Transkript

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Riskhanteringsplan för Lindesberg Samrådsunderlag Publ nr:

14 Titel Riskhanteringsplan för Lindesberg Utgivare Länsstyrelsen i Örebro län Omslagsfoto Roland Eneflod (Södra infarten, vårfloden 1977). Publ nr. Kontaktperson Version Christian Brun Samrådsunderlag

15 Sammanfattning Riskhanteringsplanen för Lindesberg är framtagen som en del i arbetet enligt EU:s översvämningsdirektiv. I Sverige genomförs direktivet enligt förordningen om översvämingsrisker (SFS 2009:956) och MSB:s föreskrifter om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). Det övergripande syftet med riskhanteringsplanen är att skapa förutsättningar för att minska riskerna med och konsekvenserna av översvämningar. Särskild vikt läggs på förebyggande arbete, kunskapshöjning samt skydd och beredskap. Lämpliga mål ska ställas upp för berörda områden och riskhanteringsplanen ska innehålla åtgärder för att uppnå dessa mål. Det första steget i arbetet med översvämningsförordningen var att Lindesberg utpekades som ett av de 18 områden i landet med betydande översvämningsrisk. Därefter har hot- och riskkartor tagits fram för översvämningar av olika omfattning; 50-årsflöde, klimatanpassat 100-årsflöde och beräknat högsta flöde. Hotkartorna visar översvämmade områden och vattendjup medan riskkartorna visar påverkade intressen inom de översvämningshotade områdena. Riskhanteringsplanen är således det tredje och avslutande steget som ska beskriva de mål och åtgärder som har identifierats utifrån kartorna. Sammanlagt 16 åtgärder och åtgärdsförslag har tagits fram i riskhanteringsplanen. Då de flesta åtgärder är av utredande karaktär kommer många att leda till ytterligare åtgärder baserat på resultaten från utredningarna. De åtgärder och åtgärdsförslag som tagits fram riktar sig till flera olika aktörer: Lindesbergs kommun, Bergslagens miljö- och byggförvaltning, Bergslagens kommunalteknik, Region Örebro län, Trafikverket, Länsstyrelsen i Örebro län och några samverkansgrupper. Riskhanteringsplanen omfattas av reglerna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap miljöbalken, vilket innebär att en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har tagits fram tillsammans med planen. Då riskhanteringsplanens åtgärder främst är av utredande art bedöms planens miljöpåverkan vara relativt liten, vilket även innebär att MKB:n blir ganska kortfattad. Riskhanteringsplanen ska vara ute på samråd i minst två månader och ska därefter vara färdig senast den 22 december 2015 för att sedan levereras till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Länsstyrelsen ansvarar för att planen genomförs och kommer årligen att följa upp arbetet. All information om arbetet enligt översvämningsförordningen finns på Länsstyrelsens webbplats 1. 1 Länsstyrelsen i Örebro län, 2015: 3

16 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Betydande översvämningsrisk i Lindesberg Karta med avgränsning Slutsatser från hot- och riskkartorna samt utdrag ur dessa som är viktiga för riskhanteringsplanen Bakgrundsinformation Ekologisk och kemisk status i vattenförekomsterna (2013) Slutsatser för det beräknade högsta flödet Påverkan på människors hälsa Påverkan på miljön Påverkan på kulturarvet Påverkan på ekonomisk verksamhet Slutsatser för 100-årsflödet Påverkan på människors hälsa Påverkan på miljön Påverkan på kulturarvet Påverkan på ekonomisk verksamhet Slutsatser för 50-årsflödet Påverkan på människors hälsa Påverkan på miljön Påverkan på kulturarvet Påverkan på ekonomisk verksamhet Mål för arbetet med riskhanteringsplanen Målstruktur Övergripande mål Resultatmål Åtgärdsmål Kunskapsmål Mål övergripande Mål för människors hälsa Mål för miljön Mål för kulturarvet Mål för ekonomisk verksamhet En redovisning av åtgärder som föreslås och hur prioriteringar genomförts Övergripande åtgärder Åtgärder för människors hälsa

17 6.3 Åtgärder för miljön Åtgärder för kulturarvet Åtgärder för ekonomisk verksamhet Prioritering av åtgärder Åtgärdskategorier En redovisning av åtgärder som vidtas enligt 5 kap MB, 6 kap MB, och lagen om att förebygga storskaliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) som har anknytningar till översvämningar Åtgärder enligt 5 kap Miljöbalken Åtgärder enligt 6 kap Miljöbalken Åtgärder enligt Sevesolagen Sammanfattning av miljöbedömningen och MKB:n som tagits fram i arbetet Sammanfattning av samråd och justeringar efter samråd Beskrivning av uppföljning av planen och MKB:n Uppföljning av hotkartor Uppföljning av riskkartor Uppföljning av riskhanteringsplanen Uppföljning av miljökonsekvensbeskrivningen Länkar till kartor Hotkartor MSB Riskkartor Länsstyrelserna Källförteckning Bilaga Miljöbedömning av riskhanteringsplanen 5

18 1. Bakgrund Efter flera stora översvämningar i Europa antog EU under 2007 ett direktiv som reglerar hanteringen av översvämningsrisker. EU:s översvämningsdirektiv (2007/60/EG) genomförs i Sverige genom förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) och MSB:s föreskrifter om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig myndighet och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet sker i cykler på sex år, där varje cykel är uppdelad i tre steg (figur 1): 1. Steg 1 utfördes under av MSB och innebar en landsomfattande bedömning av översvämningsrisker. Utifrån denna bedömning har 18 geografiska områden identifierats där betydande översvämningsrisk föreligger (MSB, 2011). Två av dessa områden ligger i Örebro län, Lindesberg och Örebro. 2. Steg 2 slutfördes i december 2013 och innebar att två typer av kartor utarbetades för de områden där det föreligger betydande översvämningsrisk. Hotkartor över de översvämningshotade områdena samt riskkartor med översvämningsrisker inom de hotade områdena. Hotkartorna togs fram utifrån MSB:s översvämningskartering av Arbogaån (MSb, 2013). Länkar till kartorna finns i avsnitt Steg 3 startade i början av 2014 och innebär att riskhanteringsplaner för de utpekade orterna tas fram. Ansvarig länsstyrelse är den inom vars län respektive område med betydande översvämningsrisk ligger. Det innebär alltså att Länsstyrelsen i Örebro ansvarar för framtagandet av riskhanteringsplaner för Lindesberg och Örebro. Riskhanteringsplanerna ska färdigställas i december Figur 1. Förordningen om översvämningsrisker genomförs i cykler om sex år, där varje cykel är uppdelad i tre steg. Varje steg avslutas med en rapportering till EU-kommissionen. (MSB, 2012) 6

19 Riskhanteringsplanen är således det avslutande steget i den första cykeln av genomförandet av EUs översvämningsdirektiv. En riskhanteringsplan ska väga samman de olika aspekterna av hur en allvarlig översvämning hanteras. Genom att dra slutsatser utifrån hot- och riskkartorna identifieras behov av utredningar och åtgärder. Det övergripande syftet med riskhanteringsplanen är att skapa förutsättningar för att minska riskerna med och konsekvenserna av översvämningar. Särskild vikt läggs på förebyggande arbete, kunskapshöjning samt skydd och beredskap. Lämpliga mål ska ställas upp för de berörda områdena och riskhanteringsplanen ska innehålla åtgärder för att uppnå dessa mål. 7

20 2. Betydande översvämningsrisk i Lindesberg I steg 1 i översvämningsförordningen identifierades Lindesberg som ett av landets 18 områden med betydande översvämningsrisk. Urvalet baserades bland annat på hur många som är bosatta och hur många som arbetar inom översvämningshotade områden. Man tog även hänsyn till hur de fyra fokusområdena påverkas av en översvämning, samt om området drabbats av någon översvämning. Inom det område i Lindesberg som berörs vid en översvämning i nivå med det beräknade högsta flödet bor 752 personer (2011). Dessutom berörs 66 arbetsställen och 532 personer har sina arbetsplatser inom området. Exempelvis kan ett naturreservat, teknisk infrastruktur, fornminnen och miljöfarlig verksamhet översvämmas. I Lindesberg har det tidigare inträffat flera översvämningar med omfattande konsekvenser. Figur 2. Översvämning i Lindesberg våren 1977, södra infarten med Gamla Sundsbron i förgrunden. Foto: Roland Eneflod. 8

21 3. Karta med avgränsning Slutgiltig avgränsning av Lindesbergs-området görs när riskhanteringsplanen ska färdigställas i slutet på 2015 eftersom den styrs av planens åtgärder. Som utgångspunkt används den avgränsning som gjordes för framtagandet av hotkartorna, men det kan bli aktuellt att utöka området upp- och/eller nedströms om åtgärder (eller intressen) utanför avgränsningen inkluderas. Vissa justeringar kommer att göras åt sydost eftersom Lindesbergs avloppsreningsverk ligger strax nedströms avgränsningen och delar av reningsverkets område påverkas redan av ett 100-årsflöde. Det är eventuellt även aktuellt att utöka området norrut eftersom både riksväg 68 (ej riksintresse) och järnväg påverkas av 100-årsflöde och BHF ca 1 km norr om avgränsningen (figur 3). Figur 3. Karta med geografisk avgränsning av riskhanteringsplanens område (svart heldragen linje är hotkartornas ursprungliga avgränsning och streckad linje är preliminär ny avgränsning). 9

22 4. Slutsatser från hot- och riskkartorna samt utdrag ur dessa som är viktiga för riskhanteringsplanen De hotkartor som MSB tog fram i översvämningsförordningens steg 2A visar vilka områden som skulle påverkas vid en översvämning med en viss omfattning eller återkomsttid. Där finns även vattendjup och flödeshastighet över de översvämmade områdena. På de riskkartor som tagits fram av Länsstyrelsen i förordningens steg 2B visas förutom översvämningens utbredning även olika riskobjekt eller intressen som skulle påverkas av översvämningen. Dessa är t.ex. befolkning, byggnader med samhällsfunktion, miljöfarliga verksamheter, skyddade områden, infrastruktur och kulturarvsobjekt. Hot- och riskkartorna för Lindesbergs-området är baserade på översvämningskarteringar för tre olika flödesnivåer: Översvämning med hög sannolikhet, 50-årsflöde. Översvämning med medelhög sannolikhet, 100-årsflöde, som är klimatanpassat för år Översvämning med låg sannolikhet, beräknat högsta flöde (BHF), vilket är statistiskt beräknat och motsvarar ungefär ett årsflöde. Som mått på översvämningsrisken används alltså begreppet återkomsttid, vilket innebär den genomsnittliga tiden mellan två översvämningar av samma omfattning. Begreppet kan dock vara lite missvisande eftersom det anger sannolikheten för ett enda år och inte den sammanlagda sannolikheten för en period av flera år. Den sammanlagda sannolikheten för att ett flöde med en viss återkomsttid ska överskridas under en längre tidsperiod visas i tabell 1. Ett flöde med en återkomsttid på 100 år har till exempel 63 % sannolikhet att inträffa under en 100-årsperiod medan ett flöde med återkomsttiden år har 1 % sannolikhet att inträffa under en 100-årsperiod. Tabell 1. Sannolikhet för ett visst flöde uttryckt i % under en period av år (MSB, 2013). Flöde Period av år 10 år 50 år 100 år 200 år 500 år år 20-årsflöde årsflöde årsflöde årsflöde årsflöde årsflöde 0,1 0, ,5 4.1 Bakgrundsinformation Ekologisk och kemisk status i vattenförekomsterna (2013) Arbogaån mellan Råsvalen och Stora Lindessjön: Ekologisk vattenstatus: God. Kemisk vattenstatus: Uppnår ej god. Miljöproblem är främst miljögifter (metaller) och fysik påverkan. Stora Lindessjön: Ekologisk vattenstatus: Otillfredsställande. Kemisk vattenstatus: Uppnår ej god. Miljöproblem är främst miljögifter (metaller), fysisk påverkan och övergödning. Dalkarlshytteån (Arbogaån) mellan Stora Lindessjön och Björkasjön: Ekologisk vattenstatus: Måttlig. Kemisk vattenstatus: Uppnår ej god. Miljöproblem är främst miljögifter (metaller) och fysisk påverkan. 10

23 Lindesbergsåsen, Lindeområdet: Kemisk status grundvatten: God. Miljöproblem är främst miljögifter (bekämpningsmedel). 4.2 Slutsatser för det beräknade högsta flödet Påverkan på människors hälsa Vid en översvämning med omfattningen ett beräknat högsta flöde (BHF) påverkas 375 personer (nattbefolkning). 19 byggnader med samhällsfunktion översvämmas liksom 172 byggnader med huvudändamål bostad/industri. Två distributionsbyggnader och två skolor påverkas. Lindesbergs avloppsreningsverk översvämmas delvis. Lasarettet klarar sig men den enda vårdcentralen i tätorten påverkas (figur 4 och 5). Två andra vårdcentraler finns inom Lindesbergs kommun, men det är km till Storå respektive Frövi. Figur 4. Ett urval av intressen i norra Lindesberg som påverkas av BHF. Lindesbergsåsen som är skyddad enligt Vattenförvaltningsförordningen (VFF) är ej utmarkerad. Delar av infrastrukturen påverkas och sammanlagt översvämmas 9 km vägar och järnvägar. Utanför den ursprungliga avgränsningen översvämmas ytterligare ca 1 km järnväg och några kilometer mindre väg. Även ett flertal broar överströmmas. Framkomligheten på vägarna kommer alltså att påverkas vilket kan innebära problem för t.ex. räddningstjänst, ambulans och polis att nå behövda. Det är alltså stor risk för att samhällets förmåga att upprätthålla administration, sjukvård och annan samhällsservice som är viktigt för männsikors hälsa kommer att minska. 11

24 Figur 5. Intressen i Lindesbergs centrum som påverkas av BHF. Vattenskyddsområdet Rya och Lindesbergsåsen som är skyddad enligt VFF är ej utmarkerad Påverkan på miljön En B-anläggning 2 påverkas delvis av BHF, Lindesbergs avloppsreningsverk, vilken ligger strax öster om den ursprungliga avgränsningen (figur 6). Risk finns därmed att orenat avloppsvatten sprids till Dalkarlshytteån. I övrigt finns inga miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden enligt MSB:s riktlinjer inom översvämningsområdet. Det finns dock några oklassade objekt (deponier och verkstadsindustri i drift) och riskklass 2-objekt enligt MIFO 3 som skulle kunna innebära en risk för föroreningsspridning vid en översvämning. Detta kan således påverka den kemiska statusen i vatten negativt. Risk för att föroreningar sprids från miljöfarlig verksamhet liksom utspädningseffekter är något som behöver utredas ytterligare. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas. 2 En B-anläggning är en miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt Miljöbalkens 9:e kapitel och miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan om miljöfarlig verksamhet görs till generalläkaren, länsstyrelsen eller kommunen. Ansökan om tillstånd (för en A-anläggning) görs till Mark- och miljödomstolen. 3 Metodik för Inventering av Förorenade Områden (Naturvårdsverkets rapport nr. 4918). Riskklassningen sker i en skala från 1-4 där 1 innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön och 4 innebär liten risk för människors hälsa och miljön. 12

25 Figur 6. Ett urval av intressen i östra Lindesberg som påverkas av BHF. Lindesbergs avloppsreningsverk samt påverkat industriområde vid Dalkarlshytteån. Lindesbergsåsen som är skyddad enligt VFF är ej utmarkerad. De två naturreservaten Näset och Tempelbacken påverkas (figur 7). Näset översvämmas till stor del, men en viktig del av reservatet är strandängar som regelbundet översvämmas. Vid Tempelbacken översvämmas endast en liten del av reservatet och påverkan bedöms inte bli så stor. Generellt kan översvämningar som inte innehåller förorenat vatten vara positiva för naturreservaten och den biologiska mångfalden. Utöver naturreservaten påverkas även en dricksvattenförekomst enligt vattenförvaltningsförordningen (VFF) 4 och vattenskyddsområdet Lindesberg-Rya av BHF (tabell 2). Tabell 2. Skyddade områden inom Lindesbergs-området som berörs vid olika flöden Namn Beskrivning Berörs vid flöde Näset Naturreservat BHF, 100-årsflöde, 50-årsflöde Tempelbacken Naturreservat BHF Lindesbergsåsen, Skyddade områden dricksvatten BHF, 100-årsflöde, 50-årsflöde Lindeområdet (VFF) Rya Vattenskyddsområde BHF, 100-årsflöde, 50-årsflöde De översvämmade områdena i Lindesbergs tätort kan föra med sig oljeföroreningar och andra miljögifter ut i Stora och Lilla Lindessjön. Sjöfåglar är speciellt utsatta vid oljeutsläpp i vatten. Kommer olja i kontakt med fåglarnas fjäderdräkt förstörs dess isolerande förmåga. Vintertid krävs 4 Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen, VFF). 13

26 endast små oljemängder för att fåglar ska dö. Fåglar kan även dö av förgiftning när de putsar sina förorenade fjäderdräkter Påverkan på kulturarvet Varierande vattennivåer är naturliga och en stor del av den äldre bebyggelsen och fornlämningar ligger på de höjder och platser som har ansetts säkra för högre vattenstånd. Dock finns det fornlämningar och byggnader med koppling till vatten som då naturligtvis blir mer utsatta när vattnet stiger. Det sena 1800-talet och framförallt 1900-talets utvidgade stadsmiljöer med bebyggelse och grönområden tar annan mark i anspråk och påverkas därmed även i högre grad av översvämningar. Lindesbergs småstadsmiljö är riksintresse för kulturmiljövården. Staden ligger nära vatten och har en hög andel träbebyggelse. Större delen av bebyggelsen ligger på högre nivåer men de delar som ligger närmast vattnet är känsliga och kan komma att skadas i och med ett högre vattenstånd (figur 5). Gamla Sundsbron är byggnadsminne och en av de första betongbroarna (figur 5 och 7). Betong är tåligt och står emot översvämningar relativt bra. Inom Lindesbergs-området finns även 3 fasta fornlämningar som påverkas av BHF. Fornlämningar påverkas främst av vattnets eroderande egenskaper som kan dra med sig stora mängder av jordmassor. Även förorenat vatten kan genom försurning påverka kulturlagrens bevarandeegenskaper. Återkommande vattenpåverkan medför en ökad risk för ökade skador Påverkan på ekonomisk verksamhet Figur 7. Ett urval av intressen i söder om Lindesbergs centrum som påverkas av BHF. Vattenskyddsområdet Rya och Lindesbergsåsen som är skyddad enligt VFF är ej utmarkerad. 14

27 En översvämning till BHF skulle påverka fastighetsägare och orsaka ekonomisk skada då 191 byggnader översvämmas. Översvämningen påverkar även 193 personer (dagbefolkning) och 17 arbetsställen. Infrastrukturen påverkas vid BHF och sammanlagt översvämmas 9 km vägar och järnvägar. Riksväg 50 påverkas sydväst om Lindessjön vid Stackerud/Dalskogen, totalt 250 m översvämmas. Järnvägen översvämmas 1500 m söder om Lindesberg (figur 7). Utöver detta finns ca 1 km norr om den ursprungliga avgränsningen ett område där järnvägen översvämmas i 1000 m, samt även riksväg 68 (ej riksintresseväg) i totalt 700 m (figur 3). Även ett flertal broar överströmmas. Lindesbergs avloppsreningsverk översvämmas delvis och 2 distributionsbyggnader översvämmas. Två hektar industrimark översvämmas vid BHF. Området ligger vid Dalkarlshytteån precis före kraftverket och tre av verkstadsindustrins byggnader drabbas (figur 6). En översvämning kan resultera i produktionsstopp och skador på byggnader och inredning vilket kan medföra stora kostnader för företagen. Översvämning av jordbruksmark orsakar skördebortfall. Den översvämmade åkerarealen är 53 ha, vilket utgör endast 0,3 % av kommunens totala åkerareal. Kortvariga översvämningar av skogsmark beräknas inte ge några nämnvärda skador på skogen. Längre eller återkommande perioder av översvämningar kan påverka skogstillväxten eller kan även leda till att skogen dör. Den översvämmade skogsmarken inom riskkarteområdet är 62 ha, vilket utgör endast 0,06 % av kommunens totala skogsareal. 15

28 4.3 Slutsatser för 100-årsflödet Påverkan på människors hälsa Figur 8. Intressen i norra Lindesberg som påverkas av 100-årsflödet. Lindesbergsåsen som är skyddad enligt VFF är ej utmarkerad. Vid en översvämning med omfattningen ett 100-årsflöde påverkas 3 personer. 1 byggnad med samhällsfunktion översvämmas liksom 57 byggnader med huvudändamål bostad/industri. Vårdcentralen i tätorten touchas precis av översvämningen (figur 8 och 9). Delar av infrastrukturen påverkas och sammanlagt översvämmas 1,6 km vägar (främst mindre vägar). Utanför den ursprungliga avgränsningen översvämmas ytterligare ca 300 m järnväg och några kilometer mindre väg. Framkomligheten på vägarna kommer alltså att påverkas vilket kan innebära problem för t.ex. räddningstjänst, ambulans och polis att nå behövda. Det är alltså risk för att samhällets förmåga att upprätthålla administration, sjukvård och annan samhällsservice kommer att minska. 16

29 Figur 9. Intressen i Lindesbergs centrum som påverkas av 100-årsflödet. Vattenskyddsområdet Rya och Lindesbergsåsen som är skyddad enligt VFF är ej utmarkerad Påverkan på miljön En B-anläggning påverkas delvis av 100-årsflödet, Lindesbergs avloppsreningsverk, vilken ligger strax väster om den ursprungliga avgränsningen. Risk finns därmed att orenat avloppsvatten sprids till Dalkarlshytteån. I övrigt finns inga miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden enligt MSB:s riktlinjer inom översvämningsområdet. Det finns dock några oklassade objekt (deponier och verkstadsindustri i drift) och riskklass 2-objekt som skulle kunna innebära en risk för föroreningsspridning vid en översvämning. Detta kan således påverka den kemiska statusen i vatten negativt. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas. Naturreservatet Näset översvämmas till stor del, men en viktig del av reservatet är strandängar som regelbundet översvämmas. Generellt kan översvämningar som inte innehåller förorenat vatten vara positiva för naturreservat och den biologiska mångfalden. Utöver naturreservatet påverkas även en dricksvattenförekomst enligt VFF och vattenskyddsområdet Lindesberg-Rya (tabell 2) Påverkan på kulturarvet Varierande vattennivåer är naturliga och en stor del av den äldre bebyggelsen och fornlämningar ligger på de höjder och platser som har ansetts säkra för högre vattenstånd. Dock finns det fornlämningar och byggnader med koppling till vatten som då naturligtvis blir mer utsatta när vattnet stiger. Det sena 1800-talet och framförallt 1900-talets utvidgade stadsmiljöer med bebyggelse och grönområden tar annan mark i anspråk och påverkas därmed även i högre grad av översvämningar. 17

30 Lindesbergs småstadsmiljö är riksintresse för kulturmiljövården. Staden ligger nära vatten och har en hög andel träbebyggelse. Större delen av bebyggelsen ligger på högre nivåer men de delar som ligger närmast vattnet är känsliga och kan komma att skadas i och med ett högre vattenstånd (figur 9). Gamla Sundsbron är byggnadsminne och en av de första betongbroarna (figur 9). Betong är tåligt och står emot översvämningar relativt bra. Inom Lindesbergs-området finns även 2 fasta fornlämningar som påverkas av 100-årsflödet. Fornlämningar påverkas främst av vattnets eroderande egenskaper som kan dra med sig stora mängder av jordmassor. Även förorenat vatten kan genom försurning påverka kulturlagrens bevarandeegenskaper. Återkommande vattenpåverkan medför en ökad risk för ökade skador Påverkan på ekonomisk verksamhet En översvämning med omfattningen ett 100-årsflöde skulle påverka fastighetsägare och orsaka ekonomisk skada då 58 byggnader översvämmas. Översvämningen påverkar ej dagbefolkning eller arbetsställen. Delar av infrastrukturen påverkas och sammanlagt översvämmas 1,6 km vägar (främst mindre vägar). Järnvägen översvämmas en kort sträcka ca 1km söder om järnvägsbron över Dalkarlshytteån. Totalt är det en sträcka på ca 1,2 km som ligger helt i kant med översvämningsområdet. Utöver detta finns ca 1 km norr om den ursprungliga avgränsningen ett område där järnvägen översvämmas i ca 300 m, samt även riksväg 68 (ej riksintresseväg) i ca 350 m. 0,1 ha industrimark översvämmas. Det lilla området ligger vid Dalkarlshytteån precis före kraftverket och en av verkstadsindustrins byggnader drabbas. En översvämning kan resultera i produktionsstopp och skador på byggnader och inredning vilket kan medföra stora kostnader för företaget. Översvämning av jordbruksmark orsakar skördebortfall. Den översvämmade åkerarealen är 7 ha, vilket utgör endast 0,04 % av kommunens totala åkerareal. Kortvariga översvämningar av skogsmark beräknas inte ge några nämnvärda skador på skogen. Längre eller återkommande perioder av översvämningar kan påverka skogstillväxten eller kan även leda till att skogen dör. Den översvämmade skogsmarken är 17 ha, vilket utgör endast 0,02 % av kommunens totala skogsareal. 4.4 Slutsatser för 50-årsflödet Påverkan på människors hälsa Vid en översvämning med omfattningen ett 50-årsflöde påverkas 3 personer. 46 byggnader med huvudändamål bostad/industri översvämmas, ingen byggnad med samhällsfunktion. Delar av infrastrukturen påverkas och sammanlagt översvämmas 1,5 km vägar (främst mindre vägar). Framkomligheten på vägarna utmed strandkanten kommer att påverkas. Det finns en liten risk för att samhällets förmåga att upprätthålla administration, sjukvård och annan samhällsservice kommer att minska vid en översvämning Påverkan på miljön Inga miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden enligt MSB:s riktlinjer finns inom översvämningsutbredningen för 50-årsflödet. (50-årsflödet kan dock påverka mindre delar av B- anläggningen Lindesbergs avloppsreningsverk, men eftersom översvämningskartering av detta flöde 18

31 saknas utanför den ursprungliga avgränsningen är detta ej klarlagt.) Det finns dock några oklassade objekt (deponier och verkstadsindustri i drift) och eventuellt även riskklass 2-objekt som skulle kunna innebära en risk för föroreningsspridning vid en översvämning. Detta kan således påverka den kemiska statusen i vatten negativt. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas. Naturreservatet Näset översvämmas till stor del, men en viktig del av reservatet är strandängar som regelbundet översvämmas. Generellt kan översvämningar som inte innehåller förorenat vatten vara positiva för naturreservat och den biologiska mångfalden. Utöver naturreservatet påverkas även en dricksvattenförekomst enligt VFF och vattenskyddsområdet Lindesberg-Rya (tabell 2) Påverkan på kulturarvet Varierande vattennivåer är naturliga och en stor del av den äldre bebyggelsen och fornlämningar ligger på de höjder och platser som har ansetts säkra för högre vattenstånd. Dock finns det fornlämningar och byggnader med koppling till vatten som då naturligtvis blir mer utsatta när vattnet stiger. Det sena 1800-talet och framförallt 1900-talets utvidgade stadsmiljöer med bebyggelse och grönområden tar annan mark i anspråk och påverkas därmed även i högre grad av översvämningar. Lindesbergs småstadsmiljö är riksintresse för kulturmiljövården. Staden ligger nära vatten och har en hög andel träbebyggelse. Större delen av bebyggelsen ligger på högre nivåer men de delar som ligger närmast vattnet är känsliga och kan komma att skadas i och med ett högre vattenstånd. Gamla Sundsbron är byggnadsminne och en av de första betongbroarna. Betong är tåligt och står emot översvämningar relativt bra. Inom Lindesbergs-området finns även 2 fasta fornlämningar som påverkas av 50-årsflödet. Fornlämningar påverkas främst av vattnets eroderande egenskaper som kan dra med sig stora mängder av jordmassor. Även förorenat vatten kan genom försurning påverka kulturlagrens bevarandeegenskaper. Återkommande vattenpåverkan medför en ökad risk för ökade skador Påverkan på ekonomisk verksamhet En översvämning med omfattningen ett 50-årsflöde skulle påverka fastighetsägare och orsaka ekonomisk skada då 46 byggnader översvämmas. Översvämningen påverkar ej dagbefolkning eller arbetsställen. Delar av infrastrukturen påverkas och sammanlagt översvämmas 1,5 km vägar (främst mindre vägar). Järnvägen översvämmas ej men en sträcka på ca 1,2 km ligger helt i kant med översvämningsområdet (kring Dalkarlshytteån och söderut). 0,1 ha industrimark översvämmas. Det lilla området ligger vid Dalkarlshytteån precis före kraftverket och en av verkstadsindustrins byggnader drabbas. En översvämning kan resultera i produktionsstopp och skador på byggnader och inredning vilket kan medföra stora kostnader för företaget. Översvämning av jordbruksmark orsakar skördebortfall. Den översvämmade åkerarealen är 7 ha, vilket utgör endast 0,04 % av kommunens totala åkerareal. Kortvariga översvämningar av skogsmark beräknas inte ge några nämnvärda skador på skogen. Längre eller återkommande perioder av översvämningar kan påverka skogstillväxten eller kan även leda till att skogen dör. Den översvämmade skogsmarken är 16 ha, vilket utgör endast 0,01 % av kommunens totala skogsareal. 19

32 5. Mål för arbetet med riskhanteringsplanen 5.1 Målstruktur Övergripande mål Målen i riskhanteringsplanen bygger på MSB:s vision: Ett säkert samhälle vid en omfattande översvämning. MSB har även tagit fram förslag på vägledande och övergripande mål för fyra fokusområden: Människors hälsa ska inte påverkas väsentligt av en översvämning. Miljön och naturvärden inom skyddade områden ska inte förorenas vid en översvämning. Kulturarvet ska skyddas så att värdefulla lämningar och kunskap inte förloras vid en översvämning. Ekonomisk verksamhet som bidrar till samhällets funktion ska inte utsättas för långvariga avbrott i verksamheten vid en översvämning. Länsstyrelserna i Norra Östersjöns vattendistrikt har valt att utgå från dessa övergripande mål vid framtagandet av de mer precisa resultatmålen. Länsstyrelserna ser fördelar med att använda samma målstruktur och övergripande mål inom vattendistriktet för att undvika motstridigheter inom samma avrinningsområde Resultatmål Resultatmålen är vägledande för arbetet med att identifiera behov av åtgärder. De är även ett stöd i att identifiera vilka funktioner som ska upprätthållas vid en omfattande översvämning för att undvika betydande påverkan på människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet. Resultatmålen ska ange en önskad nivå på förmågan att hantera en översvämning och en precisering av vilken påverkan på samhället som kan accepteras Åtgärdsmål Åtgärdsmål har tagits fram för att förenkla identifiering och prioritering av åtgärder. De visar på vilka funktioner i samhället som behöver förstärkas för att uppnå resultatmålen Kunskapsmål Kunskapsmål behövs för att förtydliga vilka frågor som behöver studeras ytterligare. Det kan dels handla om att vi inte vet om resultatmålen uppnås redan, men det kan även behövas mer kunskap för att kunna prioritera mellan olika möjliga åtgärder. Kunskapsmålen bör vara uppfyllda under nästa sexårscykel (senast 2021) enligt MSB:s vägledning (MSB, 2014). 20

33 5.2 Mål övergripande Resultatmål Översvämningar med låg sannolikhet (BHF) Allmänheten är informerad om översvämningsriskerna samt om hur de kan skydda sig mot en översvämning. Invallningar och andra översvämningsskydd ska finnas tillgängliga vid vissa prioriterade verksamheter och hos räddningstjänsten. Dessa ska prioriteras enligt: Hälsa, miljö, ekonomi, kulturarv. Kommunikation och samarbete mellan berörda myndigheter och aktörer är tydlig. Det finns en beredskap för att tidigt få indikationer på höga flödessituationer i vattendragen, samt att tidigt varna allmänheten om sådana situationer. Resultatmål Översvämningar med medelhög sannolikhet (100-årsflöde) Resultatmål Översvämningar med hög sannolikhet (50-årsflöde) Åtgärdsmål Rutiner för kommunikation och samarbete finns i beredskapsplaner hos berörda myndigheter och aktörer. Kunskapsmål Senast år 2016 ska det finnas kunskap om tillgängliga översvämningsskydd hos aktuella aktörer. (I en lättillgänglig förteckning ska prioriteringen finnas där man kan se vilka områden eller verksamheter de ska skydda. Här ska även finnas information om ytterligare regionala och nationella resurser.) 21

34 5.3 Mål för människors hälsa Resultatmål Översvämningar med låg sannolikhet (BHF) Inga prioriterade* byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av en översvämning, oavsett återkomsttid. Ingen infrastruktur med riksintresse ska påverkas av en översvämning, oavsett återkomsttid. Resultatmål Översvämningar med medelhög sannolikhet (100-årsflöde) Inga dricksvattenresurser ska påverkas vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Inga byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Ingen samhällsviktig infrastruktur ska påverkas av en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Resultatmål Översvämningar med hög sannolikhet (50-årsflöde) Åtgärdsmål Kunskapsmål Konsekvenser av översvämningar på dricksvattenresurser utreds genom en regional vattenförsörjningsplan 2016 och en kommunal vattenplan senast år Konsekvenserna av översvämningar på aktuella samhällsviktiga verksamheter är utredda senast Översvämningar oavsett återkomsttid beaktas alltid vid planering av nya större infrastrukturprojekt (vägar, järnvägar). Högst 300 personers bostäder ska beröras av en översvämning enligt BHF. Inga bostäder ska beröras av en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Inga bostäder ska behöva evakueras vid en översvämning med en återkomsttid på 50 år eller oftare. Översvämningar oavsett återkomsttid beaktas alltid vid planläggning av nya bostadsområden. *=Prioriterade byggnader med samhällsfunktion är t.ex. vårdcentraler, skolor och distributionsbyggnader. 22

35 5.4 Mål för miljön Resultatmål Översvämningar med låg sannolikhet (BHF) Översvämningar förhindrar inte att god status i vatten kan uppnås. Inga miljöfarliga verksamheter (A-, B-, IPPC- och Sevesoanläggningar) eller förorenade områden (riskklass 1) ska påverkas av en översvämning, oavsett återkomsttid. Inga skyddade områden (naturreservat, natura 2000-område, vattenskyddsområde, skyddat område för dricksvatten) ska skadas av en översvämning, oavsett återkomsttid. Resultatmål Översvämningar med medelhög sannolikhet (100-årsflöde) Resultatmål Översvämningar med hög sannolikhet (50-årsflöde) Åtgärdsmål Kunskapsmål Påverkan från förorenade områden och miljöfarliga verksamheter utöver de som ingår i MSB:s riktlinjer är utredd senast år Påverkan från förorenade områden och miljöfarliga verksamheter utöver de som ingår i MSB:s riktlinjer är utredd senast år Mål för kulturarvet Resultatmål Översvämningar med låg sannolikhet (BHF) Inga områden som klassas som riksintresse för kulturmiljövården ska ta stora permanenta skador av en översvämning, oavsett återkomsttid. Resultatmål Översvämningar med medelhög sannolikhet (100-årsflöde) Resultatmål Översvämningar med hög sannolikhet (50-årsflöde) Åtgärdsmål Kunskapsmål Senast år 2016 ska det finnas kunskap om vilka kulturarvsobjekt som hotas av översvämningar. Senast 2017 ska det finnas kunskap om olika kulturmiljöers sårbarhet för översvämningar. 23

36 Inga fasta fornlämningar ska ta stor permanent skada av en översvämning, oavsett återkomsttid. Senast år 2016 ska det finnas kunskap om vilka kulturarvsobjekt som hotas av översvämningar. Senast 2017 ska det finnas kunskap om olika kulturmiljöers sårbarhet för översvämningar. 5.6 Mål för ekonomisk verksamhet Resultatmål Översvämningar med låg sannolikhet (BHF) Ingen infrastruktur med riksintresse ska påverkas av en översvämning, oavsett återkomsttid. Inga industrier- /arbetsställen ska utsättas för ett långvarigt avbrott i verksamheten pga en översvämning, oavsett återkomsttid. Inga prioriterade* byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av en översvämning, oavsett återkomsttid. Resultatmål Översvämningar med medelhög sannolikhet (100-årsflöde) Ingen samhällsviktig infrastruktur ska påverkas av en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Inga byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. Resultatmål Översvämningar med hög sannolikhet (50-årsflöde) Åtgärdsmål *=Prioriterade byggnader med samhällsfunktion är t.ex. vårdcentraler, skolor och distributionsbyggnader. Kunskapsmål 24

37 6. En redovisning av åtgärder som föreslås och hur prioriteringar genomförts 6.1 Övergripande åtgärder Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Genomförande Inventera tillgång till Skyddsåtgärd M35 T-sam, Riskhantering i 2016? översvämningsskydd. Örebro län? Ta fram/uppdatera beredskapsplaner för översvämning. Beredskapsåtgärd M42 Länsstyrelsen, kommun/räddningstjän st 2017? Analysera hur resultaten i rapporten Översvämningar i Arbogaån. Betydelsen av magasinering i de största sjöarna (Länsstyrelsen i Örebro, 2015) kan användas för att minska översvämningsrisken i Lindesbergs-området. Informera allmänheten om översvämningsrisk, ansvar, m.m. Förebyggande åtgärd M24 Beredskapsåtgärd M43 Länsstyrelsen 2016 Länsstyrelsen Åtgärder för människors hälsa Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Genomförande Bevaka problematiken med översvämningar i planärenden och ställa krav enligt PBL (bl.a. enligt riktlinjerna i FÖP för Lindesbergs stad). Förebyggande åtgärd M21 BMB, Länsstyrelsen Pågående Ta fram en kommunal vattenplan. Ta fram en regional vattenförsörjningsplan. Utreda behov av och eventuellt tillgång till tillfälliga översvämningsskydd för Lindesbergs vårdcentrals tillfälliga paviljong inom den västra delen av kv Bägaren. Flytt av vårdcentral inom kv Bägaren till ny vårdcentral inom kv Bulten. Utreda konsekvenserna av översvämningar för samhällsviktiga verksamheter. Förebyggande åtgärd M24 Förebyggande åtgärd M24 Förebyggande åtgärd M24 Förebyggande åtgärd M22 Förebyggade åtgäd M24 Lindesbergs kommun, BMB, Bergslagens kommunalteknik (BKT) ? Länsstyrelsen Region Örebro län 2016? Region Örebro län, BMB BMB, BKT, Länsstyrelsen ? 25

38 6.3 Åtgärder för miljön Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Genomförande Ta fram en mer detaljerad studie av förorenade områden och miljöfarliga verksamheter som kan påverkas av översvämningar. Förebyggande åtgärd M24 Länsstyrelsen 2016? Utreda Lindesbergs Avloppsreningsverks sårbarhet för översvämningar. Förebyggande åtgärd M24 Bergslagens kommunalteknik 2016? 6.4 Åtgärder för kulturarvet Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Genomförande Ta fram en utredning av vilka kulturarvsobjekt som hotas av översvämning. Förebyggande åtgärd M24 Länsstyrelsen 2016? Ta fram en utredning av olika kulturmiljöers sårbarhet för översvämningar. Förebyggande åtgärd M24 Länsstyrelsen 2017? 6.5 Åtgärder för ekonomisk verksamhet Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Genomförande Utreda åtgärdsalternativ vid riksväg 50 sydväst om Lindesberg. Förebyggande åtgärd M24 Trafikverket, Lindesbergs kommun 2017? Utreda åtgärdsalternativ för järnvägen söderut från Lindesbergs centrum samt vid Sörängarna norr om Lindesberg. Utreda konsekvenserna av översvämningar för samhällsviktiga verksamheter. (Samma som för människors hälsa.) Förebyggande åtgärd M24 Förebyggade åtgäd M24 Trafikverket, Lindesbergs kommun BMB, BKT, Länsstyrelsen 2017? 2018? 6.6 Prioritering av åtgärder Prioritering av åtgärder kommer att genomföras utifrån åtgärdernas bedömda måluppfyllelse samt de ansvariga aktörernas planering och möjligheter. Eftersom det i denna samrådsversion av riskhanteringsplanen både finns beslutade åtgärder och förslag på åtgärder har Länsstyrelsen i detta skede inte gjort någon prioritering. 26

39 6.7 Åtgärdskategorier Tabell 3. Beskrivning av de åtgärdskategorier som används i riskhanteringsplanen (MSB, 2014). Beskrivning Förebyggande Separerar översvämningsrisken och det hotade värdet, åtgärder exempelvis flytt av hotad verksamhet. M21 Åtgärd för att undvika översvämningshotat område. Åtgärd vidtas för att förhindra placering av nya eller kompletterande verksamheter och bebyggelse i översvämningshotade områden, t.ex. fysisk planering, politiska beslut eller annan relevant reglering. M22 Borttagning eller flytt av byggnad eller verksamhet. Åtgärder för att avlägsna verksamheter från översvämningshotade områden eller byggnader. Kan vara att flytta verksamheter till områden med lägre sannolikhet för översvämningar och/eller lägre risknivå. M24 Förebyggande åtgärd övrigt. Annan åtgärd för att förbättra förebyggande av översvämningsrisker. Kan inkludera framtagande av beslutsstöd och studier, t.ex. modellering av översvämningsrisker, framtagande av beslutsunderlag, fördjupade sårbarhetsanalyser, framtagande av underhållsprogram för system och verksamheter etc. Skyddsåtgärder Vidtar skyddsåtgärder för att reducera översvämningshot, sårbarhet eller konsekvens. M35 Skydd övrigt. Annan åtgärd för att förbättra skyddet mot översvämningar, vilket kan omfatta program för översvämningsskydd via underhåll eller politiska inriktningsbeslut. Beredskapsåtgärder Förberedelser för en översvämningshändelse i form av tidig varning, planer, övningar, utbildningar. M42 Räddningstjänst och beredskapsplanering. Åtgärd för att upprätta eller förbättra beredskapen för en översvämning, institutionell planering, planering och förberedelse för räddningsinsatser. M43 Allmänhetens medvetenhet och beredskap. Åtgärd för att upprätta eller förstärka allmänhetens medvetenhet och beredskap för översvämningar. 27

40 7. En redovisning av åtgärder som vidtas enligt 5 kap MB, 6 kap MB, och lagen om att förebygga storskaliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) som har anknytningar till översvämningar 7.1 Åtgärder enligt 5 kap Miljöbalken Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt (Länsstyrelsen i Västmanland, 2014) innehåller åtgärder som behöver genomföras för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas. De åtgärder ur åtgärdsprogrammets huvuddokument som har anknytning till översvämning och som bedöms vara relevanta för riskhanteringsplanen för Örebro-området är: MSB behöver fortsätta att utveckla riktlinjer för undersökande övervakning i samband med inträffade olyckor eller naturhändelser som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, åtgärd 1). Naturvårdsverket behöver utveckla en nationell strategi för hantering av markavvattningar, samt verka för en generell översyn av befintlig lagstiftning som berör frågor kring avledning av vatten (Naturvårdsverket, åtgärd 7). Några åtgärder med huvudfokus att minska övergödningen inom jordbruket bidrar även till minskade översvämningsrisker; anläggning av våtmarker för näringsretention, skyddszoner och tvåstegsdiken (främst Jordbruksverket, åtgärd 3j). De övre delarna av Arbogaån har inget eget detaljerat åtgärdsprogram, vilket många andra avrinningsområden har. Åtgärder enligt 5 kap MB i Arbogaåns avrinningsområde uppströms Lindesberg har potential att innebära åtminstone en viss effekt på översvämningsrisken i Lindesbergsområdet. Det är dock svårt att kvantifiera effekten. 7.2 Åtgärder enligt 6 kap Miljöbalken Inga åtgärder som har effekt på översvämningsrisken inom Lindesbergs-området, och kräver MKB för planer och program eller MKB för verksamheter och åtgärder, är aktuella utifrån nuvarande avgränsning av flöden. 7.3 Åtgärder enligt Sevesolagen Inga verksamheter som omfattas av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesolagen) finns inom Lindesbergs-området. Inga åtgärder är därför aktuella. 28

41 8. Sammanfattning av miljöbedömningen och MKB:n som tagits fram i arbetet Riskhanteringsplanen omfattas av reglerna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap Miljöbalken (MB). En myndighet som upprättar eller ändrar en plan eller ett program ska enligt 6 kap. 11 MB göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller ett nollalternativ där miljöpåverkan utan planens genomförande beskrivs, en beskrivning av planens åtgärders påverkan, samt en beskrivning av planens koppling till miljökvalitetsmålen. Förutom en bedömning av av åtgärdernas miljökonsekvenser innehåller det avsnittet av MKB:n även en bedömning av åtgärdernas konsekvens för måluppfyllelsen. Riskhanteringsplanens åtgärder är indelade i fem kategorier; en övergripande och de fyra fokusområdena människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Då de allra flesta åtgärderna är av utredande art medför de inga negativa konsekvenser för miljön. Flera av utredningarna kan däremot leda till beslut om fysiska åtgärder, men miljöbedömning av dessa blir i ett senare skede. 29

42 9. Sammanfattning av samråd och justeringar efter samråd Under sommaren och början av hösten 2014 var ett underlagsmaterial för riskhanteringsplanen ute på tidigt samråd. Syftet med det tidiga samrådet var att få råd och synpunkter från berörd kommun inför det fortsatta arbetet med riskhanteringsplanen, särskilt när det gällde planens resultatmål och avgränsning. Synpunkterna från det tidiga samrådet handlade främst resultatmålens generella natur och har tagits i beaktande i det fortsatta arbetet med riskhanteringsplanen. 30

43 10. Beskrivning av uppföljning av planen och MKB:n Länsstyrelsen ansvarar för att riskhanteringsplanen genomförs och ska även årligen följa upp detta och rapportera till MSB den 1 februari varje år (MSB, 2014). Uppföljning ska göras av hotkartor, riskkartor, riskhanteringsplan och miljökonsekvensbeskrivning Uppföljning av hotkartor Hotkartorna kan behöva uppdateras om hydrologin i området förändrats avsevärt, t.ex. efter omfattande åtgärder. Länsstyrelsen ser över detta årligen och meddelar MSB om en uppdatering behövs Uppföljning av riskkartor Riskkartorna är levande dokument, som inte behöver ändras vid mindre förändringar i t.ex. befolkningstal. Vid väsentliga förändringar som har inverkan på målen i riskhanteringsplanen krävs dock revideringar. Länsstyrelsen ser över detta årligen Uppföljning av riskhanteringsplanen Genomförda åtgärder och eventuella förändringar i planen rapporteras till MSB årligen, med start i februari Uppföljning av miljökonsekvensbeskrivningen Då arbetet med riskhanteringsplanen och miljökonsekvensbeskrivningen ska vara en integrerad process kommer även MKB:n att revideras om åtgärder och annat av betydande vikt i planen förändras. 31

44 11. Länkar till kartor 11.1 Hotkartor MSB Hot--och-riskkartor/Lindesberg/ 50-årsflödet: vet/hotkartor/lindesberg/lindesberg_q50.pdf 100-årsflödet: vet/hotkartor/lindesberg/lindesberg_q100.pdf BHF: vet/hotkartor/lindesberg/lindesberg_bhf.pdf 11.2 Riskkartor Länsstyrelserna 50-årsflödet: årsflödet: BHF: 32

45 12. Källförteckning Europaparlamentets och rådets direkt 2007/60/EG om bedömning och hantering av översvämningsrisker. Länsstyrelsen i Västmanland, Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Örebro, Översvämningar i Arbogaån. Betydelsen av magasinering i de största sjöarna MSB, Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk. Steg 1 i förordningen (2009:956) om översvämningsrisker preliminär riskbedömning. Diarienummer MSB, Förordningen om översvämningsrisker Sveriges genomförande av EU:s översvämningsdirektiv. Publ.nr. MSB384. MSB, Översvämningskartering utmed Arbogaån. Med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Lindesbergs-området, samt detaljerad kartering för Arboga. Sträckan från Ställdalen till Mälaren. Rapport nr: 16, MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. Enligt föroreningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). MSBFS 2013:1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker (riskhanteringsplaner). SFS 2009:956. Förordning om översvämningsrisker. 33

46 34

47

48 Besöksadress: Stortorget 22 Postadress: Örebro Telefon: E-post:

49 Miljökonsekvensbeskrivning till Riskhanteringsplan för Lindesberg

50 Innehåll 1. Inledning Avgränsning Geografisk avgränsning Innehållsmässig avgränsning Nollalternativ Hotkartor Riskkartor Miljöpåverkan av det beräknade högsta flödet vid nollalternativet Miljöpåverkan av 100-årsflödet vid nollalternativet Miljöpåverkan av 50-årsflödet vid nollalternativet Beskrivning av planens påverkan Bedömning av planens åtgärder Övergripande åtgärder Åtgärder för människors hälsa Åtgärder för miljön Åtgärder för kulturarvet Åtgärder för ekonomisk verksamhet Miljömål Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Myllrande våtmarker God bebyggd miljö Sammanfattning av miljöbedömningsprocessen Uppföljning och övervakning Icke-teknisk sammanfattning Källförteckning

51 1. Inledning Riskhanteringsplanen omfattas av reglerna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap Miljöbalken (MB). En myndighet som upprättar eller ändrar en plan eller ett program ska enligt 6 kap. 11 MB göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. I Sverige genomförs EUs översvämningsdirektiv (2007/60/EG) genom förordningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) och MSB:s föreskrifter om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är ansvarig myndighet och genomför arbetet i nära samarbete med länsstyrelserna. Arbetet genomförs i cykler på sex år, där varje cykel är uppdelad i tre steg. I. Det första steget var en landsomfattande bedömning av översvämningsrisker, som resulterade i att 18 geografiska områden med betydande översvämningsrisk identifierades. Lindesbergsområdet var ett av dessa 18 områden. II. Steg två innebar att man tog fram hotkartor över översvämningshotade områdena och riskkartor över identifierade risker inom de hotade områdena. III. Steg tre innebär att riskhanteringsplaner för de utpekade områdena tas fram. En riskhanteringsplan ska väga samman de olika aspekterna av hur en allvarlig översvämning ska hanteras. Syftet med riskhanteringsplanen är att dra slutsatser utifrån hot- och riskkartorna och identifiera eventuella behov av utredningar och åtgärder. Särskild vikt läggs på förebyggande arbete samt skydd och beredskap. Lämpliga mål ska ställas upp för de berörda områdena och riskhanteringsplanen ska innehålla åtgärder för att uppnå dessa mål. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Riskhanteringsplanens förhållande till andra planer och program: Riskhanteringsplanen samordnas med Vattenförvaltningens åtgärdsprogram enligt 13 i förordningen om översvämningsrisker. Den regionala klimatanpassningsplanen för Örebro län, som tagits fram av Länsstyrelsen under 2014, innehåller avsnitt om översvämningsrisker och om arbetet enligt översvämningsdirektivet. Riskhanteringsplanen har en direkt koppling till kommunens arbete med fysisk planering. Lindesbergs kommuns gällande Översiksplan är från Man har dock tagit fram en Fördjupad översiksplan för Lindesbergs stad under slutet av 2014, som innehåller lägsta golvnivå för bostadsfunktionen med tanke på översvämningsrisken. 3

52 2. Avgränsning 2.1 Geografisk avgränsning Slutgiltig geografisk avgränsning av Lindesbergs-området görs när riskhanteringsplanen ska färdigställas i slutet på 2015 eftersom den styrs av planens åtgärder. Som utgångspunkt används den avgränsning som gjordes för framtagandet av hotkartorna, men det kan bli aktuellt att utöka området upp- och/eller nedströms om åtgärder (eller intressen) utanför avgränsningen inkluderas. Vissa justeringar kommer att göras åt sydost eftersom Lindesbergs avloppsreningsverk ligger strax nedströms avgränsningen och delar av reningsverkets område påverkas redan av ett 100-årsflöde. Det är eventuellt även aktuellt att utöka området norrut eftersom både riksväg 68 (ej riksintresse) och järnväg påverkas av 100-årsflöde och BHF ca 1 km norr om avgränsningen (figur 3). 2.2 Innehållsmässig avgränsning I MKB:n görs en översiktlig bedömning av riskhanteringsplanens åtgärder och åtgärdsförslag gällande deras miljöpåverkan och måluppfyllelse. Åtgärderna är i de flesta fall skriva för en eller flera flödesnivåer, oftast BHF och/eller 100-årsflödet. 4

53 3. Nollalternativ Nollalternativet redovisar den miljöpåverkan som en översvämning skulle få inom Lindesbergsområdet om riskhanteringsplanen och dess åtgärder inte genomförs. 3.1 Hotkartor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har låtit ta fram en översvämningskartering utmed Arbogaån för sträckan från Ställdalen till Mälaren (MSB 2013). Den innehåller även en detaljerad kartering av Lindesbergs-området som innehåller vattendjup och flödeshastighet. MSB använde denna kartering vid framtagande av hotkartor som var det andra steget inom arbetet med översvämningsförordningen. Hotkartorna visar översvämningens utbredning och djup vid de olika flödena. Figur 1 och 2 visar hotkartorna för BHF och 100-årsflöde. Samtliga hotkartor finns även länkade i avsnitt 11 i riskhanteringsplanen. Figur 1. Hotkarta för det beräknade högsta flödet. 5

54 Figur 2. Hotkarta för 100-årsflödet. 3.2 Riskkartor Länsstyrelsen har utifrån hotkartorna tagit fram riskkartor för 50- och 100-årsflöden samt beräknat högsta flöde. Riskkartorna visar vilka intressen som blir översvämmade vid de olika flödena. BHF och 100-årsflödet finns presenterade nedan i figur 2-3, medan den andra finns länkade i avsnitt 11 i riskhanteringsplanen. 6

55 Figur 2. Riskkarta för det beräknade högsta flödet. Figur 3. Riskkarta för 100-årsflödet. 7

56 3.3 Miljöpåverkan av det beräknade högsta flödet vid nollalternativet En B-anläggning 1 påverkas delvis av BHF, Lindesbergs avloppsreningsverk, vilken ligger strax öster om den ursprungliga avgränsningen. Risk finns därmed att orenat avloppsvatten sprids till Dalkarlshytteån. I övrigt finns inga miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden enligt MSB:s riktlinjer inom översvämningsområdet. Det finns dock några oklassade objekt (deponier och verkstadsindustri i drift) och riskklass 2-objekt enligt MIFO 2 som skulle kunna innebära en risk för föroreningsspridning vid en översvämning. Detta kan således påverka den kemiska statusen i vatten negativt. Risk för att föroreningar sprids från miljöfarlig verksamhet liksom utspädningseffekter är något som behöver utredas ytterligare. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas. De två naturreservaten Näset och Tempelbacken påverkas. Näset översvämmas till stor del, men en viktig del av reservatet är strandängar som regelbundet översvämmas. Vid Tempelbacken översvämmas endast en liten del av reservatet och påverkan bedöms inte bli så stor. Generellt kan översvämningar som inte innehåller förorenat vatten vara positiva för naturreservaten och den biologiska mångfalden. Utöver naturreservaten påverkas även en dricksvattenförekomst enligt vattenförvaltningsförordningen (VFF) 3 och vattenskyddsområdet Lindesberg-Rya av BHF (tabell 1). Tabell 1. Skyddade områden inom Lindesbergs-området som berörs vid olika flöden. Namn Beskrivning Berörs vid flöde Näset Naturreservat BHF, 100-årsflöde, 50-årsflöde Tempelbacken Naturreservat BHF Lindesbergsåsen, Skyddade områden dricksvatten BHF, 100-årsflöde, 50-årsflöde Lindeområdet (VFF) Rya Vattenskyddsområde BHF, 100-årsflöde, 50-årsflöde De översvämmade områdena i Lindesbergs tätort kan föra med sig oljeföroreningar och andra miljögifter ut i Stora och Lilla Lindessjön. Sjöfåglar är speciellt utsatta vid oljeutsläpp i vatten. Kommer olja i kontakt med fåglarnas fjäderdräkt förstörs dess isolerande förmåga. Vintertid krävs endast små oljemängder för att fåglar ska dö. Fåglar kan även dö av förgiftning när de putsar sina förorenade fjäderdräkter. 3.4 Miljöpåverkan av 100-årsflödet vid nollalternativet En B-anläggning påverkas delvis av 100-årsflödet, Lindesbergs avloppsreningsverk, vilken ligger strax väster om den ursprungliga avgränsningen. Risk finns därmed att orenat avloppsvatten sprids till Dalkarlshytteån. I övrigt finns inga miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden enligt MSB:s riktlinjer inom översvämningsområdet. Det finns dock några oklassade objekt (deponier och 1 En B-anläggning är en miljöfarlig verksamhet som är anmälningspliktig enligt Miljöbalkens 9:e kapitel och miljöprövningsförordningen (2013:251). Anmälan om miljöfarlig verksamhet görs till generalläkaren, länsstyrelsen eller kommunen. Ansökan om tillstånd (för en A-anläggning) görs till Mark- och miljödomstolen. 2 Metodik för Inventering av Förorenade Områden (Naturvårdsverkets rapport nr. 4918). Riskklassningen sker i en skala från 1-4 där 1 innebär mycket stor risk för människors hälsa och miljön och 4 innebär liten risk för människors hälsa och miljön. 3 Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen, VFF). 8

57 verkstadsindustri i drift) och riskklass 2-objekt som skulle kunna innebära en risk för föroreningsspridning vid en översvämning. Detta kan således påverka den kemiska statusen i vatten negativt. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas. Naturreservatet Näset översvämmas till stor del, men en viktig del av reservatet är strandängar som regelbundet översvämmas. Generellt kan översvämningar som inte innehåller förorenat vatten vara positiva för naturreservat och den biologiska mångfalden. Utöver naturreservatet påverkas även en dricksvattenförekomst enligt VFF och vattenskyddsområdet Lindesberg-Rya (tabell 1). 3.5 Miljöpåverkan av 50-årsflödet vid nollalternativet Inga miljöfarliga verksamheter eller förorenade områden enligt MSB:s riktlinjer finns inom översvämningsutbredningen för 50-årsflödet. (50-årsflödet kan dock påverka mindre delar av B- anläggningen Lindesbergs avloppsreningsverk, men eftersom översvämningskartering av detta flöde saknas utanför den ursprungliga avgränsningen är detta ej klarlagt.) Det finns dock några oklassade objekt (deponier och verkstadsindustri i drift) och eventuellt även riskklass 2-objekt som skulle kunna innebära en risk för föroreningsspridning vid en översvämning. Detta kan således påverka den kemiska statusen i vatten negativt. Även den ekologiska statusen i vattnet kan påverkas negativt av gödningsämnen från översvämmad jordbruksmark och avloppsvatten från översvämmade byggnader och källare. Kortslutning och andra elfel skulle kunna leda till att även avloppsnäten kan påverkas. Naturreservatet Näset översvämmas till stor del, men en viktig del av reservatet är strandängar som regelbundet översvämmas. Generellt kan översvämningar som inte innehåller förorenat vatten vara positiva för naturreservat och den biologiska mångfalden. Utöver naturreservatet påverkas även en dricksvattenförekomst enligt VFF och vattenskyddsområdet Lindesberg-Rya (tabell 1). 9

58 4. Beskrivning av planens påverkan 4.1 Bedömning av planens åtgärder I nedanstående tabeller är varje åtgärd och åtgärdsförslag länkad till ett eller flera resultatmål. Många åtgärder kan alltså ge effekter gentemot flera olika resultatmål. De flesta åtgärderna är av utredande karaktär och medför därför ej negativa konsekvenser för miljön. Många utredningar kan däremot leda till att beslut tas om mer fysiska åtgärder. Dessa eventuella åtgärder kan innebära negativa konsekvenser för miljön, men bedöms ej nedan Övergripande åtgärder Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Invallningar och andra översvämningsskydd ska finnas tillgängliga vid vissa prioriterade verksamheter och hos räddnings-tjänsten. Dessa ska prioriteras enligt: Hälsa, miljö, ekonomi, kulturarv. BHF Inventera tillgång till översvämningsskydd Skyddsåtgärd M35 T-sam, Riskhantering i Örebro län? Genomförande 2016? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Kommunikation och samarbete mellan berörda myndigheter och aktörer är tydlig. BHF Ta fram/uppdatera beredskapsplaner för översvämning Beredskapsåtgärd M42 Länsstyrelsen, Lindesbergs kommun/nerikes Brandkår Genomförande 2017? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. 10

59 Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Övergripande åtgärd inget specifikt resultatmål 100-årsflöde Analysera hur resultaten i rapporten Översvämningar i Arbogaån. Betydelsen av magasinering i de största sjöarna (Länsstyrelsen i Örebro, 2015) kan användas för att minska översvämningsrisken i Lindesbergsområdet Förebyggande åtgärd M24 Länsstyrelsen Genomförande 2016 Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Genomförande Allmänheten är informerad om översvämningsriskerna samt om hur de kan skydda sig mot en översvämning. BHF, 100-årsflöde Informera allmänheten om översvämningsrisk, ansvar, m.m. Beredskapsåtgärd M43 Länsstyrelsen 2016, pågående Bedömning av åtgärden Informationsspridning till befolkning och aktörer är av stor vikt och är en ständigt pågående process, men med extra fokus Åtgärden bedöms vara av måttlig/stor omfattning. Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens Åtgärder för människors hälsa Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Översvämningar oavsett återkomsttid beaktas alltid vid planläggning av nya bostadsområden. Översvämningar oavsett återkomsttid beaktas alltid vid planering av nya större infrastruktur-projekt (vägar, järnvägar). Ingen infrastruktur med riksintresse ska påverkas av en översvämning, oavsett återkomsttid. BHF, 100-årsflöde Bevaka problematiken med översvämningar i planärenden och ställa krav enligt PBL (bl.a. enligt riktlinjerna i FÖP för Lindesbergs stad) Förebyggande åtgärd M21 11

60 Ansvarig aktör Genomförande BMB, Länsstyrelsen, Trafikverket Pågående Bedömning av åtgärden Beaktande och åtgärder mot översvämningsrisker kan medföra mera omfattande utredningar och ökade kostnader för utförande av byggnader och anläggningar. Tidig hänsyn till översvämningsrisker vid planering av markanvändning och nybyggnation är emellertid ett mycket viktigt och effektivt led i att minska risker, kostnader och olägenheter i samhället. Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Inga dricksvattenresurser ska påverkas vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. 100-årsflöde Ta fram en kommunal vattenplan Förebyggande åtgärd M24 Lindesbergs kommun, BMB, Bergslagens kommunalteknik Genomförande ? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms vara av måttlig/stor omfattning. Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Inga dricksvattenresurser ska påverkas vid en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. 100-årsflöde Ta fram en regional vattenförsörjningsplan Förebyggande åtgärd M24 Länsstyrelsen Genomförande Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. 12

61 Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Inga prioriterade byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av en översvämning, oavsett återkomsttid. Invallningar och andra översvämningsskydd ska finnas tillgängliga vid vissa prioriterade verksamheter och hos räddnings-tjänsten. BHF, 100-årsflöde Utreda behov av och eventuellt tillgång till tillfälliga översvämningsskydd för Lindesbergs vårdcentrals tillfälliga paviljong inom den västra delen av kv Bägaren Förebyggande åtgärd M24 Region Örebro län Genomförande 2016? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Inga prioriterade byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av en översvämning, oavsett återkomsttid. BHF Flytt av vårdcentral inom kv Bägaren till ny vårdcentral inom kv Bulten Förebyggande åtgärd M22 Region Örebro län, BMB Genomförande 2017 Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms vara av stor omfattning. Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen. Eventuella negativa konsekvenser ska utredas. Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Inga prioriterade byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av en översvämning, oavsett återkomsttid. Inga byggnader med samhällsfunktion ska påverkas väsentligt av en översvämning med en återkomsttid på 100 år eller oftare. BHF, 100-årsflöde Utreda konsekvenserna av översvämningar för samhällsviktiga verksamheter. Förebyggande åtgärd M24 BMB, BKT, Länsstyrelsen 13

62 Genomförande 2018? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens Åtgärder för miljön Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Översvämningar förhindrar inte att god status i vatten kan uppnås. Inga miljöfarliga verksamheter (A-, B-, IPPC- och Seveso-anläggningar) eller förorenade områden (riskklass 1) ska påverkas av en översvämning, oavsett återkomsttid. Inga skyddade områden (naturreservat, natura 2000-område, vattenskyddsområde, skyddat område för dricksvatten) ska skadas av en översvämning, oavsett återkomsttid. BHF, 100-årsflöde Ta fram en mer detaljerad studie av förorenade områden och miljöfarliga verksamheter som kan påverkas av översvämningar Förebyggande åtgärd M24 Länsstyrelsen Genomförande 2016? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Översvämningar förhindrar inte att god status i vatten kan uppnås. Inga miljöfarliga verksamheter (A-, B-, IPPC- och Seveso-anläggningar) eller förorenade områden (riskklass 1) ska påverkas av en översvämning, oavsett återkomsttid. Inga skyddade områden (naturreservat, natura 2000-område, vattenskyddsområde, skyddat område för dricksvatten) ska skadas av en översvämning, oavsett återkomsttid. BHF, 100-årsflöde, 50-årsflöde Utreda Lindesbergs Avloppsreningsverks sårbarhet för översvämningar Förebyggande åtgärd M24 Bergslagens kommunalteknik Genomförande 2016? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. 14

63 5.1.4 Åtgärder för kulturarvet Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Inga områden som klassas som riksintresse för kulturmiljövården ska ta stora permanenta skador av en översvämning, oavsett återkomsttid. Inga fasta fornlämningar ska ta stor permanent skada av en översvämning, oavsett återkomsttid. BHF Ta fram en utredning av vilka kulturarvsobjekt som hotas av översvämning Förebyggande åtgärd M24 Länsstyrelsen Genomförande 2016? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Inga områden som klassas som riksintresse för kulturmiljövården ska ta stora permanenta skador av en översvämning, oavsett återkomsttid. Inga fasta fornlämningar ska ta stor permanent skada av en översvämning, oavsett återkomsttid. BHF Ta fram en utredning av olika kulturmiljöers sårbarhet för översvämningar Förebyggande åtgärd M24 Länsstyrelsen Genomförande 2017? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens Åtgärder för ekonomisk verksamhet Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Ingen infrastruktur med riksintresse ska påverkas av en översvämning, oavsett återkomsttid. BHF, 100-årsflöde Utreda åtgärdsalternativ vid riksväg 50 sydväst om Lindesberg Förebyggande åtgärd M24 Trafikverket, Lindesbergs kommun 15

64 Genomförande 2017? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. Resultatmål Flöde Åtgärd Åtgärdskategori Ansvarig aktör Ingen infrastruktur med riksintresse ska påverkas av en översvämning, oavsett återkomsttid. BHF, 100-årsflöde Utreda åtgärdsalternativ för järnvägen söderut från Lindesbergs centrum samt vid Sörängarna norr om Lindesberg Förebyggande åtgärd M24 Trafikverket, Lindesbergs kommun Genomförande 2017? Bedömning av åtgärden Åtgärden bedöms medföra en stor positiv konsekvens för måluppfyllelsen samt ingen negativ konsekvens. 16

65 5. Miljömål Riskhanteringsplanen bedöms kunna påverka och beaktar följande miljökvalitetsmål: 5.1 Giftfri miljö Översvämningars påverkan på förorenade områden och miljöfarliga verksamheter beaktas enligt MSB:s riktlinjer och kommer även att studeras i mer detalj i en studie. På sikt kan detta leda till åtgärder som minskar risken för spridning av miljögifter vid översvämningar. 5.2 Ingen övergödning Översvämningars påverkan på avloppsreningsverk, enskilda avlopp och avloppsledningar beaktas. Även översvämningar av jordbruksmark och dess övergödningsrisk behandlas. En åtgärd för att utreda avloppsreningsverkets känslighet för översvämningar finns med i riskhanteringsplanen. De övriga mer diffusa övergödningsfrågorna är svårare att komma åt. 5.3 Levande sjöar och vattendrag Översvämningsrisken i Lindesbergs-området påverkas av de fysiska förhållandena i avrinningsområdet uppströms. Den ekologiska statusen är ej god i många av länets vatten på grund av dammar. De åtgärder som är aktuella för att komma till rätta med detta kan potentiellt medverka till en ökad översvämningsrisk eftersom en dammanläggning med aktiv reglering kan ha en dämpande effekt vid höga flöden. En åtgärd i riskhanteringsplanen är att utvärdera den studie om aktiv reglering i Arbogaån som tagits fram. Det finns å andra sidan vatten med ej god ekologisk status pga flottningsrensning och uträtning i jordbrukslandskapet, som med åtgärder kan medverka till minskade översvämningsrisker. Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt (Länsstyrelsen i Västmanland, 2014) ska samordnas med riskhanteringsplanen och innehåller åtgärder som främst Jordbruksverket är ansvariga för, som kommer att medverka till både detta miljömål och minskad översvämningsrisk. 5.4 Grundvatten av god kvalitet Översvämningars påverkan på Rya vattenskyddsområde och Lindesbergsåsens dricksvattenförekomst som är skyddad enligt VFF 4 beaktas i planen. En regional vattenförsörjningsplan och en kommunal vattenplan finns med bland riskhanteringsplanens åtgärder. 5.5 Myllrande våtmarker Översvämningsrisken i Lindesbergs-området påverkas av de fysiska förhållandena i avrinningsområdet uppströms. Välfungerande våtmarker medverkar till att dämpa översvämningar i högflödessituationer. Påverkan av översvämningar på de våtmarker som finns inom Lindesbergs-området tas också upp, särskilt som vissa ingår i naturreservat. 4 Förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (Vattenförvaltningsförordningen, VFF). 17

66 5.6 God bebyggd miljö Översvämningars påverkan på den bebyggda miljön beaktas fortlöpande i kommunens och Länsstyrelsens arbete med fysisk planering och beaktas även i riskhanteringsplanen. Kulturarvet är ett av fyra fokusområden i riskhanteringsplanerna vilket innebär att skydd av kulturellt värdefull översvämningshotad bebyggelse är prioriterad. 18

67 6. Sammanfattning av miljöbedömningsprocessen Miljöbedömningen har utförts i samarbete av vattenvårdshandläggare/klimatanpassningssamordnare och GIS-samordnare på Länsstyrelsen i Örebro. Under arbetet har det även en hållits en kontinuerlig dialog med de handläggare på andra länsstyrelser inom Norra Östersjöns vattendistrikt som arbetat med riskhanteringsplaner. Länsstyrelsen i Örebro har valt att göra en relativt kortfattad miljökonsekvensbeskrivning där huvudfokus ligger på vilken miljöpåverkan och vilken måluppfyllelse som riskhanteringsplanens åtgärder bedöms ha. Då de flesta åtgärderna är av utredande karaktär blir miljöpåverkan liten. En annan Länsstyrelse bedömde exempelvis, av liknande skäl, att betydande miljöpåverkan ej förelåg. 19

68 7. Uppföljning och övervakning Länsstyrelsen ansvarar för att riskhanteringsplanen genomförs och ska även årligen följa upp detta och rapportera till MSB den 1 februari varje år (MSB, 2014). Uppföljning ska göras av hotkartor, riskkartor, riskhanteringsplan samt denna miljökonsekvensbeskrivning. 20

69 8. Icke-teknisk sammanfattning Riskhanteringsplanen omfattas av reglerna för miljöbedömningar för planer och program enligt 6 kap Miljöbalken (MB). En myndighet som upprättar eller ändrar en plan eller ett program ska enligt 6 kap. 11 MB göra en miljöbedömning av planen, programmet eller ändringen, om dess genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter i planeringen så att en hållbar utveckling främjas. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller ett nollalternativ där miljöpåverkan utan planens genomförande beskrivs, en beskrivning av planens åtgärders påverkan, samt en beskrivning av planens koppling till miljökvalitetsmålen. Förutom en bedömning av av åtgärdernas miljökonsekvenser innehåller det avsnittet av MKB:n även en bedömning av åtgärdernas konsekvens för måluppfyllelsen. Riskhanteringsplanens åtgärder är indelade i fem kategorier; en övergripande och de fyra fokusområdena människors hälsa, miljö, kulturarv och ekonomisk verksamhet. Då de allra flesta åtgärderna är av utredande art medför de inga negativa konsekvenser för miljön. Flera av utredningarna kan däremot leda till beslut om fysiska åtgärder, men miljöbedömning av dessa blir i ett senare skede. 21

70 9. Källförteckning Europaparlamentets och rådets direkt 2007/60/EG om bedömning och hantering av översvämningsrisker. Länsstyrelsen i Västmanland, Förslag på åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Örebro, Översvämningar i Arbogaån. Betydelsen av magasinering i de största sjöarna MSB, Översvämningskartering utmed Arbogaån. Med detaljerad översvämningskartering för det identifierade området med betydande översvämningsrisk, Lindesbergs-området, samt detaljerad kartering för Arboga. Sträckan från Ställdalen till Mälaren. Rapport nr: 16, MSB, Vägledning för riskhanteringsplaner. Enligt föroreningen om översvämningsrisker (SFS 2009:956) samt MSB:s föreskrift om riskhanteringsplaner (MSBFS 2013:1). MSBFS 2013:1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om länsstyrelsens planer för hantering av översvämningsrisker (riskhanteringsplaner). SFS 2009:956. Förordning om översvämningsrisker. 22

71 23

72 Diarienr: 2015-S530 Stadsarkitektkontoret Till berörda fastighetsägare och övriga enligt fastighetsförteckning. Samt berörda enligt sändlista SAMRÅDSREMISS taljplan för Kyrkberget 18:2 m.fl. kv.bulten i Lindesberg, Lindesberg kommun, Örebro län Stadsarkitektkontoret har på uppdrag av Fastigheter i Lindesberg AB upprättat detta förslag till detaljplan i samarbete med Klara arkitekter. Syftet med planläggningen är att möjliggöra byggnation av en ny vårdcentral med service och trygghetsboende i anslutning samt pendlar parkering för resande från och till resecentrum. Planens omfattning och innehåll framgår av bifogade handlingar. Planhandlingar finns även att tillgå på Stadsarkitektkontoret samt digitalt på Planen upprättas med s.k. utökat planförfarande enligt PBL 2010:900 i dess lydelse efter 1 januari Enligt PBL (5 kap 11 ) ska samråd ske när nya detaljplaner tas fram. Samråd möjliggör för statliga myndigheter, kommunala förvaltningar, sakägare och andra som berörs att lämna synpunkter på detaljplaneförslaget. Inkomna synpunkter sammanställs och besvaras i en samrådsredogörelse. Fortsättning på nästa sida >>> Postadress Besöksadress Telefon / fax E-post / www Organisationsnr: Kungsgatan Lindesberg Kungsgatan 41 Gamla Kirurgen vxl fax info@bmb.se (2)

73 Diarienr: 2014-S503 Samrådet syftar till att få fram kompletterande uppgifter/synpunkter. Synpunkter på förslaget sändes till eller Stadsarkitektkontoret, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Kungsgatan 41, Lindesberg. Eventuella synpunkter måste ha inkommit till Stadsarkitektkontoret senast den 28 september Synpunkter ska lämnas skriftligen och innehålla namn och adress. Uteblivet svar under remisstiden betyder att inga synpunkter finns. Ytterligare handlingar eller upplysningar erhålles av: Frida Nilsson, fysisk planerare, Tfn eller SÄNDLISTA FÖR LINDESBERG Sändlista X Till berörda av pågående planering enligt fastighetsförteckning (sakägare). BMB X Trafikenheten mats.lidestig@bmb.se X Miljökontoret (kommunekolog) ingrid.andren@bmb.se X Miljökontoret (miljöinspektör) eva.ekelof@bmb.se Intressenter X Polisen registrator.bergslagen@polisen.se X Räddningstjänsten skydd@nerikesbrandkar.se X Trafikverket eskilstuna@trafikverket.se X Linde energi AB kundtjanst@lindeenergi.se X Skanova skanova-remisser-orebro@skanova.se X Lantmäteriet katarina.munther.andersson@lm.se Lantmäteriet jonas.robertsson@lm.se (OBS. ledig tom151231) X Lantmäteriet eva.eriksson@lm.se (OBS. tom ) X Länsstyrelsen i Örebro län samby.orebro@lansstyrelsen.se X Bergslagens Kommunalteknik forbund@bergslagens-kt.se X Lindesbergs kommun kommun@lindesberg.se För kännedom X Beställare roger.sixtensson@libo.se X Beställares Arkitekt 2 (2)

74 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för KYRKBERGET 18:2 M.FL. (KV. BULTEN) KYRKBERGET 17:7, 18:1, 18:2, 18:4 och del av KYRKBERGET 1:1 LINDESBERGS KOMMUN, ÖREBRO LÄN innehåll: behovsbedömning fastighetsförteckning planbeskrivning samrådsredogörelse (efter samråd) granskningsutlåtande (efter granskning) övriga handlingar: plankarta med bestämmelser bilagor: miljöteknisk markundersökning saneringsrapport översiktlig miljöteknisk markundersökning markprovtagning trafikbullerutredning vibrationsutredning riskutredning GODKÄND ANTAGEN LAGA KRAFT

75 Detaljplan för KYRKBERGET 18:2 M.FL. (KV. BULTEN) (Kyrkberget 17:7, 18:1, 18:2, 18:4 och del av Kyrkberget 1:1) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Granskningsutlåtande (efter granskning) ALLMÄNT I behovsbedömningen tas ställning till om plangenomförandet kan antas leda till betydande miljöpåverkan. Om så är fallet ska en miljöbedömning göras. Det primära syftet med miljöbedömningen är att miljöhänsynen ska integreras i planeringen under hela processen så att en hållbar utveckling främjas. Miljöbedömning är ett samlingsnamn för den arbetsprocess som behövs för att nå syftet och ska omfatta samråd, analyser och dokumentation. Dokumentationen görs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Följande modell för behovsbedömning av planförslaget har tillämpats. I ett första skede avgörs, utifrån en särskilt framtagen checklista, om en miljöbedömning enligt 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar behöver göras. Görs bedömningen att någon miljöbedömning inte behöver göras kan det ändå finnas behov av undersökningar/utredningar som särskilt belyser någon eller några frågor. För upprättandet av en MKB eller för att göra undersökningar/utredningar kan extern experthjälp behöva anlitas. Bilaga 1 utgörs av checklistan med kommentarer för det aktuella projektet. Slutsatsen är att ett plangenomförande inte bedöms leda till någon sådan betydande miljöpåverkan som lagstiftningen avser. Någon miljöbedömning/mkb behöver därför inte göras. Däremot har följande undersökningar/utredningar tagits fram: - markprovtagning avseende bl.a. metaller för den del av fastigheten Kyrkberget 18:1 där det tidigare funnits en bensinstation, - trafikbullerutredning avseende buller från väg- och järnvägstrafiken, - vibrationsutredning avseende vibrationer från väg- och järnvägstrafiken, och - riskutredning avseende riskerna kring transporter av farligt gods på Bergslagsbanan. Bilaga 2 utgörs av en miljöteknisk markundersökning för del av fastigheten Kyrkberget 18:1, daterad , bilaga 3 utgörs av en saneringsrapport för del av fastigheten Kyrkberget 18:1, daterad ,

76 2 bilaga 4 utgörs av en översiktlig miljöteknisk markundersökning för fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2, daterad , bilaga 5 utgörs av en markprovtagning avseende bl.a. metaller för del av fastigheten Kyrkberget 18:1, daterad , bilaga 6 utgörs av en trafikbullerutredning, daterad , bilaga 7 utgörs av en vibrationsutredning, daterad , bilaga 8 utgörs av en riskutredning avseende transporter av farligt gods, daterad Kunskaperna från undersökningarna/utredningarna har inarbetats i planförslaget.

77 BILAGA 1 Detaljplan för KYRKBERGET 18:2 M.FL. (KV. BULTEN) (Kyrkberget 17:7, 18:1, 18:2, 18:4 och del av Kyrkberget 1:1) CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING PLANDATA Berörda fastigheter Markägare Planens syfte Kyrkberget 17:7, 18:1, 18:2, 18:4 och del av Kyrkberget 1:1 Marken inom det berörda området ägs av Lindesbergs kommun, Fastigheter i Linde AB (FALAB) och Lindesbergsbostäder AB (LIBO). Syftet med planläggningen är att möjliggöra byggnation av en ny vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel samt ca ett 40-tal nya lägenheter, i form av trygghetsboende, i anslutning till vårdcentralen. Vidare syftar planen till att möjliggöra anläggandet av en pendlarparkering i närheten av Lindesbergs resecentrum samt att fastigheten Kyrkberget 17:7 kan få en mer ändamålsenlig användning. REGLERINGAR OCH SKYDDSVÄRDEN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: 3-4 kap. grundläggande hushållningsbestämmelser och riksintressen kommentar 5 kap. MB miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsförvaltning kommentar JA ( ) NEJ (X) Planförslaget tar inte i anspråk något sådant område som avses i 3 kap. 2-6 miljöbalken. Vidare omfattas inte planområdet av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Planområdet ligger däremot i närheten av Bergslagsbanan som är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Planområdet ligger ca 30 meter öster om Bergslagsbanan. Bedömningen görs därför att den föreslagna planläggningen inte påtagligt kommer att försvåra tillkomsten till eller utnyttjandet av riksintresset. JA ( ) NEJ (X) Planförslaget möjliggör byggnation av en ny vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel samt ca ett 40-tal nya lägenheter, i form av trygghetsboende, i anslutning till vårdcentralen. Vidare möjliggör planen anläggandet av en pendlarparkering och att fastigheten Kyrkberget 17:7 kan få en mer ändamålsenlig användning. Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppfylla gällande miljökvalitetsnormer.

78 2 7 kap. MB skydd av områden kommentar JA ( ) Inga sådana områden berörs. NEJ (X) 2-4 kap. KML fornminnen, byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen kommentar Nationella miljökvalitetsmål, regionala miljömål eller lokala miljömål kommentar JA ( ) NEJ (X) Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Det finns heller inga byggnadsminnen eller kyrkliga kulturminnen inom planområdet. JA ( ) NEJ (X) Ett plangenomförande bedöms inte komma att påverka förutsättningarna för att uppnå nationella miljökvalitetsmål eller regionala och lokala miljömål. Internationella konventioner JA ( ) kommentar NEJ (X) Högt naturvärde kommentar Ekologiskt känsligt område kommentar JA ( ) NEJ (X) Det finns inga dokumenterade höga naturvärden inom planområdet. JA ( ) NEJ (X) Inget känt sådant område berörs. MILJÖN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Geologiska förhållanden kommentar JA ( ) NEJ (X) Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom området av sandig morän samt postglacial och glacial silt. Kunskaperna från de översiktliga jordartskartorna bedöms tillräckliga för planskedet.

79 3 Markföroreningar kommentar Luft eller klimat kommentar JA ( ) NEJ (X) Inom planområdet finns, enligt EBH-stödet, ett potentiellt förorenat område. Det potentiellt förorenade området tillhör riskklass två och omfattar fastigheterna Kyrkberget 18:1, 18:2 samt 18:4. Inom fastigheten Kyrkberget 18:1 har det tidigare funnits en bensinstation. Det finns en miljöteknisk markundersökning för bensinstationen från år 2002 samt en saneringsrapport, efter sanering av den berörda delen av fastigheten Kyrkberget 18:1, från I den miljötekniska markundersökningen ingick dock inte provtagning av metaller, förutom bly. Det kan därför finnas metaller kvar i marken inom den del av fastigheten Kyrkberget 18:1 där det tidigare funnits en bensinstation. Det har därför tagits fram en markprovtagning avseende bl.a. metaller för den del av fastigheten Kyrkberget 18:1 där det tidigare funnits en bensinstation. Inom fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2 var tidigare olika företag inom bl.a. branschen verkstadsindustri verksamma. Det finns en översiktlig miljöteknisk markundersökning förr dessa fastigheter från år Enligt EBH-stödet ingår även fastigheten Kyrkberget 18:4 i det potentiellt förorenade området i riskklass två. Enligt kommunen finns dock inga noteringar om potentiellt förorenade områden inom fastigheten Kyrkberget 18:4. I samband med att fastigheten bebyggdes med ett äldreboende under 1980-talet påträffades inga föroreningar. Utifrån ovanstående bedöms det potentiellt förorenade området på fastigheten Kyrkberget 18:4 inte utgöra någon risk för människors hälsa. Kunskaperna från de miljötekniska markundersökningarna, saneringsrapporten och markprovtagningen bedöms som tillräckliga för planskedet. För att säkerställa markens lämplighet för den planerade markanvändningen måste markföroreningarna inom planområdet avhjälpas, saneras, innan bygglov kan medges och marken kan bebyggas. Detta ska säkerställas på plankartan. Vidare finns, enligt EBH-stödet, flera potentiellt förorenade områden i närheten av planområdet. Viss hänsyn kan behöva tas till de potentiellt förorenade områdena utanför planområdet. JA ( ) NEJ (X) Planläggningen innebär att en vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel byggs, att antalet bostäder i området ökar samt att en pendlarparkering anläggs och därmed kommer trafikmängden troligtvis att öka något. Å andra sidan finns det anledning att anta att det centrala läget med närhet till service och kollektivtrafik innebär ett minskat bilberoende. Mot bakgrund av det geografiska läget, låga bakgrundsnivåer och omständigheterna i övrigt bedöms inte luftkvaliteten komma att påverkas i nämnvärd grad. Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra förändringar som varaktigt kan påverka luftkvaliteten eller klimatet.

80 4 Grund- eller ytvatten kommentar Växt- eller djurliv kommentar JA ( ) NEJ (X) Området är anslutet till de kommunala ledningsnäten. Dagvattnet kommer att omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipienten. Bedömningen görs att risken för negativ påverkan på grundoch ytvatten är mycket liten. JA ( ) NEJ (X) Det finns inga kända sådana värden inom planområdet. Området är delvis redan exploaterat och ianspråktaget. Bebyggelse JA ( ) NEJ (X) kommentar Stads- eller landskapsbild kommentar Miljöpåverkan från omgivningen kommentar JA ( ) NEJ (X) Planområdet är redan i dag delvis exploaterat. Ett plangenomförande kommer att innebära en visuell förändring jämfört med dagens situation. Bedömningen görs dock att ett plangenomförande inte kommer att påverka stadsbilden negativt. JA ( ) NEJ (X) Planområdet omges av flera vägar och ligger i närheten av Bergslagsbanan. På vägarna och järnvägen förekommer trafik som kan påverka planområdet i någon omfattning. Det gäller buller och vibrationer från väg- och järnvägstrafiken samt riskerna kring transporter av farligt gods på järnvägen. Det har därför tagits fram en trafikbullerutredning, en vibrationsutredning och en riskutrening för planområdet. För att säkerställa markens lämplighet för den planerade markanvändningen ska resultaten i dessa utredningar säkerställas på plankartan. Marknivåerna är sådana att risk för höga vattenstånd inte bedöms föreligga. Se även punkten Markföroreningar ovan. HÄLSAN Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Buller eller vibrationer kommentar JA ( ) NEJ (X) Se punkten Miljöpåverkan från omgivningen ovan. Ljus, skarpt sken eller skugga JA ( ) kommentar NEJ (X)

81 5 Utsläpp av miljö- eller hälsofarliga ämnen kommentar Elektriska eller magnetiska fält kommentar JA ( ) NEJ (X) Ett plangenomförande bedöms inte innebära att utsläppen av miljö- eller hälsofarliga ämnen ökar i någon nämnvärd omfattning. JA ( ) NEJ (X) Planområdet ligger i närheten av Bergslagsbanan. Kring järnvägens kontaktledningar skapas s.k. elektromagnetiska fält. Viss hänsyn kan behöva tas till riskerna kring elektromagnetiska fält samt behovet av skyddsavstånd. Radon JA ( ) NEJ (X) kommentar Enligt kommunens översiktliga markradonutredning utgör det aktuella området ett s.k. lågriskområde för markradon. Transporter eller hantering av farligt gods kommentar JA ( ) NEJ (X) Se punkten Miljöpåverkan från omgivningen ovan. HUSHÅLLNINGEN MED MARK, VATTEN ELLER ANDRA RESURSER Kan planförslaget medföra betydande påverkan på/på grund av: Avsevärd förändring av markeller vattenanvändningen kommentar JA ( ) NEJ (X) Planområdet är delvis redan exploaterat och ianspråktaget. Ett plangenomförande innebär endast att en vårdcentral byggs samt att antalet bostäder i området ökar. JA ( ) kommentar Naturresurser Kommunikationer JA ( ) kommentar NEJ (X) NEJ (X) Rekreation JA ( ) NEJ (X) kommentar Ett plangenomförande innebär att tillgången på friytor kommer att minska något. Tillgången till rekreationsområden är dock god inom närområdet.

82 6 Naturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar Det finns inga kända sådana värden inom planområdet. Kulturmiljö JA ( ) NEJ (X) kommentar Planområdet ingår inte i någon särskilt utpekad kulturhistoriskt värdefull miljö. Det finns heller ingen enskild byggnad som är utpekad. Energi JA ( ) NEJ (X) kommentar

83 7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION- ER SAMT BEHOV AV UNDERSÖKNING- AR/UTREDNINGAR Ett plangenomförande bedöms inte medföra någon sådan betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten eller andra resurser som avses i 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Däremot har följande undersökningar/utredningar tagits fram: - markprovtagning avseende bl.a. metaller för den del av fastigheten Kyrkberget 18:1 där det tidigare funnits en bensinstation, - trafikbullerutredning avseende buller från väg- och järnvägstrafiken, - vibrationsutredning avseende vibrationer från väg- och järnvägstrafiken, och - riskutredning avseende riskerna kring transporter av farligt gods på Bergslagsbanan. Karlstad Kristina Grape planförfattare

84 Detaljplan för KYRKBERGET 18:2 M.FL. (KV. BULTEN) (Kyrkberget 17:7, 18:1, 18:2, 18:4 och del av Kyrkberget 1:1) FASTIGHETSFÖRTECKNING HANDLINGAR Behovsbedömning Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Granskningsutlåtande (efter granskning) Fastighetsägarna enligt förteckningen nedan har bedömts ingå i samrådskretsen, avgränsning se kartbilaga.

85 Diarienr: 2014-S503 Stadsarkitektkontoret FASTIGHETSFÖRTECKNING Ändring av detaljplan genom tillägg för Kyrkberget 18:2 mfl i Lindesberg, Lindesbergs kommun FASTIGHETER INOM PLANOMRÅDET FASTIGHET/BETECKNING PÅ KARTAN FASTIGHETSÄGARE LINDESBERGS KOMMUN EKONOMIKONTORET LINDESBERG ÖVRIGT KYRKBERGET 1:1 LINDESBERGS TENNISKLUBB CARL-HENRIK LING NOREVÄGEN 23 A LINDESBERG Taxerad ägare KYRKBERGET 17:7 LINDESBERGS KOMMUN EKONOMIKONTORET LINDESBERG KYRKBERGET 18:1 LINDESBERGS KOMMUN EKONOMIKONTORET LINDESBERG KYRKBERGET 18:2 FASTIGHETER I LINDE AB BOX 76 BANVÄGEN LINDESBERG Postadress Besöksadress Telefon / fax E-post / www Organisationsnr: Kungsgatan 41 Kungsgatan vxl info@bmb.se Lindesberg Gamla Kirurgen fax 1 (5)

86 Diarienr: 2015-S208 KYRKBERGET 18:4 LINDESBERGSBOSTÄDER AB BOX LINDESBERG FASTIGHETER UTANFÖR PLANOMRÅDET Fastighet/beteckning på kartan HAGABERG 1:1 HAGABERG 2:1 HAGABERG 2:9 HAGABERG 15:1 HAGABERG 15:5 HÖGEN 3 HÖGEN 10 KAJEN 1 KAJEN 2 KYRKBERGET 16:1 FASTIGHETSÄGARE LINDESBERGS KOMMUN EKONOMIKONTORET LINDESBERG VILPPALA,MIKA RAIMO TAPANI SCHRÖDERS BACKE LINDESBERG HANSSON,ROBERT KRISTINAVÄGEN 36 LGH LINDESBERG LINDESBERGS KOMMUN EKONOMIKONTORET LINDESBERG HSB BRF LÖVSKALMEN BOX ÖREBRO FÖRETAGSHUSET NORRTULL AB NORRTULLSGATAN LINDESBERG AB SIXTEN LARSSON JÄRNVÄGSGATAN LINDESBERG GUSTAFSSONS PARKETT & GOLV AB BOX LINDESBERG LINDESBERGS KOMMUN EKONOMIKONTORET LINDESBERG GUSTAFSSONS PARKETT & GOLV AB BOX LINDESBERG PERSSON,ELENOR HELENA MARGARETA SKARPSKYTTEGATAN LINDESBERG ÖVRIGT Taxerad ägare 2 (5)

87 Diarienr: 2015-S208 KYRKBERGET 17:1 KYRKBERGET 17:2 KYRKBERGET 17:3 KYRKBERGET 17:4 KYRKBERGET 17:6 KYRKBERGET 17:8 KYRKBERGET 17:9 KYRKBERGET 17:10 SVENSSON,ERIK BENGT GUNNAR SKARPSKYTTEGATAN LINDESBERG DAHLSTRÖM,CHRISTINA GRANVÄGEN LINDESBERG MARKLUND,LINA ELISABET NORRA BERGSSTIGEN LINDESBERG MARKLUND,THOMAS MIKAEL NORRA BERGSSTIGEN LINDESBERG MARKLUND,LINA ELISABET NORRA BERGSSTIGEN LINDESBERG MARKLUND,THOMAS NORRA BERGSSTIGEN LINDESBERG FELL,LENA EVA LOVISELUND VÄSTRA BOR LINDESBERG DALKARLSHYTTANS FASTIGHETSAKTIEBOLAG SVARTTJÄRNSV LINDESBERG ÖSTGREN,BÖRJE SKARPSKYTTEGATAN LINDESBERG EKSTRAND,MARTINA ASPA GÅRD OXELÖSUND EKSTRAND,STEFAN ASPA GÅRD OXELÖSUND BAHZAD MAHMOUD,ISMAEIL BJÖRKHYTTEVÄGEN 81 C LGH LINDESBERG 3 (5)

88 Diarienr: 2015-S208 KYRKBERGET 19:3 KYRKBERGET 19:4 KYRKBERGET 19:5 Fastigheter i Linde AB BOX 76 BANVÄGEN LINDESBERG DAHLBERG,HILLEVI BANVÄGEN 20 LGH LINDESBERG JOHANSSON,JONNY BANVÄGEN 20 LGH LINDESBERG ARNOLDS FASTIGHETS AKTIEBOLAG BANV LINDESBERG GUNNARSSON,JOHNNY SKARPSKYTTEGATAN LINDESBERG GUNNARSSON,LISBETH SKARPSKYTTEGATAN LINDESBERG Taxerad ägare 4 (5)

89 Diarienr: 2015-S208 KARTBILAGA Karta över planområdet Inom planområdet: området är markerat med snedställd skraffering Utanför planområdet: området är omgärdat av svart streckad linje 5 (5)

90

91 Detaljplan för KYRKBERGET 18:2 M.FL. (KV. BULTEN) (Kyrkberget 17:7, 18:1, 18:2, 18:4 och del av Kyrkberget 1:1) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Behovsbedömning Fastighetsförteckning Plankarta med bestämmelser (separat kartblad) Planbeskrivning Samrådsredogörelse (efter samråd) Granskningsutlåtande (efter granskning) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med planläggningen är att möjliggöra byggnation av en ny vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel samt ca ett 40-tal nya lägenheter, i form av trygghetsboende, i anslutning till vårdcentralen. Vidare syftar planen till att möjliggöra anläggandet av en pendlarparkering i närheten av Lindesbergs resecentrum samt att fastigheten Kyrkberget 17:7 kan få en mer ändamålsenlig användning. Lindesbergs vårdcentrals mottagningar är i behov av större lokaler och beslut har tagits om att samla mottagningarna i en och samma byggnad. Det finns därför behov av en ny byggnad som kan rymma hela verksamheten, men även liknande verksamheter såsom folktandvården. I Lindesberg finns också behov av fler bostäder som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning, i form av trygghetsboende. Vidare finns behov av fler pendlarparkeringsplatser i närheten av Lindesbergs resecentrum. Planen upprättas med s.k. utökat planförfarande enligt PBL 2010:900. AVVÄGNING ENLIGT MILJÖBALKEN Markens lämplighet Värdefulla områden Enligt miljöbalkens 3 kap. 1 ska mark- och vattenområden användas, för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde ska ges sådan användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Det aktuella området ligger strategiskt till för den tänkta användningen och med närhet till fungerande infrastruktur. Etableringen är av allmänt intresse och bedöms vara förenlig med intentionerna i 3 kap. 1 miljöbalken. Enligt 3 kap. 2-5 miljöbalken ska stora opåverkade områden, ekologiskt känsliga områden, åker och skog av nationell betydelse samt fiskevatten skyddas mot påtaglig skada. Områden med värden som har betydelse från allmän synpunkt på grund

92 2 av deras natur- eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet ska, enligt 3 kap. 6 miljöbalken, så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan medföra påtaglig skada. Behovet av grönområden i närheten av tätorter ska särskilt beaktas. Planförslaget tar inte i anspråk något sådant område som avses ovan. Området är redan i dag detaljplanelagt och delvis ianspråktaget. Tillgången till grönområden är god inom närområdet. Riksintressen Enligt 3 kap. 5-8 och 4 kap. miljöbalken kan områden av särskild betydelse ur ett nationellt perspektiv vara av riksintresse. Områden av riksintresse ska skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra, skada eller motverka dem. Staten kan ingripa mot exploateringsföretag eller andra ingrepp som kan påtagligt skada riksintressen. Planområdet omfattas inte av några områden av riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken. Däremot ligger planområdet i närheten av Bergslagsbanan som är av riksintresse för kommunikationsanläggningar enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Bergslagsbanan är av nationell betydelse och sträcker sig mellan Gävle och Kil. Banan ingår i det utpekade strategiska godsnätet. Planområdet ligger ca 30 meter öster om järnvägen. Inom planområdet medges inte höga byggnader eller anläggningar. Utifrån ovanstående bedöms järnvägens funktion inte komma att skadas av ett plangenomförande. Vidare bedöms ett plangenomförande inte påverka möjligheterna till drift, underhåll eller en framtida utveckling av Bergslagsbanan. Bedömningen görs därför att den föreslagna planläggningen inte påtagligt kommer att försvåra tillkomsten till eller utnyttjandet av riksintresset. Miljökvalitetsnormer utomhusluft Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som regleras med stöd av 5 kap. miljöbalken. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, för olika föreningar i fisk- och musselvatten, omgivningsbuller samt för vattenförvaltningen. I dag finns miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft vad gäller kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, ozon, bensen, partiklar, bens(pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. När det gäller utomhusluft brukar det vara minst skillnad mellan normer och uppmätta

93 3 halter av luftföroreningar, i miljöer likt denna, för partiklar, bensen och kvävedioxid. Dimensionerande är oftast normerna för partiklar och bensen och i andra hand för kvävedioxid. I Lindesberg finns mätningar gjorda under perioden 16 september till 24 november Mätningarna avsåg stationära mätningar längs Kristinavägen och Kungsgatan samt personburna mätningar i Lindesberg. Mätningarna avsåg bensen, butadien, formaldehyd, kvävedioxid, partiklar PM2,5 och bens(pyren. Mätvärdena låg i samtliga fall under gällande miljökvalitetsnormer. Av de faktorer som är lättast att påverka har trafikmängden störst betydelse. Den enskilt mest effektiva åtgärden för att reducera halten partiklar torde, enligt olika försök, vara att minska dubbdäcksanvändningen. Planläggningen innebär att en vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel byggs, att antalet bostäder i området ökar samt att en pendlarparkering anläggs och därmed kommer trafikmängden troligtvis att öka något. Å andra sidan finns det anledning att anta att det centrala läget med närhet till service och kollektivtrafik innebär ett minskat bilberoende. Mot bakgrund av det geografiska läget, låga bakgrundsnivåer och omständigheterna i övrigt bedöms dock förutsättningarna för att uppfylla normerna vad gäller luftkvalitet inte komma att påverkas i nämnvärd grad av ett plangenomförande. Ett plangenomförande bedöms inte heller innebära några andra förändringar som medför ökade utsläpp till luften. fisk- och musselvatten omgivningsbuller vattenförvaltning Planområdet ligger i närheten av Bottenån inom Norrströms huvudavrinningsområde och avvattnas via Stora Lindessjön. Stora Lindessjön mynnar ut i Lilla Lindessjön och Dalkarlshytteån. Ingen av dessa vatten ingår i Naturvårdsverkets förteckning över fisk- och musselvatten som ska skyddas. Ett plangenomförande bedöms därför inte medföra någon ökad risk för att gällande miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten kommer att överskridas. Området är anslutet till de kommunala ledningsnäten och dagvattnet kommer att omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipienten. Miljökvalitetsnormer för omgivningsbuller, såsom de i dag är formulerade, gäller egentligen bara skyldigheten att kartlägga och upprätta åtgärdsprogram för kommuner med fler än invånare. Planläggning bedöms dock under alla omständigheter inte märkbart komma att försämra bullersituationen i området. Inom ramen för det s.k. vattendirektivet behandlas alla yt- och grundvatten. Inom vattenförvaltningen har en klassning av alla vattens ekologiska, kemiska och kvantitativa status gjorts, miljökvalitetsnormer har antagits. Bottenån uppnår i dag s.k. måttlig ekologisk status. Däremot uppnås s.k. god kemisk ytvattenstatus, exklusive halten av kvicksilver som i dag överstiger gränsvärdet. Stora Lindessjön uppnår i dag s.k. måttlig ekologisk status. Däremot

94 4 uppnås s.k. god kemisk ytvattenstatus, exklusive halten av kvicksilver som i dag överstiger gränsvärdet. Dalkarlshytteån, mellan Stora Lindessjön och Björkasjön, uppnår i dag måttlig ekologisk status. Däremot uppnås s.k. god kemisk ytvattenstatus, exklusive halten av kvicksilver som i dag överstiger gränsvärdet. Lindesbergsåsen, Lindeområdet, uppnår i dag god kemisk grundvattenstatus och god kvantitativ status. Området är anslutet till de kommunala ledningsnäten och dagvattnet kommer att omhändertas och renas på ett betryggande sätt innan det når recipienten. Ett plangenomförande bedöms därför inte påverka möjligheterna att uppnå god ekologisk och kemisk status i vattnen. PLANDATA Läge Planområdet ligger i centrala Lindesberg, i kvarteret Bulten. Området avgränsas i öster av Norra Bergsstigen, i väster av Banvägen, i söder av Skarpskyttegatan och i norr av Schröders backe. Areal Markägoförhållanden Planområdets areal är ca 2,2 hektar. Marken inom det berörda området ägs av Lindesbergs kommun, Fastigheter i Linde AB (FALAB) och Lindesbergsbostäder AB (LIBO). TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Översiktliga planer Gällande översiktsplan, Översiktsplan för Lindesbergs kommun, antogs av kommunfullmäktige den 17 april I översiktsplanen utgör planområdet en del av Lindesbergs tätort, vilken utgör planlagt område, utan närmare precisering. För Lindesbergs stad finns en fördjupning av översiktsplanen, Fördjupning av översiktsplanen för Lindesbergs stad, vilken antogs av kommunfullmäktige den 16 december Ett av inriktningsmålen i fördjupningen av översiktsplanen är att möjliggör en tätare och mer attraktiv stadskärna med fler boende och bättre ser-

95 5 vice, genom att skapa fler bostäder genom förtätning. I fördjupningen av översiktsplanen utgör planområdet, förutom fastigheten Kyrkberget 17:7, en del av Lindesbergs centrum, den yttre stadskärnan, och en del av ett förtätningsområde. Fastigheten Kyrkberget 17:7 utgör en del av Lindesbergs stad som inte är utpekad för exploatering eller förtätning och därmed inte är prioriterad för detta. Enligt fördjupningen av översiktsplanen utgör den yttre stadskärnan ett område med måttlig täthet vilket ger visst underlag för lokal service, handel och parker. Inom den yttre stadskärnan är det viktigt att den nya bebyggelsen får vara ett avtryck från i dag och kommunen vill uppmuntra nytänkande arkitektur som kan samspela med den historiska stadskärnan. För att uppnå en måttlig täthet i den yttre stadskärnan förordas ett tomtexploateringstal som bör var högre än 0,5. Förtätningen ska i huvudsak ske i stadskärnan genom att bebygga outnyttjad mark såsom lucktomter och markparkeringar. Utifrån ett hållbarhetsperspektiv anses en förtätning som positiv, då man kan nyttja befintlig infrastruktur, har närhet till service, kan minska behovet av biltransporter samt möjliggör att man kan ta sig till olika målpunkter till fots eller på cykel. Vidare är möjligheten att skapa nya bostäder i stationsnära lägen ett mål i den regionala planeringen. Generellt bör tillkommande bebyggelse uppföras i 3-5 våningar och i vissa lägen upp till åtta våningar. Vidare ska tillkommande bebyggelse på ett tydligt sätt sluta kvarteret mot gatan och utgå ifrån den tydliga kvartersstrukturen som finns i Lindesberg. I fördjupningen av översiktsplanen omnämns att det planeras för en ny vårdcentral med eventuellt bostäder ovanpå i Kv. Bulten. Platsen för den nya vårdcentralen anges som en strategiskt viktig plats och bedöms kunna bidra till en utveckling av stadskärnan. Den aktuella planeringen bedöms ha stöd i gällande översiktsplan och i fördjupningen av översiktsplanen. Detaljplaner, områdesbestämmelser, förordnanden m.m. detaljplaner Det aktuella området omfattas i dag av två detaljplaner. Fastigheten Kyrkberget 17:7 omfattas av detaljplanen Förslag till ändring och utvidgning av stadsplanen för kvarteren Bulten, Björken och Björkhyttebacken m.fl., vilken fastställdes Övriga fastigheter inom planområdet omfattas av Detaljplan för kv. Bulten m.m. i Lindesberg vilken vann laga kraft och som därefter har ändrats genom Ändring av detaljplan för kv. Bulten m.m. i Lindesberg, vilken vann laga kraft Stadsplanen från 1964 anger område för bostadsändamål för den berörda delen. Detaljplanen från 1992 anger bostäder, kontor, park och lokalgata för den berörda delen. Ändringen av detaljplanen, från 2008, anger bostäder för den mark som i tidigare plan angavs som kontor. Planernas genomförandetider är utgångna.

96 6 Behovsbedömning I samband med den nu aktuella planläggningen har en behovsbedömning gjorts. Detaljplanen bedöms inte kunna medföra någon sådan betydande miljöpåverkan som avses i 4 kap. 34 plan- och bygglagen, 6 kap. 11 miljöbalken eller 4 i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att den behöver föregås av en miljöbedömning/mkb. Däremot har ett antal undersökningar/utredningar tagits fram. Till planförslaget finns ett antal bilagor omfattande miljöteknisk markundersökning för del av fastigheten Kyrkberget 18:1, saneringsrapport för del av fastigheten Kyrkberget 18:1, översiktlig miljöteknisk markundersökning för fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2, markprovtagning avseende bl.a. metaller för del av fastigheten Kyrkberget 18:1, trafikbullerutredning, vibrationsutredning och riskutredning. Kunskaperna från gjorda undersökningar/utredningar har inarbetats i planförslaget. FÖRUTSÄTTNINGAR / FÖRÄNDRINGAR Natur topografi Planområdets marknivåer varierar mellan och meter (RH 00). De högsta nivåerna finns i anslutning till Norra Bergsstigen i öst, medan de lägsta finns i anslutning till Banvägen i väst. Inga större förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande, bortsett från mindre justeringar av marknivåerna som kan bli aktuella i anslutning till den nya vårdcentralen med tillhörande verksamheter och bostadsbyggelsen för att bl.a. klara tillgängligheten. vegetation Vegetationen invid det befintliga äldreboendet utgörs av typisk trädgårdsvegetation. Övrig vegetation inom planområdet inskränker sig till klippta gräsytor och enstaka träd.

97 7 Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske avseende vegetationen kring det befintliga äldreboendet. Vegetationen inom övriga delar av planområdet kommer vid ett plangenomförande till stor del att ersättas av den nya bebyggelsen. Möjligtvis kan något träd sparas i områdets utkanter. geotekniska förhållanden markradon Enligt SGU:s översiktliga jordartskartor utgörs jorden inom området av sandig morän samt postglacial och glacial silt. I samband med en Miljöteknisk markundersökning, daterad , utförde SWECO VIAK en geoteknisk undersökning inom fastigheten Kyrkberget 18:1. Här konstateras att jorden utgörs av glacial lera och silt, men lokalt är den uppfylld med sand och grus. Grundvattenytan ligger ca två meter under markytan och flödesriktningen bedömdes vara i västlig riktning. I samband med en Översiktlig miljöteknisk markundersökning, daterad , utförde Terracon en geoteknisk undersökning inom fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2. Här konstateras att jorden utgörs av upp till ca 1,6 meter fyllning av sandigt grus med visst inslag av tegel, mull och lera underlagrad av lera med inslag av silt. Inom delar av fastigheterna går berget ytligt, med berg i dagen i den nordvästra delen. I den nordöstra delen återfinns en naturlig sandig morän direkt vid markytan. Grundvattennivån ligger ca 1,78 meter under markytan. Grundvattnets generella strömningsriktning bedöms vara västlig. Kunskaperna från de översiktliga jordartskartorna och de miljötekniska markundersökningarna bedöms tillräckliga för planskedet. Normala grundläggningsmetoder bedöms kunna tillämpas. I samband med bygglovsansökningar när bebyggelsens exakta lägen och belastningar är kända kan krav komma att ställas på en objektsanpassad geoteknisk undersökning. Det har inte gjorts någon specifik markradonundersökning inom planområdet. Enligt kommunens översiktliga markradonutredning utgör det aktuella området ett s.k. lågriskområde för markradon. Mot bakgrund av att planområdet är ett s.k. lågriskområde för markradon kan bebyggelsen normalt uppföras utan några radonskyddande åtgärder. Ansvaret för att bedöma den faktiska radonrisken och vidta erforderliga

98 8 skyddsåtgärder åligger den som ska bygga. Detta kommer att bevakas i samband med bygglovshanteringen. Rekommenderat radonskydd för nybyggnad finns formulerat i Statens planverks rapport 59:1982. stabilitet förorenad mark Planområdets totalstablitet bedöms vara tillfredsställande. Inga särskilda åtgärder bedöms behöva vidtas med hänsyn till stabiliteten inom området. Inom planområdet finns, enligt EBH-stödet, ett potentiellt förorenat område. Det potentiellt förorenade området tillhör riskklass två och omfattar fastigheterna Kyrkberget 18:1, 18:2 samt 18:4. Inom fastigheten Kyrkberget 18:1 har det tidigare, troligen någon gång före 1969 till 1975, funnits en bensinstation. Med anledning härav har SWECO VIAK på uppdrag av SPI Miljösaneringsfond AB (SPIMFAB) gjort en Miljöteknisk markundersökning, daterad Syftet med den miljötekniska markundersökningen var bl.a. att redovisa föroreningssituationen i mark inom fastigheten, bedöma framtida markanvändning, göra en riskbedömning och vid behov ge förslag till efterbehandlingsåtgärder. Den miljötekniska markundersökningen omfattade inventering, program för fältundersökningen, fältarbete, laboratorieanalyser och utvärdering. Inventeringen genomfördes i form av en omfattande genomgång av information från fastighetsägare, tidigare verksamhetsutövare, kommunala myndigheter och från geologiska kartan. Programmet för fältundersökningen inkluderade framtagande av historik. Fältarbetet omfattade provtagning av jord i anslutning till tidigare installationer inom den f.d. bensinstationen. Undersökningen omfattade provtagning i tolv provpunkter inom fastigheten. I tre av dessa provpunkter installerades även observationsrör för grundvatten. Vid fältarbetet kändes oljelukt från material i provpunkt 1 samt att PID-mätaren gav utslag. Från de övriga provpunkterna noterade inga tecken på petroleumprodukter. För att detektera förekomsten av och läge på eventuella kvarvarande cisterner inom fastigheten utfördes fältmätning med metalldetektor. Tre utvalda jordprover, provpunkt 1, 4 och 11, och två grundvattenprover, provpunkt 1 och 6, analyserades i laboratorium. Urvalet av jordprover baserades bl.a. på observationer och mätningar i fält. Urvalet av grundvattenprover baserades bl.a. på observationer i fält och grundvattnets flödesriktning. Analyserna omfattade bly, alifatiska- och aromatiska kolväten, bensen, toluen, etylenbensen och xylen (TEX) samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). I undersökningen klassades fastigheten som känslig markanvändning (KM). Resultatet från laboratorieanalyserna av jordproverna påvisade inga ämnen överskridande Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för KM, enligt Naturvårdsverkets och Svenska Petroleum Institutets (SPI) Förslag till riktvärden för förorenade bensinstationer från I grundvattenproverna överskred däremot ett ämne, opolära alifatiska kolväten, i provpunkt 6 marginellt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenat grundvatten för KM. Resultatet av mätningen med metalldetektorn påvisade att en cistern för

99 9 eldningsolja, cistern 8, troligtvis ligger kvar inom fastigheten. Vidare noterades utslag i cisternlägen för cistern 3-5. I den miljötekniska markundersökningen bedömdes resultatet av laboratorieanalyserna inte utgöra någon miljörisk. Däremot rekommenderades att en cisternkontroll utförs av cistern 8 samt cisternlägena 3-5. Enligt EBH-stödet är åtgärder utförda för en känslig markanvändning inom en del av planområdet, inom del av fastigheten Kyrkberget 18:1 där det tidigare funnits en bensinstation. SWECO VIAK har på uppdrag av SPIMFAB gjort en Saneringsrapport, daterad Övergripande mål med de planerade åtgärderna var att kontrollera eventuella kvarlämnade cisterner så att dessa inte kunde utgöra en källa till eventuella framtida potentiella föroreningar i mark eller grundvatten. Saneringen omfattade lokalisering av cisterner för kontroll av rengöring, upptagning av inte rengjorda cisterner, kontroll och uppgrävning av förorenad jord i anslutning till de markförförlagda cisternerna samt rening av förorenat vatten. Cistern 8 rengjordes, lyftes bort och destruerades. Cistern 3-5 var delvis fyllda med betong och inte rengjorda. Vidare var jorden under dessa cisterner förorenad, vilket medförde att cisternerna togs upp och deponerades samt att jorden sanerades genom bortgrävning. Därtill renades förorenat vatten och oljeförorenat vatten togs om hand. Förorenade massor grävdes ut och återfylldes med rena massor och grus. Överskottsmassor transporterades bort och återställning skedde av schaktområdet. Saneringen påbörjades och avslutades varefter ärendet avslutades Saneringen har, enligt rapporten, eliminerat källorna till framtida potentiella föroreningar och minskat risken för miljöpåverkan i jord och grundvatten inom den berörda delen av fastigheten Kyrkberget 18:1. I den miljötekniska markundersökningen ingick dock inte provtagning av metaller, förutom bly. Det kan därför finnas metaller kvar i marken inom den del av fastigheten Kyrkberget 18:1 där det tidigare funnits en bensinstation. Med anledning härav har Structor Miljöteknik AB gjort en Markprovtagning, daterad Syftet med markprovtagningen var att genomföra provtagningar och analyser av mark vid fyra provpunkter inom området samt att jämföra erhållna resultat med generella riktvärden för att kunna bedöma om risker för människors hälsa föreligger. Vid respektive provpunkt grävdes provgropar ner till bedömd naturlig jordart. Prover togs som samlingsprover för varje halvmete för respektive jordart. Samtliga prover fältmättes med XRF för metaller respektive PID för flyktiga kolväten. Baserat på fältintryck och fältmätningar valdes fyra prover ut och skickades till laboratorium för analys av metaller och kolväten. Analyserna omfattade arsenik, barium, kadmium, kobolt, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly, vanadin, zink, alifatiska- och aromatiska kolväten, bensen, toluen, etylenbensen och xylen (TEX) samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). I markprovtagningen klassades området som känslig markanvändning (KM). Resultatet från laboratorieanalyserna av jordproverna påvisade att alifater och aromater, alifater >C5-C8, aromater >C8-C10 och >C10-

100 10 C16, överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för KM. Samtliga av dessa i en och samma provpunkt, provpunkt 3. Förekomsten av dessa ämnen påvisades på ett relativt stort djup, ca 2,0-2,5 meters djup, varför någon risk för direktkontakt inte bedöms som sannolik annat än vid schaktarbeten enligt markprovtagningen. Slutsatsen i markprovtagningen är att påverkan på människors hälsa även kan ske via förångning och inträngning i de byggnader som planeras uppföras inom området. Detta styrs av flera faktorer såsom markens genomsläpplighet, byggnadernas täthet och ventilation samt utifrån vilken typ av verksamhet som kommer att bedrivas i de utrymmen som kan påverkas. Då föroreningarna inte är avgränsade kan de förekomma i eller i anslutning till ledningar/ledningsstråk och därigenom kan de ha spridits vidare utanför det område där undersökningen har genomförts. Någon bedömning av känslighet och skyddsvärde för omgivande mark har inte gjorts i undersökningen. Vidare innehåller fyllnadsmassorna inom området generellt olika typer av avfall i form av järnskrot, kablar, trä m.m. vilket minskar möjligheterna till att återanvända massor inom fastigheten om inte sådant material sorteras bort. Sammanfattningsvis rekommenderas i markprovtagningen att miljökontroll av fyllnadsmassor genomförs kontinuerligt under kommande schaktarbeten och att beredskap finns för att kontrollera och vid behov avgränsa eventuellt förekommande föroreningar. Inom fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2 var tidigare, troligen mellan 1902 och 1980-talet, olika företag inom bl.a. branschen verkstadsindustri verksamma. Med anledning härav har Terracon gjort en Översiktlig miljöteknisk markundersökning, daterad Syftet med den översiktliga miljötekniska markundersökningen var att genom provtagningar av jord, porluft och grundvatten kontrollera om tidigare verksamheter inom fastigheterna givit upphov till föroreningar. Vidare innehåller undersökningen en förenklad riskbedömning. På fastigheterna var tidigare, mellan , företaget AB Lindesbergs Manufakturverk verksam. Företaget tillverkade inledningsvis gruv-, sten- och jordredskap men övergick snart till att bl.a. tillverka bultar. Före första världskriget sysselsatte företaget över 50 personer. Mellan var Berg & Co Mekanisk Verkstad AB verksam inom fastigheterna. Företaget ändrade 1946 namn till Bergbolagen AB. Företaget tillverkade bl.a. bensindrivna motorer, kemiska eldsläckare, tvättmaskiner, truckar och byggnadsmaskiner. Under krigstiden tillverkade man även materiel till försvarsmakten. Under 1940-talet hade företaget ca 340 anställda. Mellan var Carman AB verksam inom fastigheterna. Företaget bedrev bil- och bensinförsäljning samt hyrde ut lokaler till andra företag. Företaget tillverkade bl.a. baklastare och husvagnar. Som mest hade företaget ca 170 anställda. Svenska BP tog någon gång före 1969 över bensinförsäljningen och bedrev den troligen fram till 1975, medan fabrikslokalerna efter 1967 inhyste diverse mindre företag såsom Henrikssons Mekaniska Verkstad, E.J. Mekaniska Verkstad och Wolraths Bilförsäljning.

101 11 Samtliga fabriksbyggnader revs Under de allra sista åren användes det då förfallna fabriksområdet av försvaret för övning av strid i bebyggd ort. Undersökningen gjordes i form av en riktad/slumpmässig provtagning av jord och grundvatten i 17 provpunkter. Sammanlagt togs 68 prover, vilka samtliga analyserades i fält. Proverna analyserades bl.a. med avseende på alifatiska- och aromatiska kolväten, bensen, toluen, etylenbensen och ett flertal metaller samt polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Vidare gjordes två verifierande laboratorieanalyser av metaller, provpunkt 4 och 11, som kontroll till analyserna i fält. I 14 provpunkter analyserades även PAH-16 och i fyra av punkterna analyserades även BTEX, aromater och alifater. Vidare utfördes porluftsmätning i två provpunkter, provpunkt 7 och 13, samt grundvattenprov i en provpunkt, provpunkt 6. I undersökningen klassades den pågående markanvändningen, återvinningsstationen, grusade ytor och grönytor, som MKM. Resultatet från fältanalyserna, fältobservationerna och laboratorieanalyserna visar att fem ämnen, arsenik, koppar, krom, nickel och PAH-M, överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för KM. Vidare överskrider sex ämnen, bly, kadmium, kvicksilver, zink, barium och PAH- H, Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för MKM. Resultatet från laboratorieanalyserna visade däremot att samtliga uppmätta halter i grundvattenprovet var lägre än gränsvärdet för dricksvatten. Vidare var samtliga halter av organiska ämnen, inklusive klorerade lösningsmedel, i grundvattnet under rapporteringsgränsen och även under samtliga motsvarande riktvärden. De exponeringsvägar för människor som bedöms aktuella utifrån den pågående markanvändningen, MKM, och förekommande ämnens egenskaper är intag av jord, hudkontakt, inandning av damm och inandning av ånga. Alla dessa exponeringsvägar ingår både i MKM och KM. De exponeringsvägar för hälsa som skiljer riktvärdena för KM och MKM åt är intag av växter samt intag av grundvatten. I en sammanställning med halter av metaller och organiska ämnen har, i den översiktliga miljötekniska markundersökningen, en representativ halt beräknats. Halten bedöms representera hela områdets föroreningssituation. I området bedöms det aritmetiska medelvärdet vara representativt. Då förhöjda halter främst varit belägna i fyllningen har den representativa halten beräknats utifrån halterna i fyllningen. Den representativa halten för barium, bly, kadmium, zink och PAH-H överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark för KM. Enligt den förenklade riskbedömningen bedöms Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark vara tillämpbara inom fastigheterna. För att inte begränsa framtida markanvändning jämförs området med KM. De generella riktvärdena för respektive ämne är framtagna med flera delriktvärden för hälsa och miljö. För KM är den styrande faktorn framförallt hälsa. Riktvärdena för bly, kadmium och PAH-H styrs av delriktvärden för hälsa vilket innebär att det inte går att utesluta en långsiktig hälsorisk för barn och vuxna som kommer att vistas inom området. De representativa halterna för barium och zink är högre än delriktvärdena för markmiljö. Markmiljön bedöms dock i det aktuella området som måttligt skyddsvärd, då den utgörs av fyllningsmassor. Det kan dock antas att

102 12 fyllningen i sig har sämre förutsättningar för marklevande organismer än en normal jord. Markmiljöns skyddsvärde inom området anses därför vara lågt. Vidare bedöms spridning från föroreningar i jord till grundvatten inte förekomma. En platsspecifik beräkning av det hälsobaserade riktvärdet har gjorts, med den förändringen att intag av dricksvatten har tagits bort. Denna förändring ändrar endast marginellt riktvärdet för KM och förändrar därför inte de generella bedömningarna. Slutsatsen i den översiktliga miljötekniska markundersökningen är att de representativa halterna för bly, kadmium och PAH-H bedöms utgör en risk för människors hälsa vid KM. Detta medför att en riskreduktion av bly, kadmium och PAH-H bör göras om markanvändningen ska ändras till KM. Däremot bedöms det inte finnas något behov av riskreduktion för skydd av varken markmiljön eller grund- och ytvatten, vare sig markanvändningen är KM eller MKM. Detta då fyllningen i sig begränsar möjligheterna för en rik markflora och fauna. De representativa halterna understiger riktvärdet för skydd av grund- och ytvatten. Vidare finns även ett tätskikt av silt och lera mellan fyllningen och vattenförande lager som förhindrar att eventuellt förhöjda föroreningshalter i fyllningen kan spridas till grundvattnet. Enligt EBH-stödet ingår även fastigheten Kyrkberget 18:4 i det potentiellt förorenade området i riskklass två. Enligt kommunen finns dock inga noteringar om potentiellt förorenade områden inom fastigheten Kyrkberget 18:4. I samband med att fastigheten bebyggdes med ett äldreboende under 1980-talet påträffades inga föroreningar. Utifrån ovanstående bedöms det potentiellt förorenade området på fastigheten Kyrkberget 18:4 inte utgöra någon risk för människors hälsa. Då delar av planområdet är avsett för bl.a. bostads- och vårdändamål klassas den planerade markanvändningen som känslig markanvändning (KM). De översiktliga miljötekniska markundersökningarna, saneringsrapporten och markprovtagningen bedöms som tillräckliga för att kunna bedöma markföroreningarnas omfattning och innehåll inom planområdet. För att säkerställa markens lämplighet för den planerade markanvändningen måste markföroreningarna inom planområdet (inom fastigheten Kyrkberget 18:2 och del av fastigheten Kyrkberget 18:1) avhjälpas, saneras, innan bygglov kan medges och marken kan bebyggas. Åtgärderna bedöms komma att leda till avsett resultat, dvs. att marken efter ett avhjälpande kommer att bli lämplig att bebygga med bl.a. vårdcentral och bostäder. En bestämmelse om att bygglov inte får ges för ändrad markanvändning förrän markens lämplighet för bebyggande har säkerställts genom att en markförorening har avhjälpts har införts på plankartan. Vidare finns, enligt EBH-stödet, flera potentiellt förorenade områden i närheten av planområdet. De flesta av dessa är inte riskklassade. Enligt Naturvårdsverket är det långt ifrån alltid som en identifierad fastighet är förorenad i någon större omfattning. Att en fastighet är identifierad medför, enligt Naturvårdsverket, inte att man vet att fastigheten är förorenad. De potentiellt förorenade områdena väster om Bergslagsbanan sluttar bort från det nu aktuella planområdet, ner mot Stora Lindessjön. Eventu-

103 13 ella spridningar från de potentiellt förorenade områdena bedöms därför inte kunna påverka planområdet. Vidare är avståndet mellan de potentiellt förorenade områdena och planområdet så pass stort att de inte bedöms kunna påverka planområdet. Utifrån ovanstående bedöms de potentiellt förorenade områdena, utanför planområdet, inte utgöra någon risk för människors hälsa inom det aktuella planområdet. Mot bakgrund av detta och omständigheterna i övrigt görs därför bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till riskerna kring potentiellt förorenade områden utanför planområdet. höga vattenstånd fornlämningar Verksamheter inom planområdet Planområdet ligger utanför riskområde för höga vattenstånd enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nya översvämningskartering från Mot bakgrund av detta och omständigheterna i övrigt görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till riskerna kring höga vattenstånd. Det finns, enligt Riksantikvarieämbetets Fornsök, inga kända fornlämningar inom planområdet. Alla fornlämningar, såväl kända som okända, är skyddade enligt kulturmiljölagen. Skulle det i samband med exploatering eller andra arbeten påträffas fornlämningar eller misstänkta fornlämningar ska kontakt tas med tillsynsmyndigheten, dvs. länsstyrelsen. Inom planområdet finns ett äldreboende, ett garage och en återvinningsstation. Planområdet utgörs i övrigt av naturmark samt en del av Norra Bergsstigen. Planområdet är avsett för bostads-, centrum- och vårdändamål. Med bostadsändamål menas att boendet ska vara verksamhetens huvudsyfte och dessutom ha varaktig karaktär. Dit hör även bostadskomplement av olika slag såsom tvättstugor, garage/parkering, förråd och liknande. I begreppet ingår även kategoribostäder av olika slag såsom gruppbostäder, träningsbostäder och liknande, även om boendet kräver ständig tillsyn av personal. Upplåtelseform och boendeform har ingen betydelse i sammanhanget.

104 14 Vid annan verksamhet i en bostadslägenhet gäller att huvudsyftet alltid ska vara boendet. Enstaka arbetsrum i en stor bostad ska kunna accepteras. Med centrumändamål avses all sådan verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt vara lätt att nå för många människor. I ändamålet centrum ingår handel, service, kontor, bio, bibliotek, teatrar, kyrka, föreningslokaler, restauranger, hotell osv. Med vårdändamål menas områden för vårdverksamhet som avser människor och som bedrivs i särskilda lokaler. I planen preciseras vårdändamål som öppenvård, dvs. vård där patienten får åka hem efter genomförd bedömning och behandling. Detta utesluter slutenvård, dvs. vård där patienten blir inlagd och där vårdinrättningen bl.a. omfattar rum för sömn. Verksamheterna ska så lång möjligt anpassas till ett uthålligt system som ger så liten påverkan på människor och miljö som möjligt. utom planområdet Bebyggelse inom planområdet Väster om planområdet ligger Banvägen, Bergslagsbanan och Lindesbergs centrum. I övrigt omges planområdet i huvudsak av bostadsbebyggelse i form av friliggande villor och flerbostadshus. Inom planområdet finns i dag två byggnader, ett äldreboende och ett garage. Äldreboendet är uppfört i tre våningar med putsade orangea fasader och röda betongpannor. Garaget är uppfört i en våning med gröna träfasader och svart plåttak. Äldreboendet bekräftas i planen. Planen har getts en enkel struktur. För äldreboendet gäller en högsta tillåten totalhöjd på 12,0 meter och för bostadsbebyggelsen på fastigheten Kyrkberget 17:7 gäller en högsta totalhöjd på 9,0 meter. För bostads-, centrum- och vårdbebyggelsen gäller en högsta totalhöjd på 18,0 meter. Vidare gäller en högsta totalhöjd på 7,0 meter för pendlarparkeringen. För komplementbyggnader inom planområdet gäller en högsta tillåten totalhöjd på 5,0 meter. Totalhöjden mäts till byggnadens högsta punkt från den blivande markens medelnivå vid byggnaden. Skorsten eller liknande som upptar en mycket begränsad yta räknas dock inte in. Utnyttjandegraden anges som en största tillåten byggnadsarea i procent

105 15 av fastighetsarean. Med byggnadsarea menas den area byggnaderna upptar på marken och avser all bebyggelse, dvs. även olika komplementbyggnader såsom förråd, garage och liknande. I planen anges att för äldreboendet respektive för bostads-, centrum- och vårdbebyggelsen gäller att 50 procent av fastighetsarean får bebyggas. Ut mot omkringliggande vägar finns en zon om sex meter där marken inte får förses med byggnader. Det ger möjlighet att parkera bilen framför garaget på egen fastighet och säkrar siktförhållandena vid in- och utfart. Ut mot järnvägen finns en zon om ca 7-13 meter där marken inte får förses med byggnader. Zonen säkerställer att minsta avstånd mellan bostads-, centrum- och vårdbebyggelse samt närmaste järnvägsräls är 40 meter. Det ger möjlighet att åstadkomma ett skyddsavstånd till Bergslagsbanan avseende transporter av farligt gods, se vidare under rubriken Störningar. Generellt finns också en bestämmelse om att nya byggnader ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns. För pendlarparkeringen gäller att nya byggnader ska placeras minst 3,0 meter från tomtgräns. utom planområdet Bostadsbebyggelsen kring planområdet är uppförd i två till fyra våningar med främst putsade gula fasader och tegeltak respektive vita, röda eller gula träfasader med betongpannor eller tegeltak. tillgänglighet Service samhällelig Bostäder och tillhörande tomter ska i princip utformas så att de medger tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Om det är befogat med hänsyn till terrängen behöver inte kravet på tillgänglighet till byggnaden uppfyllas när det gäller en- och tvåbostadshus. Arbetslokaler eller lokaler till vilka allmänheten har tillträde samt tillhörande tomter ska vara utformade på sådant sätt att de kan användas av personer med funktionsnedsättning. Bestämmelserna gäller inte de arbetslokaler där det är obefogat med hänsyn till arten av den verksamhet för vilken lokalerna är avsedda. I Lindesbergs tätort finns ett flertal förskolor. Närmaste förskola är förskolan Björken, ca 200 meter öster om planområdet. Närmaste grundskola är Björkhagaskolan, ca 900 meter nordost om planområdet, med verk-

106 16 samhet för år F-6. År 7-9 finns på Stadsskogsskolan, ca två kilometer nordväst om planområdet. Gymnasieutbildningar finns på Lindeskolan, ca en kilometer sydväst om planområdet. Vårdcentral finns i Lindesbergs centrum och Lindesbergs lasarett ligger ca en kilometer nordväst om planområdet. Ett plangenomförande bedöms inte ställa krav på ytterligare samhällelig service. kommersiell Närmaste livsmedelsbutik och annan kommersiell service finns i Lindesbergs centrum. Ett plangenomförande bedöms inte i nämnvärd grad påverka förutsättningarna för den kommersiella servicen. Ett ökat antal bostäder kan dock innebära att underlaget för redan befintliga verksamheter förbättras något. Friytor rekreation Planområdet är i dag delvis redan exploaterat och ianspråktaget. Den sydöstra delen av planområdet är ianspråktaget av det befintliga äldreboendet och garaget, medan den nordvästra delen av planområdet är ianspråktaget av återvinningsstationen.

107 17 Inom den resterande delen av planområdet finns mindre gräsytor med inslag av enstaka träd. Dessa ytor utnyttjas i dag inte som rekreationsområden och bedöms heller inte ha något värde som rekreationsytor. Sydost om planområdet ligger grönområdet Kyrkberget. I Lindesbergs tätort finns även bl.a. Rådhusparken, idrottsplaner, sporthallar och badhus. I närheten av tätorten finns dessutom motions- och elljusspår. Detaljplanen möjliggör byggnation av en ny vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel samt ca ett 40-tal nya lägenheter, i form av trygghetsboende, i anslutning till vårdcentralen. Vidare möjliggör planen anläggandet av en pendlarparkering och att fastigheten Kyrkberget 17:7 kan få en mer ändamålsenlig användning. Ett plangenomförande innebär att tillgången till friytor kommer att minska något och ersättas av kvartersmark. Den friyta som tas i anspråk bedöms dock ha ringa värde ur rekreationssynpunkt. De strategiska ställningstagandena vad det gäller markanvändningen och områdets utveckling i stort togs i samband med fördjupningen av översiktsplanen för Lindesbergs stad. Vidare är tillgången till rekreationsområden mycket god inom närområdet. lek Trafik biltrafik parkering kollektivtrafik tåg Det finns ingen lekplats inom planområdet. Däremot finns bl.a. en anlagd lekplats i anslutning till förskolan Björken, ca 200 meter öster om planområdet. Ett plangenomförande kommer inte att innebära några förändringar. Planen möjliggör dock att det går att anlägga en lekplats i anslutning till vårdcentralen. Planområdet nås bl.a. via Norra Bergsstigen som ansluter till Skarpskyttegatan, Banvägen, Kristinavägen (länsväg 860), Köpingsvägen (länsväg 859) och Örebrovägen (länsväg 860). Skyltad hastighet på Norra Bergsstigen, Skarpskyttegatan, Banvägen, Köpingsvägen och Örebrovägen är 50 km/tim medan den är 30 km/tim på Kristinavägen. Kommunen är väghållare för samtliga vägar i närheten av planområdet. Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske. Detaljplanen bekräftar endast den befintliga situationen, en del av Norra Bergsstigen. Denna del är avsedd för gata. Med gata menas område för trafik inom en tätort eller för trafik som har sitt mål vid gatan. Parkeringsbehovet löses i dag inom de enskilda fastigheterna. Parkeringsbehovet kommer vid ett plangenomförande även fortsättningsvis att lösas inom de enskilda fastigheterna. Den sydvästra delen av planområdet är avsedd för pendlarparkering, för ett drygt 100-tal parkeringsplatser, för parkering av fordon i närheten av Lindesbergs resecentrum. Genom Lindesberg sträcker sig Bergslagsbanan. Från Lindesbergs järnvägsstation går, vardagar, bl.a. närmare ett tjugotal turer i vardera riktningen mellan Lindesberg och Örebro, restiden är ca

108 18 30 minuter. Avståndet från planområdet till järnvägsstationen är ca 400 meter. Tågkompaniet svarar för järnvägstrafiken. Inga förändringar kommer att ske vid ett plangenomförande. buss gång- och cykeltrafik Störningar buller Busslinjen Kopparberg-Lindesberg-Örebro trafikerar tätorten med ett drygt tjugotal turer vardagar respektive ca åtta turer under helgen i vardera riktningen. Närmaste hållplats är Lindesbergs busstation, ca 400 meter sydväst om planområdet. Restiden med buss till Örebro är ca 40 minuter. Länstrafik Örebro svarar för busstrafiken. Ett plangenomförande bedöms inte komma att medföra några förändringar för busstrafiken. Det finns i dagsläget inget separat gång- och cykelvägnät inom eller till området. Separata gång- och cykelvägar finns däremot i centrala Lindesberg, bl.a. längs Kristinavägen. I anslutning till planområdet sker dock gång- och cykeltrafiken i form av s.k. blandtrafik, dvs. ute i gatumiljön. I planen är ett tre meter brett område närmast Banvägen avsett för en ny gång- och cykelväg. I övrigt kommer inga förändringar att ske vid ett plangenomförande. Riksdagen godkände 2010 en ny målstruktur för det nationella miljöarbetet med ett generationsmål, miljökvalitetsmål och etappmål. Regeringen beslutade 2012 om preciseringar av miljökvalitetsmålen och etappmål i miljömålssystemet, bl.a. för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. En del av miljökvalitetsmålet precisering handlar om att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer såsom trafikbuller. Vidare är besvär av trafikbuller en av flera indikatorer som används för uppföljning av miljökvalitetsmålet. I Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader finns bestämmelser om riktvärden för buller utomhus från spår- och vägtrafik vid bostadsbyggnader. Enligt 3 förordningen bör buller från spår- och vägtrafik inte överskrida: dba ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och dba ekvivalent ljudnivå samt 70 dba maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 60 dba ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Om den ljudnivå som anges i 3 första stycket 1 ändå överskrids bör: 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. Om den ljudnivå om 70 dba maximal ljudnivå som anges i 3 första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dba maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl och

109 19 Med bostadsrum avses i förordningen rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. Inomhusvärdena för bostäder regleras i Boverkets byggregler (BBR). Riktvärden för andra lokaler än bostäder finns i Trafikverkets riktlinje Buller och vibrationer vid planering av bebyggelse. Här anges följande riktvärden vid nybyggnad av bostadsbebyggelse: 30 dba ekvivalent ljudnivå inomhus, 45 dba maximal ljudnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus (vid fasad), och 70 dba maximal ljudnivå vid uteplats i anslutning till bostad. I Trafikverkets riktlinje anges att riktvärdena för bostäder, både inomhus och utomhus, även ska gälla för vårdlokaler. Vidare anges att riktvärdena för bostäder inomhus, dvs. 30 dba ekvivalent ljudnivå och 45 dba maximal ljudnivå, även ska gälla för arbetslokaler såsom kontor. väg- och järnvägstrafik Planområdet är beläget i centrala Lindesberg och omges av flera vägar. Vidare ligger planområdet ca 30 meter öster om Bergslagsbanan. Bullret från väg- och järnvägstrafiken bedöms kunna påverka planområdet i någon omfattning. Direkt öster respektive väster om planområdet sträcker sig Norra Bergsstigen respektive Banvägen. Granvägen sträcker sig längre öster om planområdet. Vidare sträcker sig Skarpskyttegatan respektive Schröders backe söder norr om planområdet. Det har gjorts en Trafikbullerutredning i samband med den nu aktuella detaljplanen av Tyréns, daterad Enligt trafikbullerutredningen kommer Banvägen respektive Schröders backe att trafikeras av 1300 respektive 900 fordon per årsmedeldygn år 2030, varav tre respektive två procent kommer att vara tung trafik. Vidare kommer Granvägen respektive Skarpskyttegatan att trafikeras av 900 respektive 220 fordon per årsmedeldygn år 2030, varav två respektive en procent kommer att vara tung trafik. Skyltad hastighet är 50 km/tim på samtliga berörda vägar. I trafikbullerutredningen har hänsyn endast tagits till större trafikerade vägar. Norra Bergsstigen bedöms utgöra en mindre väg då den i dag trafikeras av få fordon och kommer även år 2030 att ha en låg trafik-

110 20 mängd. Mot bakgrund av detta bedöms trafikmängden på denna väg inte påverka bullersituationen inom planområdet, varför den inte ingår i trafikbullerutredningen. Enligt trafikbullerutredningen kommer den berörda sträckan av Bergslagsbanan år 2030, enligt Trafikverkets prognos, att trafikeras av 24 persontåg och 30 godståg per vardagsmedeldygn. Prognosen omfattar inte hur många arbetsfordon den berörda sträckan kommer att trafikeras av. Trafikbullerutredningen utgår från det bebyggelseförslag som White arkitekter har tagit fram för en del av det nu aktuella planområdet. Enligt förslaget är avståndet mellan närmaste fasad, där det planeras vårdlokaler, och Bergslagsbanan ca 40 meter. Vidare är avståndet mellan närmaste fasad där det planeras bostäder och järnvägen ca 80 meter. Avståndet mellan den planerade pendlarparkeringen och järnvägen är ca 25 meter. Enligt förslaget är avståndet mellan närmaste fasad där det planeras bostäder och Banvägen respektive Schröders backe ca 50 respektive ca 15 meter. Vidare är avståndet mellan närmaste fasad där det planeras bostäder och Granvägen ca 90 meter. Det befintliga äldreboendet är beläget ca 85 meter från Bergslagsbanan. Vidare är det beläget ca 60 respektive sju meter från Banvägen respektive Skarpskyttegatan. Fastigheten Kyrkberget 17:7 är belägen ca 150 meter från Bergslagsbanan. Vidare är den belägen ca 25 respektive ca 30 meter från Skarpskyttegatan respektive Granvägen. Enligt trafikbullerutredningen uppgår den ekvivalenta ljudnivån till högst 70 dba från väg- och järnvägstrafiken inom planområdet, inom den västra delen av planområdet mot Banvägen. Vidare uppgår den maximala ljudnivån till högst 100 dba från väg- och järnvägstrafiken inom planområdet, även den inom den västra delen av planområdet. Vid närmaste fasad mot Banvägen, där det planeras vårdlokaler, uppgår den ekvivalenta ljudnivån som högst till 63 dba och den maximala ljudnivån som högst till 90 dba från väg- och järnvägstrafiken. Vid närmaste fasad mot Schröders backe, där det bl.a. planeras bostäder, uppgår den ekvivalenta ljudnivån som högst till 61 dba och den maximala ljudnivån som högst till 79 dba från väg- och järnvägstrafiken. Vid det befintliga äldreboendet, vid närmaste fasad mot Banvägen, upp-

111 21 går den ekvivalenta ljudnivån som högst till 58 dba och den maximala ljudnivån som högst till 83 dba från väg- och järnvägstrafiken. Inom hela fastigheten Kyrkberget 17:7 underskrids riktvärdet för ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad från väg- och järnvägstrafiken, dvs. 55 dba ekvivalent ljudnivå underskrids. Däremot uppgår den maximala ljudnivån som högst till 72 dba från väg- och järnvägstrafiken. Trafikbullerutredningen visar att riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostadsbyggnads fasad överskrids inom den kvartersmark som är avsedd för bostadsändamål inom fastigheterna Kyrkberget 18:1, 18:2 och 18:4. Vidare överskrids riktvärdet för ekvivalent och maximal ljudnivå utomhus vid uteplats i anslutning till byggnaden inom all kvartersmark som är avsedd för bostadsändamål. Detta medför att minst hälften av bostadsrummen i varje bostad inom fastigheterna Kyrkberget 18:1, 18:2 och 18:4 behöver vara vända mot en sida där 55 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden och där 70 dba maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl och vid fasaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter får den ekvivalenta ljudnivån inom dessa fastigheter inte överskrida 60 dba vid fasaden. Bedömningen görs att det finns förutsättningar för att klara detta. Inom all kvartersmark som är avsedd för bostadsändamål behöver minst en uteplats, gemensam eller privat, anordnas i anslutning till bostaden där 50 dba ekvivalent ljudnivå inte överskrids och där 70 dba maximal ljudnivå överskrids med högst 10 dba fem gånger per timme mellan kl och Bedömningen görs att det även finns förutsättningar för att klara detta. För att uppfylla riktvärdena kommer det att krävas särskild hänsyn när det gäller bostädernas lokalisering inom kvartersmarken, rummens placering inom bostaden och uteplatsernas/balkongernas placering. Detta kommer att bevakas i samband med bygglovshanteringen. Vad det gäller riktvärden för andra lokakaler än bostäder finns i dagsläget inga nationellt fastställda sådana, men riktvärdena i Trafikverkets riktlinje kan vara vägledande. Naturvårdsverket har tillsammans med Boverket, Trafikverket, Transportstyrelsen och Socialstyrelsen tagit fram gemensamma definitioner och begrepp. I rapporten Nationell samordning av omgivningsbuller definieras bl.a. begreppet vårdlokaler. Med vårdlokaler avses alla de rum i en vårdinrättning där vistelse sker tillfälligt. Här ingår rum för sömn och vila samt rum för daglig samvaro. För vårdlokaler gäller samma rekommendationer på ljudmiljön inomhus som för permanenta boenden. Vid vårdcentraler, dagmottagningar etc., finns dock inte samma motiv att eftersträva en låg ljudnivå. I planen preciseras vårdändamål som öppenvård, dvs. vård där patienten får åka hem efter genomförd bedömning och behandling. Detta utesluter slutenvård, dvs. vård där patienten blir inlagd och där vårdinrättningen bl.a. omfattar rum för sömn. Mot bakgrund av detta bedöms inte riktvärdena i Trafikverkets riktlinje vara tillämpliga i den nu aktuella detaljplanen. Bedömningen görs därför att någon särskild hänsyn inte behöver tas till risken för störande trafikbuller för vårdändamål inom planområdet. vibrationer Risk för störande vibrationer från väg- och järnvägstrafiken torde kunna förekomma i någon omfattning.

112 22 Grundläggande riktvärden för vibrationsnivåer när det gäller järnvägstrafik finns angivna i policydokumentet Buller och vibrationer från spårbunden linjetrafik, riktlinjer och tillämpning S024235/SA60 som upprättats gemensamt av Naturvårdsverket och Banverket, här anges riktvärden för permanentbostäder, fritidsbostäder och vårdlokaler. Häri anges 0,4 mm/s vägd RMS som riktvärde för utrymmen där människor stadigvarande ska vistas. För andra lokaler finns inga särskilda riktvärden formulerade utanför den direkta arbetsmiljön. Det finns dock en svensk standard som brukar tilllämpas för vibrationer från andra källor, nämligen SS Mätning och riktlinjer för bedömning av komfort i byggnader. Häri anges känseltröskeln till <0,4 mm/s, måttlig störning till 0,4-1,0 mm/s och sannolik störning till >1,0 mm/s (vägd vibrationshastighet). Det har gjorts en Vibrationsutredning i samband med den nu aktuella detaljplanen av Tyréns, daterad Vibrationsmätningen utfördes i två mätpunkter inom fastigheten Kyrkberget 18:2 under maj månad. Enligt vibrationsutredningen uppmättes som högst komfortvägda vibrationshastigheter runt 0,9-1,7 mm/s från vägoch järnvägstrafiken. I 90 procent av fallen underskred dock den komfortvägda vibrationshastigheten 0,19 mm/s i mätpunkt V01. I mätpunkt V02 motsvarade den komfortvägda vibrationshastigheten 0,15 mm/s i 90 procent av fallen. Vibrationsutredningen visar dock att risken för störande vibrationer från väg- och järnvägstrafiken är liten inom planområdet, under förutsättning att nya byggnader grundläggs på specifika sätt och uppförs med specifika byggnadskonstruktioner. Då det inte bedöms lämpligt att i planen reglera hur nya byggnader ska grundläggas eller vilka byggnadskonstruktioner som ska användas bedöms det viktigt att säkerställa vibrationsnivån inom planområdet. Därför har en planbestämmelse införts på plankartan om att ny bebyggelse ska grundläggas så att vibrationsnivån 0,4 mm/s vägd RMS klaras i utrymmen där människor stadigvarande ska vistas. Planbestämmelsen omfattar den kvartersmark som är avsedd för bostadsändamål inom fastigheterna Kyrkberget 18:1, 18:2 och 18:4. Utifrån uppmätta vibrationshastigheter har även förväntade stomljudsnivåer inomhus beräknats i vibrationsutredningen. Enligt beräkningen uppgår dessa som högst till ca 44 dba maximal ljudnivå i mätpunkt V01 respektive ca 40 dba i mätpunkt V02. I 90 procent av fallen beräknas stomljudsnivån uppgå till 33 dba maximal ljudnivå i mätpunkt V01. I mätpunkt V02 beräknas stomljudsnivån uppgå till 30 dba maximal ljudnivå i 90 procent av fallen. Vibrationsutredningen visar dock att risken för att vibrationer från vägoch järnvägstrafiken skapar störande stomljud är liten inom planområdet, under förutsättning att nya byggnader grundläggs på specifika sätt och uppförs med specifika byggnadskonstruktioner. Då det inte bedöms lämpligt att i planen reglera hur nya byggnader ska grundläggas eller vilka byggnadskonstruktioner som ska användas bedöms det viktigt att säkerställa den maximala ljudnivån för stomljud inom planområdet. Därför har en planbestämmelse införts på plankartan om att den maximala ljudnivån för stomljud inte får överstiga 30 dba inomhus. Planbestämmelsen omfattar den kvartersmark som är avsedd för

113 23 bostadsändamål inom fastigheterna Kyrkberget 18:1, 18:2 och 18:4. Mot bakgrund av detta och omständigheterna i övrigt görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till risken för störande vibrationer. elektromagnetiska fält Planområdet ligger ca 30 meter öster om järnvägen. Vidare finns en mindre elnätstation inom den sydvästra delen av planområdet. Kring järnvägens kontaktledningar och elnätstationer alstras elektriska och magnetiska fält i någon omfattning. Diskussionen om hälsoeffekter gäller främst magnetfälten som är svårast att avskärma. Magnetfältets styrka minskar med avståndet. Den magnetfältsnivå som inte bör överskridas för miljöer där människor stadigvarande vistas kan sättas till 0,4 µt utifrån den vägledning som utarbetats av Socialstyrelsen i samråd med Boverket, Elsäkerhetsverket och Statens strålskyddsinstitut. Banverket har gett ut en egen skrift Elektromagnetiska fält omkring järnvägen. Här anges att magnetfältet från kontaktledningen är svag då inget tåg är i närheten, men ökar när tåget passerar. Detta magnetfält får en varaktighet på några minuter och är starkast vid järnvägen och avtar med avståndet från banan. När det inte finns något tåg på den aktuella sträckan alstras normalt inget magnetfält. 20 meter från kontaktledningen när tåget är mer än 2,5 kilometer bort beräknas den magnetiska fältstyrkan vara ca 0,1 µt och 20 meter från kontaktledningen när tåget passerar är den ca 0,3-0,8 µt. Magnetfälten är svåra att skärma av, byggnadsmaterial och vegetation har liten effekt. Det krävs ett skyddsavstånd på ca 18 meter från järnvägens kontaktledningar för att man med säkerhet ska kunna erhålla magnetfältsnivåer under 0,4 µt när ett tåg passerar. Elnätstationer är väl avskärmade och erfarenheter visar att magnetfältsnivån 0,4 µt klaras redan på någon enstaka meters avstånd från en sådan anläggning. Minsta avstånd från kvartersmark som får bebyggas med bostäder och elnätstationen är i planen ca 18 meter. Vidare ligger planområdet ca 30 meter öster om järnvägen. Bedömningen görs att man härigenom med marginal tagit hänsyn till riskerna kring s.k. elektromagnetiska fält.

114 24 farligt gods Det finns, enligt Trafikverkets nationella vägdatabas (NVDB), ingen väg inom 200 meter från planområdet som är rekommenderad primär eller sekundär transportled för transporter av farligt gods. Planområdet ligger däremot ca 30 meter öster om Bergslagsbanan. På järnvägen transporteras farligt gods i någon omfattning. I rapporten Riskhantering i detaljplaneprocessen, framtagen av länsstyrelserna i Stockholms, Skånes och Västra Götalands län, föreslås en zonindelning som underlag för riskbedömning inom ett avstånd av 150 meter från transportleden. Zonerna har inga fasta gränser utan riskbilden för det aktuella planområdet är avgörande för bedömning av lämpligt avstånd. Persontäthet och exploateringsgrad är exempel på faktorer som påverkar risknivån. En lämplig lokalisering innebär också att hänsyn tas till platsens unika förhållanden såsom topografi, meteorologi, bebyggelsens placering inom planområdet samt dess yttre och inre utformning. I rapporten Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen, framtagen av Länsstyrelsen i Skånes län, anges riktvärden för olika typer av markanvändning som skyddsavstånd till transportleder för farligt gods, inom ett område av 200 meter från transportleden. Bland annat anges mer än 150 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till bostäder (flerbostadshus i flera plan) och vård, 0-30 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till parkering (ytparkering) och meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till parkering (övrig parkering). Vid avståndet meter kan de flesta typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Undantaget sådan markanvändning som innefattar många eller utsatta personer. Individrisken sjunker kraftigt fram till ca 60 meter från en järnväg, denna kraftiga sänkning av risknivån avtar därefter. Ökade skyddsavstånd ger endast marginell effekt på risknivån. Den riskreducerande effekten på individrisken av skyddsavstånd uppnås vid ca 65 meter från en järnväg. Vid mer än 150 meters avstånd kan övriga typer av markanvändning förläggas utan särskilda åtgärder eller analyser. Vid detta avstånd har individriskkurvan planat ut, dvs. reduktionen i individrisk till följd av ökat skyddsavstånd är i princip obefintlig efter detta avstånd. Nyttan med ytterligare skyddsavstånd är svår att påvisa.

115 25 Det har gjorts en Riskutredning i samband med den nu aktuella detaljplanen av Tyréns, daterad Beräkningarna i riskutredningen baseras på 30 godståg per årsmedeldygn på den berörda sträckan av Bergslagsbanan år 2030, varav en vagn med farligt gods per tåg. Vidare utgår riskutredningen från den situationsplan, de planlösningar och sektioner som White arkitekter har tagit fram för det nu aktuella planområdet. Enligt förslaget är avståndet mellan närmaste fasad, där det planeras vårdlokaler, och närmaste räl drygt 40 meter. Vidare är avståndet mellan närmaste fasad där det planeras bostäder och närmaste räl ca 80 meter. Avståndet mellan den planerade pendlarparkeringen och närmaste räl är ca 25 meter. Enligt riskutredningen understiger risknivån för individrisk det nedre ALARP (as low as resonable practicable) redan ca fem meter från närmaste räl. Risknivåerna kan därmed accepteras i kombination med att rimliga riskreducerande åtgårder införs. Vidare är även risknivåerna för samhällsrisk lägre än nedre ALARP. Även dessa risknivåer är därmed acceptabla. Enligt genomförd känslighetsanalys är individrisken inom ALARPområdet redan i direkt anslutning till spårområdet och under 10-7 per år ca 35 meter från närmaste räl. Eftersom man i dagsläget inte kan säkerställa exakt vad som kommer att transporteras på Bergslagsbanan bör denna beräkning beaktas vid val av åtgärder för att skapa en större robusthet i bedömningen. Eftersom byggnaden planeras cirka 40 meter från järnvägen och individrisken i känslighetsanalys underskrider nedre ALARP, på detta avstånd, bör riskerna kunna accepteras. Vidare har en känslighetsanalys genomförts där antalet godståg har ökats till 50 godståg per årsmedeldygn. Enligt denna är individrisken inom ALARP-området redan i direkt anslutning till spårområdet och under 10-7 per år ca 40 meter från närmaste räl. Ser man till beräkningarna av individrisken för planområdet så är individrisken som mest, i känslighetsanalysen, inom ALARP redan i direkt anslutning till spårområdet och är låg, understiger 10-7 per år, och acceptabel drygt 30 meter från närmsta räl. Detta innebär att riskerna med avseende på transport av farligt gods förbi området kan accepteras. Individrisken för den planerade pendlarparkeringen hamnar inom ALARP-området. I RIKTSAM anges att övrig parkering (annat än ytparkering) kan accepteras inom 30 meter om individrisken underskrider 10-5 per år och om riskerna med hårda konstruktioner som kan orsaka skada på eventuellt avåkande fordon kan undvikas. Individrisken överskrider enligt beräkningarna aldrig 10-5 per år för den aktuella transportleden och avåkande fordon bedöms inte nå så långt som 25 meter från transportleden. Detta innebär, om riktlinjerna i RIKTSAM appliceras, att platsen för den planerade pendlarparkeringen kan tillåtas utan riskreducerande åtgärder, även om parkeringen uppförs i två plan. Med avseende på fördelningen av farligt gods som transporteras på den berörda sträckan av Bergslagsbanan är det framförallt en olycka med farligt gods i RID-klass 2, gaser, som man bör reducera riskerna för. De övriga RID-klasser som har en relativt hög fördelning orsakar oftast inga skador mer än i utsläppets direkta närhet. Enligt statistik från MSB är det framförallt transporter av farligt gods i RID-klass 2.1 och 2.3, brandfarlig respektive giftig gas, som transporteras på den berörda sträckan av Bergslagsbanan.

116 26 Utsläpp av en brandfarlig gas kan leda till en jetflamma, en BLEVE eller en gasmolnsexplosion, medan utsläpp av giftiga gaser framförallt sprider sig genom giftmoln. För att reducera riskerna till följd av en explosion krävs kraftiga åtgärder för att klara tryckvågor etc. Sådana åtgärder bedöms ur ett kostnadsnyttoperspektiv inte rimliga att vidta med avseende på den låga sannolikheten som föreligger att en sådan konsekvens inträffar. De dimensionerande avstånd som anges i riskutredningen för jetflamma och gasmolnsexplosion är kortare än avståndet till den planerade bebyggelsen. Avståndet till pendlarparkeringen från närmsta räl tangerar det dimensionerande avståndet för det representativa scenariot för jetflamma, men enligt motiveringen ovan från RIKTSAM bedöms detta avstånd ändå vara betryggande. Detta innebär att bidragen till risknivån från jetflamma och gasmolnsexplosion bedöms som acceptabla. Gällande eventuell pölbrand med förfördröjd antändning bedöms det angivna dimensionerande avståndet inte vara aktuellt. Denna bedömning kan göras eftersom marken lutar svagt uppåt mot den planerade bebyggelsen från spåren sett, vilket innebär att ett eventuellt utsläpp av brandfarlig vätska inte skulle rinna mot det aktuella planområdet. Det dimensionerande avståndet som är aktuellt i detta fall är istället pölbrand med direkt antändning, vilket uppfylls för den planerade byggnaden och de största delarna av pendlarparkeringen. För att begränsa risken att giftig gas sprids in i den del av byggnaden som ligger närmast transportleden rekommenderas, enligt riskutredningen, central avstängningsbar ventilation. För att ytterligare minska risken för att giftig gas sprider sig in i byggnaden rekommenderas att friskluftsintag placeras så att dessa vetter mot Norra Bergsstigen, dvs. bort från järnvägen. Slutsatsen i riskutredningen är att möjligheten till etablering av planområdet med avseende på risken med transporter av farligt gods bedöms som möjlig. Beräkningarna visar att det inte krävs några riskreducerande åtgärder för att den planerade bebyggelsen ska kunna uppföras med hänsyn till risker kopplade till transport av farligt gods på järnvägen. Däremot rekommenderas att följande riskreducerande åtgärder bör införas för att reducera risknivån ytterligare: - Byggnaderna utföras med central avstängningsbar ventilation och styrning av denna funktion placeras lämpligen i respektive trapphus. - Friskluftsintag placeras så att dessa vetter mot Norra Bergsstigen. Minsta avstånd från kvartersmark som är avsedd för bostads-, centrumoch vårdändamål till järnvägen är i planen ca 30 meter. Ut mot järnvägen finns en zon om ca 7-13 meter där marken inte får förses med byggnader. Zonen säkerställer att minsta avstånd mellan bostads-, centrum- och vårdbebyggelse samt närmaste järnvägsräls är 40 meter. På grund av närheten till Bergslagsbanan har en planbestämmelse införts på plankartan om att ventilationen ska vara avstängningsbar och kunna stängas av i anslutning till varje trapphus. Vidare har det i planen införts bestämmelser om att friskluftintag ska placeras så att de vetter mot Norra Bergsstigen. Planbestämmelserna omfattar den kvartersmark

117 27 som är avsedd för bostadsändamål inom fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2. Mot bakgrund av detta och omständigheterna i övrigt görs bedömningen att någon särskild hänsyn inte behöver tas till riskerna kring transporter av farligt gods. återvinningsstation Det finns en återvinningsstation inom nordvästra delen av planområdet, vid Banvägen. Vidare finns en återvinningsstation söder om planområdet, vid Kristinavägen. Kring återvinningsstationer kan vissa störningar uppstå, vanligtvis buller, lukt och nedskräpning. I Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) anges 50 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till bostäder. Återvinningsstationen inom planområdet kommer vid ett plangenomförande att flyttas. Återvinningsstationen vid Kristinavägen ligger ca 650 meter söder om planområdet. Mot bakgrund av detta bedöms inte några särskilda åtgärder behöva vidtas med avseende på risken för störningar. drivmedelsanläggning Teknisk försörjning dricks- och spillvatten Det finns flera drivmedelsanläggningar i centrala Lindesberg. Kring drivmedelsanläggningar kan störningar och risker av olika slag uppstå. Förutom risken för brand och utläckage kan störningar från fordonstrafik förekomma såsom buller, avgaser och ljusstörningar från bilarnas strålkastare. I Boverkets allmänna råd 1995:5 (Bättre plats för arbete) anges 100 meter som ett riktvärde för skyddsavstånd till bostäder. Den närmaste drivmedelsanläggningen ligger ca 150 meter nordväst om planområdet. Mot bakgrund av detta bedöms inte några särskilda åtgärder behöva vidtas med avseende på risken för störningar. Det befintliga äldreboendet inom planområdet är anslutet till de kommunala ledningsnäten och området är anslutet till de kommunala ledningsnäten. Vid ett plangenomförande kommer den nya bebyggelsen att anslutas till de kommunala ledningsnäten.

118 28 dagvatten värme el tele, data avfall Konsekvenser av planens genomförande Dagvattnet inom planområdet omhändertas i dag främst via det kommunala dagvattensystemet samt till viss del lokalt, genom markinfiltration. Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske. Avståndet till recipienten och få hårdgjorda ytor medför att dagvattnet även fortsättningsvis bedöms kunna omhändertas via det kommunala dagvattensystemet och lokalt, dvs. genom naturlig avrinning och infiltration. För att inte belasta det kommunala dagvattensystemet är det viktigt att dagvattnet kan både omhändertas lokalt och fördröjas inom planområdet innan det når det kommunala ledningsnätet. På plankartan säkerställs detta med bestämmelser om att markytan ska möjliggöra för infiltration av dagvatten och att högst 70 procent av fastighetsarean får hårdgöras. Därtill möjliggörs lokalt omhändertagande av dagvatten på den egna fastigheten genom att det för äldreboendet respektive för bostads-, centrum- och vårdbebyggelsen gäller att högst 50 procent av fastighetsarean får bebyggas. Området är anslutet till det kommunala fjärrvärmenätet. Linde Energi AB är nätägare. Strömförsörjning finns inom området. Linde Energi AB är nätägare. Inom planområdet finns två underjordiska ledningar. Rätten till de underjordiska ledningarna är tryggad genom ledningsrätt. Vid ett plangenomförande kommer inga förändringar att ske. Den befintliga elnätstationen inom den sydvästra delen av planområdet bekräftas i planen. I planen har en bestämmelse införts om att marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. Vidare får den berörda marken där de underjordiska ledningarna finns inte förses med byggnader. Telenät finns inom området. Skanova Access är nätägare. Avfallshantering sker enligt kommunens renhållningsordning och avfallsplan. Kommunens återvinningscentral finns nordväst om Lindesbergs centrum, ca två kilometer från planområdet. Närmaste återvinningsstation ligger ca 650 meter söder om planområdet. En exploatering enligt planen innebär att den del av planområdet som i dagsläget utgörs av bl.a. en återvinningsstation tas i anspråk för en ny vårdcentral med plats för bl.a. folktandvården, restaurang och handel samt ca ett 40-tal nya lägenheter, i form av trygghetsboende, i anslutning till vårdcentralen. Detta innebär en vitalisering av området och en visuell förändring jämfört med dagens situation. Vidare innebär en exploatering enligt planen att en pendlarparkering anläggs i närheten av Lindesbergs resecentrum samt att fastigheten Kyrkberget 17:7 kan få en mer ändamålsenlig användning. Ett plangenomförande innebär också att belastningen på området kommer att öka något vad gäller mängden trafik och antalet människor.

119 29 Ett av inriktningsmålen i fördjupningen av översiktsplanen för Lindesbergs stad är att möjliggör en tätare och mer attraktiv stadskärna med fler boende och bättre service, genom att skapa fler bostäder genom förtätning. Den aktuella planeringen är ett steg i genomförandet av målsättningarna i fördjupningen av översiktsplanen. Plangenomförandet innebär en förtätning av Lindesbergs centrum, den yttre stadskärnan. Förtätningen innebär att det tillskapas attraktiva och centralt belägna bostäder och bl.a. en ny vårdcentral, med närhet till stadens service och kollektivtrafik, till förhållandevis låga infrastrukturella kostnader. Sammantaget görs bedömningen att ett plangenomförande bidrar till utvecklingen av stadskärnan och att outnyttjad mark i ett centralt läge bebyggs. ORGANISATORISKA FRÅGOR Planförfarande Detaljplanen upprättas med s.k. utökat planförfarande enligt PBL 2010:900. Detta då detaljplanen bedöms vara av betydande intresse för allmänheten. Tidsplan planprocessen Samråd med berörda samt remiss till myndigheter och kommunala nämnder september -15 Granskning november -15 Godkännande för antagande BMB december -15 Antagande KF januari -16 Laga kraft februari -16 bebyggelse fastighetsbildning Genomförandetid Ansvarsfördelning Bebyggelse kan uppföras när erforderliga planbeslut är fattade, bygglov erhållits och när byggherren finner det lämpligt. Fastighetsbildning kan ske när erforderliga planbeslut är fattade. Genomförandetiden är satt till tio (10) år från den dag planen vunnit laga kraft. Kommunen ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - planprövning, - försäljning av erforderlig mark, och - bygglovsprövning. Exploatören/planintressenten ansvarar för följande delar i genomförandeprocessen: - behovsbedömning, - planarbete (planavtal), - förvärv av erforderlig mark, - fastighetsbildning (lantmäteriet),

120 30 - bygglovsansökan och bygganmälan samt kontakter med myndigheter och andra, - nybyggnadskarta, - utsättning, och - uppförande av bebyggelsen och iordningsställande av tomtmark. Avtal Planavtal har tecknats mellan exploatören/planintressenten och kommunen. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Ett plangenomförande förutsätter att ett antal fastighetsbildningsåtgärder kan genomföras. Den del av fastigheten Kyrkberget 18:1 som ska utgöra kvartersmark för bostads-, centrum- och vårdändamål ska överföras till fastigheten Kyrkberget 18:2. Vidare ska fastigheten Kyrkberget 18:2 delas i två fastigheter, en för den del av kvartersmarken som ska utgöra bostadsändamål och en för den del av kvartersmarken som ska utgöra centrum- och vårdändamål. Exploatören/planintressenten initierar och bekostar erforderliga fastighetsbildningsåtgärder. Fastighetsbildning kan ske med stöd av planen. EKONOMISKA FRÅGOR Kommunen får direkta kostander för anläggande, framtida underhåll och skötsel av gång- och cykelvägen. Kommunens direkta intäkter blir i form av försäljning av mark och bygglovs- och anslutningsavgifter. Planavgift kommer inte att tas ut. TEKNISKA FRÅGOR För att säkerställa markens lämplighet för den planerade markanvändningen måste markföroreningarna inom planområdet (inom fastigheten Kyrkberget 18:2 och del av fastigheten Kyrkberget 18:1) avhjälpas, saneras, innan bygglov kan medges och marken kan bebyggas. I samband med bygglovsansökningar när bebyggelsens exakta lägen och belastningar är kända kan krav komma att ställas på en objektanpassad geoteknisk undersökning. Nybyggnadskarta och utsättning kommer att krävas i samband med bygglovsprövning. Detta kan beställas hos kommunen.

121 31 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN Vid upprättandet av planbeskrivningen har förvaltningschef Peter Grönlund och fysisk planerare Frida Nilsson på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning medverkat. ÖVRIGA MEDVERKANDE Från KLARA arkitekter har även arkitekt Jan Erik Engström medverkat XX-XX Kristina Grape planeringsarkitekt FPR/MSA

122

123 PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kyrkberget 18:1-2, Lindesbergs kommun Upprättad av: Andreas Leander

124 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kyrkberget 18:1-2, Lindesbergs kommun Kund Lindesbergs kommun Näringsliv och utveckling Kristinavägen Lindesberg Konsult Terracon Sverige AB Box Lindesberg Tel: Org. nr: Styrelsens säte: Lindesberg Kontaktpersoner Andreas Leander

125 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Innehåll 1 Uppdrag och bakgrund Historik Förväntade föroreningar i mark och grundvatten 9 2 Områdesbeskrivning Allmänna geologiska förhållanden Recipienter och hydrologiska förhållanden 11 3 Markanvändning Nuvarande och planerad markanvändning Skyddsobjekt 12 4 Förslag till övergripande åtgärdsmål 13 5 Genomförande av provtagningen 13 6 Generella jämför- och riktvärden Riktvärden jord Riktvärden för grundvatten 16 7 Resultat Geologi Fältobservationer Laboratorieanalyser i jord Laboratorieanalyser i grundvatten 19 8 Förenklad riskbedömning Är de generella riktvärdena tillämpbara inom området? Jord Grund- och ytvatten 22 9 Slutsats och rekommendationer Hälsorisker och platsspecifika riktvärden Skydd av markmiljö Skydd av grund- och ytvatten Behov av riskreduktion/åtgärder 24 Bilagor: Jordprovstabell inkl. fältanalyser (XRF, PID), föroreningssituation metaller jord Föroreningssituation organiska ämnen jord Beräkning av platsspecifika riktv. m.a.p. hälsa Laboratorierapporter, jord Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Laboratorierapporter, grundvatten Bilaga 5 Laboratorierapporter, porluft Ritningar: Bilaga 6 Provpunkter i jord, A3 skala 1:1 000 Föroreningssituation, A3 skala 1:1 000 M101 M201 3

126 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Sammanfattning Terracon Sverige AB har på uppdrag av Lindesbergs kommun genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheterna Kyrkberget 18:1-2 i Lindesbergs kommun. Syftet med markundersökningen är att genom provtagningar av jord, porluft och grundvatten kontrollera om tidigare verksamheter inom fastigheten givit upphov till föroreningar. Undersökningen utförs som en kompletterande undersökning till den inventering (MIFO fas-1) som Länsstyrelsen i Örebro län utfört. Risken för människors hälsa bedöms som låg vid en markanvändning enligt MKM. Inget behov av riskreduktion har därmed identifierats baserat på risk för människors hälsa. Skulle markanvändningen ändras till KM (bostäder eller t.ex. ett dagis) skulle halterna av bly, kadmium och PAH-H kunna utgöra en hälsorisk, speciellt i samband med odling och intag av växter. För skydd av markmiljön på platsen bedöms inte finnas något behov av riskreduktion, vare sig markanvändningen är KM eller MKM, även om den representativa halten av barium och zink överskrider riktvärdet för markmiljön. Denna bedömning görs då fyllningen i sig begränsar möjligheterna för en rik markflora och fauna. För skydd av yt- och grundvatten bedöms det inte heller finnas något behov av riskreduktion, vare sig markanvändningen är KM eller MKM, då de representativa halterna understiger riktvärdet för skydd av yt- och grundvatten. Mellan fyllningen och vattenförande lager finns även ett tätskikt av silt och lera som förhindrar att eventuellt förhöjda föroreningshalter i fyllningen kan spridas till grundvattnet. Förslag till övergripande åtgärdsmål är: Påträffade föroreningar skall inte utgöra en begränsning vid framtida markanvändning. Markmiljön ska skyddas enligt de generella riktvärdena för MKM d.v.s. markföroreningarna ska inte utgöra en risk för 50 % av arterna i markmiljö. Spridning av föroreningar från området ska inte utgöra en risk för närliggande recipienter. Det övergripande åtgärdsmålet uppfylls inte med avseende på Påträffade föroreningar skall inte utgöra en begränsning vid framtida markanvändning. Detta p.g.a. att en riskreduktion av bly, kadmium och PAH-H bör göras om markanvändningen ska ändras till känslig markanvändning (KM). Schakt i förorenad jord är anmälningspliktig. Anmälan bör lämnas in till den lokala tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena skall påbörjas. Normalt bifogas kontrollplan med anmälan om efterbehandlingsåtgärd. 4

127 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion 1 Uppdrag och bakgrund Terracon Sverige AB har på uppdrag av Lindesbergs kommun genomfört en översiktlig miljöteknisk markundersökning på fastigheterna Kyrkberget 18:1-2 i Lindesbergs kommun. Syftet med markundersökningen är att genom provtagningar av jord, porluft och grundvatten kontrollera om tidigare verksamheter inom fastigheten givit upphov till föroreningar. Undersökningen utförs som en kompletterande undersökning till den inventering (MIFO fas-1) som Länsstyrelsen i Örebro län utfört. Tidigare undersökt (SPIMFAB) område för f.d bensinstation. Undersökningsområde, skrafferad yta. Figur 1. Ungefärligt undersökningsområde ses vid det streckade området i översiktskartan Tidigare undersökt område för den f.d. bensinstationen ses vid röd cirkel. Området, se figur 1, har identifierats av Länsstyrelsen (MIFO fas 1) som en fastighet där markföroreningar kan förekomma. Objektet Bergbolagen Carman (Id182441) på fastighet Kyrkberget 18:1 har inventerats och klassats i riskklass 2 d.v.s. Stor risk. Detta härrör sig främst av att de föroreningar som kan finnas på platsen har hög farlighet, som t.ex. petroleumprodukter, tungmetaller och klorerade lösningsmedel. På fastigheten har SPIMFAB (SPI Miljösaneringsfond AB) tillsammans med SWECO VIAK undersökt och sanerat en f.d. bensinstation (Id116647) år , BMB Dnr:1416/2002. Fastigheterna Kyrkberget 18:1-2 finns med i detaljplanen sedan 2008 och är planlagda för bostadsändamål. För att få vetskap om föroreningssituationen har Lindesbergs kommun beställt en miljöteknisk markundersökning. Undersökningen kommer att ligga till grund för en ny detaljplan alternativt bygglov om det är ok enligt gällande plan. 5

128 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion En provtagningsplan för fältprovtagning har upprättats för provtagning av jord och grundvatten inom aktuellt område. Fältundersökningarna utförs i enlighet med Svenska Naturvårdsverkets Vägledning för miljötekniska markundersökningar, rapport 4918, 4310 (del I) och 4311 (del II) samt enligt SGF Fälthandbok, Miljötekniska markundersökningar, Rapport 1: Historik AB Lindesbergs Manufakturverk (LM) grundades 1902 och tillverkade inledningsvis gruv-, sten- och jordredskap. Produktionen övergick dock snart i bultar för både metall och trä, m.m. Företaget kallades (åtminstone i folkmun) för Bulten och kvarteret hette tidigare just Bulten. Före första världskriget sysselsattes över 50 personer. I början av 1920-talet brann stora delar av fabriken ned, endast kontor och en förrådslänga klarade sig. Man fortsatte dock produktionen i förrådslängan. Theodor Berg hade 1903 startat en järnaffär och mekanisk verkstad med tillverkning av cykeldressiner i Deje i Värmland. Tillverkningen byggde på en egen uppfinning, ett järnvägshjul uppbyggt av plåtlameller som var avsevärt lättare och mer lätthanterligt än det då vanliga järnhjulet behövdes större lokaler, så han köpte en fabrikslokal i närheten av Ullersäter (Id116856). Företaget döptes efter flytten till Berg & Co Mekaniska Verkstäder och man började då även med motordrivna dressiner startades konstruktionen av egna bensindrivna motorer (båt-, lok- och truckmotorer) och därmed började en ny era inom företaget som skulle bestå hela dess livslängd bildades Berg & Co Mekanisk Verkstad AB och 1930 köpte man Lindesbergs Manufakturverks fabrik för att få plats med den växande produktionen. Man fortsatte manufakturverkets bultproduktion i ytterligare något år innan den grenen såldes till Bultfabriken AB i Hallstahammar. Produktionen i Ullersäter, som sedan 1920-talet främst bestod av dressiner med bensindrivna motorer och senare även motorlok, flyttades successivt över till Lindesberg. I princip direkt efter köpet 1930 påbörjades en större byggnation vid Bangatan. När denna stod färdig 1933 kunde all motorproduktion flyttas till Lindesberg, vilket var klart Produktionen utvidgades nu och kom att omfatta en mängd olika artiklar. En succé var sedan tidigare den kemiska eldsläckaren "Trygg". Eldsläckaren tillverkades i sin helhet vid fabriken, släckmedlet bestod vanligen av ett pulver som avgav koldioxid i branden, oftast bikarbonat. Eldsläckaren tillverkades troligen inte längre i Lindesberg i slutet av 1940-talet. Hushållsartiklar såsom tvättmaskiner, manglar och strykmaskiner var en annan viktig gren i produktionen. Man tillverkade även motorsprutor (motordrivna vattensprutor till brandbekämpning), truckar, pumpar, båtmotorer, betongblandare och byggnadsmaskiner. Under krigstiden tillverkade man även mycket materiel till försvarsmakten, bland annat "motoråror" (utombordsmotorer) och vingklaffar till stridsflygplanet J22. Man tillverkade även gengasaggregat. Under 1940-talet var Berg & Co ett med svenska mått mätt stort företag med över 300 anställda. 6

129 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion 1942 inköptes August Stenborgs Gjuteri och Fabriks AB (gjuteri och mekanisk verkstad) med avsikten att koncentrera byggmaskinstillverkningen till deras fabrik i Tierp köpte man även skandiaverken (gjuteri och mek. verkstad) i Lysekil för att bland annat tillverka utombordsmotorer ändrades namnet till Bergbolagen AB. Enligt Svensk Industrikalender från 1947 hade koncernen totalt 750 industriarbetare var man 140 tjänstemän och 200 arbetare i Lindesbergsfabriken. På 1950-talet började man få ekonomiska problem, försäljningen minskade och man hade investerat stora summor i fabriken i Lysekil blev man tvungen att sälja skandiaverken och därmed flyttades tillverkningen av motorer åter till Lindesberg. För att få utrymme för flyttade maskiner och utrustning köpte man Lindesbergs Gjuteri och Mekaniska Verkstad (Id116880), som låg strax norr om fabriken, på andrasidan järnvägen. Den 13 september 1958 begärdes slutligen Bergbolagen i konkurs. Sommaren 1959 var produktionen helt nedlagd. Det blev en lång och komplicerad konkurs som inte kunde avslutas helt förrän Olika delar av verksamheten togs över av andra bolag, t.ex. köptes tillverkningen av järnvägsprodukter av Kalmar Verkstads AB. Fabriksfastigheten och utrustningen fårvärvades efter konkursen av Örebro Bil & Traktor. I januari 1959 bildades bolaget Carman AB (Bolaget fick namnet efter ägarna Ingmar Carlsson och Sven och Eric Willerman). Man var även representant for General Motors och hade bil- och bensinförsäljning (macken har ett eget objekt, Id116647), samt hyrde ut lokaler till andra företag. De största marknaderna fanns i Norge och Tyskland där man även hade försäljningskontor. Företaget hade som mest ca 170 anställda vid fabriken i Lindesberg. Mellan åren tillverkades här bland annat 85 stycken "baklastare" av två modeller (Carman 1000 och Carman 1315), med motorer från BM på eget chassi. Eventuellt tillverkades under ett fåtal år, från 1962, även husvagnar i glasfiberarmerad polyester, men det kan ha varit ett annat Lindesbergsföretag som använde "Carman" som produktnamn. Tillverkningen flyttades sedan till Mölltorp och vagnarna bytte då namn till "Carmen". Trots goda marknadsutsikter var företaget tvunget att ansöka om konkurs redan i november 1966 och verksamheten avslutades slutligen den 31mars Man var då 120 anställda, varav 68 arbetade inom grävmaskinsservice, montering/tillverkning och lager. Svenska BP tog över bensinförsäljningen (Id ) och byggde en ny bensinstation ca 1970 strax norr om den gamla pumpen. Macken lades ned Fabrikslokalerna hyste därefter diverse andra mindre företag, t.ex. Henrikssons Mek. Verkstad (1975: Tillverkning av hästskor och ponnysulkys ), E.J. Mek. Verkstad (1979: Svarvning, fräsning, verktygstillverkning), Wolraths Bilförsäljning (1970-tal). Fabriken revs Under de allra sista åren användes det då förfallna fabriksområdet av forsvaret for övning av "strid i bebyggd ort. 7

130 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Det har inte framkommit några uppgifter om vilket avfettningsmedel som användes, men med tanke på verksamhetens art och storlek är det troligt att man använt trikloretylen. Den fabrik i Hallstahammar som tog över bultfabrikationen från Berg & Co på 1930-talet står med i Uddeholms fölteckning över tri-köpare på 1940-talet. Kalmar Verkstads AB som tog över vissa järnvägsprodukter efter Bergbolagens konkurs 1956 har också använt trikloretylen enligt sin MIFO fas 2-inventering. Lindesbergs Manufakturverk höll till i en stor kvadratisk fabriksbyggnad i två våningsplan av trä. Man hade även en länga for förråd och troligen även ett kontorshus. Fabriken brann 1920 och bara förrådslängan klarade sig. När Berg & Co tog över fastigheten 1930 startade man en stor utbyggnad som pågick fram till1933. Man har sedan troligen byggt ut i omgångar. På den ekonomiska kartan från 1950 finns byggnader med en sammanlagd bottenarea på över 7000 m2, se även fastighetskarta från 1957 i figur 2. Av dessa hade dessutom åtminstone den största fabriksbyggnaden två våningsplan. Det fanns skyddsrum under delar av fabriken. Samtliga byggnader revs Undersökningsområde Figur 2. Fastighetskarta Undersökningsområdet ses med röd ellips. Kartkälla: Lantmäteriet, Rikets allmänna kartverks arkiv 8

131 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion 1.2 Förväntade föroreningar i mark och grundvatten De föroreningar som kan vara aktuella på platsen har främst hög farlighet, som t.ex. skärvätskor, petroleumprodukter och tungmetaller. Det är även troligt att man använt klorerade lösningsmedel med mycket hög farlighet. Föroreningsnivån bedöms vara stor, eftersom det rör sig om ett område där det bedrivits storskalig industriverksamhet underlång tid. Spridningsförutsättningarna är måttliga till stora eftersom marken består av fyllnadsmassor och normaltäta till genomsläppliga jordarter. Klorerade lösningsmedel (t.ex. trikloretylen) kan tränga igenom betonggolv och då de även är flyktiga kan en markförorening innebära att trikloretylen i gasfas tränger in i byggnader. Föroreningarnas olikheter påverkar undersökningsstrategin. Kloralifater Trikloretylen misstänks vara cancerframkallande och hör till gruppen föroreningar med densiteter som är högre än vatten samt icke fullt blandbara med vatten; DNAPL (Dense Non-Aqueous Phase Liquids). Detta gör att spridningsmönstret blir komplicerat. Då spillet sker vid markytan kommer en del att avdunsta, eftersom trikloretylen är en lättflyktig förorening. Vätskan (d.v.s. fri fas) kan tränga ner i både den omättade och mättade markzonen och om tätare lager/lerlinser finns på vägen, samlas upp på dessa. Den fria fasen kan även tränga in i samt penetrera tätare jordlager och fortstätta sin vertikala vandring, genom grundvattenzonen, där då viss utlakning sker, ända ned till berget och vidare i bergsprickor. Bergets lutning och sprickor, som kan vara riktade åt annat håll än grundvattenriktningen, avgör åt vilket håll fortsatt spridning av fri fas sker. De delar av den fria fasen som löser sig i akvifären transporteras med denna. Generellt är fastläggningen i jordmatrisen relativt låg. Nedbrytning av trikloretylen kan ske antingen abiotiskt eller mikrobiellt. Biologisk nedbrytning anses vara den viktigaste typen av nedbrytning. Normalt kan mikrobiell nedbrytning av högklorerade alifater, dit trikloretylen hör, enbart förekomma under anaeroba förhållanden. Detta innebär, i de fall som mikrobiell nedbrytning sker, att högklorerade omvandlas till lågklorerade alifater. Mikrobiell nedbrytning av de senare sker däremot betydligt snabbare vid ett redoxskifte till aeroba förhållanden för fortsatt nedbrytning. Beroende på vilken typ av klorerade alifater man kan hitta vid sidan av trikloretylen samt i vilka proportioner dessa uppträder, kan indikationer erhållas om nedbrytning pågår och vilken typ av nedbrytning som sker. Krom Krom är en essentiell tungmetall, som är giftig i högre koncentrationer. Krom kan förekomma i två olika oxidationstal, Cr (III) och Cr (VI). Dessa har olika kemiska egenskaper och toxicitet. Cr (III) är den mera stabila formen under vanliga förhållanden. Cr(VI) är mycket toxiskt och fungerar som ett kraftigt oxidationsmedel och förekommer under starkt oxiderande förhållanden. 9

132 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Mobiliteten av krom är beroende av redoxförhållandena. Under oxiderande förhållanden uppträder krom som mobilt Cr(VI) och under reducerande förhållanden ofta som utfällt Cr(OH)3. Nickel Även nickel är en essentiell tungmetall. En vanlig orsak till problem med hantering av nickel är den kontaktallergi som metallen kan ge upphov till. Sorption är en viktig process som är avgörande för nicklets fördelning mellan jord och grundvatten. ph-värdet är den faktor som tydligast avgör Kd-värde. Zink Zink är som ovanstående metaller essentiell. Ur kemisk synvinkel uppvisar zink och kadmium många likheter, men vanligtvis förekommer zink i 100 till 1000 gånger högre koncentrationer. Vanligtvis före-kommer zink som Zn(+II) och kan ingå i sorptionsutfällnings- och komplexeringsprocesser. Sorption är den process som är den mest betydelsefulla för zink i jord. Den styrande parametern för soprtionen är ph, en ökning av ph med enhet kan innebära en ökning av Kd-värden med faktor 8. Koppar Koppar är en av de viktigaste essentiella tungmetallerna för både människor och växter. I vattenmiljöer anses den däremot vara relativt toxisk. Koppar anses vara den minst mobila tungmetallen i jordmiljö både på grund av utfällnings- och sorptionsprocesser. Kadmium Kadmium är en särskilt toxisk tungmetall. Soprtion är den mest betydelsefulla processen för metallen uppträdande i mark och grundvatten. ph påverkar denna process så till vida att en ökning av ph med enhet leder till en ökning av Kd-värdet med en faktor 3. Kadmium bildar komplex i grundvatten med oorganiska ämnen som klorid och karbonater samt med organiska ligander, exempelvis fulvosyror. Petroleumprodukter Petroleumprodukter, bland annat BTEX, aromater, alifater, PAH. Be-träffande BTEX anses bensen vara den mest vattenlösliga och även den mest toxiska komponenten. BTEX, tyngre aromater och alifater är en heterogen grupp, generella drag är att de har låg vattenlöslighet och lägre densitet än vatten. Det senare gäller i allt mindre grad ju tyngre aromaterna och alifaterna är. Toxiciteten är varierande. 10

133 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion 2 Områdesbeskrivning Aktuellt område (SWEREF99 N , E512851) är beläget i Lindesberg och består i norr av en grusad yta avsedd som upplagsyta för halkbekämpningssand samt en återvinningsstation. I övrigt utgörs ytan av gräs och enstaka träd. Inga byggnader finns idag kvar inom området. Närmaste recipient är Bottenån och Stora Lindesjön belägen ca 200 meter nedströms fastigheten. Mer detaljerad information om recipienterna finns i avsnitt Allmänna geologiska förhållanden Den geologiska beskrivningen över fastigheten anger att jordlagren består av lera, silt och morän. I västra delen av fastigheten återfinns glacial och postglacial silt samt glacial lera. I höjdpartiet i östra delen av området återfinns morän. I nordöstra delen återfinns berg i dagen, figur 3. Topografin på det provtagna området är svagt lutande mot stora Lindesjön i väster. Kyrkberget 18:1-2 Figur 3. I västra delen av fastigheten återfinns glacial och postglacial silt samt glacial lera. I höjdpartiet i östra delen av området återfinns morän. I norra delen återfinns berg i dagen (kartblad: Jordartskartan, SGU). 2.2 Recipienter och hydrologiska förhållanden Grundvattennivån i grundvattenröret (BP 6) som monterats i denna undersökning, se ritning M101, var belägen 1,78 meter under markytan ( ). 11

134 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Grundvattnets generella strömningsriktning bedöms vara västlig mot stora Lindesjön. Sjön används främst till bad, fiske och rekreation. Platsen för markundersökningen ligger cirka 2,5 km norr om grundvattentäkten Lindesberg- Rya och vattenverket bygger på uttag av grundvatten från Lindeåsen. Stora Lindesjön uppnår, enligt VISS (VISS ), ej god kemisk status på grund av kvicksilverförekomst och den ekologiska statusen är måttlig. Den ekologiska statusen påverkas av utsläpp från bebyggelse och jordbruk i omgivningarna. En stor del av norra stranden är anlagd. Den kemiska statusen är påverkad. Halten av kvicksilver i gädda har undersökts och de uppmätta halterna överskrider EU:s gränsvärde på 0,02 mg/kg våtvikt. Kvalitetskraven för Stora Lindesjön är att den ska ha god kemisk status år Ytvattnet i sig utgör en naturresurs och enligt VISS ska den ekologiska kvalitén i Stora Lindesjön vara god år 2021 vilket innebär att det akvatiska ekosystemet är ett skyddsobjekt i recipienten. 3 Markanvändning 3.1 Nuvarande och planerad markanvändning Nuvarande markanvändning utgörs av uppställningsplats för en återvinningsstation och som upplagsyta för halkbekämpningssand (MKM). Då området ligger relativt centralt i Lindesberg kan området komma att bebyggas med t.ex. bostäder (KM). Det finns även planer på att uppföra en vårdcentral på området. 3.2 Skyddsobjekt Området används idag bland annat som grönyta och området är öppet för allmänheten. Barn och vuxna som tillfälligt vistas inom området är därför skyddsobjekt inom området i nuläget. Marklevande djur och växter inom området bedöms ha ett måttligt skyddsvärde. Recipienter till området är främst stora Lindesjön som har kvalitetskrav med avseende på kemi och ekologi. Ytvattnet i sig utgör en naturresurs och enligt VISS ska den ekologiska kvalitén i recipienten vara god, vilket innebär att det akvatiska ekosystemet är ett skyddsobjekt i ekosystemet. Marklevande djur och växter inom området bedöms ha ett visst skyddsvärde. Förutsättningarna för ett rikt djur- och växtliv i fyllningen begränsas dock av fyllnadsmassornas egenskaper det vill säga lågt organiskt innehåll, lågt näringsinnehåll samt sämre vattenhållande egenskaper än en naturlig jord. 12

135 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion 4 Förslag till övergripande åtgärdsmål Förslag till övergripande åtgärdsmål för riskbedömningen är: Påträffade föroreningar skall inte utgöra en begränsning vid framtida markanvändning. Markmiljön ska skyddas enligt de generella riktvärdena för MKM d.v.s. markföroreningarna ska inte utgöra en risk för 50 % av arterna i markmiljö. Spridning av föroreningar från området ska inte utgöra en risk för närliggande recipienter. 5 Genomförande av provtagningen Provtagningen inleddes med ett platsbesök av Andreas Leander (Terracon Sverige AB), På plats gicks äldre ritningar och dokument igenom och en översiktlig placering av provpunkternas lägen gjordes med stakkäppar. Undersökningen gjordes som en riktad/slumpmässig provtagning. Provtagning av jord och grundvatten utfördes i 17 punkter i form av skruvprovtagning med borrbandvagn. Provpunkternas lägen redovisas i ritning M101. Provtagningen gjordes i formen av samlingsprov vid varje halvmeter, vid jordartsförändring uttogs tätare prov. Samtliga borrpunkter har mätts in av mätingenjör i koordinatsystem RT R07 2,5 gv och höjdsystem RH00. Ett grundvattenprov uttogs med bailer efter omsättning av grundvattnet (ca fyra rörvolymer). Grundvatten påträffades i BP 6 på nivån +66,89 m (1,78 m u my). Nivåavläsningen gjordes Alla upptagna prover, 68 stycken (ca 1 prov per 0,5 meter), analyserades med fältinstrument med avseende på flyktiga organiska kolväten med en fotojonisationsdetektor (PID) samt med röntgenfluorescensanalysator (XRF) med avseende på metaller. Två stycken verifierande laboratorieanalyser av metaller gjordes som kontroll till fältinstrumentet (XRF). I 14 av punkterna analyserades även PAH-16 och i fyra av punkterna analyserades även BTEX, aromater och alifater. Porluftsmätning (med kolrör) med avseende på klorerade lösningsmedel inkl. nedbrytningsprodukter utfördes i två punkter (BP 7 och BP 13), figur 4. En provtagning gjordes i fyllningen (BP 7) och en gjordes i naturlig morän (BP 13). 13

136 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Figur 4 Porluftsmätning av klorerade lösningsmedel utfördes i två punkter. 6 Generella jämför- och riktvärden 6.1 Riktvärden jord Resultaten från laboratorieanalyserna jämförs med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (NV, 2009). Naturvårdsverkets riktvärden är uppdelade i två typer av markanvändning: Känslig Markanvändning (KM): Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken skall till exempel kunna användas till bostäder, daghem, odling etc. Grundvatten inom området används till dricksvatten. De exponerade grupperna antas vara barn, vuxna och äldre som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas. Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas. 14

137 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Mindre Känslig Markanvändning (MKM): Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattnet skyddas som en naturresurs. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas inom området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som tillfälligt vistas inom området. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. Följande exponeringsvägar, tabell 1, och exponeringstider, tabell 2, beaktas vid de olika markanvändningsalternativen: Tabell 1. Exponeringsvägar vid generella riktvärden för jord. Exponeringsväg KM MKM Människor Intag av jord (oralt) X X Hudkontakt X X Inandning av damm X X Inandning av ångor X X Intag av grundvatten X Intag av växter X Miljö Effekter inom området X X Effekter i ytvattenrecipient X X Effekter i grundvatten X X Tabell 2. Exponeringstider för hälsa för respektive markanvändning KM och MKM. Scenarioparameter Enhet KM MKM Vistelsetid för jordintag, barn dag/år Vistelsetid för jordintag, vuxen dag/år Vistelsetid för hudupptag, barn dag/år Vistelsetid för hudupptag, vuxen dag/år Vistelsetid för inandning damm, barn dag/år Vistelsetid för inandning damm, vuxen dag/år Vistelsetid för inandning ånga, barn dag/år Vistelsetid för inandning ånga, vuxen dag/år Konsumtion av växter, barn kg/dag 0,25 0 Konsumtion av växter, vuxen kg/dag 0,4 0 Intag av grundvatten, barn liter/dag 1 0 Intag av grundvatten, vuxen Liter/dag 2 0 De exponeringsvägar för människor som bedöms aktuella utifrån dagens markanvändning och förekommande ämnens egenskaper är intag jord, hudkontakt, inandning damm samt inandning ånga. Alla dessa exponeringsvägar ingår i både mindre känslig och känslig markanvändning. De exponeringsvägar för hälsa som skiljer riktvärdena för känslig och mindre känslig markanvändning åt är intag växter och intag grundvatten. Dessa båda exponeringsvägar bedöms inte vara aktuella vid dagens markanvändning. 15

138 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion För att inte begränsa framtida markanvändning kommer de generella riktvärdena för känslig markanvändning (KM) ska användas för aktuellt område. 6.2 Riktvärden för grundvatten Uppmätta halter av organiska ämnen i grundvattnet jämförs med branschspecifika riktvärden för bensinstationer (Kemakta 2006). Halter av metaller jämförs med bedömningsgrunderna för miljökvalitet (NV 4915) samt livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten (SLVFS 2001:30). 7 Resultat 7.1 Geologi Nu utförd undersökning visar att fyllningsmäktigheten varierar inom området mellan 0-1,6 m. Störst fyllningsmäktighet har påträffats i den västra delen längs med Banvägen. Medelmäktigheten inom det uppfyllda området är knappt 0,6 meter. Inom delar av området går berget ytligt med berg i dagen i nordvästra delen. Fyllningen består generellt av sandigt grus med visst inslag av tegel, mull, och lera. Fyllningen underlagras av framförallt lera med inslag av silt. I östra delen återfinns en naturlig sandig morän direkt vid markytan. 7.2 Fältobservationer Resultaten av fältanalyser och fältobservationer redovisas i bilaga 1. Vid provtagning noterades föroreningsindikation (okulärt) vid ett fåtal provpunkter. Samtliga prover analyserades med PID (fotojonisationsdetektor), som mäter förekomst av lättflyktiga organiska ämnen. Av de 17 punkterna noterades inga förhöjda halter. Samtliga prover har även fältanalyserats med XRF (röntgenfluorescensanalysator) som mäter metallförekomst, figur 5. I ett flertal prover har förhöjda halter detekterats. Dessa halter har i de flesta fall kunnat verifieras vid laboratorieanalys. Under fyllningen påträffades tätare jordart av naturligt lagrad lera och silt. Ingen föroreningsindikation noterades av grundvattnet i provpunkt BP 6. 16

139 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Figur 5 Samtliga prover analyserades med PID (fotojonisationsdetektor) som mäter förekomst av lättflyktiga organiska ämnen och XRF (röntgenfluorescensanalysator) som mäter metallförekomst. Två stycken provpunkter analyserades med avseende på klorerade lösningsmedel (porluftsmätning med kolrör). En analys gjordes av porluft från fyllningslagret (BP 7) och en analys gjordes av porluft från den naturliga moränen (BP 13). 7.3 Laboratorieanalyser i jord I bilaga 1-2 finns en sammanställning av analyser för de ämnen där det finns generella riktvärden. Samtliga analysresultat redovisas i laboratorierapporterna i bilaga 4-6. I en sammanställning med halter av metaller och organiska ämnen har en representativ halt beräknats. Denna halt bedöms representera hela områdets föroreningssituation. Beroende av hur många analyser som genomförts och hur föroreningssituationen ser ut kan olika representativa halter väljas. I detta område bedöms det aritmetiska medelvärdet vara representativt. Då förhöjda föroreningshalter främst varit belägna i fyllningen har den representativa halten beräknats utifrån halterna i fyllningen. Om analysresultat från den underliggande naturliga jorden också använts hade sannolikt den representativa halten underskattats. Metaller I redovisas en statistisk sammanställning av metallanalyserna. Inom fyllningen har 34 prover analyserats med XRF och 2 prover analyserats på laboratorium med avseende på metaller i fyllningslagret. 17

140 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Tabell 3. Statistisk sammanställning av metallhalter jämfört med riktvärdena för KM och MKM. Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM med understruken fet stil. Enhet mg/kg TS. Antimon Sb Arsenik Barium Bly Kadmium Molybden Koppar Krom Kvicksilver Nickel Vanadin Zink As Ba Pb Cd Mo Cu Cr Hg Ni V Zn KM , , MKM , Antal analyser Min Max , , Medel 0 1,01 247,65 111,02 0,81 0,74 13,88 50,06 0,01 5,97 1, Organiska ämnen Inom området har 34 prover analyserats med PID och sex prover analyserats på laboratorium avseende på organiska ämnen i fyllningslagret: alifater, aromater och BTEX. 15 prover har analyserats på laboratorium avseende PAH-16 i fyllningslagret. I tabell 4 redovisas en statistisk sammanställning av analyserna av organiska ämnen. Två prover har analyserats med avseende på klorerade lösningsmedel inklusive nedbrytningsprodukter (porluftsmätning med kolrör). Samtliga halter ligger under rapporteringsgränsen. I majoriteten av de analyserade proverna låg halterna under rapporteringsgränserna. De ämnen som påträffats med halter över rapporteringsgränserna är framförallt tyngre alifater (>C16-C35) och PAH-H. Tabell 4. Halter av organiska ämnen, med halter över KM, jämfört med riktvärdena för KM och MKM. Halter över riktvärdet för KM markeras med fet stil och halter över MKM med understruken fet stil. Alifater >C5-C8 Alifater >C8-C10 Alifater >C10-C12 Alifater >C12-C16 Alifater >C16-C35 Aromater >C8-C10 Aromater >C10-C16 Aromater >C16-C35 PAH-L PAH-M PAH-H Toluen Etylbensen Bensen KM ,012 MKM ,04 Antal analyser Min ,3 0,3 0,3 0,1 0,1 0,0035 Max ,45 3,7 12 0,1 0,1 0,0035 Medel ,2 0,3 0,9 2,1 0,1 0,1 0,

141 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion 7.4 Laboratorieanalyser i grundvatten Ett grundvattenprov (BP 6) har analyserats med avseende på metaller och organiska ämnen inklusive klorerade lösningsmedel, tabell 5-6. Samtliga resultat redovisas i laboratorierapporter för grundvatten i bilaga 6. Element Tabell 5. Halter av analyserade metaller jämför med effektrelaterade tillståndsklasser, jämförvärde opåverkade grundvatten samt gränsen för otjänligt dricksvatten. BP 6 µg/l SLVFS 2001:30 Anger gräns för otjänligt dricksvatten. NV 4915 Jämförvärde opåverkade grundvatten p90. µg/l NV 5976 C crit-gw Haltkriterier för skydd av grundvatten µg/l Mycket låg NV 4915 Effektrelaterade tillståndsklasser* Låg Måttlig Hög Mycket hög µg/l µg/l µg/l µg/l µg/l Arsenik 0, < >50 Bly <0, <0, >10 Kobolt 0, Koppar 3, Krom total <0, Kvicksilver <0,1 1-0, Nickel 0, Vanadin 0, Zink 5,7-100 < >1000 Samtliga uppmätta halter är lägre än gränsvärdet för dricksvatten. 19

142 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Tabell 6. Halter av analyserade organiska ämnen jämfört med riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Ämnen som ej analyserats eller där riktvärden saknas markeras med -, (mg/l). Grundvatten Ämne BP 6 Alifater Kemakta 2006 Riktvärde för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Ångor i byggnader mg/l Bevattning mg/l Miljörisk, ytvatten mg/l Miljörisk, våtmarker mg/l Dricksvatten mg/l >C5-C12 <0,03 0, ,1 >C12-C35 <0, ,1 Aromater bensen <0,0005 0,04 0, ,001 toluen <0, , ,04 etylbensen <0, ,4 1 0,7 0,03 xylener <0, ,3 PAH canc <0,0002 0,2 0,01 0,005 0,01 0,0001 PAH övriga 0, ,5 0,07 0,1 0,05 0,004 >C8-C10 <0,07 0, ,2 0,1 >C10-C16 <0,01 2 0,1 1 0,02 0,01 Samtliga halter av organiska ämnen inkl. klorerade lösningsmedel i grundvattnet är under rapporteringsgränsen och även under samtliga motsvarande riktvärden. 8 Förenklad riskbedömning 8.1 Är de generella riktvärdena tillämpbara inom området? För att bedöma om de generella riktvärdena kan användas jämförs områdets specifika förutsättningar och förhållande mot de generella antagandena. Den förorenade jorden inom området består främst av sandig grusfyllning. Den bedöms uppfylla kraven på ph och organiskt innehåll som finns uppställda i beräkningsmatrisen för de generella riktvärdena. Sammantaget bedöms generella riktvärden vara tillämpbara inom området. För att inte begränsa framtida markanvändning kommer området jämföras med känslig markanvändning (KM). 8.2 Jord Föroreningar har påträffats i fyllningen heterogent över hela området. Inga förhöjda halter har påträffats i den naturliga moränen i nordöstra delen. Föroreningskällan inom området utgörs av fyllningsmaterial som påverkats av tidigare verksamhet inom området. Den förorenade fyllningen bedöms utgöra sekundär föroreningskälla. Någon primär föroreningskälla finns idag inte inom området. 20

143 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Uppmätta föroreningar har detekterats i fyllning i både ytlig och mer djupare belägen jord. De ämnen som förekommer i förhöjda halter kan ge effekter på miljö och hälsa efter långtidsexponering. Spridning av föroreningar från fyllningen kan även ske via damning, via uppgrävda massor, via upptag i växter, via utlakning till grundvatten och via avrinning. Via grundvatten och dagvatten kan föroreningar spridas till omgivande ytvatten. Föroreningarna utgörs främst av barium, bly, kadmium och zink samt poly aromatiska kolväten med hög molekylvikt (PAH-H). Dessa ämnen har vid statistisk analys, se avsnitt 7.3, bedömts utgöra störst hälso- och miljörisk med en representativ halt som är högre än KM. Enskilda uppmätta halter av metaller och/eller organiska ämnen som överskrider KM har påträffats i 12 punkter över det aktuella området, se ritning M201. I 34 jordprover har naturlig jord belägen under fyllningen analyserats med XRF. I fyra punkter påträffades metallhalter (2 st. bly, 2 st. och 1 st. zink) över KM. I övriga jordprov var halter av metaller och organiska ämnen under riktvärdena för KM. De generella riktvärdena för respektive ämne är framtaget med flera delriktvärden för hälsa och miljö. För varje ämne väljs sedan det lägsta av dessa riktvärden som därmed blir det styrande. I nedan redovisas delriktvärdena för miljö och hälsa för aktuellt riktvärde KM och ämne. Tabell 7. Representativ halt (aritmetiskt medelvärde) för de ämnen där förorening i halter över KM påträffats i flera punkter jämförs med aktuella delriktvärden. Det styrande delriktvärdet för KM är understruket. Enhet mg/kg TS. Ämne Representativ halt Markmiljö För känslig markanvändning är den styrande faktorn framförallt hälsa. KM MKM Hälsoriktvärde Grundvatten Ytvatten Barium Bly Kadmium 0,81 0,5 15 0,48 4 7,2 16 Zink PAH-H 2, ,1 2,5 5,3 150 Den representativa halten för barium, bly, kadmium, zink och PAH-H är högre än riktvärdet för KM. För zink är halten även marginellt högre än riktvärdet för MKM. Riktvärdena för bly, kadmium och PAH-H styrs av hälsodelriktvärdena vilket innebär att det inte går att utesluta en långsiktig hälsorisk för barn och vuxna som kommer att vistas inom området. 21

144 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Vid nuvarande markanvändning (MKM) bedöms hälsorisken för barn och vuxna som tillfälligt vistas inom området som begränsad. Den styrande exponeringsvägen för kadmium och PAH-H är intag växter och för bly är det exponering för andra källor i samhället som avgör riktvärdet. Den representativa halten för barium och zink är högre än delriktvärdet för skydd av markmiljön. Riktvärdet för barium och zink styrs av markmiljön vilken endast bedöms som måttligt skyddsvärd i aktuellt område då den utgörs av fyllningsmassor. 8.3 Grund- och ytvatten Eftersom området idag består av en grusad yta samt grönytor kan infiltration till grundvatten ske. En vattendelare är troligen belägen öster om området och områdets grundvattenmagasin avrinner främst mot Stora Lindesjön i väster. De analyser som har utförts av grundvatten tyder på att det inte är påverkat av den förorenade fyllningen. Halter i jord av metaller och organiska ämnen bedöms inte innebära en miljörisk för skydd av yt- och grundvatten. Detta tyder på att spridning från föroreningar i jord till grundvatten ej bedöms förekomma. 22

145 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion 9 Slutsats och rekommendationer 9.1 Hälsorisker och platsspecifika riktvärden Den representativa halten av bly, kadmium och PAH-H överskrider riktvärdena för det hälsobaserade riktvärdet vid känslig markanvändning (KM). Den styrande exponeringsvägen för kadmium och PAH-H intag växter och för bly är det exponering för andra källor i samhället som avgör riktvärdet, bilaga 3. En platsspecifik beräkning av det hälsobaserade riktvärdet har gjorts med den förändringen att intag av dricksvatten tagits bort, bilaga 3. Denna förändring ändrar riktvärdet för KM endast marginellt och förändrar därför inte de generella bedömningarna. Då representativa halterna överskrider riktvärdena för KM för hälsa p.g.a. intag av växter (kadmium och PAH-H) samt exponering av andra källor i samhället (bly) görs den sammanvägda bedömningen att föroreningen bedöms utgöra en risk för människors hälsa vid KM. Vid dagens markanvändning (MKM) understiger de representativa halterna riktvärdena och risk för människors hälsa bedöms som låg. 9.2 Skydd av markmiljö Den representativa halten av barium och zink överstiger riktvärdena för skydd av markmiljö. Föroreningsnivåerna innebär därmed att markmiljön inte har ett fullgott skydd för överlevnad av 75 % av marklevande arter, vilket är den generella skyddsnivån vid känslig markanvändning. Det kan dock antas att fyllningen i sig har sämre förutsättningar för marklevande organismer än en normal jord. Markens skyddsvärde inom verksamhetsområdet anses vara lågt. 9.3 Skydd av grund- och ytvatten Då de representativa halterna understiger riktvärdet för skydd av yt- och grundvatten bedöms detta inte utgöra en risk. Mellan fyllningen och vattenförande lager finns även ett tätskikt av silt och lera som förhindrar att eventuellt förhöjda föroreningshalter i fyllningen kan spridas till grundvattnet. 23

146 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion 9.4 Behov av riskreduktion/åtgärder Risken för människors hälsa bedöms som låg vid en markanvändning enligt MKM. Inget behov av riskreduktion har därmed identifierats baserat på risk för människors hälsa. Skulle markanvändningen ändras till KM (bostäder eller t.ex. ett dagis) skulle halterna av bly, kadmium och PAH-H kunna utgöra en hälsorisk, speciellt i samband med odling och intag av växter. För skydd av markmiljön på platsen bedöms inte finnas något behov av riskreduktion, vare sig markanvändningen är KM eller MKM, då fyllningen i sig begränsar möjligheterna för en rik markflora och fauna. För skydd av yt- och grundvatten bedöms det inte heller finnas något behov av riskreduktion, vare sig markanvändningen är KM eller MKM, då de representativa halterna understiger riktvärdet för skydd av yt- och grundvatten. Mellan fyllningen och vattenförande lager finns även ett tätskikt av silt och lera som förhindrar att eventuellt förhöjda föroreningshalter i fyllningen kan spridas till grundvattnet. Det övergripande åtgärdsmålet uppfylls inte med avseende på Påträffade föroreningar skall inte utgöra en begränsning vid framtida markanvändning. Detta p.g.a. att en riskreduktion av bly, kadmium och PAH-H bör göras om markanvändningen ska ändras till känslig markanvändning (KM). Provtagningsstrategi och urval av analyser baseras på erfarenhetsmässiga bedömningar och branschpraxis. Av naturliga skäl kan det dock inte uteslutas att det finns förorening i punkter/områden som inte har undersökts eller att det förekommer ämnen och föreningar som inte analyserats. Schakt i förorenad jord är anmälningspliktig. Anmälan bör lämnas in till den lokala tillsynsmyndigheten i god tid innan arbetena skall påbörjas. Normalt bifogas kontrollplan med anmälan om efterbehandlingsåtgärd. Enligt miljöbalken 10 kap 11 skall den som äger eller brukar en fastighet, oavsett om området tidigare ansetts förorenat, genast underrätta tillsynsmyndigheten om det upptäcks en förorening på fastigheten och föroreningen kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vi rekommenderar att denna rapport delges miljömyndigheten i Lindesbergs kommun. Terracon Sverige AB Lindesberg Andreas Leander 24

147 Uppdragsnr: 1129 Daterad: Reviderad: Ansvarig: Andreas Leander Status: Slutversion Referenser Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark, Modellbeskrivning och vägledning. Rapport Naturvårdsverket, Riskbedömning av förorenade områden, En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning. Rapport Naturvårdsverket, Metodik för Inventering av Förorenade Områden, rapport Livsmedelsverket, Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 2001:30. Kemakta, 2006: Riktvärden för ämnen i grundvatten vid bensinstationer. Daterad Uppdragsnummer Kemakta AR VISS-VattenInformationsSystem Sverige, Vattenförekomst Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Jordartskartan Översiktsplan Lindesbergs kommun,

148 BP ,634 BP ,916 BP 7 BP , ,537 BP 6 BP ,666 BP 4 BP , , ,980 BP ,222 BP ,130 BP 1 BP ,083 BP ,327 BP 12 BP , , ,607 BP ,484 BP ,408 BETECKNINGAR PROVTAGNINGSPUNKT MILJÖ FÄLT PROVTAGNINGSPUNKT LABANALYS GRUNDVATTEN NIVÅ TIDIGARE SANERAT OMRÅDE DNR: BMB 1416/2002 BP6 GRV +66, LEDNINGSOMRÅDE Koordinatsystem i plan RT R07 2,5 gv Koordinatsystem i Höjd RH 00 Punktnummer Anmärkning BP 6 GRV +66,89 DATUM Ök rör+69,27 Punktnummer X-Koordinat Y-Koordinat Z-Koordinat Anmärkning BP , ,410 69,327 G,S BP , ,110 70,484 G,S BP , ,780 69,236 GLS BP , ,110 69,040 G,S BP , ,650 69,083 G,S BP , ,620 68,666 G,S BP , ,940 68,852 G,S BP , ,960 69,130 G,S BP , ,670 69,222 G,S BP , ,590 68,916 G,S BP , ,020 69,294 G,S BP , ,900 69,607 G,S BP , ,460 72,408 G,S BP , ,610 69,537 G,S BP , ,840 69,537 G,S BP , ,760 71,980 G,S BP , ,650 69,634 G,S BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN Lindesbergs Kommun Miljöteknisk Markundersökning Kyrkberget 18:1, 18:2 Kv Bulten Terracon Sverige AB Box 38, Lindesberg andreas.leander@terraconab.se Tel: Mobil UPPDRAG NR 1129 RITAD/KONSTR AV M.H DATUM / ORT Lindesberg Plan SKALA 1:1000 NUMMER M101 HANDLÄGGARE A. Leander ANSVARIG A. Leander (A3) BET M101 18_1_18_2_A3.dra ritad av MORGAN med Geo, , 21:06

149 BP17 BP10 BP7 BP15 BP6 BP11 BP4 BP16 BP9 BP8 BP5 BP1 BP12 BP3 BP14 BP2 BP13 BETECKNINGAR ORGANISKA ÄMNEN METALLER INGEN ANALYS INGEN ANALYS KM KM MKM MKM >MKM<2MKM >2MKM<5MKM >MKM<2MKM >2MKM<5MKM >5MKM >5MKM TIDIGARE SANERAT OMRÅDE DNR: BMB 1416/2002 LEDNINGSOMRÅDE Koordinatsystem i plan RT R07 2,5 gv Koordinatsystem i Höjd RH 00 Punktnummer Organiska ämnen BP1 KM BP2 KM BP3 KM BP4 >MKM<2MKM BP5 KM BP6 KM BP7 MKM BP8 KM BP9 KM BP10 MKM BP11 MKM BP12 KM BP13 KM BP14 INGEN ANALYS BP15 MKM BP16 INGEN ANALYS BP17 KM Punktnummer Metaller BP1 MKM BP2 MKM BP3 MKM BP4 >5MKM BP5 MKM BP6 MKM BP7 >2MKM<5MKM BP8 >MKM<2MKM BP9 KM BP10 >2MKM<5MKM BP11 >2MKM<5MKM BP12 KM BP13 KM BP14 KM BP15 MKM BP16 KM BP17 MKM BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN Lindesbergs Kommun Miljöteknisk Markundersökning Kyrkberget 18:1, 18:2 Kv Bulten Terracon Sverige AB Box 38, Lindesberg andreas.leander@terraconab.se Tel: Mobil UPPDRAG NR 1129 RITAD/KONSTR AV M.H DATUM / ORT Lindesberg Föroreningsituation SKALA 1:1000 NUMMER M201 HANDLÄGGARE A. Leander ANSVARIG A. Leander (A3) BET M201 kyrkberget 18_1_A3.dra ritad av MORGAN med Geo, , 20:40

150 BILAGA 1 Uppmätt halt med XRF, mg/kg Borrpunkt Provnr. Nivå (m) Jordart Anmärkning PID-värde (ppm) Sb As Pb Cd Cu Cr Hg Mo Ni V Zn Ba BP ,7* F/saGr 2,1 < < 26 < < 39 < < < < ,7-1,0 Let 2 < < 75 < < 49 < < < < ,0-1,5 sile 2,7 < < 41 < < 76 < < 18 < ,5-2,0 sile 2,5 < < 19 < < 64 < < < < BP 2 BP 3 BP 4 BP 5 BP 6 BP 7 BP ,3 F/Mu 1,2 < < <LOD < < 52 < < < < ,3-0,8* F/saGr 1,5 < < 90 < < 3.4 < < ,8-1,2 sasi 1,9 < < < < < 32 < < < < ,2-1,5 sile 1,1 < < 14.2 < < 54 < 2.4 < < ,5-2,0 sile 1,5 < < 14 < < < < < ,2* F/Mu 2,3 < < 32 < < 43 < < 14 < ,2-0,5 lesi 1,7 < < 19 < < < ,5-1,0 sile 2,1 < < 18.1 < < 35 < < < < ,2 F/Mu 1,5 < < 72 < < < < < ,2-0,5 F/lesaGr Svart 1,7 < < 36 < < < < < ,5-1,0 F/lesaGr Tegel 1,9 < < 21 < < 44 < < < < ,0-1,3* F/saGr 2,2 < < < 79 < < < < ,3-1,6 lesi 1,6 < < 450 < < < 17 < ,6-2,0 sile 1,5 < < < 43 < < ,1* F/Gr 1,9 < < 28 < < 42 < 2.3 < < ,1-0,5 Mu 1,7 < < 9 < < 75 < < < < ,5-1,0 Si 2 < < 21 < < < 25 < ,2 F/Mu 2,1 < < 28 < < < 18 < ,2-0,5 F/Gr Grv. nivå 2,38 u.ök. Rör 7/1-14 1,5 < < 33 < < 44 < 3.1 < < ,5-1,0 F/Gr rörlängd 5m 1,8 < < 25 < < < < < ,0-1,3 Mu 1,6 < < 35 < < < ,3-1,5* Si 2,2 < < 25 < < 46 < < < < ,5-2,0 silet 1,8 < < 22 < < < < < ,5* F/grsaLe Tegel 1,1 < < < 2.2 < < ,5-1,0 F/grsaLe 1,5 < < 70 < < < ,0-1,6 F/sagrLe Svart 1,5 < < 26 < < < ,6-2,0 sile 2,2 < < < < 26 < ,1 F/Gr 1,4 < < 76 < < < < < ,1-0,5* Mu 2,2 < < 34 < < 65 < < < < ,5-1,0 Si 1,5 < < 32 < < 56 < < < < ,0-1,3 silet 2,1 < < 47 < < 77 < < < < ,3-1,7 sile 2,2 < < 13 < < 41 < < < < ,7-2,0 sile 1,9 < < 15 < < < 22 < BP ,2* F/Sa 1,4 < < < < < 57 < < < < ,2-0,8 lesi 1,7 < < 13 < < 46 < < < < ,8-1,0 sile 2,2 < < 18 < < 44 < < 21 < BP ,5* F/saGr Tegel 2,1 < < 70 < < < < < ,5-1,0 F/saGr Tegel 2 < 9 83 < < 58 < < < < ,0-1,6 F/sagrLe 2,2 < < 23 < < 60 < < < < ,6-2,0 sile 2,5 < < < < < 60 < < < < ,0-2,5 sile 1,9 < < 11 < < 56 < < < < ,5-3,0 sile 2 < < 19 < < < < < BP ,6* F/saGr Svart 1,2 < < < < < ,6-1,0 lesi 1,5 < < 16 < < 39 < < < < ,0-1,5 lesi 1,9 < < 26 < < 86 < < ,5-2,0 sile 1,1 < < 16 < < 75 < < < < BP ,15 F/Mu 2,3 < < 33 < < 31 < < < < ,15-0,5* lesi 1,7 < < 16 < < 42 < < < < ,5-1,0 lesi 2,1 < < 11.6 < < 27 < 2.5 < < BP ,5* grsamn 1,5 < < 29 < < 45 < < < < ,5-1,0 stgrsamn 1,7 < < 17 < < 58 < < < < ,0-1,6 stgrsamn stopp mot block eller berg 1,9 < < 43 < < < BP ,4 F/grSa 1,9 < < 11.8 < < 26 < 2.7 < < ,4-1,0 sasi 1,7 < < 43 < < < < < BP ,5 F/stgrSa 2,1 < < 27 < < 43 < < < < ,5-0,8* F/stgrSa 1,5 < < 58 < < 45 < < < < ,8-1,0 sile 1,8 < < 25 < < 51 < < 20 < ,0-1,5 sile 1,6 < < 21 < < 71 < < < < ,5-2,0 sile 2,2 < < 21 < < < 24 < BP ,5 sasi 1,1 < < 19 < < 23 < < < < ,5-1,0 sasi 1,5 < < 9.6 < < 33 < < < < BP ,2* F/saGr 1,4 < < 35 < < < < < ,2-0,5 lesi 2,2 < < 17 < < 46 < < < < ,5-1,0 sile 1,5 < < < < < 69 < < < < BP 4 Lab. 4 1,0-1,3 F/saGr 2,2 5, ,068 6, BP 11 Lab ,6 F/saGr Svart 1, , , *Lab KM MKM >MKM<2MKM >2MKM<5MKM >5MKM

151 BILAGA 2 Provpunkt Klass organiska Torrsubstans Alifater Alifater Alifater Alifater Alifater Aromater Aromater Aromater ämnen (%) >C5-C8 >C8-C10 >C10-C12 >C12-C16 >C16-C35 >C8-C10 >C10-C16 >C16-C35 PAH-L PAH-M PAH-H Toluen Etylbensen Bensen KM ,012 MKM ,04 >MKM<2MKM ,08 >2MKM<5MKM ,2 >5MKM BP 1 KM 80,4 0,3 0,3 0,3 BP 2 KM 78,2 0,3 0,3 0,36 BP 3 KM 79, ,3 0,42 0,9 0,1 0,1 0,0035 BP 4 >MKM<2MKM 85, ,3 3,7 12 0,1 0,1 0,0035 BP 5 KM 79, ,3 0,36 0,51 0,1 0,1 0,0035 BP 6 KM 75, ,3 0,72 0,88 0,1 0,1 0,0035 BP 7 MKM 84, ,3 0,85 1,2 0,1 0,1 0,0035 BP 8 KM 82,3 0,3 1,2 0,97 BP 9 KM 92 0,3 0,52 0,49 BP 10 MKM 84,4 0,45 0,99 7,4 BP 11 MKM 73, ,3 2,4 4,2 0,1 0,1 0,0035 BP 12 KM 82,2 0,3 0,3 0,3 BP 13 KM 90,9 0,3 0,3 0,46 BP 14 Ej analys BP 15 MKM 77 0,3 1,1 1,1 BP 16 Ej analys BP 17 KM 79,7 0,3 0,43 0,55

152 , kl. 17:13 Uttagsrapport Eget scenario: Bulten Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM Beskrivning Standardscenario för känslig markanvändning, enligt Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark. Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde Kommentarer (obl = obligatorisk, frv = frivillig) Bly 60 mg/kg Intag av jord + exp. andra källor Kadmium 0,70 mg/kg Intag växter + exp. andra källor PAH H 1,2 mg/kg Intag av växter Avvikelser i scenarioparametrar Eget scenario Generellt scenario Bulten KM Intag av dricksvatten beaktas ej beaktas Kommentar saknas! Avvikelser i modellparametrar Eget värde Standardvärde Inga avvikelser i modellparametrar. - - Egendefinierade ämnen Inga egendefinierade ämnen används. Platsspec_hälsa sida 1 Blad Uttagsrapport

153 , kl. 17:15 Riktvärden FALSKT Naturvårdsverket, version 1.00 Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat Justeringar (mg/kg) Hälsorisk- Skydd av Spridning (mg/kg) Riktvärde Bakgrunds- Avrundat Ämne Intag av Hudkontakt Inandning Inandning Intag av Intag av hälsoriskbaserat Exponering Akut- baserat markmiljö Skydd mot Skydd av Skydd av hälsa, miljö, halt riktvärde jord jord/damm damm ånga dricksvatten växter riktvärde andra källor toxicitet riktvärde (mg/kg) fri fas grundvatten ytvatten spridning (mg/kg) (mg/kg) Bly ej aktuell ej aktuell data saknas ej aktuell Kadmium ej aktuell ej aktuell 3,9 3,3 0,67 data saknas 0,67 4 ej aktuell 7,2 16 0,67 0,2 0,70 PAH H 6, ej aktuell 1,7 1,1 1,1 data saknas 1,1 2,5 50 5, ,1 data saknas 1,2 Gråmarkerade celler indikerar att detta värde är styrande för riktvärdet. Eget scenario: Bulten Eventuell gul/orange cell indikerar att riktvärdet justerats till bakgrundshalten. Generellt scenario: KM Avvikelser mellan eget scenario och generellt scenario redovisas på kalkylblad "Uttagsrapport". Platsspec_hälsa sida 1 Blad Riktvärden

154 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJU^ÉÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 1 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0-0,7 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 80.4 % 5% SS EN Benso(antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

155 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJU^ÉÎ Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

156 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJU_'Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 2 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0,3-0,8 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 78.2 % 5% SS EN Benso(antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.10 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 0.32 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 0.33 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 0.36 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

157 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJU_'Î Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

158 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJU`0Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 3 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0-0,2 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 79.7 % 5% SS EN Bensen < mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts LidMiljö.0A Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% LidMiljö.0A Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C5-C16 < 20 mg/kg Ts LidMiljö.0A.01.09/15 Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < 3.0 mg/kg Ts 20% LidMiljö.0A Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Aromater >C16-C35 < 1.0 mg/kg Ts LidMiljö.0A Oljetyp Ej påvisad * Benso(antracen 0.13 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen 0.12 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.27 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.11 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 0.80 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

159 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJU`0Î Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.19 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.16 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen 0.10 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 0.56 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.42 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 0.90 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

160 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂIORIÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 4 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 1,0-1,3 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 85.7 % 5% SS EN Bensen < mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts LidMiljö.0A Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% LidMiljö.0A Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C5-C16 < 20 mg/kg Ts LidMiljö.0A.01.09/15 Alifater >C16-C35 29 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < 3.0 mg/kg Ts 20% LidMiljö.0A Metylkrysener/benzo(antracener 2.0 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Metylpyren/fluorantener 3.1 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Aromater >C16-C mg/kg Ts LidMiljö.0A Oljetyp Motorolja * Benso(antracen 1.4 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen 1.3 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 3.6 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren 2.2 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren 1.6 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen 0.54 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 11 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

161 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂIORIÎ Acenaftylen 0.19 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren 0.33 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen 0.28 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 1.5 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 1.6 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen 1.6 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 5.6 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 3.7 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 12 mg/kg Ts LidMiljö.0A Arsenik As 5.2 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Barium Ba 1900 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Bly Pb 1800 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kadmium Cd 21 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kobolt Co 5.5 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Koppar Cu 24 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Krom Cr 44 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kvicksilver Hg mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Nickel Ni 6.1 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Vanadin V 17 mg/kg Ts 35% SS / ICP-AES Zink Zn 3000 mg/kg Ts 25% SS / ICP-AES Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

162 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUa9Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 5 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0-0,1 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 79.9 % 5% SS EN Bensen < mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts LidMiljö.0A Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% LidMiljö.0A Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C5-C16 < 20 mg/kg Ts LidMiljö.0A.01.09/15 Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < 3.0 mg/kg Ts 20% LidMiljö.0A Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Aromater >C16-C35 < 1.0 mg/kg Ts LidMiljö.0A Oljetyp Ej påvisad * Benso(antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.15 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 0.45 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

163 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUa9Î Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.15 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.12 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 0.46 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.36 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 0.51 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

164 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUbBÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 6 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 1,3-1,5 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 75.8 % 5% SS EN Bensen < mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts LidMiljö.0A Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% LidMiljö.0A Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C5-C16 < 20 mg/kg Ts LidMiljö.0A.01.09/15 Alifater >C16-C35 < 10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < 3.0 mg/kg Ts 20% LidMiljö.0A Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Aromater >C16-C35 < 1.0 mg/kg Ts LidMiljö.0A Oljetyp Ej påvisad * Benso(antracen 0.18 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen 0.15 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.25 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 0.81 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

165 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUbBÎ Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren 0.15 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.29 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.22 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 0.83 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.72 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 0.88 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

166 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUcKÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 7 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0-0,5 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 84.4 % 5% SS EN Bensen < mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts LidMiljö.0A Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% LidMiljö.0A Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C5-C16 < 20 mg/kg Ts LidMiljö.0A.01.09/15 Alifater >C16-C35 39 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < 3.0 mg/kg Ts 20% LidMiljö.0A Metylkrysener/benzo(antracener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Metylpyren/fluorantener < 0.50 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Aromater >C16-C35 < 1.0 mg/kg Ts LidMiljö.0A Oljetyp Motorolja * Benso(antracen 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.35 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren 0.19 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.19 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 1.0 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

167 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUcKÎ Acenaftylen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren 0.16 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.37 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.30 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen 0.19 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 1.1 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.85 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 1.2 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

168 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUdTÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 8 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0,1-0,5 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 82.3 % 5% SS EN Benso(antracen 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.28 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren 0.16 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.12 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 0.86 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren 0.28 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.49 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.41 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen 0.11 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 1.4 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 1.2 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 0.97 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

169 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUdTÎ Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

170 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUe]Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 9 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0-0,2 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 92.0 % 5% SS EN Benso(antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 0.42 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.22 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.18 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 0.63 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.52 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 0.49 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

171 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUe]Î Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

172 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUffÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 10 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0-0,5 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 84.4 % 5% SS EN Benso(antracen 0.40 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen 0.30 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 2.2 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren 1.7 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren 1.3 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen 0.21 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 6.1 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen 0.40 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren 0.16 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.39 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.34 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen 1.3 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 2.7 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt 0.45 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.99 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 7.4 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

173 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUffÎ Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

174 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂIOHVÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 11 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0-0,6 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 73.8 % 5% SS EN Bensen < mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Toluen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Etylbensen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < 0.10 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Summa TEX < 0.20 mg/kg Ts LidMiljö.0A Alifater >C5-C8 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C8-C10 < 3.0 mg/kg Ts 35% LidMiljö.0A Alifater >C10-C12 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C12-C16 < 5.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Alifater >C5-C16 < 20 mg/kg Ts LidMiljö.0A.01.09/15 Alifater >C16-C35 47 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < 4.0 mg/kg Ts 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < 3.0 mg/kg Ts 20% LidMiljö.0A Metylkrysener/benzo(antracener 0.76 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Metylpyren/fluorantener 1.3 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Aromater >C16-C mg/kg Ts LidMiljö.0A Oljetyp Motorolja * Benso(antracen 0.65 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen 0.61 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 1.3 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren 0.68 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.46 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 3.8 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

175 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂIOHVÎ Acenaftylen 0.12 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren 0.33 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 1.0 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.86 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen 0.42 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 2.9 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 2.4 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 4.2 mg/kg Ts LidMiljö.0A Arsenik As 15 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Barium Ba 180 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Bly Pb 290 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kadmium Cd 6.6 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kobolt Co 8.6 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Koppar Cu 160 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Krom Cr 16 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Kvicksilver Hg 0.25 mg/kg Ts 20% SS / ICP-AES Nickel Ni 52 mg/kg Ts 30% SS / ICP-AES Vanadin V 27 mg/kg Ts 35% SS / ICP-AES Zink Zn 1800 mg/kg Ts 25% SS / ICP-AES Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

176 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUgoÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 12 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0,15-0,5 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 82.2 % 5% SS EN Benso(antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

177 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUgoÎ Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

178 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUhxÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 13 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0-0,5 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 90.9 % 5% SS EN Benso(antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 0.42 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.12 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 0.37 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 0.46 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

179 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUhxÎ Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

180 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUiÅÎ Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 15 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0,5-0,8 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 77.0 % 5% SS EN Benso(antracen 0.13 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen 0.18 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.35 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren 0.17 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren 0.14 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 1.00 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren 0.26 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.44 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.35 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen 0.12 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 1.3 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 1.1 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 1.1 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

181 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUiÅÎ Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

182 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUj#Î Kundnummer: SL Analysrapport Uppdragsmärkn. Kv. Bulten Provnummer: Provbeskrivning: Matris: Provet ankom: Jord Utskriftsdatum: Provmärkning: BP 17 Provtagningsplats: Kv. Bulten Djup (m) Provtagare 0-0,2 Andreas Leander Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Torrsubstans 79.7 % 5% SS EN Benso(antracen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Krysen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten 0.16 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benso(pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH 0.48 mg/kg Ts LidMiljö.0A Naftalen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaftylen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Acenaften < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoren < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fenantren mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Antracen < mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Fluoranten 0.18 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Pyren 0.17 mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Benzo(g,h,i)perylen mg/kg Ts 25% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 0.54 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.30 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.43 mg/kg Ts LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt 0.55 mg/kg Ts LidMiljö.0A Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 2

183 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂJUj#Î Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 2

184 Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping) Box 887 Sjöhagsg. 3 SE Lidköping Tlf: Fax: Terracon Sverige AB Andreas Leander Box LINDESBERG AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂIM]5Î Kundnummer: SL Analysrapport Provnummer: Ankomsttemp C Provbeskrivning: Provtagare Matris: Grundvatten Provtagningsdatum Provet ankom: Utskriftsdatum: Provmärkning: Kv. Bulten, BP 6 4 Andreas Leander :00 Analys Resultat Enhet Mäto. Metod/ref Bensen < mg/l 30% LidMiljö.0A Toluen < mg/l 30% LidMiljö.0A Etylbensen < mg/l 30% LidMiljö.0A M/P/O-Xylen < mg/l 30% LidMiljö.0A Summa TEX < mg/l LidMiljö.0A Alifater >C5-C8 < mg/l 30% LidMiljö.0A Alifater >C8-C10 < mg/l 35% LidMiljö.0A Alifater >C10-C12 < mg/l 25% LidMiljö.0A Alifater >C5-C12 < mg/l 25% LidMiljö.0A.01.21/34 Alifater >C12-C16 < mg/l 25% LidMiljö.0A Alifater >C16-C35 < mg/l 25% LidMiljö.0A Alifater >C12-C35 < mg/l 25% LidMiljö.0A Aromater >C8-C10 < mg/l 30% LidMiljö.0A Aromater >C10-C16 < mg/l 20% LidMiljö.0A Aromater >C16-C35 < mg/l 25% LidMiljö.0A Oljetyp Ej påvisad * Benso(antracen < µg/l 15% LidMiljö.0A Krysen < µg/l 20% LidMiljö.0A Benso(b,k)fluoranten < µg/l 25% LidMiljö.0A Benso(pyren < µg/l 25% LidMiljö.0A Indeno(1,2,3-cd)pyren < µg/l 20% LidMiljö.0A Dibenso(a,h)antracen < µg/l 20% LidMiljö.0A Summa cancerogena PAH < 0.20 µg/l LidMiljö.0A Naftalen < µg/l 30% LidMiljö.0A Acenaftylen < µg/l 15% LidMiljö.0A Acenaften 0.11 µg/l 20% LidMiljö.0A Fluoren µg/l 15% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 1 av 3

185 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂIM]5Î Fenantren µg/l 15% LidMiljö.0A Antracen µg/l 15% LidMiljö.0A Fluoranten µg/l 20% LidMiljö.0A Pyren µg/l 15% LidMiljö.0A Benso(g,h,i)perylen < µg/l 20% LidMiljö.0A Summa övriga PAH 0.52 µg/l LidMiljö.0A Summa PAH med låg molekylvikt < 0.20 µg/l LidMiljö.0A Summa PAH med medelhög molekylvikt 0.37 µg/l LidMiljö.0A Summa PAH med hög molekylvikt < 0.30 µg/l LidMiljö.0A ,1,1,2-Tetrakloretan < 1.0 µg/l 20% LidMiljö.0A ,1,1-Trikloretan < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A ,1,2-Trikloretan < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A ,1,2-Trikloreten < 1.0 µg/l 20% LidMiljö.0A ,1-Dikloretan < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A ,1-Dikloreten < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A ,1-Diklorpropen < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A ,2,3-Triklorbensen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A ,2,3-Triklorpropan < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A ,2,4-Triklorbensen < 1.0 µg/l 20% LidMiljö.0A ,2,4-Trimetylbensen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A ,2-Dibrometan < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A ,2-Diklorbensen < 1.0 µg/l 15% LidMiljö.0A ,2-Dikloretan < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A ,2-Diklorpropan < 1.0 µg/l 20% LidMiljö.0A ,3,5-Trimetylbensen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A ,3-Diklorbensen < 1.0 µg/l 15% LidMiljö.0A ,3-Diklorpropan < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A ,3-Diklorpropen < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A ,4-Diklorbensen < 1.0 µg/l 15% LidMiljö.0A ,2-Diklorpropan < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Klortoluen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Klortoluen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Bensen < 0.20 µg/l 25% LidMiljö.0A Brombensen < 1.0 µg/l 20% LidMiljö.0A Bromdiklormetan < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A Bromklormetan < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A cis-1,2-dikloreten < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A Dibromklormetan < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A Dibrommetan < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Diklormetan < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Etylbensen < 1.0 µg/l 20% LidMiljö.0A * Fluorotriklormetan < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Hexachlorobutadiene (HCBD) < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 2 av 3

186 AR-14-SL EUSELI Í%R%^ÂÂIM]5Î iso-propylbensen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Klorbensen < 1.0 µg/l 20% LidMiljö.0A m/p-xylen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Naftalen < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A n-butylbensen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A o-xylen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A p-isopropyltoluen < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A Propylbensen < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A sec-butylbensen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A tert-butylbensen < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Tetrakloreten < 1.0 µg/l 20% LidMiljö.0A Tetraklormetan < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A Toluen < 1.0 µg/l 20% LidMiljö.0A trans-1,2-dikloreten < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Tribrommetan < 1.0 µg/l 30% LidMiljö.0A Triklormetan < 1.0 µg/l 25% LidMiljö.0A Vinylklorid < 0.50 µg/l 25% LidMiljö.0A Arsenik As (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Barium Ba (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-AES Bly Pb (filtrerat) < mg/l 20% SS / ICP-MS Kadmium Cd (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Kobolt Co (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Koppar Cu (filtrerat) mg/l 25% SS / ICP-MS Krom Cr (filtrerat) < mg/l 15% SS / ICP-MS Kvicksilver Hg (filtrerat) < mg/l 20% SS EN 1483 Nickel Ni (filtrerat) mg/l 15% SS / ICP-MS Vanadin V (filtrerat) mg/l 20% SS / ICP-MS Zink Zn (filtrerat) mg/l 25% SS / ICP-MS Utförande laboratorium/underleverantör: Eurofins Environment Sweden AB (Lidköping), SWEDEN Paola Nilson, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt signerad. Förklaringar AR-003v35 Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet. Sida 3 av 3

187 Analysrapport Terracon Sverige AB Andreas Leander BOX Lindesberg Provnr Kundnr Provtyp Uppdragsmärkning Provtagare/referens Provtagen luftvolym Provets märkning Analyspaket UA Pegasus lab Miljöanalyser Kv Bulten Andreas Leander Provtagningsdatum Liter Provet ankom Analysrapport klar BP7 Klorerade lösningsmedel + Klorerade nedbrytningsprodukter Sida 1 (1) Analysnamn Kloroform 1,1,1-trikloretan Tetraklormetan Trikloreten Tetrakloreten Vinylklorid 1,1-dikloreten Trans-1,2-dikloreten Cis-1,2-dikloreten 1,1-dikloretan 1,2-dikloretan Kloretan Resultat <0.51 <0.51 <0.51 <0.51 <0.51 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 <1.5 Enhet µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 Mäto. ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± % % % % % % % % % % % % Metod/ref GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS Ort VE VE VE VE VE VE VE VE VE VE VE VE Per-Anders Frändberg, Kemist Denna rapport är elektroniskt signerad Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida. std1

188 Analysrapport + Terracon Sverige AB Andreas Leander BOX Lindesberg Provnr Kundnr Provtyp Uppdragsmärkning Provtagare/referens Provtagen luftvolym Provets märkning Analyspaket UA Pegasus lab Miljöanalyser Kv Bulten Andreas Leander Provtagningsdatum Liter Provet ankom Analysrapport klar BP13 Klorerade lösningsmedel + Klorerade nedbrytningsprodukter Sida 1 (1) Analysnamn Kloroform 1,1,1-trikloretan Tetraklormetan Trikloreten Tetrakloreten Vinylklorid 1,1-dikloreten Trans-1,2-dikloreten Cis-1,2-dikloreten 1,1-dikloretan 1,2-dikloretan Kloretan Resultat <0.44 <0.44 <0.44 <0.44 <0.44 <0.18 <0.18 <0.18 <0.18 <0.18 <0.18 <1.3 Enhet µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 µg/m3 Mäto. ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± ± % % % % % % % % % % % % Metod/ref GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS GC/MS Ort VE VE VE VE VE VE VE VE VE VE VE VE Per-Anders Frändberg, Kemist Denna rapport är elektroniskt signerad Förklaring till förkortningar och *, se omstående sida. std1

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226 Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: Kyrkberget 18:1, Lindesberg PM Markprovtagning 1 Bakgrund Inom fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2 har olika industriell verksamhet, i form av bl a mekanisk verkstad och gjuteri, bedrivits från 1900-talets början till ca Fastigheterna är belägna i centrala Lindesberg och ungefärligt läge visas i figur 1. Figur 1. Centrala Lindesberg med fastigheterna Kyrkberget 18:1 och 18:2 översiktligt markerade med röd streckad linje. Bild från eniro.se STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB ESKILSTUNA: Bruksgatan 8b, Eskilstuna Tel: VÄSTERÅS: Norra Källgatan 17, Västerås Tel: ÖREBRO: Ribbingsgatan 11, Örebro Tel: Säte i Eskilstuna Org.nr: E-post: fornamn.efternamn@structor.se STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

227 2 Inom fastigheten Kyrkberget 18:1 har även bil- och bensinförsäljning bedrivits från 1950-talets slut till SPIMFAB lät genomföra en sanering av bensinstationen Uppdraget redovisas i SWECO VIAK:s rapport Kyrkberget 18:1 Sanering av fd bensinstation Terracon Sverige AB genomförde under 2014 en översiktlig miljöteknisk markundersökning av fastigheten Kyrkberget 18:1 och 18:2. Uppdraget redovisas i PM - Översiktlig miljöteknisk markundersökning Kyrkberget 18:1-2, Lindesbergs kommun I denna undersökning genomfördes ingen provtagning i det område inom fastigheten Kyrkberget 18:1 där SPIMFAB genomfört saneringsarbeten I figur 2 redovisas de provtagningspunkter som ingick i Terracons undersökning. Figur 2 Provtagningspunkter vid Terracons utredning I samband med diskussioner rörande framtida nybyggnationer i området har frågor väckts rörande eventuella förekommande föroreningar i det tidigare sanerade området. Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

228 3 2 Uppdrag och syfte Structor Miljöteknik AB har på uppdrag av Maria Fossen Lundborg, fastighetschef vid FALAB, genomfört provtagning av mark inom ett delområde av fastigheten Kyrkberget 18:1. Uppdraget syftar till att genomföra provtagningar och analyser av mark vid fyra provpunkter i delområdet och jämföra erhållna resultat med generella riktvärden för att bedöma om risker för människors hälsa föreligger. Provtagningens utformning förankrades med tillsynsmyndigheten, BMB, innan genomförandet. I uppdraget ingår inte att genomföra en fördjupad riskbedömning. Denna rapport gäller för detta specifika uppdrag och får endast återges i sin helhet, om inte annat skriftligen i förväg överenskommits med aktuell uppdragsledare. 3 Bedömningsgrunder Inom området planeras uppföras bostäder och en vårdcentral. För bedömning av påvisade halter i mark har därför jämförelse främst gjorts mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). I tabell 1 redovisas riktvärden för de i detta uppdrag aktuella föroreningarna. Tabell 1. Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig resp mindre känslig markanvändning Ämne KM MKM Antimon Arsenik Barium Bly Kadmium 0,5 15 Kobolt Koppar Krom totalt Krom (VI) 2 10 Kvicksilver 0,25 2,5 Molybden Nickel Vanadin Zink PAH L 3 15 PAH M 3 20 PAH H 1 10 Bensen 0,012 0,04 Toluen Etylbensen Xylen Alifat >C 5-C Alifat >C8-C Alifat >C10-C Alifat >C12-C Summa alifat >C5-C Alifat >C16-C Aromat >C8-C Aromat >C10-C Aromat >C16-C Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

229 4 4 Utförande Provtagningen genomfördes den 5 augusti Innan provtagning genomfördes markerades undersökningsområdets avgränsning och provpunkternas lägen ut på plats mha GPS. Provpunkternas lägen redovisas i figur 2. Figur 2 Undersökningsområde och provpunkternas lägen Vid respektive provpunkt grävdes sedan provgropar ner till bedömd naturlig jordart med hjälp av grävmaskin. Prov togs ut som samlingsprov för varje halvmeter för respektive jordart. Vid provtagningen används engångshandskar som byttes mellan varje prov. Provmaterialet placerades i diffusionstäta plastpåsar. Samtliga uttagna prov fältmättes med XRF för metaller resp. PID för flyktiga kolväten. 5 Resultat Fältanteckningar med preliminär jordartsbestämning samt resultat från fältmätningar med PID-instrument redovisas i tabell 2. Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

230 5 Tabell 2 Fältanteckningar och resultat från PID-mätningar Prov Jordart Djup (m) XRF PID Anm 1:1 F:mull 0-0, Grässvål i ytan 1:2 Le 0, Kabel i cementrör i gropens södra sida 2:1 F:Sa gr st 0-0, Asfalt på del av ytan 2:2 F:Sa gr st 0,5-1, Inslag slagg, tegel, gjutsand? 2:3 F:le 1,0-1, Betongfundament, inslag slagg, tegel 2:4 F:le 1,5-1, Inslag slagg, tegel 2:5 Let 1,8-2, Naturlig jordart 3:1 F: bärlager 0-0, Ljust, troligen nyare fyllning 3:2 F:Sa gr st 0,5-1, ,7 Löst packad jord, troligen återfyllt. Inslag div avfall, trä, tegel, kablar, järnskrot, galvade rör - trol tillhörande tidigare installationer 3:3 F:Sa gr st 1,0-1, ,8 Löst packad jord. Inslag div avfall, trä, tegel, kablar, järnskrot 3:4 F:Sa gr st 1,5-2, Löst packad jord. Inslag div avfall, trä, tegel, kablar, järnskrot 3:5 F:Sa gr st 2,0-2, Lika ovanliggande samt kraftig kolvätelukt, inslag svart oljeliknande material vid misstänkt kulvert/rörledning 3:6 F:Sa gr 2,5-3, Kolvätelukt 3:7 F:Sa gr 3,0-3, Kolvätelukt. Inträngande vatten 3:8 Let 3,5-3, Naturlig jordart 4:1 F:Sa gr st 0-0, Ljust, troligen nyare fyllning 4:2 F:Sa gr st 0,5-1, Inslag tegel, kablar, asfalt, galvade rör - trol tillhörande tidigare installationer 4:3 Let 1,0-1, Naturlig jordart Foton av provgroparna redovisas i bild 1-4 nedan. Bild 1 Provgrop 1 Bild 2 Provgrop 2 Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

231 6 Bild 3 Provgrop 3 Bild 4 Provgrop 4 Resultat från fältmätningar med XRF redovisas i bilaga 1. Baserat på på fältintryck och fältmätningar valdes fyra prover ut och skickades till ackrediterat laboratorium, ALS Scandinavia AB, för analys av metaller och kolväten. En sammanställning av resultat och jämförelse mot generella riktvärden redovisas i tabell 3. Halter markerade med fetstil överskrider riktvärden. Fullständiga analysrapporter redovisas i bilaga 2. Tabell 3. Sammanställning av laboratorieresultat och jämförelse med riktvärden. Enhet mg/kg. Ämne KM MKM 2:2 2:3 3:5 4:2 As ,09 1,25 Ba ,8 22,1 Cd 0,5 15 <0.1 0,131 Co ,5 3,01 Cr ,2 6,92 Cu ,2 7,61 Hg 0,25 2,5 <0.2 <0.2 Ni ,3 5,03 Pb ,1 V ,4 11,1 Zn ,8 48 alifater >C5-C alifater >C8-C <10 alifater >C10-C <20 alifater >C12-C <20 alifater >C5-C alifater >C16-C Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

232 7 Tabell 3. fortsättning laboratorieresultat och jämförelse med riktvärden. Enhet mg/kg. Ämne KM MKM 2:2 2:3 3:5 4:2 aromater >C8-C aromater >C10-C ,1 aromater >C16-C <1 bensen 0,012 0,04 <0.01 toluen <0.05 etylbensen ,5 xylener, summa ,2 PAH, summa L 3 15 <0.15 0,74 PAH, summa M ,51 0,82 PAH, summa H , Slutsats och rekommendation Provtagningarna har påvisat halter av kolväten i form av alifater och aromater över generella riktvärden för känslig markanvändning vid en av provpunkterna, provgrop 3. Förekomsten påvisades relativt djupt varför någon risk för direktkontakt annat än vid schaktarbeten inte är sannolik. Påverkan på människors hälsa kan även ske via förångning och inträngning i de byggnader som planeras uppföras. Detta styrs av flera faktorer, bl a markens genomsläpplighet, byggnadens täthet/ventilation och ska bedömas utifrån vilken typ av verksamhet som kommer att bedrivas i de utrymmen som kan påverkas. Föroreningen är inte avgränsad och kan förekomma i eller i anslutning till ledningar/ledningsstråk och därigenom spridits vidare utanför det område där denna undersökning genomförts. Någon bedömning av känslighet och skyddsvärde för omgivande mark har inte gjorts i denna undersökning Några övriga förhöjda halter i jämförelse med generella riktvärden har inte påvisats inom denna undersökning. Fyllnadsmassorna innehåller dock generellt olika typer av avfall i form av järnskrot, kablar, trä m.m. vilket minskar möjligheterna till att återanvända massor inom fastigheten om inte sådant material sorteras bort. Sammanfattningsvis så rekommenderas att miljökontroll av fyllnadsmassor genomförs kontinuerligt under kommande schaktarbeten och att beredskap finns för att kontrollera och vid behov avgränsa eventuellt förekommande föroreningar. Örebro STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB Ingvar Eriksson, uppdragsledare Direkttel: , Mobiltel: Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

233 8 Bilagor Bil 1 Bil 2 Resultat XRF-mätningar Resultat laboratorieanalyser Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

234 Bilaga 1 Bil 1 Resultat XRF-mätningar Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

235 KM , ,5 MKM , Prov Reading No Mo Mo Error Pb Pb Error As As Error Hg Hg Error Zn Zn Error Cu Cu Error Ni Ni Error Co Co Error Fe Fe Error Cr Cr Error V V Error Ba Ba Error Sb Sb Error Cd Cd Error 1:1 591 <LOD 2,44 25,21 3,02 <LOD 3,48 <LOD 5,45 42,34 4,85 <LOD 10,64 <LOD 19,7 <LOD 53, ,7 92,14 10,98 7,25 42,14 12,57 372,25 29,75 <LOD 10,39 <LOD 8,62 1:2 592 <LOD 2,46 25,96 3,03 <LOD 3,51 <LOD 5,32 55,55 5,11 <LOD 10,49 <LOD 19,51 <LOD 60, ,01 103,6 20,94 8,14 43,92 14,91 205,1 27,75 <LOD 9,71 <LOD 8,24 2:1 593 <LOD 2,39 25,08 3,04 <LOD 3,49 <LOD 5,65 75,84 5,73 21,86 7,53 27,12 13,57 <LOD 50, ,19 87,09 23,88 6,88 41,21 10,92 265,83 29,67 <LOD 10,61 <LOD 8,81 2: ,37 1,66 29,35 3,27 <LOD 3,69 <LOD 6,13 70,87 5,88 21,34 8,29 <LOD 21,52 <LOD 56, ,52 98,45 70,66 6,21 41,11 8,97 155,86 32,68 <LOD 11,53 <LOD 9,62 2:3 595 <LOD 2,52 32,63 3,42 <LOD 3,88 <LOD 5,76 175,29 7,89 20,57 7,79 27,42 14,14 <LOD 64, ,97 112,45 48,41 8,55 38,83 15,02 563,28 32,57 <LOD 11,27 <LOD 9,46 2:4 596 <LOD 2,39 21,51 2,93 <LOD 3,39 <LOD 5,6 56,08 5,28 16,81 7,49 29,76 13,78 <LOD 61, ,83 106,23 36,02 7,84 50,78 12,78 412,84 31,29 <LOD 10,94 <LOD 9,15 2: ,66 1,66 18,23 2,82 5,38 2,26 <LOD 5,57 57,64 5,31 30,21 7,88 <LOD 20,46 <LOD 79, ,61 138,49 50,86 8,58 71,58 16,19 249,93 31,71 <LOD 11,14 <LOD 9,74 3:1 598 <LOD 2,47 19,27 2,88 <LOD 3,32 <LOD 5,54 28,9 4,55 11,33 7,24 36,54 13,69 <LOD 54, ,19 94,15 26,03 7,96 40,1 13,8 460,05 29,53 <LOD 10,24 <LOD 8,64 3:2 599 <LOD 2,35 25,11 3,03 <LOD 3,51 <LOD 5,42 28,78 4,46 11,95 7,06 31,21 13,29 <LOD 50, ,54 85,7 17,47 7,62 51,85 13,41 417,99 28,67 <LOD 10 <LOD 8,24 3:3 600 <LOD 2,37 19,75 2,84 <LOD 3,26 <LOD 5,31 25,06 4,34 15,13 7,05 27,02 13,15 <LOD 49, , ,01 8,83 36,79 14,1 389,06 27,45 <LOD 9,68 <LOD 7,94 3:4 601 <LOD 2,24 11,98 2,43 <LOD 2,77 <LOD 5,08 22,1 4,08 10,1 6,68 <LOD 18,59 <LOD 44, ,43 74,81 72,46 8,75 42,41 12,39 264,54 26,53 <LOD 9,36 <LOD 7,81 3:5 602 <LOD 2,24 22,7 2,88 <LOD 3,32 <LOD 5,17 35,31 4,51 11,65 6,77 32,2 12,88 <LOD 47, ,05 80,4 38,58 9,18 64,95 15,44 306,9 26,12 <LOD 9,16 <LOD 7,6 3:6 603 <LOD 2, ,44 <LOD 2,83 <LOD 5,36 16,9 4,02 <LOD 10,16 <LOD 19,01 <LOD 45, ,27 76,48 25,35 7,79 37,39 12,56 350,03 27,09 <LOD 9,43 <LOD 7,97 3:7 604 <LOD 2,33 10,45 2,46 <LOD 2,87 <LOD 5,28 15,39 4,02 <LOD 10,27 30,97 13,11 <LOD 54, ,24 93,96 27,09 9,26 73,41 17,55 366,87 26,93 <LOD 9,4 <LOD 7,78 3:8 605 <LOD 2,46 13,73 2,64 3,46 2,09 <LOD 5,47 34,71 4,66 23,32 7,25 39,3 13,42 <LOD 61, ,99 106,11 41,89 10,92 80,21 20,89 397,59 27,12 <LOD 9,45 <LOD 7,83 4:1 606 <LOD 2,4 15,67 2,72 <LOD 3,1 <LOD 5,57 22,28 4,34 14,78 7,27 33,59 13,55 <LOD 52, ,14 89,71 48,92 7,85 40,09 13,54 448,54 29,7 <LOD 10,18 <LOD 8,59 4:2 607 <LOD 2,39 18,65 2,8 <LOD 3,2 <LOD 5,5 42,14 4,86 17,57 7,29 34,13 13,45 <LOD 49, ,65 84,17 17,42 7,47 34,64 12,15 275,43 28,22 <LOD 9,86 <LOD 8,29 4:3 609 <LOD 2,51 16,14 2,78 <LOD 3,21 <LOD 5,42 36,21 4,77 17,71 7,35 34,64 13,71 <LOD 63, ,29 110,62 40,85 10,12 67,69 20,26 478,77 29,26 <LOD 10,19 <LOD 8,58

236 Bilaga 2 Bil 2 Resultat laboratorieanalyser Kyrkberget 18:1, Lindesberg Markprovtagning Uppdragsnummer: STRUCTOR MILJÖTEKNIK AB

237

238

239

240

241

242 RAPPORT TRAFIKBULLERUTREDNING KV. KYRKBERGET FASTSTÄLLD

243 Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kyrkberget Titel på rapport: R , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Status: Fastställd Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: FALAB Maria Fossen Lundborg Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Tobias Allgulander Tobias Allgulander Peter Malm Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: Författare: Tobias Allgulander Datum: Handlingen granskad av: Peter Malm Datum: Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx

244 Sammanfattning Tyréns akustik har på uppdrag av Maria Fossen Lundborg, FALAB, fått i uppgift att studera bullersituationen inför ny detaljplan i kvarteret Kyrkberget i Lindesberg. I kvarteret planeras byggnader innehållandes bland annat vårdcentral, tandläkare, apotek samt bostäder av typen trygghetsboende. Vidare skall detaljplanen omfatta fastigheten Kyrkberget 18:4, där det idag finns ett äldreboende, samt fastigheten Kyrkberget 17:7. Området är relativt centralt beläget i Lindesberg och kommer att utsättas för vägtrafikbuller främst från Banvägen samt från spårtrafiken på Bergslagsbanan i sydväst om kvarteret. Denna utredning baseras på befintligt bebyggelseförslag och beaktar bullerkällor i form av tågoch vägtrafik. Riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå innehålls till större del utanför de planerade lägenheterna. Lägenheter på kortsidan i norra delen av byggnaden riskerar att få ljudnivåer upp mot 58 dba. För lägenheter på kortsidorna av byggnaden överskrids 70 dba maximal ljudnivå. Vid de bostäder ljudnivån överstiger riktvärdena kan inglasade balkonger ge lägenheterna tillgång till fönster där riktvärdena innehålls. Vidare bör möjlighet till tyst vädring ges genom någon form av bullerskyddande vädringslösning. Då ljudnivån inomhus, till skillnad från utomhusriktlinjerna, är ett krav bör också särskild tonvikt läggas på att välja don, fönster och ytterväggskonstruktion för att skapa en ljudmiljö som uppfyller kraven i Boverkets Byggregler. Tyréns kan vara behjälpliga med detta om så önskas. För vårdcentralen och övriga verksamheter i byggnaden saknas riktlinjer för buller utomhus. Inomhus finns dock krav som skall innehållas varför fasaden måste dimensioneras efter rådande förutsättningar utomhus. Vid en eventuell utökning av byggnaden till att omfatta även ytor markerade som expansionsytor i ritningarna utgör trafikbullersituationen inget hinder för detta. Detta dels då aktuella delar av byggnaden inte omfattas av bullerriktlinjer utomhus men även för att förändringarna i byggnaden är relativt små. Vid fasad på det befintliga äldreboendet uppgår de ekvivalenta ljudnivåerna till 58 dba och de maximala ljudnivåerna till 83 dba och överskrider därmed riktvärdena för nybyggnation. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 3(23)

245 Innehåll 1 Uppdrag Resultat Befintligt bebyggelseförslag Bullerskyddsåtgärder Bullerskyddad balkong Vädringsfönster alternativt fönster med ljuddämpat vädringsläge U-formad glasskärm framför fönster Burspråk Effekter av bullerskyddsåtgärder Påverkan på befintlig bebyggelse Slutsats och rekommendationer Förslag till planbestämmelse Bedömningsgrunder Buller från spår- och vägtrafik Antagna riktvärden för boendemiljö Boverkets allmänna råd för bostäder Förordning (SFS 2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader Svensk standard Mark- och komfortvibrationer Stomljud Bakgrund till dagens riktvärden Beräkning Beräkningsmodell Programvara - SoundPlan Trafikindata Vägtrafik Tågtrafik Underlag Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 4(23)

246 1 Uppdrag Tyréns akustik har på uppdrag av Maria Fossen Lundborg, FALAB, fått i uppgift att studera bullersituationen inför ny detaljplan i kvarteret Kyrkberget i Lindesberg. I kvarteret planeras byggnader innehållandes bland annat vårdcentral, tandläkare, apotek samt bostäder av typen trygghetsboende. Vidare skall detaljplanen omfatta fastigheten Kyrkberget 18:4, där det idag finns ett äldreboende, samt fastigheten Kyrkberget 17:7. Området är relativt centralt i Lindesberg och kommer att utsättas för vägtrafikbuller främst från Banvägen samt från spårtrafiken på Bergslagsbanan sydväst om kvarteret. Denna utredning baseras på befintligt bebyggelseförslag och utreder bullerkällor i form av tågoch vägtrafik. I Figur 1 visas en tänkt översiktlig utformning av den planerade byggnaden. I Figur 2 presenteras en översiktsbild över planområdet. Apotek med mera på gatuplan samt bostäder plan 2-4 Vårdcentral med mera Parkeringsgarage Figur 1. Planerad bebyggelse, kv. Kyrkberget. Bild från White arkitekter, Västerås, daterad Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 5(23)

247 Figur 2. Översiktsbild över området. Bild från White arkitekter, Västerås, daterad Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 6(23)

248 2 Resultat 2.1 Befintligt bebyggelseförslag Beräkning av dygnsekvivalenta och maximala ljudnivåer har genomförts för befintligt bebyggelseförslag. Den ekvivalenta ljudnivån år 2030 beräknas som högst till 63 dba mot Banvägen (endast verksamheter, ej bostadsansluten fasad), 61 dba mot Schröders backe (boende och verksamheter), 56 dba mot Granvägen (främst boende) och 60 dba mot Skarpskyttegatan (boende och verksamheter), se Figur 4. För de planerade bostäderna beräknas mest utsatta fasad få en ekvivalent ljudnivå om 58 dba och en maximal ljudnivå som högst om 78 dba båda mot Schröders backe. För mer information se Figur 4-Figur 3. På befintligt äldreboende på fastigheten Kyrkberget 18:4 uppgår den ekvivalenta ljudnivån vid fasad till som högst 58 dba och 83 dba maximal ljudnivå. Detta inträffar på fasad mot Banvägen respektive Skarpskyttegatan. På befintlig byggnad på fastigheten Kyrkberget 17:7 uppgår den ekvivalenta ljudnivån till som högst 49 dba och den maximala ljudnivån till 72 dba. För mer information se Figur 3 - Figur 4. Dimensionerande för den planerade bebyggelsen är den maximala ljudnivån från både järnvägoch vägtrafik. Dock bör här hänsyn tas till att de relativt höga nivåerna från vägtrafiken inträffar sällan, detta då trafikmängden kan ses som liten både gällande antal fordon per dygn och andel tung trafik. Antalet gånger per dygn dessa maximala nivåer uppnås är få. De mindre vägarnas utformning gör också att skyltad hastighet underskrids vilket gör att de beräknade värdena kan vara något överskattade. Figur 3. Frifältskorrigerade maximala ljudnivåer från väg- och spårtrafik. Ritningen är representativ för ljudförhållanden vid samtliga boendeplan. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 7(23)

249 Figur 4. Frifältskorrigerade beräknade ekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik för den planerade bebyggelsen. Ritningen är representativ för ljudförhållanden vid samtliga boendeplan. En gemensam uteplats som innehåller 50 dba ekvivalent samt 70 dba maximal ljudnivå kan utan vidare bullerskyddsåtgärder anordnas mittför byggnaden utanför bostäderna, bort från tåget. För maximala ljudnivåer vid fasad, se Figur 5 - Figur 6. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 8(23)

250 Ekvivalent ljudnivå < 55 dba Maximal ljudnivå < 70 dba Gemensam uteplats kan anordnas Figur 5. Maximala ljudnivåer FAST på höjden 2 meter ovan mark. Förslag på placering av gemensam uteplats för den planerade byggnaden. Ekvivalent ljudnivå < 55 dba Maximal ljudnivå < 70 dba Figur 6. Ekvivalenta ljudnivåer på höjden 2 meter ovan mark. Förslag på placering av gemensam uteplats för den planerade byggnaden. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 9(23)

251 3 Bullerskyddsåtgärder I detta kapitel presenteras åtgärder som kan bli aktuella i projektet gällande den planerade bebyggelsen. 3.1 Bullerskyddad balkong Genom att förse balkonger med en glasskärm som är tät från golv till tak kan ljudnivån minskas med upp till 10 dba-enheter. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd och godkänd av Boverket 1. Ingen begränsning finns för hur många lägenheter denna åtgärd får appliceras på. Om inglasningen överskrider tre fjärdedelar av balkongen betecknas inte balkongen som uteplats. Vidare förses utrymmet med akustiskt absorberande material, i normalfallet kläs balkongtaket med detta. Denna lösning kan användas vid balkonger i ytterändarna längs långsidan och ger för bakomliggande fönster och uteplats nivåer under riktvärdena. Detaljkonstruktion av balkongen bör ske i samråd med akustiker. Figur 7. Principskiss på bullerskyddad balkong. Horisontalsnitt. 1 Boverkets allmänna råd 2008:1 Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 10(23)

252 3.2 Vädringsfönster alternativt fönster med ljuddämpat vädringsläge På marknaden finns fönster som, utöver möjligheten att öppna dem helt, även kan öppnas i ett ljuddämpat vädringsläge. Detta läge innebär att möjlighet till vädring finns utan att störas mer än vad som skulle ha skett om ljudnivån utanför fasaden låg under riktvärdet 55 db(a). Se exempel i Figur 8. Ljuddämpade små fönster som enbart är till för vädring finns också. Denna lösning kan bli aktuell för de platser där balkong inte är önskvärd/möjlig och/eller på fasader på byggnadens kortsidor för att möjliggöra tyst vädring. Figur 8. Exempel på fönster med ljuddämpad vädringsfunktion. Bild från Domlux. Figur 9. Principskiss på fönster med tyst vädringsmöjlighet. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 11(23)

253 3.3 U-formad glasskärm framför fönster För våningsplan utan balkong kan en U-formad variant av glasskärm användas. Samtliga glasskärmar ska ha en glastjocklek på minst 6 mm (densitet 2500 kg/m3). Vidare skall alla anslutningar såväl mot ramverk som mot fasad vara täta. Dämpningen till fönster är beroende av ljudkälla (väg- eller spårtrafik), men en sänkning med 5-10 dba-enheter är rimligt att räkna med. Denna lösning skulle kunna tillämpas på fasader på byggnadens kortsidor. Figur 10. Principskiss på skärm framför fönster. 3.4 Burspråk Genom att förse en byggnad med burspråk kan ljudnivån minskas med upp till 10 dba utanför bakomliggande fönster. Detta är en lösning som är mycket vanligt använd. Ingen begränsning finns för hur många lägenheter denna åtgärd får appliceras på. Denna lösning skulle kunna tillämpas på fasader på byggnadens kortsidor. Figur 11. Principskiss på skyddat fönster med burspråk. Vy från ovan. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 12(23)

254 3.5 Effekter av bullerskyddsåtgärder Bostadsdelen av den planerade byggnaden kommer för att uppfylla gällande riktlinjer behöva bullerskyddsåtgärder på ett fåtal lägenheter. De längs långsidan ytterst belägna lägenheterna behöver, för att innehålla riktvärdena, kompletteras med bullerskyddsåtgärder, exempelvis enligt de i kapitel 3. Redovisade ljudnivåer i Figur 12 avser exempel på åtgärder i form av inglasade balkonger och någon form av vädringslösning. Då den maximala ljudnivån är den dimensionerande har bullerskyddsåtgärderna föreslagits för att de nivåerna skall kunna innehållas. På byggnaden har också två burspråk satts på respektive kortsida. Dessa är tänkta att ge ett skyddat fönster för järnvägsbuller. Observera att värden utanför balkong och fasad är beräknade med hjälp av de nordiska beräkningsmodellerna för trafikbuller och medan värden innanför balkonginglasning och vädringslösning är nedräknade till den nivå som respektive bullerskyddsåtgärd kan tänkas ge. Figur 12. Frifältskorrigerade maximala ljudnivåer från väg- och spårtrafik med bullerskyddsåtgärder. 4 Påverkan på befintlig bebyggelse Ljudreflexer från de planerade byggnaderna beräknas generellt ha ringa akustiska effekter på omgivande bebyggelse. Den största förändringen sker i form av det planerade garaget som till viss del skärmar av det befintliga äldreboendet på fastigheten Kyrkberget 18:4 från tågtrafiken. I dessa fall får de byggnaderna generellt sett en sänkt ljudnivå. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 13(23)

255 5 Slutsats och rekommendationer Riktvärdet om 55 dba ekvivalent ljudnivå innehålls till större del utanför de planerade lägenheterna. Lägenheter på kortsidan i norra delen av byggnaden riskerar att få ljudnivåer upp mot 58 dba. För lägenheter på båda kortsidorna av byggnaden överskrids 70 dba maximal ljudnivå. Vid de bostäder ljudnivån överstiger riktvärdena kan inglasade balkonger, utformade enligt kapitel 3.1, ge lägenheterna tillgång till fönster där riktvärdena innehålls. Vidare bör möjlighet till tyst vädring ges genom att förslagsvis använda någon av lösningarna i presenterade i kapitel 3. Beräkningarna har utförts med en utbyggnad i form av ett burspråk på respektive kortsida. Dessa förväntas ge ett mer ljudskyddat fönster på baksidan, främst från trafik på Banvägen och järnvägen där den större delen av trafiken går. Då ljudnivån inomhus, till skillnad från utomhusriktlinjerna, är ett krav bör också särskild tonvikt läggas på att välja don, fönster och ytterväggskonstruktion för att skapa en ljudmiljö som uppfyller kraven i Boverkets Byggregler. Tyréns kan vara behjälpliga med detta om så önskas. För vårdcentralen och övriga verksamheter i byggnaden saknas riktlinjer för buller utomhus. Inomhus finns dock krav som skall innehållas varför fasaden måste dimensioneras efter rådande förutsättningar utomhus. Vid en eventuell utökning av byggnaden till att omfatta även ytor markerade som expansionsytor i ritningarna utgör trafikbullersituationen inget hinder. Detta dels då aktuella delar av byggnaden inte omfattas av bullerriktlinjer utomhus men även för att förändringarna i byggnaden är relativt små. Den befintliga byggnaden på fastigheten Kyrkberget 18:4 kommer att utsättas för höga ljudnivåer från framför allt järnvägen. Det planerade garaget mellan Banvägen och boendet kommer att ge ett visst skydd mot vägtrafikbuller. För att innehålla riktvärdena krävs dock även andra bullerskyddsåtgärder i form av exempelvis en bullerskärm längs spåret. 5.1 Förslag till planbestämmelse För att i detaljplanen säkerställa god ljudmiljö föreslås följande planbestämmelser avseende ljudmiljön. Kraven inomhus motsvarar ljudklass B enligt svensk standard SS Byggnaderna skall utformas så att: varje lägenhet får möjlighet till fönster med högst 55 dba utanför alternativt möjlighet till bullerdämpande vädringslösning som vid vädringsläge medför att ljudnivån inomhus ej överstiger 40 dba ekvivalent och 60 dba maximal ljudnivå. (Detta motsvarar samma eller lägre inomhusnivåer som konventionella fönster ger där man vid fasad innehåller riktvärdet 55 dba ekvivalent och 70 dba maxnivå) den maximala ljudnivån understiger 70 dba vid en uteplats, enskild och/eller gemensam den maximala stomljudsnivån inomhus från spårtrafiken understiger 30 dba SLOW vibrationer från tågen innehåller riktvärdet 0,4 mm/s RMS enligt svensk standard SS Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 14(23)

256 6 Bedömningsgrunder Buller anses, framförallt i större tätorter, vara ett stort folkhälsoproblem. När människan utsätts för buller är den vanligaste reaktionen en känsla av obehag. Därutöver anses buller också orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation, blodtrycksförändringar och sömnstörningar. För personer med nedsatt hörsel orsakar vägtrafikbuller störningar av taluppfattbarheten vid samtal. Störningsmått Ljud vars styrka är konstant i tiden mäts oftast i decibel med beteckningen dba. Indexet A efter db indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar frekvenser. Det mänskliga örat uppfattar högre frekvenser bättre än låga. Ekvivalent och maximal ljudnivå I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent (L Aeq ) respektive maximal (L Amax ) ljudnivå. Med ekvivalent ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage under ett årsmedeldygn. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 15(23)

257 6.1 Buller från spår- och vägtrafik Följande riktvärden gäller för buller från de bullerkällor som ingår i utredningen. Innan jämförelse med riktvärde är praxis att ljud från olika trafikslag skall summeras Antagna riktvärden för boendemiljö Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om inriktning av åtgärder i trafikens infrastruktur som bland annat innehöll riktvärden för trafikbuller. För mer information hänvisas till Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 och utskottets betänkande 1996/97:TU7. Antagna riktvärdena gäller för permanentbostäder, fritidsbostäder, samt vårdlokaler där vårdtagare vistas under bostadsliknande förhållanden. I enlighet med riksdagsbeslutet tillämpas riktvärdena vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur, samt vid nybyggnad av bostäder. 30 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå inomhus 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid 55 db(a) dygnsekvivalent ljudnivå utomhus vid fasad 1) 70 db(a) maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad Vid tillämpning av riktvärdena vid åtgärder i trafikinfrastrukturen bör hänsyn tas till vad som är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. 1) Avsteg från detta riktvärde kan medges om hälften av boningsrummen i varje bostad orienteras mot en ljuddämpad sida. Läs med om detta i kap Boverkets allmänna råd för bostäder. Riktvärdena för utomhusmiljöer avser frifältsvärden utanför fönster/fasad och förutsätter vidare beräknade ljudnivåer enligt de nordiska beräkningsmodellerna för vägtrafikbuller och spårtrafikbuller. (Naturvårdsverket Rapport 4653 respektive Naturvårdsverket Rapport 4935) Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 16(23)

258 6.1.2 Boverkets allmänna råd för bostäder I Boverkets Allmänna Råd 2008:1 framgår Boverkets huvudregler för buller från väg- och spårtrafik. Boverkets huvudregler överensstämmer med de riktvärdena som anges i Infrastrukturpropositionen 1996/97:53. Huvudregeln vid planering av nya bostäder lyder: Planen bör säkerställa att den slutliga bebyggelsen genom yttre och inre åtgärder kan utformas så att kraven i Boverkets byggregler uppfylls. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att åtgärder kan utformas så att 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad och uteplats) kan erhållas med hänsyn till trafikbuller. Planen bör även säkerställa att bebyggelsen kan placeras och att yttre åtgärder kan utformas så att 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad uppfylls. Boverket skriver även i Allmänna Råd 2008:1 att: I vissa fall kan det vara motiverat att göra avsteg från huvudregeln i dessa allmänna råd. Avvägningar mellan kraven på ljudmiljön och andra intressen bör kunna övervägas i centrala delar av städer och större tätorter med bebyggelse av stadskaraktär, till exempel ordnad kvartersstruktur. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. Därutöver skriver Boverket att avsteg kan motiveras vid komplettering av befintlig tät bebyggelse längs kollektivtrafikstråk i större städer med ny tätare bebyggelse, till exempel ordnad kvartersstruktur, längs kollektivtrafikstråk i större städer. Principer för intresseavvägning Följande principer bör gälla vid avsteg från huvudregeln då avvägningar ska göras mot allmänna intressen. L Aeq : dba Nya bostäder bör kunna medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad uppgår till dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i varje fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad). Minst hälften av bostadsrummen (rum för vila eller daglig samvaro), liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. L Aeq : dba Nya bostäder bör endast i vissa fall medges där den dygnsekvivalenta ljudnivån vid fasad överskrider 60 dba, under förutsättning att det går att åstadkomma en tyst sida (högst 45 dba vid fasad) eller i vart fall en ljuddämpad sida (45-50 dba vid fasad), Minst hälften av bostadsrummen, liksom uteplats, bör vara vända mot tyst eller ljuddämpad sida. L paeq > 65 dba Även då ljudnivån överstiger 65 dba kan det finnas synnerliga skäl att efter en avvägning gentemot andra allmänna intressen tillåta bostäder. I dessa speciellt bullerutsatta miljöer bör byggnaderna vara orienterade och utformade på ett sådant sätt att de vänder sig mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Även vistelseytor, entréer och bostadsrum bör konsekvent orienteras mot den tysta eller ljuddämpade sidan. Det bör alltid vara en strävan att ljudnivåerna på den ljuddämpade sidan är lägre än 50 dba. Där det inte är tekniskt möjligt att klara 50 dba utmed samtliga våningsplan på ljuddämpad sida bör det accepteras upp till 55 dba vid fasad, normalt för lägenheter i de övre våningsplanen. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 17(23)

259 6.2 Förordning (SFS 2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader Från 1 juni 2015 träder nya riktlinjer i kraft gällande buller vid bostadsbyggande. Bland annat anges att riktvärdet för spår- och vägtrafikbuller för bostäder större än 35 m 2 fortfarande är 55 dba (ekvivalent ljudnivå) och att avstegsfall kan tillämpas om ljudnivån vid fasad överstiger denna nivå. På en tystare sida skall ljudnivån vid fasad då inte överstiga 55 dba ekvivalent ljudnivå och nattetid (kl ) inte 70 dba maximal ljudnivå vid (minst) hälften av bostadsrummen. Med bostadsrum avses rum för daglig samvaro, utom kök, och rum för sömn. 6.3 Svensk standard Boverkets byggregler BBR 21 (BFS 2014:3) anger följande krav på ljudtrycksnivå inomhus från trafik och andra yttre störkällor. I praktiken innebär nedanstående tabell att ytterväggar, don och fönster skall dimensioneras utifrån yttre bullerkällor så att ljudnivån inomhus inte överskrider värdena i nedanstående tabell. Tabell 1. Högsta totala ljudnivå från yttre bullerkällor enligt BBR 21. Typ av utrymme i bostad Ekvivalentnivå Maximalnivå Utrymme för sömn, vila eller daglig samvaro ) Utrymmen för matlagning eller personlig hygien 35-1) Värdet får överskridas med högst 10 db högst 5 gånger per natt, kl Mark- och komfortvibrationer För vibrationer som riskerar att påverka boendekomforten gäller följande vibrationshastigheter som planeringsmål och nationella riktvärde för miljökvalitet. Enligt Trafikverket gäller vibrationsnivån i Tabell 2 för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad/nyläggning av spårtrafik. Dessa mål föreslås även gälla för nybyggnation av bostäder. Tabell 2. Vibrationsnivå för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad eller nyanläggning av spår. Vibrationsnivå RMS (1-80 Hz) Hastighet 0,4 mm/s Värdena avser permanentbostäder, fritidshus och vårdlokaler. Nivåer i sovrum, nattetid mellan kl Angivna värden i enlighet med svensk standard SS , dvs. max RMS-värden, tidsvägning slow och frekvensvägning enligt ISO 8041 inom frekvensområdet 1-80 Hz. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 18(23)

260 6.5 Stomljud Det finns idag inga nationella riktvärden gällande stomljud utan detta hanteras normalt genom projektspecifika mål baserat på tidigare erfarenheter. I Tabell 3 nedan anges ett förslag på stomljudnivå för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad av spårtrafik. Värdena är baserade på erfarenheter från andra projekt som till exempel Spårväg City i Stockholm och Västlänken i Göteborg. Dessa mål föreslås även gälla för nybyggnation av bostäder. Tabell 3. Förslag på stomljudnivå för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad eller nyanläggning av järnvägsspår. Lokaltyp Stomljudnivå L pamaxs (dba) Konsertlokaler, TV-studios, ljudinspelningsstudios 25 Bostäder, vårdlokaler och hotell 30 Kyrkor, bibliotek, teatrar, museum, undervisningslokaler och 35 konferenslokaler Arbetslokaler för tyst verksamhet 45 Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 19(23)

261 7 Bakgrund till dagens riktvärden Dagens riktvärde 55 dba ekvivalent ljudnivå (L Aeq ) vid fasad har tagits fram utgående från undersökningar om hur människor störs av trafikbuller. Notera att det är inomhusnivån som människor störs av. Det är ingen som befinner sig eller sover vid fasaden såvida man inte har balkong. Det anses vara ett rimligt krav att kunna sova med fönster på glänt. Man har visat att vid en inomhusnivå på ca L Aeq dba anser sig ca 90 % av människorna ej vara störda. Ett fönster på glänt ger i allmänhet ca db lägre ljudnivå inomhus än ljudnivån vid fasad. Sålunda har man kommit fram till att 55 dba utomhus är ett rimligt riktvärde. Ur Trafikbuller och planering utgiven av Länsstyrelsen i Stockholm: Baserat på ett liknande resonemang satte även USA sitt riktvärde utomhus till L Aeq 55 dba utifrån ljudnivån inomhus med fönster på glänt. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 20(23)

262 Följande text är tagen ur Boverkets skrift: Faktaunderlag - flygbuller i planeringen Regeringsuppdrag om vägledning angående lokalisering av bostäder i områden utsatta för flygbuller. Boverket 2009 Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 21(23)

263 8 Beräkning Beräkningar av ekvivalenta och maximala ljudnivåer har utförts med följande inställningar: Antal reflexer: 2 st. Beräkningsgrid: 5 x 5 meter Dämpning för fasadreflex: 1 db. Beaktade ljudkällor: Väg- och spårtrafik. 8.1 Beräkningsmodell Den Nordiska beräkningsmodellen för Vägtrafikbuller, rev har använts för beräkning av ljudutbredning från vägtrafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport För spårtrafik har modellen Den Nordiska beräkningsmodellen för spårtrafikbuller, rev använts. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport Programvara - SoundPlan Beräkningarna har genomförts med programmet SoundPlan (version 7.3) från Braunstein + Berndt GmbH. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över området, även inkluderande byggnader. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner med mera, hanteras automatiskt av programmet i enlighet med rådande beräkningsmodell. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 22(23)

264 8.3 Trafikindata I nedanstående tabeller presenteras de trafikdata som bullerberäkningen bygger på och avser år Vägtrafik Tabell 4. Framtida trafikflöden år 2030 för vägtrafik. Väg Trafikmängd 1) Andel tung trafik Hastighet (km/h) 2) Banvägen % 50 Schröders backe % 50 Granvägen % 50 Skarpskyttegatan % 50 1) Antal fordon under ett årsmedeldygn, avser prognostiserade framtida nivåer 2) Avser skyltad hastighet Tågtrafik Tillhandahållen information avser trafik för ett vardagsmedeldygn. Beräkningar har utförts med dessa siffror som årsmedeldygnstrafik. Eventuella skillnader i resulterande ekvivalent ljudnivå bedöms vara mindre än 1 db-enhet. Tabell 5. Framtida trafikflöden år 2030 för tågtrafik. Tågtyp Antal passerande tåg 1) Tåglängd (m) Hastighet (km/h) Reginatåg (X51) Godståg ) Antal tåg under ett vardagsmedeldygn, avser prognostiserade framtida nivåer. 9 Underlag Trafikdata för dagens vägtrafik, baserad på nyligen genomförd mätning, från Mats Lidestig på Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning erhållna per epost och sedan uppräknade med 0,88 % per år till 2030 års trafik. Trafikuppräkning enligt Vägverkets Kort beskrivning av skillnader mellan samhällsekonomiska resultat för EVA-kalkyler i nuvarande planeringsomgång ( ) och föregående ( ) (2008) och avser den prognostiserade årliga ökningen i hela riket. Tågtrafikmängd erhållna från Erica Löfqvist, Trafikverket via Isabella Lohse, Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning och avser år Hastigheter och tåglängder erhållna sedan tidigare (2013) via telefon med Trafikverkets kundtjänst. Uppgifter framtagna i samband med ett tidigare projekt och bedöms vara representativa även i detta projekt. Bebyggelseförslag som PDF-fil från FALAB genom Maria Fossen Lundborg Bebyggelseförslag som dwg-fil från FALAB genom Maria Fossen Lundborg Kommunal baskarta som dwg-fil från FALAB genom Maria Fossen Lundborg Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Fastställd O:\STH\261545\AK\_Text\Trafikbullerutr_ R01_ docx 23(23)

265 RAPPORT VIBRATIONSUTREDNING KV. KYRKBERGET, LINDESBERG GRANSKNINGSVERSION

266 Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kyrkberget Titel på rapport: R , Vibrationsutredning Kv. Kyrkberget Status: Granskningsversion Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: FALAB Maria Fossen Lundborg Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Tobias Allgulander Tobias Allgulander Bengt Johansson Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: Författare: Tobias Allgulander Datum: Handlingen granskad av: Bengt Johansson Datum: Tyréns AB Stockholm Besök: Peter Myndes Backe 16 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr: O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx

267 Sammanfattning Tyréns akustik har på uppdrag av Maria Fossen Lundborg, FALAB, fått i uppgift att utreda eventuell vibrationspåverkan från närliggande väg och järnväg inför ny detaljplan i kvarteret Kyrkberget i Lindesberg. I kvarteret planeras byggnader innehållandes bland annat vårdcentral, tandläkare, apotek samt bostäder av typen trygghetsboende. Vidare skall detaljplanen omfatta fastigheten Kyrkberget 18:4, där det idag finns ett äldreboende, samt fastigheten Kyrkberget 17:7. Området är relativt centralt beläget i Lindesberg och kan komma att utsättas för markvibrationer och stomljud från vägtrafik på Banvägen samt från spårtrafiken på Bergslagsbanan sydväst om kvarteret. Denna utredning baseras på befintligt bebyggelseförslag och beaktar källor i form av tåg- och vägtrafik. Med hänsyn tagen till, i rapporten, angivna byggnadskonstruktioner och restriktioner, anses byggnaden innehålla de riktlinjer och rekommendationer som finns för komfortvibrationer och stomljud i bostäder. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 3(18)

268 Innehåll 1 Uppdrag Geologisk information Utförande Vibrationsmätning Mätmetod och utvärdering Mätutrustning Resultat Mätresultat Komfortvibrationer i byggnad Stomljud Slutsats och rekommendationer Komfortvibrationer Stomljud Sammanfattande slutsats Förslag till planbestämmelse Bedömningsgrunder Komfortvibrationer Stomljud Underlag Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 4(18)

269 1 Uppdrag Tyréns akustik har på uppdrag av Maria Fossen Lundborg, FALAB, fått i uppgift att utreda eventuell vibrationspåverkan från närliggande väg och järnväg inför ny detaljplan i kvarteret Kyrkberget i Lindesberg. I kvarteret planeras byggnader innehållandes bland annat vårdcentral, tandläkare, apotek samt bostäder av typen trygghetsboende. Vidare skall detaljplanen omfatta fastigheten Kyrkberget 18:4, där det idag finns ett äldreboende, samt fastigheten Kyrkberget 17:7. Området är relativt centralt beläget i Lindesberg och kan komma att utsättas för markvibrationer och stomljud från vägtrafik på Banvägen samt från spårtrafiken på Bergslagsbanan sydväst om kvarteret. Denna utredning baseras på befintligt bebyggelseförslag och beaktar källor i form av tåg- och vägtrafik. I Figur 1 visas en tänkt översiktlig utformning av den planerade byggnaden. I Figur 2 presenteras en översiktsbild över planområdet. Apotek med mera på gatuplan samt bostäder plan 2-4 Vårdcentral med mera BANVÄGEN Parkeringsgarage Figur 1. Planerad bebyggelse, kv. Kyrkberget. Bild från White arkitekter, Västerås, daterad Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 5(18)

270 Figur 2. Översiktsbild över området. Bild från White arkitekter, Västerås, daterad Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 6(18)

271 2 Geologisk information I Figur 3 presenteras en jordartskarta för området. Denna visar på områden med berg, sandig morän och silt kring Kyrkberget. Med dessa förutsättningar minskar oftast risken för höga komfortvibrationer medan underliggande berg ökar risken för högre stomljudsnivåer. Kartan har beställts från Sveriges Geologiska Undersökning (sgu.se) den 12 augusti Figur 3. Jordartkarta, SGU, daterad Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 7(18)

272 3 Utförande 3.1 Vibrationsmätning Mätning av vibrationer har utförts vertikalt i två mätpunkter i befintlig mark på platser för planerad bebyggelse och utfördes oövervakad under perioden I varje mätpunkt monterades en vertikal geofon med jordspett till cirka 40 cm djup. Marken vid mätpunkterna bedöms vara hårt packad och med intilliggande asfalterad yta. I Figur 4-Figur 5 ses mätpunkternas placering. V01 V02 Figur 4. Mätpunkternas ungefärliga geografiska placering markerad i gult. Avstånd till närmsta spår bedöms vara 50 respektive 65 meter. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 8(18)

273 Figur 5. Mätpunkt V02 närmast i bild Mätmetod och utvärdering Mätning av markvibrationer har utförts och utvärderats enligt valda delar av SS och SS-ISO :2005. Vidare har erfarenheter från tidigare projekt använts för att prognostisera vilka vibrationer som ur komfortsynpunkt, samt vilka stomljudsnivåer, som kan förväntas i en framtida byggnad Mätutrustning Använda instrument och dess beteckningar ses i Tabell 1. Instrumenten är kalibrerade med spårbarhet enligt nationella och internationella referenser enligt vår kvalitetsstandard. Tabell 1. Använd mätutrustning. Typ av utrustning Fabrikat Modell Internbeteckning Datainsamlingsenhet Sigicom INFRA Master M1319s Geofon Sigicom INFRA V10 V7089s Geofon Sigicom INFRA V10 V7208s Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 9(18)

274 4 Resultat 4.1 Mätresultat I Tabell 2, samt i Figur 6-Figur 9 med frekvensspektrum, redovisas de tio högsta uppmätta vibrationshastigheterna i mark under mätperioden från väg- och tågtrafik. Under mätperioden har uppskattningsvis 350 tågrörelser, varav cirka 75 godståg, inträffat på berörd bansträcka. Övriga har till större delen varit persontåg i ordinarie trafik. Tabell 2. De tio högsta uppmätta vibrationshastigheterna från trafik, mm/s. Mätpunkt Hastighet [mm/s] Dominerande tersband [Hz] Komfortvägd hastighet [mm/s] Dominerande tersband [Hz] V01 2,06 8 1,73 8 ʺ 1,92 8 1,54 8 ʺ 1,51 8 1,30 8 ʺ 1,50 8 1,27 8 ʺ 1,48 8 1,25 8 ʺ 1,46 8 1,20 8 ʺ 1,46 8 1,19 8 ʺ 1,46 8 1,18 10 ʺ 1,45 8 1,15 8 ʺ 1,43 8 1,12 8 V02 1,56 8 1,28 8 ʺ 1,41 8 1,27 8 ʺ 1,25 8 1,17 8 ʺ 1,20 8 1,11 8 ʺ 1,18 8 1,02 8 ʺ 1, ,99 8 ʺ 1,17 8 0,99 8 ʺ 1,16 8 0,96 8 ʺ 1,16 8 0,95 8 ʺ 1,14 8 0,92 8 Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 10(18)

275 0,9 Vibrationshastighet RMS 125 ms [mm/s] 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Centerfrekvens tersband [Hz] Figur 6. Frekvensspektrum, mark, V01. Vibrationshastighet RMS 125 ms [mm/s] 0,5 0,45 0,4 0,35 0,3 0,25 0,2 0,15 0,1 0,05 0 Centerfrekvens tersband [Hz] Figur 7. Frekvensspektrum, mark, V02. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 11(18)

276 0,9 0,8 Vibrationshastighet RMS 1 s [mm/s] 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Centerfrekvens tersband [Hz] Figur 8. Komfortvägt frekvensspektrum i mark, V01. 0,9 0,8 Vibrationshastighet RMS 1 s [mm/s] 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Centerfrekvens tersband [Hz] Figur 9. Komfortvägt frekvensspektrum i mark, V02. Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 12(18)

277 4.2 Komfortvibrationer i byggnad Utifrån uppmätta vibrationshastigheter i mark kan hastighet i husgrund och bjälklag uppskattas. Planerad bebyggelse antas uppföras med en tung byggnadsstomme grundlagd på sulor. Med dessa förutsättningar beräknas ett komfortvägt vibrationsspektrum för de tio högsta uppmätta vibrationshastigheterna i byggnadens stomme enligt Figur 10 och Figur 11. Om bjälklagsresonansen sammanfaller med inkommande vibrationers dominerande frekvens-innehåll uppskattas den komfortvägda hastigheten öka med en faktor 2-5. Observera att resonansfrekvensen för ett specifikt bjälklag endast påverkar ett smalare frekvensområde och inte alla. Hänsyn till detta bör tas vid utformning av bjälklaget. 6,0 5,0 Vibrationshastighet RMS 1 s [mm/s] 4,0 3,0 2,0 1,0 Övre gräns för måttlig störning Undre gräns för måttlig störning 0,0 1 1,25 1,6 2 2,5 3, , , , Centerfrekvens tersband [Hz] Figur 10. Beräknade komfortvägda vibrationshastigheter [mm/s] i byggnadsstomme, V01. Streckade linjer anger undre och övre gräns för måttlig störning enligt SS Orange punktstreckad linje anger känseltröskeln enligt SS-ISO Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 13(18)

278 6,0 Vibrationshastighet RMS 1 s [mm/s] 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Övre gräns för måttlig störning Undre gräns för måttlig störning Centerfrekvens tersband [Hz] Figur 11. Beräknade komfortvägda vibrationshastigheter [mm/s] i byggnadsstomme, V02. Streckade linjer anger undre och övre gräns för måttlig störning enligt SS Orange punktstreckad linje anger känseltröskeln enligt SS-ISO Motsvarande beräknade komfortvägda vibrationers fördelning, i form av percentiler, för det dominerande 8 Hz-tersbandet presenteras i Tabell 3. Exempelvis innebär 90-percentilen i detta fall att 90 % av fallen understiger hastigheten 0,19 mm/s i 8 Hz-tersbandet i mätpunkten V01. Observera att dessa siffror baseras på ett begränsat antal inspelade vibrationssignaler, när en viss vibrationshastighet överskridits, och inte det totala antalet tågpassager. Vid ett stort antal passager har satt triggnivå inte överskridits varför någon inspelning inte skett. Tabell 3. Fördelning av beräknade komfortvägda vibrationer i mm/s. Mätpunkt P 10 [mm/s] P 50 [mm/s] P 90 [mm/s] V01 0,01 0,08 0,19 V02 <0,01 0,06 0,15 Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 14(18)

279 4.3 Stomljud Ur uppmätta vibrationshastigheter i mark har även förväntade stomljudsnivåer inomhus beräknats. Utifrån förutsättningarna att huset byggs på samma sätt som i avsnitt 4.2 och att bjälklaget består av 200 mm betong skulle de cirka 150 högsta vibrationshastigheterna ge upphov till ljudnivåer (maximal ljudnivå, tidsvägning SLOW) fördelade enligt Figur 12 - Figur13. Som mottagarrum har ett möblerat rum på 20 m 2 med 2,5 m i takhöjd antagits. Vidare har bjälklagets avstrålningsfaktor begränsats till 1 vid frekvenser över 63 Hz-tersbandet. L pasmax [dba] "Händelse" Figur 12. De högsta maximala ljudnivåerna (dba, SLOW) för de uppmätta vibrationshastigheterna, V L pasmax [dba] "Händelse" Figur 13. De högsta maximala ljudnivåerna (dba, SLOW) för de uppmätta vibrationshastigheterna, V02. Motsvarande beräknade fördelning, i form av percentiler, presenteras i Tabell 3. Där framgår till exempel att 90 % av uppmätta passagerna beräknas ge en stomljudsnivå under 33 dba i V01. Tabell 4. Fördelning av beräknade stomljudsnivåer i dba (SLOW). Mätpunkt P 10 [dba] P 50 [dba] P 90 [dba] V01 < V02 < Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 15(18)

280 5 Slutsats och rekommendationer 5.1 Komfortvibrationer Uppmätta vibrationsnivåer visar på att bebyggelse, enligt förutsättningar angivna i avsnitt 4.2, ur komfortvibrationssynpunkt, bedöms understiga kriterier för måttlig störning enligt SS Detta är speciellt tydligt i den mätpunkt med störst avstånd till spåret, V02, som bedömts bäst representera planerade bostäder. En förutsättning för detta är att byggnaden uppförs så att bjälklagsresonanser inte sammanfaller med inkommande vibrationers dominerande frekvensinnehåll. Redovisade komfortvibrationer och stomljudsnivåer förväntas sjunka ytterligare något då bostäderna längre bort från järnvägen än mätpunkten V02. Cirka 350 tågrörelser, varav ungefär 75 stycken godstågspassager har inträffat under den åtta dagar långa mätperioden. Under denna tid är det är det godstågen som gett upphov till de högsta uppmätta vibrationerna. Som kan utläsas ur Tabell 3 är det dock få passager som ger upphov till några högre nivåer flertalet ligger betydligt lägre än de tio högsta presenterade. Vägtrafiken i området bedöms inte ge upphov till några vibrationer av vikt. 5.2 Stomljud Beräkning av stomljud utifrån utförda mätningar visar på att nivåer upp till cirka 40 dba (SLOW) kan förväntas i markplan vid tågpassage. Dock är det även här, som i fallet med komfortvibrationerna, ett fåtal tillfällen dessa nivåer uppnås. Som kan utläsas ur Tabell 4 beräknas flertalet ligga betydligt lägre än 30 dba. Högre upp i byggnaden bör man kunna anta en sänkning med cirka 2 dba-enheter per våningsplan. 5.3 Sammanfattande slutsats Sammanfattningsvis kan, med hänsyn tagen till i rapporten angivna byggnadskonstruktioner och restriktioner, byggnaden anses innehålla de riktlinjer och rekommendationer som finns för komfortvibrationer och stomljud. Detta förutsätter att bjälklagsresonanser i byggnaden inte understiger 12 Hz. Vid val av stomsystem ska detta beaktas. 5.4 Förslag till planbestämmelse För att i detaljplanen säkerställa god boendemiljö föreslås följande planbestämmelser avseende bostäder. Byggnaderna skall utformas så att: den maximala stomljudsnivån inomhus från spårtrafiken understiger 30 dba SLOW vibrationer från tågen innehåller riktvärdet 0,4 mm/s RMS enligt svensk standard SS Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 16(18)

281 6 Bedömningsgrunder 6.1 Komfortvibrationer För vibrationer som riskerar att påverka boendekomforten gäller följande vibrationshastigheter som planeringsmål och nationella riktvärde för miljökvalitet. Enligt Trafikverket gäller vibrationsnivån i Tabell 5 för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad/nyläggning av spårtrafik. Dessa mål föreslås även gälla för nybyggnation av bostäder. Tabell 5. Vibrationsnivå för övervägande av åtgärd vid väsentlig ombyggnad eller nyanläggning av spår. Vibrationsnivå RMS (1-80 Hz) Hastighet 0,4 mm/s Värdena avser permanentbostäder, fritidshus och vårdlokaler. Nivåer i sovrum, nattetid mellan kl Angivna värden i enlighet med svensk standard SS , dvs. max RMS-värden, tidsvägning SLOW och frekvensvägning enligt ISO 8041 inom frekvensområdet 1-80 Hz. Även svensk standard SS Vibration och stöt Mätning och riktvärden för bedömning av komfort i byggnad anses få människor uppleva vibrationer under 0,4 mm/s som störande. Vibrationer i intervallet 0,4 1 mm/s ger i vissa fall upphov till störningar medan vibrationer över 1 mm/s är klart kännbara och upplevs av många som störande. Standarden anger att riktvärdena kan tillämpas mindre strikt för kontor och verksamheter än för bostäder samt att riktvärdena bör tillämpas mer strikt för bostäder nattetid. Även här avses maximalt RMS-värde med tidsvägning SLOW och frekvensvägt enligt ISO 8041 inom frekvensområdet 1-80 Hz. Känseltröskeln för olika personer kan variera mellan 0,1 0,3 mm/s. Enligt ISO 2631 är känseltröskeln den enda säkra gränsen om man vill undvika störande vibrationer. Vi rekommenderar att man tillämpar 0,4 mm/s som projektmål för de planerade bostäderna. För övriga verksamheter kan riktvärdet tillämpas mindre strikt. 6.2 Stomljud Det finns idag inga nationella riktvärden gällande stomljud utan detta hanteras normalt genom projektspecifika mål baserat på tidigare erfarenheter. I Tabell 6 nedan anges ett förslag på riktlinjer för stomljudnivå. Värdena är baserade på erfarenheter från projekt som till exempel Spårväg City i Stockholm och Västlänken i Göteborg. Dessa mål föreslås gälla för nybyggnation av bostäder. Tabell 6. Förslag på riktvärden för stomljudnivå. Lokaltyp Stomljudnivå L pamaxs [dba] Konsertlokaler, TV-studios, ljudinspelningsstudios 25 Bostäder, vårdlokaler och hotell 30 Kyrkor, bibliotek, teatrar, museum, undervisningslokaler och 35 konferenslokaler Arbetslokaler för tyst verksamhet 45 Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 17(18)

282 7 Underlag Bebyggelseförslag som PDF-fil från FALAB genom Maria Fossen Lundborg Bebyggelseförslag som dwg-fil från FALAB genom Maria Fossen Lundborg Kommunal baskarta som dwg-fil från FALAB genom Maria Fossen Lundborg Planerad tågtrafik under mätperioden från Trafikverket genom Anders Broberg Uppdrag: , Trafikbullerutredning Kv. Kyrkberget Beställare: FALAB Granskningsversion O:\STH\261545\AK\_Text\-R02\Vibutredning_ R02_ docx 18(18)

283 Riskutredning avseende transport av farligt gods KV. KYRKBERGET 18:2, LINDESBERGS KOMMUN RISKUTREDNING PROJEKTNUMMER:

284 Uppdrag: , Riskhänsyn detaljplan Kyrkberget, Lindesberg Titel på rapport: Riskutredning avseende transport av farligt gods Status: Rapport-Utkast Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Fastigheter i Linde AB Maria Fossen Lundborg Uppdragsansvarig/Handläggare: Emma Bengtsson, Tyréns AB Handläggare: Max Gunnarsson, Tyréns AB Kvalitetsgranskare: Emma Bengtsson, Tyréns AB Uppdrag: Beställare: Fastigheter i Linde AB O:\HBG\262116\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\riskutredning Transport av farligt gods Kyrkberget 18_2 Lindesberg.docx 2(17)

285 1 Inledning Tyréns AB har på uppdrag av Fastigheter i Linde AB upprättat en riskutredning med avseende transporterna av farligt gods på järnvägen (Bergslagsbanan) förbi det aktuella planområdet. Denna rapport har tagits fram i samband med ny detaljplan för ändrad markanvändning. Fastighetsägaren önskar nu undersöka möjligheten att tillåta vårdcentral, BVC (barnavårdscentral), MVC (mödravårdscentral), trygghetsboende, folktandvård, handel och parkering på planområdet, Kv. Kyrkberget 18:2 i Lindesberg. I uppdraget ingår att ta fram en riskanalys avseende olycksrisker till följd av transporter av farligt gods på den intilliggande järnvägen samt bedöma lämpligheten för önskad verksamhet i byggnaden med avseende på närheten till järnvägen och dess transporter av farligt gods. 1.1 Mål och Syfte Målet med riskanalysen är att ta fram relevant underlag avseende nivån på olycksrisker inom området kopplade till transporterna av farligt gods på närliggande järnväg, Bergslagsbanan. Syftet med riskanalysen är att avgöra erforderlig riskhänsyn (avseende akuta olycksrisker orsakade av transport av farligt gods på järnväg). Detta innefattar både att avgöra områdets lämplighet för önskad bebyggelse samt eventuella behov av riskreducerande åtgärder på området för att kunna tillåta önskad bebyggelse. 1.2 Omfattning och Avgränsning Riskanalysen avser olycksrisker som hänger samman med den nära lokaliseringen intill järnväg och transporterna av farligt gods som sker där. Riskanalysen besvarar följande centrala frågeställningar: Hur påverkas området av järnvägen och transporterna av farligt gods som sker där? Vilka åtgärder krävs eller vilka begränsningar finns för att möjliggöra att verksamheten i byggnaderna ändras till flerbostadshus och mindre handel? Studien beaktar kvantitativt riskerna med farligt gods på järnväg (individrisken till följd av transporterna beräknas, samhällsrisken kommer beräknas i senare skede). Studien omfattar inte luftföroreningar, buller, vibrationer, elektromagnetisk strålning eller markföroreningar. 1.3 Metod Riskanalysen behandlar den planerade verksamheten i den befintliga bebyggelsen på området, antalet transporter med farligt gods, mängderna av farligt gods och så vidare. Utifrån denna information görs en kvantitativ bedömning över risknivåerna på olika avstånd från vägen. Riskanalysen arbetar efter följande frågeställningar: Vad kan hända (riskidentifiering)? Hur ofta kan det hända (sannolikhetsbedömning)? Vilka blir konsekvenserna (konsekvensbedömning)? Vad blir risken (bedömning av risken)? Vilka åtgärder krävs för att möjliggöra genomförandet (riskvärdering)? Uppdrag: Beställare: Fastigheter i Linde AB O:\HBG\262116\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\riskutredning Transport av farligt gods Kyrkberget 18_2 Lindesberg.docx

286 Transporterade mängder av farligt gods hämtas från Räddningsverkets (numera Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) mätningar i september 2006 samt med uppgifter från Trafikverkets Statistikcentrum. 1.4 Underlag Som underlag till denna rapport har följande dokument använts: Riskutredning avseende transport av farligt god, Kv. Bagaren 10, Lindesbergs kommun, Tyréns AB, uppdragsnummer Principer för riskvärdering Allmänna principer för riskvärdering Värdering av risker har sin grund i hur man upplever riskerna. Som allmänna utgångspunkter för värdering av risk är följande fyra principer vägledande (Räddningsverket, 1997): Rimlighetsprincipen: Om det med rimliga tekniska och ekonomiska medel är möjligt att reducera eller eliminera en risk skall detta göras. Proportionalitetsprincipen: En verksamhets totala risknivå bör stå i proportion till den nytta, i form av exempelvis produkter och tjänster, verksamheten medför. Fördelningsprincipen: Riskerna bör, i relation till den nytta verksamheten medför, vara skäligt fördelade inom samhället. Principen om undvikande av katastrofer: Om risker realiseras bör detta hellre ske i form av händelser som kan hanteras av befintliga resurser än i form av katastrofer. Riskvärderingen gör ett ställningstagande kring huruvida riskerna kan anses vara tolerabla, tolerabla med restriktioner eller inte tolerabla. Denna princip beskrivs översiktligt i nedanstående figur. Figur 1. Princip för uppbyggnad av riskvärderingskriterier (Räddningsverket, 1997). Riskvärdering kan genomföras med både kvalitativ utgångspunkt och kvantitativ utgångspunkt. Även om principen för riskvärdering ovan är kvalitativ till sin utformning, är det möjligt att överföra grundtanken till även kvantitativa riskvärderingar. Som riskvärderingskriterier kan två olika värderingsmått, dels individrisk och dels samhällsrisk, användas. Individrisk är ett mått på risken för en person som befinner sig utomhus dygnet runt på en specifik plats, till exempel på ett visst avstånd från en transportled. I definitionen av individrisk ligger också att en person som utsätts för en risk inte förväntas förflytta sig när/om Uppdrag: Beställare: Fastigheter i Linde AB O:\HBG\262116\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\riskutredning Transport av farligt gods Kyrkberget 18_2 Lindesberg.docx 4(17)

287 denne uppmärksammar en fara. Samhällsrisken är ett mått på risken för en population. Samhällsrisken inkluderar risker för alla personer som utsätts för en risk även om den bara sker vid enstaka tillfällen längs en 1 km lång sträcka. Följande riskvärderingsprinciper har föreslagits gälla för såväl transporter av farligt gods som för samhällsplaneringen i övrigt i rapporten Värdering av risk (Räddningsverket, 1997): Individrisk individrisknivåer på 10-5 per år som övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras individrisknivåer på 10-7 per år som övre gräns för område där risker kan anses som små området däremellan kallas ALARP-området, från engelskans as low as resonable practicable, där rimliga riskreducerande åtgärder ska vidtas Samhällsrisk Övre gräns där riskerna under vissa förutsättningar anses som acceptabla: F=10-4 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Övre gräns där risker anses vara acceptabla: F=10-6 per år för N=1 med lutningen på F/N-kurva -1. Riktlinjer för riskvärdering regionalt och lokalt Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland har tagit fram ett gemensamt dokument, Riskhantering i detaljplaneprocessen (Länsstyrelserna Skåne, Västra Götaland och Stockholm, 2006). I denna anges att en riskanalys ska upprättas vid den händelse att bebyggelse planeras på ett avstånd mindre än 150 meter från en transportled för farligt gods. Inga fastslagna kriterier finns för hur stor den acceptabla risken är Applicerad riskvärdering i denna riskanalys Eftersom Örebro Län inte har tagit fram några egna riktlinjer för riskvärdering avser Tyréns AB att basera denna riskutredning på riskvärderingskriterierna presenterade av Räddningsverket i Värdering av Risk. Riskutredningen kommer genomföras som en kvantitativ utredning med avseende på transporterna och vilka typer av farligt gods som fraktas på järnvägen och de riskavstånd som kan förväntas med avseende på detta. Detta görs med hjälp av beräkning av individrisken. Beräkningar av samhällsrisken genomförs för att ta hänsyn till befolkningstätheten i det aktuella området. 2 Förutsättningar 2.1 Området samt planerad verksamhet Den aktuella fastigheten ligger i närheten av Bergslagsbanan och är idag obebyggd. Den planerade bebyggelsen planeras innehålla vårdcentral, BVC (barnavårdscentral), MVC (mödravårdscentral), trygghetsboende, folktandvård, handel och parkering. De planerade byggnaderna har mellan två och fyra plan i olika delar samt en överglasad torgliknande del genom vilken entréer sker. På den sida av den planerade byggnaden som är närmast järnvägen planeras också fyra utstickande expansionsytor. Dessa är inte avsedda att bebyggas i ett första skede, men tas i beaktande i denna rapport för framtida tillbyggnad. Den planerade parkeringen har 111 platser. I denna rapport utreds också möjligheten att bygga parkering i två plan på samma plats. I figur 2 visas en övergripande skiss av fastigheten med planerad bebyggelse och Uppdrag: Beställare: Fastigheter i Linde AB O:\HBG\262116\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\riskutredning Transport av farligt gods Kyrkberget 18_2 Lindesberg.docx 5(17)

288 i figur 3 visas sektionsritningar över den planerade bebyggelsen. Båda ritningarna är gjorda av White Arkitekter AB (2015). Figur 2: Den aktuella fastigheten med planerad byggnad och parkering. Figur 3: Sektionsritning över planerad bebyggelse. Avståndet mellan närmsta fasad på den planerade byggnaden och räl är drygt 40 meter. Detta innefattar även de planerade expansionsytorna. Avståndet mellan den planerade parkeringen och närmsta räl är cirka 25 meter. Den del av byggnaden som är närmast järnvägen planeras innefatta folktandvård och vårdcentral i två plan. På det första planet planeras vårdcentral och tillhörande verksamheter och på det andra planet planeras folktandvård och personalutrymme. Längre bort från spåret sett finns den överglasade delen och bortom den finns handel och service i bottenplan och ovanför detta finns trygghetsboende i tre plan. Befolkningstätheten kring planområdet är i storleksordningen personer / km 2 (Bergslagen Miljö- och Byggförvaltning, 2014). Uppdrag: Beställare: Fastigheter i Linde AB O:\HBG\262116\01_Tyréns uppdrag\019_utleverans\riskutredning Transport av farligt gods Kyrkberget 18_2 Lindesberg.docx 6(17)