Beslut för huvudmannen

Transkript

1 Karlskoga kommun för huvudmannen efter tillsyn i Karlskoga kommun Skolinspektionen, Box 330, Linköping, Besöksadress Storgatan 33 Telefon: , Fax:

2 2 (11) Tillsyn i Karlskoga kommun Skolinspektionen har genomfört tillsyn i Karlskoga kommun under hösten Fakta om kommunen Karlskoga kommun ligger i västra delen av Örebro län. Kommunen har knappt invånare och befolkningen har minskat under den senaste tioårsperioden. Dock har en svag ökning skett det senaste året. De flesta invånare bor i tätorten Karlskoga och kommunen har en tätortsgrad på 91 procent. Enligt nationell statistik från 2010 har 26 procent av befolkningen i åldern år eftergymnasial utbildning jämfört med rikets 37 procent. Andelen invånare födda utrikes är cirka 12 procent jämfört med rikets 15 procent. Karlskoga kommun tillhör kommungruppen varuproducerande kommuner. Tillverkning och utvinning, vård och omsorg samt företagstjänster är de dominerande näringsgrenarna i kommunen. Näringslivet är differentierat, men kärnan utgörs av högteknologisk industri. Ungdomsarbetslösheten i kommunen är högre än i riket. År 2011 var 19 procent av befolkningen mellan 20 och 24 år arbetssökande jämfört med rikets 12 procent. Som styrelse för skolväsendet finns två nämnder; Barn- och utbildningsnämnden samt Gymnasienämnden. Barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga kommun fullgör kommunens uppgifter inom förskoleverksamhet, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Under ledning av förvaltningschefen har Barn- och utbildningsförvaltningen det operativa ansvaret för verksamheterna. På förvaltningsnivå finns en verksamhetschef med ansvar för förskola och grundskola, samt en kvalitetsledare. Degerfors och Karlskoga kommun samverkar sedan den 1 januari 2011 kring gymnasieutbildning och vuxenutbildning i en gemensam nämnd kallad Gymnasienämnden. Huvudmän för verksamheten är således både Degerfors och Karlskoga kommun. Verksamheten inom nämndens områden omfattar gymnasieskola, gymnasiesärskola, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare samt särskild utbildning för vuxna. Skolinspektionens tillsyn av dessa verksamheter redovisas i separata beslut. I kommunen finns 26 förskolor och 18 familjedaghem. Denna verksamhet är uppdelad i fem förskoleområden och varje område leds av en förskolechef. Det finns tre fristående förskolor i kommunen. Huvudmannen ansvarar för tio kommunala grundskoleenheter med tillhörande verksamheter fördelade på nio rektorsområden. Alla skolenheter ligger i centralorten. Varje skolenhet leds av en rektor. I sex av skolenheterna finns förskoleklass och fritidshem. I tre av skolenheterna finns grundsärskola. Rektorn för respektive skolenhet ansvarar för den fritidshemsverksamheten och särskoleverksamhet som är förlagd i anslutning till skolenheten. Det finns två fristående grundskolor i Karlskoga vid vilka Skolinspektion-

3 3 (11) en genomfört en regelbunden tillsyn under hösten Dessa har en gemensam huvudman. Kunskapsresultat I slutet av årskurs 3 i grundskolan finns nationella kunskapskrav för godtagbara kunskaper i naturorienterande ämnen (biologi, fysik, kemi), samhällsorienterande ämnen (geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap), matematik, svenska samt svenska som andraspråk. Karlskoga kommun saknar sammanställning på kommunnivå av andelen elever som uppnått kunskapskraven för respektive ämne i årskurs 3. Av nationell statistik framgår att resultaten på de nationella ämnesproven i matematik i årskurs 3 år 2012 var något högre för Karlskoga än motsvarande resultat för riket, i de flesta delproven och i paritet med riket i svenska och svenska som andraspråk. Av denna statistik framgår att skillnaden mellan flickorna och pojkarna är marginell I årskurs 6 finns kunskapskrav för samtliga ämnen förutom i moderna språk. Karlskoga kommun saknar en fullständig sammanställning på kommunnivå av andelen elever som uppnått kunskapskraven i respektive ämne i årskurs 6. Det finns nationell statistik gällande resultaten på de nationella ämnesproven i matematik, engelska, svenska och svenska som andraspråk för årskurs 6 år Dessa visar att resultatet i Karlskoga var något lägre i de flesta delproven jämfört med riket i engelska, något högre i matematik och i paritet med riket i svenska och svenska som andraspråk. Pojkarna hade generellt lägre resultat än flickorna på de nationella ämnesproven. Nationell statistik för 2012 visar att måluppfyllelsen i kommunens grundskola efter årskurs 9, mätt genom andelen elever som nått målen i alla ämnen och det genomsnittliga meritvärdet, har varierat under den senaste tioårsperioden. Andelen elever som nått målen i alla ämnen har för Karlskoga legat runt rikets snitt de senaste åren medan det genomsnittliga meritvärdet legat under riket de senaste 10 åren. Våren 2012 lämnade 75,2 procent av eleverna grundskolan med fullständiga betyg jämfört med rikets 77,4 procent. Det framgår att det fanns skillnader mellan flickors och pojkars resultat samt skillnader mellan olika ämnen. 72 procent av pojkarna nådde målen i alla ämnen och 79 procent av flickorna. Matematik, kemi och fysik visar den lägsta måluppfyllelsen. Här nådde cirka procent av eleverna målen år I bild, musik och språkval nådde cirka 98 procent av eleverna målen. Resultaten varierar mellan de skolenheter som har årskurs 9. Det genomsnittliga meritvärdet 2012 var enligt nationell statistik cirka 14 poäng lägre i Karlskoga än för riket (197 poäng jämfört med rikets 211 poäng). Skillnaden mellan pojkars och flickors meritvärden 2012 var något högre i Karlskoga (25 poäng) än i riket (22 poäng). År 2012 hade en större andel flickor än pojkar betyget Väl godkänt eller Mycket väl godkänt i alla ämnen. Det var fler pojkar än flickor som inte nådde målen i ämnena. Detta gällde i alla ämnen utom i idrott och hälsa och slöjd. I alla ämnen utom bild och svenska som andraspråk var andelen elever som fick betyget Mycket väl godkänt högre i riket än i Karlskoga år 2012.

4 4 (11) I Karlskoga kommun saknas en redovisning på kommunnivå av i vilken mån elever i kommunens grundsärskola når målen för denna skolform. Beskrivningen av organiseringen och omfattningen av samt resultaten i kommunens förskola och fritidshem återfinns i besluten för respektive verksamhet. Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever /studerande Förskola Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 87 Fritidshem 988 Förskoleklass 333 Grundskola Grundsärskola 37 Källa: Karlskoga kommun, 13 november 2012 Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer vid angivet datum att följa upp detta beslut och övriga skol- och verksamhetsbeslut som fattats i samband med denna tillsyn. Helhetsbedömning Tillsynen av förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Karlskoga kommun visar att verksamheten inom många områden fungerar väl och uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Det finns en tydlig styrning av verksamheterna och uppföljningen sker planmässigt inom flera viktiga områden. Det finns härigenom en relativt stor samsyn mellan den politiska ledningen, förvaltnings- och verksamhetsnivån om vilka problemområden som finns och vilka förbättringsåtgärder som behövs. Inom en rad viktiga områden har också förbättringsarbete inletts. Karlskoga kommun behöver dock utveckla arbetet så att skolornas resultat förbättras. Kunskapsresultaten ligger generellt något under rikets och det är en stor andel av eleverna som inte når målen i samtliga ämnen. En utgångspunkt för ett framgångsrikt utvecklingsarbete är att skapa en tydlig bild av läget och orsaker till detta. Det saknas väsentliga underlag för att kunna fatta välgrundade beslut om utveckling i verksamheten. Fullständig sammanställning av måluppfyllelse på kommunnivå gentemot kunskapskraven i årskurs 3 och 6 saknas till stora delar. Uppföljning av måluppfyllelsen för fritidshem och grundsärskola saknas liksom i viss mån även för måluppfyllelse i förskolan. Det finns inte heller alltid en tydlig koppling mellan kvalitetsarbete som sker i skolor och verksamheter och de sammanställningar som görs för kommunen som helhet. Kommunen behöver därför inom ramen

5 5 (11) för den befintliga strukturen förbättra det kvalitetsarbete som pågår. Detta för att kunna rikta resurser till de områden där det bäst behövs. I detta och andra beslut inom ramen för tillsynen pekar Skolinspektionen på några områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Det finns områden där barns och elevers rättigheter inte alltid uppfylls. Exempelvis gäller det alla elevers rätt till inflytande liksom elevers rätt till utmaningar för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Detta stöds av den enkätundersökning som Skolinspektionen genomförde vårterminen 2012 inför tillsynen i kommunen, framgår det att 70 procent av eleverna i årskurs 9 tyckte att det stämde helt och hållet eller ganska bra att det bara är lärarna som bestämmer vad vi ska arbeta med på lektionerna. I samma enkätundersökning anger 59 procent av eleverna i årskurs 9 att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att skolarbetet är för lätt för dem. Tillsynen visar också att undervisningens kvalitet varierar alltför mycket mellan olika lärare och olika ämnen. Pojkars låga måluppfyllelse liksom resultaten inom vissa ämnen behöver analyseras och åtgärder behöver sättas in. Inom förskolan och fritidshemmen måste kommunen ta större hänsyn till barnens och elevernas behov då barngruppernas sammansättning och storlek bestäms. Huvudmannen måste också se till att elevernas rättigheter i grundsärskolan uppfylls. Lärarnas undervisning måste i högre utsträckning utgå ifrån målen i läroplan och kursplaner för grundsärskolan 2011 och elever måste ges möjlighet att delta i skolornas arbete mot kränkande behandling och i forum för samråd. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden nödvändiga för huvudman att åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Karlskoga kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 7 mars 2013 redovisas för Skolinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Karlskoga kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen. - Huvudmannen måste planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt samt ta tillvara resultaten och omsätta dessa i åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen.

6 6 (11) Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de nationella mål som finns för utbildningen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt regeringens proposition 2009/10:165 har huvudmannen det yttersta ansvaret för genomförandet av utbildningen, vilket ger huvudmannen en central roll när det gäller att bedriva ett kvalitetsarbete som ska garantera kvalitet och likvärdighet. Kvalitetsarbetet ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter. Tillsynen visar att Karlskoga kommun till delar bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete. Vision och långsiktiga kommunala mål för förskola och skola fastställs av Kommunfullmäktige samt Barn- och utbildningsnämnden. Prioriterade mål och utvecklingsområden fastslås av nämnden årligen och redovisas i en verksamhetsplan. Dessa mål bryts sedan ned och beskrivs i arbetsplaner ute i verksamheterna. I många fall sammanfaller dessa mål med de nationella målen. Av dokumenten framgår dock inte tydligt varför just dessa mål har valts. Det framgår inte heller om det finns någon bakomliggande behovsanalys med underlag i verksamheternas egna uppföljningar och utvärderingar. Huvudmannen följer upp arbetet med de kommunala målen dels genom att verksamheterna återrapporterar kvaliteten i en årlig kvalitetsredovisning, dels genom ett antal brukarenkäter. Detta kvalitetsarbete är formaliserat i en årscykel som kallas kvalitetshjulet. Avstämningar görs också i ämnena svenska och matematik i en årscykel kallad spindeln. Huvudmannen måste dock öka sin kännedom om verksamheternas resultat gentemot de mål som beskrivs i de nationella styrdokumenten. Kommunen kan med det underlag man har idag inte fullt ut bedöma kvaliteten inom grundskolans årskurs 1 6, grundsärskolan eller fritidshemmen. I läroplanen beskrivs kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 och 6 i de ämnen eleven fått undervisning i. Karlskoga kommun har inga fullständiga sammanställningar på kommunnivå av hur många elever i kommunen som når kunskapskraven i årskurs 3 eller 6. Vidare saknas övergripande dokumenterade uppföljningar av måluppfyllelsen i förhållande till de nationella styrdokumenten i kommunens fritidshem och kommunens grundsärskolor. Ovanstående resultatsammanställningar liksom de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete är grundförutsättningar för att huvudmannen ska kunna säkra kvaliteten, styra utvecklingsarbetet och fördela resurserna så att en ökad måluppfyllelse uppnås inom varje verksamhet. Tillsynen visar att kommunens tydliga styrning och uppföljning av de kommunala målen har gjort att utvecklingsarbetet mot de nationella målen på ett lokalt plan har hamnat i skymundan inom vissa verksamheter.

7 7 (11) Karlskoga kommun måste planera, följa upp och utveckla sina verksamheter systematiskt och kontinuerligt samt ta tillvara, dokumentera och analysera resultaten och omsätta dessa i dokumenterade åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Författning 4 kap. 3, 5 och 6 skollagen Erbjudande av utbildning Bedömning Karlskoga kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning. - Huvudmannen måste erbjuda den utbildning och de valmöjligheter barn, elever och studerande har rätt till. Motivering Grundskola öppen för alla Av skollagen framgår att en kommunal grundskola ska vara öppen för alla elever. Kommunen måste tillämpa närhetsprincipen, dvs. de barn och elever som bor närmast skolenheten ska i första hand bli placerade där. En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att elevens ska gå. Detta ska tillgodoses om det inte medför att närhetsprincipen åsidosätts för någon annan elev. För elever i behov av särskilt stöd är utgångspunkten att stödinsatserna ska ges i den skolenhet där eleven går. Huvudmannen är skyldig att vidta långtgående åtgärder för att tillgodose elevens stödbehov inom ramen för ordinarie skolplaceringen. Om det finns särskilda skäl kan särskilt stöd ges enskilt eller i särskild undervisningsgrupp i annan grupp än den som eleven normalt tillhör. Placeringen ska föranledas av elevens behov och en bedömning att dessa bäst kan tillgodoses i en särskild undervisningsgrupp. Det är elevens rektor som fattar beslut om eleven ska placeras i en särskild undervisningsgrupp. Placeringen ska regelbundet omprövas och resultatet av de särskilda stödinsatserna ska följas upp kontinuerligt. Även detta är den placerande rektorn ansvarig för. Särskild undervisningsgrupp kan betyda undervisning i en annan gruppering inom skolenheten eller undervisning i andra lokaler med annan personal. Det är dock inte fråga om särskild undervisningsgrupp när en elev byter skolenhet. I sådana fall ska bestämmelserna om placering av elev vid skolenhet tillämpas. Vid Österledsskolan 7 9 finns sedan hösten 2012 en särskild grupp för elever med Aspergers syndrom, med individuellt anpassade studier. Upptagningsområdet är Karlskoga kommun. Kommunen har ett särskilt antagningsförfarande till denna grupp. Gruppen fanns enligt nämndbeslut läsåret 2011/12 på Skrantaskolan. Det är rektorn för hemskolan och/eller vårdnadshavare som ansöker om plats genom att fylla i en Ansökan till Aspergerenheten Skeppet på Österledsskolan, Karlskoga kommun som lämnas till rektor på Österledsskolan. Rektor beslutar i samråd med skolpsykologen, utifrån de utredningar som finns om eleven, vilka elever som har mest

8 8 (11) behov av platsen. När eleven fått sin placering blir Österledsskolan elevens nya hemskola och det är då rektorn där som ansvarar fullt ut för eleven. Skolan beskriver verksamheten som en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp. Då eleven är inskriven på Österledsskolan fattar rektorn formella beslut om placering i särskild undervisningsgrupp vid Österledsskolan och/eller vid behov anpassad studiegång. Skolinspektionen bedömer att det sätt som kommunen organiserat denna grupp på inte överensstämmer med skollagen. En kommunal grundskola ska vara öppen för alla och kommunen får inte skapa särskilda klasser där elever placeras utifrån exempelvis sitt funktionshinder. Skolinspektionen vill dock i sammanhanget framhålla att kommunen får organisera övergripande särskilda undervisningsgrupper där elever med ett särskilt stödbehov kan få hjälp. Detta förutsätter emellertid att det inte är en permanent placering samt att eleven har kvar sin hemskola. Detta kräver också att elevens rektor vid hemskolan fattar beslut om placering i särskild undervisningsgrupp. Varken föräldrar eller rektor kan ansöka om en plats i en särskild undervisningsgrupp. Det är elevens rektor som beslutar om placering. Det är sedan denna rektor som ansvarar för eleven, elevens åtgärder samt uppföljning av desamma, oavsett var den särskilda undervisningsgruppen är belägen. Sammantaget bedömer Skolinspektionen att Karlskoga kommun måste säkerställa att placeringen vid Österledsskolan sker i enlighet med skollagen. Språkval Enligt skolförordningen för grundskolan ska huvudmannen som språkval erbjuda minst två av språken franska, tyska och spanska. Eleven ska i stället för dessa språk kunna välja det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i, svenska/svenska som andraspråk, engelska eller teckenspråk. Det framgår av tillsynen att eleverna kan välja mellan franska, tyska, spanska, svenska eller engelska. Inga andra språkval erbjuds eleverna. Huvudmannen ska se till att eleverna i kommunens grundskolor erbjuds språkval i enlighet med författningarna. Författning 2 kap.8 skollagen 10 kap. 30 skollagen 9 kap. 6 skolförordningen 10 kap. 4 skollagen Anmärkning Skolinspektionen tilldelar med stöd av 26 kap. 11 skollagen (2010:800) Karlskoga kommun en anmärkning.

9 9 (11) Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Karlskoga kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbildningen. - Säkerställa att upprättad delegationsordning följs. Motivering Av kommunallagen framgår att en nämnd får uppdra åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst eller en viss grupp av ärenden. Rektorerna för grundskolorna ska via barn- och utbildningsförvaltningens delegation ta beslut om plats på fritidshem på grund av barns behov av särskilt stöd. Det har framkommit att specialpedagoger tagit beslut om detta i stället för rektor. Karlskoga kommun måste säkerställa att upprättad delegationsordning följs. Skolinspektionen förutsätter att Karlskoga kommun åtgärdar bristen, varför ingen redogörelse av åtgärden behöver lämnas till Skolinspektionen Författning 6 kap. 33 kommunallagen 2 kap. 10 skollagen I ärendets slutliga handläggning har deltagit avdelningsjurist Carin Holtz, enhetschef Gunnar Olausson och utredare Yvonne Hoffmann. På Skolinspektionens vägnar Agneta Sandén Avdelningschef Mikael Ejerblom utredare/föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sammanställning av beslut

10 Bilaga 1 10 (11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmännen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kunskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid inte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedömningarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket innebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som intervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolinspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den ordning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (

11 Bilaga 2 11 (11) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband med regelbunden tillsyn i Karlskoga kommun Grundskolor: Aggerudsskolan grundskola och grundsärskola Bregårdsskolan grundskola Bråtenskolan grundskola Karlbergsskolan åk F 6 grundskola Karlsbergskolan åk 7 9 grundskola och grundsärskola Rävåsskolan grundskola Sandviksskolan grundskola och grundsärskola Skrantaskolan grundskola Stråningstorpsskolan grundskola Österledskolan grundskola Förskolan i Karlskoga kommun Fritidshemmen i Karlskoga kommun