Referat. Forskning om risk och säkerhet vid Chalmers och Göteborgs universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Referat. Forskning om risk och säkerhet vid Chalmers och Göteborgs universitet"

Transkript

1 Referat Forskning om risk och säkerhet vid Chalmers och Göteborgs universitet Torsdag 25 oktober, 2007 Konferenscentrum Wallenberg, Göteborg Arrangörer: Centrum för forskning om offentlig sektor, CEFOS Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Program: Olyckor, riskanalyser och säkerhetsarbete några olika perspektiv inom Räddningsverket Omar Harrami och Ulrika Postgård, Räddningsverket Klimatförändringar och risk för jordskred: Göta Älvdalen i fokus Claes Alén, Chalmers, Institutionen för bygg och miljöteknik Förorenad mark att bedöma och värdera risker Lars Rosen, Chalmers, Institutionen för bygg och miljöteknik Datasäkerhet Erland Jonsson, Chalmers, Institutionen för data och informationsteknik Lagring av kärnavfall, riskproblematik och allmänhetens deltagande Göran Sundqvist, Göteborgs universitet, Institutionen för sociologi Riskbeslut i vägbyggande Vicki Johansson, Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan Kommunikation i praktiken: räddningstjänsten Jonas Landgren, IT-universitetet, Göteborgs universitet och Chalmers Osäker vardag och skapande av normalitet i ett palestinskt flyktingläger Nina Gren, Göteborgs universitet, Institutionen för globala studier Vilka forskningsbehov identifierar myndigheterna? Paneldiskussion 1

2 Bakgrund Forskning om risk och säkerhet är ett aktuellt område där det finns ett stort behov av att samarbeta tvärs över traditionella ämnesgränser. Riskfrågor har också stor relevans för forskning inom miljövetenskap och hållbar utveckling. För att identifiera pågående forskning och framtida samverkansmöjligheter, dels mellan olika forskargrupper vid Chalmers och Göteborgs universitet och dels mellan forskarvärlden och myndigheter, arrangerade GMV och CEFOS ett seminarium på temat forskning om risk och säkerhet. På seminariet deltog forskare från Chalmers och Göteborgs universitet och tjänstemän från myndigheter så som Räddningsverket, Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad. Inom många av de ämnen som togs upp pekades på behovet och nödvändigheten av tvärvetenskapligt samarbete. Det finns en stor potential i nya forskningssamarbeten mellan olika institutioner och med myndigheter, där man kan koppla ihop frågor om risk, säkerhet, miljö och hållbar utveckling. Inledning Åsa Boholm, ställföreträdande föreståndare vid GMV och professor vid CEFOS och Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet. Åsa inledde seminariet och konstaterade att risk och säkerhet är ett lämpligt område för samarbete mellan Göteborgs universitet och Chalmers och hon hoppades att seminariet skulle bli ett startskott för att hitta nya forskningssamarbeten inom risk och säkerhet. Seminariet skulle samtidigt ses som en del av universitetens tredje uppgift, det vill säga samverkan med samhället utanför den akademiska världen. Olyckor, riskanalyser och säkerhetsarbete - några olika perspektiv inom Räddningsverket Omar Harrami & Ulrika Postgård, Räddningsverket, Sekretariatet för forskning och analys Räddningsverket presenterade sin verksamhet och hur de arbetar med att förebygga olyckor och minska konsekvenserna om något händer. Räddningsverkets vision är: Ett helt liv i en värld med ständigt färre olyckor och skador. Räddningsverket har genomfört en studie om riskanalys eftersom ledningen insåg att kunskapen om riskanalys var splittrad på många olika enheter inom verket. Studien syftade till att genom gruppintervjuer ge en nulägesbeskrivning av Räddningsverkets arbete med riskhantering samt gå igenom begrepp. Studien visade att många begrepp har olika innebörd för olika sakområden vilket kan leda till missförstånd. 2

3 Så kan begreppet risk tolkas som antingen sannolikheten att något sker eller konsekvenserna av att något sker eller som en sammanvägning av de båda synsätten. Hur begreppet säkerhet förhåller sig till risk finns det olika syn på hos de intervjuade: Säkerhet kan vara: Kontroll av risk Frånvaro av eller lågt utfall av olyckor/skador Riskfritt eller avsaknad av risk Trygghet eller upplevd säkerhet På samma sätt visade studien att det kan finnas väldigt olika bilder av vad en olycka är. Två perspektiv på synen på olyckor kan urskiljas: händelseorienterad syn (om det händer är det en olycka) eller skadeorienterad syn (om en skada inträffar är det en olycka). De som har en händelseorienterad syn fokuserar på olycksförebyggande åtgärder (förhindra olyckor, vidta skadebegränsande åtgärder innan olyckor inträffar, förbereda räddningsinsatser), medan de som har skadeorienterad syn fokuserar på skadebegränsande åtgärder (genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter räddningsinsatser). De båda perspektiven hänger ihop genom att de åtgärder som är skadebegränsande också kan bli förebyggande i en kedja av händelser som följer efter varandra. Inom Räddningsverket ser hanteringen av riskanalyser väldigt olika ut. Ibland används riskanalyser som underlag till ärenden och ibland tas det ingen hänsyn alls till riskanalyser. Värderingen av olycksrisker är också en komplicerad fråga; när är det egentligen tillräckligt säkert? Synsätten inom Räddningsverket kan variera: när inga olyckor/dödsfall inträffar till följd av olyckor eller när alla parter är nöjda och ingen klagar. Räddningverkets studie visar att det är svårt att få intresse för dessa övergripande frågor inom en stor organisation, men frågorna blir förmodligen ännu viktigare i den nya säkerhetsmyndigheten som skapas då Räddningsverket slås ihop med Krisberedskapsmyndigheten. Klart är att det råder begreppsförvirring inom området, då många begrepp som används har en allmän betydelse. Vilka ord och begrepp som används i lagar har också stor betydelse. Rapporten finns att läsa på Räddningsverkets webbplats: 3

