Validitets- och reliabilitetstestning av instrument som mäter aktivitetsbegränsning och beteendemedicinska variabler efter Colles fraktur.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Validitets- och reliabilitetstestning av instrument som mäter aktivitetsbegränsning och beteendemedicinska variabler efter Colles fraktur."

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Kurs: Uppsatskurs i sjukgymnastik Uppsats 30 hp, avancerad nivå Validitets- och reliabilitetstestning av instrument som mäter aktivitetsbegränsning och beteendemedicinska variabler efter Colles fraktur. Författare: Anneli Lövgren Leg sjukgymnast Sjukgymnastiken/Dietistenheten Södertull Verksamhetsområde Rehabilitering Redovisad juni 2008 Handledare: Christel Lagerström Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Enheten för sjukgymnastik Uppsala universitet, Uppsala Examinator: Karin Hellström Leg sjukgymnast, Dr Med Vet Uppsala Universitet, Uppsala

2 SAMMANFATTNING Syftet var att undersöka intrabedömarreliabilitet hos instrument som mäter beteendefaktorer och aktivitetsbegränsning hos patienter med Colles fraktur och att undersöka distributionen av svarsalternativ på de olika skalorna. Ett ytterligare syfte var att undersöka samtidig validitet mellan två instrumenten som mäter aktivitetsbegränsning. Urvalsmetoden var konsekutivt bekvämlighetsurval. Två grupper av försökspersoner (fp) inkluderades vid två tillfällen medan personen hade underarmen immobiliserad med gips. Första gruppen bestod av samtliga fp med distal radiusfraktur som genomgick 10-dagarskontroll på en ortopedmottagning. Den andra gruppen inkluderades in i anslutning till avgipsningtillfället hos sjukgymnast. Försökspersonerna fick besvara Patient Rated Wrist Evaluation (PRWE), Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH), The Tampa Scale of Kinesophobia (TSK), delen om katastroftänkande (KAT) i The Coping Strategies Questionnaire (CSQ) och Self-Efficacy Scale (SES) vid två tillfällen med 2-5 dagars intervall. Trettiotvå fp, 16 i vardera gruppen, slutförde studien. Det externa bortfallet i grupp 1 var 27% och i grupp 2 20%. Spridningsmåtten visade att aktivitetsbegränsningen minskade. Förändringen avspeglades i den låga graden av intrabedömarreliabilitet. Iintrabedömarreliabilitet mätt som stabilitet var högst i KAT i CSQ där en tredjedel av frågorna i båda grupperna nådde en kappanivå > 0,6. Graden av homogenitet beräknad med Cronbach alpha var högre än 0,7 varvid en acceptabel homogenitet har uppnåddes för alla instrumenten och delområden med undantag av TSK och delområdet symtom i DASH vid ett tillfälle. Graden av samtidig validitet mellan PRWE och DASH mätt med Goodman- Kruskal's gamma låg mellan 0,64 och 0,72 (p < 0,01). PRWE, DASH, TSK, KAT i CSQ och SES var alla homogena instrument. Konklusionen är att stabiliteten vid akut smärta bör testas med ett kortare intervall. PRWE och DASH överensstämmer väl med varandra. Nyckelord: Colles s fracture, fear-avoidance, catastrophizing, self-efficacy, validity, reliability

3 ABSTRACT The aim of the study was to investigate the intra-rater reliability in instruments that measure behavioural factors and activity limitation in patients with Colles fracture and to investigate the distribution of data in the scales. Another purpose was to investigate convergent validity between two instruments that measure activity limitation. To recruit the patients a consecutive convenience selection was used. Two groups of participants were included on two occasions while the fracture was immobilised in plaster cast. The first group consisted of patients with Colles fracture that underwent control at the orthopaedic department ten days after the fracture. Data from the other group of patients with Colles fracture were collected at the time for the removal of cast at the physiotherapy department. The participants answered the Patient Rated Wrist Evaluation (PRWE), Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH), The Tampa Scale of Kinesophobia (TSK), The Catastrophing Subscale (CAT) of The Coping Strategies Questionnaire (CSQ) and The Self- Efficacy Scale (SES) a second time two to five days later. Thirtytwo participants, 16 in each group, completed their participation. The attrition rate in group 1 was 27% and the corresponding figure in group 2 was 20%. Frequency distributions showed that activity limitation diminished between the two occasions in both groups and the change was reflected in the low degree of intra-rater reliability. The highest measure of agreement was found in CAT of the CSQ where one third of the questions in both groups had a value of kappa > 0,6. The degree of internal consistency assessed by Cronbach alpha was higher than 0,7 which was considered satisfactory for all instruments and domains with two exceptions at one occasion each, TSK and the domain symptoms in DASH. The degree of convergent validity between PRWE and DASH assessed with Goodman-Kruskal's gamma ranged from 0,64 to 0,72 (p < 0,01). PRWE, DASH, TSK, CAT of the CSQ and SES were all instruments with a good internal consistency. The intra-rater reliability stability in these instruments should be tested with a shorter test-retest interval for patients with acute or sub-acute pain. PRWE and DASH correlated well with each other. Key words: Colles s fracture, fear-avoidance, catastrophizing, self-efficacy, validity, reliability

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND..1 Komplikationer..2 Sjukgymnastisk behandling och beteendevetenskapliga aspekter....3 Rädsla-unvikandebeteende och katastroftänkande Coping Rörelserädsla....6 Self-efficacy...6 Aktivitetsbegränsning Självrapporteringsinstrument Problemformulering...8 Syfte.8 Frågeställningar.9 METOD....9 Design..9 Urval 9 Försökspersoner.10 Grupp Grupp Etiska övervägande Datainsamlingsmetod Tillvägagångssätt Grupp1..15 Grupp Databearbetningsmetoder...15 RESULTAT Spridning av svarsfrekvens.16 Intrabedömarrelibilitet med avseende på stabilitet..18 Reliabilitet med avseende på homogenitet.20 Samtidig validitet.21 DISKUSSION

5 Resultatsammanfattning.21 Resultatdiskussion...22 Metoddiskussion...26 Klinisk relevans.27 Konklusion REFERENSLISTA 28 BILAGOR Personalinformation, grupp 1 Bilaga 1a Personalinformation, grupp 2 Bilaga 1b Etisk granskning..... Bilaga 2 Patientinformation....Bilaga 3 Godkännande av studien, verksamhetschef Anna Boman, Sjukgymnastiken Primärvården Gästrikland... Bilaga 4 Godkännande av studien, klinikchef Bengt Malmqvist, Ortopedkliniken, Gävle..Bilaga 5 Eget bakgrundsformulär...bilaga 6 Patient Rated Wrist Evaluation... Bilaga 7 DASH, Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire Bilaga 8 The Tampa scale of Kinisophobia...Bilaga 9 The Coping Strategy Questionnaire, delen om katastroftänkande... Bilaga 10 Self-efficacy Scale....Bilaga 11 Instruktionen till patient om ifyllande av formulär, grupp 1...Bilaga 12a Instruktionen till patient om ifyllande av formulär, grupp 2...Bilaga 12b

6 1 BAKGRUND Den distala radiusfrakturen är en av de vanligaste frakturerna som anmäls till Personskaderegleringen. Ett symposium om skadeförebyggande åtgärder vid distal radiusfraktur, arrangerades av Personskaderegleringen AB i maj Läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut deltog. Koncensus av symposiet var att högenergiskador hos unga behandlades på samma sätt som osteoporosfrakturer hos äldre, dvs med sluten repostion och gips. Vanliga komplikationer som beskrevs var att patienterna ansåg att frakturen hade läkt fel, nervskador, smärttillstånd i hand och fingrar och sårinfektioner. Ersättningen från patientförsäkringen var i maj 1999 ca 2 miljoner/år exklusive vårdkostnader och kostnader för arbetsoförmåga (1). Den distala radiusfrakturen är en av de vanligaste frakturerna i Sverige, med en årlig frekvens av frakturer, beräknad på en befolkning på 8,6 miljoner. Studien utfördes i Uppsala län (2). I en senare studie utförd i nordöstra Skåne var frekvensen av distal radiusfraktur 7000 lägre per år jämfört med studien utförd i Uppsala (3). Den årliga incidensen i Bergen, Norge, visade på 50 % högre frekvens av Colles fraktur jämfört med studien utförd i Uppsala (4). En bidragande orsak till lägre incidens av distal radiusfraktur i Skåne jämfört med Uppsala och högre incidens i Bergen kan vara väderförhållanden (3,4). Den distala radiusfrakturen uppkommer oftast vid fall på utsträckt hand (5,6). Äldre kvinnor är överrepresenterade och sannolikt är osteoporos inte den enda orsaken som bidrar till frakturen (2,4,7). Livstidsrisken för att en 45-årig kvinna respektive man ska drabbas av en osteoporosrelaterad distal underarmsfraktur är 21,5 respektive 5,2 %. Vid 50 år var incidensen för kvinnor 42/10000 invånare och för män 10/ I Uppsala april 1989 till mars 1990 nästan fördubblades incidensen för kvinnor i åldersintervallen år och år jämfört med ålderintervallet år. En åldersrelaterad minskning av radiusfrakturer orsakade av högenergetisk våld sågs i samma studie. Mindre än 15 % av de distala radiusfrakturerna som drabbade kvinnor över 70 år orsakades av högenergivåld, för män över 70 år var siffran ännu lägre. Högenergetiskt våld definierades som trafikolyckor och fall från högre höjd t ex trappa (2). Den vanligaste distala radiusfrakturen är Colles fraktur, vilken ger en fraktur i distala metafysen, 2-3 cm proximalt om ledytan. Den kan sträcka sig in i den radiocarpala och den distala radio-ulnara leden (6). Den kan också medföra dorsalvinkling, radialvinkling, kompression av radius och en dorsal, radial och supinerad felställning av det distala segmentet

7 2 (5). Tio procent av radiusfrakturerna medför en volar felställning och benämns Smiths fraktur. Bartons fraktur medför att det distala segmentet dorsal- eller volarförskjuts och luxerar från carpalbenen (8). I incidensstudien från Bergen var 87 % Colles' fraktur, 3 % Smiths' fraktur och 1 % Bartons' fraktur (4). Immobilisering med gips, operativ fixation med externfixationsinstrumet eller internfixation förekommer under läkningstiden. Immobilisering av Colles fraktur med handleden i dorsalflexion har visat sig var mest gynnsamt (9). Läkningstid är 8-10 veckor och påverkas inte nämnvärt av åldrande och osteoporos (8,10). I en retrospektiv deskriptiv studie med 30 försökspersoner med Colles' fraktur framgick att frakturer som läktes med över 12 dorsalvinkling av det distala segmentet och en inkongruens på över 2 mm i den radioulara leden borde reponeras eftersom det visade sig att frakturer med större felställning medförde sämre isometrisk greppstyrka, försämrad förmåga att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL) och nedsatt aktiv flexion, extension, pronation, supination, radial- och ulnarflexion (11). Misslyckas en sluten reposition krävs öppen reposition. Inkongruens på över 2 mm i den radioulnara leden pekas ut som initial indikation för öppen reposition och internfixation (3,7). Vid frakturer med felställning har användningen av internfixation ökat. Två tredjedelar av frakturerna var felställda, 50 % av frakturerna i åldersintervallet år och 80 % av dem för försökpersoner över 80 år. I åldersintervallet år var en femtedel av kvinnornas frakturer och en tredjedel av männens frakturer intraartikulära. För kvinnor över 80 år var en fjärdedel av frakturerna intraartikulära (3). Hur länge frakturen hålls immobiliserad i gips varierar. I en tvågruppsstudie med 90 kvinnliga försökspersoner med medelåldern 60 respektive 61 år jämfördes skillnad i påverkan på funktion av tre respektive fem veckors immobiliseringstid av konservativt behandlade Colles frakturer. Ett konsekutivt urval användes och försökspersonerna randomiserades till de två grupperna. Ingen grupp erhöll sjukgymnastik. De fick endast instruktioner om att använda sin hand och arm så ofta som möjligt och att ta ut så mycket rörlighet som kändes bra. Det framgick i studien att gruppen med kortare gipstid hade statistiskt signifikant större aktiv smärtfri flexion, extension, supination och pronation efter tre månader och statistiskt signifikant större isometrisk greppstyrka efter sex månader jämfört med den andra gruppen. Enligt den regressionsanalys som utfördes, var frakturens initiala läge det som påverkade rörligheten mest upp till sex månader. Efter tre år återfanns inga skillnader mellan grupperna i greppstyrka och rörlighet (12).

8 3 Komplikationer I en prospektiv studie utförd i Kanada med 227 försökspersoner var sjukskrivningen efter en distal radiusfraktur i medeltal nio veckor. Patienter med komplexa trauma och där nerven var avsliten exkluderades. Av deltagarna var 2,5 % sjukskrivna mer än 36 veckor. Tio procent av deltagarna var hemma från arbetet 1-2 dagar och 20 % återgick direkt till arbetet, utan sjukskrivning. Försökspersoner med initialt hög självrapporterad smärta, hög aktivitetsbegränsning och hög fysisk arbetsbelastning var mest benägna till en lång sjukskrivning. Storleken på felställningen i radiusfrakturen var i lägre grad bidragande till sjukskrivning än de tre andra faktorerna. Smärta och aktivitetsbrgränsning mättes med Patient Rated Wrist Evaluation (PRWE) och Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH). Arbetsbelastning mättes med en tregradig skala utifrån hur mycket försökspersonen använde sina händer i arbetet (13). Indikatorer på nedsatt ADL-förmåga, var graden av initial felställning, felaktig läkning av frakturen och smärtnivå efter sex veckor enligt en experimentell studie med konsekutivt urval (14). Kvarstående inkongruens i radioulnara leden är avgörande för funktionen och utvecklande av artros i radiolulnara leden (15,16). Att återställa radius längd pekar Older ut som den viktigaste faktorn för att uppnå god funktion i sin deskriptiva studie med 100 konsekutivt rekryterade försökspersoner (17) I en deskriptiv studie där komplikationer efter Colles' fraktur studerades fick 128 av totalt 565 försökspersoner komplikationer. Nervpåverkan av n medianus förekom i 31 fall, n radialis i fem fall och n ulnaris i sex fall. Orsaken till medianuspåverkan uppkom framför allt vid reduktion av frakturen. Ruptur av extensor pollicis longus förekom i fem fall, vilket bedömdes att ha orsakats av skavande benfragment. Tjugo fall av finger-handskuldersyndrom noterades. Hälften av fallen orsakades av dålig läkning vilket i sin tur för det mesta tyder på att den reponerade frakuren ej var stabil. Tjugo försökspersoner fick radioulnar artros och tio försökspersoner fick radiocarpal artros (18). I Millet och Rushtons studie hade efter tre år 1/3 av försökspersoner med Colles fraktur kvarstående smärta framför allt över den radioulnara leden vid rörelse. Rörelseriktning var ej definierad i studien (12). Vid en tvåårsuppföljning av dislocerade Colles frakturer hade 19 % av försökpersonerna kvarstående smärta upp till 5,0 på VAS vid test av isometrisk greppstyrka och en av tredjedel av försökspersonerna hade kvarstående smärta upp till 3,6 på VAS vid supination och pronation (19,20)

9 4 Sjukgymnastisk behandling och beteendevetenskapliga aspekter Målet med sjukgymnastisk behandling är att främja både rörelseförmåga och beteende. Efter en distal radiusfraktur är målet att återställa rörelseomfång, styrka och funktion (21). Om svullnad föreligger i handen måste den elimineras innan träning av rörlighet och styrka kan påbörjas. För att minska svullnad får patienten cirkulationsträna, ha extremiteten i högläge och eventuellt använda kompressionshandske (22,23). I dagsläget finns dock otillräckliga bevis för att fastställa exakt vilket innehåll i rehabilitering som är bäst, när den skall sättas in och under hur lång tid den skall pågå (22,24). Generella råd och instruktioner om mobilisering bör ges till alla patienter med distal radiusfraktur (22,24,25). Vid komplikationer eller mycket nedsatt aktivitetsförmåga bör dock behandling ges (24). Både behandling av och studier om distala radiusfrakturer är koncentrerade på funktionsnivå med utvärdering av smärta, styrka och rörlighet (9,19,20). Få studier tar upp aktivitetsbegränsning vid utvärdering (14,21,26,27). Efter immobiliseringsperioden remitteras många patienter till sjukgymnastik där ofta utvärdering av rörelseomfång och styrka sker, men någon utvärdering av aktivitetsförmåga görs inte i regel (12,19,20). Två år efter dislocerad intraartikulär Colles frakturer visade Lagerström att skillnaden i isometrisk greppstyrka mellan skadad och frisk sida var 20 % hos kvinnor då den icke-dominanta handen skadats. Det förelåg ingen sidoskillnad i greppstyrka hos kvinnor då den dominanta sidan skadats (19). För kvinnor var rörelseriktningarna supination, ulnar- och palmarflexion nedsatta med mellan 10 och 16 % efter två år (20). De 33 försökspersoner, varav fem män, fick standardiserad sjukgymnastik de första 14 veckorna. Sjukgymnastiken bestod av cirkulations- och rörlighetsträning och försökspersonerna uppmanades att använda sin skadade sida i ADL (24,25). I Buers (28) prospektiva studie deltog 57 försökspersoner med distal radiusfraktur i åldern 18 till 70 år som rekryterades på en akutmottagning. Försökspersoner med multipla frakturer och demens uteslöts. Vid uppföljningen, nio månader efter att försökspersonen kom till akuten med sin fraktur, var den skadade sidans aktiva rörelseomfång i handled och radioulnarled nedsatt med mer än 10 % i förhållande till den friska sidans rörelseomfång hos 45 % av försökspersonerna. Den isometriska greppstyrkan var nedsatt med mer än 10 % hos 71 % av försökspersonerna (28). I ytterligare en prospektiv studie, där isometrisk greppstyrka utvärderades, framgick att den skadade sidans isometriska greppstyrka var nedsatt med 1/6 jämfört med den friska sidan, ett år efter skadetillfället. I studien deltog 250 försökspersoner med distal radiusfraktur (21).

10 5 Wakefield och McQueen jämförde behandling av sjukgymnast med instruktioner om egenträning tre gånger/dag given av sjukgymnast. Nittiosex försökspersoner med en medelålder på 72 år randomiserades till två grupper. Den sjukgymnastiska behandlingen bestod av aktiva övningar, passiva rörelser och stretching, styrketräning och funktionella övningar. I genomsnitt tre behandlingar per försöksperson gavs. Egenträningen var ej specificerad. Efter sex månader fanns inga skillnader mellan grupperna vad gäller vilosmärta mätt med VAS, isometrisk greppstyrka, aktivitetsförmåga som avser ADL-förmåga och livskvalité mätt med SF-36. Den enda skillnaden som förekom var att flexion och extension i handleden var bättre i gruppen som fått sjukgymnastik (15). Ytterligare en studie (26) har jämfört behandling av sjukgymnast med ett tillfälle av träning och instruktion från sjukgymnast. Förtioen försökspersoner randomiserades till de två grupperna. Medelåldern var 56 år i båda grupperna. Behandlingen bestod av aktivitetsfokuserad träning. Efter sex respektive 24 veckor fanns ingen skillnad mellan grupperna i funktion beträffande smärta, rörelseomfång i handleden i form av flexion och extension och isometrisk greppstyrka. Inte heller på aktivitetsnivå utvärderad med Patient Rated Wrist Evaluation (PRWE) fanns någon skillnad mellan grupperna. Konklusionen av denna studie var att patienter med konservativt behandlade radiusfrakturer endast är i behov av ett tillfälle med träning och rådgivning från sjukgymnast (26). I både Wakefield och McQueens studie och studien av Maciel et al ingick försökspersoner med radiusfrakturer av olika svårighetsgrad, dock ej så komplicerade att operativa ingrepp krävdes (15, 26). I en studie med 20 försökspersoner med konservativt behandlade radiusfrakturer varav elva var Colles fraktur, tre var Bartons' fraktur och sex var ej klassificerade. Ett moderat till starkt samband kunde påvisas mellan isometrisk greppstyrka och aktivitetsförmåga mätt med The Jebsen Test of Hand Function och ett moderat samband mellan dorsalflexion och förmågan att lyfta stora lätta föremål (27). På flera områden inom sjukgymnastiken har beteendemedicinska faktorer såsom katastroftänkande, rädsla-undvikandebeteende och self-efficacy börjat att uppmärksammas då den strikt biomedicinska modellen ej räcker till att förklara patientens besvär (28,29). Enligt Margles kan ett misslyckande att lindra patientens rädsla alltför ofta medföra ett dåligt resultat trots en väl utförd operation (30). En prospektiv studie med korrelativ design har hittills

11 6 studerat rehabiliteringsförloppet efter distal radiusfraktur utifrån en beteendevetenskaplig synvinkel. Variablerna katastroftänkande och rädsla-undvikandebeteende och deras inverkan på rörlighet, isometrisk greppstyrka och smärta undersöktes (28). Rädsla-undvikandebeteende och katastroftänkande Undvikande, avoidance, definieras som ett beteende som en person använder sig av för att senarelägga eller undvika en fruktad situation (31). Katastroftänkande innebär att negativa konsekvenser oavsiktligt förstoras upp vid tankar på den fruktade händelsen eller smärtfulla episoden (32). En screening gjordes på en normalpopulation på 3000 individer från tre olika kommuner i Sverige, från både stadsregioner och landsbygd, där sjukskrivna mer än 30 dagar och personer med kronisk smärta samt förtidspensionerade uteslöts. Resultaten från screeningen var att rädslaundvikandebeteende mätt med Fear-Avoidance Beliefs Questionnaire (FABQ) och katastroftänkande mätt med The Pain and Catastrophizing Scale (PCS) är bidragande orsaker till utveckling av kronisk smärta. Sambandet mellan katastroftänkande och smärta visade sig redan på låg nivå av smärta. Ju högre skattad grad av katastroftänkande desto högre skattad grad av smärta. Rörelserädsla visade sig på en moderat smärtnivå (33). Hos 103 försökspersoner med kronisk ryggsmärta visade det sig att rörelserädsla hade ett starkare samband med katastroftänkande än med smärtintensitet (34). Högt skattat rädslaundvikandebeteende, mätt med FABQ, korrelerade med en trefaldig ökning av smärta för patienter med distala radius- och fotledsfrakturer. Högt skattat katastroftänkande, mätt med PCS, korrelerad med en sexfaldig risk för sidoskillnad i isometrisk greppstyrka (28). Coping Copingstrategi är enligt Rosientiel och Keefe (35) smärtpatienters ansträngning att ta itu med sin smärta. Att använda sig av katastroftänkande som copingstrategi, mätt med The Coping Strategies Questionnaire (CSQ), visade sig ha samband med sämre förmåga att övervinna sin kroniska lumbala smärta och inaktivitet. Sextioen försökspersonerpatienter remitterade till beteendebehandling rekryterades genom tillfällighetsurval till studien (35). Katastroftänkande, mätt med CSQ, har visat sig ha en negativ inverkan på smärtrelaterad aktivitetsbegränsning, mätt med the Pain Disability index (PDI) hos försökspersoner med whiplash. Ju längre tid som gick efter skadan desto starkare blev katastroftänkandet som prediktor för smärtrelaterad, ökad aktivitetsbegränsning. I den här prospektiva studien rekryterades 59 försökspersoner konsekutivt (36).

12 7 Rörelserädsla Rörelserädsla, kinesiophobia, definieras som en överdriven, irrationell och inaktiverande rädsla för fysisk rörelse och aktivitet som resulterar i en oro för smärta och att skada sig (34). Smärtrelaterad rädsla, mätt med Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK), hos försökspersoner med kronisk ryggsmärta var en bättre prediktor för nedsatt funktion än smärtintensitet, mätt med VAS. Den förväntade smärtan, ej den upplevda, var en prediktor till nedsatt utförande mätt med the isokinetic trunk-extension-and-flexion-test. Trettioåtta försökspersoner rekryterade genom bekvämlighetsurval (37). Self-efficacy Self-efficacy definieras som en persons tilltro till sin egen förmåga att utföra det som behövs för att nå ett visst mål i en given situation. Tilltron till denna förmåga styr om man väljer att ta itu med en viss situation eller undvika den. Valet av copingstrategi och hur länge copingstrategin kommer vidmakthållas under den aktuella situationen styrs också av tilltron till den egna förmågan. Att undvika en viss situation medför att rädslan för situationen kommer att vidmakthållas. Self-efficacy baseras på resultat av utförande från tidigare erfarenheter och personens fysiska tillstånd. Hur någon annan på samma nivå som personen har klarat något, d v s ställföreträdande erfarenhet, och coachning, att andra talar om att personen kan, påverkar också på en persons self-efficacy (38). Låg self-efficacy hade samband med hög smärtnivå, ökad aktivitetsbegränsning och låg upplevd livskontroll hos försökspersoner som hade subakut eller kronisk lumbal smärta. Samtliga variabler mättes med The West Haven-Yale Multidimensional Pain Inventory (MPI). Försökspersonerna rekryterades konsekutivt i samband med att de sökte hjälp av sjukgymnast i primärvården (39). För 105 konsekutivt rekryterade försökspersoner med återkommande, subakut eller kronisk lumbal smärta fann man att hög self-efficacy, mätt med The Self-Efficacy Scale (SES), var en prediktor till bättre funktion mätt som isokinetiskt ryggextension och flexion. Varken smärta eller aktivitetsbegränsning inverkade på utförandet (40). Aktivitetsbegränsning Aktivitetsbegränsning är en översättning av engelskans activity limitation och kan definieras som begränsning av eller brist på förmåga att utföra en aktivitet på ett normalt sätt och inom gränser som anses normala för en människa (41). Rädslaundvikandebeteende, katastroftänkande och rörelserädsla har visat sig ha ett samband med ökad aktivitetsbegränsning för försökspersoner med subakut lumbal-, skulder eller nacksmärta (33). Hos försökspersoner med subakut och kronisk lumbal smärta har låg self-efficacy samband med ökad aktivitetsbegränsning (40). För patienter med whiplash ökade katastroftänkandet som prediktor till ökad aktivitetsbegränsning året efter whiplashskadan

13 8 (36). Sambandet mellan self-efficacy och aktivitetsbegränsning var starkare än sambandet mellan rädsla-undvikandebeteende och aktivitetsbegränsning följt av den ännu lägre korrelationen mellan aktivitetsbegränsning och smärtintensitet. Samma resultat uppnåddes i två stickprov, 215 respektive 218 konsekutivt rekryterade försökspersonerna, med subakut, kronisk eller återkommande muskeloskeletal smärta i ländrygg och/eller nacke och skuldror som sökte hjälp hos sjukgymnast i primärvården (42). Att kvarstående aktivitetsbegränsning, mätt med PDI, påverkas mer av personens tilltro till sin egen förmåga, mätt med SES, än av rädsla-undvikandebeteende, mätt med TSK, har också påvisats hos försökspersoner med subakut whiplash (43). Självrapporteringsinstrument Självrapporteringsinstrumenten The Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK) som mäter rädslaundvikandebeteende och rörelserädsla, delen om katastroftänkande (KAT) i The Coping Strategies Questionnaire (CSQ) som mäter katastroftänkande och Self-Efficacy Scale (SES) som mäter self-efficacy har tidigare använts i studier med försökspersoner som har subakut eller kronisk lumbal smärta, kronisk och subakut smärta i nacke och skuldror (36,37,40,42,44,45). KAT i CSQ har också använts i studier med försökspersoner som har akut, subakut och kronisk whiplash och patellofemural smärta (36,46). SES har använts i studier med subakut whiplash (43). De två instrumenten som mäter aktivitetsbegränsning i handleden och övre extremiteten, Patient Rated Wrist Evaluation (PRWE) och Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH), har tidigare använts för patienter med distala radiusfrakturer (13,21,26). Problemformulering Den distala radiusfrakturen är en av de vanligaste frakturerna i Sverige och dessutom en av de vanligaste frakturerna som anmäls till Personskaderegleringen (1,2). Enligt Cochrane efterlyses randomiserade studier om hur distala radiusfrakturer bäst rehabiliteras och hur de som behöver rehabilitering skall kunna identifieras (22,24). Inga tidigare studier om distala radiusfrakturer har undersökt beteendemedicinska faktorers inverkan på aktivitetsbegränsning (28). Self-efficacy, rädsla-undvikandebeteende och katastroftänkande har visat sig vara variabler som påverkar funktion, aktivitetsbegränsning och kronisk smärta hos försökspersoner med andra diagnoser (33-37,39,40,42,43). Därför vore det av stort värde att se om dessa faktorer har ett samband med aktivitetsbegränsning hos försökspersoner med akut

14 9 och subakut smärta vid den vanligaste radiusfrakturen Colles fraktur. För att kunna genomföra studier om detta krävs reliabilitets- och validitetstestning av befintliga instrument. Syfte Syftet var att undersöka intrabedömarreliabilitet och reliabilitet i form av homogenitet hos instrument som mäter beteendefaktorer, funktion och aktivitetsbegränsning hos patienter med Colles fraktur och att undersöka spridningen av svarsalternativ på de olika skalorna. Ett ytterligare syfte var att undersöka samtida validitet mellan DASH och PRWE. Frågeställningar 1. Vilken spridning hade svarsfrekvensen på Patient Rated Wrist Evaluation (PRWE), Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH), The Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK), delen om Katastroftänkande (KAT) i The Coping Strategies Questionnaire (CSQ) och Self-Efficacy Scale (SES) för patienter med Colles fraktur mätt med 2-5 dagars intervall a) för grupp 1 i samband med 10-dagarskontrollen efter frakturtillfället? b) för grupp 2 i anslutning till avgipsningen fyra veckor efter frakturtillfället? 2. Vilken grad av intrabedömarreliabilitet mätt med Cohen's kappa förelåg i PRWE, DASH, TSK, KAT i CSQ och SES med avseende på stabilitet inom ett 2-5 dagars intervall? b) Förelåg någon skillnad mellan grupperna? 3a) Vilken grad av reliabilitet med avseende på homogenitet mätt med Cronbach alpha förelåg i PRWE, DASH, TSK, KAT i CSQ och SES för patienter med Colles fraktur i grupp 1 respektive 2? b) Förelåg någon skillnad mellan grupperna? 4a) Vilken grad av samtidig validitet förelåg mellan de svenska versionerna av PRWE och DASH mätt med Goodman-Kruskal's gamma för grupp 1 respektive 2? b) Förelåg någon skillnad mellan grupperna?

15 10 METOD Design Studien var psykometrisk då den avsåg att mäta samtidig validitet mellan PRWE och DASH samt reliabilitet, i form av stabilitet och homogenitet hos dessa instrument. Stabilitet och homogenitet mättes också i TSK, KAT i CSQ och SES. Studiens design var deskriptiv då den beskrev spridning av svarsfrekvenser av variablerna aktivitetsbegränsning mätt med självrapporteringsinstrumenten PRWE och DASH, rädsla-undvikandebeteende mätt med TSK, katastroftänkande mätt med KAT i CSQ och self-efficacy mätt med SES. Även en testretestdesign användes då stabiliteten i instrumenten mättes inom ett intervall av 2 till 5 dagar och en korrelativ design då samband mellan DASH och PRWE som båda mäter aktivitetsbegränsning undersöktes. Urval Ett konsekutivt bekvämlighetsurval gjordes. Inklusionskriterier var patienter med Colles fraktur med synbar felställning på röntgen och som var immobiliserade med gipsskena eller cirkulärgips. De skulle förstå talad och skriven svenska och vara i arbetsför ålder mellan 18 och 67 år. Stiftade frakturer, rereponerade frakturer och bilaterala frakturer exkluderades. Patienter med tidigare skador i frisk eller nyskadad arm och hand som medfört sämre funktion exkluderades. Patienter med kända systemsjukdomar och neurologiska sjukdomar uteslöts också från studien. Två grupper av försökspersoner (fp) deltog i studien, grupp 1 och grupp 2. Data samlades in medan fp hade frakturen gipsad. Grupp 1 bestod av samtliga personer med Colles fraktur som hade kallats till 10-dagarskontroll på ortopedmottagningen vid Gävle sjukhus och som passade in på inklusions- och exklusionskriterierna. Försökspersonerna i grupp 1 var bosatta i Gästrikland, södra Hälsingland eller norra Uppland. Via röntgensvaren urskiljdes de patienter som uppfyllde inklusionskriterier. Datainsamlingen för grupp 1 ägde rum mellan september 2004 och oktober Försökspersonerna i grupp 2 inkluderades i anslutning till avgipsningstillfället hos sjukgymnast. Försökspersonerna var remitterade till Sjukgymnastik Primärvården Gästrikland på hälsocentralen Södertull för avgipsning. Samtliga hade Colles fraktur och uppfyllde inklusionskriterierna. Inför avgipsningen ringdes fp upp och tillfrågades om deltagande i studien. Dessa fp var bosatta i östra Gästrikland. Datainsamlingen för grupp 1 ägde rum mellan november 2005 och augusti 2007.

16 11 Försökspersoner Grupp 1 Sextio personer tillfrågades av undersköterska eller sjuksköterska på ortopedmottagningen (bilaga 1a). Sex personer tackade nej till att deltaga i studien. Av de återstående 54 personerna exkluderades 32 fp då de inte uppfyllde inklusionskriterierna. Av de exkluderade fp var 24 kvinnor och 8 män. Medelålder var 51 år (26-74 år). De exkluderade fp och orsaker till att de exkluderades visas i tabell I. Återstående 22 fp inkluderades i studien. Av dem uteslöts en fp då för många svar saknades i formulären, två fp hade sju respektive 31 dagar mellan svaren och tre fp svarade ej på omgång B. Av dessa fp var tre kvinnor och tre män och deras medelålder var 49 år (31-60 år). Det externa bortfallet var 27 %. Av de återstående 16 fp var 13 kvinnor och tre män. Medelåldern för gruppen var 52 år (SD 12 och variationsvidd år). Bakgrundsdata för grupp 1 visas i tabell II. I grupp 1 gjordes den första datainsamlingen, tillfälle A, tio dagar efter frakturtillfället och tillfälle B ägde rum 2-5 dagar senare. Medeltalet mellan de två mätningarna var 3,6 dagar och medianen var 3 dagar. Tabell I. Exkluderade försökspersoner och orsaker till att de exkluderades från grupp 1. n = 32 Orsaker n Ej Colles fraktur 14 Operation 7 Ålder över 67 år 4 Stroke 1 Tidigare frakturer i en arm 2 Skada i frisk arm eller hand som medfört sämre funktion 2 Skada i den nu skadade handen eller armen som medfört sämre funktion 2 Grupp 2 Tjugofyra fp tillfrågades av författaren eller två andra sjukgymnastkollegor. En man och en kvinna tackade nej till att deltaga. Två fp tillfrågades på felaktiga kriterier. En av dem

17 12 hade en systemsjukdom och en fp hade en tidigare skada i den icke-skadade handen eller armen. 20 fp inkluderades i studien. En fp avbröt deltagandet efter första omgången och två fp hade endast en dag mellan svaren. En fp glömde omgång A hemma och skickade ej in den senare. De fyra fp som föll bort under studien var kvinnor med en medelålder på 44 år (23-64 år). Det externa bortfallet var 20 %. I grupp 2 var 11 kvinnor och 5 män och för de 16 fp var medelåldern 50 år (SD 13 och variationsvidd år). Bakgrundsdata för grupp två visas i tabell II. I grupp 2 ägde tillfälle A rum 2-5 dagar före avgispningen dvs tidsmässigt ca dagar senare än tillfälle B i grupp 1. Tillfälle B för grupp 2 ägde rum fyra veckor efter frakturtillfället. Medeltalet mellan de två mätningarna var 3,8 dagar och medianen var 4 dagar. Etiska övervägande Studien är etiskt granskad och godkänd av lektorsgruppen vid Enheten för sjukgymnastik vid Uppsala universitet (bilaga 2). Deltagarna i studien fick i samband med första utdelningen av självrapporteringsinstrumenten en muntlig och skriftlig information (bilaga 3) där de informerades om syftet med studien. I informationen stod också att deltagandet i studien var frivilligt, att de fick avbryta deltagandet när som helst utan att ange orsak och att det inte skulle påverka behandlingen. De informerades om att deras identitet, liksom uppgifterna de lämnade, skulle behandlas konfidentiellt. Godkännande av studien har erhållits av verksamhetschefen på Sjukgymnastik Primärvården Gästrikland (bilaga 4) och klinikchefen och chefsöverläkaren på Ortopedkliniken på Gävle sjukhus (bilaga 5) Tabell II. Bakgrundsdata för grupp 1 (n = 16) och grupp 2 (n = 16). Grupp 1 Grupp 2 Bakgrundsdata n n Kön Kvinna Man 3 5 Hänthet Högerhänt Vänsterhänt - 2 Höger och vänsterhänt 1 - Ej svarat - 2 Yrkesarbetande Ja 10 11

18 13 Nej 6 5 Sjukskriven Nej 8 8 Ja, pga den nu - - skadade underarmen 7 7 Ja, men pga annat. 1 1 Sjukgymnastik sedan skadetillfället Nej Ja, pga den nu - - skadade underarmen. 2 5 Ja, men pga annat. - - Ej svarat - 2 Datainsamlingsmetod Data samlades in med enkäter som utgjordes av nedanstående fem självrapporteringsinstrument. Ett frågeformulär utformades om bakgrundsfaktorer och kontrollfrågor angående exklusionskriterierna för studien (bilaga 6). Patient Rated Wrist Evaluation (PRWE), Patientens skattade värdering av handledens funktion, (bilaga 7) är ett självskattningsformulär som mäter smärta, aktivitetsbegränsning och delaktighetsinskräkning. Delaktighetsinskränkning innefattar ADL, hushållsarbete, arbete och fritidsaktiviteter. Formuläret består av 15 frågor varav fem om smärta, sex om aktivitetsbegränsning och fyra om delaktighetsinskränkning. Försökspersonerna får skatta enligt en elvagradig skala där 0 = ingen smärta/kan utföra utan svårighet och 10 = värsta tänkbara smärta/kan ej utföra. En totalpoäng mellan 0 och 100 poäng erhålls genom att de tio frågorna om aktivitetsbegränsning och om delaktighetsinskränkning summeras och sedan divideras med två innan de summeras med poängen på frågorna om smärta. PRWE översattes på gängse sätt till svenska. Två sjukgymnaster med mycket goda kunskaper i engelska ombads granska översättningen. Den nya versionen lämnades ut för kommentarer till åtta lärare i sjukgymnastik. Sjukgymnasterna på en handkirurgisk klinik, ombads att pröva och kommentera formulärets utformning och innehåll samt redogöra för eventuella svårigheter för patienter att förstå frågorna eller markera svaren. De språkliga synpunkter som kom fram användes i en ny version som återöversattes till engelska av en engelskfödd översättare boende i Sverige. Översättningar som inte stämde överens med den amerikanska ursprungsversionen diskuterades. Reliabiliteten i amerikanska ursprungsversionen testades på fp som sex månader innan testtillfällena hade opererats för handledsfraktur. Reliabiliteten

19 14 mätt som stabilitet mätt med intraklass korrelationskoefficient (ICC) var 0,93. Mätningen gjordes med två till sju dagars mellanrum (47). DASH, Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) (bilaga 8), är ett självskattningsformulär som består av 25 frågor om aktivitetsbegränsning och fem frågor om symtom från arm, skuldra och hand. På en fem-gradig skala får fp skatta från ingen svårighet/inga symtom till omöjlig att göra/mycket svåra symtom. Ytterligare två skalor med fyra frågor vardera avseende sport och/eller musik respektive arbetsförmåga är möjliga att inkludera. En totalpoäng mellan 0 och 100 poäng beräknades på var och en av de tre skalorna enligt en speciell mall (48). Sammanlagt kan 300 poäng uppnås på hela formuläret. Noll poäng innebär ingen aktivitetsbegränsning och 100 poäng innebär allvarligaste grad av aktivitetsbegränsning. Reliabiliteten och validiteten hos den svenska versionen testades på fp som hade besvär från övre extremiteterna med en duration överstigande två månader Reliabiliteten mätt som homogenitet mätt med Cronbach alpha var 0.96 för aktivitets- och symtomdelen och 0.94 för de två tilläggsskalorna. Reliabiliteten mätt som stabilitet för aktivitets- och symtomdelen mätt med ICC var 0.92, testat med tre till sjutton dagars mellanrum (49). The Tampa Scale of Kinesiophobia (TSK) (bilaga 9) är ett självskattningsinstrument som mäter rörelserädsla/rädsla för att skada sig på nytt. Det består av17 påståenden om att ha ont och att röra sig där fp får skatta instämmandegrad på en fyragradig skala från instämmer inte alls = 1 poäng till instämmer helt = 4 poäng. Poängen på fråga 4, 8, 12 och 16 inverteras och därefter beräknas en totalsumma mellan 17 och 68 poäng. Hög poäng innebär stor rörelserädsla/rädsla för att skada sig på nytt. Reliabiliteten mätt som homogenitet vid mätning på fp med kronisk lumbal smärta mätt med Cronbach alpha var 0.77 (44). För akut lumbal ryggsmärta var homogeniteten Cronbach alpha = 0.70 och stabiliteten Pearson's r = 0.78 testat med högst ett dygns mellanrum (50). Reliabiliteten mätt som homogenitet, i den svenska versionen har testats vid två tillfällen och Cronbach alpha var 0.74 respektive 0,83. Båda grupperna med fp utgjordes av fp med muskeloskeletal smärta i ländrygg och/eller nacke och skuldror. Sjutton procent av fp hade subakuta besvär och drygt 80 % hade kroniska besvär (42).

20 15 Delen om katastroftänkande i The Coping Strategy Questionnaire (KAT i CSQ) (bilaga 10) består av sex påståenden rörande tankar om smärta. Försökspersonen får skatta på en sjugradig skala, 0-6, där 0 = att man aldrig tänker eller gör så här och 6 = att man alltid tänker eller gör så här. Totalsumman ligger mellan 0 och 36 poäng, där hög poäng innebär hög grad av katastroftänkande som copingstrategi. Reliabilitet mätt som homogenitet hos fp som hade kronisk lumbal smärta var i ursprungsversionen av KAT mätt med Cronbach alpha (35). Stabilitet för den svenska versionen av KAT mätt med Spearman's korrelationskoefficient r s var Stabiliteten testades med två veckors mellanrum. Försökspersonerna hade kronisk patellofemural smärta (46). Reliabiliteten mätt som homogenitet, i den svenska versionen av KAT har testats vid två tillfällen och Cronbach alpha var 0.85 respektive 0,86. Försökspersonerna i båda grupperna hade muskeloskeletal smärta i ländrygg och/eller nacke och skuldror. 17 % av patienterna hade subakuta besvär och drygt 80 % hade kroniska besvär (42). Self-efficacy Scale (SES) (bilaga 11) är ett självskattningsinstrument med 20 vanliga vardagliga sysslor och aktiviteter där försökspersonerna får skatta på en elvagradig skala, från 0-10 hur säkra de är på sin förmåga att utföra aktiviteterna. Noll betyder att man inte är säker alls och 10 betyder att man är mycket säker på sin förmåga. En totalsumma mellan 0 och 200 poäng beräknas. God reliabilitet, beräknat som homogenitet, i två stickprov visade Cronbach alpha = 0.93 respektive 0.95, i den svenska versionen. Båda patientgruppen utgjordes av patienter med muskeloskeletal smärta i ländrygg och/eller nacke och skuldror, 17 % av patienterna hade subakuta besvär och drygt 80 % hade kroniska besvär (42). I ursprungsversionen var Cronbach alpha = 0.97 och var testat på patienter med kronisk lumbal smärta (45). Tillvägagångssätt Grupp 1 De fp som gav sitt informerade samtycke till att medverka i studient ombads att fylla i ena uppsättningen med självrapporteringsformulär när fp kom för 10-dagarskontroll till ortopedmottagningen. Distribuering av formulären utfördes av undersköterska eller sjuksköterska på ortopedmottagningen (bilaga 1a). Om fp ej kunde fylla i formulären själv, fick fp ta hjälp av annan person. Det tog ca 30 min att fylla i formulären. När fp lämnat in formulären till ansvarig undersköterska på mottagningen fick fp en andra uppsättning av formulär och instruerades muntligt och skriftligt (bilaga 12a) att fylla i dem 2-5 dagar senare i

21 16 hemmet. Frankerade svarskuvert bifogades. Efter att 16 fp hade tackat ja till att deltaga, men endast sex fp hade fyllt i och skickat in den andra datainsamlingen, beslöt författaren att ringa upp fp 2-5 dagar efter den första datainsamlingen. Vid detta tillfälle erbjöds fp också att fylla i den andra uppsättningen per telefon. Grupp 2 tillfrågades om deltagande per telefon av författaren eller författarens sjukgymnastkollegor (bilaga 1b). De som gav sitt informerade samtycke till att medverka i studien fick i samband med telefonsamtalet besvara formuläret om bakgrundsfaktorer (bilaga 6) för att kontrollera att personer med exklusionskriterier uteslöts. De fem självrapporteringsinstrumenten (bilaga 7-11) skickades hem till patienten med muntlig och skriftlig instruktionen (bilaga 12b) att fylla i dem 2-5 dagar innan avgipsningen. Den andra omgången frågeformulär fylldes i på sjukgymnastikmottagningen på hälsocentralen Södertull, före avgipsningen. Databearbetningsmetoder För att beskriva svarsfrekvenserna användes deskriptiv statistik i Statistical Packages for the Social Sciences (SPSS). Samtliga data är ordinaldata varför icke-parametrisk statistik användes. Median, kvartilavvikelse och variationsvidd beräknades. För att beräkna reliabiliteten mätt som stabilitet hos PRWE, DASH, TSK, KAT i CSQ och SES användes Cohen's Kappa enligt formeln K = (f o f e )/(N-f e ) (51). f o är antalet obseravtioner där bedömarna är eniga eller där mättillfällena visar samma svar. f e står för det förväntade antalet observationer där enighet råder som beror av slumpen. N står för det totala antalet observationer. Kappamåttet valdes eftersom det tar hänsyn till slumpen i motsats till procentuell överensstämmelse. Ett kappavärde som är lika med 0 innebär att svaren ej fördelat sig på annat sätt än vad de slumpmässigt skulle ha gjort. Den perfekta överensstämmelsen är 1,0 (51,52). Stabiliteten i ett instrument är god när skillnaden i resultat är så liten som möjligt mellan två mättillfällen eller två olika bedömare (53). För att beräkna reliabiliteten mättes homogenitet hos PRWE, DASH, TSK, KAT i CSQ och SES med Cronbach alpha enligt formeln α(s) = (k * r ) / 1 + (k-1) r (55). k anger antal svar i respektive instrumentet och r anger medelkorrelationerna mellan frågorna i instrumentet. Om Cronbach alpha är högre än 0,7 har en acceptabel homogenitet uppnåtts (52-54). Med homogenitet avses den inre stabiliteten i t ex ett frågeformulär, dvs. i vilken grad olika delar av mätinstrument mäter

22 17 samma dimension av en variabel (53). För att beräkna samtidig validitet mellan DASH och PRWE användes konkordansmåttet Goodman-Kruskal's gamma enligt formeln G = (S C S D )/(S C + S D ) (55). S C anger antalet par som har samma ordning, dvs är konkordanta och S D anger antalet par som är oordnade, dvs är diskordanta. Graden av konkordans, eller ordning, mellan två skalor är en indikation på samtidig validitet. För att ha god validitet skall två skalor vara konsistenta och utbytbara emot varandra. Två skalor med hög konkordans är konsistenta och utbytbara (56). Högsta värdet på Goodman-Kruskal's gamma är 1,0. Om gamma är positivt är sannolikheten större att få ordnade par än oordande par. Med ordnade par menas att resultaten från båda instrumenten överensstämmer med varandra. Goodman- Kruskal's gamma kan tolkas som procentuell konkordans (57). Som signifikansnivå valdes (p < 0,01). RESULTAT Först redovisas det interna bortfallet, därefter redovisas svarsfrekvensernas spridning, grad av intrabedömarreliabilitet, reliabilitet med avseende på homogenitet och samtidig validitet. Det interna bortfallet ersattes för enskilda svar av gruppmedianvärdet i PRWE, TSK och SES. Uteblivna svar i DASH ersattes upp till tre svar av medelvärdet från den enskilda personens övriga svar. Om fler än fyra svar saknades gick det ej att beräkna score på DASH (48). Enskilda svar i PRWE ersattes i grupp 1 och 2 i fyra respektive fem fall och i DASH i fem fall i vardera gruppen. I TSK ersattes nio fall i grupp 1 och i SES i fem fall i grupp 1 och fyra fall i grupp 2. Ingen enkät understeg 80 % i svarsfrekvens. Spridning av svarsfrekvens Spridning av svarsfrekvens för grupp 1 och 2 redovisas i tabell III och IV. I tabell III redovisas median och variationsvidd och i tabell IV redovisas kvartilavvikelse. I de instrument som mätte handledens funktion och aktivitetsbegränsning minskade medianerna och kvartilavvikelserna från tillfälle A till tillfälle B i båda grupperna, se tabell III och IV. Rörelserädsla mätt med TSK minskade med ett fåtal poäng vilket framgick av kvartilavvikelse, minimum- och maximumvärde för grupp 1. För grupp 2 däremot ökade medianen och maximumvärdet med tre respektive en poäng. Copingstrategin katastroftänkande var låg i båda grupperna. Medianerna var lägre i grupp 2 än i grupp 1, men

23 18 maximumvärdena var högre i grupp 2, se tabell III. Tilltro till den egna förmågan mätt med SES ökade mellan de båda mättillfällena i grupp 2 och minskade i grupp 1, se tabell III. Tabell III. Median (Md), Variationsvidd (range) för PRWE som mäter handledens funktion, DASH som mäter aktivitetsbegränsning, TSK som mäter rörelserädsla, KAT i CSQ som mäter katastroftänkande och SES som mäter tilltro till den egna förmågan för grupp 1 (n = 16) och grupp 2 (n = 16) vid två tillfällen, A respektive B, med 2-5 dagars mellanrum. Grupp 1 Grupp 2 A B A B Mätinstrument a Md [range] Md [range] Md [range] Md [range] PRWE 70,7 [20,5-89,5] 67,7 [23,5-91,0] 57,7 [26,0-90,5] 48,0 [11,0-93,0] Totalpoäng DASH 61,2 [22,5-88,3] 53,7 [17,5-86,7] 48,7 [18,3-80,0] 39,6 [10,8-76,7] Totalpoäng TSK 34,0 [25,0-56,0] 34,0 [23,0-47,0] 33,0 [21,0-51,0] 36,0 [20,0-52,0] Totalpoäng KAT i CSQ 2,5 [00,0-18,0] 2,5 [00,0-18,0] 00,0 [00,0-25,0] 00,0 [00,0-31,0] Totalpoäng 0-36 SES 119,5 [87,0-170,0] 115,0 [33,0-163,0] 133,0 [0,0-200,0] 150,0 [33,0-200,0] Totalpoäng a PRWE = Patient Rated Wrist Evaluation, DASH = Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire, TSK = The Tampa Scale of Kinesiophobia, KAT = delen om katastroftänkande (KAT) i CSQ = The Coping Strategies Questionnaire och SES = Self- Efficacy Scale Tabell IV. Kvartilsavvikelse (Q) för PRWE som mäter handledens funktion, DASH som mäter aktivitetsbegränsning, TSK som mäter rörelserädsla, KAT i CSQ som mäter katastroftänkande och SES som mäter tilltro till den egna förmågan för grupp 1 (n = 16) och grupp 2 (n = 16) vid två tillfällen, A respektive B, med 2-5 dagars mellanrum.

24 19 Grupp 1 Grupp 2 A B A B Mätinstrument a Q 1 Q 3 Q 1 Q 3 Q 1 Q 3 Q 1 Q 3 PRWE 59,5 83,5 58,1 78,9 38,5 70,3 31,0 61,0 DASH 46,6 72,5 41,7 64,6 33,5 58,1 21,9 56,9 TSK 30,0 40,2 29,0 39,7 27,2 42,0 25,2 42,0 KAT i CSQ 1,0 4,7 0,0 6,0 0,0 5,0 0,0 3,75 SES 109,0 139,2 101,7 133,7 106,7 163,0 84,2 173,2 a PRWE = Patient Rated Wrist Evaluation, DASH = Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire, TSK = The Tampa Scale of Kinesiophobia, KAT = delen om katastroftänkande (KAT) i CSQ = The Coping Strategies Questionnaire och SES = Self- Efficacy Scale. Intrabedömarreliabilitet med avseende på stabilitet Graden av intrabedömarreliabilitet som föreligger hos varje fråga mellan test och retest beräknades med kappa (κ), se tabell V och IV. Frågorna delades in i fem olika nivåer, utifrån värdet på kappan, vilket föreslås enligt Brennan och Silman (58). Antal frågor per nivå redovisas för PRWE och DASH i tabell V och för TSK, KAT i CSQ och SES i tabell VI. För båda grupperna gjordes mätningarna med 2-5 dagars mellanrum. För samtliga instrument var graden av stabilitet beräknad med kappa högre för fler frågor i grupp 2 jämfört med grupp 1. I grupp 2 var stabiliteten god för fråga 26 i DASH, fråga 5 och 12 i TSK och frågorna 8, 9, 17 och 20 i SES. I KAT i CSQ ingår sex frågor. Stabiliteten var mycket god respektive god för fråga 3 respektive 5 i grupp 1. I KAT i CSQ i grupp 2 var stabiliteten god för fråga 2 och 4. Ingen av de 15 frågorna i PRWE uppnådde nivån god.

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi Hur väcktes idén till ditt projekt? Varför bestämde du dig för att börja forska? Vad är smärta?

Läs mer

Kursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument)

Kursens upplägg. Roller. Läs studiehandledningen!! Examinatorn - extern granskare (se särskilt dokument) Kursens upplägg v40 - inledande föreläsningar och börja skriva PM 19/12 - deadline PM till examinatorn 15/1- PM examinationer, grupp 1 18/1 - Forskningsetik, riktlinjer uppsatsarbetet 10/3 - deadline uppsats

Läs mer

Inledning. Vi börjar med att beskriva en radiusfraktur fortsätter med behandlingsförloppet för att avsluta med diskussion och slutsats. Bakgrund.

Inledning. Vi börjar med att beskriva en radiusfraktur fortsätter med behandlingsförloppet för att avsluta med diskussion och slutsats. Bakgrund. 1 Inledning. I vårt specialarbete jämför vi Sverige kontra Norge gällande sjukvård/ortopedi. För att begränsa ämnet har vi valt att koncentrera oss på att jämföra behandlingen av Distal Radiusfraktur.

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning 2016-03-07 Socialstyrelsen kvalitetsgranskar standardiserade bedömningsmetoder GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning GMF är ett screeninginstrument för identifiering och kvantifiering av problem relaterade

Läs mer

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips

O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD. Till dig som brutit handleden och behandlas med gips O RTO P E D I S K A K LI N I K E N HÄS S LE H O LM - K R I STIAN STAD Till dig som brutit handleden och behandlas med gips Handledsfraktur Fraktur (benbrott) vid handleden är en mycket vanlig skada. Ibland

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips Information från Danderyds sjukhus Till dig som har brutit handleden och behandlas med gips I underarmen finns två ben radius (strålbenet) och ulna (armbågsbenet). Radiusfrakturer är en av de vanligast

Läs mer

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism

Akut Hälseneruptur Bakgrund: Symtom: Skademekanism Akut Hälseneruptur Bakgrund: Akut hälseneruptur drabbar 90 % män, vanligen i medelåldern. 90 % uppkommer i samband med idrottsutövning, som racket sport och lagidrotter med boll. En annan grupp är över

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. KOD: Kurskod: PM1303 Kursnamn: Vetenskapsteori och grundläggande forskningsmetoder Provmoment: Vetenskapsteori respektive forskningsmetod Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2016-02-16

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Muskuloskeletal smärtrehabilitering Muskuloskeletal smärtrehabilitering ETTÅRSUPPFÖLJNING AV AKTIVITETSFÖRMÅGA, PSYKOSOCIAL FUNKTION OCH FYSISK AKTIVITETSBEGRÄNSNING Elisabeth Persson Leg Arbetsterapeut, Dr Med vet Skånes Universitetssjukhus

Läs mer

Vårdresultat för patienter 2017

Vårdresultat för patienter 2017 Kvalitetsregister ECT Vårdresultat för patienter 17 Elbehandling (ECT) Vad är elbehandling Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en behandling som används vid svåra psykiska sjukdomar, framför allt vid svår

Läs mer

Inst. för hälsa, vård och samhälle

Inst. för hälsa, vård och samhälle Inst. för hälsa, vård och samhälle Författare: Marita Salmi, Siv Olsson, Birgitta Persson, Monica Eriksson Specialarbete Gipstekniker 22,5 hp VT 2010 1 Sammanfattning: Fotledsfrakturer uppkommer genom

Läs mer

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1

Maria Rydfjord Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Scapula 1 Uppgift 2 Granskning av olika mätmetoder och instrument Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand Outcome Questionnaire (DASH) är

Läs mer

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos Från ostrukturerad till strukturerad Jörgen Medin leg ssk, lektor Process Strukturerad? Nationella forskarskolan i vård och omsorg Ostrukturerade observationer av svårigheter att äta hos personer/patienter

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper Denna manual är tänkt att användas tillsammans med Mall för granskning av vetenskapliga artiklar om mätmetoder. Syftet med manualen

Läs mer

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II

Lycka till! Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp. SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Nämnden för omvårdnadsutbildningar Sjuksköterskeprogrammet 180hp Kurs SJSD10, Sjuksköterskans profession och vetenskap I, 15 hp, Delkurs II Prov/moment Vetenskaplig metod och statistik, individuell skriftlig

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204)

EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-11 (110204) Examinationen består av 11 frågor, flera med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt

Läs mer

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures Bakgrund I Sverige får ca 25-30 000 personer stroke varje år Nedsatt motorisk funktion och asymmetri

Läs mer

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast Distal Femurfraktur, rehabilitering Utvärderingsinstrument Jennie Classon Leg sjukgymnast 1 Hur ovanlig är distal femurfraktur? Incidens ca 60-65 per år på Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Mölndal Medelålder

Läs mer

Dominerande neurologiskt symtom:

Dominerande neurologiskt symtom: Nationellt uppföljningsprogram för CPUP Version 10; 14 02 30 Personnummer Efternamn Förnamn Tillhörande region Distrikt/team Dominerande neurologiskt symtom: Spasticitet Dyskinesi Ataktisk Ej klassificerbar/blandform

Läs mer

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n

flexorsenskada vanligen kombinerad med skada på nerv eller andra senor. Samtliga senor, inklusive handledens flexorsenor, skall därför testas och n Böjsenskador av Peter Axelsson, Sahlgrenska, Göteborg saxat ur Läkartidningen Flexorsenskadorna, särskilt inom senskideregionen, har alltid tillhört handkirurgins största utmaningar. Mekanisk skada inom

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering

Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Larsson et al Accepterad för publicering den 3 mars 2000 Medicinsk riskbedömning med hjälp av ASA-klassificering Bengt Larsson, Nils Bäckman och Anna-Karin Holm I en tidigare publicerad studie undersöktes

Läs mer

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset

HANDKIRURGI HANDKIRURGI HANDKIRURGI. 1/3 Trauma. 1/3 RA 1/3 Övrigt. Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Anna Gerber Ekblom Handkirurgiska Kliniken Södersjukhuset HANDKIRURGI Nerver Senor Blodkärl Skelett Skuldran (hela kroppen) Armbågen Underarm - Handled Handled Hand HANDKIRURGI 1/3 Trauma 1/3

Läs mer

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera

Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Smärtbedömning hos personer som har nedsatt förmåga att självrapportera Utvärdering av observationsskalan Abbey pain scale-swe Christina Karlsson Högskolan i Skövde Bakgrund Praktiknära forskningsfråga

Läs mer

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet

PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer. Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Kortrapport av: PSORIASIS en hud- och ledsjukdom som begränsar arbetsförmågan och sociala relationer Stor enkätundersökning bland 2000 medlemmar i Psoriasisförbundet Fakta om undersökningen BAKGRUND Psoriasisförbundet

Läs mer

EXAMINATION KVANTITATIV METOD

EXAMINATION KVANTITATIV METOD ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod EXAMINATION KVANTITATIV METOD vt-09 (090209) Examinationen består av 8 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Frågorna 4-7 är knutna till

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR

HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR 2014-06- 14 Vad skall Pe5er prata om? HAND- OCH HANDLEDS- SKADOR Idro5smedicinkursen i Visby 13/6-14 Pe5er Gustavsson Ortoped Visby lasare5 Ortopedisk synvinkel på handbesvär Fall mot öppen hand Fingerdistorsioner

Läs mer

Till dig som brutit handleden. Arbetsterapi och Fysioterapi

Till dig som brutit handleden. Arbetsterapi och Fysioterapi Till dig som brutit handleden Arbetsterapi och Fysioterapi Allmän information En bruten handled är ett av de vanligaste benbrotten (frakturerna) man kan råka ut för. Det finns olika sätt att behandla benbrottet.

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser PID/MCEID Kod: Multimodal rehabilitering Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser Detta frågeformulär ges i anslutning till avslutade rehabiliteringsinsatser till alla patienter som deltar

Läs mer

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ

Akut Ortopedi. Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Akut Ortopedi Peder Weckström, ÖL Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Agenda Ortopedkirurgiska kliniken USÖ Ortopediundervisning USÖ Vad är det bråttom med Distalstatus Rutiner vid handläggning ortopedpatienter

Läs mer

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD IPS-Arbetscoacher GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare Inna Feldman Hälsoekonom, PhD November 2016 1 Sammanfattning General Health Questionnaire

Läs mer

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2011-11-03 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, HT2011 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje

Läs mer

Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion

Summary in Swedish. Svensk sammanfattning. Introduktion Summary in Swedish Svensk sammanfattning Introduktion Ett stort antal patienter genomgår olika typer av kirurgi varje dag och många av dem kommer att uppleva postoperativ smärta. För att fånga upp dessa

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 2 november 2011 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp SVAR 2011-12-17 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, VT 2011 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada i tummen

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har en ligamentskada i tummen Information från Danderyds sjukhus Till dig som har en ligamentskada i tummen 1 2 Allmänt om ligamentskador i tummen Tummen består av tre ben och tre leder. Lederna hålls ihop av en ledkapsel vilken förstärks

Läs mer

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta

Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Evidens för akupunktur, TENS, fysisk aktivitet / träning och fysikalisk terapi vid långvarig smärta Anne Söderlund, docent, leg sjukgymnast, Enheten för Sjukgymnastik, Akademiska sjukhuset och Uppsala

Läs mer

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv

Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Primärvårdsforskning ett rehabiliteringsperspektiv Elisabeth Rydwik, leg. Sjukgymnast, Docent Jakobsbergs AVC Carina Morén, leg. Sjukgymnast, Med Mag Tiohundra AVC Christina Olsson, leg. Sjukgymnast, Med

Läs mer

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge 1 Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge Monika Löfgren docent, leg sjukgymnast Högspecialiserad smärtrehabilitering, Smärtcentrum, Danderyds sjukhus AB 2 2 Bakgrund Patientgrupp

Läs mer

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en fingerfraktur

Information från Danderyds sjukhus. Till dig som har fått en fingerfraktur Information från Danderyds sjukhus Till dig som har fått en fingerfraktur 1 2 Allmänt om fingerfrakturer Fingerfrakturer är en vanlig skada och drabbar människor i alla åldrar. Orsaken till frakturen kan

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Exempel på tidigare tentamen

Exempel på tidigare tentamen Exempel på tidigare tentamen Fråga 1. Redogör för hur ett typiskt psykologiskt instrument är uppbyggt (=vilka beståndsdelar har testet/ testets anatomi /hur ser instrumentet ut) om det tänks vara uppbyggt

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Malmö September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1

ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap, Sjukgymnastik 2012 ARBETSMATERIAL Kurs: VETENSKAPSMETODIK 1,5 hp Termin 1 Sammanställt av: Bring/Anens/Urell/Vahlberg 2008/2009/2012 Vetenskapsmetodik

Läs mer

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11

Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 Tentamen i ortopedi för sjukgymnaster 2008-12-11 NAMN:..... 1. Vad menas med sluten respektive öppen fraktur (2p)? 2. Ge tre exempel på faktorer som avgör prognosen av en fraktur (3p)? 3. Vad kallar man

Läs mer

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL

EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL EQ-5D resultat i en population EQ-5D i jämförelse med folkhälsoenkäter i SLL Institutet för kvalitetsindikatorer AB I Box 9129, SE-400 93 Göteborg I Tel: 031-730 31 00 I E-mail: info@indikator.org I www.indikator.org

Läs mer

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^)

nivåer Kontrollgrupp/ Experimentgrupp (K/E) (p<0.03) 112/46 (p=0.02) 161/95 (p<0.05) - 1,3 (-1,18 till 1,42 95% KI^) - 0,7 ( -0,82 till 0,58 95% KI^) Bilaga 3. Översikt över kvalitetsgranskade studier Bourbeau, et al 2003 Gadoury, et al 2004 Totalt antal = 191 K = 95 E = 96 Powerberäkning = 170 (Incidens av slutenvårdstillfälle 0,20 E jämfört med 0,40

Läs mer

Upplevelse av orättvisa hos personer med. långvarig smärta; psykometriska aspekter. av den svenska versionen av IEQ

Upplevelse av orättvisa hos personer med. långvarig smärta; psykometriska aspekter. av den svenska versionen av IEQ UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Rättad och godkänd efter granskning Magisterutbildning i fysioterapi Fördjupningsarbete 15 hp Avancerad nivå Upplevelse av orättvisa hos personer med

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. KOD: Kurskod: PM2315 Kursnamn: Psykologprogrammet, kurs 15, Metoder för psykologisk forskning (15 hp) Ansvarig lärare: Jan Johansson Hanse Tentamensdatum: 14 januari 2012 Tillåtna hjälpmedel: miniräknare

Läs mer

Stressade studenter och extraarbete

Stressade studenter och extraarbete Stressade studenter och extraarbete En kvantitativ studie om sambandet mellan studenters stress och dess orsaker Karolina Halldin Helena Kalén Frida Loos Johanna Månsson Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur:

Akut Hälseneruptur. Undersökningsmässigt ses vid en total hälseneruptur: Akut Hälseneruptur Riktlinjerna i detta PM gäller för diagnostik och behandling av akut partiell eller total ruptur i hälsenans mellanportion (cirka 2-6 cm från calcaneus) och inkluderar inte: 1. Öppen

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Vad är Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent Ortopedteknik Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg ISPO-S, Feb 2015 2 Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska

Läs mer

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD, distriktssköterska, med. dr. FPU ledare Akademiskt primärvårdscentrum Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk inflammation

Läs mer

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län

Handrehabilitering inom öppenvård utförd av arbetsterapeut/sjukgymnast i Örebro län Rubrik specificerande dokument ÖVERENSKOMMELSE Omfattar område/verksamhet/enhet Rehabilitering Sidan 1 av 9 Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Beslutande organ Gäller från datum Arbetsgrupp

Läs mer

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en

kan en böjsena slitas av om man fastnar med fingret eller använder fingret för att dra hårt i något. Skadan kan också uppstå på grund av en Böjsenskada Information till dig som har skadat en böjsena Den här informationen riktar sig till dig som har en böjsenskada, vilket innebär att innebär att en böjsena helt eller delvis har gått av och

Läs mer

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment

MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK. BL motor assessment Institutionen för neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik Uppsala Universitet MANUAL FÖR BEDÖMNING AV MOTORISK KAPACITET HOS STROKEPATIENTER ENLIGT B. LINDMARK BL motor assessment Sammanställd av Birgitta

Läs mer

Behandlingsriktlinjer för patienter med distal radiusfraktur opererad med volarplatta

Behandlingsriktlinjer för patienter med distal radiusfraktur opererad med volarplatta Akademiska sjukhuset Sjukgymnastikavdelningen 2012-08-01 E Belin, S Sunde Kontaktperson: S Sunde Behandlingsriktlinjer för patienter med distal radiusfraktur opererad med volarplatta Dessa behandlingsriktlinjer

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Samband mellan smärta, rörelserädsla och katastroftankar hos barn och ungdomar med smärta

Samband mellan smärta, rörelserädsla och katastroftankar hos barn och ungdomar med smärta Godkänt examensarbete UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap Kurs Examensarbete 15 hp Avancerad nivå Rättad och godkänd efter granskning. Samband mellan smärta, rörelserädsla och katastroftankar

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

SF 36 Dimensionerna och tolkning

SF 36 Dimensionerna och tolkning SF 36 Dimensionerna och tolkning 2013.08.26 Lotti Orwelius Svenska Intensivvårdsregistret 1 Vilka frågor ingår i respektive dimension? Vad krävs för att generera skalpoäng? Vad står dimensionerna för?

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Behandling av långvarig smärta Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare Smärta är ett livsviktigt signalsystem.som ibland blir överkänsligt eller dysfunktionellt

Läs mer

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning

Patientformulär. Bättre Omhändertagande av patienter med Artros. Uppföljning Patientformulär Bättre Omhändertagande av patienter med Artros Uppföljning Tack för att Du tar Dig tid att svara på samtliga frågor! All information Du lämnar kommer att behandlas konfidentiellt och sparas

Läs mer

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral.

Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. Patienters upplevelse av sjukgymnastik vid Vårby vårdcentral. 009 Av: Masudur Rahman ST-Läkare i allmänmedicin Vårby vårdcentral. Klinisk handledare: Jan Dahllöf Specialist i allmänmedicin Vårby vårdcentral.

Läs mer

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp Valideringsrapport PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp 1 Innehåll Inledning... 3 Resultat deskriptiv statistik... 4 Frågor med likertskala... 4 Flervalsfrågor... 6 Frågorna 6, 7, 8 och 9... 8 Bakgrundsfrågor...11

Läs mer

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2013-03-28 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metodik och förbättringskunskap I Omvårdnadsvetenskap A, OM1013, VT 2013 Max 70 poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst på varje

Läs mer

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft

INTERVENTION. Uppföljning 2,12 och 24 månader. 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader. 35 deltagare marklyft INTERVENTION 35 deltagare marklyft 33 deltagare 2 månader 28 deltagare 12 månader 27 deltagare 24 månader Inkluderade och testade för inkl-kriterier (n=85) Randomisering och allokering (n=70) 35 deltagare

Läs mer

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Bilaga Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering Innehåll Förord... 1 Instrumenten som ingår i NRS... 2 Patienter som avslutat MMR 2014 enligt NRS... 2 Smärtans intensitet...

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10-30.000 personer av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer då man själv sitter i en bil och blir

Läs mer

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende

Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Vårdkedja: Från akutmottagning till eget boende Implementering och utvärdering av en intervention för sårbara äldre 2011-05-31 Syfte Skapa en sammanhållen vårdkedja för äldre sårbara personer, från akutmottagningen

Läs mer

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet 1(5) Kunskapsstöd Karin Forslund karin.forslund@socialstyrelsen.se Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet Denna forskningsstudie har beviljats ekonomiskt stöd

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Tilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård

Tilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård Tilltro till den egna förmågan att ordinera fysisk träning vid kranskärlssjukdom hos sjukgymnaster/ fysioterapeuter inom svensk primärvård Monia Lennartsson, leg sjukgymnast, MSc Kristina Areskoug-Josefsson,

Läs mer

till dig som har en Armbågsfraktur

till dig som har en Armbågsfraktur till dig som har en Armbågsfraktur Armbågsfraktur Fraktur (benbrott) vid armbågen. Behandlingsmetod bestäms utifrån frakturens läge och utseende. Gipsförbandet Gips är ett hårt men sprött material som

Läs mer

Akut och långvarig smärta (JA)

Akut och långvarig smärta (JA) Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt

Läs mer

Innehåll. Steg 4 Statistisk analys. Skillnader mellan grupper. Skillnader inom samma grupp över tid. Samband mellan variabler

Innehåll. Steg 4 Statistisk analys. Skillnader mellan grupper. Skillnader inom samma grupp över tid. Samband mellan variabler Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig steg 1 5 Steg 4 Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser 1 Hypotesprövning

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Medelpad September-oktober 06 September-oktober 06 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar

Läs mer

Implementering av artrosskolor

Implementering av artrosskolor Implementering av artrosskolor Thérése Olsson, Leg. sjukgymnast Ortopediska kliniken, Skånes Universitetssjukhus - Bättre Omhändertagande av patienter med Artros BOA tre delar Utbildning av patienter Evidensbaserad

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Vad tycker Du om oss?

Vad tycker Du om oss? Vad tycker Du om oss? Patientenkät 216 Beroendecentrum Stockholm Marlene Stenbacka Innehåll Sid. Sammanfattning 2 Bakgrund 3 Metod 3 Resultat 4 Figurer: Figur 1a, 1b. Patientenkät för åren 211, 213-216.

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer