förändringar av den svenska Odd Fellow Ordens arbetsformer

Transkript

1 Sida 1/18 Förslag till fortsatta förändringar av den svenska Odd Fellow Ordens arbetsformer Remissbehandling Storlogens Utredningsgrupp SLUG februari 2014

2 Sida 2/18 Innehåll 1 Storlogens Utredningsgrupp - SLUG Tillkomst och syfte Arbetsgruppens sammansättning Förutsättningar för gruppens arbete Andra synpunkter och omständigheter som legat till grund för gruppens arbete Övergripande regelverk som reglerar vårt Ordensarbete SLUG:s förslag till förändringar Sammanfattning av förslagen Förslagen i detalj Införande av årliga storlogemöten i mindre skala Införande av representativ modell för storlogemötena Nuvarande ordning med storrepresentanter upphör Förtydligande av rättigheter vid ett storlogemöte Förändringar av motionsrätter Förändring i hanteringen av motioner och propositioner Införande av tydligare verksamhetsplaner under en storlogeperiod Modell för årliga storlogemöten med kommentarer Område 1: Nomineringsutskottets arbete Område 2: Val av storämbetsmän, utskott och revisorer Område 3: Storsiren vidtalar sina tänkta utnämnda medarbetare Område 4 och 5: Förberedelser av verksamhetsplaner och rambudget för 4 år samt utformning av plan för år Område 6: År 1, 2, 3 och 4 - Årsredovisning gällande det föregående året och fråga om ansvarsfrihet Område 7 a, b och c: År - 1 Installering av nya storämbetsmän (valda och utnämnda), distriktsstorsirer och tillträde av nya utskott Område 8: År 1 - Presentation och beslut om övergripande verksamhetsplan och rambudget för 4 år Område 9: År 2, 3 och 4 - Presentation och beslut om verksamhetsplan och budget för ett år Område 10: Motioner och propositioner Område 11: Storlogegraden Område 12: Information, grupparbeten, remissbehandling, utbildning Förenklade arbetsrutiner inför och under storlogemöte Föredragningslista för de olika storlogemötena under en storlogeperiod... 15

3 Sida 3/18 8 Övergångsregler Sammanfattning Om rapporten De viktigaste förändringarna Konsekvenser på olika nivåer inom Orden Vad händer nu? Bilagor Storlogens Utredningsgrupp - SLUG 1.1 Tillkomst och syfte Storlogens Utredningsgrupp SLUG - tillkom tidigt 2013 på initiativ av Storsire Carl-Johan Sjöblom med uppdraget att komma med förslag till fortsatta förbättringar av Ordens organisation som skulle kunna leda till ett mer effektivt, dynamiskt och transparant Ordensarbete. Därtill att försöka skapa större delaktighet, att minska avståndet mellan storlogen och alla institutioner samt att ge fler möjligheten att kunna påverka den framtida utvecklingen. 1.2 Arbetsgruppens sammansättning Hans Östlund, ordförande, bitr storsekreterare utveckling Dag Björnulfson, ex storsekreterare Peter Björnulfson, ex bitr stormarskalk Christina J Rydman, ex rådssekreterare 1.3 Förutsättningar för gruppens arbete Storsiren har inför gruppens arbetsstart redogjort för diskussioner i ämnet under tidigare storlogeperioder och mot bakgrund av den nu införda gemensamma ordensledningen, givit oss uppdraget att fritt arbeta vidare med förslag till fortsatta förbättringar. Tre av gruppens fyra ledamöter har därtill medverkat i utredningar av liknande slag under tidigare storlogeperioder. Under arbetets gång har vi också studerat det regelverk som styr den svenska Odd Fellow-verksamheten för att förstå vad som är möjligt att förändra inom Sverige utan att kollidera med det övergripande internationella regelverket fastställt av den Suveräna Storlogen i USA och senare av den Europeiska Storlogen. Tidsmässigt har målsättningen varit att under denna storlogeperiod lägga fram förslag som efter remisshantering kan leda till propositioner till storlogemötet Tanken är vidare att de eventuella beslut om förändringar som då kommer att tas, skall kunna träda ikraft omedelbart efter storlogemötet. 1.4 Andra synpunkter och omständigheter som legat till grund för gruppens arbete a) Storlogemötena i den nya gemensamma Ordensstrukturen kommer att omfatta så många deltagare (+500) att de blir mycket dyra, besvärliga att arrangera och med få möjligheter till dynamik, diskussioner och workshops. I den tidigare ordningen deltog förvisso lika många men de var uppdelade på ett rådsmöte för systrarna och ett storlogemöte för bröderna.

4 Sida 4/18 b) Det finns ett allmänt behov av att skapa mer vitalitet, delaktighet och engagemang i organisationen, från storlogen ner till loger/läger -, och då behöver vi mötas oftare än vart fjärde år och under former som ger möjlighet till diskussioner, workshops och beslutsfattande. Vi måste kunna hantera motioner och propositioner snabbare. c) Tidigare tankar om att omvandla de årliga distriktsstorsirekonferenserna (ca 100 deltagare) till storlogemöten borde vidareutvecklas. Det skulle kunna innebära årliga möten med väsentligt färre deltagare men med mer dynamik. Ett sådant förslag skulle omedelbart leda till besparingar på flera miljoner per 4 års period jämfört med nuvarande ordning där vi både har årliga distriktsstorsirekonferenser och storlogemöte vart fjärde år. En sådan modell förutsätter införandet av någon form av representativ modell. d) Storrepresentantens roll i Orden har diskuterats många gånger och av flera skäl: 1) Delvis märkligt befattningsinnehåll. 2) Lite av en mellansits mellan loge/läger och storlogen. 3) Omdiskuterad valprocedur kring befattningen och 4) Tilltagande svårighet i vissa loger att finna medlemmar som vill påta sig ansvaret som storrepresentant. e) Vad finns det för alternativ? f) Storlogen önskar kortare kommunikationsvägar till loger och läger. g) Motionsrätten borde omfatta även omfatta loger och läger. h) Ökad motionsrätt medför sannolikt fler motioner vilket kommer att ställa krav på en tydligare och mer strukturerad hantering av motioner och propositioner. i) Yttrande-, förslags- och rösträttsreglerna behöver ses över för att öka engagemanget på kommande storlogemöten. j) Orden behöver bli tydligare med sina mål i det längre perspektivet år framåt. En uppgift som Tankesmedjan/Framtidsgruppen bör arbeta med. Mot den bakgrunden blir det enklare för nyvalda storämbetsmän att formulera sina ambitioner för sin 4-åriga storlogeperiod och sätta tydliga och mätbara mål. k) Antalet loger och läger är för närvarande: Brödraloger 174 Rebeckaloger 115 (tillsammans 289 loger) Brödraläger 24 Rebeckaläger 20 (tillsammans 44 läger) Sammantaget 333 institutioner fördelade på 24 brödradistrikt och 20 rebeckadistrikt. 2 Övergripande regelverk som reglerar vårt Ordensarbete Det är viktigt att veta vad vi inom Odd Fellow Sverige kan förändra. Odd Fellow Orden i Sverige är en oberoende jurisdiktion. Det innebär att vi äger rätt att stifta egna lagar förutsatt att de inte strider mot det övergripande regelverk som är fastställt av Suveräna Storlogen i USA samt senare även av Europeiska Storlogen. Odd Fellow-verksamheten i Sverige regleras av: a) Det ursprungliga fribrevet av 1895 utfärdat av Suveräna Storlogen i USA som ger Sverige som land rätten att bedriva Odd Fellow-verksamhet på sätt som framgår av fribrevet.

5 Sida 5/18 b) Avtal om tillägg, förtydliganden och kommentarer till ovan fribrev upprättat mellan Suveräna Storlogen i USA och den svenska jurisdiktionen och vid flera senare tillfällen. c) Fribrev utfärdat av Europeiska Storlogen i överensstämmelse med Suveräna Storlogens fribrev och gällande inom Europa. Inom den svenska jurisdiktionen äger sedan den svenska storlogen rätt att utfärda fribrev till loger och läger vilket ger dem rätten att bedriva lokalt Odd Fellow-arbete enligt det övergripande fribrevet. Båda fribreven från Suveräna Storlogen och från Europeiska Storlogen innehåller följande skrivning: Allt förutsatt att sagda Storloge visar Orden absolut lydnad mot dess sedvänjor och bud genom att ständigt vara förpliktigad att utöva människokärlek och barmhärtighet genom att besöka de sjuka, hjälpa de nödställda, begrava de döda och uppfostra de föräldralösa, samt genom att fullgöra alla de plikter och kärleksvärv, som härröra från vårt erkännande av ett Högsta Väsende och människorna som våra bröder och systrar samt att inskärpa att utöva Vänskap, Kärlek och Sanning. Denna skrivning betyder att vi aldrig kan ändra Ordens grundläggande värderingar och inriktning. Det tidigare nämnda avtalet från reglerar även att det Oskrivna/Hemliga Verket inte får ändras, hur det internationella utbytet skall gå till och vem som fastställer lösenord. Beträffande ritualerna får dessa översättas till lokalt språk - i vårt fall svenska - och ändringar får göras i ritualerna så länge syftet och andemeningen är densamma. I Sverige har dessutom tidigare storlogemöten givit storsiren uppgiften att besluta om alla ritualer i Sverige. Enligt det samlade regelverket kan vi inte bryta mot gott Odd Fellow-skap. Både Suveräna Storlogen och Europeiska Storlogen kan återkalla vårt fribrev, likaväl som Svenska Storlogen kan återta fribrev överlämnade till svenska loger och läger. Efter fribrevet regleras verksamheten i första hand av Grundlag och Arbetsordning för Svenska Storlogen senast fastställd 2012 som består av tre delar: a) Grundlagen - fastställer att svenska storlogen är högsta organ i Sverige. b) Arbetsordning för storlogemöten när och hur storlogemötena ska äga rum och vad som skall behandlas. c) Instruktion för valda storämbetsmän - befattningsbeskrivningar för bland andra storsiren. I storsirens befattningsbeskrivning regleras bland annat i vilka frågor storsiren själv fattar beslut exempelvis i sanktionsärenden. Dessa kan endast ändras på ordinarie storlogemöte med 2/3 dels majoritet. Därefter regleras logernas verksamhet av allmän lag för loger (ALL) och lägrens verksamhet av allmän lag för brödraläger (ALBL) respektive allmän lag för rebeckaläger (ALRL). Dessa kan ändras efter beslut av storsiren under en storlogeperiod. Eventuellt gjorda ändringar redovisas sedan i storämbetsmännens verksamhetsberättelse som skall godkännas av storlogemötet.

6 Sida 6/18 Därtill finns sedan ytterligare dokument bland annat Handbok för ämbetsmän som anger hur verksamheten skall bedrivas, men det är ingen lag utan mer föreskrifter och instruktioner. Kan i princip ändras närsomhelst efter beslut av storsiren. Sammantaget innebär detta att vi på storlogemötena kan påverka från Grundlag och Arbetsordning för svenska Storlogen och nedåt via ALL/ALBL/ALRL och andra instruktioner (t.ex. handböcker). Man kan även föreslå ändringar i ritualerna men beslut om detta fattas av storsiren som tidigare nämnts. Vidare kan man påverka ekonomiska frågor, bland annat om storlogens budget och storlogeavgifter. 3 SLUG:s förslag till förändringar 3.1 Sammanfattning av förslagen a) Övergång från ett större storlogemöte vart fjärde år till årliga storlogemöten i mindre skala inom ramen för en bibehållen fyraårig storlogeperiod. Vart fjärde möte innehåller skifte av storämbetsmän, utskott och distriktsstorsirer. Betydande besparingar kan uppnås. b) Införande av representativ modell på storlogemötena. Varje brödra- och rebeckadistrikt föreslås bli representerat av en av distriktsnämnden vald representant som benämns storrepresentant med röstvikt motsvarande antalet loger och läger inom distriktet. c) Det nuvarande uppdraget som storrepresentant förändras helt. Uppdraget överförs istället i tillämpliga delar till tjänstgörande exövermästare/tjänstgörande exhuvudpatriark/tjänstgörande exhuvudmatriark som tar plats i distriktsnämnderna. Nuvarande rutin med val av storrepresentant vart fjärde år i alla loger och läger bortfaller. Alternativet att övermästaren sitter i distriktsnämnden bortfaller då innehav av exövermästargraden utgör förutsättning för att få storlogegrad vilket i sin tur krävs för att få närvara vid storlogemöte. d) Loge, läger samt utskott inom eget ansvarsområde föreslås få motionsrätt. e) Ändringar av yttrande-, förslags- och rösträtter. f) Förändrad hantering av motioner och propositioner särskilt beredningsutskott inrättas. g) Tydligare verksamhetsplaner införs dels en löpande långsiktig utblick på ca års sikt framåt (minst tre storlogeperioder), dels en övergripande fyraårsplan för storlogeperioden samt årliga detaljerade verksamhetsplaner. 4 Förslagen i detalj 4.1 Införande av årliga storlogemöten i mindre skala SLUG föreslår att Orden inför en arbetsordning där vi under en fyra-årig storlogeperiod, håller årliga storlogemöten i ett mer hanterligt forum ca 135 deltagare för att skapa förutsättningar för mer dynamik, verkliga diskussioner, workshops och utbildning. Detta skulle också innebära en betydande kostnadsbesparing jämfört med nuvarande ordning. De årliga distriktsstorsirekonferenserna utgår. Kostnadsjämförelser under en fyra årig storlogeperiod Nedanstående kostnader beräknade som snitt på historiska data samt på offerter gällande framtiden.

7 Sida 7/18 Tidigare ordning med årliga distriktsstorsiremöten (ca 100 deltagare) á kr + 1 rådsmöte á kr + 1 storlogemöte á kr har således sammantaget kostat ca 5.6 mkr över fyra år. Nuvarande ordning med årliga i distriktsstorsiremöten á kr + 1 stort storlogemöte 2016 (ca 475 deltagare) á kr kommer att kosta ca 5.8 mkr över fyra år. En framtida ordning med fyra årliga storlogemöten i mindre omfattning (ca 170 deltagare år 1 vid skiftet av storämbetsmän, därefter ca 135 deltagare för år 2,3 och 4) kommer att kosta ca 1 x (år 1) + 3 x (år 2,3 och 4) kr = ca 2.8 mkr över fyra år. Distriktsstorsiremötena bortfaller helt. Vi har då också inkluderat fotografering år 1 och användande av elektronisk röstningsutrustning. Sammantaget indikerar detta besparingar nuläge jämfört med framtid - på ca 3 mkr kr över en fyraårsperiod. Antalet deltagare vid ett storlogemöte a) Antalet deltagare föreslås begränsat till ca 135 (nuvarande distriktsstorsiremöten är ca 100) för att ge utrymme för verkliga diskussioner, workshops och utbildning. Deltagande grupper: Grupp Vilka Antal ca 1a Storsiren, valda och utnämnda storämbetsmän 17 1b Exstorsirer 3 1c Exrådspresidenter 4 2 Lagutskott + finansutskott + ordf. i övriga utskott 15 3 Revisorer 3 4a Distriktsstorsirer (24 brödradistrikt och 20 rebeckadistrikt) 44 4b Biträdande distriktsstorsirer 2 5 En storrepresentant från varje distrikt 44 6 Av storsiren inbjudna utländska storsirer (vart 4:e år) 4 Summa Not: Antalen baserade på situationen i januari b) Samtliga grupper, med undantag av grupp 6 (endast vart fjärde år), inbjuds varje år. c) Grupp 1a utgörs av storämbetsmannagruppen som för närvarande utgörs av 17 personer. I gruppen ingår sju valda och tio av storsiren utnämnda personer. d) Grupp 1b och 1c kan variera över tiden men är f.n. sju stycken. e) I grupp 2 föreslås att samtliga ledamöter av lagutskottet och finansutskottet deltar på samtliga fyra möten under en storlogeperiod för att omedelbart kunna analysera effekter av förslag till ändringar i motioner/propositioner som kan komma upp på ett storlogemöte. För övriga utskott föreslås att ordföranden deltar på alla möten medan dessa utskotts ledamöter endast deltar vid det större mötet då storämbetsmän skiftas. Antalet är ca = 15. f) Grupp 3 utgörs av de tre revisorerna. g) Grupp 4a och 4b återspeglar de av storsiren utnämnda distriktsstorsirerna och biträdande distriktsstorsirerna. h) Grupp 5 utgörs av representanter från alla 44 distrikten valda av distriktsnämnderna.

8 Sida 8/18 i) Grupp 6 kan exempelvis utgöras av representanter för utländska jurisdiktioner. Kan variera från år till år. Brukar vara i snitt ca fyra personer. Inbjuds endast vid skiftesmötet då vi avtackar en storsire och ny storsire tillträder. j) SLUG föreslår slutligen att övriga, i loge och läger röstberättigade medlemmar med storlogegrad, i mån av plats och på egen bekostnad, kan få närvara som åhörare. 4.2 Införande av representativ modell för storlogemötena a) Om vi ska lyckas begränsa antalet deltagare på ett storlogemöte kan inte varje loge och läger skicka sin representant. Antalet loger och läger utgör idag 333 vilket med en representant från varje loge och läger skulle medföra att vi aldrig kan bli färre än 400 deltagare. b) SLUG har därför diskuterat olika modeller för att begränsa antalet och funnit att modellen med en representant från varje distrikt med röstvikt motsvarande distriktets loger och läger, skulle vara en mycket enkel och hanterlig variant. Det innebär 44 representanter. 4.3 Nuvarande ordning med storrepresentanter upphör och tillämpliga uppgifter överförs till tjänstgörande exövermästare/tjänstgörande exhuvudpatriark/tjänstgörande exhuvudmatriark a) SLUG föreslår att den nuvarande ordningen med storrepresentanter valda på fyra år i loge och läger upphör. Istället överförs uppdraget i tillämpliga delar till logernas tjänstgörande exövermästare och till lägrens tjänstgörande exhuvudpatriark/tjänstgörande exhuvudmatriark för att komma närmare institutionernas löpande verksamhet. Detta innebär att dessa tar plats i distriktsnämnderna representerande sin loge/sitt läger. b) Bland de tjänstgörande exövermästare som sitter i distriktsnämnd väljs sedan på hösten inför varje storlogemöte vem som skall representera distriktet på kommande storlogemöte i mars året efter. Den som väljs benämns storrepresentant och erhåller storlogegraden vid storlogemötet. I praktiken innebär detta att den som väljs är installerad som tjänstgörande exövermästare samma år och är inne på sitt andra år när vederbörande deltar på storlogemötet. c) Valbar som storrepresentant är tjänstgörande exövermästare inom distriktet som innehar tredje lägergraden, är röstberättigad i såväl loge som läger samt innehar exövermästargraden. Tjänstgörande exhuvudpatriark och tjänstgörande exhuvudmatriark föreslås inte vara valbara till detta då de i grunden anses tillhöra en loge inom distriktet. De sistnämnda sitter dock med i distriktsnämnd så att lägerfrågor kan tas upp i distriktsnämnd och de har möjligheten att via sina läger motionera. d) Val av storrepresentant föreslås ske inom distriktsnämnden eftersom logernas medlemmar vanligen inte har någon större kännedom om dem som sitter i distriktsnämnden från övriga loger/läger i distriktet. e) Förberedelser för sådant val kan gå till på flera sätt: 1) Distriktsnämnden utser ett nomineringsutskott som tar fram förslag om vilket alla i distriktsnämnden sedan röstar. 2) Alla medlemmar i distriktsnämnden röstar fram en ledamot. Kan inledas med flera kandidater men där det genom flera valomgångar, där den med lägst antal röster bortfaller, till slut blir en kandidat kvar. 3) Röstning inom distriktsnämnden bör ske slutet med röstsedlar.

9 Sida 9/18 f) Oavsett metod ovan, bör distriktsnämnden samtidigt även välja en ersättare att i händelse av förhinder för den valde storrepresentanten, med kort varsel kunna ersätta denne. Den som då inträder röstar med distriktets röstvikt (= antalet loger och läger). g) Den valde storrepresentanten kan endast överlåta sin rösträtt till vald ersättare i händelse av frånvaro från hela storlogemötet. h) Den inom distriktet valde storrepresentanten företräder då distriktets synpunkter i de frågor som i förväg skickats ut inför storlogemötet, men vederbörande måste vara beredd på att efter eget huvud och omdöme på storlogemöten medverka till beslut i frågor som kan bli aktuella utan att tidigare ha kunnat förberedas ute i distrikten. Exempelvis till följd av diskussioner och förslag till revideringar av lagda motioner/propositioner på själva storlogemötet. Denna typ av frågeställningar har tidigare varit mycket begränsade, men om vi går mot mer dynamik och diskussioner på storlogemötena, så måste vi vara beredda på att ta nya beslut i frågor på storlogemötet. i) Distriktsstorsiren och den valde storrepresentanten får också en viktig uppgift att både inför och efter ett storlogemöte informera och medverka till att skapa delaktighet bland distriktets institutioner. j) Detta nya upplägg innebär att distriktsnämnden under en fyraårsperiod delvis byter besättning varje år beroende på att nya tjänstgörande exövermästare/tjänstgörande exhuvudpatriarker/tjänstgörande exhuvudmatriarker tillkommer under perioden de går ju på två års mandat. 4.4 Förtydligande av rättigheter vid ett storlogemöte Nedan framgår vilka som föreslås få yttrande-, förslags- och rösträtt vid ett storlogemöte Grp Vilka Antal Ytt- Förslagsrätt Röst- Antal Kommentar personeräträtrande- röster 1a Storsiren 1 X X X 1 1a, b och d bildar STÄM 1b Valda storämbetsmän 6 X X X 6 grupp (storämbetsmännen) 1c Exstorsirer 3 X X X 3 Kan variera över tiden 1d Utnämnda storämbetsmän 10 X X 1e Exrådspresidenter 4 X X Kan variera över tiden 2a Finansutskott + lagutskott 10 X X Hela utskotten närvarar 2b Ordf. i övriga utskott 5 X X TMU, RitU, UtbU, NomU 3 Revisorer 3 X X 4a Distriktsstorsirer 44 X X 4b Bitr distriktsstorsirer 2 X X Varierande antal 5 1 storrepresentant / distrikt 44 X X X 333 Loger och läger / distrikt 6 Utländska gäster 4 X Brukar vara ca 4 Tot Not: Antalen baserade på situationen i januari Kommentarer till ovanstående tabell: a) Grundlagen reglerar vilka ämbeten som skall delta.

10 Sida 10/18 b) Kolumn 3: beräkning av hur många personer som skulle närvara vid ett storlogemöte utifrån våra förslag. Innebär totalt c:a c) Kolumn 7: Beräkning av antalet röster som kan förekomma enligt vårt förslag. d) Den som har yttranderätt föreslås också ha förslagsrätt. Dock kan ingen lägga helt nya motioner på ett storlogemöte, de hänskjuts då till nästa möte. Förslag till mindre ändringar i lagda motioner/propositioner skall dock kunna hanteras. Eventuella ändringsförslag till lagda motioner/propositioner måste dock behandlas av lagutskottet och finansutskottet innan beslut tas. Är ändringen så stor att det mer är att likna vid en ny motion bör den ses som ny motion och hänskjutas till nästa möte. Det är lagutskottet som tillsammans med beredningsutskottet tolkar detta. e) På storlogemötet 2012 hade exstorsirer och exrådspresidenter endast yttranderätt. f) Av storsiren utnämnda ämbetsmän distriktsstorsirer, biträdande distriktsstorsirer och utnämnda storämbetsmän föreslås inte ha rösträtt. g) Sakfrågor beslutas genom öppna omröstningar där storsiren, i händelse av lika röstetal, har utslagsröst. h) Personvalsfrågor beslutas, om flera än en kandidat, genom sluten omröstning. I händelse av lika röstetal avgör lotten. 4.5 Förändringar av motionsrätter Då den nuvarande ordningen med loge- och lägervisa storrepresentanter utgår, föreslås för att skapa större engagemang hos flera medlemmar, att loger och läger övertar deras motionsrätt. Samtliga utskott föreslås också få motionsrätt inom sitt eget ansvarsområde för att stimulera till att föreslå förbättringar av utskottens arbetsrutiner. De av storsiren utnämnda distriktsstorsirerna och de av distriktsnämnderna valda storrepresentanterna föreslås inte ha motionsrätt. Sammantaget innebär det följande motionsrätter jämfört med idag: Vem Idag I morgon Enskild vald storämbetsman J J Exstorsire J J Utnämnd storämbetsman J N Exrådspresident J (i rådet) N Utskott inom eget område N J Revisor N N Distriktsstorsire J N Bitr distriktsstorsirer N N Distriktsnämnd N N Storrepresentant J N Loge N J Läger N J Utländska gäster N N 4.6 Förändring i hanteringen av motioner och propositioner a) Motioner och propositioner skall kunna inlämnas löpande under året. Definition på proposition är av valda storämbetsmän gemensamt inlämnat förslag.

11 Sida 11/18 b) Motioner kan inlämnas av enskild vald storämbetsman, utskott (gemensamt förslag inom eget område), loger, läger samt exstorsire. c) Vidare föreslås att ett särskilt fristående beredningsutskott inrättas vars uppgift är att hantera samtliga motioner och propositioner. Utskottet skall se till att motionen/propositionen är korrekt upprättad och tydlig nog att behandla. Då ingår också att pröva om ett storlogemöte har rätt att fatta beslut i frågan med tanke på övergripande regelverk av lagar och arbetsordningar samt andra instruktioner. Oklarheter skall snarast utredas med motionär så att inga motioner avslås av formskäl eller på grund av direkta felaktigheter. Liknande motioner skall kunna jämkas samman till en motion efter samråd med motionärerna. d) Motion eller proposition som förväntas behandlas vid ett kommande storlogemöte måste inlämnas senast 30 november varje år. Senare inkomna motioner och propositioner skjuts till nästa storlogemöte. e) Beredningsutskottet kan dock, om synnerliga skäl föreligger, besluta om att även för sent inkommen motion eller proposition kan tas upp på närmast kommande storlogemöte. f) Lagutskottet och finansutskottet skall yttra sig över alla motioner och propositioner för att pröva förslagen mot gällande lagar och för att bedöma eventuella kostnads- och intäkts konsekvenser. g) Beroende på innehållet skall motionen/propositionen därefter hanteras av respektive utskott innan motionen/propositionen sänds vidare för remisshantering. Storämbetsmännen föreslås yttra sig över motioner som inte kan hanteras av något särskilt utskott. h) Storämbetsmännen ges möjlighet att yttra sig över alla motioner men ska inte kunna stoppa motioner utan endast yrka på avslag med motivering eller tillstyrka. Alla motioner/propositioner skall beslutas av storlogemötet varje år. i) Rutinen med överklagande försvinner därmed. Har en motion avslagits så kan dock ny, och eventuellt ändrad motion, inlämnas igen till nästa år. j) Motioner/propositioner gällande grundlagsändringar föreslås bli behandlade och beslutade vid två på varandra följande årliga storlogemöten. I praktiken innebär det 11 månader i den nya ordningen med årliga storlogemöten. 4.7 Införande av tydligare verksamhetsplaner under en storlogeperiod Vi behöver både veta mer om hur vår Orden har utvecklats och ha ett längre tidsperspektiv för vår fortsatta utveckling. Vi föreslår därför att det inför varje storlogeperiod tydligt redovisas och analyseras i statistiska termer hur utvecklingen sett ut under den senaste 10-årsperioden. Därtill att Orden tydligare formulerar utvecklings ambitioner i det längre tidsperspektivet 15 till 20 år. Ett uppdrag som med fördel kan ges till Tankesmedjan/Framtidsgruppen. Mot dessa bakgrunder kan sedan en tillträdande storlogeledning formulera sina prioriteringar, planer och mål för sin kommande fyraårsperiod. Dessa bryts sedan ner i hanterbara årsplaner med tillhörande budget. I detta sammanhang vill gruppen också påpeka att den budget som idag står till storlogens förfogande till största delen är förvaltningsinriktad, det vill säga, det finns idag mycket små medel för finansiering av utvecklingsprojekt. Över tiden är vi övertygade om att det behövs en mer balanserad budget där det både finns utrymme för förvaltning som idag, och för att kunna arbeta mer offensivt med vår fortsatta gemensamma utveckling. Men det är en fråga som storlogemötet i hög grad bör diskutera då det berör vår storlogeavgift som bl.a. påverkas av våra arbetsformer bland dessa hur kostnadseffektivt vi kan arrangera våra framtida storlogemöten och vilken ambitionsnivå vi vill ha i det längre perspektivet.

12 Sida 12/18 5 Modell för årliga storlogemöten med kommentarer I nedanstående modell har vi schematiskt velat illustrera hur ordningen med årliga storlogemöten skulle kunna organiseras under en fyraårsperiod. Ett storlogemöte beräknas pågå från fredag lunch till söndag lunch. Kryssen i modellen visar under vilka år aktiviteten ingår under en 4-årsperiod. För mer detaljer, se bilaga 1 Kalendariet. MODELLEN Storlogeperiod om 4 år Område År 1 År 2 År 3 År 4 1 Nominering av storämbetsmän och utskott X X 2 Val av storämbetsmän och utskott X 3 Den nyvalde storsiren vidtalar sina blivande distriktsstorsirer X och utnämnda storämbetsmän 4 Utformning av övergripande verksamhetsplan med X rambudget för 4 år 5 Utifrån 4-årsplanen, utforma en detaljerad plan för år 1 X med dithörande detaljerad budget 6 Årsredovisning (ekonomi och förvaltning) för det föregående X X X X året och fråga om ansvarsfrihet för storsiren 7a Installering av nyvalda storämbetsmän X 7b Utnämning och installering av utnämnda storämbetsmän X och distriktsstorsirer 7c Utskotten tillträder X 8 Presentation och beslut om övergripande verksamhetsplan X och rambudget för 4 år 9 Presentation och beslut om verksamhetsplan och budget X X X X i detalj för närmast kommande år. 10 Motioner, propositioner X X X X 11 Gradgivningar X X X X 12 Information, grupparbeten, remisshantering, utbildning X X X X 5.1 Område 1: Nomineringsutskottets arbete a) Storlogens nomineringsutskotts förslag skall sändas ut senast 30 september år 3. b) Eventuella ytterligare förslag ( bänkförslag ) skall ha inkommit till Ordenskansliet senast 31 december och offentliggjorts senast 31 januari år 4. c) Storlogens nomineringsutskott är under hela storlogeperioden ansvarigt för allt rekryteringsarbete från det att de tillträder intill dess det ersätts av nytt utskott. d) Om vakans föreligger bland storämbetsmän eller utskottsledamöter vid installering av nya storämbetsmän, föreslås att storsiren, om behov föreligger, i samråd med nomineringsutskottet, äger rätt att utse en person till ämbetet/uppdraget att gälla till nästa storlogemöte om ett år. e) I händelse av vakans inom nomineringsutskottet föreslås fyllnadsval vid närmast följande storlogemöte. f) Beträffande logernas och lägrens nomineringsutskott och med tanke på den nya rollen för tjänstgörande exövermästare/tjänstgörande exhuvudpatriark/tjänstgörande exhuvudmatriark i distriktsnämnderna föreslås att dessa inte längre är valbara som nomineringsutskottets ordförande i sin loge/sitt läger utan att annan exövermästare /exhuvudpatriark /exhuvudmatriark väljs till ordförande. Dock kan vederbörande ingå i utskottet.

13 Sida 13/ Område 2: Val av storämbetsmän, utskott och revisorer a) Val av storämbetsmän, utskott och revisorer sker vid storlogemötet i mars år 4, det vill säga under det sista året av storlogeperioden. De tillträder sedan vid storlogemötet i mars år 1 som utgör början på en ny storlogeperiod. b) Då ordningen med årliga storlogemöten ger oss möjligheten att i god tid välja ny ledning inför nästa storlogeperiod, ges fördelen att den nya ledningen i god tid kan förbereda sina planer inför sin installering år 1 och få en flygande start vilket inte varit fallet i den gamla ordningen. De nyvalda storämbetsmännen har inga andra befogenheter innan de tillträder. 5.3 Område 3: Storsiren vidtalar sina tänkta utnämnda medarbetare a) Efter det att den nye storsiren valts äger vederbörande rätt att vidtala de personer han/hon önskar se som sina blivande distriktsstorsirer och utnämnda storämbetsmän under den kommande storlogeperioden. Tillkännagivandet av namnen sker sedan vid storlogemötet år 1 då den nyinstallerade storsiren utnämner sina distriktsstorsirer och utnämnda storämbetsmän, vilka därefter installeras. b) Vidare kan storsiren vidtala de personer vederbörande önskar skall ingå i de särskilda arbetsgrupper storsiren önskar tillsätta för olika ändamål Område 4 och 5: Förberedelser av verksamhetsplaner och rambudget för 4 år samt utformning av plan för år 1. a) Efter valet år 4 har de nyvalda storämbetsmännen ett år på sig att: 1) Analysera hur Orden utvecklats under de senaste åren hur har det gått? 2) Förstå det långa perspektivet vart är Orden på väg 15 till 20 år framöver baserat på Tankesmedjans / Framtidsgruppens slutsatser. 3) Utforma en övergripande verksamhetsplan med rambudget för hela den kommande storlogeperioden samt 4) Utforma en plan och budget för år 1. b) Rambudgeten skall innehålla ett förslag till storlogeavgift för de fyra åren. Ändring av avgiften kan sedan ske under en storlogeperiod förutsatt att det årets storlogemöte fattar beslut om det. c) Då vi också föreslår att vi arbetar med kalenderår så kommer den årsbudget som de nya storämbetsmännen föreslår för sitt första år, 1 jan 31 dec, att överlappa de tre sista månadernas arbete för de avgående storämbetsmännen år 4. Men så måste det bli för att man ska hinna göra bokslut, årsredovisning och revision inför storlogemötet år 1 som äger rum i mars. Förutsatt att en årsredovisning måste skickas ut senast 1 månad innan ett storlogemöte så har storskattmästarna och revisorerna två månader på sig för bokslut och revision. Detta innebär då att de avgående och tillträdande storämbetsmännen samråder med varandra gällande överlappningen januari-mars vid året då storämbetsmän skiftas. Problemet uppstår inte år 2, 3 och 4. d) Alternativt till ovanstående punkt är att arbeta med skilda redovisnings- och budgetperioder som innebär att en ny budget läggs för perioden 1/4 år 1 till 31/3 år 1 - fyra år senare, men att redovisningsperioden blir 1/1 år 1 till 31/12 år 4. Vi avråder från den varianten. 1) Dessa punkter behöver diskuteras noga med storskattmästarna för att finna en praktiskt hanterbar arbetsform.

14 Sida 14/18 e) Förslag till övergripande verksamhetsplan och rambudget för kommande storlogeperiod skall skickas ut jämte övriga möteshandlingar inför storlogemötet år 1. f) Vi föreslår vidare att de övergripande verksamhetsplanerna för hela storlogeperioden får en viss struktur som är lätt att följa. Rimligen bör de innehålla följande delar: 1) Bakgrund/Nuläge (belyst med statistik). 2) Vision (vartåt vill vi i ett längre perspektiv). 3) Målsättningar (vad vill vi uppnå, ett antal nyckelområden med tydliga mål). 4) Strategier för att nå dessa mål (hur ska det gå till?). 5) Arbetsplaner (att göra: konkreta planer om vem som gör vad till när då). 6) Stödjande budget. 5.6 Område 6: År 1, 2, 3 och 4 - Årsredovisning gällande det föregående året och fråga om ansvarsfrihet a) Varje år skall storämbetsmännen lämna en årsredovisning innehållande en verksamhetsberättelse och ekonomisk uppföljning. Av den skall framgå vad som uppnåtts i förhållande till planerna för såväl ledning, utskott och arbetsgrupper, och hur ekonomin utfallit mot budget. b) Mot denna bakgrund tas frågan om ansvarsfrihet upp. c) Tiden för att göra årsredovisning och revision blir kort ca 2 månader, men med framförhållning, löpande revision och ettårsbudgetar borde det gå. 5.7 Område 7 a, b och c: År - 1 Installering av nya storämbetsmän (valda och utnämnda), distriktsstorsirer och tillträde av nya utskott a) Vid storlogemötet i mars år 1: 1) Installeras de år 4 valda storämbetsmännen. 2) Installeras de av storsiren utnämnda storämbetsmännen och distriktsstorsirerna. 3) Tillträder utskotten valda år 4. b) Vidare informeras om eventuellt särskilt tillsatta utskott eller arbetsgrupper. c) I och med detta inträder samtliga ovan nämnda i sina ämbeten/utskott/uppdrag. 5.8 Område 8: År 1 - Presentation och beslut om övergripande verksamhetsplan och rambudget för 4 år a) De under område 4 och 5 utformade planerna för hela storlogeperioden inklusive en rambudget presenteras för diskussion och beslut. Planerna bör innehålla tydliga och mätbara mål. b) Eventuellt inkomna motioner med anledning av det utskickade materialet och som kan få ekonomiska konsekvenser för hela perioden måste hanteras av finansutskottet innan beslut tas. Revidering av budgeten kan således komma att ske vid storlogemötet om behov föreligger och beslut fattas därom. 5.9 Område 9: År 2, 3 och 4 - Presentation och beslut om verksamhetsplan och budget för ett år a) Mot bakgrund av den beslutade fyraårsinriktningen presenteras inför varje år en verksamhetsplan och budget i detalj för det närmast kommande året för beslut på storlogemötet. I

15 Sida 15/18 det sammanhanget rekommenderar vi att budgeten presenteras översiktligt för att undvika detaljdiskussioner på kontonivå. Budgeten skall täcka de kostnader som följer av den presenterade 1-års planen innehållande tydliga mätbara mål Område 10: Motioner och propositioner Inkomna motioner och propositioner behandlas Område 11: Storlogegraden a) Innehav av storlogegrad utgör ett krav för att få delta på ett storlogemöte med fulla rättigheter. b) Storlogegraden kommer därför dels att ges vid inledningen av varje storlogemöte, dels före ämbetsinstalleringen om det behövs. c) Detta medför att vi kan ta bort alla storlogegradsgivningar runt om i landet under året Område 12: Information, grupparbeten, remissbehandling, utbildning Kan ske i olika frågor vid varje storlogemöte. Mest tid för detta blir det vid möte 2, 3 och 4 då installeringar och gradgivningar inte förekommer eller endast förekommer i begränsad omfattning. 6 Förenklade arbetsrutiner inför och under storlogemöte a) Tidigare storlogemöten har inneburit ett omfattande administrativt förarbete och under mötet har mycket tid gått åt till att upprätta röstlängder. Det måste vi kunna förenkla och snabba upp. b) För att förenkla administrationen och reducera utskick föreslås att den s.k. Mötespärmen som tidigare innehållit all dokumentation inför ett storlogemöte utgår och istället ersätts med att all info görs tillgänglig i digital form via exempelvis DropBox via internet. c) Vidare föreslås att vi börjar använda elektroniska röstningsverktyg så att alla kan registrera sin närvaro enkelt och rösta samtidigt med ett knapptryck varefter resultatet kommer upp direkt. 7 Föredragningslista för de olika storlogemötena under en storlogeperiod a) Till denna rapport bifogas förslag på kalendarium (Bilaga 1) och föredragningslista (Bilaga 2). b) Alla storlogemöten kommer att innehålla följande delar: 1) Inledning/öppning/givande av storlogegrad (1). 2) Arbetssession 1: Årsredovisning/fråga om ansvarsfrihet 3) Givande av storlogegrad (2). 4) Installeringar (endast eventuella tilläggsinstalleringar år 2, 3 och 4). 5) Arbetssession 2: Verksamhetsplaner, budgets, motioner, och propositioner behandlas diskussioner och grupparbeten. 6) Information, utbildning. 7) Avslut. c) Vart fjärde år då skifte sker av storämbetsmän och ny storlogeperiod inleds, blir inslaget av gradgivningar och installeringar större. d) Vid skiftesmötet vart fjärde år kommer vissa deltagare vid storlogemötet att delta från inledningen till och med avslutet av den gångna storlogeperioden (de som avgår) och andra an-

16 Sida 16/18 länder senare till den del som avser starten på den nya storlogeperioden (de som tillträder). I praktiken kommer vissa att delta från fredag lunch till och med lördag lunch och andra från lördag lunch till och med söndag lunch. År 2, 3 och 4 deltar samma personer under hela storlogemötet. Till följd av detta måste föredragningslistan innehålla två tillfällen vid vilka storlogegraden kan ges om behov föreligger. 8 Övergångsregler a) Övergång till årliga storlogemöten kan införas direkt med ett första storlogemöte enligt ny ordning b) Införande av representativ modell kan införas direkt fr.o.m. storlogemötet c) Ändring av uppdraget som storrepresentant enligt lagen skall nästa val av storrepresentanter enligt nuvarande modell ske i februari Nästa storlogemöte äger rum i mars SLUG föreslår att storsiren flyttar nominering och val av dessa till april 2016 i avvaktan på storlogemötets beslut. Erhållen storlogegrad med regalie behålls för all framtid. d) Förtydligande av yttrande, förslags och rösträtter kan införas direkt efter storlogemötet e) Utökad motionsrätt kan införas direkt efter storlogemötet f) Hantering av motioner, tillsättande av beredningsutskott föreslås att nomineringsutskottet ges i uppdrag att inför storlogemötet 2016 föreslå lämpliga kandidater och att dessa i händelse av ett positivt beslut på storlogemötet, omedelbart tillträder. g) Tydligare verksamhetsplaner kan inte införas direkt, utan de storämbetsmän som tillträder 2016, får i uppdrag att snarast arbeta fram dessa planer för sin storlogeperiod och distribuera dem i organisationen. 9 Sammanfattning 9.1 Om rapporten Rapporten innehåller sju förslag till förändringar varav de tre första är viktigare och mer genomgripande än de övriga. Förslagen påverkar alla institutioner inom Orden. a) Övergång från ett större storlogemöte vart fjärde år till årliga i mindre omfattning. b) Införande av representativ modell på storlogemötena för att minska antalet ledamöter. c) Uppdraget som storrepresentant förändras. d) Loger och läger får motionsrätt. Dessutom får storlogens ständiga utskott motionsrätt inom eget ansvarsområde. e) Förändringar av yttrande-, förslags- och rösträtter vid storlogemöten. f) Förändrad hantering av motioner införande av ett beredningsutskott. g) Tydligare verksamhetsplaner inom Ordensledningen med längre perspektiv för stärkande av Ordens utveckling. 9.2 De viktigaste förändringarna Ändrad form för storlogemötena

17 Sida 17/18 Nuläge: Förslag: Vi håller storlogemöten vart fjärde år med ca 475 deltagare samt årligen distriktsstorsirekonferens med ca 100 deltagare för en sammantagen kostnad av ca 5,8 mkr över en fyraårsperiod. Vi övergår till mindre årliga storlogemöten med ca 130 deltagare samtidigt som distriktsstorsirekonferenserna utgår. Beräknad totalkostnad över fyra år ca 2,8 mkr. Införande av representativ modell för närvaro vid storlogemöte / Förändring av rollen som storrepresentant Nuläge: Alla loger och läger väljer en storrepresentant som har både motionsrätt och rösträtt, totalt 333 storrepresentanter (289 loger och 44 läger). Varje storrepresentant utövar sin motions- och rösträtt efter egen bedömning, inte på logens eller lägrets uppdrag. Förslag: Varje distrikt väljer inom sin distriktsnämnd en storrepresentant som har lika många röster som antalet loger och läger inom distriktet, totalt 44 storrepresentanter med totalt 333 röster. Storrepresentanten ska i första hand företräda distriktets uppfattning. 9.3 Konsekvenser på olika nivåer inom Orden Loger: Motionsrätten överförs från logens storrepresentant till logen, uppdraget som storrepresentant i loge utgår, storrepresentantens uppgifter överförs i tillämpliga delar på tjänstgörande exövermästaren, vilken blir ledamot av distriktsnämnden under sin tvååriga ämbetsperiod. Läger: Motionsrätten överförs från lägrets storrepresentant till lägret och uppdraget som storrepresentant i läger utgår. Storrepresentantens uppgifter överförs i tillämpliga delar på tjänstgörande exhuvudpatriark/tjänstgörande exhuvudmatriark som blir ledamot av distriktsnämnden under sin tvååriga ämbetsperiod. Distriktsstorsirer utnämnda av storsiren: I nuläget har dessa både motions- och rösträtt (har man rösträtt har man också yttrande- och förslagsrätt). Mot bakgrund av att de inte är valda utan utnämnda av storsiren, utgår både motions- och rösträtt. Biträdande distriktsstorsirer föreslås få samma rättigheter, dvs. endast yttrande- och förslagsrätt. Distriktsnämnderna: I nuläget är distriktsstorsiren ordförande med logernas/lägrets storrepresentanter som ledamöter. Eftersom uppdraget som storrepresentant utgår i loge och läger inträder istället logernas tjänstgörande exövermästare och lägrens tjänstgörande exhuvudpatriark/tjänstgörande exhuvudmatriark som ledamöter på två år. Distriktsnämnden utser inom sig en av de tjänstgörande exövermästarna till distriktets storrepresentant att representera distriktet på nästkommande storlogemöte. Distriktets storrepresentant har på storlogemötet lika många röster som antalet loger och läger inom distriktet. Storlogens ständiga utskott (väljs på storlogemötet): Har i nuläget ingen motionsrätt men föreslås få det inom sitt eget ansvarsområde.

18 Sida 18/18 Utnämnda storämbetsmän (utnämns av storsiren): I nuläget har dessa motions- och rösträtt. Mot bakgrund av att de inte är valda utan utnämnda, utgår både motions- och rösträtt (yttrande och förslagsrätt kvarstår). Valda storämbetsmän (väljs av storlogemöte): Liksom tidigare har dessa både motions- och rösträtt. Storsiren: Liksom tidigare har storsiren både motions- och rösträtt och fattar som tidigare alla beslut mellan storlogemöten. 10 Vad händer nu? Storsiren har beslutat att rapporten med förslagen skall skickas ut för bred remissbehandling till storämbetsmän, storlogens ständiga utskott och revisorer, distriktsstorsirer, storrepresentanter, loger och läger. Rapporten kommer också att läggas ut på Ordens hemsida för att bli tillgänglig för alla medlemmar. Diskussioner kring förslagen kan sedan pågå under våren. SLUG återkommer sedan i maj 2014 för att samla in de synpunkter som framkommit. Det kommer att ske med hjälp av ett webbaserat verktyg för att göra det enhetligt och enklare för oss inom SLUG att sammanställa och analysera. I september 2014 kommer SLUG att framlägga en slutrapport till distriktsstorsirekonferensen. De förslag som då vunnit stort stöd kommer att ligga till grund för propositioner till storlogemötet Beslutas i enlighet med förslagen, kan förändringarna träda ikraft direkt efter storlogemötet. 11 Bilagor 1) Kalendarium 2) Föredragningslista

19 Storlogens Utredningsgrupp SLUG Av Peter Björnulfson, sept Version och uppdateringsdatum framgår av filnamnet i sidfoten. OM KALENDARIUM FÖR ÅRLIGA STORLOGEMÖTEN I handboken för äm finns ett kalendarium som anger när olika händelser äger rum i institutioner. Det kalendariet är i verbal form. På följande sidor försöker vi att i grafisk form beskriva hur årliga storlogemöten fungerar sett över tiden. Kalendarium för årliga storlogemöten Bilaga 1 Sida 1 av 3 Tabellen har upptill fyra olika "tidsaxlar": Rad 3 anger när de olika storlogemötena äger rum över tiden Rad 4 anger storlogeperioden Rad 5 anger kalenderår Rad 6 anger månadsperioder där 1-2 = januari - februari, Möte = mötesmånaden mars, 4-12 = april-december I kolumnerna A och B finns samma händelser som i modellen i rapporten, avsnitt 5. Kol A anger numret på området i modellen Kol B anger händelsen. I kolumnerna C - U ser man vad som händer i resp. tidsintervall. På raderna 8 och neråt ser man hur en viss händelse är förlagd i tiden Notera att kalendariet börjar med en kolumn för månad 4-12 (apr-dec) Syftet är att visa en hel storlogeperiod när systemet kommit igång, dvs utan övergångsregler. (Vilka förvisso erfordras). I tabellen är det period 31 som visas i sin helhet, dvs. fr.o.m. mötet i mars 2020 t.o.m. febr 2024 Denna period i tabellen är markerad med fet kantlinje. Sist i kalendariet finns förklaring av använda förkortningar. Fil: SLUG Bilaga 1 Kalendarium Februari version Flik: Info

20 Storlogens Utredningsgrupp SLUG Kalendarium för årliga storlogemöten Bilaga 1 Sida 2 av 3 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U Av Peter Björnulfson, maj Version och uppdateringsdatum framgår av filnamnet i sidfoten. Info: Kryssen (x) i rutorna anger när under resp. år de olika händelserna äger rum. "Möte" på rad 6 avser mars månad. Möte: nr och storlek >> 4 L 1 S 2 L 3 L 4 L 1 S Omr. Nr Storlogeperiod >> Kalenderår >> (ange första året i C3) 2018 Månadsnummer (jan-feb, mötesmånd, aprdec Möte Möte Möte Möte Möte Möte Nominering av STÄM och utskott x x 2 Val av STÄM och utskott x x Val av StRepr i DiN för SLmöte x x x x x x x 3 Storsiren vidtalar blivande DSS och utn STÄM x x 4 Nyvalda STÄM tar fram övergripande verksamhetsplan x x x x för 4 år 5 Nyvalda STÄM tar fram detaljerad plan och budget för år 1 x x x x Årsredovisning för det 6 föregående året och fråga x x om ansvarsfrihet 7a Installering av nyvalda STÄM. På små möten efter ev. fyllnadsval (x) (x) x (x) (x) (x) x Fil: SLUG Bilaga 1 Kalendarium Februari version Flik: Kalendarium

21 Storlogens Utredningsgrupp SLUG Omr. Nr Månadsnummer (jan-feb, mötesmånd, aprdec Kalendarium för årliga storlogemöten Bilaga 1 Sida 3 av 3 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U Möte: nr och storlek >> 4 L 1 S 2 L 3 L 4 L 1 S Storlogeperiod >> Kalenderår >> (ange första året i C3) Möte Möte Möte Möte Möte Möte b Utnämning och installering av utnämnda STÄM och (x) x (x) (x) (x) x DSS 7c Utskotten tillträder x x 8 Nyinstallerade STÄM presenterar övergripande verksamhetsplan och x x rambudget. 9 Presentation och beslut om verksamhetsplan och budget i detalj för det närmast kommande året x x x x x 10 Motioner, propositioner x x x x x x x 11 Gradgivningar (x) x (x) (x) (x) x 12 Information, grupparbeten, utbildning x x x x x x (x) = vid behov Förkortningar i kalendariet: DiN = distriktsnämnd SL-möte = storlogemöte STÄM = storämbetsmännen DSS = distriktsstorsire StRepr = storrepresentant Fil: SLUG Bilaga 1 Kalendarium Februari version Flik: Kalendarium

22 Storlogens Utredningsgrupp SLUG Föredragningslista vid årliga storlogemöten. Av Peter Björnulfson, sep Version och uppdateringsdatum framgår av filnamnet i sidfoten. Bilaga 2 Sida 1 av 5 OM FÖREDRAGNINGSLISTA VID STORLOGEMÖTEN I grundlagen för storlogen finns en arbetsordning med en föreskriven föredragningslista (FD) att använda vid storlogemöten. Denna FD innehåller 40 numrerade punkter samt ett antal underrubriker. Om vi ändrar till årliga storlogemöten måste denna FD revideras med hänsyn till - att mötenas innehåll kommer att skilja sig åt och - att vi inför nya moment i arbetet - att vissa moment utgår På de följande sidorna redovisas förslag till FD för de olika årliga storlogemötena. Förslaget utgår från den FD som användes vid storlogemötet I kol A Pkt, framgår numret i FD 2012 I kol B Ny, anges "N" om punkten är ny (eller väsentligt ändrad) Sist i listan finns alla de punkter i FD 2012 som beräknas utgå eller blivit väsentligt förändrade. Kol D - G anger de aktuella punkterna för resp. storlogemöte. D = S1 = Storlogemöte 1, stort E = L2 = Storlogemöte 2, litet F = L3 = Storlogemöte 3, litet E = L4 = Storlogemöte 4, litet Kryss inom parentes (x) anger att punkten blir aktuell endast vid behov. För att tydliggöra de olika avsnitten i storlogemöte är FD indelad i följande avdelningar: Avd 1: Rituella öppnandet Avd 2: Session 1 (Avslut föregående år) Avd 3: Storlogegrad Avd 4: Installering av ämbetsmän Avd 5: Session 2 (Framtid) Avd 6: Avslutande I FD 2012 finns en rad punkter om upprop, fastställande av röstlängd mm. I avvaktan på utredning om tekniska hjälpmedel i stället för hittills använda manuella metoder väljer vi att tills vidare sammanföra alla dessa punkter på rad 13 "Faställande av röstlängd". Fil: SLUG Bilaga 2 Föredragningslista Februari version