barnen först! det röd-gröna förslaget till Budget för Växjö kommun med verksamhetsplan för

Transkript

1 barnen först! det röd-gröna förslaget till Budget för Växjö kommun med verksamhetsplan för

2 Växjö kommuns budget 2011 Kommunfullmäktiges budget är Växjö kommuns främsta styrdokument och syftar till att leda utvecklingen av kommunen. Budgetens roll är att ange de ekonomiska ramarna och kommunfullmäktiges viktigaste inriktningar och prioriteringar. Budgeten vänder sig i första hand till Växjö kommuns nämnder och styrelser, vilket innebär att de inriktningar och mål som finns i denna budget ska efterlevas, konkretiseras och omsättas i praktiken av nämnderna och styrelserna men riktar sig även till såväl medborgare som personal och ledning i Växjö kommun. 1

3 Barnen först! Utgångspunkter Huvudområdena i vår budget kan sammanfattas med orden jobb, klimat, välfärd och en ansvarfull ekonomisk politik, vilket ligger väl i linje med den politik de rödgröna har presenterat för Sverige på riksplanet. Vår budget bygger på de ekonomiska förutsättningar som blir effekten av en rödgrön regering, vilket bland annat innebär ökade statsbidrag till kommunen. Sätt barnen först! Alla verkar vara överens om att det är viktigt att satsa på barnen. Nu går vi från ord till handling. Vi är stolta över att i vårt förslag kunna göra denna investering i framtiden, som en satsning på barnen är. Skolan ges ett stort resurstillskott för att bland annat kunna minska barngruppernas storlek och öka lärartätheten. Det är viktigt för att skapa trygghet i studiemiljön Vi vill också förstärka fritidshemmen och ge möjlighet till läxläsning i skolan. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen av oro eller rädsla för att man inte har klarat av att göra läxorna eller för att bli mobbad. Sommarskola ska erbjudas även på gymnasienivå. Det är bara några exempel på att vi sätter barnen i främsta rummet i vår budget. Nytt komplett försäkringsskydd och fler fältassistenter är andra satsningar vi vill göra i ett röd-grönt Växjö. Klimatet är både nutid och framtid Klimat- och miljöfrågan är en fråga som vi måste arbeta med i både nutid och framtid. Vi måste satsa på både bredd och spets, på kort och lång sikt. Vi ska leva upp till att vara Europas grönaste stad och måste höja ambitionsnivån på många olika områden. Det ska vara enkelt att välja att åka kollektivt och att cykla i Växjö. Därför måste ytterligare satsningar göras på kollektivtrafiken. Det handlar både om att satsa mer resurser på den, men också om att underlätta för bussarna att ta sig fram. Cykelvägplanen ska vara genomförd fullt ut under mandatperioden. Ambitionen kring kommunens inköp av ekologisk mat ska vara tydlig och hög. Ett miljö- och klimatcentrum utgör en viktig faktor för vårt fortsatta arbete med miljöfrågorna. Sätt Växjö i arbete Grunden för vår välfärd är att människor arbetar och betalar skatt. Arbetslösheten i Växjö idag är rekordhög och aktiva insatser måste göras för att få fler i arbete. Det handlar om människors värde, att ge alla chansen att stå på egna ben och därmed ett ökat själförtroende. Vi vill jobba brett med projektanställningar, praktikplatser, utbildningsinsatser, sociala företag, anställningar inom föreningslivet med mera. Här måste vi också vara en öppen och underlättande kommun. Vi klarar inte av att lösa 2

4 arbetslösheten själva utan vill genomföra rådslag med näringslivet och andra viktiga aktörer i hur vi får folk i arbete på ett långsiktigt hållbart sätt. Vårt arbete med aktiv planering och bostadsbyggande är också viktigt för att skapa nya jobb. Inget utrymme för valfläsk För att kunna bedriva en bra verksamhet måste vi ha en god ekonomi. Vi vill föra en hållbar politik och föreslår därför en budget med långsiktighet. Att lägga en budget innehållande mycket valfläsk kan möjligtvis kännas lockande, men genomskådas säkert av de flesta av våra medborgare. Vi förutspår redan nu att en skattehöjning kan komma att behövas 2012, men vi höjer den inte för sakens egen skull utan bara om det behövs för att säkra en bra verksamhet bland annat för barn och gamla. Bland många satsningar väljer vi också att lägga ett generellt förändringstryck på samtliga nämnder och styrelser. Vi har inte obegränsat med resurser att fördela och det innebär att vi måste prioritera bland de saker vi gör och de verksamheter vi har. Vi vill med detta få våra nämnder och styrelser att se över på vilket sätt vi gör saker. Att bara göra som vi alltid har gjort gynnar knappast dem vi är till för; medborgarna. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lägger med det här budgetförslaget grunden för en ansvarsfull och samtidigt utvecklande politik för Växjö de kommande åren. Det är Växjö kommuns medborgare värda! 3

5 Arbete och företagande Växjö ska stå väl rustade när nuvarande lågkonjunktur vänder uppåt. Företag som utvecklas och ett positivt företagsklimat är viktigt för kommunens fortsatta utveckling. Kommunen har också en viktig uppgift när det gäller att inta en tätposition för att skapa optimism och framtidstro. Trots de kärvare tiderna finns det ljusglimtar. Fler startar företag och ur det gamla växer det nya fram. Många företag i Växjöregionen har klarat lågkonjunkturen framgångsrikt och har tagit strategiska beslut om att nyanställa och att öka sina marknadsandelar. Övergripande mål Växjö ska vara en internationellt attraktiv mötesplats med världsledande miljöarbete, varierat boende, kreativt näringsliv och stolta invånare. Kommunens ska aktivt medverka i och målmedvetet satsa på projekt som ökar attraktionskraften i Växjö. Vi ska stödja det befintliga näringslivet och medverka till utveckling och tillväxt, attrahera nyetableringar samt stimulera och underlätta nyföretagande. Vi ska fortsätta satsningen på kvinnors företagande. Alla nämnder och styrelser ska tillhandahålla praktikplatser motsvarande minst 3 procent av de anställda inom respektive förvaltning och bolag. Prioriteringar Sysselsättningsgraden i kommunen ska öka. Kommunens arbetsmarknadspolitik ska prioritera ungdomar och nya svenskar för att undanröja biståndsberoende och underlätta etablering och återinträde på arbetsmarknaden. Kommunkoncernen ska gemensamt stötta detta genom att bereda plats för praktikanter och projektanställningar. Vi ska varje år erbjuda sommarjobb med målet att alla ungdomar som så önskar får ett sommarjobb. Även utbildning och kompetensutveckling är viktiga delar i att bekämpa arbetslösheten och de kommunala aktörerna ska aktivt medverka till att utbilda för framtiden. Växjö kommun ska planera för ett utökat uppdrag om 400 nya utbildningsplatser för vuxna, i enlighet med S, V och MP:s nationella budgetmotion. Ett aktivt arbete krävs när det gäller kommunens insatser i samband med varsel och omstruktureringar. Särskilda insatser ska göras kopplade till kompetenshöjning, kompetensväxling, kvinnors företagande samt kraftfulla åtgärder för att underlätta nyanlända svenskars och ungas inträde på arbetsmarknaden. Ett aktivt arbete nationellt och internationellt ska genomföras i samverkan med Videum i syfte att locka nya företag till regionen. Riktade företagsbearbetningar prioriteras inom områdena FoU, logistik/lager, it och miljöteknik. Satsningen på Miljö- och klimatcentrum ska genomföras. 4

6 Växjö kommun ska främja ett socialt entreprenörskap. Alla kommuninvånare ska ges möjlighet att försörja sig själva och vara delaktiga i samhällsgemenskapen. Det sociala entreprenörskapet ska vara en naturlig samarbetspartner när det gäller att finna vägar till arbete och sysselsättning för personer som under lång tid befunnit sig utanför den reguljära arbetsmarknaden. Växjö ska ligga i framkant när det gäller samverkan och partnerskap mellan den ideella sektorn och kommunen. Samtliga bolag och förvaltningar har ett ansvar för att förbättra företagsklimatet. Policyn Att möta företagare omfattar alla anställda. Företag som är etablerade i Växjö eller som vill etablera sig ska uppleva att de får tydlig och relevant information och ett gott stöd av kommunen. Särskilda insatser ska göras för att skapa fler mötesplatser, stödja fortsatt bredbandsutbyggnad samt säkra servicen och uppmuntra lokala initiativ på landsbygden. Kommunen ska långsiktigt säkra tillgången på ny industri- och verksamhetsmark. För att underlätta nyföretagandet ska kommunen tillhandahålla företagshotell för att kunna erbjuda nystartade företag lokaler till en rimlig hyra. Nya företagslokaler längs med Norrleden på Nydalasidan kan bli aktuellt. Smaland Airport fyller en viktig funktion för näringslivet i regionen. Växjö kommun ska fortsätta att vara en aktiv ägare till flygplatsen. 5

7 Barn, ungdom och utbildning Skolan av idag brottas med problem med studiemiljön vilket gör att resultaten blir sämre. För att motverka detta vill vi satsa på stöd och trygghet. Vi vill att personaltätheten ska öka och barngrupperna minska. Gemenskap är en viktig del av tryggheten och vi vill utreda möjligheterna att utöka tiden för de så kallade 15-timmarsbarnen (barn till arbetslösa, föräldralediga och hemmavarande). Vi vill ha en komplett barnförsäkring, med både sjuk- och olycksfallsförsäkring, till alla barn tills man fyllt 19 år eller avslutat gymnasieskolan. Vi genomför, genom vår regeringspolitik, en satsning på vuxenutbildningen för att stå rustade med välutbildad arbetskraft när konjunkturen vänder. Övergripande mål Alla barn, elever och studerande i Växjös skolor ska vara trygga, få gedigna kunskaper och förmåga till kritiskt tänkande. Arbetsmiljön ska vara god och utformas så att den stimulerar till kunskap, ordning och arbetsro. Den psykosociala miljön ska vara god och präglas av ett demokratiskt förhållningssätt. Vi ska på alla sätt motverka mobbning, rasism och annan kränkande särbehandling. Ingen ska behöva gå till skolan med en klump i magen. Utbildning är en viktig del av samhället och vi ska arbeta för utökat samarbete med olika aktörer, allt från föräldrar till universitet och näringsliv. Samarbetet mellan grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildning ska utvecklas. Internationella kontakter och studier i främmande språk ska stimuleras i utbildningen. Prioriteringar Tryggheten för barn och ungdomar ska prioriteras i Växjö kommun. Personaltätheten inom skolan och barnomsorgen ska öka och vi vill göra extra satsningar på fritidshemmen och fritidsgårdarna. Fler speciallärare och satsningar för att stärka elevhälsan är något som ska prioriteras i vår kommun. Vi vill ha mindre barngrupper för att skapa lägre ljudnivå och ett bättre klimat för lärande. Funktionsnedsättning, oavsett form, ska inte vara ett hinder för att genomföra sina studier i en skola i Växjö kommun. För att ytterligare stärka individens trygghet utökar vi samtliga barn och ungdomars försäkringsskydd med en sjukförsäkring. Den nya försäkringen ska tecknas senast Förskoleverksamheten är en viktig pedagogisk verksamhet till för barnen. Vi vill utreda och titta på möjligheten att stärka barnens chans till gemenskap och motarbeta utanförskapet. Ett exempel kan vara att utöka tiden för de så kallade 15-timmarsbarnen. Barnomsorg ska kunna erbjudas på andra tider än vanliga kontorstider. En satsning på barnomsorg på obekväm tid ska göras. Barn till föräldrar som jobbar natt ska ha rätt till den 6

8 pedagogiskt viktiga barnomsorgen. Vi kommer vidare att satsa på sommarskola för de som inte nått målen inom både grund- och gymnasieskola. Vi gör detta för att öka andelen godkända elever. Som ytterligare hjälp på traven inför vi möjlighet till läxhjälp i skolan för barn och ungdomar. Dessutom ska ensamkommande flyktingbarn och ungdomar få mer undervisning än nu. Vi vill ha in fler språk i skolan och vi vill utmana de traditionella språken i skolan. Med en ny regering frigörs pengar för ROT-avdrag för skolor (Renovering, Ombyggnad, Tillbyggnad). I utbildningsstaden Växjö finns fortfarande behov av att upprusta och bygga om lokaler och vi kommer aktivt att söka dessa bidrag för att bygga en bättre skola. Via regionförbundet vill vi ta upp frågan om skolskjutsar och möjligheten till fria resor inom hela länet för ungdomar. En sådan satsning skulle underlätta för ungdomarna att ta del av utbudet av både skolor och fritid i hela länet. Vi skapar också en tidig koppling till bussen som ett vardagligt sätt att transportera sig. Det är en viktig del i byggandet av Europas grönaste stad. I den konjunktur vi befinner oss är det extra viktigt att vi satsar på vuxenutbildningen. Också vuxenutbildningen ska bygga på trygghet för både elever och lärare. Vi vill därför fastställa en hög nivå i kommunal regi förlagd till den erkänt goda SFI-undervisningen (svenska för invandrare) på Komvux. Utbildning och kompetensutveckling är en viktig faktor för att bekämpa arbetslösheten och de kommunala aktörerna ska aktivt medverka till att utbilda för framtiden. Växjö kommun ska planera för ett utökat uppdrag om 400 nya utbildningsplatser för vuxna, vilket blir vår andel i den satsning som S, V och MP har aviserat på riksnivå. Samarbetet mellan skolan och näringslivet ska stärkas. Konceptet med UF-företag (Ung Företagsamhet) ska stöttas och antalet startade företag inom den kommunala gymnasieskolan ska öka. Särskilda insatser bör här göras på de yrkesförberedande programmen. Sex- och samlevnadsundervisningen ska utvecklas. Samarbete med externa parter så som RFSU, RFSL, Kvinnojouren, Mansjouren och Brottsofferjouren ska vara möjligt. Samarbete med Linnéuniversitetet ska utvecklas. 7

9 Bygga och bo Att bygga Europas grönaste stad och kommun ställer höga krav på planering och miljötänkande. Speciellt viktigt är att från början planera för bra kollektivtrafik och cykelvägar, så att en vardag utan egen bil blir möjlig. Efter utbyggnaden av Östra Lugnet går vi nu vidare med bland andra Vikaholm, Hovshaga Centrum och Bäckaslöv samt längre fram Jonsboda. För att möta framtida behov av bostäder och verksamhet ska de strategiska markinköpen öka och våra bostadsområden, både kommande och befintliga, ska ha en mångfald i sina upplåtelseformer. Övergripande mål Växjö kommun ska befinna sig i framkant inom hållbar stads- och landsbygdsutveckling och tanken om Europas Grönaste stad ska genomsyra kommunens fysiska utveckling. Växjö stad ska upplevas som ett attraktivt och lättillgängligt regionalt centrum med rika möjligheter till möten, upplevelser och delaktighet. En hållbar utveckling ställer stora krav på den strategiska planeringen och på att det finns långsiktiga markreserver för bostäder, näringsliv, offentlig service, infrastruktur och rekreation. Behovet av mark ska säkras genom framsynta och strategiska förvärv i hela kommunen. Växjö kommun ska erbjuda en god tillgång på varierande och attraktiva bostäder. Utbudet ska omfatta blandade upplåtelseformer och vara anpassat till olika åldrar. Prioriteringar Vi vill se en kommun där man bygger med blandade upplåtelseformer; egnahem, bostadsrätter, äganderätter och hyresrätter byggs i en varierande blandning i varje bostadsområde. Mångfalden ska också gälla verksamheten; boende, service, kontor och handel ska kunna samsas i samma område. För att hålla en fortsatt hög standard i både nya och befintliga bostadsområden ska kvalitetsprogram som garanterar en viss kvalitetsnivå tas fram. De kommunala villatomterna är eftertraktade och kön till dessa ska kortas. Men väntetiden till en hyreslägenhet i Växjö är avsevärt längre och att korta den kön ska prioriteras. Vi vill att tillgång och efterfrågan på lägenheter gås igenom. Om stora lägenheter efterfrågas så behöver vi skapa sådana. Ett sätt att göra det kan vara att slå samman två mindre lägenheter i de redan befintliga bestånden. Kommunens planberedskap ska vara väl framme för att stödja kommunens expansion. För att kunna minska bostadsköerna och möta inflyttningen till kommunen ska kommunen ha beredskap och detaljplaner framme för att i genomsnitt kunna bygga 800 bostäder per år. De kommunala bolagen ska i sin tur ha beredskap att bygga 400 av dessa bostäder varje år. Dock är nybyggnation dyrt. För att skapa nya fräscha hyresrätter med en rimlig hyra vill vi se över möjligheterna att pressa ner kostnaderna för nyproduktion. Möjliga vägar kan vara att se över de kommunala markpriserna, borgensavgifterna för de kommunala bolagen samt översyn 8

10 av de kalkylmodeller som används i de kommunala bostadsföretagen. En rabatt på halva borgensavgiften under 15 år är en åtgärd vi ska genomföra direkt. Det sänker inflyttningshyran med cirka 200 kronor per månad för en nybyggd lägenhet om 3 rum och kök. De kommunala bolagen ska beredas möjlighet att bygga andra upplåtelseformer än hyresrätter. Både ägarlägenheter och bostadsrätter ska kunna uppföras i kommunala bolags regi. För att ytterligare stötta mångfalden inom bostadsproduktionen ska kommunen också stötta en ny egnahemsrörelse där den boende genom en egen arbetsinsats kan hålla ner bygg- och boendekostnaden. Kommunal borgen vid ombildande av hyresrätter till bostadsrätter och erbjudande om att först hyra och senare köpa loss sin bostad till ett på förhand bestämt pris, kan också bli aktuellt. Vi vill också fortsätta att utveckla en attraktiv stadskärna. Samarbetet i Växjö Citysamverkan ska utvecklas. Hela Växjö kommun ska vara attraktiv som bostadsort och för att kunna vidareutveckla de mindre tätorterna måste den kommunala servicen på landsbygden säkras. Attraktionen ska öka genom förädling och tillvaratagande av varje orts unika kvaliteter. 9

11 Demokrati och mångfald I Växjö kommun ska medborgarna ha möjlighet till insyn och inflytande i den demokratiska beslutsprocessen och arbetet i kommunen. Vi ska erbjuda service och tjänster som är lika tillgängliga, av lika hög kvalitet och lika väl anpassade för alla oavsett kön, etnicitet, funktionsmöjligheter eller sexuell läggning. Vi vill ta tillvara människors olikheter, kompetens och skaparkraft. För oss är det självklart och viktigt att makt och inflytande delas rättvist i alla delar av samhällslivet. Mångfalden är en konkurrensfördel i Europas Grönaste stad där människor, organisationer och företag växer och tar ansvar. Övergripande mål Alla nämnder och styrelser ska utveckla de demokratiska processerna för att öka medborgarnas inflytande på och insyn i verksamheten. Alla nämnder och styrelser ska som ett led i kvalitetsarbetet undersöka och anpassa verksamheten till medborgarnas behov och önskemål. Mångfald ska ingå som en del i hela kommunens verksamhet, i budget-, planerings- och utvecklingsarbete. (Bilaga 1 mål för mångfalden) Prioriteringar All kommunal information ska vara tillgänglig och lätt att förstå. Det ska vara lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Handlingar till kommunfullmäktige, nämnder och styrelsers sammanträden ska publiceras på Växjö kommuns webbplats för att öka tillgängligheten till den politiska beslutsprocessen. Kommunens webbplats, såväl som annan information, ska vara tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar. Det betyder till exempel tillgänglig på lättläst språk och användning av talsyntes. Möjligheterna att möta ansvariga politiker och tjänstemän ska vara god. E-postadresser och telefonnummer till ledamöter ska publiceras på kommunens webbplats. Utvärderingar och resultat från brukarundersökningar ska göras tillgängliga på kommunens hemsida för att medborgarna själva ska kunna skaffa sig en uppfattning om verksamhetens kvalitet. I Växjö kommun ska det finans ett kommunövergripande system för synpunkts- och klagomålshantering. Alla anställda ska ha god kännedom om systemet för att kunna bidra till ständiga förbättringar i verksamheten. Växjö kommun ska införa ett gemensamt kontaktcenter dit medborgarna kan vända sig för att få personlig service och hjälp med alla typer av ärenden, information och vägledning. Alla nämnder och styrelser ska ta fram e-tjänster för att öka servicen till medborgarna och förbättra tillgängligheten till enklare tjänster. Detta arbete ska samordnas av it- och informationsenheten. 10

12 Kommunens nämnder och styrelser ska ha medborgaren i centrum och ett gemensamt sätt att se på service och bemötande. Innehållet i de framtagna riktlinjerna för service och bemötande ska följas. I Växjö finns en stor andel invånare med rötter i andra länder. Växjö kommun ska arbeta för ökad integration, minskat bidragsberoende och skapa fler arbetstillfällen. Alla verksamheter ska därför bidra till att skapa praktikplatser för personer som av arbetsmarknads- eller språkskäl behöver hjälp att få tillträde till arbetsmarknaden. Växjö kommun ska anstränga sig särskilt för att informera nyanlända invandrare om den svenska demokratin och det svenska valsystemet så att de kan göra sina röster hörda. Växjö kommun ska utveckla kontakten och dialogen med sockenråd, byalag, samhällsföreningar och övrigt föreningsliv för att åstadkomma utveckling i hela kommunen. Varje nämnd och styrelse har ansvar för att det av fullmäktige antagna mångfaldsprogrammet är utgångspunkten för en handlingsplan, som hålls aktuell, är relevant för respektive nämnd och styrelse och har mål som leder till att Växjö kommun och dess invånare är föredömen i mångfalds- och antidiskrimineringsarbete. Målet är att varje invånare har kunskap om vikten av mångfald och känner stolthet över framstegen. 11

13 Miljö, energi och trafik Europas grönaste stad är ett epitet och ett varumärke som vi vill utveckla. Vi ska bli bättre i vårt vardagliga arbete samtidigt som vi vågar satsa på nya spetsprojekt. En viktig del i vårt miljöarbete är att minska utsläppen från transporterna. Fortfarande är över hälften av alla bilresor i Växjö kortare än 5 kilometer. Vi tror att dessa resor kan minimeras genom satsningar på cyklande och bättre kollektivtrafik. Övergripande mål Vi ska fortsätta vara en ledande miljökommun. Målet är att verkligen vara Europas grönaste stad. Alla delar av vår verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. Vårt samhällsbyggande ska utgå ifrån att marken, vattnet och den fysiska miljön används på ett resurssnålt och ekologiskt uthålligt sätt. Vi är goda föredömen och vid beslut där intressekonflikt föreligger agerar vi långsiktigt hållbart genom att ta särskild hänsyn till miljöoch naturresursfrågorna. I Växjö ska vi sluta använda fossila bränslen och vi ska använda energi effektivt. Prioriteringar Vi avser att genomföra den framtagna cykelvägplanen på fyra år, , och vi avser att driva frågan om kollektivtrafikens utveckling hårt. Vi vill se över taxorna för bussarna och utreda införandet av lågtrafiktaxa. Kollektivtrafiken ska ges företräde i stadstrafiken. De gator som trafikeras av kollektivtrafiken ska var huvudleder. Vi vill låta linje 1 bli en testlinje med bussfil som får företräde i korsningar och, om möjligt, i rondeller. Det ska vara enkelt, snabbt och prisvärt att åka kollektivt! Via regionförbundet vill vi ta upp frågan om skolskjutsar och möjligheten till fria resor inom hela länet för våra ungdomar. En del av utvecklingen av kollektivtrafiken är införandet av den miljöriktiga biogasen för alla stadsbussar. Biogasprojektet pågår och en publik mack med biogas planeras stå klar första kvartalet år Grannkommunerna ska erbjudas att lämna sina organiska sopor till Växjös biogasprojekt. Som en följd av ökad kollektivtrafik vill vi se över bilsituationen i staden. Vi tar ett helhetsgrepp över innerstadens trafiksituation. Teatertorget och halva Stortorget ska bli bilfritt. Vi vill se ett centrum som myllrar av människor i kulturella och kommersiella möten. På sikt ser vi en bilfri stadskärna. Vi vill förändra Teatertorget till en park, en grön oas mitt i centrum, med lekplats, fontän, bänkar och uteserveringar. Det ska vara en mötesplats, där en trubadur kan klinka på sin gitarr om kvällarna och förälskade par hålla handen i månens sken. Prunkande och väldoftande rosor i vackra planteringar finns där och plats för bord med schackrutor och backgammontrianglar. Man ska kunna slå sig ner på en bänk, möta andra och uppleva något annorlunda. Vi 12

14 har inte alla idéer och ser gärna en idétävling, där såväl enskilda medborgare som arkitekter kan delta. Vi har en vision om att Växjö ska ha Europas bästa vatten. Ny dricksvattentäkt är tagen i drift och nästa steg blir att ta hand om sjöar och vattendrag. Växjös påverkan på Östersjön ska upphöra. Samtliga enskilda avlopp som inte uppfyller dagens krav ska åtgärdas. De sämsta avloppen ska vara åtgärdade innan mandatperiodens slut. En övergripande VA-plan ska tas fram där vi ser över möjligheten att utöka kommunens VA-område samt uppmuntra byggandet av gemensamhetsanläggningar. Ett Miljö- och klimatcentrum ska tillskapas ute på Campus. Centret ska bli ett nav för miljöteknologiska företag, som det finns gott om i regionen. De ska utgöra ett kluster som både driver klimatsmarta lösningar och tjänar pengar genom att exportera kunskaper och teknik. Det gröna i Europas grönaste stad ska uppmärksammas. Grönstrukturprogrammet, som planeringsunderlag och idébank, ska användas i stadsplaneringen och i förvaltningen av stadens grönytor. I varje enskilt planeringsprojekt som berör stadens utemiljö ska grönstrukturens värden vägas samman med övriga intressen. Att kunna uppleva det gröna är en viktig del i arbetet och förväntas av Europas grönaste stad. Vi ska fullfölja den redan beslutade förskotteringen och medfinansieringen av infrastruktursatsningar på tågtrafik. Det är viktigt för regionens utveckling att det blir enkelt att ta sig till och från Växjö. Vi vill införa ett trafikledningssystem för att öka framkomligheten och minska onödiga koldioxidutsläpp som uppstår när bilisterna cirklar runt och letar parkeringsplatser. Arbetet med att förverkliga den beslutade Arabyvisionen ska fortsätta. 13

15 Stöd och omsorg Omsorg är ingen marknad utan ett ansvar. Och omsorgstagarna är inga kunder utan brukare. Vi vill att omsorgstagarens frihet ska öka. Brukaren själv ska få bestämma vad som ska göras, hur det ska göras, när det ska göras och vem som ska göra det. Trygghet och frihet är nyckelord för stöd och omsorg i Växjö kommun. För att klara det krävs förändringar. Övergripande mål Kommunens insatser ska leda till att alla medborgare utifrån sina förutsättningar ska kunna leva ett så rikt liv som möjligt och att ålder och funktionsnedsättning inte ska leda till försämrad livskvalitet. Kommunen ska ha en nolltolerans mot illegala droger och verka för att bruket av legala droger, som alkohol och tobak, minskar. Prioriteringar Förenklad biståndsbedömning ska införas. Detta innebär i korthet att en person som uppnått en viss ålder själv avgör när han eller hon är i behov av hemtjänstinsatser i form av enklare servicetjänster eller trivselinsatser. Vi vet att varje person bäst känner sina behov och vet vilken hjälp man anser sig behöva. Vi vet att många äldre är ensamma och i behov av mer socialt umgänge. Även om man får hjälp med tvätt eller städning så hjälper inte det den som känner sig ensam men då kan kanske en promenad med en ledsagare ett par timmar hjälpa. Ett införande av förenklad biståndsbedömning kommer att ge brukaren rätt till 8 timmars insats per månad när denna fyllt 80 och rätt till särskilt boende när denna fyllt 90. På sikt vill vi sänka åldersgränsen för rätten till 8 timmars insats. Införandet i sin helhet ska utvärderas innan mandatperiodens slut. Vi sätter stopp för privatiseringshysterin utan att för den skull minska på valfriheten. Vi vill avveckla entreprenaderna men stimulera entreprenörsandan inom omsorgsverksamheten. Vi ställer oss positiva till intraprenader och kooperativ och vi vill fortsätta att utveckla alternativ inom ramen för lagen om valfrihetssystemet. De brukare som idag bor i vårdboenden drivna på entreprenad får själva bestämma om boendet ska drivas privat eller om verksamheten ska gå tillbaka till kommunen. Vi vill förbättra livskvalitén för de äldre. Ett litet men viktigt steg är att skapa äldreboenden där husdjur är välkomna. Samtidigt ställer det krav på att vi kan erbjuda allergiboenden eller att allergiavdelningar införs. Maten är en viktig kvalitetsfaktor och inköp av ekologisk och närproducerad mat ska prioriteras. Matkvaliteten i stort ska öka och för det krävs att nya kök byggs och att hanteringen blir bättre. Valfriheten bland måltiderna som erbjuds ska bli bättre och vi avser att gå över till mer kyld matdistribution med bättre samordnade leveranser. Vi fortsätter arbetet med medicingenomgångar. Det är fortfarande för mycket och för många 14

16 mediciner bland äldre och att gå igenom samtliga medicineringar kommer att minska mängden. Det är en självklarhet att alla äldre par ska ha rätt att bo tillsammans. Men bara om båda vill. Även alla äldre ska ha rätt att tala och bli förstådda på sitt modersmål. Redan idag klarar vi att hantera över 40 språk men för att säkerställa kvaliteten på ytterligare språk krävs tillgång till tolkar. Dagens tolkverksamhet ska därför behållas i offentlig regi men gärna överföras till regionförbundet för att utöka nyttjandegraden av denna tjänst. Kommunens arbete med ekonomiskt bistånd, missbruksvård samt området barn och familj ska prioriteras. För att hålla kostnaderna nere men ändå garantera hög kvalitet ska hemmaplanslösningar eftersträvas. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd skenar och åtgärder för att öka sysselsättningen i kommunen ska prioriteras. För att en enskild medborgare ska kunna söka arbeten ställs höga krav på att denna är tillgänglig och aktiv. Ett viktigt arbetsredskap för att söka arbete är datorn och sökningar på Internet. Kostnader för dator och internetuppkoppling ska ingå i det ekonomiska biståndet. Kommunens missbruksarbete ska upp på dagordningen på ett betydligt mer aktivt sätt än idag. Samarbetet med landstinget kring psykiatrin ska prioriteras. Medel avsätts för att utveckla samarbetet och minska risken för att enskilda faller igenom skyddsnätet. Detta kräver insatser även från landstingets sida. 15

17 Trygghet, säkerhet och folkhälsa Trygghet är en viktig attraktionsfaktor. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker och därmed attraktiv att bo och vistas i. Detta uppnås genom att bedriva ett aktivt och systematiskt säkerhetsarbete såväl internt som i samverkan med andra aktörer. Ett aktivt säkerhetsarbete i vardagen bidrar till en ökad förmåga att hantera kriser. Säkerhetsarbetet har sin utgångspunkt i säkerhetspolicy och lagstiftning och syftar till att förebygga skador på människor, egendom, verksamhet och miljö. Övergripande mål Växjö kommun ska vara trygg och säker. Växjö kommun ska bedriva ett aktivt risk- och sårbarhetsarbete. Växjö kommun ska medverka i brottsförebyggande arbete i samverkan med andra aktörer. Växjö kommun ska ha ett relevant försäkringsskydd. Prioriteringar Vi ska utöka försäkringsskyddet med en sjukförsäkring för våra barn och ungdomar upp till 19 år. Fler fältassistenter ska rekryteras. Dessa ska jobba förebyggande med socialt arbete och droger. Tiden bakom skrivbordet ska minimeras. Växjö kommun ska ha en nolltolerans mot illegala droger, men också verka för att minska bruket av legala droger, som alkohol och tobak. Växjö kommuns förvaltningar och bolag ska aktivt medverka i det systematiska säkerhetsarbetet. Antalet skador och incidenter ska minska och andelen medborgare som känner sig trygga i Växjö kommun ska öka. För att skapa rätt förutsättningar för det praktiska säkerhetsarbetet ska mark för en räddningstjänstlokal i södra delen av staden avsättas. Vidare ska det avsättas pengar för investeringar i nödvändiga fordon och annan teknisk utrustning. 16

18 Uppleva och göra Ett viktigt bidrag till en kommuns attraktivitet är utbudet av upplevelser och aktiviteter. Det krävs ett aktivt arbete tillsammans med föreningslivet för att skapa ett Växjö som är attraktivt för alla oavsett ålder, kön eller etnisk bakgrund. Föreningslivet ska ges förutsättningar att jobba med sin verksamhet och både kultur och idrott ska få utrymme. Vi vill att Växjös position som regionens centrum inom elitidrott bibehålls och stärks. Här är till exempel satsningarna på FPC (Friidrottens prestationscenter) och ett framtida internationellt träningscenter, ATC (Athletic Training Centre), centrala. Övergripande mål Föreningslivet i Växjö kommun stimuleras för att skapa verksamhet som ger kommuninnevånarna ökade förutsättningar för en högre livskvalité. Miljöperspektivet ska råda med målet om att ha Sveriges grönaste föreningsliv till år Både bredd- och elitidrott ska få plats i Växjö kommun. Elitidrott ökar Växjö kommuns attraktionskraft för företagsetableringar och befolkningsinflyttning. Breddidrotten ger alla medborgare möjlighet att engagera sig. Alla oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning eller etnisk tillhörighet ska ges samma möjligheter till idrotts- och fritidsutövande. Kultur ska vara en naturlig och viktig aspekt vid utvecklande av stadsmiljö och parker samt vid nybyggnation Vi ska satsa på Växjö som en kreativ och kulturell växtplats och därigenom främja kulturturismen. Vi ska stödja och samverka med föreningar och kulturinstitutioner som förvaltar och utvecklar vårt kulturarv. Kultur som utövas av barn och ungdomar ska prioriteras. Prioriteringar Vi ställer oss positiva till de tankar som finns om ett kulturstråk från biblioteket via Teatertorget till Ringsberg. Förslaget i sin helhet ska genomföras under mandatperioden samtidigt som det kulturpolitiska programmet ska förverkligas. Biblioteken är viktiga och en utredning av verksamheten pågår. Resultatet av utredningen ska följas upp och eventuella förslag till förändringar ska utvärderas. Vi ser gärna att biblioteksverksamheten återfinns på andra offentliga platser och i andra former. Ett alternativ är att återinföra bokbussen. För att få en bra start med verksamheten i allaktivitetshuset i Araby ska en projektledare tillsättas. Växjö kommun ska införa ett stipendium i Pär Lagerkvists namn som delas ut till författare som inte kan utöva sitt yrke i frihet. Växjö ska bli känt som en fristad att skriva i. 17

19 Nyttjandegraden av våra kommunala idrottsytor ska öka. Vid omläggningar av fotbollsplaner ska konstgräsbeläggningar prioriteras för att maximera antalet möjliga träningstimmar. Som ett led i folkhälsoarbetet och för att få fler ungdomar att idrotta ska byggandet av spontanidrottsplatser prioriteras liksom bostadsnära spår och leder. Folkhälsa och idrott är mer än bara stora anläggningar men för att öka kommunens attraktionskraft och skapa förutsättningar för elitidrott ska arbetet med att förverkliga den idrottsliga visionen om Arenastaden påskyndas. Vi ser Arenastaden som en elitsatsning men ännu viktigare en satsning på bredd- och ungdomsidrott. Arenastaden ska byggas enligt nuvarande byggnadsplan (ishall, fotbollsarena och friidrottshall) med tillägg av en ny arena för innebandy. Föreningsbidragen ska ses över och förändras ur ett klass- och genusperspektiv för att främja mångfalden. Nuvarande system stimulerar inte till förändring utan fungerar som ett stöd för att bibehålla dagens patriarkala strukturer. Extra pengar till föreningsbidrag kan bli aktuellt först när en genomlysning av nuvarande system är genomförd. Föreningslivet har signalerat att det råder brist på bra lokaler till en rimlig hyra. Under 2011 ska föreningarnas långsiktiga behov av lokaler ses över för att hitta alternativ när till exempel Motorgården avvecklas. Vi kommer att jobba för att tillskapa ett föreningarnas och kulturens hus. Vi vill också fortsätta att utveckla en attraktiv stadskärna som kan konkurrera med andra stadskärnor. Samarbetet i Växjö Citysamverkan ska utvecklas. Utnämnandet av Växjö till Årets stadskärna ställer krav på fortsatt arbete med stadens attraktivitet. Bland annat kan detta ske med hjälp av omvandlandet av Teatertorget från parkeringsplats till en mötesplats och att göra en gårdsgata av korsningen Storgatan Västra Esplanaden. Utvecklingen att göra Spetsamossen till en mötesplats för alla ska fortsätta. Vi vill också se över möjligheten att bygga en utomhuspool vid simhallen samt ett kallbadhus i Växjösjön. 18

20 Växjö kommun som arbetsgivare Vi tycker om personal. De anställda är en förutsättning och en tillgång för att verksamheten ska kunna utvecklas. Växjö kommun ska fortsätta att aktivt arbeta för att vara en attraktiv arbetsgivare. Det innebär fortsatta satsningar på kompetensutveckling, möjlighet till arbetstidsförkortning och samordning. Växjö kommun som arbetsgivare ska ses ur ett koncernperspektiv. En ökad samordning och effektivisering av olika verksamhetsområden skapar helhetssyn och ett bättre resursutnyttjande. Övergripande mål Växjö kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Kompetensförsörjningen ska säkras. Andelen nöjda medarbetare ska öka. Långtidssjukfrånvaron ska minska Prioriteringar Den fortsatta positiva utvecklingen av sjukfrånvaron ska bibehållas och hälso- och friskvårdsaktiviteter fortsätta. Kommunhälsan ska ha en tidig roll i rehabiliteringsärenden och genomföra arbetsförmågebedömningar redan inom 45 sjukdagar. Mångfald bland våra arbetstagare ska prioriteras. Vid rekryteringar ska båda könen vara representerade när det kallas till de sista intervjuerna. Det gäller både de som kallas och de som kallar. Med en aktiv personalpolitik ska vi sörja för att få in fler kvinnor och invandrare på ledande positioner. Medarbetarenkäten ska genomföras för tredje gången våren Enkäten ska omfatta alla förvaltningar och bolag. Kompetensutveckling och utbildning för de anställda är ett led i vår strävan att vara en attraktiv arbetsgivare och ska vara en naturlig del för den som är anställd i Växjö kommun. En ny chefsutbildning ska tas fram som blir obligatorisk för förvaltningar och bolag. Växjö kommun ska satsa på rätt till heltid. Omsorgsförvaltningen har redan gjort en heltidssatsning och det goda exemplet ska nu anammas av flera förvaltningar. Dessutom ska de så kallade AVA-anställningarna (allmänna visstidsanställningar) tas bort! Främjande arbetsmetoder ska ses som redskap för förbättrad arbetsmiljö och ökad delaktighet i linje med samverkansavtal. Vi vill verka för att arbetstidsförkortning i stället för löneökning ska vara möjlig för alla anställda. 19

21 Växjö kommuns ekonomi Växjö kommuns ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning. Varje generation ska ta ansvar för sina kostnader. Kommunens ekonomi är starkt beroende av konjunkturen vilket medför att vi måste ha stora överskott i goda tider för att kunna möta de sämre tiderna utan att behöva göra dramatiska åtgärder i verksamhet eller skatteuttag. Övergripande mål Målet för god ekonomisk hushållning är att inflationssäkra det egna kapitalet över en konjunkturcykel. Verksamhetsmål kopplade till god ekonomisk hushållning Långsiktigt ska alla elever som lämnar grundskolan vara behöriga till gymnasieskolans nationella program. Delmålet är att andelen ska öka från 89,3 % 2009 till 94 % Långsiktigt ska alla elever som lämnar gymnasieskolan klara det med slutbetyg inom planerad tid, det vill säga tre eller fyra år. Delmålet är att andelen ska öka från 80 % 2009 till 82 % Fallolyckorna ska minska. Höftfrakturer, räknat på person, 80 år och äldre, ska minska med 5 % jämfört med Reinvesteringarna i VA-nätet ska öka med 5% årligen till dess att en långsiktigt hållbar nivå har nåtts. SFI (svenska för invandrare) ska erbjudas alla nyanlända senast inom 2 månader. Andelen kvinnor på ledande befattning, chefsnivå 1 och 2, i kommunkoncernen ska öka till dess att målet om jämställdhet (60/40) har uppnåtts. Av dem som uppbär helt ekonomiskt bistånd eller försörjningsstöd ska samtliga erbjudas planering för sysselsättning inom en vecka. Ekonomisk redogörelse Budget år 2011 med plan för Finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning Kommunens eget kapital ska inflationssäkras över en konjunkturcykel (7 år). I högkonjunktur bör resultatet ligga ännu högre för att kunna möta sämre resultat i en långkonjunktur. Den globala konjunkturnedgången och finanskrisen innebär avsevärt sämre resultat för kommunsektorn de kommande åren. Det är inte önskvärt att kommuner och landsting tvingas till alltför omfattande besparingar i en lågkonjunktur och därmed förstärker konjunktursvängningarna. Vid avstämning enligt lagen om god ekonomisk hushållning måste fullmäktige därför medvetet och tydligt öronmärka överskott för att i lågkonjunktur kunna möta eventuella tillfälliga kostnadsökningar och/eller intäktsminskningar. 20

22 Kostnader för vatten, avlopp och avfallshantering ska, sett över tiden, till 100 procent täckas genom avgifter. Sjuårscykeln fram t.o.m beräknas inflationen till 10,5 procent. Det innebär att det egna kapitalet 2011 ska uppgå till mkr. Det egna kapitalet 2011 beräknas uppgå till mkr, en ökning med 25,6 procent. Skatteintäkter, utjämning, stadsbidrag mm. Skatteintäkter åren Utdebiteringen för Växjö kommun uppgår 2011 till 20:76. Från och med år 2012 höjs utdebiteringen med 20 öre och uppgår därmed till 20:96. Skatteunderlagsprognosen bygger på följande förutsättningar: Årlig procentuell förändring Timlöner 3,1 2,3 2,3 3,0 3,5 Arbetade timmar -2,6-0,1 1,3 1,3 1,3 Arbetslöshet 8,4 9,3 9,4 8,6 7,8 Sysselsatta -2,3-0,5 0,7 1,4 1,3 BNP -4,7 2,5 3,2 3,8 3,9 KPI -0,3 1,3 1,6 2,6 2,8 Skatteunderlag 1,0 1,9 3,3 3,2 4,1 Kommunalekonomisk utjämning Statligt utjämningsbidrag Från och med 2005 har det tidigare generella statsbidraget och inkomstutjämningen ersatts av ett statligt utjämningsbidrag vilket garanterar kommunerna 115 procent av medelskattekraften (mot tidigare 100 procent). Räcker inte anslagets nivå att finansiera den garanterade nivån justeras detta genom att kommunerna själva får betala en regleringsavgift. Överstiger anslagets nivå den garanterade nivån betalar staten ut ett regleringsbidrag Beräkningen av bidraget för åren bygger på en befolkningsökning med 700 personer/år och att Växjös skatteunderlag ökar lika med riket. Kostnadsutjämning Kostnadsutjämningen baseras på mätbara och för kommunen opåverkbara faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Kostnadsutjämningen skall inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Växjö har, jämfört med riket, gynnsamma strukturella förhållanden i de flesta delmodeller vilket innebär att kommunen betalar en avgift. Avgiften beräknas uppgå till 119 mkr Erfarenhetsmässigt har budgeterats en ökning av avgiften med 5 mkr/år Statsbidrag i den rödgröna vårbudgeten 2010 Den rödgröna oppositionen föreslår i sin vårbudget ökade resurser till kommunerna med 7 mdr 2011 och 5 mdr ,5 mdr är generellt höjt statsbidrag, 2 mdr avser konjunkturstöd 21

23 under 2011 och 1,5 mdr är riktade satsningar. För Växjö beräknas de ökade bidragen till 33 mkr 2011 varav 11 mkr avser konjunkturstöd. Därefter ökar statsbidraget generellt med 22 mkr. För åren har medtagits ökat statsbidrag med 3 mkr för att öka antalet heltider LSS-utjämning Utjämningssystemet är mycket känsligt för förändringar i den underliggande verksamhetsstatistiken vilket kan leda till att bidraget förändras kraftigt mellan åren. Beloppen för 2011 och framåt är budgeterade enligt den prognos som SKL redovisat i april Kommunal fastighetsavgift 2008 ersattes den statliga fastighetsskatten på bostäder med en kommunal fastighetsavgift. Införandet 2008 var neutralt, såväl för varje enskild kommun som för staten. Kommande år ska den årliga intäktsförändringen från fastighetsavgiften tillföras respektive kommun och adderas till det ursprungliga beloppet Ovan redovisade förutsättningar ger följande intäkter/kostnader (mkr): Allm. kommunalskatt Statligt utj.bidrag Tillf kojunkturstöd Ökade statsbidrag Regl. bidrag/avgift Kostnadsutjämning Kom. fastighetsavgift LSS-utjämning Summa Finansnetto Finansnettot har beräknats med hänsyn till den befintliga utlåningen till våra kommunala bolag, förskottering och medfinansiering av infrastruktursatsningar, förväntat ränteläge, resultatförsämringar och likviditetsminskning. En procents ränteförändring innebär ca 5 mkr i förändrat räntenetto. Det slår igenom fullt ut först på några års sikt. I beräkningen ingår också att kommunen har lån på 132 mkr. År 2010 sänktes aktieägartillskottet till VKAB tillfälligt med 6. Utfall Prognos Budget Plan Plan Finansnetto Borgensavgifter TOTALT Kommunens nämnder och styrelser debiteras intern ränta för kapital som investeras i anläggningar, inventarier m.m. Internräntesatsen är 4 % fr.o.m Verksamhetens nettokostnader år 2011 Som grund för den nämndsvisa planeringen framställs vissa gemensamma planeringsförutsättningar, såsom befolkningsutveckling, bostadsbyggande, lönerevision, lokala planer mm. Utgångspunkt för budgeten år 2011 är innevarande års budget, justerad med ev. under året beslutade verksamhetsförändringar. Hänsyn tas till hur riksdagsbeslut och det samhällsekonomiska läget i övrigt påverkar ekonomin. Dessutom tas hänsyn till de slutsatser som kan dras av bokslutet 2009 och de utfallsprognoser som föreligger innevarande år. 22

24 Personal- och kostnadsutveckling Personalkostnaderna, som för 2011 beräknas uppgå till 2,6 mdr, utgör den tyngsta utgiftsposten i kommunens samlade budget och svarar för ca 74 % av nettokostnaden. På den kommunala arbetsmarknaden löper vissa löne- och kollektivavtal tillsvidare, medan merparten löper fram till april Beräkningarna för bygger på årliga avtalsenliga löneökningar i kommunen med maximalt 2,5 procent per år. Totalt har 78 mkr per år avsatts till löneökningar m.m. Någon generell uppräkning av nämnders och styrelsers budgetanslag har inte gjorts med hänsyn till inflation. Nämnderna ska bedöma kostnadsutvecklingen för olika typer av varor och tjänster och beakta detta i sina internbudgetar. Förändringar år 2011 jämfört med 2010 Nämnder och styrelser tillförs ca 114 mkr för demografi, ökade lokalkostnader och ny verksamhet utöver kompensation för ökade lönekostnader. Under kommunstyrelsen har budgeterats ökade driftkostnader till följd av investeringar i lokaler mm. Dessa anslag är inte kommunstyrelsens utan ska flyttas till resp. nämnd när investeringen är färdig. Ett generellt sparbeting på 0,25 % årligen har lagts ut. Det sammanlagda nettotillskottet 2011 till de olika verksamheterna uppgår till 106 mkr enligt följande fördelning: Förändring jmf med 2010, mkr Byggnadsnämnd Bostadsanpassning Sparbeting Fritidsnämnd Hyra allaktivitetshall till KN Resurstillskott Föreningsbidrag Sparbeting Gymnasienämnd Demografi Förebyggande mot droger Sparbeting Kommunfullmäktige Sparbeting Kommunstyrelse Cykelvägplan TN Kollektivtrafiksatsningar Klimatcentrum Lokaler SBN Lokaler GN Arenastaden inkl Vipershall Värends Räddningstjänst Engångsanslag Sparbeting Kulturnämnd Hyra allaktivitetshall från FN

25 Kulturparken 400 Sparbeting Miljö- och hälsoskyddsnämnd Minskat anslag Sparbeting Nämnd för Arbete & välfärd Ekonomiskt bistånd Barn och familj Sparbeting Omsorgsnämnd Demografi Sparbeting Skol-och barnomsorgsnämnd Minskade barngr/ökad pers.täthet Läxläsning OB-tid SBO Demografi Förebyggande droger Barnförsäkring Sparbeting Teknisk nämnd Minskat anslag Biogas Sparbeting Valnämnd Val Överförmyndarnämnd Resurstillskott Sparbeting Demografi Nämnder och styrelser får full kompensation för den löneökning som parterna kommer överrens om. Investeringar Det är nämndernas utrymme i driftbudgeten som styr investeringsnivån. Det är således respektive nämnd som har att besluta om vilka investeringar som ska genomföras. Investeringar på minst 10 mkr som görs i verksamhetslokaler och investeringar som görs av kommunen på minst 5 mkr ska beslutas av kommunfullmäktige. Investeringar i nya exploateringsområden ska på sikt finansieras med försäljningsinkomster. De ökade driftkostnaderna till följd av investeringar i VA-verksamhet och avfallshantering täcks med avgifter. Övriga investeringar finansieras till största delen med skattemedel. 24

26 För planerade investeringar se bilaga 2. Finansiell analys För att beskriva Växjö kommuns förmåga att upprätthålla en god ekonomisk hushållning används analysmodellen RK. RK-modellen bygger på fyra olika perspektiv; Resultat, Kapacitet, Risk och Kontroll. Analysen inom varje perspektiv grundas på olika finansiella nyckeltal, vilka har till uppgift att belysa ställning och utveckling av kommunens ekonomi. Resultat och kapacitet Årets resultat Bokslut Prognos Budget Mkr Årets resultat I rådande lågkonjunktur går det inte att hålla uppe resultatnivån utan konsekvenser för kärnverksamheten. Växjö kommun budgeterar år 2011 ett resultat på 38 mkr. Kommunen har 443 mkr avseende överskott från åren att möta tillfälliga intäktsminskningar och/eller kostnadsökningar. Den procentuella ökningen av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämningssystemet har under många år överstigit nettokostnaderna, vilket har berott på stora slutavräkningar på skatten. Men fr. o. m ökar nettokostnaderna mer än skatteintäkterna, statsbidrag och utjämning. Det är en utveckling som inger oro och måste brytas. Resultaten för prognostiseras till +161 mkr. Nettokostnadsutveckling Bokslut Prognos Budget Procent Vht/skatt+stb 97,5 98,7 99,1 En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan kostnader och intäkter. Verksamhetens nettokostnader inkl. avskrivningar, pensionskostnader och finansnetto, budgeteras att ta 99 procent i anspråk av skatteintäkter och statsbidrag år Det är 0,4 procentenheter högre än prognosen för 2010 och 1,6 högre än bokslut Det finansiella målet att inflationssäkra det egna kapitalet över en konjunkturcykel uppfylls Om inflationen uppgår till 1 procent så motsvaras det av ett resultatkrav på ca 25 mkr. Investeringsvolym Under perioden beräknas nettoinvesteringar om mkr/år, vilket är att jämföra med utfallet för 2009 som uppgick till 115 mkr. Anledningen till de ökade investeringarna är byggandet av biogasanläggning, medfinansiering av infrastruktur och initialt ökade exploateringsutgifter för bl.a. Vikaholm, Bäckaslöv och Stationsområdet. Över tiden överstiger intäkterna de ökade exploateringsutgifterna. Den högre investeringstakten innebär en likviditetsbelastning. Skattefinansiering av investeringar När den löpande driften har finansierats bör det återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkter och statsbidrag för att större delen av investeringarna ska kunna finansieras med egna medel. 25