Tekniska kansliet producerar nödvändiga dokument. Kerstin Wiss Holmdahl för ärendet till SFTI Styrgrupp.

Transkript

1 Punkt Åtgärd 5 a Beredningsgruppen rekommenderar till SFTI Styrgrupp att en ny Svekatalog 2.0 publiceras, baserad helt på BIS 1A men exklusive katalogsvar, för användning i tillägg till Svekatalog 1.0. Parallellt läggs en begäran till CEN BII workshop 3 om att utveckla en ny profil för katalog exklusive katalogsvar. 5 b Beredningsgruppen rekommenderar till SFTI Styrgrupp att BIS 5a, version 2, fastställs, för användning som alternativ till Svefaktura c Tekniska kansliet och SFTI Styrgrupp värderar lämpligt samlingsnamn för SFTI:s XMLmeddelanden 6 Det uppdras åt SFTI tekniska kansli att under våren analysera hur SFTI bör förhålla sig till PEPPOL infrastruktur och ta fram ett beslutsunderlag för Beredningsgruppen. 9 Beredningsgruppens mötesdagar fastställda. Ansvarig Tekniska kansliet producerar nödvändiga dokument. Kerstin Wiss Holmdahl för ärendet till SFTI Styrgrupp. Kerstin Wiss Holmdahl för vidare till SFTI Styrgrupp. Tekniska kansliet och SFTI Styrgrupp Tekniska kansliet SFTI SFTI:s huvudmän ESV: Kammarkollegiet: SKL: GS1/ESAP Se under GS1 i praktiken för information om specifikationer (ESAP) Se under Allt om GS1-systemet för information om klassificeringar (UNSPSC och GPC) NEA CEN workshop BII3 OpenPEPPOL e-sens

2 1(8) Tid: Den 4 februari 2014, kl Plats: Hilton Stockholm Slussen Deltagare: Se bilaga 1 Per Carlsson, som ordförande i SFTI Beredningsgrupp, hälsade deltagarna välkomna till dagens möte. Därefter följde kort presentationsrunda. Ulrika Steidler och Cajsa Ahlinder utsågs att justera protokollet. Förslaget till dagordning godkändes efter tillägg av punkter för Nya e-fakturadirektivet (placerades in under punkt 7) och Märkning och spårbarhet (tas som övrig punkt i samband med punkten för läkemedelsbeställning). Protokollet från föregående möte, den 19 november 2013, godkändes. Enligt rekommendation från Beredningsgruppens föregående möte har SFTI Styrgrupp fastställt sortiments- och prislista respektive ändringsprislista för läkemedel i version 2.8 av SFTI/ESAP 6. Vidare finns SFTI XML-specifikation för extempore-beställning upplagd på SFTI:s webbsida med länk till affärsdokumentspecifikation ADS på GS1:s webb. Arbetsgruppen för läkemedelsbeställning fortsätter sitt arbete med extempore tillverkningsrapport. En aktuell fråga är att skapa ett globalt säkerhetssystem för läkemedel. I Sverige lagregleras det via EU-direktiv men frågan drivs även globalt av USA och Australien, med flera. Kravet är att etablera ett system för märkning och spårbarhet av läkemedel. Bland annat skall artikelnummer, nummer på tillverkningsserie och hållbarhet registreras i central databas samt framgå av förpackningen (datamatrix, 2-dimensionell streckkod). Kraven kommer att bli obligatoriska på några års sikt, men redan nu ställer flera landsting krav på sådan märkning. En informationsdag är inplanerad 20 mars i regi av LIF som är svensk branschorganisation för forskande läkemedelsföretag. Vidare skall ett teknikneutralt informationsblad tas fram men i praktiken väntas GS1- systemet bli det som används.

3 2 Thomas Pettersson och Mia Lenman rapporterade från möte 29 januari med GS1 Användargrupp 6 angående önskemål om ny funktionalitet i ESAP 6. Bland de önskemål som behandlats finns Markering/flaggning av pris på artikel (i prislista och faktura) som gäller under kampanjperiod Ny pristyp för listpris (till skillnad från den redan existerande rabatterat listpris) i prislista och faktura Tydligare definition av vad som menas med ledtid i prislista Ny term för sökord (ett eller flera) i prislista Ny term Leveransinstruktion i avrop/order (skild från instruktion om godsmärkning) I faktura skall bankgiro, plusgiro och bankkonto (den senare blir ny term) kunna anges både för Leverantör och för Betalningsmottagare, och även ifall endast ett enda val finns Ny term för leverantörens uppgift om F-skatt i faktura (förutsättningarna skall först utredas). Dessutom utreder GS1 frågan om hur prislistor skall avgränsas när det finns flera avtal i en kund-leverantörs-relation och där artiklar kan förekomma på flera avtal. Användargrupp 6 vill också få översyn på hantering av punch out /varukorg där flera varianter finns. Frågan skall diskuteras vid workshop efter Beredningsgruppens möte den 4 februari. Tidplanen för fortsatt arbete är att GS1 tar fram förslag som behandlas i användargruppen den 12 mars, därefter skickas förslaget ut på öppen remiss (inklusive till SFTI Beredningsgrupp) varefter ny version av ESAP 6 beslutas. PEPPOL var ett europeiskt så kallat storskaligt projekt för införande av e-handel. Sedan 1 september 2012 drivs förvaltning och vidareutveckling i en icke vinstdrivande förening, under namn av OpenPEPPOL, bildad av intressenter inom offentlig och privat verksamhet. Alla PEPPOL:s implementationsanvisningar (Business Implementation Specification, BIS) bygger på standardiserade profiler för meddelandeutväxling som utvecklats av CEN BII. Två av dem, PEPPOL BIS 30A (Leveransavisering) och BIS 28A (Order med ordersvar), fastställdes som SFTI hösten a) Katalog En ny version av PEPPOL BIS 1A, innefattande katalog och katalogsvar, har publicerats och dokumentationen av denna hade distribuerats med kallelsen

4 3 till Beredningsgruppen med förslag om att BIS 1A tas upp till behandling för eventuell fastställelse som SFTI-specifikation. Thomas Pettersson presenterade hur BIS 1A förhåller sig till nuvarande Svekatalog 1.0 som utgår från samma CEN BII-specifikation men som utvecklades innan den senare var klar. Därför finns visa skillnader i innehåll och struktur mellan BIS 1A och Svekatalog. En annan skillnad är att SFTI avsiktligt valde att begränsa Svekatalogens funktionalitet. I fall att PEPPOL BIS 1A antas bör det ske utan förändring så att den kan användas gränsöverskridande. I sent skede har katalogsvarets funktion kommit upp till förnyad genomlysning, vilket har resulterat i klargörande av dels att svaret utgör obligatorisk del av profilen, dels att svarets funktion skall innebära godkännande alternativt förkastande av katalogen på affärsnivå. Mötesdeltagarna menade att kravet på katalogsvar gör BIS 1A olämplig för svenskt vidkommande. Däremot fanns intresse för att arbeta med katalogen exklusive katalogsvar. I valet mellan att då vänta på utveckling av ny katalogprofil den formella vägen via CEN BII och OpenPEPPOL, vilket kan ta år i anspråk, eller att nu direkt definiera en ny (svensk) version av Svekatalog med BIS 1A-katalogen som grund, föredrogs det senare alternativet. Önskemål om att CEN BII utvecklar motsvarande ny profil kvarstår, deltagarna menade att eventuella förändringar i samband sådan nyutveckling bör vara hanterbara. Beslut. Beredningsgruppen rekommenderar till SFTI Styrgrupp att en ny Svekatalog 2.0 publiceras, baserad helt på BIS 1A men exklusive katalogsvar, för användning i tillägg till Svekatalog 1.0 tekniska kansliet får i uppdrag att lösa dokumentationen rent praktiskt. Parallellt läggs en begäran till CEN BII workshop 3 om att utveckla en ny profil för katalog exklusive katalogsvar. b) Faktura och kreditnota OpenPEPPOL har tagit fram en andra version av profilerna BIS 4A Invoice (faktura) respektive BIS 5A Billing (faktura och kreditnota). Faktura i BIS 4A är identisk med den i BIS 5A, så när som på värdena för CustomizationID och ProfileID, och för att förenkla specifikationernas förvaltning har man för BIS 5A valt att hänvisa till BIS 4A vad gäller fakturans detaljer. Båda dokumentationerna hade distribuerats till Beredningsgruppen med kallelsen. I sent skede, efter utskicket, hade dock några fel påträffats och rättats. Sören Lennartsson redogjorde för förändringarna, vilka medför att dokumenten behöver publiceras i ny utgåva, dvs inklusive de redaktionella rättelserna. Han gav också en jämförande översikt över hur BIS 4A och 5A förhåller sig till Svefaktura (där faktura och kreditnota särskiljs endast av en typkod, 380 respektive 381). Många nya uppgifter har tillkommit i BIS 4A och

5 4 5A, ett fåtal uppgifter som saknas har fått annan lösning (t.ex. köparens kontaktid i stället för beställarreferens) eller bedöms vara oväsentliga. Beredningsgruppen bedömde att det är lämpligt att bara använda BIS 5A eftersom det är ett rimligt minimikrav att IT-lösningar hanterar både faktura och kreditnota. Allt innehåll behöver kunna hanteras/visas, och till stöd för detta kommer testmeddelanden och stilmall att tillhandahållas för referens. Ytterligare verktyg och tjänster kan behöva utvecklas centralt efterhand. Beslut. Beredningsgruppen rekommenderar till SFTI Styrgrupp att BIS 5a, version 2, fastställs, för användning som alternativ till Svefaktura 1.0. c) Namnfrågan I anslutning till behandlingen av nya specifikationer från OpenPEPPOL har fråga väckts om vilka principer SFTI skall ha för namngivning. SFTI har hittills tilldelat prefixet Sve- för de fristående XML-baserade meddelandena och som inofficiellt samlingsnamn använt begreppet Svefamiljen. När det gäller meddelanden som egenutvecklats är det naturligt att namn och versionsnummer kontrolleras av SFTI. När SFTI antar specifikationer som utvecklats av andra är det väsentligt att ursprungligt namn och versionsnummer är lätt igenkännbart (som till exempel BIS 5A version 2). Samtidigt har SFTI behov av ett samlingsnamn på alla XML-meddelanden, motsvarande SFTI/ESAP för de EDIFACT-baserade meddelandena. Deltagarna föreslog och diskuterade olika namn-teman och ansatser för namngivning. Dessa lämnades för tekniska kansliet och Styrgruppen att värdera och utveckla. Martin Forsberg presenterade PEPPOL:s infrastruktur. Förutom Business Implementation Specification, BIS (se föregående punkt) förvaltar och vidareutvecklar OpenPEPPOL även en teknisk infrastruktur för utväxling av affärsmeddelanden. Viktiga begrepp i denna är Accesspunkt (funktion för att skicka och ta emot meddelanden, erbjuds vanligen av operatör) Mottagningsregister/SMP (register över accesspunkter för mottagning) Registerlokaliseringstjänst/SML (central tjänst för att lokalisera rätt mottagningsregister) OpenPEPPOL organiserar olika operatörer som vill ingå i infrastrukturen. Det sker genom att OpenPEPPOL, via PEPPOL-myndigheter (i Sverige är ESV en sådan) som svarar för operatörernas anslutning genom standardiserade så kallade PEPPOL Agreements. En operatör behöver alltså bara avtala med en PEPPOL-myndighet för att etablera samtrafik med alla PEPPOL-anslutna

6 5 operatörer. Infrastrukturen börjar nu testas på flera håll och i Norge används den t.o.m. redan i stor omfattning. I Sverige har den hittills främst använts vid gräns-överskridande trafik. Bland nytillkommande intressenter bör byggsektorns BEAst nämnas. Det finns nu skäl att ta ställning till hur PEPPOL infrastruktur kan utnyttjas i SFTI. Funktionen för sökning/uppslagning av mottagaradresser saknas i Sverige varför infrastrukturen skulle underlätta anslutning och migrering. Beslut. Det uppdras åt SFTI tekniska kansli att under våren analysera hur SFTI bör förhålla sig till PEPPOL infrastruktur och ta fram ett beslutsunderlag för Beredningsgruppen. Nya upphandlingsdirektiv (innefattande upphandlingsdirektivet, försörjningsdirektivet och regler om tilldelning av koncessioner) antogs den 15 januari av Parlamentet. Som nästa steg väntas att de antas av Rådet för att därefter publiceras. Medlemsstaterna har sedan 24 månader på sig att implementera det. Elektronisk upphandling finns beskrivna specifikt i några artiklar, bland annat: Artikel 22: Allmänna regler kring e-kommunikation, speciellt för ingivande av anbud; undantag från kravet på elektroniskt ingivande av anbud listas. Bestämmelser finns kring integritet, sekretess, kryptering och tidsstämpling. Säkerhetsnivåerna skall ställas i relation till risker. Det finns vidare regler om att ifall medlemsstaterna konstaterar att risknivån är sådan att elektroniska signaturer enligt Direktivet 1999/93EG krävs ska upphandlande myndigheterna godta avancerade elektroniska signaturer som stöds av kvalificerade certifikat som tillhandahålls av certifieringstjänst som finns med i Kommissionens förteckning, sk Trusted list under förutsättning att de uppfyller vissa i direktivet angivna villkor (se Art 22). Artikel 34: Regler för dynamiska inköpssystem finns och de är mer utförliga än tidigare. Det står bl a uttryckligt att vid genomförande av upphandling med dynamiskt upphandlingssystem ska reglerna om selektivt förfarande användas. Samtliga anbudssökande som uppfyller urvalskriterierna får delta i systemet. Artikel 35: Regler för elektronisk auktion. Artikel 36: Regler för elektronisk katalog: Anbud kan lämnas i form av e-katalog eller innefatta en sådan. En e-katalog upprättas av anbudssökande eller anbudsgivare enligt tekniska specifikationer och format som fastställs av den upphandlande myndigheten och den får åtföljas av andra handlingar som kompletterar anbudet. Medlemsstaterna får besluta ifall e-katalog skall vara obligatorisk i

7 6 samband med vissa typer av upphandlingar. En e-katalog kan vidare användas vid förnyad konkurrensutsättning. Arbetet med implementering av direktiven till svensk lagstiftning pågår redan. I januari träffades också en så kallad trilogue-överenskommelse om ett direktiv om e-fakturering i samband med offentlig upphandling. Det innebär att överenskommelse träffats mellan Europaparlamentet, Rådet och Kommissionen och nu återstår formella beslut i parlamentet och rådet. Enligt detta direktiv får upphandlande myndigheter och enheter inte vägra att ta emot e-fakturor som följer den standard som ska tas fram samt syntax enligt lista som ska publiceras. Det innebär att Kommissionen skall ge CEN i uppdrag att inom 3 år utveckla en europeisk standard för datamodell över faktura, ta fram en lista över lämpliga syntaxer (max 4 stycken) samt se till att datamodellen mappas till respektive syntax. Resultaten från CEN kommer sedan att ikraftsättas genom att Kommissionen publicerar dem i EU:s officiella tidning. Medlemsstaterna har därefter viss tid på sig att se till att upphandlande myndigheter inte vägrar ta emot e-fakturor som följer de anbefallda specifikationerna. Mer information kommer när direktivet publicerats. a) SFTI Styrgrupp Styrgruppen slutför arbetet med verksamhetsplanen för Arbetet med att uppdatera SFTI:s webb har påbörjats. Nästa möte är inplanerat till mitten av februari och då kommer Styrgruppen att behandla rekommendationerna från dagens möte med Beredningsgruppen. b) ESV Anna-Karin Wahlström berättade att ESV gjort en ny så kallad trafikljusmätning avseende statusen på myndigheternas förberedelse för elektroniska beställningar. Resultatet kommer att publiceras inom kort men bilden är att det går för långsamt. Med anledning av regeringens förordning om e- beställningar förbereder ESV föreskrift och allmänna råd med regler som myndigheter skall följa bland annat inkluderas SFTI:s standarder här. En aktivitet till stöd vid myndigheternas e-handelsinförande är ESV:s arbete med samordnad leverantörsbearbetning. På europeiskt plan är ESV engagerat i OpenPEPPOL och projektet e-sens (Electronic Simple European Networked Services). c) Kammarkollegiet Magnus Matts informerade om att man inom Upphandlingsstödet håller på att färdigställa en processmodell för LOV (lagen om valfrihet). Liksom tidigare modeller innehåller den 3 simbanor som visar hur aktörerna (upphandlande

8 7 myndighet, IT-stöd respektive leverantör) interagerar. Processen vid LOV är speciell och den kan passa även för dynamiska inköpssystem. Kvalitetssäkring återstår, resultatet kommer inom kort att publiceras. Upphandlingsstödet har regeringsuppdrag att utreda vad obligatorisk e- upphandling innebär för Sverige. I en förstudie tas utgångspunkt i svaren på en enkät 2012 om användning av e-upphandling i offentlig sektor. Utifrån den kartläggs problem och orsaker i de fall e-upphandling inte använts, för att därefter utveckla förslag till åtgärder och lösningar. En första delrapport kommer att levereras sista februari. Från och med början av mars kommer Upphandlingsstödets verksamhet att drivas från Konkurrensverket. d) SKL Kerstin Wiss Holmdal meddelande att det kommit förslag om höjda tröskelvärden vid upphandling. SKL har i sitt remissvar ställt sig positiva till förslaget om höjning av tröskelvärdena. e) NEA Kerstin informerade om att NEA:s arbetsgrupp Handel och Logistik har lunchmöte 7 februari. Gruppen Juridik och Säkerhet har möte inom kort (den 17 februari) och ska se vilka frågor som ska hanteras framöver. Hittills har juridiska frågor mest hanterats i det nationella e-fakturaforumets juridiska grupp, där man bl a tittat på dataskydds-förordningens krav som påverkar möjligheterna att kunna referera till personnamn i e-faktura. NEA:s årsmöte hålls den 20 februari. Ett planerat möte med Nationellt forum för e-faktura senareläggs i avvaktan på att EU-kommissionens ändrade direktiv inte är klart. Se mer information på Lars Dykert påpekade att fler deltagare från offentlig sektor behövs som medlemmar i NEA och speciellt finns behov av en kandidat från offentlig sektor att fylla en vakans i NEAs styrelse. För 2014 bekräftades följande mötesdagar med Beredningsgruppen: 13 maj 10 september 18 november. Inga frågor kvarstod under denna punkt.

9 8 Ordföranden tackade deltagarna för visat engagemang och intresse. Deltagarna inbjöds att stanna kvar efter Beredningsgruppens möte för en workshop om krav på hur webb-beställningar bör hanteras och med särskilt fokus på s.k. punch-out/varukorg. Per Carlsson ordförande Sören Lennartsson sekreterare Justeras: Ulrika Steidler Cajsa Ahlinder

10 1(1) Per Carlsson, ordförande Anna Engström Anna-Karin Wahlström Axel Eriksson Cajsa Ahlinder Carl-Johan Rasch Catarina Holmqvist Erik Ryrlind Esa Koponen Hans Nolander Kerstin Wiss Holmdahl Lars Dykert Magnus Matts Martin Forsberg Mia Lenman Niklas Kling Per-Jörgen Stockhaus Sara Killander Siv Waldén Sören Lennartsson Thomas Pettersson Ulrika Steidler Sigtuna kommun AGA Gas AB Ekonomistyrningsverket Martin & Servera AB Visma Commerce CGI Apoteket AB Arbetsförmedlingen Agresso Arbetsförmedlingen SKL/SFTI LRD Revision & Rådgivning Kammarkollegiet SFTI tekniska kansli GS1 Sweden FMU ebuilder Malmö stad Stockholms läns landsting SFTI tekniska kansli SFTI tekniska kansli Lunds Universitet