Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte

Transkript

1 Foto C-J Utsi Nyhetsbrev nr 4 Projekt Sájtte

2 Projektet fortsätter Projektets arbetsgrupper Fyra av arbetsgrupperna är nu avslutade, och under januari startar vi upp en ny arbetsgrupp där arbetsnamnet är följande; Efterfrågestyrd företagsutveckling och rådgivning till nya samiska entreprenörer Det kommer också under 2013 att starta en arbetsgrupp som ska arbeta med ny teknik i renskötseln och en arbetsgrupp om driftsformer och produktionsformer inom rennäringen. Slutligen kommer vi ev. ha ytterligare aktiviteter när det gäller de horisontella kriterierna jämställdhet, integration/mångfald och miljö. Rådgivning till nya företag Momsinformation Projektaktiviteter Den första januari 2013 träder nya regler i kraft för de som redovisar årsmoms i inkomstdeklarationen. Eftersom många renägare berörs av dessa förändringar anordnade Sájtte tillsammans med EntreprenörsCentraprojektet en informationskväll. Skatteverket berättade om vilka ändringar som kommer att ske och hur det påverkar företagen. De tog också upp viktiga regler gällande momsavdrag för bilar i företagen, både om man leasar respektive köper fordonen. Offentlig upphandling Vi har också anordnat en kväll som handlade om offentlig upphandling. Här hade vi bjudit in Åsa Jonsson från Laponia Tjuottjudus att berätta hur de går tillväga vid en upphandling, och vad man som anbudsgivare bör tänka på när man lämnar in ett anbud. Samråd Samebyarna har initierat en utbildning i samråd med skogsbolagen, som SSR:s projekt Beaivi kommer att anordna i månadsskiftet maj-juni Sájtte har under hösten arbetat fram ett förslag på hur en sådan utbildning ska se ut och har levererat det förslaget till SSR för upphandling av utbildningen. Med den här utbildningen vill man öka kunskaperna hos fler inom samebyarna hur ett samråd med skogsbolagen går till och vad man bör tänka på osv. I dag är det bara ett fåtal inom varje sameby som har goda kunskaper inom området, vilket gör det väldigt sårbart. 2

3 Nätverksträffar Under perioden har projektet genomfört två nätverksträffar. Den första i september där vi samlades på Sámi Duodji och Lena Sandberg Johansson berättade om hur hennes resa som företagare sett ut fram till i dag, och vilken hjälp hon har fått från Sámi Duodji. Därefter presenterade Mari-Ann Nutti, VD hur arbetet i Sámi Duodji fortskrider och också vad deras uppdrag är. I slutet av november var det dags för en nätverksträff i Porjus. Kvällens föredragshållare var Lars-Ivan Tuolja och Victoria Harnesk. De berättade ur sitt perspektiv hur det är att vara samisk företagare i glesbygd, om glädjeämnen och bekymmer. PG Harnesk var kvällens vaktmästare i Laponiaporten och han passade också på att låta oss få en rundvandring och lite information om vad som är på gång i den fina byggnaden. Åhörare på nätverksträffen i Porjus i november. Lena Sandberg Johansson och Mari-Ann Nutti på Sámi Duodji i september. Efterfrågestyrd företagsutveckling Första tillfället som anordnades för att besikta sina transportfordon blev snabbt fulltecknat. Likaså det andra tillfället som anordnades den 8 november. Hittills är det 24 släpvagnar, lastbilar och pickuper som besiktats. Hur många transporttillstånd det resulterat i har vi inte siffrorna på i dagsläget, men vi återkommer så snart vi fått uppgifterna från Länsstyrelsen. Ytterligare tillfällen kan anordnas om Ni vill. Kontakta Åsa och anmäl intresse. Tel , eller asa.labba@strukturum.se Olika sorters fordon besiktades av Länsstyrelsens djurskyddsinspektörer när dom besökte Jokkmokk i augusti. 3

4 Coaching och mentorskap Modellen för Coaching & Mentorskapsprogrammet är klar och samebyarna har under hösten arbetat med framtagande av individuella genomförandeplaner. Under tiden arbetet fortskridit har tre av de samebyar som tidigare deklarerat att man varit intresserad av att delta i genomförandefasen meddelat att man av olika anledningar inte kommer att delta. Det innebär att Udtja är den sameby som tagit fram en individuell plan och som under 2013 kommer att genomföra ett individuellt mentorskapsprogram. Det kommer att utvärderas inom projektets ramar och övriga samebyar kommer att kunna ta del av upplägg, innehåll och den dokumentation som dagligen görs av deltagarna. På så sätt får alla möjligheten att ta del av de erfarenheter genomförandefasen ger. Om det visar sig vara ett bra sätt kan det vara en modell som fler samebyar kan använda sig av. De gemensamma insatser som planeras kommer att genomföras vid olika tillfällen under kommande år och det är bl.a. en styrelseutbildning som går av stapeln i Jokkmokk den 14 och 15 februari. Det är ett samarbete med SSR:s projekt Beaivi. Fredagen den 15 februari är redan fullbokad, ev. kan någon ströplats finnas och den 14 kan några till få plats som det ser ut i skrivande stund Vi planerar en föreläsning om hundens betydelse i renskötseln under Annonser kommer på Facebook och i Reklamjournalen. Generationsväxling inom rennäringen Här har Sájtte fått i uppdrag att genom intervjuer utkristallisera några scenarior som kan tänkas vara vanligt förekommande vid ett generationsskifte inom rennäringen. Dessa ska sedan kopplas till ekonomin för att se vilka de skattemässiga och i övrigt ekonomiska konsekvenserna blir vid olika tillvägagångssätt. Samebyarna har själva fått föreslå intervjupersoner och några av de intervjuer som planerats är redan genomförda. Upphandling har gjorts gällande kopplingen till ekonomi generationsskifte, och det blev Jokkmokks Redovisning Maj-Britt Kolehmainen som kommer att ta fram material för det. Arbetet har redan påbörjas och målsättningen är det ska kunna presenteras till sommaren Samtidigt pågår ett forskningsprojekt vid Stockholms Universitet Generationsöverföring inom samiska renskötselföretag i Sverige från ca 1930 till nutid som drivs av Post. Doc. Eva- Lotta Päiviö. Hon ska också arbeta med intervjuer och kommer också att kunna ta del av det anonyma intervjumaterial som framställs i projekt Sájtte. Det kommer hon sedermera att kunna använda i sitt forskningsprojekt. Jätteroligt att vi även kan samarbeta med universiteten. 4

5 Strategi och genomförandeplan för framtida utveckling inom rennäringen i Sirges, Tuorpon, Sierri, Udtja samebyar och Jåhkågasska Tjiellde. och samiska näringar i Jokkmokk Projektets styrgrupp har den 18 oktober 2012 godkänt arbetsgruppens förslag till strategi för framtida samebyutveckling i Jokkmokk. Samebyarna i Jokkmokk har under lång tid varit mycket framåtsyftande när det gäller att utveckla både samverkan mellan samebyarna och utveckling av både renskötseln och driftsformerna inom renskötseln. Även tillkomsten av projekt Sájte är ett initiativ från samebyarna och ett uttryck för samebyarnas vilja att utvecklas. För att förverkliga projektets uppdrag föreslås i strategin för framtida samebyutveckling att samebyarna bildar en gemensam branschövergripande organisation. Den branschöverskridande organisation ska stärka behovet av samisk speaking partner i Jokkmokk och att genomföra och förverkliga de i projektet framtagna övergripande strategierna i syfte att förbättra möjligheterna att utveckla och förstärka samarbetet mellan samebyarna, inom samebyarna och med andra aktörer t ex Destination Jokkmokk, Jokkmokks kommun och Strukturum. Genomförandeplan av strategin kommer att behandlas vid styrgruppens möte den 11 februari Strategi för utveckling av samisk besöksnäring Samebyarnas strategi för utveckling av samisk besöksnäring har flera syften. Bl a ska strategin tydliggöra att utveckling av besöksnäringen i Jokkmokk endast kan ske med respekt för rennäringen och rennäringens markanvändning samt med hänsynstagande till och skydd av rennäringen och till renskötselrätten både inom barmarksbetesområdena och vinterbetesmarkerna. I strategin redovisas nödvändiga insatser för utveckling av samisk besöksnäring inom samebyn och tillsammans med andra turismaktörer. Interna riktlinjer inom varje sameby för hur besöksnäringen kan utvecklas är ett av viktiga förslag i strategin. Samebyarna har i strategin redovisat sin uppfattning om samarbete, samverkan och dialog med andra turismaktörer inom besöksnäringen och andra lokala intressenter i Jokkmokk. Genomförandeplan av strategin kommer att behandlas av projektets styrgrupp den 11 februari

6 Strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk Projektets styrgrupp har den 18 oktober 2012 godkänt arbetsgruppens förslag till strategi för samisk affärsutveckling i Jokkmokk. Behovet av en samisk affärsutveckling är mycket beroende av att hänsyn tas till rennäringens särskilda villkor och förutsättningar. Renskötselföretag och i vissa fall samiska företag är i dag i liten omfattning kunder hos affärsrådgivare, myndigheter med investerings- och utvecklingskapital. En orsak torde vara att dessa har liten eller ingen kunskap om den familjebaserade driftsform som renskötselföretaget utgör. Drifts- och företagsformen arbetar och verkar på ett annorlunda sätt än hur vanliga företag gör. Arbetsgruppen har också funnit att befintliga affärsutvecklingsmodeller har svårt att beskriva det samiska företagandet förutsättningar och villkor på ett korrekt och ändamålsenligt sätt. Några typiska karaktärdrag i ett familjebaserat renskötselföretag är bl.a. att renskötsel som företagsform är en livsstil, renskötaren upplever ofta att han/hon förvaltar ett arv från en generation till nästa. Andra karaktärsdrag är yrkesstoltheten och den sociala och kulturella gemenskapen. Ett annat karaktärsdrag är att företaget omfattar hela familjen, släkten, siitan och samebyn. Övriga karaktärsdrag för den familjebaserade företags-/driftsformen redovisas utförligare i strategin. Genomförandeplan av strategin kommer att behandlas av projektets styrgrupp den 11 februari Strategi för rennäringens hantering av klimatförändringar och energieffektiviseringar. I strategin för rennäringens hantering av klimatförändringar och energieffektiviseringar har en enig arbetsgruppen funnit att att klimatförändringarna främst ökade temperaturer och därmed varmare klimat, ökad luftfuktighet, ökad nederbörd både i form av snö och regn, ändrade nederbörds- och snöförhållanden, ändrade vindförhållanden och förändrade vegetationsperioder- och zoner kan komma att påverka renen, renbetet och nyttjandet av årstidsbetesmarkerna, renskötselarbetet och dess tidscykler d v s när samlingar, skiljningar, flyttningar, slakt, bevakning av renhjorden genomförs, rennäringens infrastruktur och enskilda renägare och samebyarnas ekonomi mm. I strategin lyfts särskilt fram behovet av att synliggöra och dokumentera traditionell samisk kunskap som ett sätt att kunna hantera klimatförändringarna. Andra förslag handlar om att se behovet av olika årstidsbetesmarkerna ur ett landskapsperspektiv d v s som att betesmarkerna är en helhet som inte kan brytas. Ett förslag att på kort sikt kunna hantera klimatförändringarna är att samebyarnas behov av klimatutfordringar av renar synliggörs och att ansvariga myndigheter tillsammans regeringen möjliggöra detta eftersom det i dag inte längre kan anses handla om katastrofutfodringar. Ytterligare förslag för rennäringens hantering av klimatförändringar redovisas i förslag till rennäringens klimatstrategi. Förslag till klimatstrategi kommer att behandlas av projektets styrgrupp den 11 februari

7 Livsmedelsförädling Arbetet fortsätter med åtgärder för att se om man kan utveckla förädlingen i de befintliga lokaler som finns i kommunen. Man har också börjat se på förutsättningarna för att tillförskaffa sig ökade kunskaper i olika produktionstekniker. Strukturum har en ny hemsida Den 10 december lanserades Strukturums nya hemsida, där kan Ni följa vad som händer i projektet. Gå in och kika på Vill du vara med i projektet? Känner du att det är någon fråga som verkar intressant, och som du skulle vilja arbeta med. Kontakta din ordförande och meddela intresse. För att kommunikationen ska fungera så smidigt som möjligt har vi i samtliga byar, förutom Jåhkågasska Tjiellde, ordförande som kontaktperson för projektet. I Jåhkågasska Tjiellde är vice ordf. utsedd att fungera som projektledarnas kontaktperson till samebyn. Naturligtvis går det också bra att kika in, eller ringa till Ingrid och Åsa på kontoret om Ni har frågor, förslag eller funderingar. Ingrid Inga ingrid.inga@strukturum.se Åsa Labba asa.labba@strukturum.se Foto: Eva Gunnare 7

8