempel i andra kommuner. IT/välfärdsteknik IT får inte ta över utan ska finnas som ett komplement till annat stöd. En bra plats är ett önskemål, bra att det vänder sig till flera målgrupper. Datorbaserade verktyg är inte intressant för alla deltgare. Några ser hellre en fysisk plats där man kan ta del av den här informationen samtidigt vill man inte behöva åka in till stan. GPS hade underlättat dock får man komma ihåg den etiska aspekten också, medmänsklighet måste vara ledordet. Internet beskrivs som en fördel, det är snabbt och tillgängligt. Samtidigt kan det ytterligare förstärka ett utanförskap, om man som anhörig slipper ta sig hemifrån för att möta andra och inhämta information. Genom att bli duktiga på att nyttja välfärdsteknik i framtiden kan vi kanske kan styra de mänskliga resurser till bästa tänkbara nytta för omsorgstagare och anhöriga. Som anhörig skulle man vilja kunna välja både internet och dess fördelar och en personlig kontakt gärna med möjlighet att göra hembesök. I början av anhörigskapet är det viktigt med personlig information, att bli ihågkommen, uppsökt och uppföljd för att kunna smälta och ta in efterhand. Information Det upplevs att det ibland är svårt att få tag på rätt person i kommunen. Koordinator saknas. Det kan ta flera år innan man själv har letat rätt på vilka rättigheter man har. Med den verklighet man lever i gör att man kanske inte kan tillgodogöra sig informationen om den kommer precis när det händer något. Man kan bli förvånad över hur svårt det kan vara att ta till sig information när det är mycket sorg och känslor inblandat. Lotsen via Halmstad direkt har varit en hjälp. Möjligheten att beskriva sitt ärende och bli kopplad till rätt person. Som anhörig är det viktigt att direkt och tidigt nås av rätt information och stöd. Reflektion om Halmstad Direkt, där man uppfattar att förändringen i huvudsak gjort det krångligare att få kontakt, dels att alls nå fram samt att man får vänta på återkoppling om svar. Samtidigt att det tar tid att lära nytt. Stöttning direkt vis diagnos. T ex från BUP. Att det erbjuds och inte förväntar sig att man efterfrågar. Den anhörige vet inte vad hen skall fråga efter. Samla alla funktoner på ett ställe där det finns korttid, växelvård. Att praktiskt arbeta över gränserna. Att få hjälp tidigt är mycket viktigt. Anhöriga som grupp Gruppen pratade om att i framtiden kan det bli svårt att få anhöriga att ställa upp och vårda närstående. Finns många som inte har anhöriga som kan hjälpa till. Nästa generation kommer ha andra krav och andra behov. Friskvård är viktigt. Att ha tid för sig själv skattas högt. Man önskar att anhöriga synliggörs mer, upplevs osynliga. Anhöriga borde ta mer plats och bli synligare i samhället. Kommunen behöver vara delaktig, samarbete med förening är önskvärt. Det kan vara svårt när det ska bygga på frivilligheten. 9

10 Att ens närstående främst av allt har det bra. En del av stressen skapas när man som anhörig faktiskt prioriterar sig själv och sedan drabbas av dåligt samvete för att man inte funnits till hands för den närstående. Reflektioner kring hur svårt det kan vara att balansera integritet och självbestämmande för den enskilde brukaren med anhörigas roll och behov av att finnas med, hjälpa till och känna sig informerad. Anhörigcentra Önskemål om ett anhörigcentrum, där allt ska finnas under samma tak. Det ska vara lätt att komma dit och där kan man träffa andra anhöriga. Anhörigcenter behövs för att få en kontakt för anhöriga, samt göra anhörigstödet tydligt. Rehabilitering Bättre samarbete mellan de båda huvudmännen. Rehabilitering önskas även för anhöriga. Det finns risk att det byggs upp irritation upp när anhörig ska utföra rörelserna/träningen i rehabiliteringen, det skapar slitningar i relationen. Det kan kännas naturligt för en del och kanske till och med innebära närhet på ett positivt sätt. Men det kan vara väldigt svårt för andra. Att inte få vara/känna sig delaktig som anhörig Vid avsaknade av medgivande får den anhörige ingen information om sin anhörig. Övergången från LSS till hemtjänst upplevdes jobbig. Den anhöriga menade att den närstående inte blev frisk när hen fyllde 65. Inget bra samarbete mellan handläggare. Upplevelsen om att hamna utanför när barnet blir i ålder räknat vuxet (LSS) samtidigt som man som förälder känner sig behövd, sitta inne med viktig kunskap och information som inte tas tillvara. Ekonomi Ekonomi och anhörigstöd, diskussion om hur mycket samhället tjänar på att anhöriga ställer upp, vilken samhällsresurs det är. Samtidigt kan man fundera på vad som är samhällets roll och vad som är rimligt att göra i sin egen familj, resonemang om kulturskillnader. Reflektion om hur anhörigskapet än idag är en kvinnofälla (kvinnoangelägenhet) som innebär försämrad löneutveckling, lägre sjukersättning, lägre pensioner samtidigt som anhöriginsatserna starkt bidrar till samhällsekonomin. Ekonomisk ersättning för vård av närstående borde vara pensionsgrundande. Det kostar väldigt mycket att bo dubbelt, hade varit bra med ett ställe där man kan bo tillsammans och då slipper man lämna sin närstående på ett boende eller växelvård. Det hade varit bra med en inkomstförsäkring. Vid eget företagande blir man helt utan inkomst. Ekonomisk rådgivning vid sjukdom. Övrigt Önskemål om enheter för yngre dementa. IBIC även för anhörigvårdare nämns. Lyfter frågan om hospice, det är efterfrågat. Saknar riktad geriatriker. Dagverksamhet året om som är individanpassad. 10

11 Viktigt med kompetent personal t.ex. assistenter. Hur vi ska få våra ungdomar till att söka in på omsorgslinjen? Viktigt med kontinuitet. Större samverkan i vårdkedjan speciellt i kedjan mellan psykvård och kommun. Färdtjänst begränsar formerna för avlastning. En meningsfull social vardag för den som är närstående kommer även till gagn för den anhöriga. Analys Vi har under dialogen mött ett flertal anhöriga som är i olika situationer. Anhöriga till make/maka som behöver hjälp och stöttning, anhörig till barn/ungdom/vuxen inom LSS, anhörigvårdare, anhöriga som bara ville komma för att lyssna och få inspiration, anhöriga som har förlorat en nära samt flera anhöriga som vill vara anonyma om sin situation. I vilket fall som helst så ger det oss ett underlag för vad dessa anhöriga tycker att viktigt. Vissa har varit anhöriga länge genom sitt barns födelse andra genom sjukdom eller plötslig olycka. Alla kommer med sina egna erfarenheter och ingen är helt den andra lik. Ibland är det svårt att definiera när det gick över från närstående till anhörig. Vi kan se i samtalen att ord som missbruk, demens, BUP, anhörigvårdare, LSS, psykisk sjuka, barn med funktionshinder, hospice mm. Det innebär att vi har nått ut till en blandad målgrupp och att vi har anhöriga från olika delar inom socialtjänsten. Utmaningen i samtalen är att hålla fokus på framtiden. Det blir lätt att deltagarna ser hur det är idag och hur nuet är. Gemensamt för deltagarna är att man upplever att det finns mycket stöd att få. Det man vill utveckla är informationsökning samt att det ska vara lätt att söka stöd. Allra helst vill man som anhörig få hjälp med att söka stöd eftersom man inte alltid har orken att göra det själv. En del upplever att de ger upp på vägen för att de inte har energi att gå vidare. Flera deltagare har lätt att se vad som finns som stöd för anhöriga, men när de ska tala om vad de själva behöver blir det svårare. Många anhöriga känner att de inte har något val utan att de måste orka. Anhörigvårdare har en stor förståelse för vilket viktigt arbete de utför. Det framgår tydligt att deltagarna har ett stort behov av avlastning och få en möjlighet till återhämtning. Anhöriga vill ha en frihet att kunna bestämma själva vad man vill ha hjälp med och att det är flexibelt. Det finns en önskan om hög kontinuitet vid avlösning för att känna en trygghet. Allra helst önskar anhöriga fria avlösningstimmar och en vision är att det även skulle kunna ske utanför hemmet. Många anhöriga upplever en oro för vad som skall hända om de själva inte kan vårda eller vara hemma med sin anhörig. T ex. om de blir akut sjuka och inte kan vara hemma med sin närstående. Det hade känts bra med stand-by platser eller ännu bättre om någon kunde flytta in under tiden och ta hand om ens närstående. Stöd är av stor vikt och flera söker sig till grupper som arrangerar anhörigstöd. Det känns bra att träffa andra som är i samma situation som vet hur man har det. Några känner att det är kan vara bra att höra hur andra har det men det kan även bli tungt. Anhörigföreningen är ett stort stöd för flera av deltagarna. I sin roll som anhörig får man själv söka en hel del information. Det kan ibland upplevas som krångligt att veta vart man ska vända sig. Det får inte vara för krångligt för då orkar man inte fortsätta leta. Flera av deltagarna har tillgång till internet men det finns också någon som aldrig har varit ute 11

12 på internet. Alla har en förståelse för att det är internet som är framtiden även om man själv inte kan se sin närvaro där. Internet är bra men det får inte ta över utan ska mer ses som ett komplement. Internet beskrivs som en fördel med att det är snabbt och tillgängligt det går att nå även när man som anhörig ibland är låst i hemmet. Webbaserat anhörigstöd upplev som ett bra komplement till den personliga kontakten. Det kan också vara en möjlighet att nå yngre anhöriga som idag inte kommer till en gruppträff. Internet ökar möjligheten att vara anonym i sitt anhörigskap. Det ger också en flexibilitet i tid, att man som anhörig kan söka kontakten den tid på dygnet som det passar en själv. Det är viktigt att det webbaserade stödet inte leder till ett utanförskap och att man isolerar sig för att man slipper ta sig hemifrån. Att ha en fysisk plats som t ex ett anhörigcenter kommer upp som önskemål i någon grupp men det är inget som deltagarna lägger någon större vikt vid i samtalet. I vissa grupper så nämns anhörigcenter alls under samtalet. Rehabilitering kommer upp som ett ämne under dialogen. Det faktum att det är två huvudmän involverade försvårarar enligt en deltagare och man kan hamna i kläm. Det blir också tillfällen när det blir slitningar i relationen när en anhörig ska utföra träningen. Samtidigt som andra upplever det som att de kommer närmare varandra. Att inte få vara delaktig upplevs som ett problem. Det kan vara i situationen när ens barn fyller 18 år och blir myndig. Då har inte föräldern samma möjlighet att vara delaktig i ens närståendes situation. Då man som förälder känner sig behövd och sitter inne med viktigt kunskap och så får man inte information kring sin anhörig. Vid psykisk ohälsa och eller vid missbruk så upplevs brister i information när den anhöriga inte lämnar medgivande. Allt fokus är på den sjuka och anhöriga får inte möjlighet till insyn eller information. Ekonomi är något som många upplever är svårt att prata om. Gruppen reflekterar över hur anhörigskapet än idag är en kvinnofälla som innebär en försämrad löneutveckling. Det hade underlättat om ersättningen för vård av närstående hade varit pensionsgrundande. Många är medvetna om vilken samhällsbesparande effekt anhörigvårdarnas arbete innebär. För övrigt pratar deltagarna om framtida rekrytering till omsorgen, att möjligheterna att komma hemifrån begränsas av formerna för färdtjänst. Alla är dock rörande överens om att alla anhöriga behöver stundtals avlastning för att orka med vardagen. Slutsats och rekommendationer Frågan om behov av anhörigstöd är en fråga som skapar engagemang vilket har visat sig i omfattningen av iakttagelser vid sammanställning av materialet. Genom dialogerna bekräftas att anhöriga överlag är nöjda med sitt anhörigstöd men att de kan se en utveckling och ett komplement av det. Genomgående beskrivs att deltagarna uppskattat invånardialogen och upplevt den som trevliga och tankeväckande. Det upplevs positivt att få vara med och föra fram sina synpunkter och tankar. Samtidigt har dialogerna skapat förväntan hos deltagarna om att resultatet kommer göra avtryck i kommande beslut. Avlastning skall kännas tryggt med bra kontinuitet samt att man som anhörig inte ska behöva känna en oro om något händer en själv. Tryggheten är viktigt och med det menar den anhörige att det ska finnas ett skyddsnät. Någon som tar hand om 12

13 ens anhörig om man blir sjuk själv eller behöver göra något akut. Redan 2010 lyftes det från anhöriga om ett digitalt hjälpmedel. Då lyftes det som en möjlighet till interaktion med andra samt en möjlighet till att söka information och få kunskap. Enligt dialogen kvarstår detta önskemål fortfarande Ett webbaserat anhörigstöd ses som ett spännande flexibelt komplement. En möjlighet till stöd när man själv känner att man har tid. Bra sätt att söka fakta och bra att man kan få kontakt med andra som har likande erfarenheter. Bra att inte behöva ge sig av hemifrån. Det finns en liten oro för att den anhörige blir mer isolerad och man vill framföra att alla inte har tillgång till dator och internet. I bakgrunden beskrivs motionen från (S) till Kommunstyrelsen angående ett förvaltningsövergripande anhörigcenter i Halmstad. Syftet med det föreslagna centret var att skapa lätt tillgänglig information, utbildning och professionell rådgivning för anhöriga till brukare inom alla socialtjänstens områden. Anhörigcentrum kom på tal i några grupper men det var inte något som deltagarna lade någon större tid på i diskussionerna. Vi behöver utveckla samverkan mellan socialförvaltningen och hemvårdsförvaltningen vid övergång från LSS till hemtjänst när brukaren/kunden blir 65 år. Det upplevs inte fungera bra och det behöver vi förbättra. Ekonomi kom också upp i samtalen och anhöriga har rätt i, det är en stor samhällsvinst att anhöriga vårdar sina nära. Det är viktigt att vi inom förvaltningar ger rätt stöd så att anhöriga orkar. Flera anhöriga lyfter just det faktum att det bygger idag på frivillighet. Förvaltningarna måste vara förberedda på att framtida generationer kanske inte kommer vårda sina anhöriga hemma i lika stor utsträckning som man gör idag. Nedanstående rekommendationer bör man gå vidare med om kommunen vill tillmötesgå deltagarna. Behåll det stöd som finns idag eftersom det upplevs bra av deltagarna. För att utveckla utred möjligheterna till en flexiblare avlösning. Öka tillgången till fakta, information och mer ett flexibelt anhörigstöd. Vi missar en yngre målgrupp som inte söker sig i samma omfattning till våra organiserade aktiviteter. Ett förslag är att komplettera med ett webbaserat stöd. Ta fram tydligare information och gör det så enkelt som möjligt för anhöriga att få fram rätt information och söka rätt stöd. Vi behöver vidareutveckla samverkan mellan olika huvudmän. Anhöriga upplever det svårt när flera skall samverka och det är inte bra. Forstätt att samverka med anhörigföreningar eftersom anhöriga upplever dem som ett stort stöd. Ett stort tack till alla deltagare som bidragit med värdefulla synpunkter. Socialförvaltningen & Hemvårdsförvaltningen 13