Budgetunderlag för Kustbevakningen för åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Budgetunderlag för Kustbevakningen för åren"

Transkript

1 1 Regeringen Justitiedepartementet STOCKHOLM Avdelning Verksledningsstaben Datum Handläggare Gemensam beredning Annika W. Wikingsson Dnr Budgetunderlag för Kustbevakningen för åren Härmed överlämnas budgetunderlag för Kustbevakningen. Kustbevakningen föreslår att myndighetens verksamhet under finansieras med ett årligt anslag ökat med tkr fr.o.m (enligt budgetpropositionen) och myndighetens anslagssparande. Kustbevakningen yrkas också att under hela perioden få föra med sig och disponera sitt anslagssparande. I budgetunderlaget redovisas efter en sammanfattning (1) också frågor om organisations- och verksamhetsutveckling (2) och särskilt kompetensförsörjning, finansiell redovisning (3) och reglers ändamålsenlighet (4) Detta budgetunderlag har beslutats av generaldirektör Lena Jönsson i samråd med chefen för verksledningsstaben Annika W. Wikingsson, avdelningscheferna Dan Thorell, Helene Frykler och Hans Olofsson, regioncheferna Kenneth Neijnes och Bengt Fernlund samt chefen för Kustbevakningsflyget Ronnie Willman. De fackliga organisationerna har erhållit information i ärendet. Ärendet har föredragits av stabschefen Annika W. Wikingsson tillsammans med avdelningscheferna Helene Frykler och Dan Thorell. Lena Jönsson Generaldirektör Annika W. Wikingsson Annika W. Wikingsson Chef för verksledningsstaben POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX E-POST OCH INTERNET Box KARLSKRONA Stumholmen Karlskrona registrator@kustbevakningen.se

2 2 Sändlista: Justitiedepartementet Ekonomistyrningsverket Finansdepartementet Riksdagens utredningstjänst Riksrevisionen Statskontoret Försvarsdepartementet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap För kännedom Insynsrådets ledamöter SRAT TULL-KUST SEKO

3 3 1. Förslag och sammanfattning Förslag Kustbevakningen föreslår att myndighetens verksamhet under finansieras med ett årligt anslag ökat (enligt budgetpropositionen) med tkr fr.o.m och anslagssparandet från tidigare år. Kustbevakningen yrkar därför också att under hela perioden få föra med sig och disponera sitt anslagssparande. Sammanfattning Det årliga anslagsunderskottet för denna budgetunderlagsperiod ( ) beräknas uppgå till mellan tkr per år (efter att beslutade och angivna anslagshöjningar under och framåt har beaktats). Kustbevakningen äskade i förra årets budgetunderlag en anslagsökning om tkr fr.o.m Liknande äskanden har framförts sedan I avvaktan på besked om anslagsökning var det nödvändigt för myndigheten att varsla om neddragningar, för att hinna reducera verksamhetens kostnader i tid. Detta påverkade personalen och verksamheten och medförde risker i kompetensförsörjningen, som beskrivs nedan. Dessbättre tillfördes Kustbevakningen engångstilldelningar, först under 2014 med totalt tkr och sedan under 2015 med tkr. Utöver detta angavs i den senaste budgetpropositionen ett utökat anslag för Kustbevakningen på tkr från 2016 och framåt. Dessa anslagsökningar har gett mycket positiva signaler för myndigheten och verksamheten. De ger betydligt bättre förutsättningar för myndigheten att fortsätta värna liv, miljö och säkerhet till sjöss. Anslagsökningarna tillsammans med anslagssparandet från tidigare år medför att Kustbevakningen, trots årliga anslagsunderskott på tkr tkr, bedömer sig kunna finansiera verksamheten under hela budgetunderlagsperioden. Kustbevakningen föreslår därför att myndighetens verksamhet under finansieras med anslagssparandet från tidigare år och den årliga anslagsökning om tkr från och med 2016 som angavs i budgetpropositionen. Därefter återstår fortfarande finansieringen av det återstående underskottet, i nivå med vad som tidigare äskats, minskat med den angivna anslagsökningen (tidigare äskade tkr minskat med anslagsökningen om tkr, dvs. i nivå med tkr). När det gäller beloppet är det dock viktigt att ha i åtanke hur verksamheten och ekonomin påverkas av yttre faktorer som räntenivåer och bränslepriser. Endast enstaka procentenheters 1) - Budgetunderlaget från den 28 februari 2014 för åren , Dnr Budgetunderlagen den 28 februari 2013 för åren , Dnr /13 - Budgetunderlaget den 28 februari 2012 för åren , Dnr /12 - Budgetunderlag den 28 februari 2011 för åren , Dnr /11 - Svar den 13 maj 2011 på kompletterande frågor till budgetunderlag för Budgetunderlag den 28 februari 2010 för åren , Dnr /10:1 - Kustbevakningens svar den 28 december 2009 på begäran om att komma med underlag med anledning av förändrade ekonomiska förutsättningar, Dnr /09:2 - Budgetunderlag den 26 februari 2009 för åren , Dnr /09:1 - Kustbevakningens svar den 19 december 2008 på begäran om att inkomma med underlag med anledning av förändrade ekonomiska förutsättningar, Dnr /08:2

4 4 ränteförändring till en historiskt sett mer vanlig nivå påverkar t.ex. anslagsbelastningen och anslagsunderskottet med tiotals miljoner kronor. Utebliven aspirantrekrytering och restriktivitet för övriga rekryteringar har dessvärre fått negativa konsekvenser i form av en mycket ansträngd kompetensförsörjning med svårigheter att nå mål. Särskilda satsningar kommer att behöva göras för att så snart som möjligt komma i bättre balans med bemanning och en långsiktig kompetensförsörjning. För närvarande bedömer Kustbevakningen att det ändå kan ta fram till 2019 innan bemanningen är återställd i den lokala organisationen för genomförandet av den operativa kärnverksamheten och ett långsiktigt vidmakthållande av beredskap. Det är också detta som påverkar anslagsunderskottets ökning främst mot slutet av budgetunderlagsperioden. Varslet medförde en stark oro och påverkade arbetsmiljön i organisationen. Myndigheten kommer att göra sitt yttersta för att undvika att utsätta medarbetarna för detta igen. De kommande tre åren kommer därför att användas för att i så god tid som möjligt finna långsiktiga lösningar för en balans mellan verksamhet och ekonomi. En utredning av ledning och stöd genomfördes under 2014 som lett till beslut i februari 2015 om det så kallade Effektiviseringspaketet. En uppdatering pågår också av bemanning och plattformar i balans i den lokala organisationen. Under innevarande år kommer Kustbevakningen dessutom att djupare analysera myndighetens ekonomiska situation relaterat till det prognostiserade årliga budgetunderskottet både under och efter budgetunderlagsperioden. Erfarenheterna och resultaten av Effektiviseringspaketet, uppdateringen och de fördjupade analyserna kommer att föras fram i dialoger med Regeringskansliet och Justitiedepartementet. I nästa års budgetunderlag kommer Kustbevakningen beskriva ekonomiska behov, verksamhetsmässiga konsekvenser och lämna förslag avseende anslagsunderskottet för perioden efter 2018.

5 5 2. Organisations- och verksamhetsutveckling 2.1. Genomförda åtgärder för verksamhet och ekonomi i balans Bakgrund Kustbevakningen äskade i förra årets budgetunderlag en anslagsökning om tkr fr.o.m Liknande äskanden har framförts sedan Obalansen mellan verksamhet och ekonomi berodde på delvis ofinansierade höjda politiska ambitionsnivåer inom miljöräddningsberedskapen som innefattade investeringar i nya flygplan och fartyg (bl.a. ökade drifts- och underhållskostnader). 2 De nya målen för miljöräddningsberedskapen och investeringsplanen kombinerades med ett ekonomiskt åtagande för myndigheten om egenfinansiering genom rationaliseringar och besparingar om tkr/år. Så stor egenfinansiering medförde svårigheter att samtidigt finansiera den årligen bristande pris- och löneomräkningen. Samtidigt fick myndigheten ett flertal nya uppgifter, helt eller delvis ofinansierade. Kustbevakningen har trots det genomfört besparingar som överstiger tkr/år. Kustbevakningen har under främst dessutom genomfört besparingar som minskat de årliga kostnaderna med cirka tkr. Under samma period halverades även den årliga investeringsramen i myndigheten från tkr till tkr. 3 Utöver det har Kustbevakningen genomfört ett flertal rationaliseringar. Under senare år har åtgärderna företrädesvis avsett rationaliseringar och omfördelningar av resurser till den sjögående verksamheten, för att klara målen för miljöräddningstjänsten med nuvarande anslag och kostnadsnivå. Vid den så kallade regionomställningen i oktober 2011 (fyra regionledningar minskades till två), omfördelades t.ex. drygt tkr från organisationen för ledning och stöd till den operativa verksamheten. För att anpassa verksamheten efter budgetramen och inte öka kostnaderna när det finansiella läget varit osäkert på lång sikt, har Kustbevakningen dessutom haft ett uppehåll i aspirantrekryteringen och -utbildningen under 2009, 2010 och 2014 motsvarande cirka 72 aspiranter. Dessa åtgärder har fått stora verksamhetsmässiga konsekvenser för Kustbevakningen. Det är svårare att bemanna fartygen med rätt antal personer som har rätt behörighet och kompetens samt ännu svårare att under större insatser och längre operationer säkerställa uthålligheten och tillgängligheten. Behoven avseende bemanningen i kärnverksamheten (för bemanning och plattformar i balans i den lokala organisationen) beskrivs vidare nedan. Särskild restriktivitet har återkommande även gällt för att återbesätta befattningar i lednings- och stödfunktioner, vilket också påverkar verksamheten. Riskerna i kompetensförsörjningen beskrivs också vidare nedan. Bakgrund, orsaker, vidtagna åtgärder och konsekvenser har beskrivits utförligt i tidigare budgetunderlag och särskilt i förra årets underlag. Det beskrivs därför inte närmare här. 2 Under 2000-talet hade de politiska målen för miljöräddningsberedskapen höjts samtidigt som en investeringsplan fastställdes för kapacitetsökning i nivå med de nya målen (de kombinerade miljöräddnings- och övervakningsfartygen i 001- och 031-serien, 312-serien och flygplanen, 501-serien). 3 Investeringar i föregående not ej inkluderade.

6 6 Den osäkra ekonomiska framtiden medförde att Kustbevakningen under 2014 tvingades att varsla personal om risken för uppsägningar, för att kunna ha en ekonomi i balans. Den årliga anslagsökningen om tkr som angavs i höstens budgetproposition från och med 2016 innebär att Kustbevakningen fortsätter att ha ett årligt anslagsunderskott och kan få ekonomiska svårigheter igen när anslagssparandet är slut 2019, i nivå med skillnaden mellan äskandet och den angivna anslagsökningen (dvs. i nivå med tkr). Under innevarande och kommande tre år är det särskilt viktigt för myndigheten att göra sitt yttersta för att i god tid kunna vidta långsiktiga åtgärder för att undvika att tvingas varsla personal. Här ingår även att fortsätta dialogen med Justitiedepartementet Utredning ledning och stöd Effektiviseringspaketet Ett arbete är redan påbörjat i myndigheten genom en utredning av ledning och stöd under 2014 och beslut i februari 2015 om Effektiviseringspaketet. Utredningen av ledning och stöd gav vid handen att det finns en efterfrågan och ett behov i myndigheten av att öka tydligheten i styrningen av myndigheten samt att ytterligare ensa ledningen och stödet till den operativa verksamheten. Den visade också på att det finns anledning att se över hur den ledande och stödjande verksamheten i myndigheten kan effektiviseras. Sammantaget handlar det om åtgärder som alla kan beskrivas som effektivitetshöjande, genom tydlighet, enhetlighet och förenklingar samt i vissa fall även genom besparingar. Under 2015 har ett antal uppdrag lagts på avdelningarna på huvudkontoret. Dessa uppdrag handlar om att förbättra, förtydliga och effektivisera processer av olika slag i myndigheten. Exempel på detta är planerings- och uppföljningsprocesserna, en översyn av styrande dokument och utveckling av ett nytt stödsystem för verksamhetsplanering och uppföljning. Materielförsörjnings- /investeringsprocessen kommer också att ses över, med externt stöd. Inriktningen är vidare att det ska bildas en IT-avdelning av delar av nuvarande tekniska avdelningen. Vidare kommer en fördjupad analys att genomföras av regionledningarna, ledningscentralerna, flygledningen, brottsutredningsorganisationen och underrättelseverksamheten samt huvudkontorets avdelning för räddningstjänst och sjöövervakning och dess relation till regionledningarna och flygledningen. Även här kommer externt stöd att anlitas. Lokalfrågor är aktuella för hela myndigheten och förstärkt stöd och samordning behövs för att långsiktigt säkerställa en effektiv och ändamålsenlig lokalförsörjning. Ett förslag ska tas fram till hur lokalfrågorna kan centraliseras med förtydligad ansvars- och uppgiftsfördelning. Samtliga uppdrag, översyner och analyser syftar till att nå den enhetlighet och tydlighet i styrningen som efterfrågas. De syftar även till en effektiviserad verksamhet i myndigheten av ledande och stödjande verksamhet och att frigöra mer tid för kärnverksamheten. Inriktningen är att uppdragen också ska kunna bidra till att täcka någon del av det underskott som uppkommer efter 2018 när anslagssparandet är slut.

7 Uppdatering av den lokala organisationen bemanning och plattformar i balans (BPIB) I syftet att inom nuvarande ekonomiska ramar säkerställa en bättre och effektivare balans mellan plattformar, bemanning och verksamhet genomförde Kustbevakningen under andra halvåret 2012 en utredning med inriktning att ta fram förslag till: - kriterier för fastställande av verksamhets-/operationsområden, - kriterier för fördelning av plattformar i operationsområdena, - kriterier för befattningar/bemanning av plattformar samt - förslag till operationsområden, plan för plattformar och bemannings-/befattningsplan utifrån kriterierna ovan. Utredningen resulterade i ett inriktningsbeslut av generaldirektören som bl.a. inneburit att: - stationschefsrollen stärkts samtidigt som antalet stationschefer minskats från 26 till 18, - antalet patrullfartyg minskats genom bättre samordning mellan stationerna, - alla miljö- och kombinationsfartyg får tillgång till tre besättningar när omställningen är klar, - ett antal miljö- och kombinationsfartyg omgrupperas för att nå de nya målen och skapa bättre beredskap i riskområden och områden med mycket hög risk samt - nya tydligare produktions- och effektmål utarbetats för samtliga verksamhetsområden med inriktningen att nå de övergripande målen som gäller för myndigheten. Omställningsarbetet genomförs för närvarande i enlighet med den särskilda omställningsplan, inklusive riskanalys, som ingår i beslutet och hela omställningsarbetet bedöms vara fullt ut genomfört under perioden Resultatet av omställningsarbetet ska utvärderas löpande och vid behov justeras genomförandeplanen. En uppdatering av bemanning och plattformar i balans pågår också för närvaranade. I den ingår att beakta både omvärldsförändringar och regeringens inriktning för verksamheten (hur den utvecklas och förändras i regleringsbrev och annan styrning). Uppdateringen omfattar även hur behovet av stationslokaler bör mötas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Inriktningsbeslutet omfattar också en ny befattningsplan för den lokala organisationen anpassad till kvarvarande fartyg och ny stationsindelning. Befattningsplanen tillgodoser behovet av besättningar i verksamheten, såväl den dagliga patrullverksamheten med kombinationsfartyg och mindre övervakningsfartyg som de särskilda behov som ställs vid en räddningsoperation. Befattningsplanen garanterar tillgång till minst tre besättningar per kombinationsfartyg vilket ger en förbättrad beredskap för räddningstjänst men också en garanterad bemanning/uthållighet vid större och långvariga operationer. En faktisk bemanning i linje med befattningsplanen är nödvändig för att myndigheten långsiktigt ska kunna nå sina mål och upprätthålla en tillräcklig beredskap. Om risker inom kompetensförsörjningen, se vidare nedan. Bedömningen för närvarande är att omställningsarbetet påverkas av vakansläget och kommer att försenas in på minst 2019 till följd av det ansträngda läget inom kompetensförsörjningen och ett stort antal vakanser, om vakanser se vidare nedan Dykeriorganisationen Kustbevakningens räddningsdykarorganisation omfattar egna dykare med kompetens och behörighet som rök-, kem- och vattendykare samt rök- och kemdykare i 24/7 beredskap från de räddningskårer som Kustbevakningen och Sjöfartsverket har avtal med (MIRG-grupper). Förmågan är främst inriktad mot Kustbevakningens behov inom räddningstjänsten, övervakning och kontroll samt brottsbekämpning. I den utsträckning som verksamheten medger kan också samver-

8 8 kande myndigheter stödjas med dykresurs och då som uppdragsverksamhet eller inom ramen för offentlig resurssamordning. En översyn av dykeriverksamheten har resulterat i beslut om en ny, något bantad men mer tillgänglig dykeriorganisation med inriktning enligt nedan. Trots totalt sett färre dykare, så får Kustbevakningen och samverkande myndigheter vid räddningsinsatser och för brottsbekämpningsåtgärder högre tillgänglighet till dykare. Samtidigt pågår ett arbete avseende möjligheten att fördjupa samverkan inom dykeriet med bl.a. Försvarsmakten Risker i kompetensförsörjningen de kommande åren Konsekvenser av osäkert budgetläge Kustbevakningen har under flera år levt i en osäker situation beträffande det långsiktiga budgetläget och har årligen i budgetunderlagen sedan 2009 redogjort för en växande obalans mellan verksamhet och ekonomi. I strävan att anpassa verksamheten efter budgetramen och inte öka kostnaderna när budgetläget varit osäkert på lång sikt, har Kustbevakningen haft ett uppehåll i aspirantutbildningen under åren 2009, 2010 och 2014 vilket motsvarar totalt 72 aspiranter. Efter uteblivna aspirantrekryteringar under tre år, kombinerat med restriktivitet till rekryteringar även i övrigt och ökad personalrörlighet från myndigheten efter varslen våren 2014 och fortsatta pensionsavgångar, har myndigheten nu ett stort antal vakanser. Dessa medför visserligen att personalkostnaderna är lägre, men de medför också att myndigheten har haft svårigheter att klara sitt uppdrag och dessutom har med sig en mycket utsatt situation för kompetensförsörjningen inför framtiden. Återhållsamheten inom personalförsörjningen har redan fått stora konsekvenser för Kustbevakningens verksamhet. Det är svårare att bemanna fartygen och flygplanen med rätt antal personer som har rätt kompetens. Periodvis har övertidsuttaget varit mycket högt, något myndigheten kommit delvis tillrätta med under Istället har fartygen bemannats med minsta möjliga besättning, vilket kan medföra risker för uthålligheten och insatsförmågan vid större händelser. Dessutom har tid för utbildning fått stå tillbaka, för att kunna bemanna fartygen och behålla verksamheten och beredskapen på en acceptabel nivå Risker i kompetensförsörjningen Kompetensförsörjningen är nu inne i ett mycket kritiskt läge. Kustbevakningen ser därför risker i kompetensförsörjningen de kommande åren. Riskerna består i huvudsak av två delar: - Att ha rätt antal personer. Det kommer att ta flera år att fylla upp de vakanser som har uppstått på grund av uteblivna aspirantutbildningar, eftersom myndigheten inte har kunnat fylla upp efter pensionsavgångar vid kuststationerna. Att utbilda en kustbevakare tar 3-4 terminer beroende på vilka förkunskaper aspiranten har. Det osäkra budgetläget och det varsel som myndigheten bedömde som nödvändigt att lägga i juni 2014, har tyvärr också fått konsekvensen att fler medarbetare än normalt har lämnat myndigheten, tagit tjänstledigt för att prova annan tjänst eller studier. Samtidigt har myndigheten även generellt sett haft stor restriktivitet för återbesättningar och nyanställningar, vilket gör att vakanserna varit många och kompetensförsörjningen är ansträngd även i organisationen för ledning och stöd.

9 9 - Att ha rätt kompetens. Under ett antal år har Kustbevakningen genomfört färre vidareutbildningar än vad som normalt behövs för att upprätthålla behörigheter och befogenheter. Detta beror på ekonomisk återhållsamhet men även bristen på personal på kuststationerna vilket har gjort att utbildningar har skjutits på framtiden. Kuststationerna har prioriterat att kunna genomföra verksamhet enligt instruktion och regleringsbrev samt de tillsynsplaner som är fastställda, före att genomföra utbildningar om dessa inte har varit absolut nödvändiga. Situationen kan få allvarliga konsekvenser för möjligheten att nå verksamhetens mål när den pågår flera år i rad. Den påverkar både tillgängligheten och uthålligheten. Särskilt brister förmågan till uthållighet vid större och längre miljöräddningsoperationer. Situationen påverkar också personalens arbetsmiljö och hälsa då det ställs högre krav på de som är i tjänst. Detta blir ohållbart i längden. Engångstilldelningarna och angiven anslagsökning från och med 2016 har avgörande och mycket positiv betydelse för verksamheten och möjligheten att satsa särskilt på kompetensförsörjning de kommande åren. Kustbevakningen ser dock ändå kvarstående risker i kompetensförsörjningen de kommande åren, trots de ökade anslag som regeringen har beslutat om, till följd av fortsatta pensionsavgångar och den tid det tar att rekrytera aspiranter och utbilda kustbevakare. Situationen är likartad i organisationen för ledning och stöd. Restriktivitet har under stora delar av 2014 gällt för återbesättning av vakanser med hänsyn till det lagda varslet och den osäkra ekonomin. Förutsättningarna för att bemanna upp med externa sökande är bättre inom ledning och stöd, men ett uppehåll i rekryteringarna medför även där brister i kontinuitet och erfarenhetsuppbyggnad Förstärkt krishantering och samverkan inom brottsbekämpning Kustbevakningen har i samband bl.a. med inrättandet av inrikesministerposten och bytet av departementstillhörighet noterat regeringens avsikter att stärka krisberedskapen och krisorganisationen för att få en bättre samverkan mellan Polismyndigheten, Kustbevakning och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom krisberedskapen. Kustbevakningen har sedan tidigare ett löpande och nära samarbete med både Polismyndigheten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Kustbevakningen följer nu utvecklingen och eventuella fortsatta signaler om vad förändringen närmare kan innebära för beredskapen inom räddningstjänsten och hur det kan påverka prioriteringarna inom myndigheten och i samverkan med andra myndigheter och organisationer Miljö- och sjöräddningstjänsten Som beskrivits i årsredovisningen bedömer Kustbevakningen att myndigheten idag har den tekniska och materiella förmågan att nå målen i miljöräddningstjänsten till sjöss, som Kustbevakningen har huvudansvar för. Som beskrivits ovan är däremot kompetensförsörjningen i ett kritiskt läge för att säkerställa tillgänglighet och uthållighet, även om aspiranter nu rekryteras. En uppdatering av behoven av bemanning genomförs under Då vägs även inriktningen att förstärka krishanteringen i bredare mening in. Med nuvarande formulering av målet för miljöräddningstjänsten i regleringsbrevet kommer, till skillnad från tidigare, den internationella samverkan inom miljöräddningstjänsten också att tydligare kunna beaktas som en del av beredskapen i Sverige.

10 10 Sjöfartsverket ansvarar för sjöräddnings- och flygräddningstjänsten och för att utveckla dessa tillsammans med myndigheter och organisationer som är verksamma inom räddningstjänsten. Kustbevakningen, som också har ett särskilt uppdrag i sin instruktion att ha beredskap för och på anmodan delta i sjöräddningsinsatser, har därför en daglig samverkan med Sjöfartsverket. Myndigheterna samverkar även på ledningsnivå för att verka för enkla och effektiva samverkansformer och för att möta omvärldsförändringar som berör den statliga räddningstjänsten och myndighetsutövningen som helhet (sjö- och flygräddning, miljöräddningstjänst till sjöss samt sjöövervakning med kontroll, tillsyn och polisiär övervakning). Kustbevakningen samverkar löpande även med Sjöräddningssällskapet, såväl vid sjöräddningsinsatser som i miljöräddningstjänsten. Inriktningen under våren är att även uppdatera samverkansöverenskommelsen mellan sällskapet och Kustbevakningen, för att utröna hur samverkan kan utvecklas för att tillvarata de samlade resurserna och kompetenserna på bästa sätt Kustbevakningsflyget som en resurs i samhällets räddningstjänst Kustbevakningen kommer också att verka för att ytterligare sprida kunskapen om Kustbevakningsflygets förmåga som en resurs för samhället vid både övervakning och räddningsinsatser. Räddningstjänst har högsta prioritetet och bryter annan verksamhet i Kustbevakningen och har förstås hög prioritet även utanför myndigheten. Enligt Kustbevakningens bedömning skulle flyget vid kritiska och stora insatser oftare än idag kunna bidra till effektiva räddningsinsater. Det kan handla om att stödja en räddningsledare med information som behövs för att leda insatser av många andra flygande räddningsenheter, ofta helikoptrar, som t.ex. vid skogsbranden och Estonias förlisning (ACO, Air Coordinator). Flyget kan också vara en effektiv resurs vid eftersök av försvunna personer bl.a. som ett led i räddningsinsatser, med möjlighet att spana över stor yta med bl.a. värmekameror Allmänt om brottsbekämpning Kustbevakningen har noterat uppdraget i sitt regleringsbrev för 2015 att förstärka samverkan med både Polismyndigheten och Tullverket. Ett arbete pågår avseende översyn av de samverkansöverenskommelser som finns upprättade med Tullverket respektive Polismyndigheten. Kustbevakningens regleringsbrev anger vidare att Kustbevakningens medverkan ska bidra till att uppfylla målen för brottsbekämpningen. Arbetet har nyligen inletts och det är i dagsläget för tidigt att säga hur omfattande insatser som kommer att krävas av Kustbevakningen. Nedan lyfter Kustbevakningen gamla förslag avseende myndighetens rättsliga befogenheter och tillgången till IT-stöd för brottsutredningar. Nedan beskrivs även Kustbevakningens deltagande i samverkan mot den grova organiserade brottsligheten, med Polismyndighetens Nationella insatsstyrka Samverkan mot grov organiserad brottslighet Regeringen gav 2008 Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten (Ju2008/5776/PO). Kustbevakningen omfattas av regeringens beslut och deltar i den myndighetsgemensamma GOB-satsningen, bl.a. genom samverkan i de regionala underrättelsecentrumen (RUC) och det nationella underrättelsecentrumet (NUC) samt genom underrättelseoch spaningsarbete i ärenden som har maritim anknytning. Den utsatta kompetensförsörjningen har medfört svårigheter att prioritera resurser även för dessa arbetsuppgifter.

11 Samverkan med Polismyndighetens insatsstyrka till sjöss En särskild samverkan är Kustbevakningens medverkan i Polismyndighetens Nationella insatsstyrka där Kustbevakningen genom en särskild överenskommelse mellan myndigheterna ingår i styrkans maritima förmåga. Kustbevakningen har ansvarat för anskaffningen av båtar och ansvarar, genom sin Region Nordost, för förvaltning av båtar samt bemanning som båtförare av de särskilda RIB-båtar som styrkan har till sitt förfogande. Kustbevakningen ingår även i insatsstyrkans stab vid maritima insatser. För denna verksamhet fördelas kostnaderna enligt överenskommelsen med 60% för Polismyndigheten och 40% för Kustbevakningen (inledningsvis täcktes kostnaderna fullt ut med MSB medel men fr.o.m har detta bidrag utgått). Samarbetet har visat sig mycket effektivt. Kombinationen av Polismyndighetens kvalificerade insatsstyrka och Kustbevakningens specialiserade båtförare och stödjande stabspersonal ger hög kompetens med mycket säkra och effektiva insatser. Nuvarande lösning fungerar personellt och operativt väl, men bör och kan långsiktigt bli ännu bättre om Kustbevakningen hade ett tydligt uppdrag att stödja Polismyndigheten i denna verksamhet inklusive anslag för nödvändig materielförsörjning och förvaltning. Det blir särskilt viktigt med en långsiktig lösning av denna fråga när det nu är dags att förbereda för att investera i nya båtar Kustbevakningsflygets samverkan med insatsstyrkan Tidigare har även Kustbevakningsflyget samverkat med Nationella insatsstyrkan enligt en överenskommelse som gällde med Rikspolisstyrelsen. Överenskommelsen avsåg former och förutsättningar för att Kustbevakningen som uppdragsverksamhet skulle kunna transportera insatsstyrkan. Med stöd av denna har Kustbevakningsflyget också transporterat insatsstyrkan från Nyköping till t.ex. Norrland och Gotland, vid brådskande insatser. Samverkan har dock förekommit relativt sällan, såvitt Kustbevakningen fått sig till del främst p.g.a. kraven på ersättning med full kostnadstäckning. Därefter har också Försvarsmakten fått ett anslagsfinansierat uppdrag att bistå insatsstyrkan med transporter, vilket kan ha påverkat behovet. Det krävs en ny överenskommelse om operativa, ekonomiska och flygsäkerhetsmässiga förutsättningar för att samverkan avseende Kustbevakningsflygets transporter av insatsstyrkan ska kunna återupptas. De flygsäkerhetsmässiga förutsättningarna behöver tas fram i samråd med och granskas av Transportstyrelsen, med tanke på vilken slags utrustning styrkan ofta behöver föra med sig. Kustbevakningen verkar för att dessa frågeställningar beaktas i den samverkansöverenskommelse som ska tas fram med nya Polismyndigheten och har i sammanhanget också goda erfarenheter av samarbetet med Transportstyrelsen. Nedan tas särskilt upp bl.a. avgiftsförordningens hindrande verkan för effektiv resurssamordning, när full kostnadstäckning istället för merkostnader måste tillämpas, bl.a. på grund av att det är fråga om ett renodlat transportuppdrag som inte faller inom ramen för reglerna i avgiftsförordningen om offentlig resurssamordning Dykeriverksamhet för räddningsinsatser och brottsbekämpning Vid räddningstjänst är tillgängligheten på räddningsdykare central och de mål som gäller för räddningstjänsten i stort är därför dimensionerande för de mål som gäller för räddningsdykningsverksamheten. Dykeriverksamhet (främst vattendyk) ska kunna bedrivas från flertalet av myndighetens fartyg och båtar men även från land. För rök-/kemdykning är kombinationsfartygen i 201-, 03l- och 00l-serien bättre anpassade för denna verksamhet och fortsatt utveckling ska inriktas mot dessa fartyg och då främst KBV 003 avseende kemdyk. Kustbevakningens egen förmåga omfattar både räddningsinsatser och brottsbekämpning, i myndigheten och i samverkan med berörda huvudansvariga myndigheter. Kustbevakningen har sett

12 12 över sin dykeriorganisation och säkerställt ökad tillgänglighet med mindre resurser. Trots totalt sett färre dykare, så får Kustbevakningen och samverkande myndigheter vid räddningsinsatser och för brottsbekämpningsåtgärder högre tillgänglighet till dykare. Myndighetens förmåga används ofta när Kustbevakningen bistår eller utför uppdrag till polisen. Den är en resurssamordningsmöjlighet som ytterligare kan förbättras vid genomförande av förändringar i linje med befogenhetsutredningens förslag, som berörs nedan Kustbevakningens rättsliga befogenheter - Befogenhetsutredningen Kustbevakningen har ett instruktionsenligt uppdrag att bedriva sjöövervakning och räddningstjänst. För räddningstjänsten finns en samlad reglering i lagen och förordningen om skydd mot olyckor. Regleringen av sjöövervakningstjänsten, som består av viss brottsbekämpande verksamhet samt kontroll- och tillsynsverksamhet, är däremot spridd i ett stort antal författningar. Regleringen av sjöövervakningen är även i övrigt ålderdomlig och sammantaget inte längre ändamålsenlig utan behöver bytas ut. Det är därför angeläget att Befogenhetsutredningens förslag till en ny samlad lag om Kustbevakningens rättsliga befogenheter genomförs i huvudsak. Förslaget ger en uppdaterad och samlad bild över Kustbevakningens rättsliga befogenheter. Kustbevakningen delar också uppfattningen som framförs i Befogenhetsutredningen gällande att en inkonsekvent och otydlig lagstiftning är en nackdel inte enbart för myndighetens egen verksamhet, och de myndigheter den samverkar med, utan även för medborgarna. Otydligheterna riskerar att gå ut över både rättssäkerheten och rättstryggheten, bl.a. genom att myndighetens befogenheter inte överensstämmer med allmänhetens förväntningar. Det finns därför ett konkret behov av en helt ny lagstiftning och Kustbevakningen anser i första hand att förslagen i befogenhetsutredningen bör genomföras i sin helhet. Kustbevakningen har under hösten 2014 uppdaterat sina ekonomiska bedömningar av Befogenhetsutredningens ursprungliga förslag. Vissa av de där föreslagna åtgärderna är delvis redan genomförda samtidigt som andra åtgärder idag medför en högre kostnad. I detta budgetunderlag har Kustbevakningen därför räknat med samma kostnad som myndigheten redovisat tidigare i särskilt remissvar den 2 november 2010 (diarienummer /08:4) d.v.s. drygt tkr i årliga löpande kostnader (fr.o.m. 2017) och knappt tkr i olika engångskostnader (2016). Beräkningen bygger dock på förutsättningen att Kustbevakningen kan ansluta sig till Polismyndighetens IT-stödsystem för brottsutredning till en engångskostnad om 500 tkr. I andra hand anser Kustbevakningen att i vart fall dagens reglering byts ut mot de grundläggande befogenhetsdelarna i förslaget men begränsas på så sätt att myndighetens uppgifter och ansvarsfördelning i förhållande till övriga brottsbekämpande myndigheter bibehålls på dagens nivå i syfte att inte vara kostnadsdrivande. Ett genomarbetat förslag på en sådan begränsad och kostnadsneutral ny befogenhetslagstiftning har Kustbevakningen redovisat till regeringen i ett kompletterande remissvar på Befogenhetsutredningen den 28 oktober 2013 (diarienummer /08:5).

13 Rättsväsendets informationsförsörjning och stödsystem för brottsutredningar Kustbevakningen fick genom ett regeringsbeslut den 11 oktober 2012 (Ju2012/6639/SI), tillsammans med övriga myndigheter i rättskedjan, uppdraget att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning i etapp 2. Regeringen uppdrar i beslutet till myndigheterna bl.a. att anpassa sin planering och prioritering av IT-baserad verksamhetsutveckling till gemensamma ställningstaganden inom arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning. Mot bakgrund att Kustbevakningen inte har något eget IT-baserat stödsystem för brottsutredning har myndigheten, tillsammans med Tullverket, tidigare fört diskussioner med Rikspolisstyrelsen (RPS) om att nyttja polisens IT-stöd PUST. Polisen stoppade sin utveckling av PUST och avvecklade systemet under 2014 och för närvarande förs diskussioner med Polismyndigheten om alternativ till PUST, alternativt måste Kustbevakningen utveckla egna system. För att undvika resurskrävande eget utvecklingsarbete och återkommande arbete med fördelningen av kostnader i olika utvecklingssteg för Polismyndighetens system vill Kustbevakningen framställa önskemål om att regeringen ger Polismyndigheten i särskilt uppdrag att tillhandahålla lämpligt IT-stöd för den brottsutredande verksamheten Informationssäkerhet ett prioriterat område I verksamhetsplanen för 2015, med inriktning för 2016, har Kustbevakningen lagt särskilt fokus på informationssäkerhetsområdet, som även omfattas av ett särskilt uppdrag i regleringsbrevet. Enligt myndighetens ledningssystem för informationssäkerhet (KLIS) ska arbetet med att införa säkerhetshöjande åtgärder i prioriterade stödsystem intensifieras. Informationssäkerheten ska även testas. Åtgärder som omgående ska prioriteras är det logiska anslutningsskyddet och autentisering med smarta kort och även på fartyg. Även åtgärder för ökad skadetålighet och redundans i serverhall ska prioriteras. Åtgärderna finansieras genom omfördelningar och nedprioriteringar inom andra områden som t.ex. fartygselektronik och programhantering Förändringar i EU:s fiskeripolitik EU:s fiskeripolitik står inför en stor förändring när landningsskyldighet införs den 1 januari 2015 vilket också påverkar hur fiskerikontrollen ska bedrivas. Landningsskyldigheten innebär att all fisk som fångas av yrkesfisket (inklusive skaldjur) måste landas och räknas av från kvot, med några få undantag. Detta är alltså i praktiken ett utkastförbud som införs stegvis för olika arter under Från den 1 januari 2015 omfattar de nya reglerna fiske av sill/strömming, skarpsill, lax och torsk i Östersjön och pelagiska arter och industrifiske (sill/strömming, skarpsill, makrill, blåvitling och tobis) i Västerhavet. Från och med den 1 jan 2016 följer sedan andra viktiga arter som exempelvis de arter som fångas inom det demersala fisket i Västerhavet (torsk, sej, kolja, räka, kräfta mm.). Införandet av landningsskyldighet kommer att ställa krav på förändrade rutiner för Kustbevakningens inspektioner till sjöss. I dagsläget är det svårt att säga exakt hur omfattande dessa förändringar blir då all EU-lagstiftning för landningsskyldigheten ännu inte är på plats (ska införas successivt under 2015). Varken Kustbevakningen, Havs- och vattenmyndigheten eller EFCA (EU:s fiskerikontrollbyrå) har därför hunnit utarbeta några nya rutiner. Det är alltså osäkert om landningsskyldigheten kommer innebära ett behov av utökad kontroll. Förmodligen kommer förändringarna att stanna vid några förändrade kontrollmoment under inspektionerna samt att varje inspektion eventuellt kommer att ta något längre tid i anspråk. Klart är att det finns ett behov av verksamhetsutveckling inom området fiskeriövervakning och -kontroll med hänsyn till landningsskyldigheten vilket kommer att kräva en del resurser. Arbetet kommer att inledas under

14 14 vinter/vår 2015 för att därefter fortsätta under och genomförs i nära samverkan med Havs- och vattenmyndigheten. Kustbevakningen återkommer framöver om hur detta påverkar prioriteringar och kostnader i myndigheten Offshoredirektivet I samband med arbetet att införa Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 juni 2013 om säkerhet för och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG (offshoredirektivet) föreslås Kustbevakningen tilldelas fler ansvarsområden. Uppgifterna överensstämmer till viss del med sådana uppgifter som idag utförs inom ramen för Kustbevakningens befintliga åtaganden. Förslagen omfattar dock också helt nya uppgifter som i nuläget är svåra att kostnadsberäkna. Det kan konstateras att frågan om finansiering för dessa uppgifter inte är slutligt avgjord. Med den information som går att utläsa om myndighetens tillkommande uppgifter av befintligt underlag bedömer Kustbevakningen att förslaget medför tillkommande kostnader och att myndigheten behöver tillskjutas finansiella resurser för ändamålet. Precis som det konstateras i lagrådsremissen i ärendet är det bl.a. svårt att uttala sig om den administrativa bördan när en olycka väl inträffar. Kustbevakningen är inför ikraftträdandet i behov av specifik kompetens till följd av direktivet. Om det i ett senare skede skulle visa sig att arbetets omfattning kan komma att överstiga förutsedd ambitionsnivå kommer Kustbevakningen behöva återkomma i finansieringsfrågan. Kostnaderna för uppgifter med anledning av Offshoredirektivet finns inte med i detta budgetunderlag Effektiv resurssamordning och uppdragsverksamhet Kustbevakningen har fått ett samlat ansvar för myndighetsutövning till sjöss och i anslutning till sjötrafiken. Dygnet runt, året om värnar Kustbevakningen liv, miljö och säkerhet till sjöss längs hela Sveriges kust. Myndigheten ansvarar för miljöräddningstjänst till sjöss och för sjöövervakning samt har uppgifter inom samhällets krisberedskap och annan räddningstjänst, framförallt till sjöss. Verksamheten bygger på att Kustbevakningen använder samma resurser för flera uppgifter samtidigt. Under beredskapen arbetar Kustbevakningen samtidigt med övervakning, kontroll och tillsyn och brottsbekämpning uppgifter som flera olika myndigheter har ansvaret för och utför på land. Kustbevakningen är också en resurs för EU och andra samverkande länder eftersom myndigheten utför övervakning och räddningstjänst även utanför svenska vatten. I förra årets budgetunderlag, i omfattande egna underlag tillsammans med yttranden från kommuner, länsstyrelser och samverkande myndigheter, beskrev Kustbevakningen fördelarna med det samlade ansvar och det effektivt samordnande av maritima resurser som Kustbevakningen idag står för, jämfört med om motsvarande uppgifter och resurser skulle byggas upp i flera olika myndigheter. Kustbevakningen menar fortfarande att det är möjligt och resurseffektivt att ta tillvara dessa resurssamordningsmöjligheter för ytterligare uppgifter tillsammans med anslagsökningar för marginalkostnaderna (merkostnaderna förutom baskostnaden för grundinfrastrukturen i personal, materiel och metoder som redan finns) på ett sätt som blir effektivt för staten som helhet. Som Kustbevakningen uttryckte i förra årets budgetunderlag är det mera resurseffektivt att förvalta och utveckla kombinationstanken och att överväga fler uppgifter med finansiering av marginalkostnaderna/merkostnaderna än att dela upp uppgifterna och resurserna i flera olika organisationer. Detta gäller särskilt om uppgifterna ligger inom ramen för Kustbevakningens uppdrag, koncentrerat i verksamhetsidén: att värna liv, miljö och säkerhet till sjöss, genom att kombinera sjöövervakning, räddningstjänst och sjöinformation. En andra förutsättning är dock att medel

15 15 tillförs som täcker de marginalkostnader (de merkostnader) som nya uppgifter medför, en kostnad som är betydligt lägre än totalkostnaden. Möjligheten att bygga vidare på de resurssamordningsmöjligheter som finns och att inom ramen för nuvarande uppdrag och verksamhetsidé tilldela Kustbevakningen ytterligare uppgifter har också belysts, övervägts och föreslagits (eller föreslagits utredas) i ett flertal olika utredningar, promemorior och skrivelser, som Kustbevakningen belyste i bilaga till förra årets budgetunderlag. Dessa avsåg: - Inom polisiär ordningshållning och brottsbekämpning till sjöss (SOU 2008:55) - Den statliga räddningstjänsten (SOU 2007:4, 2008:9, 2008:44 och 2012:48) - Redare av fartygsresurs för maritim forskning kombinerat med resurs och beredskap för miljöräddningstjänst (SOU 2008:48) Betydelsen av ett genomförande av befogenhetsutredningen (främst polisiär ordningshållning och brottsbekämpning) har berörts särskilt ovan. Den förbättrade resurssamordning som genomförandet av en sådan skulle medföra avser till stor del helheten materiel (flyg, fartyg och dykeri), personal (kompetens), arbetsmetoder och ledningsstöd (ledningscentraler m.m.). Resurser för brottsbekämpning skulle bättre kunna tas tillvara på delvis motsvarande sätt som inom räddningstjänsten vid räddningsinsatser, förutsatt att merkostnaderna kan finansieras genom anslag eller på annat sätt en kostnad som är betydligt lägre än totalkostnaden. I fråga om statlig räddningstjänst beskrivs ovan samverkan med Sjöfartsverket och Sjöräddningssällskapet och utvecklingen av denna. Nedan föreslås under reglers ändamålsenlighet även att behovet av polisiära åtgärder i samband med en olycka beaktas till sjöss och i sjötrafiken på motsvarande sätt som på land och i vägtrafiken. Kustbevakningen samverkar med andra myndigheter genom uppdragsverksamhet förutsatt att uppdragen går att kombinera med ordinarie verksamhet. Exempel på sådana uppdrag är fortfarande stöd till den maritima forskningen där myndigheten sedan en längre tid tillbaka samverkar med Umeå Universitet. Genom den samverkan delas kostnaderna för forskning, beredskap och övervakning mellan Kustbevakningen och UMU genom detta merutnyttjande av samma fartygstid bidrar forskningen till miljöräddningsberedskap samtidigt som miljöräddningsberedskapen bidrar till fartygsresursen för forskning. Under genomfördes en liknande samverkan med SMHI. Ett annat exempel på resurseffektiv uppdragsverksamhet är den försöksverksamhet som Kustbevakningen just nu genomför som stödisbrytare efter förfrågan från Sjöfartsverket. KBV 002 har under två veckor varit hjälpisbrytare i Bottenviken, i vindhastigheter om m/s och istjocklekar på cm med sammanpressad is och isvallar. Det är fråga om försöksverksamhet och under de här veckorna har Kustbevakningen haft stöd av två erfarna representanter från Sjöfartsverket som är med ombord. Försöksverksamheten genomförs under första kvartalet 2015 för att sedan utvärderas för beslut om eventuell fortsättning. För denna samverkan har myndigheterna utarbetat en fungerande avgiftsstruktur med full kostnadstäckning, som uppfattas som resurseffektiv för staten som helhet. Ovanstående genomförs alltid som uppdrag och faktureras samverkande myndigheter i enlighet med vad som stadgas i avgiftsförordningen. Under reglers ändamålsenlighet nedan utvecklas hur regler försvårar effektiv resurssamordning. Där berörs främst allmänna regler för myndigheter. Tillämpningsområdet för dessa påverkas dock också av utformningen och avgränsningen av Kustbevakningens uppdrag och i vilken mån det finns särskilda regler, som det t.ex. gör för räddningstjänsten och 2:4 anslagen och i flera fall för Försvarsmaktens stöd till andra myndigheter. Även genomförandet av befogenhetsutredningens förslag och ett uppdrag avseende sam-

16 16 verkan med Nationella insatsstyrkan har därför betydelse för samverkan och finanseringen av denna. Kustbevakningen har i tre särskilda underlag till regeringen under 2014 också redovisat möjligheterna att samverka med Sjöfartsverket, Trafikverket och Försvarmakten inom infrastruktur, med Sjöfartsverket och Försvarsmakten inom rederiverksamhet och isbrytning samt med Försvarsmakten inom sjöövervakning och sjölogistik. Rederifrågor och lokalförsörjning berörs delvis nedan, men de särskilda redovisningarna till regeringen upprepas inte närmare här Fartyg och flygplan säkerhet och materielförsörjning I Kustbevakningen finns både ett flygbolag och en rederiorganisation med ansvar för teknisk förvaltning och utveckling samt med lednings- och kvalitetssystem för att säkerställa säkerhet och arbetsmiljö. I detta avsnitt beskrivs kort pågående utveckling och främst några av de utmaningar som myndigheten behöver beakta under budgetunderlagsperioden Säkerhet i flyg- respektive rederiorganisation För rederiverksamheten finns Kustbevakningens sjösäkerhetssystem (KSS). Det är ett ledningssystem för en säker och miljövänlig drift av myndighetens fartyg. Systemet bygger på de normer som gäller för den civila och affärsmässiga sjöfarten (ISM, International Safety Management System). Målsättningen är att vidmakthålla och säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt sjösäkerhetsarbete, som tillvaratar erfarenheter och regler från den civila sjöfarten (affärsmässiga transporter) kombinerat med de erfarenheter och behov som följer av verksamhet, arbetsmetoder, kompetens och utrustning som finns i myndigheten för den sjöfart för statsändamål som Kustbevakningen ansvarar för. Ledningssystem för säkerhet kräver ständig förvaltning och utveckling som har prioriterats och framöver behöver prioriteras i verksamheten. Dessutom behöver en flygsäkerhetsorganisation ständigt förvaltas och utvecklas. Från den gemensamma Europeiska luftfartsmyndigheten, EASA (European Aviation Safety Agency), finns ett nytt regelverk som Kustbevakningen mera ingående tittar på, speciellt vilken påverkan det skulle kunna innebära för nuvarande organisation. Det är ett systematiskt säkerhetsorienterat arbetssätt som kommer som ett krav i form av Safety Management System (säkerhetsledningssystem), SMS, och som för Kustbevakningen kan komma att innebära en något förändrad arbetsform och omprioritering av resurser Materielförsörjning fartyg Det har vidare genomförts en långsiktig behovsinventering av materiell förnyelse som sträcker sig över de närmaste 20 åren, det vill säga Inventeringen grundas på en analys av investeringsbehovet med utgångspunkt från Kustbevakningens uppdrag, rapporten Bemanning och plattformar i balans, den operativa strategin och materielens nuvarande tekniska status och operativa förmåga. Det har i inventeringen identifierats behov av att redan under de närmaste åren genomföra flera nödvändiga och kostnadskrävande investeringar, däribland moderniseringar och utbyten av fartyg. Enligt Kustbevakningens fartygsplan består fartygsflottan av 30 fartyg: 5 miljöskyddsfartyg, 10 kombinationsfartyg (kombinerade miljöräddnings- och övervakningsfartyg) samt 15 övervakningsfartyg. Åldern på fartygen varierar mellan 3 och 33 år. Efter år är det nödvändigt att modernisera och anpassa fartygen så att de fortsatt är lämpade för uppgiften under ungefär lika lång tid till.

17 17 Det har inletts en förstudie för att undersöka möjligheterna till modernisering och förbättring av oljeupptagningskapaciteten på kombinationsfartyget KBV 181 så att fartyget fortsatt är ändamålsenligt i ytterligare ca 10 år. Likaså pågår förstudie inför modernisering av övervakningsfartygen KBV Om något år kommer fartygen 201 och 202 att studeras inför modernisering och livstidsförlängning. De äldsta fartygen är de fem miljöskyddsfartygen KBV 010, 047, 048, 050 och 051 som är år gamla. Fartygens föråldrade uppbyggnad och konstruktion gör att det inte är ekonomiskt rimligt att ytterligare modernisera dem. De behöver bytas ut för att miljöskyddsberedskapen ska kunna upprätthållas. I detta budgetunderlag beskrivs övergripande det behov som kan förutses. Endast till följande delar, KBV 181 och fem av KBV , finns detta beaktat i den finansiella delen. Kustbevakningen avser återkomma med fördjupade underlag, speciellt avseende behovet av att byta ut de fem äldre miljöskyddsfartygen Materielförsörjning flygplan Flygplansystemet KBV 501 har en ekonomisk livslängd på 20 år och under 2015 har flygplanen varit i drift i Kustbevakningen under sju år. En långsiktig analys visar att flygplanen (med övervakningssystem och komponenter ombord) kommer behöva genomgå större kompletteringar och livstidsförlängningar först under åren , för att säkerställa ytterligare operativ drifttid om ytterligare cirka tio år. Fram till dess görs fortlöpande investeringar bl.a. i form av behovsanpassade uppdateringar av sensor och spaningssystemet med utbyte av komponenter för att garantera en operativ förmåga som är anpassad för Kustbevakningens behov. Flygplanen och dess övervakningsförmåga har väl mött samhällets behov vid övervakning, eftersökning, räddningsinsatser och krishantering. Förutom för löpande övervakning och räddningsinsatser har de även mött behoven vid stora insatser som t.ex. under operation Atalanta utanför Somalias kust, vid räddningsinsatser i Medelhavet samt under skogsbranden utanför Sala förra året och med tidigare flygsystem även vid Estonias förlisning. Om arbetsuppgifterna utvecklas eller förändras kan även andra anpassningar behövas av sensorer m.m., något som varit uppe avseende övervakning av svavelutsläpp från fartyg. Dessutom genomförs löpande investeringar som en del i förvaltningen av flygplanen och för att vidmakthålla och säkerställa flygsäkerheten. Kustbevakningen strävar efter att lägga dessa inom ramen för sina årliga investeringar på max tkr för förvaltning av lokaler, IT, fartyg, flygplan och övrig materiel. Kustbevakningen återkommer vid behov i kommande budgetunderlag när det blir aktuellt med större investeringar utöver detta för att vidmakthålla förmåga och flygsäkerhet.

18 Lokalförsörjning förväntade större förändringar I nedanstående tabell framgår Kustbevakningens nu förväntade större förändringar i behovet av lokaler och anläggningar under perioden. Underlag har också lämnats till regeringen i samband med rapporterna Fördjupad samverkan på infrastrukturområdet ( ) och Effektivisering av statens maritima resurser ( ). Objekt Inriktning Kuststationer Kuststation Härnösand Inriktningen är att kuststationen i Härnösand inom samma ort ska flyttas in på en anläggning som ägs av Fortifikationsverket. Förändringen avser kontor, förråd och kaj och innefattar samverkan med Försvarsmakten. Kuststation Gävle Kuststation Furusund och Vaxholm Kuststation Karlskrona Kuststation Helsingborg Avtalet beträffande nuvarande lokaler och kaj är uppsagt. Kustbevakningen söker ny lokalisering i Gävle och förstudie har gjorts tillsammans med det kommunala fastighetsbolaget. Hyresavtal bereds i första hand med en önskad hyrestid, efter undantag, om 15 år. Kustbevakningen kommer under våren att kontakta Ekonomistyrningsverket om detta. Inriktningen är att kuststationen ska flyttas till Kapellskär. Kajanläggningen kan då samutnyttjas med Sjöfartsverket. För närvarande pågår alternativgranskning gällande kontor och förråd. Enligt plan ska fartyget KBV 003 under 2015 läggas vid en kaj inom Försvarsmaktens marinbas i Karlskrona. Samtidigt görs en förstudie med inriktning att också flytta kuststationen i Karlskrona in på marinbasens område. Fortifikationsverket äger anläggningarna (kaj och lokaler). Flytten kan eventuellt också komma att påverka lokalbehovet för miljöskyddsförråd och övningsmöjligheterna för grundutbildningen. Kustbevakningen förbereder etablering av en ny kuststation i Malmö och som ska ersätta kuststationen i Helsingborg. En ny kuststation i Malmö bedöms ge operativa fördelar, bättre arbetsmiljö och verksamhetsskydd. Utredning pågår parallellt som berör frågan om behovet av personal- och förrådsutrymmen för de nuvarande kuststationerna i Höllviken och Simrishamn. Avsikten för närvarande är att det ska kunna vara möjligt att skapa personalutrymmen i Malmö även för de tjänstemän som idag tillhör Höllviken och Simrishamn. Beredning pågår av hyresvillkor och frågan om längre hyrestid än föreskrivna 6 år. Inriktningen är att Kustbevakningen med stöd av ett yttrande från Ekonomistyrningsverket under våren ansöker hos regeringen om ett undantag från sexårsregeln.

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kustbevakningen Utfärdad den 28 februari 2019 Publicerad den 6 mars 2019 Regeringen föreskriver följande. Kustbevakningens centrala uppgifter 1

Läs mer

Kustbevakningen. nu och för framtiden

Kustbevakningen. nu och för framtiden Kustbevakningen nu och för framtiden Vårt strategiska ramverk Kustbevakningen är en civil statlig myndighet som ansvarar för sjöövervakning och räddningstjänst till sjöss på uppdrag av riksdag och regering.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Kustbevakningen

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Kustbevakningen Regeringsbeslut II:1 Justitiedepartementet 2015-12-18 Ju2015/00047/SSK Ju2015/09343/SSK Ju2015/09922/SSK (delvis) Kustbevakningen Stumholmen 37123 Karlskrona Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende

Läs mer

Budgetunderlag för Kustbevakningen för åren

Budgetunderlag för Kustbevakningen för åren Budgetunderlag för Kustbevakningen för åren 2018-2020 Till: Regeringen Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Avdelning Verksledningsstaben Datum 2017-02-28 Informationsklassificering Öppen Handläggare

Läs mer

Fördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i fråga om vidmakthållande och upphandling (Fö 2017:B)

Fördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i fråga om vidmakthållande och upphandling (Fö 2017:B) 1/5 Remissvar Datum Ert datum 2018-04-25 2018-03-29 Försvarsdepartementet ESV dnr Er beteckning Enheten för materiel, forskning och utveckling 2018-00322 Fö2018/00471/MFU 103 33 Stockholm Handläggare Carina

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kustbevakningen

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Kustbevakningen Regeringsbeslut II:2 Försvarsdepartementet -12-11 Fö/125/ESL (delvis) Fö//ESL Kustbevakningen Stumholmen 371 23 Karlskrona Regleringsbrev för budgetåret avseende Kustbevakningen Riksdagen har beslutat

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kustbevakningen

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kustbevakningen Regeringsbeslut II:9 Justitiedepartementet 2016-12-14 Ju2016/08998/SSK(delvis) Ju2016/07730/SSK Kustbevakningen Stumholmen 37123 Karlskrona Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kustbevakningen Riksdagen

Läs mer

Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42)

Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-19 Ju2013/4408/PO Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Tillsyn över Polisen (SOU 2013:42) Sammanfattning Statskontoret: tillstyrker Polisorganisationskommitténs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Kustbevakningen; SFS 2007:853 Utkom från trycket den 27 november 2007 utfärdad den 8 november 2007. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kustbevakningen

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Kustbevakningen Regeringsbeslut II:2 Försvarsdepartementet 2014-12-19 Fö2014/125/ESL (delvis) Fö2014/2097/ESL (delvis) Kustbevakningen Stumholmen 371 23 Karlskrona Regleringsbrev för budgetåret avseende Kustbevakningen

Läs mer

2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm. Remissvar angående betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48)

2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm. Remissvar angående betänkandet Maritim samverkan (SOU 2012:48) 1 (11) Avdelning Verksledningsstaben Handläggare Gem. beredning Gert Friberg sammanhållande Regeringskansliet Datum Dnr Försvarsdepartementet 2012-12-14 37-1175/12:2 103 33 Stockholm Ert datum Er referens

Läs mer

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008

Kommittédirektiv. Frivillig försvarsverksamhet. Dir. 2008:2. Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Kommittédirektiv Frivillig försvarsverksamhet Dir. 2008:2 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018

Kommittédirektiv. Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder Dir. 2018:81. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Kommittédirektiv Utvärdering av operativa räddningsinsatser vid skogsbränder 2018 Dir. 2018:81 Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera de operativa

Läs mer

Budgetunderlag för åren 2016-2018

Budgetunderlag för åren 2016-2018 Dnr: 11 2009:637 Budgetunderlag för åren 2016-2018 Budgetunderlag Dnr 11-2013:1106 Budgetunderlag Dnr: 11-2015:1340 Innehåll Innehåll... 2 1 Statens skolinspektions förslag... 3 2 Statens skolinspektion

Läs mer

Administration Insatsledning Mobila resurser

Administration Insatsledning Mobila resurser Sjö- och Flygräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Samordning och ledning Sjö- och Flygräddningsorganisationen i Sjöfartsverket Beställare Sjöfart och Samhälle

Läs mer

Kan avgifter påverka förmågan att hantera olyckor och kriser?

Kan avgifter påverka förmågan att hantera olyckor och kriser? samhällsskydd och beredskap 1 (13) Fredrik Magnusson 010-240 50 35 fredrik.magnusson@msb.se Kan avgifter påverka förmågan att hantera olyckor och kriser? samhällsskydd och beredskap 2 (13) Innehållsförteckning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Kustbevakningen

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Kustbevakningen Regeringsbeslut 8-06-20 Fö/1251/SSK Försvarsdepartementet Kustbevakningen Stumholmen 371 23 KARLSKRONA Regleringsbrev för budgetåret avseende Kustbevakningen Riksdagen har beslutat om Kustbevakningens

Läs mer

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Promemoria 2017-04-18 Ju2017/ Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap Departementsråd Cecilia H Löfgren 070-22 00 414 cecilia.h.lofgren@regeringskansliet.se Kravprofil

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010

Kommittédirektiv. En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75. Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Kommittédirektiv En ny organisation för polisen? Dir. 2010:75 Beslut vid regeringssammanträde den 8 juli 2010 Sammanfattning En parlamentarisk kommitté ska analysera i vilken utsträckning polisens nuvarande

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut 1:22 Justitiedepartementet 2017-12-13 Ju2017/08263/Å Ju2017/09205/Å (delvis) Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Justitiekanslern Riksdagen

Läs mer

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88)

Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-12-16 Fö2016/01624/MFU Regeringskansliet Försvarsdepartementet 103 33 Stockholm Logistik för högre försvarsberedskap (SOU 2016:88) Statskontorets sammanfattande bedömning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut II:12 Justitiedepartementet 2016-12-14 Ju2016/00882/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Åklagarmyndigheten

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi

ISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör

Läs mer

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas

Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas Mot en medborgarnära Polismyndighet Förslag på hur en mer medborgarnära organisation kan skapas 2014-01-09 Regeringskansliet Mats Paulsen Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut II:4 Justitiedepartementet 2016-12-20 Ju2016/02312/Å Ju2016/07568/Å Ju2016/08896/LP (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 10422 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52)

Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52) REMISSVAR 1 (5) 2017-11-06 2017/171-4 ERT ER BETECKNING 2017-07-07 Ju2017/0509 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Så stärker vi den personliga integriteten (SOU 2017:52) Statskontoret

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap; SFS 2008:1002 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 20 november 2008. Regeringen föreskriver

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Försvarsexportmyndigheten Regeringsbeslut 20 Försvarsdepartementet 2013-12-19 Fö2013/123/ESL (delvis) Fö2013/489/MFU Fö2013/1773/MFU m.fl. Se bilaga 1 Försvarsexportmyndigheten Box 56081 10217 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer 832 6511-13/121 1(6) Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer (Ersätter ställningstagande 9/08/IND) De riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer som anges i bifogade promemoria ska tills vidare gälla för

Läs mer

Övertagande kommunal räddningstjänst

Övertagande kommunal räddningstjänst Övertagande kommunal räddningstjänst 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet och

Läs mer

VI GÖR SKILLNAD TILL SJÖSS

VI GÖR SKILLNAD TILL SJÖSS 330 340 20 30 320 40 VI GÖR 300 310 315 0 50 60 290 270 7 SKILLNAD 280 45 TILL SJÖSS 270 260 225 OM ATT ARBETA I KUSTBEVAKNINGEN 250 90 0 240 120 230 180 135 130 220 140 210 150 200 190 180 170 160 VÄLKOMMEN

Läs mer

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014

Kommittédirektiv. Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden. Dir. 2014:116. Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Kommittédirektiv Skogsbranden i Västmanlands län lärdomar för framtiden Dir. 2014:116 Beslut vid regeringssammanträde den 14 augusti 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utifrån hanteringen av

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser

Ansvaret för ekonomin i varje enskild myndighet har också medfört olika typer av internfakturering inom Polisen då exempelvis resurser Projektdirektiv 2013-08-22 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv EK-2, Finansiell styrning Den nya Polismyndigheten ska inleda sitt arbete den 1 januari

Läs mer

Regional Samordnings funktion (RSF)

Regional Samordnings funktion (RSF) Regional Samordnings funktion (RSF) 1 Syftet med regionala samordningsfunktioner (RSF) är att främja planering i samverkan mellan de lokala och regionala aktörerna inom räddningstjänst, sjukvård och polis.

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kronofogdemyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Kronofogdemyndigheten Regeringsbeslut I 14 2016-12-20 Fi2016/04489/S3 Finansdepartementet Kronofogdemyndigheten Box 1050 172 21 Sundbyberg Regleringsbrev för budgetåret avseende Kronofogdemyndigheten 1bilaga Riksdagen har beslutat

Läs mer

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018 Rådspromemoria 2018-05-23 Justitiedepartementet Enheten för brottmålsärenden och internationellt rättsligt samarbete (BIRS) Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 4-5 juni 2018 Rubrik:

Läs mer

Strategi. för Sveriges yttre gränskontroll och inre utlänningskontroll för perioden

Strategi. för Sveriges yttre gränskontroll och inre utlänningskontroll för perioden Strategi för Sveriges yttre gränskontroll och inre utlänningskontroll för perioden 2014 2016 2 Ett gemensamt ansvar Förord Gränskontroll och inre utlänningskontroll är viktiga delar i arbetet med att bekämpa

Läs mer

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007

Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 1(7) 2006-02-28 Dnr 2006-428 Till Regeringen Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Revisorsnämndens budgetunderlag för räkenskapsåret 2007 Revisorsnämnden (RN) överlämnar härmed budgetunderlag för räkenskapsåret

Läs mer

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap

Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden

Läs mer

Kommittédirektiv. Bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan. Dir. 2008:153. Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008

Kommittédirektiv. Bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan. Dir. 2008:153. Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008 Kommittédirektiv Bildandet av Myndigheten för yrkeshögskolan Dir. 2008:153 Beslut vid regeringssammanträde den 11 december 2008 Sammanfattning En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet

Läs mer

Verksamhet, bemanning och plattformar i balans

Verksamhet, bemanning och plattformar i balans Verksamhet, bemanning och plattformar i balans Uppdraget Generaldirektören uppdrog åt CRS, CKRN och CKRS 202-06-4 att tillsammans ta fram förslag till: kriterier för fastställande av verksamhets-/operationsområden,

Läs mer

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Nationell risk- och förmågebedömning 2017 Publikationsnummer MSB1102 april 2017 ISBN 978-91-7383-748-4 2 3 Sammanfattning I denna nationella risk- och förmågebedömning lyfter MSB fram områden där arbetet

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att:

I uppdraget ingår att vidta åtgärder för att: Regeringsbeslut I:7 2008-07-17 Ju2008/5776/PO Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 STOCKHOLM Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att

Läs mer

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006

Kommittédirektiv. En polisutbildning för framtiden. Dir. 2006:139. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Kommittédirektiv En polisutbildning för framtiden Dir. 2006:139 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till hur den nuvarande

Läs mer

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet

Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet BESLUT 1(7) Avdelning Ledningskansliet Handläggare Agnes Ers 08-563 086 63 agnes.ers@uka.se Föreskrifter och riktlinjer för intern styrning och kontroll på Universitetskanslersämbetet Bakgrund Syftet med

Läs mer

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare

Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare Fredrik Tyrén Räddningstjänsthandläggare ORGANISATION 26 kustbevakningsstationer inklusive en flygkuststation Huvudkontor i Karlskrona Två regionala ledningar med ständigt bemannade ledningscentraler i:

Läs mer

En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) - remissyttrande

En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) - remissyttrande KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE 1 (2) Handläggare Frida Ryberg Frida.Ryberg@huddinge.se Ert datum Er referens 2018-07-06 Ju2018/03485/L4 Justitiedepartementet En effektivare kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54)

Läs mer

Effektiv vård (SOU 2016:2)

Effektiv vård (SOU 2016:2) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-02-19 S2016/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning av Statskontorets remissvar Statskontoret delar

Läs mer

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4

GD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4 Strategi 2015 Innehåll GD Erik Wennerström har ordet... 2 Strategins syfte... 3 Brås övergripande mål och uppdrag... 3 Brås grundvärden... 4 Förstärkt roll som kunskapscentrum i rättsväsendet... 5 Fokus

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser

Sjöräddningen i Sverige. Administration Insatsledning Mobila resurser Sjöräddningen i Sverige Administration Insatsledning Mobila resurser Administration Organization and Management Sjöräddningsorganisationen i Sverige Sjöfart och Samhälle Sjöräddnings- och Beredskapsenheten

Läs mer

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter

Sammanfattning. Dnr. Uppdraget och utgångspunkter Sammanfattning Ankom Stockholms läns landsting Dnr. 2013-05- 0 7 Uppdraget och utgångspunkter Utredaren har haft regeringens uppdrag att se över samhällets alarmeringstjänst i syfte att säkerställa att

Läs mer

Handledning Samarbete om risker i verksamheten

Handledning Samarbete om risker i verksamheten Handledning Samarbete om risker i verksamheten ESV:s handledningar är till stöd för hur föreskrifter och allmänna råd kan tolkas och användas inom områden där ESV är normerande. Publikationen kan laddas

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Regeringsbeslut 5-03-02 Fö2016/01252/MFI (delvis) Försvarsdepartementet Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Karolinen 65180 Karlstad Regleringsbrev för budgetåret avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Läs mer

Budgetunderlag för Kustbevakningen för åren

Budgetunderlag för Kustbevakningen för åren Budgetunderlag för Kustbevakningen för åren 2019-2021 Till: Regeringen Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Avdelning Verksledningsstaben Datum 2018-03-01 Informationsklassificering Öppen Handläggare

Läs mer

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete 1/5 Beslutad när: 2018-02-26 30 Beslutad av Diarienummer: Ersätter: Gäller för: Gäller fr o m: 2018-03-06 Gäller t o m: 2020-03-01 Dokumentansvarig: Uppföljning: Kommunfullmäktige KS/2017:672-003 Handlingsplan

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för vård och omsorg

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Inspektionen för vård och omsorg Regeringsbeslut III:13 2016-12-20 S2016/07779/RS (delvis) Socialdepartementet Inspektionen för vård och omsorg Box 45184 104 30 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret avseende Inspektionen för vård och

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut I:9 Justitiedepartementet 2012-12-06 Ju2012/7746/Å Ju2012/7483/Å (delvis) Ju2012/7567/Krim (delvis) Justitiekanslern Box 2308 103 17 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende

Läs mer

Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118)

Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU 2008:118) TSG 2009-196 Fi2008/7973 REMISSVAR 1(7) Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Förvaltningskommitténs slutbetänkande: Styra och ställa - förslag till en effektivare statsförvaltning (SOU

Läs mer

Beslut Justitiedepartementet

Beslut Justitiedepartementet Beslut 2017-03-28 Justitiedepartementet Beslut av Övervakningskommittén för fonden för inre säkerhet om allmän inriktning rörande tilldelning av medel ur fonden Bakgrund och förutsättningar Fonden för

Läs mer

PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster

PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster Yttrande Datum Vår referens Sida 2017-06-21 Dnr: 17-3019 1(7) PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Yttrande över betänkandet En effektiv kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) Länsstyrelsen övergripande synpunkter

Yttrande över betänkandet En effektiv kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) Länsstyrelsen övergripande synpunkter YTTRANDE 1 (6) Förvaltning Elin Lindsjö 010-2247427 Regeringskansliet, Justitiedepartementet Yttrande över betänkandet En effektiv kommunal räddningstjänst (SOU 2018:54) Länsstyrelsen övergripande synpunkter

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Regeringsbeslut 8 Försvarsdepartementet 2016-12-14 Fö2016/00096/ESL (delvis) Fö2016/00305/MFU Fö2016/01379/MFU m.fl. Se bilaga 1 Totalförsvarets rekryteringsmyndighet Karolinen 65180 Karlstad Regleringsbrev

Läs mer

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36)

Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2017-05-23 Ju2017/03997/L4 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (SOU 2017:36) Statskontoret

Läs mer

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2

REMISSVAR 1 (5) 2013-03-12 2013-1712-2 0 REMISSVAR 1 (5) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En tydligare organisation för Säkerhetspolisen (SOU 2012:77) Sammanfattning Säkerhetspolisen är mycket positiv till betänkandets

Läs mer

Kommittédirektiv. Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst Inspektionen för vård och omsorg. Dir.

Kommittédirektiv. Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst Inspektionen för vård och omsorg. Dir. Kommittédirektiv Inrättande av en tillsynsmyndighet för hälsooch sjukvård och socialtjänst Inspektionen för vård och omsorg Dir. 2012:67 Beslut vid regeringssammanträde den 14 juni 2012 Sammanfattning

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

TILLÄGGSYRKANDE/RESERVATION Ärende 5:3. Ekonomisk handlingsplan Linköping den 7 mars 2018

TILLÄGGSYRKANDE/RESERVATION Ärende 5:3. Ekonomisk handlingsplan Linköping den 7 mars 2018 Linköping den 7 mars 2018 TILLÄGGSYRKANDE/RESERVATION Ärende 5:3 Ekonomisk handlingsplan 2018 Vi är mycket oroade för Region Östergötlands ekonomiska utveckling när det gäller de sjukvårdande verksamheterna.

Läs mer

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu

Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu Yttrande 851 81 Sundsvall 2017-06-20 0771-670 670 www.bolagsverket.se Ärendenummer AD 524/2017 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2017:23 digital forvaltning.nu (Fi2017/01289/DF)

Läs mer

Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41)

Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41) Yttrande Diarienr 1 (6) 2016-10-21 1360-2016 Ert diarienr Ju2016/04398/L6 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Hur står det till med den personliga integriteten? (SOU 2016:41) Datainspektionen har granskat

Läs mer

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen

1 Vad är problemet/anledningen till regleringen Konsekvensutredning 1 (7) Datum Handläggare Jörgen Andersson Sjö- och luftfartsavdelningen Konsekvensutredning - Föreskrifter om ändring av Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (TSFS 2010:29)

Läs mer

Uppdrag till Försvarsmakten och Försvarshögskolan att ge förslag till hur kostnaderna för officersutbildning kan reduceras

Uppdrag till Försvarsmakten och Försvarshögskolan att ge förslag till hur kostnaderna för officersutbildning kan reduceras Regeringsbeslut 10 Försvarsdepartementet 2009 10 29 Fö2008/3334/MIL (delvis) Fö2009/2163/MIL Försvarshögskolan Box 27805 115 93 STOCKHOLM Uppdrag till Försvarsmakten och Försvarshögskolan att ge förslag

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt

Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende Försvarets radioanstalt Regeringsbeslut 3 Försvarsdepartementet 2011-12-22 Fö2011/90/ESL (slutligt) Fö2011/1883/ESL m.fl. Sebilaga1 Försvarets radioanstalt Box 301 161 26 BROMMA Regleringsbrev för budgetåret avseende Försvarets

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ökad styrning av myndigheternas lokalisering

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ökad styrning av myndigheternas lokalisering Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ökad styrning av myndigheternas lokalisering Februari 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till förordning om statliga myndigheters

Läs mer

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM

Regeringens beslut. Bakgrund. Regeringsbeslut I: Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Regeringsbeslut I:11 2017-10-19 Ju2017/06712/DOM (delvis) Ju2017/08090/DOM Justitiedepartementet Polismyndigheten Åklagarmyndigheten Rättsmedicinalverket Kriminalvården Domstolsverket Attunda tingsrätt

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer

Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde 22 Kommunikationer Regeringsbeslut II 9 Näringsdepartementet 2017-12-21 N2017/07853/SUBT N2017/07559/KLS (delvis) Luftfartsverket 601 79 Norrköping Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende Luftfartsverket inom utgiftsområde

Läs mer

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten

Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten Internationell verksamhet En del av kärnverksamheten TÄNK ALLTID INTERNATIONELLT RIKSPOLISSTYRELSEN Enheten för internationell samordning Utgivare: Rikspolisstyrelsen Enheten för internationell samordning

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern

Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern Regeringsbeslut I:25 Justitiedepartementet 2015-12-17 Ju2015/09474/L6 (delvis) Ju2015/09812/LED(delvis) Justitiekanslern Box 2308 10317 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2016 avseende Justitiekanslern

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (Fi 2015:09) Dir. 2017:72 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att ge en kommitté

Läs mer

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014

Kommittédirektiv. Renodling av polisens arbetsuppgifter. Dir. 2014:59. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Kommittédirektiv Renodling av polisens arbetsuppgifter Dir. 2014:59 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska utreda och lämna förslag till förändringar

Läs mer

Riktlinjer för styrande och stödjande dokument i Strängnäs kommun

Riktlinjer för styrande och stödjande dokument i Strängnäs kommun KS 14:1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Stabsavdelningen Dnr KS/2015:395-003 2015-10-05 1/2 Handläggare Maria Eriksson Tel. 0152-291 78 Kommunstyrelsen r för styrande och stödjande dokument i Strängnäs kommun Förslag

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Elsäkerhetsverket

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Elsäkerhetsverket Regeringsbeslut II:4 2016-12-20 M2016/02975/S Miljö- och energidepartementet Elsäkerhetsverket Box4 68121 Kristinehamn Regleringsbrev för budgetåret avseende Elsäkerhetsverket Riksdagen har beslutat om

Läs mer

Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Olle Datum 2018-02-21 Diarienummer KSN-2018-0328 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss av slutbetänkandet reboot omstart för den digitala förvaltningen (SOU 2017:114)

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Rapport - Handlingsplan för skärpt alkohol- och tobakstillsyn med mera

Rapport - Handlingsplan för skärpt alkohol- och tobakstillsyn med mera Socialnämnden 2016-02-10 1 (5) Socialförvaltningen Ledning Anders Hagander 016-710 20 74 Socialnämnden Rapport - Handlingsplan för skärpt alkohol- och tobakstillsyn med mera Bakgrund Den 22 januari 2014

Läs mer

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats

Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats 2012-02-15 1(12) Länsstyrelsens plan för A. Övertagande av kommunal räddningstjänst B. Bestämma vem som ska leda räddningsinsats Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post 611 86 NYKÖPING Stora torget

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42 Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra

Läs mer

En effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54

En effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-10-12 Sektionen för planering, säkerhet och miljö Max Ekberg Justitiedepartementet 10333 STOCKHOLM En effektivare kommunal räddningstjänst - SOU 2018:54 Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Yttrande Diarienr 1 (6) 2017-07-05 702-2017 Ert diarienr Fi2017/01289/DF Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remiss av betänkande digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Datainspektionen

Läs mer

Förbundsöverenskommelse

Förbundsöverenskommelse Förbundsöverenskommelse 2012-12-17 Överenskommelse mellan medlemmarna och kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Götaland KS-834/2012 Antaget av kommunfullmäktige i Norrköpings kommun 2012-12-17 210

Läs mer

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Strategi för hantering av samhällsstörningar Strategi för hantering av Dokumenttyp: Övergripande Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 26 oktober 2017 Ansvarig: Räddningstjänsten Revideras: vart 4:e år Följas upp: Årligen Strategi för

Läs mer