VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007

Transkript

1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007 RÄTTSSKYDDSCENTRALEN FÖR HÄLSOVÅRDEN

2 INNEHÅLL Överdirektören har ordet 3 Verksamhetens genomslagskraft 5 Informationsstyrning som viktigaste redskap 5 Nya webbsidor och extranet 5 Viktiga styrningsområden 5 Enhetliga regler för övervakning av reglerna för intagning för vård 6 Enhetlig styrning och tillsyn 7 Genensamma riktlinjer för tillståndsfarandet inom privat hälso- och sjukvård 7 Enhetlig praxis för utredning och avgörande av tillsynsärenden 8 Förslag till ändringar i lagstifningen 8 Verksamhetens resultat 9 Verksamhetens resultat inom uppgiftsområdet yrkesrättigheter 9 De tidsmässiga målen uppnåddes 9 Fler legitimerade med utbildning från EU/EES 10 Lagändringarna till följd av direktivet om yrkeskompetens trädde i kraft 14 Förbättringar gjordes i Terhikki-registret och Ysteri-registret togs i bruk 14 Fortsatt EU-samarbete 14 Verksamhetens resultat inom uppgiftsområdet tillsyn 14 Fler tillsynsärenden än väntat 15 Fler avgjorda ärenden än väntat 15 Tillsynen av organisationer krävde mycket arbete 16 Tillsynsärendena avgjordes inom utsatt tidsschema 19 Inga beslut ändrade av besvärsinstanser 19 Verksamhetens resultat inom uppgiftsområdet rättspsykiatri 20 Inga större ändringar i antalet utlåtanden om sinnestillstånd 20 Farlighetsbedömningar som avges till Helsingfors hovrätt 20 Antalet tillstånd till avbrytande av havandeskap oförändrat 22 Statsbidrag för rättspsykiatriska unersökningar av barn och unga 22 Uppgifter enligt lagen om assisterad befruktning 22 Deltagande i lagberedningen 22 Verksamhetens resultat inom uppgiftsområdet förvaltningstjänster 23 Organisationsreform 23 Tjänstearrangemang 23 Plan för intern kontroll och riskhantering 23 Ärendehantering och personaladministrativ rapportering 23 Integrering av jämställdhetsperspektiv 23 Certifikattjänst 24 IT-administration 24 Arbetsgruppen för servicecentraler 24 Samarbetet med länsstyrelserna 24 Utbildning och konferenser 25 Utveckling av den interna verksamheten 25 Funktionell effektivitet 26 Funktionell effektivitet inom uppgiftsområdet yrkesrättigheter 26 Funktionell effektivitet inom uppgiftsområdet tillsyn 27 Funktionell effektivitet inom uppgiftsområdet rättspsykiatri 28 Funktionell effektivitet inom uppgiftsområdet förvaltningstjänster 28 Lönsamhet och kostnadstäckning 29 Avgiftsbelagd verksamhet 29 Hantering och utveckling av personalresurserna 31 Analys av budgetutfallet 34 Utlåtande om utvärdering och fastställelse av den interna kontrollen 35

3 2 Information och kommunikation Informatör Tarja Tamminen Nämnden för tillsyn över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Nämnden för rättspsykiatriska ärenden Nämnden för abort- och steriliseringsärenden Organisation 2007 Ledningsgruppen Överdirektören (ordf) Direktörerna för ansvarsområdena Utvecklingschef Seppo Ranta RÄTTSSKYDDSCENTRALEN FÖR HÄLSOVÅRDEN (TEO) TEO främjar genom handledning och tillsyn servicekvaliteten och rättsskyddet inom social- och hälsovården Överdirektör Jukka Männistö Rättspsykiatri och tillståndsärenden Medicinalråd Eira Hellbom Yrkesrättigheter Medicinalråd Pirjo Pennanen Tillsyn över hälsooch sjukvården Biträdande direktör Tarja Holi Förvaltningstjänster Biträdande direktör Ritva Kujala Rättspsykiatriska ärenden Assisterad befruktning Statsbidrag Abort- och steriliseringstillstånd Tillstånd att utöva yrket Legitimering Skyddade yrkesbeteckningar Terhikki-registret Registret över privata serviceproducenter Certifikattjänst Tillsyn över: yrkesutbildade personer verksamhetsenheter inom hälsooch sjukvåden Koordinering av länsstyrelsernas tillsynsverksamhet Försäkringsmedicinska ärenden Tillstånd för organ- och vävnadsärenden Ekonomi Personal och utbildning IT-förvaltning Uppföljning och rapportering Utveckling och planering

4 ( 3 Överdirektören har ordet En av de viktigaste nya uppgifterna för Rättsskyddscentralen för hälsovården (TEO) år 2007 var att starta tillsynen av den så kallade vårdgarantin, dvs. att medicinskt grundad vård ges inom utsatt tid. Under förhandlingarna om kollektivavtalet på förbundsnivå 2007 uppstod en allvarlig risk för arbetskonflikt inom hälso- och sjukvården. Bedömningen av riskerna för patientsäkerheten under en eventuell arbetskonflikt krävde extra insatser även av TEO. Ämbetsverkets arbetsvolym ökade år 2007 särskilt i fråga om tillsynen och antalet ansökningar om rätt att utöva yrket. Tillsynen över organisationer etablerades som en del av TEOs verksamhet, vilket medförde ökade styrningsuppgifter. Tjänstemännen på Rättsskyddscentralen för hälsovården deltog aktivt i ett flertal aktuella lagstiftningsprojekt som var under beredning på social- och hälsovårdsministeriet. De höll också föreläsningar vid olika tillfällen och bidrog därmed till att utveckla hälso- och sjukvårdens olika delområden. TEO arbetade nästan hela år 2007 med att förbereda övergången till det nya organisations- och styrningssystemet, processorganisationen, som infördes i början av Samtidigt utarbetades det nya certifikatsystemet för yrkesutövare och organisationer inom hälso- och sjukvården enligt lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter och lagen om elektroniska recept. Ämbetsverkets webbplats omarbetades i syfte att åstadkomma bättre informationsstyrning och service, och dessutom utarbetades ett datasäkert extranetsystem för utbyte av information mellan TEO och länsstyrelserna. År 2007 var mycket arbetsintensivt. Enligt vår egen bedömning har vi lyckats bra med att uppnå de resultatmål som social- och hälsovårdsministeriet ställt för 2007 års verksamhet. Servicesystemet inom social- och hälsovården och sättet att organisera de tjänster som befolkningen behöver har genomgått en stor förändring under det senaste decenniet. Reformerna pågår fortfarande och servicesystemet omstruktureras i rask takt. Ändringarna i servicesystemet beror dels på det ökade servicebehovet hos befolkningen, dels på att medborgarna genom ny lagstiftning fått ökade rättigheter inom hälso- och sjukvården.ändringarna är också i viss mån dikterade av ekonomiska realiteter och av nya verksamhetsformer inom branschen. Det positiva med reformen är att samarbetet mellan privata och offentliga serviceproducenter ökar liksom även samarbetet mellan olika offentliga serviceproducenter. Dessutom kommer tillhandahållare av tjänster i allt högre grad att tangera eller korsa varandra inom ramen för sin verksamhet. Denna utveckling innebär även vissa risker. Risken för närvarande är att social- och hälsovårdstjänsterna splittras och att socialvården och hälsovården kommer för långt ifrån varandra i synnerhet när det gäller samarbetet mellan socialvården och primärvården. Detta ställer nya krav på servicesystemets hanterbarhet. Reformen av servicesystemet har medfört och kommer också i fortsättning-

5 4 ) en att medföra en ökad arbetsbörda för styrnings- och tillsynsmyndigheterna inom social- och hälsovården. För att styrningen och tillsynen ska leda till önskade effekter är det skäl att hela systemet tidvis utvärderas. I synnerhet innebär detta en genomgång av vår egen verksamhet och vi måste ställa oss frågan om vårt arbete till vissa delar kan göras ännu bättre och effektivare samt hur styrningen och tillsynen kan utvecklas till att bättre motsvara de nya utmaningarna. Vår egen organisationsreform syftar till effektivare arbete och större flexibilitet. Jag vill framföra mitt hjärtliga tack till hela personalen vid Rättsskyddscentralen för hälsovården, medlemmarna i olika nämnder, ämbetsverkets permanenta sakkunniga och i synnerhet till länsstyrelsernas social- och hälsovårdsavdelningar för en värdefull insats och ett gott samarbete år Ett stort tack. Jukka Männistö Överdirektör

6 ( 5 Verksamhetens genomslagskraft Målet för TEOs verksamhet är att genom styrning och tillsyn förbättra servicekvaliteten och rättsskyddet inom social- och hälsovården. Informationsstyrning som viktigaste redskap Ett av de samhälleliga effektmålen i TEOs resultatavtal är effektivare informationsstyrning. Under verksamhetsåret ökade TEO systematiskt och genom ett flertal olika åtgärder informationsstyrningen inom hälso- och sjukvården. TEO har oftare än tidigare skickat tillsynsavgöranden som gäller enskilda yrkesutbildade personer samt ställningstaganden till verksamhetsenheterna för kännedom och uppmanat enheterna att behandla responsen för att utveckla sin framtida verksamhet. Verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården har också i större utsträckning på eget initiativ tillsänt TEO redogörelser över åtgärder som vidtagits med anledning av informationen från TEO eller redan under utredningen av tillsynsärenden. En publikation har sammanställts om de beslut som fattats i tillsynsärenden år Publikationen har spridits bl.a. på Läkardagarna och under olika evenemang, besök och kursdagar. Antalet föreläsningar och kurser som hållits av TEOs tjänstemän har ökat. Verksamhetsenheterna inom hälso- och sjukvården har också styrts i form av att TEO på begäran utvärderat och kommenterat deras utvecklingsplaner och utkast till anvisningar. Anvisningar och handledning har också i hög grad förmedlats dagligen per telefon och e-post. Under verksamhetsåret publicerade TEO 17 pressmeddelanden varav några i samarbete med länsstyrelsernas social- och hälsovårdsavdelningar. Många av de frågor som TEO behandlar har också tagits upp i offentligheten. Mediernas intresse för styrningen och tillsynen av hälso- och sjukvården ökar trycket för verksamhetsenheterna att råda bot på de brister som kommit fram. Nya webbsidor och extranet Under verksamhetsåret omarbetade TEO sin webbplats och de nya sidorna öppnades den 14 januari Den nya webbplatsen innehåller betydligt mer information om TEOs verksamhet och olika ärendehelheter än vad som hittills presenterats. I samband med den nya webbtjänsten utarbetades också ett datasäkert extranet mellan TEO och länsstyrelsernas social- och hälsovårdsavdelningar som i första hand väntas underlätta samarbetet och informationsutbytet mellan TEO och länsstyrelserna, men också bidra till utökat samarbete, större växelverkan och enhetlig praxis mellan länsstyrelserna. Viktiga styrningsområden TEO har i sin information till olika organisationer inom hälso- och sjukvården bland annat framhållit arbetsgivarens ansvar för patientsäkerheten i samband

7 6 ) med rekryteringen av ny personal. TEO har upprepade gånger påpekat att arbetsgivaren ska kontrollera den formella kompetensen hos dem som anställs för vårduppgifter. Arbetsgivaren ska även se till att den som anställs har förutsättningar att handha uppgiften i fråga, vilket även innefattar tillräckliga språkkunskaper. TEO har påpekat för arbetsgivarna att studerande som tillfälligt handhar yrkesutbildade personers befattningar ska i tillräcklig mån handledas och övervakas. TEO har gjort verksamhetsenheterna uppmärksamma på att medicine studerande, enligt ett flertal tillsynsärenden som avgjorts under verksamhetsåret, hade arbetat med krävande uppgifter som jourhavande läkare med bristfällig utbildning och erfarenhet. Studerande har ofta anställts via företag som hyr arbetskraft på entreprenad och varken företaget eller verksamhetsenheten som kontrakterat dem har i tillräcklig mån kontrollerat deras behörighet för uppgiften i fråga. TEO har också gett handledning om risksituationer i samband med medicinering, säkerhetsrisker som orsakas av hjälpmedel samt om hantering av journalhandlingar. Likaså har TEO påtalat brister som förekommit i elektroniska journalföringssystem och som kan påverka patientsäkerheten. TEO har sänt sina ställningstaganden för kännedom till de aktörer som är ansvariga för utvecklandet och det praktiska genomförandet av social- och hälsovårdens elektroniska databaser. Enhetliga regler för övervakningen av tidsfristerna för intagning för vård Som ett av effektmålen anger resultatavtalet övervakningen av att de lagstadgade tidsfristerna för intagning för vård efterföljs samt att övervakningen sker enligt samma principer i hela landet. TEO och länsstyrelsernas social- och hälsovårdsavdelningar har utarbetat en verksamhetsplan enligt vilken övervakningen genomförts. TEO har sänt ett brev till samtliga hälsovårdscentraler och sjukvårdsdistrikt med anvisningar om på vilket sätt väntetiderna ska offentliggöras för allmänheten. I brevet förutsattes att hälsovårdscentralerna senast den 31 mars 2008 har ordnat sin information om väntetiderna på det sätt som anges i lagen. För sjukvårdsdistrikten var motsvarande datum den 31 december Hälsovårdscentralerna fick en längre övergångsperiod, eftersom bristerna i deras information var större än hos sjukvårdsdistrikten och eftersom de i vissa fall inte vidtagit några som helst åtgärder för att informera om sina väntetider. TEO och länsstyrelserna följer hur informeringen om väntetiderna genomförs. I enlighet med verksamhetsplanen övervakade länsstyrelserna särskilt hur mun- och tandvården ordnades på hälsovårdscentralerna och ingrep i de missförhållanden som upptäcktes. TEO förberedde hörandet av tre sjukvårdsdistrikt och ett förordnande förenat med vite om att intagning för vård ska ordnas på lagstadgat sätt. TEO och länsstyrelserna har informerat de övriga sjukvårdsdistrikten om sitt krav på att intagningen för vård senast den 30 juni 2008 ska vara ordnad enligt de lagstadgade tidsfristerna. Övervakningen av intagningen för vård inom utsatt tid har försvårats av

8 ( 7 att tillsynsmyndigheterna inte utan dröjsmål har kunnat få tillgång till tillförlitliga uppgifter om hur väntetiderna har följts upp. Mot slutet av år 2007 har situationen blivit något bättre. Enhetlig styrning och tillsyn TEO har enligt målet i resultatavtalet gett stöd till länsstyrelsernas verksamhet i syfte att införa enhetlig praxis vid styrning och övervakning av hälso- och sjukvården. Gemensamma prioriteringar i TEOs och länsstyrelsernas verksamhet har varit uppföljningen av vårdgarantin, frågor i anslutning till äldreomsorgen samt enhetlig praxis för tillståndsförfarande och hantering av journalhandlingar inom den privata hälso- och sjukvården. Inom den offentliga hälso- och sjukvården har man förutom ovannämnda områden även fört fram frågor som gäller arbetsfördelningen mellan olika yrkeskategorier inom vårdbranschen. Viktiga samarbetsområden inom mentalvårdstjänsterna har dessutom varit övervakningen av åtgärder som begränsar patientens självbestämmanderätt samt rehabiliterings- och boendeservice för personer med psykiska problem. TEOs och länsstyrelsernas samarbetsgrupper har godkänt följande anvisningar om förfaranden som är ägnade att skapa enhetliga verksamhetsmodeller inom hälso- och sjukvården och samordna styrningen av övervakningen på området. Verksamhetsplan för övervakning av vårdintagning Anvisning om ordnande av jourverksamhet för brådskande mun- och tandvård Anvisning om journalhandlingar inom den privata hälso- och sjukvården Ställningstagande om förfarandet vid polikliniker för ögonsjukdomar vid ordination av glasögon Därtill samordnades anvisningarna till verksamhetsenheter bl.a. i följande enskilda frågor: Utlämnande av uppgifter till utländska försäkringsbolag Förhållningsregler till sjukhus när patienten har narkotika i sin besittning Hantering av patientjournaler som upprättats av yrkesutbildade personer inom socialvården och skolväsendet Bästa praxis som tillämpats i vissa län har tagits i bruk också i andra län. För att underlätta förfarandet har TEO i samband med sin nya webbplats skapat ett extranetsystem som både TEO och länsstyrelsernas social- och hälsovårdsavdelningar har tillgång till. Sakkunniga från alla länsstyrelser deltog i arbetet. Länsstyrelserna har också bekostat en del av projektet. Gemensamma riktlinjer för tillståndsförfarandet inom den privata hälso- och sjukvården Ett enhetligt förfarande infördes i samtliga län för administrationen av tillstånd inom den privata hälso- och sjukvården. Den som tillhandahåller service inom

9 8 ) länet behöver endast ett tillstånd oavsett antalet verksamhetsenheter eller deras placering. Principerna för tillstånd till företag som hyr ut arbetskraft samordnades. Tillståndsadministrationen förenhetligades också i de fall som gäller produktion av köpta tjänster för kommuner. Optikerverksamheten blev tillståndsbaserad enligt samma principer i hela landet och regler utarbetades för inspektion av lokaler och utrustning vid optikeraffärer. Tillståndsförfarandet för A-kliniker och avgiftningsvård fick enhetliga principer. Ett enhetligt tillståndsförfarande infördes för enheter som ger så kallad saltbehandling, ambulerande hälsovårds tjänster samt hälsovårdstjänster som tillhandahålls för allmänheten vid olika evenemang. Även mottagningar som består av en yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården samt en mottagningsassistent fick enhetliga principer för tillståndsförfarandet. Dessutom utarbetades enhetliga kriterier för godkännande av ansvariga chefer vid privata verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården. Gemensamma riktlinjer skapades för hantering av olika problemsituationer som uppstår kring registreringen av självständiga yrkesutövare. Under verksamhetsåret färdigställdes också en promemoria som behandlar tillsyn av och tillstånd för telemedicin. Enhetlig praxis för utredning och avgörande av tillsynsärenden I fråga om tillsynen av yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gavs en anvisning om påföljder för arbete i berusat tillstånd. Likaså fastställdes gemensam praxis i tillsynsfrågor för utredning av vilka studier som avlagts av studerande som deltagit i vården, status och anställningsförhållande samt hur arbetsgivaren fullföljt sin handlednings- och övervakningsskyldighet. Enhetlig praxis skapades för elektronisk inledning av tillsynsärenden. Förslag till ändringar i lagstiftningen TEO och länsstyrelserna har till social- och hälsovårdsministeriet framfört ett initiativ med förslag till sådana ändringar i stadgandena om tillsynsmyndigheternas ömsesidiga rätt till information, att lagstiftningen inte längre ska ställa hinder för samarbetet mellan TEO och länsstyrelserna i syfte att förenhetliga styrningen och tillsynen inom hälso- och sjukvården. Ett förslag gjordes också till social- och hälsovårdsministeriet om ändring av lagstiftningen för att möjliggöra en utredning av sökandens ekonomiska förutsättningar för verksamheten innan tillstånd för privat verksamhetsenhet beviljas. Ett av målen i resultatavtalet är att TEO är med och utvärderar behovet av ändringar i bestämmelserna och anvisningarna om utredning av dödsorsak samt att TEO deltar i att förnya dessa regelverk. Målet uppfylldes inte eftersom social- och hälsovårdsministeriet sannolikt inte startat detta arbete. Däremot har representanter för TEO varit med i den arbetsgrupp som ministeriet tillsatt att behandla arrangemangen kring rättsmedicinsk utredning av dödsorsak.

10 ( 9 Verksamhetens resultat Verksamhetens resultat inom uppgiftsområdet yrkesrättigheter Inom uppgiftsområdet yrkesrättigheter beviljas rätt att utöva yrket, tillstånd eller rätt för yrkesutbildade personer att använda skyddad yrkesbeteckning, och genom registrering säkerställs därigenom tillgången på utbildad och kunnig personal för social- och hälsovårdens behov. Verksamhetens syfte är att höja patientsäkerheten och förbättra servicekvaliteten. Enligt resultatavtalet gäller resultatmålen legitimering, tillstånd och registrering samt centralregistret över yrkesutbildade personer, Terhikki. Vidare har som resultatmål upptagits beredning av den nationella lagstiftningen i anslutning till EU:s nya direktiv om yrkeskompetens, övriga åtgärder i anslutning till direktivet samt deltagande i social- och hälsovårdsministeriets patientsäkerhetsarbete. Inom uppgiftsområdet yrkesrättigheter fattades år 2007 sammanlagt beslut om legitimering och tillstånd att använda skyddad yrkesbeteckning, vilket är närmare 5 % mer än föregående år. Därtill expedierades 845 registerutdrag och 116 EU-intyg. De tidsmässiga målen uppnåddes Målet för verksamhetsåret var som förut att yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som utbildats i Finland ska kunna legitimeras och registreras med skyddad yrkesbeteckning inom högst tre arbetsdagar. Målet uppnåddes under verksamhetsåret, och ofta var handläggningstiden kortare. Registreringen med skyddad yrkesbeteckning av utövaren av ett yrke som grundar sig på oreglerad utbildning kräver att TEO bedömer och godkänner utbildningen. Till exempel hos psykoterapeuter innebär det att TEOs sakkunniggrupp bedömer de ansökningar som grundar sig på nya utbildningsprogram, varvid den totala handläggningstiden blir längre.ändå kunde största delen av ansökningarna från psykoterapeuter som avgjordes utan tilläggsutredningar handläggas enligt målet på högst 14 dagar och de fall som krävde tilläggsutredning i huvudsak inom högst 90 dagar. Problemen med handläggningstiden och rättsskyddet i samband med utvärderingen av utbildningen kommer inte att få någon slutlig lösning förrän psykoterapiutbildningen blir reglerad. De nya grunderna för godkännande av skyddad yrkesbeteckning som psykoterapeut fastställdes av TEO 2005 och tillämpas på utbildningar som påbörjats efter Detta kommer att underlätta handläggningen av ansökningar och utvärderingen av den utbildning som ansökningen grundar sig på. År 2007 har TEO också kommit med initiativ till social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet om att psykote-

11 10 ) rapiutbildningarna skulle underställas förhandsbedömning av ett sakkunnigorgan och införlivas med högskolesystemet. Ärendet har behandlats i social- och hälsovårdsministeriets delegation för yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och har bedömts vara brådskande. Ansökningarna om legitimering av personer som utbildats i EU/EES-länderna har avgjorts inom den tre-fyra månaders tidsfrist som anges i direktiven. Tidsfristen har i en stor del ansökningar underskridits om ansökningshandlingarna varit fullständiga och inga tilläggsutredningar eller utlåtanden har behövt begäras. Ansökningarna om rätt att utöva yrket för personer som utbildats utanför EU/EES-länderna och som kunde handläggas utan tilläggsutredningar kunde avgöras enligt målet inom 14 dagar. Dessa fall kräver rätt ofta tilläggsutredningar, men även i sådana fall har de oftast kunnat handläggas inom 90 dagar. I enstaka fall har handläggningen fördröjts även av omständigheter som berott på sökanden, när handlingar inte skickats in i tid eller om utlåtanden från sakkunniga inte levererats inom rimlig tid. Ibland har utlåtandena från sakkunniga inte kunnat skaffas inom utsatt tid. Fler legitimerade med utbildning från EU/EES Av tabellen nedan framgår antalet legitimerade och registrerade yrkesutbildade personer som utbildats i Finland respektive andra länder, antalet giltiga tillstånd för utländska läkare samt antalet läkare, tandläkare och sjukskötare som kommit från EU/EES-länder år Antalet legitimeringar som beviljades på basis av utbildning i Finland steg med 3 % jämfört med 2006, medan antalet legitimeringar på basis av utbildning i EU/EES-länderna steg med hela 25 %. Antalet yrkesutbildade personer som ansökte om legitimering i Finland men som utbildats i ett annat EU/EESland är fortfarande mycket lågt jämfört till exempel med de övriga nordiska länderna. Registreringen av yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning ökade med cirka 6 %. Endast 30 yrkesutbildade personer med utländsk utbildning registrerades med skyddad yrkesbeteckning, vilket är ungefär samma proportion som tidigare. Det största antalet yrkesutbildade personer från EU/EES-länder har fortfarande kommit från Estland och därnäst från Sverige och Tyskland. Från de nya EU-länderna Bulgarien och Rumänien har sammanlagt 30 läkare legitimerats. En del av dessa läkare har visserligen redan tidigare utövat sitt yrke i Finland med tillstånd, vilket i sin tur återspeglas som ett lägre antal tidsbestämda tillstånd för utländska läkare att utöva yrket.

12 ( 11 Beslut om legitimerade yrkesutbildade personer Personer som fått sin utbildning i Finland Tandläkare, efter grundutbildning, begränsad rätt Tandläkare, legitimering efter praktisk tjänstgöring Specialisttandläkare Läkare, efter grundutbildning, begränsad rätt Läkare, allmänläkare som genomgått särskild utbildning i primärvård Specialistläkare Farmaceuter Fysioterapeuter Tandtekniker Barnmorskor Laboratorieskötare Optiker Provisorer Psykologer Talterapeuter Näringsterapeuter Röntgenskötare Sjukskötare * Munhygienister ** Hälsovårdare Ergoterapeuter Sammanlagt Tabell 1. Antalet legitimerade yrkesutbildade personer som fått sin utbildning i Finland eller utomlands. Personer som fått sin utbildning utomlands Tandläkare, efter grundutbildning, begränsad rätt Tandläkare, legitimering efter praktisk tjänstgöring Specialisttandläkare Läkare, efter grundutbildning, begränsad rätt Läkare, allmänläkare som genomgått särskild utbildning i primärvård Specialistläkare Farmaceuter Fysioterapeuter Tandtekniker Barnmorskor Laboratorieskötare Optiker Provisorer Psykologer Talterapeuter Sjukskötare Munhygienister Hälsovårdare Ergoterapeuter Sammanlagt Innehåller utländska medborgare och finländare som fått sin utbildning inom EU/EES-området. Därtill ingår finska medborgare som avlagt sin examen utanför EES-området. * I siffran ingår inte de sjukskötare som på basis av tidigare barnmorske- eller hälsovårdarutbildning år 2007 ansökte om legitimering som sjukskötare. Antalet sådana beslut var 72 st. ** I siffran ingår inte de munhygienister som på basis av tidigare högre tandskötarutbildning år 2007 ansökte om legitimering som munhygienister. Antalet sådana beslut var 8 st.

13 12 ) Registrerade yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning Personer som fått sin utbildning i Finland Hjälpmedelstekniker Fotterapeuter Utbildade massörer Utbildade massörer Utbildade osteopatert Närvårdare Psykoterapeuter Sjukhusfysiker Sjukhusgenetiker Sjukhuskemister Sjukhusmikrobiologer Sammanlagt Personer som fått sin utbildning utomlands Tandskötare Fotvårdare Utbildade kiropraktiker Utbildade osteopater Utbildade naprapater Närvårdare Mentalvårdare Sinnessjukvårdare Primärskötare Psykoterapeuter Sammanlagt Tabell 2. I Finland och utomlands utbildade yrkesutbildade personer med skyddad yrkesbeteckning. 1 Innehåller utlänningar och finländare som fått sin utbildning inom EU/EES-området. Därtill ingår finska medborgare som avlagt sin examen utanför EES-området. 4 % 5 % 27 % 5 % 5 % Fysioterapeuter Hälsovårdare 7 % 3 % Barnskötare Läkare Hjälpskötare Farmaceuter Närvårdare 24 % 20 % Sjukskötare Övriga Figur 1. De största yrkesgrupperna i Terhikki-registret Registret innehåller sammanlagt 39 yrkesbeteckningar inom hälso- och sjukvården.

14 ( 13 Utländska läkares giltiga tidsbestämda tillstånd att utöva yrket i Finland , och och enligt nationalitet Medborgarskap Afganistan Argentina Armenien Azerbajdzjan Brasilien Bulgarien Egypten Estland Etiopien Finland* Förenta staterna Indien Irak Iran Israel Jordanien Jugoslavien Kazakstan Kina Libyen Litauen Peru Polen Rumänien Serbien och Montenegro Somalia Sri Lanka Syrien Turkiet Ukraina Ungern Ryssland Utan medborgarskap Sammanlagt Yrkesutbildade personer som kommit från EU/EES-länder Utbildningsland Läkare Tand- Sjuksläkare kötare Bulgarien Danmark Estland Frankrike 1 0 Italien Lettland Litauen Nederländerna 1 0 Norge Österrike Polen Rumänien Schweitz Slovakien Spanien Storbritannien Sverige Tjeckiska republiken 1 0 Turkiet Tyskland Ungern Sammanlagt Sammanlagt 355 yrkesutbildade personer Tabell 4. Yrkesutövare som kommit från EU/EES-länderna år Tabell 3. Utländska läkares giltiga tillstånd att utöva yrke. * Finska medborgare av utländskt ursprung med giltigt tillstånd att utöva yrke.

15 14 ) Lagändringarna till följd av direktivet om yrkeskompetens trädde i kraft EU:s nya direktiv om yrkeskompetens utfärdades i oktober 2005 varefter medlemsstaterna har haft två års tidsfrist att implementera föreskrifterna i sin nationella lagstiftning. TEO har under år 2007 aktivt arbetat inom beredningen av den nationella lagstiftningen tillsammans med social- och hälsovårdsministeriet och undervisningsministeriet, och ändringarna i lagar och förordningar som föranleddes av direktivet gjordes i slutet av Samtidigt har TEO förberett årgärder och nya samarbetsformer som enligt direktivet förutsätts vid behandlingen av frågor om yrkesrättigheter. Denna beredning har skett tillsammans med högskolor, andra läroanstalter och verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården. Förbättringar gjordes i Terhikki-registret, och Ysteri-registret togs i bruk I centralregistret över yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Terhikki gjordes år 2007 olika ändringar för att åstadkomma bättre användbarhet. Bland annat elevprogrammet och beslutsmallarna omarbetades till att motsvara de lagändringar som infördes med anledning av direktivet om yrkeskompetens. För certifikattjänsten infördes vissa tekniska komponenter och användargränssnittet ändrades. Därtill lämnade en arbetsgrupp som tillsattes av Rättsskyddscentralen för hälsovården i början av 2007 sitt förslag till social- och hälsovårdsministeriet om en offentlig del av Terhikki som skulle fungera via en webbläsare samt om de lagändringar en sådan skulle förutsätta. Registret över privata serviceproducenter Ysteri togs i bruk hösten I det förberedande skedet upptäcktes att de ursprungliga definitionerna innehöll brister som var oberoende av TEO och som inte kunde rättas till under den fortsatta utvecklingen av registret. Enligt respons från användarna är registret svårt att använda. Fortsatt EU-samarbete Representanter för uppgiftsområdet yrkesrättigheter har deltagit i det internationella EU-samarbetet inom sitt område bl.a. för att utveckla myndighetssamarbetet och kunskapsutbytet i samband med den fria rörligheten av vårdpersonal och för att främja patientsäkerheten. Till exempel EU-områdets interna IMI-system (Internal Market Information System) är avsett att underlätta kunskapsutbytet mellan behöriga myndigheter och göra det snabbare. Verksamhetens resultat inom uppgiftsområdet tillsyn Syftet med styrningen och övervakningen inom uppgiftsområdet tillsyn, är att främja och garantera patientsäkerheten samt att förbättra servicekvaliteten och patienternas rättsskydd inom hälso- och sjukvården. I resultatavtalet har som mål för tillsynen ställts att befolkningens rättsskydd främjas genom säkerställande av att Rättsskyddscentralen för hälsovården handlägger klagomål och andra tillsynsärenden inom hälso- och sjukvården på ett sakkunnigt sätt och enligt god förvaltningssed.

16 ( 15 Hösten 2006 fick TEO i uppdrag att koordinera den styrning och tillsyn som bedrivs av länsstyrelsernas social- och hälsovårdsavdelningar. Resultatet av arbetet behandlas i kapitlet om arbetets genomslagskraft i samhället. I kapitlet om verksamhetens genomslagskraft behandlas det fastställda målet om effektivare informationsstyrning som syftar till en högre genomslagskraft av tillsynen och förebyggande av otillbörlig vårdpraxis samt en mer effektiv förebyggande styrning. Fler tillsynsärenden än väntat Tillsynsärenden är klagomål som anförts av patienter eller deras anhöriga, anmälningar om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som gjorts av andra myndigheter, arbetsplatser eller apotek samt begäran om utlåtanden som inkommit från olika myndigheter och som gäller tillbörligheten av en yrkesutbildad persons eller organisations verksamhet. TEO har i vissa fall också väckt tillsynsärenden på eget initiativ. Rättsskyddscentralen för hälsovården prövar klagomål som gäller misstänkt fel eller försummelse av vården och som lett till patientens död eller svår bestående skada eller som annars är principiellt viktiga eller har större bärvidd. Övriga klagmål prövas av länsstyrelserna. Uppgiftsområdet tillsyn mottog 2007 närmare 1000 nya ärenden för handläggning. Antalet tillsynsärenden var rekordartat, 20 % mer än 2006 och nästan 100 mer än vad som beräknats i resultatavtalet. Till länsstyrelserna hänvisades dessutom 255 klagomål (2006: 238). Antalet begärda utlåtanden i försäkringsmedicinska frågor under verksamhetsåret var 97, dvs. 29 färre än året innan. Fler avgjorda ärenden än väntat Inom uppgiftsområdet tillsyn avgjordes sammanlagt 930 ärenden (2006: 807). Under verksamhetsåret avgjordes 17 % mer ärenden än år 2006 och resultatmålet för avgjorda ärenden överskreds med 5 %. Av de 14 nya tjänster som TEO anvisades under åren i samband med att verksamhetsområdet utvidgades, allokerades 8 till uppgiftsområdet tillsyn, vilket för sin del möjliggjorde ett bättre resultat. I slutet av 2007 hade TEO 642 (2006: 583) icke-slutbehandlade tillsynsärenden. Antalet icke-slutbehandlade ärenden är större än väntat, trots att målet överskreds också i fråga om antalet avgjorda ärenden. Detta beror naturligtvis på att antalet nya ärenden var större än beräknat, vilket ligger utanför TEOs kontroll. Utöver det som konstateras ovan, ordnades inom uppgiftsområdet tillsyn bl.a. en telefontjänst till allmänheten i samband med vårdfacket Tehys hotande arbetskonflikt. Telefontjänsten krävde en hel del resurser utanför resultatavtalet.

17 16 ) Tillsynen av organisationer krävde mycket arbete Antalet tillsynsärenden ökade betydligt genom att TEO fick nya befogenheter inom tillsynen av hälso- och sjukvårdens organisationer. En av de många faktorer som medverkade till det ökade antalet tillsynsärenden kan ha varit att ämbetsverket blivit mer känt och medierna visat ökat intresse för tillsynen på området. När TEO fick ökade befogenheter inom tillsynen av organisationer handlade klagomålen också mer än förut om praxis, vårdprocesser och tillbörliga anvisningar inom verksamhetsenheterna. Likaså gjordes mer noggranna undersökningar än förut av bl.a. kompetensen hos medicine kandidater som deltagit i vården samt olika omständigheter som påverkat patientsäkerheten i samband med att hyrd arbetskraft hade anlitats. TEO har vid ett flertal avgöranden fäst arbetsgivarnas uppmärksamhet vid att behörigheten av studerande ska kontrolleras samt handledningen och tillsynen säkerställas. Vad gällde arbetskraft som anställts på entreprenad utreddes i ett flertal fall avtalsparternas avvikande uppfattningar om ansvarsfördelningen mellan parterna. Av de ärenden som kom till handläggning via utomståendes anmälan gällde största delen återigen förskrivning av HCI-läkemedel (läkemedel som huvudsakligen påverkar det centrala nervsystemet) samt alkohol- och/eller läkemedelsberoende eller hälsotillståndet i övrigt hos yrkesutövare. Fler anmälningar än förut gjordes om yrkesutövare som tillgripit HCI-läkemedel från sina arbetsplatser. Det största antalet begärda utlåtanden som gällde verksamhetens behörighet kom från polis- och åklagarmyndigheterna samt från riksdagens justitieombudsman. 900 Begäran om utlåtanden Övriga tillsynsärenden Klagomål Figur 2. Antalet nya tillsynsärenden.

18 ( Nya ärenden sammanlagt Avgjorda ärenden sammanlagt Ickeslutbehandlade ärenden sammanlagt Figur 3. Nya och avgjorda samt vid årsskiftet icke-slutbehandlade tillsynsärenden vid TEO. Nya ärenden år 2006 Nya ärenden år 2007 Avgjorda ärenden år 2006 Avgjorda ärenden år 2007 Klagomål Inkomna efter anmälning Tillsynsutlåtanden Tillsynsärenden sammanlagt Försäkringsmed. utlåtanden Övriga utlåtanden Vävnadstillstånd Ärenden sammanlagt Tabell 5. Antalet inkomna och behandlade ärenden inom uppgiftsområdet tillsyn år 2006 och 2007.

19 18 ) 12 % 21 % Folkhälsoarbete, öppen vård 4 % Folkhälsoarbete, sluten vård Specialiserad sjukvård, somatisk 23 % 10 % Privat läkarverksamhet Privat tandläkarverksamhet Övriga 30 % Figur 4. Fördelningen av tillsynsärenden mellan olika typer av organisationer inom hälso- och sjukvården Klagomål + annat Tillsyn sammanlagt beslut beslut beslut beslut beslut Avgjorda ärenden Påföljder: fästande av uppmärksamhet anmärkning begränsning av rätten fråntagande av rätten skriftlig varning Påföljder sammanlagt Ärenden som lett till påföljder/ 30,8 % 27,7 % 25,0 % 21,4 % 30,7 % avgjorda ärenden Återställande av rättigheter Tabell 6. Påföljder av tillsynsärenden åren Begräsningarna av rätten att utöva yrke gällde framför allt läkare, medan endast två läkare förlorade sin rätt att utöva yrket och resten var andra yrkesutövare.

20 ( 19 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 0 % 13 % 25 % 38 % 50 % 63 % 75 % 88 % Handläggningstid (mån) 100 % Figur 5. Handläggningstiden för klagomål, utredningar och utlåtanden i tillsynsärenden samt försäkringsmedicinska utlåtanden vid TEO år 2007 (n=800). Tillsynsärendena avgjordes inom utsatt tidsschema Det tidsmässiga målet för handläggning av klagomål var enligt resultatavtalet högst 18 månader. Den genomsnittliga tiden för handläggning av klagomål som gällde fall där patienten avlidit var 15,3 månader år Cirka 68 procent av fallen avgjordes på mindre än 18 månader (66 % år 2006). Också när det gällde ärenden som kom till handläggning via anmälan uppnåddes den önskade handläggningstiden, högst 24 månader. Den genomsnittliga tiden för handläggning av klagomål som väckts via anmälan var 9 månader, och endast i 8 procent av fallen tog handläggningen över 24 månader i anspråk (12 % år 2006). En del av ärendena som väcks via anmälan kräver mer tid, eftersom de kräver en bedömning av yrkesutövarens hälsotillstånd och arbetsförmåga. Den genomsnittliga tiden för handläggning av begäran om utlåtanden som gällde tillbörligheten av vården eller verksamheten var 8,5 månader, och endast i 6 procent av fallen tog handläggningen över 18 månader i anspråk (5 % år 2006). Alla försäkringsmedicinska utlåtanden gavs inom 12 månader, vilket var det uppställda målet. Den genomsnittliga handläggningstiden var 4,2 månader. Största delen av tillsynsärendena avgörs relativt snabbt i förhållande till hur omfattande frågor de gäller, men av ett flertal orsaker kan handläggningen av vissa enstaka ärenden dra ut på tiden. Inga beslut ändrades av besvärsinstanser En av indikatorerna för beslutskvaliteten är enligt resultatavtalet antalet beslut som ändras av besvärsinstanser. År 2004 anfördes besvär hos Högsta förvalt-

21 20 ) ningsdomstolen över sju av tillsynsnämndens beslut. HFD förkastade samtliga besvär. Över beslut som fattats av tillsynsnämnden år 2005 anfördes besvär hos HFD i fyra fall. Även alla dessa förkastades. Efter en lagändring 2006 fick ändring i nämndens beslut sökas hos förvaltningsdomstolen. Besvär anfördes år 2006 över fem beslut som fattats av nämnden. Av dessa har fyra förkastats, medan ett fall fortfarande är under prövning. År 2007 anfördes besvär över fem beslut som fattats av tillsynsnämnden. I ett fall har besvären förkastats och de övriga är fortfarande under prövning. Verksamhetens resultat inom uppgiftsområdet rättspsykiatri Målet för uppgiftsområdet rättspsykiatri är att säkerställa en hög kvalitet på utlåtandena om sinnestillstånd samt enhetliga kriterier för bedömningen av tillräknelighet. Inom uppgiftsområdet behandlades även ärenden som gäller avbrytande av havandeskap och sterilisering och som enligt lag ankommer på TEO. Inga större ändringar i antalet utlåtanden om sinnetillstånd Nämnden för rättspsykiatriska ärenden behandlade under verksamhetsåret 126 utlåtanden om sinnestillstånd, nio motsvarande utlåtanden på basis av handlingar samt fem bedömningar av behovet av psykiatrisk vård enligt 21 mentalvårdslagen. Antalet farlighetsbedömningar i samband med sinnesundersökningar var 12 stycken. Under de två senaste åren har domstolar begärt ovanligt få sinnesutlåtanden och därför var antalet behandlade utlåtanden mindre än åren innan. I två utlåtanden till domstol som avgavs av nämnden för rättspsykiatriska ärenden avvek bedömningen av personens tillräknelighet från den som gjorts av den läkare som utfört undersökningen. Besvär anfördes till förvaltningsdomstolen eller till högsta förvaltningsdomstolen över sju beslut om förordnande till vård som fattats av nämnden. Besvären förkastades. Målet när det utlåtanden om sinnestillstånd har varit att de ska behandlas av nämnden för rättspsykiatriska ärenden inom två veckor från det att utlåtandet anlänt från undersökningsenheten. Detta är kortaste möjliga handläggningstid med hänsyn till det sätt som en nämnd arbetar på. Det uppställda målet vad gäller handläggningstid uppnåddes under verksamhetsåret. Farlighetsbedömningar som avges till Helsingfors hovrätt Nämnden för rättspsykiatriska ärenden behandlar även farlighetsbedömningar som Helsingfors hovrätt begärt av Rättsskyddscentralen för hälsovården. Utlåtande om farlighet ges när en brottsling har dömts till att avtjäna hela sitt straff på straffanstalt och har anhållit om villkorlig frigivning efter att ha avtjänat 5/6 av straffet. År 2007 behandlade nämnden för rättspsykiatriska ärenden åtta sådana farlighetsbedömningar.

22 ( 21 Rättspsykiatri Utlåtanden om sinnesundersökningar som behandlats av nämnden för rättspsykiatriska ärenden, sammanlagt Remitterande instans Tingsrätten Hovrätten 11 9 Undersökta Män Kvinnor Häktade Ej häktade Personer under 18 år 1 2 Åtal Brott mot liv Annat våldsbrott Sabotage 9 8 Sexualbrott 6 5 Egendomsbrott 1 2 Annat åtal 4 6 Undersökningsenheter HNS/HUCS Psykiatricentret Niuvanniemi sjukhus Gamla Vasa sjukhus UUS/Psykiatriska kliniken TUCS/Rättspsykiatriska kliniken 6 10 TUCS/EVA-enheten 0 1 Psykiatriska sjukhuset för fångar 1 6 Sinnessjukhuset för fångar 2 0 Kellokoski sjukhus 0 0 Läkare Nämnden Tillräknelighetsbedömningar Tillräknelig Nedsatt tillräknelig Otillräknelig Tillräknelig och nedsatt tillräknelig Nedsatt tillräknelig och otillräknelig Tillräknelig och otillräknelig Farlighetsbedömningar Farlighetsbedömningar i samband med sinnesundersökning 1 12 Av Helsingfors hovrätt begärda Farlighetsbedömningar (2 c kap. 12 i strafflagen) Utlåtanden avgivna på grundval av handlingar Utlåtanden om sinnestillstånd På basis av handlingar 12 9 Uppskattningar av vårdbehov Enligt 21 i MVL 6 5 Tabell 7. Utlåtanden om sinnesundersökningar som behandlats av nämnden för rättspsykiatriska ärenden Beslut om intagning för vård efter sinnesundersökning Statligt sinnessjukhus Kommunalt sjukhus 3 3 Specialomsorger för utvecklingsstörd 3 1 Sammanlagt Beslut om intagning för vård utan sinnesundersökning (22 i MVL) Kommunalt sjukhus 0 1 Statligt sinnessjukhus 2 2 Specialomsorger för utvecklingsstörda 0 0 Beslut om intagning för vård senare Psykiatrisk sjukhusvård 0 0 Specialomsorger för utvecklingsstörda 0 0 Vårdbehovet upphört Psykiatrisk sjukhusvård 6 7 Specialomsorger för utvecklingsstörda 4 0 Beslut enligt 18 a i mentalvårdslagen** Utskriven för övervakningstid Övervakningstiden förlängd Slutgiltigt utskriven från sjukhuset Sammanlagt Antal ärenden som behandlats av nämnden för rättspsykiatriska ärenden sammanlagt Taulukko 8. Tahdosta riippumattomaan sairaalahoitoon liittyvät päätökset. Beslut om intagning för vård oberoende av vilja efter sinnesundersökning (17 i MVL 3 7 Beslut om intagning för vård oberoende av vilja (8 i MVL) 2 0 Förordnande av undersökning på sjukhus (21 ) 1 0 Sammanlagt 6 7 Tabell 9. Utlåtanden till högsta förvaltningsdomstolen ang. besvär över förordnande till vård ** = Utskrivning från sjukhuset under övervakning av sjukvårdsdistriktets verksamhetsenhet

23 22 ) Antalet tillstånd till avbrytande av havandeskap var oförändrat. Nämnden för abort- och steriliseringsärenden behandlade 897 (889 år 2006) ansökningar om rätt att avbryta havandeskap och beviljade 10 steriliseringstillstånd. Inom uppgiftsområdet beviljades 56 tillstånd att fungera som läkare med behörighet att avge utlåtande i ärenden som gäller avbrytande av havandeskap samt ett tillstånd att fungera som sjukhus där avbrytande av havandeskap utförs. Inga väsentliga ändringar inträffade i antalet ansökningar jämfört med de föregående åren. På grund av sakens natur måste abortärenden handläggas i brådskande ordning. Nämnden för abort- och steriliseringsärenden samlades två gånger i veckan och höll vid behov extra möten för att behandla synnerligen brådskande fall. Målen vad gäller handläggningstider uppnåddes, och ofta var behandlingstiden kortare. Statsbidrag för rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga Uppgiftsområdet rättspsykiatri administrerade statsbidraget på två miljoner euro som beviljades även för år 2007 för ersättning av kostnaderna för rättspsykiatriska undersökningar av barn och unga som inte fyllt 16 år och som misstänks ha blivit utsatta för misshandel eller sexuellt våld. Samtliga sjukvårdsdistrikt anhöll om bidrag. Sjukvårdsdistrikten rapporterade sammanlagt 310 rättspsykiatriska undersökningar varav de totala kostnaderna uppgick till euro. Enligt statsrådets förordning utgjorde de bidrag som beviljades av TEO 80 procent av totalkostnaderna eller sammanlagt euro. Uppgifter enligt lagen om assisterad befruktning Inom uppgiftsområdet utarbetades anvisningar om tillstånd enligt lagen om assisterad befruktning till de verksamhetsenheter och specialistläkare som före den 1 september 2007 skulle ansöka om tillstånd för assisterad befruktning samt för lagring av könsceller och embryon. Sammanlagt mottogs 23 ansökningar för beslut i februari Rättsskyddscentralen för hälsovården för ett register över könsceller och embryon som donerats för assisterad befruktning. Sammanlagt har 125 anmälningar mottagits till donationsregistret. Deltagande i lagberedningen Inom uppgiftsområdet deltog TEO i beredningen av lagstiftningen som gäller rättspsykiatriska undersökningar och vård.

24 ( 23 Verksamhetens resultat inom uppgiftsområdet förvaltningstjänster Inom uppgiftsområdet förvaltningstjänster handhas ämbetsverkets stödfunktioner. Under verksamhetsåret behandlade uppgiftsområdet ärenden som gällde personal, ekonomi och IT-förvaltning. Under verksamhetsåret har uppgiftsområdet även övertagit ansvaret för bygga upp och utveckla en certifikattjänst. Organisationsreform Uppgiftsområdet förvaltningstjänster svarade för beredningen av organisationsreformen som trädde i kraft i början av år Detta har bundit en stor del av uppgiftsområdets resurser, i synnerhet under senare delen av Tjänstearrangemang Utvidgningen av TEOs verksamhetsområde i september 2006 medförde ökade uppgifter för förvaltningstjänsterna bland annat i ärenden som gällde beredning av förslag till tjänstearrangemang samt tillsättande av tjänster. I likhet med 2006 fick ämbetsverket åter tillgång till de anslag som var avsedda för år 2007, och sju nya tjänster har inrättats enligt överenskommelse. En del av tjänsterna tillsätts år Därtill inrättades år 2007 en tjänst för stöd av underhåll och användning av registret över privata serviceproducenter samt en tjänst för utvecklande av certifikattjänsten. Tjänsterna tillsattes under verksamhetsåret. Plan för intern kontroll och riskhantering I TEOs resultatavtal för 2007 ingår ett mål om upprättande och verkställande av en plan för intern kontroll och riskhantering. Detta mål uppnåddes inte. Tyngdpunkten för arbetet låg vid att omarbeta ämbetsverkets operativa organisation. Ärendehantering och personaladministrativ rapportering Resultatavtalet anger som mål att TEO före utgången av år 2007 ska ha förnyat och tagit i bruk ett nytt system för ärendehantering. Systemet för ärendehantering har utvecklats bland annat genom att man i det nuvarande diariesystemet infört en dokumenthanteringsdel. Under verksamhetsåret utvecklades diariesystemet särskilt för att åstadkomma ett bättre rapporteringssystem. Det förekommer fortfarande vissa brister i rapporteringssystemet inom personaladministrationen. Frånvaro- och -utbildningsstatistiken är systematisk, men i den övriga rapporteringen anlitar ämbetsverket fortfarande Statskontorets Tahti-system. Integrering av jämställdhetsperspektiv I TEOs resultatavtal ingår ett mål om uppgörande av en plan för integrering av jämställdhetsperspektivet (s.k. mainstreaming) samt utvärdering av hur planen förverkligats. Ärendet bereddes i samarbete med en representant från jämställd-