Primärvård, psykiatri och habilitering

Transkript

1 Primärvård, psykiatri och habilitering Version nr Diarie nr År/löp nr ÖREBRO LÄNS LANDSTING 09OLL /04 Sidan 1 av 12 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Intyg och avgifter för intyg Vuxenhabiliteringen Upprättad av (befattning, namn) Godkänd av (befattning, namn) Sign Gäller från datum Utredare Kerstin Brandell Områdeschef Mats Eriksson Riktlinjer för uppgiftslämning och, Örebro läns landsting Inledning Dessa riktlinjer ersätter tidigare utfärdade riktlinjer för uppgiftslämning och utfärdande av intyg från Bakgrund Inom Habiliteringens verksamheter, främst Barn- och ungdomshabiliteringen och Vuxenhabiliteringen, har under senare år märkts en ökad efterfrågan från enskilda (eller deras företrädare) och kommuner, men även andra myndigheter och företrädesvis då Försäkringskassan, på att lämna uppgifter och utfärda intyg som beskriver personers diagnos, funktionsförmåga/nedsättning och/eller behov av olika insatser från samhället. Syftet med dessa riktlinjer är att klargöra verksamhetens skyldigheter och ansvar i sådana sammanhang. Nedan beskrivs dels de rättsliga underlag som finns att tillgå, dels de avtal och andra överenskommelser som reglerar dessa förhållanden. En uppdelning har gjorts så att först beskrivs vad som gäller för intyg/utlämnande av uppgifter generellt inom hälso- och sjukvården och därefter vad som gäller specifikt för intyg avseende insatser enligt LSS. När det gäller personer vilka förmodas tillhöra personkretsen för LSS har Vuxenhabiliteringen i Örebro län ett särskilt åtagande gentemot länets kommuner, vilket härrör från kommunaliseringen av omsorgerna år Se vidare nedan under rubriken Intyg/yttrande som underlag för kommunens bedömning av personkretstillhörighet och behov av insatser enligt LSS. Intyg inom Hälso- och sjukvården Inledning Socialstyrelsen har utfärdat föreskrifter (SOSFS 1981:25) om hur intyg skall avfattas. En vägran att skriva intyg kan inte överklagas men handläggningen kan anmälas till JO. Innehållet i ett intyg kan anmälas till ansvarsnämnden. Hälso- och sjukvårdspersonalens skyldigheter att utfärda intyg regleras främst genom stadganden i Patientjournallagen (1985:562), samt i Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område.

2 Sidan 2 av 12 Skyldigheten att lämna uppgifter på begäran av Försäkringskassan framgår av Lagen om allmän försäkring (1991:885) och Lagen om assistansersättning (1998:100). Ett annat viktigt styrdokument i sammanhanget är Förvaltningslagen (1986:223). Patientjournallagen (1985:562) Av Patientjournallagen 9 framgår att skyldig att föra patientjournal är: 1. den som enligt 3 kap. lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område har legitimation eller särskilt förordnande att utöva visst yrke 2. den, som utan att ha legitimation för yrket, utför arbetsuppgifter som annars bara skall utföras av logoped, psykolog eller psykoterapeut inom den allmänna hälso- och sjukvården eller sådana arbetsuppgifter inom den enskilda hälso- och sjukvården som biträde åt legitimerad yrkesutövare 3. den som är verksam som kurator i den allmänna hälso- och sjukvården Av Patientjournallagen 10 framgår att den som enligt 9 är skyldig att föra patientjournal skall på begäran av patienten utfärda intyg om vården. Av specialmotiveringen till 10 Patientjournallagen framgår att i intyget skall lämnas de uppgifter om undersökningen, vården och behandlingen som behövs för det av patienten begärda ändamålet. Vidare framgår att frågan om vilka avgifter som får tas ut för intyg inte regleras av bestämmelsen. Den reglerar inte heller frågan om myndigheters rätt att inhämta intyg. Specialmotiveringen anger att vad gäller sistnämnda fråga bör, liksom hittills, myndigheternas inhämtande av uppgifter från hälso- och sjukvården regleras i berörda lagar och förordningar. Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område I Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område andra kapitlet 3 anges också att en läkare eller tandläkare som är verksam inom den offentligt bedrivna hälso- och sjukvården är skyldig att, i den omfattning övriga skyldigheter i yrkesutövningen inte hindrar det eller det annars finns särskilda skäl däremot, utföra undersökningar och ge utlåtande över dessa på begäran av länsstyrelse, domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet. Lagen om allmän försäkring (1991:885) Försäkringskassan har enligt lagen om allmän försäkring (20 kap 9 ) rätt att få ut uppgifter som kassan behöver för att kunna avgöra ett försäkringsärende. 9 Statliga och kommunala myndigheter även som arbetsgivare och försäkringsinrättningar skall på begäran lämna domstol, riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa eller lokalt organ som i 1 kap. 2 sägs uppgift för namngiven person rörande förhållande, som är av betydelse för tillämpningen av denna lag. Av paragrafen framgår att uppgiften ska vara av betydelse för tillämpningen av lagen om allmän försäkring. Journaler skall alltså inte slentrianmässigt skickas i sin helhet utan bara de uppgifter som behövs för försäkringsärendet avgörande ska lämnas ut. Eftersom lagen säger att uppgiften skall vara av betydelse för tillämpningen av lagen så är det försäkringskassan

3 Sidan 3 av 12 som avgör vilka uppgifter man anser sig behöva för att avgöra det aktuella ärendet. Något krav på att begäran skall vara skriftlig finns inte. Lagen om assistansersättning (1998:100) Av 18 Lag om assistansersättning (LASS) framgår att i fråga om ersättning enligt denna lag (LASS) tillämpas vissa föreskrifter i lagen om allmän försäkring, bl a 20 kap. 9 om skyldighet att lämna uppgifter. Skyldigheten att lämna uppgifter till försäkringskassan gäller med andra ord även då försäkringskassan har att avgöra ett ärende enligt LASS. Se ovan under rubriken Lagen om allmän försäkring (1991:885). Förvaltningslagen (1986:223) Av Förvaltningslagens 4 framgår att varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd eller annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde. Hjälpen skall lämnas i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens ansvar. Frågor från enskilda skall besvaras så snart som möjligt. Riktlinjer Skyldigheten enligt Patientjournallagen att utfärda intyg avser enbart begäran av patient. Intyget skall omfatta det som finns dokumenterat i journalen, orsaken till vården samt tiden för vården. Begär patienten ett intyg som kräver ytterligare undersökningar utöver det som vården ursprungligen avsåg skall personalen bedöma detta behovs grad av prioritering i förhållande till övriga uppdrag. I en tid när tillgängligheten till hälso- och sjukvården är begränsad kan detta innebära längre väntetider. Försäkringskassan har enligt lagen om allmän försäkring (20 kap 9 ) rätt att få ut uppgifter som kassan behöver för att kunna avgöra ett försäkringsärende. Samma rättighet gäller enligt lagen om assistansersättning (18 ). Försäkringskassan avgör vilka uppgifter man anser sig behöva för att avgöra det aktuella ärendet. Något krav på att begäran skall vara skriftlig finns inte. I övrigt har landstinget ingen skyldighet att utfärda intyg men utgångspunkten skall dock vara att i möjligaste mån tillhandahålla begärda tjänster utifrån förvaltningslagens serviceskyldighet mot den enskilde. Avgifter för intyg inom hälso- och sjukvården Landstingets regler för avgiftsbelagda respektive avgiftsfria intyg skall tillämpas inom Vuxenhabiliteringen.

4 Sidan 4 av 12 Intyg/yttranden som underlag för kommunens bedömning av personkretstillhörighet och behov av insatser enligt LSS Inledning Allmänt gäller samma riktlinjer för utfärdande av dessa intyg, som för övriga intyg, d v s: Skyldigheten enligt Patientjournallagen att utfärda intyg avser enbart begäran av patient. Intyget skall omfatta det som finns dokumenterat i journalen, orsaken till vården samt tiden för vården. Begär patienten ett intyg som kräver ytterligare undersökningar utöver det som vården ursprungligen avsåg skall personalen bedöma detta behovs grad av prioritering i förhållande till övriga uppdrag. I en tid när tillgängligheten till hälso- och sjukvården är begränsad kan detta innebära längre väntetider. I övrigt har landstinget ingen skyldighet att utfärda intyg men utgångspunkten skall dock vara att i möjligaste mån tillhandahålla begärda tjänster utifrån förvaltningslagens serviceskyldighet mot den enskilde. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade anger ingen skyldighet för landstingets verksamheter att utfärda intyg. Däremot finns ett avsnitt angående behovet av intyg i propositionen till LSS (1992/93:159) liksom i Socialstyrelsens Allmänna råd (1994:1), vilka kortfattat refereras nedan. I övrigt regleras frågan främst genom det avtal som tecknades mellan Örebro läns landsting och länets kommuner i samband med kommunaliseringen av omsorgerna den 1 januari Propositionen - Stöd och service till vissa funktionshindrade 1992/93:159 Ministern framhåller inledningsvis svårigheterna att i varje enskilt fall bedöma personkretstillhörigheten. Enligt hans mening är det därför angeläget att bedömningar i dessa frågor görs av personal som har kunskap om funktionshinder och om dess konsekvenser. Vidare anser han att om det är uppenbart att en person har ett omfattande stödbehov som är orsakat av ett varaktigt funktionshinder och betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, så bör normalt inte någon särskild utredning om personkretstillhörigheten behövas. Om det däremot råder tveksamhet kring stödbehovets omfattning eller om sambandet mellan stödbehov och funktionshinder, så bör en utredning göras. När det gäller inhämtande av underlag för bedömning av personkretstillhörighet så hänvisar ministern till att enskilda många gånger själva kan förete intyg e t c. I särskilt komplicerade situationer eller om det inte finns personal anställd med tillräckliga kunskaper inom området, så bör, menar minister, med den enskildes samtycke yttrande kunna inhämtas från personal inom t ex habiliterings- eller rehabiliteringsorganisationen. Med den enskildes samtycke bör också befintliga utredningar kunna inhämtas från sjukvården, barnhälsovården, barnomsorgen, skolhälsovården, socialtjänsten m fl, säger han. Avslutningsvis anges att kompletterande undersökningar i vissa fall kan vara nödvändiga innan slutlig ställning till personkretstillhörighet kan tas; för barn kan t ex ofta en pedagogisk utredning behöva göras.

5 Sidan 5 av 12 LSS - Allmänna råd från Socialstyrelsen 1994:1 Socialstyrelsens Allmänna råd tillför i stort inget utöver det som beskrivs ovan, förutom att man klargör att det åligger handläggaren på den myndighet som tar emot ansökan att själv utföra eller införskaffa de utredningar som behövs. Omsorgsavtalet i Örebro län Omsorgsavtalet och tillhörande underlag är viktiga styrdokument när det gäller att avgöra Vuxenhabiliteringens ansvar och skyldigheter att utfärda intyg eller att yttra sig över funktionsnedsatta personers förmodade personkretstillhörighet och behov av insatser enligt LSS. Underlag till Omsorgsavtalet i Örebro län Av underlaget till avtal mellan Örebro läns landsting och länets kommuner inför kommunaliseringen av omsorger och särskola framgår att: Teamen skall biträda kommunerna med de teamuppgifter som efter kommunaliseringen och LSS:s tillkomst ingår i kommunens ansvar, utredning/bedömning i myndighetsutövning, personalstöd i form av viss fortbildning, handledning, konsultation m m, samt uppgifter i elevvården i särskolan m m enligt respektive kommuns beställning. Ersättning för dessa uppgifter skall inte utgå. Ovanstående har sin bakgrund i de diskussioner som föregick tecknandet av omsorgsavtalet och som gällde dels huvudmannaskapet för råd och stöd (LSS), dels omfattningen av dåvarande omsorgsteamens uppgifter inom områdena myndighetsutövning, personalstöd och elevvård i särskolan. Skrivningen är att betrakta som en eftergift gentemot kommunerna med avsikt att bibehålla teamresurserna och ansvaret för råd och stöd inom landstinget. Med syfte att tydliggöra ovanstående skrivning i underlaget till omsorgsavtalet utarbetade landstinget (Psykiatri och habilitering) gemensamt med representanter för Kommunförbundet (KÖL) PM Samverkan mellan landstingets habilitering och kommunernas socialtjänst efter kommunaliseringen (juni 1996). I slutskedet av arbetet lät KÖL meddela att kommunerna inte önskade några gemensamma riktlinjer varför promemorian kom att bli styrande enbart för landstingets habilitering. PM Samverkan mellan landstingets habilitering och kommunernas socialtjänst efter kommunaliseringen (juni 1996) Promemorian innehåller inledning, beskrivningar av Barn- och ungdomshabiliteringen (BUH) respektive Vuxenhabiliteringen (VUH), redovisning av gällande lagstiftning och definitioner av fortbildning, handledning och konsultation samt förslag till ansvarsfördelning gällande myndighetsutövning och personalstödjande insatser. Dessa riktlinjer ersätter tidigare utfärdade riktlinjer Ansvarsfördelning Inledningsvis slås fast att syftet och målet med insatserna kring personer med funktionshinder

6 Sidan 6 av 12 förutsätter samverkan mellan huvudmännen och att innehåll och form i den praktiska samverkan mellan habiliteringen och kommunernas socialtjänst bör utformas lokalt. Under rubriken Samverkan med utgångspunkt från avtalet poängteras vidare att överenskommelsen gäller: Habiliteringens (enbart BUH och VUH) egna resurser, m a o berörs inte övriga landstinget och dess resurser Insatser som habiliteringen (enbart BUH och VUH) tidigare (innan kommunaliseringen av omsorgerna) haft ansvar för Vidare klargörs att: Insatsernas omfattning skall vara oförändrade jämfört med före kommunaliseringen Habiliteringen (BUH och VUH) skall utgöra ett komplement till kommunens egna resurser och insatserna ges i samråd med den kommunala huvudmannen. BUH och VUH medverkar som experter, vilka har särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Som huvudprinciper i samband med myndighetsutövning enligt LSS anges att: Huvudmannen d v s kommunen är ansvarig för utredning, bedömning och beslut i myndighetsärenden. Habiliteringen d v s BUH och VUH deltar i socialtjänstens myndighetsutövning som en kompletterande specialistresurs. Tillgängligt material skall efter samtycke överlämnas. För övrigt anges följande handläggningsrutiner: Om det inom socialtjänsten (läs kommunen) saknas resurser för att ta fram tillräckligt underlag för att fatta beslut skall i första hand efterfrågas huruvida den sökande redan har tillgång till aktuella intyg och dylikt som kan beskriva diagnos och grad av funktionshinder samt behov av särskilda insatser. Därefter skall efterfrågas huruvida den enskilde har genomgått utredning/bedömning för att fastställa funktionshinder, om det finns pågående eller i tiden nära kontakt med hälso- och sjukvården. Efter samtycke från den enskilde kan befintligt utredningsmaterial rekvireras från habiliteringsteamen inom BUH och VUH. Om sådana kontakter saknas eller behov finns av kompletterande utredningar/aktualisera tidigare utredningar är det kommunens handläggare som skall begära detta från aktuell instans. Om handläggaren vänder sig till Vuxenhabiliteringen Av riktlinjerna framgår att Vuxenhabiliteringen har ett inom Örebro läns landsting övergripande ansvar att bistå länets kommuner vad gäller utredning och bedömning av personkretstillhörighet, LSS, grupp 1 och 2. Detta innebär att Vuxenhabiliteringen i de flesta fall kan utgöra kommunens ingång då behov uppstår att utreda personkretstillhörighet vad avser vuxna personer med utvecklingsstörning och/eller autism eller autismliknande tillstånd. Vuxenhabiliteringen

7 Sidan 7 av 12 svarar för att utredningen kommer till stånd och att kommunen får del av bedömning och eventuellt beslutsförslag angående personkretstillhörighet, LSS. Någon avgift för detta ska ej tas ut. Om begäran avser andra LSS-ärenden (d v s förutom bedömning av personkretstillhörighet grupp 1 och 2) gäller att Vuxenhabiliteringen efter förfrågan från kommun i länet och samtycke från den enskilde avgiftsfritt ska bidra med underlag för: Personkretsbedömning grupp 3 LSS personkrets i vissa fall Behovsbedömning av preciserad begärd insats enligt LSS 9 (samtliga grupper av personkretsen LSS) Ovanstående gäller under förutsättning att barnet/ungdomen/den vuxna: Är inskriven eller aktuell för inskrivning i habiliteringen (BUH eller VUH) och/eller Har formellt beslut eller ansökan inlämnad angående rätten till råd och stöd enligt LSS Underlag för personkretsbedömning grupp 3 LSS kan begäras endast i undantagsfall vad avser: Personer med missbruksproblem Personer över 65 år Psykiskt sjuka Personer med hörsel- eller synnedsättning Personer med övervägande medicinsk kronisk sjukdom Utredningsuppdraget bör i de flesta fall formuleras skriftligt. Vilka frågor som skall belysas i utredningen bör vara formulerat i uppdraget. Utredningen kan efter kommunens beställning innehålla uppgifter angående: Personkretstillhörighet Bakgrund (medicinsk, social, psykologisk, pedagogisk anamnes) Personens egen önskan om insatser, beskrivning av behov samt önskemål angående innehåll och omfattning av den begärda insatsen Det samlade arbetslagets bedömning (om det finns tillgängligt) angående behov av den begärda insatsen inklusive omfattning och kvalité Beslutsförslag (om efterfrågat) Ovanstående PM togs fram år 1996 och skall betraktas som landstinget norm för vad åtagandet gentemot länets kommuner innebär i detta sammanhang. Därefter har tillkommit ett antal lokala samarbetsavtal mellan å ena sidan kommuner eller länsdelar och å andra sidan Vuxenhabiliteringen. Vissa åtaganden i dessa avtal kan skilja sig från vad som ovan angivits i PM Samverkan mellan landstingets habilitering och kommunernas socialtjänst efter kommunaliseringen. Om kommun/länsdel av olika skäl gör anspråk på stöd i mindre omfattning än vad som anges i ovan refererade PM utgör detta självklart inget problem ur landstingets synvinkel. Vuxenhabiliteringen äger dock inte rätt att inskränka sitt åtagande gentemot kommunen om det kan medföra risk för s k övervältringseffekt gentemot annan verksamhet inom landstinget.

8 Sidan 8 av 12 För Riktlinjer för intyg som ges på begäran av kommun i Örebro län med hänvisning till omsorgsavtalet och med syfte att utgöra underlag vid personkretsbedömning och ansökan om LSS-insats, se särskild bilaga.

9 Sidan 9 av 12 Riktlinjer för Vuxenhabiliteringen, ÖLL Yttrande, intyg eller annat underlag som ges på begäran av kommun i Örebro län med hänvisning till omsorgsavtalet och med syfte att utgöra underlag vid personkretsbedömning och ansökan om LSS-insats Inledning Inledningsvis kan fastslås att det inte minst ur brukarperspektiv är angeläget att bedömningar angående personkretstillhörighet och behov av insatser enligt LSS görs av personal med kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser. Lika viktigt att slå fast är att det är viktigt att inte utreda i onödan. I många fall är såväl personkretstillhörighet, som behov av insatser, uppenbara och då behövs ingen särskild utredning. Om det däremot råder tveksamhet kring stödbehovets omfattning eller om sambandet mellan stödbehovet och funktionshindret bör en utredning genomföras. Ansvarsfördelning Huvudmannen d v s kommunen är ansvarig för utredning, bedömning och beslut i myndighetsärenden. Av underlaget till omsorgsavtalet framgår att teamen skall biträda kommunerna med de teamuppgifter som efter kommunaliseringen och LSS:s tillkomst ingår i kommunens ansvar (utredning/bedömning i myndighetsutövning, personalstöd i form av viss fortbildning, handledning, konsultation m m, samt uppgifter i elevvården i särskolan m m) enligt respektive kommuns beställning. Ersättning för dessa uppgifter skall inte utgå. Med begreppet biträda menas att kommunen har huvudansvaret för åtgärderna. Vuxenhabiliteringen ska delta i kommunens myndighetsutövning som en kompletterande specialistresurs med särskild kunskap om problem och livsbetingelser för människor med stora och varaktiga funktionshinder. Insatserna skall alltid ges i samråd med den kommunala huvudmannen. Med begreppet team menas i detta sammanhang teampersonal. Det som avses är endast de professioner som fanns vid tidpunkten för omsorgernas kommunalisering den 1 januari I första hand avses: Kurator Psykolog Sjukgymnast Arbetsterapeut Logoped Läkare, liksom landstingets övriga verksamheter och resurser berörs inte av överenskommelsen.

10 Sidan 10 av 12 Med utredning/bedömning i myndighetsutövning avses endast handläggning och beslut i LSSärenden. Överenskommelsen omfattar vidare enbart sådana insatser som habiliteringen (BUH/VUH) tidigare (innan kommunaliseringen av omsorgerna) haft ansvar för. Även insatsernas omfattning skall vara oförändrade jämfört med före kommunaliseringen Vid förfrågan om yttrande, intyg eller annat underlag - befintligt material finns tillgängligt Om det inom kommunen saknas resurser för att ta fram tillräckligt underlag för att fatta beslut ska kommunen i första hand efterfråga huruvida den sökande själv redan har tillgång till aktuella intyg och dylikt som kan beskriva diagnos och grad av funktionshinder samt behov av särskilda insatser. Därefter skall kommunen efter samtycke från den enskilde efterfråga befintligt utredningsmaterial från aktuella verksamheter inom landstinget. Om förfrågan kommer till Vuxenhabiliteringen, utredningsmaterial finns tillgängligt och den enskilde gett sitt samtycke, ska materialet överlämnas till kommunen. Vid bedömning av personkretstillhörighet grupp1 LSS behöver kommunen oftast endast en bekräftelse på personens diagnos. För detta ändamål har tagits fram en enkel blankett för Förfrågan om yttrande (gäller ännu så länge enbart Örebro kommun). Vid bedömning av personkretstillhörighet grupp 3 behöver kommunen i regel dessutom, förutom diagnos, en funktionsbedömning. Rekvisition av sådant befintligt utredningsmaterial kan också göras via den förenklade rutinen. En blankett för svar från Vuxenhabiliteringen finns också framtagen. Befintligt utredningsmaterial bör kunna överlämnas till kommunen omgående. Vid förfrågan om yttrande, intyg eller annat underlag behov av nya eller kompletterande utredningar Om behov finns av nya eller kompletterande utredningar skall kommunens handläggare begära detta från aktuell instans. Aktuell instans är i detta sammanhang den verksamhet som i huvudsak har ansvar för vård och behandling till personen. Vuxenhabiliteringen har dock ett inom Örebro läns landsting övergripande ansvar att bistå länets kommuner vad gäller utredning och bedömning av personkretstillhörighet grupp 1 och 2 LSS. Med övergripande ansvar menas att Vuxenhabiliteringen i de flesta fall kan utgöra kommunens ingång då behov uppstår av ytterligare utredning för bedömning av personkretstillhörighet vad avser vuxna personer med utvecklingsstörning och/eller autism eller autismliknande tillstånd och/ eller vuxna personer med förvärvad hjärnskada. Vuxenhabiliteringen svarar för att utredningen kommer till stånd och att kommunen utan avgift får del av eventuell diagnos och bedömning som underlag för kommunens beslut angående personkretstillhörighet enligt LSS grupp 1 och 2 LSS.

11 Sidan 11 av 12 Om begäran avser andra LSS-ärenden (d v s förutom bedömning av personkretstillhörighet grupp 1 och 2) gäller att Vuxenhabiliteringen efter förfrågan från kommun i länet och samtycke från den enskilde avgiftsfritt ska bidra med underlag för: Personkretsbedömning grupp 3 LSS personkrets i vissa fall Behovsbedömning av preciserad begärd insats enligt LSS 9 (samtliga grupper av personkretsen LSS) Ovanstående gäller under förutsättning att personen: Är inskriven eller aktuell för inskrivning i habiliteringen (VUH) och/eller Har formellt beslut eller ansökan inlämnad angående rätten till råd och stöd enligt LSS Av ovan framgår att Vuxenhabiliteringen inte har skyldighet att utreda och bedöma eventuell personkretstillhörighet för personer, som förmodas tillhöra personkrets grupp 3 LSS, men som inte är aktuella inom verksamheten. Samma gäller också för behovsbedömning av preciserad begärd insats för personer i alla grupper d v s grupp 1, 2 och 3 LSS. Dessutom gäller att underlag för personkretsbedömning grupp 3 LSS kan begäras endast i undantagsfall vad avser: Personer med missbruksproblem Personer över 65 år Psykiskt sjuka Personer med hörsel- eller synnedsättning Personer med övervägande medicinsk kronisk sjukdom I sådana fall ska Vuxenhabiliteringen bedöma huruvida man har tillräcklig kunskap och kompetens inom verksamheten för att upprätta ett intyg av tillräckligt hög kvalitet. Utredningsuppdraget bör i de flesta fall formuleras skriftligt av ansvarig kommun. Vilka frågor som skall belysas i utredningen ska alltid vara formulerat i uppdraget. Beroende på kommunens beställning kan utredningen innehålla uppgifter för bedömning av: Diagnos Funktionsförmåga/funktionsnedsättning Personens egen önskan om insatser, beskrivning av behov samt önskemål angående innehåll och omfattning av den begärda insatsen Behov av den begärda insatsen inklusive omfattning och kvalité Av ovan följer att Vuxenhabiliteringen enbart skall besvara de frågor som kommunen ställt. Begär kommunen ett intyg som kräver nya eller kompletterande undersökningar skall personalen bedöma detta behovs grad av prioritering i förhållande till övriga uppdrag. I en tid när tillgängligheten till habiliteringen är begränsad kan detta innebära längre väntetider. Utgångspunkten skall dock vara att i möjligaste mån tillhandahålla begärda tjänster.

12 Sidan 12 av 12 Avgifter för intyg/yttranden som underlag för kommunens bedömning av personkretstillhörighet och behov av insatser enligt LSS För övriga intyg/yttranden, utöver vad som angetts ovan, och som en kommun, den enskilde eller dennes företrädare begär ska Vuxenhabiliteringen ta avgift i enlighet med landstingets regler för Intyg och hälsokontroller.