Regeringens utlandsfinländarpolitiska program. för åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Regeringens utlandsfinländarpolitiska program. för åren 2006-2011"

Transkript

1 1 Regeringens utlandsfinländarpolitiska program för åren

2 2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Utlandsfinländskhet Utvecklingen av utlandsfinländarpolitiken Behovet av ett utlandsfinländarpolitiskt program Riktlinjer och åtgärder Bevarandet av den finländska identiteten Utvecklandet av Finlandsskolorna (Suomi-koulu) verksamhet Stöd för grundundervisningen för tillfälligt utomlands bosatta barn Uppföljningen av skolförhållandena för utlandsfinländare och möjligheterna att påverka dem Främjandet av skolgång i Europaskolorna Främjandet av studier i finska språket och kulturen vid utländska universitet Främjandet av skolgång, studier och praktik i Finland Stöd för utlandsfinländsk föreningsverksamhet Effektiverandet av information till utlandsfinländarna Utlandsfinländskt församlingsarbete Förbättrandet av utlandsfinländarnas rättsliga ställning Sporrandet till återtagande av finskt medborgarskap Höjandet av röstningsaktiviteten bland utlandsfinländarna Säkrandet utlandsfinländarparlamentets verksamhet Stödandet av utlandsfinländarnas sociala trygghet samt hälso- och sjukvård Utlandsfinländarna - en resurs för näringslivet Stödandet av utlandsfinländarnas förutsättningar att återflytta Stödandet av forskningen om finländsk migration och om utlandsfinländskhet Genomförandet av, ansvarsfördelningen för och de ekonomiska verkningarna av programmet...18

3 3 1. Inledning Finland har med tanke på invånarantalet under olika skeden av sin historia varit ett betydande utflyttningsland. Förmodligen har varje finländare en anhörig, släkting, vän eller bekant ute i världen. Antalet utlandsfinländare uppgår till ca 1,3 miljoner. En stor del av utlandsfinländarna har gift sig utomlands, och detta ökar och gör kontaktytan mellan utlandsfinländarna och Finland mångsidigare ute i världen. Till utlandsfinländarna hör också en ansenlig mängd finlandssvenskar och deras avkomlingar. Enligt internationella avtal om migration hör möjligheten att bevara ursprungslandets kulturdrag och kulturidentitet till utvandrares rättigheter, och mottagarlandet skall tillåta detta. Det ligger i allmänhet i den mottagande statens intresse att kulturdragen bevaras, eftersom det oftast inte försvårar, utan stöder integrationen i det nya bosättningslandet. Ofta ligger det också i ursprungslandets intresse att bevara kulturdragen. Ett aktivt och fungerande nätverk för utlandsmedborgare kan på många sätt gagna ursprungslandets närings- och kulturliv och politiska liv. För utlandsfinländaren själv utgör en stark kulturidentitet ett stöd för ett aktivt deltagande i det nya bosättningslandets olika aktiviteter. Även om utvandring förekommit i vårt land sedan länge har Finland inte tidigare haft ett utlandsfinländärpolitiskt program. I detta första program har man samlat ståndpunkter, bedömningar och verksamhetsmodeller med vilkas hjälp man ytterligare kan stärka växelverkan mellan utlandsfinländarna och Finland. Det utlandsfinländarpolitiska programmet har beretts vid arbetsministeriet. I samband med beredningen har man hört utlandsfinländarparlamenetet. 2. Bakgrund 2.1. Utlandsfinländskhet Den första flyttningsrörelsen från Finland under och 1600-talen gick till Sverige, Norge, Nordamerika och de områden i Ryssland som hade ockuperats av Sverige (Ingermanland). Av dessa flyttningsrörelser finns det i någon mån fortfarande kvar utlandskfinländskhet. Utlandsfinländskhet är också en följd av gränsförflyttningar. I huvudsak är utlandsfinländskhet ändå en följd av senare flyttningsrörelser såsom: utvandringen till Förenta staterna och Kanada som började i slutet av 1800-talet, utvandringen till Australien som började på 1920-talet, utvandringen till S:t Petersburg och Ingermanland som fortsatte ända fram till ryska revolutionen, utvandringen på och 1930-talet till Sovjetunionen från Finland samt Nordamerika (kanada- och amerikafinländare) och den utvandring som började efter andra världskriget till Sverige och andra europeiska länder. Faktorerna som låg bakom migrationen var dels ekonomiska, dels politiska. En del av de finländska utvandrarna var finlandssvenskar.

4 4 På och 1990-talen ändrade migrationen karaktär. Giftermål utomlands, som är en betydande orsak till att flytta utomlands, står numera närmast för den traditionella permanenta utvandringen. Utvandring är numera till stor del avsedd att vara temporär. Motivet är ofta bl.a. studier, praktik, förkovring av språkkunskaper, karriärutveckling eller förvärvande av nya livserfarenheter. Pensionärerna är en helt ny grupp av utvandrare. En del pensionärer flyttar utomlands för en del av eller för hela året. Dagens utvandrare är i genomsnitt bättre utbildade än tidigare. Det finns ingen exakt statistik över antalet utlandsfinländare. Enligt befolkningsregistercentralens register över befolkning som är frånvarande uppgick antalet utomlands bosatta finska medborgare år 2004 till ca Enligt migrationsinstitutets uppskattning uppgår antalet utomlands bosatta personer som är utlandsfinländare i första generationen och födda i Finland till ca och utlandsfinländare i första och andra generationen till sammanlagt ca Då utlandsfinländare i tredje generationen och i ännu tidigare generationer medräknas stiger antalet utlandsfinländare till ca 1,3 miljoner. Av dessa bor ca i Förenta staterna, ca i Kanada och ca i Sverige. Med begreppet utlandsfinländare avses ofta sådana infödda finska medborgare som är bosatta utomlands samt deras avkomlingar oavsett om avkomlingarna är finska medborgare eller födda i Finland. Personerna måste dock själva räkna sig som finländare (finländsk identitet). Den gemensamma faktorn för dagens utlandsfinländare är närmast medvetenheten om den finländska bakgrunden och de finländska rötterna och strävan att behålla den finska identiteten samt behovet av att uppehålla kontakterna till Finland oberoende av bosättningsland, generation eller politisk åskådning Utvecklingen av utlandsfinländarpolitiken Den omfattande emigration från Finland till Amerika som började i slutet av 1800-talet väckte det allmännas intresse för migrationsfrågor. På förslag av lantdagen lät senaten göra en utredning om migration och strävade att få till stånd en migrationslag, som emellertid inte förverkligades. Man fäste avseende vid emigrationens omfattning och de sociala och individuella missförhållanden som hänförde sig till den. Den allmänna opinionen ställde sig negativ till migration. Verksamheten bland utlandsfinländare var närmast beroende av den evangelisk-lutherska kyrkan och Finska sjömansmissionssällskapet. Beredningen av en migrationslag fortsatte efter att Finland blivit självständigt. Syftet var att avhjälpa missförhållanden i samband med flyttningen, kompensera det utflyttningsöverskott som migrationen gav upphov till samt främja emigranters återvandring. Trots beredningen stiftades slutligen ingen lag. En upptakt till en utlandsfinländarpolitik utgjorde den efter sekelskiftet inrättade avdelningen för utlandsfinländare i Suomalaisuuden liitto (finskhetsförbundet), och det år 1927 grundade Finland- Samfundet, samt att företrädare för statsmakten togs med i samfundets styrelse. I det sammanhanget erkände man i praktiken att det också låg i statsmaktens intresse att utlandsfinländarna upprätthöll kontakter till Finland och att de var villiga att upprätthålla språkkunskaperna och den finländska identiteten. Den omfattande utvandringen till Sverige på 1950-talet innebar en ny dimension i diskussionen om utlandsfinländarna. Den finländska befolkning som etablerat sig permanent i Sverige har förutsatt aktiva åtgärder också av Finlands regering och bilateralt samarbete med Sveriges regering samt

5 5 inom ramen för det allmänna nordiska samarbetet i frågor som ansluter sig till samarbetet gällande sverigefinländarnas ställning och situation. Sverigefinländarna har som ett resultat av aktiv verksamhet inom sina egna organisationer uppnått en ställning som nationell minoritet och därmed ett skydd för det finska språket och kulturen. Detta är en unik prestation i utlandsfinländarnas historia. I många av de betänkanden som den av statsrådet tillsatta delegationen för migrationsärenden, som verkade under åren , avgav ingick förslag till åtgärder som gällde utlandsfinländarna och återflyttning. Av dessa har många också genomförts. I delegationens migrationspolitiska principbetänkande (1980) definierades också principerna för utlandsfinländarpolitiken. Dessa principer har styrt myndigheternas verksamhet i utlandsfinländarärenden. På 1980-talet behandlade Svenska emigrationskommittén frågor som hänförde sig till finlandssvensk emigration. På 1990-talet uppkom som en ny grupp av utlandsfinländare de på det forna Sovjetunionens område bosatta ingermanländarna och de personer som på och 1930-talet flyttade till Sovjetunionen, samt deras avkomlingar. Dessa grupper hade under flera decennier inga möjligheter att upprätthålla kontakter till Finland. Inte heller kunde den finska staten hålla kontakt med grupperna. Det år 1997 grundade utlandsfinländarparlamentet innebar ett nytt skede i utlandsfinländarpolitiken. Utlandsfinländare bosatta på olika håll i världen kan genom parlamentet få en direkt diskussionskontakt till statsmakten i Finland och föra fram problem och behov samt ge förslag till åtgärder Behovet av ett utlandsfinländarpolitiskt program Utlandsfinländarna utgör en mångsidig resurs för Finland. Utlandsfinländarna gör Finland känd ute i världen. Det utlandsfinländska nätverket gagnar både Finlands närings- och kulturliv och det politiska livet. De utlandsfinländare som återvänder för med sig information och kunskap som de förvärvat utomlands. I allmänhet har återflyttarna inga större problem att integreras i Finland. Trots att utlandsfinländarpolitiken utformats under flera decennier har Finland inte tidigare haft ett officiellt utlandsfinländarpolitiskt program. Det år 1997 godkända principbeslutet om regeringens program för invandrar- och flyktingpolitiken omfattade inte utlandsfinländarpolitiken. Eftersom utlandsfinländarpolitiken inte haft officiell status har det inte funnits kontinuitet i politiken eller i genomförandet. Europarådet gav år 1994 medlemsländerna en rekommendation gällande utarbetandet av ett program om lagstiftningsåtgärder och politiska och administrativa åtgärder för att förbättra medlemsstaternas relationer till den del av ett lands befolkning som är bosatt utomlands. Enligt statsminister Matti Vanhanens regeringsprogram skall regeringen utarbeta ett invandrarpolitiskt program. Trots att det program som är under utarbetande är ett heltäckande program ligger tyngdpunkten i det på främjandet av arbetskraftsinvandring. Regeringens utlandsfinländarpolitiska program kompletterar regeringens invandringspolitiska program.

6 6 3. Riktlinjer och åtgärder De riktlinjer och åtgärder som presenteras nedan utgör regeringens utlandskfinländarpolitiska program för åren Programmets genomförande och ansvariga instanser samt dess ekonomiska verkningar behandlas i avsnitt Bevarandet av den finländska identiteten Utvecklandet av Finlandsskolorna (Suomi-koulu) verksamhet Finlandsskolorna har under de senaste decennierna varit utlandsfinländarnas mest ambitiösa strävan inom området för bildning. Skolornas syfte är att stöda barnen att lära sig det finska och det svenska språket och att inhämta kunskaper om den finländska kulturen samt att upprätthålla språkkunskaperna. Studiegrupperna bestämmer själva om sina målsättningar. Målet kan vara tillräckliga språkkunskaper för att upprätthålla släktförbindelser eller för att avlägga ett officiellt språkprov i Finland. Finlandsskolorna erbjuder också i synnerhet utlandsfinländska kvinnor möjligheter att upprätthålla sociala nätverk. Det finns ca 150 Finlandsskolor på olika håll i världen, och antalet elever uppgår till drygt Skolorna drivs oftast av föräldraföreningar eller kyrkliga eller andra lokala föreningar. Utbildningsstyrelsen beviljar understöd enligt prövning för skolornas verksamhet. År 2005 uppgick understöden till euro för finsk- och svenskspråkig undervisning i klubbar. Utbildningsstyrelsen stöder och hjälper också vid arrangerandet av seminarier och utbildningsdagar inom undervisningsområdet för lärarna vid Finlandsskolorna. Informationsförmedlingstekniken, som hela tiden utvecklas, och särskilt Internet ger nya möjligheter också vid utvecklandet av verksamheten i Finlandsskolorna. För inlärning behövs dock i allmänhet också de vuxnas stöd. En utredning gjord av undervisningsministeriet om hur många utlandsfinländare som har finska eller svenska som modersmål och om behovet av fortbildning för Finlandsskolornas lärare pågår som bäst. Utredningen färdigställs år Avsikten är att utgående från utredningen utveckla Finlandsskolornas verksamhet och finansiering. 1) Riktlinje: Man fortsätter ett aktivt utvecklande av Finlandsskolorna Utbildningsstyrelsen fortsätter att stöda Finlandsskolorna ekonomiskt i enlighet med statens budgetramar. Man utnyttjar de möjligheter som en informationsteknik i utveckling erbjuder och informationen i den utredning som undervisningsministeriet låtit utföra Stöd för grundundervisningen för tillfälligt utomlands bosatta barn Den tilltagande andelen finländska familjer som tillfällig bor utomlands har ökat behovet av att sörja för att det utomlands ordnas utbildning som motsvarar den finländska grundskolan. Lagen och förordningen om utomlands verksamma privata skolor som motsvarar grundskolan trädde i kraft Enligt lagen beviljas dessa s.k. utlandsskolor full statsandel. Lagen om grundläggande utbild-

7 7 ning, som trädde i kraft år 1999, täcker också grundskolor som är verksamma utomlands. År 2004 fanns inalles 12 utlandsskolor i Estland, Ryssland, Belgien, Spanien och Thailand. För dem som inte kan gå i utlandsskola finns Kansanvalistusseuras (föreningen för folkbildning) hemgrundskola (på finska). Hemgrundskolan började som en korrespondenskurs år 1975 och fungerar numera via Internet, e-post och posten. År 2004 gick ca 500 elever i 55 länder i hemgrundskola. Största delen av eleverna går vid sidan av hemgrundskolan även i lokal eller internationell skola i sitt bosättningsland. Undervisningsministeriet stöder hemgrundskolan med en finansieringsandel på 65 %. 2) Riktlinje: Man stöder grundundervisningen för barn som är tillfälligt bosatta utomlands. Undervisningsstyrelsen stöder elektroniska distansundervisningsprojekt som är avsedda för denna målgrupp Uppföljningen av skolförhållandena för utlandsfinländare och möjligheterna att påverka dem I länder med en relativt stor befolkning med finländskt ursprung finns det möjligheter att få finskspråkig undervisning eller undervisning i det finska språket. I Sverige finns finskspråkiga klasser i kommunala skolor, med sammanlagt ca 450 elever. Det finns åtta friskolor med ca elever. Grundskolorna och gymnasierna i Finnmarkens län i Norge har undervisningsskyldighet i det finska språket. I Kanada är det finska språket ett undervisningsämne i ett par gymnasier. I Frankrike och i en del av de tyska delstaterna kan det finska språket ingå i studentexamen. I S:t Petersburg i Ryssland undervisas finska som första främmande språk i fem grundskolor. Dessutom undervisas i tiotals skolor i S:t Petersburg, Karelen och på områden med ingermanländare finska antingen som första språk eller som frivilligt ämne. Det finns finska skolor både i S:t Petersburg och Dorpat. I Estland ges undervisning i finska i 140 skolor antingen som tilläggsämne eller i form av klubbverksamhet. 3) Riktlinje: Man följer och främjar utvecklingen av de utlandsfinländska skolförhållandena. Man strävar efter att påverka myndigheterna i de för utlandsfinländarna mest centrala bosättningsländerna så, att möjligheterna att få finsk eller svensk skolundervisning eller att få undervisning i det finska eller det svenska språket förbättras Främjandet av skolgång i Europaskolorna Europaskolorna är läroanstalter för barn till personer som är anställda vid Europeiska gemenskaperna. Skolorna är för tillfället 13 till antalet i sammanlagt sju olika länder. De största skolorna finns i Bryssel och Luxemburg. Finland anslöt sig till stadgan för Europaskolan år I Europaskolornas

8 8 förskolor och lågstadier sker undervisningen främst på elevernas modersmål, i högstadierna och gymnasierna sker undervisningen i en del av läroämnena på modersmålet. Studierna i gymnasiet leder till European Baccalaureate (EB)-examen, som i Finland ger samma rättigheter som en nationell studentexamen. Av Europaskolornas kostnader uppgår kommissionens andel för tillfället till cirka 57 % och medlemsländernas till 22 %, resten uppbärs bl.a. i form av terminsavgifter. För barn till EU-tjänstemän uppbärs ingen terminsavgift, men på ansökan kan även andra barn antas som elever. Hos dessa elever uppbärs en terminsavgift som för närvarande varierar mellan euro (förskola) och euro (högstadium och gymnasium). 4) Riktlinje: Man främjar benägenheten att söka sig till Europaskolor. Man effektiverar informationen om Europaskolor för utlandsfinländare som är bosatta inom EU samt för sådana som planerar att flytta dit. Man deltar i utvecklandet av Europaskolornas verksamhet. Man främjar den allmänna informationen om EB-examen Främjandet av studier i finska språket och kulturen vid utländska universitet Man sänder gästprofessorer och gästlektorer från Finland till utländska universitet som erbjuder undervisning i finska språket och kulturen. Framtiden för lärostolen för finska språket och kulturen vid flera utländska universitet är dock osäker. T.ex. i Sverige håller universiteten av ekonomiska orsaker på att dra ner på undervisningen. I Norge har man däremot stärkt undervisningen i finska språket och kulturen vid universiteten. Undervisningsutbudet påverkas naturligtvis av antalet studerande som är intresserade av undervisning i ämnet. 5) Riktlinje: Man främjar studier i finska språket och kulturen vid utländska universitet Man ökar mängden information till utlandsfinländare om utbudet av undervisning i finska språket och kulturen vid utländska universitet. Inom ramen för det bilaterala samarbetet tar man med de länder där undervisningsutbudet har minskat eller där man håller på att minska på utbudet upp behovet av att bibehålla den ställning undervisningen i finska språket och kulturen har Främjandet av skolgång, studier och praktik i Finland Utbildningsprogram på främmande språk i de finländska högskolorna ger utlandsfinländska unga en möjlighet att söka sig till Finland för studier. Man kan komma överens med skolan om tillfällig skolgång i Finland för utlandsfinländare i grundskole- eller gymnasieålder.

9 9 För utländska högskolestuderande ordnas internationella sommarkurser i Finland. Dessa kurser som ordnas av centret för internationellt personutbyte (CIMO) är i första hand avsedda för personer som studerar finska eller svenska som främmande språk vid utländska universitet. Även sådana personer som är av finsk härkomst men som har bristfälliga kunskaper i finska eller svenska och svag kännedom om Finland och om den finländska kulturen kan delta i sommarkurserna. EU:s program för utbildning, ungdom och kultur erbjuder möjligheter till bl.a. samarbete mellan skolor, grund- och fortbildning för undervisningspersonalen samt bildande av nätverk mellan olika EU- och EES-länder. På webbtjänsten Discover Finland och i guider publicerade av centret för internationellt personutbyte (CIMO) finns information om studier och praktik i Finland. CIMO svarar också för Finlands andel i webbportalen PLOTEUS, där man hittar information om utbildningsmöjligheter i olika länder i Europa. Alla finska medborgare i Finland, även utlandsfinländare, kan ansöka om studiestöd och studielån för studier som syftar till examen. 6) Riktlinjer: Man främjar utlandsfinländares skolgång, studier och praktik i Finland. Man ökar informationen till utlandsfinländska unga om möjligheter till skolgång och om studie- och praktikprogram i Finland. Man sporrar utlandsfinländska lärare att delta i utbytesprogram Stöd för utlandsfinländsk föreningsverksamhet Olika former av hobbyverksamhet har av tradition varit ett sätt för utlandsfinländarna att bevara sin finländska identitet. Man räknar med att antalet ideella och kulturella organisationer som grundats bland utlandsfinländarna för närvarande uppgår till närmare I Förenta staterna är de mest kända organisationerna Finlandia Foundation, den kyrkliga Suomi Conference samt FinnFest USA, som årligen arrangerar en utlandsfinländsk sommarfest. I Kanada arrangerar det finska kulturförbundet, Suomalainen Kulttuuriliitto, årligen en stor fest för kanadafinländare, som samlar de olika förbunden i Kanada. I Australien fungerar Australasian Suomalaisten Liitto som en centralorganisation, som årligen arrangerar Finlandsdagar. Venäjän Inkerin Liitto, Viron Inkerinsuomalaisten liitto och Sveriges ingermanländska Riksförbund (Ruotsin Inkeri-Liitto) fungerar som ett samarbetsorgan för ingermanfinländare. Det Sverigefinska Riksförbundet SFRF (Ruotsinsuomalaisten Keskusliitto RSKL) är Europas största utlandsfinländska organisation. Finlandssvenskarnas Riksförbund (FRIS) är finlandssvenskarnas organisation i Sverige. Finländska studerande har föreningsverksamhet bl.a. i Storbritannien, Förenta staterna, Frankrike, Tyskland, Sverige och Estland. Finländska samfund, vänskapsföreningar och andra dylika föreningar har verksamhet även i andra europeiska länder. Den utlandsfinländska föreningsverksamheten är mångsidig, men i vissa länder har det uppstått en del motsättningar mellan gamla och nya invandrargrupper.

10 10 Finland-Samfundet (Suomi-Seura ry.) är utlandsfinländarnas intresseorganisation i Finland. Samfundet grundades år 1927 och har ca medlemmar och ca 230 organisationsmedlemmar. Till Finland-Samfundets verksamhet hör bl.a.: Att ge rådgivning i frågor som gäller flyttning till utlandet, boende utomlands och återflyttning. Att förmedla myndighetsmeddelanden till utlandet och att utarbeta landguider för dem som flyttar utomlands. Att arrangera kurser för dem som flyttar tillbaka till Finland och för dem som planerar att flytta till utlandet som pensionärer. För utlandsfinländska unga arrangeras varje år ett sommarseminarium för det finska språket och den finska kulturen samt en språkvårdskurs. Att utveckla och utbilda stödpersonsnätverk i samarbete med utlandsfinländska organisationer. För närvarande finns drygt 40 stödpersoner i 20 olika länder som handleder nya finländska flyttare. Att vara sekretariat för Utlandsfinländarparlamentet och att arrangera Utlandsfinländarparlamentets plenum vartannat eller vart tredje år. Finland-Samfundet delar årligen ut stipendium om ca euro till utlandsfinländska organisationer. Stöd ges också till utlandsfinländska massmedier. Undervisningsministeriet ger ekonomiskt stöd till samfundet. År 2004 uppgick stödets belopp till euro. 7) Riktlinjer: Man stöder utlandsfinländsk organisationsverksamhet. Undervisningsministeriet fortsätter att stöda Finland Samfundets verksamhetsbetingelser. Man stöder föreningsverksamheten så, att också sådana grupper som man inte når fås med i verksamheten. Målsättningen är att förbättra samarbetet mellan nya och gamla migrationsgrupper. Man utvecklar samarbetet mellan å ena sidan Finlands beskickningar utomlands och Finlands kultur- och vetenskapsinstitut och å andra sidan utlandsfinländarna och deras organisationer Effektiverandet av information till utlandsfinländarna Ett centralt instrument för Finland när det gäller informationen till utlandsfinländarna är Finland- Samfundets tidning Finlandsbron (Suomen Silta), som utkommer sex gånger per år. Finland- Samfundet publicerar också Suomen Sillan uutisviikko, som är ett sammandrag av nyheter från Finland och andra för utlandsfinländarna viktiga ärenden. Uutisviikko publiceras också på Internet. Arbetsministeriet stöder publiceringen av Finlandsbron (år 2005 uppgick stödet till euro). Undervisningsministeriet stöder publiceringen av Uutisviikko och genom Finland-Samfundet också utlandsfinländarnas egna massmedier (år 2004 uppgick stödet till euro fördelat på ca 80 massmedier). Rundradion förmedlar finländska radioprogram på finska och svenska för lyssnare överallt i världen. I Europa är servicenivån så gott som på samma nivå som i Finland, med undantag av de östra och södra närområdena i Ryssland och Estland. I de övriga världsdelarna är servicen inte lika om-

11 11 fattande men fungerar i alla fall på dygnet runt-basis, förutom på den amerikanska kontinenten. Alla Rundradions kanaler, även landskapskanalerna, finns i programutbudet. Andelen svenskspråkiga program är cirka en fjärdedel av de finskspråkiga programmen. Sändningarna kan delvis också höras på Internet. För personer med bristfälliga kunskaper i finska sänds program som är lätta att förstå. För personer med engelska eller ryska som modersmål finns undervisningsprogram i det finska språket. Radioprogrammen kan också fritt användas av utländska radiostationer. På detta sätt kan också utlandsfinländarorganisationernas egna radiostationer vidaresända program. Rundradions TV-Finland betjänar främst utlandsfinländare i Västeuropa. Programutbudet består av YLE:s och MTV3:s populäraste program ur egen produktion. Den dagliga sändningstiden är i genomsnitt 15 timmar. Sändningen sker via satellit och därför krävs det teknisk apparatur för mottagning av sändningarna. Delvis kan TV-Finlands sändningar endast fås som en del av ett avgiftsbelagt kanalpaket, vilket minskar antalet utlandsfinländska tittare. Finländska TV-sändningar kan också ses på Internet. Förutom Finland-Samfundets publikationer och Rundradion riktar vissa föreningar och kommersiella massmedier i Finland information till utlandsfinländare, främst till finländare som arbetar utomlands. 8) Riktlinjer: Man effektiverar informationen till utlandsfinländarna. Man ökar användningen av utlandsfinländarnas egna massmedier i myndighetsmeddelanden till utlandsfinländarna. Man utreder möjligheterna att förbättra tillgången till Rundradions radioprogram i närområdena i Ryssland och Estland. Man utreder möjligheterna att förbättra tillgången till Rundradions TVsändningar till motsvarande nivå som radiosändningarna. Man sporrar Rundradion till ett fortsatt mångsidigt programutbud för utlandsfinländarna Utlandsfinländskt församlingsarbete Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har regelbundet församlingsarbete i över 40 länder. Kyrkan har ett samarbetsavtal gällande utlandsfinländskt arbete med de lutherska kyrkorna i Sverige, Norge, Tyskland, Österrike, Australien, Förenta staterna och Kanada samt Finlands Sjömanskyrka rf. Dessutom ansvarar arbetstagarna i olika missionsorganisationer för det utlandsfinländska arbetet i flera länder i Asien och Afrika. Grundprincipen för den evangelisk-lutherska kyrkans utlandsfinländska arbete är att varje lands kyrka ansvarar för församlingsarbetet bland de finländare som är bosatta på området på deras modersmål. Kyrkan förmedlar finländsk personal till utländska kyrkor, konsulterar kyrkorna och bistår vid behov då nya projekt startas. Den finländska evangelisk-lutherska kyrkans församlingsarbete utomlands är omfattande. Kyrkan stöder bl.a. kulturverksamheten, är bakgrundsorganisation för Finlandsskolorna och arrangerar tillsammans med Finland-Samfundet stödpersons-, grannhjälps- och väntjänstverksamhet.

12 12 Tidsbestämd utvandring är en ny utmaning för den evangelisk-lutherska kyrkans utlandsfinländararbete. Utanför Europa är det främst på områden där det inte av tradition förekommer något finländskt kyrkligt migrationsarbete som den nya formen av utvandring förekommer. Kyrkans turistarbete blir hela tiden mera omfattande. De största orterna är Kanarieöarna, Solkusten i Spanien samt Costa Blanca, Rhodos och Cypern. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland arbetar utomlands antingen i egna lokaler eller i lokaler den fått till sitt förfogande av utländska syskonkyrkor. Det finns dock ett behov av verksamhetslokaler i utlandsfinländarnas nya bostadsområden, särskilt i storstäderna. Utlandsfinländska ortodoxa har haft kyrklig verksamhet i Sverige och Tyskland. Pingströrelsen i Finland har haft verksamhet i Kanada och Australien Förbättrandet av utlandsfinländarnas rättsliga ställning När det gäller den rättsliga ställningen för utlandsfinländare är finskt medborgarskap ett centralt element i finsk lagstiftning. Speciallagstiftning om tidigare finska medborgare eller utländska medborgare av finländsk härkomst finns endast i utlänningslagen och i medborgarskapslagen. Vissa rättigheter som grundar sig på boende i Finland, såsom bosättningsbaserad social trygghet, och skyldigheter, såsom skattskyldighet, gäller endast i begränsad utsträckning finska medborgare som är bosatta utomlands. För finska medborgare som är bosatta utomlands utgör bl.a. rösträtt och valbarhet i statliga val sådana centrala rättigheter som grundar sig på lag, medan värnplikten är en sådan central skyldighet Sporrandet till återtagande av finskt medborgarskap Finlands nuvarande medborgarskapslag, som trädde i kraft den 1 juni 2003, tillåter flerfaldigt medborgarskap. Enligt lagen behåller en person sitt finska medborgarskap då han eller hon förvärvar medborgarskap i en annan stat. En förutsättning är dock att även den andra staten godkänner flerfaldigt medborgarskap. Av Europeiska unionens länder godkänner Danmark, Nederländerna, Belgien, Österrike och Spanien inte flerfaldigt medborgarskap utan villkor. Med stöd av medborgarskapslagen kan tidigare finska medborgare och deras avkomlingar återfå sitt finska medborgarskap efter anmälan. Enligt utlänningsverket hade före den 26 juli 2005 gjorts medborgarskapsanmälningar om återtagande av finskt medborgarskap. Handläggningsavgiften är dock rätt hög (240 ), och i praktiken har många utlandsfinländare därför avstått från att återta finskt medborgarskap. 9) Riktlinjer: Man sporrar utlandsfinländare att återta sitt finska medborgarskap. Man utreder möjligheterna att sänka priset på medborgarskapsanmälningen så, att den inte utgör ett hinder för återtagande av medborgarskap.

13 Höjandet av röstningsaktiviteten bland utlandsfinländarna Röstningsaktiviteten bland utlandsfinländarna i statliga val har varit låg. I riksdagsvalet år 2004 uppgick valdeltagandet bland utlandsfinländarna till 8,5 % ( röstberättigade) och i presidentvalet år 2000 uppgick valdeltagandet till 10,6 % i första och 11,7 % i andra omgången ( röstberättigade). Skälen till den låga röstningsaktiviteten är troligtvis en fjärmning från det politiska livet i Finland samt röstningsförhållandena. För att en person skall kunna utöva sin rösträtt kan krävas resor på hundratals kilometer. För att öka utlandsfinländarnas röstningsaktivitet har tidvis föreslagits en egen valkrets för utlandsfinländarna (bl.a. delegationen för migrationsärenden år 1981). Man har emellertid inte ansett detta vara möjligt. Andra sätt att öka röstningsaktiviteten är att genom valbiträden föra röstningssituationen närmare utlandsfinländarna samt att rikta partiernas verksamhet även till utlandsfinländarna. Målet för regeringens politikprogram för medborgarinflytande är att främja aktivt medborgarskap, verksamheten inom medborgarsamhället, medborgarnas möjligheter till samhällspåverkan och en fungerande representativ demokrati. I detta sammanhang är det viktigt att dryfta vad man kunde göra för att utlandsfinländarna bättre än för tillfället skall intressera sig för möjligheterna att påverka utvecklingen i Finland bl.a. genom röstningsbeteendet. 10) Riktlinjer: Man strävar efter att öka utlandsfinländarnas röstningsaktivitet. Man ökar antalet utlandsfinländska valbiträden för att göra det lättare för utlandsfinländarna att utöva sin rösträtt. Valbiträdena utbildas i samarbete med Finlands beskickningar, Finlands kultur- och vetenskapsinstitut och de utlandsfinländska organisationerna. Man ökar antalet röstningsplatser samt strävar efter att i större utsträckning hyra vallokaler av utlandsfinländska samfund. Man utreder möjligheterna till brevröstning och röstning via Internet Säkrandet utlandsfinländarparlamentets verksamhet De utlandsfinländska organisationerna grundade år 1997 utlandsfinländarparlamentet för att driva utlandsfinländarnas ärenden i Finland. Utlandsfinländarparlamentet samlas vartannat eller vart tredje år till en två dagars session, i vilken representanter för de organisationer som har ratificerat parlamentets stadgar deltar. Organisationerna har rätt att framlägga motioner för parlamentet. Motionerna gäller missförhållanden beträffande vilka utlandsfinländarna önskar förbättringar. Vid parlamentets sessioner utarbetar utskotten förslag till resolutioner, som antas vid parlamentssessionen. Resolutionerna överlämnas till statsministern. Utlandsfinländarparlamentet sammanträdde senast år Mellan sessionerna för utlandsfinländarparlamentets presidium och sekretariatet för parlamentet, dvs. Finland-Samfundet, utlandsfinländarparlamentets talan. Finland-Samfundet finansierar utlandsfinländarparlamentets verksamhet i sin helhet. Representanterna står själva för kostnaderna för sina resor till sessionerna. Centrala frågor som utlandsfinländarparlamentet arbetat för är t.ex. flerfaldigt medborgarskap och praktikantutbyte för finskspråkiga sjukvårds- och hemvårdspraktikanter i finska äldrecentrum (Su-

14 14 omikoti) utomlands. Andra frågor som utlandsfinländarparlamentet arbetat för är bl.a. sänkningen av källskatten på finska arbetspensioner som betalas till utlandet, säkrandet av radio- och televisionssändningar till utlandet, stödjandet av Finlandsskolornas verksamhet, bättre möjligheter för utlandsfinländarna att rösta samt stödjandet av mångkulturella familjer och nyinflyttarfamiljer. 11) Riktlinjer: Man tryggar verksamhetsbetingelserna för utlandsfinländarparlamentet. Man fortsätter genom Finland-Samfundet att stöda utlandsfinländarparlamentet. Man inhämtar utlandsfinländarparlamentets utlåtanden vid beredningen av åtgärder som berör utlandsfinländare Stödandet av utlandsfinländarnas sociala trygghet samt hälso- och sjukvård Utlandsfinländarna omfattas endast i undantagsfall av den bosättningsbaserade sociala tryggheten och hälso- och sjukvården i Finland. Det rör sig då närmast om arbetstagare eller familjemedlemmar som har utsänts från Finland till utlandet. Utlandsfinländarna omfattas vanligtvis av socialskyddet och hälso- och sjukvården i sitt bosättningsland. Finska staten har i allmänhet inte hjälpt utlandsfinländare som råkat i ekonomiskt trångmål. Man har strävat efter att säkra den sociala tryggheten och hälso- och sjukvården för finska medborgare genom överenskommelser om social trygghet med olika länder. På personer som är medborgare i ett EU- eller EES-land och som flyttar inom dessa länder tillämpas EG:s förordning 1408/71 om systemen för social trygghet. De skatteavtal som ingåtts för undvikande av dubbelbeskattning reglerar också beskattningen av pensionsinkomsterna för utlandsfinländare. Det råder dock tidvis oklarhet om tillämpningen och tolkningen av överenskommelserna om social trygghet och skatteavtalen. Mellan de nordiska länderna har ingåtts ett avtal om patientöverföring till det nordiska land som patienten har starka band till. Med stöd av avtalet kan den sändande och den mottagande kommunen komma överens om att dela vård- och flyttningskostnaderna för en person som behöver institutionsvård. Trots social- och hälsovårdsministeriets anvisningar och de anslag som reserverats i statsbudgeten för patientöverföringar har det genomförts ytterst få patientöverföringar från Sverige till Finland. I Sverige, Kanada, Förenta staterna och Australien finns ett tiotal vilohem för äldre utlandsfinländare. Vilohemmen betjänar på finska och svenska, och en del av dem har också demens- och sjukavdelningar. Vilohemmen har grundats av utlandsfinländska organisationer och i allmänhet så, att medel för byggnaden samlats in inom den finländska gemenskapen. Det land där vilohemmet finns ansvarar tillsammans med användarna för omkostnaderna i anslutning till verksamheten. På vissa ställen finns också hemservice för äldre. Det finns ett stort behov av finsk och svenskspråkig vårdpersonal och praktikanter i de utlandsfinländska vårdhemmen. Som en följd av demens är det vanligt att personer som länge varit borta från Finland helt glömmer språket i sitt nya bosättningsland och inte längre talar något annat än sitt modersmål. På initiativ av utlandsfinländarparlamentet koordinerar centret för internationellt per-

15 15 sonutbyte (CIMO) fr.o.m. år 2004 en förmedling av studerande inom social- och hälsovård vid yrkeshögskolor till utlandsfinländska vårdhem. Det är emellertid fråga om ett tidsbundet projekt. 12) Riktlinjer: Man stöder tillgången till social- och hälsovårdstjänster för utlandsfinländare. Man förbättrar de finska myndigheternas sakkunskap i frågor som ansluter sig till avtal om social trygghet och till skatteavtal. Man utreder eventuella problem i tillämpningen av avtalet om patientöverföring mellan de nordiska länderna. Man utökar praktikantutbytet av studerande inom social- och hälsovård till utlandsfinländska vårdhem att gälla också studerande i läroanstalter med utbildning på andra stadiet Utlandsfinländarna - en resurs för näringslivet Utlandsfinländarna främjar dialogen mellan sitt bosättningsland och Finland. De utgör en kanal för Finland till främmande kulturer och språkområden beträffande vilka det inte funnits tillräckliga språkkunskaper och lokalkännedom i Finland. Detta har haft stor betydelse för internationaliseringen av finländska företag. Projektet Business Roots, som genomfördes i mitten av 1990-talet, konstaterade att tusentals utlandsfinländska företag var intresserade av handel med finländska företag. Från och med 2000-talet har Företagarna i Finland sammanställt ett register över utlandsfinländare, vilket varit till hjälp för finländska företag då det gällt utrikeshandel eller planer på att etablera sig på nya marknader. Även Finlands exportorganisationer, handelskamrar och beskickningar kan förmedla dessa kontakter. Genom små satsningar och genom att utnyttja det faktum att det inom näringslivet finns utlandsfinländare i viktiga positioner kan man också gagna den finska nationalekonomin. Utlandsfinländare som är verksamma inom den internationella affärsverksamheten ingår också numera via medlemskap i finländska handelsgillen och kamrar, business councils och motsvarande organisationer i våra viktigaste exportländer i nätverk inom Finlands näringsliv. Utlandsfinländarna har även i övrigt en central roll när det gäller att förmedla och sprida information om Finland i sina bosättningsländer. Man kan säga att de på sina arbetsplatser, läroanstalter och i livsmiljön överhuvudtaget har denna uppgift varje dag. På detta sätt ger de sin omgivning en bild av Finland, som är viktig då Finland marknadsförs som turistland och finländska produkter marknadsförs utomlands. Utlandsfinländarna kan genom sina nätverk också vidareförmedla information om arbets- och företagsmöjligheter i Finland.

16 16 13) Riktlinjer: Man stöder kontakterna mellan näringsliv och utlandsfinländare. Man utnyttjar det nätverk, som Finlands honorärkonsuler har på olika håll i världen, för information om nätverket och dess servicemöjligheter. Vid det evenemang som år 2008 arrangeras för utlandsfinländare främjar man s.k. business-kontakter mellan finländska och utlandsfinländska företag genom att med hjälp av Finpro och Företagarna i Finland ordna gemensamma sammanträffanden mellan företagen. Utlandsfinländarparlamentet fortsätter att främja kontakterna mellan företag och utlandsfinländare. Man utnyttjar Finland-Samfundets världsomfattande kontaktnät även inom näringslivet Stödandet av utlandsfinländarnas förutsättningar att återflytta En del av utlandsfinländarna flyttar alltid tillbaka hem. Till målgruppen hör också utländska makar och makor. Både en lyckad utlandsfinländarpolitik och en lyckad immigrationspolitik förbättrar förutsättningarna för utlandsfinländarna att återvända till Finland. Förutsättningar för en lyckad återflyttning är att banden till Finland bibehållits, att man upprätthållit det finska språket och att man följt förhållandena och utvecklingen i Finland. Återflyttningen styrs genom information och rådgivning samt vid behov även genom andra åtgärder så, att den är en ändamålsenlig lösning både för Finland och med tanke på utlandsfinländarens livssituation. En viktig fråga då en person i arbetsför ålder överväger att återflytta är naturligtvis det aktuella ekonomiska läget i Finland. Sysselsättningsläget i Finland blir hela tiden bättre och inom många sektorer råder det brist på arbetskraft. Samtidigt åldras befolkningen, något som ytterligare försvårar tillgången på arbetskraft. Som en följd av denna utveckling har förutsättningarna för immigration och återflyttning blivit bättre. Särskilt inom hälsovårds- och tjänstesektorn krävs kunskaper i finska och ofta även i svenska, och då är finländsk utomlands arbetande fackpersonal ett naturligt rekryteringsmål. Bl.a. finländsk yrkesutbildad personal inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren flyttat särskilt till de nordiska länderna, England och Schweiz för att arbeta. Enligt gällande utlänningsbestämmelser krävs att ingermanfinländare från det forna Sovjetunionens territorium deltar i en av de finska myndigheterna ordnad samhällsorientering och att de innehar hjälpliga kunskaper i finska, som bedöms separat i en språkexamen. En arbetskraftsbyrå i anslutning till S:t Petersburgs ingermanländska förbund betjänar arbetsgivare och ingermanfinländare som söker arbete i Finland. Merparten av de personer som flyttar till Finland är välutbildade och i bästa arbetsför ålder och har en hög motivation att anpassa sig. Ingermanfinländare som planerar att flytta till Finland är sålunda en naturlig målgrupp för arbetsgivarnas rekrytering. Behovet av information varierar beroende på återflyttarens och familjens livssituation. Information om bl.a. arbete, dagvård, skola, studier, bostadsärenden, social trygghet, pensioner, beskattning och transport av flyttgods behövs. Även om varje myndighet i sista hand ansvarar för informationen gällande det egna förvaltningsområdet även då det gäller återflyttare, har arbetsministeriet koordinerat myndighetsinformationen genom att publicera en guide för personer som flyttar till Finland (Ty-