4 Klimatförändringar och risk för jordskred: Göta Älvdalen i fokus Claes Alén Docent, Institutionen för bygg och miljöteknik, Avdelningen för geologi och geoteknik Chalmers, Enligt klimat och sårbarhetsutredningen kommer klimatet att bli varmare i Sverige. Det kommer också att regna mer på vinterhalvåret och bli torrare på sommarhalvåret. Det som är intressant för skredrisken är framför allt hur avrinningen i vattendragen kommer att påverkas. Scenarierna för avrinningen är dock osäkra eftersom den beror på både nederbörden och temperaturen. Faror för skred med ändrat klimat: Ökad nederbörd Intensivare regn Ökade flöden Erosion Högre grundvattennivå Ökat portryck Vattenståndsvariationer (Översvämningar) I Västsverige är det särskilt ökad risk för lerskred, vilket är den typiska skredtypen i Göta Älvdalen. Lerjordarna här har en hög naturlig skredbenägenhet och om nederbörden ökar medför det ökat portryck i marken som kan leda till fler skred. Skred i Göta älvdalen är mycket vanligt; ungefär 2% av Göta älvs stränder har haft skred sedan Exempel på större skred är Surte 1950 och Tuve Genom fjärranalys med radarteknik har man på senare upptäckt en mängd undervattensskred i Göta älv, som tidigare varit okända. Vad gäller skredrisken för slänter vid vattendrag så är problemet under höst och vinter höga flöden som eroderar slänten så att jordens mothållande kraft försvinner. Problemet är ännu större under vår och sommar, då vattennivån kan sjunka snabbt och vattnets mothållande kraft försvinner. Det finns en lång tradition av stabilitetsforskning i Sverige, där man tillämpar Arkimedes princip på jord och bedömer släntstabilitet med hjälp av kunskaper inom hydrogeologi och geoteknik. Fyra skredriskanalyser längs Göta älv är gjorda motsvarande halva älv-sträckan. Skredriskanalyserna utgår från traditionella säkerhetsfaktorer med vilka man kan räkna ut skredsannolikheten och dela in området i olika stabilitetsklasser. Området delas även in i konsekvensklasser beroende på hur stora konsekvenserna skulle bli av en olycka. Med hjälp av stabilitetsklasser och konsekvensklasser får man fram olika riskklasser, som kan åskådliggöras på riskkartor där de högst riskklasserna är instabila områden (hög frekvens av skred) och där konsekvenserna av skred blir stora. Syftet med riskklasserna är att få bort fokus från de säkra områdena och koncentrera åtgärderna på högriskområdena. 4

5 Några pågående doktorandprojekt inom området: Portrycksförändringar vid (omfattande) markarbeten (klart 2007) Inverkan av klimatförändringar på slänters stabilitet och val av förstärkningsåtgärder (klart 2008) Prognostisering av portryck med hänsyn till klimatförändringar (klart 2011 Sammanfattningsvis så är frågan om klimatförändringar och risk för jordskred en mycket komplex situation där utfallet beror på många osäkra faktorer som ändrade flöden och portryck. De viktigaste frågorna för framtiden är information och utbildning samt forskning om klimatförändringar och anpassningsåtgärder. Det finns redan idag gedigen kunskap inom forskningen, men vidareutbildning och kommunikation med yrkesverksamma är mycket viktigt att satsa på. Förorenad mark att bedöma och värdera risker Lars Rosen docent, Institutionen för bygg och miljöteknik, Avdelningen för geologi och geoteknik Chalmers Föreståndare på kompetencentrum FRIST, Forum for Risk Investigation and Soil Treatment, Chalmers, Renova, Stena metall Förorenad mark är ett stort problem i Sverige och man räknar med att det finns ca förorenade områden idag. De mest förorenade områdena i Sverige uppgår till stycken och beräknas kosta ca 45 miljarder kronor att sanera. Marksanering är alltså förknippat med höga kostnader för både samhället och andra ansvariga. Saneringskostnader är idag Miljödepartementets näst största utgift. Ett mycket stort problem är också att ansvarsförhållandena är oklara. Frågan är hur mycket av marken vi ska efterbehandla, vilka områden ska prioriteras och på vilka grunder görs prioriteringarna? Det som ska vägas in är att säkerställa låga risker för människa och miljö, uppfylla politiska miljömål och väga kostnader mot nyttan. Den lagstiftning som reglerar förorenade områden finns i Miljöbalken,10 Kap. om Förorenade områden - Ansvaret för utredning och efterbehandling. Miljöbalken slår fast att verksamhetsutövare och fastighetsägare ansvarar från och med 1969, annars det allmänna. Statliga medel utgår till ca miljoner kronor per år för sanering av platser där ingen ansvarig kan identifieras, då kommun eller länsstyrelser blir ansvariga. Politiska mål om förorenad mark finns i ett av riksdagens 15 miljökvalitetsmål, där mål nr 10 om Giftfri miljö har ett delmål om förorenade områden. Enligt delmålet ska alla förorenade områden vara identifierade år 2005, inom minst 100 områden skall sanering och efterbehandling ha påbörjats och minst 50 skall vara åtgärdade. Resultatet idag (2007) är att ca 60 är påbörjade eller åtgärdade. 5

6 Riskbedömning är ett vetenskapligt och objektivt verktyg som ursprungligen skapades för att användas i miljöskyddsarbetet i USA. Riskbedömningen består av 4 delar: Identifiering av riskkällan Kvantifiering av skade-effekt på mottagaren Utvärdering av exponering Utvärdering av påverkan Naturvårdsverket har ett annat angreppssätt för riskbedömningar där man inte beräknar risker utan undersöker föroreningshalter som sedan jämförs med accepterade gräns- eller riktvärden. Denna riskbedömning är naturvetenskapligt baserad och ska trygga att det inte uppstår oacceptabla skador på människor och miljö både på kort och på lång sikt. Riskhantering omfattar förutom riskbedömning även riskreduktion och kontroll, och är en mångdimensionell frågeställning som inkluderar: Miljö/hälsa Karakterisering (t ex risk för mätfel) Åtgärder (risk för fel metod) Juridik Ekonomi Det finns också olika typer av risker: Hälsorisker Ekologiska risker Olycksrisker Tekniska risker (ex. brister i saneringsteknik, geologiska förhållanden) Juridiska risker Projektrisker (ex. förseningar, oklarheter i upphandling mm) Vid hanterig av risker finns det en fara i att åtgärder leder till att riskerna flyttas mellan de olika risktyperna eller samhällssektorerna och inte minskar totalt sett. Ett exempel på det är vid saneringen av ett område med förorenad mark där beräkningar visade att olycksrisken för borttransport av den förorenade marken var högre än hälsorisken av miljöföroreningarna. Ett annat problem är att det är olika riskacceptans och olika riktvärden i olika samhällssektorer. Andra problem är att: Föroreningshalter generellt har mycket hög variabilitet, Ofta stor osäkerhet kring hur föroreningen kommit på platsen Föroreningar har ofta mycket komplicerade spridningsmönster i marken Exponeringsförhållanden osäkra Toxicitetsdata saknas för många ämnen Samverkanseffekter mellan ämnen Olika riskacceptans för olika ämnen Osäkerhetshantering 6

7 Forskningen vid FRIST - Forum for Risk Investigation and Soil Treatment sker i samarbete med många andra aktörer, till exempel Arbets- och miljömedicin, matematisk statistik och juridik. FRISTs verksamhet består av projekt, rådgivning, examensarbeten, kandidatarbeten och kurser där man hela tiden har med ett perspektiv på hållbar utveckling. FRISTs verksamhet omfattar: Beslutsanalys Datavärdesanalys Ekonomisk riskvärdering Kostnads-nytto analys Probabilistisk riskanalys Teknikutveckling av åtgärder Tvärvetenskap -teknik-ekonomi-statistik-juridik Ett stort område för FRIST är ekonomisk riskvärdering där miljöekonomiska utvärderingsmetoder används. Kostnads-nytto analys kan ses som beslutsanalys på samhällsnivå. En frågeställning som är viktig att försöka besvara är att avgöra hur många prover som ska tas av ett förorenat område? Detta kan illustreras med analogin till en påse chips: du är aldrig nöjd med bara ett prov, men ju fler prov du tar desto fler vill du ta och du är aldrig nöjd förrän du tagit för många. Eller uttryckt på ett annat sätt: Antalet prov vi behöver beror bl.a. på variabiliteten (och därmed risken). Därför behöver vi veta variabiliteten för att beräkna antalet prov. Men för att bestämma variabiliteten behöver vi ta prov! Svaret är att antalet prover som behöver tas beror på hur stor risken är att vi mäter fel. För framtiden är det viktigt att sätta in riskhantering i ett vidare perspektiv där alla tre perspektiven på hållbar utveckling finns med. Omfattningen av undersökningar och efterbehandlingar bör i högre grad utformas med hänsyn till riskerna att fatta felaktiga beslut. Det finns ett ökat behov av samverkan mellan toxikologi, statistik, miljöekonomi, juridik, beteendevetenskap och ingenjörskunnande. Ökat behov av utbildning och fortbildning. Bättre kommunikation mellan olika aktörer. Läs mer om FRIST: 7

8 Datasäkerhet - Några grundläggande funderingar. Erland Jonsson professor, Institutionen för data och informationsteknik, Chalmers Security Arena Lindholmen är ett nationellt forum för risk och säkerhet som bedriver forskning, teknik- och metodutveckling inom krishanteringens olika faser. Forskningen och utvecklingen bedrivs i samverkan mellan akademi, samhälle och industri, så som Chalmers, Ericsson, Saab, Volvo och Krisberedskapsmyndigheten. Hur är säkerhetsläget idag? Allt fler vitala samhällsfunktioner blir IT-baserade. Detta ställer stora krav på säkerheten. Kostnaden för dataintrång bör avvägas mot kostnaden för säkerhetsåtgärder Kostnaden för dataintrång är svår att mäta (stöld av hemlig information, nertid i systemet, dålig publicitet) Problemet idag är att när du köper en dator har du ingen aning om den gör något annat än du tror. Om du dessutom laddar ner program på din dator är det i princip inte din dator längre. Varför är det så svårt med datasäkerhet? Datasäkerhet är komplext, mångbottnat och svårgripbart. Ineffektiviteten är uppenbar och förutsägbar och begränsas till vissa delar av systemet (flaskhalsar) medan osäkerheten är gömd och svår att finna och spridd över hela systemet. Säkerhet är frånvaron av problem eller svagheter, som är svårt att mäta. Mänskliga aspekter försvårar säkerheten (t ex otillräcklig kunskap eller förutfattade meningar) Ofta är val av en högre säkerhetsnivå i praktiken inte möjlig Datasäkerhet, så som IT-säkerhet och intrångs-säkerhet beskrivs traditionellt av följande aspekter: sekretess (C), integritet (I) och tillgänglighet (A) dvs CIA. Vanliga typer av dataintrång: sniffning av lösenord attacker mot tillgängligheten dessutom informationsinsamling, dvs attacker som letar efter öppna portar och svagheter trojaner och bakdörrar virus och maskar 8

