Referat. Forskning om risk och säkerhet vid Chalmers och Göteborgs universitet

Transkript

1 Referat Forskning om risk och säkerhet vid Chalmers och Göteborgs universitet Torsdag 25 oktober, 2007 Konferenscentrum Wallenberg, Göteborg Arrangörer: Centrum för forskning om offentlig sektor, CEFOS Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Program: Olyckor, riskanalyser och säkerhetsarbete några olika perspektiv inom Räddningsverket Omar Harrami och Ulrika Postgård, Räddningsverket Klimatförändringar och risk för jordskred: Göta Älvdalen i fokus Claes Alén, Chalmers, Institutionen för bygg och miljöteknik Förorenad mark att bedöma och värdera risker Lars Rosen, Chalmers, Institutionen för bygg och miljöteknik Datasäkerhet Erland Jonsson, Chalmers, Institutionen för data och informationsteknik Lagring av kärnavfall, riskproblematik och allmänhetens deltagande Göran Sundqvist, Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi Riskbeslut i vägbyggande Vicki Johansson, Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan Kommunikation i praktiken: räddningstjänsten Jonas Landgren, IT-universitetet, Göteborgs universitet och Chalmers Osäker vardag och skapande av normalitet i ett palestinskt flyktingläger Nina Gren, Göteborgs universitet, Institutionen för globala studier Vilka forskningsbehov identifierar myndigheterna? Paneldiskussion 1

2 Bakgrund Forskning om risk och säkerhet är ett aktuellt område där det finns ett stort behov av att samarbeta tvärs över traditionella ämnesgränser. Riskfrågor har också stor relevans för forskning inom miljövetenskap och hållbar utveckling. För att identifiera pågående forskning och framtida samverkansmöjligheter, dels mellan olika forskargrupper vid Chalmers och Göteborgs universitet och dels mellan forskarvärlden och myndigheter, arrangerade GMV och CEFOS ett seminarium på temat forskning om risk och säkerhet. På seminariet deltog forskare från Chalmers och Göteborgs universitet och tjänstemän från myndigheter så som Räddningsverket, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad. Inom många av de ämnen som togs upp pekades på behovet och nödvändigheten av tvärvetenskapligt samarbete. Det finns en stor potential i nya forskningssamarbeten mellan olika institutioner och med myndigheter, där man kan koppla ihop frågor om risk, säkerhet, miljö och hållbar utveckling. Inledning Åsa Boholm, ställföreträdande föreståndare vid GMV och professor vid CEFOS och Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Åsa inledde seminariet och konstaterade att risk och säkerhet är ett lämpligt område för samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers och hon hoppades att seminariet skulle bli ett startskott för att hitta nya forskningssamarbeten inom risk och säkerhet. Seminariet skulle samtidigt ses som en del av universitetens tredje uppgift, det vill säga samverkan med samhället utanför den akademiska världen. Olyckor, riskanalyser och säkerhetsarbete - några olika perspektiv inom Räddningsverket Omar Harrami & Ulrika Postgård, Räddningsverket, Sekretariatet för forskning och analys Räddningsverket presenterade sin verksamhet och hur de arbetar med att förebygga olyckor och minska konsekvenserna om något händer. Räddningsverkets vision är: Ett helt liv i en värld med ständigt färre olyckor och skador. Räddningsverket har genomfört en studie om riskanalys eftersom ledningen insåg att kunskapen om riskanalys var splittrad på många olika enheter inom verket. Studien syftade till att genom gruppintervjuer ge en nulägesbeskrivning av Räddningsverkets arbete med riskhantering samt gå igenom begrepp. Studien visade att många begrepp har olika innebörd för olika sakområden vilket kan leda till missförstånd. 2

3 Så kan begreppet risk tolkas som antingen sannolikheten att något sker eller konsekvenserna av att något sker eller som en sammanvägning av de båda synsätten. Hur begreppet säkerhet förhåller sig till risk finns det olika syn på hos de intervjuade: Säkerhet kan vara: Kontroll av risk Frånvaro av eller lågt utfall av olyckor/skador Riskfritt eller avsaknad av risk Trygghet eller upplevd säkerhet På samma sätt visade studien att det kan finnas väldigt olika bilder av vad en olycka är. Två perspektiv på synen på olyckor kan urskiljas: händelseorienterad syn (om det händer är det en olycka) eller skadeorienterad syn (om en skada inträffar är det en olycka). De som har en händelseorienterad syn fokuserar på olycksförebyggande åtgärder (förhindra olyckor, vidta skadebegränsande åtgärder innan olyckor inträffar, förbereda räddningsinsatser), medan de som har skadeorienterad syn fokuserar på skadebegränsande åtgärder (genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter räddningsinsatser). De båda perspektiven hänger ihop genom att de åtgärder som är skadebegränsande också kan bli förebyggande i en kedja av händelser som följer efter varandra. Inom Räddningsverket ser hanteringen av riskanalyser väldigt olika ut. Ibland används riskanalyser som underlag till ärenden och ibland tas det ingen hänsyn alls till riskanalyser. Värderingen av olycksrisker är också en komplicerad fråga; när är det egentligen tillräckligt säkert? Synsätten inom Räddningsverket kan variera: när inga olyckor/dödsfall inträffar till följd av olyckor eller när alla parter är nöjda och ingen klagar. Räddningverkets studie visar att det är svårt att få intresse för dessa övergripande frågor inom en stor organisation, men frågorna blir förmodligen ännu viktigare i den nya säkerhetsmyndigheten som skapas då Räddningsverket slås ihop med Krisberedskapsmyndigheten. Klart är att det råder begreppsförvirring inom området, då många begrepp som används har en allmän betydelse. Vilka ord och begrepp som används i lagar har också stor betydelse. Rapporten finns att läsa på Räddningsverkets webbplats: 3

4 Klimatförändringar och risk för jordskred: Göta Älvdalen i fokus Claes Alén Docent, Institutionen för bygg och miljöteknik, Avdelningen för geologi och geoteknik Chalmers, Enligt klimat och sårbarhetsutredningen kommer klimatet att bli varmare i Sverige. Det kommer också att regna mer på vinterhalvåret och bli torrare på sommarhalvåret. Det som är intressant för skredrisken är framför allt hur avrinningen i vattendragen kommer att påverkas. Scenarierna för avrinningen är dock osäkra eftersom den beror på både nederbörden och temperaturen. Faror för skred med ändrat klimat: Ökad nederbörd Intensivare regn Ökade flöden Erosion Högre grundvattennivå Ökat portryck Vattenståndsvariationer (Översvämningar) I Västsverige är det särskilt ökad risk för lerskred, vilket är den typiska skredtypen i Göta Älvdalen. Lerjordarna här har en hög naturlig skredbenägenhet och om nederbörden ökar medför det ökat portryck i marken som kan leda till fler skred. Skred i Göta älvdalen är mycket vanligt; ungefär 2% av Göta älvs stränder har haft skred sedan Exempel på större skred är Surte 1950 och Tuve Genom fjärranalys med radarteknik har man på senare upptäckt en mängd undervattensskred i Göta älv, som tidigare varit okända. Vad gäller skredrisken för slänter vid vattendrag så är problemet under höst och vinter höga flöden som eroderar slänten så att jordens mothållande kraft försvinner. Problemet är ännu större under vår och sommar, då vattennivån kan sjunka snabbt och vattnets mothållande kraft försvinner. Det finns en lång tradition av stabilitetsforskning i Sverige, där man tillämpar Arkimedes princip på jord och bedömer släntstabilitet med hjälp av kunskaper inom hydrogeologi och geoteknik. Fyra skredriskanalyser längs Göta älv är gjorda motsvarande halva älv-sträckan. Skredriskanalyserna utgår från traditionella säkerhetsfaktorer med vilka man kan räkna ut skredsannolikheten och dela in området i olika stabilitetsklasser. Området delas även in i konsekvensklasser beroende på hur stora konsekvenserna skulle bli av en olycka. Med hjälp av stabilitetsklasser och konsekvensklasser får man fram olika riskklasser, som kan åskådliggöras på riskkartor där de högst riskklasserna är instabila områden (hög frekvens av skred) och där konsekvenserna av skred blir stora. Syftet med riskklasserna är att få bort fokus från de säkra områdena och koncentrera åtgärderna på högriskområdena. 4

5 Några pågående doktorandprojekt inom området: Portrycksförändringar vid (omfattande) markarbeten (klart 2007) Inverkan av klimatförändringar på slänters stabilitet och val av förstärkningsåtgärder (klart 2008) Prognostisering av portryck med hänsyn till klimatförändringar (klart 2011 Sammanfattningsvis så är frågan om klimatförändringar och risk för jordskred en mycket komplex situation där utfallet beror på många osäkra faktorer som ändrade flöden och portryck. De viktigaste frågorna för framtiden är information och utbildning samt forskning om klimatförändringar och anpassningsåtgärder. Det finns redan idag gedigen kunskap inom forskningen, men vidareutbildning och kommunikation med yrkesverksamma är mycket viktigt att satsa på. Förorenad mark att bedöma och värdera risker Lars Rosen docent, Institutionen för bygg och miljöteknik, Avdelningen för geologi och geoteknik Chalmers Föreståndare på kompetencentrum FRIST, Forum for Risk Investigation and Soil Treatment, Chalmers, Renova, Stena metall Förorenad mark är ett stort problem i Sverige och man räknar med att det finns ca förorenade områden idag. De mest förorenade områdena i Sverige uppgår till stycken och beräknas kosta ca 45 miljarder kronor att sanera. Marksanering är alltså förknippat med höga kostnader för både samhället och andra ansvariga. Saneringskostnader är idag Miljödepartementets näst största utgift. Ett mycket stort problem är också att ansvarsförhållandena är oklara. Frågan är hur mycket av marken vi ska efterbehandla, vilka områden ska prioriteras och på vilka grunder görs prioriteringarna? Det som ska vägas in är att säkerställa låga risker för människa och miljö, uppfylla politiska miljömål och väga kostnader mot nyttan. Den lagstiftning som reglerar förorenade områden finns i Miljöbalken,10 Kap. om Förorenade områden - Ansvaret för utredning och efterbehandling. Miljöbalken slår fast att verksamhetsutövare och fastighetsägare ansvarar från och med 1969, annars det allmänna. Statliga medel utgår till ca miljoner kronor per år för sanering av platser där ingen ansvarig kan identifieras, då kommun eller länsstyrelser blir ansvariga. Politiska mål om förorenad mark finns i ett av riksdagens 15 miljökvalitetsmål, där mål nr 10 om Giftfri miljö har ett delmål om förorenade områden. Enligt delmålet ska alla förorenade områden vara identifierade år 2005, inom minst 100 områden skall sanering och efterbehandling ha påbörjats och minst 50 skall vara åtgärdade. Resultatet idag (2007) är att ca 60 är påbörjade eller åtgärdade. 5

6 Riskbedömning är ett vetenskapligt och objektivt verktyg som ursprungligen skapades för att användas i miljöskyddsarbetet i USA. Riskbedömningen består av 4 delar: Identifiering av riskkällan Kvantifiering av skade-effekt på mottagaren Utvärdering av exponering Utvärdering av påverkan Naturvårdsverket har ett annat angreppssätt för riskbedömningar där man inte beräknar risker utan undersöker föroreningshalter som sedan jämförs med accepterade gräns- eller riktvärden. Denna riskbedömning är naturvetenskapligt baserad och ska trygga att det inte uppstår oacceptabla skador på människor och miljö både på kort och på lång sikt. Riskhantering omfattar förutom riskbedömning även riskreduktion och kontroll, och är en mångdimensionell frågeställning som inkluderar: Miljö/hälsa Karakterisering (t ex risk för mätfel) Åtgärder (risk för fel metod) Juridik Ekonomi Det finns också olika typer av risker: Hälsorisker Ekologiska risker Olycksrisker Tekniska risker (ex. brister i saneringsteknik, geologiska förhållanden) Juridiska risker Projektrisker (ex. förseningar, oklarheter i upphandling mm) Vid hanterig av risker finns det en fara i att åtgärder leder till att riskerna flyttas mellan de olika risktyperna eller samhällssektorerna och inte minskar totalt sett. Ett exempel på det är vid saneringen av ett område med förorenad mark där beräkningar visade att olycksrisken för borttransport av den förorenade marken var högre än hälsorisken av miljöföroreningarna. Ett annat problem är att det är olika riskacceptans och olika riktvärden i olika samhällssektorer. Andra problem är att: Föroreningshalter generellt har mycket hög variabilitet, Ofta stor osäkerhet kring hur föroreningen kommit på platsen Föroreningar har ofta mycket komplicerade spridningsmönster i marken Exponeringsförhållanden osäkra Toxicitetsdata saknas för många ämnen Samverkanseffekter mellan ämnen Olika riskacceptans för olika ämnen Osäkerhetshantering 6

7 Forskningen vid FRIST - Forum for Risk Investigation and Soil Treatment sker i samarbete med många andra aktörer, till exempel Arbets- och miljömedicin, matematisk statistik och juridik. FRISTs verksamhet består av projekt, rådgivning, examensarbeten, kandidatarbeten och kurser där man hela tiden har med ett perspektiv på hållbar utveckling. FRISTs verksamhet omfattar: Beslutsanalys Datavärdesanalys Ekonomisk riskvärdering Kostnads-nytto analys Probabilistisk riskanalys Teknikutveckling av åtgärder Tvärvetenskap -teknik-ekonomi-statistik-juridik Ett stort område för FRIST är ekonomisk riskvärdering där miljöekonomiska utvärderingsmetoder används. Kostnads-nytto analys kan ses som beslutsanalys på samhällsnivå. En frågeställning som är viktig att försöka besvara är att avgöra hur många prover som ska tas av ett förorenat område? Detta kan illustreras med analogin till en påse chips: du är aldrig nöjd med bara ett prov, men ju fler prov du tar desto fler vill du ta och du är aldrig nöjd förrän du tagit för många. Eller uttryckt på ett annat sätt: Antalet prov vi behöver beror bl.a. på variabiliteten (och därmed risken). Därför behöver vi veta variabiliteten för att beräkna antalet prov. Men för att bestämma variabiliteten behöver vi ta prov! Svaret är att antalet prover som behöver tas beror på hur stor risken är att vi mäter fel. För framtiden är det viktigt att sätta in riskhantering i ett vidare perspektiv där alla tre perspektiven på hållbar utveckling finns med. Omfattningen av undersökningar och efterbehandlingar bör i högre grad utformas med hänsyn till riskerna att fatta felaktiga beslut. Det finns ett ökat behov av samverkan mellan toxikologi, statistik, miljöekonomi, juridik, beteendevetenskap och ingenjörskunnande. Ökat behov av utbildning och fortbildning. Bättre kommunikation mellan olika aktörer. Läs mer om FRIST: 7

8 Datasäkerhet - Några grundläggande funderingar. Erland Jonsson professor, Institutionen för data och informationsteknik, Chalmers Security Arena Lindholmen är ett nationellt forum för risk och säkerhet som bedriver forskning, teknik- och metodutveckling inom krishanteringens olika faser. Forskningen och utvecklingen bedrivs i samverkan mellan akademi, samhälle och industri, så som Chalmers, Ericsson, Saab, Volvo och Krisberedskapsmyndigheten. Hur är säkerhetsläget idag? Allt fler vitala samhällsfunktioner blir IT-baserade. Detta ställer stora krav på säkerheten. Kostnaden för dataintrång bör avvägas mot kostnaden för säkerhetsåtgärder Kostnaden för dataintrång är svår att mäta (stöld av hemlig information, nertid i systemet, dålig publicitet) Problemet idag är att när du köper en dator har du ingen aning om den gör något annat än du tror. Om du dessutom laddar ner program på din dator är det i princip inte din dator längre. Varför är det så svårt med datasäkerhet? Datasäkerhet är komplext, mångbottnat och svårgripbart. Ineffektiviteten är uppenbar och förutsägbar och begränsas till vissa delar av systemet (flaskhalsar) medan osäkerheten är gömd och svår att finna och spridd över hela systemet. Säkerhet är frånvaron av problem eller svagheter, som är svårt att mäta. Mänskliga aspekter försvårar säkerheten (t ex otillräcklig kunskap eller förutfattade meningar) Ofta är val av en högre säkerhetsnivå i praktiken inte möjlig Datasäkerhet, så som IT-säkerhet och intrångs-säkerhet beskrivs traditionellt av följande aspekter: sekretess (C), integritet (I) och tillgänglighet (A) dvs CIA. Vanliga typer av dataintrång: sniffning av lösenord attacker mot tillgängligheten dessutom informationsinsamling, dvs attacker som letar efter öppna portar och svagheter trojaner och bakdörrar virus och maskar 8

9 Vad finns det för typer av skydd mot dataintrång? 1. Hotreducerande eller förebyggande mot yttre hot (legala skydd eller utbildning/informationsspridning) 2. Gränsskydd eller skalsydd som skyddar mot intrång i systemet (fysiska skydd och kryptering) 3. Återhämtning av systemet (virusprogram och kryptering av lagrade data) Vad händer med datasäkerheten i framtiden? Det blir värre eftersom systemen blir mer komplexa och komplexitet är omvänt relaterat till säkerhet. Det blir dessutom fler datorer och datorerna blir mindre. Säkerhet kostar pengar, men skall ses som en investering. Säkerhet är också en kontinuerlig process som ska byggas in på alla nivåer och vara dynamiskt anpassningsbar. Men vi får aldrig 100% säkerhet occh framförallt inte verifierbar säkerhet! Läs mer om Security Arena Lindholmen: Lagring av kärnavfall, riskproblematik och allmänhetens deltagande Göran Sundqvist docent, Sociologiska institutionen, Avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier Göteborgs universitet Vad är kärnavfallets identitet och vad har det för egenskaper? Identiteten är något som förändras över tiden. Kärnavfallet idag betraktas som något oönskat och farligt och som kommer att vara det i år. Kärnavfallet har ännu inte funnit sin plats, utan lämpligaste platsen för slutförvaring diskuteras. Vad är avfall? Ingenting är avfall i sig självt utan det är restprodukter som har kasserats för att omhändertas och därvid har bedömts sakna bruksvärde, enligt Tekniska nomenklaturcentralens ordlista. Ska vi använda termen använt kärnbränsle eller kärnavfall? De radioaktiva klyvningsprodukterna betraktas idag som ett besvärligt avfallsproblem. De utgör emellertid samtidigt en ny strålningskälla av en styrka som man tidigare ej haft tillgång till, och lovande arbeten är igång för att finna användning för dem, t.ex. för konservering av livsmedel och för genomförande av kemiska processer. SOU 1956:46. Platsundersökningar för slutförvaring utförs i Oskarshamn och Östhammar. 78% av invånarna i Oskarshamn är positiva till slutförvaring. Två kommuner i Sverige vill ha slutförvaring av kärnbränsle vilket är världsunikt. 9

10 Villkorslagen från 1977 kräver att Tillstånd får meddelas endast om reaktorns innehavare har visat, hur och var en helt säker slutförvaring av använt kärnbränsle kan ske. Konsekvenser av villkorslagen: Kärnavfallet är kärnkraftens akilleshäl, dvs om avfallsproblemet är löst är kärnkraften OK Det görs en strikt uppdelning mellan stat och industri. Industrin utför, staten granskar och beslutar Fokus läggs på säkerhet, vilket leder till expertstyrning Industrin utvecklar KBS-metoden som bedöms som helt säker Efter folkomröstningen 1980 (som inte handlade om helt säker slutförvaring) får fyra reaktorer laddningstillstånd enligt villkorslagen Därefter Provborrningar för att finna det bästa berget. Typområdesundersökningar utförs , varpå Rädda-grupper i till exempel Kynnefjäll startas. Provborrningarna utgör ett teknokratiskt misslyckande där synsättet är att vetenskaplig kunskap är tillräckligt och allmänheten kan ignoreras. Efter provborrningarna konstaterar SKB i sina FoU-program från 1986 och 1989 att Undersökningar har visat att det är möjligt att finna många platser i Sverige som är geologiskt lämpliga för slutförvaring och att därför andra faktorer kan få större betydelse vid lokaliseringen. Vidare säger SKB att förstudier kan komma att utföras i kommuner, vilka genom egna initiativ visar intresse för att närmare få undersökt möjligheterna av ett djupförvar 1992 skickas brev till alla Sveriges kommuner med förfrågan om slutförvaring. Två kommuner svarar att de är intresserade (Storuman och Malå) men i folkomröstningarna säger invånarna nej tar SKB kontakt med de kärntekniska kommunerna och får sex svar föreslår SKB platsundersökningar 2002 accepterar Oskarshamn och Östhammar Demokratiseringen av kärnavfallsfrågan: Genom att Miljöbalken träder i kraft 1999 och att miljögrupper 2004 får möjlighet att ansöka om pengar för medverkan i samråd i enlighet med miljöbalken får detta konsekvenser för kärnavfallsfrågan. Det finns nu: 2 lagar, en kärntekniklag baserad på säkerhet och en miljöbalk baserad på hållbar utveckling och samråd. 2 beslutande organ: SKI och Miljödomstol 2 aktörer som agerar olika: kommuner väntar på vetenskapligt utslag och miljögrupper tycker om alternativ teknik och bästa plats Samtidigt påverkar nya externa faktorer kärnkraftdebatten: Klimatförändringar och energifrågan, En ny generation kärnkraftverk, transmutationsteknik gör att avfall återigen kan ses som resurs EU-samarbete med regionala avfallslager 10

11 Sammanfattningsvis så har det skett en demokratisering av kärnavfallsfrågan eftersom sedan 1986 även andra faktorer än de teknokratiska är viktiga och det sedan 1993 är kommuner som medverkar frivilligt. Denna demokratiseringsprocess kan vara nedströms då medborgarna säger ja eller nej till experters färdiga tekniska lösningar. Man erkänna andra faktorer än de tekniska men separerar dem från varandra. De andra faktorerna och demokratin kommer in sent in i processen. Eller så är demokratiseringsprocessen uppströms då medborgarna involveras tidigt och risker och lösningar formuleras. Detta gör att bortglömda frågor fokuseras, marginaliserade perspektiv inkluderas, alternativa frågeställningar formuleras, förbigångna osäkerheter beaktas och olika valmöjligheter granskas. Processen är mer komplicerad och kan väcka motstånd hos både experter och lekmän, men resultatet blir ofta bättre. Läs mer om Teknik- och vetenskapsstudier, Göteborgs universitet: Riskbeslut i vägbyggande Vicki Johansson docent, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, Vid Förvaltningshögskolan pågår forskningsprojektet Riskhanteringsbeslut inom transportsystemet (TRANSAM) Forskningsprojektets två fall handlar om dels om riskhantering och transportinfrastruktur för sjö-, väg- och järnvägstrafik i Göta Älvdalen och dels om riskhantering på en avreglerad marknad för väg- och järnvägstrafik i Skåne. Norra delen E 45 Vad gäller forskningen kring två av de delsträckor av E45 som byggs ut, så har forskningen utförts genom: Passiv deltagande observation (ca 20 möten): samordningsmöten, interna projektledningsmöten, projektmöten med konsulter, möten med andra aktörer som kommun och länsstyrelse. Intervjuer (ca 10 intervjuer): Projektdeltagare, specialister, chefer Offentliga dokument: Lokaliseringsplan, förstudie, vägutredning, mkb-handbok, projekthandbok, gestalningsprogram etc Arbetsdokument: Bland annat minnesanteckningar och protokoll från teknikmöten, samrådsmöten, planutkast arbetsplan och MKB, riskhanteringsplaner, ritningar samt minnesanteckningar från interna vägverksmöten. 11

12 Byråkratins kännetecken i en idealsitaution; icke temporär organisation regelstyrd hierarkisk anställda tjänstemän med lön meritrekrytering skriftligt beslutsfattande opartisk förutsebar Forskningsfrågan utgår från ett offentlig förvaltningsperspektiv: Hur gör tjänstemän i praktiken när de fattar beslut om risker? Hur och vad gör tjänstemän dvs. praktikerna då reglerna skall tillämpas? Det finns olika grundteorier eller analysmodeller som man kan använda sig av för att svara på frågan: 1. Enligt den idealtypiska modellen för byråkrati lyder tjänstemän lagen och tillämpar regelverket. Verkligheten avviker dock från denna modell eftersom tjänstemän interagerar med medborgare i förvaltningsprocessen, man involvera experter och har samråd med berörda grupper och andra myndigheter. 2. Policyprocessens modell enligt idealet säger att politiken följer en process från Initiering, till Beredning, Beslut, Genomförande och Utvärdering. Men verkligheten visar att så är det inte. Den politiska processen kan följa olika mönster exempelvis kan politiken skapas under genomförande av regelverket. 3. Idealmodellen för beslutsfattande säger att beslut fattas utifrån ett förutbestämt mål som skapar olika alternativ för hur målet uppnås, bland dessa alternativ väljer tjänstemän ett alternativ som senare tillämpas. Verkligheten visar dock att tjänstemän kan välja att kombinera olika alternativ. Tjänstemän påverkar hur de politiska besluten ser ut, då de arbetar under förhållanden som ligger nära politiska beslut. Närbyråkraters handlingsutrymme är begränsat eftersom de har komplexa och visionära mål, som kombinerat med ständig resursbrist, tvingar fram prioriteringar vilket i praktiken blir politiska beslut. Förhandlingsbyråkraters handlingsutrymme är också begränsat av samma skäl men de har dessutom många intressen och aktörer att ta hänsyn till vilket också tvingar fram prioriteringar. Intressanta forskningsfrågor är vilka hanteringsstrategier som förekommer, när, hur och varför används olika strategier, och vilken betydelse får strategival för prioritering av och mellan risker? 12

13 Viktigt är också kontexten, eftersom olika system har olika logiker: Media (söker konflikter, motsättningar och problem) Representativ demokrati (fördelning av värden, återval) Medborgare (särintressen) Förvaltning (byråkrati) Juridik (regeltolkning likabehandling) Marknad (vinstmaximering) Vetenskap (positivism) Möjliga teman/hypoteser att gå vidare med: Risker översätts till gemensam valuta Anticipering som anpassning till policyprocessens praktik -samrådsprocessen som prognosverktyg Olika systems (ex media, marknad, representativ demokrati) inneboende logik används för att avvärja och bemöta hot Reglering av oklara ansvars- och befogenhetsgränser för att minska risken att risker blir verklighet Den formella vägbyggnadsprocessen består av: 1. Förstudie 2. Vägutredning 3. Arbetsplan 4. Bygghandling Men så går det inte till i verkligheten eftersom man jobbar i flera faser samtidigt. Läs mer Transamprojektet Cefos, Göteborgs universitet: (under forskning) Kommunikation i praktiken: räddningstjänsten Jonas Lindgren FD, Viktoriainstitutet & IT-universitetet Vardagsteknologi spelar stor roll i krishantering och frågan är om teknologin kan användas på ett bättre sätt än det man gör idag. Forskningsfokus ligger på kommunikation i räddningstjänst och studien berör tre punkter: 1. Studie av IT-användning, design och utvärdering av informationsteknologi 2. Studie av polis och väktares arbete 3. Vardagliga händelser Undersökningen bygger på fältdata från räddningsinsatser vid olyckor. Forskaren åker själv med Räddningstjänsten och observerar och rapporterar händelserna (cirka

14 timmar fältarbete) inklusive workshops, prototyper och fältexperiment. Studien innebär aktionsbaserad forskning. Fokus ligger på två begrepp som har blivit populära inom räddningstjänsten: gemensam lägesinformation och gemensam lägesuppfattning: Gemensam lägesinformation betyder att alla skall få tillgång till samma information då olyckan inträffar. Gemensam lägesuppfattning betyder att alla involverade skall dela samma uppfattning om verkligheten med få avvikelser så att de kan agera samordnat. Ett viktigt inslag i räddningsinsatser är olika former av tekniska hjälpmedel och hur dessa används - fordon, mobiltelefoner, och datorer. Olika redskap som används i samband med en olycka och som ger möjlighet att kommunicera. Ett resultat från observationen är att alla aktörerna kommunicerar via mobiltelefonen. Detta kan ses som självklart men om man tittar på hur mobilerna tillverkas och på mobilernas olika funktioner märker man att konstruktörerna gör väldigt lite för att underlätta kommunikationen just i samband med olyckhändelser. Kommunikation i samband med en olyckhändelse innebär mobilisering, intervention, situationsanpassning och inkluderar många aktörer. Två olyckshändelser: Ledsgård 2005: Olycka med ett av Green Cargos godståg i Ledsgård mellan Göteborg och Kungsbacka som medförde totalstopp på Västkustbanan. Tåget innehöll vagnar lastade med klor och tre av vagnarna spårade ur. Inget läckage rapporterades. Ledsgård 2006: En vagn i ett godståg spårar ur vid Ledsgård mellan Anneberg och Kungsbacka. Vagnen är lastad med det giftiga och brandfarliga ämnet Etylenoxid. Några observationer: 1. Att många aktörer och organisationer (20 organisationer som ex. myndigheter, polis, intresseorganisationer etc.) engagerades och att det blev en snabb eskalering av händelser med risken att tappa kontroll över strukturering av åtgärderna. 2. I Ledsgård 2006 skapades ett nätverk till skillnad av Ledsgård Ett territoriellt problem var att aktörerna sitter på olika platser (organisationer) långt ifrån olycksplatsen och de måste kommunicera med varandra. Ett stort problem är med andra ord PLATSEN som aktörerna inte delar med varandra 4. Förutom platsen finns det problemet om att informera berörda (tex. de resenärerna som skall ta sig tillbaka hem efter arbetsdagen) 5. Stort bruk av mobiltelefonen. Här spelar det roll hur den används i stressrelaterade situationer (t ex små knappar) 6. Man har även observerat att i flera fall var inte mobilen laddad. 7. Stora insatser involvera många olika aktörer där alla bör använda sig av samma kommunikationssystem. 14

15 Utmaningarna är flera: 1. Aktörerna är många. 2. Kommunikationen sker via mobiltelefon som bör kunna användas av alla. Så är det inte i alla observerade fall. 3. Utbyte av mobilnummer tycks fungera som ett socialt nätverk. 4. Distribuera och dela information över aktörsnätverk. Detta behövs för att skapa förtroende för de olika medarbetarna och hjälpinsatser. 5. Konsumentteknik bör anpassas till olyckshändelserna och kanske integrera vardagstekniken med militärkunskap. Hämta inspiration från tekniker och tillämpa det till krishanteringen Några slutsatser: Krisledningsorganisering har dålig koppling till informationsteknologin. Detta bör förbättras (ett resultat från studien). Det stora problemet är också att det saknas en riktigt bra kontakt mellan företag som tillverkar informationsteknik och räddningstjänstpersonal. Läs mer Viktoriainstitutets säkerhetsforskning: ( public safety ) Osäker vardag och skapande av normalitet i ett palestinskt flyktingläger Nina Gren, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, Livet i ett flyktingläger, människors upplevelser, åsikter om livet men även känslor inför framtiden. Fältarbetet genomfördes och innehåller intervjuer och deltagande observationer. Flyktinglägret har ca invånare och flera generationer finns i lägret. Det förekommer hög grad av politisk aktivism. Vägspärrar separerar lägret från omvärlden samtidigt som det finns beroende av den israeliska arbetsmarknaden. Palestinska flyktingläger finns på många platser runt om israel (året då palestinier blev flyktingar) bildades Israel. Informanterna talar mycket om den händelsen. Det är ett stort trauma för dem. Det är permanent. De som bor och lever i lägret har ett gemensamt beteende dv. att alla hanterar osäkerheten i vardagen på liknande sätt. Detta är intressant med tanken på att även andra studier från andra olyckdrabbade områden eller konfliktområden visar samma resultat och liknande mönster. Det handlar om strategier för att hantera vardagen, sätt att resonera och även sätt att inte se på verkligheten dvs. sätt att omarbeta sorgen. 15