TEMANUMMER POTATIS Läs mer på sidorna Växt PRESSEN NUMMER 3, SEPTEMBER 1999, ÅRGÅNG 28

Transkript

1 TEMANUMMER POTATIS Läs mer på sidorna 3 10 Växt PRESSEN NUMMER 3, SEPTEMBER 1999, ÅRGÅNG 28

2 Ledaren Foto: Staffan Erlandsson Nr 3 Sep Årgång 28 INNEHÅLL Bättre skördar för uthållig odling... 2 Kadmium i potatis... 3 Skräddarsy din gödsling med ProMagna Grundgödsling med ProMagna... 6 Tilläggsgödsling med ProMagna och UniKa... 7 Delad kvävegiva höjer skörden... 8 Delad kaliumgiva minskar mörkfärgningen.. 9 Kaliumets transport i marken och upptag... 9 Bättre odlingsekonomi med Kalksalpetermätaren i potatis Besiktningskrav för krok Nytt växtodlingsår - Nytt gödslingsråd.. 11 Många fördelar med NPK jämfört med N+PK ProBeta en lyckad satsning Från forskningsfronten: Hur ska vi minska kväveutlakningen i svenskt jordbruk? VäxtPRESSEN Hydro Agri AB Box 516, Landskrona Tel: Fax: E-post: hydroagri.sverige@hydro.com Internet: Ansvarig utgivare: Leif Chr. Salomonsen Redaktör: Inger Hyltén-Cavallius Redaktionskommitté: Göte Bertilsson, Mogens Erlingson, Gunilla Frostgård, Inger Hyltén-Cavallius och Leif Ohlsson Layout: Reproforum AB, Helsingborg Tryck: Helsingborgs Litografiska AB Tryckt på Scan matt som uppfyller Miljöförbundets definition på miljövänligt papper. Erfarenheter från ungefär ett sekel inom växtnäringsbranschen gör att vi på Hydro Agri är övertygade om att livsmedelsproduktionen också i framtiden har ett bärkraftigt jordbruk som bas, ett jordbruk där växtnäring måste tillföras i en eller annan form. Vidare ser vi i flera länder en trend där hälsa, miljö och kvalitet blir minst lika självklara begrepp som ekonomi och lönsamhet. I media generellt, ser vi en tilltagande trend mot större fokusering på negativa nyheter än på positiva. Inom vår egen bransch fokuseras debatten på speciella svenska avgifter, negativa konsekvenser av CAPreformen, handelskriget mellan EU och USA grundat på olika uppfattningar om med vilket tempo utvecklingen skall drivas (t ex GMO), förestående WHO-förhandlingar och de negativa konsekvenser dessa kan komma att ge. Dessa förhållanden utgör ramen för vår näring och lika mycket som det är vår skyldighet att försöka påverka dem i en positiv riktning, måste vi leta efter möjligheter där dessa finns. Media hjälper oss inte på traven. Gemensamt för ovannämnda förhållanden är att de resulterar i en pressad lönsamhet i jordbrukets alla led och att de bidrar till att den pågående omstruktureringen av hela livsmedelsnäringen intensifieras. På Hydro Agri tror vi att de företag som bäst kommer att klara omställningen till ett ännu mer konkurrensutsatt svenskt jordbruk är det som aktivt anpassar sig till ramarna och som genom hög kunskapsnivå tar fram produkter enligt marknadens krav. Därför satsar Hydro Agri på att vidareutveckla sitt svenska engagemang med fortsatt satsning på produkter och koncept för svenska förhållanden. Centralt i denna satsning står forskning och utveckling, fortsatta fältförsök i Sverige (Hydro Agri är den enda gödseltillverkaren som bedriver försöksverksamhet i Sverige) och rådgivning. Detta skall leda fram till bättre skördar och uthållig odling. Med andra ord; bättre lönsamhet på kort och lång sikt för dig som hanterar och använder våra produkter. På så sätt blir vår lönsamhet ett resultat av din lönsamhet. Centralt i denna utveckling är att vi ändrar vårt arbetssätt. Vi orienterar oss mer mot marknaden och dig som använder våra produkter genom en helt ny organisation. Vi har valt att symbolisera denna nysatsning med en öppen hand. Leif Chr. Salomonsen Marknadsdirektör leif.salomonsen@hydro.com ISSN

3 KADMIUM I POTATIS Kadmium utgör ett miljö- och hälsohot, som uppmärksammas allt mer. Våra baslivsmedel - främst spannmålsprodukter, potatis och rotfrukter - är en stor kadmiumkälla. Kerstin Olsson, forskare vid Svalöf Weibull AB, ser allvarligt på kadmiumproblematiken. I sitt forskningsarbete studerar hon kadmiumupptag i olika potatissorter under varierande förhållanden. I nedanstående artikel refereras delar av Kerstin Olssons arbete. Bakgrund Kadmium är ett allvarligt miljö- och hälsohot. Tungmetallen ackumuleras i människokroppen och kan förorsaka skador främst på njurar och skelett. Människan får i sig kadmium genom rökning och via kosten. Viktiga källor för kadmiumintag är baslivsmedel såsom spannmålsprodukter, potatis och köksväxter. Stora variationer i potatisknölens kadmiuminnehåll I en undersökning som löpt under 4 år, har Kerstin Olsson vid Nilsson- Kerstin Olsson Ehle laboratoriet (Svalöf Weibull AB) mätt kadmiumupptaget i 12 olika marknadssorter av potatis under varierande förhållanden. Av undersökningen framkom att variationen i upptag varit mycket stor. Kerstin Olsson nämner två huvudorsaker till varför kadmiumhalten i potatis varierar: 1 Variationer i jordbruksmarkens innehåll Det naturliga kadmiuminnehållet i olika jordar varierar mycket beroende på mineralsammansättningen i berggrunden. Viktiga påverkande faktorer är också atmosfäriskt nedfall samt användning av kadmiumhaltiga fosforgödselmedel och slam. En annan viktig faktor som påverkar upptaget är markens surhetsgrad. Låga ph-värden ökar tillgängligheten av kadmium. 2 Variation i upptag mellan potatissorter Den genetiska variationen i kadmiumackumulering är stor. Bintje har funnits med som jämförande sort i försöken. Bintje har tillsammans med Lady Rosetta uppvisat de högsta kadmiumhalterna, se tabell 1. Lägst kadmiumupptag hade SW Ofelia, som endast tog upp hälften så mycket som Bintje. Fördelning i knölen Vid analyser av olika potatiskloner fann Kerstin Olsson att kadmiumhalterna visserligen sjunker omedelbart innanför skalet, men att de åter stiger mot knölens mitt, se figur 1. Skalning av potatisen sänkte kadmiumkoncentrationen med endast 10 procent. Åtgärder för potatisodlaren Ett föreslaget gränsvärde inom EU ligger på 0,45 mg kadmium/kg ts. Detta värde har inte överskridits i undersökningen, men väl tangerats i sorten Bintje. Kerstin Olsson påpekar dock att de jordar som använts i undersökningen oftast legat på eller strax under genomsnittsvärdet för kadmiuminnehåll i Sverige (0,26 mg Cd/kg jord) och att odlaren bör vara uppmärksam på att jordar med högre kadmiumhalt kan medföra starkt förhöjda halter i potatisknölarna. Kerstin Olsson menar att man genom att välja odlingsjordar med låg kadmiumhalt och sorter med låg ackumulering av kadmium kan hålla halten i potatis låg. Hon påpekar också att alla insatser för att reducera kadmiumintaget, t ex att välja kadmiumlåga gödselmedel, är viktiga. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@hydro.com Litteraturkällor: Olsson, K, Kadmiumupptag i potatis och morötter. Meddelande från Södra Jordbruksförsöksdistriktet, nr 49, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp. Olsson, K, Roslund, C.-A, Cadmium in Swedish potato. Abstracts of conference papers, 14 th Triennial Conference of European Association for Potato Research, Sorrento, Italien, 2-7 maj Variationer inom knölen Cd (mg/kg ts) Kadmiumhalten i olika potatissorter i jämförelse med Bintje ( ). Sort Kadmiumhalt Antal (relativa tal) försök Lady Rosetta Bintje SW (föreslaget namn Aino) SW Columbo 88 9 SW Matilda 86 2 SW Annika 85 1 Lady Claire 84 1 SW Apell SW Eloge 72 7 Saturna 71 6 SW Hulda 68 2 SW Ofelia 50 8 Tabell 1. Kadmiumhalten i olika potatissorter i jämförelse med Bintje ( ) mm från skalet Figur 1. Fördelningen av kadmium inom knölen i tre potatissorter. Genom att skala potatisen tar man endast bort ca 10 procent av inlagrat kadmium. 3

4 SKRÄDDARSY DIN GÖDSLING MED ProMagna Hydro Agri introducerar nu ProMagna, ett antal gödselmedel för potatis. Med hjälp av ProMagna kan man enkelt anpassa sin gödsling till olika jordar och odlingsmål. Produkterna baseras på erfarenhet och kunskap från odlare och rådgivare samt på svensk och internationell forskning. Förutom odlingsekonomi och enkelhet har de ständigt ökande kvalitetskraven, odlingens miljöaspekter och placeringsteknikens utbredning varit viktiga aspekter i utvecklingen av ProMagna. ProMagna består av två produkter för grundgödsling och två för tilläggsgödsling: Grundgödsling Tilläggsgödsling ProMagna ProMagna ProMagna NK UniKa Produkterna gör det enklare att förfina gödslingen och tillföra växtnäringen efter grödans behov. Värdet i ett bra potatisgödselmedel ligger ju inte bara i växtnäringsinnehållet, utan lika mycket i sammansättningen och förhållandet mellan olika näringsämnen. Rätt mängd näringsämnen skall kunna tillföras vid rätt tidpunkt och givetvis med så få körningar som möjligt. ProMagna gör detta möjligt. Många kombinationsmöjligheter I Sverige finns säkert lika många strategier för potatisgödsling som odlare. Strategier som den kunnige odlaren anpassar efter odlingsmål, fält och årsmån. Men vi tror inte att det blir enklare framöver. Tittar vi utom- Vanlig gödslingsstrategi idag Grundgödsling Kalimagnesia NPK Mikro Kvävekomplettering en eller flera gånger Kalksalpeter, N28 eller N34 Sättning Uppkomst Slutkupning Gödslingsstrategi med ProMagna Grundgödsling ProMagna ProMagna Kväve- och kaliumkomplettering en eller flera gånger ProMagna NK, UniKa och/eller Kalksalpeter Sättning Uppkomst Slutkupning Några av fördelarna med ProMagna Många kombinationsmöjligheter Lättare att dela kvävegivan Delad kaliumgiva Färre körningar vid sättning Kadmiumgaranti Säker manganeffekt under etableringen Säker magnesiumeffekt hela säsongen Fullständig mikro-tillförsel vid sättning Snabb kompletteringseffekt med nitratkväve i UniKa och Kalksalpeter Kalciumeffekt med UniKa och Kalksalpeter Med UniKa och ProMagna NK slipper du spilla dyrbar tid på kaliumkomplettering före sättningen. 4

5 Bästa växtnäringseffektiviteten uppnås då gödslingen anpassas efter grödans behov i olika utvecklingsfaser. lands, så är den svenska variationen i rekommendationer trots allt liten. I Storbritannien exempelvis, är antalet potatissorter fler och de uppköpande varuhuskedjorna ställer mycket hårda och väldefinierade krav på slutprodukten. Det finns inga potatisgödselmedel som alltid passar perfekt. Däremot kan man genom att kombinera olika produkter i vårt nya potatispaket, bygga upp ett stort antal olika gödslingsstrategier utan att förlora enkelheten. Kadmiumgaranti I potatisodlingen är fosforgödslingen en betydelsefull kvalitetsfaktor. När det gäller ett av våra viktigaste livsmedel är det därför extra relevant att de fosforhaltiga produkterna omfattas av Hydro Agris kadmiumgaranti. Denna innebär att produkterna inte innehåller mer än 5 mg kadmium per kg fosfor. Fortsatt utveckling ProMagna är ett steg framåt i utvecklingen. Vi tänker arbeta vidare för att ge den svenska odlarkåren ännu bättre redskap och vi är alltid öppna för dina synpunkter. Anders Anderson anders.anderson@hydro.com ProMagna Näringsinnehåll Viktsprocent Kväve 8,0 varav ammoniumkväve 5,5 nitratkväve 2,5 Fosfor, totalt 5,0 vattenlöslig 4,0 Kalium 19,0 Magnesium, totalt 2,5 vattenlöslig 2,5 Svavel 11,0 Mangan 0,3 Bor 0,03 Övriga mikronäringsämnen: molybden, kobolt, koppar och zink. Produkten är klorfri. Fysikalisk form: Granulerad Emballage: Säck 50 och 600 kg ProMagna NK LÅG KADMIUMHALT GARANTI Innehåller max 5 mg kadmium per kg fosfor Näringsinnehåll Viktsprocent Kväve 18,0 varav ammoniumkväve 9,0 nitratkväve 9,0 Kalium 12,0 Magnesium, totalt 3,5 vattenlöslig 3,0 Svavel 9,0 Produkten är klorfri. Fysikalisk form: Granulerad Emballage: Säck 600 kg ProMagna Näringsinnehåll Viktsprocent Kväve 11,0 varav ammoniumkväve 6,6 nitratkväve 4,4 Fosfor, totalt 4,6 vattenlöslig 3,5 Kalium 17,6 Magnesium, totalt 1,6 vattenlöslig 1,6 Svavel 9,6 Mangan 0,3 Bor 0,03 Övriga mikronäringsämnen: molybden, kobolt, koppar och zink. Produkten är klorfri. Fysikalisk form: Granulerad Emballage: Säck 50, 600 och kg, bulk UniKa LÅG KADMIUMHALT GARANTI Innehåller max 5 mg kadmium per kg fosfor Näringsinnehåll Viktsprocent Kväve 14,2 varav ammoniumkväve 0,5 nitratkväve 13,7 Kalium 18,7 Kalcium 9,5 Produkten är klorfri. Fysikalisk form: Prillad Emballage: Säck 600 kg (Innehåller inte fosfor och kan därför betraktas som kadmiumfri) (Innehåller inte fosfor och kan därför betraktas som kadmiumfri) Gödselmedlen i potatispaketet kan kombineras på många olika sätt utifrån önskad gödslingsstrategi. 5

6 GRUNDGÖDSLING MED ProMagna ProMagna och ProMagna är klorfria fullgödselmedel. Det betyder att de i princip tillför alla makro- och mikronäringämnen som grödan behöver. Till skillnad från andra produkter har de en hög manganhalt som säkerställer grödans tidiga behov. Vid odling av potatis, som ju är en mycket krävande gröda med ganska dåligt rotsystem, är det lämpligt att begränsa den tidiga tillförseln av kväve och kalium för att i stället komplettera med dessa då behovet är som störst. Båda produkterna omfattas av Hydro Agris kadmiumgaranti. En förbättrad och en ny NPK Mikroprodukt Förutsättningarna och rådgivningen förändras hela tiden. Exempelvis har många jordar där det odlas potatis blivit uppgödslade med fosfor, samtidigt som kombisättning blir vanligare. Detta gör att fosforgivorna har sjunkit. ProMagna ProMagna ersätter Hydro NPK Mikro. Kombisättning, nya sorter med lägre kvävebehov och övergång till en eller flera tilläggsgivor gör att behovet av en produkt som ProMagna ökat. I ProMagna är fosforhalten lägre och därmed bättre avvägd. Produkten passar därför bra i flertalet odlingar, utom vid högt kvävebehov. Halten vattenlöslig magnesium är hög och ger därför i flertalet odlingar en tillräcklig mängd. Halten mangan har tredubblats, se nedan. ProMagna omfattas av Hydro Agris kadmiumgaranti. Liksom den gamla produkten innehåller ProMagna en komplett mikronäringstillsats. Till kompletteringsgödsling efter ProMagna passar i de flesta fall UniKa och/eller Kalksalpeter. ProMagna ProMagna är en förbättring av den gamla välkända NPK Mikro. Halten mangan har tredubblats, se nedan. Andelen vattenlösligt magnesium är oförändrad. Vid extra stort magnesiumbehov är det lämpligt att kombinera Pro- Magna med ProMagna NK före slutkupning. Övrigt näringsinnehåll är oförändrat. Omfattas av Hydro Agris kadmiumgaranti. ProMagna är lämplig att använda vid höga skördar och kvävegivor. Vid exempelvis odling av Bintje tillförs hälften till två tredjedelar av kvävebehovet vid sättning. Resterande kväve och kalium tillförs som komplettering med ProMagna NK och/eller UniKa. VäxtPRESSEN september 1999 Hög halt vattenlösligt magnesium I de flesta fall räcker inte markens magnesiuminnehåll för att täcka potatisens behov. Magnesium konkurrerar dessutom i marken med kalium som tillförs i stora mängder. Tillräcklig magnesiumhalt är viktig för cellväggarnas stabilitet och kan därför i viss mån påverka lagringssjukdomar. Hydro Agri deklarerar alltid mängden vattenlöslig magnesium, eftersom det är viktigt att skilja denna från den totala mängden magnesium. I den totala halten ingår magnesium från t.ex. dolomit, vilket blir tillgängligt först på längre sikt. Tredubblad manganhalt! De manganhaltiga potatisbladmögelpreparat som fanns när NPK Mikro-produkterna senast förändrades, har försvunnit från marknaden. Risken för manganbrist har alltså ökat. Genom att tillföra manganet i gödselmedlet kompenseras detta bortfall och risken för manganbrist under grödans etablering minskar. Halten i ProMagna NPK är 0,3 procent, vilket innebär att tillförsel av mangan är i storleksordningen 2-3 kg mangan/ha vid sättning. AndersAnderson anders.anderson@hydro.com Eftersom potatisen har ett litet rotsystem och odlas på lätta jordar med bevattning, är det lämpligt att begränsa kväve- och kaliumtillförseln vid sättning och kompletteringsgödsla senare. 6

7 TILLÄGGSGÖDSLING MED ProMagna OCH UniKa ProMagna NK och UniKa ger mycket stora möjligheter att anpassa kompletteringsgödslingen till näringsbehovet i varje enskild potatisodling. Om kaliumgödsling brukar utföras med kalimagnesia, sparas en körning in om ProMagna eller UniKa används i stället, eftersom man då kan kompletteringsgödsla med kväve och kalium samtidigt. ProMagna ger förutom kalium även magnesium, medan UniKa ger tillskott av kalcium. Utöver dessa två NK-produkter kan man kombinera tilläggsgivorna med rent kväve i form av Kalksalpeter, vilket ökar anpassningsmöjligheterna ytterligare. Större flexibilitet och färre körningar I många fall räcker inte den kaliummängd som grundgödslingen ger, eller så vill man av andra skäl inte lägga allt kalium vid sättningen. Grunt rotsystem, risk för förluster och behov av tillgängligt kalium under lång period kan vara orsaker till detta. Då man dessutom ofta önskar dela kvävegivan, blir det många extra körningar med enkla gödselmedel. ProMagna NK och UniKa är två helt nya NK-gödselmedel med låg klorhalt. De är avsedda att användas för komplettering av kväve och kalium samt magnesium respektive kalcium. Genom att använda dessa produkter kan en körning sparas in. Om gödsling med kalimagnesia brukar göras vid sättningen, kan den ersättas med någon av de nya produkterna mellan uppkomst och slutkupning, se bild sidan 4. Arbetsmässigt blir effekten att man sparar en körning och undviker jordpackning före sättning, men framför allt att man flyttar arbete från en hektisk period till en lugnare. Om man brukar kaliumkomplettera med kalimagnesia efter uppkomsten, innebär övergången till ProMagna NK eller UniKa att man både kväve- och kaliumkompletterar i samma körning. Därmed får man flera kvävekompletteringstillfällen vid fler tidpunkter mellan uppkomst och slutkupning, vilket i försök visat sig positivt, (se separat artikel om delning av kväve till potatis, sidan 8). Även om man föredrar endast en kvävekomplettering sparar man in en körning. Om grundgivan endast skall kompletteras med en tilläggsgödsling eller om ytterligare magnesium behöver tillföras är ProMagna NK en lämplig produkt. Vill man kompletteringsgödsla vid flera tidpunkter, kan givan enkelt delas eller kombineras med UniKa. Önskar man en komplettering med enbart kväve gör man det lämpligast med Kalksalpeter. Kaliumet i ProMagna NK är sulfatbaserat och därmed klorfritt. Det innebär att klorid inte tas upp och därmed minskar mörkfärgningen. Kalciumupptag UniKa Denna produkt är unik, eftersom den innehåller nästan enbart snabbverkande nitratkväve (nitrat 13,7%, ammonium 0,5%), mycket hög halt kalium (19%) samt lättlösligt kalcium (9,5%). Låg kalciumhalt i marken, nedsatt rottillväxt och/eller snabb knöltillväxt ökar riskerna för bl a rostfläckar i potatisköttet. Tilläggsgödsling med UniKa, eventuellt som en av flera tilläggsgivor i kombination med Kalksalpeter (som också innehåller hög halt kalciumnitrat) tillför kalcium under den viktiga knöltillväxtperioden, se figur 1. Försök och undersökningar i USA visar att kalciumtillförsel i form av kalciumnitrat gett positiva effekter på rostfläckighet samt medfört högre skörd, bättre storleksfördelning och högre specifik vikt. Läs mer om kalcium till potatis i VäxtPressen nr Att dela upp tilläggskvävet på flera givor under perioden mellan uppkomst och slutkupning är oftast positivt ur avkastningssynpunkt. Den höga kaliumhalten i UniKa ger tillsammans med Kalksalpeter möjlighet att kombinera kompletteringsgödslingar utifrån varje behov. Med hjälp av Kalksalpeter och UniKa kan man således variera kaliummängden vid tilläggsgödslingen från 0 till 135% av kvävemängden. UniKa innehåller, precis som Kalksalpeter, nästan bara nitratkväve. Förutom att nitratkväve är snabbverkande konkurrerar det inte som ammoniumkväve i upptaget av kalium, kalcium och magnesium. Nitratkvävet gynnar tvärtom upptaget av dessa ämnen. Anders Anderson anders.anderson@hydro.com ProMagna NK ProMagna NK innehåller en hög halt (3 procent) vattenlösligt magnesium samt 18% kväve, 12% kalium och 9% svavel. Figur 1. Kalciumtillgången är viktig under knölarnas tillväxtperiod. 7

8 DELAD KVÄVEGIVA HÖJER SKÖRDEN Genom att fördela kvävet efter potatisens behov på två eller flera givor gynnas knöltillväxten på bekostnad av blastutvecklingen. En annan fördel är att utlakningsrisken minskar och kväveeffektiviteten därför ökar. Detta hänger samman med potatisens grunda rotsystem i kombination med odling på lätta jordar och bevattning. Grunt rotsystem innebär en risk Delning av kvävegivan till potatis i en huvudgiva och en eller flera kompletteringsgivor kostar i form av tid och ökat antal körningar. Men vilka fördelar medför en uppdelning av kvävet? Potatisplantans grunda och relativt glesa rotsystem är egentligen skäl nog för att dela kvävegivan. På lättare potatisjordar som dessutom bevattnas, finns en risk att delar av kvävet förflyttar sig nedanför rotsystemet. Om tillförseln av kvävet anpassas efter plantans upptag minskar denna risk. Det kväve som läggs mellan uppkomst och slutkupning har dessutom i försök visat sig vara effektivare än kväve som läggs vid sättning. Kg N/ha Blastskörd Knölskörd Vid sättning Efter uppkomst ton ts/ha ton ts/ha , , ,5 49 Tabell 1. Genom att fördela kvävegivan under odlingssäsongen kan potatisskörden höjas. Detta beror bland annat på att potatisen satsar mer på knöltillväxt och mindre på att producera blast (H.Linnér, 1988). Kompletteringsgivorna ger plantan möjlighet att bibehålla kvävehalten i bladen längre och därmed förlänga inlagringen. Dessutom stimuleras plantan att nybilda blad i toppen som ersättning för de äldsta, lägst sittande och ljusaste bladen. Ett idealiskt bestånd, som byggts upp med endast en del av totalmängden kväve vid sättning, är rimligtvis enklare att bibehålla grönt genom komplettering, än en alltför kraftig blast där utspädningen av kompletteringsgivan blir större. Om mindre kväve använts i början, finns också större del av kvävet kvar att använda för reglering av blastens livslängd och förmåga att assimilera. Referenser: Linnér H Växtnäringsstyrning till potatis. Anders Anderson anders.anderson@hydro.com FUKT OCH TIMING VIKTIGT VID KVÄVEKOMPLETTERING Delad kvävegiva ökar knölskörden. Gödsla knölarna, inte blasten Men en väl så viktig anledning till att flytta fram en del av kvävet, kanske till flera kompletteringstillfällen, är möjligheten att styra beståndets uppbyggnad. I ett alltför tjockt bestånd, som man kan få då allt kväve läggs tidigt, skuggas de nedre bladnivåerna och plantan måste tillföra mer energi till dessa blad än vad de bidrar med. Om % av kvävebehovet läggs vid sättning fås i allmänhet ett bättre avvägt bestånd och energin kan istället lagras in i knölarna samtidigt som beståndet blir luftigare. Lagom räcker längre Halten kväve i knölarna hålls ganska konstant under hela utvecklingen. Därmed måste potatisplantan efter hand flytta om det kväve som tidigare byggts in i exempelvis bladens klorofyll till knölarna. På grund av detta ljusnar bladen ända till den tidpunkt då de vissnar. Konsulent Anders Dahlqvist, SPOR, ger här sin syn på när kvävekomplettering skall utföras: Delning kan ske under förutsättning att det finns tillgång till fukt. Annars riskerar man att få en förskjuten kväveeffekt, vilket exempelvis kan ge en alltför snabb knöltillväxt och problem med avmognaden. Normalt läggs 50-70% av totalgivan i samband med sättningen. Om resten läggs vid ett tillfälle, sker detta ca 3-4 veckor efter uppkomst, vilket sammanfaller med knölbildningens start. Denna tidpunkt är sortberoende, så tidpunkten kan avvika ännu mer. Om kompletteringskvävet delas upp på ytterligare ett tillfälle läggs förstagivan vid samma tidpunkt som nämnts ovan och nästa giva när knöltillväxten börjar på allvar, ca 2 veckor senare. Vid den första tidpunkten stimuleras knölsättingen, som pågår i 2-3 veckor, men det är viktigt att grödan inte lider brist under någon del av denna period i grödans utveckling. 8

9 DELAD KALIUMGIVA MINSKAR MÖRKFÄRGNINGEN Det svenska försöksunderlaget är för litet för att visa någon ökad skörd vid delad kaliumgiva jämfört med att lägga allt vid sättning. Däremot minskar mörkfärgningen efter kokning vid delad giva. Dessutom återspeglar sig tilläggsgödsling med kalium i ett större kaliuminnehåll vid växtanalys. Potatisplantans grunda rotsystem och kaliumets relativt stora rörlighet i markens vatten är motiv för delning av kaliumgivan precis som för kvävet. Det finns få svenska försök om hur en delning, eller komplettering, av kaliumgivan fungerar och 1993 pågick dock en serie där två av försöken låg i King Edward VII och på fastmarksjord. Tabell 1 visar att skördenivån inte påverkats av tilläggsgödslingen med 50 kg K som kaliumsulfat. Den visar också att en i förväg planerad delning på kg K var lika säker som en engångsgiva med 200 kg K. Kaliumgiva Skörd ts K Kaliumskörd Mörkfärgning kg K/ha ton/ha % % av ts kg/ha % ,7 21,3 2, , ,8 21,8 2, , ,8 21,9 2, ,6 Tabell 1. Försök med delad kaliumgiva i potatis. Grödans kaliumupptag är större vid delad giva och effekten på andelen mörkfärgad potatis är tydlig. 2 försök, 1992 och Sort: King Edward VII. Kvävegiva: 130 kg/ha. N-gödsling K-gödsling Skörd Skörd ts K Mörkfärgning mm kg N/ha kg K/ha ton/ha ton/ha % % av ts % ,9 41,0 22,5 2, ,1 42,1 22,6 2,40 0, ,4 42,0 23,0 2,52 1,25 Tabell 2. Försök med delad kaliumgiva i potatis. Andelen mörkfärgad potatis har minskat vid delad giva. 4 försök, Hydro Agri S Vad som däremot förändras beroende på gödslingsstrategin är mörkfärgningen. En ökning från 150 till 200 kg K minskade mörkfärgningen och en delad giva minskade den ännu mer. Påverkan på mörkfärgningen har också visat sig i Hydros försöksserie S-9772, även om andelen mörkfärgade knölar varit låg, tabell 2. Skörden påverkades här, men skillnaden var inte statistiskt säker. Anders Anderson anders.anderson@hydro.com KALIUMETS TRANSPORT I MARKEN OCH DESS UPPTAG Kaliumhaltiga gödselmedel består i de flesta fall av kaliumklorid, kaliumsulfat eller kaliumnitrat. Det har betydelse vilken kaliumform man väljer som gödselmedel till potatis. Kloret i kaliumklorid har en negativ inverkan på kvaliteten vilket inte kaliumnitrat och kaliumsulfat har. Kaliumnitrat har en snabbare och säkrare effekt än kaliumsulfat. UniKa består av kaliumnitrat medan ProMagna och kalimagnesia innehåller kaliumsulfat. För att tilläggsgödsling skall fungera måste näringsämnet bli tillgängligt för grödans rötter. Hur transporteras kalium till rötterna? Det finns två olika transportmekanismer av betydelse: Transporten av kalium kan ske genom massflöde, vilket innebär att näringen helt enkelt följer vattenströmmen (samma mekanism gäller vid utlakning av näringsämnen). Transporten kan också ske genom diffussion. Molekylerna förflyttas då i upplöst saltform till den punkt i marken där koncentrationen är lägst, exempelvis intill rötterna. Denna förflyttning sker helt i markvattnet. Av det kalium som läggs till potatisen transporteras förmodligen bara mellan 1% (lerjord) och 10% (sandjord) genom massflöde. Resten förflyttas genom diffusion. Kaliumnitrat är snabbast vid kompletteringsgödsling Vid diffusion är transporten av kalium till rötterna beroende av hur mycket vatten det finns i marken, att det finns en motjon med annan laddning som kan transporteras samtidigt och på att koncentrationen av kalium är lägre vid rötterna genom upptagningen. Vattenhalten kan påverkas genom bevattning, men även koncentrationsskillnaden går att påverka genom att använda lättlösliga kaliumgödselmedel. Olika kaliumformer har olika löslighet. Således löser sig kaliumklorid och kaliumnitrat bättre än kaliumsulfat i vatten. Men kaliumjonen, som är positivt laddad, måste också transporteras ihop med en negativt laddad jon. Den negativa sulfatjonen binds delvis i marken, vilket medför att medtransporten av motjoner i form av sulfat begränsas och förflyttningen går långsammare till roten. Kaliumupptaget påverkar mörkfärgningen Väl framme vid rothåren tas den positiva kaliumjonen upp. Inuti plantan måste denna dock neutraliseras av en negativt laddad jon. Vid gödsling med kaliumklorid sker detta genom att även en kloridjon tas upp, vilket påverkar potatiskvaliteten negativt bl a eftersom vattenhalten i knölarna ökar. Vid gödsling med kaliumsulfat och kaliumnitrat bildar plantan däremot egna motjoner i form av citronsyra. Citronsyran sänker och stabiliserar ph-värdet i knölarna, vilket motverkar mörkfärgning. Det finns även en skillnad mellan kväveformerna ammonium och nitrat när det gäller upptaget i plantan och även detta hänger samman med upptaget av motjoner. Det negativt laddade nitratkvävet gynnar upptaget av positiva joner som kalcium och magnesium genom att dessa tas upp som en motjon. Det positivt laddade ammoniumkvävet däremot konkurrerar med kalcium och magnesium i upptaget. Anders Anderson anders.anderson@hydro.com 9

10 BÄTTRE ODLINGSEKONOMI MED KALKSALPETERMÄTAREN I POTATIS Ett hektar potatis betingar ett stort värde och förhållandevis små förändringar i kvalitet och kvantitet får stort utslag i odlingsekonomin. Att rätt kunna styra kvävegivan är en av de faktorer som har störst betydelse för att kunna uppnå bästa resultat. Kalksalpetermätaren kan bli det hjälpmedel som behövs för att snabbt och enkelt avgöra behovet av kompletteringsgödsling Många fördelar med delad N-giva I framförallt höstveteodlingen har vi under flera år till nytta för både plånbok och miljö kunnat använda oss av Kalksalpetermätaren för att avgöra behovet av kompletteringsgödsling. Samtidigt har delade kvävegivor och kompletteringsgödsling blivit mer eller mindre en regel inom potatisodlingen. Tillför man en begränsad mängd kväve vid sättningen och resterande mängd senare, undviker man att gödsla fram mer blast än nödvändigt. Detta ger dels ett lägre sjukdomstryck, dels blir det mer kväve över till knölarna, alltså högre skörd. Viktiga kvalitetsparametrar som blötkokning, mörkfärgning och sönderkokning kan också påverkas i rätt riktning genom att man lättare kan ge rätt giva. I potatisodlingar som bevattnas löper man alltid en risk att kvävet försvinner ner i profilen vilket kan motverkas av en uppdelning av kvävegivan på två eller tre gånger. Genom en uppdelning av kvävegivan vinner man alltså en högre skörd, en bättre kvalitet samt en bättre kvävehushållning. Med hänsyn till ovanstående borde det vara ännu mer angeläget att rätt bedöma kvävebehovet i potatisodlingen än i höstveteodlingen. Dessutom är ju potatis i mycket större utsträckning än höstvete en "cashcrop". ton/ha 8 Skördeökning Blad 1 Blad 3 Blad Färgvärde Stadium Figur 1. I de försök vi utfört i potatis har det funnits ett klart samband mellan merskörd och avläst färgvärde på Kalksalpetermätaren. (Bintje, försök ) Lovande försök med Kalksalpetermätaren Vi tittar nu i våra försök på vilka möjligheter det finns att använda Kalksalpetermätaren i potatis. Försöksresultat finns från och resultat för 1999 kommer senare i höst. Resultaten så här långt är lovande (se figur 1) men innan vi kan gå ut med några rekommendationer finns en del frågetecken att reda ut. Givetvis har olika potatissorter, liksom olika höstvetesorter, olika grön färg och får därmed olika färgvärden vid provtagning med Kalksalpetermätaren. Hittills har vi tittat mest på Bintje. Det finns också olika tänkbara lösningar för att avgöra rätt tidpunkt för provtagning. Man kan som i höstvete knyta provtagningstidpunkten till ett speciellt utvecklingsstadium, men vi undersöker också om det kanske är bättre att helt enkelt utföra provtagningen ett visst antal veckor efter uppkomst. Vi måste också bestämma på vilken bladnivå provtagning ska ske och för att få dessa oklarheter besvarade behöver vi ett större försöksunderlag. Vår målsättning är att till nästa sommar kunna erbjuda svenska potatisodlare möjligheten att bedöma kvävebehovet med Kalksalpetermätaren för att därigenom få bättre precision i odlingen. Magnus Huss magnus.huss@hydro.com 10

11 BESIKTNINGSKRAV FÖR KROK I VäxtPressen nummer 4 förra året visade vi hur man kan montera en krok på pallgaffeln för att säkrare kunna lyfta storsäckar, se bilden. Vi fick under våren ett viktigt brev med information från maskinkonsulent Robert Thorsén. Han påpekar att hjullastaren blir besiktningspliktig med den utrustning vi visade i tidningen. Enligt paragraferna har inte hjullastare krav på sig att besiktigas på samma sätt som grävmaskiner och traktorgrävare. Men om man monterar utrustning som medför att man får en fritt hängande last som överstiger 500 kg, inträder krav på besiktning. Detta gäller även för traktorer med frontlastare med anordning för storsäckslyft. Robert Thorsén påpekar vidare att en timmervagn dock inte behöver besiktigas eftersom den har en fordonskran. Den måste ha en lyftkapacitet som överstiger 12 tonmeter för besiktningskrav. Robert Thorsén framförde att han tyckte att anordningen med kroken är ett bra hjälpmedel för att kunna göra säkra lyft och VäxtPressen insämmer med detta. En säker hantering kan trots allt vara värd en besiktning! Vi ber VäxtPressens läsare om ursäkt för att vi inte tagit reda på tillräckligt med fakta innan vi publicerade artikeln. Vi vill också framföra vårt tack till Robert Thorsén. Red. Lyft aldrig en storsäck med enbart pallgaffeln. En avrundad krok som inte riskerar skada lyftöglan fungerar bra men anordningen måste besiktigas. Bilden visar en konstruktion som enkelt kan tillverkas för att öka säkerheten. En vanlig U-balk har använts. Kroken är fastsatt med en skruv i stället för en svetsfog eftersom sådana kan ha osäker hållfasthet. Beställ kostnadsfritt vårt Gödslingsråd för 1999/2000 Vårt innehållsrika Gödslingsråd är nu uppdaterat inför den nya växtodlingssäsongen.boken, som innehåller 60 sidor, behandlar bland annat enskilda växtnäringsämnen, mineralgödsel, stallgödsel, kalkning och jordanalyser. Gödslingsrekommendationer finns för alla viktiga jordbruksgrödor såsom olika spannmålsoch oljeväxtgrödor, sockerbetor, vall, salix med flera. Faxa eller skicka bifogad talong till oss så skickar vi ett exemplar kostnadsfritt. Det går också bra att sända ett mail till: hydroagri.sverige@hydro.com NYTT VÄXTODLINGSÅR - NYTT GÖDSLINGSRÅD Faxa eller skicka in kupongen till: Hydro Agri AB Box Landskrona eller Fax Ja tack, skicka Hydro Agris nya Gödslingsråd Namn:... Adress: Postadress:... 11

12 MÅNGA FÖRDELAR MED NPK JÄMFÖRT MED N + PK Lönsamhet, flexibilitet, tidsbesparing och miljöhänsyn är faktorer som spelar allt större roll vid planering av insatser i lantbruket. I ett modernt gödslingskoncept ingår sammansatta grödspecifika gödselmedel och tekniker för placering, samt plats- och årsmånsanpassad gödsling. skördeökningen ännu större. Genom att även tillsätta mikronäringsämnen, ökar skörden ytterligare. Grödspecifika produkter finns för de flesta grödor Det finns ett stort utbud av lämpliga sammansatta produkter anpassade efter olika grödor och olika markförhållanden. Idag kan i stort sett alla grödor gödslas med grödspecifika NPK-produkter, vilket innebär att årlig PK-tillförsel verkligen kan ersätta förrådsgödslingen. Genom att tillföra alla växtnäringsämnena samtidigt uppnås samspelseffekter, vilket ofta leder till ökad skörd. Detta gäller speciellt om kombisådd tillämpas. Enligt tradition förrådsgödslar många fortfarande med PK på hösten en eller flera gånger i växtföljden. Idag, när växtnäringstillståndet på de flesta jordar är gott, finns sällan behov av att tillföra stora engångsgivor av P och K. Det är heller inte lönsamt att förrådsgödsla. Dags att tänka om Pressad lönsamhet och begränsad tid tvingar oss att höja effektiviteten på alla insatser i lantbruket. Krav ställs också på minskad miljöbelastning. Vad gäller gödslingen kan vi inte köra på i gamla hjulspår utan måste tänka i nya banor. Ett årligt underhåll anpassat efter varje grödas behov och markens innehåll är oftast vad som behövs. Dvs en strategi där gödslingen utförs med en NPK-produkt och som i princip motsvarar bortförseln av växtnäringen med skörden. Ett system med årlig NPK-giva har många fördelar: Genom att tillföra alla växtnäringsämnena samtidigt uppnås samspelseffekter, vilket ofta leder till ökad skörd. Detta gäller speciellt om kombisådd tillämpas. När man slipper gödsla med P och K på hösten sparar man tid under en arbetsintensiv period. Antalet överfarter över fältet minskar och därmed också packningsrisken. Växtnäringsutnyttjandet förbättras vid höga och låga ph-värden genom att risken för fastläggning av fosfor minskar. Risken för förluster av framförallt kalium på lätta jordar minskar. Samspelseffekter vid kombisådd Just vid kombisådd har det varit känt under många år att samspelseffekterna ökar skörd och kvalitet. Kombisådd av rent kväve ökar skörden och ger möjlighet till sänkta givor. Ju fler näringsämnen som finns i gödselmedlet, desto högre blir skörden. Om en ren kväveprodukt ersätts med NPK-gödselmedel ökar skörden. Om svavel ingår blir Vårsäd Till vårsäden är många lantbrukare redan vana att använda sammansatta gödselmedel, eftersom man (speciellt i Mellansverige) utnyttjat kombitekniken under flera år. Exempel på produkter är Hydro NPK Svavel och Vilken produkt som väljs beror givetvis på markens förråd och förväntad skördenivå. I alla stråsädesprodukter finns också svavel i en mängd som ger det för spannmålen rätta förhållandet mellan kväve och svavel (10:1). Höstsäd I höstsäd finns det fr o m våren -99 speciellt anpassade produkter. Med NPK Starter läggs hela behovet av P och K vid bestockningsgödslingen. Starter följs sedan upp av svavelhaltiga kvävegödselmedel såsom t ex Kalksalpeter Svavel eller Axan. Oljeväxter Oljeväxternas behov skiljer sig från stråsädens. Det var i oljeväxter vi först såg svavelbehovet. Grödan kräver också bor. Speciellt framtaget är NPK Svavel Bor. I såväl höst- som våroljeväxter har denna produkt gett goda resultat jämfört med icke sammansatta produkter. 12

13 6170 MASSEY FERGUSON t/ha t/ha VäxtPRESSEN september 1999 Årlig NPK-giva på våren År Gröda Gödselmedel Kg/ha Kg N/ha Kg P/ha Kg K/ha Antal Kr/ha körningar 1 Höstvete NPK Starter Kalksalpeter Svavel Kalksalpeter Svavel Korn NPK Svavel Havre NPK Svavel Höstvete NPK Starter Kalksalpeter Svavel Kalksalpeter Svavel Vårraps NPK S+B Genomsnitt per år och hektar , Kronor per hektar inkl körningar 1340 Förrådsgödsling av PK på hösten samt årlig N-giva på våren År Gröda Gödselmedel Kg/ha Kg N/ha Kg P/ha Kg K/ha Antal Kr/ha körningar 1 Höstvete Axan Kalksalpeter Svavel Kalksalpeter Svavel Höst PK Korn Kalksalpeter Svavel Havre Kalksalpeter Svavel Höstvete Axan Kalksalpeter Svavel Kalksalpeter Svavel Höst PK Vårraps Svavelsalpeter Genomsnitt per år och hektar , Kronor per hektar inkl körningar 1444 näringskrävande. Även för potatis skräddarsys produkter och koncept för bästa effektivitet och utbyte. Vårt nya gödslingskoncept för potatis beskrivs närmare i en artikelserie i detta nummer av Växt- Pressen. Bättre totalekonomi Gödslingsekonomi ska inte räknas kortsiktigt över endast årets gröda, utan vi måste kalkylera över ett antal år (t ex ett växtföljdsomlopp). Exempel på kostnadskalkylering över en växtföljd ges i tabell 1 och 2. Kostnaden för produkterna kan ibland bli något högre, om man använder grödspecifika, sammansatta produkter, men om man räknar in antal körningar och antal arbetstimmar elimineras skillnaden. Betänker man också att skörden ofta höjs, att man blir mer flexibel, att man sparar tid under den arbetsintensiva perioden på hösten, samt att växtnärningsförlusterna minskar över växtföljden inser man att totalekonomin förbättras. Framtidens gödsling är platsspecifik och årsmånsanpassad Genom tekniken med skördekartering öppnas möjligheterna för platsspecifik gödsling vad gäller framförallt vårens grundgödsling med NPK. Ju större skörd som tas, desto mer P och K tas bort av grödan och desto mer P och K ska alltså tillföras. I framtidens gödslingssystem grundgödslar man därför med NPK anpassat efter hur stor skörd man förväntar sig och årsmånsanpassar sedan kvävegödslingen med hjälp av till exempel Kalksalpetermätaren eller Hydro N-Sensor. På detta sätt tas hänsyn till såväl bördigheten på varje enskild del av fältet som till kvävebehovet beroende på årsmånen. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@hydro.com Tabell 1 och 2. Ett exempel på ekonomisk jämförelse mellan årlig NPK-giva och PK + N. NPKsystemet ger färre körningar, mindre mängd produkt att hantera samt bättre ekonomi. Utöver detta ger NPK-systemet färre arbetstimmar, oftast högre skördar, lägre växtnäringsförluster, tidsbesparing under den arbetsintensiva hösten samt inte minst större flexibilitet i valet av gröda. (Priserna är cirkapriser för växtodlingsåret 1998/99.) Datachip Internet Vall Det är svårt att på ett par rader ge generella råd till vall. Gödslingen baseras på K-behovet och ofta finns stallgödsel i sådana mängder att P- och K-behovet är tillfredsställt. Viktigt vid gödsling till första skörden är att välja en produkt med relativt hög svavelhalt så att vallens hela svavelbehov tillgodoses vid första gödslingen. Exempel på sådana produkter är Svavelsalpeter (27%N+ 7%S), Hydro NPK Svavel och Till återväxten: Hydro NK eller Kalksalpeter. Sockerbetor Produktutvecklingen i sockerbetor är ett utmärkt exempel på hur en grödspecifik produkt kan göra ett bättre jobb på fältet. Sockerbetor är en krävande gröda och det är ju just till betorna som förrådsgödslingen tidigare skett. Genom att använda ProBetaNPK tillför man idag bara det betorna behöver och gödslar inte för kommande grödor. Specialgödselmedlet har enligt försök höjt skörden och effektiviteten. Läs mer om ProBeta på sid 14. Potatis Liksom betor är potatis mycket Datachip Internet Bild: Precise OnLine är exempel på ett framtida system där man kan optimera såväl PK som N och anpassa gödslingen till varje del av fältet. Precise OnLine beräknas lanseras om något år. 1) Skördekartering. 2) Hemdator. 3) Hydro Agris stordator. 4) Gödslingsråd till hemdator. 5) Varierad gödsling över fältet

14 ProBeta - EN LYCKAD SATSNING Idag används i allt större utsträckning skräddarsydda gödselmedel till varje gröda, så kallade grödspecifika produkter. Genom att tillföra vad grödan behöver i exakt rätt proportioner utnyttjas grödans potential på bästa sätt - vi får högsta skörd och uppnår bästa kvalitet. Detta resonemang gäller givetvis för alla grödor. Ett bra exempel är ProBeta till sockerbetor. ProBeta gör ett bättre jobb på fältet och ger därmed odlaren bättre lönsamhet. Produktutveckling i samarbete Trotjänaren Na-Salpeter, som var det dominerande betgödselmedlet under 25 år, var ett specialgödselmedel för sockerbetor. I mitten av 80-talet började arbetet med att vidareutveckla och förbättra produkten. Detta gjordes i samarbete med Danisco Sugar (Sockerbolaget) och Sockernäringens Samarbetskommitté med målsättningen att skapa en optimal produkt för sockerbetor. Ett mycket grundligt arbete utfördes, där hänsyn främst togs till betans behov och till hur de flesta betjordar ser ut med avseende på näringsinnehåll, ph osv. Hela tiden sattes givetvis lantbrukarens lönsamhet i centrum. Att allt fler lanatbrukare radmyllar växtnäringen till sockerbetor är anledningen till att ProBeta NPK ökar i förhållande till ProBeta N (foto: Danisco Sugar). Först ProBeta N Eftersom Na-Salpeter var en väl fungerande produkt, med rätt anpassade mängder av natrium, magnesium och bor och dessutom var mycket populär bland betodlande lantbrukare, valde man att utgå från denna produkt när det nya gödselmedlet skulle skapas. Ett viktigt näringsämne, som tidigare bara kunnat sprutas ut var mangan. I mitten av 80-talet påbörjades försök med att tillsätta mangan till Nasalpeter. Detta fungerade mycket väl och denna Nasalpeter med mangan har sedan efter ytterligare förbättringar blivit ProBeta N. Vi har nu ett mycket gediget försöksunderlag, som visar att ProBeta N ger 3 procent högre sockerskörd än Na-Salpeter. Dessutom kan minst en mangansprutning uteslutas. Sedan ProBeta NPK I samband med att placeringstekniken började användas i sockerbetor föddes idén till att även utveckla en NPK-produkt. I andra grödor har samspelseffekterna varit betydande och sammansatta gödsel- medel har gett skördeökningar och möjlighet att sänka kvävegivan. Under de tre senaste åren har denna NPK-variant av ProBeta utvärderats i försök, både radmyllat och bredspritt, med gott resultat. Fördelen med denna produkt jämfört med ProBeta N är framförallt att man sparar körningar och slipper att lägga PK på hösten, vilket passar i ett modernt gödslingssystem med grödanpassade produkter och årlig tillförsel av P och K. Radmyllningsförsöken visar att effektiviteten höjs om ProBeta NPK placeras och att mangansprutning ofta helt kan uteslutas. Stor marknadsandel De båda ProBeta-produkterna lanserades inför säsongen Tack vare det gedigna försöksarbetet kunde lanseringen ske baserad på mycket goda argument: 3% högre sockerskörd färre körningar, vilket sparar tid och pengar allt-i-ett gödselmedel, vilket ger samspelseffekter möjlighet till radmyllning, vilket ger ökad effektivitet och möjlighet till sänkta hektargivor Marknadsandel % Na-salpeter ProBeta-produkterna ger alltså odlaren tydliga mervärden; mer socker, mindre arbete och ökad effektivitet, dvs mer pengar i plånboken. Detta ledde till att produkterna redan första året tog en stor marknadsandel, se figur 1. Nu efter 2 års praktisk användning med goda erfarenheter, växer marknadsandelarna ytterligare. Det ökade intresset för placering och radmyllning gör att Probeta NPK ökar i förhållande till ProBeta N. Framtid Givetvis sker kontinuerlig uppföljning och utvärdering av ProBeta. Redan nu är också arbetet med att utveckla nästa generation betprodukter i full gång. Utvecklingsarbetet och försöksverksamheten sker i nära samarbete med sockernäringen och odlarna. Förutom produktutveckling, vad gäller sammansättning av växtnäringsämnen, arbetas mycket med den tekniska och fysikaliska kvaliteten och spridbarheten. Gunilla Frostgård gunilla.frostgard@hydro.com 1998 ProBeta N och ProBeta NPK Figur 1. ProBeta-produkterna tog redan första året efter introduktionen nästan 60% av marknaden tack vare att de är grödspecifika och därför ger många fördelar. 59 År 14

15 från forskningsfronten HUR SKA VI MINSKA KVÄVE- UTLAKNINGEN I SVENSKT JORDBRUK? Trots många insatser har kväveutflödet till våra omgivande hav och vattendrag inte minskat. Stiftelsen Svensk Växtnäringsforskning, där Hydro Agri är en huvudaktör tillsammans med Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, har därför initierat och finansierat ett nytt projekt. Projektet drivs i samarbete med Odling i Balans. Forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet står för projektledningen. Arbetet har nyss startat och beräknas pågå i drygt 2 år. Målsättningen är att finna metoder för att minska kväveutlakningen från jordbruket. Utlakningen som miljöproblem Utflödet av kväve till omgivande hav är större än det borde vara och det är troligt att haven påverkas negativt. Det finns ett fastställt mål att kvävet till haven ska halveras mellan åren 1985 och Nu är vi vid slutet av den perioden och vi kan konstatera att vi inte har lyckats påverka kväveutflödet. Jordbrukets kvävehushållning har förbättrats, men i vattendragen kan vi inte se någon förbättring. Haven får ta emot lika mycket som förut. Det är möjligt, och förhoppningsvis troligt, att en rad milda vintrar maskerar att en förbättring faktiskt har skett. Vidare har vi ett fortsatt högt kvävenedfall från atmosfären till både jordbruksmark, skogar och andra naturmarker. Det finns röster i debatten som menar att miljöproblemen med kvävetillförsel till haven är överdrivna, att fosfor är huvudproblemet och att kväve rentav kan vara positivt. Huvudlinjen bland forskarna är dock att både kväve- och fosfortillförseln bör minskas. I vilket fall som helst är det otillfredsställande med en hög diffus kvävetillförsel till haven från land. Jordbruket bör ta sin del av ansvaret och därför gå vidare med arbetet att förbättra situationen inom sitt område. Utlakningen av kväve till haven minskar inte. Projektets mål Man vet en hel del om varför vi har kväveutlakning och hur den påverkas av olika odlingsåtgärder. Med projektets hjälp hoppas vi kunna öka kunskapen om möjliga vägar för att ännu bättre kunna tillämpa detta vetande i praktiskt jordbruk. Det är viktigt att ha denna praktiska anknytning. Därför är projektet Odling i Balans en viktig samarbetspartner. På pilotgårdarna som ingår i Odling i Balans har redan gjorts omfattande kartläggningar av kvävebalanser och kväveflöden. Gårdarna tillhör toppskiktet vad gäller växtodling, djurproduktion och miljöhänsyn. När denna kartläggning kopplas samman med topp-vetenskapen i norra Europa borde det finnas förutsättningar att komma en bit längre när det gäller att förena en minskad kväveutlakning med ett konkurrenskraftigt jordbruk. Foto: I. Skogar Hur ska problemet lösas? Varför kan vi inte säga att nu ska vi lösa problemet med utlakningen? Jo, de problem som beror på missförhållanden, till exempel på för mycket kväve, dålig stallgödselhantering, gödsling vid helt fel tidpunkter osv, kan lösas och åtgärdas och det mesta av detta är redan gjort. Men dessa åtgärder har inte räckt. Vi har en grundutlakning från jordbruksmarken själv, från mull som mineraliseras till nitrat, och denna utlakning är inte lätt att komma åt. Exempel på åtgärder att arbeta med: Ytterligare fingranskning av hur gödslingen kan anpassas till behovet. Gödslingsstrategi med kvävekomplettering, rådgivningshjälpmedel som Hydro N-Sensor, Kalksalpetermätaren och andra analyshjälpmedel. Ytterligare effektivisering av gödslingen för att få ut så mycket som möjligt av den insats man gör (kombisådd, anpassad gödsling med Kalksalpeter, precisionsjordbruk). Genomgång av stallgödselhanteringen, från utfodring till utspridning. Användning av fånggrödor. Var kan de sättas in? Hur påverkas driften och ekonomin? Mindre jordbearbetning för att minska nedbrytningen av mull och därmed den naturliga nitratutlakningen. Kan man vårplöja, etc? Växtföljden som helhet. Kan den modifieras för att minska utlakningen? Skörderestbehandling. Effektiv halmnedplöjning kan minska utlakning. Kväverika skörderester kan öka utlakningen. Tidpunkter, sönderdelning, nedbrukning betyder mycket. Detta är frågor som blir centrala för projektet. Men de kan redan nu ges en större aktualitet för jordbruket som helhet. Varje enskild jordbrukare borde hålla dem levande och tänka på dem i driftsplaneringen. Vänta inte på projektets slutrapport. Börja nu! Hör gärna av er till VäxtPressen med idéer och erfarenheter. Göte Bertilsson gote.bertilsson@hydro.com 15