9 Vad finns det för typer av skydd mot dataintrång? 1. Hotreducerande eller förebyggande mot yttre hot (legala skydd eller utbildning/informationsspridning) 2. Gränsskydd eller skalsydd som skyddar mot intrång i systemet (fysiska skydd och kryptering) 3. Återhämtning av systemet (virusprogram och kryptering av lagrade data) Vad händer med datasäkerheten i framtiden? Det blir värre eftersom systemen blir mer komplexa och komplexitet är omvänt relaterat till säkerhet. Det blir dessutom fler datorer och datorerna blir mindre. Säkerhet kostar pengar, men skall ses som en investering. Säkerhet är också en kontinuerlig process som ska byggas in på alla nivåer och vara dynamiskt anpassningsbar. Men vi får aldrig 100% säkerhet occh framförallt inte verifierbar säkerhet! Läs mer om Security Arena Lindholmen: Lagring av kärnavfall, riskproblematik och allmänhetens deltagande Göran Sundqvist docent, Sociologiska institutionen, Avdelningen för teknik- och vetenskapsstudier Göteborgs universitet Vad är kärnavfallets identitet och vad har det för egenskaper? Identiteten är något som förändras över tiden. Kärnavfallet idag betraktas som något oönskat och farligt och som kommer att vara det i år. Kärnavfallet har ännu inte funnit sin plats, utan lämpligaste platsen för slutförvaring diskuteras. Vad är avfall? Ingenting är avfall i sig självt utan det är restprodukter som har kasserats för att omhändertas och därvid har bedömts sakna bruksvärde, enligt Tekniska nomenklaturcentralens ordlista. Ska vi använda termen använt kärnbränsle eller kärnavfall? De radioaktiva klyvningsprodukterna betraktas idag som ett besvärligt avfallsproblem. De utgör emellertid samtidigt en ny strålningskälla av en styrka som man tidigare ej haft tillgång till, och lovande arbeten är igång för att finna användning för dem, t.ex. för konservering av livsmedel och för genomförande av kemiska processer. SOU 1956:46. Platsundersökningar för slutförvaring utförs i Oskarshamn och Östhammar. 78% av invånarna i Oskarshamn är positiva till slutförvaring. Två kommuner i Sverige vill ha slutförvaring av kärnbränsle vilket är världsunikt. 9

10 Villkorslagen från 1977 kräver att Tillstånd får meddelas endast om reaktorns innehavare har visat, hur och var en helt säker slutförvaring av använt kärnbränsle kan ske. Konsekvenser av villkorslagen: Kärnavfallet är kärnkraftens akilleshäl, dvs om avfallsproblemet är löst är kärnkraften OK Det görs en strikt uppdelning mellan stat och industri. Industrin utför, staten granskar och beslutar Fokus läggs på säkerhet, vilket leder till expertstyrning Industrin utvecklar KBS-metoden som bedöms som helt säker Efter folkomröstningen 1980 (som inte handlade om helt säker slutförvaring) får fyra reaktorer laddningstillstånd enligt villkorslagen Därefter Provborrningar för att finna det bästa berget. Typområdesundersökningar utförs , varpå Rädda-grupper i till exempel Kynnefjäll startas. Provborrningarna utgör ett teknokratiskt misslyckande där synsättet är att vetenskaplig kunskap är tillräckligt och allmänheten kan ignoreras. Efter provborrningarna konstaterar SKB i sina FoU-program från 1986 och 1989 att Undersökningar har visat att det är möjligt att finna många platser i Sverige som är geologiskt lämpliga för slutförvaring och att därför andra faktorer kan få större betydelse vid lokaliseringen. Vidare säger SKB att förstudier kan komma att utföras i kommuner, vilka genom egna initiativ visar intresse för att närmare få undersökt möjligheterna av ett djupförvar 1992 skickas brev till alla Sveriges kommuner med förfrågan om slutförvaring. Två kommuner svarar att de är intresserade (Storuman och Malå) men i folkomröstningarna säger invånarna nej tar SKB kontakt med de kärntekniska kommunerna och får sex svar föreslår SKB platsundersökningar 2002 accepterar Oskarshamn och Östhammar Demokratiseringen av kärnavfallsfrågan: Genom att Miljöbalken träder i kraft 1999 och att miljögrupper 2004 får möjlighet att ansöka om pengar för medverkan i samråd i enlighet med miljöbalken får detta konsekvenser för kärnavfallsfrågan. Det finns nu: 2 lagar, en kärntekniklag baserad på säkerhet och en miljöbalk baserad på hållbar utveckling och samråd. 2 beslutande organ: SKI och Miljödomstol 2 aktörer som agerar olika: kommuner väntar på vetenskapligt utslag och miljögrupper tycker om alternativ teknik och bästa plats Samtidigt påverkar nya externa faktorer kärnkraftdebatten: Klimatförändringar och energifrågan, En ny generation kärnkraftverk, transmutationsteknik gör att avfall återigen kan ses som resurs EU-samarbete med regionala avfallslager 10

11 Sammanfattningsvis så har det skett en demokratisering av kärnavfallsfrågan eftersom sedan 1986 även andra faktorer än de teknokratiska är viktiga och det sedan 1993 är kommuner som medverkar frivilligt. Denna demokratiseringsprocess kan vara nedströms då medborgarna säger ja eller nej till experters färdiga tekniska lösningar. Man erkänna andra faktorer än de tekniska men separerar dem från varandra. De andra faktorerna och demokratin kommer in sent in i processen. Eller så är demokratiseringsprocessen uppströms då medborgarna involveras tidigt och risker och lösningar formuleras. Detta gör att bortglömda frågor fokuseras, marginaliserade perspektiv inkluderas, alternativa frågeställningar formuleras, förbigångna osäkerheter beaktas och olika valmöjligheter granskas. Processen är mer komplicerad och kan väcka motstånd hos både experter och lekmän, men resultatet blir ofta bättre. Läs mer om Teknik- och vetenskapsstudier, Göteborgs universitet: Riskbeslut i vägbyggande Vicki Johansson docent, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, Vid Förvaltningshögskolan pågår forskningsprojektet Riskhanteringsbeslut inom transportsystemet (TRANSAM) Forskningsprojektets två fall handlar om dels om riskhantering och transportinfrastruktur för sjö-, väg- och järnvägstrafik i Göta Älvdalen och dels om riskhantering på en avreglerad marknad för väg- och järnvägstrafik i Skåne. Norra delen E 45 Vad gäller forskningen kring två av de delsträckor av E45 som byggs ut, så har forskningen utförts genom: Passiv deltagande observation (ca 20 möten): samordningsmöten, interna projektledningsmöten, projektmöten med konsulter, möten med andra aktörer som kommun och länsstyrelse. Intervjuer (ca 10 intervjuer): Projektdeltagare, specialister, chefer Offentliga dokument: Lokaliseringsplan, förstudie, vägutredning, mkb-handbok, projekthandbok, gestalningsprogram etc Arbetsdokument: Bland annat minnesanteckningar och protokoll från teknikmöten, samrådsmöten, planutkast arbetsplan och MKB, riskhanteringsplaner, ritningar samt minnesanteckningar från interna vägverksmöten. 11

12 Byråkratins kännetecken i en idealsitaution; icke temporär organisation regelstyrd hierarkisk anställda tjänstemän med lön meritrekrytering skriftligt beslutsfattande opartisk förutsebar Forskningsfrågan utgår från ett offentlig förvaltningsperspektiv: Hur gör tjänstemän i praktiken när de fattar beslut om risker? Hur och vad gör tjänstemän dvs. praktikerna då reglerna skall tillämpas? Det finns olika grundteorier eller analysmodeller som man kan använda sig av för att svara på frågan: 1. Enligt den idealtypiska modellen för byråkrati lyder tjänstemän lagen och tillämpar regelverket. Verkligheten avviker dock från denna modell eftersom tjänstemän interagerar med medborgare i förvaltningsprocessen, man involvera experter och har samråd med berörda grupper och andra myndigheter. 2. Policyprocessens modell enligt idealet säger att politiken följer en process från Initiering, till Beredning, Beslut, Genomförande och Utvärdering. Men verkligheten visar att så är det inte. Den politiska processen kan följa olika mönster exempelvis kan politiken skapas under genomförande av regelverket. 3. Idealmodellen för beslutsfattande säger att beslut fattas utifrån ett förutbestämt mål som skapar olika alternativ för hur målet uppnås, bland dessa alternativ väljer tjänstemän ett alternativ som senare tillämpas. Verkligheten visar dock att tjänstemän kan välja att kombinera olika alternativ. Tjänstemän påverkar hur de politiska besluten ser ut, då de arbetar under förhållanden som ligger nära politiska beslut. Närbyråkraters handlingsutrymme är begränsat eftersom de har komplexa och visionära mål, som kombinerat med ständig resursbrist, tvingar fram prioriteringar vilket i praktiken blir politiska beslut. Förhandlingsbyråkraters handlingsutrymme är också begränsat av samma skäl men de har dessutom många intressen och aktörer att ta hänsyn till vilket också tvingar fram prioriteringar. Intressanta forskningsfrågor är vilka hanteringsstrategier som förekommer, när, hur och varför används olika strategier, och vilken betydelse får strategival för prioritering av och mellan risker? 12

13 Viktigt är också kontexten, eftersom olika system har olika logiker: Media (söker konflikter, motsättningar och problem) Representativ demokrati (fördelning av värden, återval) Medborgare (särintressen) Förvaltning (byråkrati) Juridik (regeltolkning likabehandling) Marknad (vinstmaximering) Vetenskap (positivism) Möjliga teman/hypoteser att gå vidare med: Risker översätts till gemensam valuta Anticipering som anpassning till policyprocessens praktik -samrådsprocessen som prognosverktyg Olika systems (ex media, marknad, representativ demokrati) inneboende logik används för att avvärja och bemöta hot Reglering av oklara ansvars- och befogenhetsgränser för att minska risken att risker blir verklighet Den formella vägbyggnadsprocessen består av: 1. Förstudie 2. Vägutredning 3. Arbetsplan 4. Bygghandling Men så går det inte till i verkligheten eftersom man jobbar i flera faser samtidigt. Läs mer Transamprojektet Cefos, Göteborgs universitet: (under forskning) Kommunikation i praktiken: räddningstjänsten Jonas Lindgren FD, Viktoriainstitutet & IT-universitetet Vardagsteknologi spelar stor roll i krishantering och frågan är om teknologin kan användas på ett bättre sätt än det man gör idag. Forskningsfokus ligger på kommunikation i räddningstjänst och studien berör tre punkter: 1. Studie av IT-användning, design och utvärdering av informationsteknologi 2. Studie av polis och väktares arbete 3. Vardagliga händelser Undersökningen bygger på fältdata från räddningsinsatser vid olyckor. Forskaren åker själv med Räddningstjänsten och observerar och rapporterar händelserna (cirka

14 timmar fältarbete) inklusive workshops, prototyper och fältexperiment. Studien innebär aktionsbaserad forskning. Fokus ligger på två begrepp som har blivit populära inom räddningstjänsten: gemensam lägesinformation och gemensam lägesuppfattning: Gemensam lägesinformation betyder att alla skall få tillgång till samma information då olyckan inträffar. Gemensam lägesuppfattning betyder att alla involverade skall dela samma uppfattning om verkligheten med få avvikelser så att de kan agera samordnat. Ett viktigt inslag i räddningsinsatser är olika former av tekniska hjälpmedel och hur dessa används - fordon, mobiltelefoner, och datorer. Olika redskap som används i samband med en olycka och som ger möjlighet att kommunicera. Ett resultat från observationen är att alla aktörerna kommunicerar via mobiltelefonen. Detta kan ses som självklart men om man tittar på hur mobilerna tillverkas och på mobilernas olika funktioner märker man att konstruktörerna gör väldigt lite för att underlätta kommunikationen just i samband med olyckhändelser. Kommunikation i samband med en olyckhändelse innebär mobilisering, intervention, situationsanpassning och inkluderar många aktörer. Två olyckshändelser: Ledsgård 2005: Olycka med ett av Green Cargos godståg i Ledsgård mellan Göteborg och Kungsbacka som medförde totalstopp på Västkustbanan. Tåget innehöll vagnar lastade med klor och tre av vagnarna spårade ur. Inget läckage rapporterades. Ledsgård 2006: En vagn i ett godståg spårar ur vid Ledsgård mellan Anneberg och Kungsbacka. Vagnen är lastad med det giftiga och brandfarliga ämnet Etylenoxid. Några observationer: 1. Att många aktörer och organisationer (20 organisationer som ex. myndigheter, polis, intresseorganisationer etc.) engagerades och att det blev en snabb eskalering av händelser med risken att tappa kontroll över strukturering av åtgärderna. 2. I Ledsgård 2006 skapades ett nätverk till skillnad av Ledsgård Ett territoriellt problem var att aktörerna sitter på olika platser (organisationer) långt ifrån olycksplatsen och de måste kommunicera med varandra. Ett stort problem är med andra ord PLATSEN som aktörerna inte delar med varandra 4. Förutom platsen finns det problemet om att informera berörda (tex. de resenärerna som skall ta sig tillbaka hem efter arbetsdagen) 5. Stort bruk av mobiltelefonen. Här spelar det roll hur den används i stressrelaterade situationer (t ex små knappar) 6. Man har även observerat att i flera fall var inte mobilen laddad. 7. Stora insatser involvera många olika aktörer där alla bör använda sig av samma kommunikationssystem. 14

15 Utmaningarna är flera: 1. Aktörerna är många. 2. Kommunikationen sker via mobiltelefon som bör kunna användas av alla. Så är det inte i alla observerade fall. 3. Utbyte av mobilnummer tycks fungera som ett socialt nätverk. 4. Distribuera och dela information över aktörsnätverk. Detta behövs för att skapa förtroende för de olika medarbetarna och hjälpinsatser. 5. Konsumentteknik bör anpassas till olyckshändelserna och kanske integrera vardagstekniken med militärkunskap. Hämta inspiration från tekniker och tillämpa det till krishanteringen Några slutsatser: Krisledningsorganisering har dålig koppling till informationsteknologin. Detta bör förbättras (ett resultat från studien). Det stora problemet är också att det saknas en riktigt bra kontakt mellan företag som tillverkar informationsteknik och räddningstjänstpersonal. Läs mer Viktoriainstitutets säkerhetsforskning: ( public safety ) Osäker vardag och skapande av normalitet i ett palestinskt flyktingläger Nina Gren, Institutionen för globala studier, Göteborgs universitet, Livet i ett flyktingläger, människors upplevelser, åsikter om livet men även känslor inför framtiden. Fältarbetet genomfördes och innehåller intervjuer och deltagande observationer. Flyktinglägret har ca invånare och flera generationer finns i lägret. Det förekommer hög grad av politisk aktivism. Vägspärrar separerar lägret från omvärlden samtidigt som det finns beroende av den israeliska arbetsmarknaden. Palestinska flyktingläger finns på många platser runt om israel (året då palestinier blev flyktingar) bildades Israel. Informanterna talar mycket om den händelsen. Det är ett stort trauma för dem. Det är permanent. De som bor och lever i lägret har ett gemensamt beteende dv. att alla hanterar osäkerheten i vardagen på liknande sätt. Detta är intressant med tanken på att även andra studier från andra olyckdrabbade områden eller konfliktområden visar samma resultat och liknande mönster. Det handlar om strategier för att hantera vardagen, sätt att resonera och även sätt att inte se på verkligheten dvs. sätt att omarbeta sorgen. 15

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv Vägverket 1998 Lars Rosén Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers SWECO VIAK AB Vad är risk? En sammanvägning

Läs mer

Vad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys?

Vad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys? Riskbaserad beslutsanalys vid undersökningar och efterbehandling Lars Rosén Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling Säkerhetsnivå (UCLM 95 )? Kostnadseffektivitet t ex bästa

Läs mer

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder

Läs mer

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods

Riskhantering i detaljplaneprocessen. Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods Inledning Riskhantering i samhällsplaneringen har fått en framträdande roll då behovet av att

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006

Presentation på KASAM-seminariet KÄRNAVFALL vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 Presentation på vilka alternativ för metod och plats bör redovisas?, torsdagen den 23/2, 2006 0 Box 7005, vilka 402 alternativ 31 Göteborg, för metod Tel: och 031-711 plats bör redovisas?, 00 92, Fax:

Läs mer

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet

Samarbetsavtal angående utvecklingsinsatser i Oskarshamns och Östhammars kommuner i anslutning till genomförandet av det svenska kärnavfallsprogrammet 1 Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB), Vattenfall AB, E.ON Kärnkraft Sverige AB, Forsmark Kraftgrupp AB, OKG Aktiebolag och Oskarshamns och Östhammars kommuner har idag träffat följande Samarbetsavtal

Läs mer

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014

RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 RISKKOMMUNIKATION: Den viktiga dialogen mellan experter och allmänhet Miljömedicinsk möte, Örebro den 16 september 2014 Lars-Erik Warg Docent i psykologi Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset

Läs mer

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret

Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Samråd med temat: Avgränsning, innehåll och utformning av MKB för inkapslingsanläggningen och slutförvaret Datum: Januari mars 2004 Plats: Målgrupp: Inbjudan: Syfte: Underlag: Skriftligt samråd Regionala

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Samarbete och samverkan

Samarbete och samverkan Samarbete och samverkan Amy Rader Olsson Uthållig Kommun Seminarium om utvecklingsprocesser för en hållbar stadsplanering 2014-09-24 amy.olsson@abe.kth.se Tre typiska fallgropar...som ofta går hand i hand

Läs mer

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg

Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Vattnet i den hållbara staden Dagvattenkonferens Göteborg Dag 1 Internationell utblick 12-13 november Dag 2 Utmaningar i Göteborg Actions driven by climate change and adaptation New York, Dordrecht Actions

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2011 1 (5) 2010-10-27 Dnr 15/2010 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2011 I mars 2011 planerar Svensk Kärnbränslehantering AB:s

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste

KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste VERKSAMHETSPLAN 2015 1 (5) 2014-11-03 Dnr 36/2014 Kärnavfallsrådets Verksamhetsplan 2015 1. Utgångspunkter för Kärnavfallsrådets verksamhet och

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Hot + Svaghet + Sårbarhet = Hotbild

Hot + Svaghet + Sårbarhet = Hotbild 4 Hotbild Du har säkert hört begreppet hotbild tidigare. Om jag skulle försöka mig på att klassificera begreppet hotbild skulle det kunna vara enligt följande formel: Hot + Svaghet + Sårbarhet = Hotbild.

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg Forum för Naturkatastrofer (CNDS) 2013-10-16 Syfte Detta projekt bygger vidare på tidigare arbeten och

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall

Delyttrande över underlaget i ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka strand Beslut Datum: 2015-06-24 Handläggare: Michael Egan Telefonnr: 08 799 43 14 Diarienr: SSM2015-2076 Er referens: M 1333-11 Aktbilaga

Läs mer

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det?

Hållbart ledarskap. Vad innebär det och hur uppnås det? Hållbart ledarskap Vad innebär det och hur uppnås det? CSR Västsverige Projekt hållbart ledarskap Om att leda för hållbarhet Vad är hållbart ledarskap för er? CSR Västsverige PUBLIC & PRIVATE RESPONSIBILITY

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM

BESLUT 1 (9) 2003-01-10 551-6359-01. Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM BESLUT 1 (9) Svensk Kärnbränslehantering AB Box 5864 102 40 STOCKHOLM Tidigt samråd och fråga om betydande miljöpåverkan enligt 6 kap. 4 miljöbalken (1998:808) inför tillståndsprövning enligt miljöbalken

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Strålsäkerhetsmyndigheten; SFS 2008:452 Utkom från trycket den 16 juni 2008 utfärdad den 5 juni 2008. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet?

Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? Vem tar ansvar för Sveriges informationssäkerhet? 6 åtgärder för förbättrad informationssäkerhet Sälen 2008-01-14 Vem har ansvaret vid en storskalig it-attack? Vem skulle vara ansvarig om Sverige utsattes

Läs mer

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder Utbildning i riskanalyser metoder Johan Lundin, WSP johan.lundin@wspgroup.se 2011-04-29 Riskhantering (IEC-modellen, ISO-standard) Hanteringsprocess Bestäm omfattning Identifiera risker Riskuppskattning

Läs mer

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Länsstyrelsens behov av klimatdata Länsstyrelsens behov av klimatdata Susanna Hogdin Länsstyrelsen i Västra Götalands län Några av de uppdrag på Länsstyrelsen där klimatfrågan berörs Länsstyrelsens övergripande uppdrag är att samordna och

Läs mer

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Jessica Ewald, David Lalloo / 040-252057/252056 Jessica.bernfreedewald@lansstyrelsen.se David.lalloo@lansstyrelsen.se Datum 2010-05-30 1. Problembeskrivning

Läs mer

Hur går det för oss i SkanKomp? Erfarenhetsutbyte mellan deltagare.

Hur går det för oss i SkanKomp? Erfarenhetsutbyte mellan deltagare. Minnesanteckningar; möte för svenska partners i SkanKomp Datum: 2011-04-28 Plats: Lärcentrum Majorna, Göteborg Tid: 13:00 ca 15:00 Arrangör: Westum Hur går det för oss i SkanKomp? Erfarenhetsutbyte mellan

Läs mer

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål

Miljö- och byggnämndens prioriterade mål 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 25 2013-06-10 Miljö- och byggnämndens prioriterade mål För mandatperioden 2011 2014 BJURHOLMS KOMMUN 2011 2014 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Beskrivning av arbetsgång...

Läs mer

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan

Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Datum: 2014-04-28 Diarienr: SSM2014-1683 Remiss: Strålsäkerhetsmyndighetens granskning av SKB:s slutförvarsansökan Ni bereds härmed möjlighet att yttra er över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) slutförvarsansökan

Läs mer

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser

H:3 Nyckelaktörer. Nyttan med verktyget. Förberedelser H:3 Nyckelaktörer Syftar till att synliggöra aktörers olika roller och ansvarsområden, deras inflytande över anpassningsprocessen samt belysa organisatoriska förhållanden. Nyttan med verktyget Verktyget

Läs mer

Fördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07

Fördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07 1 Fördjupningsseminarie riskanalys Magnus Karlsson, COWI AB mgka@cowi.se 0702 64 14 64 1 System för återkommande riskanalyser samt översyn enligt Sevesolagstiftningen 2 2 Krav i Sevsolagstiftningen Seveso

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan

Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan Hur kommer Kärnavfallsrådet arbeta med slutförvarsansökan Peter Andersson, kanslisekreterare Kärnavfallsrådet Kärnavfallsrådet är en vetenskaplig kommitté under Miljödepartementet Målgrupper Huvudmålgrupp

Läs mer

Reflektioner om objektivitet i bedömning av risker exempel från MSB:s ansvarsområde

Reflektioner om objektivitet i bedömning av risker exempel från MSB:s ansvarsområde Reflektioner om objektivitet i bedömning av risker exempel från MSB:s ansvarsområde The quest for an objective assessment of risks Lund 25 november 2014 Omar Harrami Myndigheten för samhällskydd och beredskap

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk

Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk Kapacitetsbyggande för hållbara arrangörsnätverk PROJEKTBESKRIVNING DcV kommer i denna ansökan för projektutveckling från Västra Götalandsregionen (VGR),, att fokusera på marknaden för dansutövarna, nämligen

Läs mer

Riskanalys och riskhantering

Riskanalys och riskhantering Riskanalys och riskhantering Margaretha Eriksson, civ.ing. och doktorand i informationssäkerhet KTH Föreläsning 2 Mål känna till stegen i en risk- och sårbarhetsanalys kunna använda risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

SIS tre produktområden

SIS tre produktområden SIS tre produktområden Standardisering SIS, Swedish Standards Institue En kund till SIS kan: påverka standarders inriktning och innehåll få tillgång till och kunskap om standarder och deras tillämpning

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Den bästa av världar - tillgänglig för alla

Den bästa av världar - tillgänglig för alla Den bästa av världar - tillgänglig för alla TEXT OCH LAYOUT: Sveriges Dövas Riksförbund ILLUSTRATIONER: Jacob Lind TRYCK: Offensive 2000 AB 2008 Den bästa av världar - tillgänglig för alla Den här broschyren

Läs mer

Metodval. Riskanalys enligt SAM. Elmia 2008 AM21 Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen. Föredragshållaren 1

Metodval. Riskanalys enligt SAM. Elmia 2008 AM21 Riskanalys för säkrare arbetsmiljö och mindre störning i produktionen. Föredragshållaren 1 Varför ska vi göra riskbedömningar? Alla tjänar på att personalen är i arbete, är frisk och mår bra. Hans Strömberg Arbetsmiljöinspektör Riskbedömning är en grundläggande förutsättning för att det Systematiska

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers

Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner. Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers Riskbaserat beslutsverktyg för Sveriges kommuner Lars Rosén Bygg- och miljöteknik, Chalmers Risk Risk = sammanvägning av sannolikheten för en händelse och dess (negativa) konsekvenser Svaret på tre frågor:

Läs mer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer

Tjörn möjligheternas ö. Möjligheternas ö. Kommunikation Riktlinjer Tjörn möjligheternas ö Möjligheternas ö Kommunikation Riktlinjer 1 Kommunikation hjälper oss att utföra våra uppdrag Dessa riktlinjer för kommunikation uttrycker det som Tjörns kommuns verksamheters högsta

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker

Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Riskbedömning vid laboratoriearbete - Arbetsmetoder på utbildningen för biomedicinska analytiker Ann-Britt Gröning /Lektor i kemi vid utbildningsområdet Biomedicinsk laboratorievetenskap Ann-Britt.Groning@hs.mah.se

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun

sociala medier), e-post och telefoni i Jönköpings kommun Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier), e-post och telefoni i 2010:510 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Program för Internetnvändning (inklusive sociala medier),

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

SwedCOLD 10 oktober 07

SwedCOLD 10 oktober 07 SwedCOLD 10 oktober 07 Riksrevisionens rapport om vattenkraftdammar Klimat- och sårbarhetsutredningens slutbetänkande Beredskap för dammbrott SvK:s handbok Dammsäkerhet egenkontroll och tillsyn Riksrevisionens

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter

Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning

Läs mer

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008

Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys. 24 april 2008 Kärnavfallsrådets utfrågning om systemanalys 24 april 2008 Helhetsbild av slutförvarssystemet Olle Olsson Projektchef Kärnbränsleprojektet Dagens presentationer Anläggningar för slutligt omhändertagande

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll

Krisplan för Bele Barkarby Innebandy. Innehåll Krisplan för Bele Barkarby Innebandy Innehåll Inledning...2 Krisplanen syfte...2 Krisen kommer...2 Svårare olycka eller dödsfall...2 Första insatsen...2 Efter olycka / dödsfall... 2 Insatser efter olycka

Läs mer

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande

Läs mer

MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4

MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet MILJÖHANDBOKEN Kapitel 4.4 Upprättat av miljösamordnaren 050927 Senast reviderat av miljösamordnaren 080411 Miljöriskinventering vid Naturvetenskapliga

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle

Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Opinionsundersökning om slutförvaring av använt kärnbränsle Telefonintervjuer i Uppsala län, Gävle kommun och Norrtälje kommun under december 8 januari 9 av SKOP Lucie Riad, Regionförbundet Uppsala län,

Läs mer

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05

IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 1(7) IT-strategi 2005-01-14 KF 10/05 IT-Strategi 2004-10-12 2(7) Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 2 Intention...3 3 Ledning och ansvar...4 4 Nuläge...5 5 Strategier och

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Marianne Törner Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Professor, Human Factors, inriktning

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor.

INSTRUKTIONER: Nej. Om ja, vilket år? FREDSMILJONEN. Ansökan ska följa de rubriker och den struktur som finns nedan. Ansökan får omfatta max 20 sidor. FREDSMILJONEN Ansökningsblankett projektstöd internationellt utvecklingssamarbete Projektbidrag kan sökas för ett i tiden avgränsat projekt med tydlig början och slut. Projektet ska utföras i enlighet

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management Leda i förändring Bengt Kallenberg Penna Human Capital Management 1 Det här handlar om... Det var enklare förr? VUCA - det nya landskapet Välj synsätt Ledarstilar Kommunikation Reaktioner du kan möta Hålla

Läs mer