Revisorerna i Region Skåne samt Revisorerna i Malmö och Helsingborgsstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisorerna i Region Skåne samt Revisorerna i Malmö och Helsingborgsstad"

Transkript

1 Revisorerna i Region Skåne samt Revisorerna i Malmö och Helsingborgsstad Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare November 2004 Ramböll Management Kapellgränd 7 S Stockholm Sweden Tel: (+46)

2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Sammanfattning Strukturerat arbete inkl rutiner Kortsiktigt respektive långsiktigt perspektiv Tydlighet kring definitioner och avgränsningar Bedömning av granskade indikatorer 5 Del 1 Metod och bakgrund 3. Metod och avgränsningar Granskningsmetod - granskning utifrån förvalda indikatorer Indikatorer som har granskats Målgrupp och avgränsningar Metodval Bakgrund Begrepp som används Historia Nulägesbeskrivning Sverige Legala förutsättningar Samverkan Organisering av vård och omsorg Malmö stad Helsingborgs stad 22 Del 2 Generell bild och rekommendationer 5. Generell bild Övergripande intryck Hur fungerar vården och omsorgen? Samverkan mellan huvudmännen Gemensamma aktiviteter Den enskilde De anhöriga Samarbete med frivilligorganisationer Politiken Rekommendationer Systematiskt arbete Avgränsningar och definitioner Långsiktighet Samverkan mellan huvudmännen Gemensamma aktiviteter Den enskilde 42 Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare I

3 6.7 De anhöriga Samarbete med frivilligorganisationer 42 Del 3 Situationen i de enskilda orterna 7. Helsingborg Nulägesbeskrivning Samverkan mellan huvudmännen Den enskilde och dess anhöriga Frivilligorganisationer och brukarråd 7.5 Sammanfattning Centrum, Malmö stad Nulägesbeskrivning Samverkan mellan huvudmännen Gemensamma aktiviteter Den enskilde och dess anhöriga Sammanfattning Södra Innerstaden, Malmö stad Nulägesbeskrivning Samverkan mellan huvudmännen Gemensamma aktiviteter Den enskilde och dess anhöriga Samverkan med frivilligorgansiationer Sammanfattning Limhamn-Bunkeflo Nulägesbeskrivning Samverkan mellan huvudmännen 10.3 Gemensamma aktiviteter Den enskilde och dess anhöriga Samverkan med frivilligorgansiationer Sammanfattning 62 Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare II

4 1. Inledning Vård och omsorg om målgruppen personer med psykisk störning och samtidigt missbruk, kräver utpräglad samverkan mellan kommunerna och landstingen, vilket står i fokus för den aktuella granskningen. Personer med denna typ av problematik kommer ofta i kontakt med många olika delar av såväl landstingets som kommunens organisation och huvudmännens uppdrag regleras av en rad olika lagar. Vidare är organisationen i många fall sprungen ur olika traditioner, och synen på missbruk och psykisk sjukdom och framför allt vilka åtgärder som är lämpliga skiljer sig ofta mellan dessa traditioner. Samverkan och samordning för den aktuella målgruppen har i åtskilliga studier funnits vara bristfällig, bland annat har Socialstyrelsen påpekat detta i samband med uppföljningen av psykiatrireformen. Nyligen publicerades också en del av långtidsuppföljningen av Socialstyrelsens försöksverksamheter för den aktuella målgruppen, vilken än en gång synliggjorde behoven av samverkan, liksom bristerna av densamma. Föreliggande rapport är disponerad i tre delar enligt följande Del 1 Metod och bakgrund Del 2 Generell bild och rekommendationer Del 3 Situationen i respektive ort Dessutom bifogas nedanstående bilagor: Enkät Enheter som har ingått i enkätundersökningen Intervjuguide Intervjupersoner Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 3

5 2. Sammanfattning Ramböll Management har på uppdrag av revisorerna i Region Skåne och revisorerna i Helsingborgs stad respektive Malmö stad, genomfört en granskning av vården och omsorgen om psykiskt störda missbrukare. Granskningen har genomförts under hösten De metoder som vi har använt är en enkätundersökning, djupintervjuer, akt- och journalgranskning samt dokumentstudier. Granskningen har utförts utifrån tolv indikatorer fastställda av Socialstyrelsens som framgångsfaktorer för arbete i målgruppen. Vi har dessutom lagt till en indikator gällande personliga ombud. Granskningen har visat att vården och omsorgen till personer med psykisk störning och missbruk fungerar acceptabelt men att det finns tydliga brister. Orterna arbetar inte i någon högre grad utifrån Socialstyrelsens indikatorer. Vi har därför kunnat konstatera att samverkan på flera områden kan utvecklas. Vi har funnit att arbetet brister inom framför allt följande områden Strukturerat arbete kring målgruppen inkl avsaknad av rutiner Kortsiktigt perspektiv till förmån för det långsiktiga Tydlighet kring definitioner och avgränsningar, vilket medför oklarhet när det gäller ansvar 2.1 Strukturerat arbete inkl rutiner Vi har konstaterat att arbetet med målgruppen skulle underlättas om det fanns ett mer strukturerat arbetssätt kring målgruppen. Ett sätt att få struktur är att utforma rutiner för olika situationer som kan vara aktuellt i samverkan. Genom rutiner har personalen något att falla tillbaka på och samverkan blir inte så sårbar för personbyten som ju är en naturlig del av arbetslivet. 2.2 Kortsiktigt respektive långsiktigt perspektiv Det har tydligt framgått att det kortsiktiga perspektivet tenderar att ta överhand till förmån för det långsiktiga perspektivet. Detta är inte unikt för verksamheten som riktar sig till denna målgrupp, men bedöms få allvarligare konsekvenser då behoven av samordning och kontinuitet är mycket stora. Det finns många sätt att arbeta med det långsikta perspektivet exempelvis genom att kartlägga gruppens omfattning och behov, genom att genomföra uppsökande verksamhet och att genomföra utvärderingar av befintliga insatser. 2.3 Tydlighet kring definitioner och avgränsningar Vi har funnit att det finns oklarheter i definitioner och avgränsningar av målgruppen. Detta handlar framför allt om individer som har ett missbruk och någon form av personlighetsstörning. Här finns olika uppfattningar bland huvudmännen om vem som ska ansvara för målgruppen, vilket enligt Ramböll Managements bedömning riskerar att leda till att individerna faller mellan stolarna. För att råda bot på detta rekommenderar vi att huvudmännen inledningsvis har gemensamma diskussioner om avgränsningar och synsätt och därefter genomför gemensam utbildning och fortbildning, se nedan. Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 4

6 2.4 Bedömning av granskade indikatorer Som nämnts ovan arbetar aktörerna på de granskade orterna i liten utsträckning med de granskade orterna. I nedanstående tabell görs en översiktlig beskrivning och bedömning av respektive indikator. Indikator Bedömning Huvudmännen driver tillsammans gemensamma fortlöpande kartläggningar av målgruppens omfattning och behov Gemensam fortlöpande kartläggningar av målgruppens omfattning och behov sker i liten utsträckning. Vi har därför inte på något exakt sätt kunnat uppskatta gruppens storlek. Där gemensam kartläggning av antal och behov har genomförts, har det skett med utgångspunkt i att en eller flera aktörer har önskat fastställa specifika behov, exempelvis av ett boende eller en speciell insats. Ramböll Management ser därför inte att kartläggningen har genomförts förutsättningslöst. En förklaring som har givits till att inte göra gemensamma kartläggningar är sekretesskäl. Detta är dock inte något egentligt skäl enligt Socialstyrelsen. Vi rekommenderar därför aktörerna att genomföra dylika kartläggningar, då det kan vara till stort stöd för det långsiktiga arbetet. Utredning och diagnostik sker i samverkan mellan socialtjänst och psykiatri Detta sker inte. Intervjuerna har betonat att socialtjänst och psykiatri har olika utgångspunkter och att det måste vara så. Vi ser att det självklart är så att aktörerna har och också ska ha olika utgångspunkter för sitt arbetet. Detta innebär dock att samverkan behövs för att kunna ge bästa möjliga samordnade vård. Vår rekommendation är därför att aktörerna undersöker hur de kan ha nytta av varandra i utredning och diagnostik. Huvudmännen följer gemensamt upp verksamheten i särskilda utvärderingar Inte heller gemensamma utvärderinga är något som görs och överhuvudtaget verkar det genomföras få utvärderingar av verksamheterna. Ramböll Management ser att utvärderingar skulle kunna vara ett sätt att utveckla det långsiktiga arbetet. För att underlätta framtida utvärderingar rekommenderar vi att aktörerna redan i ett tidigt skede identifierar vad som ska utvärderas och hur utvärderingen ska genomföras. Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 5

7 Indikator Bedömning Det finns exempel på gemensam finansiering av vård- och stödinsatser till psykiskt störda med missbruk. Exempel på gemensamt finansierade vård- och stöd insatser finns. Flera av insatserna är nystartade. Helsingborg verkar ligga långt framme när det gäller gemensamma insatser. Verksamheterna är boendet Krubban i Helsingborg, resursteamet i Helsingborg, DD-boende och DD-mottagning i Malmö stad. Samtliga verksamheter drivs idag i projektform, vilket är en vanlig driftsform. Den är dock inte alltid lämplig för de mest utsatta grupperna, då projekt per definition innebär avslut och därmed inte ger den kontinuitet som är eftersträvansvärd för målgruppen. Huvudmännen genomför gemensam fortbildning, handledning och projektverksamhet i syfte att underlätta en ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt Gemensam fortbildning och handledning ges enligt svaren i enkäterna i viss omfattning. Bilden från intervjuerna är betydligt mer negativ. Ramböll Management rekommenderar aktörerna att hålla gemensam fortbildning då vi ser att detta skulle kunna klargöra olika avgränsningar, definitioner etc. Vi ser också att det skulle vara värdefullt att inkludera de olika aktörernas lagar i sådan utbildning. Syftet med den gemensamma fortbildningen och handledningen bör vara att nå en samsyn kring målgruppen. Projektverksamhet genomförs, se ovan. En samlad individuell vård och omsorgsplanering mellan huvudmännen sker som skapar en rehabilitering med möjligheter till överblick och påverkan för den enskilde. Detta förekommer främst vid utskrivning från slutenvård, se nedan. De olika aktörerna strävar efter att involvera de enskilda och gör också detta i relativt stor utsträckning. Det finns dock i låg grad rutiner för hur detta ska göras och dokumenteras. De intervjuade betonar att det inte alltid är lätt att involvera de enskilda på grund av bristande sjukdomsinsikt och bristande vilja att delta. Ramböll Management rekommenderar dock att aktörerna utvecklar rutiner och vid behov nya arbetssätt så att det blir enklare att involvera de enskilda. Vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård sker samverkan med den enskilde. Samverkan med såväl den enskilde som andra aktörer sker i hög grad vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård. Även här sägs dock att det i vissa fall saknas rutiner vilket gör att samverkan blir beroende av vilken läkare som skriver ut personen. Vår rekommendation är att utveckla formaliserade rutiner för samverkan vid utskrivning för att på så sätt i möjligaste mån motverka att samverkan blir personberoende. Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 6

8 Indikator Bedömning De anhöriga medverkar i rehabiliteringen Anhöriga medverkar i viss omfattning. Liksom för tidigare genomgånga indikatorer saknas dock i hög grad rutiner för hur man ska involvera de anhöriga i rehabiliteringen. Det har påpekats att de anhörigas medverkan måste ske efter samtycke av den enskilde och att medverkan inte alltid upplevs vara lämpligt. Medverkan är inte heller alltid lätt, vilket ibland beror på att de anhöriga i nätverket har tröttats ut. Ramböll Management rekommenderar att rutiner för hur anhöriga ska involveras utvecklas. Familjestödsprogram och stöd till barn till psykiskt störda missbrukare utgör inslag i verksamheten När det gäller barn förekommer det enligt de intervjuade i liten utsträckning i den aktuella målgruppen. Förekomsten av barn kartläggs i stor utsträckning, men utan att särskilda rutiner finns för det. Vad vi har kunnat konstatera finns inte något särskilt famijestöd riktat till barn till just den specifika målgruppen. Däremot kommer de barn som är aktuella i fråga för insatser och stöd som riktar sig till antingen personer med psykisk sjukdom eller missbruk. Vi ser inte att det idag finns något påträngande behov av att utveckla stödinsatser för den specifika problematiken, men rekommenderar aktörerna att bevaka om behoven förändras. Huvudmännen samverkar med frivilligorganisationer Samverkan med frivilligorganisationer sker i liten omfattning. Det som sker är främst i form av samarbete med kyrkliga organisationer och samverkan karaktäriseras främst av att frivilligorganisatoner utför vissa arbetsuppgifter och tillhandahåller boende och träffplatser. Vi har konstaterat att handikapporganisationerna inte arbetar med den dubbla problematiken men att de är väl orienterade i situationen. Vår rekommendation är därför att huvudmännen tar initiativ till att etablera en samverkan med frivilligorganisationerna i form av handikapporganisationerna. Brukarstyrda kamratstödsverksamheter medverkan i rehabiliteringsarbetet Brukarstyrda kamratstödsverksamheter medverkar inte i rehabiliteringsarbetet. Motivet till detta är att det inte finns några sådana brukarstyrda kamratstödsverksamheter för den aktuella målgruppen. Det finns dock för de som har enbart en psykisk sjukdom eller enbart ett missbruk. Ramböll Management rekommenderar därför huvudmännen att undersöka om det är möjligt att dra nytta av befintliga kamratstödsverksamheter enbart riktade till psykiskt funktionshindrade respektive missbrukare. Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 7

9 Indikator Bedömning Huvudmännen stärker brukarinflytandet genom att införa särskilda brukarråd Det finns inte heller några särskilda brukarråd för den specifika målgruppen knutna till huvudmännen. Det finns dock i viss omfattning när det gäller psykiskt sjuka. Liksom när det gäller kamratstödsverksamheter, ser vi att arbetet borde kunna utvecklas genom att kontakta de brukarråd som finns och ta upp frågeställningar som rör den aktuella målgruppen. Personliga ombud Samarbete med personliga ombud förekommer. Vår rekommendation är att detta samarbete fortsätter. Vi vill avslutningsvis passa på att tacka de personer som vi har intervjuat för att vi har blivit väl mottagna. Engagemanget i granskningen har varit stort och personal i verksamheterna har uppskattat att granskningen har gjorts gemensamt av regionen och Malmö respektive Helsingborgs stad. Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 8

10 Del 1 Metod och bakgrund Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 9

11 3. Metod och avgränsningar I följande avsnitt beskrivs vilka avgränsningar och metoder som har använts i granskningen. 3.1 Granskningsmetod - granskning utifrån förvalda indikatorer Granskningen har genomförts med utgångspunkt i tolv indikatorer som funnits vara framgångsfaktorer i Socialstyrelsens utvärdering av psykiatrireformen. 1 Indikatorerna får sägas vara förhållandevis konkreta, men för att de skulle kunna användas i granskningen har vi operationaliserat dem i frågeguider, enkäter och parametrar för akt- och journalgranskning. För att kunna genomgöra en granskning utifrån indikatorer med ett jämförande perspektiv krävs att ett system för olika bedömningskriterier, en rating, skapas. Detta har gjorts utifrån nedanstående modell. Som en ram för analysen av samverkan kommer vi att använda oss av följande gradering av samhandlingsstrategier. 2 Enligt den är den yttersta graden av samarbete samverkan. Figur 1 Grader av samarbete Grad av samarbete Kommuner och landsting utan samarbete Ingen kontakt eller informationsutbyte Samråd 1 Sporadisk kontakt eller informationsutbyte Samordning 2 Ömsesidig anpassning av beslut i kommunerna och landstingen Samkörning 3 Gemensam drift av utvalda tjänster och institutioner Samverkan 4 Samorgan Gemensam politik på ett eller flera områden Gemensam politik på alla områden 3.2 Indikatorer som har granskats De olika indikatorerna har sorterats in under övergripande rubriker för att göra presentationen så tydlig som möjligt. Huvudrubrikerna i granskningen och de tolv indikatorer som granskningen har fokuserat på presenteras nedan. Dessutom har vi granskat om och i så fall hur personliga ombud, PO, har involverats i arbetet, liksom i vilken mån huvudmännen arbetar utifrån gällande lagstiftning. Samverkan mellan huvudmännen Huvudmännen driver tillsammans gemensamma fortlöpande kartläggningar av målgruppens omfattning och behov Utredning och diagnostik sker i samverkan mellan socialtjänst och psykiatri En samlad individuell vård och omsorgsplanering mellan huvudmännen sker som skapar en rehabilitering med möjligheter till överblick och påverkan för den enskilde. (Observera att denna indikator återkommer under rubriken Den enskilde eftersom indikatorn innehåller två olika dimensioner.) Huvudmännen följer gemensamt upp verksamheten i särskilda utvärderingar. Gemensamma aktiviteter 1 Välfärd och valfrihet? : slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform : årsrapport Kommuner- och landstingssamarbete- en studie om demokrati och effektivitet. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet ISBN Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 10

12 Huvudmännen genomför gemensam fortbildning, handledning och projektverksamhet i syfte att underlätta en ökad samsyn och ett gemensamt förhållningssätt. Det finns exempel på gemensam finansiering av vård- och stödinsatser till psykiskt störda med missbruk. Den enskilde En samlad individuell vård och omsorgsplanering mellan huvudmännen sker som skapar en rehabilitering med möjligheter till överblick och påverkan för den enskilde. Vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård sker samverkan med den enskilde. De anhöriga De anhöriga medverkar i rehabiliteringen. Familjestödsprogram och stöd till barn till psykiskt störda missbrukare utgör inslag i verksamheten. Samverkan med frivilligorganisationer Huvudmännen samverkan med frivilligorganisationer. Brukarstyrda kamratstödsverksamheter medverkar i rehabiliteringsarbetet. Huvudmännen stärker brukarinflytandet genom att införa särskilda brukarråd. 3.3 Målgrupp och avgränsningar Målgruppen för den aktuella granskningen är personer med samtidigt missbruk och psykisk störning, vilket kan definieras på många olika sätt. Socialstyrelsen har en förhållandevis bred definition som inkluderar såväl psykotiska tillstånd som personlighetsstörningar, och där missbruksdefinitionen inkluderar missbruk av alkohol och tabletter, samt narkotikaberoende. 3 Denna breda definition innebär att målgruppen blir stor, men det har i praktiken visat sig vara svårt att avgränsa gruppen snävare. Vi har i startskedet av uppdraget resonerat kring om gruppen ska avgränsas till personer som är diagnostiserade psykiatriskt sjuka och inte inkludera exempelvis narkomaner som har personlighetsstörningar av olika slag men inte är diagnostiserade psykiatriskt sjuka. Diskussionen kan sammanfattas i nedanstående bild. Figur 2 Olika kombinationer av psykisk störning och missbruk Psykisk sjukdom Droger & alkohol Droger & alkohol Psykiatrisk störning Andra faktorer Droger & alkohol Symtom/ problem Källa COMORBIDITY AND DRUG ABUSE Mats Fridell 3 Socialstyrelsens långtidsuppföljningen av försöksverksamheter i samband med psykiatrireformen Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 11

13 Vi har tagit en pragmatisk utgångspunkt för granskningen och ser målgruppen som personer som samtidigt finns både inom missbruksvården och inom den psykiatriska vården och samtidigt är aktuella hos både kommunens socialtjänst och regionens psykiatri inkl beroendevård. Denna breda definition korresponderar väl enligt vår bedömning med de tolv indikatorer som revisorerna önskar få belysta, då dessa tydligt tar sin utgångspunkt i det dagliga arbetet. Det har dock visat sig i granskningen att socialtjänst respektive psykiatri har något olika definitioner av målgruppen. Vi återkommer till detta i resultaten men redan nu kan sägas att psykiatrin främst fokuserar på psykisk sjukdom och därefter en beroendeproblematik den dvs översta varianten i figur 1. Socialtjänsten däremot, inkluderar samtliga tre kategorier i målgruppen. Ytterligare en avgränsning som har gjorts, är en tidsmässig avgränsning. Detta är angeläget mot bakgrund av att såväl landsting som kommuner är under ständig utveckling och med jämna och ojämna mellanrum anpassar sina organisationer efter nya förutsättningar. I avgränsningen bör man sålunda studera en aktuell tidsperiod och vi har valt att fokusera på de senaste två åren. För att få en gedigen förståelse för såväl problematik inom organisationerna och verksamheterna som problematik på individuell nivå har det varit nödvändigt att ibland gå lägre tillbaka i tiden. Den vård och omsorg som har bedrivits längre tillbaka än ett år ligger dock inte till underlag för vår bedömning av vården och omsorgen om psykiskt sjuka missbrukare. 3.4 Metodval Flera olika datainsamlingsmetoder har använts i den aktuella granskningen, sk. triangulering. Detta ger oss allsidig belysning av indikatorerna i granskningen och vi nyttjar på så sätt de olika metodernas fördelar optimalt. Följande metoder har använts i granskningen: Dokumentgranskning Granskning av ett urval av fall utifrån akter och journaler Intervjuer Enkätundersökning Inledningsvis fanns en tanke om att genomföra fokusgruppsintervjuer med frivilligföreningar. Detta har dock inte varit möjligt att göra, varför telefonintervjuer istället har använts, se nedan Dokumentgranskning Arbetet inleddes med att studera dokument såväl gällande de mer allmänna förutsättningarna i respektive kommun/kommundel/regionen som gällande arbete och insatser för just den specifika målgruppen. Dokumentation kring den specifika målgruppen har dock varit relativt knapphändig Granskning av akter och journaler För att få en fyllig bild av hur vården och omsorgen om personer med psykisk störning och missbruk fungerar, har Ramböll Management granskat ett urval fall utifrån akter och journaler. Detta har inneburit att vi har kartlagt vården och omsorgen för 3-5 individer från varje kommun/kommundel. För att kunna genomföra denna del har krävts att sekretessfrågan hanteras. Detta har gjorts genom särskilda tillstånd. Samtliga de konsulter som deltar i granskningen har tystnadsplikt Intervjuer Intervjuer har genomförts i syfte att få djupare förståelse för arbetet kring psykiskt sjuka missbrukare. Målgruppen var framför allt tjänstemän och verksamhetsansvariga i de granskade verksamheterna. Intervjuerna har genomförts i form av semi-strukturerade intervjuer, vilket innebär att en frågeguide utformas och används för att vissa specifika frågeområden ska täckas in samtidigt som intervjun genomförs relativt öppet. Frågeguiden finns bifogad i bilaga. Sammanlagt har 27 intervjuer genomförts. Samtliga intervjuer med verksamhetsansvariga har genomförts som besöksintervjuer. Intervjuer med frivilligorganisationer och politiker har ge- Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 12

14 nomförts som telefonintervjuer. En förteckning över intervjupersonernas positioner finns i bilaga Enkätundersökning För att samla in data som speglar mer övergripande förhållanden har en enkätundersökning genomförts bland nyckelpersoner kring vården och omsorgen bland personer med psykiskt störda missbrukare. Enkäten har genomförts som en postal enkätundersökning. Då det inte varit klart hur många personer som arbetar med målgruppen har tillvägagångssättet för utskicket varit att identifiera 16 verksamheter som arbetar med målgruppen och till dessa verksamheters verksamhetsansvariga skickat 10 enkäter som verksamhetschefen har ombetts sprida till berörd personal. Det är dock inte så att det i alla verksamheter finns tio personer som arbetar med målgruppen. Därför är det inte möjligt att beräkna någon formell svarsfrekvens. Enkäterna har sedan sänts tillbaka till Ramböll Management som har registrerat dem i vårt enkäthanteringssystem Survey Xact. En förteckning över enheter som har erhållit enkäten finns i bilaga. Likaså bifogas enkäten i bilaga. Intresset för att besvara enkäten har varit stort. Totalt har 75 personer besvarat enkäten. Av de svarande uppgav 33 personer att de arbetade inom kommunen, 30 inom landstinget och resterande inom andra aktörer Frivilligorganisationerna Frivilligorganisationerna fyller en viktig funktion i arbetet med vård och omsorg av personer som är psykiskt störda med missbruksproblem. Ramböll Management har därför inkluderat dessa aktörer i granskningen. Syftet med detta är att ge oss en bred bild av frivilligorganisationernas medverkan i vården och omsorgen, samt att få en bild av deras syn på verksamheten i de granskade kommunerna/kommundelarna. Den metod som ursprungligen föreslogs för detta var en fokusgruppsdiskussion. Det visade sig dock att frivilligorganisationerna, och i synnerhet handikapporganisationerna, i liten utsträckning arbetade med aktuell målgrupp. I samråd med uppdragsgivaren beslutades därför att genomföra telefonintervjuer med företrädare för fyra organisationer. Intervjuerna har varit av explorativ karaktär. Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 13

15 4. Bakgrund I nedanstående avsnitt ges en bakgrund till det granskade området utifrån rubrikerna Begrepp som används Historia Nulägesbeskrivning Legala förutsättningar Samverkan Organisation 4.1 Begrepp som används I rapporten används en rad olika begrepp. Vi specificerar nedan de vanligast förekommande begreppen Den enskilde Det begrepp som används i titeln på uppdraget, psykiskt störda missbrukare, är det begrepp som används i psykiatriutredningens slutbetänkande 4. Begreppet valdes där med anledning av att det används i lagtextsammanhang, men i dagligt tal används det sällan då många patientorganisationer och andra är kritiska mot att använda begreppet i andra sammanhang än just lagstiftning. Ett alternativt begrepp är psykiskt sjuka missbrukare som används i fler sammanhang. Emellertid är det vanligaste att man talar om psykiskt sjuka inom psykiatrin, medan socialtjänsten ofta använder termen psykiskt funktionshindrade, vilket korrelerar bättre med bl a den lagstiftning som används i socialtjänsten. I slututvärderingen av psykiatrireformen används i huvudsak begreppet psykiskt funktionshindrade för att beskriva målgruppen. Detta är också det begrepp som används i exempelvis Socialtjänstlagen och LSS när man talar om gruppen. I vissa fall kallar man personer med samtidigt missbruk och psykisk sjukdom för personer med dubbeldiagnos. 5 I rapporten förkommer också begreppen patient och klient. Skillnaden mellan dessa begrepp är att enskilda som får stöd i psykiatrin betraktas som patienter medan socialtjänsten i allmänhet talar om klienter. Andra begrepp som förekommer i socialtjänsten är brukare eller avnämare Organisationen I rapporten förekommer ett antal förkortningar på enheter inom socialtjänsten och psykiatrin. Inom socialtjänsten finns ett tämligen stort antal olika benämningar på enheter vilket beror på hur man organiserat sig. I rapporten förekommer följande benämningar och förkortningar: IoF VoO EoÄf Socialpsykiatri Individ och familjeomsorg Vård och omsorgsenheten Enheten för äldre och funktionshindrade Särskild enhet för personer med psykiska funktionshinder 4.2 Historia Psykiatrireformen innebar inte någon reformering av den specialiserade psykiatrin utan var ett sätt att förbättra livsvillkoren för de psykiskt funktionshindrade ute i samhället. Den målgrupp som omfattades av reformen var en mindre del av psykiatrins patientpopulation, man räknade med ca personer med långvariga psykiska sjukdomar. Definitionen av målgruppen beskrivs i allmänhet som personer med psykossjukdomar, exempelvis schizofreni, och med 4 Välfärd och valfrihet : service, stöd och vård för psykiskt störda : slutbetänkande. SOU 1992:73 5 Välfärd och valfrihet? : slutrapport från utvärderingen av 1995 års psykiatrireform : årsrapport 1999 Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 14

16 påtagligt nedsatt social funktionsförmåga på grund av detta. Målgruppen utgör cirka 20 procent av den totala patientpopulationen inom psykiatrin. 6 Psykiatrireformen 1995 innebar att kommunens ansvar för personer med psykiska funktionshinder tydliggjordes. Från att socialtjänstens ansvar reglerats allmänt för alla medborgare lades två paragrafer till i Socialtjänstlagen som särskilt fokuserade ansvaret för människor med psykiska och fysiska funktionshinder. Psykiatrireformen byggde på följande sex principer: Den psykiskt störde skall ha samma rättigheter och skyldigheter som andra grupper i samhället Rätt till service, stöd och vård som är anpassad till individuella förutsättningar och behov. Den psykiskt stördes egna val och prioriteringar skall vara utgångspunkten för alla insatser. Service, stöd och vård skall ges i så öppna och normaliserade former som möjligt ute i samhället Insatserna skall utformas så att de understödjer den enskildes oberoende och integritet. Insatserna skall utformas så att de stödjer den enskildes välfärd. 7 En bärande idé i psykiatrireformen var att förbättra samverkan mellan psykiatri och kommun när det gällde målgruppen. I samband med psykiatrireformen infördes bestämmelser om betalningsansvar vilket skulle ge kommunerna incitament för att tillskapa stöd och boende för gruppen, och man inkluderade svårt psykiskt funktionshindrade i rättighetslagstiftningen LSS. 4.3 Nulägesbeskrivning Sverige 2004 publicerade en Socialstyrelsen kartläggning av missbruksvården i Sverige. 8 I denna konstaterades att vid mättillfället den 1 april 2003 fanns personer i behandling för missbruksproblem, varav drygt även hade en svår psykisk störning. I samband med psykiatrireformen fördelades stimulanspengar för att underlätta samverkansprojekt mellan t ex landsting och kommun, bl a gick 45 mkr till tio olika samverkansprojekt för personer med psykiska funktionshinder och samtidigt missbruk, så kallad dubbeldiagnos. Vid uppföljning efter fem år visade det sig att endast ca 42% av deltagarna i dessa projekt kunde nås för intervju och att dödligheten var mer än åtta gånger högre än i den övriga befolkningen. Denna uppföljning visade emellertid också att samverkan mellan huvudmännen väsentligt förbättrade klienternas livssituation, missbruket, den psykiska och fysiska hälsan, relationer och ledde till minskad kriminalitet. Drygt hälften av de intervjuade hade inga missbruksproblem efter 5 år. 9 I samma långtidsuppföljning konstaterades att den psykiska hälsan och livskvaliteten för personerna inom de fyra projekt, som efter fem år fortfarande har en organisatoriskt förankrad samverkan, har förbättrats mer än för personerna inom de övriga projekten, medan det inte finns någon skillnad vad gäller missbruket. I uppföljningen skriver Socialstyrelsen att Samtidig och samordnad behandling och stöd till personer som både missbrukar och har psykiatris- 6 Socialstyrelsen. Utredning av händelserna i Åkeshov och Gamla stan och dess möjliga samband med brister och bemötande inom den psykiatriska vården och socialtjänstens verksamhet. Stockholm, Socialstyrelsen, Välfärd och valfrihet - service, stöd och vård för psykiskt störda. Slutbetänkande av Psykiatriutredningen. Stockholm: Allmänna förlaget, SOU 1992:73 8 Insatser och klienter i behandlingsenheter inom missbrukarvården den 1 april 2003; Socialstyrelsen 9 Förbättringsprocessen hos personer med svår psykisk störning och missbruksproblem - En långtidsuppföljning av Socialstyrelsens försöksverksamheter i samband med psykiatrireformen; Socialstyrelsen 2004 Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 15

17 ka tillstånd borde vara en självklarhet idag. En organisatoriskt beslutad samverkan kan underlätta detta arbete och ge den enskilde ett professionellt nätverk och en möjlighet till bättre livskvalitet. För samhället torde kostnaderna minska om vården samordnas i en gemensamplanering och får ett långsiktigt och uthålligt perspektiv. (s. 40) I Socialstyrelsens utredning av händelserna i Åkeshov och Gamla stan konstateras brister i samverkan mellan landstingens olika vårdgrenar. Kontakterna mellan psykiatrins och beroendevårdens öppen- och slutenvård, primärvården och den specialiserade somatiska vården samt den rättspsykiatriska vården sker i hög grad genom ett remissförfarande. Socialstyrelsen noterar också i rapporten att det finns brister i utskrivningsrutiner från slutenvården, där allt kortare vårdtider försvårar vårdplanering och överföring av patienten till öppenvårdspsykiatri. Vidare beskrivs i rapporten att en slutsats är att de vårdkedjor som finns idag är illa avpassade för personer med samtidig svår psykisk störning och missbruk, då denna grupp ofta erhåller stora insatser från många olika aktörer, men att insatsen sällan blir tillräcklig eftersom samordning saknas var och en arbetar uteslutande utifrån sitt uppdrag Legala förutsättningar Det finns en rad lagstiftningar som under olika förutsättningar kan bli aktuella när det gäller insatser till psykiskt sjuka/störda missbrukare. Nedan presenteras de viktigaste, som vi också hänvisar till senare i rapporten. Hälso- och sjukvårdslagen I Hälso- och sjukvårdslagen (Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)), HSL, regleras bl a åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador ( 1). Hälso- och sjukvårdslagen är en s.k. ramlag och innehåller de grundläggande reglerna för all hälso- och sjukvård. Den reglerar det som landstinget, kommunen eller motsvarande vårdgivare är skyldig att erbjuda patienterna. I 2 anges att hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta definieras i lagstiftningen bl a med att den skall vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, lätt tillgänglig och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Där framgår också att vården och behandlingen, så långt det är möjligt, skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Vidare framgår att varje patient som vänder sig till hälso- och sjukvården skall, om det inte är uppenbart obehövligt, snarast ges en medicinsk bedömning av sitt hälsotillstånd (Lag (1998:1659)). Eftersom HSL är en ramlag anger den endast huvudmannens skyldigheter, inte medborgarens rättigheter. Det är inte möjligt att i egentlig mening begära en insats enligt HSL, och vårdgivarens beslut kan heller inte prövas i domstol. HSL kan sägas vara en allmänt hållen lag såtillvida att den endast i enstaka fall anger särskilda gruppers behov. Barn som far illa är ett exempel på en sådan grupp. Emellertid finns inga regleringar som särskilt inriktas mot psykiskt sjuka och/eller missbrukare. Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen (Socialtjänstlag (2001:453)) är den lag som skall garantera medborgare en skälig levnadsnivå. Enligt Socialtjänstlagen kan insatser till enskilda beviljas om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt (4 kap 1). 10 Socialstyrelsen. Utredning av händelserna i Åkeshov och Gamla stan och dess möjliga samband med brister och bemötande inom den psykiatriska vården och socialtjänstens verksamhet. Stockholm, Socialstyrelsen, Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 16

18 Insatser enligt Socialtjänstlagen är frivilliga och bygger på den enskildes deltagande och aktiva ansökan om stöd. De insatser som ges till psykiskt sjuka missbrukare ges i allmänhet enligt denna lagstiftning då den är flexibel beträffande vilka insatser som kan bli aktuella. I Socialtjänstlagen finns ett kapitel om insatser till olika grupper. Där regleras insatser till människor med funktionshinder (kap 5 7 och 8) samt till missbrukare (5 kap 9). I detta kapitel anges bl a att socialnämnden skall göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med funktionshinder och att man skall planera sina insatser med de funktionshindrade i åtanke. Här anges också att denna planering skall ske i samverkan med andra samhällsorgan och organisationer. När det gäller missbrukare anges att socialnämnden aktivt skall sörja för att den enskilde får den vård och hjälp han eller hon behöver, samt att nämnden skall bevaka att insatserna kommer till stånd. Vidare anges i Socialtjänstlagen att socialnämnden har i uppgift att göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen och att genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden (3 kap. 1). LSS LSS, Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) är en rättighetslag som riktar sig till vissa angivna grupper, med insatser som är tänkta att komplettera insatser enligt ramlagar som till exempel Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen. De tre grupper som omfattas av lagstiftningen, och på så sätt har rätt till insatser, har delats upp i personkretsar. Den första personkretsen omfattar personer med psykisk utvecklingsstörning och personer med störningar inom autismspektrat, medan den andra personkretsen utgörs av personer med förvärvad hjärnskada i vuxen ålder. Dessa två grupperingar kan genom läkarintyg bevisa sin tillhörighet i den grupp som LSS omfattar. Den tredje personkretsen är inte diagnosstyrd, utan utgörs av personer som vid en bedömning befinns ha andra långvariga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande, om funktionshindren är stora och förorsakar betydande svårighet i den dagliga livsföringen. Ett pågående missbruk påverkar i sig inte bedömningen enligt lagtexten. 11 Missbrukare kan naturligtvis återfinnas i alla tre personkretsarna men när det gäller psykiskt sjuka missbrukare handlar det i normalfallet om att göra en bedömning av den enskildes funktionshinder som beror på den psykiska funktionsnedsättningen. Bedömningen görs utifrån tre aspekter; huruvida funktionshindret är långvarigt, stort och omfattande. Missbruk i sig är alltså inte att betrakta som en faktor som skall påverka bedömningen. Problemet ligger i att det är svårt att särskilja vilka svårigheter i livsföringen som beror på funktionshindret och vilka som beror på missbruket. Därmed har det uppstått svårigheter i tillämpningen. Tillämpningen av LSS har också utvecklats på olika sätt i olika kommuner när det gäller psykiskt funktionshindrade. I Socialstyrelsens Handikappomsorg - Lägesrapport konstateras att var sjätte kommun inte har några insatser enligt LSS till psykiskt funktionshindrade. Socialstyrelsen pekar på brister i kunskap när det gäller insatser för psykiskt funktionshindrade personer, speciellt vad gäller dem som samtidigt har ett missbruk. I samma rapport framgår att Socialstyrelsen inte uppfattar lagen som ändamålsenlig för gruppen psykiskt funktionshindrade med eller utan missbruk. Anledningen till detta är bland annat att insatsen stöd i hemmet saknas, ett vanligt behov hos psykiskt funktionshindrade som ofta kan ha ett eget boende under förutsättning att de får ett omfattande stöd. Detta stöd kan endast ges genom insatser via Socialtjänstlagen, men då ställs betydligt lägre krav på omfattning och kvalitet än vad som är fallet i med insatser beviljade enligt LSS. 11 Den exakta lydelsen är med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. 12 Handikappomsorg - Lägesrapport 2003 Socialstyrelsen 2004 Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 17

19 Betalningsansvarslagen 2003 trädde vissa ändringar i den så kallade Betalningsansvarslagen (Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård) ikraft. Syftet med att delvis ändra i lagen var att tillskapa incitament för samverkan och gemensam vårdplanering 13. Förändringarna består av att kraven på betalningsansvar förändras, liksom att kravet på vårdplaneringar skärpts. Bl a innebär förändringen att kommunernas betalningsansvar för viss hälsooch sjukvård inträder först när patienten är utskrivningsklar och en vårdplan är upprättad 14. Vidare har en viss ny terminologi införts, lagen talar om utskrivningsklar istället för medicinskt färdigbehandlad. I propositionen Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och omsorgsområdet (2002/03:20) anges samordningsproblematiken mellan kommun och landsting i kölvattnet av de stora reformerna under -80 och -90-talen 15 som en orsak till omarbetningen av lagen, och psykiskt sjuka missbrukare anges som en av de grupper som har allra svårast att få en samordnad vård och omsorg på grund av gruppens stora behov av insatser från olika huvudmän. Enligt Betalningsansvarslagen skall landstinget skriva ett inskrivningsmeddelande för en inskriven patient när vederbörande skrivs in eller så fort det finns behov av att informera andra vård- eller omsorgsgivare. Detta inskrivningsmeddelande kan skrivas utan samtycke från den enskilde. När patienten är färdig för utskrivning skickas ett meddelande om vårdplanering från behandlande läkare till de enheter som kan komma att behövas öppenvård, primärvård, socialtjänst och så vidare. Senast dagen efter att meddelandet nått parterna inleds vårdplaneringen. Vårdplaneringen görs i samråd med den enskilde, och i propositionen 16 anges också vikten av att anhöriga och närstående bjuds in att delta. Vårdplaneringen skall utmynna i en vårdplan som ger en samlad bild av den enskildes behov av insatser från olika vård- och omsorgsgivare. Vårdplanen justeras av företrädare för de ansvariga enheterna, och senast dagen innan den enskilde skrivs ut skickas ett utskrivningsmeddelande till företrädare för de berörda enheterna. Kommunens betalningsansvar inträder 30 dagar (psykiatri) efter det att den mottagit meddelande om vårdplanering. LVM Enligt 2 LVM (Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) ska vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom själv enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen. Under vissa förutsättningar som är angivna i LVM ska dock missbrukaren beredas vård oberoende av hans eller hennes eget samtycke. För att vård med stöd av LVM ska komma till stånd måste såväl generalindikationen som någon av specialindikationerna i 4 LVM vara tilllämpliga. Generalindikationen innebär att missbrukaren till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk och att vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen eller på annat sätt. Specialindikationerna innebär att missbrukaren till följd av missbruket: 1. utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara (hälsoindikation), 2. löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv (social indikation), eller 3. kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon annan (våldsindikation). Tvångsvårdens syfte är att motivera missbrukaren att frivilligt medverka i fortsatt behandling och att ge stöd för att komma ifrån missbruket. Det innebär dels ett kortsiktigt mål, att motivera till fortsatt frivillig vård, dels ett långsiktigt mål, att komma ifrån missbruket. I lagens förarbeten 17 anges att ett annat viktigt mål är att bryta en destruktiv utveckling och att vår- 13 Svenska kommunförbundet/landstingsförbundet; PM SK dnr: 2003/1466 Lf dnr: 795/03 14 Se t ex Socialutskottets betänkande 2002/2003 SoU12 "Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och omsorgsområdet 15 Ädelreformen, Handikappreformen och Psykiatrireformen 16 Prop. 2002/03:20 Samverkan mellan kommuner och landsting inom vård och omsorgsområdet. 17 Prop. 1987/88:147 Tvångsvård av vuxna missbrukare m.m. Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 18

20 den ska ses som inledning till en behandling som kan leda till frihet från missbruk och en förbättrad livsstil i övrigt. Vårdplaneringen ska därför också inbegripa insatser i anslutning till tvångsvården med flexibla behandlingsmål som anpassas till den enskildes motivation och förmåga att tillgodogöra sig vården. LPT Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) trädde i kraft år Ändamålet med tvångsvården ska vara att se till att den som har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård, som ges efter en intagning på en sjukvårdsinrättning, blir i stånd att frivilligt medverka till fortsatta stöd- och behandlingsinsatser (2 ). Enligt regler som tillfördes lagen år 2000 får tvångsåtgärder vid vård enligt lagen endast användas om de står i rimlig proportion till syftet med vården. Tvång ska utövas så skonsamt som möjligt och med största möjliga hänsyn till patienten (2a ). för att tvångsvård enligt LPT och LRV kan bli aktuell måste följande tre förutsättningar vara uppfyllda: 1. Personen måste lida av en allvarlig psykisk störning. Med allvarlig psykisk störning menas i första hand tillstånd av psykotisk svårighetsgrad men dit kan också räknas svårare personlighetsstörningar med impulsgenombrott av psykoskaraktär och vissa impulskontrollstörningar, t ex pyromani. Enbart missbruk betraktas inte som en allvarlig psykisk störning - komplikationer som delirium tremens och amfetaminpsykos kan däremot vara exempel på detta. 2. Personen måste ha ett oundgängligt behov av heldygnsvård för att LPT ska kunna tilllämpas. 3. Patienten ska motsätta sig erbjuden vård och behandling, eller så ska det till följd av patientens psykiska tillstånd finnas grundad anledning att anta att vården inte kan ges med hans samtycke. Detta innebär att person som frivilligt medicinerar enligt läkares ordination inte kan bli aktuell för vård enligt LPT. Av det ovanstående framkommer att det inte föreligger något farlighetskriterium eller våldsindikation som grund för tvångsvård, vilket många tror. Detta kan endast användas vid konvertering från frivillig vård (enligt HSL) till tvångsvård. 4.5 Samverkan Då insatserna kring granskningens målgrupp idag delas mellan kommunerna och landstingsvården krävs samverkan. Samverkan står här för något mer än att erhålla en väl fungerande vårdkedja där en insats avlöser en annan. Samverkan för denna målgrupp innebär visserligen att vårdkedjorna måste fungera, men också att insatser genomförs parallellt. Att olika myndigheter ska och behöver samverka, råder inte någon tvekan om, det regleras bland annat i Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvården. Däremot råder det ofta i praktiken oklarheter om när samverkan krävs, samt hur den ska utformas. Samverkan är alltså nödvändig för att nå en god kvalitet för brukaren på ett kostnadseffektivt sätt. Detta gäller i synnerhet för den aktuella målgruppen, där personer med psykiska funktionshinder och samtidigt missbruk berörs av insatser från många olika organisatoriska delar inom såväl landsting som kommun. Även ur de olika aktörernas perspektiv är samverkan med andra myndigheter nödvändig för att de ska kunna utföra sina uppdrag. Det blir mer kostnadseffektivt, både genom en specialisering hos de ingående aktörerna och genom att resultat för individen uppnås snabbare. Vi är även av den uppfattningen av den rundgång som vanligen finns av individer mellan de olika aktörerna i systemet, minskar påtagligt vid en god samverkan mellan aktörerna. Det är inte ovanligt att en individ med psykiatrisk störning och missbruk under ett år kommer i kontakt med såväl kommunens individ- och familjeomsorg (eller motsvarande), enheterna för försörjningsstöd och handikappomsorg, som med landstingets öppen- och slutenvård, beroendevård och även med den somatiska vården. De respektive enheterna är i allmänhet or- Granskning av vård och omsorg om psykiskt störda missbrukare 19

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm

REMISSYTTRANDE 1 (5) 2011-10-15 AdmD-277-2011 2011-05-27 S2011/4504/FST. Socialdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2011-10-15 AdmD-277-2011 Ert datum Ert diarienr 2011-05-27 S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Stöd vid vård, service och rehabilitering

Stöd vid vård, service och rehabilitering Stöd vid vård, service och rehabilitering Många människor behöver hjälp och stöd för att klara sig i samhället. Behovet av hjälp kan bero på rent fysiska och psykiska funktionshinder. Anhöriga och andra

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Organisation och lagstiftning Margareta Knudsen Socionom, Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Socialrätt Innehåll Hälso- och sjukvårdslagar Offentlighets- och sekretesslag Lagstiftning -organisation

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård

Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård SVENSKA Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 2003-06-30 Lag (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård 1 En kommun skall betala ersättning till ett landsting för kostnader för hälsooch

Läs mer

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD

ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD ÖVERENSKOMNA RUTINER AVSEENDE BETALNINGSANSVARSLAGEN OCH SAMVERKAN VID IN- OCH UTSKRIVNING I SLUTEN VÅRD Utarbetade av landstinget i Kalmar län och länets kommuner i samverkan Reviderade av Mall-gruppen

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning,

Antar definitionen inte avser Socialstyrelsen utan socialtjänsten. Socialstyrelsens en person gör för egen räkning, Svar från Svensk förening för allmänmedicin angående vissa er inom Socialstyrelsens inologimall, 2010-04-19-22. Besvarat av Olle Staf, ordf i SFAMs informatikråd. inition och användningsområde synonym

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län

barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Riktlinje för tandvårdsreformen

Riktlinje för tandvårdsreformen SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson annika.nilsson@kil.se 2013-02-25 Riktlinje för tandvårdsreformen BAKGRUND 1999 infördes ett nytt tandvårdsstöd som vänder sig till funktionshindrade

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 17 mars 2010 KLAGANDE Socialnämnden i Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls beslut den 7 mars

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping

Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barntandvårdsdagar 2006 i Jönköping Barnkompetens Socialtjänstperspektiv Agneta Ekman Odont. dr., socialchef Hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten. har verksamheter som sträcker sig från

Läs mer

Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31

Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31 Nationella bedömningskriterier för tillsyn av samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård 2012-01-31 Innehållsförteckning Inledning och bakgrund 3 Vårdplanering och informationsöverföring

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 1 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Blekingesjukhuset Ögonkliniken 2 Bakgrund Huvudproblemet har definierats som att patienter som behöver fortsatt

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Hammarö kommun - En samgranskning av Landstinget i Värmland

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av:

Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Personligt ombud Vad har hänt från 1992-2002? ISSN 1103-8209, meddelande 2002:27 Text: Barbro Aronzon Tryckt av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen,

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning

Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning Samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso-

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Januari 2007 GRANSKNINGSRAPPORT 2006:5

Januari 2007 GRANSKNINGSRAPPORT 2006:5 REVISORERNA I ÅSTORPS KOMMUN OCH REGION SKÅNE GRANSKNING AV SAMVERKAN KRING PSYKISKT FUNKTIONSHINDRADE Carina Hart Innehåll Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Uppdrag, syfte och avgränsning...4 1.2

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård

Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Reviderad 20120102 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer