Sammanträdande organ. Tid kl. 18:00 Plats. Kommunfullmäktige. Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanträdande organ. Tid kl. 18:00 Plats. Kommunfullmäktige. Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm"

Transkript

1 1 1 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Kommunfullmäktige Tid kl. 18:00 Plats Safiren, Drottninggatan 19 i Katrineholm Ärende Beteckning 1. Regionstyrelsen har för denna mandatperiod inrättat en beredning för en jämlik hälsa. Beredningen vill få tillfälle att berätta om sitt uppdrag (preliminärt den 22/8) samt om Sörmlandsstrategin som ett folkhälsodokument och gemensam plattform för länets arbete med att skapa jämlika förutsättningar för en god hälsa 2. Allmänhetens fråga 3. Protokollsjustering 4. Sammanträdets laga tillkomst 5. Val av borgerlig begravningsförrättare KS/2016: Färdigställande av kvarteret Hästen KS/2016: Revidering av reglemente för gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård KS/2016: Taxa kollektivtrafiken (Sörmlandstaxan) KS/2016: Utökade investeringsmedel för bro Djulö kvarn 10. Årsredovisning Vårdförbundet Sörmland 11. Fastställande av 2017 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland 12. Svar på motion om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan 13. Svar på motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende KS/2016:286 KS/2016:196 KS/2016:226 KS/2015:383 KS/2016: Svar på motionen Skolmotion KS/2016:127 Sidan 3 Sidan 5 Sidan 7 Sidan 25 Sidan 61 Sidan 70 Sidan 134 Sidan 138 Sidan 146 Sidan 157 /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: 1 E-post:

2 2 2 KALLELSE Datum KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Ärende Beteckning 15. (NY) Motion om dags att starta bilpool KS/2016: Tillkommande ärenden Sidan 167 Torgerd Jansson, ordförande Marie Sandström Koski, sekreterare /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: 2 E-post:

3 3 3 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (1) 115 Val av borgerlig begravningsförrättare (KS/2016:236) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att välja Ywonne Sjöblom som borgerlig begravningsförrättare. Sammanfattning av ärendet Den 25 mars 1991, 32, beslutade kommunfullmäktige att fem personer skulle utses att vara officianter vid borgerliga begravningar i Katrineholm. Idag finns två förrättare, Aina Johnsson och Kerstin Gullstrand Hermelin. En intresseanmälan från Ywonne Sjöblom, Sågvägen 2, har inkommit till kommunstyrelsen om att få bli borgerlig begravningsförrättare. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Inger Fredriksson (C) och Göran Dahlström (S). Beslutet skickas till: Akten 3

4 4 4 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Val av borgerlig begravningsförrättare Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att välja Ywonne Sjöblom som borgerlig begravningsförrättare. Sammanfattning av ärendet Den 25 mars 1991, 32, beslutade kommunfullmäktige att fem personer skulle utses att vara officianter vid borgerliga begravningar i Katrineholm. Idag finns två förrättare, Aina Johnsson och Kerstin Gullstrand Hermelin. En intresseanmälan från Ywonne Sjöblom, Sågvägen 2, har inkommit till kommunstyrelsen om att få bli borgerlig begravningsförrättare. Karin Rytter Handläggare Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Ywonne Sjöblom KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 4

5 5 5 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (1) 111 Färdigställande av kvarteret Hästen (KS/2016:277) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att godkänna Katrineholms Fastighets AB (KFAB) färdigställande av kvarteret Hästen. Sammanfattning av ärendet I juni 2012, 162, beslutade kommunfullmäktige i Katrineholms kommun att godkänna styrelsen för KFAB:s förslag att sälja bostadsfastigheter, för att kunna fortskrida i planerna med nyproduktion och underhåll. Planerna med nyproduktion innefattade lägenheter i kvarteret Hästen till en kostnad mellan miljoner kronor. Den 10 juni 2016, 23, beslutade styrelsen för KFAB att ge VD i uppdrag att inom en investeringsram om 174 miljoner kronor genomföra byggnation av etapp två och tre i kvarteret Hästen 7, om totalt 106 nya bostadslägenheter, tillsammans med byggpartnern NCC AB. Styrelsen beslutade också, i enlighet med KFAB:s ägardirektiv paragraf fem, att underrätta kommunfullmäktige i Katrineholms kommun om påbörjandet av byggprojektet etapp två och tre. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till: Akten 5

6 6 6 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Färdigställande av kvarteret Hästen Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna Katrineholms Fastighets AB (KFAB) färdigställande av kvarteret Hästen. Sammanfattning av ärendet I juni 2012, 162, beslutade kommunfullmäktige i Katrineholms kommun att godkänna styrelsen för KFAB:s förslag att sälja bostadsfastigheter, för att kunna fortskrida i planerna med nyproduktion och underhåll. Planerna med nyproduktion innefattade lägenheter i kvarteret Hästen till en kostnad mellan miljoner kronor. Den 10 juni 2016, 23, beslutade styrelsen för KFAB att ge VD i uppdrag att inom en investeringsram om 174 miljoner kronor genomföra byggnation av etapp två och tre i kvarteret Hästen 7, om totalt 106 nya bostadslägenheter, tillsammans med byggpartnern NCC AB. Styrelsen beslutade också, i enlighet med KFAB:s ägardirektiv paragraf fem, att underrätta kommunfullmäktige i Katrineholms kommun om påbörjandet av byggprojektet etapp två och tre. Karin Rytter Handläggare Beslutet skickas till: KFAB KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 6

7 7 7 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (1) 114 Revidering av reglemente för gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (KS/2016:141) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anta reviderat reglemente för gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård samt bilagor. Sammanfattning av ärendet Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård har beslutat att rekommendera respektive huvudmans fullmäktige att revidera nämndens reglemente. Reglementet anges behövas kompletteras med dels redaktionella ändringar samt: Ett förtydligande av vårdgivareansvaret för hjälpmedelsförsörjningen En lättnad i kravet på efterlevnad av värdlandstingets budgetprocess Ett förtydligande kring justering av protokoll En ny paragraf som förtydligar möjligheten till delegering Gällande beredningsgrupper stryks, hjälpmedelcentralens beredningsgrupp och beredning via länsstyrgruppen för närvård blir obligatorisk Ärendet har översänts på remiss till vård- och omsorgsnämnden, socialnämnden, Viadidakt samt bildningsnämnden. Socialnämnden har inkommit med yttrande och gör bedömningen att förslaget inte medför några negativa konsekvenser för verksamheten och ställer sig därmed bakom förslagen. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Protokollsutdrag gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård, Delegationsprotokoll socialnämnden, , 1 Beslutet skickas till: Akten 7

8 8 8 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Revidering av reglemente för gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta reviderat reglemente för gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård samt bilagor. Sammanfattning av ärendet Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård har beslutat att rekommendera respektive huvudmans fullmäktige att revidera nämndens reglemente. Reglementet anges behövas kompletteras med dels redaktionella ändringar samt: Ett förtydligande av vårdgivareansvaret för hjälpmedelsförsörjningen En lättnad i kravet på efterlevnad av värdlandstingets budgetprocess Ett förtydligande kring justering av protokoll En ny paragraf som förtydligar möjligheten till delegering Gällande beredningsgrupper stryks, hjälpmedelcentralens beredningsgrupp och beredning via länsstyrgruppen för närvård blir obligatorisk Ärendet har översänts på remiss till vård- och omsorgsnämnden, socialnämnden, Viadidakt samt bildningsnämnden. Socialnämnden har inkommit med yttrande och gör bedömningen att förslaget inte medför några negativa konsekvenser för verksamheten och ställer sig därmed bakom förslagen. Ärendets handlingar Protokollsutdrag gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård, Delegationsprotokoll socialnämnden, , 1 Karin Rytter Handläggare KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 8

9 9 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Beslutet skickas till: Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Viadidakt Bildningsnämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 9

10

11 11 11 Click here to enter text. TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R LS-LED Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Reviderat reglemente för gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Förslag till beslut 1. Föreslå respektive huvudmans fullmäktige att anta reviderat reglemente samt bilagor Sammanfattning Nuvarande reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård(nsv) antogs Reglementet behöver nu kompletteras med dels redaktionella ändringar samt: Ett förtydligande av vårdgivaransvaret för hjälpmedelsförsörjningen En lättnad i kravet på efterlevnad av värdlandstingets budgetprocess Ett förtydligande kring justering av protokoll En ny paragraf som förtydligar möjligheten till delegering Gällande beredningsgrupper stryks hjälpmedelscentralens beredningsgrupp och beredning via länsstyrgruppen för närvård blir obligatorisk. Det reviderade reglementet behöver antas i fullmäktige hos varje huvudman. Bakgrund Nuvarande reglemente för den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård antogs Efter att Sörmlands landstingsfullmäktige reviderat sitt reglemente fanns möjlighet för NSV att frångå kravet att följa värdlandstingets budgetprocess. För att detta ska ske, behöver nämnden revidera sitt reglemente. Ärendebeskrivning Revideringen av reglementet omfattar dels en rad redaktionella förändringar som är av mindre betydelse, samt: Ett förtydligande av vårdgivaransvaret för hjälpmedelsförsörjningen En lättnad i kravet på efterlevnad av värdlandstingets budgetprocess Ett förtydligande kring justering av protokoll En ny paragraf som förtydligar möjligheten till delegering Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\nsv\nsv nämnd\2016\3-4 mars\nämnden\kallelse\(7)revidering av reglemente\till nämnden\tjut SID 1(2) reglemente NSV.docx Utskriftsdatum: :03 11

12 12 12 Gällande beredningsgrupper stryks hjälpmedelscentralens beredningsgrupp och beredning via länsstyrgruppen för närvård blir obligatorisk. Gällande förtydligande av vårdgivaransvar handlar det om att i reglementet uttrycka det ansvar man har över hjälpmedelscentralens verksamhet. Rörande budgetprocessen innebär den föreslagna förändringen att NSV går från att helt följa värdlandstingets budgetprocess, till att i möjligaste mån följa den. Det är en förändring som varit önskvärd, eftersom att värdlandstingets budgetprocess inte varit helt möjlig att föra över till den verksamhet NSV ansvarar över. Både förtydligandet kring justering och paragrafen om delegering är tillägg till reglementet som egentligen bara återupprepar de bestämmelser som finns i kommunallagen. Ändringen från två till en beredningsgrupp, handlar om att anpassa reglementet till verkligheten. I reglementet har NSV föreslagits arbeta med två beredningsgrupper, men i nuläget arbetar man enbart med länsstyrgruppen för närvård(utökad). Förändringen innebär också att man i reglementet inte längre föreslår, utan kräver att man använder sig av länsstyrgruppen för närvård. I bilagorna sker redaktionella förändringar, samt att innehållet i bilagan gällande hjälpmedelsförsörjningen ändras på så sätt att den inte längre nämner något om egenvårdsprodukter. Detta då hjälpmedelsförsörjningen inte längre har några egenvårdsprodukter. Konsekvenser Konsekvenserna av att anta ett reviderat reglemente blir att nämnden inte längre är tvingade att använda värdlandstinget/kommunens budgetprocess, utan istället i möjligaste mån ska följa den. Perspektivbelysning Ärendet är inte perspektivbelyst, Ärendets beredning Ärendet har beretts av NSV:s kansli tillsammans med landstingsjuristen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Reviderat reglemente för gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Förslag till reviderat reglemente Beslutet expedieras till Samtliga huvudmäns fullmäktige Akten ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\nsv\nsv nämnd\2016\3-4 mars\nämnden\kallelse\(7)revidering av reglemente\till nämnden\tjut SID 2(2) reglemente NSV.docx Utskriftsdatum: :03 12

13 13 13 Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR SAMVERKAN KRING SOCIALTJÄNST OCH VÅRD I den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård ingår Landstinget Sörmland och kommunerna Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm, Vingåker, Flen, Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta (nedan gemensamt kallade huvudmännen) Landstinget Sörmland är värdkommun och den gemensamma nämnden ingår i Landstingets organisation. Reglementets senaste revidering fastställdes NÄMNDENS ANSVAR Syftet med en gemensam nämnd för samverkan och utveckling av socialtjänst och delar av hälso- och sjukvården i Sörmland är att; Tillvarata de synergier som ligger i att samverka i hela regionen mellan de olika huvudmännen Öka effektivitet inom berörda verksamheter Förbättra kvaliteten inom berörda verksamheter Skapa en region med så likvärdig service som möjligt inom berörda områden I enlighet med de mål, riktlinjer och ekonomiska ramar som fullmäktige i respektive kommun och i landstinget anger, ansvarar den gemensamma nämnden för följande verksamheter: Hjälpmedelsförsörjningen (se särskild bilaga) Nämnden svarar för att tillhandahålla individuella hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Nämndens uppgift är att trygga en god, effektiv och lättillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna i landstinget och kommunerna. Nämnden har vårdgivaransvar för den vård som ges vid hjälpmedelscentralen. FoU Sörmland Avser verksamhet för forskning och utveckling avseende socialtjänst och hälso- och sjukvårdsfrågor inom Sörmland Vård- och omsorgscollege på lokal och regional nivå 1 13

14 14 14 Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård Nämnden ska vidare följa upp och föreslå utveckling av samverkansmöjligheter till huvudmännen inom följande gemensamma målgrupper; Barn och unga som behöver särskilt stöd Riskbruk, missbruks- och beroendevård Äldre Personer med funktionsnedsättning Personer med psykisk ohälsa och sjukdom Nämnden skall besluta avseende operativa riktlinjer för huvudmännen, i övrigt föreslår nämnden huvudmännen rekommendationer i principiella frågor. Nämnden har rätt att inom givna budgetramar anställa personal. Nämnden ska i möjligaste mån följa värdlandstingets/kommunens budgetprocess 2 FÖRÄNDRING AV NÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE För att förändra den gemensamma nämndens ansvarsområde krävs beslut om nytt reglemente i samtliga huvudmäns fullmäktige. Förutom det som regleras särskilt i detta reglemente gäller tillämpliga delar av Kommunallagen. 3 NÄMNDENS SAMMANSÄTTNING Ledamöter och ersättare väljs för fyra år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket har ägt rum. Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård består av 15 ledamöter. Av dessa utser landstinget 6 ledamöter och respektive kommun en ledamot vardera. För varje ledamot utses en ersättare. Av kommunallagen följer att värdkommunen ska utse ordförande och en vice ordförande. Huvudmännen är överens om att Landstinget som värdkommun utser ordförande och kommunerna i samverkan utser två vice ordföranden. Nämnden utser inom sig ett presidium. Det består av ordföranden och två vice ordföranden. 4 SAMMANTRÄDEN Nämnden sammanträder på tid och plats som nämnden bestämmer. 5 ERSÄTTNING TILL LEDAMOT Respektive huvudman betalar ut eventuell ersättning till ledamöter och ersättare i den gemensamma nämnden. 2 14

15 15 15 Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård 6 ERSÄTTARNAS TJÄNSTGÖRING Om en ledamot är förhindrad att inställa sig till ett sammanträde eller att vidare delta i ett sammanträde ska en ersättare från samma huvudman som ledamoten tjänstgöra i ledamotens ställe. Om ordinarie ledamot infinner sig vid sammanträde där ersättare tjänstgör fullgör denne tjänstgöringen t.o.m. beslut i det ärende som behandlas. En ledamot eller ersättare som avbrutit sin tjänstgöring på grund av jäv får åter tjänstgöra sedan ärendet har handlagts och jäv inte längre föreligger. Ersättare som ej tjänstgör får delta i överläggningarna, men ej i besluten. 7 ERSÄTTARE FÖR ORDFÖRANDEN Om varken ordföranden eller en vice ordförande kan delta i ett helt sammanträde utser nämnden ersättare. Om ordföranden på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra uppdraget för en längre tid får nämnden utse en annan ledamot att vara ersättare för ordföranden. Ersättaren fullgör ordförandens samtliga uppgifter. 8 ANMÄLAN OM FÖRHINDER En ledamot eller ersättare som är förhindrad att delta i ett sammanträde eller i en del av ett sammanträde, ska snarast anmäla detta till nämndens sekreterare. 9 BESLUTFÖRHET Nämnden får handlägga ärenden bara när fler än hälften av ledamöterna är närvarande. 10 KALLELSE Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträden. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på lämpligt sätt sändas till varje ledamot och ersättare i god tid före sammanträdesdagen. Kallelsen skall också tillhandahållas respektive huvudmans registrator för kännedom via webbpublicering. Kallelsen ska åtföljas av föredragningslista. 3 15

16 16 16 Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård 11 JUSTERING AV PROTOKOLL Protokollet justeras av ordföranden och en ledamot och ska delges samtliga huvudmän i pappersform till dess registrator. Justeringen ska tillkännages på var och en av de samverkande kommunernas och landstingets anslagstavlor. Tillkännagivandet behöver inte införas i någon tidning. Justerat protokoll med underliggande handlingar publiceras på landstingets externa webb och meddelande om detta delges. Nämnden kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt innan nämnden justerar den. 12 RESERVATION Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. 13 DELGIVNING Delgivning med nämnden sker med ordförande, eller annan som nämnden bestämmer. 14 UNDERTECKNANDE AV HANDLINGAR Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av nämnden ska undertecknas av ordföranden eller vid förfall för denne av vice ordförande och kontrasigneras av anställd som nämnden bestämmer. 15 Delegering Nämndens rätt att delegera beslutanderätt regleras i kommunallagen. Nämnden beslutar om delegation i särskilt dokument som anger delegater, liksom delegeringens omfattning. 16 REVISION Nämnden kan granskas av revisorerna i var och en av huvudmännen. Frågan om ansvarsfrihet för nämnden ska prövas av samtliga huvudmäns fullmäktige. 17 BEREDNINGSGRUPPER Nämnden ska arbeta med en beredningsgrupp Länsstyrgruppen för närvård (utökad) 4 16

17 17 17 Särskild bilaga till reglemente för Gemnsamma Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Bilaga 1 Särskild bilaga till reglemente för Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) avseende Hjälpmedelsförsörjningen i länets kommuner och landsting 1 Ansvar för hjälpmedelsförsörjningen I enlighet med tilldelade ekonomiska resurser ansvarar nämnden för försörjning av - hjälpmedel för daglig livsföring - hjälpmedel för vård och behandling - hjälpmedel för inkontinens - grundutrustning - ytterligare hjälpmedel kan överföras till den gemensamma nämnden efter särskilt beslut av samtliga fullmäktige Nämnden ska bereda frågor beträffande - vilka hjälpmedel som ska tillhandahållas av sjukvårdshuvudmannen enligt Hälso- och Sjukvårdslagen, samt regelverk för detta - Egenavgifter för respektive hjälpmedel. Nämnden ska besluta om - priser för enskilda hjälpmedel gentemot respektive huvudman - Riktlinjer avseende hjälpmedelsförsörjningen. I detta ingår också att fastställa erforderliga krav på förskrivare av hjälpmedel I nämndens uppdrag ingår vidare - följa utvecklingen inom hjälpmedelsområdet samt fortlöpande bevaka policyfrågor - kvalitetssäkring av verksamheten - allmän och riktad information till huvudmännen och dess personal - fortlöpande informera och utbilda förskrivare om utvecklingen inom området samt policy och riktlinjer i övrigt - vara sakkunniga inom hjälpmedelsområdet utifrån ett medicinskt och tekniskt perspektiv - individuell anpassning av hjälpmedel - upphandling och inköp av hjälpmedel - förrådshållning och distribution av hjälpmedel - service, underhåll och reparation av hjälpmedel - återtagning och rekonditionering av hjälpmedel 17 1(2)

18 18 18 Särskild bilaga till reglemente för Gemnsamma Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Bilaga 1 2 Ansvar och rapporteringsskyldighet Nämnden ska se till, att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som huvudmännen har bestämt, de föreskrifter som kan finnas idag eller förordning samt bestämmelser. Nämnden ska fortlöpande till huvudmännen rapportera om verksamhetens utveckling och ekonomiska ställning 18 2(2)

19 19 19 Särskild bilaga till reglemente för Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Bilaga 2 Särskild bilaga till reglemente för Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) avseende FoU i Sörmland 1 Inledning Forskning och utveckling i Sörmland(FoU i Sörmland) är en länsgemensam resurs för verksamheter i Sörmlands kommuner och landsting som riktar sig till äldre, personer med funktionsnedsättning samt övriga grupper som omfattas av statliga stöd för verksamhetsutveckling. Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) har i enlighet med NSV reglemente ansvar för FoUiS. Länsstyrgruppen för Närvård tillika beredningsgrupp för NSV är styrgrupp för FoUiS och Länsstyrgruppen utser representanter till styrelse för FoUiS. Regionala FoU-enheter inom äldreområdet skapades med stöd av statliga medel för att stimulera till forskning och utveckling. I Sörmland startade FoU Äldre 2002 i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Verksamheten permanentades 2008 och utvidgades till att även omfatta området vuxna med funktionsnedsättning. Därmed ändrades verksamhetens namn till FoU i Sörmland. FoUiS har efter hand utvidgats och utvecklats mot att fylla ett gemensamt behov av hållbar, systematisk och strategisk kunskapsutveckling på olika nivåer. FoUiS ingår i uppbyggande av att stärka regionala strukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Sörmland. Detta arbete har sin grund i regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting överenskommelse om samordnade långsiktiga insatser som ska stödja en evidensbaserad praktik i socialtjänsten. 2 Vad är FoUiS? FoUiS är en länk mellan forskning, utveckling, utbildning och praktik. F står för forskning och hämtar stöd i olika vetenskapliga teorier och metoder. F innebär att process och effekt av insatser samt vardagspraktik studeras strukturerat med hjälp av vetenskapliga metoder. FoU bidrar med ny kunskap baserad på forskning för att främja verksamheters utveckling. F innebär att FoU håller sig uppdaterad om forskningsfronten och bidrar med egen forskning inom relevanta områden. o binder samman forskning och utveckling i ömsesidigt lärande. Markerar att båda är nödvändiga för att visionen ska kunna nås. 19 1(3)

20 20 20 Särskild bilaga till reglemente för Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Bilaga 2 U står för utveckling som baseras på evidens. U innebär hållbar utveckling och förbättring med strategiskt och systematiskt arbetssätt. S står för Sörmland. 3 Värdegrund FoUiS utgår från en humanistisk människosyn grundad på alla människors lika värde och rättigheter. I denna grundsyn ingår mångfald som resurs samt alla individers och verksamheters potential för lärande och utveckling. Den utgår också från hälsa i vid bemärkelse och att olika perspektiv berikar varandra. 4 Vision FoUiS s vision är främjad hälsa och full delaktighet för målgrupperna. Att alla verksamheter arbetar utifrån en evidensbaserad praktik och utgår från att evidensbaserad kunskap i vård och omsorg förutsätter ömsesidigt lärande byggt på brukare/patient/klient, praktiker/professionella och forskning som kunskapskällor. Att olika nivåer inom verksamheter har insikt och vilja söka, använda samt utveckla ny kunskap och kompetens. Att individers egna, verksamheters och samhällets effektiva och hållbara resursanvändning. 5 Målgrupper FoUiS s ansvarsområde innefattar äldre och personer med funktionsnedsättning samt övriga grupper inom socialtjänsten som omfattas av statliga stöd för verksamhetsutveckling. Hela socialtjänstens målgrupper kommer på sikt att ingå och det innebär samma målgrupper som ingår i Länsstyrgruppens uppdrag. 6 Ekonomiska ramar FoUiS finansieras genom medlemsavgifter, statsbidrag och tidigare överskott. Medlemsavgiften baserar sig på invånarantalet i kommunerna och landstinget och uppgår till sex kronor per invånare för kommunerna och fyra kronor per invånare för Landstinget Sörmland. Kommande förändringar av medlemsavgiften måste beslutas i respektive kommun och landstinget (huvudman). 20 2(3)

21 21 21 Särskild bilaga till reglemente för Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård 7 Övergripande mål Bilaga 2 FoUiS s övergripande mål är att FoUiS s arbete främjar en hållbar utveckling och förbättring i verksamheter baserad på evidens från forskning, praktik och brukar- /patienterfarenhet. FoUíS s arbete leder till individers egna, verksamheters och samhällets effektiva och hållbara resursanvändning. FoUi S s arbete stärker tvärvetenskaplig och tvärsektoriell vardagsnära kunskapsutveckling för vård och omsorg och hälso- och sjukvården. FoUiS s arbete sprider kunskap och erfarenheter mellan verksamheter inom och mellan kommuner och landsting. FoUiS s arbete med berörda huvudmän leder till god hälsa och full delaktighet för målgrupperna. FoUiS är en lärande organisation som kontinuerligt lär av sina erfarenheter i syfte att lösa sina uppgifter på ett bättre sätt. FoUiS har resurser och kompetens så att ovanstående mål kan uppnås. 21 3(3)

22 22 22 Särskild bilaga till reglemente för Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård Bilaga 3 Särskild bilaga till reglemente för Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege Sörmland( VO-College) finns etablerat som ett certifierat samverkansorgan sen våren Samverkan är reglerad av nationellt framtagna kriterier och gäller för hur utbildare och verksamhet gemensamt ska verka för att stärka attraktivitet och kvalitet inom vård- och omsorgsutbildningar på gymnasial och högskolenivå. Ingående parter är Landstinget Sörmland, vård- och omsorgsutbildningarna samt vård- och omsorgsverksamheterna inom kommunerna Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa, Gnesta och Vingåker jämte Kommunal, VISION, Mälardalens högskola, och regionförbundet Sörmland. Gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) har i enlighet med NSVs reglemente ansvar för VO-College Sörmland. Denna bilaga avser beskriva ansvarsuppdragets grund. De ingående parterna för ett regionalt VO-College Sörmland har ett samverkansavtal sedan första certifieringen 2011, omcertifiering skedde 2015 och gäller till En regional styrgrupp finns med tjänstemannarepresentation från kommuner, landsting, högskola och regionförbundet samt med ingående personalorganisationers förtroendevalda representanter. På egen begäran är arbetsförmedlingen adjungerade till styrgruppen för VO-College Sörmland. Ordförandeposten innehas av tjänsteman från landstinget. Med certifieringen av VO-College Sörmland öppnades möjligheten att etablera lokala VO- College inom länet. Enligt de nationella reglerna ska ansökan för ett lokalt VO-College först godkännas av styrgruppen för det regionala VO-College Sörmland innan den kan gå vidare till Nationella föreningen för bedömning. 2 Vad är VO-College Termen college har inom svensk utbildning etablerats som begrepp för en reglerad samverkan mellan yrkesinriktade utbildningar och arbetsliv utifrån fastställda kvalitetskriterier. Ordet college är lånat från engelskan där det vanligen används som en del i namnet för högre utbildning. Vård- och omsorgscollege utgår från en nationell modell för regional samverkan mellan utbildning och arbetsliv. Enligt regelverket ska arbetslivandet ha ordförandeposter i styrgrupper kopplade till VO-College och därmed garateras ett något högre inflytande i samverkansfrågor. VO-College kan innefatta utbildning på gymnasial, eftergymnasial och 22 Sid 1(2)

23 23 23 högskole/universitetsutbildning för såväl ungdomar samt vuxna samt kompetensutveckling för redan anställda. Certifieringen beslutas av Nationella föreningen och är en kvalitetsgaranti som gynnar både studerande, medborgare och arbetsgivare. Nationella föreningen består av Sveriges kommuner och landsting (SKL), Kommunala företagens samorganisation (KFS), Vårdföretagarna och arbetstagarparter. 3 Kriterier enligt Nationella föreningen Vid certifiering bedöms ansökan för det regional VO-college på om det tillräckligt tydligt framgår vad/hur, omfattning, förväntade resultat och framtid. Nationella föreningen har tydliga kriterier för vad som ska uppnås. 4 Resursfördelning Styrgruppen arbetar på mandat och tid som belastar respektive organisation som ledamoten har sin hemvist i. Möten samt tjänst som VO-college samordnare samt övrig verksamhet som medlen räcker till finansieras genom medlemsavgifter som transfereras via regionförbundet Sörmland till NSV. 23 Sid 2(2)

24 24 24 ~~ ~~~, l~atrineholn~s kornrntzn \, Socialnämnden DELECATIONSPROTOFCOLI. Datum SOCN/2016: Yttrande över förslag till revidering av reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård Beslut Socialnämndens ordförande beslutar på socialnämndens vägnar att ställa sig bakom förvaltningens yttrande samt vidaresända yttrandet till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Den gemensamma nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård (NSV) har beslutat att rekommendera respektive huvudmans fullmäktige att revidera nämndens reglemente. Ärendet har översänds på remiss till berörda nämnder i kommunen. Nuvarande reglemente för NSV antogs och reglementet behöver nu kompletteras med dels redaktionella ändringar samt: Z Ett förtydligande av vårdgivaransvaret för hjälpmedelsförsörjningen ~._ En lättnad i kravet på efterlevnad av värdlandstingets budgetprocess ~ ~ ~0 Ett förtydligande kring justering av protokoll ~ ~ ~ ~ En ny paragraf som förtydligar möjligheten till delegering ~ ~ Ö = o c~,~ Gällande beredningsgrupper stryks hjälpmedelscentralens beredningsgrupp p ~ ~ ~M ö och beredning via länsstyrgruppen för närvård blir obligatorisk. z ö.`~ ~ ~ c~. ~ Förvaltningens bedömning ~ ~ ~ ~~ _~ ö ~~ Socialförvaltningen bedömer att ändringarna skapar en tydlighet kring det ansvar man ~ ~~ har över hjälpmedelscentralens verksamhet. Ändringarna tar även hänsyn till de önskemål som har inkommit från verksamheterna eftersom värdlandstingets budgetprocess har inte varit helt möjlig att föra över till den verksamhet NSV ansvarar över. Det tillagda förtydligandet kring justering och paragrafen om delegering är i linje med de bestämmelser som finns i kommunallagen. Ändringarna från två till en beredningsgrupp syftar till att anpassa reglementet till verkligheten, i nuläget arbetar man enbart med länsstyrgruppen för närvård (utökad). Den föreslagna förändringen innebär även att man i reglementet kommer kräva att man använder sig av länsstyrgruppen för närvård. Socialförvaltningen bedömer att förslagen inte medför några negativa konsekvenser för verksamheten och ställer sig därmed bakom förs~age. ~~ Pat Werner (S) Ordförande Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akten Utdragsbestyrkande 24

25 25 25 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (2) 116 Sörmlandstaxan (KS/2016:187) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige godkänner Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beslut om priser och nivå på rabatter för kommande Sörmlandstaxa inklusive skolkort i enlighet med framlagda principer och redovisad pristabell. Kommunfullmäktige noterar att det i Stockholms läns landsting pågår en översyn av priser med följd att nivån på pris för länskort kan komma att lyftas för övervägande och kompletterande beslut. Sammanfattning av ärendet Inom ramen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets uppdrag att utveckla kollektivtrafiken i länet har en översyn genomförts av struktur och prissättning av biljetter för resor med myndighetens upphandlade trafik Sörmlandstaxan. Översynen har även inkluderat skolskjutsmodell för finansiering av skolskjutsar i myndighetens upphandlade trafik. Vid översynen har Stockholms läns landstings affärsvillkor för resor i kollektivtrafiken så långt som lämpligt översatts till Sörmlandstaxan och så även prisnivån för länskortet. Stockholms läns landsting planerar enligt uppgift behandla sin kommande prisnivå för länskortet som en del av budget med beslut i juni. Detta har direktionen noterat med följd att nivån på pris för länskort kan komma att lyftas för övervägande och kompletterande beslut. Den nya modellen för prissättning av skolkort skall ge incitament för kommunerna att utnyttja den regionala linjetrafiken och landstinget att erbjuda ett utbud som möter skolresandets behov inom ramen för detta sammanhållna och integrerade trafiksystem. Att samordna skolskjuts med linjetrafik ger både förutsättningar att erbjuda ett bättre trafikutbud för allmänheten samtidigt som de samlade resurserna ger förutsättningar för effektivare och resurssnålare trafiklösningar. Införande av den nya Sörmlandstaxan sker den 1 oktober 2016 i samband med att nytt biljettsystem införs i syfte att förenkla för resenären. Då detta datum infaller under en pågående skoltermin kommer ny skolkortsmodell börja gälla från och med höstterminens start i augusti Ärendets handlingar Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse, Protokollsutdrag 6-7 från sammanträde i direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 19 november 2015 Överenskommelse angående Sörmlandstaxan Protokollsutdrag 14 från sammanträde i direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 16 mars

26 26 26 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2 (2) Protokoll från extra sammanträde i direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 19 april 2016 Överenskommelse angående Skolkort Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Tony Rosendahl (V), Thomas Nyvell (MP) samt Helena Ekroth (Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet) och projektchef Lars Ramstedt. Beslutet skickas till: Akten 26

27 27 27 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Strategisk samhällsplanering Vår handläggare Ert datum Er beteckning Lars I T Ramstedt Kommunstyrelsen Sörmlandstaxan Samhällsbyggnadsförvaltningens förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslås godkänna Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beslut om priser och nivå på rabatter för kommande Sörmlandstaxa inklusive skolkort i enlighet med framlagda principer och redovisad pristabell 2. Kommunstyrelsen noterar att det i Stockholms läns landsting pågår en översyn av priser med följd att nivån på pris för länskort kan komma att lyftas för övervägande och kompletterande beslut Sammanfattning av ärendet Inom ramen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets uppdrag att utveckla kollektivtrafiken i länet har en översyn genomförts av struktur och prissättning av biljetter för resor med myndighetens upphandlade trafik Sörmlandstaxan. Översynen har även inkluderat skolskjutsmodell för finansiering av skolskjutsar i myndighetens upphandlade trafik. Vid översynen har Stockholms läns landstings affärsvillkor för resor i kollektivtrafiken så långt som lämpligt översatts till Sörmlandstaxan och så även prisnivån för länskortet. Stockholms läns landsting planerar enligt uppgift behandla sin kommande prisnivå för länskortet som en del av budget med beslut i juni. Detta har direktionen noterat med följd att nivån på pris för länskort kan komma att lyftas för övervägande och kompletterande beslut. Den nya modellen för prissättning av skolkort skall ge incitament för kommunerna att utnyttja den regionala linjetrafiken och landstinget att erbjuda ett utbud som möter skolresandets behov inom ramen för detta sammanhållna och integrerade trafiksystem. Att samordna skolskjuts med linjetrafik ger både förutsättningar att erbjuda ett bättre trafikutbud för allmänheten samtidigt som de samlade resurserna ger förutsättningar för effektivare och resurssnålare trafiklösningar. Införande av den nya Sörmlandstaxan sker den 1 oktober 2016 i samband med att nytt biljettsystem införs i syfte att förenkla för resenären. Då detta datum infaller under en pågående skoltermin kommer ny skolkortsmodell börja gälla från och med höstterminens start i augusti SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 27

28 28 28 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Strategisk samhällsplanering Ärendets handlingar Bilaga 1. Bilaga 2. Bilaga 3. Bilaga 4. Bilaga 5. Protokollsutdrag 6-7 från sammanträde i direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 19 november 2015 Överenskommelse angående Sörmlandstaxan Protokollsutdrag 14 från sammanträde i direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 16 mars 2016 Protokoll från extra sammanträde i direktionen för Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet den 19 april 2016 Överenskommelse angående Skolkort Ärendebeskrivning I bifogat utdrag av 6 Beslut om Sörmlandstaxan från direktionens sammanträde den 19 november 2015 (se bilaga 1) har Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anhållit om att dess medlemmar, landstinget och länets kommuner, fastställer inriktning för Sörmlandstaxan i enlighet med av ägarna tecknad Överenskommelse angående Sörmlandstaxan (se bilaga 2). I bifogat utdrag av 7 Beslut om Skolkort från direktionens sammanträde den 19 november 2015 (se bilaga 1) har Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anhållit om att dess medlemmar, landstinget och länets kommuner, fastställer inriktning för Skolkort i enlighet med av ägarna tecknad Överenskommelse angående Skolkort. I bifogat utdrag av 14 Beslut om Sörmlandstaxan inklusive skolkort i fråga om nivå på priser och rabatter från direktionens sammanträde den 16 mars 2016 (se bilaga 3) har Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anhållit om att dess medlemmar, under förutsättning att samtliga medlemmar fattar erforderliga beslut i respektive fullmäktige, beslutar om priser och nivå på rabatter för kommande Sörmlandstaxa inklusive skolkort i enlighet med redovisad pristabell, samt att skolkortsmodellen i Sörmlandstaxan träder i kraft från höstterminens start 2016 och övriga delar i Sörmlandstaxan träder i kraft från den 1 oktober Direktionen noterar även att det i Stockholms läns landsting pågår en översyn av priser med följd att nivån på pris för länskort kan komma att lyftas för övervägande och kompletterande beslut. Vid sammanträdet den 16 mars 2016 beslutades om en justering av gällande överenskommelse angående skolkort från den 19 november I bifogat utdrag av 1 Beslut om att fastställa inriktning för skolkort från direktionens extra sammanträde den 19 april 2016 (se bilaga 4) har Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet anhållit om att dess medlemmar, fastställer inriktning för Skolkort i enlighet med justerad Överenskommelse angående Skolkort (se bilaga 5). SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 28

29 29 29 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (5) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Strategisk samhällsplanering Bakgrund Det är inom ramen för Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighets [myndigheten] uppdrag att utveckla kollektivtrafiken i länet som översyn genomförts av struktur och prissättning av biljetter för resor med myndighetens upphandlade trafik Sörmlandstaxan. Översynen har även inkluderat skolskjutsmodell för finansiering av skolskjutsar i myndighetens upphandlade trafik. Vid översyn av Sörmlandstaxan har de övergripande målen enligt verksamhetsplanen varit vägledande och omfattar i första hand målet att kollektivtrafiken skall utvecklas för att stödja regionens täthet och flerkärnighet och stärka förutsättningarna för en sammanhållen och utvidgad arbetsmarknadsregion. Uppdraget utgår från att kommunerna och landstinget har ett gemensamt ansvar för länets kollektivtrafik och skall tillsammans, genom myndigheten, agera för att utveckla kollektivtrafiken i länet som ett sammanhållet och integrerat trafiksystem. Vidare skall nya Sörmlandstaxan utgå från förutsättningen att den skall stärka en regional utveckling inom ramen för Mälardalssamarbetet och i samverkan med MÄLAB-taxa för den regionala tågtrafiken i Mälardalen. Vid översynen har Stockholms läns landstings affärsvillkor för resor i kollektivtrafiken så långt som lämpligt översatts till Sörmlandstaxan och så även prisnivån för länskortet. Stockholms läns landsting planerar enligt uppgift behandla sin kommande prisnivå för länskortet som en del av budget med beslut i juni. Detta har direktionen noterat med följd att nivån på pris för länskort kan komma att lyftas för övervägande och kompletterande beslut. Den nya modellen för prissättning av skolkort skall ge incitament för kommunerna att utnyttja den regionala linjetrafiken och landstinget att erbjuda ett utbud som möter skolresandets behov inom ramen för detta sammanhållna och integrerade trafiksystem. Att samordna skolskjuts med linjetrafik ger både förutsättningar att erbjuda ett bättre trafikutbud för allmänheten samtidigt som de samlade resurserna ger förutsättningar för effektivare och resurssnålare trafiklösningar. Införande av den nya Sörmlandstaxan sker den 1 oktober 2016 i samband med att nytt tekniskt system för biljettering införs i syfte att förenkla för resenären. Då detta datum infaller under en pågående skoltermin kommer ny skolkortsmodell börja gälla från och med höstterminens start i augusti Myndighetens rekommenderade inriktning för nivån på priser och rabatter för Sörmlandstaxan föreslås enligt tabellen nedan och i övrigt i enlighet med bilaga Förslag till nivå på priser och rabatter för Sörmlandstaxa inklusive skolkort. I bilagan beskrivs även bakomliggande principer och villkor för prissättning för de olika biljettprodukterna samt görs en jämförelse med nuvarande situation. Den rekommenderade inriktningen för produkten länskort föreslås även den fastställas och för det fall Stockholms läns landsting i samband med budgetbeslut i juni förändrar sitt SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 29

30 30 30 TJÄNSTESKRIVELSE 4 (5) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Strategisk samhällsplanering pris för länskort kan nivån på pris för länskort komma att lyftas för övervägande och kompletterande beslut. Vad gäller struktur för prissättning i form av zonindelning minskas antalet zoner från dagens drygt 250 till åtta, i huvudsak kommunvisa, zoner. Zonindelningen är även samordnad med den kommande Mälardalstaxan. Sörmlandstaxan innehåller biljettprodukter för enkelbiljetter, 30-dagarsbiljetter, dygnsbiljetter samt skolbiljetter. Reducerade priser finns för samtliga biljettyper för ungdomar mellan 7 och 20 år och studenter upp till 26 år. Rabatt finns för enkelbiljetter vid förköp via mobil eller reskassa. Dessutom erbjuds särskild 30-dagarsbiljett för lågtrafiktid. Prismatris för Sörmlandstaxan De ekonomiska konsekvenserna beror av medborgarnas respons på förändringen i form av antal resande hos respektive medlem. Som underlag i myndighetens Verksamhetsplan och budget 2016 ( ) har kalkylerade effekter för Sörmlandstaxan enligt nedan tagits med och kalkylerade effekter för förändrad prissättning för skolkort inte tagits med. I kommande Verksamhetsplan och budget 2017 ( ) kommer effekter av såväl ny Sörmlandstaxa som ny skolkortsmodell att inkluderas. För Katrineholms kommun beräknas Sörmlandstaxan, på helårsbasis och med oförändrat resande, att innebära en lite ökning av intäkterna (ca 40 tkr) jämfört med utfallet år 2014 (3 135 tkr). Som följd av förändrad prissättning av skolkorten beräknas kostnaderna öka med ca 262 tkr jämfört med utfallet år SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 30

31 31 31 TJÄNSTESKRIVELSE 5 (5) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Strategisk samhällsplanering Notera att priserna i Sörmlandstrafiken har varit oförändrade sedan 2013, det vill säga i mer än tre år. Hos myndigheten har beslut kopplade till Sörmlandstaxan inklusive skolkort behandlats successivt sedan våren 2014 och principer för Sörmlandstaxan har hanterats vid flera tillfällen under 2015 och 2016 och beretts såväl i tjänstemannaled som politiskt. Vid dessa tillfällen har frågor avseende principiell inriktning gällande zonindelning, produktsortiment, prisstruktur, prisnivåer samt affärsregler gällande ålders- och tidsdifferentierade taxor behandlats och tillstyrkts. Som följd av ovan har därefter, vid sammanträde av den 16 mars 2016, direktionen i myndigheten beslutat om, under förutsättning att samtliga medlemmar fattar erforderliga beslut i respektive fullmäktige, dels priser och nivå på rabatter för kommande Sörmlandstaxa inklusive skolkort i enlighet med en redovisad prismodell, dels att skolkortsmodellen i Sörmlandstaxan träder i kraft från höstterminens start 2016 och övriga delar i Sörmlandstaxan träder i kraft från den 1 oktober Med utgångspunkt från tidigare beslutade principer för Sörmlandstaxan och ovan redovisning föreslås Katrineholms kommun besluta godkänna Kommunalförbundet Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet beslut om priser och nivå på rabatter för kommande Sörmlandstaxa inklusive skolkort i enlighet med framlagda principer och redovisad pristabell, samt notera att det i Stockholms läns landsting pågår en översyn av priser med följd att nivån på pris för länskort kan komma att lyftas för övervägande och kompletterande beslut. Namn: Lars Ramstedt Titel: Projektchef Beslutet skickas till: Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61 61 61 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (1) 117 Utökade investeringsmedel för bro Djulö kvarn (KS/2016:286) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beviljar service- och tekniknämnden ett tilläggsanslag på 1,2 miljoner kronor för att åtgärda bron vid Djulö Kvarn. Investeringsmedlen ska belasta kommunens rörelsekapital. Sammanfattning av ärendet Service- och tekniknämnden har inkommit med en begäran om tilläggsanslag på 1,2 miljoner kronor och avser åtgärdandet av bron vid Djulö Kvarn. I service- och tekniknämndens budget för 2016 finns medel för broöversyn och till den kopplade mindre reparationer och åtgärder. Kostnaderna för att åtgärda bron vid Djulö Kvarn täcks inte av nämndens nuvarande budget. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, , 15 Service- och teknikförvaltningens tjänsteskrivelse, Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Thomas Nyvell (MP), Mica Vemic (SD), Göran Dahlström (S), Lars Härnström (M), Ewa Callhammar (L) samt förvaltningschefen Lars Hågbrandt. Beslutet skickas till: Akten 61

62 62 62 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Utökade investeringsmedel för bro Djulö kvarn Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja service- och tekniknämnden ett tilläggsanslag på 1,2 miljoner kronor för att åtgärda bron vid Djulö Kvarn. Investeringsmedlen ska belasta kommunens rörelsekapital. Sammanfattning av ärendet Service- och tekniknämnden har inkommit med en begäran om tilläggsanslag på 1,2 miljoner kronor och avser åtgärdandet av bron vid Djulö Kvarn. I service- och tekniknämndens budget för 2016 finns medel för broöversyn och till den kopplade mindre reparationer och åtgärder. Kostnaderna för att åtgärda bron vid Djulö Kvarn täcks inte av nämndens nuvarande budget. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll från service- och tekniknämnden, , 15 För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Service- och tekniknämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 62

63 63 63 SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Protokollsutdrag 1 (1) 49 Utökade investeringsmedel för bro Djulö Kvarn (STN/2016:40) Service- och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden ställer sig bakom service- och teknikförvaltningens redogörelse och begär hos kommunsstyrelsen ett tilläggsanslag på 1,2 miljoner kronor. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen gör under 2016 en översyn av de kommunala broar som ingår i serviceoch tekniknämndens ansvarsområde. I översynen ingår besiktning, inspektion och dokumentation samt mindre åtgärder. Efter slutförd översyn kan en långsiktig driftunderhålls- och investeringsplanering tas fram. Översynen pågår under Vid besiktning av bro 5026-D1 Plattbro vid Djulö Kvarn (gång- och cykelbron), har bron visat sig få sådana anmärkningar att åtgärder inte kan vänta. Resultat av besiktning och inspektion har diskuterats med brokonsulter och ett åtgärdsförslag motsvarande 1,2 miljoner kronor har tagits fram. I service- och tekniknämndens budget för 2016 finns medel för broöversynen och till den kopplat mindre reparationer och åtgärder. Kostnaderna för att åtgärda bron vid Djulö Kvarn täcks inte av nuvarande budget. Ärendets handlingar Service- och teknikförvaltningens tjänsteskrivelse, Sammanfattning av skador bro Djulö Kvarn Åtgärdsförslag bro Djulö Kvarn Överläggning Under service- och tekniknämndens överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S). 63

64 64 64 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN STN/2016: Medborgarservice Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Engvall Service- och tekniknämnden Utökade investeringsmedel för bro Djulö kvarn Service- och teknikförvaltningens förslag till beslut Service- och tekniknämnden ställer sig bakom förvaltningens redogörelse och begär hos kommunsstyrelsen ett tilläggsanslag på 1,2 miljoner kronor. Sammanfattning av ärendet Förvaltningen gör under 2016 en översyn av de kommunala broar som ingår i serviceoch tekniknämndens ansvarsområde. I översynen ingår besiktning, inspektion och dokumentation samt mindre åtgärder. Efter slutförd översyn kan en långsiktig driftunderhålls- och investeringsplanering tas fram. Översynen pågår under Vid besiktning av bro 5026-D1 Plattbro vid Djulö Kvarn (gång- och cykelbron), har bron visat sig få sådana anmärkningar att åtgärder inte kan vänta. Resultat av besiktning och inspektion har diskuterats med brokonsulter och ett åtgärdsförslag motsvarande 1,2 miljoner kronor har tagits fram. I service- och tekniknämndens budget för 2016 finns medel för broöversynen och till den kopplat mindre reparationer och åtgärder. Kostnaderna för att åtgärda bron vid Djulö Kvarn täcks inte av nuvarande budget. Ärendets handlingar Sammafattning av skador bro Djulö Kvarn Åtgärdsförslag bro Djulö Kvarn Karin Engvall Avdelningschef, medborgarservice Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, akten SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 64

65 PM 5026-D1 K-HOLM. PLATTBRO VID DJULÖ KVARN Sammanfattning av de skador som upptäcktes vid inspektion : Bron har rötskador vid samtliga tvärstag på östra sidan. Sättning till följd av röta 1 (4) memo03.docx Sweco Stora Torget 3 SE Linköping, Telefon +46 (0) ÖSK \\vfs03\homedir$\pkkaos\desktop\ks \sammanfattning av skador bro djulö kvarn-{b492283a-1f5b-4062-bc60-341b1e5a8e9e} docx Sweco Management AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm 65 Christian Zetterström Projektledare Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0)

66 66 66 Rötskador i räckesstolpars underkant, samtliga på östra sidan. Rötskador i överkant räcke, på båda sidor bron. 2 (4) memo03.docx PM 5026-D1 K-HOLM. PLATTBRO VID DJULÖ KVARN ÖSK \\vfs03\homedir$\pkkaos\desktop\ks \sammanfattning av skador bro djulö kvarn-{b492283a-1f5b-4062-bc60-341b1e5a8e9e} docx 66

67 67 67 Rengöring vid räckesstolpar, på båda sidor bron. Rötskador i 5 stycken räckesstolpar på östra sidan. 3 (4) memo03.docx PM 5026-D1 K-HOLM. PLATTBRO VID DJULÖ KVARN ÖSK \\vfs03\homedir$\pkkaos\desktop\ks \sammanfattning av skador bro djulö kvarn-{b492283a-1f5b-4062-bc60-341b1e5a8e9e} docx 67

68 68 68 Rötskada vid tvärstag på norra sidan, spår av skadedjur där rötskada finns i bron. 4 (4) memo03.docx PM 5026-D1 K-HOLM. PLATTBRO VID DJULÖ KVARN ÖSK \\vfs03\homedir$\pkkaos\desktop\ks \sammanfattning av skador bro djulö kvarn-{b492283a-1f5b-4062-bc60-341b1e5a8e9e} docx 68

69 D1 KATRINEHOLM. PLATTBRO VID DJULÖ KVARN Broplattan är uppbyggd av konstruktionsvirke i gran ställt på högkant med längder på 5,85m. Virket är s.k. stumskarvat (ändved mot ändved) med förskjutna skarvar. Detta gör att om det påvisas fukt/rötskador inte bara längst ut vid droppbleck och räckesstolpar utan även längre in mot mitten av bron, så behöver i stort sett hela brons plank demonteras för att komma åt de skadade planken. Det är i dagsläget mer eller mindre helt omöjligt att avgöra utsträckningen av skada förrän tätskiktet är bortfräst och broplattan ligger i dagen. Först fräses all asfalt och tätskikt bort. Anledningen till att vi väljer att ta bort allt är svårigheten & risken med att försöka få ihop gammal befintlig tätskiktsmatta med den nya. Jag har tittat på att byta ut de sex st yttersta balkarna (6x72mm = 432mm) på var sida, men om det räcker är som sagt väldigt oklart. Dessa ersätts med två st limträbalkar (2x215mm = 430mm). Samtliga räcken byts ut till dagens utförande inkl. styrbalk. I samband med att yttre delen av broplattan byts ut, byts även spännbrickor till spännsystemet ut till de som vi använder idag. Mängden påväxt på bron tyder på kraftigt nedsatt underhåll tillsammans med förhöjda fuktkvoter i omgivande luft pga vattendimma från dammen. Omständigheterna gör att kontinuerligt underhåll blir än mer viktigt. Vi räknar med att hela GC-bron kan stängas av under reparationstiden, som beräknas till ca 3-4v PRIS CA 1,0-1,1milj + kostnader för avstängning Jens Karlsson 8 juni Försäljningsingenjör Träbroar Martinsons Byggsystem KB (org ) SE BYGDSILJUM Sweden Direct line Mobile

70 70 70 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (1) 112 Årsredovisning Vårdförbundet Sörmland (KS/2016:196) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att bevilja ansvarsfrihet för direktionen för Vårdförbundet Sörmland och dess enskilda medlemmar samt i övrigt lägga årsredovisningen med revisionsberättelse till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Vårdförbundet har överlämnat sin årsredovisning för 2015, tillsammans med revisionsberättelse och granskningsrapport. Förbundet uppvisar ett positivt resultat på kronor för Av revisionsberättelsen framkommer att revisorerna bedömer att förbundet drivits på ett ändamålsenligt och tillfredsställande sätt både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Förbundets räkenskaper är i allt väsentligt en rättvisande. Vidare, har såväl balanskrav som finansiella mål har uppnåtts. Revisorerna tillstyrker därför att respektive kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för Vårdförbundet Sörmlands direktion och dess enskilda ledamöter. Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse Årsredovisning och bokslut 2015 Vårdförbundet Sörmland, Revisionsberättelse för år 2015 Granskning av årsredovisning 2015, PWC Beslutet skickas till: Akten 70

71 71 71 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Årsredovisning 2015 för Vårdförbundet Sörmland Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige bevilja ansvarsfrihet för direktionen för Vårdförbundet Sörmland och dess enskilda medlemmar samt i övrigt lägga årsredovisningen med revisionsberättelse till handlingarna. Sammanfattning av ärendet Vårdförbundet har överlämnat sin årsredovisning för 2015, tillsammans med revisionsberättelse och granskningsrapport. Förbundet uppvisar ett positivt resultat på kronor för Av revisionsberättelsen framkommer att revisorerna bedömer att förbundet drivits på ett ändamålsenligt och tillfredsställande sätt både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Förbundets räkenskaper är i allt väsentligt en rättvisande. Vidare, har såväl balanskrav som finansiella mål har uppnåtts. Revisorerna tillstyrker därför att respektive kommunfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för Vårdförbundet Sörmlands direktion och dess enskilda ledamöter. Ärendets handlingar Årsredovisning och bokslut 2015 Vårdförbundet Sörmland, Revisionsberättelse för år 2015 Granskning av årsredovisning 2015, PWC Ärendebeskrivning Vårdförbundet Sörmland har överlämnat sin årsredovisning för 2015 till fullmäktige i respektive medlemskommun. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Förbundets direktion godkände vid sitt sammanträde den 15 april 2016 årsredovisning och bokslut för verksamheten Resultatet för 2015 var positivt och uppgick till sammanlagt kronor. I den bifogade årsredovisningen finns detaljerade uppgifter om förbundets verksamhet och ekonomiska förhållanden. Revisorerna bedömer att förbundsdirektionen bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och ur ekonomiskt perspektiv tillfredsställande sätt. Räkenskaperna bedöms vara i allt väsentligt är rättvisande. Revisorerna instämmer i förbundets KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 71

72 72 72 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab bedömning att balanskravet för 2015 är uppnått samt direktionens bedömning att de finansiella målen uppnåtts. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i den samma. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har vid sin genomgång av årsredovisningen och revisorernas bedömning inte funnit något att anmärka på eller invända mot. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Vårdförbundet Sörmland KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 72

73 j. ~~t= -~ ~ ~, r ~.~ ~ ~ ll`(l! 111 ~ I`~1 111 I`~f ~ f ~l~ Org nr

74 74 74 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ORDFÖRANDES KOMMENTARER 3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 4 Uppdrag och verksamhet 4 HandlingsplanNision 5 Värdegrund 5 Må1, service- och kvalitet samt särskilda uppdrag och aktiviteter 5 Omvärldsanalys 5 Väsentliga händelser under och efter verksamhets$ret 7 Intern kontroll 8 Personal 10 Anställda inom verksamheterna 10 Sjukfrånvaroredovisning 10 Kompetensutveckling 11 Arbetsmiljö 13 Rehabiliteringsarbetets utveckling 14 Förebyggande personalhälsovård 14 Framtid 14 Ekonomi 16 God ekonomisk hushållning 16 Årets resultat 16 Balanskrav 17 Upplysning om pensionförpliktelse och ansvarsförbindelse 17 Driftredovisning 18 Investeringsredovisning 20 RÄKENSKAPER 22 Resultaträkning 22 Balansräkning 23 Kassaflödesrapport 24 Noter till resultat- och balansrälsing samt kassaflödesrapport 25 Allmänna redövisningsprinciper 28 Sex år i sammandrag 29 REDOVISNING AV VERKSAMHETERNA 30 Förbundsgemensamt - förbundsdirektion och vårdförbundets kansli 30 Uppföljning av inriktningsmål 30 Uppföljning av miljömål 31 Vårnäs behandlingshem 32 Kvalitetsutveckling 33 Uppföljning av inriktningsmål 34 Öppet intag utfall budget - diagram samt mernyttjande 35 Uppföljning av verksamhetsmål 36 Uppföljning av kvalitets- och servicemått 37 Upphandling 38 Uppföljning av inriktningsmål 39 Uppföljning av verksamhetsmål 39 Familjerådgivning 40 Utåtriktad verksamhet 40 Uppföljning av verksamhetsmål 41 Uppföljning av kvalitets- och servicemått 41 Besöksstatistik 42 Gläntan behandlingshem 43 Kvalitetsutveckling 45 Uppföljning av inriktningsmål FÖRKLARINGAR OCH BEGREPP Vad är ett kommunalförbund - Politisk organisation 47 Vad är ett kommunalförbund - Politisk organisation

75 75 75 ORDFÖRANDES KOMMENTARER Våren 2015 öppnade Vård%rbundet ett nytt HVB-hem för unga vuxna Gläntan, beläget på Kjesäter i Vingåkers kommun. Arbetet där bygger, liksom på Vårnäs, på12-stegsprogrammet, som modifierats för att passa yngre personer. Allt behandlingsarbete bedrivs också i nära samarbete med hemkommunen, vilket förkortar placeringstiden på HVB-hemmet, samtidigt som eftervården på hemmaplan integreras i vårdplaneringen. Verksamheten har under året främst använts av Eskilstuna och Strängnäs kommuner, vilka båda tecknat fasta abonnemangsavtal. Vårnäs behandlingshem är väletablerat och mycket efterfrågat. Under året har väntetiderna periodvis varit klart längre än önskvärt (2 veckor), vilket gjort att vi inlett planeringen för en utbyggnad av främst introduktionsavdelningen, som är den trånga sektorn. Under året har också direktionen fattat beslut om att överta arbetet med certifiering av 12-stegsrådgivare från Gudni Stefanson. Hur arbetet praktiskt ska organiseras kommer att klargöras under Upphandlingen av kompletterande och alternativa behandlingsformer inom socialtjänstens område har bedrivits på sedvanligt sätt i samverkan med samtliga kommuner i länet. Under året har avtal för HVB-verksamhet tecknats för ungdomar med missbruksproblem, år, ungdomar med psykisk problematik, år samt ramavtal gällande HVB-verksamhet som utreder förmågan i föräldrarollen barn/familj 0 12 år. Familjerådgivningen har under hösten satt ett utökat uppdrag genom att Flens kommun sedan september anslutit sig till familjerådgivningen via ett avtal. Ytterligare en familjerådgivare på halvtid har anställts för det utökade uppdraget. Vårdförbundet har också beslutat om en ny organisation för det administrativa arbetet. I korthet innebär det att vi minskat antalet fasta tjänster genom att befattningen som administrativ chef tagits bort. Dennes arbetsuppgifter har i stället fördelats på befintlig personal, i första hand förbundschefen. Ekonomiskt utrymme har därmed skapats för att inrätta en befattning som kvalitetssamordnare påhalvtid. Vissa uppgifter vad gäller ekonomihantering köps också fortsättningsvis in externt. Ekonomiskt visar verksamheten ett överskott på ca 1,2 mkr. Det är ett bra resultat. Överskottsmedlen kommer att avsättas för särskilda utvecklingsändamål. Från direktionens sida vill vi rikta ett varmt tack till all personal för deras gedigna insatser under året! Torgerd Jansson ordförande 75 3

76 76 76 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Uppdrag och verksamhet Vårdförbundet Sörmland är ett kommunalförbund med fyra av sörmlandskommunerna som medlemmar. I förbundsordningens ändamålsparagraf (reviderad under 2015) anges förbundets uppdrag som är att svara för gemensam behandlingsverksamhet inom socialtjänstens område omfattande hem för vård och boende (HVB-hem) och/eller öppenvårdsformer, att svara för familjerådgivning och att genomföra viss upphandling som avser vård- och behandlingstjänster fdr individ- och familjeomsorgens behov. Därav följer de i förbundsordningen nedanstående formulerade uppgifterna som ligger till grund för verksamheten och eventuella tillkommande verksamheter inom Vårdförbundet Sörmland. - ansvara för driften av Vårnäs behandlingshem enligt Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram omfattande abstinensbehandling, primärbehandling, förlängd behandling samt individuellt anpassad eftervård - ansvara för driften av HVB Gläntan med målgruppen unga vuxna. Behandlingen skall bedrivas enligt Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram med en modifierad behandlingsform anpassad efter den unga målgruppen och med inslag av andra behandlingsmetoder verka för att samordna vårdkedjor mellan förbundet och olika aktörer - på uppdrag av medlemskommunerna genomföra viss upphandling och teckna ramavtal med vårdgivare för socialtjänstens behov avseende vuxna, barntonåringar och familjer - ansvara för familjerådgivningen för Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommuner. I familjerådgivningen ingår att bearbeta och förebygga kriser i familjer genom rådgivande insatser i öppna former och genom informations- och utbildningsinsatser - bevaka omvärldsförändringar som påverkar verksamhetsområdet Vård och omsorg samt ha en öppenhet för att i samverkan med medlemskommunerna uppta nya verksamheter inom förbundet med denna inriktning Ett exempel på det senare är HVB Gläntan för unga personer med missbruk, som startade sin verksamhet i förbundets regi under våren Det är förbundsmedlemmarnas förtroendevalda i förbundets beslutande församling som har att förverkliga ändamålet och ambitionerna med förbundet. Den beslutande församlingen inom Vårdförbundet Sörmland består av en förbundsdirektion, där varje medlemskommun representeras av en ordinarie ledamot samt en ersättare. Ledamöter till förbundsdirektionen utses av kommunfullmäktige irespektive medlemskommun. Därutöver är landstinget fr o m 2014 representerad med tre insynsråd utan beslutsrätt, i enlighet med avtal som träffats mellan vårdförbundet och landstinget. Direktionen har under verksamhetsåret haft sju sammanträden och ett ägarmöte. Därutöver en planeringsdag. 76

77 77 77 Handlingsplan /Vision Med stödjande ägare/medlemmar som grund vara en offensiv aktör i Sörmland inom verksamhetsområdet Vård och behandling. Det offensiva aktörsskapet säkerställs bl a genom en aktiv bevakning av omvärldsförändringar som kan påverka verksamheten. Verksamheten utvecklas och anpassas med beaktande av omvärldsförändringar, ägar- och länsintressen samt aktuell forskning inom området. Värdegrund Vi vill säkerställa att alla boende i medlemskommunerna, med en beroendeproblematik avseende alkohol/droger alternativt relationsproblem inom familjen, iar tillgång till lättillgänglig och effektiv vård och behandling. Vi vill över tid trygga dessa verksamhetsområden genom en långsiktig stabil finansiering, som bygger på samfinansiering mellan flera huvudmän. Verksamheten bedrivs med hänsynstagande till och utifrån övertygelsen om människans ansvar för sin och andras sociala situation och inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten präglas av respekt för individens självbestämmanderätt och integritet samt tro på varje individs förmåga att själv göra sitt/sina livsval. Mål, kvalitet -och service samt särskilda uppdrag och aktiviteter I verksamhetsplanen för 2015 anges må1, kvalitets- och servicemått samt särskilda uppdrag och aktiviteter som beslutats av förbundsdirektionen. Målen och kvalitets-/servicemåtten ska vara vägledande för verksamheten. Hur förbundet lyckats uppfylla dessa under verksamhetsåret redovisas i förvaltningsberättelsen för respektive verksamhet. Omvärldsanalys Den verksamhet som Vårdförbundet Sörmland ansvarar för åt medlemskommunerna kännetecknas av lättillgänglighet. De rådgivande/behandlande insatserna bygger på att hjälpa människor att hitta. sina egna resurser för att kunna påverka sina liv i en för dem gynnsam riktning. De professionella hjälpinsatser Vårdförbundet Sörmland erbjuder på Vårnäs behandlingshem, på HVB Gläntan och inom Familjerådgivningen syftar till att erbjuda människor verktyg för hur detta skall gå till. Verksamheterna kännetecknas av personal med mycket god kompetens inom respektive område -såväl utbildningsmässigt som erfarenhetsmässigt. Kännetecknande för förbundets verksamhetsområden är samverkan mellan såväl medlemskommuner och med övriga sörmlandskommuner samt med landstinget i Sörmland. Samverkan med landsting och icke medlemskommuner regleras genom avtal med förbundet. Under verksamhetsåret har samverkan med medlemskommunerna intensifierats främst med anledning av att HVB Gläntan startade. Samverkan mellan placerande kommun och Gläntan är av central betydelse. Även samverkan med Landstinget sker när det gäller verksamhetens utformning och i enskilda ärenden. 77 5

78 78 78 Medlemskommunerna har under verksamhetsåret aviserat om att man ser ett påtagligt ökat behov av behandlingsplatser främst för målgruppen ungdomar och unga vina. Trycket på behandlingsplatser har ökat väsentligt bland annat genom den höga tillströmningen av asylsökande barnungdomar som varit under främst hösten Redan innan denna tillströmning av asylsökande, signalerade kommunerna om ökat behov av behandlingsplatser för främst ungdomar, vilket påverkat den upphandling av ramavtal som VFS är ansvariga för. Det är också anledningen till öppnandet av Gläntan. Två medlemskommuner har även väckt frågan om att VFS skulle projektera för ytterligare ett HVB-hem för en något yngre målgrupp. Problembilden som presenteras för denna ungdomsgrupp är dels missbruk/beroende, där nätdroger blir allt vanligare, men även hasch och andra narkotiska preparat. Kommunerna signalerar även att de möter fler ungdomar som mår psykiskt dåligt av olika anledningar. De efterlyser behandlingsinsatser och metoder som kan möta. denna problematik. De efterlyser också en nära samverkan mellan HVB-hem och placerande kommun för att undvika "glapp" i vårdkedjan. VFS ser det som en gynnsam utveckling för förbundet, att medlemskommunerna alltmer ser VFS som en självklar samarbetspartner när det gäller att utveckla ny HVB-verksamhet. Under verksamhetsåret har ett par externa kommuner visat intresse för Vårdförbundet Sörmlands olika verksamhetsområden. De har erbjudits informations-insatser från såväl förbundet som från Vårnäs behandlingshem och Gläntan och detta kan förhoppningsvis leda till eventuellt framtida medlemskap i förbundet. Förbundet skulle is en tryggare bas att stå på med fler medlemskommuner, så dessa kontakter känns positiva inför framtiden. När det gäller vården av människor med missbruksproblem ser vi att den ökade användningen av s k nätdroger fortsätter och nya preparat dyker ständigt upp. De vanligaste - under namn som Spice, MDPV och 3mkk - förefaller vara oberäkneliga i sina symptom och abstinensen är ofta mer kraftfull än för traditionella droger. Tillgängligheten förefaller vara stor, då handeln till stora delar sker utan någon form av kontroll och insyn på Internet. Under verksamhetsåret beräknas mer än 50 % av de inskrivna patienterna på Vårnäs ha använt eller prövat nätdroger, vilket ställer nya krav på exempelvis drogtester och medicinsk abstinensbehandling. Kompetensutveckling kommer vara nödvändigt inom detta område. Familjerådgivningen startade för drygt 50 år sedan för att ge stöd till föräldrar i skapandet av en så trygg uppväxtmiljö som möjligt för barn. Det är även i framtiden viktigt att möta detta behov genom att vara en lättillgänglig verksamhet. Framtidens familjebildningar kommer att vara mer komplexa. Paren har en mer mångkulturell sammansättning och olika religioner kan rymmas i en och samma familj. Mer än hälften av alla relationer kan komma att upplösas, där barn från olika familjer ska bo på två eller flera ställen - ibland tillsammans med syskon och/eller tillsammans med andra barn och vina. För att kunna följa en allt mer komplicerad och snabb samhällsutveckling krävs att familjerådgivarna är uppdaterade om vad som händer i samhället. Allt fler använder Internet och sociala medier för att skaffa sig information och för att is den hjälp som behövs i olika frågor. Därför krävs det att familjerådgivningen når ut, och kommer in i så tidigt skede som möjligt när behov av stöd och rådgivning uppstår, samt kontinuerligt utvecklar det förebyggande arbetet. Det senare kan exempelvis ske genom medverkan i föräldrautbildning, i utveckling av hemsidan och i användandet av sociala medier. 78 C.'~

79 79 79 En annan delidet förebyggande arbetet är samverkan med närliggande vårdgivare och utbildning av föräldrar i de omställningsprocesser som par ställs inför när man skaffar barn, separerar, bildar nya familjer eller hanterar egna och andras barn. Familjerådgivningens roll i framtiden blir att erbjuda. en trygg plats för par, där man i lugn och ro kan ta sig tid att diskutera svåra och livsavgörande frågor. Detta kan komma att bli mer aktuellt än någonsin, då uppmärksamheten Ivardagen alltmer störs av telefoner, datorer, TV m m redan från tidig ålder. Att samtala med varandra har i vissa fall blivit en bristvara, vilket kan komma att ha en påverkan i relationen för kommande generationer. Verksamheten med upphandlingstjänster enligt LOU sker i samverkan med en samrådsgrupp, däx representanter från samtliga deltagande kommuner ingår. Gruppen definierar behov av vårdbehandling för vissa målgrupper och gruppen är även delaktig i att formulera krav och servicenivåer för kommande vårdgivare inför en ny upphandling. Intresset från kommunernas sida när det gäller upphandling av vård och behandling upplevs ha ökat under senare år, liksom kunskapen om att följa de ramavtal som tecknats. Detta leder till att förbundets resurser för upphandlingsverksamheten kan framstå som alltför knappa i framtiden och behov av utökning har diskuterats. Väsentliga händelser under och efter verksamhetsåret Ett ägarmöten har genomförts på Vårnäs under april månad, där företrädare för samtliga fyra medlemskommuner deltog. Vid mötet lämnades en ekonomisk redovisning samt verksamhetsinformation från år Bl a presenterade enhetschefen för Gläntan upplägg och utformning av den planerade verksamheten, som startade i början av maj månad. En utvärdering av avgiften för mernyttjande av behandlingsplatser på Vårnäs och parsamtal inom familjerådgivningen presenterades, som godkändes av ägarmötet samt beslutades om att bibehålla denna merutnyttjandemodell tills vidare med oförändrade belopp. Förslag till budgetsförutsättningar och anslagsramar i budgeten för 2016 presenterades och godkändes. I förslaget fanns blamed en utökning av tjänsten som förbundschef från 50 %till 100 %, en utökning av behandlingspersonal på Vårnäs om 75 %samt höjning av vårddygnspriset för primärbehandling samt halwägshusen. Ett förslag till reviderad förbundsordning presenterades och tillstyrktes av ägarrepresentanterna. HVB Gläntan: En nyverksamhet startades upp under 2015, som dessförinnan hade projekterats för under ca ett år. Slutrapporten godkändes av direktionen i december 2014 och HVB Gläntan startade i början av maj. Enhetschef anställdes från och med , som de första månaderna inriktade sig på att is lokaler iardning samt att anställa personal. HVB Gläntan är belägen i hyrda lokaler i anslutning till Kjesäters gamla folkhögskola. Målgruppen för verksamheten är unga vina, mellan 17 och 23 år. 10 platser finns på HVB Gläntan, varav 2 utgör s k sviktplatser. Direktionens arbetsgrupp träffade i april socialutskottet samt tjänstemän i Flens kommun för en dialog om förutsättningar för ett eventuellt återinträde i förbundet. Arbetsgruppen har även fört en dialog med politiker från Örebro kommun, som visat intresse för det "Öppna Intaget" vid Vårnäs. För närvarande finns ett ramavtal mellan Vårnäs och kommuner i Örebro 1än gällande behandling vid Vårnäs. 79 7

80 80 80 HVB för unga: Frågan har väckts under senare delen av hösten 2015 om behov av behandlingshem av unga som missbrukar droger oc1~/eller har psykisk ohälsa från ett par medlemskommuner. Målgruppen är yngre än den Gläntan vänder sig mot. Förbundschefen har ett uppdrag att göra en förstudie angående förutsättningarna att starta ett HVB för en yngre målgrupp än vid Gläntan. Omorganisation inom Vårdförbundet Sörmlands ledningsfunktioner: Förbundsdirektionen beslutade i december 2015 om en inriktning till ny organisation avseende ledningsfunktioner. Förslaget innebär bl a att ekonomihanteringen %rläggs till en medlemskommuns ekonomikontor och att övriga ansvarsområden som den administrativa chefen innehade, fördelades på förbundschef (som from 2016 kommer att omfatta 100 %), verksamhetschef på Vårnäs samt enhetschef på Gläntan. Förslaget MBL-förhandlades med arbetstagarorganisationer ibörjan av januari 2016 och skall genomföras under Förslaget innebar också, efter förhandling med den administrtiva chefen, att tjänsten som administrativ chef avslutades i slutet av januari En ombyggnad av fastighetens reningsanläggning utfördes under det första halvåret Bakgrunden är att samhällsbyggnadsnämnden ivingåkers kommun, efter genomförd tillsyn, förelagt förbundet en åtgärdsplan i 11 punkter för att förbättra anläggningen. Kostnaden för ombyggnads- och förbättringsåtgärderna uppgick ti11488 tkr, som finansierades genom ett tillägg i 2015 års investeringsplan med en avskrivningstid om 20 år. Medlen tas från det budgeterade överskottet. Anläggningen slutbesiktigades under augusti och uppfyller därefter de krav samhällsbyggnadsnämnden ivingåker har riktat mot VFS. En utökning av antalet vårdplatser på Vårnäs har diskuterats i Direktionen vid flera tillfällen, eftersom kön till behandlingshemmet stora delar av året har varit ca en månad. Ett förslag till tillbyggnad togs fram, som visade sig bli alltför omfattande och dyrbart. Tjänstemannaledningen har fatt i uppdrag att se över hur nuvarande lokaler kan omfördelas/byggas om för att bereda fler vårdplatser Fiberanslutning blev klar till fastigheten Vårnäs under maj månad Intern kontroll Ansvaret för den interna kontrollen anges i kommunslagens kapitel 6, 7, där förbundet skall se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten i övrigt bedrivs på ett tillfredsställande sätt. Den interna kontrollens syften är att säkerställa en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten att tillämpliga lagar, föreskrifter, riktlinjer mm efterlevs att verksamhetens kvalitet upprätthålls Vårdförbundet förmedlar information om ekonomi och verksamhet till sina ägare/ medlemskommuner tre gånger om året i årsredovisning, delårsrapport och tertialrapport. I årsredovisningen sker en uppföljning av de iuiansiella målen och av de verksamhetsmål som angivits i verksamhetsplanen. Verksamhetens må1 och andra väsentliga måttbegrepp och nyckeltal följs upp och kommenteras med avseende på hur de uppfylls. I delårsrapporten görs uppföljning av de finansiella målen och vissa av verksamhetsmålen. 80

81 81 81 Dokumenterade rutiner för den ekonomiska redovisningen har upprättats. Varje månad görs en avstämning av bokföringen som även utgör en kontroll av att den ekonomiska redovisningen är korrekt och rättvisande för den aktuella delen av året. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria tillämpas. Dokumentation om avvikelser och tillbud görs både av medicinsk personal och behandlingspersonal, som överlämnas till verksamhetschefen, som i sin tur beslutar om åtgärder samt rapporterar till direktionen. Apoteket genomför årligen en kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen enligt SOSFS 2001:17, vilken ligger till grund för förbättringar inom området. Manual för rådgivarnas behandlingsarbete på Vårnäs finns och den programansvariges ansvarsområde är bl a att se till att denna följs i behandlingsarbetet. Samtliga patienter, som fullföljer sin behandling, ombeds besvara en enkätundersökning om hur de upplevt vistelsen på behandlingshemmet. Resultaten följs upp i rådgivargruppen. Regelbundna kvalitetsmätningar iform av enkäter genomförs även vid familjerådgivningen samt i upphandlingsverksamheten. Under 2015 har upphandlingsverksamheten ej utfört någon kvalitetsmätning. Se uppföljning av verksamhetsmål. Ett kvalitetsarbete pågår inom Vårdförbundet, som den interna kontrollen är en del av, med syfte att verksamheten ska ha en dokumenterad kvalitet som har förtroende från omvärlden. Ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete har tagits fram under hösten 2015 och beslut om att anta denna togs av Direktionen i mars Detta dokument kommer ligga till grund för fortsatt kvalitetsarbete, där en kvalitetssamordnare påhalvtid kommer anställas under 2016 för att utveckla och implementera detta arbete. En internkontrollplan för 2016 har upprättats, vilken skall revideras och beslutas av direktionen våren Planen, som enligt det första förslaget var mycket omfattande (60 punkter) kommer att reduceras till cirka 5 6 punkter. Inom vilka områden är ännu ej beslutat. 81 E

82 % 7,24% Personal Vid verksamhetsårets slut var 39 personer tillsvidareanställda inom Vårdförbundet Sörmland. Dessutom var två personer visstidsanställda samt tio personer timanställda. De timanställda - en läkare % av heltid, två chaufförer och en fastighetsskötare har arbetat vissa tider under hela verksamhetsåret. Sex vikarier har arbetat vid behov som rådgivare/behandlingsassistent under ordinarie personals semestrar, sjukdom o dyl under hela eller delar av verksamhetsåret. Verksamhet Antal årsanställda Upphandling 0,55 Familjerådgivning 5,20 Vårnäs behandlingshem 19,30 Vårdförbundets kansli 1,80 Gläntan 11,00 Summa 37,90 En av de tillsvidareanställda är långtidssjukskriven och bedöms ej återgå i tjänst, varför en personal tillsvidareanställts på denna tjänst. Av 39 anställda. personer vid Vårdförbundet är 17 män och 22 kvinnor. Medelåldern för samtliga anställda. i Vårdförbundet är 47,2 år (2014: 49, 4år). En läkare har varit knuten till Vårnäs under hela verksamhetsåret påkonsultbasis, av en heltid. En konsult har varit knuten till upphandlingsverksamheten under hela året. Det är låg personalomsättning iarbetsgrupperna. Fyra personer har avslutat sina anställningar under verksamhetsåret en genom pensionsavgång samt tre genom egna uppsägningar, då personerna gått vidare till andra anställningar. Tre av dessa tjänster är återbesatta och en tjänst är ännu ej återbesatt p g a pågående omorganisation. Vårdförbundet eftersträvar enjämn könsfördelning i samtliga personalgrupper. Sjukfrånvaroredovisning mm De anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro, timmar Total sjukfrånvaro i 8% Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer i procent av den totala sjukfrånvaron 54,09% 50% Kvinnornas sammanlagda arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro för kvinnor, timmar Kvinnornas sjukfrånvaro i procent 9,05% 10% Männens sammanlagda arbetstid, timmar Total sjukfrånvaro för män, timmar Männens sjukfrånvaro i procent 4,76% 3% Uppgift om sjukfrånvaro uppdelad på åldersgrupper lämnas inte då uppgifterna kan hänföras till enskilda individer

83 83 83 Den ordinarie arbetstiden räknat i antal timmar är timmar fler än 2014 beroende på att ny verksamhet vid Gläntan startade 1 maj 2015 med ca 10 nyanställd personal, som successivt startade från och med årsskiftet 2014/2015. Den totala sjukfrånvaron är något lägre än 2014 för kvinnorna har den minskat och för männen har den ökat. De två föregående åren har den totala sjukfrånvaron legat på samma nivå. Sjukfrånvaron 60 dagar eller mer har ökat med 4 %sedan 2014 och det är kvinnorna som drabbats av långa sjukskrivningar. Männen har ingen sjukfrånvaro 60 dagar eller mer. En kvinna har varit sjukskriven hela året och det är osäkert om hon återkommer i arbete. Två kvinnor har varit långtidssjukskrivna påhel- och deltid under delar av året. Ingen av dessa båda. kvinnor är sjukskrivna vid årsskiftet 2015/2016, utan har återgått i arbete på Vårdförbundet Sörmland och hos annan arbetsgivare. En bidragande orsak till att den totala sjukfrånvaron är fortsatt relativt hög är att ett fåtal personal haft flera sjukskrivningsperioder under året, som dock var och en understigit 60 dagar. Dessa återkommande sjukskrivningsperioder har främst drabbat männen och till största delen bestått av influensaliknande sjukdomstillstånd, där landstinget ansvarar för rehabiliteringen. Rehabiliteringsinsatser via företagshälsovård har genomförts under året både för personal som varit sjukskriven och i förebyggande syfte. Arbetsbelastningen för personalen på främst Vårnäs behandlingshem har varit mycket hög under 2015på grund av en mycket hög beläggningsgrad av patienter. Detta kan bidra till återkommande sjukskrivningar hos personalen, vilket i sig ökar belastningen för övrig personal. Vikarier tas in i form av tidigare anställda, som sedan flera år gått i pension. Ett intensivt arbete pågår med att rekrytera nya vikarier inför framtiden när det gäller rådgivare och sjuksköterskor främst. De insatser som arbetsgivaren gör för att anställda, under och efter en rehabilitering, skall kunna återgå till arbetet sker främst genom anpassning av arbetsuppgifter och arbetstider för att exempelvis möjliggöra deltidsarbete den första tiden. Även arbetsträning förekommer i samverkan med Försäkringskassan. Kompetensutveckling Vård%rbundet - kansli och ledning Förbundschefen är ledamot i KFS branschråd och deltog i branschrådsmöte under mars månad samt oktober månad i Stockholm. Adminsitrativ chef har deltagit på kvalitetsdagarna i Göteborg under två dagar under hösten Utbildningsdagar har genomförts med anledning av införande av intranät Spintr samt om Infosoc IT-system om kvalitet

84 84 84 Familjerådgivning Personalgruppen har extern handledning regelbundet, som också är den huvudsakliga kompetensutvecklingen. Under året har två handledare anlitats, en existentiell och en med utbildning i Emotional Focused Therapy (EFT). En terapiform som är evidensbaserad. Två familjerådgivare har deltagit i en utbildningsdag i EFT. Familjerådgivarna har deltagit i utbildningar kring våld i nära relationer och kring mångfald. Hela personalgruppen har deltagit i en regiondag för familjerådgivare inom kommunal familjerådgivning. En i gruppen har deltagit i tre studiedagar anordnade av Kommunala familjerådgivare (KFR). En familjerådgivare går steg 2-utbildning i "Systerrisk Familjeterapi" vid universitetet i Linköping. Utbildningen är klar i slutet av En familjerådgivare har deltagit i en dag kring processen att komma ut med sin homosexualitet. En har deltagit i en traumautbildning. Vårnäs Rådgivare och sjuksköterskor har cirka en gång per månad löpande handledning av extern handledare. Handledaren har utbildning bl.a i etisk handledning. Han är en av Sveriges ledande experter på etik inom vård och omsorg. Handledningen har därför haft en utgångspunkt utifrån ett etiskt synsätt. En rådgivare har under verksamhetsåret genomgått GSK:s utbildning "12-stegsprogrammets läxprocesser", som ledde fram till certifiering och ytterligare en rådgivare påbörjade sin utbildning under hösten Målsättningen är att samtlig behandlingspersonal (rådgivare) skall genomgå denna utbildning. En sjuksköterska och fyra rådgivare har genomgått endagsutbildning om nätdroger. Fem rådgivare har genomgått en MI utbildning arrangerat internt inom vårdförbundet. Två kökspersonal har gått en grundläggande utbildning i livsmedelshygien. Gläntan En arbetsgrupp på fyra personer anställdes from första februari i syfte att utveckla behandlingsiden och utarbeta dokument kring denna. All personal var på plats första april. De första två dagarna ägnades åt att lära känna varandra. Därefter genomgick personalen det utarbetade behandlingsprogrammet under en månad. All personal har ca en gång i månaden sedan starten deltagit i handledning av extern handledare. Handledaren är utbildad drog- alkoholterapeut och gestaltterapeut. Syftet med handledningen är att personalgruppen skall utvecklas till ett välfungerande team. Vi har informerat oss om möjligheter till alternativa 12-stegs utbildningar för att utröna vilken utbildning som skulle passa personalen på Gläntan bäst. Målsättningen är att all behandlingspersonal på Gläntan skall bli certifierade 12-stegsterapeuter

85 85 85 Studiebesök har genomförts på Valbo behandlingshem för att se hur de arbetar med 12- stegsprogrammet. Enhetschef har genomgått en två dagars utbildning i Ledningsansvaret för HVB "diplomerad utbildning om det juridiska ansvaret' samt endagars utbildning för Systematiskt kvalitetsledningsarbete. En av personalen har påbörjat utbildning till skyddsombud samt utbildning för att bli facklig representant på arbetsplatsen. Utbildningarna är klara i maj All personal har genomgått en tredagars MI-utbildning och metodstöd utifrån detta har påbörjats. Fyra ur personalgruppen har deltagit på föreläsning med Håkan Thorsen, "Människosyn och Etik". Två deltog i Craig Nakkins föreläsning "Jaget och missbrukaren", Tre deltog i Anders Tengströms föreläsning "Psykisk ohälsa hos unga". Upphandling Inga specifika kompetensutvecklingsaktiviteter har förekommit under året. Arbetsmiljö Administrative chefen var genom delegation ansvarig för det systematiska arbetsmiljöarbetet inom förbundet under verksamhetsåret. Efter en omorganisation inom ledningen för förbundet, har det övergripande ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet återtagits av förbundschefen från och med Arbetsmiljöansvaret på respektive arbetsplats åvilar den verksamhets-ansvarige chefen. Arbetsmiljögruppen bestående av huvudskyddsombud och tre skyddsombud med den tidigare administrative chefen som sammankallande inrättades i oktober 2006, bl a för att utforma en struktur och ett innehåll i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Arbetsmiljöfrågornas forum kommer fortsättningsvis att vara i samverkansgruppen dit skyddsombuden vid två permanenta tillfällen per år inbjuds till möten -ett under våren och ett under hösten. Varje enskilt skyddsombud kan därutöver anmäla arbetsmiljöfrågor, som är generella, för överläggning vid annat mötestillfälle i samverkansgruppen. Arbetsmiljöfrågor var en punkt på samverkansgrupp i mars 2015, där även skyddsombuden närvarade. Där presenterades en sammanställning av personalenkät om arbetsmiljön, som genomfördes under sista månaderna De sammanställda enkätsvaren diskuterades därefter vidare på respektive arbetsplats vid APT-sammankomster. En ergonomisk arbetsplatsgenomgång har genomförts vid Familjerådgivningen under våren Utbildning i hjärt- och lungräddning planeras att genomföras på Vårnäs under 2016 för personal inom hela Vårdförbundet Sörmland. Personalenkät om Hot och våld riktad till samtliga medaretare i förbundet planeras att genomföras under

86 86 86 Två skyddsombud har under sommaren 2015 lämnat sina uppdrag, vilket medfört att skyddsombud därefter endast funnits inom Familjerådgivningen. Personalgrupperna har uppmanats utse nya skyddsombud och ett skyddombud går för närvarande utbildning och kommer att tillträda detta uppdrag under våren Rehabiliteringsarbetets utveckling Vårdförbundet Sörmland har avtal om företagshälsovård för sina anställda. De tjänster som förbundet använt under verksamhetsåret är individinriktade och tidsbegränsade, exempelvis psykologsamtal vid ett visst antal tillfällen. Målsättningen är att personal som drabbas av personliga kriser, alternativt allmänt försämrat hälsotillstånd, snabbt skall fa inledande hjälp. I dessa inledande behandlingar iar även arbetsgivaren en återkoppling från företagshälsovården huruvida problematiken är att betrakta som arbetsrelaterad. Under verksamhetsåret har ingen ohälsa bedömts som arbetsrelaterad. Om behov av stöd kvarstår efter de inledande kontakterna, görs individuella planeringar för eventuellt fortsatt stöd från arbetsgivaren, alternativt fortsatt hjälp genom den ordinarie sjukvarden. Övriga rehabiliteringsinsatser som genomförts under verksamhetsåret är att personer efter sjukdomstillstånd, som ett led i rehabiliteringen, till att börja med återkommit till arbetet på deltid. Arbetsgivaren har medverkat till att göra återgången till arbetet så fri från yttre stress som möjligt. Arbetsprövning är också en rehabiliteringsinsats som pågått under verksamhetsåret. Vårdförbundets personalpolicy är att ha regelbunden kontakt med de personer som på grund av sjukdom inte kommer till arbetsplatsen. Kontakten sker genom återkommande telefonsamtal samt besök. De medarbetare som är långvarigt sjukskrivna bjuds alltid in att delta vid olika former av sammankomster för personalen. Förebyggande personalhälsovård Personalen inom Vårdförbundet Sörmland har tillgång till en friskvårdspeng om kronor per år och anställd, att användas utifrån individuella önskemål och behov och i enlighet med Skatteverkets rekommendationer. Majoriteten av personalen använder friskvårdspengen till olika aktiviteter såsom besök på badhus, massage samt som delbetalning av årskort vid gym eller liknande. Arbetsmiljögruppen genomför vartannat år en arbetsmiljöenkät bland personalen, vars resultat utgör ett viktigt underlag för ledningen i bedömningen av behov och vid beslut om generella insatser gällande förebyggande personalhälsovård. Under verksamhetsåret har sammanställning av en enkät-undersökning presenterats och diskuterats på arbetsplatsträffar. För all personal som arbetar i människovårdande yrken, är regelbunden handledning av professionell handledare ett mycket viktigt inslag i det förebyggande personalhälsovårdsarbetet. De yrkesgrupper som arbetar med behandlande insatser har regelbunden handledning som ett obligatoriskt inslag i sitt arbete. Framtid Vårdförbundet har formulerat sin värdegrund och vision i verksamhetsplanen som äger giltighet för den närmaste framtiden. Tillsammans är dessa en grund för utvecklingstankar och ideer inför framtiden

87 87 87 En stor händelse under 2015 var starten av ett nytt HVB-hem Gläntan. Iden till detta kom ursprungligen från medlemskommuner, som såg att behov av HVB-platser för unga vuxna med missbruksproblem ökat. Representanter från medlemskommunerna har också deltagit i planering och utformning av verksamheten under projekteringstiden via en styrgrupp. Styrgruppen är ännu verksam med att följa upp verksamheten. En av verksamhetens grundtankar är en tät samverkan mellan deltagande kommuner, Landstinget och Vårdförbundet Sörmland. Tillströmningen av ungdomar till HVB Gläntan har varit tämligen 1åg under det första halvåret, för att öka markant runt årsskiftet 2015/2016. Det är angeläget att i framtiden uppnå en stabilt hög beläggning på HVB Gläntan samt en över tid stabil finansiering. Under hösten 2015 beslutade Direktionen om att påbörja en ny förstudie om ytterligare ett HVB-hem. Uppdraget kommer även denna gång från medlemskommuner och en styrgrupp är tillsatt med representanter därifrån som skall genomföra förstudien. Målgruppen för detta HVB-hem är yngre ungdomar med en något annan problembild. Grundtanken även denna gång är en tät samverkan mellan kommuner, Landsting och Vårdförbundet Sörmland. Arbetet med (örstudien beräknas pågå under 2016 och förbundschefen leder detta arbete. Arbetet med att locka fler kommuner att bli medlemmar i Vårdförbundet Sörmland pågar och kontakter samt informationer om förbundet och Vårnäs har förekommit. Dessa kontakter sker såväl på tjänstemannanivå, som på politisk nivå. Målsättningen är att VFS på sikt skall is fler medlemskommuner, vilket skulle stärka förbundets ställning i framtiden. Ett sammanställt och komplett %rslag på ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med SOSFS 2011:9 är framarbetat och kommer behandlas av Direktionen i mars Beslut om en tjänst på 50 % av en heltid som kvalitetssamordnare är fattat och ett av uppdragen för kvalitetssamordnaren blfratt implementera ledningssystemet i personalgrupperna. Tjänsten kommer tillsättas under våren Inom varje personalgrupp är även en kvalitetsansvarig utsedd, som tillsammans med kvalitetssamordnaren kommer bilda en kvalitetsgrupp. Målsättningen är att kvalitetsfrågor skall stå i fokus och vara en källa till löpande förbättringar i verksamheten. På sikt kommer detta utvecklingsarbete genomsyra all verksamhet inom Vårdförbundet Sörmland. En omorganisation inom ledningsfunktionerna på Vårdförbundet Sörmland har bl a lett fram till att ekonomihanteringen på förbundet när det gäller löpande bokföring, fakturering samt ekonomisk rapportering kommer att läggas ut på en medlemskommuns ekonomikontor. Fördelen med detta är att skapa bättre kontinuitet och mindre sårbarhet när det gäller dessa ansvarsområden, då förbundet är relativt litet. Därmed kan Vårdförbundet Sörmlands kvarvarande ledningsresurser bättre fokusera på kärnverksamheten. Under 2015 har beläggningen på Vårnäs varit mycket hög och en planering för att utöka antalet platser på behandlingshemmet har påbörjats. Denna kommer sättas i verket om det framgent visar sig att beläggningen förblir fortsatt hög

88 88 88 Ekonomi God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen ska må1 för god ekonomisk hushållning formuleras och utvärderas i samband med årsredovisning och delårsrapport. Under respektive verksamhetsavsnitt finns ett avsnitt om "Uppföljning av må1/ eller verksamhetsmål" och i verksamhetsplanen har även formulerats hur vissa av dessa mål anknyter till en god ekonomisk hushållning. Måluppfyllelse innebär även att kriteriet för en god ekonomisk hushållning är uppfyllt. Se vidare under respektive verksamhetsavsnitt. Vårdförbundets finansiella må1 är att under 2015 uppnå ett positivt resultat med lägst 1 % av omsättningen, samt att det egna kapitalet under planperioden ( ) i genomsnitt skall uppgå till lägst ca 11,5 Mkr. Verksamhetsårets positiva resultat om tkr innebär att det första resultatmålet har uppfyllts. Det egna kapitalet uppgår vid verksamhetsårets slut till 13,3 Nlkr, vilket innebär att den treåriga ( ) planperiodens genomsnittliga må1 om lägst 11,5 Mkr är uppfyllt för det redovisade året. Därutöver uppnås redan nu strävansmålet att det egna kapitalet i slutet av planperioden (2017) skall uppgå till 12 Mkr. Motiven för de uppställda finansiella målen är att kunna göra reinvesteringar i fastigheterna samt att skaffa en tillräcklig marginal för särskilda händelser. Exempel på det senare är att kunna finansiera pensionskostnader som beror på oförutsedda premieökningar i pensionsåtagandet. Andra särskilda händelser är även uppstartskostnader av nya verksamhetsområden, ex v Gläntan Utvecklingsprocessen med att utforma tydligare verksamhets- och kvalitetsmål, som även har samband med begreppet god ekonomisk hushållning, planeras fortsätta bl a genom anställning av kvalitetssamordnare på halvtid, som kommer utveckla och implementera det beslutade ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete. Det är viktigt att framhålla att verksamheten kan vara svår att följa upp avseende god ekonomisk hushållning, med avgränsning till förbundet eller en enskild medlemskommun, då den ur samhällsperspektiv kan framstå som otvedtydigt positiv i detta hänseende. Missbruksproblematiken kan exempelvis inte avgränsas inom snäva kommungränser då den berör hela samhällslivet. Årets resultat Vårdförbundet redovisar ett positivt årsresultat inklusive finansiella poster med tkr. Verksamhetens resultat före finansnetto uppgår till 842 tkr. Årets verksamhetsintäkter består av anslag från huvudmännen med 24,9 Mkr (17,8 Mkr) samt av vårdavgifter och övriga intäkter med 8,4 Mkr (7,4 Mkr). Den totala intäkten på 33,6 Mkr är 8,4 Mkr högre än den budgeterade (25,2 Mkr), beroende på att en ny verksamhet startade under året (Gläntan). Den totala kostnaden som redovisas för verksamheterna inklusive avskrivningar uppgår till 32,4 Mkr, vilket är ca 7,5 Mkr högre än de kostnader som är upptagna i budgeten. Avskrivningar har hjorts med ca tkr

89 89 89 Årets positiva verksamhetsresultat på tkr avviker från budgeterat resultat (+ 257 tkr) med 924 tkr. Den sammanlagda anslagsnivån från medlemskommuner och landsting har ökat med 7,1 Mkr jämfört med föregående år, varav ca 6,5 Mkr är projektanslag för start av verksamheten HVB Gläntan. Den externa efterfrågan av behandlingsplatser på Vårnäs behandlingshem visar en ökning med 1,2 patient per vårddygn jämfört med föregående år, och uppgår till 5,7 patienter per vårddygn. Den förlängda behandlingen för kvinnor och män har en minskad patientbeläggning, från 6,43 patienter per vårddygn föregående år till 5,79 patienter per vårdygn i år. Intäkten från avgifter har ökat med ca 0,3 Mkr vid jämförelse med föregående verksamhetsåret. Årets positiva resultat innebär att kommunallagens grundläggande krav om ekonomisk balans är uppfyllt. Överskottsmedlen reserveras till kostnader i samband med omorganisationen samt verksamhetsutveckling under Balanskrav Balanskraysutredning Not Redovisat resultat enligt resultaträkning Avgår realisationsvinster mm 0 0 Justerat resultat enligt balanskrav KRL Upplysning om pensionsförpliktelse och ansvarsförbindelse Enligt rekommendation nr 17 av Rådet för Kommunal Redovisning - RKR -ska upplysning lämnas om pensionsförpliktelse. Vårdförbundet Sörmland har fr o m tecknat en tjänstepensionsförsäkring genom särskilt avtal med KPA Pension, som gäller för anställda medarbetare vars anställning upphört före år Pensionsförpliktelsen är därigenom tryggad med denna försäkring. Premiens omfattning i pensionsförpliktelsen, som är konstant under åren, uppgår till ca 5,7 Mkr och förvaltas inom en kollektiv överskottsfond hos KPA Pension. Vid försäkringstillfället kunde förmånen för fem individer ej fastställas då de ännu ej uppnått pensionsåldern. Dessa personers förmåner måste därför skuldföras och omfattas då heller inte av försäkringen. Pensionsskulden för dessa personer, som numera består av fyra individer, redovisas som en ansvarsförbindelse som vid årsskiftet uppgår till tkr. Under året har KPA återbetalat premier för ansvarsförbindelsen med 99 tkr inklusive löneskatt. En avsättning om 83 tkr (103 tkr inklusive löneskatt) och som ej ingår i ansvarsförbindelsen ibokslutet 2015, avser en tidigare medarbetare vars anställning upphörde , d v s tre månader efter brytpunkten för PA-KL. För anställda efter 1998 gäller pensionsavtalen (PA-KFS) för anställda födda tidigare än 1954 och PA-KFS09 för anställda födda 1954 och senare. För anställda som lyder under avtalet PA-KFS betalar Vårdförbundet en årlig premie per anställd till försäkringsföretaget SPP

90 90 90 Anställda som lyder under avtalet PA-KFS09 erbjuds att göra ett självständigt val av pensionsbolag för placering av avtalspremien, som administreras av Pensionsvalet. Dessa premier betalas in löpande av Vårdförbundet till Pensionsvalet. Årets kostnader för pensionspremier och löneskatt för avtalen PA-KFS och PA-KFS09 uppgår till tkr inklusive löneskatt, vilket är en minskning med 9 %jämfört med föregående år (år tkr). Kostnadsminskningen från 2014 ti beror främst på avtalet PA-KFS, som omfattas av så kallade förmånsbestämda pensioner där förbundet har avtal med pensionsföretaget SPP, och beror på pensionsavgångar. Förbundet har inga visstidsförordnanden eller förtroendevalda med rätt till visstidspension. Ytterligare information om det ekonomiska verksamhetsutfallet för 2015 visas i nedanstående driftredovisning. Driftredovisning (tkr) Förbundsgemensamt - De förbundsgemensamma kostnaderna omfattar kostnader för förbundsdirektion, ledning, revision, administration samt pensionsavgifter för samtliga anställda inom förbundet. Dessa fördelas till verksamheterna med nyckeltal som har respektive kostnadsandel i budgeten som grund. Kostnaderna under året uppgår ti tkr, vilket är 16 tkr mer än de budgeterade på tkr. Verksamheter Intäkter Kostnader Nettoresultat Avvikelse Budget resultat 2014 Redovisat Famil~eråd ivnin Vårnäs rimärbehandlin Halvvä shus kvinnor/män U handlin HVB Un S:a verksamheter Familjerådgivningen -Årets resultat är positivt med 377 tkr. Den förbundsgemensamma kostnaden är 24 tkr lägre än den budgeterade för verksamheten. Behandlingsverksamheten vid Vårnäs - omfattande avgiftning, primärbehandling samt förlängd behandling för både kvinnor och män redovisar tillsammans ett ekonomiskt driftöverskott med 363 tkr inklusive avskrivningar. Patienter inom det Öppna intaget, som finansieras av anslag från medlemskommunerna, uppgick till 80 % av det totala antalet vårddygn på primärbehandlingen, vilket är helt i enlighet med budgeten. Externt placerade patienter på Vårnäs utgjordes av 5,7 % av det totala antalet vårddygn på primärbehandlingen, vilket är 1,7 %högre än vad som angavs i budgeten. En ökning från 2014 med 1,2 patienter per vårddygn. En externt placerad patient motsvarar 745 tkr för helåret. Den förbundsgemensamma kostnaden på Vårnäs, båda verksamheterna, är 121 tkr lägre än den budgeterade för verksamheten. 90

91 91 91 Halvvägshusen för kvinnor och män redovisar ett driftöverskott med 11 tkr. Den genomsnittliga patientbeläggningen under året uppgick ti115,8 patienter per vårddygn vilket är 0,7 patienter lägre än planeringstalet i budgeten. Vårnäs - fastighetsunderhåll enligt plan 2015 Ytrenovering av kök och rum på introduktionsavdelingen har utförts. Fönsterbyte av framsidans fönster i huvudbyggnaden är utfört. Ytrenovering var planerad att genomföras i Gula Villan samt Anhörigvillan. Detta har ej genomförts, då de offerter som begärts in 1åg mycket över vad som budgeterats. Nya offerter har begärts in. Ombyggnad av reningsverket har tillkommit, då föreläggande från Samhällsbyggnadsförvaltningen vid Vingåkers kommun kom i början av 2015 med hot om vite om inte vissa brister åtgärdades inom en viss tidsplan. Ordförandebeslut togs om att genomföra förbättringsåtgärderna. Se f ö avsnitt "Underhå112015". Löpande fastighetsunderhåll Renovering av rum under stenfarstun i huvudbyggnaden är slutfört. Fasadmålning av snickeriet är påbörjat och kommer slutföras under Arbetet utförs i egen regi. Renovering av stenmur i anslutning till Anhörigvillan har tillkommit under 2015 och slutförts. Underhåll av kostsammare slag redovisas som investeringar. Se särskild investeringsredovisning enligt nedanstående. Upphandlingsverksamheten - redovisar ett positivt resultat med 5 tkr. Den %rbundsgemensamma kostnaden är 4 tkr lägre än den budgeterade för verksamheten

92 huvudb Underhåll 2015 Vårnäs, huvudbyggnad: Renovering av rum under stenfarstun är slutfört. Fasadmålning av snickeriet är påbörjat och kommer slutföras under Renovering av stenmur i anslutning till Anhörigvillan har tillkommit under 2015 och slutförts. Investeringsredovisning (tkr) Pro'ekt Bud et Redovisnin Differens Byte av fönster gnaden - framsidan Ytrenovering av kök och rum - Introduktionsavdelningen Gula Villan, ytrenovering samttliga rum samt toalett Anhörigvillan, ytrenovering samtliga rum, nedre plan Sängar och madrasser - annexet för patientboenden Ramp KF-huset Gymmet, renovering och tillbehör Brandlarm huvudbyggnad, gula villan Vik lo investerin 'ord tkr Ombyggnad Reningsverk Mobilve eater Anlä nin Gläntan Inventarier Gläntan Summa Ovan redovisas årets planerade investeringar i anläggningen som budgeterats till 835 tkr. Tre objekt har fullföljts enligt plan i ovan redovisad investeringsplan. Följande objekt har lagts till planen under året: 1. Reningsverket vid Vårnäs, där ordföranden i direktionen fattade delegationsbeslut om investeringen. Detta skedde efter föreläggande från samhällsbyggnadsförvaltningen ivingåkers kommun förenat med vite om försiktighetsåtgärder vid avloppsanläggningen vid Vårnäs. Förbättringsåtgärderna sammanfattades i 11 punkter och medförde att anläggningen behövde byggas till för att möjliggöra förbättringar av reningsprocessen. 2. Mobilrepeater installerades för att förbättra mobiltäckningen på Vårnäs, vilken under många år varit undermålig. 3. Kostnader för att iordningställa lokalev samt inventarier till ny verksamhet, Gläntan. Beslut om att starta verksamheten under 2015 togs vid Ägarmöte hösten Följande objekt har inte utförts under 2015: Gula Villan, ytrenovering samtliga rum samt toalett. Offerter som begärts in har varit för dyra och nya offerter har därför begärts in. Arbetet kommer utföras

93 Anhörigvillan, ytrenovering samtliga rum, nedre plan, samma anledning som under punkt Sängar och madrasser annexet för patientbodnen. En säng och madrass har köpts in för att kolla funktionen innan resten köps in. Kommer utföras under Ramp KF-huset. Hönsnät har monterats på gammal ramp som halkbekämpning i stället. 5. Gymmet, renovering och tillbehör. Har ej genomförts. Kommer genomföras Investeringar i anläggningen och inventarier för 2014 var 643 tkr. För vidare information avseende förbundets ekonomi under verksamhetsåret hänvisas till den ekonomiska redovisningen med noter

94 94 94 RÄKENSKAPER Resultaträkning (tkr) Not Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivnin ar Verksamhetens nettokostnader *Ansla för köpt verksamhet Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Kommentar: * Anslag betalas av förbundets medlemskommuner för köp av patientplatser inom primärbehandlingen på Vårnäs, för familjerådgivning och för upphandling av ramavtal inom vård- och omsorgsområdet. Därutöver redovisas för året tkr i projektanslag för uppstart av HVB Gläntan. Landstinget betalar enligt avtal ett årligt anslag -som är indexerat med LPIK exkl läkemedel som beräkningsgrund -för introduktionsavdelningens avgiftningsverksamhet på Vårnäs. För 2015 uppgår anslaget ti tkr

95 95 95 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Not Anlä nin still ån ar Materiella anlä nin still ån ar Finansiella anlä nin still ån ar Summa anlä nin still ån ar Omsättnin still ån ar Förråd Kortfristi a fordriv ar Likvida medel *KortFristi a placerin ar Summa omsättnin still ån ar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL E et kapital därav årets resultat Avsättningar Långfristiga skulder 0 0 Kortfristiga skulder 10 Leverantörsskulder Övri a kortfristi a skulder Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL Ställda panter Inga In a Ansvarsförbindelser 11 Pensionsförpliktelse Löneskatt å ensionsför liktelse Leasin åta anden Summa

96 96 96 Kassaflödesrapport (tkr) Not DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justerin för av- och nedskrivnin ar Justerin för övri a e' likviditetspåverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökniv av kortfristi a fordriv ar Ökning av förråd och varulager -7 9 Ökning av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella tillgångar 4 Investering i finansiella tillgångar 5 Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Nyupptagna lån 0 0 Amortering av skuld 0 0 Medel från finansieringsverksamheten 0 0 ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid årets bör'an Likvida medel vid årets slut inkl kortfristi a lacerin ar

97 97 97 Noter till resultat- och balansräkning samt kassaflödesrapport (tkr) Samtliga belopp redovisas i tkr om ej annat anges Not 1 Verksamhetens intäkter Vårdavgifter Övriga intäkter 2015 '` ** * ** Verksamhetens kostnader Personalkostnader '`'`'` *'`* Lokalkostnader (inkl fastig- **** **** heten) Leasingkostnader Verksamhetskostnader Vårdavgifter omfattar fr o m 2014 avgifter för mernyttjande av behandlingsplatser inom det Öppna intaget (92 tkr) och samtal vid familjerådgivningen (belopp är ännu ej fakturerat). KPA Pension har återbetalat premier på 80 tkr (ca 99 tkr inkl löneskatt), för tjänstepensionsförsäkringen som avser anställda inom förbundet före *""`* I posten lokalkostnader ingår samtliga driftkostnader för fastigheten Vårnäs (Gäringstorp) samt hyreskostnader för Gläntan? Not 2 ** Övriga intäkter (specifikation) Försäljning, kiosk Avgift Upphandling -Flen, Gnesta, Nyköping, Oxelösund, Trosa Måltidsersättning, personal Vattenavgifter Ersättning från försäkring m a a skador mm vid åsknedslag Arrendeavgift, mark Arrendeavgift, jakt Oppunda häradsallmänning vägsamfällighet Handledning, Famn (Flens kommun) Hyresintäkter, Famn Övrigt Auktion Fordonsförsäljning Återbetald moms (Ludvika) Arbetsförmedlingen Summa Anslag från medlemskommuner Anslagen omfattar även projektanslag för HVB Ung. Kommun Anslag 2015 (tkr) Anslag 2014 (tkr) Eskilstuna Katrineholm Strängnäs Vingåker HVB Gläntan 6546 ingår ovan 2015 (kr) 2014 (kr)

98 * * Anslag från landstinget Not 3 Redovisat resultat enligt RR Verksamhetens resultat före finansiella poster: 996 tkr Not 4 Mark, byggnader och lokaler Ingående anskaffningsvärde Årets Anskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Inventarier Ingående anskaffningsvärde Årets Anskaffningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Summa Materiella anläggningstillgångar Not 5 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i Mellanskog Summa finansiella anläggningstillgångar Not 6 Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Förråd Summa Not 7 Likvida medel Kassa Postgiro Bank 7 4 Summa Kortfristiga placeringar Aktieindexobligationsfond (Nordea)- Norden Chans Aktieindexobligationsfond (Nordea)- Norden Trygg Tillväxtkonto 0 0 Bostadsobligationsfond Stratega ränta (räntefond) Servicekonto fonder Summa Aktieindexobligationsfonderna har ett garanterat värde på förfallodagen med minst de nominella beloppen. Marknadsvärdena per den 31/12 är kr för Norden Chans och kr för Norden Trygg. Not 8 Eget kapital och årets resultat

99 Ingående eget kapital Årets resultat Utgående eget kapital Not 9 Avsättningar Förbundet erlägger en försäkringspremie förde årliga intjänade pensionsförpliktelserna som avser personal som anställts efter Not 10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Personalskatter mm Semesterlöneskuld Avräkning familjerådgivning * 365 Övriga skulder Summa Not 11 Ansvarsförbindelser Vårdförbundets samtliga leasingavtal är av operationell karaktär. Följande uppgifter för avtal med löptid > 3 år föreligger. From 2006 redovisas enbart leasing- och hyresavtal som har en löptid som överstiger tre år. Vårdförbundet har tre leasingavtal med 5 års löptid. Kopiatorer (3) med löptid t o m med återstående leasingavgift på 70 tkr, telefonväxel med löptid t o m med återstående leasingavgift på 105 tkr samt frankeringsmaskin med löptid t o m med återstående leasingavgift på 15 tkr. Leasingavgifter Inom 5år Efter 5år Inventarier Totalt Pensionsmedel enligt avtal PA-KL Ansvarsförbindelser för pensioner före Summa

100 Allmänna redovisningsprinciper Belopp anges i tkr om inte annat anges. Jämförande värden för år 2014 redovisas. Årsredovisningen är uppställd enligt den kommunala redovisningslagen, KRL, och anpassad till den praxis som bl a kommer till uttryck i rekommendationer och uttalanden från Rådet för kommunal redovisning. Resultaträkningens uppställning avviker från den kommunala redovisningslagen eftersom verksamheten finansieras med medlemsavgifter och olika former av uppdragsintäkter. Använd uppställningsform bedöms ge en mer rättvisande bild av verksamhetens utfall. Förbundet har dokumenterat sitt redovisningssystem med enbeskrivning av tillämpningen i enlighet med Kommunala Redovisningslagen - KRL. Värderingsprinciper mm Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden om inget annat anges nedan. Fordringar Fordringar har efter individuell värdering upptagits till belopp varmed de beräknas inflyta. Avskrivningsprinciper för anläggningstillgångar Avskrivningar enligt plan baseras på ursprungliga anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd. Avskrivningen påbörjas från det år då den tas i bruk. Vårdförbundet Sörmland tillämpar följande avskrivningstider för anläggningar och inventarier: 30 år - Fastigheten 20 år - Energi-, mark -och WS-anläggningar 15 år - Övriga anläggningar 10 år - Specialanläggningar, renovering och långtidsinventarier 5 år - Telefonväxel, maskininventarier, vissa inventarier 3 år - IT-utrustning, vissa inventarier Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med ett anskaffningsvärde överstigande ett basbelopp klassificeras som anläggningstillgångar/inventarier. Korttidsinventarier med ett värde upp till ett basbelopp och en livslängd upp till tre år redovisas som en driftkostnad. 100

101 Sex år i sammandrag (tkr) Intäkter Kostnader Tillgångar 31/12 Finansnetto Avskrivningar Årets resultat Nettoinvesteringar Pensionsskuld (Inklusive löneskatt) Eget kapital X "" Nyckeltal Soliditet 81 % 80% 80% ~ 61 % 77% x"`56% Investeringar/avskrivningar 23% 107% 151% 88% 77% 164% Kommentar: Vårdförbundet Sörmlands soliditet för 2015 uppgår till 56 %. Soliditeten är ett nyckelmått som jämför det egna kapitalets storlek med summan av tillgångarna (anläggningstillgångar och omsättningstillgångar). Soliditetsmåttet ger en uppfattning om den långsiktigt finansiella stabiliteten i organisationen. Ju större andelsprocent desto större stabilitet. * Den lägre soliditetsgraden för 2013 berodde på en större balansomslutning på grund av att anslagen för l :a kvartalet 2014 hade fakturerats och bokförts i slutet av Anslagen redovisades som en kundfordran i balansräkningen. Den tidigarelagda anslagsfaktureringen gjordes av likvididetsskäl för betalning av investeringsobjekt islutet av året. Vid exkludering av anslagen (4 427 tkr) i kundfardran blev soliditetsmåttet 80 %för ** Den lägre soliditetsgraden för 2015 berodde på en större balansomslutning på grund av att anslagen för l :a kvartalet 2016 hade fakturerats och bokförts i slutet av Anslagen redovisades som en kundfordran i balansräkningen. Den tidigarelagda anslagsfaktureringen gjordes av likvididetsskäl för betalning av investeringsobjekt islutet av året. Vid exkludering av anslagen (6 676 tkr) i kundfordran blev soliditetsmåttet 78 %för

102 REDOVISNING AV RESPEKTIVE VERKSAMHET REDOVISNING AV RESPEKTIVE VERKSAMHET Förbundsgemensamt -förbundsdirektion och vårdförbundets kansli Förbundsdirektionen Förbundsdirektionens uppdrag och skyldigheter anges i förbundsordningen och reglementet. Förbundets uppdrag är att svara för en gemensam behandlingsverksamhet inom socialtjänstens område omfattande hem för vård och boende, s k HVB-hem och/eller öppenvårdsformer, att svara för familjerådgivning för Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs och Vingåkers kommuner och att genomföra upphandling med vårdgivare för socialtjänstens behov avseende vuxna, barntonåringar och familjer. Förbundsdirektionen skall fastställa må1 och planer för förbundets verksamheter samt följa upp att dessa uppfylls. Samråd med förbundsmedlemmarna om de ekonomiska ramarna för verksamheten, samt om frågor av väsentlig ekonomisk eller organisatorisk betydelse, skall årligen ske under april månad. Direktionen skall förvalta förbundets medel i enlighet med lagstiftningens krav på god ekonomisk hushållning. Vårdförbundets kansli Vårdförbundet leds av förbundschefen som på uppdrag och delegation av förbundsdirektionen har det verkställande ansvaret för hela verksamheten. Verksamhetsansvaret för Vårnäs behandlingshem har delegerats från förbundschefen till verksamhetschefen, för familjerådgivningen till enhetschefen samt för Gläntan till enhetschefen. Den primära uppgiften för vårdförbundets kansli är att ge stöd i förbundsdirektionens uppdrag och fullgörande av dess skyldigheter enligt gällande förbundsordning och reglemente. Uppföljning av inriktningsmål Vårdförbundet skall utveckla ett kvalitetsledningssystem för hela verksamheten. Syftet är att verksamheten haren dokumenterad kvalitet, som har förtroende från omvärlden, och kan möta konkurrerande alternativ till i~årdförbundets verksamhet, bland annat vid anbudsupphandlingar Under planperioden tas ställning till om verksamheten skall certifieras enligt ISO Det systematiska kvalitetsarbetet tillförsäkrar att förbundets verksamheter genomsyras av en god kompetens hos personalen och håller en hög kvalitet. Under hösten 2015 har tidigare arbetsinsatser med dokumentation av kvalitetsarbetet som sker inom Vårdförbundet Sörmland sammanfattats i ett dokument "Kvalitets- och miljöledningssystem för Vårdförbundet Sörmland", helt i enlighet med SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Beslut att godkänna detta fattades av direktionen i början av

103 Kvalitets- och miljöledningssystemet skall med påbörjan 2016 implementeras i samtliga verksamheter. En nyinrättad halvtidstjänst som kvalitetssamordnare kommer att ansvara för detta. Inriktningsmålet är uppfyllt. Något ställningstagande till om verksamheten skall certifieras enligt ISO har ej gjorts, utan detta hänskjuts till framtiden. Från och med den 1 januari 2012 gäller Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS-2011:9) om "Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete". Föreskrifter är bindande regler och gäller bl a för verksamhet som bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen och enligt 3 kap tredje stycket socialtjänstlagen. Uppföljning av miljömål Vårdförbundet Sörmland vill bidra till att begränsa klimatpåverkan genom stfävansm~rlet ntt fi-crnctidn lecrsi~z~bilni- i ve~~kscr~zheten bör ha lägre koloxidutsläpp än de hay idag Målet är uppfyllt. Under verksamhetsåret har fem nya avtal tecknats för leasingbilar. Tre bilar har bytts ut eftersom de gamla avtalen löpt ut. Två nya leasingavtal har tillkommit på grund av att ny verksamhet startats. De fem nya leasingbilarna har lägre koloxidutsläpp än vad de gamla hade. Detta togs upp som ett särskilt krav och kontrollerades i samband med att nya leasingavtal tecknades. att ingen övergödning sker i sjöar och vattendrag genom att rengöringsmedel som inköps av VFS är miljömärkta Målet är uppfyllt. Stickprovskontroll har gjorts i städskåp samt i förråd. Vid kontrollen framkom att de rengöringsmedel som fanns var miljömärkta. En utbyggnad av reningsverket har genomförts under verksamhetsåret, som också bidrar till ett betydligt säkrare utsläpp därifrån sker till omkringliggande vattendrag. en giftfri miljö genom ett successivt utbyte av lågene~gilampor mot ledlampor i all belysning inom verksamheterna Målet är uppfyllt. Fastighetsskötaren har under verksamhetsåret köpt in 200 ledlampor och nästan samtliga har förbrukats vid utbyte av lågenergilampor som gått sönder. att återvinning skall ske av allt avfall som kan omvandlas till energi, som material eller som näring, genom att avfallet från förbundets verksamheter källsorteras. Målet är uppfyllt. Allt avfall i förbundets verksamheter källsorteras

104 Vårnäs behandlingshem Målgruppen för Vårnäs är män och kvinnor från 18 år med en beroendeproblematik till alkohol och/eller andra sinnesförändrande droger. Verksamheten vid Vårnäs innehåller en primärbehandling med flera delar. Primärbehandling Introduktion 10 platser, varav två platser kan användas för enbart abstinensbehandling. Alla patienterna skrivs in på en introduktionsavdelning, där man parallellt med den medicinska avgiftningen/abstinensbehandlingen även påbörjar 12-stegsbehandlingen, genom att ingå i ett dagligt behandlingsschema, som innehåller morgonmöten, föreläsningar, gruppsamtal med olika inriktningar. Dagarna avlutas med AA-möte på Vårnäs och ett kvällsmöte. Behandlingstiden är normalt 7-14 dagar. 12-stegsträning Behandlingen grundar sig på AA:s (Anonyma Alkoholisters) 12-stegsprogram. Under 12-stegträningen är dagarna mycket strukturerade och intensiva. Behandlingsprogrammet, innehåller morgonmöten, föreläsningar (35 olika teman), gruppsamtal med olika inriktningar. Dagarna avslutas med AA- eller NA möten ute i samhället och ett kvällsmöte på Vårnäs. Mellan schemapunkterna finns utrymme för individuella samtal efter behov. Eftervård Patienterna återkommer efter primärbehandlingen på återbesök till behandlingshemmet vid fyra tillfällen å tre dagar under den kommande sexmånadersperioden. Patienterna rekommenderas även att regelbundet gå på AA- respektive NA-möten i sina hemkommuner. I Eskilstuna och Strängnäs kommuner erbjuds även en eftervårdsgrupp, som träffas en gång per vecka tillsammans med rådgivare från Vårnäs. Förlängd behandling för kvinnor respektive män För patienter med en mer komplicerad problembild finns möjlighet att fortsätta behandlingen efter primärbehandlingen i s kförlängd behandling under 1-3 månader. Behandlingen är uppdelad i kvinno- respektive mansbehandling med fem platser i kvinnogruppen och sju i mansgruppen. Behandlingsprogrammet iden förlängda behandlingen är inte lika intensivt som tidigare, och i stället läggs större vikt vid att planera för livet efter behandlingen i samverkan med socialtjänsten i hemkommunen och/eller annan remittent. Viss social träning ingår också under behandlingstiden samt friskvård. Utrymme ges för mer individuellt anpassade behandlingsinslag

105 Anhörigprogram I vårdavgiften ingår att varje patient ges möjlighet att bjuda in tre närstående personer till anhörigprogram. Övriga anhöriga och andra intresserade är också välkomna till anhörigprogrammet mot en avgift. Anhörigprogrammet omfattar tre dagar samt minst en återbesöksdag efter en månad. 12-stegsprogrammet används som grund i behandlingsarbetet och fokuserar på anhörigproblematiken. Deltagarna rekommenderas därefter att söka stöd i självhjälpsgrupp, Alanon, som finns i många städer. Återvändardag Första lördagen i juni bjuds gamla patienter och anhöriga in till Vårnäs på en återvändardag. Årets återvändardag kolliderade med nationaldagen 6 juni.trots detta lockades cirka 130 personer till Vårnäs som bjöds på korv med bröd och kaffe med kaka. Informationsträffar Informationsträffar har ägt rum vid fyra tillfällen under året -vid två tillfällen under våren och vid ett tillfälle under hösten. Socialsekreterare och andra samarbetspartners bjuds in till dessa träffar. Dessutom har socialsekreterare och andra samarbetspartners tagit initiativ till informationsträffar/studiebesök på Vårnäs vid flera tillfällen under året. Under 2015 har cirka 120 personer deltagit i informationsträffarna. Kvalitetsutveckling på Vårnäs I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9, anges vad ett ledningssystem för kvalitet i verksamheten enligt SoL, LVU, LVM och LSS skall innehålla och dessa föreskrifter ligger till grund för det kvalitetsutvecklingsarbete inom ISO-standarden som påbörjats på Vårnäs och inom Vårdförbundet Sörmland. Det IT-baserade journalsystemet är nu implementerat och i full funktion. Systemet är anpassat till de krav och förutsättningar som finns på Vårnäs och till de krav som exempelvis socialstyrelsen ställer. Ett IT-baserat kvalitetsmätningssystem iform av remittent- och patientenkäter genomförs i samband med behandlingens avslutning. Det finns även en klagomålshantering åtkomlig på Vårdförbundets hemsida, där personer som kommit i kontakt med Vårnäs, (exempelvis patienter, anhöriga, remittenter) kan lämna synpunkter på verksamheten direkt till verksamhetschefen. Enkäterna och synpunkterna från klagomålshanteringen är en del av den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen på Vårnäs. De redovisas och diskuteras kontinuerligt vid arbetsplatsträffar. Ett skriftligt underlag för ett kvalitetsledningssystem har tagits fram under hösten Den praktiska implementeringen kommer att inledas under

106 Uppföljning av inriktningsmål Sörmlänningar med missbruksproblem skall enkelt och snabbt själva kunna söka och få hjälp som ett komplement eller alternativ till vård på hemmaplan. Ambitionen är att öka mottagningen av patienter utöver den anslagsfinansierade delen, vilket ska möjliggöras genom aktiv bevakning och deltagande i anbudsupphandlingar gällande tolvstegsbehandling och behandling i halvvägshus, med presumtiva avtalspartners inom rimligt geografiskt avstånd, samt genom offensiva~e informationsinsatser/ marknadsföringsinsatser riktade till andra möjliga kunder/uppdragsgivare. Öppet Intag: Sedan 1996 har medlemskommunerna möjlighet att låta kommuninnevånare med missbruksproblem själva söka hjälp vid Vårnäs genom s k "Öppet Intag". De kan då helt anonymt gentemot hemkommunens socialtjänst ringa direkt till Vårnäs och bestämma tid för enbehandling. Genom detta förenklade tillvägagångssätt når man personer med missbruksproblem tidigare i beroendeutvecklingen och även en bredare grupp människor med beroendeproblematik - en grupp som vanligtvis inte vänder sig till socialtjänsten. Denna del av verksamheten vid Vårnäs finansieras via anslag från deltagande kommuner (4) samt med anslag från landstinget. Under verksamhetsåret har samtliga fyra medlemskommuner deltagit i "Öppet Intag". Inriktningsmålet är uppfyllt genom Att 6558 vårddygn under 2015 använts av sörmlänningar från medlemskommuner, som själva sökt hjälp vid Vårnäs ( vårddygn). att bevaka och lämna anbud på samtliga upphandlingar i Mellansverige Ramavtal finns med med 60 kommuner. Ett flertal av dessa har förlängts under verksamhetsåret.inga nya avtal har tecknats under året detta beroende på det redan höga patienttrycket. Separata avtal finns även med Nykvarns kommun och med ett antal privata vårdgivare. att nedan beskrivna aktiviteter genomförts, vars syfte är att göra Vårnäs varumärke känt Offensiva informationsinsatser Under verksamhetsåret har informationsverksamheten fortsatt. Fyra informationsträffar av allmän karaktär har genomförts under året med cirka 120 deltagare. Vårnäs har föreläst på en heldagsutbildning för all personal på SKF i Katrineholm Alla anställda på IFO i Vingåker fick verksamhetsinformation på Vårnäs. Studiebesök och verksamhetsinformation för den socialdemokratiska gruppen i NSV.(Gemensamnämnd för samverkan i vården). Folkhälsominister Gabriel Wikström på studiebesök med verksamhetsinformation. Social- och vård- och omsorgschefer från Nyköping fick verksamhetsinformation. Besök och information på frivården i Eskilstuna. Företreträdare för socialtjänsten i Flen på verksamhetsinformation. Avtalskommunerna far varannan vecka uppdaterad information från Vårnäs

107 MEDLEMSKOMMUNERNASNYTTJANDE AV VÅRDDYGN JÄMFÖRT MED BUDGET 2015 et 2015 Öppet intag 2015 utfall och budget Kommun Budgeterade vårdd n Nyttjade vårdd n 2015 Procentuellt n tt'ande 2015 Mernyttjade vårdd n Eskilstuna % 0 Katrineholm % 398 Vingåker % 162 Strängnäs % 18 Anm. Budgeterad kostnad per vårddygn är' kronor. Strängnäs Katrineholm Avgift för mernyttjade vårddygn 2 ggr ~' kr Vingåker kr Under 2015 har andelen externa placeringar ökat ti115,7 % av de totala antalet placeringar på Vårnäs, vilket skall jämföras med de 4 %som var budgeterat för. Målsättningen för det externa patientintaget har %r året uppnått sin andel av den totala beläggningen med råge. Genomsnittsbeläggningen påprimärbehandlingen har minskat något sedan föregående år, från 24,8 patienter per vårddygn 2014 ti1123,66 patienter per vårddygn Budgeten utgår från en genomsnittsbeläggning på 23,0 patienter/vårddygn. Patienttillströmningen till den förlängda behandlingen för män och kvinnor har fortsatt att ligga på enjämn nivå. Genomsnittsbeläggningen under året har varit 5,79 patienter per vårddygn jämfört med 6,4 föregående år. Budgetmålet för 20151igger på 6,5 patienter per vårddygn och uppnåddes ej

108 Biståndsplaceringar samt externa placeringar Externa uppdragsgivare som placerat patienter på Vårnäs under året: Kommuner 62 Ljung-Sjöberg 16 Kriminalvården 9 Arbetsgivare 12 Genom separata avtal har ett antal avgiftningar hjorts på beställning av privata vårdbolag, behandlingshem samt Gläntan. Enstaka patienter betalar sin behandling själv. Uppföljning av verksamhetsmål 1. Den årliga patientbeläggningen på primärbehandlingen ska uppgå till 23,0 patienter per vårddygn. En god ekonomisk hushållning är att flertalet av tillgängliga patientplatser nyttjas då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet är uppfyllt då patientbeläggningen uppgått ti1123,7 per vårddygn. 2. Minst 50 % av patienterna som nås genom uppföljningen skall vara aktiva i självhjälpsgrupper (AA- och/eller NA gemenskapen) ett år efter avslutad behandling. En god ekonomisk hushållning är att de flesta patienterna ettår efter avslutad behandling är drogfria och har fått förutsättningar att leva i en fortsatt drogfri tillvaro, då det innebär ett maximerat resursutnyttjande såväl ur individens som verksamhetens och samhällets perspektiv. Målet är uppnått. 11 personer av 17 tillfrågade är aktiva i Anonyma Alkoholister (AA). Uppföljning sker varje år av ett urval patienter. Var femte patient väljs ut som genomgått primärbehandlingen. Under 2015 har 35 patienter plockats ut för uppföljningsintervju via telefonsamtal. Efter fem försök att nå patienten har 18 av dessa inte gått att nå. Övriga 17 har genomgått intervju och deras svar ligger till grund för ovanstående resultat. 3 Att genomföra kvalitetsmätning genom att erbjuda samtliga patienter som genomför primärbehandlingen möjlighet att fylla i en IT-baserad enkät med frågeställningar som mäter hur nöjd patienten ärmed behandlingens olika delar. Att det samlade resultatet från kvalitetsmätningen skall uppgå till minst 75 % av enkätens maxpoäng. Samtliga patienter besvarar en IT-baserad enkät som matas in i ett datasystem. Det samlade reultatet var vid årskiftet 83 % av enkätens maxpoäng

109 Uppföljning av kvalitets- och servicemått I.Målsättningen är att alla patienter skall beredas plats inom två veckop från kontakten. 299 patienter har skrivits in på Vårnäs under Medelbeläggningen var under året 23.7 patienter/vårddygn. Beläggningen var som högst under september med 26,8 patienter/ vårddygn. Det höga patienttrycket har hjort att väntetiden under stora delar av året varit längre än två veckor (ca en månad) Skälet till detta är den ökande efterfrågan, dels från det "öppna intaget" och dels från externa remittenter. På behandlingshemmet finns för närvarande 26 platser. 2.Enskilda presumtiva patienter och dem närstående personer skall alltid erbjudas möjlighet till ett informationsmöte med behandlingspersonal innan ställring tas till inskrivning. Detta har skett och informationerna ges av programansvarig och verksamhetschef i de flesta fall. Många gånger är även anhöriga, arbetsledare eller socialsekreterare med vid informationsträffarna. Under 2015 har 68 informationsbesök genomförts (2014: 53 tillfällen). 3.Samtliga rådgivare skall uppfylla kunskapskraven för GS%hf certifiering för tolvstegsbehandlingens läsprocesser (CTL) för att tillförsäkra patienterna en god professionalitet ibehandlingen på Vårnäs. En rådgivare har genomgått utbildningen under året och blev klar under hösten Ytterligare en rådgivare kommer att påbörja sin utbildning hösten Övrig fast anställd behandlingspersonal har genomgått certifieringsutbildningen. 4.Patienterna på Vårnäs skall erbjudas en näringsriktig och fullgod kost i form av frukost, lunch och kvällsmål (husmanskost) dagligen samt tillgång till fruktmellanmål i syfte att stimulera tillfrisknandeprocessen. Kökspersonalen iordningställer fullvärdig frukost, lunch och kvällsmål varje dag. Dessutom finns mellanmål i form av kaffe/te, frukt och några gånger per vecka kaffebröd. Grundkonceptet för matlagningen är husmanskost.vegetarisk kost kan erbjudas. För patienter som är allergiskalintoleranta, eller har etiskalreligiösa skäl, mot vissa födoämnen iordningställs specialkost. S.Lokalerna på Vårnäs skall erbjuda och tillhandahålla en god standard, vilket bl a säkerställs genom att de årligen planerade förbättringsåtgärderna genomförs. Tre av åtta objekt har genomförts i investeringsplanen under året. Två objekt har lagts till planen under året. För övrigt hänvisas till investeringsredovisningen. Planerade investeringar och underhållsåtgärder som ej utförts tas upp till förnyad prövning i samband med den årliga genomgången och prioriteringen av fastighetens investerings- och underhållsbehov som görs inför den nästkommande budgetprocessen

110 Upphandling Den tidigare förbundschefen (numera upphandlingsansvarig) ansvarar för Vårdförbundet Sörmlands uppdrag att samordna viss upphandling åt medlemskommunernas socialtjänst - individ- och familjeverksamheten. Övriga kommuner isörmland - Nyköping, Oxelösund, Trosa, Gnesta och Flen - deltar också i den samordnade upphandlingen genom avtal. Aktuella ramavtal: 11 ramavtal gällande konsulentstödda finiljehem tecknade för avtalsperioden ramavtal gällande skyddat bonde för tiden ramavtal gällande vuxna med missbruksproblematik, som tecknades , och därefter förlängts till dess ny upphandling är genomförd. Nyupphandling inom området pågår och beräknas vara klar våren Upphandlade ramavtal under verksamhetsåret: HVB-verksamhet för målgruppen ungdomar med missbruksproblem: Upphandlingen genomfördes i början av 2015 och totalt 13 ramavtal tecknades för tiden O HVB-verksamhet för målgruppen ungdomar med psykisk problematik år: Upphandlingen genomfördes under våren 2015 och totalt 11 ramavtal tecknades för tiden HVB-verksamhet för utredning av förmåga i föräldrarollen för målgruppen familj med barn 0 12 år: Upphandlingen genomfördes under hösten 2015 och 7 ramavtal tecknades för tiden Samrådsgruppen Arbetet med framtagning av förfrågningsunderlag Tupphandlingarna sker med hjälp av en konsult och i nära samarbete med en samrådsgrupp. I samrådsgruppen finns representanter, ofta ifo-chefer eller motsvarande, från varje deltagande kommun. I samrådsgruppen finns den kunskap och kompetens som krävs för att beskriva behov, målgrupper och hur hjälpinsatserna som handlas upp skall vara utformade. Detta ligger sedan till grund för utformning av förfrågningsunderlag. Kompetensen runt Lagen om offentlig upphandling finns hos konsulten och hos förbundschefen, som också ansvarar för all administration runt varje upphandling. Under verksamhetsåret har fyra samrådsträffar ägt rum. Upphandlingsverksamheten Upphandlingsverksamheten innehåller även en rådgivande funktion gentemot handläggare i deltagande kommuner, där rådgivning ges per telefon och mejl. Frågorna rör oftast val av vårdgivare eller avtalsfrågor. Under verksamhetsåret har representanter från kommunerna signalerat om svårigheter att hitta behandlingsplatser hos de ramavtalspartners som iulns. Främst har detta gällt konsulentstödd familjehemsverksamhet. Efterfrågan på platser har varit stort med anledning av den stigande asylinvandringen av främst ensamkommando barnungdomar. En diskussion om en kompletterande upphandling av behandlingsplatser har lett fram till att försöka öka antalet vårdgivare. Detta är ännu ej genomfört. 110

111 Kritik har även framkommit såväl från kommunrepresentanter som från IVO gällande en vårdgivare. Ägarbyte skedde i samband med kritiken från IVO och de nya ägarna har presenterat enplan för att komma tillrätta med bristerna och har haft en dialog med Vårdförbundet Sörmland om detta. Bristerna bedöms nu vara avhjälpta. Information am gällande ramavtal finns aktuell på förbundets hemsida.. Dessutom tillhandahåller förbundet USB-minnen till varje kommun med mer utförlig information om ramavtal, förfrågningsunderlag samt de anbud vårdgivarna lämnat. Nya upphandlingar annonseras i Visma TendSighn, som är ett nätbaserat verktyg för upphandlare och inköpare. Annonsen läggs även ut på Vårdförbundet Sörmlands hemsida. Uppföljning av ramavtalen görs vanligtvis vid minst ett tillfälle per år genom handläggarenkäter, där handläggare som är ansvariga för placeringar hos vårdgivare med ramavtal, får svara på en enkät gällande de olika vårdgivarna, som berör flera områden. Under 2015 har ej någon enkätundersökning hjorts, då det varit fa placeringar inom konsulentstödda familjehem p g a platsbrist. Uppföljning av inriktningsmål Genom samordnad upphandling i Sörmland teckna ramavtal med vårdgivare som håller en god kvalitet till ett rimligt pris. Detta sker genom att i samverkan med deltagande kommuner inventera behoven av olika behandlingsinsatser och med hjälp av sakkunnig konsult utforma tydliga kravspecifikationer till de förfrågningsunderlag som arbetas fram av förbundet. Vårdförbundet har även en rådgivande funktion gentemot Socialtjänsten när det gäller ramavtalen -både att avtalen följs av vårdgivare och i valen av lämplig vårdgivare. Vid utvärderingen av inkomna anbud värderas både pris och kvalitetsfaktorer ofta 70 %pris och 30 %kvalitetsfaktorer. Uppföljning av verksamhetsmål Genom en remittentenkät följa upp placeringar som sker hos vårdgivare med nytecknade ramavtal. De samlade resultatet av enkätundersökningen skall uppgå till minst 75 % av maxpoängen i enkäten. Under verksamhetsåret beslutades att följa upp placeringar hos konsulentstödda familjehem via en remittentenkät. Vid samrådsgruppsmöte konstaterades att is placeringar genomfördes hos konsulentstödda familjehem på grund av platsbrist och därför beslutades att avstå från att genomföra undersökningen detta år, då denna inte skulle bli rättvisande. En god ekonomisk hushållning är att kommunernas placerare är väjda med de vårdgivare med vilka Vårdförbundet tecknat ramavtal och att vården som erbjuds svarar mot behoven, att innehållet i vården håller en bra kvalitet, att samarbetet mellan placerare och vårdgivare fungerar bra samt att vårdkostnaderna ses som rimliga

112 Familjerådgivning Familjerådgivning är en lagstadgad verksamhet för kommunerna (SoL, 5 kap 3 3 st). Vårdförbundet Sörmland har i uppdrag att bedriva familjerådgivning för de fyra medlemskommunerna - Eskilstuna, Strängnäs, Katrineholm och Vingåker. Sedan 1 september 2015 ingår även Flens kommun i Familj erådgivningens verksamhet genom avtal. Familjerådgivningens uppgift är: - att genom samtal bearbeta relationsproblem och konflikter i familjerelationer - att i samverkan med andra intressenter medverka i kunskapsförmedling och information om samlevnadsfrågor. Kontakten med familjerådgivningen bygger på frivillighet och verksamheten omfattas av sträng sekretess. Ingen journalföring förekommer och möjlighet finns till anonym kontakt. Relationsbehandlingen är i första hand inriktad på att bidra till konstruktiva lösningar på problem i parrelationer och andra nära familjerelationer. Irelationer där separation sker är uppgiften att minska de negativa konsekvenserna och stödja det gemensamma föräldraansvaret för barnen. Familjerådgivningen kommer in tidigt i familjernas relationsproblem, bl a på grund av korta väntetider och lättillgänglighet per telefon. En stark integritet är ett annat kännetecken för verksamheten. Den förebyggande delen av Familjerådgivningens uppdrag, sker främst i samarbete med mödra-, barnavårds- och familjecentralerna. Samverkan och metoddiskussioner kring våld, separationer och möten med nybildade familjer, förekommer med viss regelbundenhet. Två av fyra familjerådgivare har under året varit auktoriserade av KFR - Föreningen Sveriges Kommunala Familjerådgivare. Utåtriktad verksamhet I familjerådgivningsverksamheten ingår ett förebyggande arbetet som innebär att i samverkan med andra intressenter medverka i kunskapsförmedling och information om samlevnadsfrågor. De insatser som planeras och genom%rs i denna delen av verksamheten kan variera över tid beroende på efterfrågan i huvuduppgiften att ta emot klienter för samtal. Samtliga familjerådgivare deltog i en regiondag för familjerådgivare isala och en dag i Örebro, där gemensamma frågor diskuterades. Familjerådgivarna har deltagit i föräldrautbildning i samtliga kommuner, på Familjecentraler, Barnavårdscentraler och Mödravårdscentraler. Familjerådgivarna har deltagit i samverkansträffar med Socialförvaltningen ikommunerna. En familjerådgivare deltog på Familjerådgivarföreningens 3 dagar i Luleå. Deltagande i möten med familjevåldsgruppen, STOPP, i Eskilstuna och med FRIDA i Katrineholm Träffat förstagångsföräldrar, integrerat tillfälle i MVC föräldrakurs, i Katrineholm. Deltagande i föreläsning på Mälardalens Högskola kring mångfald. Två av familjerådgivarna har deltagit i en etikföreläsning ivingåker. 112,~

113 Uppföljning av verksamhetsmål 1. Minst 70 % av klienterna ska uppleva att deras livssituation, gällande relationen, ska ha förbättrats efter samtalen med familjerådgivare En god ekonomisk hushållning är att majoriteten av klienter upplever en förbättring av sin livssituation efter samtalen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Vid brukarundersökningen som gjordes på våren 2015 framkom att 79,9%var nöjda med resultatet av samtalen. Målet har uppnåtts. 2. Minst 80 % av klienterna ska vui a nöjda i kontakten med familjerådgivningen. En god ekonomisk hushållning är att de flesta klienterna är nöjda i kontakten med familjerådgivningen då det innebär ett maximerat resursutnyttjande för klienten, verksamheten och samhället. Vid brukarundersökningen framkom att 96 %hade förtroende för familjerådgivaren och drygt 95%skulle rekommendera familjerådgivningen. Målet har uppnåtts. Uppföljning av kvalitets- och servicemått I. Minst 75 % av bokade samtal under året genomförs. (Återbudsfiekvensen under året bör ej överstiga 25 % av bokade samtal.) En god ekonomisk hushållning är att de flesta bokade samtal fullbordas då det innebcir ett maximerat resursutnyt jande för klienten, verksamheten och samhället. Målet om att minst 75 % av bokade samtal genomförs under året har uppfyllts, medräknat ombokade återbudstider. Socialstyrelsen redovisar inte återbud i sin statistik. I statistikprogrammet FAM 2000 redovisas återbud som lämnas dagen innan bokad samtalstid samt de som uteblir. I nedanstående statistik redovisas både tidiga och sena återbud, vilket innebär att statistikuppgiften är större än i FAM Av 1679 (1824) inbokade samtalstider har 228 (360) återbud lämnats, vilket motsvarar knappt 14% (20~. Av uppkomna återbudstider har 34 (60) bokats om för andra klienter, vilket motsvarar ca 15% (17%) av de sammanlagda samtalstiderna för lämnade återbud. Se vidare statistikuppgift nedan över antal återbud och uteblivna från bokat samtal. 2. Sökanden skall senast inom två veckor erhålla en bokad tid

114 Medelväntetiden i nga ärenden har under året varit 10 (11) dagar. Målet uppfylls. 3. Besöksfrekvensen skall i genomsnitt vara minst tre inbokade besök per arbetsdag och heltidstjänst som familjerådgivare. Målet har uppfyllts. Med en nettoarbetstid som grund -där dagar för samverkan, utbildning och handledning är frånräknade - uppgår inbokade besök i genomsnitt ti113,1 (3,2) per dag. De planerade klientkontakterna är drygt sex timmar per dag. Besöksstatistik (jämförande uppgifter från föregående år är angivna inom parentes) Antal samtal och ärenden Under verksamhetsåret har 1474 (1464) behandlingssamtal genomförts, vilket innebär en liten ökning j ämfört med föregående året. Totalt antal ärenden under året har varit 776 (S10). Antal nya ärenden har uppgått till 509 (44~. Därutöver har 51 (63) ärenden ej aktualiserats på grund av att klienterna avstått från kontakt. Antal samtal i genomsnitt per avslutat ärende - medelbesöket - uppgår till 2 (4). Intentionen är att antal samtal per par begränsas till fem, såvida detta inte strider mot familjerådgivarnas behandlingsansvar. Ytterligare samtal ges efter särskild behovsprövning. Begränsningen till fem samtal per ärende har uppfyllts ti1179% (76%), eftersom denna andel redovisas inom samtalsintervallet 1-4. Av samtliga ärenden omfattar 7% (10%) nio samtal eller fler. Den större samtalfrekvensen inom denna grupp beror på en mer komplex psykosocial problematik, som t ex är påverkad av separationer, sjukdomar, sviktande föräldraansvar och ibland förekomsten av våld i relationen. Parsamtal (1313) samtal med par har genomförts under året, vilket är 86% (90%) av samtliga ärenden. Enskilda samtal -142 (124) samtal med man eller kvinna har genomförts under året, varav 39 (40) med man och 103 (84) med kvinna. Samtal igrupp - 63 (22) samtal där även barn deltagit har genomförts under året

115 Gläntan behandlingshem Målgrupp Verksamheten skall vända sig till unga tjejer och killar år, med missbruksberoendeproblem och som inte har kraft att tillgodogöra sig den vård som erbjudits inom kommunens öppenvård. Placeringen kan ske på frivillig basis enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller med tvång enligt LViJ (Lagen om Vård av unga). Den unge kan ha neuropsykiatriska eller andra funktionshinder, vara kriminellt belastad samt ha ett omfattande stödbehov för att klara av att bli/vara drogfri och is en stabil social situation. Den unge ska vara motiverad till förändring och aktivt deltagande i ett strukturerat behandlingsprogram. Behandlingsprogram Behandlingsarbetet är upplagt i introduktionsfas, behandlingsfas och utslussfas, där 12- stegsarbetet utgör grunden för förändringsarbetet med andra evidensbaserade metoder som Mi och Cap. Hur metoderna används styrs av individuella behov, upprättad genomförandeplan samt var i motivationshjulet klienten befinner sig. Klienten ska förutom deltagandet i grupper och individuella samtal även delta i fritidsaktiviteter. Att bli drogfri (introduktionsfasen) Arbetet inleds med en introduktion av behandlingsarbetet och syftet är att bygga allians med klienten. De första 1-3 veckorna skall ses som enlandningsbana, där den klienten deltar i schemalagda aktiviteter. Klienten vänjer sig vid rutiner, regelbundna aktiviteter och tränar på att kunna kommunicera med omgivningen. Med utgångspunkt i vårdplanen/asi samlar vi information i ärendet och upprättar en individuell genomförandeplan. Behandlingsprogrammet är inriktar sig på steg stegsprogrammet. Utifrån behov och lämplighet används andra evidensbaserade metoder som MI-Arbetsbok och Cap. Att lära sig leva drogfritt (Behandlingsfas) Behandlingsarbetet sker i grupp i form av föreläsningar och gruppsittningar. Det individuella behandlingsarbetet sker utifrån upprättade må1 i genomförandeplanen och klientens prioriteringar. Behandlingsprogrammet inriktar sig på steg 4-9, 12-stegsprogrammet. Utifrån behov och lämplighet kan även andra evidensbaserade metoder som CAP användas. En av de viktigaste faktarerna under denna fas är att klienten med stöd arbetar för att hittar sätt att bibehålla beteendeförändringen över tid. Att lära sig leva drogfritt med kvalitet (Utslussfas) Det individuella behandlingsarbetet sker utifrån upprättade må1 i genomförandeplanen och klientens prioriteringar. Behandlingsprogrammet inriktar sig på steg 10-12, 12- stegsprogrammet. Utifrån behov och lämplighet används andra evidensbaserade metoder som färdighetsträning

116 Behandlingsplanering En genomförandeplanen upprättas tillsammans med klienten, behandlingsplanering är individuell, med föreläsningar och grupparbetet som fasta punkter. Förutom detta finns utrymme för enskilda samtal. Behandlingsplaneringen utgår från socialtjänstens utredning/uppdrag, och den vårdplan som beskriver klientens behov och förutsättningar. Genomförandeplanen anger: målet med behandlingen inklusive delmål, tänkbara insatser i tidsföljd, vem som ansvarar för att insatserna genomförs, och när och hur en uppföljning ska göras. Dokumentet är ett gemensamt redskap för klienten och behandlingspersonal, den revideras regelbundet för att kunna påvisa en förändring av livssituationen. Uppföljning med placerande kommun För att få en fungerande vårdkedja med fortsatt vård på hemmaplan genomförs kontinuerliga uppföljningar med klienten. Vid dessa möten deltar klienten, kontaktperson, representanter från resursenheter och placeringsansvariga irespektive kommun. Träffarna utgår från en agenda och klienten förbereder sig tillsammans med kontaktperson inför mötet. Målet med mötet är att följa upp hur behandlingsarbetet fortskrider, förbereda klienten och dennes nätverk för hemflytt samt att upprätta en plan det fortsatta behandlingsarbetet på hemmaplan. Anhörigprogram Alla anhöriga till de som genomgår behandling på Gläntan kommer att erbjudas att delta i ett anhörigprogram. Anhörigprogrammet genomförs i samarbete med Vårnäs behandlingshem. Fortsatt vård på hemmaplan En vä1 utvecklad/planerad eftervård är viktigt för att minska risken för återfall. Det är viktigt att komma hem till ordnade förhållanden. Det kan vara svårt att acklimatisera sig vid hemkomsten från behandling, det gamla sättet att leva fungerar inte längre. Här bör självhjälpsgrupper påhemmaplan bli ett stöd och fungera som en del i eftervården. Informationsträffar Inbjudan till öppet hus vid invigningen gjordes brett till alla Sörmlands kommuner, tjänstemän, politiker, grannar och tilltänkta samarbetspartners. Verksamheten invigdes av Gabriel Wikström folkhälso- sjukvårds och idrottsminister och ett hundratal intresserade besökte Gläntan. Besökarna informerades om verksamheten, behandlingsprogram, personalkompetens och visades runt i lokalerna. Informationsträffar har ägt rum vid tre tillfällen under våren och vid två tillfällen under hösten. Inbjudan till ett öppet hus gjordes vid jul, gensvaret på denna inbjudan var dock svalt. Socialsekreterare och andra samarbetspartners har bjudits in till dessa träffar. Information och erfarenhetsutbyte har även skett med verksamhetschefer för Normpsykiatrin Sörmland vid två tillfällen. Information om verksamheten har även delgetts politiker VFS medlemskommuner och representanter för ev kommande medlemskommuner. 116

117 Kvalitetsutveckling på Gläntan I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS 2011:9, anges vad ett ledningssystem för kvalitet i verksamheten enligt SoL, LViJ, LVM och LSS skall innehålla och dessa föreskrifter ligger till grund för det kvalitetsutvecklingsarbete inom ISO-standarden som påbörjats inom Vårdförbundet Sörmland. Awikelsehanteringen sköts i det IT-baserade journalsystemet, syftet är att fanga upp de systemfel som uppstår i en ny verksamhet. Åtgärder som behöver vidtas är: noggrannhet vid matchning av klientens behov och behandlingsmetod, utbildning av personal, utökad samverkan men landsting samt kontinuerlig information till remittenter om Gläntans verksamhet/arbetssätt. Ett IT-baserat kvalitetsmätningssystem iform av remittent- och klientenkäter genomförs i samband med att behandlingen avslutas. Det finns även en klagomålshantering åtkomlig på Vårdförbundets hemsida, där personer som kommit i kontakt med Gläntan, (exempelvis klienter, anhöriga, remittenter) kan lämna synpunkter på verksamheten direkt till verksamhetschefen. Enkäterna och synpunkterna från klagomålshanteringen och awikelserapportering är en del av den kontinuerliga verksamhetsutvecklingen på Gläntan. De redovisas och diskuteras kontinuerligt vid arbetsplatsträffar. Uppföljning av inriktningsmål From första. maj har verksamheten öppnat upp för mottagning av klienter. De klienter som placerats hos Gläntan har alla haft ett utvecklat missbruk av droger i kombination med psykiatriska sjukdomstillstånd och neuropsykiatriska diagnoser. Det stora vårdbehovet hos klienterna har inneburit en hög arbetsbelastning men framförallt en större komplexitet än väntat och ställer stora krav på samverka med placerande kommuner och landsting. Då beläggningen varit 1åg har situationen varit hanterbar men en viss oro för hur det skall hanteras vid full beläggning finns. Som befarats har behovet av medicinska bedömningar och abstinensbehandling visat sig vara stort. Detta. gäller innan behandling men även under behandlings tiden. Samverkan med Psykiatrin och beroendecentrum Mälarsjukhuset Eskilstuna har fungerat vä1 men kan utvecklas ytterligare. För att förbättra vården och underlätta arbetet skulle en ökad samverkan internt med sjukavdelningen på Vårnäs vara önskvärd. Unga i Sörmland med missbruksproblem skall kunna erbjudas vård på Gläntan Kjesäter som ett alternativ till vård på hemmaplan. Eskilstuna- Strängnäs, Katrineholm och Vingåkers kommun deltog i utvecklingsarbetet av Gläntan. Vingåker och Katrineholm avstod sen att anslagsfinansiera verksamheten då man ej upplevde något behov av behandlingshem för målgruppen. Inriktningsmålet är delvis uppfyllt genom att: Gläntan har varit i gång och kunnat erbjuda. vård from maj månad. Placeringar har gjorts från Eskilstuna, Strängnäs samt två externa kommuner. För att erbjuda vård till fler unga i Sörmland har informationsträffar genomförts med kommuner som har för avsikt att gå med i Vårdförbundet och använda sig av Gläntan. Politiker och tjänstemän i Katrineholm samt Vingåker har vid flera tillfällen informerats om verksamheten och alla Sörmlands kommuner erbjuds ett reducerat pris för nyttjandet av Gläntan

118 Utveckla samarbetet och samverkan externt. Ambitionen är aft vården skall bedrivas i nära samarbete med placerande kommunerna och landsting på hemorten. Detta skall möjliggöras genom att: en gemensam planering för vården upprättas vid inskrivning, vården följs upp kontinuerligt under placeringen och att fortsatt vård på hemmaplan planeras i god tid innan vården avslutas. Allt arbete bedrivs i nära samarbete med andra verksamheter inom de placerande kommunerna som försörjningsstöd, Beroendecentrum, öppenvårds-mottagningar, resursenheter för unga. Andra samarbetspartners är Landstinget/psykiatrin, Frivården, KRAMI samt ideella föreningar som AA och NA (anonyma alkoholister och anonyma narkomaner). Inriktningsmålet är uppfyllt genom att: För att utveckla detta arbete har den styrgrupp som var med i projektarbetet fortsatt att träffas. Vid dessa träffar har återkoppling kring hur samarbetet upplevs och vilka åtgärder som behövs för att förbättra dels detta men också vården. Fyra sådana styrgruppsmöten hållits samt att informationsträffar genomförts i alla fyra kommuner som deltagit i styrgruppen. I träff med norra psykiatrin lyftes ett antal problemområden kring klienternas psykiska mående och åtgärder kring detta togs fram. Detta kommer på sikt att gynna båda sidor och samarbetet kommer att fortsätta under Använda Evidensbaserade metoder som kompletterar varandra. Grunden i behandlingsarbetet är 12-stegs metoden. Utifrån klienternas olika vårdbehov kompletteras behandlingen med andra evidensbaserade metoder som strukturerade MI samtal, cannabisawänjningsprogram. All personal skall vara utbildade i och kunna genomföra strukturerade Mi samtal. Cannabisavvänjnings-programmet skall kunna genomföras av flera inom personalgruppen. Inriktningsmålet är delvis uppfyllt genom att: All personal har from årsskiftet utbildning i MI, en personal är utbildad i Cannabisavvänjnings-programmet och har jobbat med detta under året, under 2016 planeras att utbilda ytterligare en personal i metoden. Systematiskt kvalitetsledningsarbete: Gläntans behandlingshem skall inom planperioden uppfylla de krav som ställs på kvalitetsarbetet isocialtjänstlagen samt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9- om ledningssystem för systemiskt kvalitetsarbete. Inriktningsmålet är uppfyllt genom att: Ansvarig för kvalitetsarbetet är utsedd och att denne samt enhetschef har utbildats. Dokument för detta är upprättat samt att man i verksamheten arbetat aktivt för att ta fram rutiner, riktlinjer samt policy. Att implementera och uppdatera dessa är ett pågående arbete där hela personalgruppen är involverad. 118

119 FÖRKLARINGAR OCH BEGREPP Vad är ett Kommunalförbund Kommunalförbund är en form för samverkan, som kornmaner/landsting kan använda för praktiskt taget vilken kommunal angelägenhet som helst. Iden med kommunalförbund är att kommuner och/eller landsting överlåter viss verksamhet på förbundet, som de önskar samverka om. Kommunalförbundet är en självständig juridisk person med ansvar för sin verksamhet. När kommunalförbundet har bildats har det självbestämmanderätt inom ramen för förbundsordningen, kommunallagen samt annan lagstiftning som kan gälla för verksamheten - för Vårdförbundet Sörmlands del är det Socialtjänstlagen samt Hälso- och sjukvårdslagen som är aktuella. Kommunalförbundet övertar uppgifterna och anses ha en exklusiv kompetens att sköta dessa. Ett kommunalförbund har i stort sett samma organisatoriska uppbyggnad som en kommun eller ett landsting och kan jämföras med en specialkommun. I kommunallagen regleras vad som skall ingå i förbundsordningen. Hit hör t ex förbundets ändamål, föreskrifter om styrmedel och styrsystem som budget, löpande rapportering, uppföljning och yttranderätt i principiella frågor. Annat som regleras är organisation, medlemmarnas andel i förbundets tillgångar och skulder, fördelning av förbundets kostnader mellan medlemmarna, förfarande vid en medlems utträde, uppsägningstid m m. Medlemmarna har kvar ett ekonomiskt ansvar för verksamheten och är skyldiga att täcka brister när förbundet saknar tillgångar för att betala sina skulder. Politisk organisation Förbundsdirektion Ordinarie ledamöter Torgerd Jansson (s), ordförande, Katrineholm Göran Gredfors (m), vice ordförande, Eskilstuna Monica Lindell Rylen (s), Strängnäs Robert Skoglund (s), Vingåker Ersättare Ewa Callhamar (1), Katrineholm Maria Chergui (v), Eskilstuna Marianne Andersson (c), Strängnäs Kim Fröde (m), Vingåker Insynsråd från Landstinget Sörmland: Monica Johansson (s) Roger Ljunggren (s) Kerstin Svensson (m) Revisorer Dinka Hodzic, Eskilstuna Jan-Olof Blomster, Katrineholm Ingvar Lind, Vingåker

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (1) 113 Fastställande av 2017 årsbudget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland (KS/2016:226) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att fastställa Samordningsförbundet RAR i Sörmlands budget för 2017 samt att kommunens medlemsinsats på kronor beaktas i kommande budgetprocess för Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet RAR i Sörmland har gjort en hemställan om fastställande av budget för Budgeten följer samma fördelningsprinciper som tidigare år. Förbundets budget för 2017 har utökats från tidigare till kronor. För Katrineholms del innebär budgeten en medlemsinsats på kronor och som är beräknad utifrån kommuninvånare i åldern år per den 1 november Ärendets handlingar Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Hemställan med budgetförslag för 2017, Samordningsförbundet RAR i Sörmland, Beslutet skickas till: Akten 134

135 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Fastställande av 2017 års budget för Samordningsförbundet RAR i Sörmland Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige fastställa Samordningsförbundet RAR i Sörmlands budget för 2017 samt att kommunens medlemsinsats på kronor beaktas i kommande budgetprocess för Sammanfattning av ärendet Samordningsförbundet RAR i Sörmland har gjort en hemställan om fastställande av budget för Budgeten följer samma fördelningsprinciper som tidigare år. Förbundets budget för 2017 har utökats från tidigare till kronor. För Katrineholms del innebär budgeten en medlemsinsats på kronor och som är beräknad utifrån kommuninvånare i åldern år per den 1 november Ärendets handlingar Hemställan med budgetförslag för 2017, Samordningsförbundet RAR i Sörmland, Ärendebeskrivning Samordningsförbundet RAR i Sörmland har skickat ut förbundets budgetförslag för 2017 tillsammans med en hemställan om att medlemskommunerna ska fastställa budgeten för nästa år. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. Av hemställan framkommer att Samordningsförbundet RAR i Sörmland bjöd in till medlemsmöte den 22 mars 2016 för att presentera förbundets verksamhet och ekonomi samt diskutera framtida inriktning och budget. Förbundets budget har sedan starten varit kronor (undantaget för år 2010 och 2011). Medlemsmötets uppfattning var en utökad budget till kronor. Budgeten för 2016 har följande grunddrag: Staten bidrar med 50 %, d v s kronor Landstinget bidrar med 25 %, d v s kronor KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 135

136 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Resterande 25 % ( kronor) fördelas mellan medlemskommunerna utifrån antal invånare per den 1 november 2015 i åldern år. Samma principer har gällt för förbundets budget även tidigare år. Förvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen har tagit del av och bedömt Samordningsförbundet RAR:s budgetförslag. Ekonomiavdelningen har granskat förslaget och har meddelat att det inte finns något att anmärka på eller andra omständigheter som skulle hindra att kommunfullmäktige fastställer RAR:s budget för nästa år. Budgetförslaget följer samman principer som tidigare år beträffande fördelningen mellan staten, landstinget och medlemskommunerna. För Katrineholm innebär budgeten en medlemsinsats på kronor för Medlemsinsatser bygger på antal invånare (2015) i åldern år. Som jämförelse var medlemsinsatsen inför 2016 på kronor. Orsaken till den höjda insatsen för 2017 är att den samlade budgeten höjts från tidigare kronor till miljoner kronor, enligt beslut vid medlemsmötet den 22 mars För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Samordningsförbudet RAR i Sörmland KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 136

137

138 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (2) 110 Svar på motion om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan (KS/2015:383) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att motionen om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan ska anses vara besvarad med hänvisning till service- och tekniknämndens yttrande, som baseras på samhällsbyggnadsförvaltningens beredning av ärendet. Reservation Mot beslutet och till förmån för Ewa Callhammar (L) med fleras yrkande reserverar sig Ewa Callhammar (L), Tony Rosendahl (V) och Ylva G. Karlsson (MP). Sammanfattning av ärendet Lars Levin (FP) och Ewa Callhammar (FP) har lämnat in en motion om att Katrineholms kommun ska delta i Europeiska trafikantveckan. Motionärerna yrkar att Katrineholms kommun registrerar sig och deltar i Europeiska trafikantveckan från 2016 med sikte på en omfattande kampanj Service- och tekniknämnden har inkommit med ett yttrande i vilket de föreslår att motionen kan anses besvarad då planering för deltagande i Trafikantveckan 2016 pågår. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inför nämndens ställningstagande berett ärendet. Av beredningen framgår att förvaltningen beslutade under hösten 2015 om kommunens deltagande Ambitionen är att delta med ett program som uppfyller Golden Participant enligt fastställda kriterier. Ärendets handlingar Ordförandens förslag till beslut, Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motionen om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan, Service- och tekniknämndens protokoll, , 25 (med samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse) Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Ewa Callhammar (L), Tony Rosendahl (V) och Ylva G. Karlsson (MP). 138

139 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2 (2) Förslag och yrkanden Ewa Callhammar (L) yrkar, med instämmande av Tony Rosendahl (V) och Ylva G. Karlsson (MP), bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Ewa Callhammar (L) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslut. Beslutet skickas till: Akten 139

140 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2015: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motion om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motion om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan ska anses besvarad med hänvisning till service- och tekniknämndens yttrande som baseras på samhällsbyggnadsförvaltningens beredning av ärendet. KOMMUNSTYRELSEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 140

141 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2015: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Marie Sandström Koski Kommunstyrelsen Svar på motion om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Förvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Lars Levin (FP) och Ewa Callhammar (FP) har lämnat in en motion om att Katrineholms kommun ska delta i Europeiska trafikantveckan. Motionärerna yrkar att Katrineholms kommun registrerar sig och deltar i Europeiska trafikantveckan från 2016 med sikte på en omfattande kampanj Service- och tekniknämnden har inkommit med ett yttrande i vilket de föreslår att motionen kan anses besvarad då planering för deltagande i Trafikantveckan 2016 pågår. Samhällsbyggnadsförvaltningen har inför nämndens ställningstagande berett ärendet. Av beredningen framgår att förvaltningen beslutade under hösten 2015 om kommunens deltagande Ambitionen är att delta med ett program som uppfyller Golden Participant enligt fastställda kriterier. Ärendets handlingar Motionen om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan, Service- och tekniknämndens protokoll, , 25 (med samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse) Kommunledningsförvaltningens bedömning Kommunledningsförvaltningen konstaterar att kommunens planerade deltagna i trafikantveckan väl möter motionärernas yrkande. Marie Sandström Koski Beslutet skickas till: Akten KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 141

142 ~~~ foikp~~~'t KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen ~ 1 1 Handl.nr. `~''~r -!' l i i Handf. C ~, D-plan ~i,~ F~ ~ ~ r -_ - ~' ~ ~ ~~ Katrineholm Motion om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan. februari 2000 undertecknade Sverige en deklaration där man förband sig att stödja, uppmuntra och underlätta för lokala organisationer och myndigheter att genomföra den EUstödda kampanjen "I staden utan min bil" (In town without my car). Sedan starten har kampanjen bytt namn till "Europeiska trafikantveckan" och utökats till att pågå mellan september varje år. Kampanjens syfte är att visa medborgarna alternativa sätt att förflytta sig i staden utan att använda personbilen och på så sätt medverka till: * Minskad klimatpåverkan * Minskat buller * Bättre trafiksäkerhet * Bättre tillgänglighet med ökade kollektivtransporter * Hälsosammare livsmiljö Under kampanjveckan bör man genomföra, eller inviga, någon permanent åtgärd som bidrar till överföring från privatbil till ett miljövänligare transportsätt. Helst bör man även genomföra en dag med endast fotgängare, cyklister och kollektiv trafik i del av staden. Den bilfria dagen skall helst genomföras den 22 september. Folkpartiet Liberalerna föreslår därför följande: Att Katrineholms kommun registrerar sig och deltar i Europeiska trafikantveckan från 2016 med sikte på en omfattande kampanj För Folkpartiet Liberalerna Lars Levin Ewa Gallhammar 142

143 SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN Protokollsutdrag 1 (1) 25 Remiss av motion om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikveckan (STN/2016:33) Service- och tekniknämndens beslut Service- och tekniknämnden beslutar att motionen kan anses besvarad då planering för deltagande i Trafikantveckan 2016 pågår. Sammanfattning av ärendet Lars Levin (FP) och Ewa Callhammar (FP) har lämnat in motion med yrkande om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan. Kampanjen arrangeras årligen och syftet är att uppmuntra till hållbara transporter. Motionen remitteras från kommunstyrelsen till service- och tekniknämnden. Motionen har beretts av samhällsbyggnadsförvaltningen som har ansvar för att arrangera Trafikantveckan. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar i sin beredning att planering för deltagande i kampanjen redan pågår. Ärendets handlingar Tjänsteskrivelse från Samhällsbyggnadsförvaltningen daterad Motion om deltagande i Europeiska trafikantveckan samt remitteringen av motionen Beslutet skickas till Samhällsbyggnadsförvaltningen Akt 143

144 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STN/2016:33 Strategisk samhällsplanering Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jennie Lind Mottagare: Service- och tekniknämnden Svar på motion om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan Förvaltningens förslag till beslut Service- och tekniknämnden beslutar att motionen kan anses besvarad då planering för deltagande i Trafikantveckan 2016 pågår. Sammanfattning av ärendet Lars Levin (FP) och Ewa Callhammar (FP) har lämnat in motion med yrkande om att Katrineholms kommun deltar i Europeiska trafikantveckan. Kampanjen arrangeras årligen och syftet är att uppmuntra till hållbara transporter. Motionen remitteras från kommunstyrelsen till service- och tekniknämnden. Motionen har beretts av samhällsbyggnadsförvaltningen som har ansvar för att arrangera Trafikantveckan. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar i sin beredning att planering för deltagande i kampanjen redan pågår. Ärendets handlingar Motion om deltagande i Europeiska trafikantveckan samt remitteringen av motionen. Ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen beslutade hösten 2015 att i januari 2016 inleda planeringsarbetet för deltagande i kampanjen Europeiska trafikantveckan, då temat går i linje med översiktsplanens ställningstaganden om minskad bilism till förmån för hållbara alternativ som gång- och cykeltrafik. Tidigare år har förvaltningen uppmärksammat kampanjen genom att erbjuda fria bussresor till Katrineholms invånare under 22 september. I år är ambitionen från samhällsbyggnadsförvaltningen att Katrineholms kommun ska delta i den internationella kampanjen med ett mer omfattande program än det tidigare årets fria bussresor. En projektledare tillsattes i januari och en projektgrupp har bildats på förvaltningen. Ett preliminärt aktivitetschema har arbetats fram. Katrineholms kommun har registrerats som deltagare på European Mobility Weeks webbplats. Kontakt har etablerats mellan projektledare på samhällsbyggnadsförvaltningen och trafikantveckans nationella samordnare på Trafikverket. Viss kontakt med externa aktörer har etablerats, bland annat Sörmlands kollektivtrafikmyndighet och frivilligorganisationer. Även interna samarbeten mellan förvaltningar i kommunen håller på att arbetas fram. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 144

145 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN STN/2016:33 Strategisk samhällsplanering Ambitionen är att 2016 ha ett program som uppfyller kraven för att vara Golden Participant enligt European Mobility Weeks kriterier. För att vara Golden participant krävs: -En veckas aktiviteter med fokus på hållbara transporter och med hänsyn taget till årets tema res hållbart- ekonomiskt och smart! Här har ett preliminärt program tagits fram som har en bredd i aktiviteter för att locka många invånare. Bland annat planeras aktivitet på skolor, temakväll med fokus på hållbarhet, samt filmvisning för ungdomar. -Implementering av minst en permanent åtgärd i staden som sporrar till hållbara transporter. Här har samhällsbyggnadsförvaltningen för avsikt att inviga det nya cykelgaraget som förenklar cykelpendling till tågstationen. -Organisering av en bilfri dag där en plats i staden avsätts endast för fotgängare och cyklister. Här utreder Samhällsbyggnadsförvaltningen möjligheter att stänga av en gata eller del av gata under lördagen den 16 september för att skapa en tillfällig park för umgänge. Det sammanfaller också med kontoret på stan som kommer att hållas på samma plats. Samhällsbyggnadsförvaltningen konstaterar i sin beredning att planering för deltagande i kampanjen redan pågår. Jennie Lind, Utredare Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsförvaltningen SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 145

146 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (2) 108 Svar på motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende (KS/2016:23) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige beslutar att anse motionen om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende vara besvarad, med hänvisning till vård- och omsorgsnämndens yttrande. Reservation Mot beslutet och till förmån för Inger Fredriksson (C) med fleras yrkande reserverar sig Inger Fredriksson (C), Ewa Callhammar (L). Särskilt yttrande Styrelsen medger att Joha Frondelius (KD) får foga ett särskilt yttrande till protokollet. Det särskilda yttrande redovisas som bilaga A. Sammanfattning av ärendet Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende. I motionen yrkas att det ska finnas plats för äldre som söker boende i ett äldreboende utifrån en medmänsklig trygghetsaspekt som idag behöver förnyas i de aktuella kommunala normer vid biståndsbeslut. Ärendet har översänts på remiss till vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsnämnden ser trygghetsaspekten som en viktig del i biståndsbedömningen och anser att de normer som är vägledande i beslut väl följer gällande lagstiftning och praxis. Utifrån det sätt de redan idag arbetar på, anser nämnden att motionen kan anses vara besvarad. Ärendets handlingar Ordförandes förslag till beslut, Kommunledningsförvaltningens tjänsteskrivelse, Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 60 Motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende, Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Inger Fredriksson (C), Ewa Callhammar (L), Mica Vemic (SD) och Joha Frondelius (KD). Förslag och yrkanden 146

147 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2 (2) Inger Fredriksson (C) yrkar, med instämmande av Ewa Callhammar (L) och Mica Vemic (SD), bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Inger Fredriksson (C) med fleras yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens föraslag till beslut. Särskilt yttrande Joha Frondelius (KD) framför till kommunstyrelsen att han önskar få foga ett särskilt yttrande till protokollet, vilket styrelsen medger. Beslutet skickas till: Akten 147

148 ~o%~r~ tj~ls i y~~~ S C~( ZQ ~ 6 - ~ 6 ~~ ~ Kristdemokraterna ~ %~~ ~~ ~~~y~ ~ Katrineholm 22 juni 2oi6 Särskilt yttrande: Svar på motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende KS/2016:23 Det saknas särskilda boendeplatser och trygghetsboende för våra äldre i Katrineholm! Tillgänglighet och ekonomi styr alla kommuner i fråga om äldreomsorgens kapacitet. Socialstyrelsen har inga direkta lagstyrda krav på kommunernas skyldigheter att tillhandahålla boendeplatser utifrån den enskildes önskan och behov utan hänvisar just till tillgänglighet och ekonomi som styr varje kommuns kapacitet av omsorg och boende. Vård och omsorgsförvaltningen anger som skäl att tolka lagtexten genom nedan text. "äldre ska kunna erbjudas ett särskilt boende när de insatser som kan ges i hemmet inte är tillräckliga ". Här har reformen kapitulerat utifrån ekonomi och tillgänglighet och en förskjutning av respekt för äldres egenvilja och behov. Detta synsätt gäller stora delar av hela Sverige. Vi Kristdemokrater oroas mycket över framtiden för vår äldreomsorg när vi ser hur ekonomin påverkas utifrån andra prioriteringar och kostnadsökningar. Joha Frondelius Ers. i kommunstyrelsen för Kristdemokraterna 148

149 Datum 1 (1) Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Svar på motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anse motionen om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende vara besvarad, med hänvisning till vård- och omsorgsnämndens yttrande. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 149

150 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Karin Rytter Kommunstyrelsen Svar på motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende. I motionen yrkas att det ska finnas plats för äldre som söker boende i ett äldreboende utifrån en medmänsklig trygghetsaspekt som idag behöver förnyas i de aktuella kommunala normer vid biståndsbeslut. Ärendet har översänts på remiss till vård- och omsorgsnämnden. Vård- och omsorgsnämnden ser trygghetsaspekten som en viktig del i biståndsbedömningen och anser att de normer som är vägledande i beslut väl följer gällande lagstiftning och praxis. Utifrån det sätt de redan idag arbetar på, anser nämnden att motionen kan anses vara besvarad. Ärendets handlingar Sammanträdesprotokoll vård- och omsorgsnämnden, , 60 Motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende, Kommunledningsförvaltningens bedömning I januari 2015 ( , 79) behandlade kommunfullmäktige motionen om garanterat äldreboende efter viss ålder, inlämnad av Gudrun Lindvall (MP) och Carl Frick (MP). I beredningen av motionen översändes ärendet på remiss till vård- och omsorgsnämnden. I nämndens yttrande anges att förvaltningen/nämnden kontinuerligt arbetar med att sträva efter att höja kvalitén inom omsorgen för äldre och att områden är under utveckling, för att kunna möta brukarnas individuella behov. Exempel på sådana områden, som förvaltningen/nämnden även idag arbetar med är; Kvalitetsledningssystem Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet där processer, analysmodeller och systematiken i kvalitetsarbetet är i fokus. Ett nytt uppdrag med tydligare fokus på operativt kvalitetsarbete påbörjades i KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 150

151 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab oktober 2015 och beräknas vara klar februari Vård- och omsorgsförvaltningen har ett styrdokument för kvalitetsledningssystem som är antaget av vård- och omsorgsnämnden den 25 oktober Dokumentet är ett stöd för att förvaltningen praktiskt ska arbeta med kvalitet, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av verksamheten. Målet med uppdraget är att omsätta styrdokumentet till operativt systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet utgår från områdena som ingår i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som ska tillämpas och anpassas utifrån vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet vad gäller inriktning och omfattning. Ledningssystemet ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet. Parallellt med detta uppdrag ska ett nytt uppdrag påbörjas under juni 2016 med fokus på det systematiska förbättringsarbetet som är en del av ledningssystemet. Ett fortlöpande systematiskt förbättringsarbete krävs för att säkerställa att ledningssystemet är ändamålsenligt uppbyggt för att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Uppdraget är inriktat på systematisk uppföljning av verksamhetens kvalitet. Katrineholms trygghetsmodell Vård- och omsorgsförvaltningen införde januari 2014 Katrineholms trygghetsmodell och arbetar fortsatt enligt denna modell som idag är implementerad i verksamheten. En uppföljning av Katrineholms trygghetsmodell genomfördes under hösten 2014 för att ta reda på hur brukare och personal hade uppfattat förändringarna som genomfördes samt för att ta reda på hur många som hade fått ta del av insatserna. I utvärderingen framkom några förbättringsområden som vård- och omsorgsförvaltningen har arbetat vidare med. Värdighetsgarantierna Fem värdighetsgarantier infördes av vård- och omsorgsnämnden under 2014 i syfte att skapa ökad trygghet och högre livskvalitet för brukare inom äldreomsorgen. Garantierna innefattar bland annat att alla brukare inom särskilt boende ska ha möjlighet att göra en egen aktivitet varje månad, till exempel att gå på café eller delta i andra sociala aktiviteter. Under rubriken övergripande mål Kultur, idrott och fritid i övergripandeplan med budget tydliggörs att effekterna av värdighetsgarantierna behöver utvärderas under En uppföljning av värdighetsgarantierna är planerad till hösten Fixar-Malte verksamheten Syftet med Fixar-Malte verksamheten är att minska antalet fallolyckor i hemmet och öka tryggheten i kvarboende för äldre. Tjänsten är tillgänglig för brukare som är över 65 år eller har funktionsnedsättning. Boendestrategi Samhällsbyggnadsförvaltningen och vård- och omsorgsnämnden har tillsammans arbetat fram rapporten Boendestrategi för äldre i Katrineholms kommun. Syftet med strategin är att möta framtida behov av boende för äldre. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 151

152 TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (3) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Under rubriken särskilda uppdrag i övergripande plan med budget ges KFAB i uppdrag att projektera för ett nytt äldreboende i samråd med vård- och omsorgsnämnden och kommunledningsförvaltningen. Det särskilda uppdraget bygger på en förstudie som redovisades för kommunstyrelsen i augusti I förstudien togs två möjliga platser för placering av äldreboendet fram. Dels i kvarteret Igelkotten och dels i kvarteret Plogen vid Strandgården. Vid kommunstyrelsen sammanträde den 27 april 2016 beslutades att det nya äldreboendet ska byggs i kvarteret Plogen vid Strandgården med inflyttning hösten Karin Rytter Handläggare Beslutet skickas till: Vård- och omsorgsnämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: 152

153 Protokollsutdrag 1 (3) VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Hnr VON 2016: Yttrande över motion om nya biståndskriterier för äldre som söker äldreboende (VON/2016:24) Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom vård- och omsorgsförvaltningens bedömning och föreslår därmed att motionen ska anses vara besvarad. Reservation Inger Björklund (KD) och Kjell Larsson (C) reserverar sig mot nämndens beslut. Sammanfattning av ärendet Kommunledningsförvaltningen har på remiss översänt en motion från Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD). I motionen yrkas att det ska finnas plats för äldre som söker boende i ett äldreboende utifrån en medmänsklig trygghetsaspekt som i dag behöver förnyas i dom aktuella kommunala normer vid biståndsbeslut. Tillämplig lagstiftning Enligt 4 kap 1 Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453), har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. I 4 kap 4 SoL finns att läsa att socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund). Socialnämnden ska verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Av 5 kap 5 SoL framgår vidare att socialnämnden ska verka för att äldre människor får goda bostäder och ska ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. I kommentarer till lagstiftningen är innebörden av detta att de äldre ska kunna erbjudas ett särskilt boende när de insatser som kan ges i hemmet inte är tillräckliga. Biståndshandläggarna inom Vård- och omsorgsförvaltningen har genom delegation rätt att fatta beslut om särskilt boende för äldre personer enligt 4 kap 1 SoL. Handläggning Vård- och omsorgsförvaltningens handläggare arbetar kontinuerligt med att höja kvaliteten inom omsorgen för äldre. Sedan 2014 används Socialstyrelsens 153

154 Protokollsutdrag 2 (3) VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Hnr VON 2016:580 arbetsmodell Äldres behov i centrum (ÄBIC) vid handläggningen av ansökningar till särskilt boende. Socialstyrelsens ambition med ÄBIC är att äldre personer ska få hjälp och stöd utifrån sina individuella behov, inte utifrån utbudet av existerande insatser. Syftet är även att det skall bli en mer likvärdig och rättssäker äldreomsorg. Med Äldres behov i centrum får också den äldre och hans eller hennes närstående ökade möjligheter att medverka i utredning, planering och uppföljning av stödet i det dagliga livet. I Äldres behov i centrum beskrivs varje individs behov utifrån den internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF). För verksamheterna innebär modellen att information om individen hanteras lika av alla aktörer, vilket minskar risken för missförstånd. Både handläggare och utförare får stöd i att arbeta behovsinriktat och systematiskt. Vid handläggningen inhämtas information om många faktorer utifrån ÄBIC, däribland den sökandes känsla av trygghet. Lagstiftningen är tydlig när det gäller skyldigheten att verka för att äldre människor får möjlighet att leva och bo under trygga förhållanden och i Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 2012:3) utvecklas detta ytterligare. För att ytterligare höja kvaliteten i handläggningen, för att bedömningen av olika insatser ska vara likvärdig och för att säkra att vägledande normer är relevanta, förs kontinuerligt diskussioner kring bedömningar i förhållande till lagstiftning och rättspraxis i handläggargruppen. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning Vård- och omsorgsförvaltningen ser trygghetsaspekten som en viktig del i biståndsbedömningen och anser att de normer som är vägledande i beslut väl följer gällande lagstiftning och praxis. Ärendets handlingar Remiss och motion från kommunledningsförvaltningen Vård- och omsorgsnämndens överläggning Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Ulrica Truedsson (S), Inger Björklund (KD) och Kjell Larsson (C). Förslag och yrkanden Inger Björklund (KD) yrkar med instämmande av Kjell Larsson (C) bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på förvaltningens förslag till beslut och Inger Björklunds (KD) och Kjell Larssons (C) yrkande om bifall till motionen. Hon finner att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. 154

155 Protokollsutdrag 3 (3) VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Hnr VON 2016:580 Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen, akten 155

156 Katrineholm MOTION OM NYA BISTÅNDSKRITERIER FÖR ÄLDRE SOM SÖKER ÄLDREBOENDE Det saknas något i kommunens omsorg. När får hela människan plats inom begreppet ande, kropp och själ? Idag finns det ett antal äldre medborgare som inte vill bo kvar hemma pga. upplevd otrygghet i sitt boende hemma. Upplevelsen av otrygghet och orkeslöshet finns även kvar med insatser från kommunen eller privata företag. Vi har belyst ärendet via interpellationer och budgetdebatter på fullmäktige och via insändare i Kuriren ett antal gånger om hur medborgare har sökt plats på boende många gånger men med avslag från kommunen med hänvisning till gällande lagförslag. Många äldres största önskan är att få mänsklig gemenskap under tider som tex. att äta varm lunch tillsammans med några i samma situation som hen själv. Men kommunens rättfärdigande återkommande beslut att ålder inte är en sjukdom gör att medborgarna blir fast i sin lägenhet med sin själsliga otrygghet. Det finns ett antal beslut från kommunen där 93 åringar är för friska för ett serviceboende och är hänvisade till eget boende! Måste vi vänta på att äldre medborgare skadar sig själv så mycket att personen får plats inom ett omsorgsboende? Eller kan vi redan idag erbjuda en ny lösning vid biståndsprövningen så att personerna får plats på ett serviceboende där livet får mer av livsglädje och trygghet? Vi yrkar på - att det ska finnas plats för äldre som söker boende i ett äldreboende utifrån en medmänsklig trygghetsaspekt som idag behöver förnyas i dom aktuella kommunala normer vid biståndsbeslut. Joha Frondelius Kristdemokraterna Marian Loley Kristdemokraterna 156

157 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 1 (2) 109 Svar på motionen Skolmotion (KS/2016:127) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktige anser motionen besvarad med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. Reservation Mot beslutet och till förmån för eget yrkande reserverar sig Inger Fredriksson (C) och Ewa Callhammar (L). Den skriftliga reservationen redovisas som bilaga B. Sammanfattning av ärendet Inger Fredriksson (C) yrkar i en motion med rubriken Skolmotion på att s k pulsprojekt införs brett i Katrineholms skolor. Puls-projekten handlar om att eleverna genom fysisk aktivitet med höjd puls ska förbättra koncentrationsförmågan och inlärningen. Bildningsnämnden har yttrat sig över motionen och konstaterar s k Puls-projekt startat vid Västra skolan i februari 2016 och att fler skolor planerar start av Pulsträning inför nästa läsår. Vidare, att Puls-passen ska utvidgas och integreras i skoldagen. Bildningsnämnden anser att motionen ska anses vara besvarad. Ärendets handlingar Ordförandens förslag till beslut, Kommunledningsförvaltningens tjänsteutlåtande, Motion, Skolmotion Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, , 26 Kommunstyrelsens överläggning Under kommunstyrelsens överläggning yttrar sig Inger Fredriksson (C) och Ewa Callhammar (L). Förslag och yrkanden Inger Fredriksson (C) yrkar, med instämmande av Ewa Callhammar (L), bifall till motionen. Beslutsgång Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på ordförandens förslag till beslut och Inger Fredriksson (C) och Ewa Callhammars (L) yrkande. Han finner att styrelsen biträder ordförandens förslag till beslult. 157

158 KOMMUNSTYRELSEN Protokollsutdrag 2 (2) Beslutet skickas till: Akten 158

159 159 ~o/g - ~6 -~ ~ / G~ ~i%~e~ ~~ ~~V ~ CENTEMMPTIET Liberalerna RESERVATION KS/2016: Om svar på motionen Skolmotion Motionen om skolmotion handlar om det projekt, "Puls-projektet", som Västra skolan har infört och som på kort tid har visat fina resultat. Det är visserligen en kort tid som detta projekt pågått och deltagandet har varit flitigt. Trots det ärresultaten så goda att det är beklagligt om andra skolor inte skulle följa efter. Vi utgår från att samtliga partier vill att elevernas skolresultat ska höjas. Att starta skoldagen med rörelse som ger "puls" är ett sätt att förbättra skolresultaten. Det kan dessutom ge goda vanor till såväl lärare som elever. Det finns alltså flera argument för att motionen om motion borde bifallas. Då vårt yrkande om bifall till motionen avslogs, reserverar vi oss mot beslutet. Katrineholm 22 juni 2016 Inger Fredriksson, Centerpartiet Ewa Gallhammar, Liberalerna 159

160 (1) Datum Vår beteckning KOMMUNSTYRELSEN KS/2016: Vår handläggare Ert datum Er beteckning Kommunstyrelsen Svar på motionen Skolmotion Ordförandens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anse motionen vara besvarad med hänvisning till bildningsnämndens yttrande. KOMMUNSTYRELSEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 160

161 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Johansson Kommunstyrelsen Svar på motionen Skolmotion Kommunledningsförvaltningens förslag till beslut Kommunledningsförvaltningen lämnar inget förslag till beslut. Sammanfattning av ärendet Inger Fredriksson (C) yrkar i en motion med rubriken Skolmotion på att s k pulsprojekt införs brett i Katrineholms skolor. Puls-projekten handlar om att eleverna genom fysisk aktivitet med höjd puls ska förbättra koncentrationsförmågan och inlärningen. Bildningsnämnden har yttrat sig över motionen och konstaterar s k Puls-projekt startat vid Västra skolan i februari 2016 och att fler skolor planerar start av Puls-träning inför nästa läsår. Vidare, att Puls-passen ska utvidgas och integreras i skoldagen. Bildningsnämnden anser att motionen ska anses vara besvarad. Ärendets handlingar Ordförandens förslag till beslut Motion, Skolmotion Sammanträdesprotokoll från bildningsnämnden, , 26 Ärendebeskrivning Inger Fredriksson (C) har lämnat en motion till kommunfullmäktige med rubriken Skolmotion och i vilken hon yrkar på att ett puls-projekt införs brett i Katrineholms skolor. Tanken är att eleverna genom aktivitet med höjd puls ska förbättra koncentrationen och inlärningen. Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. I beredningen har yttrande inhämtats från bildningsnämnden. Förvaltningens bedömning Av bildningsnämndens yttrande framkommer att Västra skolan i februari 2016 startade ett puls-projekt med syfte att på kort sikt öka elevernas koncentrationsförmåga och uthållighet under teoretiska lektioner. I det längre perspektivet är syftet att förbättra inlärningen. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 161

162 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016: Stab Bildningsnämnden skriver i sitt yttrande, att projekt av liknande slag finns på en rad platser i landet. Västra skolan har startat genom att erbjuda eleverna i årskurs fem tre puls-pass i veckan och är förlagda till dagar då eleverna inte har lektioner i idrott och hälsa. Tanken är att integrera pulspassen i skoldagen. Sammanlagt 29 av 33 elever i årskurs fem deltar i projektet. Andra skolor i kommunen har varit i kontakt med Västra skolan och planerar start av puls-träning inför nästa läsår. Mot bakgrund av detta, beslutar bildningsnämnden anse motionen vara besvarad. Motionären yrkar på att puls-projekt ska införas brett i Katrineholms skolor. Av underlaget från bildningsnämnden framkommer att det finns en ambition att på sikt integrera puls-passen i skoldagen. Vidare, att fler skolor i kommunen signalerat att man planerar start av puls-träning kommande läsår. Kommunledningsförvaltningens bedömning är att detta indikerar en utveckling som går i den riktning som motionären yrkar på. För kommunledningsförvaltningen Per Johansson Beslutet skickas till: Bildningsnämnden KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: 162

163 Motion till kommunfullmäktige i Katrineholm om Skolmotion Västra skolan har infört frivillig morgongympa tre gånger i veckan inom Puls-projektet. Tanken är att eleverna genom aktivitet med höjd puls ska förbättra koncentrationen och inlärningen, utöver att det på sikt ger eleverna bättre kondition. Även lärare i teoretiska ämnen deltar i den aktiva starten av skoldagen. Skolgymnastiken har kombinerats med en medveten schemaläggning, där exempelvis matematik har stått först på schemat. De erfarenheter som projektet har lett till hittills pekar på att såväl koncentrationen som inlärningen förbättrats. Centerpartiet anser att dessa resultat är så positiva att Puls-projektet bör införas på bredden i Katrineholms skolor. Centerpartiet yrkar: Att Puls-projektet införs brett i Katrineholms skolor. Katrineholm 15 mars 2016 Inger Fredriksson (C) 163

Reglemente för Gemensam Nämnd Vård, Omsorg och Hjälpmedel "DEN GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR VARD, OMSORG OCH HJÄLPMEDEL"

Reglemente för Gemensam Nämnd Vård, Omsorg och Hjälpmedel DEN GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR VARD, OMSORG OCH HJÄLPMEDEL KOMMUNSTYRELSENS HANDLING~NR2S/2011 Reglemente för Gemensam Nämnd Vård, Omsorg och Hjälpmedel VOHJS 12/11, Bilaga L FÖRSLAG TILL REGLEMENTE FÖR "DEN GEMENSAMMA NÄMNDEN FÖR VARD, OMSORG OCH HJÄLPMEDEL"

Läs mer

REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR SAMVERKAN KRING SOCIALTJÄNST OCH VÅRD

REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR SAMVERKAN KRING SOCIALTJÄNST OCH VÅRD Reglemente för gemensam nämnd för samverkan kring socialtjänst och vård REGLEMENTE FÖR NÄMNDEN FÖR SAMVERKAN KRING SOCIALTJÄNST OCH VÅRD Enligt särskild överenskommelse mellan landstinget Sörmland och

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet.

Styrelsen leder, styr och samordnar förvaltningen av landstingets angelägenheter och har uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Fastställt av fullmäktige 2014-11-25, 117/14 Reglemente för Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsens uppgifter 1 Styrelsen är landstingets ledande politiska förvaltningsorgan och har det övergripande ansvaret

Läs mer

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner

Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Kommunal författningssamling Reglemente för överförmyndarnämnden för Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshögs kommuner Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige i Motala kommun Diarienummer: 14/KS 0024

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

Reglemente för vård- och omsorgsnämnden

Reglemente för vård- och omsorgsnämnden 1(5) Gäller från och med den 1 januari 2011 Reglemente för vård- och omsorgsnämnden VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHET Övergripande verksamhet 1 Vård- och omsorgsnämnden fullgör kommunens uppgifter vad

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 38 Regionalt Vård- och Omsorgscollege i Sörmland - särskild

Läs mer

Reglemente för samverkansnämnden

Reglemente för samverkansnämnden Reglemente för samverkansnämnden Samverkansnämnden är en gemensam nämnd för Forshaga och Kils kommuner. Nämnden ingår Kils kommuns organisation. Kommunallagens regler om nämnder tillämpas även på gemensamma

Läs mer

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I ÄLVDALEN Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell

Läs mer

Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner

Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner Reglemente för räddningsnämnden för Gislaveds och Gnosjö kommuner Reglementet antogs första gången av kommunfullmäktige i Gislaveds kommun den 21 juni 2010 och av kommunfullmäktige i Gnosjö kommun den

Läs mer

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN Skellefteå kommun 2014-02-04 1 (6) REGLEMENTE FÖR BARN- OCH GRUNDSKOLENÄMNDEN 1 Nämnden fullgör kommunens uppgifter inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom inom verksamheterna förskola, fritidshem,

Läs mer

Sala kommun Kommunal författningssamling

Sala kommun Kommunal författningssamling Sala kommun Kommunal författningssamling REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN KFS 074 revision 03 REGLEMENTE ANTAGEN: 2014-12-15 Gäller från och med: 2015-01-01 Ersätter: 431/2008,- 495/2007,- 369/2004,-

Läs mer

REGLEMENTE 1 (5) Giltigt fr.o.m. Dok.nummer-Utgåva 24749-1 Reglemente för gemensam kostnämnd mellan Landstinget i Uppsala Län och Landstinget Västmanland från och med 2015 1 PARTER Landstinget i Uppsala

Läs mer

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01 REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 Gäller fr o m 2001-11-01 Landstinget Halland samt Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, La- Dnr 2001:238

Läs mer

Reglemente för fastighets- och servicenämnden

Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente för fastighets- och servicenämnden Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Reglemente för fastighets- och servicenämnden Reglemente 2014-11-17 181 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Samverkansnämnden personal. Tranemo kommun och Svenljunga kommun. Reglementet antogs 2014-12-15, 163 av kommunfullmäktige i Tranemo

Samverkansnämnden personal. Tranemo kommun och Svenljunga kommun. Reglementet antogs 2014-12-15, 163 av kommunfullmäktige i Tranemo REGLEMENTE Samverkansnämnden personal Tranemo kommun och Svenljunga kommun Reglementet antogs 2014-12-15, 163 av kommunfullmäktige i Tranemo Reglementet antogs 2014-12-15, 150 av kommunfullmäktige i Svenljunga

Läs mer

arbetsmarknadsnämnden

arbetsmarknadsnämnden Reglemente för arbetsmarknadsnämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Arbetsmarknadsnämndens

Läs mer

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun Antaget i kommunfullmäktige 2010-12-13, 224 1 2011-01-01 Socialnämnden version 0 1/8 Reglemente för socialnämnden i Norrtälje kommun

Läs mer

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I HAMMARÖ KOMMUN

REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN I HAMMARÖ KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2002-12-03, 18 Reviderad enl. kommunfullmäktige 76/2005 (bostadsanpassningsbidrag) Reviderad enl. kommunfullmäktige 92/2007 (flyktingfrågor m m) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden Reglemente för socialnämnden Upprättad: 2014-04-08 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-04-28, 52 Kontaktperson: André Enarsson Utöver det som föreskrivs om nämnd i kommunallagen gäller

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden

Reglemente för Socialnämnden Nummer: 50:1 Blad: (1) Reglemente för Socialnämnden A Socialnämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Socialnämnden har att enligt gällande lagstiftning fullgöra kommunens uppgifter vad avser individ- och

Läs mer

utarbetande av förslag till program och planer inom nämndens verksamhetsområde, samt att utarbeta tillhörande handlingsplaner,

utarbetande av förslag till program och planer inom nämndens verksamhetsområde, samt att utarbeta tillhörande handlingsplaner, REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN I LUND Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 1999, 173. Ändrat av kommunfullmäktige den 24 februari 2011, 30, den 27 oktober 2011, 185 samt den 24 september

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X Reglemente för beredningen för äldre- och omsorgsfrågor; HebyFS 2010:12 Infördes i författningssamlingen den 16 november 2010 Kommunfullmäktige

Läs mer

Utöver vad som föreskrivs om kommunal nämnd i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver vad som föreskrivs om kommunal nämnd i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Reglemente för utbildningsnämnden Utöver vad som föreskrivs om kommunal nämnd i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Utbildningsnämndens verksamhetsområde 1 Nämnden ansvarar för det

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015.

Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015. Dokumentnamn: Reglemente för socialnämnden Sida: 1 (6) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige den 25 september 2014, att gälla från och med den 1 januari 2015. NÄMNDENS VERKSAMHET Verksamhetsområde

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X HebyFS 2010:13 Infördes i författningssamlingen den 16 november 2010 Reglemente för beredningen för miljö- och samhällsbyggnadsfrågor;

Läs mer

Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN. Innehållsförteckning

Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN. Innehållsförteckning Styrdokument REGLEMENTE FÖR INTERNA MYNDIGHETSNÄMNDEN Innehållsförteckning Dokumenttyp: Regler Beslutat av: Kommunfullmäktige Fastställelsedatum: 2010-05-24 51 Ansvarig: Samhällsbyggnadschefen Revideras:

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING A 10 1(6) Gäller från Diarienummer 2015-01-01 2014/1404 003 Antagen: kommunfullmäktige 1995-10-30 154 och ändrad senast i kommunfullmäktige 2014-12- 15 140 (ersätter: KF 2011-03-28

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden

Reglemente för Socialnämnden REGLEMENTE 1(6) Reglemente för Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-11, 90 Dnr 2006.197 003 Gäller fr. o m 2007-01-01 Reviderad av kommunfullmäktige 2008-01-28 Nämndens uppgifter 1 Nämnden ansvarar för

Läs mer

Reglemente. Social- och fritidsnämnden

Reglemente. Social- och fritidsnämnden Reglemente Social- och fritidsnämnden Hudiksvalls kommun 2010 Regelmente för social- och fritidsnämnd Utöver vad Kommunallagen säger om nämnder i 6 kap skall följande gälla för Hudiksvalls kommuns social-

Läs mer

Utöver vad som stadgas för kommunal nämnd i kommunallagen gäller för konsumentnämnden bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver vad som stadgas för kommunal nämnd i kommunallagen gäller för konsumentnämnden bestämmelserna i detta reglemente. 1 (5) REGLEMENTE FÖR KONSUMENTNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 1991-12-16, 322 Reviderat 1996-03-25, 39, 2001-02-26 24. Utöver vad som stadgas för kommunal nämnd i kommunallagen gäller för konsumentnämnden

Läs mer

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING Utgåva februari 2014 REGLEMENTE FÖR OMSORGSNÄMNDEN I anslutning till kommunallagens bestämmelser om nämnder skall följande gälla. Verksamhetsområde 1 Omsorgsnämndens

Läs mer

Reglemente. för. barn- och utbildningsnämnd. från och med 2012-04-01

Reglemente. för. barn- och utbildningsnämnd. från och med 2012-04-01 2012-01-18 Dnr BUN 2012.0002 Antaget fullmäktige 2012-03- 29, 25 Reglemente för barn- och utbildningsnämnd från och med 2012-04-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Barn- och utbildningsnämndens övergripande uppgifter...

Läs mer

Reglemente för bygg- och trafiknämnden

Reglemente för bygg- och trafiknämnden Reglemente för bygg- och trafiknämnden Fastställt av kommunfullmäktige 18 maj 1995, 78 Reviderat av kommunfullmäktige 29 mars 2007, 54 3 september 2009, 134 23 februari 2012, 38 1(6) Reglemente för bygg-

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun (2015) Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-26 127 2 Reglemente för kultur- och fritidsnämnden i Ljungby kommun Utöver det som står skrivet om

Läs mer

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt

2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN. 2 Nämnden åligger särskilt 2015-03-30 REGLEMENTE FÖR KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2004-01-19, 10 reviderad KF 2007-09- 24, 87, 2007-12-10, 142, 2011-02-21 34, 2015-03-30 65. Utöver det som föreskrivs om

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Reglemente för individnämnden i Leksands kommun

Reglemente för individnämnden i Leksands kommun Reglemente för individnämnden i Leksands kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-10 69 Gäller från och med 2013-07-01 2 Reglemente för individnämnden i Leksands kommun fr.o.m. 2013-07-01 Antaget av

Läs mer

Reglemente för proaros styrelse

Reglemente för proaros styrelse Reglemente för proaros styrelse Kommunfullmäktige beslut den 6 december 2012 proaros styrelse fullgör kommunens uppgifter enligt 1 i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt och de föreskrifter

Läs mer

Reglemente Avfallsnämnden

Reglemente Avfallsnämnden Reglemente Avfallsnämnden Mariestad och Gullspång Datum: 2012-01-18 Dnr: Sida: 2 (5) Avfallsnämndens verksamhetsområden 1 Avfallsnämnden har hand om avfallshanteringen i Gullspångs och Mariestads kommuner.

Läs mer

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

NYKVARNS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING Reglemente för Vård- och omsorgsnämnden S FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige den 22 februari 2007 Ändringar införda till och med KF, 57/2011 Innehållsförteckning 1 Nämndens ansvarsområde...

Läs mer

Reglemente för Tekniska nämnden

Reglemente för Tekniska nämnden Nummer: 25:1 Blad: (1) Reglemente för Tekniska nämnden A Tekniska nämndens uppgifter Verksamhetsområde 1 Tekniska nämndens ansvarsområde och uppgifter regleras i detta reglemente. Tekniska nämnden ansvarar

Läs mer

Överförmyndarnämndens reglemente

Överförmyndarnämndens reglemente Överförmyndarnämndens reglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2005-03-30, 20 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: Kommunfullmäktige 2007-01-31,

Läs mer

Reglemente för vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg

Reglemente för vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg SID 1(7) Reglemente för vård- och omsorgsnämnden i Helsingborg Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2014, 200, att gälla från och med den 1 januari 2015. Kommunfullmäktige har beslutat om en gemensam

Läs mer

Reglemente för nämnden för funktionshindrade

Reglemente för nämnden för funktionshindrade Reglemente för nämnden för funktionshindrade Kommunfullmäktige beslut den 6 december 2012 Nämnden för funktionshindrade fullgör stadens uppgifter enligt 1 i enlighet med de styrdokument som kommunfullmäktige

Läs mer

Reglemente för Omsorgsnämnden

Reglemente för Omsorgsnämnden Reglemente för Omsorgsnämnden 1 Antagen av kommunfullmäktige den 20 december 2010 213. Ändringar gjorda under punkt 3.2 beslutade av kommunfullmäktige den 16 december 2013 200. 1 Gemensamma bestämmelser

Läs mer

REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev)

REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev) REGLEMENTE för utbildningsnämnden (rev) Dnr UN2009/26 2009-01-29 1. Verksamhet och ansvar 1.1 Verksamhetsområde/sakområde och speciella arbetsuppgifter Utbildningsnämnden (UN) fullgör kommunens uppgifter

Läs mer

Reglemente för Socialnämnden i Ängelholms kommun

Reglemente för Socialnämnden i Ängelholms kommun 2010-04-26 Diarienummer 2010/19 700 Britta Söderberg 0431-871 53 britta.soderberg@engelholm.se Reglemente för Socialnämnden i Ängelholms kommun Antaget av Kommunfullmäktige den 26 april 2010, 57 Utöver

Läs mer

Reglemente för Myndighetsnämnden (miljö, bygg, säkerhet)

Reglemente för Myndighetsnämnden (miljö, bygg, säkerhet) 1(5) Antagen av kommunfullmäktige 2014 12 17, 213. Dnr: KS 1632/14 901 Gäller fr.o.m. den 1 januari 2015 Reglemente för Myndighetsnämnden (miljö, bygg, säkerhet) Utöver det som föreskrivs i kommunallagen

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens reglemente

Barn- och utbildningsnämndens reglemente Antal sidor 12 Barn- och utbildningsnämndens reglemente Antagen av, datum och Kommunfullmäktige, 1992 08 27 140 Reviderad, datum och Revideringen avser KF 1993 04 29 68 Personalfrågor KF 1994 12 15 181

Läs mer

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård

Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 2014-10-29 rev.2014-11-06 Håkan Blomgren Reglemente för nämnden för primärvård och tandvård 1. Nämnden för primärvård och tandvård består av 9 ledamöter och 9 ersättare, som väljs av landstingsfullmäktige

Läs mer

Reglemente för gemensam samarbetsnämnd 3 för vissa kommungemensamma stöd- och servicetjänster

Reglemente för gemensam samarbetsnämnd 3 för vissa kommungemensamma stöd- och servicetjänster Författningssamling BKFS 2012:5 Reglemente för gemensam samarbetsnämnd 3 för vissa kommungemensamma stöd- och servicetjänster Antaget av Burlövs Kommunfullmäktige 2012-06-18, 77 Antaget av Kävlinge Kommunfullmäktige

Läs mer

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll 1 (1) Kommunstyrelsen Utdrag ur Sammanträdesprotokoll Sammanträde med Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Onsdag den 12 oktober 2011 Plats och tid Kommunstyrelsens sessionssal A 287, kl 13:30-14:34 Sekreterare

Läs mer

del Allmän kommun. i detta inom sitt rapportera om sin

del Allmän kommun. i detta inom sitt rapportera om sin Författningssamling Antagen av kommunfullm mäktige 2014-12-15 32 Reglementee för kommunstyrelsen och kommun, allmän del nämnder i Sävsjö Allmän del Den allmänna delen kompletterar det nämnds- och styrelsespecifika

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun

Reglemente för revisorerna i Gävle kommun 1 Reglemente för revisorerna i Gävle kommun Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Revisorernas uppgifter Verksamheter 1 Revisorerna skall 2 1. självständigt,

Läs mer

Reglemente för bygg- och miljönämnden

Reglemente för bygg- och miljönämnden Reglemente för bygg- och miljönämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

Val av ledamöter till Kommunala pensionärsrådet och Folkhälsorådet i Uppsala 2015-2018

Val av ledamöter till Kommunala pensionärsrådet och Folkhälsorådet i Uppsala 2015-2018 ^PIKWWKM* ÄLDREFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Arkebäck-Morén Annie 2014-12-17 ALN-2014-0475.00 Val av ledamöter till Kommunala pensionärsrådet och Folkhälsorådet i Uppsala 2015-2018 Förslag

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg

Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg SID 1(7) Reglemente för barn- och utbildningsnämnden i Helsingborg Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2014, 195, att gälla från och med den 1 januari 2015. Kommunfullmäktige har beslutat om en

Läs mer

REGLEMENTE FÖR MYNDIGHETSNÄMND FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA

REGLEMENTE FÖR MYNDIGHETSNÄMND FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA REGLEMENTE FÖR MYNDIGHETSNÄMND FÖR SOCIALTJÄNST OCH SKOLA Fastställd av kommunfullmäktige 2002-11-11 76 Dnr KS 2002/0111 Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta

Läs mer

Svedala Kommuns 4:20 Författningssamling 1(7)

Svedala Kommuns 4:20 Författningssamling 1(7) Författningssamling 1(7) Reglemente för myndighetsnämnden för socialtjänst och skola antaget av kommunfullmäktige 1998-12-09, 105, med viss ändring Gäller från 1999-03-10, 21 1999-01-01 För nämnden gäller

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län

Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Reglemente för revisorerna i Regionförbundet Västerbottens län Antagen av Förbundsfullmäktige 2012-11-28, 52 Dnr: 12RV0269 Inledning Revisorerna är förbundsfullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska

Läs mer

Bilaga: Utdrag ur tjänsteutlåtande till Landstingsstyrelsen, Dnr LS-LED15-0577-2 Långsiktigt hållbar finansiering av regionalt stöd inom socialtjänst och vård Sammanfattning Sörmland behöver en långsiktigt

Läs mer

Sala kommun Kommunal författningssamling

Sala kommun Kommunal författningssamling Sala kommun Kommunal författningssamling REGLEMENTE FÖR BYGG- OCH MILJÖNÄMNDEN KFS 101 revision 00 REGLEMENTE ANTAGEN: 2014-12-15 Gäller från och med: 2015-01-01 Ersätter: Allmänt 1 Bygg- och miljönämnden

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) B. 6 REGLEMENTE FÖR TEKNISKA NÄMNDEN FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) TEKNISKA NÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER 1 Tekniska nämnden, tillika trafiknämnd, har som främsta uppgift att vara samordnande och verkställande

Läs mer

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder.

1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente för kommunens samtliga nämnder. 003-11 1 GEMENSAMT REGLEMENTE FÖR NÄMNDER I NYNÄSHAMNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 11 mars 2015, 19. Inledande bestämmelser 1 Utöver det som föreskrivs i kommunallagen gäller bestämmelserna

Läs mer

REGLEMENTE. Barn- och utbildningsnämndens reglemente

REGLEMENTE. Barn- och utbildningsnämndens reglemente REGLEMENTE Barn- och utbildningsnämndens reglemente REGLEMENTE antas av kommunfullmäktige Kommunfullmäktige fastställer reglemente och överlämnar därmed åt nämnderna att ansvara för skilda verksamhetsområden,

Läs mer

Reglemente för socialnämnden i Helsingborg

Reglemente för socialnämnden i Helsingborg SID 1(7) Reglemente för socialnämnden i Helsingborg Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2014, 196, att gälla från och med den 1 januari 2015. Kommunfullmäktige har beslutat om en gemensam vision

Läs mer

Miljö-, bygg- och räddningsnämnens reglemente

Miljö-, bygg- och räddningsnämnens reglemente Antal sidor 11 Miljö-, bygg- och räddningsnämnens reglemente Utarbetat av: Strategi och näringslivsavdelningen, Annette Lauritzen Karlsson Antagen av, datum och Kommunfullmäktige, 2010 11 30 133 Reviderad,

Läs mer

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen

Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Reglemente för Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsens organisation och övergripande uppgifter

Läs mer

Utöver det som är föreskrivet i kommunallagen eller annan författning gäller bestämmelserna i detta reglemente.

Utöver det som är föreskrivet i kommunallagen eller annan författning gäller bestämmelserna i detta reglemente. Reglemente kommunstyrelsen Utöver det som är föreskrivet i kommunallagen eller annan författning gäller bestämmelserna i detta reglemente. KOMMUNSTYRELSENS UPPGIFTER Kommunstyrelsens övergripande uppgifter

Läs mer

Reglemente med gemensamma bestämmelser för nämnder i Vaxholms stad

Reglemente med gemensamma bestämmelser för nämnder i Vaxholms stad 1 av 7 Reglemente med gemensamma bestämmelser för nämnder i Vaxholms stad Det gemensamma reglementet innehåller grundläggande bestämmelser om arbetsformer för Vaxholms stads nämnder. Det gemensamma reglementet

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:4

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:4 0 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:4 Kf 190/2014 Dnr KS 2014/323 REGLEMENTE FÖR FAMILJENÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige den 15 december 2014, Kf 190. Gäller från den 1 januari

Läs mer

Reglemente för Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden

Reglemente för Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden Sid 1 (8) Reglementen för nämnder och styrelser Reglemente för Näringslivs- och arbetsmarknadsnämnden Beslutad av Kommunfullmäktige i Gävle 2013-12-15, att gälla fr.o.m. 2014-01-01 (dnr 13KS487) Justeringar

Läs mer

Reglemente för socialnämnden

Reglemente för socialnämnden Reglemente för socialnämnden Dokumenttyp Reglemente Dokumentnamn Reglemente för socialnämnden Fastställd/Datum 2008-06-09 147 Gäller från datum 2011-01-11 Beslutat av Kommunfullmäktige Ansvarig avdelning

Läs mer

Reglemente för krisledningsnämnden

Reglemente för krisledningsnämnden Sala kommun Kommunal författningssamling Reglemente för krisledningsnämnden KFS 042 revision 02 REGLEMENTE ANTAGEN: 2012-12-17 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2012-12-20 ERSÄTTER: 366/2004 Utöver det som föreskrivs

Läs mer

Reglemente med gemensamma bestämmelser för styrelsen och nämnderna i Trelleborgs kommun

Reglemente med gemensamma bestämmelser för styrelsen och nämnderna i Trelleborgs kommun 1(5) Reglemente med gemensamma bestämmelser för styrelsen och nämnderna i Trelleborgs kommun Antaget av kommunfullmäktige den 24 november 2007, 276 Utöver vad i kommunal- och förvaltningslagen eller annan

Läs mer

Reglemente. Tekniska nämnden. Mariestad Töreboda Gullspång. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-05-28 Töreboda 2007-05-28 Gullspång 2007-05-28

Reglemente. Tekniska nämnden. Mariestad Töreboda Gullspång. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-05-28 Töreboda 2007-05-28 Gullspång 2007-05-28 Reglemente Tekniska nämnden Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2007-05-28 Töreboda 2007-05-28 Gullspång 2007-05-28 Datum: 2012-01-13 Dnr: TN2007/0261 Sida: 2 (9) Reglemente

Läs mer

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet

Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet Förbundsordning för Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet 1 Förbundets namn Förbundets namn är Kommunalförbundet Sörmlands kollektivtrafikmyndighet. 2 Förbundets säte Förbundet har sitt

Läs mer

Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus

Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus Antaget av regionfullmäktige 19 oktober 2010, 159 Ändringar enligt RF 177/10 har införts. Ändringar enligt RF 171/14 har införts. Reglemente för styrelsen för Skaraborgs sjukhus Utöver detta reglemente

Läs mer

GNESTA KOMMUN Vuxen- och omsorgsförvaltningen ÄRENDEBLAD

GNESTA KOMMUN Vuxen- och omsorgsförvaltningen ÄRENDEBLAD GNESTA KOMMUN Vuxen- och omsorgsförvaltningen ÄRENDEBLAD Upprättad: 2016-05-16 Diarienummer: SN.2016.5 Vuxen- och omsorgsnämnden Anmälningsärenden Sammanfattning Information och meddelanden som inkommer

Läs mer

Arbetsordning för Region Blekinges styrelse

Arbetsordning för Region Blekinges styrelse Arbetsordning för Region Blekinges styrelse Allmänna bestämmelser Regionstyrelsen är Region Blekinges beslutande församling och verkställande organ. Styrelsen är i kommunallagens mening en direktion. Den

Läs mer

Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer.

Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter om nämndernas verksamhet och arbetsformer. 1 (6) REGLEMENTE Gäller från och med 2013-03-25 KF 85.2013 Antagen av kommunfullmäktige den 25 mars 2013. Enligt kommunallagen 6 kap. 32 ska kommunfullmäktige utfärda reglementen med närmare föreskrifter

Läs mer

Datum 2014-03-03 Sida 1 (3)

Datum 2014-03-03 Sida 1 (3) I II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet 000015 BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2014-03-03 Sida 1 (3) Dnr LD13/03336 Uppdnr 705 2014-01-20 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I MORA, IS/IT

REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I MORA, IS/IT REGLEMENTE SERVICENÄMNDEN I MORA, IS/IT Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av

Läs mer

Gemensam Hjälpmedelsnämnd från 2015-01-01

Gemensam Hjälpmedelsnämnd från 2015-01-01 REGLEMENTE 1 (6) 1 PARTER Landstinget Västmanland samt kommunerna Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kungsör, Köping, Norberg, Sala, Skinnskatteberg, Surahammar och Västerås, nedan kallat parter, har inrättat

Läs mer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer

Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer LF 2011-04-05, 68 D IARIENR LS-LED11-169 RE-REV11-003 Reglemente för Landstinget Sörmlands revisorer INLEDANDE BESTÄMMELSER 1 Landstingets revisorer utgörs av de av landstingsfullmäktige valda revisorerna.

Läs mer

Yttrande motion Färdtjänst i egen regi

Yttrande motion Färdtjänst i egen regi Tjänsteskrivelse H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andren, förvaltningschef 2014-09-17 HU-HOH14-145 Nämnden för Habilitering och Utbildning Yttrande motion Färdtjänst i egen regi Bakgrund

Läs mer

Beslutet expedieras till Juridiska enheten Förvaltningschef Eva Andrén Akten

Beslutet expedieras till Juridiska enheten Förvaltningschef Eva Andrén Akten Eva Andrén TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Palo 2014-12-17 KN-KUS14-093-1 Ä R E N D E G Å N G Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet M Ö

Läs mer

drift- och servicenämnden

drift- och servicenämnden Reglemente för drift- och servicenämnden Fastställt av: Kommunfullmäktige Fastställt: 2014-12-11 238 Ansvar för revidering: kommunledningsförvaltningen Giltighetstid: tills vidare A: Drift- och servicenämndens

Läs mer

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ...

regel modell plan policy program regel riktlinje rutin strategi taxa regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun ... modell plan policy regel regel för lokala brottsförebyggande rådet i Svenljunga kommun program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige Beslutandedatum:

Läs mer

NORRTÄLJE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida.., Sammanträdesdatum KOMMUN

NORRTÄLJE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida.., Sammanträdesdatum KOMMUN NORRTÄLJE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL.., KOMMUN Barn- och skolnämndens arbetsutskott Plats och tid ande Sammanträdesrum Ununge, Kommunhuset Ankaret Estunavägen 12, Norrtälje kl 17:15-18:30 Göran Pettersson (M),

Läs mer

I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL I~atrineholms kommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL FOLKHÄLSOUTSKOTTET 2013-04-10 1 Platsochtid KTS-salen, Vita Huset, klockan 10-11.35 Beslutande Anneli Hedberg (S) ordförande, Bengt Andersson (M) vice ordförande,

Läs mer

Reglemente. Tekniska nämden

Reglemente. Tekniska nämden Reglemente Tekniska nämden Hudiksvalls kommun 2010 Reglemente för tekniska nämnden Utöver vad kommunallagen säger om nämnder i 6 kap skall följande gälla för Hudiksvalls kommuns tekniska nämnd Verksamhetsområden

Läs mer

REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN

REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Dnr 730.022.12 REGLEMENTE FÖR VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Antaget av kommunfullmäktige 2012-05-31, 46 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER... 3 SEKRETESS... 5 BESLUTSBEFOGENHETER

Läs mer

Innehåll. Chef för sektor samhällsutveckling och medborgare är ansvarig för denna instruktion

Innehåll. Chef för sektor samhällsutveckling och medborgare är ansvarig för denna instruktion Innehåll BEREDNING MEDBORGARE OCH FOLKHÄLSAS VERKSAMHET... 2 1 Allmänt om beredningarna under kommunstyrelsen... 2 2 Beredningen medborgare och folkhälsas ansvarsområde och uppgifter... 2 BEREDNINGEN MEDBORGARE

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Ägardirektiv för Värmlandstrafik AB Ägardirektiv för verksamheten i Värmlandstrafik AB (nedan bolaget) antagna av Region Värmlands (nedan regionen) fullmäktige

Läs mer

Kommunal Författningssamling Reglemente

Kommunal Författningssamling Reglemente Kommunal Författningssamling Reglemente 2008 Nr 10 Reglemente för sociala myndighetsnämnden Antaget av kommunfullmäktige den 9 oktober 2008 227 Gäller fr.o.m. den 1 november 2008 Reviderad KF 2007-03-01

Läs mer