17 17 öhön Suomeen) med information som sammanställts av olika myndigheter. Ministeriet upprätthåller också en informationstjänst (Finnjobb) för återflyttare vid Finlands ambassad i Stockholm. Även Finlands generalkonsulat i S:t Petersburg har specialsakkunniga inom arbetsförvaltningen för återflyttningsfrågor. Arbetskraftsbyråerna skall också ge återflyttarna annan rådgivning och hänvisa dem till den rätta myndigheten i respektive ärende. Även den offentliga arbetsförvaltningens nätverk Eures betjänar återflyttare bl.a. genom att i den europeiska portalen Eures informera om arbetslivet i Finland, arbetsplatser och arbetsmarknadssituationen samt vid behov bistå vid rekryteringen särskilt inom områden som lider av brist på arbetskraft. Finland förhåller sig positivt till återflyttning och återflyttningen ses som något positivt för både arbetsmarknader och det finländska samhället. Det finns dock fortfarande bestämmelser och tilllämpningsområden som vållar problem för återflyttarna. Återflyttare kan också bli utsatta för fördomsfull inställning från både den närmaste omgivningens och myndigheternas sida. Främjandet av goda etniska relationer hjälper också återflyttarna att anpassa sig till det finländska samhället. 14) Riktlinjer: Vid utvecklandet av arbetsrelaterad invandring beaktas utlandsfinländarna som potentiella återflyttare och som en arbetskraftsresurs. I samarbete med olika myndigheter och Finland-Samfundet effektiverar man informationen om sådana centrala frågor i anslutning till återflyttning som riktas till utlandsfinländare. Man informerar arbetsgivare i Finland om möjligheterna att anställa återflyttare. Genom att aktivt informera om praktikant- och fortbildningsmöjligheter samt om arbetsmarknadssituationen och om arbetstillfällen sporrar man personer som studerar utomlands att efter att ha avlagt studierna återvända till Finland. Man utreder sådana problem och missförhållanden i anslutning till lagstiftning och förvaltningspraxis som kan fördröja återflyttning, samt möjligheterna att eliminera dem Stödandet av forskningen om finländsk migration och om utlandsfinländskhet Behovet av aktuell forskningsinformation är centralt också med tanke på utlandsfinländarpolitiken. Det finns rätt mycket tillgänglig forskningsinformation om migration och utlandsfinländare. Migrationsinstitutet, som är en specialinstitution vid Åbo universitet, har haft en central roll när det gäller att producera forskningsmaterial och att koordinera forskningsprojekt. Migrationens karaktär förändras emellertid hela tiden, och därför är det viktigt att frågor som hänför sig till finländsk migration och utlandsfinländskhet också i fortsättningen väcker forskningsmässigt intresse. För tillfället verkar det finnas ett behov av forskning bl.a. om finländarnas flyttningsrörelser i Europa. Det centrala både för utlandsfinländarna och hela befolkningen är också att samla och arkivera kunskap och material om finländsk migration och utlandsfinländskhet. På detta sätt kan man bevara information om migrationens orsaker, följder och betydelse också för kommande generationer och samtidigt öka den finländska befolkningens förståelse för invandring och invandrare.

18 18 15) Riktlinjer: Man stöder forskningen om finländsk migration och utlandsfinländskhet. Man inriktar forskningsfinansieringen på migrationsforskningens tyngdpunktsområden. Man stöder samlandet och arkiveringen av information och material gällande finländsk migration och utlandsfinländskhet. 4. Genomförandet av, ansvarsfördelningen för och de ekonomiska verkningarna av programmet Huvudparten av de föreslagna åtgärderna i det utlandsfinländarpolitiska programmet är sådana som de centrala myndigheterna redan har vidtagit. De föreslagna riktlinjerna och åtgärderna förstärker och konkretiserar den utlandsfinländska synvinkeln. Eftersom man redan till stor del tillämpar de åtgärder som föreslås har de föreslagna riktlinjerna och åtgärderna inte några betydande ekonomiska verkningar. Det föreslås att de nya åtgärder som föreslås genomförs gradvis inom ramen för statsbudgetens utgiftsramar. Härvid fördelas merkostnaderna på flera år. Man utvecklar utlandsfinländarpolitiken utgående från redan etablerade handlingslinjer och verksamhetsformer med beaktande av förändringarna på det utlandsfinländska fältet, de nya behov som dessa förorsakar och speciellt de möjligheter en informationsteknik i utveckling för med sig. I planeringen vid de olika ministerierna bör man beakta att utlandsfinländarna inte enbart är en grupp som medför kostnader, utan också en resurs som gagnar Finland på olika sätt. Arbetsministeriet är huvudministerium för migrationsärenden, till vars befogenheter bl.a. utvecklandet och samordnandet av återflyttningspolitiken hör. Via arbetsministeriets huvudtitel utdelas stöd för publiceringen av tidningen Finlandsbron, som riktar sig till utlandsfinländare. Utrikesministeriet och de underlydande beskickningarna utomlands har de bästa förutsättningarna att vara en kontaktmyndighet mellan Finland och utlandsfinländarna. Därför bör utrikesförvaltningen i sin personalutbildning beakta utlandsfinländarfrågor samt försäkra sig om att beskickningarna har tillräckliga resurser för skötseln av utlandsfinländarärenden. Undervisningsministeriets förvaltningsområde stöder Finlandsskolornas och kulturinstitutens verksamhet samt stöder studier i finska språket och kulturen och dess ställning i de länder där det är viktig med tanke på utlandsfinländarna. Via undervisningsministeriets huvudtitel stöder man utlandsfinländska organisationer, tidningar och andra massmedier. Det under undervisningsministeriet underlydande centret för internationellt personutbyte (CIMO)har till uppgift att främja studier i det finska språket och den finska kulturen vid utländska universitet samt att ordna internationellt praktikantutbyte.

19 19 Rundradion har under årtionden satsat på radio- och televisionsverksamhet för utlandsfinländare. Det är viktigt att Rundradion fortsätter med och stärker denna verksamhet. I kommunikationsministeriets verksamhet skall beaktas att Rundradion genom nya nätförbindelser och tekniska lösningar kan stärka utlandsfinländarnas kontakter till och växelverkan med Finland. Social- och hälsovårdsministeriet och den underlydande förvaltningen ansvarar för rådgivningen och informationen till utlandsfinländarna gällande pensioner, sjukvårdförmåner och sociala förmåner. Informationen kan ske i samarbete med Finland-Samfundet och beskickningarna utomlands.

Regeringens utlandsfinländarpolitiska program för åren 2012 2016

Regeringens utlandsfinländarpolitiska program för åren 2012 2016 Regeringens utlandsfinländarpolitiska program för åren 2012 2016 2 INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 BAKGRUND... 3 2.1 Utlandsfinländskhet... 3 2.2 Utvecklingen av utlandsfinländarpolitiken... 4 3 RIKTLINJER

Läs mer

UTLANDSFINLÄNDARPARLAMENTET. ett öppet samarbets- och intressebevakningsforum för i utlandet bosatta finländare

UTLANDSFINLÄNDARPARLAMENTET. ett öppet samarbets- och intressebevakningsforum för i utlandet bosatta finländare UTLANDSFINLÄNDARPARLAMENTET ett öppet samarbets- och intressebevakningsforum för i utlandet bosatta finländare Utlandsfinländarna en resurs för Finland I utlandet bor uppskattningsvis 600 000 första och

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda

Tjänstemannautbyte. En möjlighet till. internationalisering. för statligt anställda Tjänstemannautbyte En möjlighet till internationalisering för statligt anställda Programmen för tjänstemannautbyte stödjer internationell mobilitet och personalutveckling hos de anställda inom den statliga

Läs mer

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. RP 175/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om vissa stipendier och understöd åt författare och översättare samt upphävande av 3 i lagen om vissa stipendier

Läs mer

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Språket inom småbarnfostran och utbildning Språket inom småbarnfostran och utbildning Det finska utbildningssystemet består av tre stadier. Det första stadiet gäller grundläggande utbildning, det andra stadiet gymnasie- och yrkesutbildning, och

Läs mer

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010

De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 De Grönas språkpolitiska linjedragning Godkänt på delegationens möte 3.10.2010 Innehåll 1 Språkliga rättigheter...1 2 Nationalspråk...2 2.1 Definition...2 2.2 Ställning...2 2.3 Svenskan...2 3 Övriga i

Läs mer

PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT

PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning PRAKTIK SOM LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

- förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008. Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005 Stadgar - förändrade av Delegationens nionde ordinarie session 2008 Sverigefinländarnas delegation Ruotsinsuomalaisten valtuuskunta Stadgar för Sverigefinländarnas delegation, antagna av sessionen år 2005

Läs mer

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper

Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper Språkliga rättigheter inom övriga språkgrupper I grundlagens 17 stadgas även om andra språkgruppers rättigheter att utveckla sitt språk och sin kultur. I paragrafen nämns förutom nationalspråken särskilt

Läs mer

Internationell praktik. Bli internationell. anställ en utländsk. praktikant

Internationell praktik. Bli internationell. anställ en utländsk. praktikant Internationell praktik Bli internationell anställ en utländsk praktikant Bästa arbetsgivare! CIMO ordnar tillsammans med läroanstalter, studentorganisationer och arbetsförvaltningen praktikmöjligheter

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 57/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av överenskommelsen om samarbete mellan Finland och Sverige på utlandsundervisningens område och med förslag till lag om sättande i kraft

Läs mer

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande

l och 2 lagen om studiestöd för högskolestuderande 1992 rd- RP 247 Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lagar om ändring lagen om studiestöd samt lagen om studiestöd rör högskolestuderande PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Sekreterarna för de olika utskotten har utsetts på förhand från Finland-Samfundets personal. Utskottens ordförande väljs under sessionen.

Sekreterarna för de olika utskotten har utsetts på förhand från Finland-Samfundets personal. Utskottens ordförande väljs under sessionen. Utlandsfinländarparlamentets sjunde ordinarie session Helsingfors universitet, 26. 27.10.2012 MOTIONSSAMMANDRAG 35 motioner har inlämnats till utlandsfinländarparlamentets session. Sekretariatet gör nu

Läs mer

RP 50/ / /2016 rd

RP 50/ / /2016 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om upphävande av lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europeiska konventionen om rättsligt

Läs mer

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland

Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studiestödet och rörligheten Konsultativ tjänsteman Leena Koskinen Undervisningsministeriet, Finland Studerandemobilitet - Studiestöd, rörlighet, och EU-frågor Nordiskt seminarium, Helsingfors 26-27.11.2007

Läs mer

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration RP 336/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring

Läs mer

ULKOSUOMALAISPARLAMENTTI UTLANDSFINLÄNDARPARLAMENTET FINNISH EXPATRIATE PARLIAMENT

ULKOSUOMALAISPARLAMENTTI UTLANDSFINLÄNDARPARLAMENTET FINNISH EXPATRIATE PARLIAMENT Bilaga 5. Resolutioner antagna av 8. session of Utlandsfinländarparlamentet, 22.- 23.5.2015 Som en sammanfattning av antagna resolutioner (41 stycken) har en lista över de korta beslut texter av resolutioner

Läs mer

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap

Ett Europa för medborgarna. Ett program. som stödjer aktivt. medborgarskap Ett Europa för medborgarna Ett program som stödjer aktivt medborgarskap Ett Europa för medborgarna programmet för oss alla Programmet Ett Europa för medborgarna stödjer aktivt medborgarskap och tolerans

Läs mer

Språket inom allmän förvaltning

Språket inom allmän förvaltning Språket inom allmän förvaltning Här nedan kan man läsa i korthet om språkliga rättigheterna inom allmänna förvaltningen, samt kommuninvånares syn på hur de förverkligats: Språket vid myndigheterna Statens

Läs mer

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk

Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk 1 Inofficiell översättning Finlandssvensk samling rf 2008 Europeiska stadgan för regionala eller minoritetsspråk FINLAND Regeringens svar på tilläggsfrågorna November 2006 DEL 3 SVENSKA SPRÅKET Frågorna

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 3 kap. 7 och 4 kap. lagen om offentlig arbetskraftsservice samt 8 kap. lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården

Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården Utkast 14.12.2015 Förordning om yrkesutbildade personer inom socialvården I enlighet med statsrådets beslut föreskrivs med stöd av lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015): 1 Yrkesbeteckningen

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

RP 118/2008 rd. I propositionen föreslås det att lagen om grundläggande utbildning och lagen om finansiering

RP 118/2008 rd. I propositionen föreslås det att lagen om grundläggande utbildning och lagen om finansiering RP 118/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 9 i lagen om grundläggande utbildning samt 9 och 17 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors

Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn Stefan Svenfors Seminarium om minoritetsfrågor Tallinn 16.11.2007 Stefan Svenfors Ca 289 000 = 5,5% av befolkningen (2005) Svenskfinland de områden där majoriteten av finlandssvenskarna lever och verkar Svenskfinland

Läs mer

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET

ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET ANVISNING ANVISNING OM ANORDNANDE AV UNDERVISNING I RELIGION OCH LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP SAMT RELIGIÖSA EVENEMANG I GYMNASIET I denna anvisning beskrivs de bestämmelser om undervisningen i religion och livsåskådningskunskap

Läs mer

Språkliga rättigheter

Språkliga rättigheter Språkliga rättigheter Språkförhållanden och språklagstiftning I Finlands talas 148 språk som modersmål. Av landets befolkning har 4,5 procent ett annat modersmål än finska eller svenska. År 2013 var ryska,

Läs mer

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland

STRATEGI För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland STRATEGI 2007 2017 För hållbara och livskraftiga lösningar inom det sociala området i Svenskfinland Innehåll 1 Mission...2 2 Vision...2 3 Strategiska verksamhetslinjer 2007-2017...3 3.1 Delta i utvecklandet

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde

Lag. om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet. Tillämpningsområde Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 1 mom.

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 123/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav47aoch47b lagenomspecialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Arbetsrelaterad invandring

Arbetsrelaterad invandring Resumé Arbetsrelaterad invandring Att främja den arbetsrelaterade invandringen har varit ett i regeringsprogrammen framfört sätt att utöka arbetskraften och sålunda svara på det minskande arbetskraftsutbudet.

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 357/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Redovisningstjänster BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2006 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande

RP 32/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om anordnande av studentexamen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om anordnande

Läs mer

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

(Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 3.7.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 151/25 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna:

Läs mer

Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer

Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer Bilaga 1 Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer 2 Statsrådets principbeslut om riktlinjer för politiken avseende romer Inledning Den romska befolkningen har som finska medborgare

Läs mer

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120. Tabeller över Sveriges befolkning 2007 Befolkningsförändringar in- och utvandring In- och utvandring Under år 2007 invandrade 99 485 personer till Sverige. Det innebär att invandringen, som slog rekord

Läs mer

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008

DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 DET ÅRLIGA PROGRAMMET FÖR ÅTERVÄNDANDEFONDEN 2008 MEDLESSTAT: Finland FOND: Återvändandefonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella frågor ÅR SOM AVSES: 2008 ÅTGÄRDER FÖR

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna

Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna UTBILDNINGSSTYRELSEN Data och finansiering BASUPPGIFTER/Gymnasieutbildning Beräkning av statsandelar för driftskostnaderna Situationen 20.9.2009 1. Kontaktuppgifter Utbildningsanordnare Utbildningsanordnarens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den.

Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. LUONNOS LAUSUNNOLLE Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande utbildning, gymnasielagen, lagen om grundläggande yrkesutbildning, lagen om elev-

Läs mer

Arbetsminister Tarja Filatov

Arbetsminister Tarja Filatov Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om villkor för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse i syfte att bedriva verksamhet som anställd eller egenföretagare

Läs mer

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT

MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comenius Europeiska unionens program för skolundervisning MOTTAGNING AV LÄRARASSISTENT Comeniusprogrammet Comenius för skolundervisning erbjuder alla inom skolgemenskapen eleverna, lärarna och övrig personal

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL,

Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, Preambel ÞORGERÐUR KATRÍN GUNNARSDÓTTIR, UNDERVISNINGSMINISTER, ØYSTEIN DJUPEDAL, KUNSKAPSMINISTER, BERTEL HAARDER, UNDERVISNINGSMINISTER, LEIF PAGROTSKY UTBILDNINGS- OCH KULTURMINISTER, ANTTI KALLIOMÄKI,

Läs mer

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige

Motion till riksdagen. 1985/86: Ub832. AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige. Obalans mellan språkens ställning i Finland och Sverige Motion till riksdagen 1985/86: Ub832 AlfSvensson (c) Finska språkets ställning i Sverige De finska och svenska språken har i århundraden brukats i både Sverige och Finland. Antalet finskspråkiga har under

Läs mer

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013

INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 INTEGRATIONSFONDENS FLERÅRIGA PROGRAM FÖR 2007-2013 MEDLEMSSTAT: Finland FOND: Integrationsfonden ANSVARIG MYNDIGHET: Inrikesministeriet, enheten för internationella ärenden RAPPORTERINGSPERIOD: 2007-2013

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Abstrakt och sammanfattning

Abstrakt och sammanfattning Abstrakt och sammanfattning Utvärderingsrapport: Närområdessamarbetet mellan Finland och Ryssland åren 2004 2009 Rapport på finska: Suomen ja Venäjän välinen lähialueyhteistyö vuosina 2004 2009 UTRIKESMINISTERIET

Läs mer

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland

RP 87/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om en lokal avdelning av den enhetliga patentdomstolen i Finland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det

Läs mer

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän

Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Information om socialskyddet och sjukförsäkringen för sjömän Innehåll: Allmänt............................................1 Vilket lands socialskydd omfattas en sjöman av?....1 Flaggregeln....................................1

Läs mer

s P. råkliga och kulturella bakgrund RP 56/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen

s P. råkliga och kulturella bakgrund RP 56/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen RP 56/1996 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras genom

Läs mer

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007.

RP 277/2006 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2007. RP 277/2006 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 46 i utlänningslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att utlänningslagen ändras.

Läs mer

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR

FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR FLIK 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR LeS; 2010-12-21; 14:03 4 SJUKVÅRD FÖR UTLANDSSVENSKAR... 1 4.1 Patienter som är utlandssvenskar... 1 4.2 Utlandssvenskar från EU/EES/Schweiz... 1 4.2.1 EU/EES-området

Läs mer

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska

Öppen delaktighet på lika villkor. Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse

Läs mer

Statsbudgeten Studiestöd

Statsbudgeten Studiestöd 70. Studiestöd Studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994) består av studiepenning, studiestödets bostadstillägg samt statsborgen för studielån. Studiepenningen är en skattepliktig förmån. Dessutom

Läs mer

Personal- och utbildningsenkät

Personal- och utbildningsenkät Personal- och utbildningsenkät Finlands Näringsliv EK kartlägger årligen med hjälp av en personal- och utbildningsenkät arbetskrafts- och utbildningsbehovet i sina medlemsföretag I den enkät som sammanställdes

Läs mer

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe

Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Broschyrer 2001:8swe Folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 Principbeslutet om folkhälsoprogrammet Hälsa 2015, som statsrådet godkände i maj 2001, drar upp linjerna för vår nationella

Läs mer

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd

Lag. RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd RIKSDAGENS SVAR 47/2005 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande Ärende Regeringen har till 2004 års riksmöte

Läs mer

Utbildningspolitiskt ställningstagande

Utbildningspolitiskt ställningstagande Utbildningspolitiskt ställningstagande 2007 Mera än en skola Svenskan i Finland är ett nationalspråk och bör vara ett komplett och samhällsbärande språk, speciellt inom utbildningssektorn. En kvalitativt

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 303/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 303/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av museilagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att det till museilagen fogas en

Läs mer

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015

PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 PROGRAM FÖR NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK I HAPARANDA KOMMUN 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-04-13, 58 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1 BAKGRUND 1 2 OM SPRÅKETS BETYDLSE 2 3 SAMRÅD OCH DELAKTIGHET

Läs mer

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag.

+ + Ansökan ska fyllas i noggrant och undertecknas. Avsaknad av uppgifter kan förlänga behandlingstiden och leda till avslag. OLE_IN 1 *1059901* ANSÖKAN OM UPPEHÅLLSTILLSTÅND PÅ GRUND AV ÅTERFLYTTNING Denna blankett för ansökan är avsedd för dig som ansöker om uppehållstillstånd som s.k. ingermanländsk återflyttare. 1) Du har

Läs mer

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008. RP 34/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 29 b i socialvårdslagen samt om ändring av folkhälsolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING I propositionen

Läs mer

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION

OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION AVTAL OM ANVISANDE TILL KOMMUN OCH FRÄMJANDE AV INTEGRATION Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (nedan ELY-centralen) och Grankulla stad (nedan staden) avtalar om följande när det gäller anvisande

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens officiella tidning. (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN 7.6.2008 C 141/27 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN KOMMISSIONEN Inbjudan att lämna förslag 2008 Programmet Kultur (2007 2013) Genomförande av programåtgärderna: fleråriga samarbetsprojekt, samarbetsinsatser,

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

Uppdrag 10 i regleringsbrevet

Uppdrag 10 i regleringsbrevet 1 (5) Beslut Juridikavdelningen Gunnel Vilén Uppdrag 10 i regleringsbrevet Uppdraget I Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 883/2004 och (EG) nr 987/2009 om samordning av de sociala trygghetssystemen,

Läs mer

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst

Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,

Läs mer

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns

Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten. av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens/miljöns Resumé 117/54/07 Parallell revision utförd av revisionsverken i EU av resultaten av strukturfondsprogrammen på sysselsättningens område Föremål för den parallella revisionen var resultaten (utfall/verkningar)

Läs mer

Finländarnas resor 2016

Finländarnas resor 2016 Transport och turism 2017 Finländarnas resor 2016 Finländarnas resor till Sverige och Spanien ökade år 2016 Enligt Statistikcentralens undersökning gjorde finländarna drygt 8 miljoner olika fritidsresor

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK

Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK Handlingsplan för NATIONELLA MINORITETER OCH MINORITETSSPRÅK 2016-2019 Södergatan 20, 195 85 Märsta Tel (vxl) 08-591 260 00 Fax 08-591 260 36 sigtuna.kommun@sigtuna.se www.sigtuna.se Dokumentnamn Handlingsplan

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Migrationen en överblick Umeå den 18 januari Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Migrationen en överblick Umeå den 18 januari 2017 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Olika typer av migration Arbete (anställning, starta företag) Studier Familjeskäl

Läs mer

Bilaga 2: Utblick nordiska länder

Bilaga 2: Utblick nordiska länder Bilaga 1. Sveriges författarfond Sveriges författarfond har till huvudsaklig uppgift att fördela den statliga biblioteksersättningen. Ersättningen fördelas dels i form av individuella, statistiskt beräknade

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Flyttningsrörelsen 2014

Flyttningsrörelsen 2014 Befolkning 2015 Flyttningsrörelsen 2014 Flyttningsvinsten minskade från året innan Enligt Statistikcentralen flyttade 15 490 personer från Finland till utlandet under år 2014. Det är 1 590 personer fler

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer