Utvärdering av hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhetsstandarden. Slutrapport

Transkript

1 Utvärdering av hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhetsstandarden Slutrapport VV 2009/29314 A

2 Erkännande Slutrapporten är framtagen med ekonomiskt stöd från Trafikverkets skyltfond. Ståndpunkter och slutsatser i rapporten reflekterar författaren och överensstämmer inte med nödvändighet med Trafikverkets ståndpunkter och slutsatser inom rapportens ämnesområde.

3 Sammanfattning Under 2008 inledde dåvarande Vägverket en omfattande justering av hastighetsgränserna på det statliga vägnätet, i syfte att den skyltade hastighetsgränsen på ett bättre sätt skulle återspegla den faktiska säkerhetsstandarden på vägen ( 2007 nådde 45 procent av det enligt EuroRAP säkerhetsgranskade vägnätet inte upp till godkänd säkerhetsnivå). Syftet med detta projekt är att utvärdera hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhetsstandarden genom att beräkna nya säkerhetsbetyg enligt EuroRAP-metodiken, för att genom en jämförelse av tidigare och nuvarande säkerhetsnivåer klarlägga eventuella behov av ytterligare säkerhetsförbättringar. Den nya beräkningen av säkerhetsbetyg visar att säkerhetsnivåerna generellt höjts för hela landet, men att det finns stora skillnader mellan olika landsdelar. I Stockholms, Skåne och Hallands län (E6) har andelen osäkra vägar minskat, från en sedan tidigare mycket hög andel vägar med godkänd säkerhetsnivå. I Östergötlands län har en markant förbättring av säkerheten skett och även i Västra Götalands län har antalet osäkra vägar minskat. I sydöstra Sverige (Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län) är säkerheten fortsatt låg. Från en tänkt diagonal från Värmland till Gävleborg, som 0även innefattar riksvägar i Örebro, Västmanlands och Uppsala län, och norrut är säkerhetsnivåerna fortsatt låga. Även Gotland har en låg säkerhetsstandard, närmast i jämförelse med de osäkra vägarna i norra Sverige. Den generella slutsats som kan dras är att på vägar med sedan tidigare relativt god säkerhetsstandard kan det i vissa fall gå att öka säkerheten genom sänkningar av hastigheten. För de vägar som dominerats av låg säkerhetsstandard sedan tidigare, främst låg säkerhet för mitt- och sidoområden, krävs ytterligare säkerhetsförbättrande åtgärder. För dessa vägar går det inte att kompensera en sedan tidigare låg säkerhetsnivå med sänkningar av hastighetsgränsen. På dessa vägar krävs förbättringar av säkerheten, främst mittområdesåtgärder men även förbättringar av säkerheten för sidoområdet. En ytterligare slutsats som går att dra från studien är att det krävs fortsatt översyn av vägsäkerheten. Beräkningen av de nya säkerhetsnivåerna visar att det inte är möjligt att få samma effekt på exempelvis en väg med 90 km/h som sänks till 80 km/h i Västerbottens eller Jämtlands län som i Östergötland. Utgångspunkten för den fortsatta utvärderingen av säkerheten på vägarna måste vara en mer djupgående analys än enbart en förändring av hastigheten utifrån ett totalbetyg i EuroRAP. För att garantera en hög säkerhetsnivå för alla typer av vägar måste säkerhetsförbättring utgå från det tidigare säkerhetsläget och en undersökning av hur säkerheten ser ut för såväl mittområde, sidoområde som korsningar enligt EuroRAP:s granskningar. Här kan det vara möjligt att öka säkerheten ytterligare utan ytterligare sänkningar genom att undersöka hur vägsäkerhetsbetyg för t.ex. sidoområdet ser ut och det därmed kan behövas ytterligare åtgärder för att garantera en hög säkerhet.

4

5 Innehållsförteckning Syfte... 1 EuroRAP vad är det och hur går det till?... 2 Nya hastighetsgränser... 6 Metod... 8 Resultat Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Slutsatser Erhållen trafiksäkerhetsnytta Spridning av resultatet Kontaktpersoner Ekonomisk redovisning... 46

6

7 Syfte Motormännen granskar sedan 2004 säkerheten på det svenska vägnätet inom ramen för det europeiska trafiksäkerhetsprogrammet EuroRAP (European Road Assessment Programme). Säkerheten mäts genom att vägens skyddande element kartläggs och ges ett säkerhetsbetyg utifrån den skyltade hastighetsgränsen. Säkerhetsnivån uttrycks på en skala från ett till fyra, där betyget tre är godkänd säkerhetsnivå innebärande att en bilist som kör en säker bil med minst fyra stjärnor i EuroNCAP:s krocktester, är nykter, använder bilbälte och håller hastighetsgränsen inte riskerar dödliga skador vid en trafikolycka. Under 2008 inledde dåvarande Vägverket en omfattande justering av hastighetsgränserna på det statliga vägnätet, för att den skyltade hastighetsgränsen bättre ska återspegla vägens verkliga säkerhetsstandard. Innan hastighetsjusteringen genomfördes nådde 540 mil, motsvarande 45 procent, av det säkerhetsgranskade vägnätet inte upp till godkänd säkerhetsnivå enligt EuroRAP:s säkerhetskriterier, på grund av att vägens skydd inte är anpassat till den skyltade hastighetsgränsen. Syftet med detta projekt är att utvärdera hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhetsstandarden. Detta genom att beräkna nya säkerhetsbetyg enligt EuroRAP-metodiken för att möjliggöra en jämförelse av säkerhetsstandarden innan och efter hastighetsförändringen, och därmed klarlägga eventuella behov av ytterligare säkerhetsförbättringar. 1

8 EuroRAP vad är det och hur går det till? Motormännen är svensk huvudman för det europeiska trafiksäkerhetsprogrammet EuroRAP (European Road Assessment Programme), som är utvecklat för att granska vägars säkerhetsstandard. EuroRAP är ett systerprogram till trafiksäkerhetsprogrammet för krocktester av nya bilar, EuroNCAP (European New Car Assessment Programme). I utvecklingsarbetet har förutom Motormännen ett tjugotal andra europeiska motorklubbar och vägmyndigheter deltagit, däribland dåvarande Vägverket och Vägtrafikinspektionen. Road Protection Score kartläggning av trafiksäkerhetsstandarden EuroRAP mäter säkerheten på vägnätet, genom att kartlägga säkerhetsnivån för korsningar, mitt- och sidoområden. Säkerhetskartläggningen sker genom att certifierade inspektörer kör längs den aktuella vägsträckan och registrerar de element som har avgörande betydelse för vägens skydd, det så kallade Road Protection Score (RPS) vägens skyddande element. RPS är utvecklat för att utifrån den skyltade hastighetsgränsen kartlägga det passiva skyddet för personbilister vid en trafikolycka. RPS-poängen visar vilket skydd vägsträckan ger för en bilist som färdas i en krocksäker bil med fyra eller fler stjärnor i EuroNCAP:s (European New Car Assessment Programme) krocktester, som respekterar den satta hastighetsgränsen, använder bälte och inte är påverkade av alkohol eller droger. RPS-poängen visar det skydd vägen ger i de tre vanligaste typerna av olyckor på europeiska vägar: singel-, mötes- och korsningsolyckor. För att bedöma vägens skydd för de tre olyckstyperna kartläggs säkerheten för mitt- och sidoområdet samt korsningar, därutöver sätts också ett viktat totalbetyg för vägsträckan. Kartläggningen baseras på förekomsten av RPS vägelement inom de olika områdena. RPS vägelement utgörs av faktorer som påverkar krockvåldet vid en trafikolycka. Figuren visar de vägelement som registreras och bedömds vid EuroRAP-säkerhetsinspektioner. 2

9 RPS vägelement för vägens mittområde Förekomst av mitträcke/vajer Förekomst av mittremsa och mittremsans bredd Avsaknad av mittseparering, det vill säga enbart målade mittlinjer RPS vägelement för vägens sidoområde Förekomst av sidoräcke Förekomst av jordskärning vid avsaknad av sidoräcke Avstånd till farliga föremål om sidoräcke eller jordskärning saknas. Avståndet bedöms i tre intervaller säkerhetszoner RPS vägelement för korsningar Korsningar registreras och klassificeras i nedanstående kategorier. Indelningen bygger på att olika typer av korsningar har olika säkerhetsstandard. Fyrvägskorsning Trevägskorsning Cirkulationsplats Korsning med trafiksignaler Av- eller påfart med accelerationssträcka Anslutningar med daglig trafik 3

10 Beräkning av säkerhetsstandard Data som samlas in under inspektionen samlas i en databas och därefter gör en bearbetning för att beräkna vägens säkerhetsstandard. Beräkningen baseras på krockvåldskurvor som är framtagna för olika hastigheter och som därmed visar risken för svåra eller dödliga skador vid en trafikolycka. Vägelementen påverkar säkerhetsnivån Olika typer av vägelement påverkar säkerhetsnivå olika mycket beroende på vilken hastighetsbegränsning som satts för vägen. Nedanstående figur visar hur olika vägelement påverkar säkerhetsnivån för mittområdet vid olika hastigheter. RPS-poäng för olika vägtyper Säkerhetsnivån på det inspekterade vägnätet varierar kraftigt, såväl mellan olika vägtyper som var i landet vägen ligger, beroende på att den tidigare hastighetssättningen inte tillräckligt tagit hänsyn till den faktiska vägsäkerhetsstandarden. Översiktligt går det dock att ställa upp följande schema för RPS-poängen för olika vägtyper: Motorvägar: generellt fyra stjärnor, men vissa partier med tre stjärnor förekommer 2+2-, 2+1- och 1+1-vägar: i huvudsak fyra stjärnor, men också tre stjärnor Tvåfilig väg med säkra sido- och mittområden: 2-3 stjärnor Tvåfilig väg: 2 stjärnor Tvåfilig väg med hög hastighet och osäkra sidoområden: 1 stjärna Säkerhetskartor för säkra vägval Resultatet av säkerhetsgranskningen presenteras grafiskt på kartor för att underlätta för trafikanter att göra säkra vägval. Resultatet används dessutom av väghållningsmyndigheter för att kartlägga säkerhetsstandarden på vägnätet och som underlag för planering av säkerhetshöjande åtgärder. 4

11 Exempel på kartläggning av säkerhetsstandard och grafisk kartpresentation. Kartan visar säkerhetsnivåerna för olika vägsträckor. 5

12 Nya hastighetsgränser Sverige införde 1971 som första land i världen en generell hastighetsbegränsning på vägar utanför tättbebyggt område. Bashastigheten sattes till 70 km/h men systemet gav också möjlighet att använda 90 respektive 110 km/h på vägar utanför tättbebyggda områden. Inom tättbebyggt område sattes 50 km/h till bashastighet, en begränsning som införts redan Hastighetsbegränsningarna bestämdes utifrån vägbredd, trafikmängd samt siktsträcka. Samtidigt infördes undantagsregler för de sex nordligaste länen, där vissa vägar ur ett framkomlighetsperspektiv tilläts ha hastigheten 110 km/h utan att uppfylla kraven på vägstandard som gällde i övriga Sverige togs riktlinjer fram för hur hastighetsgränser ska sättas vid ombyggnad eller nybyggnad av vägar. I likhet med de riktlinjer som togs fram 1971 byggde de nya riktlinjerna på vägbredd och siktsträcka, men nu tillfördes även kriteriet olyckskvot infördes nya riktlinjer där sidoområdesstandard och viltstängsel tillkom som nya kriterier. Under 2004 och 2005 infördes nya krav, där hastighetsbegränsningar ska sättas mot kriterier för krockvåld, tillgänglighet, miljö, regional utveckling samt acceptans bland trafikanterna. Dåvarande Vägverket fick 2004 i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för hur hastigheterna successivt kan anpassa till kraven inom Nollvisionen. Uppdraget redovisades 2005 och innebar i korthet att hastighetsbegränsningarna ska anpassas till trafik-, väglags-, väder- och siktförhållanden infördes det nya hastighetssystemet med tio steg om vardera 10 km/h, från 30 till 120 km/h. Hastighetsskyltningen skulle därmed få bättre överensstämmelse med den verkliga trafiksäkerhetsstandarden. Det långsiktiga målet är att justera hastigheten till Nollvisionens krav att hastigheten inte ska vara högre än det krockvåld som den mänskliga kroppen klarar. Praktiskt innebär detta att för trafikmiljöer där fotgängare och motorfordonstrafik blandas bör hastigheten inte vara högre än 30 km/h. Vid högre hastigheter ska gångtrafiken och motorfordonstrafiken separeras. För trafikanter som färdas i bil ska vägmiljön anpassas så att risken att dödas vid en kollision är låg. För att undvika dödligt krockvåld vid sidokollisioner får hastigheten inte vara högre än 50 km/h i timmen. Vid frontalkollisioner skyddar en modern bil förare och passagerare upp till en hastighet om cirka km/h. Vid hastigheter därutöver krävs fysisk vägseparering för att garantera säkerheten. Krockvåldskurva. Källa: Trafikverket. 6

13 Hastighetsjustering genomfördes i två steg. Det första steget genomfördes 2008 och omfattade det nationella vägnätet, cirka 800 mil väg. Hastigheterna anpassades där efter befintlig trafiksäkerhetsstandard. Den andra etappen omfattade resterande statliga vägar, cirka mil, med hatighetsbegränsning 90 km/h eller högre, samt vägar med hastighetsbegränsning 70 km/h som bedöms som viktiga för näringslivet. 7

14 Metod Utvärderingen av hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhetsnivån har gjorts genom att jämföra trafiksäkerhetsstandarden enligt EuroRAP innan och efter hastighetsförändringen. EuroRAP-granskningen av säkerhetsstandarden har tidigare skett genom kartläggning av säkerhetsnivån för enskilda länkar i Vägverkets vägdatabas (VDB) och efterföljaren nationella vägdatabasen (NVDB). Under de senaste åren har kartläggningen gjorts i GPS-sträckor om hundra meter, vilket gör kartläggningen mycket mer specifik och detaljerade. För att kunna göra en rättvisande jämförelse av säkerhetsstandarden har därför projektet inletts med att omvandla samtlig data till GPS-sträckor om 100 meter. Omvandlingen har också gjort det möjligt att byta ut deldatamängder och ändra värden för den insamlade informationen. Uppgift om aktuell hastighetsbegränsning har hämtats från Trafikverkets nationella vägdatabas. Därefter har uppgift om tidigare hastighetsgräns bytts ut mot gällande gränser. Utifrån gällande hastighetsbegränsning har nya beräkningar av säkerhetsstandarden enligt EuroRAP:s protokoll. Den nya säkerhetsnivån beräknas utifrån de uppgifter om RPS element, exempelvis mitträcke, sidoräcke och avstånd till farliga föremål, som finns lagrade i databaserna. Då inspektionerna har genomförts vid olika tillfällen sedan 2005 har säkerhetsförbättringar utförts på vissa vägsträckor som inte återfinns i inspektionsdata. Detta innebär exempelvis att vägar där hastigheten höjts efter ombyggnad, men där inspektion gjorts innan ombyggnad, kan få ett lägre säkerhetsbetyg än innan hastighetsjusteringen eftersom uppgift om nya säkerhetsåtgärder saknas i databasen. För att säkerställa att den nya beräkningen visar aktuell och verkliga säkerhetsstandard har samtliga av Trafikverkets regioner kontaktas för inhämtade av uppgift om vägsträckor där säkerhetsstandarden förbättrats sedan föregående inspektion. För dessa sträckor anges inte något nytt säkerhetsbetyg, utan dessa sträckor markeras som förbättrad sedan föregående inspektion. Detta eftersom det inte är möjligt att göra beräkningar av nya säkerhetsbetyg utan att genomföra inspektioner och insamling av data på de aktuella vägsträckorna. Då inga kontroller av uppgifterna skett mot faktisk trafiksäkerhetsstandard genom platsinspektion på de aktuella vägarna kan vägar där inga säkerhetsförbättrande åtgärder genomförts anges som ombyggda utan att vara detta. Likaså kan vissa vägavsnitt fått lägre säkerhetsbetyg än tidigare på grund av avsaknad av uppgift om säkerhetsförbättrande åtgärder. De exakta avgränsningarna för sträckor med säkerhetsförbättrade åtgärder bygger på uppgift från Trafikverket och kan därför variera mellan olika delar av landet, beroende på skiftande rutiner för rapportering inom Trafikverkets regioner Beräkningen av nya säkerhetsnivåer enligt EuroRAP utförs enligt de beräkningsprocesser som tagits fram av EuroRAP på internationell nivå. Sedan inspektionerna utfördes 2007 har beräkningsrutiner för betygsättning ändrats på följande punkter. Säkerhetsbetyget beräknades tidigare med en decimal och avrundades därefter till närmsta heltal. I projektet har beräkningen skett enligt den nya 8

15 beräkningsprocessen där säkerhetsbetyget uttrycks i heltal. Genomsnittspoängen beräknades tidigare på en länk enligt NVDB:s bestämmelser mellan två korsningar. Idag sätts utjämningspoängen för en längd av 3 km. Detta kan innebära att visa sträckningar kan fått ett annat säkerhetsbetyg än tidigare, trots att ingen ombyggnad eller hastighetsjustering gjorts. Detta bedömds emellertid enbart innebära en mycket liten påverkan på resultatet och inga övergripande förändringar har kunnat spåras till denna förändring av utjämningslängd för poängsättning. Resultatet av granskningen redovisas grafiskt på kartor, där säkerhetsstandarden innan och efter hastighetsjusteringen framgår. Utöver säkerhetsnivå redovisas även hur hastigheten justerats. Resultatet redovisa länsvis och kommenteras även i löpande text. 9

16 Resultat I detta kapitel presenteras resultatet av de nya hastighetsgränsernas inverkan på trafiksäkerhetsstandarden. Resultatet presenteras länsvis och inleds med en beskrivning av säkerhetsnivåerna på inspekterade vägar innan hastighetsjusteringen, vilka hastighetsförändringar som genomförts i länet och avslutas med en beskrivning av aktuella säkerhetsnivåer. Stockholms län I Stockholms län har de nationella vägarna (E4, E18 och E20) inspekterats senast under 2007, därefter har inspektion av säkerhetsstandarden även skett på riksvägar och länsvägar under Resultatet av undersökningen visar att Stockholms län innan hastighetsjusteringen hade en mycket hög säkerhetsnivå. Av de inspekterade vägarna nådde hela 93 procent godkänd nivå, varav 70 procent hade en så god säkerhetsstandard att vägen erhållit högsta betyg i granskningen. De vägar som inte höll godkänd säkerhetsstandarden innan hastighetsjusteringen är delar av E18 västerut från Norrtälje mot Kapellskär, där säkerhetsstandarden bitvis endast når upp till två stjärnor och därmed är säkerhetsmässigt underkända. Detta gäller även för riksväg 76 norrut från Norrtälje, där stora delar av sträckan är säkerhetsmässigt underkänd. På riksväg 57 västerut från Järna mot Gnesta finns sträckor som inte når upp till godkänd säkerhetsnivå och även på länsvägarna 269 mellan Bro och Sigtuna, samt sträckan Arlanda-länsgränsen mot Uppsala län på väg 273 finns delar som inte når godkänd säkerhetsnivå. I samband med hastighetsjusteringen som genomfördes under 2008 och 2009 sänktes hastigheten till 80 km/h på de sträckor av länsväg 269 och 273 samt riksväg 57 som inte nått upp till godkänd säkerhetsnivå. För E18 österut från Norrtälje mot Kapellskär har den tidigare hastigheten om 90 km/h 10

17 behållits utan att några säkerhetshöjande åtgärder genomförts. På riksväg 76 har en sänkning av den gällande hastighetsgränsen gjorts från 90 till 80 km/h på delar av sträckan. Ytterligare sänkningar har också gjorts på E4/E29 och på länsväg 259 och 276, där säkerhetsnivån tidigare legat på godkänd nivå. Beräkningen av nya säkerhetsnivåer utifrån de förändrade hastigheterna har resulterat i länsväg 269 och 273 i sin helhet nu når godkänd säkerhetsnivå. På riksväg 57 har säkerhetsförbättringar skett på den delsträcka som tidigare inte nått godkänd säkerhetsnivå. För E18 österut från Norrtälje mot Kapellskär har den tidigare hastigheten om 90 km/h behållits utan att några säkerhetshöjande åtgärder genomförts, vilket resulterat i att säkerhetsnivå även efter hastighetsjusteringen även fortsättningsvis är låg och bitvis inte säkerhetsmässigt godkänd. På riksväg 76 har en sänkning av den gällande hastighetsgränsen gjorts från 90 till 80 km/h, det har däremot inte resulterat i något förbättrat säkerhetsbetyg, eftersom säkerhetsstandarden inte är tillräckligt hög för mitt- och sidoområdena, vilket gör att vägen även efter hastighetsjusteringen har partier där säkerhetsstandarden är låg. För att komma tillrätta med de låga säkerhetsbetygen för såväl E18 och riksväg 76 krävs ytterligare säkerhetsåtgärder, främst förbättrad säkerhet inom mittområdet men också på sidoområdet. För de sänkningar som gjordes på tidigare godkända vägar kan ingen skillnad i säkerhetsnivå noteras. 11

18 Uppsala län Inom Uppsala län har under 2007 riksväg 70 från Enköping till länsgränsen mot Västmanland och riksväg 56 Heby till länsgränsen mot Gävleborg inspekterats, samt även E4 och E18. Resultatet visar att säkerhetsstandarden är god på E18 med undantag av en kortare sträcka från ungefärligen Hummelsta till länsgränsen mot Västmanland. För E4 är säkerheten hög, högsta säkerhetsbetyg, för den del av sträckan som är motorväg från södra delen mot Stockholms län och norrut. Den tidigare sträckningen av E4 norrut från Uppsala mot Mehedeby håller däremot låg trafiksäkerhetsstandard. Detta gäller även för riksväg 70 från Enköping och genomgående för riksväg 56. Efter att säkerhetsinspektionerna genomfördes har E4 från Uppsala mot länsgränsen mot Gävleborg fått en ny sträckning och motorvägsstandard, detta gäller även för E18 från Enköping och västerut mot länsgränsen mot Västmanland. Dessa vägar har därmed fått en helt ny sträckning och det har inte varit möjligt att sätta ett nytt säkerhetsbetyg. För riksväg 70 har säkerhetsförbättringar skett vilket resulterat i en ny säkerhetsstandard för stora delar av sträckan, för riksväg 56 har enbart sänkningar av skyltad hastighetsgräns gjorts och inga säkerhetsförbättringar. 12

19 För den del av riksväg 70 som går från Enköping mot länsgränsen och där inga säkerhetsförbättrande åtgärder genomförts kan konstateras att säkerhetsstandarden i likhet med innan justeringen är för låg för att ge ett fullgott skydd vid en trafikolycka. Det gäller övergripande för korsningar, sido- och mittområden. För riksväg 56 kvarstår den låga säkerhetsnivån, med framför allt osäkert mittområde men också sidoområden med låg säkerhetsstandard, med vissa mindre förbättringar. Södermanlands län I Södermanlands län har de nationella vägarna E4, E20 och riksväg 56 genom länet inspekterats under Resultatet visar att säkerhetsstandarden är mycket hög för E20 och E4 med högsta betyg i stort sett för hela sträckorna. För riksväg 56 är resultatet betydligt sämre. I länet når enbart mycket korta delar av vägsträckan upp till godkänd säkerhetsnivå. För väg 56 har hastighetssänkningar skett på sträckan mellan Eskilstuna och Västerås samt på en kortare sträcka mellan E20 och länsväg 230 i höjd med Alberga. På sträckning mellan Västerås och Eskilstuna har hastigheten höjts till 100 km/h samtidigt som säkerhetsförbättringar skett. 13

20 På riksväg 56 har resultatet förbättrats från icke godkänd säkerhetsnivå till godkänd för sträckan där hastigheten sänkts till 80 km/h. För de övriga delarna av riksvägen där inga säkerhetsförbättringar gjorts har vägen fortfarande låg säkerhetsstandard för sido- och mittområdet. Östergötlands län Inom Östergötlands län är säkerhetsnivån mycket varierande. E4 genom länet håller hög säkerhetsnivå medan riksväg 50 från Ödeshög och norrut via Motala till länsgränsen mot Örebro län vid senaste inspektionen hade många partier med låg säkerhetsstandard. Även riksväg 32 från länsgränsen mot Jönköpings län och norrut till Motala har många partier med låg säkerhetsstandard. Partier med låg säkerhetsstandard återfinns också på E22, riksväg 51, riksväg 35 och länsväg 636. Lägst säkerhetsstandard återfinns på riksväg 34 med långa delsträckor där säkerhetsnivån enbart når upp till två stjärnor och därmed inte ger tillräckligt skydd vid en trafikolycka. 14

21 I samband med hastighetsjusteringen sänkts hastigheten på de delar av riksväg 32 som inte håller tillräcklig säkerhetsstandard, samt delar av riksväg 50 och riksväg 35. På riksväg 51 har hastigheten höjts på en del av sträckan. Resultatet visar att säkerhetsstandarden förbättrats på riksväg 50 mellan Vadstena och Motala, som nu når godkänd säkerhetsnivå på hela sträckan. För E4 ligger säkerhetsnivån kvar på godkänd nivå. På E22 har säkerheten förbättrats till godkänd nivå. På riksväg 34 har det skett vissa förbättringar. På riksväg 51 återfinns emellertid en sträcka med lägre säkerhet, på grund av att hastigheten höjts utan att säkerhetsföbättrande åtgärder vidtagits. Riksväg 32 har nu godkänd säkerhetsnivå på hela sträckan genom länet och länsväg 636 har förbättrats så att endast en mindre sträcka med låg säkerhetsnivå kvarstår. 15

22 Jönköpings län Inom Jönköpings län håller E4 mycket hög säkerhetsnivån för hela sträckan. Riksväg 26, 27, 31 och delar av riksväg 40 har däremot låg säkerhetsstandard. För dessa vägar är säkerhetsnivån genomgående låg, enbart två stjärnor. På de inspekterade sträckorna har enbart små justeringen av hastigheten gjorts. En delsträcka av riksväg 26 norr om Jönköping har fått sänkt hastighet, medan resterande del av sträckan av riksvägen i huvudsak har bibehållen hastighet och på en kortare sträcka strax norr om Gislaved till Smålandsstenar har hastigheten sänkts. På riksväg 31 mellan Nässjö och Eksjö har hastigheten sänkts och det samma gäller för sträckan strax söder om Jönköping. 16

23 Det nya resultatet baserat på de förändrade hastighetsgränserna visar en i stort sett oförändrad säkerhetssituation. För riksväg 40 från Eksjö och österut mot länsgränsen kvarstår det låga säkerhetsbetyg och det samma gäller för riksväg 31 från Nässjö och söderut. På Riksväg 27 finns vissa smärre förändringar och på riksväg 26 finns förbättringar av säkerhetsstandard på sträckan med sänkt hastighet norr om Smålandsstenar. Kronobergs län Kronobergs län har bland den högsta andelen underkända vägar i södra Sverige. Enbart E4 når upp till godkänd säkerhetsnivå, övriga riksvägar i länet 23, 25, 27 och 30 håller låg standard och bitvis mycket låg standard. På riksväg 23 återfinns en sträcka med den allra lägsta säkerhetsstandarden, en stjärna. Enbart mycket få sådana sträckor finns i landet och har en så låg säkerhetsstandard att omedelbara åtgärder måste vidtas för att garantera säkerheten för trafikanterna. 17

24 Sedan föregående inspektion har riksväg 23 med delsträckan med det lägsta säkerhetsbetyget förbättrats och byggts om till 2+1-väg med mittseparering och hastigheten samtidigt höjts. På riksväg 25 har hastigheten sänkts på delsträckor som har ett godkänt säkerhetsbetyg, medan resterande sträckningar har oförändrade hastigheter. De förändringar som gjorts av hastighetssättningen har endast inneburit mindre förändringar av säkerhetsläget på vägarna i Kronobergs län. Däremot har säkerhetsförbättringar skett på de vägar som byggts om och där säkerhetsnivån tidigare varit mycket låg. 18

25 Kalmar län Kalmar län domineras av vägar med låg säkerhetsklassning. Riksväg 23, riksväg 25 och riksväg 40 är till övervägande del säkerhetsmässigt underkända. Även Europaväg 22 som sträcker sig från norr till söder genom länet har låg säkerhetsklassning, enbart en kortare sträckning strax söder om Västervik, söder om Oskarshamn och sträckan Kalmar till Torsås har godkänd säkerhetsklassning. Länsväg 137 Ölandsbron har däremot hög säkerhetsnivå som övergår i låg säkerhet när den ansluter till länsväg 136 på Öland. Hastighetsöversynen resulterade i sänkt hastighet på en kortare sträckning av riksväg 25 och riksväg 23. För E22 gjordes hastighetssänkningar på längre sträckor och även en del av länsväg 136 på Öland sänktes hastigheten på. 19

26 Hastighetsjusteringen har inneburit en viss förbättring av säkerheten från icke godkänd till godkänd nivå på delar av länsväg 136 på Öland. Även sänkningen som genomförts på E22 har inneburit en viss förbättring av säkerhetsnivå, men för övriga delar av vägarna i länet krävs ytterligare säkerhetsåtgärder, mitt- och sidoområdesåtgärder, för att säkerställa en säkerhetsnivå som garanterar säkerheten för trafikanterna. Gotlands län På Gotland genomfördes en säkerhetskartläggning Undersökningen visade att säkerhetsläget på Gotland är dåligt, 55 procent av de inspekterade vägarna har en icke-godkänd säkerhetsnivå. De säkraste vägarna återfinns främst runt Visby. För övriga delar av länet är säkerheten låg, där en vägsträcka vid Fröjel utmärker sig särskilt negativt med enbart en stjärna i säkerhetsklassning. 20

27 För samtliga länsväg med undantag av länsväg 140 och 143 strax söder om Visby och 149 mot Fårösund samt del av 148 mellan Lärbro och Fårösund har hastigheten sänkts till 80 km. Utöver sänkningarna har även vissa sträckor byggts om. För de sträckor där hastigheten enbart sänkts noteras ingen förhöjd säkerhetsnivå, förutom för sträckan vid Fröjel som gått från en till två stjärnor. 21

28 Blekinge län I Blekinge län har E22 och riksväg 27 inspekterats. E22 har hög säkerhetsstandard genom de centrala delarna av länet, men övergår i öster efter Karlskrona till enbart två stjärnor. Även norr om Sölvesborg är säkerhetsnivån låg. För riksväg 27 är säkerhetsnivån godkänd på omkring halva sträckan och den resterande halvan har icke godkänd säkerhetsnivå. I hastighetsöversynen sänktes hastigheten på de icke godkända delarna av riksväg 27 till 80 km/h. På E22 har stora delar av vägen fått sänkt hastighet, detta gäller även för den icke godkända sträckan norr om Sölvesborg däremot inte för sträckningen öster om Karlskrona som har bibehållit hastighetsbegränsningen 90 km/h. 22

29 Utvärderingen av hastighetsjusteringens inverkan visar att riksväg 27 genom sänkt hastighet samt en kortare ombyggd sträcka nu når upp till godkänd säkerhetsklass. För E22 har säkerhetsförbättringar skett öster om Karlskrona och för resterande sträckning återstår en kortare sträckning norr om Sölvesborg som ännu inte når godkänd säkerhetsnivå. Skåne län Skåne län har tillsammans med Stockholms och Hallands län den högsta andelen vägar med godkänd säkerhetsklassning. Innan hastighetsjusteringen nådde 84 procent av de inspekterade vägarna godkänd nivå. De vägar som inte når upp till godkänd säkerhetsnivå utgörs av E6 vid Trelleborg norrut mot Höllviken, länsväg 108 mellan Svedala och Staffanstorp, samt sträckan Kävlinge anslutning till riksväg 13. Länsväg 117 och länsväg 111, riksväg 19 och E22 har delar som inte är säkerhetsmässigt godkända. Hastighetsjusteringen har inneburit att hastigheten sänkts på bland annat länsväg 108, riksväg 13 och mindre delar av E22. 23

30 Resultatet av de nya hastighetsgränserna inverkan på säkerheten är en tydlig förbättring av säkerhetsnivåerna. På E22 återstår kortare sträckor mellan Hörby och Tollarp, där säkerheten behöver förbättras för korsningar, sidoområden samt mittområden. På E6 vid Trelleborg krävs också att den planerade ombyggnaden genomförs för att säkerheten ska kunna garanteras. På riksväg 23 har säkerheten förbättrats men fortfarande kvarstår låga säkerhetsnivåer på sträckan mellan Höörs och Hässleholm, där såväl korsningar, mitt- och sidoområden behöver förbättras. På riksväg 21, länsväg 108 och länsväg 117 behöver säkerheten förbättras genom mitt- samt sidoområdesåtgärder. 24

31 Hallands län Inom Hallands län har E6/E20 samt riksväg 25 och 26 inspekterats under E6/E20 utgör en av de absolut säkraste vägarna i landet, vilket det genomgående högsta säkerhetsbetyget tydligt visar. Riksväg 26 har en mindre sträckning i länet som är icke godkänd, medan riksväg 25 till sin övervägande del inte är säkerhetsmässigt godkänd. I Hallands län har en uppjustering av hastigheten skett på E6/E20. På riksväg 26 har hastigheten bitvis höjts. På 25 har hastigheten delvis sänkts men till stor del bibehållits. Då inga ytterligare åtgärder har vidtagits kvarstår trafiksäkerhetsproblemen på riksväg 25 och 26 genom Hallands län. För riksväg 25 är det såväl sido- som mittområdet som behöver bli säkrare och på riksväg 26 främst sidoområdet. 25

32 Västra Götalands län Säkerhetsstandarden på vägnätet i Västra Götalands län varierar kraftigt. Dels finns E6 som till stora delar är godkänd, men ju närmare norska gränsen man kommer blir säkerhetsmässigt sämre. Även E20 är till stora delar, tillsammans med europaväg 45 säkerhetsmässigt underkända. Detta gäller även för länsvägarna 156, 166, 172, 184 och 190 samt riksväg 26, 27,41, 44, 46, 47 och 49 och riksväg 40 från Borås och österut. Hastighetsjusteringen har inneburit sänkta hastighetsgränser dels på E20 där det finns lågt betyg men också på de flesta av länsvägarna som har inspekterats och som har låga säkerhetsbetyg. På länsväg 190 har hastigheten sänkts på en delsträcka från Göteborg norrut där säkerheten varit förhållandevis god med en kortare sträcka med lägre säkerhet, på resterande del av den länsvägen har tidigare hastighetsnivå behållits. Även på länsväg 156 har hastigheten sänkts och också riksväg 46 har hastigheten sänkts, och även på länsväg

33 Resultatet av hastighetsjusteringens inverkan visar att i stort sett hela länsväg 172 är godkänd samt att många av vägarna har förbättrats, länsväg 172 och 166. För de delar av vägarna där enbart en sänkning av hastigheten genomförts kvarstår det lägre säkerhetsbetyget, t.ex. för delar av E45, riksväg 26, riksväg 51 och länsväg 190. Till övervägande del är det mittområdes- och sidoområdesåtgärder som krävs för ökad säkerhet på dessa vägar. 27

34 Värmlands län I Värmlands län har europavägarna E45 och E18 inspekterats samt länsväg 172 från Årjäng till länsgränsen och riksväg 26 sträckan Kristinehamn till länsgränsen. Resultat visar att riksväg 26, större delen av E45 och stora delar av E18 i västra delen av länet håller låg säkerhetsnivå. v Vid hastighetsjusteringen sänktes hastigheten på några kortare delsträckor av E45 och E18 men i huvudsak skedde inga förändringar av hastighetssättningen. På de delar av E45 där hastigheten sänkts har detta inneburit en höjning av säkerhetsnivån. För de övriga sträckorna i länet där ingen ombyggnad skett har detta inneburit att den tidigare säkerhetsnivån kvarstår och att det därför krävs ytterligare åtgärder för att garantera säkerheten. Det är i huvudsak mittområdet som får låga poäng men även sidoområden behöver förbättras för ökad säkerhet. 28

35 Örebro län I Örebro län har inspektion skett av europaväg 18 och 20 samt riksväg 50. E18 har vid inspektionstillfället 2007 en sträckning västerut från Örebro mot Karlskoga som inte når godkänd säkerhetsnivå. För E20 återfinns en sträcka kring Laxå mot länsgränsen till Västra Götaland som inte når godkänd säkerhetsnivå. För riksväg 50 är säkerhetsnivån låg för de delar som inte löper med E20- sträckningen. Den hastighetsjusteringen som gjorts har inte inneburit någon sänkning av hastighetsgränsen, utan har höjts eller behållits enligt den gamla hastighetsgränsen. 29

36 Med avseende på att hastigheten inte sänkts och inga ytterligare åtgärder vidtagits har detta inneburit att det inte skett någon säkerhetsförbättring alls på vägarna, förutom på E18 som byggts om till motorväg och mötesfri 2+1-väg mellan Örebro och Karlskoga. På riksväg 50 kvarstår det låga säkerhetsbetyget på grund av osäkra mittområden. Västmanlands län I Västmanland har E18 och E20 mycket hög säkerhet. Riksväg 56, 67 och 70 är däremot till stora delar säkerhetsmässigt underkända. 30

37 På den icke godkända delen av riksväg 56 har hastigheten sänkts, även på E18 har hastigheten sänkts men för övriga vägar är hastigheten oförändrade eller höjd. På riksväg 56 söder om Kungsör har säkerhetsstandarden förbättrats. Även på delar av riksväg 70 har säkerheten förbättrats på en kortare sträcka som sänks till 70 km/h. För övriga delar krävs ytterligare säkerhetsåtgärder för förbättrad säkerhet, i huvudsak åtgärder för säkrare korsningar och mittområden. 31

38 Dalarnas län Dalarna har vägar som domineras av låg säkerhetsnivå, dels E45, men även riksväg 71 öster om Borlänge. Även riksväg 70 från norr om Borlänge har låg säkerhetsstandard. Runt Falun och Borlänge håller såväl riksväg 50 som 80 högre säkerhetsstandard, men ju längre bort man kommer mot länsgränsen minskar säkerhetsnivån ytterligare. På riksväg 70 har hastigheten förutom på en redan tidigare säker sträcka söder om Borlänge sänkts. Även på säkra selar av riksväg 80 öster om Falun har hastigheten sänkts. På E45 har däremot inte hastigheten sänkts 32

39 Resultatet av hastighetens inverkan är att det inte skett några större förändringar. Det innebär att säkerhetsnivån även fortsättningsvis är låg. Främst krävs förbättringar av sidoområdenas säkerheten men också för mittområdena. Gävleborgs län I Gävleborgs län är E4 från länsgränsen mot Uppsala län och norrut mot Iggesund säkerhetsmässigt godkänd. Detta gäller även för riksväg 80 från Gävle till Hofors, från Hofors till länsgränsen mot Dalarna är säkerheten låg. Det samma gäller för riksväg 56 som är säkerhetsmässigt underkänd. Även E4 norr om Hudiksvall är säkerhetsmässigt underkänd och riskvägarna 50, 83, 84 och länsväg 583 är säkerhetsmässigt underkänd. 33

40 På E4 har hastigheten sänkts på farliga partier. Däremot har hastigheten behållits på riksväg 84, 50 och 83, men sänkts på säkra delar av riksväg 80. På delar av riksväg 56 har hastigheten sänkts och det har även gjorts på E45 genom länet. På de sträckningar av E4 där hastigheten sänkts har säkerheten ökat. På de vägar där inga säkerhetsåtgärder vidtagits är säkerheten fortsatt låg och detta innebär att vägen inte ger ett fullgott skydd. På huvuddelen av vägarna krävs förbättrade mittområden men också säkrare sidoområden för ökad trafiksäkerhet. 34

41 Västernorrlands län I Västernorrlands län håller E4 den högsta säkerheten även om många delsträckor har låg säkerhet. E14 domineras i sin helhet av låg säkerhetsklassning. Riksväg 90 har en blandning av säkrare och mindre säkra partier. På E14:s sträckning genom länet har hastigheten sänkts för den del som sedan tidigare inte varit godkänd säkerhetsmässigt. På E4 har hastigheten sänkts på delar av sträckor där säkerhetsnivån är låg. För riksväg 90 har hastigheten förändrats både uppåt och nedåt för delar av sträckan. Sänkningen av hastigheten på E14 har inget påverkat säkerhetsnivå. För att öka säkerheten krävs främst mittområdesåtgärder men även sidoområdena måste bli säkrare för en högre säkerhetsnivå. På delar av sträckorna där hastigheten sänkts på E4 har säkerhetsnivån förbättrats något, men i stort sett oförändrad. Detta gäller också för riksväg 90, där hastighetsförändringen i stort sett inte haft 35

42 någon inverkan på säkerhetsnivå. På dessa sträckor är det främst förbättrad säkerhet på mittområdet som krävs. Jämtlands län I Jämtlands län har E45 och E14 inspekterats. Vägarna har mycket låg säkerhetstandard och i princip enbart godkända i närheten av Östersund och övriga större samhällen. På många av de farligaste vägarna har hastigheten sänkts. Det gäller framför allt E14 västerut från Åre och E45 norr och söder om Sveg samt stora delar norr om Hammerdal. På E14 har hastigheten genomgående sänkts. 36

43 På de sträckningar sänkts har resultatet förbättrats från två till tre stjärnor, d.v.s. godkänd säkerhetsnivå. Men det är ingen universallösning, eftersom låga säkerhetsbetyg kvarstår för många av vägsträckorna. I likhet med Västernorrlands län krävs ytterligare säkerhetsförbättringar för mittområdet men också sidoområdena för att höja säkerheten. Västerbottens län E4 har många partier där säkerheten är låg. E12 domineras av låg säkerheten och även E45 har mycket låg säkerhetenivån. Det samma gäller även för länsväg 363 och riksväg

44 På den icke säkerhetsmässigt godkända inspekterade delen av länsväg 363 har hastigheten sänkts till 100 respektive 80 km/h. För den inspekterade delen av riksväg 95 har tidigare hastighet behållits. På E4 har i stort sett tidigare hastighet behållits. För E45 har i stort sett hela sträckningen genom länet fått lägre hastighet och även på E12 har hastigheten sänkts mellan Tärnaby och Lycksele. Resultatet visar att på länsväg 363 och riksväg 95 och stora delar av E4 har säkerhetshöjande åtgärder vidtagits. Det samma gäller för E12 från Storuman till riksgränsen. För de delar av E45 och E12 där hastigheten sänkts eller bibehållits kan ingen säkerhetshöjande förbättring ses. I likhet med såväl Västernorrlands och Jämtlands län är det låga betyg för mittområdet och sidoområdena som sänker totalbetyget trots hastighetssänkningen. 38

45 Norrbottens län I Norrbottens län har E45 och E10, mycket låg säkerhetsnivå. E4 har låg säkerhetsstandard på sträckan från Töre mot Haparanda. Även de inspekterade riksvägarna 94 och 97 har låg säkerhetsnivå. Sänkningar har genomförts på mycket stora delar av det inspekterade vägnätet. På E4 har hastigheten sänkts från Töre till Haparande, där säkerheten är låg. För E10 har hastigheten sänkts på hela sträckan för Överkalix till Kiruna. Även på E45 har sänkningar skett från Karesuando till Arvidsjaur, med undatng för en kortare sträckning med godkänd säkerhetsnivå norr om Arvdisjaur. Även på riksväg 94 och 97 har omfattande säknignar gjorts. 39

46 Mycket omfattande säkerhetsförbättringar har skett på E10 från Överkalix till riksgränsen. Även på E45 från Jokkmokk mot Kiruna har omfattande säkerhetsförbättringa gjorts. Detta gäller även riksväg 97. På de delar av E45 och riksväg 94 där hastigheten sänkts kan inga tydliga förbättringar av säkerhetsstandarden ses. För E4 har även där omfattande säkerhetsförbättringar gjorts och en viss förbättring kan ses där hastigheten enbart sänkts. 40

47 Slutsatser De inspektioner som genomfördes innan hastighetsjusteringen gjordes visade att det finns mycket stora säkerhetskillnader mellan olika delar av landet. Innan justeringen av hastighetsgränserna återfanns de säkraste vägarna i Stockholms län, Skåne län och Hallands län (E6). De tidigare säkerhetskartläggningarna uppvisade ett tydligt mönster där säkerheten blir sämre ju längre bort från storstäderna man kommer. Med höga säkerhetsnivåer på nationella vägar i Mälardalen och Östergötland och lägre säkerhet i sydöstra Sverige (Kronobergs, Jönköpings och Kalmar län), samt Gotland som utmärker sig negativt med i närmast en norrländsk situation med mycket låga säkerhetsbetyg. Även Västra Götalands län har generellt haft en låg säkerhetsnivå, tillsammans med Värmlands län. Detta gäller även för riksvägar i Örebro och Västmanlands län. I Gävleborgs län har säkerheten varit förhållandevis god kring Gävle och för E4. I Dalarna har säkerheten varit låg för stora delar av vägnätet förutom kring Falun och Borlänge. I Västernorrlands, Västerbottens och Norrbotten s har E4 hållt relativt god säkerhetsnivå, men även här har det funnits långa partiet med låg säkerhetsstandard. För inlandsvägarna i Jämtland, E45, men också E14, E14 i Västernorrland, och riksväg 94 och E45 genom Västerbotten och Norrbotten har säkerheten varit mycket låg. Syftet med hastighetsjusteringen var att öka säkerhetsnivån för att bättra anpassa den skyltade hastighetsgränsen till den säkerhetsstandard som vägen verkligen har. Det förväntade resultatet skulle därmed vara att andelen osäkra vägar, med två eller i vissa fall en stjärna, skulle minska mycket kraftigt, och att skillnaderna i säkerhetsnivå mellan olika delar av landet skulle bli betydligt mindre. Resultatet av beräkningen av nya säkerhetsbetyg enligt EuroRAP utifrån hastighetsjusteringen som gjorts för att öka säkerheten visar att det fortfarande finns stora skillnader i säkerhet mellan olika delar av landet. Säkerhetsnivåerna har generellt höjts för hela landet, men betydligt mer i södra och västra Sverige än i sydöstra, på Gotland och i Dalarnas och Gävleborgs län samt de övriga fem norrlandslänen. För Stockholms län, med den sedan tidigare högsta andelen godkända vägar, har säkerheten kunnat höjas på de vägar som endast hade kortare partier med lägre säkerhetstandard. Här har det varit möjligt att öka säkerheten genom att sänka hastighetsgränserna. För de vägar som har haft mycket låg säkerhetsnivå tidigare kan inte en sänkning av hastighetsgränsen kompensera för låg säkerhet. I övriga Mälardalen domineras Europavägarna av högra säkerhetsnivåer men för de vägar som har förhållandevis mycket trafik men som sedan tidigare inte varit säkra fortsätter säkerhetsläget att vara sämre. 41

48 I Östergötland har säkerheten markant förbättrats genom hastighetsjustering och ombyggnad. Säkerheten i Östergötland är betydligt högre efter hatighetsjusteringen än innan, med endast mindre vägpartier som inte når högre säkerhetsstandard. I Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län är säkerhetsnivåerna fortsatt låga för många av riksvägarna. Vissa förbättringar har kunnat uppnås på E22 genom Kalmar län som har haft högre säkerhetstandard än övriga vägar. Även på Öland har en viss säkerhetsförbättring kunnat nås utan ytterligare åtgärder. Blekinge har lyckats förbättra säkerheten bra för riksväg 27 och E22, men även fortsättningsvis återstår vissa partier som behöver förbättras på E22 för att förbättra och öka säkerheten I Skåne har säkerheten förbättrats, men ombyggnad av E6 vid Trelleborg, delar av E22 samt på vissa delar av övriga riks- och länsvägar krävs för att garantera en tillräckligt god säkerhetsstandard. Hallands län har låg säkerhetsnivå på riksväg 25 och 26, som hade låg säkerhetsnivå sedan tidigare. E6 har fortsatt mycket hög säkerhetsstandard. Västra Götaland har högre säkerhetsnivåer än tidigare och har börjat närma sig säkerhetsnivå för Mälardalen. I Dalarna har vissa förbättringar gjorts, men även fortsättningsvis är säkerheten som bäst kring Falun/Borlänge och avtar därefter fort. Gävleborgs län domineras av E4 med god säkerhet, med ett antal undantag, men i stort sett oförändrad säkerhet på övriga vägar. I Västernorrlands län ses förbättringar av säkerheten på E4, men inga förändringar för övriga vägar. I Jämtlands län finns vissa förbättringar. Men fortfarande är vägarna ett lapptäcke av bättre och sämre partier. Inga delsträckor når de riktiga höga nivån med fyra stjärnor förutom en kort sträcka runt Östersund. Både Norrbotten och Västerbotten domineras av låg säkerhet. Vissa säkerhetsförbättrande åtgärder har gjorst, men även fortsättningsvis är säkerheten mycket låg för de sträckor som sdan tidigare haft låg säkerhetsstandard. Den generella slutsats som kan dras av undersökningar är att på vägar med relativt god säkerhetsstandard sedan tidigare kan det i vissa fall gå att öka säkerheten genom sänkningar av hastigheten till 80 km/h. För de vägar som dominerats av låg säkerhetsstandard sedan tidigare är resultatet lika entydigt. Många vägar har fortfarande låg säkerhetsnivå, men standarden skiljer sig åt mellan olika delar av landet. I likhet med tidigare domineras Stockholms, Skåne, Hallands och i viss mån Västra Götalands län av säkrare vägstandard. Östergötland har en markant högre säkerhetsnivå och ligger på samma nivå som de säkrare vägarna i Mälardalen. I Västra Götaland har säkerheten 42

49 också förbättrats på många vägsträckor, även om det fortfarande finns många partier som behöver bli bättre. Utöver europvägarna i Mälardalsområdet är säkerheten inte påfallande bättre. Fortfarande har många kraftigt trafikerade riksvägar en förhållandevis låg säkerhet. Detta gäller även för Värmlands län. Från Gävleborgs län och norrut domineras de säkra vägarna av E4. I Gävleborg är även riksväg 80 till Dalarna säkrare än övriga inspekterade vägar. I Dalarnas län är säkerheten god för vägarna runt Falun och Borlänge men inte för övriga delar. Längre norrut blir säkerheten betydligt sämre trots kraftiga sänkningar av hastighetsgränserna på många av europavägarna. Sänkningen av hastighetsgränsen har inte gett någon större förändring på E14 från Sundsvall men förbättringar på E45 genom Jämtlands län. I Västerbottens och Norrbottens län har ingen tydlig förbättring kunnat ses på E45 och övriga inspekterade vägar med undantag av E4. En slutsats som går att dra från studien är att det krävs ytterligare översyn av vägsäkerheten för att ge en högre säkerhetsnivå. Beräkningen av de nya säkerhetsnivåerna visar att det inte är möjligt att få samma effekt på exempelvis en väg med 90 km/h som sänks till 80 km/h i Jämtlands län som i Västra Götalands län. Utgångspunkten för den fortsatta utvärderingen av säkerheten på vägarna måste vara en djupgående analys av hur säkerhetsläget ser ut för korsningar, mitt- och sidoområdet. Här kan det vara möjligt att öka säkerheten ytterligare utan sänkningar genom att undersöka hur vägsäkerhetsbetyg för t.ex. sidoområdet ser ut och det därmed kan behövas ytterligare åtgärder för att garantera en hög säkerhet. 43

50 Erhållen trafiksäkerhetsnytta Syftet med den hastighetsomläggning som skedde under 2008 och 2009 var att hastigheten på ett bättre och tydligare sätt ska präglas av den reella säkerhetsnivån som vägen håller. EuroRAP är där det verktyg som finns för att utvärdera vilket skydd som en väg ger för olika hastighetsnivåer. Den utvärdering som gjorts av hastighetsjusteringens inverkan på trafiksäkerhetsstandarden visar hur trafiksäkerheten förändrats och vilken nivå som vägsäkerhetsstandarden ligger på. Utvärderingen visar på ett mycket tydlig sätt hur trafiksäkerhetsstandard inte ensidigt kan utgå från sambandet lägre hastighet högre säkerhet utan att vidtaga några andra åtgärder. Den trafiksäkerhetsnytta som framkommit i projektet är att utvärderingen tydligt visar att hastighetssänkningar kan användas för att skapa en säkrare väg om vägens skyddande faktorer är tillräckligt bra. Detta innebär att det är viktigt att inte enbart utgå från dagens hastighet utan också titta på de resultat för säkerheten som finns idag i EuroRAP. Med detta resultat som grund är det möjligt att se var ytterligare säkerhetshöjande åtgärder krävs för att öka säkerheten. Projektets slutresultat visar också tydligt skillnaden i vägsäkerhetsstandard mellan olika delar av landet och hur det gör det möjligt att arbeta med ytterligare verktyg för att skapa en god trafiksäkerhetsstandard och en jämn trafiksäkerhetssituation för hela landet. Resultatet kan med fördel ligga till grund för Trafikverkets framtida planering för vilka vägar som behöver ytterligare säkerhetsåtgärder för att vara säkra. Projektets resultat är alltså tydligt ett bra insteg i planeringsprocessen för att skapa fler säkra vägar med god standard och hastigheter som accepteras av trafikanterna samtidigt som de kan utgöra underlag för vilka åtgärder som krävs för att ytterligare öka trafiksäkerheten. Spridning av resultatet Resultat av utvärderingen kommer att ske genom att Trafikverkets regioner samt trafiksäkerhetsenheten kommer att få en rapport om hur hastighetjusteringen inverkat på trafiksäkerheten skickad till sig. Regionerna och Trafikverkets trafiksäkerhetsenhet kommer också att erbjudas möjligheten att en föredragning av resultat från ansvarig projektledare på Motormännen. Utöver den skriftliga rapporten kommer också en kortversion att göras tillgänglig med resultatet på Motormännens webbplats, där den kommer kunna laddas ned i pdf-format. Förutom spridning till Trafikverket kommer rapporten också att föredras för EuroRAP:s internationella arbetsgruppen för utveckling av EuroRAP RPS 2.0 samt även delges samtliga övriga medlemmar inom EuroRAP. Resultatet kommer även att spridas medialt genom pressmeddelanden, där frågan kommer att belysas såväl nationellt som på regional nivå för att ge kunskap om hur hastighetsförändringen inverkat på trafiksäkerhetsstandarden. 44