Handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari Använd fliken bokmärken för att snabbt hitta till respektive ärende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2010. Använd fliken bokmärken för att snabbt hitta till respektive ärende"

Transkript

1 Handlingar till kommunfullmäktiges sammanträde den 18 februari 2010 Använd fliken bokmärken för att snabbt hitta till respektive ärende

2 Ärende 1 Interpellation till socialnämndens ordförande En landsomfattande undersökning om vård och omsorg om äldre utförd av Sveriges kommuner och landsting (SKL) för tredje året i rad visar att Upplands- Bro kommun ligger mycket lågt ner i rangordningen av Sveriges 290 kommuner. Undersökningen bygger huvudsakligen på brukarnas egna omdömen och upplevelser av vårdkvalitén. På de 28 kvalitetsområden som undersöks hamnar Upplands-Bro bland de sämsta med en rangordning över 200 (290 är sämst) i 13 fall. På sex områden har kommunen inte kunnat svara. Endast på tre områden kommer vi bland de 100 bästa. Vad avser ordförande för socialnämnden göra för att förbättra kvalitén på vården och omsorgen om våra äldre i kommunen? Vi vet att privatiseringar inte leder till bättre och säkrare vårdkvalitet. Däremot tror vi att ökat brukar- och personalinflytande skulle förbättra den. Kungsängen Kerstin Åkare, Vänsterpartiet

3 Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm Dnr Ärende 2 1 Kommunstyrelsen Motion med rubriken Samordna hjälpen för bokstavsbarnen Förslag till beslut av kommunfullmäktige 1. Tidigare utredningsuppdrag till bildningsnämnden återtas (Kf , 111). 2. Motionen avslås med hänvisning till det arbetssätt som tillämpas i kommunen och landstinget och det utvecklingsarbete som pågår i länet inom BUS-samverkan (Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget). Sammanfattning Irène Seth (M), Stig Wideklev (FP), Jan Stefanson (KD) och Christina Brofalk (C) har skrivit en motion med rubriken Samordna hjälpen för bokstavsbarnen!, daterad den 24 februari En arbetsmodell från Uppsala beskrivs, den s.k. Vitsmodellen, som ett gott exempel. Motionärerna föreslår att kommundirektören får i uppdrag: att undersöka vilka olika fungerande modeller som finns. att tillsammans med de olika verksamheterna i kommunen som bör bli inblandade samt landstinget skapa en modell för tidig, samordnad och effektiv hjälp för barn med neuropsykiatriskt funktionshinder. Syftet är att få mer för pengarna och genom det ge barnen och föräldrarna ett mycket bättre liv. Ärendet behandlades av kommunfullmäktige i september 2005 då en minoritet återremitterade ärendet till Bildningsnämnden för att genomföra en brukarundersökning om hur nöjda brukarna är med de insatser de fått från kommunen eller med skälen till att de inte fått några insatser. Beslutsunderlag Motion om hjälp till bokstavsbarnen daterad den 24 februari 2005 Bildningsnämndens yttrande den 31 maj 2005, 46. Kommunfullmäktiges behandling av ärendet den 21 september 2005, 111. Bildningsnämndens yttrande den13 januari 2009, 2. Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den13 januari 2010.

4 2(3) Ärende 2 Ärendet Tidigare behandling av ärendet Bildningsnämndens yttrande 2005 Bildningsnämnden yttrade sig över motionen den 31 maj 2005, 46. Nämnden ansåg att med det arbetssätt som tillämpas i kommunen uppnås motionärernas intentioner om att tidig och samordnad hjälp ska sättas in för barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Samarbetsmodell som används i Stockholms län. Den kallas BUS (Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget). Kommunfullmäktiges behandling 2005 Kommunfullmäktige behandlade motionen den 21 september 2005, 111. Ärendet återremitterades av en minoritet till bildningsnämnden med följande uppdrag: att i denna fråga göra en s.k. brukarundersökning av hur nöjda de barn och föräldrar är som fått en utredning och hur handlingsplanen därefter fungerar samt att undersöka hur nöjda de är som inte fått en utredning och om de accepterar och förstår skälen därtill. Bildningsnämndens yttrande 2009 Bildningsnämnden yttrade sig över återremissen den 13 januari 2009, 2. Nämnden föreslår att kommunfullmäktige återtar uppdraget och på nytt tar ställning till motionens innehåll. Bildningsförvaltningens skrivelse den 18 december 2008, som ligger till grund för beslutet, tar dels upp ärendets formella handläggning och utvecklingen av den så kallade BUS-samverkan som är Stockholms läns motsvarighet till Vitsmodellen. Kommunstyrelseförvaltningens kommentarer Bildningsförvaltningen har i sin skrivelse lämnat en korrekt beskrivning av ärendet formella hantering. Fullmäktige har att ta ställning till motionen och därvid besluta att bifalla eller avslå den, alternativt ge ett finansierat uppdrag som ligger inom motionens ram och som kan betraktas som berett av bildningsnämnden och kommunstyrelsen. Grundprincipen är att nämnden inte ska genomföra motionärernas förslag innan fullmäktige beslutat om uppdraget eller vidta några omfattande utredningar innan de vet om detta är fullmäktiges önskan. Som bildningsnämnden konstaterat måste beredningen såväl 2005 som denna komplettering 2009 anses vara ett tillräckligt fullödigt underlag för kommunfullmäktiges ställningstagande till motionen. Den givna återremissen går utöver beredningen och tangerar ett genomförande av remissen vilket inte får ske utan att fullmäktige tagit ställning till motionen. Beträffande skyldigheten att utföra de uppdrag som en minoritet i fullmäktige beslutat så är det tydligt i förarbetena till kommunallagen att det är majoriteten som avgör beredningens omfattning och genomförande. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker därför bildningsnämndens förslag att det givna uppdraget ska återtas. I sakfrågan har bildningsnämnden redovisat dels vad den så kallade Vitsmodellen innebär och dels redovisat den modell som används i Stockholms län, den så kallade BUS-samverkan, som kommunfullmäktige enhälligt har

5 Ärende 2 3(3) ställt sig bakom. Eftersom detta är något som kräver samarbete över kommungränserna och med landstinget är det en mycket omfattande process att förändra och som kräver att flera parter anser att det finns ett bättre sätt att hantera dessa frågor. Nämndens förslag från våren 2005 innebär ett avslag på motionen med hänvisning till att den arbete som bedrivs i vårt län innebär att motionärernas intentioner uppnås. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef Kopia av beslut till: Bildningsnämnden P:\MALLAR\KSF\Tjänsteskrivelse.dot /

6 Ärende 2

7 Ärende 2

8 Ärende 2

9 Ärende 2

10 Ärende 2

11 Ärende 2 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kf 111 Motion med rubriken "Samordna hjälpen för bokstavsbarnen" Dnr Ärendebeskrivning Irène Seth (m), Stig Wideklev (fp), Jan Stefansson (kd) och Christina Brofalk (c) har skrivit en motion med rubriken Samordna hjälpen för bokstavsbarnen!, daterad den 24 februari En arbetsmodell från Uppsala beskrivs, den s.k. Vitsmodellen. Motionärerna föreslår att kommundirektören får i uppdrag: att undersöka vilka olika fungerande modeller som finns. att tillsammans med de olika verksamheterna i kommunen som bör bli inblandade samt landstinget skapa en modell för tidig, samordnad och effektiv hjälp för barn med neuropsykiatriskt funktionshinder. Syftet är att få mer för pengarna och genom det ge barnen och föräldrarna ett mycket bättre liv. Bildningsnämnden yttrade sig över motionen den 31 maj 2005, 46. Kommunstyrelseförvaltningen kommenterar ärendet i skrivelse daterad och föreslår att motionen kan anses besvarad med hänvisning till det arbetssätt som tillämpas i kommunen och det utvecklingsarbete som pågår i länet inom BUS-samverkan. Kommunstyrelsen behandlade ärendet Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktige beslutar Motionen anses besvarad med hänvisning till det arbetssätt som tillämpas i kommunen och det utvecklingsarbete som pågår i länet inom BUS-samverkan (Barn och ungdomar som behöver särskilt stöd från såväl kommunen som landstinget). Yrkanden Camilla Janson (s) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Irène Seth (m) yrkar att kommunfullmäktige ska besluta att ärendet återremitteras till bildningsnämnden med uppdrag att genomföra en brukarundersökning. Propositionsordning i omröstning om återremiss Ordföranden ställer proposition på Irène Seths återremissyrkande och finner att ärendet ska avgöras vid dagens sammanträde. Votering begärs. Justerandes sign Utdragsbestyrkande

12 Ärende 2 PROTOKOLL Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning: Den som vill avgöra ärendet vid dagens sammanträde röstar ja. Den som yrkar bifall till Irène Seths yrkande röstar nej. Omröstningsresultat i omröstning om återremiss Efter upprop konstateras att 22 ledamöter röstat ja, 17 ledamöter röstat nej och 1 ledamot avstått från att rösta. Kommunfullmäktige har således beslutat att ärendet ska återremitteras till bildningsnämnden. Beslut Kommunfullmäktige beslutar, med hänvisning till reglerna i 5 kap. 36 kommunallagen om minoritetsåterremiss, enligt Irène Seths yrkande. Ärendet återremitteras till bildningsnämnden med uppdrag att i denna fråga göra en s.k. brukarundersökning av hur nöjda de barn och föräldrar är som fått en utredning och hur handlingsplanen därefter fungerar samt att undersöka hur nöjda de är som inte fått en utredning och om de accepterar och förstår skälen därtill. Utdrag till: Bildningsnämnden Justerandes sign Utdragsbestyrkande

13 Ärende 2

14 Ärende 2

15 Ärende 2

16 Ärende 2

17 Ärende 2

18 Ärende 2

19 Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm Dnr Kommunstyrelsen Ärende 3 1 Motion om införande av barnkonsekvensanalys i varje beslut i kommunens nämnder, styrelse och fullmäktige Förslag till beslut av kommunfullmäktige Motionen om införande av barnkonsekvensanalys i underlaget för kommunens beslut bifalls. Sammanfattning Per Lind (V) och Kerstin Åkare (V) har skrivet en motion med förslag att det i alla ärenden till nämnder, kommunstyrelsen och kommunfullmäktige ska finnas en barnkonskevensanalys. Bakgrunden är att vi därmed kan visa att vi löpande följer upp de åtaganden som Sverige gjort enligt FN-konventionen om barns rättigheter. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker motionärernas förslag. Beslutsunderlag Motion om införande av barnkonsekvensanalys daterad de 7 oktober Kommunstyrelseförvaltningens skrivelse den 13 januari Ärendet Sverige raticiferade FN:s barnkonvention Sedan dess har i olika omgångar frågor aktualiserats kring hur vi som kommun uppfyller konventionen. I den nu aktuella motionen lyfts frågan om uppföljning av hanterar barnperspektivet i de ärenden som tas upp till beslut i kommunens olika beslutsorgan. När vi mellan förvaltningarna tar upp dessa frågor konstateras att barnperspektivet ingår som en naturlig del i den löpande handläggningen, särskilt i de frågor som självklart har berör barn och ungdomar. Till exempel finns det med som en särskild rubrik i de flesta planprogram under de senaste åren. Motionärernas förslag att det ska finnas en rubrik i varje tjänsteskrivelse kan tillgodoses genom att vi i vår gemensamma dokumentmall skriver in detta. Sedan är det upp till handläggare och förvaltningschef att göra de nödvändiga bedömningarna och till nämnden att begära eventuella kompletteringar av dessa om det bedöms nödvändigt. Som en anvisning till vad som bör tas med i bedömningen kan de två punkter som motionärerna noterat finnas i beskrivningen av dokumentmallen. Kommunstyrelseförvaltningen tillstyrker således motionärernas förslag.. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Karl-Erik Lindholm Kanslichef

20 Ärende 3

21 Kommunstyrelseförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Björn Strååt Dnr Ärende 4 1 Kommunstyrelsen e-strategi för Upplands-Bro kommun Förslag till beslut av kommunfullmäktige e-strategi för Upplands-Bro kommun fastställa enligt kommunstyrelseförvaltningens förslag Sammanfattning I detta ärende redovisas strategiska utgångspunkter för kommunens arbete med it/e-utveckling för åren Ärendet har beretts inom kommunstyrelseförvaltningens kommunikationsavdelning i samverkan med kommunens it-råd. Ärendet har behandlats i kommunens tjänstemannaledning. E-strategin avser att ge stöd för ett samlat och gemensamt förhållningssätt till användning och utveckling av informationstekniska lösningar för utveckling och effektivisering i kommunens verksamheter. I ärendet beskrivs de fyra områden där strategin avses vara ett stöd för utveckling; e-demokrati, e-service/e-tjänster, e-förvaltning, e-lärande. Strategin beskriver också mål, organisation, ansvarsfördelning och styrning av kommunens it, arbetssätt samt övergripande principer för kommunens tekniska plattform. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänsteskrivelse den 11 januari 2010 Ärendet Kommunens it-drift upphandlades första gången 2001 och i samband med detta överfördes huvuddelen av kommunens egna personella resurser till Tieto Enator, som tillhandahöll drifttjänsten fram till Från juli 2008, som resultat av en andra generation upphandling, svarar Steria för driften av kommunens it. Avtalet omfattar tre år med möjlighet till förlängning med år om samarbetet bedöms motsvara kommunens förväntningar. Sterias driftansvar avser servrar, kommunikationsutrustning, servicedesk, applikationsdrift av kommunens större system (webb, personal, ekonomi- och ärendehanteringssystem) m m. Steria är också den naturliga partnern för utvecklingsprojekt och beställningar av olika slag. Utöver Steria har kommunen ett flertal partners i form av leverantörer av hårdvara samt tjänster och applikationer/mjukvara.

22 2(2) Ärende 4 Med driften förlagd till extern partner är kommunens roll att vara en kompetent beställare med utgångspunkt i verksamheternas behov. Detta förutsätter klara och överenskomna mål för it-stödet samt en tydlig och adekvat organisation för hur verksamhetsutveckling genom it ska ske. Kommunens revisorer bedömde i skrivelse till kommunstyrelsen ( ) att status kring styrande dokument och riktlinjer inom kommunen är otillfredsställande. Det är viktigt att ledningen tillsammans med verksamheterna och it-ansvariga förbättrar kommunens strategiska dokument och riktlinjer. Kommunstyrelseförvaltningen har utifrån detta, i samverkan mellan samtliga förvaltningar, arbetat fram bilagda e-strategi. Utöver detta kommer också en informationssäkerhetspolicy med instruktioner för drift/kontinuitet och för användare föreläggas kommunstyrelsen. E-strategin avses utgöra ett ramverk för planerad och samordnad it-utveckling inom och mellan kommunens förvaltningar. Utifrån strategin ska önskade utvecklingsprojekt samordnas och prioriteras i en för kommunen samordnad årlig handlingsplan i samband med den reguljära budgetberedningen. Aktiviteterna följs upp i samband med förvaltningarnas verksamhetsberättelse och bokslut. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Björn Strååt Kommunikationschef Bilagor: E-strategi för Upplands-Bro kommun

23 Ärende 4 1 Kommunstyrelseförvaltningen Johan Hedberg Datum Vår beteckning Dnr strategi för Upplands-Bro kommun

24 2(10) Ärende 4 Innehåll Strategins syfte... 3 Inledning... 3 e-utveckling förutsätter ett samlat grepp... 3 Kommunens uppdrag... 3 e-utvecklingen ska stärka kommunen... 4 Fyra e-områden... 4 e-demokrati... 5 e-service (med hjälp av e-tjänster)... 5 e-förvaltning... 5 e-lärande... 6 Målgruppsanpassning för att underlätta... 6 Organisationen... 7 Ledning och styrning... 7 Ansvarsfördelning... 7 IT-rådet... 8 Organisering för att driva utvecklingsarbetet... 8 Process- och projektorienterat arbetssätt... 8 Helhetsperspektiv på den tekniska miljön - fyra plattformar... 8 Sammanhållen standardiserad IT-miljö... 9 e-utveckling, en resa med många delmål Uppföljning... 10

25 Ärende 4 3(10) Strategins syfte e-strategins syfte är att ta ett samlat och gemensamt grepp om verksamhetsutveckling och effektivisering med hjälp av IT och e-tjänster. Den ska ge stadga och legitimitet till framtida satsningar. Inledning Upplands-Bro har i nuvarande översiktsplan en tydlig ambition att bejaka tillväxt och fler medborgare, scenariot framåt i tid växer fram i den nya översiktsplan som kommunen nu arbetar med. Kommuner, även i Stockholmsregionen, befinner sig i en konkurrenssituation vad gäller att locka nya invånare och företag till sig. För att kunna hävda sig i den konkurrensen krävs att kommunen är känd, har attraktionskraft och erbjuder - relativt andra kommuner modern och kvalitativ service för sina medborgare, näringsliv och föreningar. Mycket har gjorts och planeras f n i Upplands-Bro som innebär att kommunens attraktivitet som bostadsort ökar äventyrsbad, fotbollshall, ny idrottsplats, kulturhus, föreningshus m m. Man kan anta att kommuners service till sina medborgare, företag och besökare jämförs med bankers, företags och vissa myndigheters (exempelvis skattemyndigheten) effektiva kommunikation och höga servicenivå. Vill en kommun uppfattas som en attraktiv boendeort - eller etableringsort för företag är det viktigt att erbjuda modern, effektiv, tillgänglig och snabb leverans av tjänster, service och kommunikation med medborgare och företag. IT-baserade lösningar är centrala för verksamhetsutveckling i denna riktning. Då kommunen växer, växer även behovet av kommunens service. E-tjänster är här en möjlighet att hantera den volymökningen genom att skapa effektivare processer och genom att hålla kostnaderna nere samtidigt som man kan vinna mer kvalitetssäkrad, snabbare och tillgängligare service e-utveckling förutsätter ett samlat grepp För att möta dessa utmaningar och för att öka kvaliteten och servicen måste kommunen satsa brett på effektivisera och verksamhetsutveckling. Som en viktig del i en bred verksamhetsutveckling ser kommunen en utveckling med hjälp av IT-stöd och elektroniska tjänster (e-tjänster). Genom en klok satsning på kommunala e-tjänster för medborgare och näringsliv bidrar kommunen till att öka tillgänglighet, kvalitet och förbättra service och tjänster. Arbetet innebär att kartlägga, förenkla och automatisera alla processer där så är lämpligt utifrån ett kostnads-, nytto- och användarperspektiv. Kommunens uppdrag Upplands-Bro ska ha förskolor, skolor, äldreomsorg och övrig kommunal service med hög kvalitet. Kommunen ska utvecklas på ett långsiktigt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Alla medborgare ska ha lika rättigheter. Oavsett ålder, ursprung, kön, eller funktionshinder ska medborgarna ha rätt till delaktighet och inflytande. Kommunen och dess medarbetare har en spännande utmaning i att vara nytänkande som människor, i arbetsgrupper och som organisation. Genom att lyfta fram och ständigt pröva om kommunen utför en uppgift/process på bästa sätt kan kommunen utveckla och profilera Upplands-Bro som en kommun med hög kvalitet på service, förmåga till snabba omställningar, en sund ekonomi

26 4(10) Ärende 4 och ett gott bemötande. Att lyckas med detta är viktigt för möjligheterna att rekrytera personal och attrahera inflyttare. e-utvecklingen ska stärka kommunen Genom arbetet med att förverkliga e-strategin förväntas kommunen utveckla sin organisation och sin verksamhet. Genom progressiva IT-lösningar i framkant ska det leda till en stärkt kommun känd för service och tjänsteproduktion präglad av effektivitet, snabbhet och hög tillgänglighet. Kommunen ska arbeta offensivt med att utveckla sin kommunikation med och service till medborgare och företag samt effektivisera sina administrativa processer. Det ska öka tillgängligheten till service och tjänster och ge en ökad insyn, delaktighet och service för medborgare och företag. Kommunens kommunikation med medborgare, företag, m fl. ska vara anpassade till målgruppernas livssituation. Tjänsterna ska utifrån detta kunna vara tillgängliga genom flera möjliga kanaler som t ex telefoni, Internet/dator, mobiltelefon och andra tekniska möjligheter. Kommunen ska underlätta för företag genom att skapa enkla och tydliga rutiner för ansökan om olika tillstånd. Målet är att en företagare endast ska behöva vända sig till en instans i kommunen för att lösa de tillstånd som krävs för att få bedriva en viss verksamhet i kommunen. En hög grad av automatisering genom e-tjänster gör det lätt för företag att kunna få den service de önskar på ett snabbt sätt och oberoende av öppettider. IT ska stödja utvecklingen av den kommunala verksamheten samt verksamheter som betalas med skattemedel men utförs av andra. Inom flera områden som berör kommunen pågår också planering och utveckling på nationell nivå där siktet är inställt på att samordna tjänster inom den offentliga sektorn. Därför är det också allt viktigare att ha gemensamma standarder inom kommunen som går att docka ihop med andra organisationers system. Ett stort behov finns t ex mellan landsting och kommun inom flera verksamhetsområden. Kommunens intressenter ska kunna kommunicera med kommunen på ett säkert sätt och med garantier för att integriteten säkerställs. Det ska vara enkelt att utföra tjänster och ta del av information när som helst på dygnet. Kommunen ska säkerställa att de tjänster som utvecklas möter de behov medborgaren har samt att information som är skyddad av lagar och förordningar skyddas mot obehörig åtkomst. Fyra e-områden Strategin omfattar fyra e-områden som representerar målområden för vad Upplands-Bro kommun avser åstadkomma med hjälp av information och informationssystem som möjliggörare. e-demokrati e-service e-förvaltning e-lärande

27 Ärende 4 5(10) e-demokrati Mål: Ta tillvara människors engagemang och få fler medborgare att engagera sig i det som händer i kommunen Med e-demokrati avses demokrati på internet. Ett möte mellan medborgare, företag och politiker som sker med hjälp av elektroniskt media, exempelvis via hemsidan. Syftet är att ge större möjlighet att delta i demokratiska processer samt möjlighet till samverkan och samspel med myndigheter. Upplands-Bro kommun ska verka för att människors makt över sin egen vardag ökar. Det innebär att metoder för att ta tillvara människors engagemang och den lokala demokratin ska utvecklas. Precis som i andra kommuner i landet är det en utmaning att få fler medborgare att engagera sig i det som händer i kommunen. Det är därför angeläget att Upplands-Bro kommun präglas av öppenhet och delaktighet. e-service (med hjälp av e-tjänster) Mål: Skapa kvalificerade e-tjänster för att öka tillgängligheten och frigöra tid till kärnverksamhet Med e-service avses service som ges till medborgare, företag och föreningar med hjälp av elektroniska självbetjäningstjänster (e-tjänster) i olika kanaler, i första hand via exempelvis genom elektroniska formulär. Kommunens service ska i så stor utsträckning som möjligt styras av medborgarnas och andra intressenters efterfrågan. Medborgare, företag och föreningar ska i sin kontakt med kommunen hamna rätt och få korrekt information oavsett vilken kontaktingång till kommunen de valt. Inom olika verksamhetsområden ägnar handläggare idag mycket tid åt enklare frågor som inte kan sägas utgöra den egentliga kärnverksamheten. Iinförande av kvalificerade e-tjänster med e-id professionaliserar kundkontakten och frigör tid till kärnverksamheten då medborgare och företag själva kan hämta information kring sina egna frågor och även utföra självservice. e-förvaltning Mål: Införa nya effektiva rutiner och processer inom kommunen genom att dra nytta av informations- och kommunikationsteknik Med e-förvaltning avses att kommunens förvaltning organiserar sitt utförande på ett sådant sätt att den drar nytta av informations- och kommunikationsteknik för att skapa bättre och effektivare processer som utgår från den som har behov av att utföra en tjänst mot kommunen. Kommunens verksamheter inom alla olika områden t ex förskola, skola, kultur/fritid, vård och omsorg, miljö- och byggnad ska kännetecknas av att modern teknik tas tillvara för att höja kvalitet och inre effektivitet i de tjänster som erbjuds. e-förvaltning omfattar allt internt stöd för att förenkla, förbättra och stödja kommunens verksamheter samt ge möjlighet till en effektiv samverkan inom kommunen. En bra e-förvaltning är också en förutsättning för framtida e-service och e-demokrati. För att uppnå detta är det nödvändigt att utveckla och införa nya trimmade rutiner och processer inom kommunen. Det är här som nyttorna kommer att uppstå och det är här ett genomförande måste börja. Ju större nytta ett projekts resultat kan redovisa ju högre prioritet bör det få.

28 6(10) Ärende 4 e-lärande Mål: Använda IT som verktyg i skolorna som en del i att utveckla undervisningen och förbättra elevernas resultat Med e-lärande avses användningen av IT som verktyg i skolorna för att utveckla undervisningen och förbättra elevernas resultat. Eleverna ska också utveckla digital kompetens genom att bli väl förtrogna med datorn som redskap. De yngsta eleverna i dagens skola kommer att vara verksamma i yrkeslivet fram till 2070-talet. Vi kan inte ens ana hur denna framtid ser ut. Det är därför angeläget att skolan förbereder barn och elever för att möta ett samhälle i snabb förändring med en ökande grad av internationalisering. IT kan bidra till nya undervisningsmetoder som är anpassade efter varje elev. Europaparlamentet och Europeiska rådet har utfärdat en rekommendation kring åtta olika nyckelkompetenser som en del av strategierna för ett livslångt lärande. Den fjärde kompetensen digital kompetens definieras på följande sätt: Digital kompetens innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT (Information/kommunikationsteknik) -färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, döma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via Internet. Det är därför viktigt att förskolor och skolor har en modern IT-miljö och att tillgängligheten till IT som verktyg är god. Målgruppsanpassning för att underlätta Medborgare, företag och föreningar förväntar sig inte bara ökad tillgänglighet genom e-service på tider som passar dem, utan också att enkelt kunna få en samordnad service, oberoende av vilken kanal (vägen in till kommunen) de väljer och oberoende av hur kommunen är organiserad. Genom att utgå från kunden går det att förenkla och underlätta exempelvis genom att standardisera telefontider och att inte möta kunden med en svåröverblickbar organisation. Mycket av de ärenden som kommunen hanterar är av rutinartad karaktär. Kan kommunen i större utsträckning hantera dessa enklare ärenden elektroniskt eller via telefon i ett kontaktcenter, får tjänstemännen tid till mer kvalificerade uppgifter. En eventuell kontaktcenter-funktion kan arbeta genom flera kanaler; webb/etjänster, e-post, telefoni och personlig kontakt. IT-stödet för ett kontaktcenter förutsätter utveckling och större samordning bl. a. av kommunens olika stödsystem för ärendehantering. Medborgarna har idag flera möjligheter till kontakt med kommunen. Via publikationer, e-post, e-tjänster, vanlig post, telefonväxel, reception, hemsida, telefon och personliga möten. Kommunen ska dock erbjuda en likvärdig och enhetlig service och information oavsett vilken kommunikationsväg (kanal) som väljs. Hemsidan är den mest kostnadseffektiva kanalen med högst tillgänglighet medan det personliga mötet tar mest resurser i anspråk. Medborgare och övriga intressenter ska kunna välja det sätt som passar bäst i

29 Ärende 4 7(10) det enskilda fallet, men kommunen ska styra mot de mer kostnadseffektiva kanalerna. Organisationen För att gå mot en vision där alla i kommunen arbetar tillsammans med att skapa en så enkel väg som möjligt för användaren in i organisationen behöver kommunen skapa och ta till sig gemensamma riktlinjer och policies för hur information ska hanteras i systemen. I detta ligger också att bevaka användarens rätt till integritet i hanteringen av informationen i enlighet med lagar exempelvis PUL (personuppgiftslagen) och exempelvis Datainspektionens rekommendationer. Arbetet med e-strategin ska sikta mot tydliga mål och ha ett tydligt gemensamt ramverk som säkrar enhetlighet i process och resultat. De olika förvaltningarna bör sedan kunna skapa en process, baserad på det gemensamma ramverket, där de utifrån sin verksamhet driver arbetet med de e-strategiska frågorna. Ledning och styrning Ansvaret för IT-frågor ligger fördelat dels hos kommunstyrelseförvaltningen, kommunikationsavdelningen/it-funktionen, och dels hos respektive förvaltning, förvaltningschef som systemägare för sina verksamhetssystem och de administrativa cheferna som rollen IT-samordnare. Ansvarsfördelning För att arbetet med att utveckla kommunen ska fortlöpa på bästa sätt krävs en bra organisation. För att ge stadga åt arbetet med e-utvecklingen fördelas ansvaret enligt nedan. Kommunfullmäktige Beslutar om gemensam e-strategi för Upplands-Bro kommun. Kommunstyrelsen Beslutar om en kommunövergripande e-handlingsplan för verksamhetsutveckling med hjälp av e-tjänster. Kommundirektör/Kommunstyrelseförvaltning Bereder och föreslår i samverkan med övriga förvaltningar om innehåll i e-strategi för Upplands-Bro kommun. Bereder och föreslår i samverkan med övriga förvaltningar innehåll i e- handlingsplan för verksamhetsutveckling med hjälp av e-tjänster samt i vissa fall, beslutar om innehållet i dessa. Fördelar anslag som finns i en för kommunen gemensam investeringsbudget. Bereder, föreslår och i vissa fall beslutar om gemensamma riktlinjer. Tar fram riktlinjer för e-arkitekturen och beslutar om genomförande. Sammanhåller projekt som genomförs enligt årlig central e- handlingsplan. Nämnd/styrelse Beslutar i samband med budget om e-handlingsplan för den egna nämnden/styrelsen i överensstämmelse med e-strategin för Upplands- Bro kommun,

30 8(10) Ärende 4 Bildningsförvaltning, Socialförvaltning, Samhällsbyggnadsförvaltning IT-rådet Deltar aktivt i arbetet med sin respektive nämnds/styrelses handlingsplan och i det kommunövergripande arbetet bl.a genom deltagande i ett gemensamt IT-råd. IT-rådet samordnar under kommunledningen frågeställningar över förvaltningsgränserna och fångar upp idéer och medverkar vid beredande av e- strategi, Verksamhetsstyrd IT så gör vi i Upplands-Bro kommun, Handlingsplaner för e-utveckling, riktlinjer för e-arkitektur och andra kommungemensamma strategiska insatser. IT-rådet ska ge rekommendationer till kommunledningsgruppen om prioritering av framlagda projektidéer och angelägna utvecklingsområden för kommunen. Ett lyckat genomförande av e-strategin sker genom en gedigen förankringsprocess där tjänstemän på alla nivåer ser nyttan med arbetet och motiveras att driva frågorna inom sina respektive ansvarsområden. IT-rådet har här en viktig roll i att vara en motor för denna process och kommunikation. Organisering för att driva utvecklingsarbetet För att bedriva e-utveckling bör kommunen organisera sig så arbetet blir handlingskraftigt. Det behöver finnas en tydlig samordning och ett uttalat ansvar för att hålla ihop e-utvecklingen. Behov finns också att stödja och samordna förvaltningarnas verksamhetsutveckling med IT-stöd. Det behöver också finnas projektledarkompetens och kompetens i processkartläggning. Med fördel är detta kompetenser som kan agera inom hela den kommunala organisationen. Process- och projektorienterat arbetssätt Verksamhetsutveckling med hjälp av e-tjänster handlar om att utveckla arbetsprocesserna till att bli mer effektiva. Det innebär att arbetet än mer tydligt organiseras i en logisk kedja av aktiviteter med en tydligt definierad början, slut och förväntat resultat/nytta. Aktiviteterna kan involvera en eller flera olika verksamheter, allt beroende på processens komplexitet. Tydliga och väldefinierade processer underlättar införandet av effektiva IT-stöd i en verksamhet. När denna e-strategi ska förverkligas är en processkartläggning och översyn lämplig för att säkerställa att gamla processer inte cementeras då ny teknik införs. Då tekniken möjliggör en utveckling av verksamheten bör tillfället tas i akt att göra lämpliga förändringar i arbetssätt, process och organisation för att uppnå ökad effektivitet. Helhetsperspektiv på den tekniska miljön - fyra plattformar Förståelsen av hur en komplex ITstruktur hänger samman måste ständigt belysas och kommuniceras. Hur denna struktur ska utvecklas och förvaltas är en ledningsfråga. För att tydliggöra detta samband har kommunen tagit fram följande beskrivningsmodell Fyra plattformar.

31 Ärende 5 9(10) Publik plattform är det gränssnitt som användare (medarbetare, medborgare, företagare etc ) möter vid användning och tillämpning av kommunens IT-tjänster. Gränssnittet startar från hemsidan och intranätet. Gränssnittet bör så långt som möjligt vara likformigt för användarna för att förenkla och göra tjänsterna så lättillgängliga som möjligt. Administrativ plattform är den samling av e-tjänster, informationsdatabaser och andra IT-verktyg som används av kommunens förvaltningar och dess verksamheter. Pedagogisk plattform är den samling av e-tjänster, informationsdatabaser och andra IT-verktyg som används i undervisningen och i lärandet genom att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk exempelvis via Internet. Teknisk plattform är den tekniska miljö och IT-infrastruktur som möjliggör en effektiv och funktionell hantering av de administrativa-, pedagogiska- och publika plattformarna. Kommunikationsstruktur, integrationsstruktur, standardisering av hård- och mjukvara, drift och underhåll är delar som ryms inom detta. Sammanhållen standardiserad IT-miljö Framtiden ställer ökade krav på samverkan. Det kan vara samverkan mellan enheter som har ansvar för delar av ärendekedjor. Arbetsgrupper med representanter från olika verksamheter utreder och bereder allt fler ärenden. Andra organisationer och företag, exempelvis externa utförare, blir mer knutna samman i dessa kedjor. Utvecklingen går mot att man vill dela på information och dokument inom och mellan organisationer vilket ställer krav på standardisering av gränssnitt mellan informationssystem och standardisering av format på informationsmängderna. Genom att begränsa antalet tekniska plattformar inom en organisation minskar omfånget av det område där organisationen måste ha teknik- och supportkompetens vilket leder till ökad driftsäkerhet, lägre underhållskostnader och högre supportkvalitet. Det underlättar också framtid utveckling. Detta innebär att förvaltning och utveckling av teknisk plattform, infrastruktur och användarutrustning sker utifrån centralt beslutade standarder. Avsikten är att skapa stöd för e-tjänster för medborgare, företag, föreningar och medarbetare. Det är samtidigt viktigt att IT-miljön utgår från och stödjer verksamheterna, exempelvis hela utbildningsområdet. Genom att centralisera, standardisera och konsolidera går det att få en IT-miljö som stödjer utveckling och som hålls under kontroll, både vad gäller tekniska lösningar och kostnader. Det innebär att kommunen ska ha en teknisk plattform som försörjer de tre verksamhetsplattformarna administrativ-, pedagogisk- och publik ska ha ett rollstyrt nät ska, genom att centralisera, standardisera och konsolidera, skapa en IT-miljö som stödjer denna utveckling och som hålls under kontroll, både vad gäller tekniska lösningar och vad gäller kostnader. ska arbeta för att alla tjänster, så långt som möjligt och ekonomiskt önskvärt, ska vara likformiga. Med det menas att tjänster ska ha ett gränssnitt mot samma informationsinnehåll

32 10(10) Ärende 5 e-utveckling, en resa med många delmål Bilden ovan beskriver en arbetsmodell. Det är lämpligt är att se förverkligandet av e-strategin som ett samlat projekt som löper över ett antal år och som består av flera delmål (delprojekt). Varefter delmålen är avslutade och införda har kommunen gjort det möjligt att nå ökad tillgänglighet, ökad kvalitet och höjd service. Uppföljning Uppföljning av denna strategi med tillhörande årliga handlingsplaner ska göras i samband med kommunstyrelsens verksamhetsberättelse och bokslut. Vid sådan uppföljning ska bevakas att: strategin följs beslutade åtgärder är genomförda årliga mål är uppnådda regler följs Strategin ska revideras då förhållanden som påverkar grunden för utveckling inom Upplands-Bro kommun förändras.

33 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelseförvaltningen Bengt Persson Datum Vår beteckning Informationsäkerhetssamordnare Dnr Ärende 5 1 Kommunstyrelsen Informationssäkerhetspolicy för Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Förslag till beslut av kommunfullmäktige Informationssäkerhetspolicy för Upplands-Bro kommun fastställs Förslag till beslut av kommunstyrelsen Kommundirektören får i uppdrag att fastställa och fortlöpande besluta om revideringar av Informationssäkerhetsinstruktion för medarbetare, Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning Informationssäkerhetsinstruktion för drift och kontinuitet. Sammanfattning Kommunen handskas med betydande informationstillgångar huvudsakligen textdokument och elektroniskt lagrad information. Verksamheten blir allt mer beroende av hög säkerhet för sina informationstillgångar avseende förmåga att upprätthålla önskad konfidentialitet d.v.s. skydd mot att obehöriga tar del av informationen, riktighet och tillgänglighet. Med informationstillgångar menas både information och de resurser som används för att hantera informationen. Informationssäkerhet handlar därmed om mer än att säkra informationssystem. Även andra resurser, inte minst människors förmåga, är viktiga komponenter i informationssäkerhetsbegreppet. Kommunstyrelseförvaltningen har arbetat fram ett förslag till Informationssäkerhetspolicy med tillhörande instruktioner för användare, förvaltning och kontinuitet och drift. Beslutsunderlag Kommunstyrelseförvaltningens tjänstskrivelse den 13 januari Ärendet Vi lever idag i ett informationssamhälle där större mängder information än någonsin tidigare bearbetas, lagras, kommuniceras och mångfaldigas. Informationshanteringen utförs dessutom i allt högre grad med stöd av IT, och inte sällan över det publika nätverket Internet. Detta ökande beroende av informationsteknik (IT) innebär ökade risker det sker en tydlig ökning av incidenter såsom dataintrång, bedrägerier och spridning av skadlig kod. Bakomliggande aktörer utgörs av enskilda individer, men också i form av organiserad brottslighet, terrorister och statsmakter.

34 2(3) Ärende 5 Informationssäkerhet innebär att skydda information utifrån krav på dess konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Det gäller såväl hos enskilda som hos organisationer, både i näringslivet och i offentlig verksamhet. Informationssäkerhet omfattar därför hela samhället, och är en angelägenhet för alla. Informationssäkerhet är en stödjande verksamhet Samhällets ambition att använda IT för att förbättra service, främja demokratiprocessen och öka effektiviteten i offentlig förvaltning bygger på att nödvändig tillit kan etableras i relationen mellan offentlig förvaltning å ena sidan och medborgare och företag å andra sidan. Myndigheter som samverkar måste känna förtroende för varandra när det gäller åtkomst till och utbyte av information. Medborgare och företag måste känna tillit till myndigheternas sätt att hantera information. Bristande informationssäkerhet kan få konsekvenser i form av att verksamheten inte kan bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, bristande skydd för den personliga integriteten samt störningar i samhällsviktig verksamhet. Att åstadkomma säkerhet vid användning av IT är en förutsättning för att kunna utnyttja tekniken på bästa sätt. Informationssäkerhet är en stödjande verksamhet för att öka kvaliteten hos samhällets funktioner. I och med den ökande IT-användningen i samhället är informationssäkerhet en förutsättning för att nya företeelser i samhället som till exempel e-förvaltning ska kunna fungera. Informationssamhällets hot och sårbarheter Brister i informationssystem kan också påverka fysiska tillgångar. Skador på den kritiska infrastrukturen kan få ödesdigra följder. Incidenter som leder till oförmåga eller förstörelse av sådana system och tillgångar kan leda till allvarliga kriser som drabbar de finansiella systemen, allmänhetens hälsa, den nationella säkerheten eller kombinationer av dessa. Brister i hantering av information leder till ett försämrat förtroende för aktuella tjänster och bakomliggande aktörer, och kan därför äventyra aktörens verksamhet och användningen av dess tjänster. Kommunstyrelseförvaltningens underlag Kommunstyrelseförvaltningen har i samarbete med övriga förvaltningars representanter i kommunens It-råd och med hjälp av en extern konsult arbetat fram ett antal styrdokument Informationssäkerhetspolicy, Informationssäkerhetsinstruktion för medarbetare, Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning och Informationssäkerhetsinstruktion för drift och kontinuitet. Arbetet har sin utgångspunkt i skriften Basnivå för informationssäkerhet (BITS) utarbetad av Myndigheten för säkerhet och beredskap (MSB, tidigare Krisberedskapsmyndigheten). BITS är en enklare standard som överensstämmer med etablerade standarder inom informationssäkerhetsområdet och den är därför lämplig att tillämpa för den kommunala verksamheten. Kommunrevisionen granskade översiktligt kommunens It i december 2008 och lämnade förslag på ett antal förbättringsområden bl.a. styrningen av Informationssäkerhet. Med i ärende redovisade styrdokument får kommunen en mer robust struktur för att upprätthålla en hög Informationssäkerhet. Arbetet kommer att följas upp

35 Ärende 5 3(3) med utbildning inom området. Instruktionerna, som gäller hela den kommunala verksamheten, är av den karaktären att de fortlöpande måste revideras, för att hållas aktuella, varför att det är lämpligt att kommundirektören beslutar om dessa. KOMMUNSTYRELSEFÖRVALTNINGEN Elisabeth Särenfors Kommundirektör Björn Strååt Kommunikationschef Bilagor: Förslag till Informationssäkerhetspolicy dat Förslag till Informationssäkerhetsinstruktion för medarbetare dat Förslag till Informationssäkerhetsinstruktion för förvaltning dat (sekretess). Förslag till Informationssäkerhetsinstruktion för kontinuitet och drift dat (sekretess) C:\Documents and Settings\karlin\Imaging Suite\cache\View\1\44204\Tjskr Informationssäkerhetspolicy-Ks doc /

36 Ärende Policy för informationssäkerheten i Upplands-Bro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2011-10-19, 125 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 1.1... 2 1.2 E-vision... 2 1.3 Informationssäkerhetspolicy... 2 2 Styrande principer... 2 2.1 Fokusera

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet 2008:490 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för informationssäkerhet Fastställt av kommunfullmäktige 2008-10-02 302 komplettering gjord

Läs mer

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och

Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och Riktlinje för informationssäkerhet i Skövde kommun motsvarar Informationssäkerhetspolicy enligt BITS såsom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap föreskriver. I dokumentet kommer fortsättningsvis

Läs mer

Policy och strategi för informationssäkerhet

Policy och strategi för informationssäkerhet Styrdokument Dokumenttyp: Policy och strategi Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2014-10-23, 20 Ansvarig: Kanslichefen Revideras: Vart 4:e år eller vid behov Följas upp: Vartannat år Policy

Läs mer

2009-05-04. Informationssäkerhetspolicy

2009-05-04. Informationssäkerhetspolicy 2009-05-04 Informationssäkerhetspolicy 2 1 POLICYNS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET... 3 2 ALLMÄNT OM INFORMATIONSSÄKERHET... 3 3 MÅL... 4 4 ORGANISATION, ROLLER OCH ANSVAR... 4 4.1 ÖVERGRIPANDE ANSVAR...5

Läs mer

Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetspolicy 2008-08-29 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 2 Mål för IT-sbäkerhetsarbetet... 2 2.1 Långsiktiga mål... 2 2.2 Årliga mål...

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige 2009-02-04, 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY Innehållsförteckning Sida 1.1 Informationssäkerhet 1 1.2 Skyddsområden 1 1.3 Övergripande mål 2 1.4 Årliga mål 2 1.5 Organisation

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

1 (5) Informationssäkerhetspolicy 2008-10-21. Informationssäkerhetspolicy. Ver 3.0

1 (5) Informationssäkerhetspolicy 2008-10-21. Informationssäkerhetspolicy. Ver 3.0 Informationssäkerhetspolicy 1 (5) 2008-10-21 Informationssäkerhetspolicy Ver 3.0 2 (5) 1 POLICYNS ROLL I INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET... 3 2 ALLMÄNT OM INFORMATIONSSÄKERHET... 3 3 MÅL... 4 4 ORGANISATION,

Läs mer

Riktlinjer avseende Informationssäkerheten för Götene, Lidköping och Skara kommuner

Riktlinjer avseende Informationssäkerheten för Götene, Lidköping och Skara kommuner Riktlinjer avseende Informationssäkerheten Sida 1 Riktlinjer avseende Informationssäkerheten för Götene, Lidköping och Skara kommuner Informationssäkerhet är en del i kommunernas lednings- och kvalitetsprocess

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2014-11-27 173 Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Begreppsförklaring... 3 2 Syfte... 4 3 Mål för Informationssäkerhetsarbetet...

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2006-09-07 Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2006-09-28, 140 Innehåll 1 INLEDNING...3 2 MÅL FÖR INFORMATIONSSÄKERHETSARBETET...4 2.1 LÅNGSIKTIGA MÅL...4 2.2 ÅRLIGA MÅL...4 3 ORGANISATION,

Läs mer

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun 2009-04-23 Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige 2009-04-23 57 1. Allmänt... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Begreppet informationssäkerhet

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Bromölla kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6 Antagen/Senast ändrad Gäller från Dnr Kf 2013-09-30 151 2013-10-01 2013/320 RIKTLINJER FÖR INFORMATIONSSÄKERHET Riktlinjer för informationssäkerhet

Läs mer

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17

Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Kommunens författningssamling IT-strategi ÖFS 2010:17 Fastställd av Kommunfullmäktige 2010-09-27, 113 (dnr KS 2010.85 005) Ersätter författningssamling 2001:15 Utfärdare: Monika Smidestam Kategori: Styrdokument

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy

Informationssäkerhetspolicy 2009-07-15 1 (9) Informationssäkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige den 2009-10-21, 110 Kommunstyrelseförvaltningen Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Hemsida 462 85 Vänersborg Sundsgatan

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Informationssäkerhet, Linköpings kommun

Informationssäkerhet, Linköpings kommun 1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Informationssäkerhet, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 3 4. Undersökning...

Läs mer

Göteborgs Stads program för IT

Göteborgs Stads program för IT Göteborgs Stads program för IT Detta dokument gäller för Anställda och förtroendevalda i Göteborgs Stads förvaltningar, bolag och anknutna stiftelser Fastställd 2012-xx-xx Beslutande Kommunfullmäktige

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Inledning...3 Definition av IT-säkerhet...3 Omfattning...3 Vikten av IT-säkerhet...3 Mål för IT-säkerhetsarbetet...4 Ledning och ansvar...4

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7)

Varför IT-strategi. Mål och värderingar. IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 10 1 (7) IT-STRATEGI FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2005-09-26, 55 Varför IT-strategi. Syftet med denna IT-strategi är att åstadkomma en förflyttning av fokus

Läs mer

Policy för informationssäkerhet

Policy för informationssäkerhet .. - T C Q o,.. e Policy för informationssäkerhet Landstingsdirektörens stab augusti 2015 CJiflt LANDSTINGET BLEKINGE Innehållsförteckning Inledning och bakgrund... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande...

Läs mer

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262

IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42. Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 IT-policy, Vansbro kommun Fastställd av fullmäktige den 2012-05-28, 42 Datum 2012-05-28 Ärende KS2012/262 Sida 2 av 5 SYFTE MED ANVÄNDANDET AV IT I VANSBRO KOMMUN... 4 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 MÅL FÖR ANVÄNDANDE

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm

Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Verket för förvaltningsutvecklings författningssamling ISSN 1654-0832 Utgivare: Lena Jönsson, Verva, Box 214, 101 24 Stockholm Vervas allmänna råd till föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert

Läs mer

IT-policy för Växjö kommun

IT-policy för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-02 IT-policy för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig IT-enheten Dokumentnamn IT-policy för Växjö kommun Fastställd/Upprättad Kommunfullmäktige

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun

IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun IT-vision 2008 2011 för Örnsköldsviks kommun Dokumenttyp Dokumentägare Kommunledningskontoret Dokumentnamn Program, IT-vision, handlingsplan och -utvecklingsplan Dokumentansvarig IT-chef Beslutad/Antaget

Läs mer

Regler och instruktioner för verksamheten

Regler och instruktioner för verksamheten Informationssäkerhet Regler och instruktioner för verksamheten Dokumenttyp Regler och instruktioner Dokumentägare Kommungemensam ITsamordning Dokumentnamn Regler och instruktioner för verksamheten Dokumentansvarig

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0)

Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0) Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0) Antagen av kommunfullmäktige 2014-02-24, KF 29 Informationssäkerhetspolicy IT (0:0:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd:

Läs mer

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)

Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (6) YZ 2 ANVISNINGAR FÖR IT-VERKSAMHETEN I LOMMA KOMMUN 1. SYFTE OCH STYRDOKUMENT 1.1 Syfte Syftet med Anvisningar för Lomma kommuns IT-verksamhet är att säkerställa att IT stödjer

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy. Informationssäkerhetspolicy för Vingåkers kommun 2013-2016

Informationssäkerhetspolicy. Informationssäkerhetspolicy för Vingåkers kommun 2013-2016 Informationssäkerhetspolicy Informationssäkerhetspolicy för Vingåkers kommun 013-016 Innehållsförteckning 1 Mål... Syfte... 3 Ansvarsfördelning... 4 Definition... 5 Genomförande och processägare... 3 Dokumentnamn

Läs mer

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16

Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20. E-strategi. Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 Strategi 1 (9) Datum 2014-03-20 E-strategi Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 3 3. E-strategins omfattning och avgränsningar 5 4. Inriktningsmål

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

E-program för Jönköpings kommun

E-program för Jönköpings kommun E-program för Jönköpings kommun Ks 2008:225 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder E-program för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 303 1 2 1 (7) E-program för Jönköpings kommun

Läs mer

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006

E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 E-förvaltningsmätning i Sveriges kommuner 2006 Bengt Svenson IT-strateg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 08-4527430 bengt.svenson@skl.se Sambruk 070504 1 Trender

Läs mer

I Central förvaltning Administrativ enhet

I Central förvaltning Administrativ enhet ., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun

Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun. 2. Syftet med IT i Lilla Edets kommun Datum Dnr Dpl 2009-09-10 2009/KS0203-1 005 Riktlinjer för IT i Lilla Edets kommun 1. Introduktion Det politiskt styrande dokumentet för IT-användning i Lilla Edets kommun är denna riktlinje, som fastställs

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

IT-säkerhetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21

IT-säkerhetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 IT-säkerhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 1 Det moderna samhället är starkt beroende av att elförsörjning, telekommunikationer och IT-system fungerar. Om dessa påverkas kan svåra störningar

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015

Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 Arbetsmetoden FÖRETAGSLOTSEN Handlingsplan 2011-2015 INNEHÅLL sid 2 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Övergripande mål Sid 3 4. Arbetssätt 5. Arbetsmetod Företagslotsen 5.1 Strategi Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 8 Sid

Läs mer

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen

REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra företagsklimatet yttrande till kommunstyrelsen DIARIENR 2014-02-26 SBN 2014-237 1 (5) HANDLÄGGARE Åke Andersson 08-535 364 06 Ake.andersson@huddinge.se Samhällsbyggnadsnämnden REMISSVAR: Motion väckt av Emil Högberg (S) med förslag för att förbättra

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Verksamhetsutveckling med IT som stöd

Verksamhetsutveckling med IT som stöd Verksamhetsutveckling med IT som stöd kortversion av KARLSTADS KOMMUNs it-policy 1 WWW Kommunfullmäktige har tagit beslut om Karlstads kommuns it-policy Verksamhetsutveckling med it som stöd. Den ska vara

Läs mer

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag

Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag Policy för internkontroll för Stockholms läns landsting och bolag 2 (6) Innehållsförteckning Policy för internkontroll... 1 för Stockholms

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Härjedalens Kommuns IT-strategi

Härjedalens Kommuns IT-strategi FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 105/04 2004-09-20 1 Härjedalens Kommuns IT-strategi En vägvisare för kommunal IT 2 INNEHÅLL Sid 1. BESKRIVNING 3 1.1 Syfte och omfattning 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Nätverk 1 Föreläsare Christer Haglund, Sveriges Kommuner och Landsting Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan Verksamhet Ökat erfarenhetsutbyte

Läs mer

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22

Dnr KK13/167 POLICY. Kommunikationspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 POLICY Dnr KK13/167 Kommunikationspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 2013-10-22 Dnr 2/10 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun

Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-12-10 Riktlinjer för verksamhetsutveckling med hjälp av IT (e-förvaltningsutveckling) i Norrköpings kommun KS F 2013/05330 Fastställd av kommundirektören den 10 december 2010. Denna riktlinje

Läs mer

Kommunstyrelsen sammanträder onsdagen den 18 april 2012

Kommunstyrelsen sammanträder onsdagen den 18 april 2012 KALLELSE 1(6) Kommunstyrelsen 2012-03-21 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige för kännedom Kommunstyrelsen sammanträder onsdagen den 18 april 2012 Kung Birger 1+2, Kommunhuset, kl. 14.00 Upprop Val av justerare:

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Dnr UFV 2010/424 Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet Fastställda av Universitetsdirektören 2010-03-31 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Ansvar 3 3 Underlåtelse 3 4 Definitioner 3

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Policy. Verksamhetsutveckling med IT som stöd

Policy. Verksamhetsutveckling med IT som stöd KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2010-06-10 Policy Verksamhetsutveckling med IT som stöd Version 1.0 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 32 www.karlstad.se Tel: 054-29

Läs mer

Strategiska förutsättningar

Strategiska förutsättningar ska förutsättningar De statliga myndigheterna är regeringens redskap för att realisera riksdagens och regeringens beslutade politik. Verksamhetsstyrningen av myndigheterna utgår från den av riksdagen beslutade

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSPOLICY FÖR PITEÅ KOMMUN Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

IT-strategi Laholms kommun

IT-strategi Laholms kommun IT-strategi Laholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-01-29 6. 2 (7) Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 IT- strategins målbild...3 Satsning på IT...3 Effektivt resursanvändande...4 Demokrati...4

Läs mer

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2

INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 INFORMATIONSSÄKERHET 1 INLEDNING... 2 2 MÅL FÖR IT-SÄKERHETSARBETET... 2 3 RIKTLINJER FÖR ATT UPPNÅ MÅLEN... 3 3.1 ALLMÄNT... 3 3.2 LEDNING OCH ANSVAR FÖR IT-SÄKERHET... 3 3.2.1 Systemägare... 3 3.2.2

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor

IT-strategi. Järfälla För- och grundskolor IT-strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att......barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till modern, pålitlig och säker IT varje dag....alla barn

Läs mer

IT-strategisk funktion

IT-strategisk funktion IT-strategisk funktion Upprättad: 2006-08-10 Reviderad: 2006-12-01 Fastställt av kommundirektören 2007-01-17 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING I 1. Inledning 1 2. Nuläge 1 3. Syfte och uppdrag

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

2012-12-12 Dnr 074-11-19

2012-12-12 Dnr 074-11-19 HÖGSKOLAN I BORÅS STYRDOKUMENT 2012-12-12 Dnr 074-11-19 Regler för informationssäkerhet Regler för informationssäkerhet är beslutade av enhetschefen för i enlighet med Högskolans säkerhetspolicy (dnr 288-11-101)

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Granskning av nämndernas beredningsrutiner

Granskning av nämndernas beredningsrutiner Revisionsrapport Granskning av nämndernas beredningsrutiner Marks kommun 2010-06-23 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Kontrollmål...

Läs mer

Styrande dokument inom IT-området

Styrande dokument inom IT-området SID 1 (6) Bilaga 6a Styrande dokument inom IT-området Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104 22

Läs mer

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet

Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns policy för kvalitetsarbetet Policy 2012-05-12, 73 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16

IT-säkerhetspolicy. Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Fastställd av KF 2005-02-16 IT-säkerhetspolicy Sidan 2 (9) Revisionsinformation Datum Åtgärd Ansvarig Version 2004-11-19 3.4 Ändrat första meningen PGR 2.0 förvaltningen -> verksamheten

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011. Sammanfattning 2012-05-22 32-2011-0688 Revisionsrapport Malmö Högskola 205 06 Malmö Datum Dnr 2012-05-22 32-2011-0688 Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola 2011 Riksrevisionen har som ett led

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer