Tjänsteprisindex för banktjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tjänsteprisindex för banktjänster"

Transkript

1 Tjänsteprisindex för banktjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp TPI-projektets rapport nr 11 Erik Gerestrand Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004

2 2(13) Innehållsförteckning 1. Inledning Internationella erfarenheter Bakgrund Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Nationalräkenskapernas krav på prisindex Branschbeskrivning Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet Banktjänster och provisionsintäkter Export av tjänster De största företagen Prisbildning Kundstruktur Undersökningens uppläggning Statistiska benämningar Urvalsförfarande Insamlingsförfarande Prismätningsmetoder Antaganden, vikter och indexberäkning Indexberäkning Slutsatser och kommentarer...12

3 3(13) TPI-projektets rapport nr 11: Tjänsteprisindex för banktjänster SNI Inledning TPI står för tjänsteprisindex. TPI-projektet är ett utvecklingsprojekt vars syfte är att ta fram TPI. Det prisindex denna rapport avser att behandla är TPI för banktjänster som ligger under SNI Bankverksamhet utom centralbanksverksamhet. Det utvecklade indexet avser att mäta prisutvecklingen för banktjänster till företag. Banktjänster till privatpersoner täcks idag redan av Konsumentprisindex, KPI. En ytterligare avgränsning är att endast undersöka den del av bankverksamheten där det finns en explicit avgift för tjänsten, s k provisioner. Sådana avgifter kan t ex vara årsavgifter eller avgifter direkt hänförliga till antalet genomförda transaktioner. Rapporten kommer alltså inte att behandla indirekta betalningar eller FISIM (Financial Intermediation Services Indirectly Measured). Exempel på FISIM är t ex räntegapet mellan den högre utlåningsräntan och den lägre inlåningsräntan, vilket kan ses som en indirekt avgift banken tar ut Internationella erfarenheter Ur årliga OECD Inquiry on National Collection of Services Producer Prices år 2003 framgår att ett flertal länder, t ex USA, Japan, Nya Zeeland, Storbritannien och Tjeckien, samlar in eller planerar att samla in prisuppgifter för finansiella tjänster. På det 16:e Voorburg Group mötet i Örebro 2001 presenterades ett papper om tjänsteprisindex för banktjänster, Challenges in the development of a price index for Banking services in the UK, av Nick Palmer verksam vid UK Office for National Statistics. Vidare skrev Deanna Eggleston vid U.S. Bureau of Labor Statistics en rapport till det 17:e Voorburg Group mötet i Nantes, Frankrike, år 2002; U.S. Producer Price Index for Banking 2. Rapporterna visar hur nämnda länder hanterar prissättningen av tjänster med tillhörande indexberäkningar inom banksektorn. Dessa papper koncentrerar sig dock, i likhet med de flesta länders statistikbyråers rapporter, i det närmaste helt på FISIM. 1 svensk näringsgrensindelning 2 Rapporterna kan laddas hem från

4 4(13) 2. Bakgrund Tjänstesektorn blir allt viktigare för Sveriges ekonomiska utveckling. Näringslivets tjänsteproducenter står idag för nära 50 procent av BNP medan motsvarande andel 1993 var ca 38 procent. Tjänstebranschernas ökande betydelse för landets ekonomiska utveckling innebär att s k tjänsteprisindex, TPI, blir allt viktigare i statistikproduktionen. Ett utvecklingsprojekt, TPIprojektet, startade därför på Statistiska centralbyrån (SCB) år 2000 med att utveckla olika prisindex för tjänstesektorn eftersom detta till stor del saknades. Tjänsteprisindex skall vara producentprisindex för tjänster och det primära syftet är användning inom det svenska nationalräkenskapssystemet för fastprisberäkning av tjänsteproduktionen på produktgruppnivå. För att kunna studera tillväxten i ekonomin måste olika marknader analyseras i absoluta tal, d v s rensad från inflation i enskilda branscher. Detta oavsett om tjänsten används av hushåll, myndighet eller företag. Projektet skall även undersöka möjligheten för framtagning av prisindex för export av tjänster. För att kunna beräkna branschvisa prisindex krävs kunskap om branschens struktur (dess storlek och koncentration), aktörernas (företagens) storlek, antal företag, omsättning, den geografiska spridningen inom branschen m m. Vidare studeras prissättningsmekanismerna och typiska tjänster kartläggs Förutsättningar för statistikarbete inom TPI-området Två riktlinjer följs: Tjänsteprisindex är ett producentprisindex och avser att redovisa den genomsnittliga prisutvecklingen i producentledet för tjänstebranscher, då tjänsterna levereras från inhemska tjänsteproducenter. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal. PPI-manualen 2003 har nyligen utarbetats på uppdrag av FN och inkluderar tjänster endast i liten utsträckning. Där anges det att mätningen bör avse transaktionspriser. Transaktionspris är varans/tjänstens verkliga pris som köparen faktiskt betalar. Skatter är frånräknade och eventuella rabatter skall tas i beaktande. I Handbook on Price and Volume Measure in National Accounts (2001) behandlas principerna för bl a prismätning i nationalräkenskapssystemet inom EU 3. 3 Nuvarande principer finns i Field of national accounts: Annex A to Council Regulation 2223/96, Commission Decision of 17 December Kommande principer finns i Field of short-term statistics: Amendment to STS Council Regulation 1165/98.

5 5(13) 2.2. Nationalräkenskapernas krav på prisindex Inom det svenska nationalräkenskapssystemet, som görs på ES/NR på SCB, betraktas tjänster lika som varor och båda benämns produkt. Idealindex för fastprisberäkningen och jämförelser mellan olika länder är, enligt Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 1995) kapitel 10, Fishers indexformel. Fishers formel har emellertid den negativa egenskapen att den inte är additiv, inte ens för året närmast basåret. Därför är Paasche prisindex och Laspeyres volymindex att föredra framför Fisher. Samma kapitel medger dock att andra former av prisindex kan användas vid korta jämförelser i tiden, t ex månad eller kvartal. Generellt gäller att förändringar i ett transaktionsvärde måste kunna hänföras antingen till en prisförändring, volymförändring eller en kombination av de båda. För transaktioner, som avser tjänster är det ofta svårt att precisera det som kännetecknar de olika tjänsterna och ange en kvantitet, och det kan finnas olika uppfattningar om vilka kriterier som bör användas. Detta kan gälla viktiga branscher som banker och annan finansförmedling, parti- och detaljhandel, konsulttjänster, undervisning, forskning och utveckling, sjukvård och rekreationstjänster. Med hänsyn till att sådana tjänsteproducerande branscher blir alltmer betydelsefulla är det nödvändigt att tjänster skall kvantifieras, även om det då bara kan röra sig om konventioner. 4 ENS 1995 ställer höga krav på produkternas homogenitet och kvalitetsjusteringar då förändringar registreras mellan olika perioder. 3. Branschbeskrivning Finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet, SNI 65, omsatte ca 90 miljarder kronor fördelade på drygt 4500 företag år Denna branschbeskrivning avser i huvudsak att koncentrera sig på företag med branschkoden SNI 65.12, d v s Bankverksamhet utom centralbankverksamhet. Branschorganisationen som företräder bankerna i Sverige heter Svenska Bankföreningen. Deras medlemmar är banker samt finansbolag och bostadsinstitut (hypoteksbolag) som ingår i bankkoncernerna. Även filialer till utländska banker som är verksamma i Sverige ingår i föreningen. 5 4 ENS 1995, kapitel

6 6(13) Fyra banker dominerar finansmarknaden i Sverige och har tillsammans mer än 80 procent av den totala balansomslutningen. Totalt fanns det 127 banker i Sverige i december Tabell 1 visar hur dessa är fördelade. Tabell 1: Antal banker i Sverige Typ av bank 2000 dec 2003 dec Svenska bankaktiebolag varav stora svenska banker varav ombildade sparbanker varav övriga svenska banker 9 11 Utländska banker varav dotterbolag varav filialer Sparbanker Medlemsbanker 2 2 Totalt Källa: Finansinspektionen, FI, är tillsynsmyndighet och övervakar cirka företag verksamma på finansmarknaden. Företagen är inom bank-, försäkringoch värdepappersbranschen. För att bedriva finansiell verksamhet krävs tillstånd från FI. Finansiella företag med tillstånd från annat EES-land behöver inget tillstånd för att verka i Sverige men är skyldiga att anmäla sig till FI. Företag från länder utanför EES behöver dock tillstånd för att öppna filial eller liknande i Sverige Näringsgrenens struktur och statistisk tillhörighet ISIC 3.1 (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) är FN:s nomenklatur vars europeiska motsvarighet heter NACE Rev. 1.1 (General Industrial Classification of Economic Activities of the European Communities) och den svenska motsvarigheten är SNI 2002 (Standard för svensk näringsgrensindelning 2002). I SNI 2002 finns följande branschstruktur: J FINANSIELLA TJÄNSTER 65 FINANSFÖRMEDLING, UTOM FÖRSÄKRINGS- OCH PENSIONSFONDSTJÄNSTER 65.1 Bankverksamhet Centralbanksverksamhet Bankverksamhet utom centralbanksverksamhet 65.2 Annan finansförmedling Finansiell leasing Annan kreditgivning Övriga finansförmedlingstjänster, utom försäkrings- och pensionsfondstjänster Handel med och förvaltning av värdepapper, för egen räkning Aktiefonds-, räntefonds- och valutafondsverksamhet m.m.

7 7(13) 66 FÖRSÄKRING OCH PENSIONSFONDSVERKSAMHET UTOM OBLIGATORISK SOCIALFÖRSÄKRING 67 STÖDTJÄNSTER TILL FINANSIELL VERKSAMHET 67.1 Stödtjänster till finansförmedling utom försäkring och pensionsfondsverksamhet Administrativa tjänster till finansiella marknader Handel med och förvaltning av värdepapper, för annans räkning Andra stödtjänster till finansförmedling 67.2 Stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet Stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet Försäkringsmäklarverksamhet Övriga stödtjänster till försäkring och pensionsfondsverksamhet SNI 65 har samma struktur som i NACE Rev 1.1 och motsvarar Group 65 i ISIC Rev SNI 65 omfattar inlåning, utlåning, förvaltning och förmedling av finansiella tillgångar/skulder, andra än försäkringar och pensionsfonder. Följande produktgrupper (PG) sorterar under SNI 65 inom Svenska nationalräkenskaperna, NR: Tabell 2: Fördelning mellan NR:s produktgrupper för Finansförmedling år PG Beskrivning Värde (mkr) Vikt (%) 65A FISIM ,5 65B Banktjänster , A Bilförmån 116 0,1 7220EG Egen programvara 555 0,7 Källa: SCB, NR PM 2002: Banktjänster och provisionsintäkter Produktgruppen 65B Banktjänster (se Tabell 2) benämns i bankernas årsredovisningar som Provisionsintäkter. Finansinspektionen har följande uppdelning och förklaring av provisionsintäkter: Betalningsförmedlingsprovisioner är t ex inbetalningsavgifter, checkinlösenavgifter, postväxelavgifter, småuttagsavgifter samt avgifter för in- och utbetalningar i utländsk valuta. Utlåningsprovisioner är t ex expeditionsavgifter vid kreditgivning, inkassoavgifter och avgifter vid övertrassering av beviljade krediter. Inlåningsprovisioner är t ex allemanssparprovisioner och övertrasseringsavgifter på inlåningskonton. Garantiprovisioner är t ex provisioner för ansvarsförbindelser och åtaganden. Värdepappersprovisioner är transaktions-, värde- och förändringsberoende provisioner, t ex courtage vid värdepapperstransaktioner, avgifter på fondsparande, market maker-avgifter, förvaltningsavgifter, förvaringsavgifter

8 8(13) samt ersättning för rådgivning och annan medverkan vid emissioner, fusioner, förvärv och liknande aktiviteter. Övriga provisioner omfattar de provisioner som inte redovisas i de andra specifikationsposterna, t ex bankfacksavgifter, rådgivningsprovisioner och market maker-avgifter vid valutahandel. 6 Tabell 3 visar hur ovan nämnda provisionsintäkter är fördelade på koncernnivå för de fyra stora svenska bankkoncernerna. Av tabellen framgår att de två grupperna betalnings- och värdepappersprovisioner står för den största delen, tillsammans ca 70 procent, av bankernas totala provisionsintäkter. Tabell 3: Provisionsintäkter (mkr) för de fyra största svenska bankerna år Bankkoncern TOTAL Betalning Utlån Inlån Garantier Värdepapper Övrigt Bank Bank Bank Bank summa = Källa: Respektive banks årsredovisning Export av tjänster Tidigare i avsnitt 2 nämndes att TPI-projektet även ska sträva efter att ta fram prisindex för export av tjänster. En tjänst anses vara exporterad om företaget som betalar för tjänsten har en utländsk adress och betalningen går till det säljande företaget som har en svensk adress. Var tjänsten utförs är betydelselöst för huruvida tjänsten skall betraktas som export, import eller inhemsk, vilket innebär att tjänsten antingen kan utföras i Sverige eller utomlands. Betalningsströmmen är det som avgränsar utrikeshandeln. Med svenska företag åsyftas de företag som har sin adress i Sverige oavsett om dessa är dotterbolag eller filialer till utländska företag. På motsvarande vis betraktas Svenska dotterbolag eller filialer med adress i utlandet som utländska. Bankerna har god kontroll på sina betalningsflöden och det bedöms vara möjligt att i framtiden prismäta även export av tjänster De största företagen Bankmarknaden domineras av fyra stora bankkoncerner, vilket visas i Tabell 4. Statistiken om banker finns på Svenska Bankföreningens hemsida 6 Finansinspektionens författningssamling FFFS 2002:22, 5 kap, 4, sid 41.

9 9(13) Tabell 4: De fyra svenska bankkoncernerna december Namn Antal anställda totalt Balansomslutning, mkr Bank Bank Bank Bank Källa: Bank- och finansstatistik 2003, Prisbildning Besök har gjorts hos de största bankerna samt Svenska Bankföreningen. Större delen av bankernas kunder har listpriser för de explicita avgifter som behandlas i denna rapport 7. Stora företag har dock i många fall en individuell prissättning då de ofta erbjuds ett paket av tjänster i ett och samma kontrakt. En svårighet med att prismäta och skapa index för tjänster är att det är relativt vanligt att uppdrag är skräddarsydda individuellt för varje kund, till skillnad mot många industriproducerade varor. Den teknologiska utvecklingen samt en medveten prisstrategi från bankerna har bidragit till att allt fler kunder väljer elektroniska betalningsinstrument som olika former av bankkort och elektroniska gireringar medan utnyttjandet av pappersbaserade betalningar som blankettgireringar, checkar och kassabetalningar minskar. Ofta är de olika tjänsterna prissatta med två priser; ett fast pris kombinerat med ett rörligt pris. Det fasta priset kan exempelvis vara en årlig avgift för att få utnyttja tjänsten. Ett exempel på rörligt pris är att kunden betalar en mindre avgift per transaktion som genomförs. Det finns även frigränser, d v s ett visst antal transaktioner får göras per år innan den rörliga avgiften tas ut. Det utvecklade indexet måste kunna hantera denna problematik då denna typ av prissättning får anses vara relativt vanlig Kundstruktur Enligt NR kommer ca 42 % av bankernas intäkter från hushåll och 58 % från företag 8. 7 Observera att rapporten ej avser att behandla indirekta avgifter (FISIM), t ex räntor vid inoch utlåning. 8 SCB. Undersökningen gjordes 1997.

10 10(13) Tabell 6 visar bankernas in- och utlåning fördelad på olika sektorer i samhället. Tabell 6: Bankernas in- och utlåning, dec Kundkategori Näringslivet Kommuner Hushåll Övriga Utlandet Total In- och upplåning Utlåning Källa: Bank- och finansstatistik 2003, 4. Undersökningens uppläggning Projektets uppgift är att ta fram en prismätningsmetod och testa den. Under 2003/2004 genomfördes en undersökning där några av de största bankerna ingick. Frågeformuläret anpassades utifrån den information som kommit fram vid företagsbesök som hade gjorts. Bankerna frågades efter tjänster som var representativa för företaget, relativt stabila och återkommande. De fick själva välja ut tjänster med vägledning av det missiv och den blankett de erhöll Statistiska benämningar De objekt som undersökningen avser att mäta, målobjekt, är bankernas utbud av betalningstjänster i Sverige för företag, myndigheter och privatpersoner. Målvariabel är det pris på dessa tjänster som kunden faktiskt betalar alternativt det genomsnittliga priset per transaktion eller per kund. Mervärdesskatt (moms) och andra skatter ingår ej. Målpopulationen består av samtliga företag i Sverige som bedriver bankverksamhet Urvalsförfarande Urvalet bestod av de fyra största bankerna eftersom de dominerar marknaden närmast fullständigt inom betalningsprovisioner. Företagsbesök gjordes hos bankerna för att ta reda på vilka tjänster m m de erbjöd och vilka möjligheter som fanns att prismäta dessa.

11 11(13) Val av typtjänster gjordes på basis av de diskussioner som förts vid företagsbesöken. Företagen ombads då välja tjänster som de ansåg vara representativa för deras företag och branschen. Tjänsterna skulle dessutom vara relativt stabila och återkommande Insamlingsförfarande Testundersökningen genomfördes i form av frågeformulär i Excel-format. Alla bankerna fick samma frågeformulär och ombads att själva välja representativa tjänster. Excel-filerna skickades till företagen med e-post och företagen returnerade de ifyllda filerna till SCB på samma sätt Prismätningsmetoder De stora företagen frågades efter genomsnittliga debiterade priser för olika kategorier som valdes tillsammans med dem under företagsbesöken. Dessa kategorier var exempelvis ankommande inrikes betalningar företag o elektroniska betalningar o manuella betalningar avgående inrikes betalningar företag o elektroniska betalningar o manuella betalningar Övriga företagstjänster Inom varje kategori valdes 2-5 representativa specificerade tjänster ut. Varje tjänst delades i sin tur upp i en rörlig samt en fast del eftersom priset ofta består av exempelvis både en årlig avgift samt ett pris per transaktion. Utöver pris fick företagen även lämna uppgifter om antal transaktioner och antal kunder eller avtal per tjänst. Indextalet avser ett kvartal och prisuppgifterna skall vara ett genomsnitt per kvartal Antaganden, vikter och indexberäkning De olika tjänsterna inom varje företag viktades inbördes efter deras totala omsättning. Vidare viktas de stora företagen mellan varandra efter deras provisionsintäkter för de efterfrågade tjänsterna.

12 12(13) Indexberäkning Indexet beräknas i tre steg: 1. I det första steget beräknas index för respektive företag enligt Laspeyres: F F T P t I = 0 t wt * 100 (4-1) F T T P0 där F T P t = pris för tjänst T i företag F vid tidpunkten t F T P 0 = pris för tjänst T i företag F vid bastidpunkten 0 w T = vikter mellan inbördes tjänster per företag där w = 1 2. I det andra steget beräknas det totala indexet för banktjänster, genom att väga ihop de index som beräknats för varje enskilt företag i det första steget: F F I t = w~ 0 0 I 0t (4-2) F F där ~w 0 = vikter mellan företagen efter provisionsintäkter Bastidpunkten sattes till kvartal T T 5. Slutsatser och kommentarer Då den undersökning endast bestod av ett fåtal företag, som dessutom är i det närmaste totalt marknadsdominerande, kan inte resultaten publiceras p.g.a. sekretesskäl. Frågeformuläret som skickades till företagen innehöll relativt många tjänster där pris och antal transaktioner skulle anges för dels rörliga transaktioner dels fasta transaktioner (se avsnitt 3.5). Uppdelningen mellan fasta och rörliga transaktioner var inte möjlig i alla fall. Tjänsterna som efterfrågades på frågeformuläret är i vissa fall utspridda på olika enheter inom respektive bank, vilket gör att flera personer på varje bank måste engageras. Att använda e-post var ett bra sätt för att hämta information. När väl filerna med frågeformuläret och följebrevet är skapade går det att skicka samma fil till varje företag. Tidsbesparingen är stor vid resultatberäkningen eftersom det genom länkar är möjligt att koppla samman svarsfilerna. Den tid som krävs för bearbetning av data blir därmed mycket kort och även svar som inkommer sent kan inkluderas.

13 13(13) Testet utföll väl vad gäller inhämtande av kunskap om de olika tjänster företagen erbjuder även om svaren och svarsfrekvensen behöver bli bättre. Det bedöms dock vara möjligt efter mindre ändringar i frågeformuleringarna att påbörja produktionen av detta index. Insamlingen kommer att ske kvartalsvis. Inför produktionen kommer endast de största företagen att väljas till en början. De uppskattas stå för minst 90 procent av omsättningen på betalningstjänster för företag 9, vilket får anses vara en fullgod täckning. Utvecklingsprocessen kommer kontinuerligt att fortlöpa och samarbetet med Svenska bankföreningen och företag i branschen fortsätter. 9 Information från företagsbesök

Tjänsteprisindex för lufttransport

Tjänsteprisindex för lufttransport 1(10) Tjänsteprisindex för lufttransport Branschbeskrivning för SNI-grupp 62.100 TPI-projektets rapport nr 12 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004 2(10)

Läs mer

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska

Läs mer

Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods

Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Datum 2004-08-18 1(11) Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 61 TPI-projektets rapport nr 6 Petra Jansson Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik, Ekonomisk statistik,

Läs mer

Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16

Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Fredrik Laag Mical Tareke Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik,

Läs mer

Tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter

Tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter 1(16) Tjänsteprisindex för ekonomiska konsulter Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.12 TPI-projektets rapport nr 4 Erik Gerestrand Monica Leonardsson Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik,

Läs mer

Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet

Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.211 TPI-rapport nr 20 Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Förord Som ett led i att

Läs mer

Tjänsteprisindex för juridiska tjänster

Tjänsteprisindex för juridiska tjänster 1(11) Tjänsteprisindex för juridiska tjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.11 TPI-projektets rapport nr 5 Merja Cerda Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Februari 2003 2(11)

Läs mer

Tjänsteprisindex för biluthyrning

Tjänsteprisindex för biluthyrning 1(9) Tjänsteprisindex för biluthyrning Branschbeskrivning för SNI-grupp 71.100 TPI-projektets rapport nr 1 Vera Norrman Giuseppe Picone Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Mars 2001

Läs mer

Tjänsteprisindex för Avfallshantering

Tjänsteprisindex för Avfallshantering Tjänsteprisindex för Avfallshantering Branschbeskrivning för SNI-grupp 90.02 TPI-rapport nr 21 Rolf Björnson Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 Förord Som ett led i att förbättra den

Läs mer

Tjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m.

Tjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. Tjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.14 (SNI 2002) TPI-rapport nr 25 Marlene Larsson Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR),

Läs mer

Tjänsteprisindex för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster

Tjänsteprisindex för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster 1(19) Tjänsteprisindex för arkitekttjänster och tekniska konsulttjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.201 och 74.202 TPI-projektets rapport nr 3 Martin Ribe Martin Bylin Tjänsteprisindex, Prisprogrammet,

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Översyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240

Översyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 Översyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 Camilla Andersson Rolf Björnsson Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som

Läs mer

Översyn av telekommunikation. Chatrine Lundbeck Christian Schoultz

Översyn av telekommunikation. Chatrine Lundbeck Christian Schoultz Översyn av telekommunikation Chatrine Lundbeck Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB Mars 2007 1 Förord Översyn av Telekommunikation Som ett led i att förbättra den ekonomiska statistiken

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001. av den [ ]

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001. av den [ ] EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel, 22.5.2001 Utkast till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr /2001 av den [ ] om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 i fråga om minimistandarder

Läs mer

Privatleasing av bil i KPI

Privatleasing av bil i KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Olga Varlakova Miykal Tareke 2016-10-17 1(5) Privatleasing av bil i KPI För diskussion Marknaden för privatleasing av bil växer mycket kraftigt och utgör

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods

Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Slutrapport Thomas Olsson Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som ett led i att förbättra

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2008

Nationalräkenskapsdata 2008 Jonas Karlsson, Statistiker Tel. 018-25581 Nationalräkenskaper 2010:2 9.9.2010 Nationalräkenskapsdata 2008 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år

Läs mer

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2013

Nationalräkenskapsdata 2013 Johan Flink, utredare Tel. 018-25580 Nationalräkenskaper 2016:1 11.2.2016 Nationalräkenskapsdata 2013 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för år 2013.

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Undertäckning i KPI. 1 Bakgrund och syfte. PM till Nämnden för KPI 2014-04-16 1(6) ES/PR-S Niklas Neville och Maria Hjalmarsson.

Undertäckning i KPI. 1 Bakgrund och syfte. PM till Nämnden för KPI 2014-04-16 1(6) ES/PR-S Niklas Neville och Maria Hjalmarsson. ES/PR-S Niklas Neville och Maria Hjalmarsson PM till Nämnden för KPI 2014-04-16 1(6) Undertäckning i KPI För information Sammanfattning I denna pm ges en kort beskrivning av undertäckningen i KPI, samt

Läs mer

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av

December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av 2016-12-13 Sida 1 (8) Del 5, Penningmängd 2003 December: I december 2003 omklassificerade ett institut delar av inlåningen. Inlåning med vissa villkor redovisas numera som avistainlåning. 2009 April: Fr.o.m.

Läs mer

Finansinspektionens remiss förslag till ändringar i redovisnings- och rapporteringsföreskrifterna

Finansinspektionens remiss förslag till ändringar i redovisnings- och rapporteringsföreskrifterna REMISSYTTRANDE Vår referens: 2017/06/025 Er referens: FI Dnr 17-717 1 (5) 2017-08-16 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm Skickat via e-post till Finansinspektionen@fi.se Finansinspektionens remiss

Läs mer

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011

Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 Danske Bank Kreditbarometer 18 april 2011 1 Disposition 1. Metod och branschbeskrivning 2. Slutsatser 3. Företagets finansiella situation 4. Behov av finansiering 5. Tillgång till finansiering 6. Planerade

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2012

Nationalräkenskapsdata 2012 Jouko Kinnunen, forskningschef Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2015:1 2.6.2015 Nationalräkenskapsdata 2012 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna för

Läs mer

Förstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster

Förstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster Förstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster Thomas Olsson Tjänsteprisindex, Prisstatistik (MP/PR), SCB Januari 2008 Sammanfattning Denna förstudie syftar till att undersöka förutsättningarna för,

Läs mer

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2004

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2004 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 004 Publicerad i maj 005 Svenska Bankföreningen publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2011

Nationalräkenskapsdata 2011 Jouko Kinnunen, ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2014:1 27.3.2014 Nationalräkenskapsdata 2011 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

Tjänsteprisindex TPI 2008

Tjänsteprisindex TPI 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(24) Tjänsteprisindex TPI 2008 PR0801 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

Finansiella företag, årsbokslut

Finansiella företag, årsbokslut Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Finansiella företag, årsbokslut 2011 FM0402 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Sparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år.

Sparbankens räntenetto uppgick till 91,9 Mkr (87,4), vilket är 5 % högre än föregående år. Delårsrapport för Sparbanken Syds, (548000-7425), verksamhet per 30 juni 2012, bankens 186:e verksamhetsår. Verksamheten startade i Ystad den 3 maj 1827. SPARBANKENS RESULTAT Sparbankens räntenetto uppgick

Läs mer

2003 FM0501. Försäkringsbolagens kapitalplaceringar. Innehållsförteckning

2003 FM0501. Försäkringsbolagens kapitalplaceringar. Innehållsförteckning Finansmarknad 2007-11-07 1(6) Försäkringsbolagens kapitalplaceringar 2003 FM0501 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter

Läs mer

Finansiella risker och lösningar

Finansiella risker och lösningar Finansiella risker och lösningar Jonas Rybring, Deputy General Manager Swedbank Shanghai Branch Shanghai 2008-03-10 1 Lång erfarenhet i Kina Swedbank har gjort affärer i Kina i över 20 år Representationskontor

Läs mer

Undertäckning i KPI. STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) MP/PR O. Lundin. För diskussion

Undertäckning i KPI. STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) MP/PR O. Lundin. För diskussion STATISTISKA CENTRALBYRÅN KPI-nämnds pm 1(6) Undertäckning i KPI För diskussion Abstract I denna pm ges en kort beskrivning av undertäckningen i KPI, samt vilka områden som enheten framöver har för avsikt

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 36 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 36 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 36 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Beskrivning av statistiken

Beskrivning av statistiken Beskrivning av statistiken Produkt: Strukturstudie av näringslivet i Sverige 2001 2002 Statistikansvarig myndighet Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS Studentplan 3, 831 40 ÖSTERSUND Telefon

Läs mer

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT VÄRDEPAPPERSFONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rapporten ska lämnas till Finansinspektionen Uppgifterna kommer att lämnas till Statistiska centralbyrån och Sveriges riksbank A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Prislista Företagskund 2016

Prislista Företagskund 2016 Prislista Företagskund 2016 PAKETERBJUDANDE Företagserbjudande 1 10/år I erbjudande ingår: - Företagskonto - Placeringskonto Företag - Internetbanken Företag - Telefonbanken - Bankgiroanslutning - Betalkort

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Bank- och finansstatistik 2012

Bank- och finansstatistik 2012 Bank- och finansstatistik 2012 Publicerad i september 2013 2013-09-12 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Redaktör: Christian

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Nationalräkenskapsdata 2009

Nationalräkenskapsdata 2009 Jouko Kinnunen, Ekonom/statistiker Tel. 018-25494 Nationalräkenskaper 2011:2 2.11.2011 Nationalräkenskapsdata 2009 Det här statistikmeddelandet innehåller uppgifter om de åländska nationalräkenskaperna

Läs mer

Merchanting en växande del av tjänsteexporten

Merchanting en växande del av tjänsteexporten Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit

Läs mer

Teorin bakom ett tjänsteproduktionsindex

Teorin bakom ett tjänsteproduktionsindex Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Daniel Lennartsson 12 Johan Norberg 12 Bakgrund Ett kvartalsindex för tjänstenäringarna, fortsättningsvis kallat (TjPI), har på försök tagits fram för att vara en

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 2 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 2 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 2 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

Nationalräkenskaper forts.

Nationalräkenskaper forts. Nationalräkenskaper forts. 13 okt 2009 Birgitta Magnusson Wärmark 1 Några källor Produktionsvärde -Företagens ekonomi (FEK) -Industrins Varuproduktion (IVP) -Energistatistik -Producent- och tjänsteprisindex

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna)

Sammanfattning. Den offentliga sektorn omfattar, enligt nationalräkenskaperna: staten (riksdagen, Regeringskansliet och de statliga myndigheterna) Offentlig ekonomi 2009 Syftet med denna årsbok är att ge en samlad bild av den offentliga sektorns utveckling ur ett makroekonomiskt perspektiv. Vilken avgränsning som används vid beräkningen av den offentliga

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Hans Schedin, Finansinspektionen, Box 7831, 103 98 Stockholm. Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Box 6430, 113 82 Stockholm. Tel. 08-587 671 00, Fax

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Bank- och finansstatistik 2014

Bank- och finansstatistik 2014 Bank- och finansstatistik 2014 Publicerad i maj 2015 2015-05-28 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Redaktör: Christian

Läs mer

Bank- och finansstatistik 2011

Bank- och finansstatistik 2011 Bank- och finansstatistik 2011 Publicerad i september 2012 2012-09-07 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Redaktör: Christian

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Tjänsteprisindex TPI. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (24) PR0801. Innehåll

Tjänsteprisindex TPI. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (24) PR0801. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (24) Tjänsteprisindex TPI 2014 PR0801 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...

Läs mer

Bank- och finansstatistik 2013

Bank- och finansstatistik 2013 Bank- och finansstatistik 2013 Publicerad i maj 2014 2013-09-12 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Redaktör: Christian Nilsson

Läs mer

Bank- och finansstatistik 2005. Publicerad i Maj 2006

Bank- och finansstatistik 2005. Publicerad i Maj 2006 Bank- och finansstatistik 005 Publicerad i Maj 006 INNEHÅLL Basfakta om svensk bankmarknad Bankaktiebolag Bankmarknaden i Sverige De stora svenska bankkoncernerna Sparbanker 4 Bankernas rörelseresultat,

Läs mer

Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning

Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2008. Både effekten på månadstalet (förändringen

Läs mer

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161

Pressinformation från SCB 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 1(5) 2003-06-05 kl. 13:00 Nr 2003:161 Nationalräkenskaper: Sveriges BNP ökade 2,2 procent under första kvartalet 2003. Under första kvartalet 2003 ökade Sveriges BNP med 2,2 procent, kalenderkorrigerad,

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

Introduktion till statistik för statsvetare

Introduktion till statistik för statsvetare "Det finns inget så praktiskt som en bra teori" November 2011 Index Ett index är ett sätt att jämföra prisnivåer/utvecklingar mellan tidpunkter (de är således en form av tidsserier). Först inför vi en

Läs mer

Bank- och finansstatistik 2007. Publicerad i juni 2008

Bank- och finansstatistik 2007. Publicerad i juni 2008 Bank- och finansstatistik 007 Publicerad i juni 008 INNEHÅLL Basfakta om svensk bankmarknad Bankaktiebolag Bankmarknaden i Sverige De stora svenska bankkoncernerna Sparbanker 4 Bankernas rörelseresultat,

Läs mer

Tjänsteprisindex TPI. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (25) PR0801. Innehåll

Tjänsteprisindex TPI. Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (25) PR0801. Innehåll Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (25) Tjänsteprisindex TPI 2015 PR0801 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.4 Statistikansvarig... 2 0.5 Statistikproducent...

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Bank- och finansstatistik 2015

Bank- och finansstatistik 2015 Bank- och finansstatistik 2015 Publicerad i juni 2016 2016-06-22 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Redaktör: Christian

Läs mer

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas

Organisationsnr Institutnr Kvartal År. Riktigheten av lämnade uppgifter i denna blankett och bifogade specifikationer intygas Bilaga 1 REMISSEXEMPLAR FFFS 2015:xx KVARTALSSTATISTIK FÖR VISSA VÄRDEPAPPERSBOLAG Institut Organisationsnr Institutnr Kvartal År Blanketten skall ha kommit in till Statistiska centralbyrån senast den

Läs mer

INFLATIONSRAPPORT 2001:3

INFLATIONSRAPPORT 2001:3 ENKÄTSTUDIE ÖVER SVENSKA FÖRETAGS PRISSÄTTNINGSBETEENDE Företags prissättningsbeteende är en central fråga för att förstå vilka effekter penningpolitiken har på inflationen och hur prisnivån påverkas av

Läs mer

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal.

Koncerner med en balansomslutning större än 1 miljard kronor (mdkr) får lämna uppgifter som är avrundade till närmaste miljontal. Remissexemplar 2014-03-26 Bilaga 2 Anvisningar till blankett Standardrapport Företag med utländska filialer ska upprätta rapporten för moderföretaget inklusive dess filialer. Uppgifterna ska överensstämma

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Diagramunderlag till Samverkansrådet

Diagramunderlag till Samverkansrådet Diagramunderlag till Samverkansrådet Innehåll Diagramförteckning... 3 Makroekonomiska och makrofinansiella förutsättningar... Makroekonomiska förutsättningar i Sverige... Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011

Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och FoU-årsverken i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Preliminära uppgifter för FoU-utgifter och i företagssektorn, universitets- och högskolesektorn samt offentlig sektor år 2011 Statistiska centralbyrån, september 2012 Carolina Thulin Frida Hultgren Robin

Läs mer

Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning

Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm 1(5) Korgeffekten - effekter av förändringar i varukorgens sammansättning I tabellen nedan visas korgeffekten på KPI i januari sedan 2009. Både effekten på månadstalet (förändringen

Läs mer

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32

STATISTIK. Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta... 32 Tabell 1 Finansbolagens utlåning och leasing i SEK och utländsk valuta.... 32 Tabell 2 Finansbolagens utlåning i SEK och utländsk valuta. Kundstruktur... 32 Tabell 3 Finansbolagens balansräkning vid utgången

Läs mer

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER

KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INSTITUT PERIOD INSTITUTNUMMER Gäller fr.o.m. period 201412 KVARTALSRAPPORT FÖR VP-FONDER OCH SPECIALFONDER INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. Allmänna fonduppgifter B. Tillgångar, skulder och fondens värde C. Transaktioner under kvartalet D.

Läs mer

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder

Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder 1(6) Banker och kreditmarknadsföretag, tillgångar och skulder Månad / Kvartal 2004 FM0401 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Finansmarknad A.2 Statistikområde Banker och kreditmarknadsföretag A.3 Statistikprodukten

Läs mer

Yttrande över Förstärkt insättningsgaranti

Yttrande över Förstärkt insättningsgaranti Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S )

NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S ) NATIONALRÄKENSKAPERNA DEL 2 TILLVÄXT, KONJUKTUR OCH STABILISERING (S.125-135) NATIONALRÄKENSKAPERNA Är mätningar av ekonomins olika byggstenar Ofta är det statistikcentralen som har dessa siffror OECD

Läs mer

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001

Svenska Bankföreningen BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2001 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 00 publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden samt deras

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2009

Kvalitetsvärderingsrapport 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2009 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts för de centralt insamlade priserna i KPI under 2009.

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013, preliminära uppgifter

Utrikeshandel med tjänster 2013, preliminära uppgifter Utrikeshandel med tjänster, preliminära uppgifter Handeln med tjänster och den internationella produktionen inhämtade nästan 4 miljarder i intäkter till Finland år Överskottet i utrikeshandeln med tjänster

Läs mer

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2003

BANK- OCH FINANS- STATISTIK 2003 BANK- OCH FINANS- STATISTIK 00 Publicerad i maj 004 Svenska Bankföreningen publicerar årligen statistik över den svenska bank- och finansmarknaden. Statistiken presenterar de viktigaste aktörerna på finansmarknaden

Läs mer

Delårsrapport per 2014-06-30

Delårsrapport per 2014-06-30 Delårsrapport per 2014-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2014 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Ägarens förslag till ägaranvisning, beslutad vid årsstämman 2012. ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK)

Ägarens förslag till ägaranvisning, beslutad vid årsstämman 2012. ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT (SEK) AB SVENSK EXPORTKREDIT Årsstämma 2012 Bilaga D till protokoll fört vid årsstämma den 26 april 2012 Ägarens förslag till ägaranvisning, beslutad vid årsstämman 2012. ÄGARANVISNING FÖR AB SVENSK EXPORTKREDIT

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta har varit 0,25 procentenhet under hela första halvåret. Det är historiskt en mycket låg nivå. Efter

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

Förslag till förändring av inrapporteringsblanketter avseende finansmarknadsstatistiken

Förslag till förändring av inrapporteringsblanketter avseende finansmarknadsstatistiken Protokollsbilaga F Direktionens protokoll 2009-06-22, 9 Beslutsunderlag DATUM: 2009-05-11 AVDELNING: HANDLÄGGARE: HANTERINGSKLASS: APP Maria Eriksson SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon

Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Penningpolitiska utmaningar att väga idag mot imorgon Riksbankschef Stefan Ingves Nationalekonomiska föreningen, Stockholm 16 maj 217 Ovanliga tider medför nya utmaningar Lågt inflationstryck, låg styrränta

Läs mer