Svensk industris framtida elförsörjning
|
|
- Ingemar Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Svensk industris framtida elförsörjning KUNDRAPPORT GRUPP 2 18 MAJ 2015
2 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenkt Näringsliv (Grupp 1) för en undersökning om lämpliga investeringar inom energiproduktion fram till och med år Underlaget ska i så god mån som möjligt vara baserat på troliga framtida tillväxtområden inom energiförbrukning samt försöka tillfredsställa de starka politiska påtryckningar att ha förnyelsebar produktion. Främst kommer solenergi undersökas då det är tänkt att 20% av produktionen ska komma därifrån. Framtiden är tyvärr svår att förutse och det nns en rad frågetecken, dessa kommer behandlas så bra som möjligt, exempel på svårigheter är: förändrade behov för industri eller energieektiviseringar. Projektet kommer inte heller gå in på arbetskraften som behövs för de olika medel. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT i
3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Syfte Mål Projektgrupp Produktspecifikation 3 3 Förändrade behov 4 4 Elkraftproduktion Kärnkraft Vattenkraft Fossilkraft Värmekraft Vindkraft Vågkraft Solenergi Kostnad och ekonomisk lönsamhet Miljöpåverkan och miljövinst Förväntad teknisk utveckling Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad till och med år Politiska regler Hur bidrar politiken till utvecklingen av elproduktionen? Vilka produktionstekniker subventioneras och varför? Vilka möjliga investeringar kan vi vänta oss från staten? Kommer kärnkraften förbjudas eller byggas ut? Rekommendation 12 GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 1
4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sverige har en relativt tung basindustri där det är viktigt för svensk näringsliv att vi kan producera bra kvalitet till ett konkurrenskraftigt pris. När det gäller konkurrenskraften har vi svårt att förutbestämma prisbilden då det är marknaden som styr. Desto viktigare blir det att vi har en effektiv och låg kostnadsbild i processen. En viktig parameter för den tunga industrin är inköp av elenergi. När Sverige nu går över till en mer förnyelsebar elproduktion där solenergi är tänkt att öka till omkring 20 % av den totala elproduktionen måste vi säkerställa att vi har en jämn och stabil tillgång till elenergi. I nuläget så är Sveriges elkonsumtion ungefär lika stor som för 30 år sedan. Anledningen till att den totala förbrukningen varken gått upp eller ner är att befolkningsmängden ökat och samhället blivit mer energiberoende sedan dess, dock har också äldre industrier antingen lagts ner eller moderniserats och ny teknik har bidraget till stora förbättringar i energieffektivitet. 1.2 Syfte Att stärka Svensk industri trots eventuell övergång till en mer förnyelsebar elproduktion som solenergi till konkurrenskraftiga villkor. 1.3 Mål En digital rapport för överlämnande till kund per 22 maj. Rapporten ska ligga till grund för investeringsbeslut för utbyggnad och förbättring av svensk elkapacitet. 1.4 Projektgrupp För projektets utförande står Grupp 2, bestående av: Edlund, Marie-Louise Larsson, Jimmy Mikkelsen, Johan Nilsson, Joakim Rörstam, Tobias Strandberg, Anton GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 2
5 2 Produktspecikation Nedan följer kravspecifikationerna för projektet: Solceller Miljöpåverkan Ekonomisk lönsamhet Förväntad teknikutveckling Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad fram till Övriga tekniker för fönyelsebar energi De olika teknikerna vi tittar på är: Vattenkraft, Värmekraftverk, Vindkraft och Vågkraft. Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad fram till 2035 för de olika teknikerna. Förväntad teknikutveckling Kärnkraft Förväntad teknikutveckling Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad fram till Kol/Olja Förväntad teknikutveckling Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad fram till Förändrade behov Hur ser det framtida behovet ut för industrin och samhället ut till 2035 Politiska regler Hur påverkar politiken spelreglerna för elproduktionen Kommer kärnkraften förbjudas eller byggas ut? Föreslå satsningar Gå igenom insamlad data för att identifiera områden där det behöver satsas mer. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 3
6 3 Förändrade behov År 2035 kommer vi antagligen vara mellan 11 och 12 miljoner invånare i Sverige enligt [1] sid 19. Om vi är 9.7 miljoner idag så innebär det en förändring på ca 15-25%. Det som påverkar siffrorna är antagandena som man gör på dödligheten, fruktsamheten och migrationen. Om t.ex. migrationen är högre än prognosen så kommer befolkningsmängden också att öka. Den ökande folkmängden kommer antagligen inte att ha så stor inverkan på den totala energianvändningen 2035 eftersom energisnålare sätt att leva och bo på kommer att eftersträvas. Enligt rapporten [2] som energimyndigheten gav ut 2011 kommer energianvändningen för bostäder och service att minska med 3 TWh på grund av övergång från olja och elvärme till andra uppvärmningssätt som värmepumpar och fjärrvärme. Totalt är energianvändningen prognosticerad till 148 TWh år 2030, för bostäder och service. Det finns två motsatta trender som påverkar elanvändning inom området bostäder och service. 1. Utvecklingen som går mot hårdare krav på mer energieffektiva installationer och apparater med stöd av ekodesigndirektivet. 2. När hushållens ekonomi växer så ökar innehavet av apparater i hushållen. Inom tjänstesektorn ökar tillväxten som leder till att lokalytorna ökar och det medför att antalet apparater och installationer ökar. Det som påverkar energianvändningen mest är enligt [2] industrins ökande produktion. Ökningen beror främst på god ekonomisk tillväxt inom branscher som använder mycket biobränsle och el. Den beror också på att industrin ersätter allt fler oljeprodukter med dessa energibärare. Massa och pappers-industrin står för hälften av industrins energianvändning Utvecklingen inom massa och pappersindustrin är därför av stor vikt för hur energianvändningen ser ut inom industrin Enligt samma rapport så kommer energianvändningen öka till 662 TWh år 2030, vilket är en ökning med 5% jämfört med Ökningen är en följd av ökad produktion från industrisektorn. Industrin ökar sin energianvändning med 10 TWh till totalt 166 TWh på grund av ökad produktion. Energianvändningen för inrikes och utrikes transporter minskar med 1 TWh på grund av förnybara drivmedel istället för bensin. Sammanfattningsvis så kommer antagligen behovet av el till industrin att växa till år 2035 och elbehovet till bostäder och övrigt kommer antagligen att sjunka. Detta är bara en prognos som har tolkats utifrån de förutsättningar som finns idag (2011). Förutsättningarna har ändrats en del sedan rapporten utkom. T.ex. så kommer vi antagligen att behöva ersätta den el som produceras av den kärnkraften som inte är lönsam längre och i rapporten så är den medräknad. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 4
7 4 Elkraftproduktion 4.1 Kärnkraft Den svenska kärnkraften ser ut på följande sätt: Reaktor Tabell 1: Översikt över svenska reaktorer Eekt, MW Byggår Förväntad stängning Forsmark [11] 1980 [11] 2040 [6] Forsmark [11] 1981 [11] 2041 [6] Forsmark [11] 1985 [11] 2045 [6] Oskarshamn [5] 1972 [5] 2032 [8] Oskarshamn [5] 1974 [5] 2034 [8] Oskarshamn [5] 1985 [5] 2045 [8] Ringhals [13] 1976 [13] 2026 [6] (2020 [10]) Ringhals [13] 1975 [13] 2025 [6] (2020 [10]) Ringhals [13] 1981 [13] 2041 [6] Ringhals [13] 1983 [13] 2043 [6] Totalt 9477 Där året för förväntad stängning är då den tekniska livslängden på reaktorn går ut. Årtalen inom parentes är enligt [10] p.g.a. ett beslutom att Ringhals 1 och 2 ska stängas någon gång mellan 2018 och 2020 p.g.a. bristande lönsamhet, dessutom kommer Oskarshamn 1 och 2 att nå sin tekniska livsläng fram till 2035 och eftersom speciellt Oskarshamn 1 är så liten så är det nog inte ekonomiskt lönsamt att förlänga dess tekniska livslängd. Enligt [9] så ska Forsmark höja effekten med totalt 400MW. Den totala effekten med de 4 reaktorerna stängda och med Forsmark effekthöjt blir då 6994MW vilket är en minskning med 26%. I rapporten [9] så står det också att utbyggnadsmöjligheterna i Forsmark och Oskarshamn är mycket begränsade men i Ringhals är det möjligt ur ett stamnätsperspektiv. Går det juridiskt att bygga ny kärnkraft i Sverige? 2010 upphävde riksdagen lagen om kärnkraftens avveckling och slopade nybyggnadsförbudet av kärnteknisk verksamhet [9]. Dock infördes följande bestämmelse i miljöbalken Enligt denna får regeringen tillåta en ny kärnkraftsreaktor men endast om denna ersätter någon av dagens reaktorer i drift. En ny reaktor får heller inte byggas på andra platser än där de befintliga reaktorerna i drift är lokaliserade dvs. Forsmark, Simpevarp (Oskarshamn) eller Ringhals. Eftersom Ringhals 1 och 2 ska stängas av inom en snar framtid så ligger det nära till hands att de kan bli utbytta mot nya reaktorer någon gång i framtiden men att det är väldigt osäkert om det kommer att ske. Vattenfall har i alla fall ansökt om att få bygga ny kärnkraft [7] men arbetet med ansökan ligger nere för tillfället [12]. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 5
8 4.2 Vattenkraft Vattenkraft är en av Sverige mest använda energikällor och står för ungefär hälften av elproduktionen. För att utvinna energi används vattnets lägesenergi. När vattnet strömmar genom turbinen omvandlas det till rörelseenergi som sedan driver en generator. Den energi som generatorn producerar kan sedan matas på nätet. Beroende på vattenflöde och fallhöjd så används olika turbiner och generatorer, vilket följaktligen betyder att stationerna för sig blir unika. I framtiden väntas vattenkraftens produktion minska, då den idag fungerar som reglerkraft då inte t.ex. vindkraften räcker för att försörja samhällets behov. Vattenkraften är idag utbyggd så den täcker cirka 85% av Sveriges vattendrag. Eventuella satsningar inom vattenkraft är alltså lämpligt att lägga på förbättring av redan befintliga kraftverks effektivitet och på småskaliga vattenkraftverk. Deras nackdel, till skillnad mot stora kraftverk är att det inte finns lika goda möjligheter att förvara vattnet till dess att det finns behov. För tillfället finns det däremot politiska hinder för att kunna genomföra några större satsningar på småskaliga vattenkraftverk. De stora vattenkraftverken som redan finns har stått på samma plats under en lång tid och dess närmiljö har anpassat sig till detta. Småskaliga vattenkraftverk är precis som de stora, de har en billig och förnyelsebar produktion. Eftersom de inte kan lagra några större mängder vatten så påverkas inte närliggande miljö i någon större grad. Vattenkraften är idag redan effektiv. Äldre anläggningar har omkring 90-92% verkningsgrad medan nyare anläggningar har en verkningsgrad på 94-95%. År 1882 byggdes det första vattenkraftverket i Sverige, år 1913 utvecklades kaplanturbinen. Detta betyder att ett flertal kraftstationer använder sig av francisturbiner, som lämpar sig bäst för stora fallhöjder, då det kanske skulle vara mer lönsamt för produktionen om kaplanturbinen, som är till för mindre fallhöjder, användes istället. Vattenkraften står som grund i svensk energi och svarar idag för ungefär 50% av Sveriges energiproduktion. Under ett normalår produceras ungefär 65,5 TWh, men detta kan variera med upp till 30 TWh upp eller ner beroende på vattentillgången under året. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 6
9 4.3 Fossilkraft Av de ändliga naturresurserna man globalt har att tillgå så används två av de fossila naturtillgångarna som bränsle i vissa kraftvärmeverk; nämligen kol och olja. Vanligtvis drivs dessa kraftvärmeverk till största del av biomassa, såsom torv och flis - men även med gas och avfall. [4] Gällande den inhemska produktionen av elkraft i Sverige så uppgår andelen kraftvärmeproducerad el till ungefär 13,5 TWh per år ( ), av vilket 25% utgörs av fossila bränslen. [3] Jämfört med den totala elproduktionen om 150 TWh/år så utgör fossilt bränsle 3,4 av dessa. [4] De senaste 15 åren har fossila bränslen bidragit till en mer eller mindre konstant energitillförsel om 3,0-3,4 GWh per år, och per dags dato antas detta vara oförändrat fram till åtminstone år [3] Vid årsskiftet 2014/2015 fanns det i Sverige en installerad effekt medels fossildrift om 4866 MW, vilket motsvarar 12,3% av totalt installerad effekt i Sverige. [4] Någon antydan eller behov till framtida utbyggnad av fossildrivna kraftvärmeverk kan ej ses, och med tanke på senare års utveckling gällande energiutvinning och miljöpolitik/-tänk så antas vidare utbyggnad vara otänkbart. Generellt för de kraftvärmeanläggningar som brukligen drivs av fossila bränslen är att dessa ej ingår i den kontinuerliga driften, utan ligger som spets-/reservkraft. 4.4 Värmekraft Värmekraftverk är ett samlingsnamn för alla kraftverk som använder värme för att producera energi. Det tar till vara på elektrisk energi och fjärrvärme. Elektrisk energi fås då man förbränner olika material, t.ex. trä, kol eller brännbart avfall, och värmen används för att koka vatten så det bildas ånga. Trycket från ångan driver sedan en ångturbin som är kopplad till en generator. Värmen som blir över kan skickas till fastigheter, inte allt för långt bort från kraftstationen. Ungefär 40% av värmeenergin kan omvandlas till elektrisk energi, resten blir spillvärme stod värmekraft för 14,8 TWh, vilket motsvarade nästan 10% av Sveriges produktion. Utsläppen ska i regel renas innan de släpps ut och askan kan spridas ut i naturen igen för att återföra lite näring till skogen. Den stora miljöboven i det hela är alla transporter av massan som ska eldas. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 7
10 4.5 Vindkraft Ett vindkraftverk producerar el när vinden får rotorbladen att snurra, dessa driver en generator. Elen kan sedan matas direkt ut på nätet. Ju starkare vindarna blåser, desto mer kan ett vindkraftverk producera, därför placeras de där det inte finns så mycket som bromsar upp vinden, dvs. högt upp i luften eller till havs. Vindhastigheten kan vara för stor för snurran, då kan den vrida rotorbladen så att kraftverket inte tar skada. När vinden byter riktning så vrids maskinhuset så den återigen hamnar i en optimal position. Då inte vinden går att lagra så levereras all genererad energi direkt ut på nätet. Utvecklingen av vindkraft går fort framåt och i och med att nya vindkraftparker byggs kan nyare varianter testas för att se om det är en förbättring, eller vad som skulle behöva förbättras. En av de största utmaningarna med vindkraft är att placera dem så att de inte stör. De förstör utsikten, de för oljud och de rörliga skuggorna från bladen kan också upplevas irriterande. Utöver detta så fruktar man för fåglarna. Detta är naturligtvis diskuterbart, men det finns annat som dödar betydligt mer fåglar än vindkraftverken. När vindkraftverk placeras i havet så bidrar de till ekosystemet då fundamentet kan komma att fungera som rev. Detta lockar till sig bottenväxter och fiskar. Under byggnaden av dessa fundament kan däremot växt- och djurlivet på bottnen påverkas. År 2013 så producerade vindkraften 6,6% av Sveriges totala produktion och år 2014 låg den på 7,6% (11,4 TWh). Riksdagen har fastslagit en planeringsram fram till år 2020, om att vindkraften ska producera 30 TWh per år, medan Svensk Vindenergi uppskattar en ökning till 20 TWh. 4.6 Vågkraft Genom att ta tillvara den energi som finns i vattenvågor kan man producera elektricitet. Man utnyttjar lägesskillnaden mellan vågtoppar och vågdalar genom att placera en boj på havsytan som är sammanlänkad med en linjärgenerator placerad på havsbotten. Denna teknik är fortfarande under utvecklingsfasen. Det finns många olika förslag till hur man ska omvandla vågornas energi till elektricitet och det kommer troligen finnas olika modeller som fungerar bättre i olika förhållanden. Miljöpåverkan undersöks fortfarande, men under produktionen av el så bildas det inga miljöfarliga utsläpp. Hittills så har ett beteende från djur- och växtlivet upptäkts som liknar det vid havsfundamenten för vindkraftverken, de bildar en rev liknande miljö. Några av de största utmaningarna vid konstruktionen är att kunna anpassa vågkraftverket till att tåla de variationer i vågeffekten och de påfrestningar som uppkommer på platsen, såsom stormar och korrosion. Samtidigt som det ska vara ekonomiskt godtagbart. En utveckling av vågkraften gör det möjligt att uppnå en del av miljömålen. En vågkraftsanläggning är under uppförande i Sotenäs nordväst om Kungshamn/Smögen, den beräknas vara färdigutbyggd Den förväntade driftstiden är 20 år. Uppskattningsvis skulle Sverige kunna producera 10 TWh på år. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 8
11 4.7 Solenergi De former av solenergi som förekommer i Sverige är solvärme, solkyla och solel [26]. Solvärme framställs med hjälp av solfångare vilka värmer upp inomhusluft eller varmvatten i enskilda hushåll, solkyla framställs då man med hjälp av solenergi kyler inomhusluft i olika anläggningar. Solel framställs då solljus skapar laddningar i fotovoltaiska celler vilka med växelriktare omvandlas till en form av elektricitet som kan tillföras på kraftnätet. Solkraftproduktion upphör då solljuset begränsas eller försvinner Kostnad och ekonomisk lönsamhet Idag finns väldigt begränsad statistik över solkraft, energimyndigheten arbetar med att ta fram bättre statistiska underlag [27]. Kostnaden för uppförandet av en solkraftsanläggning är den stora ekonomiska posten, driftskostnaderna är marginella, energikällan är gratis och solcellsmodulerna har ofta en effektgaranti på 25 år. Lönsamheten för enskilda mikroproducenter förväntas vara fortsatt god, medan storskaliga satsningar kan ha svårare att vara konkurrenskraftiga då man idag är beroende av subventioner. Sedan 1 januari 2015 kan mikroproducenter av förnybar el erhålla skattereduktion på upp till kronor per år för den andel el som produceras och tillförs på kraftnätet [28], man kan även göra ROT-avdrag för arbetet med installation av solenergi Miljöpåverkan och miljövinst Vid produktionen av solfångare, kristallina kiselceller och solcellsmoduler finns en viss miljöpåverkan, främst på grund av brytning av mineraler, utsläpp vid transporter samt energiförluster vid tillverkningen. När solfångaren respektive solcellsmodulen sitter på plats är miljöbelastningen obefintlig. I förhållande till anläggningens livslängd kan miljöbelastningen anses vara försumbar [29] Förväntad teknisk utveckling Forskningen handlar främst om att förbättra effektiviteten då man fortfarande har relativt stora förluster inom solenergitekniken [30]. Man utvecklar nya material som kan ersätta kisel och andra mineraler, främst för att minska kostnaden och miljöpåverkan. Ett utvecklingsområde är lagring av energi så att solenergin kan utnyttjas även då solljuset inte räcker till för produktion Nuvarande kapacitet och möjlighet till utbyggnad till och med år Solkraften står för en väldigt liten del av elproduktionen i Sverige under 0,1%. De gynnsammaste produktionsförhållandena samstämmer inte med konsumtionstopparna, under den kalla vintertiden är soltimmarna få. Solkraften ökar i Sverige, de senaste fyra åren har kapaciteten av nätuppkopplade solcellssystem fördubblats varje år [31] [32] installerades 36,2 MW, den sammantagna kapaciteten i slutet av året var 79,4 MW och produktionen uppskattas till 75 GWh/år. Regeringen har beslutat att under 2016 avsätta 150 miljoner kronor för att fortsatt stimulera utvecklingen och etableringen av solkraft i Sverige [33]. Elforsk har konstaterat att solel teoretiskt sett kan bidra med en stor del av Sveriges elförsörjning, det största hindret anses vara den höga kostnaden [34]. Energimyndigheten har tittat på två möjliga utvecklingslinjer inom solel den minimala och den maximala utbyggnad som anses vara rimlig till år 2020 [35]. Man tror att den installerade effekten kommer att uppgå till någonstans mellan 200 och 900 MW, med hänsyn tagen till möjligheten att få solcellsstöd och skattereduktion, att kunna sälja överskottet till nätet, prisutveckling på elcertifikat och ursprungsgarantier, prisutveckling för solceller och installation, kostnader för drift och underhåll samt utvecklingen av andra elproduktionskostnader. Man bedömer det dock som sannolikt att en avmattning i installationstakten kommer att ske och kapaciteten inte når upp i maximala 900 MW. Påverkan på kraftnätet vid en storskalig produktion inom solkraften är svår att förutsäga, men kommer sannolikt att ställa mycket höga krav på vattenkraften. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 9
12 5 Politiska regler 5.1 Hur bidrar politiken till utvecklingen av elproduktionen? Riksdagen kan föra igenom lagar och förordningar som både kan hjälpa men även förhindra utvecklingen av nya elproduktionstekniker. Då riksdagsledamöterna är folkvalda kan man anse att det är svenska folket som dikterar om vilken produktion man vill att samhället ska ha. Här nedan följer några av de avgifter och skatter som har beslutats: Skatter [36] Fastighetsskatt Svavelskatt Skatten är procentuell till taxeringsvärdet på fastigheten. Skatt för hur mycket svavel som släpps ut, jag fann siffrorna 30kr/kg för fasta bränslen och 27kr/m 3 för flytande. Koldioxid-/energiskatt Full koldioxidskatt är 110öre/kWh men kan dras ner med 93 % beroende på kraftslag. Energiskatten är enbart för fossila bränslen och är 8öre/kWh. Termisk effektskatt Detta är en skatt på kärnkraften, i dags läget uppgår den till 12648kr/MWh per månad. Den är på den termiska utvecklingen och inte den elektriska. Vårbudget propositionen avser att höja denna skatt till 14770kr/MWh per månad [37]. Avgifter [36] Avgiften för kärnavfall inkl. Studsviklagen Kväveoxidavgiften Utsläppsrätter Dessa avgifter går till Kärnavfallsfonden, och pengarna i fonden ska täcka förvaringen av förbrukat bränsle och nedrivningen av kärnkraftverken. Avgiften är för pannor större än 25GWh/år och uppgår till 50öre/kg. Avgiften är för kraftslag som släpper ut koldioxid och kostar 8öre/kWh. Andra sätt staten bidrar till utvecklingen av elproduktion är skattereduktionen för microproduktion som uppgår till max kronor per år samt att Energimyndigheten sponsrar så kallad cleantech genom lån och att de sponsrar även forskning. [38][39] 5.2 Vilka produktionstekniker subventioneras och varför? Staten kan sedan 2003 subventionera elproduktion via elcertifikat, för varje MWh kan producenter få ett certifikat som de sedan kan sälja på en öppen marknad. De produktionstekniker som kan få är vindkraft, viss vattenkraft och biobränsle, solenergi, geotermisk energi, vågenergi samt torv i kraftvärmeverk. [40] Med andra ord förnyelsebar energi. Detta skapar en morot för producenter då förnyelsebar energi eftersom det kan skapa en extra intäkt till företaget. Det finns även ett statligt stöd för både företag och privatpersoner för installation av solceller. Stödet kan max uppgå till kronor per installerad kwh till ett tak på max 1.2 miljoner kronor. Nivån är 30 % till företag och 20 % till privatpersoner. [41] GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 10
13 5.3 Vilka möjliga investeringar kan vi vänta oss från staten? Då riksdagen och regeringen ändras, ofta vart fjärde år, är det svårt att förutsäga vilja investeringar och andra ändringar politiken kommer vilja göra. Gissningsvis kan man säga att trycket på förnyelsebar energi har ökat och det finns även internationella avtal som säger att satsningar ska göras på det. Denna vårbudget vill regeringen investera 150 miljoner kronor på solkraft för att utöka dess potential. 125 miljoner kronor för klimatinvesteringar och 600 miljoner per år för medlen som får störst klimateffekt, dessa är dock inte knutna till energi [37]. Denna regering har bland annat som mål att 50 % av all energiproduktion ska vi 2020 vara förnyar [42]. 5.4 Kommer kärnkraften förbjudas eller byggas ut? Även denna fråga är svår att få ett ordentligt svar på. Vattenfall beslöt nyligen att tidigare lägga nedstängningen av två reaktorer på Ringhals [44], anledning enligt artikeln verkar bland annat vara starkt kopplat till den kommande höjningen på den termiska effektskatten. Debatten om kärnkraften ska förbjudas eller ej är mycket delad mellan de olika politiska partierna, även nya GEN IV reaktorer (som kan minska förbrukat bränsle och så ledes minska slutförvarningen) verkar hårt debatterna [45]. Återigen kopplat till punkt 3 (ovan), så finns det stora påtryckningar om ren -energi där förnyelsebara energikällor har ett stort fokus och skulle forskningen visa på en bra fungerade GEN IV reaktor som ej heller förstör vår jord finns det chanser att även den blir mycket intressant som framtida energikälla. Det är dock i nuläget för svårt att förutse de politiska handlingarna som kan komma ske. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 11
14 6 Rekommendation Med hänsyn tagen till de prognoser som sammanställts i rapporten gällande förändrade energibehov samt politiska och tekniska förutsättningar förslås satsningar enligt följande: - Förändringar inom kärnkraften är en långsam process, de beslut som tagits om nedläggning av reaktorer som inte är lönsamma samt effekthöjningar i Forsmark kommer att ske inom det tidsspann vi utreder. Möjligheten att i framtiden ersätta uttjänta kärnkraftreaktorer med uppdaterad kärnkraftsteknik bör utredas. - Vattenkraften bör anpassas till den ökade belastningen på maskinerna som blir en följd av vattenkraftens allt starkare roll som reglerkraft åt vindkraften. Underhåll av maskinparken och utveckling av driftsäker produktion föreslås. - Miljöåtgärder inom värmekraften bör vara ett fortlöpande förbättringsarbete, förbättringar inom transportsektorn måste till om värmekraften ska kunna bidra till de långsiktiga miljömålen. - Vindkraften ska enligt gällande politiska beslut öka i Sverige, finansiering av forskning och utveckling bör därför även fortsättningsvis prioriteras. - Vågkraften utgör en stor potentiell framtida energikälla, för en snabbare tillväxt bör medel avsättas för forskning och utveckling. - Solkraftens tillväxt bör fortsatt stimuleras, en del av de pengar som nu går till subventioner kan med fördel överföras på forskning och utveckling för att solkraften på sikt ska effektiviseras och bli självbärande. - Fossilkraften bör inte byggas ut utan snarare avvecklas på sikt. GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 12
15 Referenser [1] Statistiska Centralbyrån, Sveriges framtida befolkning ( ) [2] Energimyndigheten, Energiförsörjningen i Sverige år 2030 ( ) [3] Svensk Fjärrvärme, Sveriges Utbyggnad av Kraftvärme till 2020 ( ) Kraftvarme/Kraftvarmeprognos_2020.pdf [4] Svensk Energi, Sveriges framtida befolkning , ( ) [5] OKG Aktiebolag, OKGs tre reaktorer, ( ) [6] Sveriges Radio, Sveriges framtida befolkning , ( ) [7] Lars-Ingmar Karlsson, Kärnkraftverken klarar inte utbyggnad, Dagens Nyheter, ( ) [8] Sveriges Radio, Fakta om svenska kärnkraftverk, ( ) [9] SvK, Perspektivplan en utvecklingsplan för det svenska stamnätet Technical report, Svenska Kraftnät, Remissutgåva oktober [10] Sydsvenskan, Ringhalsbesked ökar press att enas, ( ) [11] Vattenfall, Forsmark, ( ) [12] Vattenfall, Frågor och svar, ( ) [13] Vattenfall, Ringhals, ( ) [14] [15] vattenkraft-i-framtiden/ [16] ItemID=256 [17] [18] [19] [20] [21] Uppdelat-efteromrade/Energi/vindkraft/ [22] [23] Mal-och-forutsattningar-/ [24]
16 [25] [26] Svensk Solenergi, Skatter, Subventioner och Avgifter, ( ) [27] Energimyndigheten, Skatter, Subventioner och Avgifter, ( ) [28] Saktteverket, Skatter, Subventioner och Avgifter, ( ) skattereduktionformikroproduktionavfornybarel e4f14a62bc048f4220.html [29] Lapplands Kommunalförbund, Skatter, Subventioner och Avgifter, ( ) [30] Energimyndigheten, Skatter, Subventioner och Avgifter, ( ) [31] Energimyndigheten, Skatter, Subventioner och Avgifter, ( ) [32] Svensk Solenergi, Skatter, Subventioner och Avgifter, ( ) 20svenska%20solcellsrapport_2014.pdf [33] Miljö- och energidepartementet, Skatter, Subventioner och Avgifter, ( ) [34] I. Nohlgren, S. Herstad Svärd, M. Jansson, J. Rodin, El från nya och framtida anläggningar 2014 Elforsk rapport 14:40, [35] Statens Energimyndighet, Uppföljning av utvecklingen för investeringar i solenergi ER 2014:29, [36] J. Larsson, Skatter, Subventioner och Avgifter, ( ) [37] Regeringskansliet, Vissa förslag på skatte- och socialavgiftsområdet inför budgetpropositionen för 2015, ( ) [38] Energimyndigheten, Affärsutveckling och kommersialisering, ( ) [39] Energimyndigheten, Forskning och Innovation, ( ) [40] Energimyndigheten, Elcertifikat, ( ) [41] Energimyndigheten, Stöd till solceller, ( ) Stod-till-solceller/ [42] Regeringskansliet, Förnybar energi - Mål och visioner, ( ) [43] Regeringskansliet, Miljösatsningar i vårbudgeten, ( ) [44] Svenska Dagbladet, Vattenfall vill stänga Ringhals 1 och 2 i förtid, ( ) [45] J. Larsson, Politiska utlåtande: Ny forskningsreaktor i Oskarshamn, ( ) GRUPP 2 SVENSK INDUSTRIS FRAMTIDA ELFÖRSÖRJNING - KUNDRAPPORT 14
Referenser 1. Demografisk rapport utgett av SCB 2.
Förändrade behov År 2035 kommer vi antagligen vara mellan 11 och 12 miljoner invånare i Sverige enligt [1] sid 19. Om vi är 9.7 miljoner idag så innebär det en förändring på ca 15-25%. Det som påverkar
Läs merFÖRSTUDIE. 1. Bakgrund och nuläge. 2. Upplevt problem och mål Bakgrund Nuläge. FÖRSTUDIE Grupp
Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp Tobias Rörstam, Jimmy Larsson, Johan Mikkelsen, Joakim Nilsson, Anton Strandberg, Marie-Louise Edlund Projektperiod
Läs merHållbar utveckling Vad betyder detta?
Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer
Läs merBiobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består
Läs merProjektplan. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund, syfte och mål. 3 Kravspecifikation. 2.1 Bakgrundsbeskrivning. 2.2 Syfte. 2.3 Mål.
Projektplan Projektnamn Svensk industris framtida elförsörjning Projektägare Nils Lundgren/Talib Morad Projektledare Tobias Rörstam Projektgrupp 2 1 Sammanfattning Vi har mottagit en beställning från Svenskt
Läs mer2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning
2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merBergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.
Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord
Läs merFörnybara energikällor:
Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas
Läs merSVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK
SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och
Läs merBiobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning
Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver
Läs merSverigedemokraterna 2011
Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,
Läs merBiobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet
Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,
Läs merENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR
ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det
Läs merLedord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25
ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merSysselsättningseffekter
BILAGA 2 1(3) Underlag gällande Sysselsättningseffekter Sysselsättningseffekter - Underlag till Dalarnas Energi- och klimatstrategi 2012 2 Bakgrund och syfte I Dalarnas energi- och klimatstrategi 2012
Läs mersöndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk
Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det
Läs mer1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
Läs merEnergikällor Underlag till debatt
Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.
Läs merVa!enkra" Av: Mireia och Ida
Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merUtsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Läs merLATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs mer7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merTill vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen
Läs merFörstår vi skillnaden mellan kw och kwh?
Förstår vi skillnaden mellan kw och kwh? Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/Pelletsförbundet Sockerbruksgatan 1 531 40 LIDKÖPING Telefon 0510 262 35 kansliet@pelletsforbundet.se Visst är vi med på spåret Klimatavtalet
Läs merVÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Läs merSOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft
SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning
Läs merOlika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor
Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for
Läs merElproduktionskostnader nya anläggningar?
Elproduktionskostnader nya anläggningar? EnergiTing Sydost Västervik 2015-11-12 Solvie Herstad Svärd, Civ Ing Seniorkonsult Kraft&Värme, WSP Agenda Bakgrund/Utblick Elproduktion Övergripande resultat och
Läs merElcertifikatsmarknaden i Sverige
Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel
Läs merVärldens första koldioxidfria fordonsfabrik.
Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20
Läs merGemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge
Gemensam elcertifikatmarknad Sverige - Norge Roger Östberg Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ZERO10 23 nov. 2010 Energiutblick Den 15-17 mars 2011 håller Energimyndigheten en nordisk energikonferens
Läs merVindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26
Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet
Läs merStudiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket
FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det
Läs merEnergihushållning. s 83-92 i handboken
Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder
Läs merAtt ansluta en produktionsanläggning till elnätet
Envikens Elkraft ek för Envikens Elnät AB Elmarknadens aktörer och Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet Jan-Erik Bergkvist Elverkschef / VD jan-erik.bergkvist@envikenselkraft.se Envikens Elkraft
Läs merSolceller. Producera egen el - en lysande idé!
Solceller Producera egen el - en lysande idé! Tyst, ren och oändlig Rakt ovanför ditt huvud finns en fantastisk energikälla solen. Ren, tyst, miljövänlig och oändlig. Och gratis. För alla. Solenergin kan
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2012 kap 1-4 Energiläget 2011 kap 1-2 Elcertifikatsystemet 2012 Naturvårdverket Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merSolceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen
Läs merUppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked. Martin Johansson. Enheten för operativa styrmedel
Uppgraderat elcertifikatsystem Åtgärder som resulterat i positiva förhandsbesked Martin Johansson Handläggare Enheten för operativa styrmedel Bakgrund om elcertifikatsystemet Elcertifikat infördes den
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merElenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel
Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merFörnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Läs merVindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!
Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merInstuderingsfrå gor el och energi å k5
Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merFram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.
De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merVindkra( förutsä0ningar och ekonomi
Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter
Läs merEn nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S Kompletta paket för grön elproduktion
En nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S 18-03 Kompletta paket för grön elproduktion ELCERTIFIKAT Som elproducent har du möjlighet att ansöka om elcertifikat för den el du levererar ut på nätet.
Läs merSeminarium om elsystemet
2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska
Läs merVindkraft, innehåll presentation
Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande
Läs merTROLLEBODA VINDKRAFTPARK
TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden
Läs merEgen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el
Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.
Läs merGrön el i Västra Götaland
Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt
Läs merPOTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT
POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT Energilunch den 2 december 2015 Gun Åhrling-Rundström, Svensk Energi Bakgrund Idag och i framtiden förväntas mer elproduktion som
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget/Energiåret
Läs merEU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel
EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm
Läs merHUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna
HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna Vad påverkar elkostnaden? Elpris Sätts på marknaden, utbud och efterfrågan avgör Skatter och subventioner Beslutas av politiken, nationellt
Läs merEnergi överblick. Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar
Energi överblick Energikälla är något där energi kan utvinnas och omvandlas till energislag som är enkla att använda för människor. En energikälla kan vara en naturresurs t.ex. ett oljefält eller ett naturfenomen
Läs merEn nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S Kompletta paket för grön elproduktion
En nytänkande kraft SOLKRAFT. med GARO Futuresmart S 18-09 Kompletta paket för grön elproduktion PRODUCERA EGEN GRÖN EL ENKELT, MILJÖVÄNLIGT OCH LÖNSAMT Med GAROs kompletta paket med solpaneler, med växelriktare
Läs merElcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser
Elcertifikat återhämtning eller kollaps? Några slutsatser Elcertifikatsystemet har varit ett lyckat system som bidragit till förnybar kraft till låg kostnad. Ambitionshöjningen som ökar målet med 2 TWh
Läs merFjärrvärme och fjärrkyla
Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme
Läs merAndré Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se
Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,
Läs merNaturgasens roll ur ett samhällsperspektiv
Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%
Läs merDet här är elcertifikatsystemet
MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet
Läs merBiobränslebaserad kraftproduktion.
Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk
Läs merVindkraften en folkrörelse
Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs
Läs merVindkraftutbyggnad. Svensk Vindenergi Tomas Hallberg
Vindkraftutbyggnad Svensk Vindenergi 2016-10-04 Tomas Hallberg Vind 2016 26-27 oktober Münchenbryggeriet, Stockholm Välkommen, vi ses på Vind! Vindkraftsutbyggnad 2016 Totalt vid utgången av 2015 Vindkraftverk:
Läs merSol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion. MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik
Sol, vind och vatten möjligheter till egen energiproduktion MEN FÖRST Peter Kovács, SP Energiteknik SP-koncernen 2010 En resurs för tillväxt och förnyelse Antal medarbetare ca 950 Ägare Svenska staten
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merJino klass 9a Energi&Energianvändning
Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas
Läs merSol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.
3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället
Läs merSveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Läs merVÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne
VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från
Läs merFacit. Rätt och fel på kunskapstesterna.
Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
Läs merFarväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merBIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Läs merGemensam elcertifikatmarknaden med Norge
Gemensam elcertifikatmarknaden med Norge Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten NORWEA, Oslo 2011-03-30 Gemensam elcertifikatmarknad med Norge - historik och pågående process Elcertifikatsystemet
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merVar lyser solen bäst?
Var lyser solen bäst? Bild: Institute för Environment and sustainability- European Commission Det strålar årligen in ca 10 000 gånger mer solenergi än den energi som används på jorden! Solceller (ger el)
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merGrupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid
Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären
Läs merMagnus Jonasson. Energi- och klimatrådgivare
Solenergi Magnus Jonasson Energi- och klimatrådgivare 290 kommuner Ca 250 energi- och klimatrådgivare Växjö kommun 656 000 kr 93 000 invånare 2018-2020 Informerar om: Energi Klimat Transporter Till: Privatpersoner
Läs merInnehållsförteckning:
Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.
Läs mer