Building the Bigger Picture

Transkript

1 ÅRSBERÄTTELSE 2009 Building the Bigger Picture

2 INNEHÅLL Destia i korthet 1 Destia under Strategi och dess förverkligande år Verkställande direktörens översikt 6 Verksamhetsomgivning 8 Infrabyggande 10 Infraunderhåll 14 Rocks 18 Företagsansvar 22 Bokslut 32 Förvaltning och ledning 54 Viktiga händelser år Organisation 64 Verksamhetsställen 65

3 DESTIA I KORTHET Destia är ett finländskt servicebolag inom infra- och byggbranscherna. Destia bygger, underhåller och planerar förutom trafikleder samt trafik- och industrimiljöer även hela livsmiljöer. Tjänsterna täcker allt från heltäckande verksamhet ovanjord till underjordiskt byggande. Tack vare sina mångsidiga kunskaper förverkligar de anställda på Destia stora och betydande lösningar. Lösningar som skapar förutsättningar för en trygg och flytande trafik och gör att den omgivande världen fungerar lite bättre bit för bit. DESTIA BUILDING THE BIGGER PICTURE DESTIA 1

4 Destia under 2009 DESTIAS KUNDER består av industri- och affärsföretag, kommuner och städer samt organisationer inom statsförvaltningen. Destia har ett täckande nätverk med verksamhetsställen och finns därför alltid nära kunden i Finland och våra närområden. DESTIA-KONCERNEN OMSÄTTER cirka 600 miljoner euro. Koncernen är marknadsledare inom infrastrukturbranschen i Finland. Destia-koncernen består av moderbolaget Destia Ab med dotterbolag. DESTIAS ANTAL ANSTÄLLDA är cirka Destia är ett företag med stor sakkunskap, en god företagsanda och de största möjligheterna att utnyttja sakkunskapen inom infrastrukturbranschen. Koncernens omsättning per affärsområde Rocks 10,6 % International 1,9 % Solutions 4,8 % Infraunderhåll 33,8 % Infrabyggande 48,9 % Koncernens personal per affärsområde International 2,0 % Koncernfunktioner 3,3 % Solutions 18,9 % Infrabyggande 33,3 % Rocks 15,1 % Infraunderhåll 27,4 % 2 ÅRSBERÄTTELSE 2009

5 DESTIA UNDER 2009 Affärsverksamheter år 2009 INFRABYGGANDE Affärsområdet Infrabyggande omfattar byggande av trafikleder och broar, heltäckande planera och förverkliga projekt, beläggningsarbeten samt byggande av miljö- och energiinfra. Affärsområdet Infrabyggande har verksamhet i Finland samt Nordsverige och Nordnorge. Andel av koncernens omsättning 48,9 % INFRAUNDERHÅLL Affärsområdet Infraunderhåll omfattar regionala entreprenader inom service och underhåll, småbyggande, färjtjänster samt väglags- och inventariefunktioner. Andel av koncernens omsättning 33,8 % ROCKS Rocks omfattar stenmaterialtjänster, bergs- och banbyggande samt underhållsarbeten inom baninfra. Andel av koncernens omsättning 10,6 % SOLUTIONS Affärsområdet Solutions omfattar infraplanering och infrainformation samt nya affärsverksamheter såsom trafikinformationstjänsten Destia Traffic, affärslokallösningar och vindkraft. Andel av koncernens omsättning 4,8 % INTERNATIONAL Affärsområdet International omfattar infrabyggande, infraunderhåll och stenmaterialtjänster i de baltiska länderna och Ryssland samt internationell infrakonsultation. Andel av koncernens omsättning 1,9 % NYCKELTAL MILJ. EURO Koncernen Destia Ab Koncernen Destia Ab Omsättning 603,4 548,0 717,1 649,0 Rörelsevinst 16,9 14,1 19,3 15,2 % av omsättningen 2,8 2,6 2,7 2,3 Räkenskapsperiodens vinst 17,7 13,3 10,4 9,2 % av omsättningen 2,9 2,4 1,5 1,4 Avkastning på investerat kapital, % 10,6 5,1 15,7 15,4 Soliditetsgrad. % 26,3 30,2 33,4 35,5 Nettoskuldsättning, % 65,2 53,5 44,4 46,7 Investeringar i % av omsättningen 4,9 9,3 2,8 7,4 Antalet anställda i genomsnitt DESTIA 3

6 Tonvikt på förbättring av lönsamheten I Destias strategi, som eftersträvar bättre lönsamhet, tillväxt och internationalisering inom koncernen låg tonvikten ännu i början av 2009 på tillväxtmålet. De projekt med utveckling av affärsverksamheten som inleddes året innan fortsatte och bolaget satsade kraftigt på dem. Då den svåra situationen på marknaden och priskonkurrensen snabbt försämrade Destias resultat lyftes förbättring av lönsamheten under slutet av året fram som bolagets strategiska mål på kort sikt. Linjedragningarna på längre sikt kommer att dras upp under år 2010 då man har lyckats stabilisera bolagets lönsamhetsgrund. VÄRDERINGAR Mot målet med rejält spel, mod och skicklighet. VISION Destia är ett ledande i närområdena. MÄLSÄTTNINGAR År 2009 skedde en förskjutning av tyngdpunkten mot förbättring av lönsamheten och den egentliga affärsverksamheten tidigare fem affärsområdena fortsätter från och med början av år 2010 Infrabyggande, Infraunderhåll och Rocks. Infraplanering och Infrainformation fortsätter som självständiga enheter under Infrabyggande. Av de nya affärsområden som har utvecklats inom affärsområdet Ventures fort sätter de som stöder Destias basverksamheter och som har goda utsikter som affärsverksamhet inom en nära framtid. Till 4 ÅRSBERÄTTELSE 2009

7 STRATEGI dessa hör till exempel funktioner i anknytning till byggande av vindkraft. Destia Traffic, som har specialiserat sig på trafikinformation, har placerats under koncernförvaltningen i enheten Företagsplanering och utveckling. Koncernen har tillsvidare gett upp versam - heten i Estland och planerna på att inleda verksamhet i Ryssland har lagts på is. Den internationella verksamheten fortsätter på kalottområdena i Norge och Sverige. Strategiska målsättningar Utökning av kommunernas och företagens andel av kundkretsen. Utökning av den egna projektutvecklingsberedskapen samheten Förbättring av riskhanteringen på projekten redan vid anbudsgivningen Förbättring av det praktiska förverkligandet Skärpning av investeringsprogrammet Effektiv kontroll av balansräkningen Beredning av den nya affärsverksamhetsstrategin med målsättning under år UTVECKLINGSPROGRAMMET ROTI ROTI är ett utvecklingsprogram för förbättrad lönsamhet som Destia förverkligar åren Målet med programmet är att på årsnivå uppnå betydande inbesparingar i bolagets fasta kostnader, vilket sänker de fasta kostnadernas relativa andel till nivå med konkurrenterna. 1. Förbättring av kostnadseffektiviteten på företagsnivå kostnader. tration av ekonomi-, HR-, lokal- och ICT-tjänster na till servicecentralen i början av år Förbättring av funktionernas effektivitet inom affärsområdena styrkeområden inköpsfunktionerna. ningen av fullmakter. DESTIA

8 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT - Förbättrad lönsamhet förutsättning för framtida utveckling Jag inledde mitt arbete som verkställande direktör på Destia i oktober 2009 under ytterst speciella och utmanande förhållanden. Utredningsarbetet kring den förre verkställande direktörens agerande, som hade pågått sedan våren, och den negativa publicitet som detta medförde, hade skapat osäkerhet inom hela organisationen och fäst högsta ledningens uppmärksamhet vid frågor som inte hade med affärsverksamheten att göra. Detta var största orsaken till att ingen hade reagerat på den kraftiga förändringen i verksamhetsomgivningen, men däremot hade de projekt med utvidgning av verksamheten som hade inletts året innan fortsatt för fullt. I och med att kostnaderna steg kraftigt samtidigt som marknaden förlorade mark hade bolagets ekonomiska situation snabbt försämrats. Jag uppfattar det som att vi nu måste visa vad vi går för. Vi är tvungna att kavla upp ärmarna för att vända på verksamheten mot lönsamhet och bevisa för våra intressentgrupper att vi fortfarande är värda deras förtroende. Detta arbete har inletts med fart. Resultatet en bottennotering För oss var år 2009 även ekonomiskt ett mycket svagt år. Till följd av läget på marknaden sjönk koncernens omsättning med 15,9 procent till 603,4 miljoner euro. Marknaden för infrabyggande minskade endast med -2,4 procent, men i egenskap av stor aktör och marknadsledare förlorade vi våra marknadsandelar då små företag tog sig över från markbyggnadsomgivningen kring husbyggnad till den tyngre markbyggnadsbranschen. Det operativa resultatet av vår verksamhet på projektnivå var skäligt. De tunga, fasta kostnaderna drog dock ner koncernens operativa resultat 16,9 miljoner euro på förlust. Då anpassningen av verksamheten dessutom resulterade i kostnader av engångsnatur och vi var tvungna att göra omfattande nedskrivningar av gamla balansposter var resultatet för räkenskapsperioden ytterst dåligt. 6 ÅRSBERÄTTELSE 2009

9 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT Lönsamheten upp med kostnadsnedskärnin gar och koncentration på kärnverksamheten Eftersom förverkligandet av Destias tillväxtstrategi fortsatte trots att utvecklingen på marknaden försämrades har vi nu varit tvungna att vidta mycket snabba och kraftiga åtgärder för justering av vår lönsamhet. Metoderna för detta är enkla och traditionella: vi är tvungna att dra ner på kostnaderna och koncentrera oss på våra starkaste kunskapsområden. Samtidigt måste vi dock kunna förbättra vår kundbetjäning, finslipa våra processer mot större effektivitet, ta ut allt ur inköpsfunktionen samt sörja för att bolaget har förmåga att producera nya lösningar också i framtiden. Hösten 2009 lanserade vi ett utvecklingsprogram för ändring av riktningen vars viktigaste strukturella ändringarna förverkligades före utgången av året. Den centrala åtgärden i vårt gemensamma arbete för förbättrad lönsamhet är den organisationsändring som trädde i kraft i början av år 2010 där tre av de tidigare fem affärsområdena fortsätter, det vill säga Infrabyggande, Infraunderhåll och Rocks. Till vår kärnverksamhet räknar vi utöver traditionell markbyggnad och underhåll av trafikleder även affärsområdet Rocks bergs- och banbyggnad, infraplanering och infrainformation samt kunskaper om infrastrukturbyggande inom energisektorn, som hör till affärsområdet Infrabyggande. Geografiskt stannar utöver verksamheten i Finland också verksamheten i Norge och Sverige kvar. Där ligger koncentrationen åtminstone tillsvidare på kalottområdet. Det faktum att tyngdpunkten för verksamheten har justerats betyder inte alls att alla nyinledda verksamheter läggs ner. Antalet nya verksamhetsformer kommer dock att minska och koncernen koncentrerar sig på sådana områden som stöder basverksamheten där man på det investerade kapitalet inom en rimlig tid kan förvänta sig en avkastning som motsvarar våra förväntningar. Förvaltningen och stödet till de nya verksamhetsområdena sköts även effektivare och förmånligare inom ramen för större affärsområdeshelheter. Nybyggandet inleds Vi har goda förutsättningar att uppnå lönsamhet i verksamheten i framtiden. Vi har toppkunskaper inom de affärsområden som vi har valt, vi har till största delen justerat vår kostnadsstruktur hösten 2009 och vår orderingång i början av år 2010 är skälig med beaktande av marknadsläget. Framtiden kan dock inte byggas upp på nedskärningar. För det behövs nyskapande. Eftersom tyngdpunkten för vår verksamhet fortfarande kraftigt ligger på statliga, offentliga projekt. kommer vi i fortsättningen aktivt att sträva efter att få flera kommuner och privatföretag som kunder. För detta krävs kunskaper inom försäljning och marknadsföring, förmåga att skapa nya tjänster och koncept som ger kunderna mervärde och internt framför allt en öppen attityd till de nya verksamhetsmetoderna. Nu är det dags att ta i bruk de försäljnings- och innovationsprocesser som vi har utvecklat under de senaste åren och träna de anställda i att agera enligt dem. I vår lednings- och verksamhetskultur betonar vi ansvarsfullt företagande. Med detta avser vi att allt vad vi gör ska vara inriktat på resultatbringande affärsverksamhet. Alla som arbetar på Destia arbetar självständigt med sina uppgifter och har möjlighet att utnyttja sina kunskaper, men ansvarar samtidigt också för att verksamheten ger resultat och att de överenskomna spelreglerna följs. Verksamhetsomgivningen bjuder på möjligheter för producenter av infratjänster I Finland pågår ett flertal utvecklingsprocesser som skapar nya affärsverksamhetsmöjligheter för sådana producenter av infratjänster som vi. En betydande förändring inom infrabyggandet är att inflyttningen till städerna fortsätter. För att vår ekonomi också i fortsättningen ska fungera och vi ska vara konkurrenskraftiga internationellt bör vi se till att kontakterna inom våra nyckelområden och mellan dem utvecklas. Det blir vanligare med öppen konkurrensutsättning av offentliga tjänster. Inom den kommunala sektorn har denna utveckling, delvis på grund av lagstiftningen, varit långsam, men den åtstramade, kommunala ekonomin kommer oundvikligen att leda till en ökning av konkurrensutsättningen av tekniska tjänster under de närmaste åren. Om den privata sektorn klarar av att erbjuda kommunerna innovativa verksamhetsmodeller, som ökar produktiviteten, kommer dess andel av kommunernas serviceproduktion att öka. Banbyggandet och underhållet av järnvägar håller även så småningom på att bli objekt för allmän konkurrensutsättning. Olika finansieringsmodeller och instrument såsom betalningar knutna till trafikflöden eller klockslag och gps-baserade tullar skapar nya logiker för penningintjäning, vilket gör privat finansiering av trafikleder möjlig. Detta påverkar väsentligt situationen på marknaden för vägbyggnad och underhåll. Trots att Destia just nu har tagit ett steg tillbaka i sina internationaliseringsprojekt tror jag att vi och övriga finländska företag tack vare våra tekniska kunskaper och vår effektivitet i fortsättningen kommer att ha mycket att ge på underhållsservicemarknaderna i våra närområden, det vill säga Sverige, Norge, de baltiska länderna och Ryssland. Vi strävar därför efter att även på det internationella planet utnyttja nyttan av marknadens öppning av infratjänsterna i Finland. Konsolidering förestående i branschen Infrabranschen är fortfarande ytterst splittrad och jag är säker på att vi i fortsättningen inom branschen kommer att se en koncentration på både det nordiska och det europeiska planet. Det finns inget tvivel om att Destia, som är ett litet bolag med stor sakkunskap, kommer att intressera instanser som överväger en utvidgning på den finska marknaden. Efter det att jag tagit mig an uppgiften som verkställande direktör för Destia har jag flera gånger blivit tillfrågad vad jag anser om en eventuell privatisering av Destia. Ja anser frågan vara irrelevant för oss som arbetar på Destia. Oberoende av hur bolagets ägarstruktur ser ut har vi som uppgift att se till att företaget mår bra och producerar resultat och mervärde åt sin ägare. Min uppfattning är att framtidsutsikterna för de anställda är ljusast i ett sådant företag som hela tiden är i säljbart skick, det vill säga producerar resultat och klarar av att utveckla både kunskapsbasen och affärsverksamhetshelheten. Jag vill rikta ett varmt tack till våra kunder och intressentgrupper för ett gott samarbete. Jag vill också tacka de anställda vid Destia för de satsningar på utveckling av bolaget som ni har gjort under det utmanande året. verkställande direktör DESTIA 7

10 VERKSAMHETSOMGIVNING Infrabranschen minskade endast något Trots den pågående globala recessionen minskade det totala värdet på mark- och vattenbyggande i Finland endast med -2,4 procent år 2009 och var 5,3 miljarder euro (Byggnadsteknik och konstruktion perspektiv , VTT, 2009). Endast en liten andel av statens stimulansåtgärder hann inledas under år 2009, vilket betyder att de positiva effekterna av dem huvudsakligen hänför sig till de påföljande åren. Inom byggbranschen försämrades situationen mest inom lokal- och bostadsbyggandet där antalet nypåbörjade objekt låg på en ytterst låg nivå. Inom infrabyggandet märktes detta som ett intrång av nya aktörer på marknaden. Den internationella finanskrisen som drevs till sin spets hösten 2008 fick världsekonomin att störta i en djup recession. Den totala produktionen minskade kraftigt speciellt i Förenta staterna, Europa och Japan. I Finland sjönk bruttonationalprodukten år 2009 med 7,6 procent (Ekonomisk översikt, september 2009, Finansministeriet). För att lindra effekterna av recessionen beslöt finska staten i sin första tilläggsbudget för år 2009 om ett stimulansprogram på cirka 350 miljoner euro. Programmet inkluderade basvägs- och banhållningsentreprenader, utveckling av flygstationerna samt olika väg-, vatten- och banprojekt. Det var dock endast cirka 8 miljoner euro av pengarna i stimulanspaketet som hann hänföras till år Majoriteten av projekten förverkligas åren Finland kan med sina egna stimulansåtgärder lindra effekterna av recessionen, men för att tillväxten på nytt ska ta fart krävs det att den internationella ekonomin återhämtar sig. Tack vare de pågående stora projekten och statens stimulansprogram stannade mark- och vattenbyggandet i Finland på en relativt stabil nivå år Inledandet av privata byggprojekt försvårades däremot främst av den svaga tillgången till finansiering. I takt med att skatteinkomsterna har minskat har kommunerna väsentligt dragit ner på investeringarna i infrastrukturen och samma tendens väntas fortsätta år Den åtstramade ekonomin skapar förutsättningar för att privata aktörer ska få möjlighet att delta i kommunernas underhålls- och byggentreprenader Under de senaste åren har två nya gruvor öppnats i Finland, Talvivaara och Suurikuusikko i Kittilä. Ett flertal nya gruvprojekt planeras, men i och med att världsmarknadspriset på metaller sjönk kraftigt till följd av recessionen har inledandet av arbetena skjutits upp på framtiden. År 2009 stod de nya gruvprojekten helt stilla. De planer på att staten skulle delta i finansieringen av projekten som uppstod mot slutet av året skapade dock positiva förväntningar på gruvmarknaden. De viktigaste kostnadsposterna inom markbyggnadsbranschen är bitumen, stål, olika träprodukter, markmaterial samt övriga oljebaserade produkter såsom bränsle och plastprodukter. Inom markbyggnadsbranschen steg kostnaderna med 2,0 procent från december år 2008 till december år Kostnadsförändringen på årsnivå varierade enligt delindex från 3,2 procent för tekniska system till 16,3 procent för beläggning. (Markbyggnadskostnadsindex 2009, december. Statistikcentralen) Det förhöjda totalindexet påverkades i synnerhet av högre arbetskraftskostnader och bränslekostnader. Den största dämpande faktorn för stegringen av totalindexet var de sjunkande räntorna. Hårdare konkurrens inom infraprojekt Konkurrenterna inom infrabranschen i Finland består av stora internationella bolag, som erbjuder omfattande betjäningshelheter, medelstora företag med riksomfattande verksamhet som har specialiserat sig på vissa delområden samt små företag med lokal förankring. I och med att bostads- och lokalbyggandet rasade till följd av konjunkturnedgången har tyngdpunkten för byggande förskjutits mot infraprojekt. Även bostads- och lokalbranschens markbyggare har börjat delta i anbudsgivningen på infrasidan. Trots att investeringsnivån inom den offentliga sektorn har bevarats relativt oförändrad har denna kapacitetsförskjutning lett till hårdare konkurrens. Finansieringskrisen har dessutom betydligt påverkat priset på och tillgången till finansiering för byggföretag, vilket har medfört att behovet av kassaflöde ytterligare har ökat i dessa företag. Detta har för sin del ökat priskonkurrensen i offerterna för olika entreprenader. I slutet av året började antalet nya bostadsbyggprojekt öka. År 2009 konkurrensutsatte Vägförvaltningen 15 regionala underhållsentreprenader. Inga större förändringar i fördelningen av dessa skedde jämfört med året innan. Vid årets slut var Destias andel av underhållsentreprenaderna 66 procent. Enligt delårsrapporterna för de största aktörerna i branschen hade orderingången hos företagen i infrabranschen sjunkit något mot slutet av år Tillväxt inom synhåll På flera håll förutspår man att recessionen i världsekonomin blir relativt kortvarig. Alla industriländer har stött återhämtningen genom sin penningpolitik, en låg räntenivå och omfattande stimulansåtgärder. Behovet att komplettera lager som har tömts under recessionen skapar dessutom ökad efterfrågan. De stigande börskurserna under året samt prisstegringarna för energi och övriga råmaterial under slutet av år 2009 är indikationer på att konjunkturerna håller på att svänga. I Finland står staten i beråd att inleda ett flertal infraprojekt av stimulansnatur under de närmaste åren, såsom riksväg 8 i Vasa, E18 i 8 ÅRSBERÄTTELSE 2009

11 VERKSAMHETSOMGIVNING Fredrikshamn, E18 Forsby-Kotka, riksväg 5 i Kuopio, riksväg 6 i Joensuu, riksväg 19 i Seinäjoki, riksväg 12 Tammerfors strandled samt stamväg 51 Stensvik, Esbo - Kyrkslätt. Av banprojekten pågår redan Seinäjoki Uleåborg, I-skedet, Mellersta Böle, Ilmala bangård, Lahtis Luumäki samt gruvbanan i Taivalkoski. För banbyggandet håller dessutom två stora projekt, Västmetron och Ringbanan, på att inledas i huvudstadsregionen. Då vi har återhämtat oss från recessionen kommer tyngdpunkten för tillväxten inom infrabranschens bolag i Norden att ligga på den internationella marknaden. Utöver marknaderna i grannländerna lockar även de stora infrainvesteringsbehoven i Ryssland utländska aktörer. Betydelsen av att verksamheten är ekologisk både avseende verksamhetssätten inom infrabranschens företag och som affärsverksamhetsfråga har accentuerats då lagstiftningen kring miljöfrågor har stramats åt och den allmänna opinionen har vänt mot allt större miljömedvetenhet. I Finland är byggandet av vindkraft parallellt med utbyggnad av kärnkraft ett viktigt tyngdpunktsområde vid bekämpningen av klimatuppvärmningen. Frågan om inmatningstariffen för vindkraft, det vill säga hur producenterna av vindkraft garanteras ett visst pris för den producerade energin, har dock inte ännu lösts, vilket har fördröjt inledningen av vindkraftprojekt. Häftiga diskussioner har förts om behovet av ytterligare utbyggnad av kärnkraften. Förbättring av säkerheten på arbetsplatserna har blivit allt viktigare. Vid valet av entreprenör betonar de stora kunderna vikten av ett gott arbetarskydd. För att bolaget ska vara framgångsrikt på den internationella marknaden krävs det också utmärkta resultat i underhållet av arbetarskyddet. I Finland har ibruktagandet av maskinautomation tagit fart under de senaste åren och maskinautomationen kommer snabbt att bli vanligare i framtiden. Med automation förbättras arbetets produktivitet och kvalitet då materialförbrukningen effektiviseras, bl.a. genom att volymen spill minskar vid förverkligandet av strukturlagren. Användningen av den livscykelmodell som redan tidigare har tillämpats på underhållsprojekt ökar också inom mark- och vattenbyggandet, speciellt inom den offentliga sektorns stora trafik- och farledsprojekt. Inom byggandet avser livscykelmodellen en mycket lång tidsperiod på år där den som bygger leden ansvarar för allt från projektplanering och byggande till underhåll. Finansieringen av ett livscykelprojekt fås på marknaden antingen av privata eller institutionella finansiärer, som kan fungera antingen som kapitalplacerare eller skuldfinansiärer. För år 2010 har finska staten upptagit E18 vägprojektavsnittet Forsby-Kotka, där kostnadskalkylen för projektet är 285 miljoner euro, och banprojektet Karleby Ylivieska, där kostnadskalkylen för projektet är 260 miljoner euro som livscykelprojekt. Användningen av livscykelmodellen kan främja framskridandet av infraprojekt oberoende av budgetramen eller situationen hos enskilda finansiärer eftersom man med modellen kan sprida ut det kapital som investeringarna binder över flera år. Infrabyggnadsprojekten är konkreta placeringsobjekt med ett relativt stabilt kassaflöde och därför har de även väckt intresse bland investerare. De i Finland planerade gruvprojekten, ut- byggandet av vindkraft, som staten stöder i sin energipolitik, samt stora väg- och banprojekt skapar inom de närmaste åren betydande arbetstillfällen för infrabyggarna. Prognoserna på kort sikt varierar. Byggnadsbranschens konjunkturgrupp förutspår att infrabyggandet kommer att börja öka något i år (Byggande 2010, Byggnadsbranschens konjunkturgrupp ). Fördelning av underhållets regionala entreprenader från och med Destia 66 % KÄLLA: Trafikverket YIT 19 % Infrabyggandets värde i Finland i slutet av 2009 Miljö och övrig 15 % NCC 7 % Savon Kuljetus 7 % Koillistie Määttä 4 % Kuljetus- ja vihertyö Tapio Pahkakangas 1 % Väg16 % Energiförsörjning Gator 20 % 15 % Vattenförsörjning 11 % Datatrafiknätverk 12 % Järnvägar 11 % Flygfält 1 % Vattenleder 3 % Årlig förändring av de totala kostnaderna i markbyggnadsbranschen % KÄLLA: Byggnadsteknik och konstruktion perspektiv , VTT, 2009 DESTIA 9

12 INFRABYGGANDE Förbättring av lönsamheten skapar grund för utvidgning av verksamheten Till affärsområdet infrabyggande hör grundbyggande, beläggningsarbeten, omfattande ST (planera och förverkliga) projekt, brobyggande och -reparationer samt energiinfra. Genom den organisationsreform som trädde i kraft från början av år 2010 kompletteras affärsområdets tjänster med infraplanering, mätnings- och forskningsverksamhet samt internationell konsultation. Till följd av försämrad efterfrågan och åtstramad priskonkurrens stannade affärsområdets omsättning på en lägre nivå år 2009 än året innan. Tack vare att Destia har en heltäckande kunskapsbas, ett omfattande serviceutbud och hälften av affärsområdets omsättning. Sjöfartstralerna (NTM-centralerna), som står för cirka långvarig erfarenhet är bolaget den största producenten av infrabyggnadstjänster i Finland. tralen samt Vägförvaltningens centralförvaltning verkets farledsverksamhet, Banförvaltningscen- Förutom i Finland erbjuder Destia infrabyggnadstjänster i Nordsverige och Nordnorge. Den De övriga kundgrupperna är övriga statliga äm- sammanslogs från under Trafikverket. största kunden för affärsområdet infrabyggande betsverk, kommunerna och städerna samt industriföretag, vars andel ökar. är Trafikverket och närings-, trafik- och miljöcen- Infrabyggnadstjänsternas konkurrenter varierar från stora internationella och nationella aktörer till mindre regionala och lokala aktörer beroende på projektets omfattning, karaktär och BUILDING THE BIGGER PICTURE Tack vare att Destia har en heltäckande kunskapsbas, ett omfattande serviceutbud och långvarig erfarenhet är bolaget den största producenten av infrabyggnadstjänster i Finland. placeringsort. Genom att Destia har en mångsidig kunskapsbas och starka resurser klarar bolaget av att förverkliga stora och krävande projekt som utöver byggande också omfattar planering. Projekten genomförs på ett effektivt, projektbaserat sätt där man kombinerar den egna, sakkunniga projekthanteringen med planeringsoch byggtjänster samt omfattande underleverantörstjänster. Vid materialinköpen utnyttjas volymfördelarna. Försämrat marknadsläge under år 2009 I början av år 2009 var efterfrågan på infrabyggnadstjänster fortfarande livligare än året innan, vilket delvis berodde på omfattande stimulansprojekt inom den offentliga sektorn. Till följd av den svåra, allmänna ekonomiska situationen försämrades efterfrågan dock snabbt. Samtidigt åtstramades priskonkurrensen på marknaden betydligt då företag från husbyggnadssektorn, som hade tystnat till följd av lågkonjunkturen, började konkurrera om infrabyggnadsentreprenader. Detta var orsakerna till att affärsområdet 10 ÅRSBERÄTTELSE 2009

13 INFRABYGGANDE INFRABYGGANDE Infrabyggande inte uppnådde sitt omsättningsmål år 2009 och att de fasta kostnaderna inte justerades tillräckligt snabbt i förhållande till nedgången. Lönsamheten på affärsområdesnivå försämrades betydligt. I slutet av år 2009 uppgick affärsområdets orderingång för år 2010 till cirka 150 miljoner euro. Under årets lopp utnyttjades Destias kunskaper inom området krävande miljöbyggande vid många projekt. BYGGANDE AV TRAFIKLEDER BROBYGGANDE ENERGIINFRA MILJÖBYGGANDE BELÄGGNINGSTJÄNSTER PLANERA OCH FÖRVERKLIGA PROJEKT PLANERINGSTJÄNSTER MÄTNINGS- OCH FORSKNINGTJÄNSTER INTERNATIONELLT BYGGANDE Andel av koncernens anställda i början av ,8 % Utvidgning av Infrabyggande genom företagsköp I juni köpte Destias helägda bolag Destia Norge As det norska markbyggnadsföretaget Einar Stene As. Einar Stene har specialiserat sig på tungt markgrävnings- och schaktningsarbete inklusive förflyttningar och transport. Genom företagsaffären utvidgas Destias kunskapsbas i Nordnorge och ger samtidigt bolaget en starkare ställning på denna marknad. Uleåborgsbolaget Maarakennus Jaara Oy, som Destia köpte år 2008 fusionerades för sin del med Destia Ab:s verksamhet. Projektet Skogsbackavägen i Helsingfors, som inleddes år 2006, blev klart enligt tidtabellen och överläts till beställaren i slutet av år År 2009 blev byggprojektet på riksväg 4 på avsnittet Lusi Hartola också klart. De största pågående projekten under året var förbättring av riksväg 4 vid Kemi, Hännilänsalmi bro i Mellersta Finland samt underhållsavtalen för belagda vägar inom Uleåborgs, Savolax-Karelens och Sydöstra Finlands vägdistrikt. De största nya avtalen som ingicks under året var avtalen om stamväg 51 Kyrkslätt Stensvik, Esbo, andra skedet på projektet Ahvenlampi Mansikkala på riksväg 6 Villmanstrand Imatra, riksväg 5 Koirakivi Hurus i Sydöstra Finland och riksväg 4 på avsnittet Joutsa Toivakka. Till betydande nya beläggnings- och underhållsentreprenader hörde ett serviceavtal för det lägre vägnätet LYTA, ett vägbeläggningsprojekt med recyclingmetoden i Tavastlands, Åbo och Nylands vägdistrikt och underhållsreparationer av broar inom Savolax-Karelens vägdistrikt. Destia Norge AS vann två 5-åriga underhållsentreprenader i norska Finnmarken. Under årets lopp utnyttjades Destias kunskaper inom området krävande miljöbyggande bl.a. vid täckningen och återställningen av landskapet kring soptippar i bl.a. Helsingfors, Kervo och Muhos samt vid grundandet av BE-cister- >> DESTIA 11

14 INFRABYGGANDE DESTIAS STÖRSTA BYGGPROJEKT 2009 INOM AFFÄRSOMRÅDET INFRABYGGANDE PLANERA OCH FÖRVERKLIGA PROJEKT Landsväg 100 Skogsbackavägen, Nylands vägdistrikt Stamväg 51, Kyrkslätt Stensvik, Nylands vägdistrikt Förbättringen av riksväg 4 vid Kemi, Lapplands vägdistrikt Riksväg 4 Lusi Hartola, Mellersta Finlands vägdistrikt Riksväg 4 Hännilänsalmi bro, Viitasaari, Mellersta Finlands vägdistrikt Riksväg 4 Joutsa Toivakka, Mellersta Finlands vägdistrikt Riksväg 5 Koirakivi Hurus, Sydvästra Finlands vägdistrikt Riksväg 6 Ahvenlampi Mansikkala, Sydvästra Finlands vägdistrikt LIVCYKELENTREPRENAD Riksväg 4 Lahtis Lusi serviceavtal/livcykelentreprenad, Tavastlands vägdistrikt ÖVRIGA BYGGPROJEKT Brändö bro, Helsingfors stad Stängning av Savio avstjälpningsplats, Kervo stad Omkörningsfilerna i Luostarikylä och Impivaara, Raumo, Åbo vägdistrikt Förbättring av stamväg 45 mellan Kottby och Brännbergavägen, Nylands vägdistrikt Leppävirta Varkaus, byggande av stamavloppsledning-vattenledning, Norra Savolax miljöcentral Underhållsreparationer av broar , Savolax-Karelens vägdistrikt Lemponens industriområde, Kangasala kommun Rannankylä Isolahti, byggande av stamavloppsledning, Mellersta Finlands miljöcentral Riksväg 9 Hiidenmäki planskilda anslutning, Mellersta Finlands vägdistrikt Konstkonstruktionerna vid Kouvola station, Banförvaltningscentralen Riksväg 3 Osara omkörningsfil, Tavastlands vägdistrikt Stamväg 167 Lahtis, Tavastlands vägdistrikt Motorväg 9554 byggarbeten mellan Hanhimaa och Kiistala, Lapplands vägdistrikt Finno Alberga fjärrvärmeledning, Fortum Esbo Abp UNDERHÅLLSAVTAL FÖR BELAGDA VÄGAR Västra samarbetsområdet (LYTA) Vasa, Tavastlands och Åbo vägdistrikt Nordöstra Österbotten , Uleåborgs vägdistrikt Sydöstra Finlands vägdistrikt Samarbetsentreprenad Savolax-Karelens vägdistrikt Vägbeläggningsentreprenad HTU RC , Tavastlands vägdistrikt 12 ÅRSBERÄTTELSE 2009

15 INFRABYGGANDE I Finland är Destia föregångare inom utnyttjandet av automatiserade arbetsmaskiner och bolaget utvecklar målmedvetet metoden. nerna och byggande av vallutrymmen vid Neste Oils oljeraffinaderi i Nådendal. Ett exempel på Destias miljövänliga energiinfralösningar var den metod som användes vid fjärravkylningsentreprenaden på Unionsgatan i Helsingfors där den uppgrävda friktionsjorden siktades och lades tillbaka under vägens konstruktionslager. Detta minskade behovet av ickeförnybar sand och transporter. Förbättrad lönsamhet tyngdpunkt för utvecklingsverksamheten Ibruktagandet av automatiserade arbetsmaskiner fortskred så att denna metod är i normal användning på alla de markbyggnadsinriktade arbetsplatser som lämpar sig för metoden. I Finland är Destia föregångare inom utnyttjandet av automatiserade arbetsmaskiner och bolaget utvecklar målmedvetet metoden. Ibruktagandet av Last Planner metoden, som förbättrar arbetsplaneringen av projekten, fortsatte och avancerar inom koncernen till normal produktionspraxis. Metoden förbättrar betydligt projektens lönsamhet i och med att den leder till mindre spill och främjar en regelbunden dialog mellan dem som deltar i projektet. Synliga tecken på tillväxt I Finland kommer infrabyggandet åren sannolikt att stanna på en klart lägre nivå än byggandet låg på före recessionen år 2008, trots den offentliga sektorns stimulansprojekt. Detta beror främst på liten efterfrågan inom kommunerna och industrin. Efterfrågan hos kunden inom den offentliga sektorn, Trafikverket, lär däremot vara fortsatt stabil. Destias svar på den låga totala efterfrågan är att bolaget koncentrerar sig på förbättring av lönsamheten. Det viktigaste målet för affärsområdet Infrabyggande är därför förbättring av lönsamheten inom basfunktionerna speciellt genom minskning av de fasta kostnaderna. Då affärsområdet är kostnadseffektivt har det bättre förutsättningar att utvidga sin verksamhet både geografiskt och med de tjänster som man kan erbjuda då marknaden på nytt börjar uppvisa tillväxt. NYCKELTAL FÖR INFRABYGGANDE Omsättning 2009, MEUR 295,3 % av koncernens omsättning 48,9 Orderingång, MEUR 314,0 Personal NYCKELTAL FÖR SOLUTIONS Omsättning 2009, MEUR 28,8 % av koncernens omsättning 4,8 Orderingång, MEUR 11,8 Personal NYCKELTAL FÖR INTERNATIONAL Omsättning 2009, MEUR 11,4 % av koncernens omsättning 1,9 Orderingång, MEUR 7,0 Personal Nya arbetsmetoder ger miljöfördelar För byggnadsentreprenaden på riksväg 4 vid Kemi användes ton ferrokromanrikning, med det kommersiella namnet OKTO-isolationsmaterial, producerat vid stålfabriken i Torneå. Detta ersätter sand i vägkonstruktionens isoleringslager. Tack vare att OKTO har tunnare skikttjocklek minskar jordschaktningsbehovet jämfört med användning av sand. Då maskinarbetet och transporterna dessutom minskar sker bränsleinbesparingar och minskning av utsläppen. Användningen av automatiserade maskiner vid projektet i Kemi gav dessutom ökad arbetsnoggrannhet och minskad övergrävning vilket även ledde till material- och bränsleinbesparingar. Prisbelönta trafikarrangemang vid Skogsbackavägen Tidningen Rakennuslehti gav trafikarrangemangen vid Skogsbackavägen erkännande genom att välja Skogsbackavägen till årets infraarbetsplats år De lyckade trafikarrangemangen under utmanande förhållanden tilltalade både Rakennuslehtis utvärderare och väganvändarna. Finlands Byggnadsingenjörers förbund, RIL, har sedan år 1972 årligen belönat de arbeten eller byggprojekt som bäst har främjat en positiv byggnadsteknisk och samhällelig utveckling i vårt land. År 2009 belönades trafikarrangemangen vid Skogsbackavägen med delad andra plats. Ett bevis på att trafikarrangemangen vid Skogsbackavägen löpte bra var att trafikleden kunde användas under hela byggprojektet och betjänade både den dagliga trafiken och de stora massevenemangen på Helsingforsarenan och i Mässcentrum. DESTIA 13

16 INFRAUNDERHÅLL Stabil verksamhet trots stora utmaningar på marknaden Destias affärsområde Infraunderhåll omfattar skötsel och underhåll av trafikleder, byggande i liten skala med tonvikt på markbyggande samt väglagscentralsverksamhet. Färjtjänsterna, som fortfarande hörde till serviceutbudet under rapporteringsåret har från och med början av år 2010 avskiljts ur Destia-koncernen till ett separat, av staten direkt och helt ägt bolag. År 2009 var affärsområdets verksamhet stabil, trots att priskonkurrensen om entreprenaderna var hård. BUILDING THE BIGGER PICTURE I Finland har Destia den långvarigaste erfarenheten av trafikledsunderhållstjänster samt mycket starka kunskaper om branschen och lokalkännedom. I Finland har Destia den långvarigaste erfarenheten av trafikledsunderhållstjänster samt mycket starka kunskaper om branschen och lokalkännedom. Bolaget har dessutom satsat kraftigt på utveckling av arbetsmetoder och maskiner samt tjänster. Tack vare dessa starka sidor har bolaget lyckats bevara sin goda ställning på marknaden för underhåll av trafikleder. Affärsområdet Infraunderhåll erbjuder sina tjänster till närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna), kommuner och företag. Helhetsbetonat underhåll av trafikleder Underhållstjänsterna för trafikleder bildar grunden för en trygg och flytande trafik under alla dygnets timmar året runt. Destias underhållstjänster täcker vinterunderhåll, skötsel av grusvägar och broar samt mera omfattande skötsel av trafikmiljön. Till följd av de växlande och ofta svåra väder- och väglagsförhållandena i Finland är det speciellt på vintern utmanande att sörja för att trafiken löper tryggt och flytande. Destias vin- terunderhållstjänster inkluderar bekämpning av halka, avlägsnande av snö och snösörja, utjämning av snö- och isvallar samt rengöring av trafikmärken och skyltar. Ett effektivt vinterunderhåll kräver förutseende av väglagsförhållanden samt val av åtgärder och förverkligande av dessa i rätt tid. Destias Väglagscentral har vintertid i samråd med meteorologerna på Meteorologiska institutet jour 24 timmar i dygnet under vinterns alla dygn. Alarmservicesystemet förutspår nederbörd, förändringar i väderleken samt övriga faktorer som påverkar väder- och väglagsförhållandena. Förändringarna i väderleken och maskinparkens rörelser följs upp i realtid, vilket betyder att underhållarna kan larmas till olika objekt vid exakt rätt tidpunkt. Prognoserna görs upp med hjälp av bl.a. satellit- och radarbilder, olika prognossystem samt trafikanternas väderobservationer. Genom ett förutseende angreppssätt kan man undvika att väglaget försämras och minska användningen av salt. Då arbetsuppgifterna utförs vid rätt tidpunkt och maskinparkens rörelser 14 ÅRSBERÄTTELSE 2009

17 INFRAUNDERHÅLL INFRAUNDERHÅLL VINTERUNDERHÅLL UNDERHÅLL AV GRUSVÄGAR UNDERHÅLL AV TRAFIKMILJÖN optimeras minskar även miljöbelastningen från verksamheten samtidigt som lönsamheten förbättras. Destias största kund inom underhållstjänster är närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna), som lägger ut skötseln och underhållet av de allmänna vägarna på entreprenad genom regionala underhållsavtal. Ett typiskt underhållsavtal ingås för 5 7 år. Destia erbjuder även kommuner och företag skötseloch underhållstjänster, men än så länge står dessa för en relativt liten andel av arbetsingången. Av de kommunala underhållstjänsterna konkurrensutsätts och köps fortfarande endast en liten andel in som heltäckande tjänster av utomstående. De flesta kommuner använder fortfarande antingen helt och hållet en intern produktionsorganisation eller så leds arbetet av kommunen så att endast de arbetsmaskinsspecifika underleveranstjänsterna konkurrensutsätts. Den öppna konkurrensutsättningen av kommunernas skötsel- och underhållsarbe- Då arbetsuppgifterna utförs vid rätt tidpunkt och maskinparkens rörelser optimeras minskar miljöbelastningen från verksamheten. ten blir så småningom vanligare. Utvecklingen bromsas dock upp av bestämmelsen om anställningsskydd i den s.k. Paras-lagen om kommun- och servicestrukturreformen från år Enligt denna har alla kommunala arbetstagare i kommuner som går samman eller inleder servicesamarbete ett femårigt anställningsskydd. I dessa kommuner leder detta till att avvecklingen av överlappningar i organisationerna och konkurrensutsättningen av projekt fördröjs. Den snabba försämringen i ekonomin har därför i många kommuner lätt till att infrainvesteringarna har minskat betydligt. På längre sikt kommer konkurrensutsättningen av kommunernas UNDERHÅLL AV BROAR SMÅBYGGANDE REGIONALA ENTREPRENADER VÄGLAGSCENTRALTJÄNSTER Andel av koncernens antällda i början av ,4 % skötsel- och underhållstjänster dock att bli vanligare i och med att kommunerna effektiviserar sin verksamhet. Småbyggnadstjänster ger effektiviserad resursanvändning Med Destias småbyggnadstjänster avses sådant markbyggnadsbetonat byggande som projektledningen för underhållsarbeten kan genomföra och där skötsel- och underhållets transport- och maskinpark kan utnyttjas. Dessa arbeten är förlagda till sommarperioden. >> DESTIA 15

18 INFRAUNDERHÅLL UNDERHÅLLSTJÄNSTERNAS STÖRSTA ENTREPRENADER SOM VANNS ÅR 2009 VÄGFÖRVALTNINGEN FÖRDRAGSTID Områdesentreprenaden i Forssa 7 år Områdesentreprenaden i Kankaanpää 5 år Områdesentreprenaden i Karstula 7 år Områdesentreprenaden i Jakobstad 7 år Områdesentreprenaden i Brahestad Ylivieska 7 år Områdesentreprenaden i Vanda 5 år RAUTARUUKKI OYJ, RUUKKI PRODUCTION Underhållsentreprenaden vid Rautaruukkis bruk i Brahestad OUTOKUMPU STAINLESS OY Underhållsentreprenaden för Outokumpu ARBETSKONSORTIUMET E18 Underhållsavtalet för motorvägsavsnittet E18 Muurla Lojo till år ÅRSBERÄTTELSE 2009

19 INFRAUNDERHÅLL Destia strävar efter att skapa en mångsidigare kundbas genom utökning av kommun- och företagssektorns andel av omsättningen. I praktiken har till exempel förstärkningar av grusvägar som är känsliga för tjälskador samt byggandet av små vägavsnitt, parkeringsplatser och terminalområden utförts som småbyggnadstjänster. Hårdare konkurrens på Trafikverkets regionala entreprenader År 2009 var volymen och lönsamheten inom Destias affärsområde Infraunderhåll stabil. Vid årets slut var orderingången 378 miljoner euro. År 2009 konkurrensutsatte Trafikverket 15 regionala entreprenader, varav Destia fick 6. Nu har Destia avtal med sammanlagt 57 av närings-, trafik- och miljöcentralerna (NTM-centralerna) olika regionala entreprenader. Mätt i avtalspriser är Destias marknadsandel av dessa entreprenader 66 procent (72). Bolagets marknadsandel har alltså sjunkit något från föregående år. De största projekten som Destia vann var en 7-årig entreprenad i Brahestad Ylivieska för 23,8 miljoner euro och en 5-årig entreprenad i Vanda för 19,3 miljoner euro. År 2009 fattade Vägförvaltningen beslut om att avlägsna den lättnad av underhållet nattetid som tidigare var tillåten på majoriteten av riks- och stamvägarna och har ingått avtal om tilläggsarbete med dem som förverkligar de regionala entreprenaderna för de entreprenader som har ingåtts åren På grund av den rådande konjunk- turen har antalet företag som är intresserade av entreprenader ökat. Utöver regionala entreprenader har Destia 30 vinterunderhållsentreprenader på olika håll i Finland med övriga kunder. Inom företagssektorn vann Destia en viktig entreprenad i underhållsavtalet för Rautaruukki Abp:s fabriksområde i Brahestad för åren Avtalet var en förlängning av det tidigare underhållsavtalet. Med ett treårigt underhållsavtal för Outokumpu Stainless Ab:s område i Torneå gjorde Destia å sin sida en ny landvinning. År 2009 var Helsingfors, Tavastehus, Jyväskylä, Pudasjärvi, Taivalkoski och Nurmijärvi de mest betydande kommunala kunderna. Det första 4-åriga entreprenadavtalet med Uleåborgs stad samt ett flertal mindre avtal med Vasa stad, som genom avtalen nu är en större kund än tidigare för Destia, är viktiga nya avtal för bolaget. Färjtjänster avskiljdes till separat bolag År 2009 skötte Destias färjtjänster fortfarande trafiken på 40 färjrutter längs det allmänna vägnätet och ansvarade för Trafikförvaltningens färjtrafik, som omsatte över 30 miljoner euro, med undantag för två rutter. Från början av år 2010 avskiljdes färjtrafiken ur Destia-koncernen till ett separat bolag, som ägs direkt och helt av staten, Finlands Färjetrafik Ab. Större kundkrets och bättre lönsamhet huvudmål de närmaste åren Trafikverket har redan länge haft som mål att sprida ut sina regionala entreprenader på ett allt större antal företag. Genom målmedveten utveckling av sin verksamhet strävar Destia för sin del efter att bevara en så stark ställning som möjligt vid betjäningen av sin största kund. Samtidigt strävar bolaget efter att skapa en mångsidigare kundbas genom utökning av kommun- och företagssektorns andel av omsättningen. Det är troligt att både kommunerna och företagen i fortsättningen kommer att köpa in en allt större andel av sina skötsel- och underhållsarbeten på marknaden. Destia utvidgar sin verksamhet inom dessa sektorer genom att erbjuda skötsel- och underhållslösningar som ger kunderna mervärde och kostnadsinbesparingar. Den andra huvudmålsättningen för Infraunderhållet är förbättring av lönsamheten genom effektivisering av både de interna tjänsterna och betjäningen. NYCKELTAL FÖR INFRAUNDERHÅLLET Omsättning 2009, MEUR 204,1 % av koncernens omsättning 33,8 Orderingång, MEUR 382,6 Personal Säkerhetsdag för dem som arbetar med underhållsentreprenad Våren 2009 arrangerade affärsområdet Infraunderhåll säkerhetseftermiddagar för alla dem som arbetar med Destias regionala underhållsentreprenader, sammanlagt cirka 350 personer. Målet var att tillsammans hitta utvägar för sänkning av underhållsentreprenadernas olycksfallsfrekvens. Majoriteten av olycksfallen inom underhållet är antingen halkolyckor eller bristningar och krosskador i samband med kopplingen av tilläggutrustning. Under eftermiddagarna funderade man på vad man kan göra på projektet för att förebygga faromomenten under de olika arbetsskedena. Resultatet var cirka 150 förbättringsförslag som gav nya tankar om hur säkerhetsnivån för hela Infraunderhållet kunde förbättras. Den säkerhetsinformation som har insamlats förmedlas till de anställda bl.a. genom informationspuffar under år På säkerhetseftermiddagarna fick bolaget klart besked om att resultaten blir bättre då de anställda deltar i utvecklingen av arbetssäkerheten än med färdiga anvisningar eller regler. År 2009 sjönk Infraunderhållets olycksfallsfrekvens till 5,7 (12,5 år 2008). DESTIA 17

20 ROCKS Fortsatt stabilt banbyggande balanserade utvecklingen under året Destias funktioner med anknytning till markmaterial har koncentrerats till affärsområdet Rocks, det vill säga stenmaterialtjänster, bergsbyggnad och dotterbolaget Maansiirto Veli Hyyryläinen Oy, som har specialiserat sig på banbyggnad. År 2009 låg affärsområdets omsättning från banbyggnad på så gott som samma nivå som året innan medan stenmaterialtjänsterna och bergsbyggandet led av stillheten på marknaden. Det ekonomiska resultatet var svagt. De tjänster som affärsområdet Rocks erbjuder Den primära uppgiften för stenmaterialtjänsterna är att förbättra Destias konkurrensförmå- bildar en stark kunskapshelhet om olika funktioner i anknytning till sten. Med affärsområdets ga med en fungerande stenmaterialförsörjning. sakkunskap i kombination med Destias egna Stenmaterial säljs dessutom till externa kunder specialmaskiner kan bolaget erbjuda ett stort bl.a. för byggande och underhåll av vägar, gator antal tjänster och utföra arbetet effektivt. och järnvägar. Destia hör till de fyra största stenmaterialleverantörerna mätt i totalvolym. Destias bergsbyggnad koncentrerar sig huvudsakligen på dagbrott, men genom att anlita sina samarbetspartner kan bolaget också erbjuda tjänster för byggande under markytan. BUILDING THE BIGGER PICTURE De tjänster som affärsområdet Rocks erbjuder bildar en stark kunskaps helhet om olika funktioner i an knytning till sten. Dagbrott behövs i samband med grundbyggnad, kommunalteknisk byggnad och schaktning av väglinjer. Inom dagbrott hör Destia till de tre viktigaste aktörerna i Finland. Bolaget erbjuder dessutom lösgörning av kross, det vill säga massbrytningsarbeten och brytningsarbeten för gruvindustrin. De primära kundgrupperna för bergsbyggandet är gruv- och byggindustrin och Destias övriga affärsområden. Dotterbolaget Maansiirto Veli Hyyryläinen Oy, som hör till affärsområdet, koncentrerar sig på beläggningskonstruktioner för järnvägar. Dess tjänster täcker både byggandet av nya järnvägar och banunderhållet. De övriga affärsområdenas tjänster kompletterar de tjänster som Destia kan erbjuda för banarbeten så att dessa täcker banunderhållets hela livs cykel från planering till underhåll av järnvägar. Eftersom så gott som hela det finländska järnvägsnätet lyder under Trafikver- 18 ÅRSBERÄTTELSE 2009

21 ROCKS ket är detta den mest betydande kunden för banbyggnadstjänsternas del. I någon utsträckning utförs dessutom arbeten för privata banhållare av typ hamnverk eller hamnbolag. VR Rata Oy har en överlägsen andel av marknaden för beläggningsarbeten på järnvägarna i Finland. Destia är den andra stora serviceproducenten medan de övriga aktörerna är betydligt mindre. Tonvikten inom stenmaterialtjänsterna lagd på effektivisering Efterfrågan på stenmaterialtjänster minskade klart år Under den rådande stillheten på marknaden koncentrerade sig bolaget på att rationalisera och effektivisera sin stenmaterialverksamhet. Detta kommer att fortsätta år Trots att bolaget avstod från den export som tidigare gick till Estland lyckades affärsområdet utöka sin försäljning till kunder som inte hör till koncernen. Avstannande bergsbyggnad År 2009 återspeglade sig den utmanande ekonomiska situationen på bergsbyggandet som ett minskande antal projekt och kraftig prisnedgång. Under året var de största pågående entreprenaderna ALU2 sidostensschaktningsoch malmstenskrossningsentreprenaden vid Talvivaara gruva samt utvidgnings- och områdesarbetena i tunnlarna vid Olkiluoto 3. Till de viktigaste nya projekten hörde markgrävnings- och sprängningsentreprenaden vid riksdagshuset, sprängningsentreprenaden på Sturegatan 2 i Helsingfors och sprängnings-, lastnings- och transportentreprenaden för Polarmaining vid guldgruvan i Vittis. Den ekonomiska lågkonjunkturen skjuter fortfarande upp inledningen av ett flertal gruvprojekt i Finland. Under hösten 2009 kunde man dock se tecken på att vissa gruvprojekt kommer att inledas inom en nära framtid. För att ha ett säkert grepp om denna marknad har Destia utvecklat ett helhetskoncept för gruvor i inledningsskedet, TQS:n (total quarry service). Enligt konceptet bär Destia helhetsansvaret för planeringen och brytningen av gruvan samt den utrustning som behövs. Oförändrad marknadsvolym för banbyggnad I Finland led marknaden för byggande och underhåll av järnvägar inte nämnvärt av den ekonomiska recessionen år 2009 eftersom Banförvaltningscentralen fortsatte med sina projekt såsom tidigare. Destia bevarade sin ställning på denna marknad och även lönsamheten i verksamheten låg på samma nivå som föregående år. Inom banunderhållet fortsatte Destia med tre regionala projekt och bolaget vann den 5-åriga, regionala entreprenaden på den s.k. Karelska järnvägen inom underhållsområde 7. Det viktigaste nya banbyggnadsprojektet var entreprenaden Porokylä Maanselkä i Norra Karelen. Projektet gick ut på att förnya hela järnvägens beläggningskonstruktion på en cirka 40 km lång sträcka. År 2009 beställde Destia en ny ballats- och ROCKS STENMATERIALTJÄNSTER BERGS- OCH GRUVSBYGGANDE BANBYGGANDE Andel av koncernens anställda i början av ,7 % Destia kan erbjuda tjänster för banarbeten så att dessa täcker banunderhållets hela livscykel. DESTIA 19

22 ROCKS ROCKS STÖRSTA PROJEKT ÅR 2009: Porokylä Maanselkä överbyggnadsarbete, Banförvaltningscentralen Underhållsentreprenader på banavsnitten och av säkerhetsutrustningen, områdena 7, 10, 11 och 12, Banförvaltningscentralen Talvivaara, Talvivaara Sotkamo Oy Utvidgnings- och områdesarbeten i tunnlarna vid Olkiluoto 3, Areva NP GmbH Jokisivu gruva, Polar Mining Oy Brytningsarbeten vid Kulturhuset i Helsingfors, Senatsfastigheterna Leverans av stenmaterial till intern kund bl.a. riksväg 4, riksväg 5, riksväg 6 och Porokylä Maanselkä 20 ÅRSBERÄTTELSE 2009

23 ROCKS Internt samarbete är en resurs för Rocks och hela koncernen. växelmaskin som ska ersätta de gamla maskinerna. Maskinen tas i bruk våren Den behövs vid banunderhållet och banbyggandet för inställning av skenans placering och höjdläge exakt rätt. Den nya maskinen kommer att effektivisera Destias banunderhålls- och byggnadsarbeten samt dessutom göra det möjligt för bolaget att erbjuda olika linjestödsarbeten. Öppnandet av underhållet av statens järnvägar fortskrider enligt det program för konkurrensutsättning som Banförvaltningscentralen publicerade år 2009 så att alla entreprenader omfattas av konkurrensutsättningen år Öppnandet av banbyggandet fortskrider däremot långsammare än väntat i och med att Banförvaltningscentralen har meddelat att man tar i bruk den tvååriga tilläggsoptionen för åren som ingår i de ramavtal som har ingåtts med VR Rata Oy. Tyngdpunkt på förbättrad lönsamhet Förbättring av verksamhetens lönsamhet är huvudmålsättningen för affärsområdet Rocks inom den närmaste framtiden. Detta mål eftersträvas bl.a. genom utveckling av organisationsstrukturen samt effektivisering av projekthanteringen och användningen av maskinparken. Det är möjligt att uppnå betydande inbesparingar genom optimering av maskinparkens bruksgrad och ett nära samarbete mellan enheterna. År 2010 kommer omsättningen för Destias stenmaterialtjänster sannolikt ytterligare att sjunka något eftersom det låga antalet påbörjade projekt år 2009 återspeglar sig som låg efterfrågan på stenmaterial under det påföljande året. Destias övriga affärsområden kommer också i fortsättningen att bevara sin ställning som betydande stenmaterialkunder, men målet är att öka försäljningen till externa kunder. Inom bergsbyggnad är utsikterna för den närmaste framtiden fortfarande svaga för schaktning, men prisnivån på marknaden torde så småningom justeras uppåt. Det finns vissa tecken på ökad aktivitet för underjordiska arbeten i och med att arbetena på Ringbanan i huvudstadsregionen pågår och byggandet av Västmetron inleds med full effekt i början av år År 2009 deltog Destia inte i någotdera projektet, men bolaget strävar efter att komma med i de entreprenader som inleds under år Trots att tillväxtutsikterna inom gruvsektorn är osäkra under den närmaste framtiden har Destia på längre sikt goda tillväxtmöjligheter inom denna sektor både genom nya projekt och mera heltäckande betjäning. Det finns även andra potentiella tillväxtområden inom bergsbyggnad. Volymen underjordiskt byggande ökar i tillväxtcentrumen då det till exempel behövs flera parkeringsutrymmen, trafikstationer och befolkningsskydd samt byggandet av tunnlar dessutom ökar i samband med projekt inom infrabranschen. På Destia utgår man från att banbyggandet år 2010 fortsätter att ligga på samma stabila nivå som året innan med projekt inom både den statliga och den privata sektorn. Destia strävar ytterligare efter att utöka sin marknadsandel på de marknader som öppnas för konkurrens inom både banbyggnad och underhåll av järnvägar. Trots att den ekonomiska utvecklingen för affärsområdet Rocks inte uppfyllde förväntningarna år 2009 har affärsområdet lyckats i utvecklingen av samarbetet mellan både de egna enheterna och Destias affärsområden. Då affärsområdets verksamhet inleddes år 2008 var en av huvudmålsättningarna effektivisering av verksamheten genom ett intensivare samarbete. NYCKELTAL FÖR ROCKS Omsättning 2009, MEUR 63,8 % av koncernens omsättning 10,6 Orderingång, MEUR 37,9 Personal Baninstitutet erbjuder mångsidig säkerhetsutbildning Baninstitutet är en utbildningsorganisation som har grundats av Destias dotterbolag Maansiirto Veli Hyyryläinen Oy och som inledde sin verksamhet i januari Organisationen erbjuder behörighetsutbildning för trafiksäkerhetsuppgifter inom banhållningen samt säkerhets- och kompetensutbildning för olika arbetsuppgifter. Utbudet inkluderar även vägtrygghets- och arbetarskyddskortsutbildning. Baninstitutet erbjuder utbildning bl.a. för den banarbetarskyddskompetens som krävs för arbeten som utförs på järnvägsområdet, säkerhetsmansbehörighet för arbete med säkrande av plankorsningar, plattformsbehörighet som krävs för att få röra sig med fordon eller arbetsmaskin på personplattformer samt kompetens som banarbetsansvarig, som krävs för att leda banarbeten. På institutets kurser kan man även avlägga det arbetarskyddskort som har utvecklats för förbättring av arbetarskyddet på arbetsplatserna och som många beställare kräver för de beställda arbetena. Baninstitutet ger också Tieturva-kompetens. Tieturva är tvådelade utbildningsprogram, som krävs av dem som deltar i vägunderhållsarbete. Med denna utbildning tryggar Trafikverket i egenskap av väghållare för allmänna vägar att de som arbetar på vägarna är förtrogna med de faror som trafiken på arbetsplatserna orsakar. I slutet av år 2009 hade cirka elever fått Baninstitutets arbetarskydds-, säkerhetsmans- eller plattformsbehörighet medan 90 elever hade fått behörighet som banarbetsansvarig. Antalet personer som har gått Tieturva 1 eller 2 och arbetarskyddskortsutbildning uppgick till 160. Kundkretsen bestod av omkring 130 olika företag som huvudsakligen är banarbetsentreprenörer eller planerare. DESTIA 21

24 FÖRETAGSANSVAR För en mera välfungerande värld Destias verksamhet påverkar på ett betydande sätt samhället, miljön och bolagets intressentgrupper. Destia spjälkar upp sitt företagsansvarsområde på ansvar för ekonomin, miljön samt människorna och deras säkerhet. Under de svåra förhållandena på marknaden år 2009 koncentrerade sig Destia på att trygga bolagets framtida verksamhetsförutsättningar med åtgärder som förbättrar lönsamheten. Destias värden, som definierar att bolaget eftersträvar att uppnå sina mål med rejält spel, lande kvalitetshantering, riskhantering, säkerhet, etiska verksamhetsprinciperna, politikerna gäl- mod och skicklighet, bildar bolagets företagsansvarsgrund och styr utvecklingen av företaget. sonalstrategin. Det konkreta förverkligandet av arbetshälsa och miljöfrågor liksom även i per- Linjedragningen på koncernnivå för förverkligande av ett ansvarsfullt agerande definieras i de per som täcker Destias samtliga ansvaret har beskrivits i de verksamhetsprinci- delområden. Bolagets etiska anvisningar förnyades Ansvarsfullt agerande är en del av Destias företagskultur. Med detta avses också höga etiska krav på bolagets styrelses, lednings och övriga anställdas samt samarbetsparters agerande. Under år 2009 påbörjade man på Destia förnyandet av bolagets etiska verksamhetsprinciper till etiska anvisningar av större omfattning (se sidorna 30-31), som beskriver de inom koncernen godkända principerna för affärsverksamheten, arbetsgivar- och arbetstagarprinciper samt hur koncernen har förbundit sig att förverkliga och följa upp anvisningarna. De etiska anvisningarna bildar grunden för trygg kontinuitet och tillförlitlighet i verksamheten samt skapar en enhetlig grund för beslutsfattandet och verk- BUILDING THE BIGGER PICTURE Destia satsar på förnybara energiformer, energieffektivitet och ett effektivt materialflöde för att minska miljöbelastningen. 22 ÅRSBERÄTTELSE 2009

25 FÖRETAGSANSVAR Destias nya etiska anvisningarna bildar grunden för trygg kontinuitet och tillförlitlighet i verksamheten samt skapar en enhetlig grund för beslutsfattandet och verksamheten. samheten. De etiska anvisningarna godkändes i början av år 2010 och samtidigt inleddes introduktionen av dessa i hela organisationen. Miljöaspekter spelar central roll för affärsverksamheten Klimatförändringen och minskningen av naturresurser som inte förnyas är globala problem. Det blir allt viktigare inom alla sektorer att satsa på förnybara energiformer, energieffektivitet och ett effektivt materialflöde. Genom sin affärsverksamhet med byggande av energiinfra samt stöd för en hållbar energiproduktion och rörelsemöjligheter främjar Destia även sina kunders och hela samhällets strävanden att minska miljöbelastningen. Kvalitets- och miljöcertifikat för betydande del av verksamhetssystemet De verksamhetsmetoder, anvisningar och ansvar som baserar sig på Destias verksamhetspolitiker har sammanfattats i bolagets verksamhetssystem, som grundar sig på internationella standarder och de inhemska kvalitetskriterierna för branschen. Destia har kvalitets- och miljöcertifikaten ISO 9001 och ISO enligt de internationella ISO-standarderna. Dessa täcker Destias infrabyggande, beläggning, stenmaterialtjänster och infraunderhåll. Genom att använda metoder som uppfyller kvalitets- och miljöcertifikaten säkrar Destia en högklassig verksamhet som tar hänsyn till miljön för kunderna och intressenterna. Metoderna följer dessutom OHSAS standarden för arbetshälsa och arbetarskydd. För konsulttjänsternas del följer Destia RAKLI-SKOL-ATL- kriterierna. Utgångspunkter för Destias verksamhet är lönsamhet och konkurrensförmåga eftersom endast ekonomiskt ansvarsfull affärsverksamhet skapar grunden för övrigt ansvar i verksamheten. För att förbättra sin försämrade lönsamhet och konkurrensförmåga lanserade Destia i slutet av år 2009 ett program där man under följande år fäster särskild uppmärksamhet vid kundbetjäningen, effektivitet i de interna processerna, strömlinjeformning av processerna samt på inköpsfunktionen (se sida 5). DESTIA 23

26 EKONOMISKT ANSVAR Bra lönsamhet krävs för ansvarsfull affärsverksamhet Med ekonomiskt ansvar avses att bolaget utvecklar och erbjuder tjänster som producerar mervärde åt sina kunder, det genom att i sin verksamhet åstadkomma resultat möter ägarnas avkastningsförväntningar, erbjuder arbetsplatser, producerar ekonomisk välfärd för olika intressentgrupper genom sina anskaffningar och investeringar samt sköter om att skatter och avgifter av skattenatur blir betalda. För att ett företag ska kunna uppfylla dessa förväntningar ska ekonomin vara i skick och verksamheten lönsam. Ägare och finansiärer I och med att lönsamheten i verksamheten hade försämrats under det rådande, utma- Styrelsen föreslog för den ordinarie bolagsstämman att Destia Ab inte betalar dividend för nande marknadsläget lanserade Destia i slutet år 2009 (2008: 6,80 euro/aktie). Finska staten av år 2009 ett omfattande åtgärdsprogram för äger hundra procent av aktierna i Destia. förbättring av bolagets lönsamhet. Inom ramen Trots att situationen på finansieringsmarknaden var svår lyckades Destia sänka sina finanarbetsförhandlingar. Av dessa ledde den första för detta program genomgick Destia två samsieringskostnader år 2009 genom att utnyttja till permittering av 450 personer i 1-6 månader det företagscertifikatprogram som hade grundats år I egenskap av stabilt placerings- och den andra i uppsägning av 220 personer. objekt lyckades bolaget utnyttja den förmånliga finansiering som genom programmet fanns Koncernens skatter och avgifter av skattenatur Skatter och avgifter av skattenatur att få på marknaden. Destia amorterade sin uppgick till sammanlagt 1,1 miljoner euro (2,1 långfristiga skuld till staten så att beloppet vid miljoner euro). årets slut var 0 miljoner euro (1,8 miljoner euro). Under året sjönk de finansiella kostnaderna till Material, tjänster och investeringar sammanlagt 1,8 miljoner euro (3,5 milj. euro). Destia köpte material och tjänster av externa underleverantörer och varuleverantörer för Personal 381,6 miljoner euro (480,7 miljoner euro). Under året inledde bolaget koncentration av in- År 2009 uppgick löner och arvoden till de anställda till 118,8 miljoner euro (114,9 miljoner köpsfunktionen samt förnyande av inköpsfunktionens informationssystem. Åtgärderna är euro). I beloppet ingår 1,1 miljoner euro i naturaförmåner (0,6 miljoner euro). Lönebikostnaderna var 27,2 miljoner euro (28,2 miljoner euro), och skapande av volymfördelar. Priserna på ex- inriktade på effektivisering av inköpsfunktionen av vilket pensionskostnaderna uppgick till 19,2 terna tjänster sjönk något under året. Destia vill miljoner euro (20,7 miljoner euro). Destias personalkostnader uppgick till 146,0 miljoner euro har skött sina förpliktelser gentemot samhället. även försäkra sig om att underleverantörerna (143,0 miljoner euro). Räkenskapsperiodens bruttoinvesteringar sjönk klart jämfört med året innan och uppgick till sammanlagt 29,4 miljoner euro (66,5 miljoner euro). Av investeringarna gjordes 19,4 miljoner euro (42,2 miljoner euro) i maskiner och inventarier och 10,0 miljoner euro (24,3 miljoner euro) i övriga investeringar huvudsakligen i anknytning till företagsköp. I mars 2009 köpte Destia återstående 20 procent av Maarakennus Jaara Oy och äger nu hela aktiestocken i bolaget. Enligt ett avtal mellan bolagen utökade Destia under år 2009 sitt innehav i Maansiirto Veli Hyyryläinen Oy med 8 procent och ägde 76 procent av aktierna i bolaget i enlighet med det köpeavtal som ingicks år Genom en affär som undertecknades i juni 2009 köpte Destia Ab:s dotterbolag Destia Norge As hela aktiestocken i det norska markbyggnadsföretaget Einar Stene As. EKONOMISKA NYCKELTAL MILJ. EURO Omsättning 603,4 717,1 Rörelsevinst 16,9 19,3 Vinst före skatt 19,4 15,8 Direkta skatter 1,1 2,1 Dividender 0 4,6 Finansiella kostnader 1,8 3,5 Löner och arvoden 118,8 114,9 Lönebikostnader 27,2 28,2 Personalkostnader 146,0 143,0 Genomsnittligt antal anställda Material och tjänster 381,6 480,7 Bruttoinvesteringar 29,4 66,5 Antal varuleverantörer För att ett företag ska kunna uppfylla dessa förväntningar ska ekonomin vara i skick och verksamheten lönsam. 24 ÅRSBERÄTTELSE 2009

27 MILJÖANSVAR Siktet inställt på beaktande av miljön som helhet Produktionskedjorna i infrabranschen påverkar miljön bland annat vid användningen av mark- och stenmaterial samt energiförbrukningen. Destias verksamhet har både direkta och indirekta effekter på miljön. Bolaget strävar aktivt efter att minska dessa. Destia erbjuder dessutom sina kunder helhetslösningar som beaktar miljön. DESTIAS MILJÖPOLITIK I egenskap av betydande producent av tjänster inom infrabranschen känner vi till vårt miljöansvar. Vi minskar miljöbelastningen med alla tillgängliga medel. Vi bistår våra kunder i utmaningar gällande miljön och livscykeln. Vi utvecklar produkter och tjänster som förbättrar miljön. Av skötseln av miljöfrågorna framgår att högsta ledningen har förbundit sig till dem och tagit sitt ansvar. Destia har det kombinerade, internationella kvalitets- och miljöcertifikatet ISO och Certifikatet gäller samtliga entreprenadtjänster, det vill säga infrabyggnads-, infraskötsel- och infraunderhållstjänsterna samt stenmaterialtjänsterna. Systemet för hantering av miljöfrågor ingår i Destias verksamhetssystem, vilket betyder att miljöfrågor ingår på ett naturligt sätt i företagets verksamhetsmetoder. Genom systemet för hantering av miljöfrågor tryggar man att miljöfrågorna beaktas på ett relevant sätt i projektverksamheten och att de leds på ett målmedvetet sätt. Bolaget har definierat sina miljöaspekter på företagsnivå. Av dessa är till exempel konsumtionen av bränsle och energi samt användningen av naturresurser och material betydande. Destia strävar efter att minimera sin totala påverkan på miljön genom att beakta miljöaspekterna i all sin verksamhet. Destia är pionjär inom utnyttjande och utveckling av arbetsmaskinsautomation. Vid användningen av arbetsmaskinsautomation blir arbetsprestationen effektivare och noggrannare samtidigt som materialinbesparingar sker. År 2010 används arbetsmaskinsautomation på alla markbyggnadsinriktade arbetsplatser, som lämpar sig för metoden. Destias lastbilar är försedda med Econet o- uppföljningssystem för uppföljning av bränsleförbrukningen och utsläppen. I projektverksamheten fäster man uppmärksamhet vid planeringen av verksamhetsformerna och logistiken. På detta sätt optimeras bland annat konsumtionen av bränsle och materialförbrukningen. Utvecklingen av produktionssystemen förbättrar för sin del ekoeffektiviteten, det vill säga en effektiv och produktiv verksamhet som tar hänsyn till miljön. De utmaningar som klimatförändringen för med sig är kända även för Destias sakkunniga. Destia ersätter användningen av sådana naturresurser som inte är förnyelsebara med övriga material enligt kundernas krav eller begränsningar inom ramen för lagstiftningen, myndighetskraven och de tekniskekonomiska möjligheterna. I bolaget finns både sakkunskap och utbud på användning av bioprodukter och återvunnet material. År 2009 var det största objektet för återvunnet material byggentreprenaden på riksväg 4 vid Kemi, där ton ferrokromanrikning från stålfabriken i Torneå användes som ersättning för sand i vägkonstruktionens isoleringslager. Förfarandet krävde mindre jordschaktning och bolaget sparade även in på bränslevolymerna och minskade utsläppen genom att maskinarbetet och transporterna minskade. År 2009 uppstod inga betydande miljöskador. 26 (29) störningar och avvikelser i miljöfrågor bokfördes. I färjtrafiken lyckades man undgå oljeutsläpp. I sina kundundersökningar följer Destia upp hur tillfreds kunderna är med skötseln av miljöfrågorna. År 2009 fick Destia 4,12 (4,34) i genomsnittsbetyg för miljö- och säkerhetsfrågor på skalan 1 5. Destia samlar in respons från myndigheterna gällande bolagets verksamhet på markbrytningsområdena i anknytning till de områden för brytning av mark- och stenmaterial som bolaget förvaltar. På skalan 1 5 var betyget 3,72 (3,76) år Destias saltförbrukning vid bekämpning av halka per vinter tusen ton Vi ställer upp mål för vår miljöverksamhet. Vi följer med nivån på och effektiviteten i vår verksamhet samt rapporterar om resultaten också till våra kunder och intressentgrupper. Vi utvecklar vår miljöverksamhet systematiskt och miljöverksamheten grundar sig på kontinuerligt förbättrande. Skötseln av miljöfrågorna framgår av våra anvisningar och vårt ansvar för de använda metoderna. Identifikationen och hanteringen av miljöriskerna sköts systematiskt. Vi följer med utvecklingen i lagstiftningen och olika bestämmelser samt agerar i enlighet med dem. Vi förutsätter att våra underleverantörer gör detsamma. Vi uppfyller kraven i de avtal och förbindelser som vi ingår. Vi förbättrar våra anställdas och samarbetspartners beredskap och kunskap om miljöfrågor. TYNGDPUNKTSOMRÅDEN FÖR DESTIAS MILJÖANSVAR: DESTIA 25

28 PERSONAL Starkt chefsarbete ger resultat Destias sociala ansvar omfattar alla dess intressentgrupper. Bolagets viktigaste sociala ansvarsområden är dock personalens välmående och säkerhet. Destia satsar på utvecklingen av sin personal av de anställdas kunskaper, uppmuntrar sina anställda och satsar på välmående i arbetet samtidigt som säkerhetsaspekterna beaktas genom hela betjäningskedjan. År 2009 lyfte Destia fram utveckling av ledarskap och chefsarbete som det viktigaste tyngdpunktsområdet för personalfunktionen. I slutet av år 2009 hade Destia-koncernen (2 833) anställda. Av dessa hade 162 (221) personer ett tidsbundet avtal. Under året minskade antalet anställda då minskad efterfrågan och åtstramning av konkurrensläget till följd av den ekonomiska recessionen medförde att rekryteringen stannade upp. Som ett resultat av samarbetsförhandlingarna i slutet av året sades dessutom 220 personer upp. I och med att affärsverksamheten är säsongbetonad varierar antalet anställda under året och är som högst på sommaren. Av de fast anställda vid Destia var det vill säga 86,7 procent män och 344 det vill säga 13,3 procent kvinnor och medelåldern var 45,9 år. Andelen fast anställda som har fyllt 55 år var 27,5 procent. Med starkt ledarskap mot affärsverksamhetens målsättningar I Destias personalstrategi från år 2008 definieras de viktigaste utvecklingsobjekten i bolagets personalarbete som långsiktigt förutseende av kunskaps- och utvecklingsbehoven, chefsarbete, stärkande av en verksamhetskultur som stöder välmående i arbetet och innovativitet, strömlinjeformning av verksamhetsmetoderna samt stöd för karriärutvecklingsmöjligheter, incentivsystem och praxis. År 2009 koncentrerade man sig inom bolaget på omsättande av strategin i praktiken genom definition av praktiska processer som ska efterföljas inom hela koncernen för olika delområden inom personalarbetet. Stärkning av chefsarbetet lyftes fram som det primära utvecklingsobjektet. Genom chefsarbetet kan affärsverksamheten ledas och de anställdas kunskaper, motivation och anknytning till bolaget utvecklas så att Destias affärsverksamhetsmålsättningar uppnås. Avsikten med den personalöversikt, det vill säga People review-processen, som lanserades år 2008 är att kartlägga vilka kunskaper och utvecklingsmöjligheter Destias nuvarande och potentiella nyckelpersoner har, så att bolaget i fortsättningen ska kunna välja de rätta personerna för de rätta uppgifterna. Med hjälp av personalöversikten kan man lyfta fram den sakkunskap som finns i koncernen samt styra vidareutvecklingen av denna och stöda planeringen av efterföljare i ledningen. Inom processen gick man år 2009 igenom cirka 60 personers kunskaper, potential och utvecklingsområden. I slutet av året publicerade bolaget nya principer för ledarpraxis och metoder samt en prestationsledningspolitik. De nya principerna för ledarpraxis och metoder samt prestationsledningspolitiken införs under år De centrala principerna i dessa är att varje anställd på Destia ansvarar för att han eller hon agerar och leder enligt de överenskomna spelreglerna och att såväl ledarskap som övriga arbetsprestationer följs upp och bedöms regelbundet. Goda prestationer belönas och vid underprestation tar man tag i problemet snabbt och konsekvent. Ledning av prestationer är ett basverktyg för chefsarbetet på Destia. Det är en kontinuerlig process som tryggar att bolagets värden, vision, strategi och målsättningar införs såsom personliga målsättningar och beteende hos de anställda. Processen inkluderar uppställning av mål, kontinuerlig uppföljning, givande av respons och träning samt dagligt ledarskap. Förutom att man genom ledning av prestationer Träningsprogram som främjar hälsa och välmående på arbetsplatsen inleddes Hösten 2008 deltog samtliga anställda vid Destia i en hälsoenkät. Målet med enkäten var att utreda de anställdas hälsotillstånd och skapa en grund för främjande av hälsan och välmående i fortsättningen. De personer som besvarade enkäten och hos vilka en förhöjd hälsorisk kunde konstateras erbjöds en möjlighet att delta i ett tvåårigt träningsprogram för främjande av hälsan och välmående i arbetet. Till programmet valdes 120 anställda vid Destia. Dessa personer har utgående från en kartläggning fått en individuell plan för välmående. De anställda på Destia som deltar i träningen har av sin tränare fått både anvisningar för utveckling av den egna hälsan och anvisningar om hur välmående kan främjas genom att man ser över sin livsstil. Destias mål är att samtliga anställda vid bolaget ska vara friska också i morgon. 26 ÅRSBERÄTTELSE 2009

29 PERSONAL PERSONALVISION 2012 tar ansvar. anställda. De anställda känner sig trygga och har en klar bild av målsättningarna. inom koncernen. Vi utvecklar dessa fortlöpande. där var och har känslan av att lyckas i sitt arbete. Ledning av prestationer är en kontinuerlig process som tryggar att bolagets värden, vision, strategi och målsättningar införs såsom personliga målsättningar och beteende hos de anställda. utvecklar de anställdas kunskaper enligt deras behov för nuvarande och eventuella framtida arbetsuppgifter producerar ledningen av prestationer även nyttig information för övriga processer av typ personalöversikter, arbetsrotation och belöningar. Destia belönar för bra prestationer Avlöningen av de anställda på Destia är uppspjälkad på lön och resultatarvoden. I avlöningssystemen beaktas hur krävande uppgifterna är, individens individuella kompetens samt hur väl uppgifterna har skötts. Resultatarvodessystemet beståde av ett avlöningssystem för ledningen, ett avlöningssystem för ledningen och nyckelpersonerna vid stora byggprojekt, projektarvoden och övriga engångsarvoden av typ resultatarvoden. År 2009 betalade bolaget ut sammanlagt 5,3 miljoner euro i resultatarvode. ningen av välmående i arbetet och arbetsklimatet i tur. Cirka 54 procent av koncernens anställda besvarade enkäten. Resultaten för organisering av arbetet, arbetsförhållanden och belastningen på de anställda var bättre än i jämförelseorganisationerna. Som centrala utvecklingsobjekt angavs förtydligande av bolagets värden och förbättring av kännedomen om målsättningarna samt ökad respekt för arbetsplatsen. Speciellt önskade de anställda sig att särskild uppmärksamhet fästs vid träningen för chefer och utvecklingssamtalen. År 2010 fortsätter Destia med utvecklingen av ledarskap och chefsarbetet, som fortsättningsvis är det primära tyngdpunktsområdet. Nya utvecklingsobjekt som kräver satsningar är bl.a. välmående i arbetet och beskrivning av karriärgångarna. som lanserades år 2006 utgör en viktig länk i samarbetet med läroanstalterna. Programmets fjärde helhet inleddes hösten Målet med Destudia är att av infrabranschens studerande fostra framtida yrkesmän. Det treåriga programmet ger omfattande kunskaper om Destias affärsverksamhet, kundförhållanden och organisation. Satsningar görs dessutom bl.a. på samspels- och chefskunskaper, projekthantering och ekonomi. Fördelningen enligt kön i slutet av 2009 Kvinnor 13 % Män 87 % Koncernens personal i genomsnitt Klarare värden och målsättningar utvecklingsobjekt enligt organisationsundersökning Destia har gjort vartannat år en hälsoenkät och vartannat år en enkät om välmående i arbetet och arbetsklimatet. År 2009 stod undersök- Praktikantprogrammet Destudia fortsätter Destia håller aktivt kontakt med studerande och lärare vid olika läroanstalter. Bolaget har omfattande nätverk inom såväl vetenskaps- och yrkeshögskolorna som också vid yrkesläroanstalterna. Praktikantprogrammet Destudia, DESTIA 27

30 SÄKERHET Förbättrad säkerhet är att bära sitt ansvar för samtliga intressentgrupper Då man beaktar säkerheten i arbetsmiljön betyder det inte enbart att man bär sitt ansvar för företagets anställda och deras närstående, utan säkerheten är viktigt för samtliga intressentgrupper. Eftersom varje olycksfall utöver det mänskliga lidandet orsakar en hel del kostnader och svinn är säkerhetsfrågorna klart sammanlänkade med lönsamheten och därigenom med de intäkter som ägarna får från företaget. Säkerheten är dessutom ytterst viktig för övriga anställda på projekten och tredje parter. Likaså är förbättrad säkerhet ett gemensamt utvecklingsprojekt för hela byggbranschen eftersom det betydligt påverkar branschens produktivitet och hur lockande den är som arbetsgivare. År 2008 inledde Destia ett program Säkerhet bra inom de olika affärsområdena. De olyckor är yrkesskicklighet. Målet med programmet är som skedde år 2009 var betydligt lindrigare än att skapa en allt starkare säkerhetskultur inom tidigare. Destia. Säkerhetsfrågorna lyftes kraftigt fram genom betoning och uppföljning av de grundlägstias anställda, det vill säga arbetsplatsolycksfall År 2009 var olycksfallsfrekvensen för Degande metoderna för säkerhet samt genom att som leder till minst en dags sjukfrånvaro per en på ett tydligare sätt ställa upp målsättningar för miljon arbetstimmar 17,2 (14,7). Fall, snubblingar samt skador vid hantering av arbetsma- säkerheten. År 2009 fortsatte koncernen med säkerhetstemat genom att ta i bruk sådan praxis som under föregående år hade visat sig vara av plötslig fysisk belastning var typiska skiner och apparater samt olycksfall orsakade arbetsolycksfall. Destia har som mål att för arbetsplatsolycksfallens del de närmaste åren sänka olycksfallsfrekvensen till mindre än fem. Förutom olycksfallsfrekvensen följer Destia även upp säkerheten i produktionen med olika mätmetoder. Säkerheten på byggarbetsplatserna samt upprätthållandet av ordning och reda följs varje vecka upp med MVR-, asfalt- och krossmätare. I underhållsarbetet används kvartalsvis utförda granskningar av fasta stödpunkter. I Infra ry:s asfaltavdelnings årliga säkerhetstävling, som mäter både asfaltstationernas och beläggningsarbetsplatsernas arbetarskyddsnivå utgående från asfaltti måttet, belönades Destias flyttbara asfaltstation som vinnare i serien maskinstationer år Destias asfaltstation tävlade som enda flyttbara station i samma serie med de fasta asfaltstationerna. Genom statsrådets förordning, som trädde i kraft i början av juni 2009, sammanslogs de tidigare bestämmelserna om säkerheten vid Förbättrad säkerhet påverkar betydligt branschens produktivitet och hur lockande den är som arbetsgivare. iliitu-tjänsten för kontinuerligt och systematiskt trafikskyddsarbete iliitu är ett arbetsredskap och en verksamhetsmodell som Destia erbjuder för trafikskyddsarbetet. Tjänsten täcker alla delområden inom trafikskyddsarbetet. iliitu-tjänsterna består både av sakkunnigtjänster som grundar sig på individers arbete och informationstjänster som finns tillgängliga på webben. Till delområdena hör bl.a. olycksfallsanalys, som omfattar granskning och analys av platserna, typerna och tidpunkterna för olycksfallen, en åtgärdsförteckning för upprätthållande av förbättringsåtgärder gällande trafikmiljön samt olika mätare och sammandrag av hur trafikskyddet utvecklas. Kommunerna, vägdistrikten och övriga aktörer har möjlighet att på ett flexibelt sätt utnyttja de iliitu-tjänster de behöver. Genom iliitu är det möjligt att utveckla trafikskyddsarbetet från den traditionella arbetsmetoden med fokus på projekt mot en kontinuerlig, systematisk verksamhet. De som använder tjänsten har alltid tillgång till aktuell information om trafikskyddet, tillgänglig för alla deltagande instanser via den ortsinformationplattform som är uppbyggd med webbläddrare. iliitu underlättar mätningen av hur trafikskyddsarbetet påverkar och motiverandet av nödvändiga investeringar. De tydliga mätarna binder aktörerna till kontinuerlig uppföljning och utveckling av trafikskyddsarbetet. iliitu har redan använts i ett flertal trafikskyddsplaner och många kommuner har tagit i bruk tjänsterna för upprätthållande av sina trafikskyddsplaner eller analys av olycksfall. 28 ÅRSBERÄTTELSE 2009

31 SÄKERHET DESTIAS FÖRETAGSHÄLSO- OCH ARBETSSÄKERHETSPOLITIK Vi följer de avtal vi ingått utan att pruta på säkerheten. Tillsammans gör vi vårt bästa för att upprätthålla vår egen och andras säkerhet och hälsa. I vår verksamhet syns den högsta ledningens ansvar. Var och en är för sin egen del ansvarig för företagshälso- och säkerhetsverksamheten. Vi följer upp förändringarna i lagstiftningen och agerar alltid lagenligt. Vi uppställer specificerade målsättningar för företagshälso- och säkerhetsverksamheten. Vi satsar på att minska skaderiskerna samt på företagshälso- och säkerhetsplanernas kvalitet och ett noggrant genomförande av dem. Vi ser till att underleverantörerna följer lagstiftningen och att de genomför våra och våra kunders företagshälso- och säkerhetskrav. Vi mäter våra framgångar och informerar om dem. Vi utvecklar vår verksamhet enligt den kontinuerliga förbättringens princip. byggarbeten och förordningarna om arbetarskyddet vid elementbyggande. I den nya förordningen sammanslogs dessutom bestämmelserna om användning av arbetsställningar och skyddskonstruktioner som förhindrar fall vid byggande. En ny skyldighet i förordningen är att byggherren ska utse en kompetent säkerhetssamordnare för varje byggprojekt. För Destia betyder förordningen att man fäster uppmärksamhet vid valet och användningen av personliga skydd, säkerheten vid utgrävningar, förhindrande av fall samt trygg användning av maskiner och apparater. Trafiksäkerheten viktig för Destias verksamhet Eftersom många av Destias projekt genomförs i en trafikomgivning är det ytterst viktigt för Destia att vinnlägga sig om säkerheten i trafiken. Man strävar efter att trygga bevarandet av säkerheten genom korrekt planering av arbetsplatserna och genomförande av trafikarrangemangen så att de beaktar både fordonstrafiken och de anställda. Vid behov omfattar arrangemangen dessutom järnvägstrafiken. I skötsel- och underhållsarbetet tryggas trafiksäkerheten genom yrkesmässig verksamhet, välmärkt utrustning och genom att arbetena utförs vid rätt tidpunkt. Efter varje entreprenad bedömer kunderna hur nöjda de var med Destias trafikarrangemang och arbetssäkerheten. År 2008 var det genomsnittliga betyget 4,13 (4,35) på skalan 1 5. Säkerhet ingår i utvecklingen av tjänsterna De tjänster som Destia Traffic, som har specialiserat sig på trafikinformation och förmedling av denna, säljer bidrar även till utvecklingen av den allmänna trafiksäkerheten. Destia Traffics TMC (Traffic Message Channel) tjänst förmedlar aktuell information om trafikolyckor, rusningstrafik, stora vägarbeten och övriga händelser som påverkar hur smidigt trafiken löper, till trafikanternas navigatorer samt information om väglagsförhållandena. Väglagsinformationen varnar trafikanterna för plötsliga förändringar i väglaget av typ tillfrysning, osynlig svart is, snö eller ymnigt snöfall. Med uppdaterad trafikinformation kan man förutse störningar i trafiken och förändringar i väglaget, vilket gör det tryggare för trafikanterna att röra sig. År 2009 lanserade Destia ett pilotprojekt för ett nytt, automatiskt AIS (anti-ice-system) halkbekämpningssystem på Norra bron i Ekenäs. Destia har utvecklat detta system för sådana specialobjekt som är speciellt utmanande att sköta, där verksamheten med traditionella underhållsmaskiner kan vara begränsad. Till sådana objekt räknas bland annat broar, tunnelöppningar, motorvägarnas ramper, flygfält samt parkeringsområdena och ingångarna vid shoppingcentrumen. Det automatiska uppföljnings- och styrsystemet aktiverar systemets munstycken så att dessa sprider ut rätt mängd halkbekämpningsvätska vid exakt rätt tidpunkt varvid vägytan inte fryser på och förblir trygg. Arbetsolycksfall antal olycksfall/milj. arbetstimmar DESTIA 29

32 FÖRETAGSANSVAR, etiska anvisningar Destias etiska anvisningar Styrelsen för Destia Ab godkände de etiska anvisningarna i januari Destia är ett finländskt servicebolag inom infraoch byggbranschen som vill skapa en mera välfungerande livsmiljö. Ansvaret utgör en del av Destias företagskultur. Detta betyder även att de etiska kraven på bolagets styrelse, ledningen och övriga anställda samt samarbetsparter är höga. Utgångspunkterna för den etiska verksamheten ligger i Destias värden, vision och strategi. Destias etiska anvisningar beskriver de verksamhetsprinciper som har godkänts inom koncernen. I anvisningarna beskrivs dessutom hur koncernen har förbundit sig att förverkliga och följa upp anvisningarna. De etiska anvisningarna tryggar kontinuitet och tillförlitlighet i verksamheten. De skapar en enhetlig grund för beslutsfattandet och verksamheten. Affärverksamhetsprinciper Utgångspunkterna för Destias verksamhet är lönsamhet och konkurrensförmåga. En förutsättning för att den övriga verksamheten ska fungera på ett ansvarsfullt och etiskt sätt är att bolaget bär ekonomiskt ansvar för sin affärsverksamhet. De anställda på Destia följer gällande lagstiftning och bestämmelser samt de avtal som binder koncernen. Vi förutsätter även att våra samarbetsparter följer dessa. Vi agerar öppet och följer principerna för ärlig konkurrens. Vi använder inga oetiska affärsmetoder. Vi respekterar överenskomna avtal och förbindelser. Detta kräver vi även av våra samarbetsparter. Kundernas behov och förväntningar ligger som grund för vår verksamhet och dessa anger även riktningen för utvecklingen av våra tjänster. Vi undersöker hur väl vi har lyckats enligt våra kunders uppfattning och vi förbättrar vår verksamhet. Vi följer avtal som har ingåtts med våra underleverantörer och samarbetsparter och vi har ett uppriktigt förhållande till dem. Vi uppskattar våra konkurrenter också då vi själva är förlorare. I affärsverksamheten fattar vi besluten för Destias bästa. Ingen får skaffa sig personlig vinning på bekostnad av företaget eller konkurrensläget. Vår verksamhet har betydande effekt på vår livsmiljö. Miljöfrågorna ingår som en väsentlig del i Destias ansvarsfulla verksamhet och rykte. Vi beaktar miljöeffekterna av vår verksamhet och vi gör allt för att förhindra att miljöolyckor uppstår. Minskning av miljöskadorna utgör en del av vår dagliga verksamhet. De anställda på Destia ger inte och tar inte emot gåvor, resor, traktering eller tjänster som överskrider normal gästvänlighet. Destias gästvänlighet är alltid mottfull. Destia stöder inga politiska eller religiösa organisationer. Alla individer på Destia har personligen rätt att delta i samhälleliga arrangemang, 30 ÅRSBERÄTTELSE 2009

33 FÖRETAGSANSVAR, etiska anvisningar dock med beaktande av bestämmelserna om jävighet. All verksamhet inom Destia innehåller kommunikation. Vi kommunicerar på ett öppet, sanningsenligt och snabbt sätt. Vi berättar för bolagets egna anställda öppet, ärligt och snabbt om frågor som gäller dem, även då besluten är svåra. Vi är positivt inställda till kontakter från medierna. Vi är beredda att diskutera allt om Destia i offentligheten med beaktande av affärshemligheten och fastställt kommunikationsansvar. Arbetsgivar- och arbetstagarprinciper På Destia respekteras de anställdas grundläggande rättigheter genom kollektivavtal och övriga avtal som binder Destia. Var och en som är anställd på Destia har personligen rätt att vara fackansluten. På Destia behandlas alla likvärdigt. Bedömningen görs utgående från prestationerna. Individerna väljs för olika uppgifter utgående från lämplighet, erfarenhet och utbildning. Förhållandet mellan arbetsgivare och anställd grundar sig på ömsesidig respekt och förtroende. Vid beslut gällande individens anställningsförhållande och de ekonomiska förmånerna följer bolaget de givna anvisningar och alltid principen minst en över. Detta betyder att beslutet fattas av chefens chef. Vi värderar våra anställdas yrkeskunskap högt. Vi vill utnyttja vår yrkeskunskap och lära ut våra kunskaper även till andra på Destia. På Destia ansvarar chefen för att alla frågor i anknytning till arbetet diskuteras rakt, öppet och på ett uppbyggande sätt. Alla på Destia är skyldiga att delta i diskussionen. Förmannen visar gott exempel på hur de ansvarstagande verksamhetsmetoderna förverkligas. Han ingriper omgående om någonting behöver rättas till. Destia vill garantera trygga och hälsosamma arbetsförhållanden. Genom att arbetsgivaren och arbetstagaren agerar på ett ansvarsfullt sätt kan vi på förhand förhindra arbetsolycksfall och säkerhetsrisker. Vi utvecklar hela tiden arbetsförhållandena. På Destia uppskattar vi dessutom balansen mellan de anställdas arbete och fritid. Alla anställda på Destia ansvarar för sina beslut och sitt agerande. Vi ansvarar även själva för att vi arbetar på ett effektiv och tryggt sätt och att vår verksamhet är ärlig. Vi lever upp till det förtroende som vi har fått. Var och en ansvarar för att en god arbetsanda skapas och upprätthålls. Var och en på Destia ansvarar för att sådan av företagets egendom som har anförtrotts honom eller henne används på lämpligt sätt, skyddas mot skador, försvinnande och missbruk. Förverkligande och uppföljning av de etiska anvisningarna Hela personalen ansvarar för att de etiska anvisningarna följs och att följa anvisningarna är en del av den dagliga verksamheten. I grövsta fall kan medvetet brott mot anvisningarna leda till att anställningsförhållandet avslutas. Om någon upptäcker en avvikelse i hur anvisningarna efterföljs ska han eller hon ta upp detta med sin chef eller rapportera fallet enligt givna instruktioner. I oklara fall ska man på förhand kontrollera med chefen vilket tillvägagångssätt som godkänns i koncernen. Vid klara fall av missbruk är var och en på Destia skyldig att anmäla oegentligheten till koncernens interna revision. Varje chef är skyldig att försäkra sig om att de anställda och samarbetsparterna känner till innehållet i anvisningen och kraven på att dessa ska efterföljas. Kunskaper om de etiska anvisningarna ska ingå i introduktionen och ledningen av prestationerna. Destia rapporterar om hur de etiska anvisningarna efterföljs och bolagets företagsansvar i sin årsberättelse. DESTIA 31

34 Styrelsens verksamhetsberättelse Verksamhetsomgivning Trots recessionen i den globala världsekonomin minskade det totala värdet på mark- och vattenbyggandet i Finland år 2009 med endast -2,4 procent och var 5,3 miljarder euro (VTT, Markoch vattenbyggnadskonjunkturer hösten 2009) Effekterna av recessionen återspeglade sig allmänt på situationen på marknaden under hela året, vilket ledde till att man inom branschen vidtog anpassningsåtgärder. Tillgången till projektfinansiering var en stor utmaning och finansieringskostnaderna steg trots att den allmänna räntenivån sjönk. Priserna på råämnen sjönk också och var lägre än under tidigare år fram till årets sista månader. Försämringen i den ekonomiska situationen påverkade inte infraprojekten lika kraftigt som den påverkade många andra investeringar i och med att de offentliga projekten inleddes enligt sina ursprungliga tidtabeller. För att stöda den svaga konjunkturen fattade staten under år 2009 beslut om ett stimulansprogram, som inkluderade projekt inom grundunderhållet av vägar, grundunderhållet av järnvägar, utveckling av flygstationer samt olika väg-, vatten- och banprojekt för sammanlagt cirka 350 miljoner euro. Dessa kommer att förverkligas mellan åren 2009 och Tyngdpunkten för förverkligandet av projekten ligger på åren Till följd av att volymen inom bostadsbyggande har minskat har tyngdpunkten för byggande förskjutits mot infraprojekt och nya aktörer har kommit in på marknaden. Utbudet av tjänster för infraprojekt har ökat, vilket har lett till ökad konkurrens på marknaden och därmed även en åtstramning av priskonkurrensen i branschen. Branschen satsar på ökad säkerhet på arbetsplatserna samt ibruktagande av maskinautomation. Uppmärksamhet fästs dessutom vid utveckling av byggnadsbranschens arbetsprocesser och ekologiska aspekter på byggandet. Diskussioner kring nya koncept har förts speciellt för förverkligandet av stora, offentliga trafikledsprojekt. Likaså har ökad användning av livscykelmodellen, som redan tidigare har använts, diskuterats. Lågkonjunkturens djup och varaktighet kommer att vara avgörande för framtidsutsikterna inom både infrabyggande och övriga branscher. Tillgången till och priset på finansiering har betydligt försämrat i synnerhet den privata sektorns möjligheter att förverkliga sina investeringsplaner eller skjutit upp förverkligandet av planerna. Ekonomiskt resultat År 2009 omsatte koncernen 603,4 miljoner euro (717,1 år 2008) vilket är en minskning med 15,9 procent jämfört med motsvarande tidpunkt föregående år. Räkenskapsperiodens rörelseresultat var 16,9 miljoner euro negativt (19,3), vilket var -2,8 (2,7) procent av omsättningen. Räkenskapsperiodens rörelseförlust inkluderar 5,5 miljoner euro (11,4) övriga rörelseintäkter, som huvudsakligen bestod av hyresintäkter, vinst på försäljning av inventarier och överlåtelsevinster i anknytning till försäljning av fastigheter. Rörelseresultatet inkluderar 22,6 miljoner euro i kostnader av engångsnatur för anpassning av personalen, avskrivningar och nedskrivningar på anläggningsoch omsättningstillgångar samt upphörandet med affärsverksamheten i Estland. Jämfört med föregående år sjönk räkenskapsperiodens omsättning och rörelseresultat till följd av försäljningen av Vägmärkningsverksamheten i slutet av år Vägmärkningsverksamheten omsatte cirka 10 miljoner euro. Hela aktiestocken i Finnroad Oy övergick till Destia-koncernen i oktober 2008 och köpet av företaget Einar Stene AS förverkligades den Finnroads omsättning för räkenskapsperioden var 7,5 miljoner euro och Einar Stenes omsättning från och med var 2,6 miljoner euro. Koncernens extraordinära poster på -0,7 miljoner euro (0) var kostnader i anknytning till den avslutade verksamheten i Estland. Koncernens resultat för räkenskapsperioden var -17,7 miljoner euro (10,4). Den relativa lönsamheten för Destias underhålls- och byggnadsprojekt förbättrades med undantag för några enstaka projekt. De anpassningsåtgärder som vidtogs för personalen i anknytning till förändringar i verksamhetsomgivningen och de övriga nedskärningarna i fasta kostnader som förverkligades i slutet av år 2009 orsakade kostnadsposter av engångsnatur i bokslutet för år De positiva effekterna på resultatet av anpassningsåtgärderna och nedskärningarna i övriga fasta kostnader kommer att synas först från och med år Destia-koncernens ekonomiska målsättningar De ekonomiska målsättningar för Destia-koncernen som har uppställts fram till år 2011 och som styrelsen fattade beslut om den anger att rörelsevinsten ska vara 5,5 procent av omsättningen, avkastningen på sysselsatt kapital 20 procent samt tillväxten lönsam. Affärsverksamhet År 2009 spjälkades Destia-koncernen upp på fem affärsområden: Infrabyggande, Infraunderhåll, Rocks, Solutions samt International. År 2009 omsatte moderbolaget 548,0 miljoner euro (649,0), vilket är 90,8 procent (90,5) av koncernens omsättning. På motsvarande sätt omsatte dotterbolagen sammanlagt 55,4 miljoner euro (68,1), vilket är 9,2 procent (9,5) av koncernens omsättning. I slutet av år 2009 hade koncernen en ointäktsförd arbetsvolym på 753 miljoner euro (721). Affärsområdet Infrabyggande Till affärsområdet Infrabyggande hör byggande av trafikleder och broar, omfattande planera och förverkliga projekt, beläggningsarbeten samt byggande av miljö- och energiinfra. Förutom i Finland har koncernen infrabyggnadsverksamhet även i Nordsverige och Nordnorge. År 2009 omsatte infrabyggandet 295,3 miljoner euro (388,3), vilket var 48,9 procent (54,2) av koncernens omsättning. Vid årsskiftet hade affärsområdet innestående order för 314 miljoner euro (245) och antalet anställda uppgick till 862 personer (957). Under rapportperioden överläts Skogsbackavägens färdiga projekt i Helsingfors till bestäl- 32 ÅRSBERÄTTELSE 2009

35 KONCERNENS BOKSLUT laren enligt tidtabellen. Projektet hade inletts år De största pågående projekten var avsnittet Joutsa Toivakka på riksväg 4, riksväg 4 vid Kemi, vägentreprenaden Lusi Hartola på riksväg 4, Hännilänsalmi broprojekt i Mellersta Finland samt avsnittet Koirakivi - Hurus på riksväg 5 i Sydöstra Finland. Till de mest betydande, nya avtalen hörde Stamväg 51 på vägavsnittet Stensvik - Kyrkslätt, byggande av en förbindelseledning för avloppsvatten på avsnittet Leppävirta Varkaus i norra Savolax, förbättring av Tusbyleden på avsnittet Kottby Brännbergavägen i Helsingfors och Vanda samt omkörningsfilerna i Luostarinkylä och Impivaara mellan Raumo och Eurajoki. Under året vann Destia Norge AS de två underhållsentreprenader som konkurrensutsattes i Finnmarken i Nordnorge. Underhållsentreprenaderna är femåriga. Under året rådde aktiv anbudsgivning och orderingången för byggande stod för många utmaningar, men var med beaktande av situationen på marknaden tillfredsställande i slutet av året. Affärsområdet Infraunderhåll Affärsområdet Infraunderhåll omfattar regionala entreprenader inom skötsel och underhåll, småbyggnadstjänster, färjtjänster samt väglagscentrals- och maskinparkfunktionerna. År 2009 omsatte affärsområdet Infraunderhåll 204,1 miljoner euro (204,0), vilket är 33,8 procent (28,4) av koncernens omsättning. Vid årsskiftet hade affärsområdet innestående order för 382,6 miljoner euro (422) och antalet anställda uppgick till 707 (763). De största pågående underhållsentreprenaderna under året var de regionala 7-åriga entreprenaderna i Lappo, Uleåborg, Kajana, Jyväskylä och Reso samt fyra trafikeringsentreprenader inom färjtrafiken. Det mest betydande, nya entreprenadavtalet under räkenskapsperioden var underhållsentreprenaden för Rautaruukki i Brahestad åren Den nya underhållsperioden för de underhållsentreprenader som Vägförvaltningen konkurrensutsätter inleddes Destia har avtal om sammanlagt 57 av Vägförvaltningens regionala entreprenader. Entreprenaderna omfattar sammanlagt cirka kilometer vägnät och sammanlagt cirka km lättrafikleder som ska skötas. Destias marknadsandel till avtalspriser är 66 procent av Vägförvaltningens regionala entreprenader. Destia har dessutom avtal om cirka 30 vinterunderhållsentreprenader med kunder på olika håll i Finland. Färjtrafiken lösgjordes genom en partiell bolagsdelning till ett separat statligt bolag från och med den Affärsområdet Färjtjänster omsatte cirka 30,7 miljoner euro. Affärsområdet Rocks Affärsområdet Rocks omfattar stenmaterialtjänster, bergs- och banbyggande samt underhållsarbeten på baninfra. År 2009 omsatte affärsområdet Rocks 63,8 miljoner euro (85,4), vilket är 10,6 procent (11,9) av koncernens omsättning. Vid årsskiftet hade affärsområdet innestående order för 37,9 miljoner euro (31,0) och antalet anställda uppgick till 391 (361). De största pågående entreprenaderna under rapportperioden var entreprenaden med schaktning av sidoberg och krossning av malmsten vid Talvivaara ALU2, utvidgnings- och områdesarbeten i tunnlarna vid Olkiluoto 3, överbyggnadsarbeten på banavsnittet Porokylä Maanselkä i Norra Karelen samt fyra regionala entreprenader inom banunderhållet. Till de mest betydande, nyvunna projekten under rapportperioden hörde markgrävningsoch brytningsentreprenaden vid riksdagshuset och Ilmala överbyggnadsarbete i Helsingfors. Övrig affärsverksamhet Affärsområdet Solutions omfattade infraplanering och infrainformation samt nya affärsverksamheter såsom Destia Traffic trafikinformationstjänsterna, affärslokallösningar och vindkraft. År 2009 omsatte affärsområdet Solutions 28,8 miljoner euro (29,7), vilket är 4,8 procent (4,1) av koncernens omsättning. Vid årsskiftet hade affärsområdet innestående order för 11,8 miljoner euro (13,0) och antalet anställda uppgick till 489 (509). Ett beslut om att upphöra med Solutions som separat affärsområde vid årets slut 2009 har fattats. Majoriteten av affärsverksamheten fortsätter år 2010 inom affärsområdet Infrabyggande. Affärsområdet International omfattade infrabyggande, infraunderhåll och stenmaterialtjänster i de baltiska länderna och Ryssland samt internationell infrakonsultation. År 2009 omsatte affärsområdet International 11,4 miljoner euro (9,7), vilket är 1,9 procent (1,4) av koncernens omsättning. Orderingången vid årets slut var 7,0 miljoner euro (10,0) och antalet anställda var 51 (151). Ett beslut om att upphöra med affärsområdet International i slutet av år 2009 fattades. Av affärsverksamheterna fortsätter infrabyggande och internationell konsultation år 2010 inom ramen för affärsområdet Infrabyggande och underhållet i Infraunderhåll. Företagsköp och -försäljning År 2009 ökade Destias innehav i Kaivujyrä - koncernen, som har specialiserat sig på banbyggande, från 68 procent till 76 procent. Den årliga ökningen av aktieinnehavet grundar sig på ett avtal om aktieförvärv som ingicks år Enligt avtalet kommer Destias innehav att öka till 84 procent i början av år Destia Ab köpte den återstående 20 procent av Uleåborgsföretaget Maarakennus Jaara Oy:s aktiestock. Maarakennus Jaara Oy, som har specialiserat sig på traditionellt markoch vattenbyggande samt arbeten som kräver specialkunskaper inom infrabranschen, fusionerades den med Destia Ab. År 2008 omsatte bolaget 24,2 miljoner euro. Destia Ab:s norska dotterbolag Destia Norge AS köpte den genom en företagsaffär aktiestocken i det norska bolaget Einar Stene AS. Vid sitt plenum den fattade statsrådet beslut om uppspjälkning av Destias färjaffärsverksamhet ur bolaget. Destia Ab:s extraordinarie bolagsstämma godkände den partiella delningen den , så att färjaffärsverksamheten blir ett separat statsbolag den Affärsområdet Färjtjänster omsatte cirka 30,7 miljoner euro. Balansomslutningen för färjtjänsterna uppgick enligt den uträkning som ingick i planen för den partiella delningen till 15,5 miljoner euro. År 2009 hette det bolag som stod för färjtjänsterna och som utgick ur Destia Gammasora Oy, men namnet ändrades i början av år 2010 till Finlands Färjetrafik Ab. Balansräkning, investeringar och finansiering Koncernbalansräkningens balansomslutning var 274,1 miljoner euro (294,4). Den minskade balansomslutningen beror huvudsakligen på engångsposter i anläggnings- och omsättningstillgångarna. Avkastningen på sysselsatt kapital var -10,6 procent (15,7) och soliditeten 26,3 procent (33,4) samt nettoskuldsättningsgraden 65,2 procent (44,4). Räkenskapsperiodens bruttoinvesteringar uppgick till sammanlagt 29,4 miljoner euro (66,5). Av investeringarna gjordes 19,4 miljoner euro (42,2) i byggnader och inventarier och 10,0 miljoner euro (24,3) var övriga investeringar huvudsakligen i anknytning till företagsköp. Under året var Destias likviditet bra. I december gjorde Destia Ab en betydande omorganisering av finansieringen genom att underteckna ett avtal om ett femårigt lån på 30 DESTIA 33

36 miljoner euro. Lånet lyftes i sin helhet i slutet av året och det har tecknats till rörlig ränta. Med det lyfta lånet betalade bolaget bort företagscertifikat, som bolaget vid årets slut hade emitterat för 38,4 miljoner euro (48,4). Under räkenskapsperioden ökade koncernens räntebärande, långfristiga främmande kapital till 41,4 miljoner euro (7,5). Av lånen är 50,4 procent (88,0) kortfristiga och 49,6 procent (12,0) långfristiga. De kortfristiga kreditlimiterna utnyttjades endast tidvis. Vid tidpunkten för bokslutet låg även ett lån på 9 miljoner euro, som i december hade lyfts för Destia Kalusto Oy, i koncernens balansräkning. Lånematuriteten är 3 år. Genom den partiella delningen vid årsskiftet överfördes lånet till Gammasora Oy (nuv. Finlands Färjetrafik Ab) i början av år I slutet av december uppgick de likvida medlen i balansräkningen till 41,2 miljoner euro (22,9), vilket inkluderar kassa och bank samt finansiella värdepapper. De kortfristiga kreditlimiterna på 30 miljoner euro var outnyttjade. I enlighet med koncernens finansieringspolitik har valuta-, tillgångs- och ränteriskerna skyddats till minst 50 och högst 100 procent. Räkenskapsperiodens penningflöde bestod av penningflödet från affärsverksamheten 30,7 miljoner euro (36,9), penningflödet från investeringar -28,2 miljoner euro (-55,5) och penningflödet från finansieringen, som var 15,8 miljoner euro (37,8). Bolagsstämmor 2009 och förvaltning Under perioden bestod Destia Ab:s styrelse av Eeva-Liisa Virkkunen, ordförande, Jorma Haapamäki, vice ordförande samt Arto Honkaniemi, Jarmo Pirhonen, Jukka Ruuska, Anna Tapio och Kaisa Vikkula som övriga medlemmar. Destia Ab:s ordinarie bolagsstämma den fastställde bolagets bokslut för år 2008 och beviljade styrelsemedlemmarna och verkställande direktören ansvarsfrihet. Bolagsstämman beslöt om en dividendutdelning på 6,80 euro per aktie enligt styrelsens förslag, det vill säga sammanlagt ,00 euro, vilket betydde att ,05 euro överfördes till vinstmedlen. Till Destia Ab:s styrelse omvaldes från och med av de tidigare styrelsemedlemmarna ordförande Eeva-Liisa Virkkunen, vice ordförande Jorma Haapamäki samt Jarmo Pirhonen, Jukka Ruuska, Anna Tapio och Kaisa Vikkula. Som nya styrelsemedlemmar valdes Raimo Jaara och Ilpo Nuutinen. Samtliga styrelsemedlemmar är oberoende av bolaget och bolagets aktieägare med undantag för Ilpo Nuutinen, som inte är oberoende i förhållande till bolagets aktieägare. Till revisorer för år 2009 valdes CGR-sammanslutningen Deloitte & Touche Oy med CGR Tapani Vuopala som huvudsansvarig revisor. Den extraordinarie bolagsstämma som Destia Ab höll den fattade på styrelsens förslag beslut om utförande av en särskild granskning i bolaget till följd av misstankarna om oegentligheter i verkställande direktör Jukka Laaksovirtas ageranden. Granskningen gällde bolagets hela verksamhetstid från och den riktade sig i synnerhet mot den löpande förvaltningen, som verkställande direktören hade ansvarat för, och de avtal som verkställande direktören hade godkänt för bolagets räkning. CGR-sammanslutningen Tuokko Tilintarkastus Oy skötte den särskilda granskningen. Då den särskilda granskningen var klar meddelade hela Destias styrelse att den avgår. En temporär styrelse valdes på en extraordinarie bolagsstämma den Pekka Timonen valdes till styrelseordförande med Ilpo Nuutinen och Jarmo Väisänen som medlemmar. Samtliga var oberoende av bolaget, men inte oberoende av bolagets aktieägare. Destia Ab:s extraordinarie bolagsstämma den beslöt om godkännande av planen för partiell delning av bolaget som syftade på att överföra den färjtrafik som Destia Ab idkar till Gammasora Oy genom en partiell delning. Den partiella delningen gjordes Destia Ab:s extraordinarie bolagsstämma den valde ny styrelse för bolaget. Samtidigt befriade bolagsstämman den temporära styrelsen som valdes den från sin uppgift. Fem medlemmar invaldes i bolagets styrelse. Karri Kaitue är ordförande för styrelsen, Matti Mantere vice ordförande från och med och Elina Engman, Ilpo Nuutinen och Solveig Törnroos-Huhtamäki övriga medlemmar. Samtliga styrelsemedlemmar är oberoende av bolaget och i förhållande till ägaren med undantag för Ilpo Nuutinen, som inte är oberoende i förhållande till bolagets aktieägare. Styrelsen har inom sig grundat två utskott, revisionsutskottet och belönings- och utnämningsutskottet. Perioden bestod revisionsutskottet av ordförande Eeva-Liisa Virkkunen samt Jukka Ruuska och Kaisa Vikkula. Jukka Ruuska var ordförande för revisionsutskottet under perioden med Anna Tapio och Kaisa Vikkula som medlemmar. Från och med sitter Ilpo Nuutinen och Solveig Törnroos-Huhtamäki som medlemmar i revisionsutskottet samt Matti Mantere som ordförande från och med Perioden bestod utnämnings- och belöningsutskottet av ordförande Eeva-Liisa Virkkunen samt Jorma Haapamäki och Arto Honkaniemi. Under perioden var Eeva-Liisa Virkkunen ordförande för utskottet samt Jorma Haapamäki och Ilpo Nuutinen medlemmar. Från och med är Karri Kaitue ordförande för utnämnings- och belöningsutskottet med Elina Engman och Ilpo Nuutinen som medlemmar. Enligt den ordinarie bolagsstämmans beslut var månadsarvodet till styrelseordförande euro, till vice ordförande euro samt till de övriga styrelsemedlemmarna euro. Utöver månadsarvodet fick samtliga styrelsemedlemmar 600 euro i arvode för deltagande i styrelsemöte och utskottsmöte. Resekostnader och dagpenningar ersattes enligt Destias resereglemente. Inget arvode betalades till den temporära styrelsen med undantag för styrelsens sekreterare. Under perioden var Jukka Laaksovirta verkställande direktör för Destia. Under perioden var Hannu Kulju t.f. verkställande direktör för Destia. Från och med var Hannu Leinonen verkställande direktör för Destia. Händelser i anknytning till förre verkställande direktören Jukka Laaksovirta Destias verkställande direktör Jukka Laaksovirta sade upp sig från bolaget den till följd av de påståenden som hade presenterats om honom i offentligheten i anknytning till oegentligheter mellan honom och en tidigare kompanjon. Den meddelade Destias styrelse att man undersöker påståendena i samarbete med polisen. Den bad Destias styrelse polisen utreda observerade oklarheter i affärsverksamheten under den förre verkställande direktören Jukka Laaksovirtas tid. I undersökningsbegäran misstänker man att de avtal som har ingåtts har orsakat Destia ekonomisk skada. Destias extraordinarie bolagsstämma beslöt en- 34 ÅRSBERÄTTELSE 2009

37 KONCERNENS BOKSLUT ligt styrelsens förslag att en särskild granskning ska verkställas. Den särskilda granskningen täckte Destias verksamhet i aktiebolagsform, det vill säga år 2008 och början av år Då rapporten från den särskilda granskningen blev klar meddelade hela Destias styrelse att den avgår. På den extraordinarie bolagsstämman den utsågs en temporär styrelse bestående av tjänstemän från ägarstyrningsavdelningen för Destia Ab. Ordförande för styrelsen var överdirektör Pekka Timonen. Utgående från den rapport som gavs över den särskilda granskningen beslöt Destias extraordinarie bolagsstämma att man kommer att kräva den förre verkställande direktören på ersättningar för den skada som bolaget har lidit. För den förre revisorns del beställde bolaget en juridisk utredning och beslut om eventuella fortsatta åtgärder fattas utgående från denna. Den begäran om utredning som gjordes till polisen gällande konsult- och tjänsteavtal som den förre verkställande direktören hade ingått med personer och bolag inom Destias närstående krets är inte ännu klar. Ingen ny begäran om utredning har lämnats utgående från den särskilda granskningen. Aktiekapital och aktier Destia Ab:s registrerade aktiekapital är 17,0 miljoner euro och antalet aktier stycken. Bolaget ägs till 100 procent av finska staten. Bolagets räkenskapsperiod är Organisation och personal Den förnyade Destia sin organisationsstruktur så att affärsområdena var Infrabyggande, Infraunderhåll, Rocks, Solutions och International. Koncernens gemensamma funktioner var Ekonomi och förvaltning, Juridiska ärenden och Kommunikation. I maj 2009 lades Personal till som en koncernfunktion. Maarakennus Jaara Oy fusionerades med Destia Ab den Från början av år 2010 har organisationen ändrats så att fem affärsområden har ombildats till tre, det vill säga Infrabyggande, Infraunderhåll och Rocks. Koncernens gemensamma funktioner är Ekonomi och förvaltning, Juridiska ärenden från , Personal och Kommunikation. Från början av år 2010 består Destias ledningsgrupp av verkställande direktör Hannu Leinonen, Hannu Kulju, Kalevi Katko, Jouni Karjalainen, Pirkko Salminen, Aki Markkola från , Sari Kuittinen-Tihilä och Miia Apukka samt Jouko Korhonen som personalens representant. Den inledde koncernens servicecentral för stödfunktionerna sin verksamhet. Till denna har koncernens ekonomi-, personal-, lokal- och ICT-tjänster koncentrerats. Under rapportperioden hade koncernen i genomsnitt anställda (2 921). I slutet av december uppgick antalet anställda till (2 833), varav (2 612) personer var fast anställda och 162 (221) personer hade ett tidsbundet avtal. Av de anställda arbetade 97,6 procent (95,4) i Finland och 2,4 procent (4,6) utomlands. I och med att affärsverksamheten är säsongbetonad varierar antalet anställda under året och är som högst på sommaren. Antalet anställda minskade under året då försämrad efterfrågan och ökad konkurrens till följd av den ekonomiska recessionen medförde att rekryteringen stannade upp och därtill 220 personer sades upp som ett resultat av samarbetsförhandlingarna i slutet av året. År 2009 uppgick personalkostnaderna i koncernen till 146,0 miljoner euro (143,0), vilket var 24,2 procent (19,9) av omsättningen. Under året ökade personalkostnaderna till följd av de allmänna förhöjningarna med 4,1 procent (3,2) det vill säga 5,5 miljoner euro (4,4). De samarbetsförhandlingar som avslutades i december ledde till uppsägning av 220 personer. Kostnader för 5,6 miljoner euro av engångsnatur förorsakade av detta ingår i personalkostnaderna. Under året betalades till styrelsen, verkställande direktören och vice verkställande direktören förskottsinnehållning underkastade löner och arvoden för sammanlagt 0,75 miljoner euro (0,76). Samtliga anställda på Destia omfattas av bolagets incentivsystem. Belöningskriterierna i incentivarvodessystemet grundar sig på koncern- och affärsområdesspecifika resultat samt individuella målsättningar som avtalas vid de årliga utvecklingssamtalen. Ett snabbresultatarvode som gäller samtliga anställda på Destia beviljas genom separat beslut för en bra arbetsprestation. År 2009 lyfte Destia fram utveckling av ledarskap och chefsarbete som det viktigaste tyngdpunktsområdet inom personalfunktionen. En av de centrala utmaningarna inom byggnadsbranschen är förbättring av säkerheten eftersom förbättrad säkerhet avsevärt förbättrar produktiviteten i branschen och intresset för Destia som arbetsgivare. På Destia har man redan i flera års tid fäst särskild uppmärksamhet vid säkerhetsfrågorna. Arbetshälsan och säkerheten sköts enligt en separat arbetshälso- och säkerhetspolitik. Resultaten av åtgärderna mäts regelbundet. Miljöfrågor Infrabranschens produktionskedjor påverkar miljön bland annat genom användningen av markoch stenmaterial samt energikonsumtionen. Hanteringen av miljöfrågor utgör en väsentlig del av Destias företagskultur och ansvarsfulla verksamhet. Destia erbjuder sina kunder lösningar som förbättrar miljön och beaktar livscykeln. Bolaget deltar också i den gemensamma utvecklingen av branschen. Miljöfrågorna utgör en del av Destias verksamhetssätt och yrkeskunskap. Destia strävar aktivt efter att minska de indirekta och direkta miljöeffekterna av bolagets verksamhet i enlighet med sin miljöpolitik. År 2009 skedde inga betydande miljöolyckor. Destia har det internationella, kombinerade ISO och certifikatet för kvalitetsoch miljöfrågor gällande samtliga entreprenadtjänster, det vill säga infrabyggande, infraskötseloch underhållstjänster samt stenmaterialtjänster. Forsknings- och utvecklingsverksamhet Genom sitt forsknings- och utvecklingsarbete skapar bolaget förutsättningar för att också i fortsättningen vara vägvisare i branschen. Målet med forsknings- och utvecklingsverksamheten är att förena produktionskoncept och förbättra produktiviteten samt utveckla nya affärsverksamheter. Destia deltar också i olika projekt som utvecklar branschen. Forsknings- och utvecklingsarbete görs dessutom i samarbete med olika intressentgrupper. Automation är ett fortgående utvecklingsområde där planenliga framsteg gjordes även år På Destias arbetsplatser har ibruktagandet av automation fortskridit bra. Utvecklingen är också ett svar på förändrad beställningspraxis i branschen. Bolagets kostnader för forskning och utveckling var 2,8 miljoner euro (3,0) år Riskhantering Enligt Destias riskhanteringspolitik och verksamhetsprinciper är riskhanteringen en naturlig del av verksamheten och den anknyter nära till ledandet av företaget. Koncernledningen följer intensivt med förändringarna i affärsverksamhetsomgivningen och uppskattar effekterna av dem på och riskerna för förverkligandet av strategin. Riskerna i anknytning till strategierna granskas i samband med strategiarbetet och i affärsverksamhetsplanerna uppskattas riskfaktorerna, sannolikheten för att de utfaller och hur de påverkar DESTIA 35

38 uppnåendet och målsättningarna. De betydande riskerna för verksamhetsårets del och åtgärderna för hantering av dem definieras och förändringarna i riskerna rapporteras kvartalsvis. De mest betydande riskerna för Destia - koncernen anknyter till den ekonomiska konjunkturen och en åtstramning av marknadsläget till följd av denna. Under den rådande situationen på marknaden utgör framgångsrikt anbudsförfarande en speciell utmaning. Situationen på marknaden leder även till lönsamhetsutmaningar för de förverkligade projekten. De betydande riskfaktorerna i anknytning till projekt, tillgångar och ansvar förutses genom systematisk projekthantering, som inleds då offerten ges på projektet och varar fram till dess att projekten avslutas. Riskerna i projektverksamheten och effekten av dem bedöms i samband med avrapporteringen av projekten. Avtalsrisker förutses genom att trygga Destias intressen i avtalsvillkoren. Skaderiskerna på projekten har förutsetts med försäkringar. Hanteringen av finansieringsriskerna i koncernen sköts centraliserat i enlighet med finansieringspolitiken. Destia-koncernens interna revision tryggar för sin del att den interna övervakningen ligger på en tillräckligt hög nivå. Den interna revisionens verksamhet grundar sig på yrkesstandarder för intern revision. Utgående från den särskilda granskning som utfördes på Destia under år 2009 har man på bolaget fäst särskild uppmärksamhet vid precisering av den interna övervakningens metoder och verksamhetsanvisningar. Till följd av detta fattade styrelsen beslut om att förnya de etiska verksamhetsprinciperna till mera omfattande etiska anvisningar, som godkänns av styrelsen. Rättegångar och tvisteärenden Helsingfors tingsrätt gav den ett beslut gällande den talan som Destia hade fört om anskaffningsförfarandet för motorvägsentreprenaden E18 Lojo-Lojoåsen. I tingsrätten krävde Destia Vägförvaltningen på sammanlagt 5,5 miljoner euro i ersättning. Tingsrätten förkastade Destias krav. Destia har besvärat sig över domen till Helsingfors hovrätt. Tilläggskostnaderna för Destia i ärendet uppskattas vara högst rättegångskostnaderna. Lempäälän Hiihtoputki Oy har i egenskap av beställare av en skidrörsentreprenad ställt ett skadeståndskrav på Destia för ogrundad hävning av avtal. Destia har bestridit kravet i sin helhet och konstaterat att avtalet uttryckligen har hävts på grunder som var beroende av Lempäälän Hiihtoputki Oy. Soraset Yhtiöt Oy har i egenskap av Destias underleverantör i skidrörsentreprenaden ställt ett skadeståndskrav på Destia. Destia, Lempäälän Hiihtoputki Oy och Soraset Yhtiöt Oy har sedan augusti 2009 förhandlat om lösning i godo av meningsskiljaktigheterna mellan parterna. Masku Kiinteistöt Oy har meddelat att man häver det samarbetsavtal som har ingåtts med Destia om byggande av nio affärsfastigheter. Destia har dock motsvarande samarbetsavtal med Rakennusliike Lehto Oy. Rakennusliike Lehto Oy har sänt ett meddelande om föregripande avtalsbrott till Destia gällande det aktuella ärendet. Destia, Masku Kiinteistöt Oy och Rakennusliike Lehto Oy har sedan augusti 2009 förhandlat om lösning i godo av meningsskiljaktigheterna mellan parterna. Samarbetsavtalet mellan Destia och Kiinteistö Oy Kiimingin Ideapark Ab har hävts i enlighet med avtalsvillkoren. I anknytning till projektet har Destia meddelat Metsäliitto, som hade valts till underleverantör, att Kiminge Ideapark projektet inte förverkligas i och med att samarbetsavtalet mellan Destia Ab och Oy Kiimingin Ideapark Ab har hävts. Metsäliitto har i ett senare skede krävt Destia på ersättning för förlorat bidrag. Destia har ersatt Metsäliitto de avtalade ersättningarna för planeringstjänsterna och bestridit Metsäliittos övriga krav. Destia har inlett en rättegång mot Baltic Cargo Shipping Oy och Markku Saarikangas i ett tvistemål gällande hyresavtalet för fartyget. Destia har dessutom ett skiljemannaförfarande anhängigt med vissa av sina tidigare direktörer. Betydande händelser efter räkenskapsperiodens utgång I januari vann ett arbetskonsortium där Destia deltar planera- och förverkliga projektet på ringvägen förbi Joensuu på riksväg 6. Detta är ett av de största konkurrensutsatta projekten som har avgjorts i början av år Färjtrafikverksamheten lösgjordes från koncernen genom en partiell delning den till ett separat statsbolag. Affärsområdet färjtjänster omsatte cirka 30,7 miljoner euro år Från och med början av år 2010 har organisationen ändrats så att fem affärsområden har ombildats till tre, det vill säga Infrabyggande, Infraunderhåll och Rocks. Koncernens gemensamma funktion är Ekonomi och Förvaltning, Juridiska frågor från , Personal och Kommunikation. Från och med början av år 2010 består Destias ledningsgrupp av verkställande direktör Hannu Leinonen, Hannu Kulju, Kalevi Katko, Jouni Karjalainen, Pirkko Salminen, Aki Markkola från , Sari Kuittinen-Tihilä och Miia Apukka samt Jouko Korhonen som personalens representant. Den inledde servicecentralen för koncernens stödfunktioner sin verksamhet. Till denna har koncernens ekonomi-, personal-, lokal- och ICT-tjänster koncentrerats. Framtidsutsikter Det viktigaste målet för Destia-koncernen är att förbättra lönsamheten. Detta skapar grunden för upprättande av en framtida strategi. Bolaget fortsätter med traditionellt markbyggande, vägunderhåll och skötsel, markbyggande inom gruvindustrin och banbyggande samt planering inom infrabranschen på de områden där bolaget har stark sakkunskap. De stora förändringarna inom ekonomin och på finansieringsmarknaden samt hur länge efterverkningarna av dessa fortsätter kommer att skapa osäkerhet i framtidsutsikterna inom infrabranschen. Under de närmaste åren kommer stora trafikleds- och banprojekt att inledas. Under år 2009 fattade statsrådet beslut om stimulansåtgärder som utökar antalet projekt inom infrabyggande åren Recessionen och den åtstramade finansieringssituationen försvårar dock i synnerhet inledandet av privata och kommunala projekt. Konkurrensen om de projekt som inleds skärps. Till följd av den rådande situationen på marknaden är det svårt att bedöma utvecklingen år Enligt prognoserna kommer den totala efterfrågan på infrabyggande fortfarande att sjunka något i år jämfört med år Destia har en bra innestående orderstock och bolaget har under år 2009 vidtagit åtgärder som avser att förbättra lönsamheten, vilket inverkar positivt på utsikterna för innevarande år. År 2010 lär Destia-koncernens omsättning ligga på samma nivå som året innan och koncernen kommer att göra en klar rörelsevinst år ÅRSBERÄTTELSE 2009

39 KONCERNENS BOKSLUT Resultaträkning Koncernen Destia Ab EURO Omsättning Tillverkning för eget bruk Övriga rörelseintäkter Material och tjänster Material. Förnödenheter och varor Inköp under räkenskapsperioden Ökning eller minskning av lager Köpta tjänster Material och tjänster Personalkostnader Löner och arvoden Pensionskostnader Övriga lönebikostnader Personalkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan Avskrivningar av koncerngoodwill Nedskrivningar av tillgångar bland bestående aktiva Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader Vinstutdelningsintäkter från företag inom samma koncern Intäkter från övriga placeringar bland bestående aktiva 1 1 Övriga ränteintäkter från företag inom samma koncern Övriga ränteintäkter och finansiella intäkter Nedskrivningar av placeringar bland bestående aktiva 500 Räntekostnader på skulder till företag inom samma koncern Räntekostnader på skulder till övriga Övriga finansiella kostnader i koncernföretag Övriga finansiella kostnader Finansiella intäkter och kostnader Vinst/förlust före extraordinära poster Extraordinära poster Extraordinära kostnader Extraordinära poster Vinst/förlust före skatt Inkomstskatt och latenta skatter Minoritetens andel Räkenskapsperiodens vinst/förlust DESTIA 37

40 Balansräkning Koncernen Destia Ab EURO Aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Goodwill Koncerngoodwill Övriga utgifter med lång verkningstid Förskottsbetalningar på immateriella tillgångar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Byggnader och konstruktioner Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar Materiella tillgångar Placeringar Andelar i företag inom samma koncern Fordringar hos företag inom samma koncern Övriga aktier och andelar Placeringar Bestående aktiva Rörliga aktiva Omsättningstillgångar Material och förnödenheter Produkter under tillverkning 12 Färdiga produkter 111 Övriga omsättningstillgångar 66 Omsättningstillgångar Fordringar Kundfordringar Kortfristiga fordringar hos företag inom samma koncern Övriga fordringar Latent skattefordran Aktiva resultatregleringar Fordringar Finansiella värdepapper Kassa och bank Rörliga aktiva Aktiva ÅRSBERÄTTELSE 2009

41 KONCERNENS BOKSLUT Koncernen Destia Ab EURO Passiva Eget kapital Aktiekapital Fond för inbetalt fritt eget kapital Balanserad vinst Räkenskapsperiodens vinst/förlust Eget kapital Minoritetens andel Ackumulerade bokslutsdispositioner Avskrivningsdifferens 566 Avsättningar Koncernreserv Främmande kapital Långfristigt främmande kapital Lån av staten Skulder till kreditinstitut Övriga skulder 890 Långfristigt främmande kapital Kortfristigt främmande kapital Lån av staten Skulder till kreditinstitut Erhållna förskott Skulder till leverantörer Skulder till företag inom samma koncern Övriga skulder Passiva resultatregleringar Latent skatteskuld Kortfristigt främmande kapital Främmande kapital Passiva DESTIA 39

42 Finansieringskalkyl Koncernen Destia Ab EURO 12 / / / / 2008 Affärsverksamhetens kassaflöde Betalningar erhållna av kunderna Betalningar till varu-/tjänsteleverantörer och anställda Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter Betalda räntor från affärsverksamheten Erhållen utdelning från affärsverksamheten Erhållna räntor från affärsverksamheten Övriga finansiella poster från affärsverksamheten Betalda skatter från affärsverksamheten Affärsverksamhetens kassaflöde Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar Överlåtelseinkomster för materiella och immateriella tillgångar Köpta och sålda dotterbolagsaktier Investeringar i övriga placeringar Överlåtelseinkomster från övriga placeringar Beviljade lån Återbetalningar av lånefordringar Investeringarnas kassaflöde Finansieringens kassaflöde Uttag på kortfristiga lån Återbetalningar på kortfristiga lån Uttag på långfristiga lån Återbetalningar på långfristiga lån Betald utdelning Finansieringens kassaflöde Förändring av likvida medel Likvida medel enligt balansräkningen i slutet av räkenskapsperioden Likvida medel enligt balansräkningen ÅRSBERÄTTELSE 2009

43 KONCERNENS BOKSLUT Koncernens resultaträkning kvartalsvis MILJ. EURO 1-3/ / / / / / / / / / 2008 Resultaträkning, fas Omsättning 96,9 147,9 205,4 153,2 603,4 103,7 170,3 227,3 215,8 717,1 Tillverkning för eget bruk 0,2 0,2 Övriga rörelseintäkter 1,0 0,8 2,3 1,4 5,5 0,7 1,4 1,5 7,8 11,4 Material och tjänster 55,9 87,9 134,1 103,6 381,5 66,4 111,5 156,7 146,2 480,8 Personalkostnader 30,7 38,6 39,4 37,3 146,0 28,6 34,3 35,7 44,5 143,1 Avskrivningar och nedskrivningar 5,9 6,1 6,5 12,6 31,1 4,3 5,2 5,8 5,4 20,7 Övriga rörelsekostnader 12,3 18,0 15,6 21,5 67,4 10,0 15,7 17,1 21,9 64,7 Rörelseresultat 6,9 1,9 12,1 20,2 16,9 4,9 5,0 13,5 5,6 19,2 Finansiella intäkter och kostnader 0,6 0,3 0,9 1,8 0,3 0,7 1,1 1,3 3,4 Resultat före extraordinära poster 7,5 2,2 11,2 20,2 18,7 5,2 4,3 12,4 4,3 15,8 Extraordinära poster Extraordinära poster 0,7 0,7 Bokslutsdispositioner, skatt och minoritetens andel Inkomstskatt och latenta skatter 0,1 0,1 0,5 2,8 2,3 0,4 0,6 2,7 3,7 Minoritetens andel 0,1 0,0 0,3 0,4 0,6 0,3 0,2 0,5 1,3 1,7 Räkenskapsperiodens resultat 7,5 2,1 10,4 18,5 17,7 4,9 3,7 11,3 0,3 10,4 Koncernens balansräkning kvartalsvis MILJ. EURO Aktiva Bestående aktiva 140,8 149,6 149,9 148,4 144,2 Rörliga aktiva Omsättningstillgångar 25,5 36,6 39,3 35,7 32,3 Fordringar 66,6 103,5 86,3 54,0 95,0 Finansiella värdepapper 0,1 5,1 Kassa och bank 41,2 7,6 22,6 13,4 17,8 Rörliga aktiva 133,3 147,7 148,2 103,2 150,2 Aktiva 274,1 297,3 298,1 251,6 294,4 Passiva Eget kapital 62,9 81,3 71,4 73,1 85,5 Minoritetens andel 2,0 1,6 1,3 1,3 3,9 Avsättningar 25,7 16,4 17,2 18,0 18,3 Koncernreserv 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Främmande kapital Latent skatteskuld 3,0 1,9 2,0 2,2 2,2 Långfristigt främmande kapital 41,4 6,4 6,1 6,4 7,5 Kortfristigt främmande kapital 138,9 189,5 200,0 150,5 176,9 Främmande kapital 183,3 197,8 208,1 159,1 186,6 Passiva 274,1 297,3 298,1 251,6 294,4 DESTIA 41

44 Koncernens finansieringskalkyl kvartalsvis MILJ. EURO 03/ / / / /2008 Affärsverksamhetens kassaflöde Av kunderna erhållna betalningar 137,1 259,6 440,3 636,5 723,4 Betalningar till varu-/tjänsteleverantörer och anställda 137,4 267,8 448,3 602,1 683,4 Affärsverksamhetens kassaflöde före finansiella poster och skatter 0,3 8,2 8,0 34,4 40,0 Betalda räntor från affärsverksamheten 0,3 0,7 1,7 2,7 3,0 Erhållna räntor från affärsverksamheten 0,1 0,2 0,2 0,2 0,3 Betalda skatter på affärsverksamheten 0,1 0,3 1,2 0,4 Affärsverksamhetens kassaflöde 0,5 8,8 9,8 30,7 36,9 Investeringarnas kassaflöde Investeringar i materiella och immateriella tillgångar 6,9 16,5 19,9 24,7 46,1 Överlåtelseinkomster för materiella och immateriella tillgångar 1,0 3,6 4,1 5,5 6,4 Köpta och sålda aktier i dotter- och intressebolag 6,3 6,3 8,9 9,0 13,9 Investeringar i övriga placeringar 0,1 0,4 0,1 0,1 2,0 Överlåtelseinkomster från övriga placeringar 0,1 0,1 Investeringarnas kassaflöde 12,2 19,6 24,8 28,2 55,5 Finansieringens kassaflöde Uttag på kortfristiga lån 8,1 33,2 24,3 41,5 Återbetalningar på kortfristiga lån 13,0 Uttag på långfristiga lån 0,2 0,4 0,6 40,4 2,1 Återbetalningar på långfristiga lån 0,1 0,7 0,7 6,7 5,6 Betald utdelning 4,9 4,9 4,9 4,9 0,2 Finansieringens kassaflöde 3,3 28,0 19,3 15,8 37,8 Förändring i likvida medel 9,4 0,4 15,3 18,3 19,2 Likvida medel enligt balansräkningen i slutet av räkenskapsperioden 13,5 22,5 7,6 41,2 22,9 Likvida medel enligt balansräkningen ,9 22,9 22,9 22,9 3,8 Förändring i likvida medel 9,4 0,4 15,3 18,3 19,2 42 ÅRSBERÄTTELSE 2009

45 KONCERNENS BOKSLUT Noter till bokslutet 1 Principer för upprättande av koncernbokslutet Koncernbokslutet har upprättats enligt förvärvsvärdemetoden och samtliga koncernbolag har sammanställts med bokslutet. En 20 % tilläggsandel i Maarakennus Jaara Oy köptes i mars 2009 och bolaget fusionerades med Destia Ab den Destia Norge AS köpte aktiestocken i det norska bolaget Einar Stene AS den Med stöd i det avtal om aktieaffärer som ingicks år 2007 utökades koncernens innehav i Kaivujyräkoncernen till 76 procent. Den koncerngoodwill som har bokförts i samband med förvärven av Kaivujyräkoncernen och Maarakennus Jaara Oy avskrivs med linjära avskrivningar utgående från den beräknade livslängden på tio år. Den koncerngoodwill som har bokförts i samband med förvärvet av Einar Stene AS avskrivs med linjära avskrivningar utgående från den beräknade livslängden på fem år. I anknytning till att koncernen upphörde med bolagen i Estland har återstående goodwill på Turgel Grupp AS avskrivits i sin helhet. Interna affärstransaktioner och intern vinstutdelning har eliminerats och avskrivningsdifferensen har i koncernens balansräkning spjälkats upp på latent skatteskuld och eget kapital samt i resultaträkningen på förändring av latent skatteskuld. Minoritetens andelar har avskiljts ur koncernens eget kapital och resultat och upptagits som en separat post. Resultaträkningarna för utländska bolag har omräknats till finsk valuta enligt räkenskapsperiodens månatliga medelkurs och balansräkningen till kursen på bokslutsdagen. Omräkningsdifferenserna för omräkning av de egna kapitalen i de utländska dotterbolagen till finsk valuta enligt valutakursen på bokslutsdagen ingår i posten Balanserad vinst. Värderingsprinciper som har tillämpats på bokslutet Bestående aktiva har värderats till sin anskaffningsutgift. Anskaffningsutgiften inkluderar de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning. Från anskaffningsutgiften har avskrivningar enligt plan avdragits enligt den ekonomiska livslängden. För markmaterial som ingår i övriga materiella tillgångar har avskrivningar uträknats som substansavskrivningar enligt användningen. Värderingen av enstaka poster som ingår i bestående aktiva har dessutom till väsentliga delar gjorts enligt försiktighetsprincipen och avskrivningsplanen har justerats. Omsättningstillgångarna har värderats till anskaffningspriset eller till ett därmed jämförbart lägre överlåtelse- eller återanskaffningspris. Anskaffningsutgifterna inkluderar de rörliga utgifterna för anskaffning och tillverkning. Finansieringstillgångarna har värderats till anskaffningsutgiften eller ett lägre, sannolikt överlåtelsepris än detta. Derivatavtalens verkliga värde för skydd av fordringar och skulder i balansräkningen har bokförts i balansräkningen och förändringarna i det verkliga värdet i resultaträkningen. Det verkliga värdet på sådana derivatavtal som har ingåtts som skydd för kassaflöden under kommande räkenskapsperioder har behandlats som ett ansvar utanför balansräkningen. Inkomsterna från prestationer med lång tillverkningstid har bokförts som intäkt enligt färdigställningsgraden. Till prestationer med lång tillverkningstid har räknats projekt som sträcker sig över två separata räkenskapsperioder och vars värde överskrider euro. Färdigställningsgraden vid långtidsprojekten har definierats som förhållandet mellan projektets verkliga rörliga kostnader och dess beräknade rörliga totalkostnader. Riskerna vid genomförandet av långtidsprojekten har beaktats genom tillämpning av försiktighetsprincipen vid intäktsföringen. Förutsedda förluster har bokförts till fullo som kostnader. Pensionsskyddet för de anställda vid bolagen har skötts genom utomstående pensionsförsäkringsbolag. Pensionsutgifterna har bokförts som kostnad. Utgifterna för forskning och utveckling har bokförts som kostnad det år de uppstod. Under räkenskapsperioden har avsättningar upplösts i samma utsträckning som utgifter har uppstått för uppfyllandet av skyldigheten. Mängden avsättningar för garantier har ökat för de arbeten som har avslutats under räkenskapsperioden och en avsättning har gjorts för täckande av de utgifter som uppstår för anpassning av personalen. Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats till finsk valuta enligt kursen på bokslutsdagen. Kursdifferenser som har uppstått till följd av värderingen av fordringar och skulder har i resultaträkningen bokförts såsom intäkter och kostnader som motsvarar den aktuella balansposten. De realiserade och orealiserade vinsterna och förlusterna på derivat som har använts som skydd mot valutakursrisken för fordringar och skulder i utländsk valuta har i resultaträkningen bokförts såsom intäkter och kostnader som motsvarar den aktuella balansposten. 2 Noter om resultaträkningen 2.1 Jämförbarhet med föregående år Destia-koncernen Räkenskapsperiodens rörelseresultat var 16,9 miljoner euro förlust (19,3), vilket var -2,8 (2,7) procent av omsättningen (2,7). I räkenskapsperiodens rörelseförlust ingår 5,5 miljoner euro (11,4) övriga rörelseintäkter, som huvudsakligen inkluderar hyresintäkter, vinster på försäljning av inventarier och överlåtelsevinster i anknytning till fastigheter. Rörelseresultatet inkluderar 22,6 miljoner euro i kostnader av engångsnatur för anpassning av personalen, avskrivningar och nedskrivningar på anläggnings- och omsättningstillgångar samt kostnader för upphörande med affärsverksamheten i Estland. Jämfört med föregående år sjönk räkenskapsperiodens omsättning och resultat till följd av försäljningen av Vägmärkningsverksamheten, som förverkligades i slutet av år Vägmärkningsverksamheten omsatte cirka 10 miljoner euro och rörelseresultatet var cirka 0,6 miljoner euro år Destia Ab Räkenskapsperiodens rörelseresultat var 14,1 miljoner euro förlust (15,2), vilket var -2,6 (2,3) procent av omsättningen (2,3). I räkenskapsperiodens rörelseförlust ingår 3,5 miljoner euro (9,5) övriga rörelseintäkter, som huvudsakligen inkluderar hyresintäkter, vinster på försäljning av inventarier och överlåtelsevinster i anknytning till fastigheter. Rörelseresultatet inkluderar 18,3 miljoner euro i kostnader av engångsnatur för anpassning av personalen samt avskrivningar och nedskrivningar på anläggnings- och omsättningstillgångar. Därtill har 7,6 miljoner euro kostnader av engångsnatur i anknytning till dotterbolag bokförts som finansieringskostnader och extraordinära poster. Jämfört med föregående år sjönk räkenskapsperiodens omsättning och resultat till följd av försäljningen av Vägmärkningsverksamheten, som förverkligades i slutet av år Vägmärkningsverksamheten omsatte cirka 10 miljoner euro och rörelseresultatet var cirka 0,6 miljoner euro år Grunder för avskrivningar enligt plan Avskrivningarna enligt plan har kalkylerats som linjära avskrivningar utgående från den ekonomiska livslängden för förslitning underkastade tillgångar bland bestående aktiva. Avskrivningarna på markmaterial har gjorts som substansavskrivningar enligt förbrukningen. Bestående aktiva Användningsperiod Avskrivningsprocent Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 5 år 20 linjär avskrivning Goodwill 5 10 år linjär avskrivning Koncerngoodwill 5 10 år linjär avskrivning Övriga utgifter med lång verkningstid 5 år 10 linjär avskrivning Materiella tillgångar Byggnader och konstruktioner år 2,5 10 linjär avskrivning Maskiner och inventarier 3 20 år 5 33,3 linjär avskrivning, avskrivning på utgiftsresten Övriga materiella tillgångar enligt användning substansavskrivning DESTIA 43

46 Koncernen Destia Ab EURO Specifikation av omsättningen: Omsättning enligt färdigställningsgraden Övrig omsättning Omsättning sammanlagt Under räkenskapsperioden och tidigare räkenskapsperioder bokfört belopp för långfristiga projekt, som har intäktsförts enligt färdigställningsgraden, men inte överlåtits till kunderna Belopp som inte har intäktsförts på långfristiga projekt Förändring av avsättningar för långfristiga projekt Material och tjänster Köpta tjänster Förändring av avsättningar för långfristiga projekt Övriga rörelseintäkter Försäljningsvinster vid avyttring av anläggningstillgångar och affärsverksamhet Hyresintäkter och övriga intäkter Genomsnittligt antal anställda Arbetstagare Tjänstemän Löner och arvoden till ledningen Verkställande direktör och vice verkställande direktör Styrelsemedlemmar Arvoden till revisorer revisionsarvode skatterådgivning övriga arvoden Extraordinära kostnader Nedskrivningar på fordringar hos dotterbolag i Estland Nedskrivningar på maskiner och inventarier i dotterbolag i Estland Inkomstskatt och latenta skatter Inkomstskatt på egentlig verksamhet Förändring av latent skatteskuld Förändring av latent skattefordran ÅRSBERÄTTELSE 2009

47 KONCERNENS BOKSLUT 3. Noter som gäller balansräkningens aktiva Koncernen Destia Ab EURO Bestående aktiva, förändringar i balansposterna: Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Ökningar konc. interna företagsarrangemang (+) 105 Företagsköp (investeringar) (+) 17 Överföringar mellan poster (+/ ) 2 2 Anskaffningsutgift vid periodens utgång Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar 1.1 ( ) Ackumulerade avskrivningar på konc. interna företagsarrangemang (+/ ) 34 Ackumulerade avskrivningar på företagsköp ) 5 Räkenskapsperiodens avskrivningar ( ) Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar i slutet av räkenskapsperioden ( ) Immateriella rättigheter bokföringsvärde Goodwill Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Minskningar ( ) Anskaffningsutgift vid periodens utgång Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar 1.1 (-) Ackumulerade avskrivningar på minskningar (+) 5 5 Räkenskapsperiodens avskrivningar ( ) Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar i slutet av räkenskapsperioden ( ) Goodwill bokföringsvärde Koncerngoodwill Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Företagsköp (investeringar) (+) Företagsavyttringar ( ) 120 Anskaffningsutgift vid periodens utgång Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar 1.1 ( ) Ackumulerade avskrivningar på företagsavyttringar (+) 16 Räkenskapsperiodens avskrivningar ( ) Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens utgång Koncerngoodwill bokföringsvärde Övriga utgifter med lång verkningstid Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Ökningar konc. interna företagsarrangemang (+) 29 Företagsköp (investeringar) (+) 89 Anskaffningsutgift vid periodens utgång Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar 1.1 ( ) Ackumulerade avskrivningar på konc. interna företagsarrangemang (+/-) 20 Ackumulerade avskrivningar på företagsavyttringar (+) 68 Räkenskapsperiodens avskrivningar ( ) Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar i slutet av räkenskapsperioden (-) Övriga utgifter med lång verkningstid bokföringsvärde Förskottsbetalningar på immateriella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Förskottsbetalningar på immateriella tillgångar DESTIA 45

48 Koncernen Destia Ab EURO Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Ökningar konc. interna företagsarrangemang (+) 16 Företagsköp (investeringar) (+) 16 Minskningar (-) Anskaffningsutgift i slutet av perioden Räkenskapsperiodens nedskrivningar och avskrivningar (-) Mark- och vattenområden bokföringsvärde Byggnader och konstruktioner Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Företagsköp (investeringar) (+) 116 Ökningar konc. interna företagsarrangemang (+) 145 Minskningar (-) Minskningar konc.interna företagsarrangemang (-) Överföringar mellan poster(+/-) Anskaffningsutgift vid periodens utgång Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar 1.1 (-) Ackumulerade avskrivningar på företagsköp (-) 49 Ackumulerade avskrivningar på minskningar (+) Ackumulerade avskrivningar på konc. interna företagsarrangemang (+/-) 66 Räkenskapsperiodens avskrivningar (-) Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar i slutet av räkenskapsperioden (-) Byggnader och konstruktioner bokföringsvärde Maskiner och inventarier Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Ökningar konc.interna företagsarrangemang (+) Företagsköp (investeringar) (+) Företagsavyttringar (-) 10 Minskningar (-) Minskningar konc.interna företagsarrangemang (-) Överföringar mellan poster (+/-) Anskaffningsutgift vid periodens utgång Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar 1.1 (-) Ackumulerade avskrivningar på företagsköp (-) Ackumulerade avskrivningar på företagsavyttringar (+) 3 Ackumulerade avskrivningar på minskningar (+) Ackumulerade avskrivningar på konc. interna företagsarrangemang (+/-) Räkenskapsperiodens avskrivningar (-) Nedskrivningar Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar i slutet av perioden (-) Maskiner och inventarier bokföringsvärde ÅRSBERÄTTELSE 2009

49 KONCERNENS BOKSLUT Koncernen Destia Ab EURO Övriga materiella tillgångar Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Företagsköp (investeringar) (+) 643 Ökningar konc. interna företagsarrangemang (+) 643 Minskningar (-) Anskaffningsutgift vid periodens utgång Ackumulerade avskrivningar enligt plan och nedskrivningar 1.1 (-) Ackumulerade avskrivningar på företagsköp (-) 196 Ackumulerade avskrivningar på konc. interna företagsarrangemang (+/-) 212 Räkenskapsperiodens avskrivningar (-) Ackumulerade avskrivningar enligt plan vid periodens utgång (-) Övriga materiella tillgångar bokföringsvärde Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Överföringar mellan poster (+/-) Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar bokföringsvärde Placeringar Andelar i företag inom samma koncern Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) (+) Företagsavyttringar (-) 284 Minskningar ( ) Anskaffningsutgif i slutet av perioden Ackumulerade nedskrivningar 1.1. ( ) 500 Nedskrivningar under perioden (-) 500 Ackumulerade nedskrivningar i slutet av perioden Andelar i företag inom samma koncern Fordringar hos företag inom samma koncern Anskaffningsutgift 1.1. (+) Ökningar (investeringar) (+) Fordringar hos företag inom samma koncern anskaffningsutgift Andelar i ägarintresseföretag Anskaffningsutgift 1.1 (+) Minskningar (-) Andel av ägarintresseföretagens resultat 47 Andelar i ägarintresseföretag anskaffningsutgift Andelar i ägarintresseföretag Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (investeringar) ( Ökningar konc. interna företagsarrangemang (+) 12 Företagsköp (investeringar) (+) 96 Minskningar (-) Övriga aktier och andelar anskaffningsutgift DESTIA 47

50 Koncernen Destia Ab EURO Bestående aktiva sammanlagt Anskaffningsutgift 1.1 (+) Ökningar (+) Ökningar, företagsköp (+) Ökningar konc.interna företagsarrangemang (+) Minskningar ( ) Minskningar, företagsavyttringar ( ) Minskningar konc.interna företagsarrangemang ( ) Andel av ägarintresseföretagens resultat 47 Anskaffningsutgift vid periodens utgång Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar 1.1 ( ) Ackumulerade avskrivningar på företagsköp ( ) Ackumulerade avskrivningar på konc. interna företagsarrangemang (+/-) Ackumulerade avskrivningar på minskningar (+) Ackumulerade avskrivningar på företagsavyttringar (+) 19 Nedskrivningar under perioden ( ) Räkenskapsperiodens avskrivningar Ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar i slutet av perioden ( ) Bokföringsvärde Balansvärde för produktionsmaskiner och anläggningar Koncernföretag Innehav, % Destia Eesti AS, Estland 100 Turgel Grupp AS, Estland 100 Destia Norge AS, Norge 100 Destia Sverige AB, Sverige 100 Destia Kalusto Oy, Kuopio, Finland 100 Destia International Oy, Helsingfors,, Finland (ingen verksamhet) 100 Finnroad Oy, Helsingfors, Finland 100 Gammasora Oy, Helsingfors, Finland 100 Kaivujyrä Oy, Kouvola, Finland 76 Koncernen Destia Ab EURO Delvis intäktsförda fordringar och erhållna förskott Aktiva resultatregleringar (intäktsfört mer än fakturerat) Erhållna förskott (fakturerat mer än intäktsfört) Fordringar hos företag inom samma koncern Kundfordringar Lånefordringar Aktiva resultatregleringar Väsentliga poster bland resultatregleringar Delvis intäktsförda fordringar Periodisering av försäljning Övriga poster ÅRSBERÄTTELSE 2009

51 KONCERNENS BOKSLUT 4.Noter som gäller balansräkningens passiva Koncernen Destia Ab EURO Ökningar och minskningar i eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital Aktiekapital Bundet eget kapital sammanlagt Fritt eget kapital Övriga fonder Fond för inbetalt fritt eget kapital Fond för inbetalt fritt eget kapital Balanserad vinst/förlust Vinstutdelning Förändring i koncernstrukturen 95 Omräkningsdifferens 23 Balanserad vinst/förlust Räkenskapsperiodens vinst/förlust Fritt eget kapital sammanlagt Eget kapital sammanlagt Utdelningsbara tillgångar ur fritt eget kapital Balanserad vinst Räkenskapsperiodens vinst Fond för inbetalt fritt eget kapital Sammanlagt Destia Ab, aktiekapital Registrerat St. Röstmängd röst/aktie 4.2. Specifikation av avsättningar Övriga avsättningar Avsättningar för långfristiga projekt Garantireserveringar för övriga än långfristiga projekt Avsättning för landskapsanläggning Avsättning för sanering av förorenat markområde Avsättning för invalidpensioner Omorganiseringsavsättning Övriga avsättningar Sammanlagt Specifikation av latenta skatter Latenta skattefordringar på avsättningar Latenta skatteskulder på avskrivningsdifferenser DESTIA 49

52 Koncernen Destia Ab EURO Långfristigt främmande kapital Lån från staten Skulder till kreditinstitut Skulder som förfaller senare än om fem år Kortfristigt främmande kapital Lån från staten Skulder till kreditinstitut Banklån Företagscertifikatskulder Skulder till företag inom samma koncern Skulder till leverantörer Kortfristiga lån Erhållna förskott 77 Passiva resultatregleringar Väsentliga poster bland passiva resultatregleringar Personalrelaterade Övriga Ansvarsförbindelser Skulder för vilka inteckningar har getts som säkerhet Skulder till kreditinstitut Givna inteckningar Pantsatta inteckningar Pantsatta depositioner Pantsatta dotterbolagsaktier (bokföringsvärde i dotterbolaget) Borgensförbindelser För koncernbolags räkning För övrigas räkning Leasningsansvar Som ska betalas under den följande räkenskapsperioden Som ska betalas under senare räkenskapsperioder Kommande betalningar på långfristiga hyresavtal Destia Ab har oavgjorda tvister gällande pågående projekt. En kostnadsreservering har gjorts för dessa i den utsträckning som Destia Ab anser dem vara väsentliga och kravet vara motiverat. 50 ÅRSBERÄTTELSE 2009

53 KONCERNENS BOKSLUT Koncernen Destia Ab EURO Derivatavtal Valutaderivat Nominellt värde Verkligt värde 37 6 Räntederivat Nominellt värde Verkligt värde Materialderivat Nominellt värde Verkligt värde De nominella värdena och verkliga värdena har upptagits till nettobelopp. Det verkliga värdet anger en uppskattning av det resultat som skulle realiserats av derivaten om avtalen hade avslutats vid tidpunkten för bokslutet. Koncernen Destia Ab MILJ. EURO Nyckeltal Omsättning 603,4 717,1 548,0 649,0 Förändring jämfört med föregående år % 15,9 15,6 Rörelseresultat 16,9 19,3 14,1 15,2 % av omsättningen 2,8 2,7 2,6 2,3 Räkenskapsperiodens resultat 17,7 10,4 13,3 9,2 % av omsättningen 2,9 1,5 2,4 1,4 Bruttoinvesteringar 29,4 66,5 15,4 48,2 % av omsättningen 4,9 9,3 2,8 7,4 Balansomslutning 274,1 294,4 254,6 269,8 Eget kapital 62,9 85,5 68,9 86,8 Soliditet, % 1) 26,3 33,4 30,2 35,5 Skuldsättningsgrad (Gearing)% 2) 65,2 44,4 53,5 46,7 Räntebärande främmande kapital 83,5 62,7 73,5 57,6 Current Ratio 3) 0,9 0,8 1,4 1,2 Quick Ratio 4) 0,8 0,7 1,4 1,1 Avkastning på eget kapital, % 5) 21,2 14,7 9,8 17,7 Avkastning på sysselsatt kapital, % 6) 10,6 15,7 5,1 15,4 Orderstock 753,3 720,8 706,6 689,9 Utgifter för forskning och utveckling 2,8 3,0 2,8 3,0 % av övriga rörelsekostnader 4,2 4,6 5,0 5,3 Resultat/aktie EURO 24,96 15,32 11,27 13,57 Eget kapital/aktie EURO 92,49 125,75 101,25 127,61 Antal anställda i genomsnitt Formler: 1) Eget kapital + minoritetens andel/(balansomslutning - erhållna förskott) 2) (Räntebärande skulder - kassa, bank och finansiella värdepapper)/ Eget kapital + minoritetens andel 3) Omsättningstillgångar + finansiella tillgångar/kortfristigt främmande kapital 4) Finansiella tillgångar exklusive fordringar för delvis intäktsförda projekt/kortfristiga skulder exklusive förskottsbetalningar 5) Resultat före extraordinära poster - skatter/eget kapital + minoritetens andel i medeltal (ingående och utgående balansen) 6) Resultat före extraordinära poster + räntekostnader och övriga finansiella kostnader/medeltal på placerat kapital (balansomslutning - räntefria skulder - avsättningar, ingående och utgående balans) DESTIA 51

54 Styrelsens förslag till disposition av vinstmedlen Efter räkenskapsperiodens förlust på ,06 euro är Destia Ab:s utdelningsbara fria egna kapital ,90 euro. Destia Ab:s styrelse föreslår för bolagsstämman att ingen dividend utbetalas för det år som avslutades den Helsingfors den 18. februari 2010 Karri Kaitue Matti Mantere Elina Engman Ilpo Nuutinen Solveig Törnroos-Huhtamäki Hannu Leinonen Verkställande direktör 52 ÅRSBERÄTTELSE 2009

55 KONCERNENS BOKSLUT Revisionsberättelse Till Destia Ab:s bolagsstämma Vi har granskat Destia Ab:s bokföring, bokslut, verksamhetsberättelse och förvaltning för räkenskapsperioden Bokslutet omfattar koncernens samt moderbolagets balansräkning, resultaträkning, finansieringsanalys och noter till bokslutet. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen och verkställande direktören ansvarar för upprättandet av bokslutet och verksamhetsberättelsen och för att de ger riktiga och tillräckliga uppgifter i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Styrelsen svarar för att tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen är ordnad på behörigt sätt och verkställande direktören för att bokföringen är lagenlig och medelsförvaltningen ordnad på ett betryggande sätt. Revisorns skyldigheter Revisorn skall utföra revisionen enligt god revisionssed i Finland och utgående från detta ge ett utlåtande om bokslutet, koncernbokslutet och verksamhetsberättelsen. God revisionssed förutsätter att yrkesetiska principer iakttas och att revisionen planeras och utförs så att man uppnår en rimlig säkerhet om att bokslutet eller verksamhetsberättelsen inte innehåller väsentliga felaktigheter och att medlemmarna i moderbolagets styrelse och verkställande direktören har handlat i enlighet med aktiebolagslagen. Med revisionsåtgärderna vill man försäkra sig om att de belopp och den övriga information som ingår i bokslutet och verksamhetsberättelsen är riktiga. Valet av åtgärder grundar sig på revisorns omdöme och bedömning av risken för att bokslutet eller verksamhetsberättelsen innehåller en väsentlig felaktighet på grund av oegentligheter eller fel. Vid planeringen av nödvändiga granskningsåtgärder beaktas även den interna kontrollen som inverkar på upprättandet och presentationen av bokslutet. Därutöver bedöms bokslutets och verksamhetsberättelsens allmänna form, principerna för upprättandet av bokslutet samt de uppskattningar som ledningen gjort vid upprättandet av bokslutet. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Finland. Enligt vår mening har vi utfört tillräckligt med för ändamålet tillämpliga granskningsåtgärder för vårt utlåtande. Utlåtande om bokslutet och verksamhetsberättelsen Enligt vår mening ger bokslutet och verksamhetsberättelsen riktiga och tillräckliga uppgifter om koncernens och moderbolagets ekonomiska ställning samt om resultatet av dess verksamhet i enlighet med i Finland ikraftvarande stadganden och bestämmelser gällande upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse. Uppgifterna i verksamhets berättelsen och bokslutet är konfliktfria. Anmärkning samt övriga utlåtanden I bolaget har utförts en särskild granskning enligt beslut fattat av extraordinarie bolagsstämman Den särskilda granskningen, som utfördes av ett annat CGR-samfund, hade som föremål för granskningen framför allt den löpande förvaltningen som sköttes under tidsperioden av dåvarande verkställande direktören samt de avtal som han som verkställande direktör godkände för bolaget. Därutöver har, i enlighet med undersökningsbegäran från bolagets styrelse, Helsingfors polisinrättning utfört en förundersökning gällande bolagets före detta verkställande direktörs handlingar. På basen av våra granskningsåtgärder samt de granskningsiakttagelser som presenterats till aktieägarna i rapporten angående den särskilda granskningen påpekar vi att den före detta verkställande direktören som verkade under tidsperioden kan, baserat på tillgänglig information, ha överskridit sin befogenhet genom att ensam godkänna avtal vilka med beaktande av omfattningen och arten av bolagets verksamhet är exceptionella och av stor betydelse. Därutöver har det i granskningen noterats att den före detta verkställande direktören kan vara skyldig till att ha missbrukat sin förtroendeställning samt förfalskning av en förskottsbetalning samt därtill hörande orderbekräftelse och faktura. Kostnaderna som uppkommit från utredningarna av verkställande direktörens handlingar kan ha förorsakat ekonomisk skada till bolaget. Eftersom utredningen gällande de avtal som före detta verkställande direktören ensam godkänt under tidpunkten då revisionsberättelsen ges är pågående såsom förklaras i verksamhetsberättelsen stycke Rättegångar och tvisteärenden, har man ännu inte kunnat beräkna totalsumman för de möjliga framtida utgifterna och förlusterna som kan påföras bolaget. Baserat på ovanstående, tillstyrker vi inte att den verkställande direktören som verkade under perioden beviljas ansvarsfrihet. I rapporten från särskilda granskningen konstateras att styrelsens övervaknings- och utredningsplikt angående den före detta verkställande direktörens ansvar att handha bolagets löpande förvaltning inte till alla delar förverkligats på sätt som förutses av aktiebolagslagen. Eftersom utredningen gällande de avtal som den före detta verkställande direktören ensam godkänt som förklaras i verksamhetsberättelsens stycke Rättegångar och tvisteärenden fortfarande är pågående, lämnar vi frågan gällande beviljande av ansvarsfrihet för styrelsemedlemmarna för moderbolaget för perioden till ordinarie bolagsstämman att avgöra. Ansvarsfrihet kan beviljas de moderbolagets styrelsemedlemmar som valts på extraordinära bolagsstämmorna och samt verkställande direktörerna som verkat under perioden Koncernbokslutet och moderbolagets bokslut kan fastställas. Styrelsens förslag till behandling av räkenskapsperioden förlust beaktar stadgandena i aktiebolagslagen. Helsingfors, den 18 februari 2010 Deloitte & Touche Oy CGR-samfund Tapani Vuopala CGR DESTIA 53

56 Destia-koncernens förvaltning och ledning Tillämpade bestämmelser och förvaltningskod Destia Ab är ett finländskt aktiebolag med Helsingfors som hemort. Förvaltningen och ledningen av bolaget följer den finska aktiebolagslagen, bolagets bolagsordning samt i tillämplig utsträckning Värdepappersmarknadsföreningens förvaltningskod 2008 för börsbolag, som trädde i kraft Denna kod gäller moderbolaget Destia Ab och i tillämplig utsträckning Destiakoncernen (senare Destia). Bolaget avviker från Förvaltningskoden enligt principen följ eller förklara på de sätt som har redogjorts för här nedanför. Bolagsstämman, som väljer bolagets styrelse och revisor, är Destias högsta beslutande organ. Destia-koncernen leds av styrelsen och en verkställande direktör, som styrelsen har valt. Verkställande direktören bistår koncernens ledningsgrupp. Bolaget har en s.k. monistisk förvaltningsmodell. Avvikelse från rekommendation i Förvaltningskoden Destia avviker från Förvaltningskodens rekommendation om kallelse till bolagsstämma, arrangerande av bolagsstämma och tidsfristerna för detta samt för deltagarna i bolagsstämman eftersom Destia endast har en aktieägare. År 2009 gjorde styrelsen ingen intern bedömning av sin verksamhet till följd av att styrelsen byttes ut flera gånger. Bolagsstämma Den ordinarie bolagsstämman hålls årligen inom sex månader från räkenskapsperiodens utgång. En extraordinarie bolagsstämma hålls då det krävs för beslutsprocessen. På den ordinarie bolagsstämman behandlas de ärenden som enligt bolagsordningen faller på den ordinarie bolagsstämman och eventuella andra förslag som har gjorts till bolagsstämman. De viktigaste ärendena som hör till bolagsstämmans beslutsområde är styrelsemedlemmar och medlemmar i styrelsens utskott styrelsen och verkställande direktören om vinstutdelning. Bolagets styrelse sammankallar bolagsstämmorna. Kallelsen sänds till den enda aktieägaren. Aktieägarens representant har en fullmakt utställd för ändamålet. Ett protokoll med bilagor upprättas över bolagsstämman. Detta förvaras på bolagets huvudkontor. Bolaget informerar om bolagsstämmans beslut i de meddelanden som bolaget publicerar. Enligt huvudregeln är bolagets styrelseordförande och verkställande direktör närvarande på bolagsstämman. Styrelse Enligt bolagets bolagsordning har bolaget en styrelse, som består av tre till åtta (3 8) ordinarie medlemmar. Bolagsstämman väljer alla styrelsemedlemmar samt utser en styrelseordförande. Mandatperioden för styrelsemedlemmarna löper fram till slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer på tidpunkten för valet av styrelsemedlemmar. Styrelsens ordförande ansvarar för att styrelsen sammankallas till styrelsemöten och för arbetet under mötena. Under året sammanträder styrelsen i princip en gång i månaden. Tidpunkterna för styrelsemötena fastställs på förhand för hela mandatperioden. Vid behov sammanträder styrelsen även oftare. Styrelsen sammanträder även vid avsaknad av operativ ledning. Styrelsen bedömer årligen sin verksamhet och sina arbetsmetoder med hjälp av en intern självbedömning. Styrelsen har upprättat en skriftlig arbetsordning för sin verksamhet. Destia Ab:s styrelse ansvarar för bolagets värden och visioner, etiska anvisningar, riskhanteringspolitik och strategiska linjedragningarna samt för att förvaltningen och affärsverksamheten har ordnats på ett lämpligt sätt. Styrelsen ansvarar dessutom för att övervakningen av bolagets bokföring och finansförvaltning har ordnats på ett lämpligt sätt. Enligt arbetsordningen är de centrala uppgifterna för styrelsen att affärsverksamhetsstruktur affärsverksamhetsstrategi från de uppställda målen utse ordförande, där utnämnings- och belöningsutskottets ordförande ska vara styrelseordförande, samt fastställa styrelsens och utskottens arbetsordning stöd för och en kritisk utvärderare av den operativa ledningen direktören samt godkänna verkställande direktörens direktörsavtal ledningen och de anställda, incentivsystem för längre och kortare tidsperioder, de personer som omfattas av dessa samt arvoden som betalas med utgångspunkt i dessa anställningsförhållandet, lönen, arvoden och avlöningsgrunder för verkställande direktör, övriga medlemmar i ledningsgruppen samt övriga personer som rapporterar direkt till verkställande direktören enligt principen en nivå högre än närmaste chefen operativa målsättningar borgensförbindelser långsiktiga kapital- och finansieringsarrangemang förverkligande av projekten och det årliga investeringsprogrammet samt enskilda investeringar som överskrider verkställande direktörens befogenheter arrangemang kring företagsstrukturen och fastighetsaffärer revisionen riskhanteringsåtgärder och ansvar Tabell 1 ARVODEN BETALDA TILL STYRELSEMED- LEMMARNA I DESTIA AB ÅR 2009 EURO Engman Elina Haapamäki Jorma Honkaniemi Arto Jaara Raimo Kaitue Karri Nuutinen Ilpo Pirhonen Jarmo Ruuska Jukka Tapio Anna Törnroos-Huhtamäki Solveig Vikkula Kaisa Virkkunen Eeva-Liisa ÅRSBERÄTTELSE 2009

57 FÖRVALTNING OCH LEDNING och vidta åtgärder gällande offerter, sponsorering, donationer samt service- och inköpsavtal som inte gäller produktionen som överskrider verkställande direktörens befogenheter samt rande och verkställande direktören har kommit överens om att ska tas upp till behandling i styrelsen. Styrelsens utnämnings- och belöningsutskott samt revisionsutskott bistår styrelsen vid beredningen av de ärenden som styrelsen har anvisat dem. Styrelsen sammankallar bolagets bolagsstämmor och presenterar förslag på ärenden som ska behandlas vid dem. Den ordinarie bolagsstämman fattar årligen beslut om arvoden och andra ekonomiska förmåner till styrelsemedlemmarna och utskottsmedlemmarna. Arvodena till styrelsemedlemmarna och utskottsmedlemmarna betalas i pengar. För styrelsemedlemmarna existerar inga belöningssystem i aktier eller kopplade till aktier. De arvoden som har betalats till styrelsemedlemmarna och utskottsmedlemmarna finns i tabell 1. Under perioden bestod Destia Ab:s styrelse av följande medlemmar Eeva-Liisa Virkkunen, ordförande, Jorma Haapamäki, vice ordförande samt övriga medlemmar Arto Honkaniemi, Jarmo Pirhonen, Jukka Ruuska, Anna Tapio och Kaisa Vikkula. Till Destia Ab:s styrelse omvaldes från och med följande styrelsemedlemmar: styrelseordförande Eeva-Liisa Virkkunen, vice ordförande Jorma Haapamäki, Jarmo Pirhonen, Jukka Ruuska, Anna Tapio och Kaisa Vikkula. Som nya medlemmar i styrelsen invaldes Raimo Jaara och Ilpo Nuutinen. Samtliga styrelsemedlemmar var oberoende av bolaget med undantag för Ilpo Nuutinen, som inte är oberoende i förhållande till bolagets aktieägare. Då den föregående styrelsen hade avgått valde bolagets extraordinarie bolagsstämma en temporär styrelse den Till styrelseordförande valdes Pekka Timonen samt till medlemmar Ilpo Nuutinen och Jarmo Väisänen. Samtliga var oberoende i förhållande till bolaget men inte oberoende i förhållande till bolagets aktieägare. Den valde Destias extraordinarie bolagsstämma en ny styrelse för bolaget. Samtidigt befriade bolagsstämman den temporära styrelsen, som valdes från sin uppgift. Fem medlemmar invaldes i bolagets styrelse. Karri Kaitue är styrelseordförande, Matti Mantere vice ordförande från och med och Elina Engman, Ilpo Nuutinen och Solveig Törnroos-Huhtamäki övriga medlemmar. Alla styrelsemedlemmar är oberoende av bolaget och i förhållande till ägaren med undantag för Ilpo Nuutinen, som inte är oberoende i förhållande till bolagets aktieägare. Enligt den ordinarie bolagsstämmans beslut var månadsarvodet till styrelseordförande euro, till vice ordförande euro samt till de övriga styrelsemedlemmarna euro. Utöver månadsarvodet fick samtliga styrelsemedlemmar 600 euro i arvode för deltagande i styrelsemöte och utskottsmöte. Resekostnader och dagpenningar ersattes enligt Destias resereglemente. Den temporära styrelsen fick inget arvode med undantag för styrelsens sekreterare. Under året sammanträdde styrelsen 19 gånger. Styrelsemedlemmarnas närvarofrekvens vid mötena var 96,9 procent. De arvoden som har betalats till styrelsen och utskotten finns i en separat tabell på sidan 54. Personuppgifter om styrelsemedlemmarna finns på sidan 59 i årsberättelsen. Styrelsens utskott Två utskott stöder styrelsens verksamhet och beredningen av ärenden. Vid sitt konstituerande möte väljer styrelsen utskottsmedlemmarna bland styrelsemedlemmarna. Båda utskotten ska ha minst tre medlemmar. Styrelseordförande sitter som ordförande i utnämnings- och belöningsutskottet. Styrelsen väljer ordförande för revisionsutskottet. Revisionsutskottet Revisionsutskottet bistår styrelsen vid skötseln av den övervakningsuppgift som faller på styrelsen. Revisionsutskottet fattar inga självständiga beslut, men bedömer regelbundet bolagets interna övervakningssystem, ekonomiska riskhantering och rapportering samt revisionsprocess. Till revisionsutskottets uppgifter hör dessutom beredning av beslutet om val av revisor. Utskottet avlägger rapport om sin verksamhet till styrelsen. En arbetsordning har upprättats för revisionsutskottet. Enligt utskottets arbetsordning faller följande centrala uppgifter på revisionsutskottet: informationsskyldighetens del ska revisionsutskottet upprättande av bolagets bokföring och bokslut, förändringar i dessa samt hur dessa påverkar bolagets bokslut operativa ledning bekanta sig med räkenskapsperiodens granskningsplan delårsrapporterna samt de bedömningar som ledningen har gjort och som har använts vid upprättandet av dessa, revisorernas observationer och erhållna svar på dessa samt gå igenom dessa med bolagets ledning innan de behandlas i styrelsen upp under revisionsprocessen av typ faktorer som begränsar revisionens omfattning eller problem med insamlandet av information och årsberättelsen innan den publiceras och bedöma om informationen är objektiv, tydlig och förenlig med den uppfattning som medlemmarna i revisionsutskottet har om bolaget och dess verksamhet. revisionsutskottet bedöma revisorernas granskningsarbete och arvoden som revisionssammanslutningen ger samt intressekonflikter. till bolagsstämman om valet av revisorer. revisionsutskottet som helhet har organiserats revisionen och övervaka att den täcker de väsentliga riskområdena och att samarbetet med revisorerna har ordnats på ett lämpligt sätt verksamhet och effektivitet och bedöma huruvida den interna revisionen har tillräckliga resurser organiseringen av denna samt dess analyser av bolagets nyckelrisker föreskrifter efterföljs sköts bland annat genom de juridiska frågor som rapporteras till utskottet samt rekommendationerna har följts. anknytning till finansieringsverksamheten. ställning till företagsarrangemang under beredning ur företagsvärderings- och riskhanteringsperspektiv. DESTIA 55

58 Förteckningen över revisionsutskottets uppgifter tidigare nämnda är inte fullständig. Revisionsutskottet kan även ta upp andra ärenden till behandling eller ta sig an andra uppgifter som utskottet behöver göra sig förtroget med för bedömning eller övervakning av den interna övervakningen, ekonomiska rapporteringen, lagar och föreskrifter. Perioden bestod revisionsutskottet av ordförande Eeva-Liisa Virkkunen samt Jukka Ruuska och Kaisa Vikkula. Jukka Ruuska var ordförande för revisionsutskottet under perioden med Anna Tapio och Kaisa Vikkula som medlemmar. Från och med sitter Ilpo Nuutinen och Solveig Törnroos-Huhtamäki som medlemmar i revisionsutskottet samt från och med Matti Mantere som ordförande. Samtliga medlemmar i revisionsutskottet är oberoende av bolaget och med undantag för Ilpo Nuutinen även oberoende i förhållande till aktieägaren. Under år 2009 sammanträdde revisionsutskottet 5 gånger. Utskottets medlemmar deltog i mötena till 100 procent. Utnämnings- och belöningsutskottet Utnämnings- och belöningsutskottet bistår för sin del styrelsen vid skötseln av de utnämningsoch belöningsuppgifter som faller på styrelsen. Utskottet har ingen befogenhet att fatta självständiga beslut. Till utskottets uppgifter hör bl.a. uppgifter i anknytning till beredning av utnämningar och avlöningar i bolagets ledning samt beredning av principerna för de anställdas avlönings- och incentivsystem. Utskottet sköter dessutom styrelsens interna utvärdering. Utskottet avlägger rapport om sin verksamhet till styrelsen. En arbetsordning har upprättats för utnämnings- och belöningsutskottet. Enligt arbetsordningen ska utnämnings- och belöningsutskottet sköta följande centrala uppgifter bereda frågor gällande val av verkställande direktör och befrielse av verkställande direktör från sina uppgifter trygga ledningens system med ställföreträdare och efterträdare i samråd med verkställande direktören bereda koncernens organisationsstruktur stöda verkställande direktören vid valet av medlemmar i ledningsgruppen följa upp kompensationsnivån för företagsledningen i motsvarande bolag bereda arvodespraxis samt ärenden som gäller verkställande direktören och hans direkta underordnade liksom även övrig nyckelpersonal bereda övriga ärenden i anknytning till bolagets arvodespraxis samt sköta styrelsens interna utvärdering. Perioden bestod utnämnings- och belöningsutskottet av ordförande Eeva-Liisa Virkkunen samt Jorma Haapamäki och Arto Honkaniemi. Under perioden var Eeva-Liisa Virkkunen ordförande för utskottet samt Jorma Haapamäki och Ilpo Nuutinen medlemmar. Från och med är Karri Kaitue ordförande för utnämnings- och belöningsutskottet med Elina Engman och Ilpo Nuutinen som medlemmar. Under år 2009 sammanträdde utnämningsoch belöningsutskottet 12 gånger. Utskottsmedlemmarna deltog i styrelsemötena till 97,2 procent. Koncernstruktur Destia-koncernens juridiska struktur består av moderbolagets Destia Ab och av moderbolagets helägda dotterbolag, det vill säga Destia Kalusto Oy, Finnroad Oy, Destia Eesti As, Turgel Grupp As och Destia Sverige Ab samt tre underkoncerner. Destia Ab äger 76 procent av Kaivujyrä Oy, som äger 100 procent av Maansiirto Veli Hyyryläinen Oy, som äger dotterbolaget Mannerkaivuu Oy i sin helhet. Den andra underkoncernen består av Destia International Oy, som äger två dotterbolag, Zetasora Oy och Destia Nesta Oy. I den norska underkoncernen Destia Norge AS finns dessutom dotterbolaget Einar Stene AS. Sedan början av år 2010 har Destia Ab:s verksamhet varit uppspjälkad på tre affärsområden, Infrabyggande, Infraunderhåll och Rocks samt koncernenheter, det vill säga Ekonomi och förvaltning, Juridiska ärenden, Personal och Kommunikation. Enheten Företagsplanering och utveckling rapporterar dessutom till verkställande direktören. Varje dotterbolag och underkoncern ingår i affärsområdenas operativa verksamhet. Ekonomi-, personal-, lokal- och ICT-tjänsterna har placerats i den servicecentral för stödfunktioner som inledde sin verksamhet från och med början av år Direktörerna för affärsområdena och koncernenheterna rapporterar till Destia Ab:s verkställande direktör. Destias verkställande direktör och ledningsgrupp Destia Ab:s verkställande direktör har i uppgift att leda Destias affärsverksamhet och förvaltning ur ett perspektiv och enligt den strategi som gynnar koncernen som helhet enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen samt de anvisningar och föreskrifter som styrelsen har gett. Verkställande direktören är inte medlem i Destia Ab:s styrelse. Verkställande direktörens förhållande till Destia Ab har definierats i ett ledaravtal som styrelsen har godkänt. Destias ledningsgrupp bistår verkställande direktören i ledningen av koncernen. Ledningsgruppen består förutom verkställande direktören av direktörerna för affärsområdena och koncernenheterna samt personalrepresentanten. Ledningsgruppen ansvarar för koncernens operativa affärsverksamhetsstruktur, ledningssystemet och de allmänna planerings- och rapporteringssystemen. Verkställande direktören och Destias ledningsgrupp bereder de strategiska planerna, viktiga företagsarrangemang och investeringar för styrelsen samt ansvarar för förverkligandet av dem och riskhanteringen. Ledningsgruppen ansvarar under verkställande direktörens ledning också för att åtgärder vidtas i anknytning till den budget som styrelsen har godkänt enligt de givna anvisningarna och informerar styrelsen om hur bolagets affärsverksamhet och ekonomiska situation utvecklas. En arbetsordning har upprättats för Destias ledningsgrupp. Ledningsgruppen sammanträder regelbundet. Verkställande direktören ska sörja för att kommunikationen löper mellan styrelsen och ledningsgruppen. Under perioden uppgick debetalda lönerna och naturaförmånerna till verkställande direktören och vice verkställande direktör till sammanlagt euro.. Den nuvarande verkställande direktören fick lön och beviljades naturaförmåner för sammanlagt euro. Verkställande direktören har utöver penninglönen, inklusive naturaförmåner, möjlighet att lyfta ett resultatarvode som är högst 40 procent av årslönen och rätt till ett långsiktigt belöningssystem, som är högst 60 procent av årslönen. I verkställande direktörens avtal har pensionsåldern för verkställande direktören avtalats till 63 år. Pensionen utgår enligt bestämmelserna i lagen om pension till arbetstagare och en separat tecknad försäkring. Uppsägningstiden är för båda parter 12 månader. Då bolaget säger upp verkställande direktören har han utöver lönen för uppsägningstiden, 12 månader, rätt till en uppsägningsersättning som motsvarar 12 månaders lön. I början av år 2010 bestod ledningsgruppen av Hannu Leinonen, ordförande, Hannu Kulju, Kalevi Katko, Jouni Karjalainen, Pirkko Salminen, Aki Markkola från och med , Sari Kuittinen-Tihilä och Miia Apukka samt personalens representant Jouko Korhonen. Ledningsgruppens personuppgifter finns på sidan 61 i årsberättelsen. Medlemmarna i ledningsgruppen omfattas av personalens incentivsystem. 56 ÅRSBERÄTTELSE 2009

59 FÖRVALTNING OCH LEDNING Riskhantering, intern övervakning och intern revision Enligt aktiebolagslagen ska styrelsen sörja för att bokföringen och övervakningen av finansförvaltningen har organiserats på ett ändamålsenligt sätt. Verkställande direktören ska för sin del se till att bolagets bokföring har upprättats i enlighet med lagen och att finansförvaltningen har arrangerats på ett tillförlitligt sätt. Koncernledningen ansvarar för att man i koncernens dagliga verksamhet följer tillämplig lagstiftning och de beslut som bolagets styrelse har fattat och att koncernens riskhantering har ordnats på ett lämpligt sätt. Destia Ab:s styrelse har i egenskap av högsta ansvariga instans för riskhanteringen godkänt riskhanteringspolitiken. Verkställande direktören med Destias ledningsgrupp som stöd bereder koncernens riskhanteringspolitik med förslag till uppföljning och åtgärder. Riskkartan, som innehåller riskhanteringens åtgärder och ansvar, behandlas i bolagets styrelse minst en gång om året. Direktörerna för affärsområdena och projektcheferna identifierar riskerna i sin affärsverksamhet samt planerar åtgärder och ansvarar för att dessa vidtas med undvikande av risk. Hanteringen av Destias finansieringsrisker har beskrivits separat i den finansieringspolitik som styrelsen har godkänt och som styrelsen behandlar minst en gång om året. Det finns ett operativt rapporteringssystem för koncernens ekonomiska övervakning, som används för att månatligen producera mångsidig information om koncernens ekonomiska situation och dess utveckling. Anvisningarna för besluts- och acceptansprocessen har tydligt fastslagits och ingår i Destia-koncernens arbetsordning. Destia har en oberoende intern revision, som rapporterar till verkställande direktören, ekonomidirektören och styrelsens revisionsutskott. Styrelsen har fastställt en operativ anvisning för den interna revisionen. Destias interna revision bistår ledningen med genomförandet av den interna revisionen samt stöder organisationen så att denna uppnår sina mål. Den interna revisionen följer de internationella yrkesstandarderna för intern revision och samarbetar med revisorerna. Destia har etiska anvisningar, som styrelsen godkände i början av år Revision Enligt bolagsordningen har bolaget en revisor, som ska vara en av Centralhandelskammaren godkänd revisionssammanslutning. Revisorns verksamhetsperiod är räkenskapsperioden och uppgiften upphör i slutet av den ordinarie bolagsstämma som följer närmast på valet av revisorn. Styrelsens revisionsutskott bereder styrelsens förslag till bolagsstämman om valet av revisor för bolaget. Bolagsstämman fattar beslut om valet av revisor. Bolagets revisorer rapporterar till bolagets styrelse, styrelsens revisionsutskott samt verkställande direktören minst fyra gånger om året. Revisorerna lämnar den revisionsberättelse som krävs enligt lag till aktieägarna för behandling vid den ordinarie bolagsstämma som behandlar årsbokslutet. Till revisor för år 2009 valdes CGR-sammanslutningen Deloitte & Touche Oy med CGR Tapani Vuopala som huvudansvarig revisor. Styrelsen föreslår för den bolagsstämma som hålls att Deloitte & Touche Oy väljs till revisor från och med början av räkenskapsperioden Revisorns uppdrag inkluderar även ett utlåtande om fastställande av bokslutet, beviljande av ansvarsfrihet för styrelsemedlemmarna och verkställande direktören samt styrelsens förslag till disposition av vinsten. De arvoden som har betalats till revisorerna har specificerats i noterna till bokslutet för år 2009, sidan 44 i årsberättelsen. Personalfrågor Destias personalfunktion grundar sig på bolagets värderingar, etiska anvisningar och strategi. Målet är att stöda affärsverksamheternas målsättningar genom tryggandet av resurser som motsvarar de nuvarande och framtida utmaningarna inom affärsverksamheten, utveckla de anställdas kunskaper i sådana frågor som är kritiska för att målsättningarna ska uppnås samt trygga att de metoder som ledningen använder stöder arbetet med att uppnå dessa målsättningar. För att Destias målsättningar ska uppnås krävs det att den bild som ges av Destia som arbetsgivare gör det möjligt för bolaget att anställa de bästa arbetstagarna, en förmåga att få personalen att stanna kvar i huset, möjligheter till bästa möjliga prestationer genom ledningens metoder och praxis samt en förmåga att utveckla de anställdas sakkunskap i sådana frågor som är väsentliga för att målsättningarna ska uppnås. Verkställande direktören med stöd från koncernens personalfunktion ansvarar för personalfunktionerna och utveckling av de anställda. Koncernens personalfunktion har i uppgift att trygga att Destia med de politiker, processer och tillvägagångssätt som styr personalfunktionen har rätt mängd engagerade, motiverade personer i arbete för att uppnå de uppställda målen. Sedan början av år 2010 förverkligar servicecentralen och de personalchefer som stöder affärsverksamheten olika uppgifter i samråd med cheferna och de anställda. Incentivarvodessystem Bolaget har ett incentivarvodessystem, som gäller samtliga anställda. Belöningskriterierna för incentivarvodessystemet grundar sig på de ekonomiska målsättningarna på koncern- och affärsområdesnivå samt på individuella målsättningar som har ställts upp vid de årliga utvecklingssamtalen. Ett separat snabbarvode används dessutom, som belöning för en utmärkt prestation som inte ingår i de målsättningar som har uppställts i resultatarvodessystemet. Styrelsen fattar utgående från utnämningsoch belöningsutskottets beredning beslut om arvodesgrunderna i incentivarvodessystemet och de arvoden som ska betalas till ledningen. Närmaste chefen framlägger förslag om övriga arvoden som ska betalas och chefens chef fattar besluten. Styrelsen fattar beslut om långsiktiga incentivsystem och personer som berörs av dessa. Utnämnings- och belöningsutskottet bereder ärendet. Koncernens personalfunktion ansvarar för incentivarvodessystemet och att det fungerar. Kommunikation Verkställande direktören med stöd av koncernkommunikationen ansvarar för Destias kommunikation. Kommunikationen syftar på att informera de olika intressentgrupperna om frågor som gäller bolaget. Målet är att ge olika parter riktig, tillräcklig och aktuell information regelbundet och så samtidigt som möjligt. All verksamhet på Destia inkluderar kommunikation. Kommunikationen är öppen, sanningsenlig och sköts vid rätt tidpunkt. Personalen får öppet, ärligt och utan dröjsmål information om frågor som gäller dem. Inställningen till kontakter från medierna är positiv. På Destia är man beredd att i offentligheten diskutera allt om Destia dock med beaktande av affärshemligheter och kommunikationsansvaret. Destia publicerar de centrala delarna i de principer för förvaltning och ledarskap som bolaget följer på webbplatsen och i Destias årsberättelse, som finns tillgänglig för läsning på den aktuella webbplatsen eller kan beställas av Destia Ab. Destia Ab:s bolagsordning finns också på webbplatsen DESTIA 57

60 Styrelse KARRI KAITUE MATTI MANTERE ELINA ENGMAN ILPO NUUTINEN SOLVEIG TÖRNROOS-HUHTAMÄKI 58 ÅRSBERÄTTELSE 2009

61 STYRELSE Destia Ab:s styrelse, vald på den extraordinarie bolagsstämman den Karri Kaitue f Styrelsemedlem och ordförande från Ordförande för Destias utnämnings- och belöningsutskott. Juris. licentiat Huvudtjänst och relevant arbetserfarenhet: Outokumpu Oyj, vice verkställande direktör och verkställande direktörens ställföreträdare 2005 Outokumpu Oyj/koncernen 1990 Relevanta, samtidiga förtroendeuppdrag: Outotec Oyj: styrelsens vice ordförande 2006 Okmetic Oyj: styrelsens vice ordförande 2005 Cargotec Oyj: styrelsemedlem 2005 Matti Mantere f Styrelsemedlem och styrelsens vice ordförande från Ordförande för Destias revisionsutskott från Diplomingenjör Huvudtjänst och relevant arbetserfarenhet: Lemminkäinen koncernen, , flera olika tjänster Lemcon Ab, verkställande direktör , avgick med pension år 2009 Lemminkäinen koncernen, Senior Advisor Relevanta, samtidiga förtroendeuppdrag: Deep Lead Ab, styrelsemedlem 2008 HVK/Byggpool, ordförande för poolkommittén 2007 Elina Engman f Styrelsemedlem från Medlem i Destias utnämnings- och belöningsutskott Diplomingenjör Huvudtjänst och relevant arbetserfarenhet: Kemira Abp: Vice President, Energy 2005 Framatome ANP (Areva): General Representative Siemens Aktiebolag: Försäljningschef Relevanta, samtidiga förtroendeuppdrag: Porin Prosessivoima Ab: styrelsemedlem 2006 Pohjolan Voima Oy: suppleant i styrelsen 2006 Ilpo Nuutinen f Styrelsemedlem från Medlem i Destias utnämnings- och belöningsutskott samt revisionsutskottet Vicehäradshövding, juris. licentiat, ekonomie magister Huvudtjänst och relevant arbetserfarenhet: Statsrådets kansli, avdelningen för ägarstyrning: Förhandlande tjänsteman 2007 Finansministeriet, ledningens stöd: förhandlande tjänsteman Finansministeriet, finansieringsmarknadsavdelningen: äldre regeringssekreterare Relevanta, samtidiga förtroendeuppdrag: Governia Ab: styrelsemedlem 2009 VTT Expert Services Ab: styrelsemedlem 2010 Solveig Törnroos-Huhtamäki f Styrelsemedlem från Medlem i Destias revisionsutskott Dipl.ekonom, CGR-revisor , Auktoriserad revisor i Sverige Huvudtjänst och relevant arbetserfarenhet: KPMG Oy Ab, CGR-revisor från år 1986 till Erfarenhet av ledning av revisionen av börsbolag, internationella bolag och övriga stora bolag. KPMG Oy Ab: aktieägare , medlem i KPMG:s ledningsgrupp , utvecklingsdirektör (ansvarsområde riskhantering, utbildning och utveckling av revisorer) , Helsingforsavdelningarnas revisionsdirektör , branschdirektör Price Waterhouse Ab: revisor Medlemmar i Destias styrelse år 2009 Styrelsemedlem från år 2007 till finansråd, Juris. kand, ekonom Arto Honkaniemi Styrelsemedlem från år 2007, ordförande EM Eeva-Liisa Virkkunen Styrelsemedlem från år 2008, vice ordförande DI Jorma Haapamäki Styrelsemedlem från år 2006 till ED Kaisa Vikkula Styrelsemedlem från år 2008 till JK Jarmo Pirhonen Styrelsemedlem från år 2008 till JK, MBA Jukka Ruuska Styrelsemedlem från år 2008 till EM Anna Tapio Styrelsemedlem från år 2009 till byggnadsråd Raimo Jaara Styrelsemedlem och ordförande JD Pekka Timonen Styrelsemedlem PL Jarmo Väisänen DESTIA 59

62 Ledningsgruppen HANNU LEINONEN HANNU KULJU KALEVI KATKO JOUNI KARJALAINEN PIRKKO SALMINEN AKI MARKKOLA MIIA APUKKA SARI KUITTINEN-TIHILÄ JOUKO KORHONEN 60 ÅRSBERÄTTELSE 2009

63 LEDNINGSGRUPPEN Destias ledningsgrupp utnämnd av Destia Ab:s styrelse den Hannu Leinonen f Verkställande direktör för Destia Medlem i och ordförande för Destia Ab:s ledningsgrupp sedan år Diplomingenjör Hannu Kulju f Destias vice verkställande direktör 2007 Direktör för affärsområdet Infrabyggande 2009 Medlem i Destia Ab:s ledninsgrupp sedan år Diplomingenjör Kalevi Katko f Destias direktör för affärsområdet Infraunderhåll 2009 Medlem i Destia Ab:s ledninsgrupp sedan år Diplomingenjör Relevant arbetserfarenhet: YIT Abp: verkställande direktör YIT Primatel Ab: verkställande direktör Sonera Telecom: direktör Sonera Abp: direktör, nätverkstjänster Skanska Ab: inköpschef Haka Ab: inköpschef Relevant arbetserfarenhet: Destia: direktör, affärsområdet Byggande Vägaffärsverket: direktör för Norra Finlands servicegrupp Vägverkets produktion direktör: Norra Finlands produktionsområde Relevant arbetserfarenhet: Destia: direktör för affärsområdet Underhåll- och färtjänster Vägaffärsverket: direktör, Östra Finlands servicegrupp Jouni Karjalainen f Destias direktör för affärsområdet Rocks 2009 Medlem i Destia Ab:s ledninsgrupp sedan år Diplomingenjör Relevant arbetserfarenhet: Destia: direktör för enheten Bergsbyggande Vägaffärsverket: chef för Serviceenheten mark- och bergsbyggande Vägaffärsverket: chef för Serviceenheten markbyggande Pirkko Salminen f Destias ekonomi- och förvaltningsdirektör 2009 Medlem i Destia Ab:s ledninsgrupp sedan år Ekonomie magister Relevant arbetserfarenhet: Destia: ekonomi- och finansdirektör Gutta Ab: manager Citycon Abp: ekonomidirektör Stockmann Oyj Abp: finansieringschef Ahlcorp Ab: finansieringschef Aki Markkola f Destias, direktör, juridiska ärenden 2010 Medlem i Destia Ab:s ledningsgrupp sedan år Vicehäradshövding Relevant arbetserfarenhet: EADS Secure Networks Oy: Senior Legal Counsel Raisio Abp: Legal Counsel Wärtsilä Finland Ab: Legal Counsel Försvarsmakten: militärjurist Kemijoki Ab: juridiska frågor Miia Apukka f Destias Kommunikationsdirektör 2007 Medlem i Destia Ab:s ledninsgrupp sedan år Politices magister Relevant arbetserfarenhet: Vägaffärsverket: kommunikationschef British American Tobacco Nordic Ab: Corporate & Regulatory Affairs Manager British American Tobacco Nordic Ab: Communications Manager British American Tobacco Nordic Ab: Corporate & Regulatory Affairs Executive Sari Kuittinen-Tihilä f Destias personaldirektör 2009 Medlem i Destia Ab:s ledningsgrupp sedan år Ekonomie magister Relevant arbetserfarenhet: KONE Industrial Ab: HR Direktör KONE Abp: HRD Manager Reka Kaapeli: HR/HRD Manager Jouko Korhonen f Personalens representant, regional förtroendeman Medlem i Destia Ab:s ledninsgrupp sedan år Mellanskola Relevant arbetserfarenhet: Infraunderhåll och Infrabyggande sedan 2007 Medlem i Destias ledningsgrupp sedan 2007 Regional förtroendeman Följande personer satt dessutom med i ledningsgruppen år 2009: Jukka Laaksovirta, verkställande direktör Pekka Holopainen, juridisk direktör Juha Ryhänen, direktör för affärsområdet Solutions Markus Korhonen, direktör för affärsområdet International DESTIA 61

64 Viktiga händelser 2010 Januari 28.1 Destia deltog i evenemanget Rata 2010 i Jyväskylä Destia deltog i Vintervägsdagen i Lahtis. 1.1 Destias färjtrafik avskiljdes ur Destia Ab till ett statligt bolag, som ägs direkt och helt av staten, Finlands Färjetrafik Ab Skogsbackavägens anslutning invigdes December Destias färjtjänster vann samtliga fem avtal om skötsel av helheter inom färjtrafiken Destia vann projektet med grundförbättring av stamväg 51 Kyrkslätt - Stensvik Till följd av resultatet av Destias samarbetsförhandlingar minskar antalet anställda vid bolaget med 220 personer Skogsbackavägen valdes till årets infraarbetsplats i Rakennuslehtis bedömning Destia vann projektet med förbättring av Lahtis södra infartsled Ny styrelse valdes för Destia. Destia vann förbättringsarbetet på vägavsnittet Joutsa Toivakka på riksväg 4. November Destia meddelade att man donerar de pengar som avsatts för julklappar till Tiepalvelumiehet STM ry Destias broprojekt blev klart på Levi RIL-priset 2009: Skogsbackavägen blev andra Destias flyttbara asfaltstation belönades som vinnare bland asfaltstationer i Infra ry:s asfaltavdelnings årliga säkerhetstävling. Destia vann en gruvdriftsentreprenad vid Jokisivu guldgruva i Vittis. Oktober Destias styrelse avgick och Destias temporära styrelse, som består av tjänstemän från ägarstyrningsavdelningen inledde sin verksamhet Destia berättade att man koncentrerar sin affärsverksamhetsstruktur från och med och inledde samarbetsförhandlingar för anpassning av personalen Samarbetsförhandlingarna om Destias behov av permitteringar avslutades Hannu Leinonen började som verkställande direktör för Destia. 62 ÅRSBERÄTTELSE 2009

65 VIKTIGA HÄNDELSER September 30.9 Destias bilpark klar för vinterunderhållsperioden Skogsbackavägens anslutning invigdes 25.9 Destia belönade det bästa diplomarbetet inom infrabranschen NAVTEQ Traffic valde Destia Traffic till samarbetspartner för sin NAVTEQ Traffic tjänst, som täcker hela Europa Destia inledde entreprenaden med en omkörningsfil vid Osara på riksväg Destia Traffic och Navigon ingick ett samarbetsavtal, som täcker hela Norden, om förmedling av trafik- och väglagsuppgifter till navigatorer. Augusti 24.8 Destia lade fram ett förhandlingsförslag gällande behovet av permitteringar Den TMC-tjänst som Destia Traffic producerar inledde sändningen av renvarningar till navigatorerna Styrelseordförande Eeva-Liisa Virkkunen: Destia stöder inte längre politiska partier Destia meddelade att man har deltagit i partiernas seminarier för euro åren Maarakennus Jaara Oy fusionerades med Destia Ab. Juli 23.7 Destias styrelse lämnade in en begäran om utredning till polisen gällande de oklarheter som framkommit i affärsverksamheten under förre verkställande direktören Jukka Laaksovirtas tid. 3.7 Destia vann det andra skedet i projektet på riksväg 6 Villmanstrand Imatra. Maj 29.5 Jukka Laaksovirta lämnade posten som verkställande direktör för Destia Destia förverkligar konstkonstruktionsentreprenaden vid Kouvola station 15.5 Destia deltog i evenemanget Samhällsteknik Apil 28.4 Destia vann sex regionala underhållsentreprenad Destia vann gruvproduktionsentreprenaden vid Jokisivu guldgruva i Vittis. 1.4 Destia Norge AS vann två underhållsentreprenader i området Finnmark. Mars 25.3 Destia och Affecto Finland Oy:s Karttakeskus-affärsverksamhetsenhet ingick ett avtal om utläggning av Destias ortsdatasystem på entreprenad. 9.3 Destia Ab köpte återstående 20 procent av Maarakennus Jaara Oy:s aktiestock. 5.3 Destia deltog i evenemanget INFRA Destia inledde ett pilotprojekt för ett nytt, automatiskt system för förebyggande av halka i Ekenäs. Februari 25.2 Destia vann projektet med förbättring av grusvägar inom Tavastlands vägdistrikt. 4.2 Destia Traffic ingick ett samarbetsavtal med Mercedes-Benz om överföring av trafikinformation direkt till bilen. Juni 22.6 Destia vann vägförbättringsentreprenaden mellan Joutsa och Toivakka på riksväg Destia fattade beslut om införskaffning av ett datasystem för verksamhetsstyrning och hantering av kundförhållanden av ITservicebolaget Logica. 5.6 Destias styrelse meddelade att man undersöker påståendena i programmet A-studio i samråd med polisen. 5.6 Styrelsen för Suomen Tieyhdistys ry belönade två anställda vid Destia med förtjänsttecken för deras långvariga och förtjänstfulla arbete för väg- och trafikförhållandena i vårt land. 4.6 Destia köpte det norska markbyggnadsföretaget Einar Stene As. Januari 28.1 Koncentrationen av strategisk toppkunskap kring den utbyggda miljön grundades (RYM-SHOK Oy): Destia är delägare Tammerfors västra ringväg invigdes Tammerfors västra ringväg fick priset Pirkanmaan Yhdyskuntatekniikan teko 2008 DESTIA 63

66 Destia koncernens bolagsstruktur (den ) DESTIA AB 76 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % KAIVUJYRÄ OY DESTIA KALUSTO OY FINNROAD OY DESTIA INTER- NATIONAL OY DESTIA EESTI AS Estland TURGEL GRUPP AS Estland DESTIA SVERIGE AB Sverige DESTIA NORGE AS Norge 100 % 100 % 100 % 100 % MAANSIIRTO VELI HYYRYLÄINEN OY ZETASORA OY DESTIA NESTA OY EINAR STENE AS Norge 100 % MANNER- KAIVUU OY Destias organisation STYRELSE VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Hannu Leinonen FÖRETAGSPLANERING OCH UTVECKLING Direktör Jukka Raudasoja EKONOMI OCH FÖRVALTNING Direktör Pirkko Salminen INFRABYGGANDE Direktör Hannu Kulju INFRAUNDERHÅLL Direktör Kalevi Katko ROCKS Direktör Jouni Karjalainen JURIDISKA TJÄNSTER Direktör Aki Markkola Projektutveckling Byggande Beläggningstjänster Planering och mätning Destia Norge AS Destia Sverige AB Rekrytering av nya kunder Underhållstjänster Väglagscentralsverksamhet Maskinparkbolag Stenmaterialtjänster Bergsbyggande Maansiirto Veli Hyyryläinen Oy PERSONAL Direktör Sari Kuittinen-Tihilä ANSKAFFNINGAR KOMMUNIKATION Direktör Miia Apukka KALKYLERING AV OFFERTER 64 ÅRSBERÄTTELSE 2009

67 Verksamhetsställen Destia Ab tfn , Destias huvudkontor Gumtäktsvägen 11, PB 73, Helsingfors, FINLAND Infrabyggande Veteraanikatu 9, PB Uleåborg Serviceenheten beläggning Gumtäktsvägen 11, PB Helsingfors Väglagscentralerna Veteraanikatu 9, PB Uleåborg Södra Finlands serviceenhet för infrabyggande Gumtäktsvägen 11, PB Helsingfors Västra Finlands serviceenhet för infrabyggande Åkerlundinkatu 11 A, PB Tammerfors Östra Finlands serviceenhet för infrabyggande Kauppamiehenkatu Kouvola Norra Finlands serviceenhet för infrabyggande Moreenitie Uleåborg Serviceenhet för infraplanering Åkerlundinkatu 11 A, PB Tammerfors Internationell konsultation, Destia Finnroad Gumtäktsvägen 11, PB Helsingfors Serviceenhet för infradata Åkerlundinkatu 11 A, PB Tammerfors Serviceenhet för internationell entreprenörskap Gumtäktsvägen 11, PB Helsingfors Destia Norge AS Løkkeveien 25, PB ALTA Destia Sverige AB Flygfältsvägen 1, PB Kiruna Infraunderhåll Päivärannantie 10, PB Kuopio Södra Finlands serviceenhet för infraunderhåll Åkerlundinkatu 11 A, PB Tammerfors Östra Finlands serviceenhet för infraunderhåll Päivärannantie 10, PB Kuopio Norra Finlands serviceenhet för infraunderhåll Veteraanikatu 9, PB Uleåborg Destia Kalusto Oy Päivärannantie 10, PB Kuopio Rocks Gumtäktsvägen 11, PB Helsingfors Serviceenheten för bergbyggande Gumtäktsvägen 11, PB Helsingfors Serviceenheten för stenmaterial Gumtäktsvägen 11, PB Helsingfors Maansiirto Veli Hyyryläinen Oy Somerotie Kouvola Årsberättelsen har publicerats på webbplatsen på internet. Design och produktion: Viestintä Oy Virtuoosi Bilder: Jenni-Justiina Niemi och Destias bild-arkiv Tryckeri: Nykypaino

68 Destia Ab, Gumtäktsvägen 11, PB 73, Helsingfors, FINLAND, telefon ,