KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016: Plan för Flens kommuns krisberedskapsarbete Antagen av kommunfullmäktige

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016: Plan för Flens kommuns krisberedskapsarbete Antagen av kommunfullmäktige"

Transkript

1 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016: Plan för Flens kommuns krisberedskapsarbete Antagen av kommunfullmäktige

2 1 Innehåll INLEDNING... 2 CENTRALA BEGREPP... 3 KRISBEREDSKAPSARBETE I FLENS KOMMUN... 4 FÖRBEREDANDE OCH FÖREBYGGANDE ARBETE... 4 Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser... 4 Arbete med åtgärder... 5 Arbete med utbildning och övning... 5 Arbete med samverkan... 6 Uppföljning av arbetet med krisberedskap och statlig ersättning för kommunernas krisberedskap... 6 ÅTGÄRDSPLAN Risk- och sårbarhetsanalys... 7 Geografiskt områdesansvar... 7 Utbildning och övning... 8 Rapportering... 8 Höjd beredskap... 9 Övriga åtgärder... 9 HANTERING AV EN PÅGÅENDE HÄNDELSE ANVÄNDNING AV STATLIG ERSÄTTNING FÖR KOMMUNERNAS KRISBEREDSKAP Funktion för samordning av kommunens uppgifter Verksamhetsersättning Ersättning för utomhusvarning Samverkansersättning BILAGA: PLAN FÖR HANTERING AV ALVARLIGA OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER...12

3 2 Inledning Kommunen har ett övergripande ansvar inom området krisberedskap. I ansvaret ingår bland annat att verka för att risken för kriser inom kommunens geografiska område minskar, att sårbarheten i kommunens verksamheter är liten och att hantera uppkomna kriser så att de negativa konsekvenserna blir så begränsade som möjligt. Ansvaret sträcker sig därmed från ett förberedande och förebyggande arbete före något händer till att agera under en kris och se till att lärdomar dras efter en händelse. Genom sårbarhetsreducerande åtgärder och en god förmåga att hantera krissituationer i fred ska också en grundläggande förmåga till civilt försvar uppnås. Syftet med krisberedskapsarbetet är även att bidra till uppfyllelsen av kommunens strategiska mål gällande en trygg kommun. Kraven på kommunen inom krisberedskapsområdet regleras främst i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och Överenskommelse om kommunernas krisberedskap som slutits mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Föreliggande dokument utgör kommunens övergripande styrdokument för arbetet med krisberedskap och innehåller en plan för åtgärder, utbildning och övning under Som bilaga finns Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser, som beskriver kommunens organisation och krav på dess förmåga i samband med en akut händelse. Dokumentet är styrande för kommunens förvaltningar, Flens Bostads AB samt Flens Kommunfastigheters AB. Det är endast de två senare som avses med begreppet bolag i det följande.

4 3 Centrala begrepp Kris och extraordinär händelse Begreppen kris och extraordinär händelse förekommer båda två i föreliggande dokument och fångar in samma typ av händelser och område. Kris kan definieras på flera sätt. Regeringen har beskrivit kris som en händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och hotar grundläggande värden och funktioner. Kris är ett tillstånd som inte kan hanteras med normala resurser och organisation. En kris är oväntad, utanför det vanliga och vardagliga och att lösa krisen kräver samordnade åtgärder från flera aktörer. (prop. 2007/08:92 s. 77) Begreppet extraordinär händelse används i lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och är närbesläktat med krisbegreppet men är omgärdat av särskilda regler. Begreppet definieras enligt lagen som en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Detta begrepp används i bilagan Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser. Krisberedskap Krisberedskap definieras i förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap som förmågan att genom utbildning, övning och andra åtgärder samt genom den organisation och de strukturer som skapas före, under och efter en kris förebygga, motstå och hantera krissituationer.

5 4 Krisberedskapsarbete i Flens kommun Förberedande och förebyggande arbete Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret vad gäller Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunens förberedande och förebyggande arbete utgår från de tre principer som genomsyrar det svenska krishanteringssystemet: Ansvarsprincipen - den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har också motsvarande ansvar vid en kris. Likhetsprincipen - en verksamhets organisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma under normala förhållanden och under en kris. Närhetsprincipen - en kris ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. I enlighet med de tre principerna är utgångspunkten att varje verksamhet, förvaltning och bolag själva i första hand ansvarar för att hantera och leda i allvarliga händelser som uppstår, se Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser. I linje med det ansvaret är utgångspunkten också att det förebyggande och förberedande arbetet genomförs på motsvarande sätt. Varje förvaltning och bolag ska ha en kontaktperson inom området krisberedskap som representerar förvaltningen eller bolaget i kommunövergripande sammanhang. Denna samordnar även det förberedande och förebyggande arbetet inom förvaltningen eller bolaget. Kommunstyrelsen har ansvar för att samordna de kommunala verksamheternas krisberedskapsarbete, uppnå likriktning och samsyn i nödvändiga delar och i övrigt ge verksamheterna stöd i sitt arbete. Kommunstyrelsen ansvarar även för det förebyggande och förberedande arbetet gällande samverkan med externa aktörer samt kommunövergripande krisorganisation och styrdokument. Nedan beskrivs specifika krav på kommunens verksamheter. Arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Kommunen ska varje mandatperiod sammanställa en risk- och sårbarhetsanalys ur ett krisberedskapsperspektiv. Varje nämnd och styrelse ska arbeta med analys av risk- och sårbarhet i sina verksamheter. Arbetet ska bidra till den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen. Kommunstyrelsen ansvarar för den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen och ska samordna och stödja övriga nämnders och styrelsers arbete. Den kommunövergripande analysen ska godkännas av kommunfullmäktige.

6 5 Arbete med åtgärder Kommunstyrelsen ska utifrån risk- och sårbarhetsanalyser och i övrigt uppkomna behov ta fram en åtgärdsplan för varje mandatperiod för att reducera risker, minska sårbarheten i kommunens verksamheter och höja krishanteringsförmågan. Åtgärdsplanen sammanställs i föreliggande plan för Flens kommuns krisberedskapsarbete och ska antas av kommunfullmäktige. Varje nämnd och styrelse ska utifrån risk- och sårbarhetsanalyser, den föreliggande planen och i övrigt uppkomna behov ta fram ett åtgärdsplan för varje mandatperiod för att reducera risker, minska sårbarheten i nämndens eller styrelsens verksamhet och höja krishanteringsförmågan. Åtgärdsplanen ska antas av nämnd respektive styrelse. Varje nämnd och styrelse ansvarar för att genomföra sina åtgärdsplan. Kommunstyrelsen ansvarar för de kommunövergripande åtgärderna och ska samordna och stödja nämndernas och styrelsernas arbete med sina åtgärder. Arbete med utbildning och övning Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser ställer krav på viss kompetens hos de som ingår i kommunens krisorganisation. Syftet med kommunens utbildnings- och övningsverksamhet är att kompetensmässigt upprätthålla den förmåga att hantera händelser som krävs enligt planen. Kommunstyrelsen ansvarar för planering och genomförande av utbildningar och övningar. Varje nämnd och styrelse ansvarar för att medarbetare har möjlighet att delta i relevanta utbildningar och övningar, varje förvaltningschef och bolags verkställande direktör tillser att sådant utrymme frigörs.

7 6 Funktion Varje medarbetare och chef Tjänsteman i beredskap och medlem i krisledningsstaben Medarbetare som tjänstgör som tjänsteman i beredskap Krisledningsstaben (ordinarie medlemmar och ersättare) Personer som kan vara aktuella i en förstärkt stab Krisledningsnämnden (ordinarie medlemmar och ersättare) Ordinarie nämnder Externa aktörer i kommunen med samhällsviktig verksamhet Övrigt Krav Introduktion om krisberedskapsområdet, kommunens och ens egna roll i kris, vid nyanställning och för chef vid ny befattning. Introduktion till uppdraget. Minst tre övnings- och/eller utbildningstillfällen varje år. Minst tre övnings- och/eller utbildningstillfällen varje år. Minst ett övnings- och/eller utbildningstillfälle varje år. Minst tre övnings- och/eller utbildningstillfällen varje år, samt en introduktion av uppdraget för nya medlemmar. Minst två övnings- och/eller utbildningstillfällen varje mandatperiod. Kommunen ska erbjuda minst ett övnings- och/eller utbildningstillfälle varje år. Utöver ovanstående krav ska larmvägar testas i enlighet med kraven i Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser. Arbete med samverkan Kommunen ska aktivt delta i förebyggande och förberedande samverkansaktiviteter med aktörer som kan komma att bli berörda av en krissituation där Flens kommun involveras. Kommunen ska verka för ett gott samarbete med samhällsviktiga aktörer och frivilliga resursgrupper (FRG) i kommunen samt krisberedskapsaktörer i länet. Uppföljning av arbetet med krisberedskap och statlig ersättning för kommunernas krisberedskap Varje år ska kommunens krisberedskapsarbete följas upp genom kontrollmål i internkontrollplanen. Arbetet med och måluppfyllelsen av åtgärdsplanerna som beskrivs i föreliggande dokument ska redovisas till kommunstyrelsen i årsredovisning och budgetuppföljning.

8 7 Åtgärdsplan Åtgärder som ska genomföras före utgången av Parenteserna avser huvudansvarig nämnd/bolag. SBN: Samhällsbyggnadsnämnden SN: Socialnämnden BUKN: Barn-, utbildning- och kulturnämnden KS: Kommunstyrelsen FBAB: Flens bostads AB FKAB: Flens Kommunfastigheters AB Risk- och sårbarhetsanalys Mål Kommunens verksamheter ska arbeta löpande med kontinuitetshantering. Kontinuitetshantering kan beskrivas som ett ledningssystem för att uppnå en förmåga att fortsätta tillhandahålla varor och tjänster i en förväg accepterad omfattning, trots avbrott som hotar verksamheten. Aktivitet Byte av metod för risk- och sårbarhetsanalyser till en metod med fokus på kontinuitet i samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden. Metoden ska användas i den analys som ska färdigställas (SBN, SN, BUKN, KS, FBAB, FKAB) Geografiskt områdesansvar Mål Det ska finnas förberedda platser i kommunen dit boende och andra som vistas i kommunen kan bege sig i krissituationer för att få information om händelsen och stöd. Kommunens boende ska inför en händelse ha möjlighet att på olika sätt få kunskap om deras roll och ansvar i krissituationer. Kommunen ska ha det samverkansorgan som krävs av Överenskommelse om kommunernas krisberedskap som slutits mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, (SKL). Aktiviteter Upprättande av minst fem informations- och trygghetspunkter i kommunen. (KS, SBN, FKAB) Genomförande eller stödjande av en eller flera kunskapshöjande aktiviteter riktade mot boende i kommunen varav minst en är riktad mot skolelever. (KS, BUKN) Etablering av ett samverkansorgan med samhällsviktiga aktörer i kommunen. (KS)

9 8 Utbildning och övning Mål Kommunens krav gällande utbildning och övning inom krisberedskapsområdet, som återfinns i avsnittet Arbete med utbildning och övning i föreliggande dokument, ska vara uppfyllda. Aktiviteter Det ska finnas en planering för utbildning och övning under mandatperioden, för att uppfylla kraven i föreliggande dokument. (KS) Bland utbildnings- och övningsaktiviteterna avses följande genomföras: (KS) Övning i samverkan med extern aktör. (Övade funktioner: exempelvis krisledningsstab, TiB.) Oannonserat test av larmrutiner. Utbildning om kommunens roll under höjd beredskap. (Krisledningsstab, kommunstyrelsen.) Övning i stabsarbete. (Övade funktioner: exempelvis krisledningsstab, förvaltningars krisledningsgrupper.) Oannonserad test av larmrutiner. Stabsmetodikutbildning. (Övade funktioner: exempelvis nytillkomna i krisledningsstab.) Övning i för kommunen relevant riskscenario. (Övade funktioner: personer som kan vara aktuella i en förstärkt stab.) Oannonserad test av larmrutiner. Rapportering Mål Kommunen ska ha praktisk erfarenhet av samverkan via den teknik som avses i Överenskommelse om kommunernas krisberedskap som slutits mellan staten och Sveriges kommuner och landsting, SKL. Aktiviteter Medarbetare som kan komma att arbeta med samverkan med externa aktörer i en kris ska ha samverkat med externa krisberedskapsaktörer via nämnd teknik. (KS, SBN)

10 9 Höjd beredskap Mål Kommunens ledningsfunktioner ska ha den grundläggande kunskap som krävs enligt lagen. Aktiviteter En utbildning ska hållas för krisledningsstab och kommunstyrelsen om kommunens roll vid höjd beredskap. (KS) Övriga åtgärder Mål Krisorganisationen ska ha förmåga att hantera en krissituation som omfattar flera förvaltningar och externa aktörer och får stor påverkan på många som bor eller vistas i kommunen. Kommunen ska ha minskat sårbarheten i samhällsviktig verksamhet. Aktiviteter Utveckling av krisorganisation och samband Utifrån en ny plan för hantering av extraordinära händelser ska rutiner, organisation och instruktioner ses över och vid behov revideras. (KS i kommunövergripande delar, SBN, SN, BUKN, FBAB, FKAB inom respektive område.) Tekniska förutsättningar för krisorganisationen ska ses över och effektiva lösningar tas i drift. (KS) Inventering ska göras av krisledningsplatserna, och de ska vid behov utvecklas för att vara ändamålsenliga. (KS) Kontinuitetshöjande åtgärder Kommunen ska ha genomfört en eller flera kontinuitetshöjande åtgärder i samtliga samhällsviktiga verksamheter. (SBN, SN, BUKN, KS, FBAB, FKAB) Utöver dessa ska specifika åtgärder genomföras: En översyn av alternativa lokaler för samhällsviktig verksamhet ska genomföras. (SBN, SN, BUKN, KS, FBAB, FKAB) En översyn av personella resurser vid bortfall av många medarbetare i samhällsviktig verksamhet ska genomföras. (SBN, SN, BUKN, KS, FBAB, FKAB) Åtgärder ska genomföras för att säkerställa kontinuitet i tjänster och verksamheter som kommunen har avtal med och som är samhällsviktiga eller som samhällsviktig verksamhet är kritiskt beroende av. (KS)

11 10 Kriskommunikation En översyn av strukturen för intern och extern kriskommunikation, kommunikationskanaler och tekniska förutsättningar inom området ska göras. (KS) Vid behov ska rutiner och instruktioner tas fram efter översynen ovan. (KS) Rutiner för att hantera extern kriskommunikation på andra språk än svenska ska utformas. (KS) En översyn av behovet av utbildning och övning inom kriskommunikation ska göras. Vid behov ska utbildnings- och övningsinsatser genomföras. (KS) Kommunikationskanalernas kapacitet i en stor störning med hög belastning ska säkerställas. (KS) Hantering av en pågående händelse Pågående händelser regleras i Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser som återfinns som bilaga till detta dokument. Användning av statlig ersättning för kommunernas krisberedskap Funktion för samordning av kommunens uppgifter Ersättningen ska gå till lönekostnader för en funktion som arbetar med krisberedskap. Verksamhetsersättning Ersättningen avses att användas till planering och genomförande av risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med kraven i föreliggande plan (exempelvis rådgivning till verksamheter, utredningsverksamhet, seminarier och sammanställningsarbete) utbildnings- och övningsverksamhet i enlighet med kraven i föreliggande plan (exempelvis planering och genomförande av aktiviteter) utvecklingsarbete i enlighet med åtgärdsplanen i föreliggande plan (exempelvis samordningsaktiviteter, framtagande av rutiner, rådgivning och utredningsverksamhet) rapportering av arbete inom krisberedskap till länsstyrelsen (exempelvis sammanställningar av kommunens verksamhet och förmåga). Stora delar av ersättningen avses användas till lönekostnader för att utföra ovannämnd verksamhet.

12 11 Ersättning för utomhusvarning Ersättningen avses användas till underhåll av utrustning för utomhusvarning. Samverkansersättning Ersättningen avses användas till utvecklingsåtgärder tillsammans med aktörer i länet (exempelvis utbildningar eller övningar inom området samverkan mellan aktörer utanför kommunen).

13 12 Bilaga: Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser Innehåll INLEDNING CENTRALA BEGREPP ÖVRIGA BEGREPP MÅL MED KOMMUNENS KRISHANTERING ÖVERGRIPANDE ANSVAR LARMVÄGAR KRAV PÅ DEN KOMMUNÖVERGRIPANDE KRISORGANISATIONEN OCH DESS UPPGIFTER KRISLEDNINGSNÄMND Krisledningsnämndens förmåga Aktivering av krisledningsnämnd TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP KRISKOMMUNIKATION När ska rutinen för kriskommunikation användas? Kommunikationsstrateg Viktigt meddelande till allmänheten KRISSTAB Krisstabens organisation och förmåga Krisstabens ledningsfunktion Samband Aktivering av krisstab LEDNINGSPLATS EFTER KRAV PÅ KRISORGANISATIONEN OCH DESS UPPGIFTER I KOMMUNENS FÖRVALTNINGAR OCH BOLAG ORGANISATION OCH FÖRMÅGA LEDNINGSPLATS EFTER MEDARBETARE EKONOMI HÖJD BEREDSKAP REVIDERING... 24

14 13 Inledning Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser är inriktad mot kommunens arbete under en pågående allvarlig eller extraordinär händelse och efterarbete i samband med en sådan. Planen har ett kommunövergripande perspektiv och syftet med den är att klargöra vilken förmåga och organisation kommunen ska ha för att dygnet runt året runt kunna hantera allvarliga händelser på ett tillfredsställande sätt. Planen ska också bidra till att höja medvetenheten om allvarliga händelser, kriskommunikation och krishantering hos alla medarbetare. Planen utgår i delarna gällande extraordinära händelser från kraven i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Dokumentet är styrande för kommunens förvaltningar, Flens Bostads AB samt Flens Kommunfastigheters AB. Det är endast de två senare som avses med begreppet bolag i det följande Centrala begrepp Istället för begreppet kris används i denna plan nedanstående två begrepp: Extraordinär händelse Med en extraordinär händelse i en kommun avses en händelse som avviker från det normala innebär en allvarlig störning eller medför överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner kräver skyndsamma insatser av en kommun. Krisledningsnämndens ordförande beslutar om en händelse är extraordinär, se vidare i avsnittet Aktivering av krisledningsnämnd. Allvarlig händelse Med en allvarlig händelse avses andra, mindre omfattande, händelser än de extraordinära händelserna, men som bedöms kräva att kommunens krisorganisation aktiveras. Ofta är det händelser som hotar eller riskerar att hota viktiga samhällsfunktioner i kommunen, kommunens verksamheter eller varumärke kräver skyndsamma insatser präglas av osäkerhet kräver samordning mellan flera förvaltningar eller bolag kräver omfattande kommunikationsinsatser inte bedöms kunna lösas av den ordinarie organisationen.

15 14 Övriga begrepp Krisledningsgrupp Varje förvaltning och bolag ska ha en krisledningsgrupp, se vidare i avsnittet Krav på krisorganisationen i kommunens förvaltningar och bolag. Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden är kommunens politiska ledning i vissa situationer, se vidare i avsnittet Krisledningsnämnd. Krisstab Krisstaben är en tjänstemannaorganisation för krisledning på kommunövergripande nivå, se vidare i avsnittet Krisstab. TiB TiB, tjänsteman i beredskap, är en funktion som bland annat tillser att kommunen är tillgänglig dygnet runt, se vidare i avsnittet Tjänsteman i beredskap. Mål med kommunens krishantering Det övergripande målet med kommunens krishantering i varje händelse är att negativa konsekvenser i en händelse undviks, hindras och begränsas i möjligaste mån. Utgångspunkt är värnande om de nationella skyddsvärdena: människors liv och hälsa samhällets funktionalitet grundläggande värderingar, demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter miljö och ekonomiska värden nationell suveränitet. Krishanteringen ska mer specifikt säkerställa driften av den kommunala verksamheten, i synnerhet den samhällsviktiga skapa förutsättningar för samverkan, samordning och en samlad lägesbild mellan involverade aktörer inom kommunens geografiska gränser leda till att nödvändig information om händelsen delges alla som bor eller vistas inom kommunens gränser genom samverkan bidra till en god krishantering i länet i de fall aktörer utanför kommunen berörs av en händelse. Krishanteringen ska präglas av ett proaktivt förhållningssätt och tidigt agerande, även i osäkra situationer, för att nå målen, och vara genomtänkt och effektiv.

16 15 Övergripande ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret vad gäller Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Kommunens krishanteringsarbete utgår i övrigt från de tre principer som genomsyrar det svenska krishanteringssystemet: Ansvarsprincipen - den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden har också motsvarande ansvar vid en kris. Likhetsprincipen - en verksamhets organisation och lokalisering ska så långt som möjligt överensstämma under normala förhållanden och under en kris. Närhetsprincipen - en kris ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället. I enlighet med de tre principerna är utgångspunkten att varje verksamhet, förvaltning och bolag själva i första hand ansvarar för att hantera och leda i allvarliga händelser som uppstår. Även kommunikationsansvaret följer det egna verksamhetsansvaret. Kriskommunikationen ska därför planeras och förmedlas av ansvarig för den berörda verksamheten, så långt det är möjligt. Kommunen har en kommunövergripande krisstab och krisledningsnämnd. Om en händelse är så stor eller allvarlig att inte ordinarie arbetssätt, beslutsmandat eller exempelvis kompetens i den drabbade förvaltningen eller bolaget räcker till kan krisstaben och i vissa fall krisledningsnämnden aktiveras för att utöva stöd, övergripande ledning och samordning av händelsen, i enlighet med avsnitten nedan. Under höjd beredskap ansvarar kommunstyrelsen för ledningen av den del av det civila försvaret som kommunen ska bedriva. Larmvägar Kommunen ska vara tillgänglig dygnet runt, året om för att ta emot larm om händelser som kan riskera att bli allvarliga. Alla kommunens medarbetare har ett ansvar att larma till närmaste chef och räddningstjänsten om det finns risk för att en allvarlig händelse har inträffat, eller om en förvaltnings eller bolags krisledningsgrupp har aktiverats. Om händelsen bedöms mycket allvarlig och kräver ett skyndsamt agerande bör medarbetaren även larma kommunchefen. Det ska finnas kontaktuppgifter till närmaste chef, räddningstjänsten och kommunchefen tillgängliga för medarbetarna på arbetsplatsen. Räddningstjänsten vidarebefordrar larm till kommunens tjänsteman i beredskap (TiB) som efter värdering kan larma kommunchefen och ansvariga chefer. Kommunchefen ska vid behov larma krisledningsnämndens ordförande. I en händelse med behov av skyndsamt agerande på politisk nivå och problem att vidareförmedla larm enligt ovan ska också TiB larma krisledningsnämndens ordförande.

17 16 Minst tre kontaktvägar via minst två kommunikationskanaler ska finnas till varje person i den ordinarie krisstaben och krisledningsnämnden samt deras ersättare, i förekommande fall även till tillförordnade personer. Kontaktuppgifterna ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen och utanför arbetet för TiB och i stycket nämnda personer. Kontaktvägarna ska testas skarpt årligen och uppdateras minst var sjätte månad, ansvarig för detta är beredskapssamordnaren. Krav på kontaktuppgifter till andra medarbetare återfinns i avsnittet Krav på krisorganisationen i kommunens förvaltningar och bolag. Det ska finnas en rutin som beskriver hur krisstab och krisledningsnämnd larmas samt vilka kommunikationskanaler som används. Krav på den kommunövergripande krisorganisationen och dess uppgifter Krisledningsnämnd Krisledningsnämnden är kommunens organ för övergripande politisk krisledning vid extraordinära händelser. Nämnden utgörs av medlemmarna i kommunstyrelsens arbetsutskott. Om ordföranden har förhinder träder vice ordförande i dennas ställe. Krisledningsnämndens ansvar och befogenheter är endast aktuella vid extraordinära händelser och om nämnden har aktiverats. Krisledningsnämnden ansvarar för beslutsfattande gällande den extraordinära händelsen på övergripande och principiell nivå, för att uppnå målen med kommunens krishantering. Krisledningsnämnden beslutar exempelvis om förändringar i kommunala servicenivåer och uppgifter omfattande omfördelning av resurser frågor som innebär särskilt höga kostnader begäran om omfattande bistånd från annan kommun, myndighet och/eller organisation. Nämnden kan fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen, i den utsträckning som anses vara nödvändig för att uppnå målen. Nämnden har samma sekreterare som kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige får, när krisledningsnämndens verksamhet som är föranledd av den extraordinära händelsen inte längre behövs, besluta att verksamheten ska upphöra. Om styrelsen fattar ett sådant beslut återgår de verksamhetsområden som krisledningsnämnden övertagit till ordinarie nämnd.

18 17 Vid utlämnande av information från krisledningsnämnden gäller den sekretess som skulle ha gällt i den ordinarie nämnden. Krisledningsnämnden använder sig av kommunstyrelsens diarium. Diarieföring och registrering sker i enlighet med kommunens regelverk för diarieföring och registrering. Kommunen ska ha ett reglemente för krisledningsnämnden som närmare beskriver dess uppgifter, och styrs i övrigt som andra nämnder samt utifrån Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Krisledningsnämndens förmåga Vid en extraordinär händelse ska kommunens krisledningsnämnd kunna starta sitt arbete inom 12 timmar efter aktivering. Krisledningsnämnden ska kunna utföra sitt uppdrag när en händelse pågår under en längre tid, men minst i 14 dygn. Aktivering av krisledningsnämnd Krisledningsnämndens ordförande larmas i enlighet med avsnittet Larmvägar. Denna beslutar om en händelse är extraordinär utifrån lagstiftningens definition. Beslutet ska om möjligt föregås av samråd med krisstaben eller ledamöter i krisledningsnämnden. Om en händelse beslutats vara extraordinär, bedömer ordföranden om händelsen medför att krisledningsnämnden ska träda i funktion och beslutar i sådana fall att så ska ske. För att nämnden ska träda i funktion ska bedömningen vara att nämnden och dess befogenheter skapar bättre förutsättningar för att nå kommunens mål med krishantering, än ordinarie politiska organisation. Beslut om att en händelse är extraordinär och beslut om att krisledningsnämnden träder i funktion ska dokumenteras som formella beslut. Tjänsteman i beredskap Tjänsteman i beredskap (TiB) är en funktion som ska finnas tillgänglig dygnet runt, året runt. Funktionen ansvarar för att ta emot, larma om och dela information vid en allvarlig eller extraordinär händelse, eller risk för en sådan. TiB ska kunna värdera om en händelse kan utvecklas till en allvarlig eller extraordinär händelse och vidareförmedlar informationen i enlighet med avsnittet Larmvägar och tillhörande rutin. TiB ska också genom omvärldsbevakning ha förmåga att upptäcka sådana händelser i ett tidigt skede. TiB är under tjänstgöring direkt underställd kommunchefen. TiB är kontaktpunkt mot länsstyrelsen och övriga regionala krisberedskapsaktörer.

19 18 TiB ska ständigt ha förmåga att svara på larm inom en minut. Vid behov ska TiB kunna inställa sig på kommunens ledningsplats inom 60 minuter. TiB ska ha utbildning, utrustning och beredskap för att kunna fullgöra sina uppgifter dygnet runt under tjänstgöringstiden. Det ska finnas en rutin för TiB som närmare beskriver dess uppgifter, utrustning och arbetsformer. Kriskommunikation Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda individer och målgrupper, före, under och efter en kris. Det ska finnas en rutin för kriskommunikation som beskriver organisation av kommunikationsåtgärder, arbetsformer, arbetsuppgifter, ansvar, och instruktioner. Kriskommunikationen följer i övrigt kommunens andra styrdokument för kommunikation. När ska rutinen för kriskommunikation användas? Rutin för kriskommunikation ska användas när krisledningsnämnden eller krisstaben är aktiverad men även i andra slags situationer då delar av kommunens verksamhet eller hela Flens kommuns verksamhet till exempel är utsatt för extra hårt tryck. Rutinen kan tillämpas då det av andra skäl behövs förstärkt och intensifierad kommunikation. Kommunikationsstrateg Kommunen ska ha en kommunikationsstrateg som ansvarar för kriskommunikation, dels då krisstaben är aktiverad, dels vid andra tillfällen då rutinen för kriskommunikation används. Kommunikationsstrategen, eller dennas tillförordnade, ansvarar för att tillhandahålla kriskommunikation till ansvariga chefer när krisstaben är aktiverad och då den förvaltningsspecifika krisledningsgruppen är aktiverad stödjer berörd chef i dennas kriskommunikationsarbete säkerställer att kommunledningsgruppen är informerad och att kommunchefen håller den högsta politiska ledningen informerade om händelsen ansvarar för att samordna kriskommunikationen då fler än en förvaltning är inblandad i händelsen. Vid kommunikationsstrategens eller dennas tillfördordnades frånvaro ska det finnas en ersättare som kan fullgöra dennas uppgifter.

20 19 Viktigt meddelande till allmänheten Viktigt meddelande till allmänheten (VMA), som är ett varningssystem för bland annat olyckor och extraordinära händelser, kan användas av kommunen vid behov av skyndsam varning till boende och andra som vistas i kommunen. VMA, i form av nivån informationsmeddelande, kan begäras i extraordinära händelser. Befogenhet att begära viktigt meddelande till allmänheten är ordförande i krisledningsnämnden i de fall nämnden är aktiverad, kommunchef, räddningschef eller räddningsledare för aktuell händelse, eller deras tillförordnade. Vid deras frånvaro har deras ersättare samma befogenhet. Verkställandet av begäran kan delegeras. Avsnittet reglerar inte hanteringen av VMA som utgör en del av en räddningstjänstinsats. Krisstab Krisstaben är en organisation på tjänstemannanivå. Ordinarie medlemmar är kommunchef, räddningschef, IT-chef, kommunikationsstrateg och beredskapssamordnare, eller deras tillförordnade. För varje ordinarie medlem ska det finnas en ersättare som vid ordinarie medlems, eller dennas tillförordnades, frånvaro fullgör dess uppgifter. Vid behov utgörs den aktiverade staben av färre eller fler personer än de ordinarie medlemmarna, men den ska alltid innefatta en ledningsfunktion, se vidare nedan, och en dokumentationsfunktion som ansvarar för att stabens arbete dokumenteras. Krisstaben använder sig av kommunstyrelsens diarium. Diarieföring och registrering sker i enlighet med kommunens regelverk för diarieföring och registrering. Beslut som fattas av krisstabens ledningsfunktion dokumenteras och registreras i kommunens ärendehanteringssystem. Avseende sekretess och registrering av inkommande handlingar ska dialog ske mellan kommunkansliet och krisstaben. Krisstabens organisation och förmåga Kommunen ska ha förmåga att utforma staben, storleksmässigt och funktionsmässigt, efter aktuell händelses behov. Vid en extraordinär händelse och andra allvarliga händelser ska kommunens ordinarie krisstab kunna starta sitt arbete inom två timmar efter aktivering, dygnet runt, året runt. Krisstaben ska kunna utföra sitt arbete dygnet runt och när en händelse pågår under en längre tid, men minst 14 dygn. Krisstabens övergripande uppgift är att verka för att målen med kommunens krishantering uppfylls i möjligaste mån. För att nå målen för krishantering ska kommunen ha beredskap och förmåga att kunna aktivera funktioner i staben som

21 20 tar beslut på tjänstemannanivå om inriktning och beslut i stort (ledningsfunktion, se vidare nedan) leder och samordnar arbetet i staben (stabschef) bereder ärenden och tar fram beslutsunderlag till stabens ledning och i förekommande fall krisledningsnämnden i förekommande fall omvandlar krisledningsnämndens beslut till operativ verksamhet upprätthåller en aktuell lägesbild av händelsen samordnar och stödjer drabbade kommunala verksamheter i deras arbete samordnar samhällsviktiga verksamheter i kommunen och möjliggör en samlad lägesbild samverkar och delar information med regionala krisberedskapsaktörer analyserar händelsen och krishanteringen, och bidrar med ett långsiktigt perspektiv, bland annat planering för olika tänkbara händelseutvecklingar hanterar intern och extern kommunikation, bland annat samordning av information till alla som bor eller vistas i kommunen och uttalanden till medier informerar krisledningsnämnden och länsstyrelsen om händelsen stödjer staben tekniskt, administrativt, ekonomiskt, juridiskt och i övrigt. Kommunen ska också ha förmåga att bidra till den regionala krishanteringen i enlighet med länets strategi för regional samordning och inriktning av krishantering och räddningstjänst i Södermanlands län aktivera en samverkansfunktion där kommunens samhällsviktiga verksamheter ingår, för att uppnå ovannämnda samordning skapa händelsespecifika funktioner och komplettera staben med exempelvis resurser utanför kommunens organisation. Kommunen ska ha ett tillräckligt antal utbildade personer för att kunna uppfylla kraven på stabens förmåga och en rutin som beskriver möjliga arbetsuppgifter, ansvar och instruktioner. Krisstabens ledningsfunktion Krisstabens ledningsfunktion utgörs av kommunchefen i de fall beslutsfattandet berör kommunledningsförvaltningens område. Kommunchefen kan stärka ledningsfunktionen med berörd förvaltningschef eller berört bolags verkställande direktör, eller deras tillförordnade, alternativt ersättare, i de fall beslut behöver tas gällande andra förvaltningar eller bolag. Ledningsfunktionen är, när samtliga berörda förvaltningschefer och bolags verkställande direktörer ingår, ytterst ansvarig för kommunens krishantering på tjänstemannanivå och ledningsfunktionens medlemmar beslutar inom respektive ansvarsområde om krishanteringens inriktning och beslut i stort. Inriktningar och beslut i stort ska vara samordnade inom ledningsfunktionen.

22 21 Beslutsfattande och beslutsmandat i staben utgår från kommunens ordinarie regelverk i de fall krisledningsnämnden inte har beslutat något annat. Samband Kommunen ska ha förmåga att kommunicera och samverka med involverade kommunala verksamheter, andra involverade aktörer i kommunen samt krisberedskapsaktörer i länet, om staben är aktiverad. Staben ska därför ha förutsättningar för att använda fast telefoni, mobiltelefoni, internet, kommunikationssystemet Rakel och det webbaserade informationssystemet WIS. Kommunen ska ha kontaktvägar till relevanta aktörer. Dessa ska uppdateras årligen, ansvarig för detta är beredskapssamordnaren. Aktivering av krisstab krisstaben kan aktiveras i förhöjd risk för en allvarlig eller extraordinär händelse en allvarlig händelse en extraordinär händelse. Även händelser som inte faller inom kriterierna ovan kan föranleda aktivering av krisstaben om det anses nödvändigt, exempelvis för att staben ska vara informerad i ett tidigt skede. Mandat att aktivera staben har 1. TiB eller ordinarie medlemmar av krisstaben. 2. Om ovan inte går att nå: ersättare till ordinarie medlem. Ledningsplats Kommunen ska ha minst två förberedda ledningsplatser. I första hand används stadshuset i Flen som ledningsplats. I andra hand används räddningstjänstens brandstation i Flen. Krisstabens ledningsplatser ska fortlöpande hållas i ett sådant skick att de alltid kan användas för avsett ändamål inom två timmar. Ledningsplatserna ska ha ändamålsenliga, tillräckligt stora lokaler och vara utrustade för att krisstaben och krisledningsnämnden ska kunna fullgöra sina uppgifter vid en extraordinär händelse, även i händelser med bortfall av energiförsörjning och annan infrastruktur. På ledningsplatserna ska förutsättningar finnas för kommunikation i enlighet med planens krav på samband. Det ska finnas en rutin som beskriver krav på ledningsplatsernas lokaler och utrustning. Funktionskontroll av utrustning ska ske årligen.

23 22 Efter Det ska tydligt framgå när krisorganisationen avvecklas och alla arbetsformer övergår i ordinarie organisation. När krisorganisationen har avvecklats ska en utvärdering av dess arbete ske, med fokus på lärande inför framtiden. Utvärderingen ska vid behov efterföljas av förslag på förbättringsåtgärder och erfarenhetsåterföring till organisationen. Beredskapssamordnare ansvarar för utvärderingen. Kommunen ska ha rutiner för avveckling av krisorganisationen och utvärderingar efter att krisorganisationen varit aktiverad. Krav på krisorganisationen och dess uppgifter i kommunens förvaltningar och bolag Varje förvaltning och bolag ska ha förmåga att hantera allvarliga händelser och extraordinära händelser inom sitt ansvarsområde. Det ska finnas en utsedd krisledningsgrupp med ersättare i förvaltningen eller bolaget. I gruppen ska det finnas en ledningsfunktion bestående av förvaltningschefen eller bolagets verkställande direktör. Varje förvaltning och bolag ska ha kontaktuppgifter till sin krisledningsgrupp och andra personer i organisationen som kan behövas för att hantera krisen inom förvaltningen eller bolaget, alternativt stödja den kommunövergripande krisstaben. Minst tre kontaktvägar via minst två kommunikationskanaler ska finnas till varje person. Kontaktuppgifterna ska finnas tillgängliga på arbetsplatsen och utanför arbetet för TiB, den kommunövergripande krisstabens ordinarie medlemmar och förvaltningens eller bolagets krisledningsgrupp. Kontaktvägarna ska testas skarpt årligen och uppdateras minst var sjätte månad av förvaltningen eller bolaget. Varje förvaltning och bolag ska ha en egen plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser. Planen och krisorganisationen ska ligga i linje med kommunens övergripande plan och organisation och utgå från en liknande struktur. Planen ska beslutas av ansvarig nämnd. Varje avdelning eller enhet ska ha en krisorganisation och en beredskap för att kunna hantera händelser inom den egna verksamheten. Verksamheterna ska också ha en krispärm med information om larmvägar i kommunen, kommunövergripande krishantering, förvaltnings- eller bolagsspecifik krishantering samt rutiner för den egna avdelningens eller enhetens krishantering.

24 23 Organisation och förmåga Vid en allvarlig eller extraordinär händelse ska krisledningsgruppen kunna starta sitt arbete inom två timmar, dygnet runt, året runt. Krisledningsgruppen ska kunna utföra sitt uppdrag när en händelse pågår under en längre tid, men minst i 14 dygn. Krisledningsgruppen ska ha förmåga att leda den egna verksamheten utifrån kommunens mål för krishantering och kommunövergripande inriktning upprätthålla en aktuell lägesbild av händelsen inom förvaltningens eller bolagets verksamhetsområde samverka och dela information med övriga involverade förvaltningar, bolag och kommunövergripande krisstab stödja den kommunövergripande krisstaben i sitt arbete avsätta en person att ingå i den kommungemensamma staben som representant för förvaltningen eller bolaget. Krisledningsgruppen ska också ha förmåga, med stöd av den kommunövergripande staben, att analysera händelsen och krishanteringen, och bidra med ett långsiktigt perspektiv, bland annat planering för olika tänkbara händelseutvecklingar hantera intern och extern kommunikation, bland annat samordning av information till alla som bor eller vistas i kommunen, och berörs av händelsen omvandla krisledningsnämndens beslut till operativ verksamhet, om krisledningsnämnden aktiverats. Förvaltningen eller bolaget ska ha ett tillräckligt antal utbildade personer för att kunna uppfylla kraven på krisledningsgruppens förmåga. Ledningsplats Förvaltningen eller bolaget ska ha en förutbestämd ledningsplats som uppfyller samma krav som den kommunövergripande ledningsplatsen, men anpassad till förvaltningens eller bolagets krisledningsgrupp. Efter Efter en händelse ska förvaltningen eller bolaget utvärdera dess krishantering. Förvaltningen eller bolaget ska också ha förmåga att delta i och bidra till en kommunövergripande utvärdering. Medarbetare Varje medarbetare i den kommunala organisationen kan i en krissituation få till uppgift att bidra till hanteringen av händelsen. Det kan innebära andra uppgifter än de ordinarie.

25 24 Varje medarbetare ska ha kännedom om att den kan tas i anspråk av krisledningsorganisationen, och ha kunskap om krishanteringsrutinerna i den egna verksamheten. Ekonomi Vid en extraordinär händelse ska ekonomin redovisas separat. En tydlig dokumentation av kostnader och av vem som fattat beslut ska göras. Alla kostnader som går att hänföra till den extraordinära händelsen ska redovisas på ett särskilt samlings- eller genomgångskonto. Höjd beredskap I den mån det är möjligt och ändamålsenligt organiseras kommunens tjänstemannaorganisation i höjd beredskap på motsvarande sätt som i fredstid, se i övrigt avsnittet Övergripande ansvar. Revidering Plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser ska ses över och fastställas av kommunfullmäktige varje mandatperiod, eller vid behov, exempelvis efter kriser eller genomförda krisövningar. Varje rutin som krävs enligt planen ska ses över och revideras varje år. Ansvarig för översyn av de kommunövergripande rutinerna är beredskapssamordnaren. Undantag gäller för rutiner för kriskommunikation som kommunikationsstrategen ansvarar för. Rutinerna beslutas av kommunchef efter samråd med kommunledningsgruppen, eller av varje förvaltningschef och bolags verkställande direktör i de fall förvaltningarna och bolagen berörs av rutinerna. Varje förvaltnings och bolags egna plan för hantering av allvarliga och extraordinära händelser ska ses över och fastställas av nämnd eller styrelse varje mandatperiod, eller vid behov, exempelvis efter kriser eller genomförda krisövningar. Rutiner som krävs enligt föreliggande plan ska ses över varje år. Ansvarig är förvaltningens eller bolagets kontaktperson inom området krisberedskap. Beslut tas av förvaltningschef efter samråd med förvaltningsledningsgruppen respektive bolags verkställande direktör efter samråd med bolagsledningsgruppen.

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse

Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Krisledningsplan Ängelholm kommuns plan för hantering av kris och extraordinär händelse Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-04-27, 119 och är gällande för mandatperioden 2015-2018. Ängelholms kommun 262

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 10/KS 0086 Datum: 2010-05-24 Paragraf: KF 74 Reviderande instans: Kommunfullmäktige Diarienummer:

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård

Revisionsrapport. Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun. November 2008 Christina Norrgård Revisionsrapport Krisberedskap och krisledning Lindesbergs kommun November 2008 Christina Norrgård 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...3 2 Bakgrund...4 2.1 Aktuell lagstiftning...4 2.2 Uppdrag

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

... 9... 10... 11 ... 26... 27

... 9... 10... 11 ... 26... 27 ... 3... 4... 6... 7... 7... 8... 9... 10... 11... 11... 13... 14... 15... 16... 17... 26... 27... 28 2 Malmö stad strävar efter ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart Malmö - ett samhälle där

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Krisberedskapsplan 2015-2018

Krisberedskapsplan 2015-2018 Krisberedskapsplan 2015-2018 PLAN 2 (16) Innehållsförteckning Håbo kommun... 1 Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1. Åtgärdsplan för mandatperioden 2015-2018... 4 Sammanfattning... 4 1.1 Ny krisledningsorganisation...

Läs mer

Krishanteringsplan för Region Halland

Krishanteringsplan för Region Halland 1 Krishanteringsplan för Region Halland 1. BAKGRUND 1.1 Region Halland Region Halland ansvarar för hälso- och sjukvård, tandvårdsamt regional utveckling. Planen är övergripande tidigare utarbetade krishanteringsplaner,

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Malung-Sälens kommuns plan för att kommunen skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Fejmån våren 2011 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-09-26.

Läs mer

Krisledningsplan 2015-2018

Krisledningsplan 2015-2018 Krisledningsplan 2015-2018 Plan för extraordinära händelser eller allvarlig störning i Torsås kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-16 Innehåll Inledning... 2 Extraordinär händelse... 3 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

Sida STYRDOKUMENT 1(18) Datum 2013-10-04. Samhällsbyggnad. Krisledningsplan. Styrdokument

Sida STYRDOKUMENT 1(18) Datum 2013-10-04. Samhällsbyggnad. Krisledningsplan. Styrdokument STYRDOKUMENT 1(18) Samhällsbyggnad Krisledningsplan Styrdokument 2(18) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-09-25, 135 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(18) Innehållsförteckning

Läs mer

Inledning... 4. Syfte...4. Extraordinära händelser...4. Oroande och allvarliga händelser...4 Mål för krisledningsarbetet...4

Inledning... 4. Syfte...4. Extraordinära händelser...4. Oroande och allvarliga händelser...4 Mål för krisledningsarbetet...4 Krisledningsplan Dokumentet Krisledningsplan 2011-2014 är antaget av kommunfullmäktige den 2010-12-20. Ses över för revidering senast [Aug 2014]. Kontaktperson: [Säkerhetsansvarig, Kommunledningskontoret].

Läs mer

Krislednings- och informationsplan

Krislednings- och informationsplan Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

Krishanteringsprogram

Krishanteringsprogram 1 [13] 2015-05-13 Krishanteringsprogram Botkyrka kommuns program för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Kommunfullmäktige

Läs mer

Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse

Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse DNR 2013-014 Laholms kommuns ledningsplan vid extraordinär händelse 2013 Antagen av kommunfullmäktige 27 2013-02-26 2 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Begreppsdefinition...

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet

Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet och säkerhet Ks 2013:365 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram krisberedskap. Ingår i handlingsprogram trygghet

Läs mer

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 (9) PLAN FÖR HANTERING AV SAMHÄLLSSTÖRNINGAR OCH EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 162 (ersätter tidigare plan antagen 2008-09-01) 2 (9) Innehållsförteckning 1. Bakgrund...3

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab 1 (6) Krisledningsorganisation Katrineholms kommun Ledning För att säkerställa samordning och information vid extraordinära händelser i fredstid har kommunen en krisledningsorganisation som ansvarar för

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering

Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Riktlinjer för kris- och kontinuitetshantering Krisorganisationen vid Uppsala universitet Fastställda av Rektor 2015-09-29 1 Inledning Uppsala universitets verksamhet är omfattande och bedrivs både i Sverige

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred.

Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred. Bilaga 1 Malung-Sälens kommuns plan för att ha en god förmåga att hantera informationen vid krissituationer i fred. Bilaga till plan för extraordinära händelser. Innehållsförteckning Inledning Sid 3 Krisinformationsenhet

Läs mer

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26--27, 182 Innehållsförteckning Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun...1 Inledning...1 Internkontroll...1 Organisation

Läs mer

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen

Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Kommunernas krisberedskap - uppföljningsprocessen Överenskommelsen, MSB SKL Uppgifter enligt LEH Risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) Planering inför extraordinära händelser Geografiskt områdesansvar Utbildning

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN. Dnr KS/2012:200-168 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Dnr KS/2012:200-168 Innehåll 1 Kriskommunikationsplanens syfte... 3 2 Användning av kriskommunikationsplanen... 3 2.1 När ska kriskommunikationsplanen användas?... 3 3 Syfte och

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X Plan för extraordinära händelser i Heby kommun HebyFS 2015:20 Infördes i författningssamlingen 20 maj 2015 Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Central krisledningsplan för Örebro kommun

Central krisledningsplan för Örebro kommun 2013-12-17 Ks 953/2013 Central krisledningsplan för Örebro kommun Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Innehållsförteckning Inledning...3 Uppdrag...3

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Ledningsplan. för extraordinära händelser och höjd beredskap. Dokumenttyp. Version 1.0

Ledningsplan. för extraordinära händelser och höjd beredskap. Dokumenttyp. Version 1.0 Ledningsplan för extraordinära händelser och höjd beredskap Dokumenttyp Ledningsplan Dokumentägare Kommunstyrelsen Dokumentnamn Ledningsplan vid extraordinära händelser och höjd beredskap Dokumentansvarig

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

Krissamverkan Gotland

Krissamverkan Gotland Version 2015-06-04 Frida Blixt, Länsstyrelsen i Gotlands län Krissamverkan Gotland samverkansorgan i Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Grundläggande nationella principer... 3 Samhällets skyddsvärden...

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen.

Sammanfattning Serviceförvaltningen har tagit fram en reviderad krisledningsplan med anledning av förändringar inom förvaltningen. Malmö stad Serviceförvaltningen 1 (1) Datum 2015-02-10 Vår referens Lars-Göran Lindh Planeringssekreterare LarsGoran.Lindh@malmo.se Tjänsteskrivelse Krisledningsplan för serviceförvaltningen SN-2015-29

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Krishanteringsplan. Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser

Krishanteringsplan. Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser 2014 Krishanteringsplan Handlingsplan för organisation och ledning vid små som stora oönskade händelser Nerikes Brandkår - Krisberedskap Askersunds kommun 2014-01-01 Innehållsförteckning INLEDNING... 3

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17

Innebörden av områdesansvar. Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 Innebörden av områdesansvar Gunilla Wiklander Andersson Beredskapssektionen 2006-05-17 GUDRUN 2005-01-08 Nosaby 2004-09-10 Kemira 2005-02-04 Newcastle 2005-12-15 Salmonella 2005-12-23 Aviär influensa 2006-04-11

Läs mer

BEREDSKAPSPLAN KLIPPAN För hantering av kriser/extraordinära händelser 2015-2018

BEREDSKAPSPLAN KLIPPAN För hantering av kriser/extraordinära händelser 2015-2018 BEREDSKAPSPLAN KLIPPAN För hantering av kriser/extraordinära händelser 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-28 54 KLIPPANS KOMMUN ÅSTORPS KOMMUN KRISBEREDSKAP- OCH SÄKERHET INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer

PLAN KRISER 2012-08-31

PLAN KRISER 2012-08-31 PLAN FÖR HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, STORA OLYCKOR OCH ANDRA KRISER 2012-08-31 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 3 KOMMUNORGANISATION... 3 RISKER OCH SÅRBARHETER I KOMMUNEN... 4 INFORMATIONSBEREDSKAP...

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun

Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Ledningsplan vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-08-29 175 Innehållsförteckning Sida Syfte med ledningsplanen 3 Fastställande

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser stora olyckor och andra kriser

Plan för hantering av extraordinära händelser stora olyckor och andra kriser Plan för hantering av extraordinära händelser stora olyckor och andra kriser Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-29 165 I och med antagandet av denna plan upphör följande kommunala dokument att gälla:

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Regional nivå Datum: 201-05-29 Publ. nr. MSB 420 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Tel vxl 0771-240 240 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

- Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser

- Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Utdrag ur Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser - Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Varför behöver vi en plan?...4

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer