Social- och hälsovårdsnämnden Regionförvaltningsverkets begäran om förklaring, barnskydd 2819/ /2016

Transkript

1 Social- och hälsovårdsnämnden Regionförvaltningsverkets begäran om förklaring, barnskydd 2819/ /2016 Social- och hälsovårdsnämnden Beredare Social- och hälsovårdsdirektör Paula Sundqvist, tfn Föredragande Social- och hälsovårdsdirektör Paula Sundqvist, tfn Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland ber social- och hälsovårdsnämnden i Pargas stad om förklaring i ett ärende som gäller påståendena i en skrivelse av fyra f.d. socialarbetare LSAVI/397/ /2016. Därtill vill regionförvaltningsverket ha en förklaring om barnskyddsprocessen, personalresurserna och personalens behörighet, dokumenthanteringen, medlen för eget hushåll och socialjouren. Om förklaring anhålles senast Till förklaringen ska bifogas alla beslut om omhändertagande och begränsande åtgärder från tiden samt den senaste klientplanen för barn som placerats i vård utom hemmet. Socialarbetarnas skrivelse innehåller flera olika påståenden om kvaliteten på tjänsterna, lagligheten och ledarskapet. Påståendena gäller åtgärder som vidtagits i barnskyddet och socialarbetet under F.d. socialarbetarna Maria Rosenström ( ) och Outi Rajalahti ( ) samt tf. socialarbetaren Pia Isaksson ( och ) från familjeenheten och f.d. socialarbetaren Vappu Halme ( ) från socialserviceenheten har lämnat en skrivelse både till stadsstyrelsen och social- och hälsovårdsnämnden i Pargas stad samt till regionförvaltningsverket. Chef för familjeenheten har varit socialsekreterare Eva af Heurlin (från och med , tjänstledig och på nytt från och med ). Vikarierande chef för familjeenheten har varit enhetschefen för socialservice Heidi Ulriksson vid sidan av sin egen tjänst. Avdelningschef för social- och hälsovårdsavdelningen har varit social- och hälsovårdsdirektör Paula Sundqvist från och med Enligt barnskyddslagen 417/2007 ska vid bedömningen av behovet av barnskydd och vid genomförandet av barnskydd barnets bästa beaktas i första hand. Barnskyddet ska vara av sådan kvalitet att den garanterar barn och unga personer som är i behov av barnskydd samt deras familjer den hjälp och det stöd de behöver. Den socialarbetare som fattar beslut i ärenden som gäller åtgärder inom barnskyddet utövar en sådan beslutanderätt som stadgas noggrant i barnskyddslagen. Enligt förvaltningsstadgan för Pargas stad har socialarbetarna inom barnskyddet rätt att utreda barnskyddsanmälningar, bevaka barns fördel som ansvarig socialarbetare, besluta om olika stödåtgärder inom barnskyddets öppna vård och bereda ansökningar om omhändertagande till förvaltningsdomstolen. Enhetschefen för familjeenheten är en sådan ledande tjänsteinnehavare som avses i 13 i barnskyddslagen. Enhetschefen för

2 familjeenheten har rätt att besluta om brådskande placering av barn som avses i 38 i barnskyddslagen och att göra en ansökan om omhändertagande till förvaltningsdomstolen. Som arbetssätt på familjeenheten i Pargas har under flera års tid tillämpats arbete i nätverk, riktlinjerna för tjänsterna har stakats ut för över 10 år sedan. I samband med kommunsammanslagningen 2009 borde processbeskrivningarna senast ha uppdaterats så att de skulle ha motsvarat barnskyddslagen 417/2007. Det gjordes dock inte någon uppdatering och detta har lett till oklarheter och inkonsekvenser i arbetsprocesserna. I och med den nya socialvårdslagen som trädde i kraft utökade oklarheterna i arbetssätten ytterligare. Detta syntes 2015 bl.a. i form av bristfälligt pararbete och oenhetligt sätt att bevilja understöd. Beslut om medel för eget hushåll som en socialarbetare fattade under 2015 har avvikit från den allmänna praxisen. Detta är något som särskilt har kommit fram i de klientjournaler och beslut som skribenterna av skrivelsen har utarbetat och fattat under 2015 då man har fortsatt att ge klientorienterad service under Processerna för barnskyddet ska utvecklas så att klienten är i fokus och utgångspunkten är att hela familjen ska stödjas, på så sätt utvecklas arbete i nätverk enligt den nya socialvårdslagen. Utgångspunkten för klientorientering är klientens egna resurser, förmåga och vilja att delta i vården. För detta krävs ett samarbete med familjerna som koordineras av de anställda inom vuxensocialarbetet och barnskyddet. Detta har beaktats i budgeten för 2016 där man har som målsättning att utreda en organisationsmodell för barnskyddet och vuxensocialarbetet. Pararbetet stödjer både klientens rättsskydd och förstärker den anställdas rättsskydd. Från och med ingången av 2016 har man lagt särskild vikt vid att arbete inom barnskyddet ska utföras som pararbete. Socialarbetaren inom barnskyddet stödjer barnet och familjen genom att bevilja prövningsbaserat stöd i form av understöd, t.ex. ersättningar för kostnader för kläder och mediciner, eller genom att bevilja ekonomiskt stöd. Beträffande det prövningsbaserade stödet ska socialarbetarna tillämpa en enhetlig linje och även beakta anslaget för barnskyddet i sina beslut. I den interna kontrollen som socialoch hälsovårdsdirektören gjorde sommaren 2015 kom det fram att användningen av anslag för bidrag hade stigit med över 200 % jämfört med I den interna kontrollen kunde konstateras att bidrag hade beviljats på grunder som skilde sig från tidigare riktlinjer. Enhetschefen Eva af Heurlin fick i uppdrag att göra upp principer för beviljande av bidrag till nämnden för godkännande. Principerna blev inte färdiga förrän Eva af Heurlin blev tjänstledig Principerna behandlas i social- och hälsovårdsnämnden , 37. Motsvarande principer för beviljande av bidrag har tillämpats inom vuxensocialarbetet redan under en längre tid. Syftet med den interna kontrollen är att förebygga missbruk. Stadsstyrelsen beslutade att kartlägga mera grundligt om det har skett missbruk i beviljandet av bidrag inom barnskyddet under Enligt regionförvaltningsverkets utredning följdes inte tidsfristerna enligt barnskyddslagen i behandlingen av barnskyddsanmälningar under tiden då endast Maria Rosenström, Outi Rajalahti och Pia Isaksson som skrivit under skrivelsen samt enhetschefen Eva af Heurlin var

3 anställda inom det korrigerande barnskyddet. Institutet för hälsa och välfärd samlar två gånger om året uppgifter från kommunerna gällande tidsfrister enligt barnskyddslagen. Eftersom de lagstadgade tidsfristerna hade överskridits under denna tid, begärde regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland en utredning av Pargas stad i ärendet. Under samma tid avgjordes 86 % av alla barnskyddsanmälningar inom den lagstadgade tidsfristen på sju dagar enligt barnskyddslagen. Inom den lagstadgade tidsfristen på tre månader enligt barnskyddslagen behandlades 60,7 % av utredningarna om behovet av barnskydd. Klientförhållanden inom barnskyddet avslutades, även om det skulle ha varit skäl att fortsätta dem. Samma klienter blev på nytt barnskyddets klienter efter nya barnskyddsanmälningar. I sitt utlåtande anser regionförvaltningsverket att det är både skadligt för familjerna och barnen och i strid med barnskyddslagen om ett klientförhållande inom barnskyddet avslutas även om behovet av barnskydd fortsättningsvis består. Regionförvaltningsverket poängterade att varje klient inom barnskyddet har rätt att få sitt ärende behandlat inom lagstadgad tidsfrist. Under 2015 var antalet klienter inom barnskyddet ca 20 per en socialarbetare. I andra kommuner kan antalet klienter per en socialarbetare variera mellan 50 och 100. Det har inte getts några dimensioneringar för antalet klienter inom barnskyddet, men till exempel Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia rekommenderar att en socialarbetare högst ska ha ansvar för 40 barn. En socialarbetare ska ha ansvar för högst 30 familjer och en familjearbetare för högst 15 familjer, antalet barn i familjen 1 2. Efter personalbyten har alla barnskyddsanmälningar som kommit in under (85 st.) behandlats inom den lagstadgade tidsfristen på sju dagar enligt barnskyddslagen. Även utredningar om behovet av barnskydd (7 st.) har behandlats inom den lagstadgade tidsfristen på tre månader enligt barnskyddslagen. Antalet omhändertagna barn inom barnskyddet, med brådskande placeringar inräknade, var enligt den nyaste statistiken om placerade barn 19 barn 2012, 27 barn 2013, 18 barn 2014 och 17 barn Antalet omhändertagna barn i Pargas är procentuellt lägre än i hela landet i genomsnitt och än i det övriga Egentliga Finland. Pargas stadsstyrelse tog del av en utredning kring påståendena i skrivelsen. Samma integritetsskyddade utredning ges även till regionförvaltningsverket. 1. Barnskyddsprocessen Regionförvaltningsverket ber om statistiska uppgifter utan att ange några datum. Då begäran om förklaring lämnades i mars 2016, ges statistiska uppgifter per för de olika delarna. Barnskyddet har 88 klienter. Ett barn har placerats inom öppenvården, inga brådskande placeringar och 13 barn har omhändertagits. I den bifogade tabellen har antecknats datumen för när besluten har trätt i kraft. Det har fattats ett beslut om alla ovannämnda placeringar. Föräldrarnas, vårdnadshavarnas och barnens åsikter har utretts eller de har hörts innan

4 beslutet har fattats. Hörandena har dokumenterats i klientjournaler eller i hörandedokument på ett sådant sätt som avses i lagen. Det har fattats beslut om begränsande åtgärder enligt 62 och 63 i barnskyddslagen för två barn såsom ovan redan har nämnts. 2. Personalresurser och personalens behörighet Behörighetsvillkoren för socialarbetarna i Pargas stad har fram till varit behörighet enligt lagen om behörighetsvillkoren för yrkesutbildad personal inom socialvården (272/2005) samt goda skriftliga och muntliga kunskaper i båda inhemska språken. Arbetstagarens personliga utveckling har stötts genom arbetshandledning, utbildningar och möjligheten att träna språket i en levande tvåspråkig miljö. Vid behov stödjer arbetsgivaren språkstudier. I den bifogade tabellen anges antalet socialarbetare inom familjeenhetens barnskydd samt deras behörighet. Inom familjeenheten finns följande tjänster : enhetschef för familjeenheten som innehar tjänsten som socialsekreterare (en tjänst), ansvarig socialarbetare (en tjänst), fem socialarbetare (fem tjänster), av dessa sköter en socialarbetare barnatillsyningsmannens uppgifter. I arbetsavtalsförhållande är tre socialhandledare, två familjearbetare och två familjerådgivare. Inom familjeenheten har man ledigförklarat socialarbetartjänster enligt följande: ansvarig socialarbetare , och då ansvarig socialarbetare anställdes, socialarbetare , , (två tjänster) och (två tjänster), en ny socialarbetare anställdes Två socialarbetartjänster ledigförklarades Ett arbetsavtalsförhållande som socialhandledare ledigförklarades Platsannonserna har publicerats enligt Pargas stads principer i Åbo Underrättelser och Turun Sanomat samt på arbets- och näringsmyndighetens och Pargas stads webbplats. Därtill publicerades en skräddarsydd annons i Hufvudstadsbladet och i Turun Sanomats digitala tidning annonserades under en veckas tid i början av året. Staden har även anlitat ett rekryteringsföretag. Den uppgiftsrelaterade lönen för socialarbetare justerades med 161,41 euro från och med , vilket kan antas bidra till rekryteringen av behöriga socialarbetare. Den uppgiftsrelaterade lönen för socialarbetare är 3 199,18 euro från och med , därmed kan lönen konkurrera med lönesättningen i regionen. De arbetssökande har även möjlighet att komma med egna löneanspråk. Som en tvåspråkig kommun har staden varit beredd att stödja den praktiska språkträningen i det andra inhemska språket. Antalet socialhandledare har ökats enligt den nya socialvårdslagen. Familjeenheten köper även tjänster i form av arbetspar till socialarbetare, under de senaste fyra månaderna har staden köpt tjänster för att utreda situationen för 15 barn. 3. Dokumenthantering Enligt 1 mom. 30 i barnskyddslagen (417/2007) ska det göras upp en klientplan för ett barn som är klient inom barnskyddet. Därtill förpliktar 7 i lagen om klientens ställning och rättigheter (812/2000) till att utarbeta en service- och

5 vårdplan. En klientplan är i första hand en handling för klienten, vars innehåll har övervägts tillsammans med klienten. En god klientplan ger klienten möjligheter att få de tjänster och stödåtgärder som han/hon behöver och kan hjälpa klienten att strukturera sitt liv. En klientplan är en handling som styr arbetet inom barnskyddet och ger de anställda ett verktyg att dokumentera sitt arbete. Klientplaner är samtidigt verktyg för kunskapsutveckling i socialt arbete och hjälper socialarbetarna att strukturera sitt eget arbete. Klientplanerna inom barnskyddets i Pargas stad hålls uppdaterade och är för det mesta aktuella och relevanta. Av de klientplaner som är över ett år gamla har planerna för fem (5) klienter inte uppdaterats och de har nu tagits till behandling. De uppdaterade och uppgjorda klientplanerna har skickats till de berörda. 4. Medel för eget hushåll Enligt 77 i barnskyddslagen (417/2007) är ett barn som har placerats i vård utom hemmet berättigat till medel för eget hushåll som utbetalas efter att placeringen har avslutats. Om ett barn eller en ung person har placerats i vård utom hemmet som stödåtgärd inom öppenvården, vård utom hemmet eller eftervård ska varje kalendermånad reserveras medel till ett belopp som motsvarar minst 40 procent av barnets eller den unga personens inkomster, ersättningar eller tillgodohavanden enligt 14 i lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Barnbidrag beaktas dock inte då beloppet räknas ut. Om barnet eller den unga personen inte får egna inkomster, ersättningar eller har egna tillgodohavanden eller om de är otillräckliga ska det organ som ansvarar för socialvården när placeringen avslutas stödja den unga personen som håller på att bli självständig med de medel för eget hushåll som behövs för boende, utbildning och utgifter i anslutning till självständighetsprocessen i övrigt. Det organ som ansvarar för socialvården har rätt att besluta om tidpunkten för utbetalning av medel för eget hushåll. Medel för eget hushåll ska i regel ges ett barn eller en ung person som håller på att bli självständig när eftervården avslutas eller av särskilda skäl i anslutning till stödjande och tryggande av barnets eller den unga personens självständighetsprocess senast när han/hon fyller 21 år. Den unga personen ska få handledning och stöd i planeringen av användning av medel för eget hushåll. Det organ som ansvarar för socialvården ska lämna en utredning om inflödet och utbetalningen av medel för eget hushåll sedan placeringen avslutats och på begäran av vårdnadshavaren, intressebevakaren eller ett 15-årigt barn även under den tid placeringen varar. Medlen för eget hushåll har reserverats på Pargas stads konton. I samband med

6 kommunsammansammanslagningen 2009 tog staden i bruk ett informationssystem ProConsona och medlen för eget hushåll registreras i systemet. Tidigare hade en del av medlen för eget hushåll bokförts i bokföringen, medan en del hade bokförts hos intressebevakaren som hade ekonomiskt ansvar. 5. Socialjouren Socialjour ska ordnas dygnet runt för att trygga brådskande och nödvändig hjälp. Jouren ska organiseras så att den kan kontaktas dygnet runt och brådskande socialservice tillhandahållas dygnet runt. Kommunerna ska ha beredskap att tillgodose behovet av brådskande hjälp. Enligt socialvårdslagen ska även behovet av socialservice i brådskande fall bedömas och brådskande service ordnas utan dröjsmål. Barnskyddslagen kräver beredskap för att ordna brådskande placeringar. I Pargas stad ordnas socialjour under tjänstetid i egen regi av stadens socialarbetare. Socialjouren utanför tjänstetid ordnas så att en privat tjänsteproducent ansvarar för framjouren och en kommunal tjänsteinnehavare ansvarar för bakjouren. Västra Finlands regionförvaltningsverk har fått information om hur socialjouren ordnas i Pargas stad. Beredningen och verkställandet av brådskande placeringar har inte privatiserats, utan utförs av en kommunal ansvarig tjänsteinnehavare. De anmälningar som har kommit till socialjouren utanför tjänstetid har tagits hand om och nödsituationerna har utretts och behandlats av jouren. De anställda inom barnskyddet har fortsatt handläggningen av barnskyddsanmälan på tjänstetid enligt processbeskrivningen. Deltagarna i socialjouren har undertecknat ett jouravtal som har presenterats för social- och hälsovårdsnämnden. Enligt avtalet ska man ta kontakt med enhetschefen för familjeenheten i ärenden som gäller beslut om vård oberoende av klientens vilja och därtill anslutna åtgärder i brådskande fall. Alla de som ansvarar för bakjouren är anställda i tjänsteförhållande med Pargas stad. Bilaga Regionförvaltningsverkets begäran om förklaring LSAVI/397/ /2016 Skrivelse av fyra f.d. socialarbetare och svar på skrivelsen (integritetsskyddat) Tabell över beslut om placerade barn med datum (konfidentiellt) Tabell över de anställda inom barnskyddet (konfidentiellt) Förslag Social- och hälsovårdsnämnden ger förklaringen ovan till Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland med anledning av klagan. Beslutet justeras omedelbart. Beslut Ledamot Mikaela Luoma föreslog, understödd av Eskil Engström att begäran om förklaringen till Regionförvaltningsverket gällande barnskyddet, inte kan godkännas i denna form p.g.a. att ordinarie familjeenhetschefen inte blivit hörd i saken.

7 Ordföranden konstaterade att Mikaela Luoma hade gjort ett understött motförslag. Ordföranden föreslog att nämnden röstar om föredragandens förslag och Luomas förslag med namnupprop så att de som understöder föredragandens förslag röstar Ja och de som understöder Luomas förslag röstar Nej. Förslaget till omröstningsförfarande godkändes. Vid omröstningen avgavs 5 Ja röster 6 Nej röster 0 Nedlagda röster Röstningsprotokollet bifogas protokollet som bilaga. Social- och hälsovårdsnämnden beslöt således godkänna Luomas förslag. Beslutet justerades omedelbart. Delgivning Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland