Tal vid stora telekomdagen, 26 april 2005, Stockholm

Transkript

1 DATUM 26 april 2005 VÅR REFERENS Obs! Detta är ett talunderlag det talade ordet gäller Tal vid stora telekomdagen, 26 april 2005, Stockholm Jag tänker idag tala om några av de frågor som står högst på PTS dagordning just nu. En sådan fråga är hur vi med hjälp av lagen om elektronisk kommunikation, en lag som infördes för snart två år sedan, genom beslut ska ge förutsättningar för bättre konkurrens på telemarknaden. Lagen har en inbyggd flexibilitet, vilket gör att den också ger oss stora möjligheter att identifiera och ta fram åtgärder för att komma till rätta med de större problemen på telemarknaden. Vi har identifierat tillträde till det fasta telenätet för att erbjuda bredbandstjänster och fasta telefonabonnemang, samt reglerade priser för samtal till mobilnät, så kallad mobil terminering, som särskilt viktiga marknader. Dessa marknader tänker jag beskriva närmare. Dessutom sker idag en mycket intressant utveckling inom mobiltelefoni, där nästan hela Sverige inom några år kommer att ha modern, digital mobiltäckning det handlar förstås om 3G, ett digitalt 450-system och en aviserad utbyggnad av Telias GSM-nät. En nätutbyggnad som är glädjande för konsumenterna men som också väcker en del frågor. Dessutom ser vi en pågående konvergens på spektrumområdet som kommer att öppna nya möjligheter när fasta och mobila radiotillämpningar växer samman. Detta, tillsammans med en liberaliserad syn på spektrumhantering som nu är högaktuell i omvärlden, bäddar för en intressant utveckling. Inte minst när det analoga marknätet för TV släcks och stora frekvensutrymmen frigörs för nya tillämpningar. Men PTS arbetar som bekant inte enbart med telefrågor, därför vill jag också lite senare idag belysa vår roll när det gäller säkerhet och IT, områden som blir allt viktigare för oss. Konkurrensfrämjande reglering Vi har sedan i juli 2003 en ny lag som har gett oss en betydligt mer aktiv och flexibel roll som regleringsmyndighet. Det är en roll som vi trivs med och tycker är bra. Lagen ger oss möjligheter att på ett helt annat sätt än tidigare skräddarsy åtgärder anpassade till faktiska problem på marknaden. Vi kan fokusera på de problem som våra analyser visar finns på marknaden, ta fram åtgärder för att lösa POSTADRESS Box 5398, Stockholm BESÖKSADRESS Birger Jarlsgatan 16 TELEFON FAX E-POST pts@pts.se WEBBADRESS

2 2 problemen och analysera resultatet av dem. Den ger oss också möjlighet att sätta konsumenten i fokus. Lagens inbyggda flexibilitet gör att vi kan reagera inte bara på vad branschen anser är viktigt utan även utifrån vad konsumenterna prioriterar och har nytta av. Många kanske frågar sig varför PTS ska arbeta konkurrensfrämjande och varför just telemarknaden ska ha en särskild, sektorsspecifik reglering. De problem vi ser på flera områden inom telemarknaden grundar sig i beroendet av omfattande nät för att nå fram till slutkunderna med tjänster. Särskilt tydligt är detta förhållande i det kopparbaserade accessnätet, som inte bara är ett nät för fast telefoni idag, utan även vårt största bredbandsnät. Nätet är en så kallad flaskhalsresurs som kontrolleras av en aktör. Därför behövs förhandsreglering som ger tydliga och rättvisa villkor för de operatörer som vill utnyttja nätet för att erbjuda tjänster till konsumenter och företag. Så länge stora konsumentgrupper inte har tillgång till alternativa nät hänger en fungerande konkurrens på att andra får tillgång till de viktiga näten. Och en fungerande konkurrens är en förutsättning för att ni och jag själv som telekonsumenter ska få fler valmöjligheter, bättre tjänster och lägre priser när vi ringer eller använder Internet. Konkurrensfrämjande regler på marknader med särskilda problem Vår roll som konkurrensfrämjande myndighet grundar sig i ett EU-direktiv som ligger till grund för den svenska lagen om elektronisk kommunikation. Alla EU:s medlemsländer arbetar utifrån detta direktiv. Den process vi arbetar efter är att analysera arton marknader som definierats av EU-kommissionen. Är dessa marknader relevanta för svenska förhållanden? Hur ser konkurrenssituationen ut och finns det dominerande aktörer på marknaderna? På marknader med konkurrensproblem, där generell konkurrenslagstiftning inte räcker till för att avhjälpa problemen, ska vi utse vilken eller vilka aktörer som är dominerande och ta beslut om skyldigheter för dessa dominanter. Skyldigheterna ska förbättra konkurrenssituationen. Här är ett par bilder som visar hur långt vi kommit hittills. Den första bilden visar marknader där beslut finns på plats. Som ni ser räknar vi med att ha gjort en första genomgång av samtliga marknader i år. Det innebär inte att vårt arbete är slut i de fall vi beslutar om skyldigheter för dominerande operatörer tar vår tillsyn vid för att se till att skyldigheterna efterlevs. Vi ska även regelbundet revidera våra analyser tanken är att en positiv marknadsutveckling ska kunna avspegla sig i att reglering tas bort, medan marknader som utvecklas negativt kan bli föremål för ny eller mera specialinriktad reglering. Flera av de marknader vi analyserar uppvisar konkurrensproblem idag, och det är ofta problem som funnits under längre tid. Det är marknader där det är nödvändigt med konkurrensfrämjande regler för att få till stånd en förbättring. Jag vill diskutera några av dessa marknader närmare: Fasta teleabonnemang LLUB/Bitströmstillträde (tillgång till telenätet för att producera bredbandstjänster) Mobil terminering (samtrafikavgifter för samtal till mobilnät)

3 3 Utvecklingen inom fast telefoni visar tydligt hur reglering kan användas för att skapa konkurrens, men även vad konkurrens kan leda till när det gäller lägre priser. I början av 90-talet kunde vi ringa med Televerket. Punkt slut. Möjligheten till prefixval öppnade marknaden, nya operatörer tillkom, men prefixvalet var begränsat och lite krångligt för konsumenten. När förvalet infördes 1999 slapp vi slå prefix för att välja operatör. Vi kunde ringa precis som vanligt, men med den operatör vi valt. Idag har nära två miljoner hushåll valt en annan operatör än Telia, och det finns ett 40-tal operatörer att välja mellan. Under de senaste tio åren har samtalspriserna sjunkit dramatiskt. Tidigare i våras tog vi ett beslut om regler kring hur andra operatörer ska kunna köpa den fasta abonnemangstjänsten som en grossistprodukt och sälja vidare till konsument. Abonnemangsmarknaden var det sista stora monopolet inom fast telefoni. Telia Sonera hade 99 procent av de fasta telefonabonnemangen vid utgången av juni Denna dominans är historisk och har bestått under många år. Idag gör många kunder ett nytt val på telemarknaden, och tar ställning till abonnemangserbjudanden från snart ett tiotal operatörer. Abonnemangsreformen är efterlängtad. Drygt 70 procent av konsumenterna vill få en samlad räkning för sin fasta telefoni och drygt 40 procent vill byta ut Telia som leverantör av abonnemanget, enligt Temos Internetpanel. Intresset från förvalsbolagen är också stort. De har under många år velat sälja abonnemang till sina kunder, men har inte fått villkor som gjort det lönt att satsa. Inom kort kommer Telia Sonera att presentera ett så kallat referenserbjudande som vi ska granska i vår tillsyn. Tanken är att reglerna kring abonnemang ska vara tydliga och lika för alla de operatörer som vill erbjuda abonnemang. Det ger förutsättningar för en sund konkurrens och våra valmöjligheter som telekonsumenter ökar. Vi ser idag att det finns problem när konsumenter antingen ansluts till en abonnemangsleverantör mot sin vilja eller att det uppstår olika typer av problem i förhållandet mellan den gamla och nya operatören, problem som i slutändan drabbar konsumenten. Vi arbetar nu med flera tillsynsinsatser på abonnemangsmarknaden och kommer att få skarpare tillsynsverktyg när ett referenserbjudande finns på plats. Vi kan bedriva tillsyn både över förhållandena mellan operatörer och hur operatörerna behandlar konsumenterna. Problemen skadar förtroendet för telemarknaden och dess aktörer, därför är vår tillsyn mycket viktig. IP-telefoni Nu kanske någon undrar om jag inte glömt en viktig faktor som på sikt kan göra mycket för konkurrensen inom fast telefoni IP-telefoni i accessnäten. Där det finns en IP-baserad access finns också möjlighet att erbjuda IP-baserade taltjänster. Nyttan är uppenbar samma nät används för att leverera både telefoni och data. Detta kan leda till bättre effektivitet, fler valmöjligheter och lägre priser

4 4 för konsumenterna, förutsatt att konkurrensen fungerar. Jag tror att taltjänster i IP-nät kan förbättra konkurrensen på marknaden för elektronisk kommunikation. IP-telefonins utveckling kan också komma att påskyndas i och med vårt beslut om abonnemang som gör det möjligt att köpa en ADSL-tjänst, utan ett fast telefonabonnemang i botten. Detta kan leda till att fler konsumenter väljer bort det traditionella fasta telefonabonnemanget för att övergå till IP-telefoni. Men IP-telefonin ger också utmaningar för oss som regleringsmyndighet. Den lagstiftning vi har idag är till stor del utformad för att lösa problem på marknaden för traditionell fast telefoni. De regler som tagits fram för att skapa bättre konkurrens inom fast telefoni får inte hindra utvecklingen av IP-telefoni. PTS har tillsammans med andra regleringsmyndigheter på EU-nivå enats om att varje myndighet måste ta stor hänsyn till förutsättningarna i respektive land och att vara försiktiga med reglering av IP-telefonin, som ännu är en marknad under utveckling Bredband via LLUB och bitström Bredbandsmarknaden har funnit sin egen väg under de senaste åren. Samtidigt som en utbyggnad av fiberkabel sker i landet har slagorden om fiberaccess till alla visat sig mindre realistiska, åtminstone i närtid. De svenska konsumenterna vill ha bredband och de vill ha det nu. Här står det kopparbaserade accessnätet också i centrum. Det är ett accessnät som når fram till i princip alla och som under de senaste åren kunnat byggas ut för att erbjuda ADSL-tjänster till allt fler. Telia Soneras kontroll över det fasta telenätet gav dem snabbt en stark position på marknaden. Telia Sonera hade i december procent av slutkundsmarknaden för Internetaccess med högre överföringskapacitet, där ADSL-tekniken blivit den mest utbredda. Operatörer utan egna accessnät, är hänvisade till det fasta telenätet för att kunna erbjuda bredbandstjänster till konsumenter. De arbetar intensivt för att på olika sätt få tillgång till telenätet för ADSL-tjänster. I november 2004 fattade vi beslut om hur dessa operatörer ska få tillgång till telenätet. Redan tidigare hade vi med stöd av en EU-förordning kunnat bedriva tillsyn över andra operatörers möjligheter att utnyttja nätet, men i och med våra beslut fick vi skarpare verktyg. Och tydliga och rättvisa regler behövs på bredbandsområdet. Vi får in många anmälningar från operatörer som känner sig diskriminerade när de vill ha tillgång till nätet. Problemen handlar bland annat om möjligheten att samlokalisera i telestationerna och om den information andra operatörer får av Telia Sonera inför ett tillträde. Konsumenter kommer också i kläm, till exempel genom långa väntetider när de byter operatör. Vi bedriver just nu en intensiv tillsyn för att se till att våra beslut efterlevs. Mobil terminering samtal till mobiltelefon Marknaden för mobila tjänster har från starten präglats av en koncentration till tre stora nätägande operatörer. Vi anser att detta är en viktig förklaring till de höga priser svenska konsumenter av mobiltelefoni fått betala.

5 5 Telia Sonera, Vodafone och Tele2 hade sammanlagt 97 procent av samtliga abonnemang vid utgången av år Som ni ser finns idag en mycket liten andel så kallade virtuella mobiloperatörer som trafikerar befintliga mobilnät. Det är dock glädjande att idag kunna se en positiv prisutveckling på mobilmarknaden. Vid årsskiftet 2004/2005 kunde en genomsnittsanvändare ringa drygt 30 procent billigare än under första kvartalet Den främsta orsaken till prispressen är att nya aktörer som 3G-operatören Tre och tjänstetillhandahållaren Djuice tagit sig in på marknaden och börjat konkurrera med nya prismodeller och lägre priser. För att ge förutsättningar för ytterligare prispress har vi beslutat att reglera samtrafikpriserna för samtal till de tre dominerande operatörernas nät. Här har en obalans rått sedan tidigare, där Telia Soneras priser varit hårt reglerade, medan Vodafones och Tele2:s samtrafikpriser legat betydligt högre än Telias. Under hösten förelade vi de tre dominerande mobiloperatörerna att sänka sina samtrafikpriser vid mobil terminering till maximalt 80 öre per minut. Operatörerna följde föreläggandena och sänkte priserna, men överklagade samtidigt våra beslut. Kammarrätten beslutade att våra beslut inte skulle gälla under tiden för den rättsliga prövningen. Under den tid som går medan besluten prövas rättsligt finns en stor osäkerhet på marknaden. Operatörerna får reservera belopp i sin redovisning för att säkra sig inför ett slutligt avgörande. Vi anser att denna prisreglering är en förutsättning för att den positiva utvecklingen på mobilmarknaden ska befästas och fortsätta. Som ni sett har vi kommit långt i vårt arbete med konkurrensfrämjande reglering på marknader med särskilda problem. Många operatörer och konsumenter kanske tycker att vi tar alltför lång tid på oss. Att få våra beslut om skyldigheter på plats tar tid, det medger jag. Men det måste få ta tid. Det krävs en grundlig analys för att vi över huvud taget ska kunna motivera ett ingripande i en marknad. Våra beslut om relevanta marknader, dominerande aktörer och skyldigheter för dessa måste också förankras grundligt, hos EU-kommissionen, andra myndigheter och marknadens aktörer. För att vi i framtiden ska kunna se arbetet med konkurrensfrämjande regler på telemarknaden som en framgång återstår dock en viktig pusselbit. Svensk lagstiftning ger berörda aktörer stora möjligheter att fördröja myndighetens beslut genom att överklaga dem till förvaltningsdomstol. Att våra beslut kan prövas i domstol är naturligtvis mycket bra. Det innebär att besluten måste vara av så god kvalitet att de håller för denna prövning. Men frågan är om det, som nu, måste vara möjligt med en prövning i upp till tre instanser. Våra beslut har ofta stor ekonomisk påverkan på aktörerna och de som anser sig negativt påverkade överklagar oftast det aktuella beslutet. Ett överklagande innebär oftast ingen risk för den som överklagar. Däremot kan konsekvenserna för marknaden som en helhet bli långtgående. Som det nu är kan det ta mycket lång tid innan de regler vi beslutat om passerat läns- respektive kammarrätten och kanske till och med regeringsrätten och trätt i kraft.

6 6 I väntan på att besluten ska vinna laga kraft kan också en operatörs dominerande ställning cementeras ytterligare. Det blir svårare och tar längre tid att komma till rätta med problemen. Om marknadsförutsättningarna är otydliga under lång tid kan också nya aktörer som vill in på marknaden avskräckas. Nyinvesteringar på en oklar marknad innebär en högre riskpremie, något som i slutändan betalas av konsumenterna. Därför vill vi se en förändring. Exakt hur är inte vår sak att ta ställning till. Det finns dock en rad alternativ till dagens ordning. I Norge överklagas myndighetsbesluten till exempel direkt till regeringen, vilket gör att det går snabbare att få besluten att vinna laga kraft. Då minskar osäkerheten på marknaden. Ett system där PTS beslut endast överklagas till en instans vore mycket önskvärt. Dan Anderssons regelutredning lyfte också upp problemet med långvarig rättslig prövning av våra beslut i sin slutrapport. Detta är en högaktuell fråga när vi nu ser tillbaka på två år med lagen om elektronisk kommunikation. Mobilnät med spets och bredd för alla i Sverige Sverige är bäst i Europa på 3G. Även om debatten ofta handlar om det motsatta har utbyggnaden av 3G-näten kommit mycket långt. Med en befolkningstäckning om 85 procent vid förra årsskiftet har vi en tätposition jämfört med övriga länder i Europa där 3G lanserats. I Storbritannien täcker 3G cirka 75 procent av befolkningen. I Italien är motsvarande siffra 60 procent. 3G är inte det enda positiva som händer när det gäller utbyggnad av mobiltelefoni. Det är viktigt att tänka på att 3G-näten, trots hög befolkningstäckning, endast kommer att täcka procent av Sveriges yta. Därför behövs också moderna mobilsystem med bra yttäckning. I februari höll PTS en auktion om ett digitalt mobilnät i 450-bandet. Ett nät som ska ersätta det gamla analoga NMT 450. Vid mitten av 2007 ska nätet täcka 80 procent av ytan i varje län. Detta blir ett lyft för mobilanvändarna i hela landet, eftersom stora delar av den svenska glesbygden kommer att täckas och få möjlighet till moderna mobiltjänster. Samtidigt har Telia Sonera presenterat sina planer för en utbyggnad av GSM-nätet med Edge-teknik. Det utbyggda nätet ska enligt Telia få en yttäckning på 90 procent. Detta är en positiv och efterlängtad utveckling. Sammantaget ger det oss förutsättningar för att de svenska mobilanvändarna både erbjuds bredd det vill säga täckning i hela Sverige och spets genom de nya tjänsterna som 3G möjliggör. Vi vill behålla vår position som föregångare inom 3G, men gärna också utöka försprånget. PTS kommer därför även i fortsättningen att verka för att 3G-operatörerna uppnår den befolkningstäckning de utlovat. Den svenska utbyggnaden har kantats av problem som svårigheter att få bygglov och en intensiv miljödebatt runt om i landet. Operatörerna har upprepade gånger påpekat att dessa problem sinkar deras utbyggnad. PTS har samtidigt upprepade

7 7 gånger pekat på en annan faktor som skulle underlätta utbyggnaden betydligt. Möjligheten att dela på 3G-masterna. PTS har under hela utbyggnadstiden identifierat samlokalisering i master som en förutsättning för att utbyggnaden ska kunna ske med en så liten inverkan på natur- och kulturmiljö som möjligt. Samarbete ger också en billigare utbyggnad för operatörerna något som kan komma konsumenterna till del i form av lägre priser. Trots påtryckningar från bland andra PTS, Kommunförbundet och Näringsdepartement har samarbetet hittills varit begränsat. Även om överenskommelser finns mellan alla aktörer på marknaden så finns det tydliga indikationer på att samarbetet måste förbättras. PTS är av uppfattningen att en strängare lagstiftning inom området är nödvändig för att komma till rätta med problemen. Detta verktyg har vi flera gånger bett att få. Det är glädjande att regeringen tillsatt en utredning som ska se över frågan om samlokalisering. Vårt uppdrag är ju att se till att så många konsumenter som möjligt kan ta del av de nya mobiltjänsterna. En fråga som ofta kommer när jag talar om utbyggnaden av mobiltelefoni är hur många mobilnät som egentligen behövs i Sverige. Det är en bra fråga som både vi som regleringsmyndighet och marknaden bör ta på allvar. Vårt mål är att alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Vår roll är att ge möjligheter för marknaden att bygga ut. Lagen säger att vi måste tillfråga marknaden om intresset för en utbyggnad i de fall det finns ledigt frekvensutrymme. Om det finns intresse kan vi göra frekvensutrymmet tillgängligt för nya tillstånd och välja det ansökningsförfarande som vi anser bäst leder till att våra mål uppfylls. Om marknadens aktörer inte är intresserade av tillståndet och vårt mål därmed inte kan uppfyllas genom det aktuella tillståndet kan vi föreslå andra lösningar till regeringen, till exempel att staten upphandlar en utbyggnad. Det hade varit ett alternativ för det tillstånd i 450 MHz-bandet som auktionerades ut i februari, men endast om ingen marknadsaktör varit intresserad av tillståndet. Finns det då inte en risk att kostnaderna för en utbyggnad av flera mobilnät med stor täckning får betalas av konsumenterna? Teknik- och tjänsteutveckling kostar naturligtvis pengar. Men generellt brukar konkurrens leda till lägre priser, och vi följer också noga hur operatörerna väljer att bygga ut. I många fall finns möjlighet till samarbete som ger en billigare och snabbare utbyggnad, till exempel i form av samlokalisering. Mer flexibel spektrumhantering Det finns också andra utvecklingsspår som på ett eller annat sätt kommer att påverka det mobila landskapet framöver. Användningen av radiobaserad teknik ökar, samtidigt som konvergensen mellan olika radiobaserade tjänster också ökar. Nya mobila tekniker som kombinerar fasta och mobila lösningar kan erbjuda hög överföringskapacitet till relativt låga kostnader och över större områden. Denna utveckling är en utmaning för oss som regleringsmyndighet i vår roll inom spektrumhantering. Såväl

8 8 frekvenshantering som frekvenstilldelning kommer att påverkas under de närmaste åren. Jag vill kort belysa två områden som just nu diskuteras intensivt på europeisk nivå, inom ramen för RSPG Radio Spectrum Policy Group, nämligen övergången till digitala TV-sändningar och spektrumhandel. När det analoga marknätet för TV-sändningar släcks 2008 ersätts de analoga sändningarna av digitala sändningar som tar betydligt mindre frekvensutrymme i anspråk. Även om det kan bli fler TV-kanaler i marknätet kommer frekvensutrymme att bli ledigt för nya användningar. Här är en viktig fråga vad vi vill använda detta utrymme till möjligheterna är många, till exempel mer TVtjänster eller mobila tjänster. På europeisk nivå, inom RSPG, finns en gemensam syn om att teknikneutralitet bör råda och att de enskilda medlemsländernas behov i stor utsträckning ska styra hur utrymmet ska användas. En annan fråga som diskuteras är spektrumhandel, det vill säga andrahandsöverlåtelser av rätten att använda radiospektrum. RSPG anser att spektrumhandel kan vara fördelaktigt i vissa frekvensband. Medlemsstaterna behöver större erfarenhet av spektrumhandel innan en europeisk harmonisering av regler för handeln kan komma till stånd. Ett stegvist införande av spektrumhandel bör ske för att minimera riskerna. Sammantaget ser jag konvergensen på radioområdet och en mer liberal hantering av spektrum som mycket viktiga framtidsfrågor för PTS och för den svenska telemarknaden. Säkerhet och IT Post- och telestyrelsen arbetar inte längre med bara post och tele, vi är i allt större utsträckning en IT-myndighet. Som IT-myndighet har vi en rad uppgifter, allt från att följa bredbandsutbyggnaden och ge stöd till robusta nät till konkurrensfrämjande uppgifter samt frågor om integritet och säkerhet. Ni som minns juli 2003, när lagen om elektronisk kommunikation började gälla, kanske också minns att en liten fråga i lagen dominerade mediernas rapportering: kravet för den som har en webbplats med så kallade cookies att tydligt informera om detta. Cookies är inte det enda nya ordet vi fått lära oss under de senaste åren, vad sägs om maskar, trojaner, virus, spam och spionprogram? Gemensamt för dessa problem är att det är svårt att komma åt dem med nationell lagstiftning, eftersom de sprids globalt på Internet. Samtidigt ser vi det som oerhört viktigt att konsumenterna kan ha förtroende för Internet, och vågar utnyttja nätet för olika typer av tjänster. Det kan handla om att utföra bankärenden, e-handla eller att deklarera via nätet. Myndighetssverige har sedan flera år tillbaka ett uppdrag att bli mer tillgängligt för medborgarna genom bland annat att erbjuda fler tjänster via nätet. Och ju fler samhällsviktiga tjänster som är nätbaserade, desto viktigare är det att konsumenterna kan ha tillit till Internet.

9 9 Hur hanterar en myndighet dessa problem? Lagar kan i vissa fall användas till exempel har marknadsföringslagen skrivits om för att omfatta obeställd e-post eller spam. Men oftast arbetar vi med beskrivning och analys av problemen, ibland på internationell nivå, samt med information för att förebygga problem att göra konsumenter och företag mer kunniga om hur de kan skydda sig. Vi driver Sveriges IT-incidentcentrum, Sitic, som arbetar mycket med informationsinsamling och rapportering, både genom snabba varningar om sårbarheter men också förebyggande. Konsumenterna kan gå in på vår webbplats för att lära sig mer om Internetsäkerhet. I början av månaden lanserade vi ett verktyg som testar om en hemanvändares dator är öppen för intrång utifrån. Senare den här veckan startar en nationell kampanj Surfa Lugnt, där vi deltar tillsammans med myndigheter, organisationer och näringsliv för att göra svenska konsumenter och företag mer medvetna om riskerna på nätet och om hur de med ganska enkla medel kan skydda sig. Lagen har inneburit att antalet operatörer som är anmälda hos PTS ökat, i och med att även Internetoperatörerna omfattas av lagen och är anmälningspliktiga. Lagen ställer bland annat krav på att operatörerna ska skydda konsumenternas integritet. Där finns en rad konkreta bestämmelser. Samtidigt finns en känslig balansgång mellan konsumenternas personliga integritet och förutsättningarna för tillit till nätens grundläggande säkerhet. När operatörerna vill filtrera konsumenternas e-post för att stoppa till exempel potentiellt skadliga bifogade filer ställs denna fråga på sin spets. PTS lämnade tidigare i våras in ett förslag på lagändring som ska ge operatörerna större möjlighet till e-postfiltrering för att öka säkerheten och därmed tilliten. Vi arbetar också med fysisk säkerhet i näten. Idag kan PTS bara ställa krav på att den fasta telefonin har god funktion och teknisk säkerhet. Nuvarande reglering ger oss mycket begränsade möjligheter att agera vid avbrott i mobiltelenäten eller Internettrafiken. Vi vill få möjlighet att kräva att alla som tillhandahåller någon typ av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationsnät och -tjänster ska se till att man uppfyller rimliga krav på god funktion, teknisk säkerhet, uthållighet och tillgänglighet. I december föreslog vi för regeringen att lagen om elektronisk kommunikation bör ändras för att ge oss den möjligheten. Trafikutskottet behandlade frågan i ett betänkande och tidigare i april beslutade riksdagen om en ändring i lagen om elektronisk kommunikation. Denna ändring beräknas träda i kraft den 1 juli i år. Slutsatser På många sätt är vi nöjda med den nya lagen. Den ger oss flexibilitet och följsamhet inför de problem som finns. De marknader där det finns problem och där utvecklingen inte varit tillfredställande kräver skräddarsydda regler för bättre konkurrens. Flexibiliteten är också en förutsättning för att möta och utnyttja potentialen hos de tekniska innovationer som ständigt förändrar marknaden. IPtelefoni är ett sådant exempel.

10 10 En myndighet som börjar tillämpa en ny lagstiftning måste vara aktiv och proaktiv. När lagen ger oss nya möjligheter, på nya områden, som till exempel inom säkerhet och integritet, måste vi pröva i vilken utsträckning lagen räcker till och om det krävs föreslå ändringar. Våra bedömningar av konkurrenssituationen på telemarknadens olika delar ska revideras årligen. Idag har ni fått veta lite mer om hur vi på PTS ser på marknaden, vilka prioriteringar vi gör och vad vi ser kommer att hända i den närmaste framtiden. För mig är det viktigt att ständigt återvända till frågan vad vi arbetar för i slutänden - säkra, effektiva och prisvärda kommunikationstjänster för alla i Sverige och en marknad där konsumenten står stark. Tack!