Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: , Ansvarig utgivare: Gudrun Skånberg
|
|
- Per-Olof Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Information från Barnhälsovårdsenheten, tel: , Ansvarig utgivare: Innehåll BHVsystem... 1 Hälsovårdsansvar för 6-åringarna... 1 Screening för biotinidasbrist... 2 Barnkompetens på BVC i Örebro län... 2 Konsultationsträffar med BVC-psykolog... 2 THV-utbildning... 3 Streckkod... 3 Amningsstatistik... 3 Kan man dela upp MPR-vaccinationen?... 3 Kan man vänta med MPR-vaccinationen?... 3 MPR-vaccin orsakar inte autism... 4 Distriktssköterska gav pojke fel vaccin... 4 Allergiråd farliga?... 4 Planerade BHV-dagar... 4 Lästips Föräldragrupper i praktiken... 5 Ung och förälder... 5 Mat för småbarn... 5 Att amma... 5 Barns och föräldrars möte med sjuksköterskan i barnhälsovården... 6 Artikel ur Läkartidningen... 6 Artikel ur Medikament... 6 Artiklar ur Vårdfacket... 7 Nya videofilmer Människans barn... 7 Lär ditt barn goda sömnvanor... 7 BHVsystem Det datasystem som hittills hanterat statistikuppgifterna från BVC är 15 år gammalt och går inte att överföra i nya program. ADB-enheten har under hösten börjat utveckla ett nytt. Det medför att de rapportblad som tidigare funnits i varje barns journal ersätts av ett elektroniskt formulär och skall fyllas i via dataskärmen. En länk kommer att finnas på BHV:s hemsida och på någon plats inom primärvårdens hemsida, med behörighet för sjuksköterskorna på BVC. Med något enstaka undantag har alla sjuksköterskor fått en eftermiddags introduktion i systemet. Från årsskiftet skall det vara i bruk. Arbetet kommer att underlättas i och med att pappershanteringen upphör efter att 2002-års rapportblad sänts in i januari. I det nya systemet finns vissa kontroller inlagda, och fr o m 2004 bör sammanställningen av data rent teoretiskt kunna ske redan i januari. Även aviseringen av barn från befolkningsregistret, till och från BVC, kommer att ingå i det nya systemet. Barn som aktivt väljer en annan BVC än den som är knuten till barnets adress, kan knytas till önskat distrikt av mottagande sjuksköterska. En manual är under utarbetande och kommer att finnas i Handboken. Vårdutvecklare Ur FN:s barnkonvention... 7 Bilagor 1. Konsultationsträffar med BVC-psykolog Hälsovårdsansvar för 6-åringarna - enkätsvar 2. Vaccin orsakar inte autism Från och med 1 juli 2003 har Skolhälsovården det 3. Sjukdomarna drabbade många formella hälsovårdsansvaret för barn i förskoleklass. Fristående skolor ska också erbjuda skol- 4. Stöd till nyblivna mödrar av sjuksköterskan på barnavårdscentralen; förväntningar och erfarenhetekontrollen skall äga rum under det första läsåret hälsovård i sina förskoleklasser. Den första hälso- i 1
2 förskoleklassen (prop. 2001/02:14 Hälsa, lärande och trygghet). Motivet till att lägga hälsovårdsansvaret på Skolhälsovården är att hälsokontrollen framförallt är skolföreberedande. Barnhälsovården har hälsovårdsansvaret tills barnen börjar i förskoleklass. För Örebro läns kommuner gäller följande: För de 6-åringar där föräldrarna valt att barnen inte ska gå i förskoleklass, har Skolhälsovården hälsovårdansvaret och omfattas på samma sätt som övriga barn av det samordnade hälsobesöket. För de 6- åringar som har uppskov med start i förskoleklass, eller inte går i förskoleklass t ex för att särskola planeras, har BVC hälsovårdsansvaret. Vi i Örebro har haft ett samordnat hälsobesök vid 6 år sedan 10 år tillbaka så för BVC i Örebro län kommer det i praktiken inte bli några skillnader nu när ansvaret tas över av Skolhälsovården. Det samordnade hälsobesöket vid 6 år ersätter BVC:s läkarundersökning vid 5½ år och SHV:s hälsokontroll under första läsåret. Förslag på BVC:s överlämnande till Skolhälsovården finns i Handboken (kap ): BVC träffar barnet och föräldrarna på våren innan förskoleklass, vaccinerar med Polio 4 och skriver epikris. Överlämnandet av journal och övrig informationen sker i samband med barnens start i förskoleklass, d v s i augusti, och därmed är hälsovårdsansvaret övertaget av skolhälsovården. Detta gränssnitt mellan BVC och skolhälsovården diskuterades och accepterades vid möte på Kommunförbundet Örebro BVC/skolor som väljer en annan lösning har möjlighet att göra så om man lokalt kommer överens om det. Barnhälsovårdsöverläkare Screening för biotinidasbrist PKU-lab meddelar att screening för biotinidasbrist införs 1 november Biotinidasbrist är en ovanlig men lätt behandlad ärftlig metabol sjukdom. Cirka 1-2 barn föds med sjukdomen per år i Sverige. Biotin är ett vitamin som har en central roll i intermediärmetabolismen. Den vanligaste debutåldern vid biotinidasbrist är 3 till 6 månader, då patienten utvecklar kramper, muskulär hypotonus, mental retardation, laktacidos, håravfall och hudförändringar som liknar en atopisk dermatit. I svåra fall leder sjukdomen till metabol acidos och koma innan diagnosen ställs. Behandlingen består av daglig tillförsel av biotin. Biotinrika födoämnen är inte effektiva då patienterna inte kan utnyttja biotin i denna form. Upptäcks och behandlas sjukdomen tidigt förblir patienter med biotinidasbrist helt friska. Kommentar till Barnkompetens på BVC i Örebro län I förra BHV-bladet presenterades resultatet av en enkät till sjuksköterskorna på BVC. I sammanställningen redogjordes för hur många som besvarat enkäten, men det framgick tyvärr inte hur många som fått enkäten. Det var 66 personer. Svar saknas från tre sjuksköterskor som av och till går in som ersättare på BVC. Konsultationsträffar med BVC-psykolog I detta BHV-blad hittar ni som en bilaga Konsultationsträffar med BVC-psykolog - enkätsvar. Det är en sammanställning av den enkät som skickades ut till och besvarades av BVC-sköterskorna under försommaren Enkäten ställde frågor om BVC-sköterskornas tillgång till och medverkan i konsultationsträffar med BVC-psykolog. Ett stort tack till alla BVC-sköterskor för ert engagemang och för alla synpunkter som kommit oss till del genom enkätsvaren. Får ni tankar, har synpunkter och frågor om sammanställningen är ni välkomna att höra av er till oss på BHV-enheten Åsa Krantz Samordnande BHV-psykolog 2
3 THV-utbildning Höstens BHV-dagar handlade om tandvård. En uppdatering av det viktigaste i förebyggande arbete för småbarn: Vänja dem vid tandborstning först på lek, redan när första tanden kommer så det blivit en vana att borsta med fluortandkräm när alla mjölktänderna kommit. Viktigt med måltider inte småätande, (speciellt inte söt dryck i nappflaska, sockerhaltigt godis eller klibbiga ostbågar). Rutiner för samarbete mellan respektive tandvårdsklinik och BVC. Kontaktpersoner finns för att underlätta. BVC bör vid månaders ålder, i samband med kostsamtal, lyfta på barnets överläpp och titta efter eventuellt plack (vit beläggning) på tänderna. Vid misstanke om karies bör barnet remitteras till THV för ytterligare bedömning. Personal från THV kan informera i föräldragrupper på initiativ från BVC. Barnen erbjuds tandhälsovård rutinmässigt det år de fyller två. Avsnittet i Handboken är uppdaterat med hjälp av Tandhälsovårdsenheten. Streckkod Fr o m 1 februari 2003 införs en streckkod på försändelser från landstinget. Korten Välkommen till BVC har inte denna kod, och därför måste de skickas på annat sätt, t ex genom att man stoppar dem i ett kuvert som har streckkod. Annica Olofsson Assistent, BHV-enheten Amningsstatistik I oktober kom den nationella statistiken över amning vad gäller barn födda Den kan hämtas på Dokumentet heter Amning av barn födda 2000 och ingår i serien Hälsa och sjukdomar och har nummer 2002:7 Där framkommer nedanstående siffror: Amning barn födda 2000 Örebro läns landsting Sverige hel+del ej hel+del ej 2 mån 74,6+14,8 10,5 80,2+12,0 7,8 4 mån 55,9+20,2 23,9 68,3+14,9 16,8 6 mån 29,0+34,2 36,8 33,4+38,8 27,8 Kan man dela upp MPR-vaccinationen? Nej, BVC skall inte dela upp MPR (vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund) i separata vaccinationer. Dels saknas det medicinska skäl och vetenskaplig erfarenhet, dels finns inte separata vacciner för mässling resp påssjuka att tillgå i Sverige. Vill någon förälder absolut dela upp vaccinationen, t ex genom att göra den utomlands, får han eller hon själv stå för kostnaden. Kan man vänta med MPR-vaccinationen? MPR-vaccinationen bör enligt svenska vaccinationsprogrammet ges vid 18-månaders ålder. BVC skall vara lyhörda för föräldrars funderingar och bemöta deras frågor och eventuella oro med respekt och saklig information. Det kan vara rimligt att BVC tillmötesgår föräldrar som vill senarelägga MPR-vaccinationen. Det viktigaste är att barnet blir vaccinerat. För att förenkla hanteringen bör man erbjuda den senarelagda vaccinationen vid i övrigt ordinarie BVC-kontakter. Vaccinet ges kostnadsfritt. Ett observandum i sammanhanget är att en senareläggning av MPR-vaccinationen är endast tillrådligt så länge vi inte har 3
4 mässlingsutbrott i Sverige. Vid utbrott av mässling ökar kravet på att vaccinera i rätt tid och att täckningsgraden hålls så hög som möjligt. MPR-vaccin orsakar inte autism Nyligen publicerades en stor populationsstudie av danska barn födda avseende MPR-vaccin. Uppföljning av barnen kunde inte visa på någon skillnad avseende risken för autism mellan vaccinerade och ovaccinerade barn. Detta är en viktig kunskap i vaccinationsdebatten och bör få så stor spridning som möjligt bland allmänheten. Källa: Meldgaard Madsen et.al. i New Engl. J. Med. 2002;347: Se även bilaga 2; artikel ur Dagens Nyheter 7 november Distriktssköterska gav pojke fel vaccin I Dagens Medicin nr 42/2002 kunde man läsa att en distriktssköterska i Västsverige av misstag injicerat 0,5 ml BCG-vaccin subkutant på en pojke, som kommit till BVC för att få MPR-vaccination. Pojkens mamma anmälde händelsen. Till följd av felvaccineringen har de fått göra flera besök på BVC och sjukhus. Ansvarsnämnden har i efterhand konstaterat att felet varken var ringa eller ursäktligt, men att det fanns förmildrande omständigheter. Bl a hade introduktionen av distriktssköterskan i arbetet på BVC brustit. Dessutom hade hon blivit störd vid det aktuella tillfället på grund av samtal med verksamhetschefen och handledning av AT-läkare. När distriktssköterskan upptäckte sitt misstag vidtog hon adekvata åtgärder. Påföljden blev en erinran. Allergiråd farliga? Många av er har säkert under senare tid läst rapporter från olika forskare, att det egentligen är bättre att inte städa och att ha pälsdjur för att förhindra uppkomsten av allergier. Senast den 1 december fanns en artikel införd på DN Debatt. Som många gånger annars är det inte lätt att veta vad man skall säga och ge för information, då forskarna drar åt olika håll. Sanningen är naturligtvis inte heller så enkel, att det är på det ena eller andra sättet. I allergiarbetet är det grundläggande och mycket viktigt att skilja mellan omhändertagandet av de som redan insjuknat med allergiska symtom, (sekundär prevention), och försöken att förebygga att allergier uppstår, (primär prevention). När det gäller omhändertagandet av de redan allergiska barnen, är det givet att detta måste ske på ett professionellt sätt. Man kan inte rekommendera att man har katt hemma om man är kattallergisk. Har man ett besvärligt eksem, måste man få behandling för det. Har man födoämnesallergi, så kräver det förstås diet. När det gäller vad människor kan göra för att förhindra uppkomst av allergi (primär prevention) är idag osäkerheten mycket stor. Vad gäller den kontroversiella frågan huruvida pälsdjur i hemmet kan förebygga allergi eller inte, så är forskningsrapporterna inte entydiga. Vi har för ett par år sedan tonat ner de allergiförebyggande råden (se Handbok BHV kap 7.8.) och en ytterligare nedtoning är sannolikt aktuell inom en kort framtid. Planerade BHV-dagar Amningsvänlig vårdkedja tisdag den 11 februari alternativt tisdag den 25 februari, eftermiddagar. Mat- och sömnproblem på BVC tisdag den 25 mars alternativt torsdag 3 april, eftermiddagar. 4
5 Lästips Föräldragrupper i praktiken Författare: Thomas Johansson och Ingegerd Jons En häftad bok (123 sidor) om arbetet i tre kommuner; Malmö, Örnsköldsvik och Leksand. Boken beskriver tre olika modeller men mest Leksands. Det finns bl a ett kapitel om deras program för föräldrautbildning, ett om pappan, ett om relationer och ett om vikten av tidigt stöd. Utöver författarnas erfarenheter bygger boken på citat från föräldrar, och en del siffror om familjesituationer i landet. Boken är lättläst och kan kanske vara något att hämta idéer ur. Gothias förlag, pris 181 kr/st. Ung och förälder Boken är utgiven i samarbete mellan Skandia och Unga Föräldrars nätverk. Boken är baserad på intervjuer med 18 unga föräldrar, både mammor och pappor, som var i åldern år då de fick sitt första barn. Författarna till boken är unga föräldrar, som vill förmedla känslor, händelser och upplevelser som andra unga föräldrar kan känna igen sig i och få stöd och kraft ur. Det är också viktigt att alla som via sitt yrke kommer i kontakt med unga föräldrar kan sätta sig in i situationen och på bästa sätt bemöta ungdomarna. Berättelserna i boken handlar om tiden före graviditeten, graviditetsbeskedet, väntan och mötet med barnet, svårigheter, omställningar, omgivningens reaktioner, ekonomi och även glädjen kring att få ett barn. Det finns också med två berättelser om blivande mammor som valt bort föräldraskapet genom att göra abort. Boken kostar 30 kr och kan beställas via Skandias hemsida: eller via telefon: Mat för småbarn Ny information från Livsmedelsverket om mat för småbarn en föräldrabroschyr och en handbok för personal, om barnets matvanor och näringsbehov under förskoleåldern I föräldrabroschyren framhålls vikten av regelbundna tider för de olika målen. Förslag ges på bra frukost och vad som är att föredra till mellanmål samt vad lunch och middag bör innehålla för att uppfylla barnets behov av energi och näringsämnen. Tips ges om planering, tillagning och servering av maten och vad man bör tänka på vid resan, och när barnet är krassligt. Broschyren är tänkt att delas ut gratis till föräldrar. Handboken beskriver hur behoven av energi och näringsämnen förändras när barnet växer. Råd ges om livsmedelsval vid olika måltider, vilka livsmedel man bör vara försiktig med, hur olika faktorer påverkar barns ätande. Även kapitel om tandhälsa, ätsvårigheter och övervikt ingår. Det är Livsmedelsverkets förhoppning att personalhandboken, tillsammans med föräldrabroschyren, ska bli ett stöd för BVC-personal, dietister och andra i arbetet med att förmedla kunskap och matglädje till föräldrarna. Pris för handboken Mat för småbarn från 1 till 6 år är 75 kr inkl moms och porto. Pris för föräldrabroschyren Mat för småbarn från ett års ålder är 10 kr per styck inkl moms och porto. Minsta beställning 10 exemplar (en låda 140 exemplar, halv låda 70 exemplar). Beställning görs till Livsmedelsverkets kundtjänst: tel , fax eller e-post: kundtjanst@slv.se Att amma En bok av Nanna Bylund utgiven på Albert Bonniers förlag och kostar cirka 139 kr. Författaren är amningsrådgivare i Amningshjälpen, journalist, och har bl a arbetat med Amningsnytt under 1990-talet. Boken vänder sig till ammande kvinnor. Den är skriven på ett lättläst språk. Förklaringar, tips och goda råd varvas med intervjuer av föräldrar som berättar om amningens problem och glädjeämnen. I baksidestexten står också att det är en modern handbok för dagens föräldrar som 5
6 frigjort sig från gamla tiders fyratimmarsschema och vill leva nära sina barn, lyhörda för deras behov och önskemål. Barns och föräldrars möte med sjuksköterskan i barnhälsovården Det är titeln på en avhandling från Linköpings universitet genomförd av sjuksköterskan Christina Baggens. Syftet var att beskriva och analysera kommunikationen vid mötet mellan familjer och sjuksköterskor i samband med mottagnings- och hembesök. Två vårdcentraler deltog i insamlandet av hembesöksmaterialet, som bestod av ljud och videoinspelningar av fem hembesök utförda av tre sjuksköterskor. Dessutom av intervjuer av sjuksköterskor och familjer. Mottagningsmaterialet samlades in från tre BVC-enheter. Materialet bestod mest av ljudinspelningar men även videoinspelat material analyserades. Kort sammanfattning av resultatet i de fyra olika artiklarna: Innehåll i samtalet Analyserna visar att familjer och sjuksköterskor mest pratar om sådant som tillhör BVC:s basprogram. Oftast pratade man om barnets utveckling speciellt den fysiska. Därnäst handlade samtalet om det som hände i den aktuella situationen eller hörde samman med miljön, den fysiska och den sociala, eller om administrativa aspekter. Sjuksköterskorna introducerade de flesta samtalsämnena. Det som föräldrarna förde in i samtalet var oftast kroppsliga fenomen eller problem hos barnet. Barnen använde sådant som var situationsrelaterat för att komma in i samtalet. Empowerment Ett syfte var att undersöka om och hur sjuksköterskorna arbetade för att uppmuntra föräldrar att själva finna lösningar på problem. Resultatet visade att råd gavs vid nästan alla besök. Sjuksköterskorna dominerade rådgivningen på så sätt att de var initiativtagare till flertalet sekvenser och att de både bestämde när råd skulle ges och innehållet i dessa råd. Det som yttrades i samband med rådgivningen kunde knappast bedömas öka föräldrarnas självkänsla. I stället gav sjuksköterskan färdiga lösningar och svar på frågor från föräldrarna. Härigenom stärktes hennes expertroll. Hembesöken Analyser gav till resultat att hembesöken hade många likheter med mottagningsbesöken och kan betraktas som institutionella samtal, trots att de skedde i familjens hem. Interaktionen styrdes av sjuksköterskan och byggde på den agenda enligt vilka uppgifter som skulle genomföras. Sjuksköterskan var lyhörd för föräldrarnas önskemål och frågor. Under vissa delar av hembesöket involverades inte föräldrarna i sjuksköterskans aktiviteter. Gemensam arbetsrelation med föräldrar och barn Resultaten visar att när sjuksköterskan bygger upp arbetsrelationen med föräldrar och barn för att kunna genomföra BVC-uppgifter sker det genom att verbal och ickeverbal kommunikation samordnas. Sjuksköterskan använder kroppen och blicken och riktar sin uppmärksamhet omväxlande mot barn och förälder. Sjuksköterskorna samarbetar med föräldrarna så att de stöttar barnet och är åskådare när barnet genomför vissa uppgifter. Sjuksköterskan utnyttjar barnets lek vid bedömning av barnets utveckling. Videoinspelningarna visar också att barnen är mycket aktiva i samspelet. Avhandlingen är skriven på svenska och finns att låna på BHV. Artikel ur Läkartidningen Nr 39/2992 Lära gå med gåstol inte att rekommendera (G Norvenius) Artikel ur Medikament nr 6 Amning i Frankrike och Sverige varför så stora skillnader? (B Jacks, leg apotekare och nutritionist) 6
7 Artiklar ur Vårdfacket nr 9, sid om BVC Väga och mäta räcker inte (B Davidsson) Första kontakten är viktig (B Davidsson) Vi vågar knappt fråga hur de mår längre (R Larsson) Olika språk kräver extra tid (R Larsson) Röster om BVC (R Larsson) Nya videofilmer Människans barn Ny video om barns utveckling som riktar sig till föräldrar. Den har delvis samma teman som den tidigare men avsnitten är kortare, 5-10 minuter. Totalt tar filmen 1 tim och 35 min med alla tolv delarna, men det finns anvisningar om var på bandet ett visst avsnitt finns. TV-journalisten June Carlsson introducerar varje tema och har sedan hjälp av föräldrar och barn i exemplen, och av psykolog, läkare och BVC-sköterska i rådgivningen. Videon kostar 295 kr och köps från TV- Journalisterna, tel: E-post: info@tvjournalisterna.nu BHV har ett exemplar för utlåning som vanligt. Filmen är uppdelad i avsnitt med en sammanfattning efter varje. Den är totalt 30 min lång. Filmen är ursprungligen gjord i Norge år 2001, men har även svensk text. Det finns ett exemplar på BHV för utlåning. Inköp kan göras via Mediecenter Stockholm tel: Ur FN:s barnkonvention FN:s konvention om barnets rättigheter antagen av FN:s generalförsamling 20 november 1989, giltig i Sverige sedan september Artikel 1 I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet. Artikel 3 1. Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet. Nästa BHV-blad Nästa BHV-blad kommer under våren. Vi vill ha in bidrag senast den 1 mars. BHV-bladsredaktionen önskar Gott Nytt År Lär ditt barn goda sömnvanor En film om barn och sömn, som vänder sig till både föräldrar och personal på BVC. Den tar upp frågorna om barn som inte sover på natten, hur man kan undvika att hamna i den situationen, om sovplatsen och om barnet skall få gråta sig till sömns. I filmen får man möta både föräldrar som berättar hur de löste sina problem, och experter med erfarenhet av sömngrupper och forskning. 7
Dags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merAlkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merLandstinget Västmanland dec 2013 Länshandboken Barnhälsovården
TANDVÅRD För allmän utförlig information hänvisar vi till Rikshandboken. Samarbetet - Folktandvården består av tandinformation i grupp och att BVC-personal kan remittera eller hänvisa barn som behöver
Läs merTandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Läs merNYA BHV-PROGRAMMET 2015
NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merHÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)
Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt
Läs merEnskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården
Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården erfarenheter från två pilotprojekt i Stockholm och Kronoberg Amanda Wikerstål, Kronoberg Malin Bergström, Maria Söderblom & Michael Wells,
Läs merMUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år
MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år MUNHÄLSOPROGRAM 0-2 år Första kontakten med tandvården Det lilla barnets första kontakt med tandvården är av stor betydelse. Föräldrar och barn med en positiv inställning till tänder
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 08.45 Vad har hänt sedan sist? 10.00 Presentation av data från Hälsoformulär och Barnens hälsa i fokus Eva Eurenius, FoUU-staben
Läs merSammanställning av nuläge inför GAP analys
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I
Läs merBarnhälsovårdens årsredovisning 2011
Helena Nyström, Barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten Jan-Åke Jönsson, Barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken Barnhälsovårdens årsredovisning 2011 Illustratör: Carita Rasmussen Årsredovisningen
Läs mer1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård
1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt
Läs merHälsofrämjande förstärkta hembesök
Hälsofrämjande förstärkta hembesök Modellområde Vänersborg Psynkprojekt SKL. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare, VG regionen Karin Zandèn Distriktsköterska BVC Vargön Hypotes Hälsofrämjande arbete
Läs merGrunda Sunda Vanor. Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge
Grunda Sunda Vanor Prevention av övervikt och fetma i barnhälsovården Blekinge Ett projekt med referensgrupp bestående av: BHV-samordnare BHV-överläkare Dietist Skolsköterska MHV-överläkare Distriktssköterska
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs mer11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården
11.3 Checklista - Egengranskning Barnhälsovården PUNK-handboken NATIONELL NIVÅ Lagar, föreskrifter, allmänna råd och dokument. 1. Hälsoundersökningar inom Barnhälsovården, SOSFS, 1991:8 2. Föräldrabalk,
Läs merSAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN
SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor
Läs merAktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merBHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård
Månadsblad nr 10-11 november 2017 BHV-aktuellt för Dig som arbetar med barnhälsovård Growth Karlskoga Familjecentral och Vivalla har just avslutat piloten av vår kommande datajournal. Det känns roligt
Läs merJanuari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merNovember 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Läs merAtt vårda sin hälsa. i Sverige
Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2016-10-19 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2017 2016-10-19 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2016-10-19 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merBarnhälsovårdsenheten
Rapport Datum: 2018-01-18 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2018 Barnhälsovårdsenheten Verksamhetsplan 2018 2018-01-18 Region Örebro län Barnhälsovårdsenheten Datum: 2018-01-18 2 (5) BARNHÄLSOVÅRDSENHETEN
Läs merDet ofödda och det lilla barnet. Salut för ett friskare Västerbotten
Det ofödda och det lilla barnet Salut för ett friskare Västerbotten Dagens program 09.40 Vad har hänt sedan sist? 10.40 Motiverande samtal Monica Jonsson, universitetslektor/barnmorska 11.00 Salut-satsningen
Läs merANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Läs merInformationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC.
Informationsmaterial på BVC Nedan följer förslag på informationsmaterial till föräldrar på BVC. Föräldrainformation Titel Utgivare Bör alla föräldrar få ta del av Alternativt Detta är ditt barns hälsobok
Läs merHar barn alltid rätt?
Har barn alltid rätt? Knepig balansgång i möten med barn och unga Möten med barn och unga, och med deras föräldrar, hör till vardagen för personal inom vården. Ofta blir det en balansgång mellan barnets
Läs merHälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg
Hälsobesök vid 18 månader på BVC Göteborg Målsättning med hälsobesöket vid 18 månader Bedöma om barnets utveckling är åldersadekvat Uppmärksamma varningstecken på avvikande tal-, språk- och kommunikationsutveckling
Läs merHUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR?
HUR KAN VI ALLA BIDRA TILL ATT STÖDJA KVINNOR SÅ DE KAN AMMA SÅ LÄNGE DE ÖNSKAR? Margareta Berglund Distriktssköterska, Vårdutvecklare Kunskapscentrum Barnhälsovård Region Skåne https://www.youtube.com/watch?v=lmpygaxisrq
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merMin bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk
Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om
Läs merFrågor och svar om nationella vaccinationsregistret
Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig
Läs merFamiljecentraler Brukarundersökning 2010
Familjecentraler Brukarundersökning 2010 Dnr 2/7 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Genomförande... 3 Resultat... 4 Stöd från personal... 4 Frågor... 4 Råd och stöd... 4 Olika delar samlade i samma lokal...
Läs merMödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän
Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad
Läs merManual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC
Manual för avslutande 5 ½-års hälsokontroll på BVC 451 80 Uddevalla 1 Målsman för......... Välkomna till Barnavårdscentralen!.. är nu i 5 ½ - årsåldern och befinner sig i slutet av sin förskoleperiod.
Läs merNYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN
Nr: 2/2007 Sid:1 NYHETER FRÅN SOCIALSTYRELSEN 1. FÖRESKRIFTER OM VACCINATION AV BARN Nyheter: Åldern för difteri- stelkramp- och kikhostevaccindos 4 sänks från 10 år till 5-6 år och ges då tillsammans
Läs merSÖMN. Ulrika Lång. Autismforum, 2007-05-03
SÖMN Ulrika Lång Autismforum, 2007-05-03 SÖMN Vanligt med sömnproblem hos småbarnsfamiljer I vår kultur kan man inte vara vaken på natten 6-åringar sover 10-11 timmar Sömndjupet varierar under natten mer
Läs merFaktamaterial om barn och ungdomar
BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos
Läs merInsatser från Barnhälsovården
Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING
LÄNSÖVERGRIPANDE SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE OM LÄKARUNDERSÖKNING - för barn som placerats med stöd av socialtjänstlagen (2001:453), SoL eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52),
Läs merLkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1
Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus
Läs merBarnhälsovårdsenheten Västmanlands län BHV-BLADET Information för dig som arbetar inom barnhälsovården i Västmanland Mars 2018
Barnhälsovårdsenheten Västmanlands län BHV-BLADET Information för dig som arbetar inom barnhälsovården i Västmanland Mars 2018 INFORMATION Barnkonventionen- ett stort steg närmare att bli lag Den 14:e
Läs merVaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004.
1 (6) Vaccinationsstatistik från skolhälsovården gällande elever i årskurs 6 (12 år), läsåret 2003/2004. Sammanfattning: Rapporter inlämnades från 3 152 skolor med totalt 120 931 elever, vilket motsvarar
Läs merRegistreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral
1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information
Läs merÖversikt basprogrammet [Gamla basprogrammet]
Översikt basprogrammet [Gamla basprogrammet] I följande avsnitt finns en beskrivning av verksamhetens innehåll och detaljerade anvisningar om vad man kan och bör göra vid de olika besöken på BVC. De ska
Läs merBarns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården
Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas
Läs merSTOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR
SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Läs merTandhälsa för små barn
Tandhälsa för små barn Information från Folktandvården BVC När barnets tänder kikar fram kan variera nagot. i tidpunkt och ordning. Friska tänder är en viktig del av ditt barns hälsa. Om barnet ska få
Läs merMödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete. Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund
Mödra- och Barnhälsovårdspsykologens arbete Leg Psykolog Frida Harrysson, MBHV-psykolog Lund Psykologverksamheter Mödrabarnhälsovård/Föräldra- och barnhälsa i region Skåne SUS (Mottagningar i Lund, Malmö
Läs merHälsobesök 18 månader
Hälsobesök 18 månader 45 minuter Artikel 3: Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn. Vera Lilla Vera är snart 19 månader och kommer idag på 18 mån hälsobesök. Det har varit
Läs merPrevention före skolåldern riktad och generell
Prevention före skolåldern riktad och generell Viktoria Svensson Med dr, Leg dietist, Civ. ing Karolinska Institutet, Stockholm Prevention före skolåldern Behov? Mål? Ansvar? Målgrupp? Ålder? Hur? Exempel
Läs merBarnhälsovårdsenheten i Västerbotten. Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport 2013
Barnhälsovårdsenheten i Västerbotten Barnhälsovård i Västerbottens län Årsrapport Förord Först och främst vill vi säga tack till alla BVC-sköterskor för ert mycket värdefulla arbete på BVC med att främja
Läs merARBETSKOPIA
Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen
Läs merTrasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp
Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar
Läs mer#FÖR VARJE BARNS RÄTT
#FÖR VARJE BARNS RÄTT Ett diskussionsmaterial om FN:s konvention om barnets rättigheter Hej! Tack för att ni har valt att använda #ärdumed ett diskussionsmaterial som kan ligga till grund vid en träff
Läs merBVC-rådgivning om sömnproblem
Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja
Läs mer1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar
1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder
Läs merVälkommen till BUP Kärnan
Välkommen till BUP Kärnan För barn i åldrarna 0-6 år och blivande föräldrar Barn- och föräldraverksamheten BUP Kärnan vänder sig till dig/er som snart ska få barn och till er föräldrar med barn i åldern
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,
Läs merVad tycker du om vården?
9068 Vad tycker du om vården? Denna enkät innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning eller motsvarande som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen.
Läs merUTVÄRDERING Läsåret 2012/2013
UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Läsåret 2012/2013 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger
Läs merSammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad
Anteckning Sammanträde: Kontakt SSK möte Tid: Fredagen den 13 december 2013, klockan 09.00-16.30 Plats: Residenset Mariestad 1. Jämlik vård, SWOT analys Anette Persson, utvecklingsledare, Christina Djäken.
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merMånadsbladet. Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017
Månadsbladet Aktuellt för dig som arbetar inom barnhälsovården Nr 10, oktober 2017 INFORMATION Hälsoformulären Som vi informerade om i förra numret av Månadsbladet är nu studien Fokus barn och föräldrar
Läs merVarför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa?
Sida 1/10 Hälsodeklaration barn Varför behöver vi veta så mycket om ditt barns hälsa? Du kan försäkra en kommande sjukdom eller olyckshändelse, men inte sjukdomar som redan finns idag. Varför behövs en
Läs merBarn och ungdomar med hiv
Smittskyddsläkaren Barn och ungdomar med hiv Riktlinjer för barnomsorg och skola Förlagan till detta dokument kommer från Smittskyddsenheten i Stockholms läns landsting 2 (5) Barn och ungdomar med hiv
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs mer3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:
3-ÅRSENKÄT Välkommen till BVC! Inför 3-årsbesöket ber vi er att besvara ett antal frågor om er och ert barns situation. Syftet med detta är att kunna anpassa besökets innehåll efter det som är aktuellt
Läs merLinneas tandvårdsbesök!
Linneas tandvårdsbesök! Ett förbättringsarbete inom Linnea-6 projektet RoseMarie Hansen Leg. Tandhygienist, sjukhustandvården Växjö Johanna Syrén Leg. Tandhygienist, folktandvården Tingsryd 1. Bakgrund
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merBarns och ungdomars engagemang
Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade
Läs merHälsobesök 10 månader
Hälsobesök 10 månader Artikel 23: Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor. 10 månader: Föräldrars frågor och fundering
Läs mer3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING
ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt
Läs merInledning. ömsesidig respekt Inledning
Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.
Läs merTill alla barn och ungdomar
VÅRD OCH OMSORG Till alla barn och ungdomar som träffar socialsekreterare i Sala Hej, Vi som jobbar som socialsekreterare här i Sala tycker att det viktigaste med vårt arbete är att se till att alla barn
Läs merSamarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Läs merBasprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun
Basprogram för skolhälsovården i Uppsala kommun Bakgrund Skolhälsovårdens mål är enligt Skollagen att: Främja och bevara elevernas fysiska och psykiska hälsa samt att verka för sunda levnadsvanor. Skolhälsovården
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merUTVÄRDERING. Läsåret 2014/2015
UTVÄRDERING Österängs öppna förskola UTVÄRDERING Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs öppna förskola ligger i samma hus som förskolan mitt i
Läs merFamiljestöd en mänsklig rättighet?
1 Perspektivmöte 9 10 januari 2012 om Familjestöd en mänsklig rättighet? på Sätra Bruks Herrgård Rapport och sammanställning från ett perspektivmöte med föräldrar med intellektuella funktionsnedsättningar
Läs merHar du synpunkter på vården?
Har du synpunkter på vården? Patientnämnden Patientnämnden ska verka för goda kontakter mellan patienter och personal samt stödja och hjälpa enskilda patienter. När du vänder dig till oss får du kontakt
Läs merUPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN
UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser
Läs merMånadsbladet. Vill man komma i kontakt med någon annan person på Barnhälsovårdens länsavdelning ringer man som tidigare till respektive person.
Månadsbladet nr 2, februari 2014 NYTT TELEFONNUMMER FÖR BHV SUPPORTFRÅGOR För att öka tillgänglighet gentemot er kommer det från och med den 24 februari att finnas ett telefonnummer som ni kan använda
Läs merBHV-Nytt. Nr 2, juni 2015. Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland. årgång 24. Innehåll
BHV-Nytt Nr 2, juni 2015 Information för personal inom barnhälsovården från BHV-enheten i Västmanland årgång 24 Innehåll Ny Barnhälsovårdsöverläkare sid 2 Många fall av kikhosta under 2014 sid 3 Språktest
Läs merVad händer när vaccin tar slut?
Vad händer när vaccin tar slut? Läkemedel i Skåne 9-10 mars 2016 Mariette Derwig, Barnhälsovårdsöverläkare Helena Isberg Kornfält, Barnhälsovårdsöverläkare Andreas Lövquist, Strategisk inköpare Per Hagstam,
Läs merIntroduktionskurs i barnhälsovård våren 2019
Introduktionskurs i barnhälsovård våren 2019 2014 all planering, alla åtgärder ska ha ett barnperspektiv där barnets bästa kommer i främsta rummet, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter 1 Barnhälsovårdens
Läs merEtt nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar
Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från
Läs merHälsobesök 5 år. 60 minuter
Hälsobesök 5 år 60 minuter Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad. Alla Alla
Läs merMöjlighet att leva som andra
Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som
Läs merResultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008
2009-01-07 Resultatrapport Enkät till skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare hösten 2008 Sammanfattning Under hösten har 1533 skol-, distriktsläkare, skolsköterskor och tandläkare svarat
Läs merMånadsbladet KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B. nr 5, maj 2015
Månadsbladet nr 5, maj 2015 KOMPLETTERANDE VACCINATION MOT HEPATIT B I samband med bristen på Pentavac-vaccin har många BVC i länet sedan flera månader använt Infanrix-hexa för alla barn under det första
Läs merAnknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning
Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta
Läs merI begynnelsen (1935) Läkarundersökningar Allmänna råd Normalreglemente Nytt barnhälsovårdsprogram 2015
I begynnelsen (1935) Nytt barnhälsovårdsprogram 2015 Bernt Alm, barnhälsovårdsöverläkare Normalreglemente 1969 Läkarundersökningar 1969 Allmänna råd 1981 Nya arbetssätt 1981 1 Läkartidningen 2011 Allmänna
Läs mer