En rapport till Energimarknadsinspektionen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En rapport till Energimarknadsinspektionen"

Transkript

1 Insights. Delivered. Funktionskrav Mätsystem En rapport till Energimarknadsinspektionen 9 mars 2015 Projekt nr: Copyright 2015 Sweco Energuide AB

2 All rights reserved No part of this publication may be reproduced, stored in a retrieval system or transmitted in any form or by any means electronic, mechanical, photocopying, recording or otherwise without the prior written permission of Sweco Energuide AB. 9 mars

3 Disclaimer While Sweco Energuide AB ( Sweco ) considers that the information and opinions given in this work are sound, all parties must rely upon their own skill and judgment when making use of it. Sweco does not make any representation or warranty, expressed or implied, as to the accuracy or completeness of the information contained in this report and assumes no responsibility for the accuracy or completeness of such information. Sweco will not assume any liability to anyone for any loss or damage arising out of the provision of this report. 9 mars

4 Version and revision record Version Date Author Checked by Released by Version 1 9 March 2015 Magnus Lindén Tobias Jakobsson Martin Olin Niclas Damsgaard Niclas Damsgaard 9 mars

5 Sammanfattning Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå vilka funktionskrav som bör ställas på elmätare i framtiden. Ei ska särskilt analysera de funktionskrav som bör ställas för att underlätta information till kunderna, t.ex. för att svara på marknadens prissignaler där kunderna har enkel tillgång till mätuppgifterna, samt även andra funktioner som främjar en tillförlitlig och effektiv nätdrift, en minskad energianvändning och en ökad integration av lokal produktion. I uppdraget ingår att göra en kostnadsnyttoanalys av förslagen på nya funktionskrav på elmätare för den svenska marknaden. Uppdraget ska presenteras till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet) senast den 4 juli Ei tog i slutet av 2014 fram förslag på 11 funktionskrav. Kraven definierades av Ei men utgår från EU-kommissionens rekommenderade minimifunktioner. Sweco har under januari och februari 2015, på uppdrag av Ei, genomfört kostnadsnyttoanalyser av de föreslagna funktionskraven för elnätsföretagens mätsystem. Syftet med kostnadsnyttoanalyserna är att identifiera, utvärdera och beskriva de merkostnader och tillkommande nyttor som de 11 funktionskraven skulle medföra för de svenska mätsystemen vid ett framtida införande. I analysen ska det även framgå vilken aktör som berörs av kostnaderna respektive nyttorna. Kostnadsnyttoanalysen ska också jämföra nuvärdet, i monetära termer, av de identifierade kommande kostnads- och nyttoströmmarna för att bedöma om funktionskravet totalt sett ger ett positivt eller negativt resultat. Förutsättningarna för införandet av funktionskraven bedöms ske genom en s.k. flytande implementering vilket innebär att funktionskraven enbart gäller nya mätare i takt med kommande mätarbyten. De kostnader och nyttor som tagits upp i kostnadsanalysen är de merkostnader respektive tillkommande nyttor som bedöms uppstå vid ett kommande införande av funktionskraven jämfört med om funktionskravet inte ställs. Nollscenariot i analysen är därför satt till en bedömd marknadsutveckling vid kommande byten av mätare. Vi har antagit att kommande mätarbyten kommer att innebära byten av hela mätsystemet (mätare, kommunikationsutrustning och insamlingssystem). Följande funktionskrav bedöms ge ett positivt resultat: Funktionskrav 1 Nära realtidsvärden till kund Detta funktionskrav är beroende av ett pågående standardiseringsarbete i branschen som förs inom ramen för Proaktivt forum. Om standardiseringsarbetet resulterar i en standardiserad fysisk kundport på mätarna är vår bedömning att funktionskravet kan ge ett positivt nuvärde. I det isolerade fallet där visualisering av elanvändning endast används för att möjliggöra energieffektivisering bedöms nettonuvärdet till minus 5 miljoner år Adderas möjligheten att styra kundanläggning på elnätstariff bedöms dock nettonuvärdet öka till 984 miljoner kr. Nettonuvärdet kan bli väsentligt större om en marknadsutveckling tar fart där olika aktörer skapar produkter baserat på kundens gränssnitt på mätaren, t.ex. styrning av uppvärmning baserat på effektvärden i nära realtid från mätaren. För att en sådan marknadsutveckling ska nå full potential med t.ex. möjlighet att styra 9 mars

6 uppvärmning på spotpris bedömer vi dock att timavräkning behöver införas. Eventuellt kan dock merkostnader tillkomma utöver vad som beräknats i denna analys för att hantera integritetsaspekten av den fysiska porten (t.ex. införa nyckellösning). Funktionskrav 6 Avbrottsregistrering Baserat på den försumbara kostnaden för funktionskravet bedömer vi att nyttorna överstiger kostnaderna för detta funktionskrav. Värt att notera är dock att mätarna har en viss uppstartstid efter ett avbrott vilket kan påverka registreringen av multipla avbrott som infaller med kort mellanrum. En förutsättning för att nyttan med funktionskravet ska nå full potential är att kundanläggningarna kopplas om så att mätaren är spänningssatt även om kunden bryter anläggningen, detta antas i denna analys ske vid kommande mätarbyten p.g.a. kommunikationstekniska skäl för att säkerställa mätvärdesinsamlingen. Funktionskrav 8 Fjärruppgradering Att införa funktionskravet innebär i princip inte någon skillnad jämfört med idag eftersom majoriteten av befintliga mätsystem redan klarar funktionskravet. Funktionskravet bedöms därför inte medföra några merkostnader. Däremot bedöms det finns ett antal nyttor med stort värde primärt för att elnätsföretagen undviker kostsamma fältbesök. Nyttan överstiger därför kostnaderna med funktionskravet. Följande funktionskrav indikerar ett möjligt positivt resultat (ev. behov av ytterligare utvärdering) Vid behov bör kostnader och nyttor för dessa funktionskrav utvärderas mer detaljerat än vad som varit möjligt inom ramen för denna analys: Funktionskrav 3 Utökad mätdata Funktionskravet bedöms medföra ett antal potentiella nyttor, värdet av dessa är dock svåra att kvantifiera. Merkostnaderna med funktionen för mätaren bedöms som osäkra, det finns också en osäkerhet kring hur många mätare som förväntas uppfylla funktionen i nollscenariot, vi bedömer nuvärdet av merkostnaderna i form av behov av tillkommande mätarinvesteringar till mellan 0 och 48 miljoner kr år Vid behov bör dock ytterligare utvärderingar av nyttorna göras på en mer detaljerad nivå än vad som varit möjligt inom ramen för detta uppdrag. Funktionskrav 5 Timregistrering av mätvärden Kostnadsnyttoanalysen visar tydligt negativt resultat för timregistrering av mätvärden med månadsvis insamling, nettonuvärdet beräknas till minus 2,2 miljarder för år Det är framförallt elnätsföretagens löpande kostnader för insamling av timvärden enligt tidigare gjorda analyser som drar ner kalkylen. För kommande versioner mätsystem är det möjligt att de löpande kostnaderna är betydligt lägre, vilket skulle ge ett bättre resultat. Funktionskravet är en förutsättning för att timavräkning ska kunna införas. Med timavräkning bedömer vi att det finns potential för stora nyttor, bland annat i kombination med kundgränssnittet i funktionskrav 1 vilket möjliggör produkter inom t.ex. efterfrågeflexibilitet. 9 mars

7 Funktionskrav 9 Fjärrpåslagning och fjärravstängning och 10 Styrel på kundanläggningsnivå Funktionskravet kräver brytarfunktionalitet på mätaren vilket många av de kommande mätarna bedöms bli utrustade med. Enligt våra antaganden förväntas nuvärdet år 2017 för tillkommande investering i brytare mellan 20 och 238 miljoner kr. Vår bedömning är dock att nyttorna inte överstiger kostnaderna med funktionskravet för elnätsföretagen. Om funktionskrav 9 kombineras med funktionskrav 10 styrel på kundanläggningsnivå finns det en möjlighet att de sammantagna nyttorna för de två funktionskraven överstiger de sammantagna kostnaderna. För att säkerställa detta bör dock en mer grundlig analys av nyttan med styrel på kundanläggningsnivå göras. Följande funktionskrav bedöms ge ett negativ resultat beroende på tidskrav om 2 minuters svarstid: I flera av funktionskraven återkommer ett specifikt krav om 2 minuters svarstid från mätarna, detta medför enligt många tillfrågade elnätsägare och mätsystemleverantörer ökade kommunikationskostnader. Funktionskrav 4 Fjärravläsning Utifrån den aktuella definitionen av kravet om att varje avfrågning ska besvaras inom 2 minuter är vår bedömning att kostnaderna överstiger nyttorna. Om kravet skulle specificeras med en mindre strikt formulering kring svarstiden skulle troligtvis kostnaderna minska avsevärt och kostnadsnyttoanalysen skulle kunna ge ett annat resultat. Funktionskrav 7.1 Avbrottslarm Mot bakgrund av merkostnaden för kravet om leverans av enskilda avbrottslarm inom 2 minuter bedöms kostnaderna för funktionskravet vara så pass höga att de enligt vår bedömning överstiger nyttorna. Bortsett från kravet på 2 minuters leveranstid har vi genomfört en kostnadsnyttoanalys baserat på antagna kvantifierade kostnader och nyttor, som resulterar i ett nettonuvärde för år 2017 för elnätsföretaget på minus 7 miljoner kr. En känslighetsanalys visar att nettonuvärdet varierar mellan minus 38 och plus 23 miljoner kr per år. Det finns dock ytterligare nyttor som inte har varit möjliga att kvantifiera. Om hänsyn även tas till det potentiella värde som en snabbare åtgärd av avbrott medför för kunderna, är bedömningen att nyttorna sammantaget överstiger kostnaderna. Vid behov bör detta dock utvärderas ytterligare. Funktionskrav 7.2 Larm vid nollfel och 7.3 Larm vid misstänkt fysisk åverkan Antalet larm bedöms vara relativt få och därför bedöms även nyttan med funktionskravet vara relativt liten. Beroende på leveranskravet på 2 minuter bedöms merkostnaderna för dessa funktionskrav vara omfattande. Vår bedömning är att nyttorna inte kommer att överstiga merkostnaderna. 9 mars

8 Följande funktionskrav bedöms ge ett negativt resultat: Funktionskrav 2 Historisk mätdata i mätaren för kunden Kostnaderna bedöms överstiga nyttorna, teknisk lösning för kundens åtkomst till mätdata i mätaren bedöms vara alltför kostsam och nyttorna bedöms vara begränsade. Följande funktionskrav behöver specificeras ytterligare, kostnadsnyttoanalys ej genomförd: 7.4 Larm vid dataintrång Det har inte varit möjligt att bedöma vilken funktionalitet som ska ingå i funktionskravet och någon kostnadsnyttoanalys har därför inte kunnat genomföras. Funktionskrav 11 Säker datahantering och skydd från dataintrång Funktionskravet bedöms inte medföra någon förändring jämfört med dagens situation. Om funktionskravet ska medföra en förändring av kommande mätsystem behöver det specificeras ytterligare. Övriga kostnader Utöver kostnaderna för respektive funktionskrav ovan bedömer Ei och Swedac att deras arbete med att ta fram regelverk för funktionskraven sammantaget kommer uppgå till mellan och kr. 9 mars

9 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syfte Avgränsningar 10 2 Metod Kostnadsnyttoanalys enligt EU:s rekommendation Datainsamling 12 3 Definition ingångsvillkor - nuläge mätsystem Beskrivning mätsystem Aktörer med koppling till mätsystemen och funktionskraven Nuläge funktionskrav 15 4 Antaganden Definition nollscenario Installationstakt kommande mätarbyten Avkastningskrav 20 5 Preliminära funktionskrav mätsystem Funktionskrav 1: Nära realtidsvärden till kund Funktionskrav 2: Historisk mätdata i mätaren för kunden Funktionskrav 3: Utökad mätdata Funktionskrav 4: Fjärravläsning Funktionskrav 5: Timregistrering av mätvärden Funktionskrav 6: Avbrottsregistrering Funktionskrav 7.1 Avbrottslarm Funktionskrav 7.2 Larm vid nollfel Funktionskrav 7.3 Larm vid misstänkt fysisk åverkan Funktionskrav 7.4 Larm vid dataintrång Funktionskrav 8: Fjärruppgradering Funktionskrav 9: Fjärrpåslagning och fjärravstängning Funktionskrav 10: Styrel på kundanläggningsnivå Funktionskrav 11: Säker datahantering och skydd från dataintrång 81 6 Övriga kostnader och nyttor Ei och Swedac 82 7 Sammanfattad bedömning av funktionskraven 83 Appendix A - Intervjuer och enkäter 87 Appendix B - Källor 89 Appendix C - Preliminära Funktionskrav Mätsystem 90 9 mars

10 1 Inledning 1.1 Bakgrund Energimarknadsinspektionen (Ei) har fått i uppdrag av regeringen att utreda och föreslå vilka funktionskrav som bör ställas på elmätare i framtiden. Ei ska särskilt analysera de funktionskrav som bör ställas för att underlätta information till kunderna, t.ex. för att svara på marknadens prissignaler där kunderna har enkel tillgång till mätuppgifterna, samt även andra funktioner som främjar en tillförlitlig och effektiv nätdrift, en minskad energianvändning och en ökad integration av lokal produktion. I uppdraget ingår att göra en kostnadsnyttoanalys av förslagen på nya funktionskrav på elmätare för den svenska marknaden. Uppdraget ska presenteras till Regeringskansliet (Miljö - och energidepartementet) senast den 4 juli Ei tog i slutet av 2014 fram förslag på 11 funktionskrav. Kraven definierades av Ei men utgår från EU-kommissionens rekommenderade minimifunktioner. Sweco har under januari och februari 2015, på uppdrag av Ei, genomfört kostnadsnyttoanalyser av de föreslagna funktionskraven för elnätsföretagens mätsystem. 1.2 Syfte Syftet med kostnadsnyttoanalyserna är att identifiera, utvärdera och beskriva de merkostnader och tillkommande nyttor som de 11 funktionskraven skulle medföra för de svenska mätsystemen vid ett framtida införande. I analysen ska det även framgå vilken aktör som berörs av kostnaderna respektive nyttorna. Kostnadsnyttoanalysen ska också jämföra nuvärdet, i monetära termer, av de identifierade kommande kostnads- och nyttoströmmarna för att bedöma om funktionskravet totalt sett ger ett positivt eller negativt resultat. 1.3 Avgränsningar Kostnadsnyttoanalysen behandlar enbart elmätare upp till och med 63A. innehåller inte detaljerade tekniska beskrivningar eller lösningar. Analysen 9 mars

11 2 Metod 2.1 Kostnadsnyttoanalys enligt EU:s rekommendation Denna kostnadsnyttoanalys har utgått från EU-kommissionens rekommenderade metod för kostnadsnyttoanalys som beskrivs i Förberedelser för uppsättning av smarta mätsystem 1. Den rekommenderade metoden gäller för införande av smarta mätsystem i ett elnät där sådana system inte finns sedan tidigare. Nollscenariot i denna analys är dock att det redan finns smarta mätsystem sedan tidigare i de svenska elnäten, vi utvärderar därför enbart vad Ei.s föreslagna funktionskrav skulle medföra vad gäller merkostnader och tillkommande nyttor. De delar av EU-kommissionens rekommendera metod som har varit möjliga att applicera på införandet av de föreslagna funktionskraven har dock beaktats i denna kostnadsnyttoanalys. Kostnadsnyttoanalysen har genomförts enligt följande metodik, se Figur 1 nedan. Figur 1. Metod kostnadsnyttoanalys Källa: Sweco, baserat på EU-kommissionens rekommendation, 2012/148/EU 1 Kommissionens rekommendation av den 9 mars 2012 om förberedelser för uppsättning av smarta mätsystem, 2012/148/EU 9 mars

12 2.2 Datainsamling I syfte att samla in dataunderlag till kostnadsnyttoanalysen har intervjuer och enkäter genomförts med ett antal av de aktörer och intressenter som berörs av funktionskraven, detta gäller primärt elnätsföretag, elhandelsföretag och leverantörer av mätsystem. Även andra typer av aktörer och intressenter har intervjuats, se lista i Appendix A. Vi har också studerat tidigare rapporter i ämnet, se lista i Appendix B. I intervjuerna och enkäterna har vi först delgett respondenterna Ei:s lista med preliminära funktionskrav, se Appendix C. Vi beskrev då även att förutsättningarna för införandet av funktionskraven bedöms ske genom en s.k. flytande implementering (se kaptitel 4.2 nedan). Därefter bad vi respondenten redogöra, för respektive funktionskrav, vilka merkostnader respektive tillkommande nyttor som respondenten bedömde uppstå vid ett kommande införande av funktionskravet för den organisation som respondenten representerar. 9 mars

13 3 Definition ingångsvillkor - nuläge mätsystem 3.1 Beskrivning mätsystem Begreppet mätsystem för elnätsföretag omfattar mätenhet, kommunikationsutrustning samt insamlingssytem enligt Figur 2 nedan. En fjärravläst mätenhet består i sitt grundutförande dels av en mätare (den meteorologiska delen i mätenheten) och dels av en kommunikationsmodul för mätvärdesinsamlingen. I denna rapport benämns dock mätenheten som mätare och vi avser då elmätare klass 1 för kundanläggningar upp till och med 63 A. Figur 2. Ingående delar mätsystemet Källa: Sweco Kommunikation för mätvärdesinsamling kan t.ex. ske med PLC (kommunikation över elnätet), radio eller P2P (kommunikation över mobilnätet). I framtidens mätsystem kan det även tillkomma andra typer av kommunikationslösningar. Insamlingssystemet hanterar dels den löpande mätvärdesinsamlingen, och dels styrning och administration av de funktioner som finns tillgängliga, t.ex. styrning av fjärrbrytare. Insamlingssystemet är vanligtvis kopplat till överliggande system för överföring av mätvärden, t.ex. mätvärdeslager och/eller faktureringssystem. I takt med att funktionaliteten ökar i mätsystemen tillkommer även kopplingar till andra system, t.ex. till de system som hanterar drift av elnätet. Det finns en stor variation mellan olika elnätsföretag vad gäller utformningen av system, integrationslösningar, funktionalitet m.m. Många elnätsföretag har dessutom flera olika parallella mätsystem från olika mätsystemleverantörer. Ofta beror detta på att de lokala förutsättningarna för mätvärdesinsamling varierar med avseende på t.ex. geografi, dvs. om insamling sker i tätort eller på landsbygd. Vissa elnätsföretag har exempelvis valt att lägga ut hela mätvärdesinsamlingen på en extern mätvärdesleverantör som adminstrerar insamlingen via insamlingssystemet och levererar ett färdigt mätvärde till elnätsföretaget. 9 mars

14 3.2 Aktörer med koppling till mätsystemen och funktionskraven Nedan beskrivs de aktörer som kan komma att beröras av funktionskraven. Beskrivningarna nedan av elanvändare, elnätsföretag, elhandelsföretag, balansansvarig och Energimarknadsinspektionen är till stor del hämtade från Elmarknadshandboken 2. Elanvändare Elanvändare, vilka kan vara allt ifrån industrier och företag (näringsidkare) till hushåll (konsumenter), är de som tar ut el från elnätet och använder den. Uttaget sker i en uttagspunkt. Elanvändaren har ett avtalsförhållande med elnätsföretaget för att utnyttja elnätet och betalar företaget för överföring av el via en elnätsavgift. Elanvändaren har även ett avtalsförhållande med ett elhandelsföretag och betalar elhandelsföretaget för ett avtal om elkraftleverans. Elanvändaren väljer själv vilket elhandelsföretag som elanvändaren vill sluta avtal med. Elanvändaren benämns som kund i denna rapport. Elnätsföretag Elnätsföretaget tillhandahåller elnätet och ansvarar för att elenergin transporteras från produktionsanläggningarna till elanvändarna. Detta sker via stamnät, regionnät och lokalnät, vilka ägs av olika elnätsföretag. Ett elnätsföretag måste ha nätkoncession, det vill säga tillstånd att bygga och driva starkströmsledningar. För att få detta tillstånd måste elnätsföretaget vända sig till Energimarknadsinspektionen. Elnätsföretaget är den aktör som har all originalinformation om elleveranserna i sitt nätavräkningsområde. För att mätvärdesrapporteringen ska ske till rätt aktör är det därför viktigt att elnätsföretaget alltid har tillgång till korrekt information. Elnätsföretaget är ansvarigt för mätningen vid uttagspunkterna i elnätet. Elhandelsföretag Det är elhandelsföretaget som köper in el från en elproducent, till exempel via elbörsen och/eller från ett annat elhandelsföretag, och säljer el till elanvändaren. Elhandelsföretaget kan ha flera olika roller. De är dels handlare, d.v.s. köper in el och säljer till elanvändarna, de kan också vara balansansvariga (balansansvar för elhandelsföretagets leveranser). Balansansvarig Enligt ellagen ska det finnas en balansansvarig för varje uttagspunkt. För att Svenska kraftnät ska kunna göra en balansavräkning mellan de balansansvariga, enligt balansansvarsavtalet, måste det även finnas en balansansvarig för varje inmatningspunkt. Elhandelsföretaget kan antingen själv ha balansansvaret eller köpa tjänsten från ett annat företag. För att få balansansvar krävs att företaget har ett avtal om balansansvar med Svenska kraftnät. 2 Elmarknadshandboken, utgåva nr 14 B, oktober mars

15 Svenska kraftnät Svenska kraftnät har ett systemansvar, som innebär att de övervakar och ansvarar för att det kortsiktigt är balans mellan tillförd och uttagen el i det svenska elsystemet. Till detta ansvar hör också att se till att elsystemets anläggningar samverkar på ett driftsäkert sätt. Tillsynsmyndighet - Energimarknadsinspektionen Energimarknadsinspektionen (Ei) är en statlig myndighet som följer och analyserar utvecklingen på el-, naturgas- och fjärrvärmemarknaderna samt är nätmyndighet och tillsynsmyndighet enligt ellagen. Det innebär att alla avgifter som tas ut av elnätsföretag kan bli föremål för prövning av myndigheten. Ei beviljar också nätkoncession samt utfärdar föreskrifter. Swedac Swedac är styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll. Swedac är den myndighet som ansvarar för regler som berör de mätare som elnätföretagen har placerat ute hos kunderna. Mätsystemleverantörer Mätsystemleverantörer är leverantörer av mätare, kommunikationsutrustning och insamlingssystem. Energitjänsteleverantörer En energitjänsteleverantör är en aktör som marknadsför och levererar energitjänster. En energitjänst kan utformas på många olika sätt, det kan vara en enstaka tjänst eller ett paket av flera tjänster och åtgärder. I energieffektiviseringsdirektivet finns en definition av energitjänster som kan sammanfattas som: Den fysiska vinst eller nytta som erhålls genom energieffektiv teknik eller åtgärder, som kan inbegripa den drift, underhåll och kontroll som är nödvändig för att kunna mäta/uppskatta samt kontrollera förbättrad energieffektivitet och/eller primärenergibesparingar Nuläge funktionskrav Sedan den 1 juli 2009 är det ett lagkrav att elnätsföretagen ska registrera mätvärden vid varje månadsskifte. Detta innebär i praktiken att elnätsföretagen behöver använda mätsystem med funktion för fjärravläsning för att kunna administrera mätaravläsningarna. Sedan den 1 oktober 2012 kan den elkund, som har ett elavtal som kräver timmätning, få sin elförbrukning mätt per timme utan merkostnad. I Ei:s rapport Uppföljning av 3 9 mars

16 timmätarreformen 4 från 2014 sammanfattades det aktuella läget avseende timmätarreformen enligt följande: Elanvändarna på den svenska elmarknaden har hittills haft begränsade ekonomiska incitament att vara aktiva och anpassa sin elförbrukning efter aktuella spotpriser på elbörsen. Orsaken till det är att elanvändaren saknar en direkt koppling mellan priset i elhandelsavtalet och spotpriset på den nordiska elbörsen. För att skapa denna koppling och ge elanvändare incitament att förändra sin förbrukningsprofil är det sedan den 1 oktober 2012 möjligt för Sveriges elanvändare, med ett säkringsabonnemang om högst 63 ampere, som har ett elavtal som kräver timmätning att få sin elförbrukning mätt per timme utan merkostnad. Ungefär elanvändare har valt att teckna timavtal sedan timmätningsreformens införande. I relation till kundaktiviteten på marknaden under samma period framstår efterfrågan på timavtal som begränsad. Det tyder på att potentiella kunder ännu inte ser timavtal som ett attraktivt alternativ i förhållande till andra avtalsformer. Trots den låga efterfrågan kan Ei konstatera att utvecklingen av antalet elanvändare som mäts per timme ökar. En majoritet av elnätsföretagen uppger att de på eget initiativ mäter elförbrukningen per timme för drygt en miljon elanvändare. När elnätsföretagen investerade i mätsystem för fjärravläsning inför lagkravet 2009 var det många som passade på att inkludera extra funktionalitet i mätarna utöver funktionalitet enbart för mätvärdesinsamling. Eftersom det inte fanns lagkrav på extra funktionalitet gjorde elnätsföretagen här olika val baserat på respektive elnätsföretags lokala behov och förutsättningar. Detta gör att dagens situation avseende extra funktionalitet i mätsystemen varierar mellan elnätsföretagen och det finns även variationer inom kundkollektivet för enskilda elnätsföretag. I rapporten Smarta mätsystem och smarta mätfunktioner 5 gjordes en sammanställning av två genomförda enkäter som besvarats av en majoritet av de svenska elnätsföretagen (år 2010 respektive år 2013). Nedan beskrivs kortfattat delar av resultatet från 2013 års enkät avseende funktionalitet i mätsystemen. I enkäten från 2013 angav elnätsföretagen vilka leverantörer som de använde för sina mätsystem, se marknadsandelar för installerade mätare i Figur 3 nedan. 4 Ei R2014:05 Uppföljning av timmätarreformen 5 Smarta mätsystem och smarta mätfunktioner, Sweco, mars

17 Figur 3. Marknadsandelar per kundnivå, leverantörer mätsystemleverantörer Nuri Telecom 6% Policom 3% Iskra 3% HM Power 5% Itron inkl. Actaris 8% Ej med i enkät 11% Övrigt 7% Echelon 19% Landis& Gyr 20% Kamstrup, Senea 11% Metrima 7% Källa: Enkät 2013 i rapporten Smarta mätsystem och smarta mätfunktioner I enkäten från 2013 ställdes frågor om enskilda funktioner, det finns dock en viss osäkerhet om svaren avser att det är mätarna eller mätsystemet som uppfyller funktionen. Det finns också en viss osäkerhet i huruvida elnätsföretaget faktiskt använder funktionen eller om den enbart finns tillgänglig för eventuellt kommande behov. Nedan presenteras utvalda frågor och svar från enkäten: Fråga enkät 2013: Vilken energirikting kan hanteras? Svar: Både inmatning och uttag - ca 41 procent Svar: Endast uttag - ca 59 procent Fråga enkät 2013: Finns larmfunktion för avbrott? Svar: Ja - 72 procent Svar: Nej - 26 procent Svar: Vet ej - 2 procent Fråga enkät 2013: Vilka avbrott registreras? Svar: Både korta och långa - 66 procent Svar: Endast långa - 3 procent Svar: Inga avbrott/vet ej - 31 procent Fråga enkät 2013: Registreras avvikelser från normspänning? Svar: Ja - 66 procent Svar: Nej - 30 procent Svar: Vet ej - 4 procent 9 mars

18 Fråga enkät 2013: Finns larm för spänningskvalitet? Svar: Ja - 44 procent Svar: Nej - 44 procent Svar: Vet ej - 12 procent I enkäten 2013 ställdes en fråga om timvärdesinsamling. Det finns dock osäkerheter kring hur elnätsföretagen tolkade och besvarade frågan. Vi väljer därför att i stället utgå från Ei:s rapport Uppföljning av timmätarreformen 6 som enligt ovan angav att drygt en miljon elanvändare har frivillig timvärdesinsamling. 6 Ei R2014:05 Uppföljning av timmätarreformen 9 mars

19 4 Antaganden 4.1 Definition nollscenario Nollscenariot definierar vi som den marknadsutveckling som bedöms ske om funktionskraven inte införs. Det är i förhållande till detta nollscenario som kostnader och nyttor utvärderas. 4.2 Installationstakt kommande mätarbyten Enligt Ei planeras funktionskraven att införas genom en s.k. flytande implementering vilket innebär att funktionskraven gäller för nya mätare som installeras i samband med kommande mätarbyten. Syftet med detta är att i så stor utsträckning som möjligt undvika att mätare byts ut i förtid. Majoriteten av befintliga 5,3 miljoner mätare upp till och med 63 A installerades inför lagkravet om fakturering baserat på faktisk förbrukning som infördes den 1 juli 2009, se Figur 4 nedan. Under de efterföljande åren har mindre volymer mätare installerats. Ett antal av de mätare som installerades inför lagkravet uppvisade kvalitetsbrister vilket medförde att de byttes ut i förtid, detta bedöms ha skett primärt under hösten 2009 samt under Figur 4 Dagens installationer, klass 1 mätare i tusental > år 2004 år 2005 år 2006 år 2007 år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 Källa: Sweco Med ett antagande om en ekonomisk avskrivningstid för befintliga mätare på ca 10 år och en teknisk livslängd på ca år (baserat på resonemang i rapporten timvärden för nätägare 7 och svar från respondenterna) kommer de befintliga mätarna behöva bytas ut på grund av uppnådd livslängd omkring år Baserat på svaren från tillfrågade elnätsföretag kommer kommande mätarbyten att påbörjas omkring år 2017 och pågå fram till omkring år Vissa elnätsföretag har svarat att de inte har planerat för kommande mätarbyten i 7 Timvärden för nätägare, Sweco, mars

20 större skala utan att de löpande kommer att göra en bedömning av mätarnas tekniska livslängd och byta ut mätarna efter hand som de inte längre fungerar. För denna analys gör vi dock ett antagande om att samtliga 5,3 miljoner kommer att bytas ut under perioden 2017 till Installationstakten av nya mätare antas vara högst under åren med ca mätare om året, både före och efter denna period antas installationerna ske med lägre takt, se Figur 5 nedan. Figur 5 Kommande installationer, klass 1 mätare i tusental Källa: Sweco antagande Vi gör även bedömningen att kommunikationsutrustning och insamlingssystem byts ut i motsvarande takt som mätarbytena. När det gäller insamlingssystem finns både möjligheten att befintliga systemen uppgraderas till nya versioner såväl som att gamla system ersätts med nya system. I praktiken kommer sannolikt införande av ny kommunikationsutrustning och nya/uppgraderade system ske punktvis i tiden, till skillnad från nya mätare som löpande installeras över en längre tidsperiod. Detta kan medföra att funktioner i en ny mätare inte går att utnyttja förrän ny kommunikationsutrustning och/eller nytt insamlingssystemen med stöd för funktionerna har installerats. I denna analys bortser vi dock från detta av analystekniska skäl. Vi antar att de nya mätsystemen som installeras under perioden har en livslängd på 12 år. Detta medför att vi i kostnadsnyttoanalysen räknar med rörliga kostnader och nyttor löper fram till år 2028 för de mätare som installeras 2017 och fram till 2038 för de mätare som installeras Avkastningskrav Avkastningskravet varierar mellan aktörer beroende på vilka risker de möter. Val av avkastningskrav har gjorts i samråd med Energimarknadsinspektionen. Elnätsföretagen verkar på en reglerad marknad med lägre risker än vad som är typiskt på en avreglerad marknad. I enlighet med gällande reglering sätts avkastningskravet för elnätsföretag till 5,2 9 mars

RAPPORT SMARTA MÄTSYSTEM OCH SMARTA MÄTFUNKTIONER

RAPPORT SMARTA MÄTSYSTEM OCH SMARTA MÄTFUNKTIONER RAPPORT SMARTA MÄTSYSTEM OCH SMARTA MÄTFUNKTIONER SWECO Energuide AB Magnus Lindén, Emma Ericsson, Martin Olin och Thomas Bergerham Sweco 1 SAMMANFATTNING Samordningsrådet för smarta elnät har regeringens

Läs mer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer 2012:04 Beskrivningar av eloch naturgasmarknadens aktörer Energimarknadsinspektionen har från regeringen fått i uppdrag att sammanställa och offentliggöra rollbeskrivningar för elmarknadens och naturgasmarknadens

Läs mer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer

Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer ETT FAKTABLAD FRÅN ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN Uppdaterad 2015 01 08 Beskrivningar av el- och naturgasmarknadens aktörer Beskrivningarna i detta faktablad ska göra det enklare för dig som kund att förstå

Läs mer

Uppföljning av timmätningsreformen

Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2013:05 Uppföljning av timmätningsreformen - en delrapport Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2013:05 Författare: Therese Lager och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen

Ei R2014:05. Uppföljning av timmätningsreformen Ei R2014:05 Uppföljning av timmätningsreformen Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2014:05 Författare: Johan Nilsson, Johan Leymann och Sara Näselius Copyright:

Läs mer

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22

Reglering av elnätsmonopol i Sverige. Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Reglering av elnätsmonopol i Sverige Rebecka Thuresson Energimarknadsinspektionen 2010-01-22 Presentation Rebecka Thuresson Biträdande avdelningschef Avdelningen för tillstånd och prövning jurist 016-16

Läs mer

Mot en ny nätreglering i Sverige

Mot en ny nätreglering i Sverige Mot en ny nätreglering i Sverige Mats Johansson, Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-10-15 Nätstruktur i Sverige Stamnätet (400/220 kv) ägs och drivs av Svenska Kraftnät (100 % statsägt)

Läs mer

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun

Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution. EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Funktionskrav elmätare Erfarenheter från Vattenfall Eldistribution EI seminarium, 16 December 2014 Lars Garpetun Presentation Bakgrund Behov och möjligheter Erfarenheter Framtida utveckling Bakgrund Krav

Läs mer

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011

Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012. Anders Pettersson. Oslo 27 september 2011 Regleringen av elnätsföretag i Sverige från år 2012 Anders Pettersson Oslo 27 september 2011 Grunderna Förhandsreglering Tillsynsperioden är 4 år Första perioden är 2012-2015 En intäktsram för hela perioden

Läs mer

Den nya nätregleringen i Sverige

Den nya nätregleringen i Sverige Den nya nätregleringen i Sverige Mats Johansson Vattenfall Eldistribution AB Strategy & Regulation 2009-12-01 Disposition 1. Nätstrukturen i Sverige 2. Ex post reglering idag 3. Ny tillsynsmetod från 2012

Läs mer

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs.

Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. Energimarknaderna behöver spelregler. Vi ser till att de följs. 210x250_omslag_2.indd 1 2013-01-25 08.20 Sverige behöver energi för att fungera Energimarknadsinspektionen arbetar för att Sverige långsiktigt

Läs mer

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder

Kort om oss. en ny myndighet sedan 1/1 2008. för el, naturgas och fjärrvärme. och lokalkontor i Stockholm. leveranssäkra nät samt aktiva kunder Nettodebitering Energiutblick den 16 mars 2011 Tommy Johansson Kort om oss Energimarknadsinspektionen (EI) är en ny myndighet sedan 1/1 2008 Tillsynsmyndighet över marknaderna för el, naturgas och fjärrvärme

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER 1 2014-02-20 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONAVRÄKNADE ELLEVERANSER Elmarknadsutveckling rekommenderar att bilateral efterkorrigering av tim- och schablonavräknade

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Med sikte på nästa 25 år

Med sikte på nästa 25 år Med sikte på nästa 25 år Ur en reglerares perspektiv Yvonne Fredriksson, GD Energimarknadsinspektionen Svensk Vindkraftförening 25 år, tisdag den 12 april 2011 2 Agenda Tre viktiga framtidsfrågor för oss

Läs mer

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen

Höga elpriser. Yvonne Fredriksson. GD Energimarknadsinspektionen. Energiledargruppen Höga elpriser Yvonne Fredriksson GD Energimarknadsinspektionen Energiledargruppen Stockholm onsdag den 23 februari 2011 Agenda EI:s uppdrag Marknadsprissättning på Nord Pool Prisutvecklingen på Nord Pool

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden

Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA. Så talar vi med kunden ? Huvudsäkring Elberedskapsavgift Elhandelsföretag Avläsning ORDLISTA Så talar vi med kunden Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat elhandelsföretag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i ellagen (1997:857); SFS 1999:770 Utkom från trycket den 26 oktober 1999 utfärdad den 14 oktober 1999. Enligt riksdagen beslut 1 föreskrivs i fråga om ellagen

Läs mer

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter

Ram sätts för elnätsföretagens avgifter fakta Ram sätts för elnätsföretagens avgifter Från 2012 införs förhandsreglering av elnätsavgifterna. En ram sätts för de elnätsavgifter som elnätsföretagen får ta ut av kunderna under kommande fyraårsperiod.

Läs mer

Din kontakt med elföretagen

Din kontakt med elföretagen Din kontakt med elföretagen sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så

Läs mer

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden

Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden EI R2010:22 Ökat inflytande för kunderna på elmarknaden Timmätning för elkunder med abonnemang om högst 63 ampere Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR 2010:22

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning:

Mätar- och avläsningsfrågor: Mätar- och avläsningsfrågor: Avläst månadsförbrukning: Avläst månadsförbrukning: MANUAL CHECKLISTA Min elförbrukning Mätar- och avläsningsfrågor: Varför elnätsföretaget måste få uppgifterna? För att mäta förbrukad el under en period För att ligga till grund för faktura Hur avläsning

Läs mer

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag

Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag 2013-09- 02 Nettodebiteringsutredningen Oberoende Elhandlares synpunkter och förslag Övergripande OE är positiva till förslaget om en skattereduktion istället för årsvis nettodebitering. Det är mycket

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; SFS 1999:716 Utkom från trycket den 20 juli 1999 utfärdad den 8 juli 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el

Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd (EIFS 2011:3) om mätning, beräkning och rapportering av överförd el Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Sid 3 sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el Sid sid 54 Din elförbrukning (fakta om mätaravläsning) Sid 7 sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) Sid 9 sid

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; beslutade den 8 september. EIFS :3 Energimarknadsinspektionen

Läs mer

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument

Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument Överenskommelse mellan Konsumentverket och Svensk Energi om riktlinjer för uppsökande försäljning av el till konsument DEL 1 Relevant lagstiftning A. INLEDNING 1. Ange tydlig avsändare Enligt 3 kap. 23

Läs mer

Ei R2012:12. Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el

Ei R2012:12. Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el Ei R2012:12 Vägval för en utvecklad marknad för mätning och rapportering av el Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna EnergimarknadsinspektionenR2012:12 Författare: Jens Lundgren, Therese

Läs mer

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder

Kompletterande dokument till Ei R 2012:14. Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Kompletterande dokument till Ei R 2012:14 Konsekvenser av olika tariffalternativ för elnätsföretag och nätkunder Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen Kompletterand

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN Dina valmöjligheter när det gäller el DU HAR TVÅ AVTAL ELNÄT OCH ELHANDEL Som kund har du två olika avtal. Det ena är ett elnätsavtal, med det elnätsföretag som äger elnätet

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om mätning, beräkning och rapportering av överförd el; Utkom

Läs mer

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor

Elnätet vår livsnerv. -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Elnätet vår livsnerv -Hur funkar det och vad betalar jag för? Fortum och Karlstad Elnät reder ut begreppen och svarar på dina frågor Vad är det för skillnad mellan elnät och elhandel? Avregleringen av

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Inflyttningsavgift? Tariff? Abonnemang Allmänna Avtalsvillkoren Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m

Vägledning om information vid anvisningsavtal och annat leveransskyldighetsavtal m m SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Juridik Louise Marcelius 08-6772827, 0701644421 louise.marcelius@svenskenergi.se Datum 2014-04-23 1 (5) Vägledning om information vid anvisningsavtal

Läs mer

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN

DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN DIN KONTAKT MED ELFÖRETAGEN sid 2 Dina valmöjligheter när det gäller el sid 4 Din elanvändning (fakta om mätaravläsning) sid 6 Du ska flytta in (så gör du med dina elavtal) sid 8 Du ska flytta ut (så gör

Läs mer

Yttrande över promemorian Effektfrågan

Yttrande över promemorian Effektfrågan Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

ORDLISTA Så talar vi med kunden

ORDLISTA Så talar vi med kunden ORDLISTA Så talar vi med kunden Huvudsäkring? Elberedskapsavgift? Anläggnings id? Elhandelsföretag? Avläsning? Abonnemang Allmänna avtalsvillkor Anläggning Anläggningsadress Anläggnings id, anl id Anvisat

Läs mer

Informationsplikt till konsument

Informationsplikt till konsument Informationsplikt till konsument Informationsskyldighet för elhandelföretag Informationsskyldighet vid upphörande av avtal 8 kap. 5 En elleverantör som levererar el till en elanvändare i en viss uttagspunkt

Läs mer

Problemställning matchning användning-produktion

Problemställning matchning användning-produktion Bengt Stridh, Malmö 2011-01-18 Ekonomi för inmatning av solel till nätet - möjligheter och hinder Elhandel, nettodebitering, elcertifikat, ursprungsgarantier Problemställning matchning användning-produktion

Läs mer

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET EL 2009 N 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser

Läs mer

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar SVENSK ENERGI Nät Anders Pettersson 08-6772649, 0708-942649 anders.pettersson@svenskenergi.se YTTRANDE 1 (5) Datum Beteckning 2014-05-05 020/2014 n.reqistrator@ reqerinqskansliet.se jan-olof.lundgren@regeringskansliet.se

Läs mer

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-07-07 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på Regelutredningen SOU 2005:4 Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del av utredningen

Läs mer

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN

REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN REGELVERKETS BETYDELSE FÖR BESPARING / INTÄKTEN Paradigmskifte inom elenergibranschen Nätägare relationen Ellagen undantag småskalig produktion Nätägaren är skyldigt att installera mätare med tillhörande

Läs mer

Uppförandekod för Avtal om energiprestanda. Svensk översättning, utkast v.1

Uppförandekod för Avtal om energiprestanda. Svensk översättning, utkast v.1 Svensk översättning, utkast v.1 Transparense-projektet Detta dokument har tagits fram inom projektet Transparense Increasing Transparency of Energy Service Markets, finansierat av EU-programmet Intelligent

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER

VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER 1 (9) 2011-09-16 Rev. 12 VÄGLEDNING FÖR HANTERING AV BILATERAL EFTERKORRIGERING AV TIM- OCH SCHABLONLEVERANSER Svensk Energi rekommenderar att nätägare utför bilateral efterkorrigering av tim- och schablonleveranser

Läs mer

1. Uppdraget. 2. Metod

1. Uppdraget. 2. Metod PM Uppdrag Bedömning av administrativa kostnader för arbetsgivare vid införande av Månadsuppgifter, i enlighet med förslag i SOU 2011:40 Kund Företagarna Datum 2013-02-07 Version 3 Till Från Henrik Sjöholm,

Läs mer

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek

2011-02-24. Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 2011-02-24 Slutseminarium: Elanvändning vid kall väderlek 1 Agenda Introduktion och bakgrund till projektet Fortum Elnäts erfarenheter från vinterhalvåret 2009/2010 Hushållens elförbrukning vid kall väderlek

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Elmätaren. Så fungerar den

Elmätaren. Så fungerar den Elmätaren Så fungerar den Våra elmätare Turtle För att kunna mäta din elanvändning och se till att du får korrekta fakturor har vi installerat en elmätare hos dig. Alla våra elmätare är fjärravlästa, vilket

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter om vad som avses med ett effektivt utnyttjande av elnätet vid

Läs mer

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell

Enkelhet för kunden. Elhandlarcentrisk modell Enkelhet för kunden Elhandlarcentrisk modell I Sverige och i Norden har kunden en relation med elnätsföretaget och en med elhandelsföretaget. I vissa andra europeiska länder (Tyskland, Frankrike och England)

Läs mer

En kontakt och en faktura

En kontakt och en faktura En kontakt och en faktura Övergripande Inledningsvis vill Oberoende Elhandlare (OE) framhålla att vi länge verkat för en gemensam nordisk slutkundsmarknad och stöder NordREGs förslag att införa en supplier

Läs mer

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems

System planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced

Läs mer

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15

Energieffektivisering. Peter Silverhjärta 2013-05 15 Energieffektivisering Peter Silverhjärta 2013-05 15 Timmätningsreformen När lagstiftaren rättar saker kan det bli märkligt! Hur har det gått? Timmätningsreformen ca 43 000 kunder har bytt leverantör per

Läs mer

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet.

Nätägaren. Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Nätägaren Äger och sköter driften av naturgasnätet. Ansvarar för att gasen överförs till kunden Arbetar för expansion av naturgasnätet. Ansvarar för mätning, avläsning, rapportering av överförd gas i inmatnings-

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

Småskalig elproduktion för eget bruk

Småskalig elproduktion för eget bruk Energikompetens En rapport från Svensk Energi Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion av el Småskalig elproduktion för eget bruk Slutrapport avseende projekt Mikroproduktion

Läs mer

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten.

1. En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 2014-07-04 1 (8) Bakgrund. Myndighet. Statens Energimyndighet, Energimyndigheten. 2014-07-04 1 (8) Myndighet Statens Energimyndighet, Energimyndigheten Diarienummer 2014-4020 Rubrik Konsekvensutredning över förslag till föreskrifter som meddelas i anslutning till lagen (2014:266) om

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET 1(5) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa

Läs mer

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14

Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 Efterfrågeflexibilitet i konsumentledet. En kraft att räkna med?! NEPP seminarium Björn Berg 2013-06-14 2013-06-17 ngenic 2011 2 ngenic utvecklar och tillhandahåller tjänster till privatpersoner, fastighetsägare

Läs mer

Producera din egen el Småskalig elproduktion

Producera din egen el Småskalig elproduktion Abonnemangsformer småskalig elproduktion Användning (uttag) är huvudabonnemang, säkring max 63 A, mikroproduktion Det här är det vanligaste inmatningsabonnemanget för privatpersoner och omfattar de allra

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern

2010-10-28. Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 2010-10-28 Elforskprojekt 40150 Elanvändningen hos hushåll och industri erfarenheter från den gångna vintern 1 Syfte och bakgrund Projektet syftar till att samla erfarenheterna efter den gångna vintern

Läs mer

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011

Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Elområden införs i Sverige den 1 november 2011 Svensk Vindkraftförening 25 år 13 april 2011 Kalle Lindholm, Svensk Energi de svenska elföretagens branschförening 1 2 Handel med el förutsätter transporter

Läs mer

EI R2010:23. Nettodebitering. Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion

EI R2010:23. Nettodebitering. Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion EI R2010:23 Nettodebitering Förslag till nya regler för användare med egen elproduktion Energimarknadsinspektionen Box 155, 631 03 Eskilstuna Energimarknadsinspektionen R2010:23 Författare: Sara Sundberg,

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Svensk Energis enkät om anvisningsavtal

Svensk Energis enkät om anvisningsavtal SVE100 v2.0 2008-04-09 SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB Handel & Försäljning Magnus Thorstensson +46-8-677 2806 +46-733-92 57 61 Datum 2014-02-17 1 (10) Svensk Energis enkät om anvisningsavtal I november

Läs mer

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20

Enkätundersökning. Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Enkätundersökning Villaägarnas Riksförbund 2010-04-20 Pronto Communication AB Kammakargatan 48 111 60 Stockholm T +46 8 23 01 00 F +46 8 23 01 05 info@prontocommunication.se Bakgrund Pronto har på uppdrag

Läs mer

Tillsvidarepriser för el

Tillsvidarepriser för el Tillsvidarepriser för el - En dyr avtalsform En rapport från Villaägarnas Riksförbund Innehåll SAMMANFATTNING... 3 TILLSVIDAREPRISER EN DYR AVTALSFORM... 4 INLEDNING... 4 SÅ HÄR GENOMFÖRDES STUDIEN...

Läs mer

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter

Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Regeringens proposition 2011/12:98 Timmätning för aktiva konsumenter Beslutet Aktiva elkonsumenter ges möjlighet att ingå nya former av elavtal som förutsätter att elförbrukningen timmäts, utan debiteras

Läs mer

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad

Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Distributionsnätsföretagens roll i framtidens marknad Ett samråd baserat på rapporten Future role of DSOs Medverkande: Lena Jaakonantti, Caroline Törnqvist, Anna Öhlund Agenda för dagens seminarium Syftet

Läs mer

Fastställande av intäktsram enligt ellagen

Fastställande av intäktsram enligt ellagen BESLUT 1 (13) Datum Eskilstuna Energi & Miljö Elnät AB 631 86 ESKILSTUNA Fastställande av intäktsram enligt ellagen Beslut 1. Energimarknadsinspektionen (Ei) fastställer intäktsramen för Eskilstuna Energi

Läs mer

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15

Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlista Nordisk Balansavräkning (NBS) V1.0-2015-06-15 Ordlistan omfattar de mest frekvent förekommande termerna i NBS och tillhandahåller en översättning av dessa till svensk terminologi Ordlista Nordisk

Läs mer

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL. 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL 2013-08-27 Guy-Raymond Mondzo, ÅF Olika byggstenar i elproduktion Den svenska elproduktionen utgörs av fyra byggstenar vilka nära hänger ihop och som alla behövs.

Läs mer

Energimarknadsinspektionens rapport Enklare faktura

Energimarknadsinspektionens rapport Enklare faktura SVENSK ENERGI - SWEDENERGY - AB REMISSVAR Louise Marcelius Datum 08-677 28 27, 070-164 44 21 louise.marcelius@svenskenergi.se 2014-09-30 Beteckning N2014/2590/E 1 (6) Näringsdepartementet per e-post n.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm

Stockholm 2015-04-30. Finansdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-30 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över regeringskansliets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 (Diarienummer Fi2015/1733) Branschorganisationen

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR FÖR FÖRSÄLJNING AV EL SOM ANVÄNDS I NÄRINGSVERKSAMHET ELLER ANNAN LIKARTAD VERKSAMHET ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Svensk Energi. 1. Inledande bestämmelser 1.1 Dessa allmänna

Läs mer

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige.

Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. 2013-03-26 Energimarknadsinspektionen Marielle Liikanen Förslag från Oberoende Elhandlares expertgrupp för införandet av Supplier Centric Model (SCM) och combined billing i Sverige. Oberoende Elhandlare

Läs mer

Vi övervakar energimarknaden

Vi övervakar energimarknaden Vi övervakar energimarknaden Vi finns till för dig. Energimarknadsinspektionen arbetar för att stärka energikundernas ställning och strävar efter att marknaderna för el, fjärrvärme och naturgas ska fungera

Läs mer

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm 2005-05-11 Samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar på El och Gasmarknadsutredningen Branschföreningen Oberoende Elhandlare (OE) vill härmed lämna sitt remissvar rörande den del

Läs mer

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3)

Postnr: Ort: Eventuell mobiltelefon: Anl id: 1) Områdes id: 2) Elhandelsföretag: 3) Årsförbrukning, kwh: 3) DKH Teckningsanmälan Jag tecknar mig för andel/andelar i Dala Vindkraft Ekonomisk förening, org.nr 769613-8911, och ansöker samtidigt om medlemskap (gäller ny medlem). Varje andel kostar 6 600 kronor.

Läs mer

2013-04-22. Fjärrvärmedagarna Borlänge. Mätning, rapportering och debitering. Företagskategorier och antal företag. 17 april 2013

2013-04-22. Fjärrvärmedagarna Borlänge. Mätning, rapportering och debitering. Företagskategorier och antal företag. 17 april 2013 Fjärrvärmedagarna Borlänge 17 april 2013 EI R2010:02 Fakturering efter faktisk förbrukning och reglering av mätperiodens längd avseende fjärrvärme. Lagen gäller från 1 januari 2015 Mätning månadsvis Rapportering

Läs mer

Elnätpriser 2008-2009

Elnätpriser 2008-2009 Elnätpriser 2008-2009 Björn Nordlund Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 4 3. Syfte, metod och avgränsningar... 5 4. Resultat... 6 4.1 De högsta och lägsta elnätpriserna 2009...

Läs mer

Tycker du om att spara?

Tycker du om att spara? E.ON Försäljning Tycker du om att spara? Då har vi rätt prismodell för dig. Jag kan inte direkt påverka mitt pris när jag snålar eftersom åtgärderna först slår igenom om några år. Du vet väl vilken fin

Läs mer

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22

Marknaden ur systemansvarigs perspektiv. Mats Elmér 2009-04-22 Marknaden ur systemansvarigs perspektiv Mats Elmér 2009-04-22 Systemansvar formulera krav på de balansansvariga - balansansvarsavtal kortsiktigt se till att inmatning och uttag är i balans svara för balansavräkning

Läs mer

Ramavtal - möjligheter och begränsningar

Ramavtal - möjligheter och begränsningar Ramavtal - möjligheter och begränsningar 4 oktober 2012 Advokat Carl Bokwall i samarbete med Upphandling24 Aktuella rättsliga frågor om ramavtal 1. Alternativa avropsmetoder 2. Avropsberättigade myndigheter

Läs mer

Office Quick 7.5. Handbok. 2010-06-04, Rev C www.aastra.com CUSTOMERS, PARTNERS

Office Quick 7.5. Handbok. 2010-06-04, Rev C www.aastra.com CUSTOMERS, PARTNERS Office Quick 7.5 Handbok 2010-06-04, Rev C www.aastra.com CUSTOMERS, PARTNERS Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Använda Quick... 4 2.1 Starta programmet... 4 2.2 Logga in... 4 2.3 Ändra lösenord... 5 2.4

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer