Hinder och möjligheter för evidensbaserad vård inom Landstinget i Jönköpings län - en enkätstudie

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hinder och möjligheter för evidensbaserad vård inom Landstinget i Jönköpings län - en enkätstudie"

Transkript

1 Qulturum Rapport Hinder och möjligheter för evidensbaserad vård inom Landstinget i Jönköpings län - en enkätstudie Futurum akademin för hälsa och vård Landstinget i Jönköpings län 2011:1

2 Författare: Märtha Sund-Levander Kristina Areskoug-Josefsson Iréne Josephson Ulrika Öberg Ann-Sofi Kammerlind ISSN

3 Hinder och möjligheter för evidensbaserad vård inom Landstinget i Jönköpings län - en enkätstudie Hinder Möjlighet Evidensbaserad vård innebär att personalen analyserar varje individs unika vårdsituation och med ledning av evidens väljer den åtgärd som med största sannolikhet kommer att göra mest nytta och minst skada (Bahtsevani et al 2006) Märta Sund-Levander Kristina Areskoug-Josefsson Iréne Josephson Ulrika Öberg Ann-Sofi Kammerlind ISSN

4 Projektgrupp Märtha Sund-Levander FoU-samordnare, Leg sjuksköterska, Med Dr FoU enheten, Hus 02, Höglandssjukhuset Eksjö Kristina Areskoug-Josefsson FoU-samordnare, Leg sjukgymnast, Doktorand Samrehab, Värnamo sjukhus Värnamo Iréne Josephson Verksamhetsutvecklare, Leg sjukgymnast, Doktorand Qulturum, Hus B4, Länssjukhuset Ryhov Jönköping Ulrika Öberg Leg sjukgymnast, Med Dr Futurum akademin för hälsa och vård Hus B4, Länssjukhuset Ryhov Jönköping Ann-Sofi Kammerlind Leg sjukgymnast, Med Dr Sjukgymnastiken, hus T7, Länssjukhuset Ryhov Jönköping

5 Förord Våren 2007 satte sig en sjuksköterska och tre sjukgymnaster vid samma kaffebord under en konferens. Vi fann att vi alla funderade över evidens och hur kunskapsbaserad vården i den kliniska vardagen är. Samtalet ledde fram till frågor om hur det är i vårt landsting. Vad baseras den kunskap som används i den praktiska yrkesutövningen på? Vilka hinder och möjligheter för att arbeta evidensbaserat upplever medarbetarna i vår organisation? Vilka attityder har landstingets medarbetare till evidensbaserad kunskap? Finns det ett kritiskt tänkande kring den egna kunskapsinhämtningen och appliceringen i den kliniska vardagen? Tillämpar medarbetarna evidensbaserad kunskap och i så fall hur? Följden blev att en arbetsgrupp bildades på uppdrag av Futurum akademin för hälsa och vård, Landstinget i Jönköpings län, för att undersöka ovanstående frågor. Arbetsgruppen formulerade visionen evidensbaserad vård och rehabilitering ska genomsyra all hälso- och sjukvård i Jönköpings läns landsting, och målen alla medarbetare i landstinget i Jönköpings län ska ha en positiv attityd till evidensbaserad hälso- och sjukvård och alla medarbetare i landstinget i Jönköpings län ska ha ett aktivt förhållningssätt till att söka och tillämpa evidensbaserad hälso- och sjukvård. Vi riktar ett stort tack till Kerstin Nilsson-Kajermo och medarbetare vid Karolinska Institutet i Stockholm för att de bidragit med sina erfarenheter och givit oss tillåtelse att använda enkäten. Vi vill även tacka Mats Nilsson, Futurum - akademin för hälsa och vård för rådgivning vid statistisk analys av data samt alla medarbetare som tog sig tid att besvara enkäten. Jönköping / Märtha Sund-Levander, Kristina Areskoug-Josefsson, Iréne Josephson, Ulrika Öberg, Ann- Sofi Kammerlind

6 Sammanfattning Bakgrund Grundläggande mål för hälso- och sjukvård är en god och säker vård. Målet med evidensbaserad medicin (EBM) är att vården använder de metoder som gör störst nytta. En förutsättning för att evidensbaserad vård ska användas i praktiken är ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt, vilket förstärks, fördjupas och förtydligas i en pågående, kontinuerlig lärandeprocess. Kunskap om hinder och möjligheter i lokal kontext kan underlätta planering och genomförande av implementering av ny kunskap, samt även utrensning av ineffektiva metoder. Syftet med enkätstudien var att kartlägga faktorer som påverkar tillämpningen av evidensbaserad vård i Landstinget i Jönköpings län. Studien avsåg att besvara följande frågeställning: Vilka hinder och möjligheter upplever medarbetarna i Landstinget i Jönköpings län vid tillämpning av evidensbaserad vård? Metod En enkätstudie genomfördes inom Hälso- och sjukvårdsorganisationen i Landstinget i Jönköpings län år Enkäten utgjordes av ett frågeformulär om vilka faktorer som upplevs påverka utvecklingen av evidensbaserad vård inom hälso- och sjukvård, med följande frågeområden: 1) Den kunskap som jag använder i min yrkesutövning är baserad på ; 2) Hinder för att hitta och granska forskningsrapporter och riktlinjer; 3) Hinder för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens; 4) Underlättande faktorer för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens; 5) Erfarenhet av att söka/värdera kunskap. Enkäten skickades ut till 5787 personer verksamma inom vård, rehabilitering, laboratoriemedicin och folktandvård, och besvarades av 1445 (25%) personer. Resultat Av resultatet framgår att den kunskap landstingets medarbetare använder i sin dagliga kliniska verksamhet framför allt är baserad på information om patienten, personlig erfarenhet och lokala riktlinjer. Tjugo procent svarade att de arbetar på det sätt jag alltid gjort och 11 % svarade att de använder evidens från forskningsrapporter för förändring. Deltagarna i undersökningen upplevde att evidensbaserade arbetssätt inte tillämpades i tillräckligt stor omfattning i verksamheten och förklarade detta med praktiska och strukturella hinder, som de ansåg ska styras upp bättre av ledning/organisation. Slutsats Resultatet indikerar att det vetenskapliga underlaget för den vård som bedrivs inom landstinget är osäkert, vilket i sin tur kan innebära att patienter dels får olika vård, dels att den vård som ges grundas på osäkra metoder. Ökad medvetenhet om EBM och ökad grad av evidensbaserade arbetssätt är en nyckel i det pågående förbättringsarbetet i Landstinget i Jönköpings län. Resultatet inspirerar till aktiviteter såväl på landstingsnivå som utifrån sjukvårdsområde, vårdform och yrke. Eftersom landstingets verksamhet är komplex och medarbetarna har skiftande utbildningsnivå behövs olika strategier för att underlätta och främja evidensbaserad verksamhet.

7 Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Evidensbaserad vård och rehabilitering... 1 Landstinget i Jönköpings län... 3 Hälso- och sjukvård... 3 Lärande och förnyelse... 3 Syfte... 4 Metod... 4 Enkät... 4 Deltagare... 4 Genomförande... 5 Analys... 5 Kvantitativ analys av svar på fasta svarsalternativ... 5 Kvalitativ analys av svar på öppna frågeställningar... 5 Resultat... 6 Slutna svarsalternativ... 6 Kvantitativ resultatsammanställning utifrån den totala gruppen... 6 Öppna svarsalternativ Oklara ansvarsförhållanden hindrar evidensbaserat arbetssätt Lärande organisation underlättar evidensbaserat arbetssätt Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Betydelse Strategier för implementering av evidensbaserat arbetssätt Referenser Bilaga 1, Informationsbrev... 26

8 Introduktion Grundläggande mål för hälso- och sjukvård är en god och säker vård (1, 2). Med vård inbegrips i detta dokument såväl medicinsk vård och behandling som omvårdnad, rehabilitering, laboratoriemedicin och folktandvård. Hälso- och sjukvården blir alltmer komplex och utgör därför en ständig utmaning för vårdgivare beroende på att samhällets synsätt på hälsa förändras samt många andra faktorer som samverkar i ett dynamiskt system (3). Detta medför ökade krav på värdering av forskningsrön och kliniska resultat för omsättning till lokal verksamhet inom enskilda kliniker och vårdinrättningar. För att klara detta krävs att den specifika yrkeskunskapen kompletteras med akademisk kunskap samt med kunskap om analys- och förbättringsmetoder (2, 4, 5). Avgörande framgångsfaktorer för en god och säker vård är en kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård, standardiserade arbetssätt samt kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete (1, 2). Genomgång av organisationers och individers värderingar kan bidra till att överbrygga barriärer och främja tillämpning av evidensbaserad kunskap i den kliniska vardagen (6). Det övergripande syftet med projektet var att bidra med ett underlag för planering av insatser som kan stimulera utvecklingen av arbetsplatsnära evidensbaserat arbetssätt inom landstingets hälso- och sjukvård. Bakgrund Evidensbaserad vård och rehabilitering Ett evidensbaserat arbetssätt innebär att både vetenskaplig och granskad erfarenhetsbaserad kunskap tas tillvara i den kliniska verksamheten (7). Förutom viljan att använda bästa tillgängliga vetenskapliga bevis som underlag för beslut i vården (förhållningssätt) innebär det också att systematiskt sammanställa, kvalitetsgranska, värdera, tolka och tillämpa forskningsresultat (process) (8). En förutsättning för att evidensbaserad vård ska användas i praktiken är ett vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt, vilket förstärks, fördjupas och förtydligas i en pågående, kontinuerlig lärandeprocess. Målet med evidensbaserad medicin (EBM) är att vården använder de metoder som gör störst nytta. Detta innebär att kombinera bästa bevis med kliniskt kunnande och patientens unika situation och önskemål (9), figur 1. Tillsammans utgör systematisk tillämpning av kunskap och demokratiska värderingar en värdegrund för ett ständigt förändrings- och förbättringsarbete. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) framhåller att hälso- och sjukvården skall profileras som kunskapsorganisationer som lever och överlever på ny kunskap (10). Profileringen innefattar flera aspekter; patientbrukarnära forsknings- och utvecklingsarbete, klinisk forskning, samt formulering av vårdfrågor, kliniska problem och systemfrågor som behöver studeras vetenskapligt (10). Översatt till klinisk praxis innebär det att varje åtgärd skall baseras på bästa möjliga kunskap (11). Vidare behövs organisatoriska strukturer som underlättar och stödjer implementeringen av nationella kunskapsunderlag, prioriteringar och utveckling. Det innebär även att forskningsbaserade metoder skall tillämpas i förbättringsarbete (10). 1

9 Figur 1. Beskrivning av samspelet mellan de olika perspektiv som innefattas i evidensbaserad medicin, EBM (9). I en aktuell rapport (12) om kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvård konstateras att huvudmännen är samstämmiga avseende vikten av att kvalitetssäkrad kunskap sprids och tillämpas för att skapa en evidensbaserad praktik, samt att kliniskt och administrativt beslutsfattande bygger på bästa tillgängliga kunskap. Detta ställer krav på ledningssystemens analyskapacitet och processledning, samt implementering av ny kunskap respektive utmönstring av ineffektiva metoder. Inriktningen mot ett mer processinriktat arbetssätt har lett till att faktadokument och kortfattade handböcker nu rekommenderas före vårdprogram. Socialstyrelsen rekommenderar att kunskaps- och beslutstöd ska vara konkreta och lätt tillgängliga, exempelvis integrerat elektroniskt stöd i journalen. Kritik framförs mot att ansvaret för nationella kunskapsunderlag är splittrat på olika myndigheter (Socialstyrelsen, SKL, Statens beredning för utvärdering (SBU) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket). I rapporten konstateras också att verksamhetstillsynen avseende patientsäkerhet har fått stort genomslag, men att betydelsen för kunskapsstyrningen är liten samt att gemensamt för alla kunskapsunderlag är svårigheterna att hitta lämpliga former för att med systematik integrera dem i de egna styr- och ledningsprocesserna. Grundläggande är också att det på såväl individ- som på ledningsnivå finns ett intresse för utveckling och lärande, att frågeställningar som finns i den kliniska vardagen fångas upp, att vårdpersonal frågar varför gör vi som vi gör och att det finns reella möjligheter, både ekonomiskt och tidsmässigt, för personal att genomföra utvecklings- och forskningsprojekt (10). Ledarskapet har stor betydelse för att arbetsmiljön stödjer införlivande och utveckling av kunskap. Vårdpersonal i ledande ställning som saknar kandidatexamen kan ha bristande förståelse för vetenskapligt förhållningssätt och därmed hindra införlivandet av ny kunskap. Personliga attityder, utbildningsnivå samt profession har också visat sig ha betydelse för förekomsten av evidensbaserade arbetssätt (13). 2

10 Landstinget i Jönköpings län Hälso- och sjukvård Jönköpings län är landets femte största med över invånare. Landstinget har som främsta uppgift att ge länets invånare hälso- och sjukvård och tandvård, men även utbildning, kultur och kollektivtrafik. Inom länet finns tre sjukhus; Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, Höglandssjukhuset Eksjö-Nässjö samt Värnamo sjukhus. Vid enkätens utskick 2009 fanns 32 landstingsdrivna vårdcentraler och 29 folktandvårdskliniker i länet. Under en vanlig dag inom hälso- och sjukvården fick personer sjukvårdande behandling, besökte läkare på vårdcentral, besökte specialistläkare, 200 lades in på sjukhus och 10 barn föddes. Landstinget i Jönköpings län är en av länets största arbetsgivare. De största yrkesgrupperna är sjuksköterskor, undersköterskor och läkare. År 2009 hade landstinget över anställda, medelåldern var 48 år, 81 procent var kvinnor och över hälften hade högskoleutbildning (14). Lärande och förnyelse Landstingets hälso- och sjukvård är organiserad för att styra mot god vårdkvalitet. Detta har resulterat i att Jönköpings län står sig väl nationellt när det gäller vårdtagarnas uppfattning om tillgänglighet och deras förtroende för vården (15). Utvecklingsarbete kring lärande och förnyelse inom hälso- och sjukvården och arbetet med ständiga förbättringar grundas på forskning inom förbättrings- och systemkunskap. Förbättringsarbete ses som en kontinuerlig, pågående process med tydligt fokus på att mäta effekterna för att visa att förändringen leder till en förbättring (16). Verktyg för förbättringsarbete finns tillgängliga via landstingets intranät (17). Futurum akademin för hälsa och vård samt Qulturum är två enheter inom Landstinget, vars verksamhet syftar till att ytterligare öka vårdkvaliteten. Futurums verksamhet syftar dessutom till att stimulera och finansiera klinisk forskning och forskarutbildning inom landstinget, samt underlätta för landstingets vårdenheter att erbjuda god verksamhetsförlagd utbildning för olika studentkategorier (18). Qulturum är landstingets centrum för utveckling och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård och tandvård Qulturum (19). Därutöver har flera av landstingets kliniker anställt personer med särskild uppgift att driva verksamhetsutveckling. I Landstinget i Jönköpings län pågår ett arbete med att utveckla och införa ett samlat kliniskt kunskapsstöd för identifiering och behandling av olika sjukdomstillstånd. Dessa, så kallade faktadokument, ska baseras på nationella riktlinjer samt landstingsövergripande riktlinjer och vårdprogram och publiceras på landstingets webbplats (20). Faktadokumenten utgår från vårdprocessen och anger bland annat kvalitetsindikatorer, sjukskrivningsregler och arbetsfördelning mellan primär- och länssjukvård. Underlagen för dokumenten bearbetas av de medicinska programgrupperna och implementeras av tvärprofessionella grupper. Landstinget ledning menar att strukturering av vårdprocesser och uppföljning av resultat skapar ett självlärande system i organisationen (12). Syfte Syftet med enkätstudien var att kartlägga faktorer som påverkar tillämpningen av evidensbaserad vård i Landstinget i Jönköpings län. Studien avsåg att besvara följande 3

11 frågeställning: Vilka hinder och möjligheter upplever medarbetarna i Landstinget i Jönköpings län i tillämpning av evidensbaserad vård? Metod En enkätstudie genomfördes inom Hälso- och sjukvårdsorganisationen i Landstinget i Jönköpings län år Enkät Enkäten utgjordes av ett frågeformulär om vilka faktorer som upplevs påverka utvecklingen av evidensbaserad vård inom hälso- och sjukvård (21). Frågeformuläret utformades ursprungligen av Gerrish och Clayton (22) baserat på ett kanadensiskt instrument (23) och the Barriers questionnaire (24, 25) samt kompletterades med nya frågor (22). Formuläret översattes till svenska av Heiwe och Säflund 2005 och reviderades 2007 (21). Enkäten är indelad i följande frågeområden: Den kunskap som jag använder i min yrkesutövning är baserad på Hinder för att hitta och granska forskningsrapporter och riktlinjer Hinder för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens Underlättande faktorer för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens Erfarenhet av att söka/värdera kunskap Enkäten består av sammanlagt 59 både slutna och öppna frågor fördelade på ovanstående frågeområden. De slutna frågorna är utformade som påståenden med fem svarsalternativ från instämmer absolut inte till instämmer helt respektive från aldrig till alltid. Deltagare Urvalet identifierades via Landstingets Hälso- och Sjukvårdskatalog och bestod av medicinsk personal samt vård- och rehabiliteringspersonal inom sjukhusvård, primärvård, laboratoriemedicin och folktandvård. Inklusionskriterier var tillsvidareanställning och klinisk tjänstgöring. De som besvarade enkätens första fråga Ingår kliniskt patientarbete i din tjänst? med ja inkluderades. Personal inom administration, teknik och drift exkluderades. På egen begäran deltog laboratoriemedicin trots att inte alla medarbetare hade patientkontakt i sin kliniska verksamhet. Exakta uppgifter om antal anställda med kliniskt patientarbete fanns inte, men utifrån hälso- och sjukvårdskatalogens uppgifter erbjöds 5787 deltagande. Totalt besvarade 1445 medarbetare enkäten. Av dessa arbetade 904 (62 %) på sjukhus, 363 (25 %) inom primärvård, 111 (8 %) inom folktandvård och 67 (5 %) inom laboratoriemedicin. Åldersfördelningen var 19 % i åldern år, 41 % i åldern år, 40 % 51 år eller äldre. Antalet kvinnor uppgick till 1188 (84 %). Sextioen procent arbetade heltid. Antal deltagare inom olika professioner varierade och redovisas i tabell 1. 4

12 Tabell 1. Beskrivning av antal deltagare fördelat utifrån profession Yrke Antal svar Sjuksköterska 620 Undersköterska/skötare 191 Läkare 143 Sjukgymnast 91 Arbetsterapeut 70 Biomedicinsk analytiker 69 Tandläkare 58 Psykolog 39 Tandsköterska 34 Kurator 31 Audionom, Dietist, Logoped 20 Tandhygienist 18 Ej angivet 61 Totalt 1445 Genomförande Studien genomfördes i två steg. Först gjordes en pilotstudie vid Geriatriska Rehabiliteringskliniken i Nässjö. Syftet var att testa enkäten och webb-funktionen. Sedan distribuerades enkäten till medarbetare inom hela landstingets hälso- och sjukvård enligt inklusionskriterierna. Enkäten distribuerades och sammanställdes elektroniskt via det webb-baserade programmet EsMaker. Deltagarna fick ett personligt informationsbrev med inbjudan att delta i studien via landstingets e-post (bilaga 1). Enkäten besvarades anonymt. Analys Kvantitativ analys av svar på fasta svarsalternativ Demografiska data beskrivs med deskriptiv statistik; frekvenser och proportioner. Professioner med 10 eller färre deltagare redovisas inte separat men ingår vid redovisning av resultat för den totala gruppen. Kvalitativ analys av svar på öppna frågeställningar I två av frågorna gavs deltagarna möjlighet att beskriva hinder och underlättande faktorer med egna ord. Dessa svar studerades med kvalitativ innehållsanalys (26). Varje fråga utgör ett frågeområde som analyserades var för sig. Svar som inte besvarade frågan exkluderades. Två av författarna (KA-J och IJ) gjorde analyserna. Varje analys följde 5

13 samma procedur, enligt följande. Först lästes alla svar igenom flera gånger tills en känsla för innehållet uppstod. Sedan sorterades varje svar i meningsbärande enheter. I nästa steg kodades de meningsbärande enheterna. Koderna jämfördes därefter avseende likheter och skillnader. Skillnader mellan de två författarnas kodning diskuterades med utgångspunkt från frågan och helheten i svaret. Därefter kategoriserades koderna och jämfördes avseende likheter och skillnader. Även här diskuterades skillnader mellan författarnas kategorisering tills enighet uppstod. Slutligen tematiserades kategorierna. Samtliga författare diskuterade tillsammans kategorier och teman samt presentation av resultatet. Analysen av varje fråga resulterade i ett tema med underliggande kategorier. Resultat Resultatet redovisas utifrån respektive analyser. Först presenteras en kvantitativ resultatsammanställning för den totala gruppen och sedan uppdelat i yrkesgrupper. Vi hittade ingen skillnader i resultat mellan olika vårdformer (sjukhus, primärvård, laboratoriemedicin eller folktandvård), eller då resultatet jämfördes mellan landstingets tre sjukvårdsområden. Därefter följer en kvalitativ analys av svar på öppna frågeställningar. Slutna svarsalternativ Kvantitativ resultatsammanställning utifrån den totala gruppen I figur 2-6 redovisas hur svaren inom de olika frågeområdena är fördelade för samtliga svarande. Texten i de påståenden som utgör svarsalternativen i frågorna är i figurerna något förkortade av utrymmesskäl. Den kunskap som jag använder i in yrkesutövning är baserad på Samtliga professioner angav information om patienten som den viktigaste kunskapskällan (fråga 1). Även personlig erfarenhet och lokala riktlinjer skattades högt (fråga 3 och 14) (figur 2). Hinder för att hitta och granska forskningsrapporter och riktlinjer Många deltagare angav tidsbrist som ett hinder för att söka forskningsrapporter och riktlinjer (fråga 24 och 25). Hindren för att hitta och använda forskning var större än när det gällde att hitta och använda riktlinjer (figur 3). Hinder för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens Hindren för att förändra arbetssätt skattades generellt lågt, men brist på tid och resurser lyftes fram som de största hindren (fråga 35 och 36) (figur 4). Underlättande faktorer för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens Uppmuntran från både chefer och kollegor angavs som underlättande faktorer (fråga 37 och 38) (figur 5). Erfarenhet av att söka/värdera kunskap För samtliga frågor kring att söka och värdera kunskap angav mindre än 40% att de hade stor erfarenhet. När det gällde att söka och använda forskningsresultat angav endast ca 10% att de hade stor erfarenhet (figur 6). 6

14 Kvantitativ resultatsammanställning utifrån yrkesgrupper I tabell 2-6 redovisas hur svaren inom de olika frågeområdena fördelades för respektive yrkesgrupp. I tabellerna har värden som ligger speciellt högt (stor andel inom yrkesgruppen instämmer i hög grad) eller lågt (liten andel inom yrkesgruppen instämmer i hög grad) markerats med skuggningar. I texten kommenteras de resultat som varit mest framträdande i analysen med hänsyn till olika yrkesgruppers arbetsuppgifter. Den kunskap som jag använder i min yrkesutövning är baserad på Frågorna i detta område är många och resultaten visar stor variation. Fråga 1-9 handlar om den egna erfarenheten samt om interaktion med patienter och andra professioner. Sjuksköterskor angav i högre grad än andra att de använde information från läkare (fråga 8 och 9). Undersköterskor angav i högre grad att de litade till sin intuition (fråga 2) och information från kollegor (fråga 6). Tandsköterskor använde i lägre grad information om patienten som individ (fråga 1) men i hög grad egen erfarenhet (fråga 4). Fråga handlar om information och kunskap från utbildningar, riktlinjer, tidskrifter, böcker och Internet. Läkare och tandhygienister angav i högre grad att de använde nationella riktlinjer eller motsvarande (fråga 15) och när det gäller lokala riktlinjer (fråga 14) låg flera professioner högt. Sjukgymnaster och psykologer använde i hög grad yrkesspecifika tidskrifter (fråga 17). Psykologer använde också i hög grad böcker och vetenskapliga tidskrifter (fråga 18 och 19). Undersköterskor, arbetsterapeuter och biomedicinska analytiker angav i lägre grad att de använde information från sin utbildning (fråga 12). Undersköterskor och tandsköterskor använde böcker och tidskrifter i lägre grad (fråga 17 och 19). Hinder för att hitta och granska forskningsrapporter och riktlinjer Undersköterskor, tandsköterskor, tandhygienister och biomedicinska analytiker instämde i högre grad än andra i påståenden som handlar om svårigheter att hitta forskningsrapporter eller riktlinjer (fråga 22 och 27). Tandsköterskor och tandhygienister svarade i högre grad än andra yrkesgrupper att de inte hade tillräckligt med tid för att söka forskningsrapporter och riktlinjer (fråga 24 och 25). Undersköterskor och tandsköterskor upplevde oftare svårigheter att förstå och bedöma forskningsrapporter samt att identifiera betydelsen av forskningsrapporter och riktlinjer för den egna yrkesutövningen (fråga 28-31). Psykologer instämde däremot i lägre grad än andra både i att forskningsrapporter är svåra att hitta och svåra att förstå (fråga 26 och 28) (tabell 3). Hinder för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens Här instämde tandsköterskor och tandhygienister i högre grad än andra grupper i att de inte hade tillräckligt med inflytande på arbetsplatsen för att ändra arbetssätt (fråga 34). Arbetsterapeuter ansåg i högre grad än andra grupper att det inte fanns tillräckliga resurser, och inte eller tillräckligt med tid på arbetet, för att införa förändringar (fråga 35 och 36) (tabell 4). Underlättande faktorer för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens Här varierade svaren mest när det gällde påståendet att läkare som man arbetade med var uppmuntrande i förändringsarbete (fråga 39). Läkare och tandsköterskor instämde i högre grad än andra grupper i detta påstående (tabell 5). 7

15 Erfarenhet av att söka/värdera kunskap När det gällde erfarenhet av att söka, kritiskt granska och använda olika källor till evidens beskrev läkarna en större erfarenhet än andra grupper vad gällde att söka forskningsevidens och riktlinjer, använda Internet, kritiskt granska riktlinjer, samt att använda riktlinjer för förändring (fråga 42, 43, 45, 47 och 49). Psykologer beskrev också större erfarenhet än andra grupper när det gällde att söka forskningsevidens, använda bibliotek och Internet samt att kritiskt granska forskningsresultat och riktlinjer (fråga 42, 44-47). Undersköterskor, tandsköterskor och biomedicinska analytiker beskrev mindre erfarenhet än andra när det gällde att använda biblioteket (fråga 44) (tabell 6). 8

16 Information om patienten som individ 3. Min personliga erfarenhet av att vårda patienter 14. Information från lokala riktlinjer, pm mm 12. Information som jag inhämtat under min utbildning 13. Information från utbildningstillfällen / konferenser 7. Information från kollegor med specialkunskap 15. Information från nationella riktlinjer eller motsvarande 4. På det sätt som visat sig fungera bra genom åren 6. Information som mina kollegor/läkare delger mig 8. Det som läkare diskuterar med mig 2. Min intuition om vad som verkar vara "rätt" för patienten 19. Information i läroböcker 9. Nya behandlingar och läkemedel när läkare ordinerar dem 20. Information från Internet 17. Artiklar publicerade i tidskrifter för min yrkesgrupp 18. Artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter 5. På det sätt som jag alltid gjort 11. Information från produktinformation 10. Läkemedelsinformation mm från farmaceut / företag 16. Artiklar publicerade i läkartidskrifter 21. Information via media (tidningar, TV) Figur 2. Andel i procent av deltagarna som svarat ofta eller alltid på påståendena under rubriken Den kunskap som jag använder i min yrkesutövning är baserad på 9

17 Har inte tillräckligt med tid för att söka forskningsrapporter 29. Osäker i att bedöma kvaliteten i forskningsrapporter 26. Forskningsrapporter är inte lätta att hitta 25. Har inte tillräckligt med tid för att söka riktlinjer mm 30. Svårt att identifiera betydelsen av ny forskning 28. Svårt att förstå forskningsrapporter 22. Vet inte hur man hittar lämpliga forskningsrapporter 27. Det är inte lätt att hitta riktlinjer mm 31. Svårt att identifiera betydelsen av riktlinjer, pm mm 23. Vet inte hur man hittar riktlinjer mm Figur 3. Andel i procent av deltagare som svarat instämmer eller instämmer helt på påståendena under rubriken Hinder för att hitta och granska forskningsrapporter och riktlinjer. 10

18 Det finns inte tillräckligt med tid på arbetet 35. Det finns inte tillräckliga resurser 34. Har inte tillräckligt med inflytande på arbetsplatsen 33. Mitt arbetslag är inte mottagliga för att förändra 32. Inte säker i att förändra mitt arbetssätt Figur 4. Andel i procent av deltagare som svarat instämmer eller instämmer helt på påståendena under rubriken Hinder för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens Chefer är uppmuntrande i mitt förändringsarbete 37. Kollegor är uppmuntrande i mitt förändringsarbete 39. Läkare är uppmuntrande i mitt förändringsarbete Figur 5. Andel i procent av deltagare som svarat ofta eller alltid på påståendena under rubriken Underlättande faktorer för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens. 11

19 Att använda internet 49. Att använda riktlinjer, PM mm för förändring 43. Att söka riktlinjer, PM mm 44. Att använda blioteket 47. Att kritiskt granska riktlinjer, PM mm 46. Att kritiskt granska forskningsresultat 42. Att söka forskningsevidens. 48. Att använda evidens från forskning för förändring Figur 6. Andel i procent av deltagare som svarat stor erfarenhet eller mycket stor erfarenhet på påståendena under rubriken Erfarenhet av att söka/värdera kunskap. 12

20 Tabell 2. Andel i procent av deltagare i respektive yrkesgrupp som svarat ofta eller alltid på påståendena under rubriken Den kunskap som jag använder i min yrkesutövning är baserad på. Läk Ssk Usk SG AT Psyk Kur BMA 1. Information om patienten som individ Min intuition om vad som verkar vara "rätt" för patienten 3. Min personliga erfarenhet av att vårda patienter 4. På det sätt som visat sig fungera bra genom åren 5. På det sätt som jag alltid gjort Information som mina kollegor / läkare delger mig 7. Information från kollegor med specialkunskap 8. Det som läkare diskuterar med mig Nya behandlingar och läkemedel när läkare ordinerar dem 10. Läkemedelsinformation mm från farmaceut / företag 11. Information från produktinformation Information som jag inhämtat under min utbildning 13. Information från utbildningstillfällen / konferenser 14. Information från lokala riktlinjer, pm mm Information från nationella riktlinjer eller motsvarande 16. Artiklar publicerade i läkartidskrifter Artiklar publicerade i tidskrifter för min yrkesgrupp 18. Artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter 19. Information i läroböcker Information från Internet Information via media (tidningar, TV) Mörk skuggning markerar värden på 75% och högre. Ljus skuggning markerar värden på 25% och lägre. Läk = läkare. Ssk = sjuksköterska. Usk = undersköterska. SG = sjukgymnast. AT = arbetsterapeut. Tandläk = tandläkare. Tandssk = tandsköterska. Tandhyg = tandhygienist. Psyk = psykolog. Kur = kurator. BMA = biomedicinsk analytiker. Tabell 3. Andel i procent av deltagare i respektive yrkesgrupp som svarat instämmer eller instämmer helt på påståendena under rubriken Hinder för att hitta och granska forskningsrapporter och riktlinjer 22. Vet inte hur man hittar lämpliga forskningsrapporter 23. Jag vet inte hur man hittar riktlinjer (pm/protokoll mm) 24. Har inte tillräckligt med tid för att söka forskningsrapporter 25. Har inte tillräckligt med tid för att söka riktlinjer mm Läk Ssk Usk SG AT Tandläk Tandssk Tandhyg Tandläk Tandssk Tandhyg Psyk Kur BMA Forskningsrapporter är inte lätta att hitta Det är inte lätt att hitta riktlinjer mm Svårt att förstå forskningsrapporter Osäker i att bedöma kvaliteten i forskningsrapporter 30. Svårt att identifiera betydelsen av ny forskning 31. Svårt att identifiera betydelsen av riktlinjer pm mm Mörk skuggning markerar värden på 50% och högre. Ljus skuggning markerar värden på 10% och lägre. Läk = läkare. Ssk = sjuksköterska. Usk = undersköterska. SG = sjukgymnast. AT = arbetsterapeut. Tandläk = tandläkare. Tandssk = tandsköterska. Tandhyg = tandhygienist. Psyk = psykolog. Kur = kurator. BMA = biomedicinsk analytiker. 13

21 Tabell 4. Andel i procent av deltagare i respektive yrkesgrupp som svarat instämmer eller instämmer helt på påståendena under rubriken Hinder för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens Läk Ssk Usk SG AT Tandläk Tandssk Tandhyg Psyk Kur BMA 32. Inte säker i att förändra mitt arbetssätt Mitt arbetslag är inte mottagliga för att förändra 34. Har inte tillräckligt med inflytande på arbetsplatsen 35. Det finns inte tillräckliga resurser Det finns inte tillräckligt med tid på arbetet Mörk skuggning markerar värden på 30% och högre. Ljus skuggning markerar värden på 10% och lägre. Läk = läkare. Ssk = sjuksköterska. Usk = undersköterska. SG = sjukgymnast. AT = arbetsterapeut. Tandläk = tandläkare. Tandssk = tandsköterska. Tandhyg = tandhygienist. Psyk = psykolog. Kur = kurator. BMA = biomedicinsk analytiker. 14

22 Tabell 5. Andel i procent av deltagare i respektive yrkesgrupp som svarat ofta eller alltid på påståendena under rubriken Underlättande faktorer för att förändra arbetssätt utifrån bästa evidens 37. Kollegor är uppmuntrande i mitt förändringsarbete 38. Chefer är uppmuntrande i mitt förändringsarbete 39. Läkare är uppmuntrande i mitt förändringsarbete Läk Ssk Usk SG AT Psyk Kur BMA Mörk skuggning markerar värden på 60% och högre. Ljus skuggning markerar värden på 40% och lägre. Läk = läkare. Ssk = sjuksköterska. Usk = undersköterska. SG = sjukgymnast. AT = arbetsterapeut. Tandläk = tandläkare. Tandssk = tandsköterska. Tandhyg = tandhygienist. Psyk = psykolog. Kur = kurator. BMA = biomedicinsk analytiker. Tabell 6. Andel i procent av deltagare i respektive yrkesgrupp som svarat stor erfarenhet eller mycket stor erfarenhet på påståendena under rubriken Erfarenhet av att söka/värdera kunskap Läk Ssk Usk SG AT Tandläk Tandssk Tandhyg Tandläk Tandssk Tandhyg Psyk Kur BMA 42. Att söka forskningsevidens Att söka riktlinjer PM mm Att använda biblioteket Att använda Internet Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska riktlinjer, PM mm Att använda evidens från forskning för förändring 49. Att använda riktlinjer, PM mm för förändring Mörk skuggning markerar värden på 40% och högre. Ljus skuggning markerar värden på 10% och lägre. Läk = läkare. Ssk = sjuksköterska. Usk = undersköterska. SG = sjukgymnast. AT = arbetsterapeut. Tandläk = tandläkare. Tandssk = tandsköterska. Tandhyg = tandhygienist. Psyk = psykolog. Kur = kurator. BMA = biomedicinsk analytiker. Öppna svarsalternativ I fråga 40 Vänligen identifiera ytterligare hinder för att du ska kunna bedriva evidensbaserad vård. och fråga 41 Vänligen identifiera tre faktorer som du tror skulle kunna underlätta för dig att bedriva en evidensbaserad vård. erbjöds deltagarna möjlighet att komplettera svaren på frågor med fasta svarsalternativ. Analysen resulterade i ett tema med två underliggande kategorier för vardera fråga. Tema på frågan om hinder var: Oklara ansvarsförhållanden hindrar evidensbaserat arbetssätt, med individuella faktorer och organisatoriska faktorer som underliggande kategorier. Tema på frågan om möjligheter var Lärande organisation underlättar evidensbaserat arbetssätt med underliggande kategorierna förändringsprocess och ledningsprocess. Innehållet i kategorierna illustreras med citat. Oklara ansvarsförhållanden hindrar evidensbaserat arbetssätt Detta tema växte fram ur analysen av svaren på fråga 40 om hinder för att bedriva evidensbaserad vård. Temat beskriver oklarheter kring huruvida det är den enskilda personens ansvar att vården som ges är evidensbaserad eller om det är 15

23 organisationens/ledningens ansvar att organisera och styra upp att vården är evidensbaserad. Oklarheterna omfattar ansvar både för det kliniska utförandet, stödstrukturer samt kunskapsinhämtning. Deltagarna ansåg att personliga faktorer utgör en stor andel av de hinder som förekommer. De ansåg också att hinder finns inom organisationens och verksamhetsledningens alla nivåer. Temat består av två underliggande kategorier: individuella faktorer och organisatoriska faktorer. Individuella faktorer Kategorin innefattar personliga attityder och egenskaper som deltagarna uppfattade finns hos människor på arbetsplatsen. Detta innefattade den egna förståelsen av sin personliga roll i organisationen, sin uppgift vid implementering samt den egna kunskapen om EBM. En stor del av svaren handlade om motstånd till sådana förändringar som kan behöva komma till stånd för att verksamheten ska bedrivas mer evidensbaserat än vad som sker idag, men också om att evidensbaserade arbetssätt innebär ständig beredskap för förändring. Evidensbaserad vård förändras och utvecklas hela tiden, det har personal svårt att acceptera och hinna med. (id:394) Deltagarna nämnde personliga hinder hos både arbetsledare, kollegor, patienter och sig själva. De angav att andra personer är mer negativa till förändring än vad de själva är. Som exempel på vad som ansågs hindrande hos dem själva angavs energibrist på grund av hög arbetsbelastning. Sådant som hänfördes till andra personer var ointresse av utveckling, revirtänkande mellan yrkesgrupper, ålder och låg motivation. Deltagarna påtalade avsaknad av eller bristfällig evidens inom många områden i sjukvården. Exempel gavs på numerärt små patientgrupper samt att krav på generaliserbarhet inte tar hänsyn till enskilda patienters specifika behov. Hänsyn till patienters särskilda önskemål om behandling ansågs också utgöra hinder. Uppfattningar framfördes om att evidensbaserade arbetssätt ställer ökade krav på patienter och ibland försämrar vården. Många metoder kräver omfattande regelbunden kontroll av patienterna. Utöver att det skulle ta mycket tid och kostnader i anspråk, innebär det olägenheter för patienten i form av avsättande av tid, resor och utgifter. (id:23) Otillräcklig kunskap om och förståelse för begreppet EBM ansågs hindra införande av evidensbaserade arbetssätt. Deltagarna berörde till exempel otillräcklig kunskap i att söka efter evidens och förstå det vetenskapliga respektive engelska språket, men också att översätta evidens till den egna verksamheten. Andra hinder ansågs var otillräcklig yrkesrelaterad kunskap samt varierande kunskapsnivå inom teamet. Jag tycker nog att ett hinder är att vi personal är på olika nivåer kunskaps- och kompetensmässigt. Helst på små enheter. Det är svårt att mötas i diskussionen. Vi har olika uppdrag och utbildas i olika och ofta finns ej tiden för att klargöra hur vi menar. Alltså att få med den/de andra på tåget. (id:102) Organisatoriska faktorer Den här kategorin handlar om brister i organisationen som kan härröras till ledningsfunktioner. Detta innefattar planering och styrning av verksamhetens innehåll anpassat till tidsmässiga och ekonomiska förutsättningar samt prioritering av verksamheten på en övergripande nivå. EBM upplevdes vara svårt att tillämpa kliniskt, och riktlinjer upplevdes för omfattande eller svåra att applicera på den egna arbetsplatsen. Deltagarna upplevde att de saknar tillräckliga resurser för att kunna bedriva förändringsarbete samtidigt som patientarbetet kräver sin tid. Exempelvis nämndes 16

24 otillräckligt med tid och otillräckliga investeringar i material, kompetens och lokaler. Många gånger lättare och smidigare att göra som man alltid har gjort och när tid och resurser är knappa blir det så. Med växande väntelista och långvarig underbemanning minskar också orken och motivationen att leta nya rön och förändra/förnya arbetssättet. (id:169) Deltagarna förklarade hinder på olika ledningsnivåer med bristande kunskap om och förståelse för EBM. Exempel på hur detta hindrade evidensbaserade arbetssätt beskrevs enligt följande: När verksamhetsledningen saknade kunskap om EBM, försvårades personalens möjligheter att arbeta evidensbaserat. Ledningens uppfattades vara okunnig genom att den visade lågt och inaktivt intresse för förekomsten av EBM i verksamheten. Trögt att ändra på något. Ingen respons från ledningen. Ingen ifrågasätter hur vi arbetar. (id:367) Ledningen kritiserades för att inte knyta an EBM till verksamhetens mål och för att inte diskutera EBM i relation till resultatuppföljning och verksamhetsförbättring. Deltagarna angav också att de saknade tjänstebeskrivning som innefattar evidensbaserat arbetssätt. Det skulle underlätta att man från chefsnivå trycker på att det ingår i tjänsten. (id:11) Informationsöverföringen ansågs hindra evidensbaserat arbetssätt på flera sätt. IT-stödet ansågs vara otillräckligt samt ge överflöd av information. Överflödet av information från flera olika källor ansågs leda till svårigheter att sålla bland informationen och att sprida rätt kunskap. Informationen ansågs vara motsägande och ge utrymme för olika tolkning inom olika grupper, t.ex. mellan olika professioner respektive mellan patient och behandlare. För många ställen där info finns och sprids. (id:20) Bristande prioritering ansågs utgöra ett annat hinder. Deltagarna saknade verksamhetsledningens stöd i prioritering av arbetet i förhållande till förändringsarbeten. Tung arbetsbelastning med ständigt inflöde av patienter ansågs bidra till behovet av, och svårighet att prioritera. Det mesta handlar om att det är svårt mitt i den kliniska vardagen att ta sig tiden att söka ny evidens och sätta sig in i den. (id:30) Ekonomiska faktorer ansågs vara vanligt förekommande och hindra möjligheter till evidensbaserad utbildning samt att lokaler inte alltid var optimalt anpassade för att ge evidensbaserad vård. Bemanningsbrist som leder till fullbokad mottagning och pinnstatistik, endast patientbesök prioriteras, ingen utrymme för att titta närmare på varför vi gör det vi gör med alla dessa patienter som vi ser så många på samma dag. (id:157) Lärande organisation underlättar evidensbaserat arbetssätt Detta tema växte fram ur analysen av svar på fråga 41 angående underlättande faktorer för att arbeta evidensbaserat. I temat beskrivs faktorer som anses bidra till att skapa förutsättningar för evidensbaserade arbetssätt. Temat består av de två kategorierna förändringsprocess och ledningsprocess. Förändringsprocess Denna kategori innefattar förändringsbenägenhet relaterat till personliga funktioner och gruppdynamik. Deltagarna i undersökningen ansåg att förändringsbenägenhet hos dem själva och deras samarbetspartners hade stor betydelse för hur den enskilda arbetsplatsen förmådde bedriva evidensbaserad vård. Med samarbetspartners menas här personer inom såväl den egna, som andra arbetsplatser samt enskilda patienter. Öppet förhållningssätt i arbetsgruppen - att vi hela tiden öppet diskuterar vårt sätt att vårda och försöker få ihop det med nya forskningsrön. (id:1002) 17

25 Möjlighet till inflytande på förbättringsarbetet för medarbetare och patienter ansågs vara en viktig faktor. Deltagarna gav förslag på hur inflytandet kan stärkas, exempelvis genom presentation av egna förslag, delaktighet i utvecklingsarbete samt genom egen forskning i syfte att utveckla den evidens som idag upplevs vara otillräcklig. Exempel gavs på att arbetsmiljön behöver utvecklas så att den blir förändringsvänlig, att det behövs förståelse för förändringsprocesser samt en positiv inställning med uppmuntran och stöd både från ledningen och inom arbetsgruppen. Uppfattningen gällde samarbete både inom den egna verksamheten, mellan verksamheter och mellan olika huvudmän. Hela systemet på enheten bör andas förändring. Alla måste känna att om de ser nåt de tror kan förbättras att de har möjlighet att göra ett litet projekt på det och genomföra en förbättring. (id:155) Ledningsprocess Denna kategori innefattar faktorer som deltagarna i undersökningen ansåg att hälso- och sjukvårdens ledning kan påverka. Med ledning menades olika nivåer från den egna arbetsplatsen/kliniken till landstingets högsta ledning. Genom effektiva och tydliga system och strukturer förväntades ledningen påverka arbetssätten. Deltagarna ansåg att de behöver tydliga strukturer för hur det evidensbaserade arbetet ska bedrivas. Framför allt föreslogs struktur för prioritering mellan administrativt och patientnära arbete samt rimlig arbetsbelastning. Hjälp att prioritera bort andra arbetsuppgifter/patientgrupper vid införandet av en nytt arbetsområde/patientgrupp. (id:176) Faktorer som ansågs påverka detta var tillräcklig ekonomi och bemanning. De som specifikt angav tid som en viktig faktor framhöll att tiden behövs för att ta reda på bästa evidens och hur den ska användas för att nå bästa resultat. God ekonomi ansågs bidra till möjlighet att delta i utbildningar, inköp av bästa möjliga utrustning, samt anpassning av lokaler för den verksamhet som ska bedrivas. Välutvecklad IT-struktur ansågs underlätta tillgången till och sökande efter evidens. Ett annat förslag var att enskilda medarbetare skulle kunna ha möjlighet att få stöd av nyckelpersoner med ansvar för att ta fram och sprida evidensbaserad kunskap i verksamheten. Resurspersoner inom kliniken med kunskap i forskning och utveckling som kan stötta enheterna i sin utveckling av evidensbaserad vård. (id:454) Deltagarna ansåg också att det behövs ett grundläggande välfungerande system för den dagliga verksamheten, för att den dagliga vården ska kunna fungera med bra rutiner för patientvård. Goda rutiner för det dagliga arbetet ger trygghet, sparar tid och ger så utrymme för att bedriva genomföra förändringar och förbättringar för en mer evidensbaserad vård. (id:583). Genom tydligt formulerade mål och visioner som omfattar evidensbaserade arbetssätt kan ledningen styra verksamhetens inriktning. Genom att följa upp utfallet av vården utifrån rådande evidens förstärks systemet. För att klara detta ansåg deltagarna att ledningen och medarbetarna behöver ha jämbördig kunskap om EBM samt att ledningen uppmuntrar och stödjer medarbetarna i att bedriva evidensbaserad vård. Detta föreslogs ske genom prioritering av arbetsuppgifterna så att arbetsbördan underlättas istället för att öka. Ett annat förslag var att underbygga gott informationsflöde inom verksamheten med ett välfungerande IT-stöd och genom välfungerande forum där kunskap kan utvecklas och spridas. Medarbetarnas utvecklingsplaner ansågs kunna vara mer systematiserade och omfatta sådan kunskap som behövs för att arbeta evidensbaserat. Att cheferna förstår behovet av evidensbaserad vård och att det kan innebära verksamhetsförändringar. (id:146) 18

26 Diskussion Vår fasta övertygelse är att ökad medvetenhet om EBM och ökad grad av evidensbaserade arbetssätt är en nyckel i det pågående förbättringsarbetet i Landstinget i Jönköpings län. För att införa evidensbaserade arbetssätt krävs att alla medarbetare har en positiv attityd till EBM och kännedom om sitt eget ansvar i implementeringen (27). Den kunskap som enkätsvaren ger om hinder och möjligheter i lokal kontext kan underlätta planering och genomförande av implementering av ny kunskap, samt även utrensning av ineffektiva metoder. Deltagarna upplever att evidensbaserade arbetssätt inte tillämpas i tillräckligt stor omfattning och förklarar detta med praktiska och strukturella hinder, som de anser ska styras upp bättre av ledning/organisation. Resultatdiskussion Av resultatet framgår att den kunskap landstingets medarbetare använder i sin dagliga kliniska verksamhet framför allt är baserad på information om patienten, personlig erfarenhet och lokala riktlinjer. Sammantaget är det en bra grund för kliniska bedömningar och beslut, men svaren visar även att 20 % arbetar på det sätt jag alltid gjort och att 11 % uppger att de använder evidens från forskningsrapporter för förändring. Detta indikerar att det vetenskapliga underlaget för den vård som bedrivs inom landstinget är osäkert, vilket i sin tur kan innebära att patienter dels får olika vård, dels att den vård som ges grundas på osäkra metoder. Resultatet visar även att vanan att tillämpa riktlinjer tenderar att öka med högre utbildning, vilket överensstämmer med en tidigare studie där logopeder hade högst utbildningsnivå och högst grad av forskningsanvändande jämfört med sjukgymnaster och arbetsterapeuter (28). Resultatet som visar att information från riktlinjer, policydokument och liknande används i högre grad än vetenskapliga publikationer stämmer också med tidigare resultat, liksom att brist på tid, resurser och inflytande för att förändra arbetssätt påverkar i hur hög grad man använder sig av olika källor till evidens (22). Två förslag som framkom i undersökningen var dels förbättrad IT-struktur för att hitta rätt kunskap, dels tillgång till resurspersoner som kan hitta, granska, anpassa och förmedla rätt kunskap. I enkätsvaren framkommer en osäkerhet om huruvida det är individens eller ledningens/ organisationens ansvar att säkerställa att vården är evidensbaserad. Uppfattningen om det personliga ansvaret varierar beroende på yrke, tjänsteuppdrag och kompetens. Generellt innebär ett evidensbaserat angreppssätt att vetenskaplig och granskad erfarenhetsbaserad kunskap tas tillvara i den kliniska verksamheten (7). För den enskilde medarbetaren innebär det professionella ansvaret att i det kliniska arbetet vilja använda bästa tänkbara vetenskapliga kunskap samt ha ett kritiskt förhållningssätt. Detta förhållningssätt innebär även ett ansvar för att söka riktlinjer. Därför är det anmärkningsvärt att endast 30 % av deltagarna uppger att de har stor/mycket stor erfarenhet av att söka riktlinjer och PM, vilket stöds av tidigare studier i Sverige (8, 29-32). Detta skulle kunna bero på avsaknad av dels kunskap i vetenskaplig metodik och dels rutiner för att söka och värdera forskningsrapporter. För den enskilde medarbetaren kan ett kritiskt förhållningssätt innebära att reflektera över vad, hur och varför vi gör som vi gör och framföra funderingar till medarbetare och ledning. Landstingsledningen har det yttersta ansvaret för kunskapsstyrning och att evidensbaserade riktlinjer tas fram och tillämpas i den kliniska verksamheten (12). Socialstyrelsen kräver att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker och standardiserad (1, 2). Det finns ett stort behov av att framtagande av riktlinjer samordnas 19

Att rusta för framtidens vård

Att rusta för framtidens vård Att rusta för framtidens vård Studenters verksamhetsförlagda utbildning VFU integreras i verksamheternas uppdrag och i deras förbättringsarbete Utvecklingskraft 19 maj 2011 Karin Thörne Studierektor för

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kunskapsstödsutredningen

Kunskapsstödsutredningen Kunskapsstödsutredningen QRC 17 oktober 2016 Bakgrund utredningen Vårt uppdrag Utredningen ska lämna förslag till hur ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården kan uppnås Syftet

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019 Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008

KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008 KARTLÄGGNING AV ARBETET MED FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT (FaR) I ÖSTERGÖTLAND 2008 Katarina Björklund INTRODUKTION Det finns ett behov inom hälso- och sjukvården att finna nya hälsofrämjande arbetssätt,

Läs mer

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik

Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik Kunskapsstyrning begreppsbildning och praktik 2011-11-17 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm AB 1 Rapporter Mot en effektivare kunskapsstyrning (2009, Socialstyrelsen och SKL) Kartläggning och

Läs mer

Tema 2 Implementering

Tema 2 Implementering Tema 2 Implementering Författare: Helena Karlström & Tinny Wang Kurs: SJSE17 Sjuksköterskans profession och vetenskap 2 Termin 4 Skriftlig rapport Våren 2016 Lunds universitet Medicinska fakulteten Nämnden

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48 14 december 2017 Standardiserade vårdförlopp SBU PM Kvalitetsregister Socialstyrelsen NSK-s Nationella riktlinjer Programråd Läkemedelsindustrin Föreskrifter

Läs mer

Etikarbete i vårdens vardag

Etikarbete i vårdens vardag Etikarbete i vårdens vardag Seminariet B5 på Utvecklingskraft 2017 Medverkande Malin Skreding Hallgren, ledamot i etikrådet Utvecklingsledare, Qulturum Margaretha Stenmarker, ordförande i etikrådet Barnonkolog,

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Varje dag lite bättre

Varje dag lite bättre Varje dag lite bättre Strategi med fokus på patienter och närståendes upplevelse Anna Olheden, Anna Wahlstam Människor glömmer vad du sa. Människor glömmer vad du gjorde. Men människor kommer aldrig att

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor

Regional utvecklingsplan för cancer. Utvärdering mha konceptkartor Regional utvecklingsplan för cancer Utvärdering mha konceptkartor 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 07-0-6 RCC Väst Concept mapping 6 0 0 0 6 9 7 79 8 86 6 8 0 6 6 7 9 7 8 6 66 7 76 89 9 00 7 8 0 78 88 90

Läs mer

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till

Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till Förord Sektionen för omvårdnadsinformatik (SOI) bildades 2002 och är en sektion inom Svensk sjuksköterskeförening. Sektionens syfte är att bidra till patientcentrerad, evidensbaserad utveckling av hälso-

Läs mer

Svensk sjuksköterskeförening om

Svensk sjuksköterskeförening om FEBRUARI 2011 Svensk sjuksköterskeförening om Evidensbaserad vård och omvårdnad Kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården är stark, vilket ställer stora krav på all vårdpersonal att hålla sig uppdaterad

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped

Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped Uppföljning och utvärdering av nationell implementering av eped SYFTE 1) Att utvärdera hur implementeringen av eped har genomförts i de olika landstingen och hur eped används av vårdpersonal som är involverad

Läs mer

Implementering av SBU-rapporter

Implementering av SBU-rapporter Revisorerna Linn Erlandsson Bo H Eriksson 2005-11-16 Rev/05080 Implementering av SBU-rapporter Uppföljning av granskningsrapport 3-03 Rapport 7-05 2 Sammanfattning Landstingets revisorer genomförde under

Läs mer

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet. Lång väg till patientnytta Vårdanalys Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet nina.viberg@regeringskansliet.se Lång väg till patientnytta Vårdanalys 2015:7 Vissa positiva effekter men ett otillräckligt

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg

Trivas och växa. Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Trivas och växa Om att arbeta i Landstinget Kronoberg Att vara här är lärorikt och har utvecklat mig som människa. Martina Eriksson, folkhälsoutvecklare som efter fem veckors praktik fick jobb i Landstinget

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Läkemedelsförteckningen

Läkemedelsförteckningen Läkemedelsförteckningen till privatpraktiserande förskrivare Sammanställning Anna-Lena Nilsson [7-6-1] ehälsoinstitutet, Högskolan i Kalmar www.ehalsoinstitutet.se 1. Sammanfattning För att främja användningen

Läs mer

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? 2016-12-16 1 (5) Avdelningen för Vård och omsorg Anna Östbom Frågor och svar Villkor 2 Funktion för koordinering 1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Läs mer

Synpunkter från SILF/SPUK

Synpunkter från SILF/SPUK Vetenskapligt arbete inom ST i Infektionssjukdomar (SOSF2015:08) Synpunkter från Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) och Svenska infektionsläkarföreningens specialistutbildningskommitté (SPUK) Bakgrund

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005

Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 Handläggarnas upplevelser och användning av metoder och aktiviteter - länsuppdelat Försäkringskassans metodundersökning 2005 INLEDNING... 1 METOD... 1 ATT ARBETA MED METODSAMLINGEN... 1 ÖVERGRIPANDE FRÅGOR...

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården!

Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården! Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården! Sammanfattning av Workshop 16 februari 2017 Om dagen Hälso- och sjukvårdens förmåga att göra rätt saker på rätt sätt är avgörande för att patienter ska få en

Läs mer

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator

Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län. Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator Kliniskt kunskapsstöd i Region Jönköpings län Staffan Ekedahl Distriktsläkare Faktakoordinator Regionens utmaning Medarbetares behov av kunskap från olika nivåer: Arbetsplatsens instruktioner Organisationens

Läs mer

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP

Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Nätverksträff - Kontaktpersoner EBP Tid Tisdagen den 27 augusti 2013, kaffe 09.30, 10.00 15.00 Plats Medverkande Deltagare Avgift Anmälan Sunderby folkhögskola Marianne Forsgärde Norrbottens kommuners,

Läs mer

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06

Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06 Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182

Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge. Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Samverkan för utveckling av hälsooch sjukvård samt omsorg i Blekinge Landstingsdirektörens stab, planeringsenheten Januari 2018 Ärendenr 2018/00182 Innehållsförteckning Vårdsamverkan/Fördjupad samverkan

Läs mer

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN

Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat

Läs mer

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017 Agenda MYNDIGHETENS ROLL, UPPDRAG OCH ARBETSSÄTT UTMANINGAR ATT

Läs mer

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne På väg Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne 2019-01-25 Agenda Kort om Vårdanalys Presentation av På väg Delrapport

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 14 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda. Inledning Socialstyrelsen har angett ett antal kvalitetsindikatorer som

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län Äldre och läkemedel Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022 Innehåll Äldre och läkemedel... 0 Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län 2018 2022... 0 Innehåll... 1 Bakgrund... 2 Målgrupp...

Läs mer

Bilaga 1. Våld i nära relation NLL 2015

Bilaga 1. Våld i nära relation NLL 2015 Bilaga 1 Våld i nära relation NLL 2015 1. Jag är anställd inom: 1. Luleå/Boden närsjukvårdsområde 271 (31%) 2. Piteå närsjukvårdsområde 149 (17%) 3. Gällivare närsjukvårdsområde 92 (11%) 4. Kalix närsjukvårdsområde

Läs mer

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Nationellt kliniskt kunskapsstöd Nationellt kliniskt kunskapsstöd Flera år tillbaka inom Landstinget Sörmland har behovet av Sörmland Fakta aktualiserats av främst primärvårdens läkargrupp Beredning har skett genom : PrimUS (Primärvårdens

Läs mer

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S)

Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) STRATEGIDOKUMENT 2014-06-30 1 (5) Vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning inom socialtjänsten (NSK-S) Syfte Syftet med NSK-S är att samordna arbetet med strategiska frågor som

Läs mer

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Studentmedverkan i förbättringsarbete Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,

Läs mer

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård Christin Anderhov Eriksson, region Östergötland leg dietist, med mag folkhälsovetenskap Nationella arbetsgruppen för levnadsvanearbete

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Känner du till. FoU? Enkät från

Känner du till. FoU? Enkät från Känner du till FoU? Enkät från Enkät om FoU-kommunikationen i Primärvården Halland Forskning och Utvecklingsenheten (FoU-enheten) för Primärvården Halland har som mål att höja den vetenskapliga kompetensen

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli

Verksamhetsplan för patientnämnden och patientnämndens kansli 1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Verksamhetsplan 2019 2020 för patientnämnden och patientnämndens kansli Inledning Tanken med denna verksamhetsplan är att den ska skapa fokus och riktning för de två kommande

Läs mer

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se

Anne Persson, Professor anne.persson@his.se FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal

Läs mer

Angående motion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika frågor

Angående motion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika frågor YTTRANDE 2012-03-07 LK11-0521 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Angående motion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika

Läs mer

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012 Hälso- och sjukvårdspersonalens syn på rådgivning om alkohol En enkätstudie hösten 2012 Vid frågor kontakta Riitta Sorsa e-post riitta.sorsa@socialstyrelsen.se tel 075-247 34 91 Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Tidig AT handledning Bakgrund Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand 2009 2011 Redan vid antagningen till AT tjänst, samt sedan under första placeringen, var det tydligt för oss att vi saknade någon som kunde

Läs mer

Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL

Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL Presentation av riskanalys ApoDos - PASCAL Läkemedelskommittén, Landstinget i Jönköpings län rekommenderar att inte ansluta nya patienter till ApoDos Rubrik Vilka patientsäkerhetsrisker finns idag med

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Övergripande mål och strategier 2 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerheten 3 Struktur för uppföljning och utvärdering 3 Mål för patientsäkerheten 3 Genomförda

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare?

Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Finns en åldersberoende skillnad i attityden till sjukskrivning hos brev- och lantbrevbärare? Anne Engardt Previa AB Gamla Rådstugugatan 37 62 36 Norrköping telefon 11-19 19 2 anne.engardt@previa.se Handledare

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015

Åtgärdsarbetet en presentation av första delen. 8 april 2015 Åtgärdsarbetet en presentation av första delen 8 april 2015 Resultatet av fas 1 - det här berättar vi idag Bakgrund historien Uppgiften Vad nulägesanalysen visar Slutsatser Ekonomisk beräkning utifrån

Läs mer

Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård

Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) FoU primärvård Primärvårdens universitetssjukvårdsenheter i Västra Götalandsregionen: Göteborg och Södra Bohuslän Skaraborg, Södra Älvsborg (Fyrbodal) Universitetssjukvård FoU-centrum Gbg/SB FoU-centrum Fyrbodal Primärvårdens

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Motion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika frågor

Motion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika frågor ÄRENDE 10 2012-06-01 Motion Kompetensutveckling och samarbete inom rehabiliterings- och psykosociala området med fokus på yrkesspecifika frågor Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till

Läs mer

Patientmedverkan i riskanalyser

Patientmedverkan i riskanalyser nationell satsning för ökad patientsäkerhet Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och uppdragsgivare Patientmedverkan i riskanalyser Tips till analysledare, teamledare och

Läs mer

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen

Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens

Läs mer

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem

KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som

Läs mer

Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0

Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0 Ursäkta röran - vi bygger Primärvård 2.0 eva.pilsater-faxner@sll.se eva.henriksen@sll.se Nya förväntningar och behov Nätverkssjukvård Patientmedverkan Personcentrerad vård Följsamhet till vårdprogram ehälso-tjänster

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster

Läs mer

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård

Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Journal Club för sjuksköterskor ökar medvetenheten och kunskapen om evidensbaserad vård Jeanette Winterling och Harriet Ryblom Patientområde Hematologi Innehåll Vår hematologiklinik Varför starta Journal

Läs mer

Vad är kliniska mikrosystem?

Vad är kliniska mikrosystem? Vad är kliniska mikrosystem? En introduktion Berit Axelsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Joakim Edvinsson Utvecklingsledare Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Varje system

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård.

Triangelrevision. Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. Triangelrevision Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån tio regionala kriterier för strokeenhetsvård. strokenhet Tvärprofessionella team utvärderar varandras strokeenheter utifrån

Läs mer