Vision utbildningar. Skyddsombud

Transkript

1 Vision utbildningar Skyddsombud 1

2 Innehåll Visions framtidsidé... Visions värdegrund... Visions medlemslöfte... Visions mål och uppgift... Visions hjärtefrågor... Så här jobbar vi för att nå målet... Nya IT system - viktigt att tänka på Checklista för skyddsombud kring hot och våld... 8 Bilagor Praktikfall Rehabiliteringskedjan Checklista riskbedömning Blankett riksbedömning Handlingsplan Uppdragshandling skyddsombud Kompassen Schyst måltid 2

3 Skyddsombud Vår framtidsidé Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling En framtidsidé kan dock aldrig vara statisk och den blir heller aldrig färdig. Använd den därför som utgångspunkt för en diskussion på din arbetsplats och i din lokalavdelning. Visions värdegrund Vision är en demokratisk organisation och varje medlem har därför rätt till inflytande över och stöd av organisationen. Vision tror på individens vilja och kraft att utvecklas och att själv och gemensamt med andra ta ansvar. Vision är ett partipolitiskt obundet fackförbund. Det innebär dock inte att vi är opolitiska. Vision tar ställning i frågor som är viktiga för medlemmarna. Vår arena är i första hand arbetslivet, men också frågor som berör eller påverkar arbetslivet och livet för medlemmarna. Vision tror på gemenskap såväl på arbetsplatsen som i samhället i stort. Genom att gå samman kan vi åstadkomma mer och vi blir starkare tillsammans än var och en för sig. Gemenskapen och sammanhållningen är viktig och arbetsplatsens gemenskap är grunden för hur vi organiserar oss i Vision. Visions medlemslöfte Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Vi är ett fackförbund och i fokus för allt står du. Tillsammans ser vi till att du får det du behöver för att uppnå det du vill med ditt arbetsliv. Du får professionell rådgivning och stöd i såväl med- som motgångar. Vi utvecklings i takt med arbetsmarknaden så att du har nytta av oss oavsett hur dina arbetsförhållanden ser ut. Vi är många och det är bra. När vi är många är det lättare att ta initiativ och påverka så att ditt jobb blir ännu bättre. Du får tillgång till ett stort nätverk av människor som jobbar med samma sak som du. Och som kan blir värdefulla kontakter för dig. Du når oss på det sätt som bäst passar dig i tid och rum. Vi finns i hela landet. Det gör att det blir lätt för dig att få till ett personligt möte. Det blir också lättare för dig att engagera dig mer om du skulle vilja det, du väljer själv hur. Vi är inte bara lokala eller nationella, vi är globala en Fair Union. Vi arbetar med mänskliga rättigheter, rätten att organisera sig och en hållbar miljö. För oss är det oacceptabelt med alla former av diskriminering och intolerans. När du är medlem hos oss är du därför också med och bidrar till en bättre värld. Men i slutändan handlar ett medlemskap om en sak. Att du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Vision tror att mångfalden bidrar till en fackföreningsrörelse som ger ökade möjligheter till framgång och styrka. Mångfald höjer kompetensnivån och förstärker möjligheterna till god medlemsservice och ett effektivt företrädarskap. Vision har likabehandling och respekt för den enskilde som ledstjärna. Alla former av diskriminering och godtycke måste motverkas. För Vision handlar solidaritet om medkänsla och förståelse för andra. 3

4 Visions mål och uppgift! Vision har många utmaningar men den viktigaste av dem alla är att fortsätta växa, bli en större och starkare part på arbetsmarknaden och därmed åstadkomma resultat för våra medlemmar. Vi gör varje dag små underverk för våra medlemmar i deras arbetsvardag. När vi talar om det blir vi intressanta och det blir lätt att ställa frågan till fler om medlemskap. Och omvänt, tänk vilken styrka i förhandlingar med arbetsgivarna att kunna säga att vi faktiskt företräder en majoritet av de anställda på en arbetsplats eller inom ett yrke! Precis som när vi en gång bildades är medlemsantalet vår styrka och nyckel till framgång i arbetet med att förbättra villkoren i arbetslivet. Vi håller i det arbete vi påbörjat, utvecklar några områden, bland annat hjärtefrågor, för att bättre stödja arbetet med att vara en växande och stark organisation. Namnbytet har gett oss en knuff på väg. Men en verklig förändring till en modern facklig organisation som attraherar de som kommer ut i arbetslivet kräver mycket mer. Det kräver att vi förändrar vårt sätt att vara och agera. Det är vad vi gör och inte vad vi säger som kommer att visa att vi på riktigt är en facklig organisation som tagit utmaningen som alla fackliga organisationer står inför på allvar. Ska vi klara det är det övergripande målet för oss: Alla som kan vara med i Vision ska få frågan. Tillsammans rekryterar vi minst 1000 nya medlemmar varje månad. Målet är att vi ska vara i majoritet i alla våra yrkesgrupper. Vi vet att den som först ställer frågan har stor chans att få ett ja. Och i Vision kan vi med stolthet sträcka på oss och våga fråga för vi vet att vi har ett bra erbjudande till dem som blir medlemmar i vår organisation! När vi tittar på vilka som skulle kunna vara med i vår organisation så ser vi att om vi organiserade alla dessa skulle vi kunna vara ett förbund med över medlemmar. Vi vet också att det är ca två tredjedelar av potentiella medlemmar som inte har fått frågan. Så många nya blivande medlemmar finns det att ställa frågan till! 4

5 Visions hjärtefrågor Vision driver hjärtefrågor som påverkar medlemmarnas möjligheter, karriär och utveckling både på kort och på lång sikt. Hjärtefrågorna är konkreta och medlemsnära vilket gör det enkelt för mig som förtroendevald i Vision att använda det i arbetet med att göra skillnad på min arbetsplats och därmed vara användbart när vi ställer frågan om medlemskap i Vision. Genom att koppla ihop en ökad närvaro på arbetsplatserna, tydligare yrkesfokus och sist men inte minst att engagera både medlemmar och potentiella medlemmar så är politiken också ett verktyg för att rekrytera nya medlemmar. Med hjärtefrågorna som grund så är ambitionen att kunna koppla ihop förbundets påverkansarbete från den lokala klubben och avdelningen upp till det som sker på den nationella nivån. Vi prioriterar ett fåtal frågor som vi samlas kring och tillsammans med medlemmarna tar fram fakta, driver opinion, intresseförhandlar och åstadkommer resultat. Genom att koordinera hela förbundet kring samma frågor så får vi ut mer effekt än om var och en tänker och agerar självständigt. Självklart ska vi fortsätta att arbeta med andra frågor som är relevanta för medlemmarna lokalt men detta är de frågor där förbundet väljer att kraftsamla de kommande åren. Det här är Visions hjärtefrågor som antogs vid förbundsmötet Din lön ska vara individuell och sättas i bra lönesamtal med din chef. Akademisk utbildning och kompetensutveckling ska löna sig. Din prestation och ditt resultat ska påverka lönen. Vi vill ha bort de strukturella löneskillnader som leder till att både män och kvinnor har lägre lön i kvinnodominerade sektorer, branscher eller yrken. Du som chef ska ha bra förutsättningar och konkurrenskraftiga villkor. Som chef bör du inte ha fler än 25 direkt underställda medarbetare. Det och ett bra administrativt stöd ger dig bra förutsättningar för att kunna utöva ett tydligt ledarskap. Du som jobbar med en välfärd i världsklass ska kunna göra det med fokus på kvalitet. Fokus på kvalitet, utveckling av metoder och system för kvalitetssäkring är avgörande för en framgångsrik verksamhet. Rätt använd kompetens, bra villkor för dig, full insyn och meddelarfrihet är viktiga förutsättningar. De unga akademikerna och bästa medarbetarna attraheras till Sveriges viktigaste jobb genom spännande tjänster, konkurrenskraftiga villkor och bra karriärmöjligheter. Du ska utvecklas i din yrkeskarriär. I ett arbetsliv som förändras snabbt behövs ökad tydlighet kring dina villkor, förväntningar på dig och din arbetsmiljö. Din utbildning lägger grunden för din karriär. Kontinuerlig kompetensutveckling ska vara självklart för att öka värdet av din utbildning och ge dig förutsättningar att göra ett bra jobb. Du tjänar på ett schyst arbetsliv. Vision är en Fair Union vilket innebär att vi tillsammans med medlemmarna lyfter och driver frågor om mänskliga rättigheter, hållbar miljö mm. En ökad mångfald på arbetsplatsen bidrar också till ett bättre resultat både för verksamhet och för ekonomi. För oss är det oacceptabelt med alla former av diskriminering och intolerans. När hjärtefrågorna konkretiseras och kopplas ihop med de andra byggstenarna för hur vi jobbar i Vision med att alla ska få frågan, yrket i fokus och våra interna arbetssätt lägger vi en bra och utmanande grund för att bygga Vision och fortsätta vårt förändringsarbete. Vill du veta mer om vad som händer centralt inom varje hjärtefråga, hål koll på vision.se. Fundera sedan på hur din avdelning eller klubb följer upp det centrala påverkansarbetet med lokala aktiviteter. 5

6 För att göra det möjligt är vårt mål och vår uppgift att: Alla som kan vara med i Vision ska få frågan. Tillsammans rekryterar vi minst 1000 nya medlemmar varje månad. Målet är att vi ska vara i majoritet i alla våra yrkesgrupper. Så här jobbar vi för att nå vårt mål och leva upp till vårt löfte: Vi fokuserar på att ställa frågan. Därför frågar vi alla som kan vara med om de vill vara med. bidrar alla, medlemmar, förtroendevalda och anställda, till att varje månad rekrytera 1000 nya medlemmar varje månad. vet jag som förtroendevald vilka yrkesgrupper vi har hos oss, vilka som är med och vilka som skulle kunna vara med. Vi fokuserar på medlemmars och blivande medlemmars yrkeskarriär. Därför använder vi våra medlemmars styrka för att kunna påverka och förbättra yrkes- och arbetsplatsvillkor. Vi driver därför fler intresseförhandlingar än förut. yrkesanpassar vi vår kommunikation, våra budskap och våra aktiviteter.. öppnar vi upp för uppdrag som fokuserar enbart på yrkesfrågor yrkesambassadörer. använder vi våra medlemmars kunskap, kompetens och vilja när vi formulerar och utvecklar de frågor vi driver. använder vi den samlade kraften i organisationen till samarbetsexplosioner där vi har fokus på yrke. bjuder vi in studenterna till våra aktiviteter. Vi anpassar våra arbetssätt i takt med en föränderlig omvärld. Därför tillbringar vi mer tid tillsammans med medlemmar och blivande medlemmar på arbetsplatserna än med arbetsgivarna. kombinerar vi alltid yrkeskarriär och fackligt uppdrag. tar vi ansvar för generationsväxlingen. Vi vill att 30 procent i våra styrelser ska vara under 35 år. För att stödja det och tillvarata erfarenhet utvecklar vi metoder för mentorskap och kunskapsöverföring. Vi jobbar med hjärtefrågor för att förbättra våra medlemmars vardag: Din lön ska vara individuell och sättas efter bra lönesamtal med din chef. Du som chef ska ha bra förutsättningar och konkurrenskraftiga villkor. Du som jobbar med en välfärd i världsklass ska kunna göra det med fokus på kvalité. Du ska utvecklas i din yrkeskarriär. Du tjänar på ett schyst arbetsliv. 6

7 Nya IT-system - viktigt att tänka på Tio goda råd till verksamheter där man ska införa nytt IT-stöd. Vision har tillsammans med Users Award samlat några av de viktigaste erfarenheterna från arbetsplatser där man har lyckat med att införa väl fungerande IT-system. 1. Deltar facket och användarna i upphandling och införande? Det är ett gemensamt intresse för användare, leverantörer och beställare, att få bra och fungerande IT-stöd för verksamheten. Det finns därför goda argument att låta det lokala facket få information och möjligheter till medverkan i upphandlingsprocessen. Dessutom finns formellt stora möjligheter att påverka. Större IT-investeringar ska, innan de behandlas i verksamhets/bolagsstyrelse förhandlas enligt medbestämmandelagen, MBL eller i enlighet med gällande samverkansavtal. Även i skyddskommitténs eller motsvarande samverkansgrupps arbetsmiljöarbete ska följande beaktas utifrån Arbetsmiljöverkets föreskrift Arbete vid bildskärm, AFS 1998:5 Programvara och system ska vara lämpligt utformade med hänsyn till arbetsuppgiftens krav och användarens förutsättningar och behov. Programvaran ska vara lätt att använda och anpassas till användarens kunskaps eller erfarenhetsnivå. Användaren bör lätt kunna skapa sig en bild av hur system och program fungerar Viktigt att värdera IT-system med avseende på negativa och positiva arbetsmiljöeffekter. Om arbetsgivaren inte tagit initiativ till, utifrån sitt arbetsmiljöansvar, att i samverkan upprättat en riskbedömning kan skyddsombudet kräva att arbetsgivaren låter göra en riskbedömning innan man bestämmer sig för det nya systemet. Kontakta gärna företrädare på arbetsplatser där systemet redan är i drift och hör vilka erfarenheter dom har. SAM och riskbedömning Arbetsmiljölagens krav på ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett kraftfullt verktyg för fackligt inflytande. SAM skapar rutiner för inflytande och påverkan för användarna. Utifrån SAM ska riskbedömning vid förändring av verksamhet göras. Resultatet utgör ett beslutsunderlag vars funktion är att kvalitetssäkra förändringar i verksamheten, bla förändring av arbetsmetod vilket nytt IT-stöd är. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att riskbedömningen görs, och den ska göras innan upphandlingen för att det ska fungera som ett verkligt beslutsunderlag. Riskbedömningen ska ske i samverkan mellan AG och fackligt förtroendevald / skyddsombud. Detta regleras av föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1. 2. Finns tydliga mål för IT-stödets verksamhetsnytta på alla berörda nivåer? En IT-investering är så gott som aldrig en rent teknisk investering. Den handlar i grunden om hur man stärker verksamhetens förmåga att prestera någonting och hur IT-investeringen ger stöd åt verksamheten. Arbetsgivaren vill att verktyget ska utgöra ett bra stöd för att uppnå verksamhetsmål, för att det ska göras möjligt behöver det kommuniceras till medarbetarna som kompletterar arbetsgivarens mål med medarbetarnas behov och mål för ändamålsenlig och effektiv användbarhet. Målen och nyttorna ska finnas beskrivna för alla berörda verksamheter och användarkategorier. Ledningen har ansvar för att en sådan målbeskrivning kommer till stånd och kommuniceras till både användare och finns med i upphandlingsförfrågan. Det är leverantörens ansvar att beskriva hur IT-stödet medverkar till måluppfyllelsen. 3. Medverkar berörda användare i tillräcklig omfattning? Det är verksamheten och arbetsuppgifterna som IT-systemet ska stödja. Ett gott resultat förutsätter att man på ett tidigt stadium engagerar de verksamhetskunniga så att de deltar hela vägen. Man kan förbättra arbetsuppgifter, rutiner och arbetsprocesser genom projektgrupper som består av användare från olika delar av verksamheten. Användare som deltar i IT-projekt utvecklar ofta nya kunskaper om verksamheten och IT-stödets roll i organisationen. Leverantören måste visa att man har metoder för att göra användarna delaktiga. 7

8 4. Hur tar man tillvara möjligheterna att utveckla organisationen? Att införa ett nytt IT-system innebär en chans att se över och förnya den gamla organisationen. Det är rent av så att det är huvudlöst att investera i ett nytt, dyrt och avancerat IT-system och inte samtidigt förändra arbetsmetoder och verksamhetens organisering. Ny IT innebär alltid förändring i någon riktning och det gäller att vara medveten om det och ta makten över verktygets organisatoriska effekter, så att IT-stödet styr i den riktning man önskar. Det är viktigt att diskutera igenom; Hur vill vi jobba? Svaret får sedan bli vägledande för vilket IT-stöd man väljer. 5. Har leverantören och programvaran flera goda referenser? Upphandlingar sker ofta på så sätt att leverantörerna presenterar sina system för en begränsad skara, oftast från ledningen. Den leverantör som kan presentera det billigaste systemet brukar vinna upphandlingen. Men problemet är att kostnaden för programvara och teknisk installation nästan alltid är mindre än kostnader för anpassningar och utveckling. Valet av leverantör bör alltså göras mer noggrant. Hur ska man veta vilka leverantörer man kan lita på? Det är inte i första hand leverantörernas egna försäkringar man ska lyssna till, utan på erfarenheter från liknande tidigare upphandlingssituationer där leverantören har medverkat. Det gäller därför att be om referenser från andra arbetsplatser. På leverantörernas hemsidor finns ofta referensföretag angivna. UsersAward.com kan också förmedla kontakter med andra arbetsplatser, där liknande system har införts. 7. Hur uppfylls användarnas krav på överblick, planering, uppföljning och simulering? De funktioner som krävs för varje IT-stöd formuleras bäst av användarna som känner till behoven. Leverantören ska kunna redovisa hur krav på överblick, helhet och lärande för respektive användarkategori uppfylls. 8. Planerar man utbildning i handhavande i tillräcklig omfattning? Inbyggda självstudier och träningsprogram i programvaran är bra. Gärna att man börjar träningsmöjligheterna innan det är dags för att använda det nya IT-stödet i skarpt läge. Eventuellt kan dessa kompletteras med särskilt framtagna interaktiva program som stöder inlärningen. Användarna ska ha möjligheter att lära sig i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Leverantörerna ska redovisa hur man stöder dessa krav. 9. Ingår förståelse av verksamheten i utbildningen? Utbildningen ska ge kunskap i hur man hanterar IT-stöden, men också IT-stödets roll i verksamheten. Leverantörerna ska redovisa hur man stöder detta krav. 10. Finns stöd för uppföljning? Den kontinuerliga utvärderingen underlättas om IT-stödet utöver support och hjälpfunktioner också ger möjligheter att fånga upp nya användarkrav. Leverantörerna ska visa hur man stödjer detta krav. 6. Pratar alla samma språk? En återkommande svårighet i IT-projekt är att leverantör, användare och beställare sällan pratar samma språk eller använder gemensamma begrepp. Någonting som har visat sig vara mycket effektivt är att beskriva arbetsprocesser i bilder och modeller. Det kallas för visuell kravspecificering och gör det möjligt för alla att ge synpunkter. Det kan man göra till exempel med hjälp av simuleringsverktyg eller grafiska modelleringsverktyg. I lite större organisationer med interna IT-nätverk kan man lägga ut bilder och modeller för kommentarer och diskussioner. Det är också bra att initialt ha en gemensam definitionsgenomgång av begreppen. 8

9 Checklista för skyddsombud kring hot och våld Som skyddsombud ansvarar du för att delta i samverkansarbetet och att företräda medlemmarnas synpunkter när det behövs. Ditt ansvar är också att kolla av att arbetsgivaren åtgärdar problem och upprättar handlingsplaner och krishanteringsplaner vid hot och våld, liksom att chefen ser till att de är väl kommunicerade så att alla på arbetsplatsen känner till innehållet. Görs inte det ska skyddsombudet kräva att det görs. Åtgärdas det ändå inte kan skyddsombudet lägga in om ett föreläggande enligt 6 kap 6a enligt arbetsmiljölagen. Säkerhetspolisen har tagit fram en checklista för skydd vid hot, våld och gisslansituationer som kan bidra till att öka den personaliga säkerheten. Den kan användas som en förberedelse ifall någon utsätts för någon hotfull situation. Är man förberedd kan man agera snabbare och mer rationellt även i stressade situationer. Ta gärna fram den och föreslå att ni ska gå igenom den tillsammans på arbetsplatsen. Om det inträffar Ta alltid medlemmens upplevelse på allvar. Stötta medlemmen. Se till att tillbudsanmälan och arbetsskadeanmälan görs om det hänt något. Kolla av att polisanmälan görs på en gång. Anmälan görs inte bara utifrån det som just hänt medlemmen, utan även utifrån ett samhällsansvar. Vem vet vad personen som utfärdat hot eller våldhandlingen gör härnäst och mot vem? Värna medlemmens rättigheter enligt era handlingsplaner och rutiner samt medlemmens möjlighet till arbetsskadeersättning. Tänk också på krisstödet i form av samtalsstöd om medlemmen har olycksfallsförsäkring i Förenade Liv. Det ger medlemmen möjlighet till ca 10 besök hos Kris- och Traumacentrum. Förebygg Arbeta för att främja medlemmarnas inflytande och påverkansmöjligheter i samverkanssystemet och i vardagsarbetet. Kolla att alla som tillhör er verksamhet kompetensutvecklas i konflikthantering och krishantering. Om inte kräv då det av chefen, eller av arbetsgivaren. Vision anser att man inte ska behöva få någon karensdag när man blivit utsatt för hot eller våld i sitt arbete. Verka för att medlemmen får vara hemma och samla sig utan karens. Slut gärna lokal överenskommelse mellan det lokala facket och arbetsgivaren. Det är viktigt att väga arbetstagarens rätt till en säker arbetsplats mot klienternas krav på integritet. Det är viktigt att du som skyddsombud pekar på att arbetsmiljölagen inte är underordnad någon annan verksamhetslag. Arbetsmiljölagen är en övergripande verksamhetslag som gäller för alla verksamheter, oavsett andra lagar som till exempel socialtjänstlagen. 9

10 Praktikfall 1 Du är skyddsombud på administrativa funktionen. En dag kommer Stina till dig och berättar att hon utsätts för sexuella närmanden från Kenneth, som är biträdande chef på en annan funktion. Stina är IT-tekniker och är ofta på andra funktioner i olika datorärenden. Det ryktas om att Kennet och hon haft en affär men du vet inte säkert. Du vet att nu lever Stina lever ihop med Anna, som Twittrar och är aktiv på Facebook. Stina menar att det är väldigt obehagligt och hon funderar på, om hon kan vägra att gå in till Kenneth när han kallar på henne. Det tycks, enligt henne, vara alltför ofta nu för tiden. Närmandena, består i att Kenneth talar på ett stötande sätt till henne. Han kommer med insinuationer att de ska träffas efter arbetet och han har till och med råkat snudda vid hennes bröst när hon skulle hjälpa honom. Om du inte gör något tror hon att det kan leda till sjukskrivning, så påfrestande tycker hon att det är. Uppgift: Gör en problemanalys! Gör ett förslag till agerande. Vilka åtgärder kräver du? Vilket lagstöd och ev annat stöd har du? Vilket stöd och agerande har/ger/kräver Vision? På vilket sätt synliggör du Visions arbete?

11 Praktikfall 2 På administrationen har en av handläggarna ögonproblem. Det visar sig i form av röda irriterade ögon, sveda och trötthet i ögonen. Problemen är värst när hon vistas på kontoret en hel arbetsdag, 8 timmar. På expeditionen finns en form av luftkonditionering som kyler luften. Rummet är ljust, med takbelysning med både upp- och nedljus som man själv kan reglera. Besvären upplevs som värst under den mörka årstiden. Två av de andra kollegorna som arbetar på expeditionen har också börjat känna problem, men då i axlar och armar. Till detta kommer att det ska införas ett nytt datorprogram som ska underlätta personaladministrationen för alla. Upphandlarna håller som bäst på att köpa in program och om ca 2 månader ska allt vara klart. Sven, som är relativt nyanställd, har erfarenhet av inköp och införande av nya programvaror från sin förra arbetsplats och ifrågasätter arbetsgången. Han ställde bl a frågor om programmet är användarvänligt, har det uppstått problem förut vid införandet av nya program och hur är det med IT-kompetensen på arbetsplatsen? De flesta har börjat fundera och har inte tänkt på att de kan påverka denna fråga. Du som skyddsombud får nu i uppdrag att påverka arbetsgivaren och ta reda på hur man skulle kunna arbeta på ett bättre sätt med frågor kring IT. Uppgift: Gör en problemanalys! Gör ett förslag till agerande. Vilka åtgärder kräver du? Vilket lagstöd och ev annat stöd har du? Vilket stöd och agerande har/ger/kräver Vision? På vilket sätt synliggör du Visions arbete?

12 Praktikfall 3 Lisa som arbetar på biblioteket kommer in till dig en dag. Vid ett flertal tillfällen har det kommit in personer, med sprit- eller andra drogproblem på biblioteket, som vill ha hjälp med att ringa taxi. Lisa tycker det är obehagligt och en av dem blev igår väldigt hotfull när Lisa inte ville ringa. Det händer också att utomstående använder toaletterna, fast nyckel ska hämtas i receptionen. En har till och med somnat där inne. Än har inget allvarligt inträffat men Lisa är orolig. Biblioteket måste ju vara öppen för medborgarna och därför har Lisa försökt att klara det utan att säga till. Nu har det dock gått så långt att hon är rädd och upplever situationen som hotfull. Uppgift: Gör en problemanalys! Gör ett förslag till agerande. Vilka åtgärder kräver du? Vilket lagstöd och ev annat stöd har du? Vilket stöd och agerande har/ger/kräver Vision? På vilket sätt synliggör du Visions arbete?

13 Praktikfall 4 Eva, skyddsombud, och Johanna är ekonomer på ekonomienheten. Den senaste tiden har Johanna verkat vresig och ur humör. Det händer ofta att något går fel på arbetet, särskilt nu när de fått fler direktiv och budgetanvisningar som måste införlivas i rutinerna. Vid ett flertal tillfällen har hon brusat upp mot kollegor på ett sätt som inte är likt henne. När Eva försökt prata med henne har hon alltid en förklaring som handlar om omständigheter som hon inte rår över. Eva har flera gånger försökt att fråga hur det verkligen är. Johanna har då tittat oförstående på henne och sagt att det väl inte är värre än vanligt. Eva har också frågat andra kollegor om de märkt något konstigt med Johanna. Det har ingen av dem gjort. När Eva har ett ärende till en annan enhet, som de ibland samarbetar med, träffar hon Lennart. Lennart tar henne åt sidan och undrar hur hon kan arbeta tillsammans med en alkoholiserad kollega. Hur kan hon vara på jobbet tillsammans med er andra? Hon stinker ju sprit mitt på dagen, säger han. Nu faller bitarna på plats för Eva. Det känns obehagligt, men hon inser att hon måste agera. Uppgift: Gör en problemanalys! Gör ett förslag till agerande. Vilka åtgärder kräver du? Vilket lagstöd och ev annat stöd har du? Vilket stöd och agerande har/ger/kräver Vision? På vilket sätt synliggör du Visions arbete?

14 Praktikfall 5 Du är skyddsombud på en arbetsplats där det kommer att blir rejäla neddragningar enligt vad ni hört och läst i tidningen. Ni har i olika typer av möten diskuterat de eventuella förändringar som måste göras. Någon konkret plan har inte fastställts och därför finns det ännu inget förslag till åtgärder. Det är mycket oro bland personalen och det verkar som flera mår allt sämre mycket tid går att diskutera allt som kan hända. Två personer är också sjukskrivna med stressrelaterade symptom och du känner att du behöver agera. Uppgift: Gör en problemanalys! Gör ett förslag till agerande. Vilka åtgärder kräver du? Vilket lagstöd och ev annat stöd har du? Vilket stöd och agerande har/ger/kräver Vision? På vilket sätt synliggör du Visions arbete?

15 Praktikfall 6 Det är torsdag förmiddag och hela skolan sjuder av verksamhet. Du håller som bäst på att packa ditt material då du som skyddsombud är kallad till skolnämnden. Där ska ni diskutera de nya planerna för den nya skolbyggnaden som snart ska börja byggas. Plötsligt kommer Pelle, elev i nian, rusande in genom din dörr. Det har hänt något förfärligt! Vi har nog tillverkat en bomb i kemin. Sven, vår lärare, vill att du kommer till salen genast! Uppgift: Gör en problemanalys! Gör ett förslag till agerande. Vilka åtgärder kräver du? Vilket lagstöd och ev annat stöd har du? Vilket stöd och agerande har/ger/kräver Vision? På vilket sätt synliggör du Visions arbete?

16 Rehabiliteringskedjan 3 mån = karenstid för att kvalificeras för ny sjukskrivningsperiod Den som fortfarande är sjuk kan åter bli sjukskriven. Dag karensdag Sjukpenning 80 % fr o m dag 2 Max 364 dagar inom ramperioden på 450 dagar Dag (550 dagar) Förlängd sjukpenning 75 % Dag 915 (3 mån.) Introduktionsprogram Aktivitetsstöd motsv. a-kassa Åter i eget arbete Söka arbete med a-kassa Delta i ordinarie arbetsmarknadspolitiskt program via Arbetsförmedlingen Dag 91 Arbetsförmågan prövas mot andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Sjukskrivning med sjukpenning fortsätter om den sjukskrivne inte kan klara av arbetsuppgifter efter omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Dag 366 Rätten till sjukpenning upphör. Dag 181 Arbetsförmågan prövas mot annat arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Om arbetsförmåga finns på den reguljära arbetsmarknaden dras sjukpenningen in och den sjuke får ställa sig till arbetsmarknadens förfogande (A-kassa). Sjukskrivning med sjukpenning fortsätter om det finns särskilda skäl emot en prövning mot den reguljära arbetsmarknaden, eller om en sådan prövning på annat sätt kan anses oskälig. Den som pga sjukdom fortfarande har en nedsatt arbetsförmåga på den reguljära arbetsmarknaden, kan ansöka om förlängd sjukpenning. Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om fortsatt sjukpenning även efter dag 365. Den fortsatta sjukpenningen är inte tidsbegränsad och utgår med 80 %. Dag 915 Rätt till förlängd sjukpenning upphör efter 550 dagar. Den som haft tidsbegränsad sjukersättning eller haft sjukpenning erbjuds att delta i ett tre månader långt arbetsmarknadspolitiskt introduktionsprogram på Arbetsförmedlingen, och får aktivitetsersättning. Deltagandet sker i den omfattning som man tidigare haft sjukpenning eller sjukersättning. I vissa fall kan personen ansöka om förlängd sjukpenning utan tidsgräns. Det gäller den som är sjuk pga en arbetsskada vårdas på sjukhus eller får omfattande vård. pga sjukdom fått avgörande förlust av verklighetsuppfattningen och inte kan ta till sig information. riskerar att allvarligt försämras om han eller hon deltar i introduktionsprogrammet

17 Checklista Bedömning av arbetsmiljöeffekter, så kallade riskbedömningar Saker att tänka på inför bedömningsarbetet: Riskbedömningar ska genomföras i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Presentera idén/skiss på förslag om förändring för arbetstagarna/arbetstagar-representanter och att ni vill utveckla idén tillsammans med personalen. På så vis tas all samlad kompetens i verksamheten tillvara och idén kan utvecklas till ett slutligt förslag som blir bra för så många som möjligt, och kvalitetssäkrar verksamhetsförändringen. Var tydlig med att det inte beslutas om förändringen förrän en gemensam bedömning av vad det skulle kunna innebära för effekter, fördelar och risker, är gjord. Det utgör ett beslutsunderlag som även ligger till grund för formandet av förslaget på förändring som behandlas vid en MBL-förhandling. Var tydlig med vad som är orsaken till behovet av förändring, vilken tidsram som gäller, och hur tid prioriteras för delaktighet i riskbedömningsarbetet. Detta behandlas under bedömningsprocessen och ska framgå av dokumentationen: I rubriken för dokumentet ska det tydligt framgå vad för sorts dignitet dokumentet har förhindrar eventuella missförstånd mellan parterna: Bedömning av arbetsmiljöeffekter inför behandling av förslag om förändringar i verksamheten riskbedömning, enligt AML 3 kap 1a 2a, samt AFS 2001:1 1

18 Bedömningen avser förändringen av: Vad skulle förändringen innebära i praktiken? 1. Beskriv i detalj vad ändringen innebär och dess syfte, både under genomförandefasen och vid slutmålet med förändringen: a) enskilda tjänster/arbetet vid enskilda arbetsplatser b) samarbete/samordning mellan tjänster c) samarbete/samordning med andra delar av verksamheten Vad innebär förslaget om förändring för arbetsmiljön? (utgå från svaren i fråga 1) 2. På vilket sätt kommer arbetsmiljön att förändras? (positivt såväl som negativt) a) exempelvis med arbetsbelastning, nya IT-system, variation, social kontakt, samarbete, sammanhang mellan enskilda arbetsuppgifter, personlig och yrkesmässig utveckling, självbestämmande, yrkesmässigt ansvar, arbetsorganisation, chefens ansvar och befogenheter, inflytande och påverkansmöjligheter, feedback, interna kommunikationsflöden, arbetsgruppstillhörighet, utbildning, belysning, ventilation, säkerhet, längd och förläggning av arbetstider mm b) personalens åsikter om konsekvenserna av förändringen. Vad tror personalen krävs för att uppnå syftet med den föreslagna förändringen. 3. Vilka åtgärder behövs för att arbetsmiljön ska uppfylla arbetsmiljölagens krav och eventuella partsgemensamma kollektivavtal? Gå igenom arbetsmiljölagen och de krav som framgår av de föreskrifter som berör er verksamhet, samt aktuella kollektivavtal. 2

19 4. På vilket sätt innebär den föreslagna förändringen att det skulle leda till bättre arbetsmiljö? Utgå från exemplifieringen till fråga 2 a och ta hjälp av åsikterna från 2 b, samt Visions skrift Riskbedömning med hjälp av friskfaktorer. 5. Innebär effekten av den föreslagna förändringen någon ny arbetsmiljörisk? Beskriv risken. En stor risk kan både vara något som sällan inträffar men då ger stor effekt, eller en risk som inte ger en sån stor effekt, men sannolikt förekommer oftare, eller att ett större antal drabbas om risken infaller. 6. Vilka åtgärder behövs för att ta bort/minska riskerna? 7. Kan syftet med den föreslagna förändringen uppnås på något annat sätt för att minska arbetsmiljöriskerna? I så fall: hur ser ett reviderat förslag på förändring ut? 8. Övrigt 9. Undertecknas av lokala parter. Det ska där framgå att bedömningen gjorts i samverkan. Om en part anser att det inte är så ska den reservationen framgå av protokollet som avslutar riskbedömningen av arbetsmiljökonsekvenserna. 3

20

21 Handlingsplan Det här vill jag uppnå (MÅL): Det här ska jag göra (aktiviteter): Jag ska starta med att: Jag ska vara klar den (år mån - datum) Jag ska följa upp (år mån - datum) 1

22 Uppdragshandling Ett medlemskap i Vision handlar om att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv. Som förtroendevald är du en av dem som bidrar till att göra arbetslivet bättre för medlemmarna. Det finns förväntningar på dig som är förtroendevald: från kollegor och från Vision. En del saker behöver uppfyllas enligt Visions stadgar. Men det är du som person som har blivit utvald till uppdraget, och det är bra att komma ihåg. Vad får dig att gå igång och dra med dig andra? Det du säger och gör påverkar människors uppfattning om Vision. Vi vill inspirera medlemmarna till att ta initiativ, använda Visions möjligheter till nätverk och kontakter och till att vara aktiva för att få ut så mycket som möjligt av sitt arbetsliv. Skyddsombud Namn... Avdelning/klubb/sektion... Uppdragshandling gäller perioden... Det här ingår i uppdraget: Rekrytera, det vill säga erbjuda medlemskap till dem som kan gå med i Vision Representera Visions medlemmar, påtala brister i arbetsmiljön till arbetsgivaren och föreslå lösningar Aktivt driva arbetsgivarens arbetsmiljöarbete med stöd av Visions arbetsmiljöprogram Lyssna av medlemmarnas behov och föra fram dem vid skyddsrond och i samverkansgrupp om det finns Arbeta för att arbetsmiljöarbete ska ske systematiskt och att arbetsgivaren tar etisk hänsyn I samverkan bidra och medverka till en tillfredställande arbetsmiljö Medverka vid om- ny- och tillbyggnad på arbetsplatsen och vid omorganisationer Allt utgår från Visions värdegrund, medlemslöfte, mål och uppgift som du hittar på vision.se Den... / Underskrift skyddsombud... Underskrift ordförande/ombudsman (om lokal styrelse saknas)...

23 Utvärdering Skyddsombudsutbildning Behåll denna utvärdering som minnesunderlag. Du kommer få en elektronisk utvärdering per e-post senare. Datum Plats Utbildare Ta ställning till nedanstående påståenden genom att markera från 1-4 där 1 motsvarar stämmer inte alls och 4 instämmer helt Syftet med utbildningen var tydligt. 2. Målen för utbildningen var tydliga. 3. Jag har använt Visions gemensamma material för utbildningen. 4. Jag tog ansvar för mitt eget lärande. 5. Jag tycker att utbildningsmaterialet är bra. 6. Utbildningens upplägg var varierat avseende olika metoder för lärande. 7. Utbildningen var en kompetenshöjning för mig. 8. Utbildningen var engagerande. 9. Utbildningen motsvarade mina förväntningar. 10. Jag har utökat mitt fackliga nätverk under utbildningen. 11. Utbildningen har stärkt min bild av Vision. 1

24 12. Det har funnits tid för idé- och erfarenhetsbyte med andra deltagare. 13. Det har funnits tid för reflektion. 14. Det jag har lärt mig på utbildningen kommer att vara till nytta för mig i mitt fackliga uppdrag. 15. Min nyvunna kompetens kommer att vara till nytta för medlemmarna i min avdelning/klubb. 16. Vi har arbetat med arbetsmiljölagen, förordningen och föreskrifterna. 17. Vi har arbetat med aktivt arbete med arbetsmiljön på arbetsplatsen. 18. Vi har arbetat med uppdraget enligt arbetsmiljölagen och Visions uppdragshandling. 19. Utbildningen bidrar till att jag kommer att rekrytera medlemmar till Vision 20. Kursledare 1 hade hög kompetens i ämnesområdet. 21. Kursledare 1 hade hög pedagogisk förmåga. 22. Kursledare 2 hade hög kompetens i ämnesområdet. 23. Kursledare 2 hade hög pedagogisk förmåga. Övriga minnesanteckningar: 2

25 Schyst matbord Vision är en Fair Union. Vi arbetar med mänskliga rättigheter, rätten att organisera sig och en hållbar miljö. Vi är Sveriges första miljödiplomerade fackförbund och vi utmanar ständigt oss själva att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Maten är bland de viktigaste vardagsvalen vi kan göra för klimatet. Vision erbjuder därför ett schyst matbord när vi träffas på konferenser och utbildningar. Läs mer om Visions fair-arbete på vision.se/fairunion Schyst matbord: En av måltiderna ska vara vegetarisk för alla om konferensen är längre än en dag. Bordsvatten som serveras ska vara kranvatten, aldrig flaskvatten. Om det serveras fisk får den inte ha rött ljus i Världsnaturfondens Fiskguide. Fairtrade-märkt kaffe och te ska efterfrågas Ekologisk frukt ska efterfrågas Vegetariskt för klimatets skull Att äta mindre kött och vara noga med val av kött är ett enkelt sätt att minska matens klimatpåverkan. Sedan 1990 har vi svenskar ökat vår köttkonsumtion med över 50 procent. Köttproduktionen står för mycket stora utsläpp av växthusgaser, mer än världens transporter enligt FN. Varje kötträtt som byts ut mot en vegetarisk mer än halverar måltidens klimatpåverkan. Även om vi köper svenskt kött, har djurens foder transporterats väldigt långt och påverkat både naturen och människornas liv i andra länder. Allt kött som inte är ekologiskt eller från naturbetesdjur kan vi förutsätta är uppfött med importerat sydamerikanskt sojakraftfoder. För att förse svenska djur med billigt foder skövlas regnskog och starka växtgifter gör människor sjuka. Allt visar på att vi måste minska på köttet för att det ska vara hållbart i framtiden. Med vegetarisk måltid menar vi att vi avstår från kött, fågel och fisk. Bordsvatten Att dricka vatten som buteljerats i fabriker och transporterats långt med lastbil tycker Vision är onödigt, när vi har förmånen att ha gott vatten direkt i kranen. Ingen hotad fisk Den omfattande fiskeindustrin har lett till att fiskebeståndet sjunker, och vissa arter är direkt utrotningshotade. Vision vill inte bjuda på någon fisk från hotade bestånd, och följer rekommendationerna från Världsnaturfonden. I deras fiskguide har de angett vilka fiskar som man inte bör äta alls (rött ljus), och vilka man bör vara försiktig med (gult ljus). Vision köper ingen fisk eller skaldjur som fått rött ljus, t ex jätteräkor/scampi, ål, vildfångad hälleflundra mm. Fairtrade-märkt kaffe och te Kaffe och te är producerat i utvecklingsländer där många producenter ofta har svårt att hävda sig på världsmarknaden. För att kunna sälja sina produkter tvingas de pressa priserna, sänka kraven på arbetsförhållanden och sälja via mellanhänder som själva tar en stor del av förtjänsten. När vi väljer Fairtrade-märkta varor skapar vi förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Vision är medlem i Fairtrade Sverige, och arbetar tillsammans med dem för att öka medvetenheten om schysta arbetsvillkor i andra länder. KRAV-märkt och ekologiskt I KRAV-godkänt lantbruk används inga kemiska bekämpningsmedel. Istället hålls ogräs och skadeinsekter i schack med förebyggande metoder, till exempel en mer varierad växtföljd. I KRAV-godkänt lantbruk används inte heller konstgödsel, och den biologiska mångfalden ökar. Djur på KRAV-gårdar utfodras inte med importerad soja, och det är högre krav på att djuren ska må bra.