FRN utskick1 27 nov 1 av 232 Utskicksdatum Dag 11 december 2013 Tid Kl. 17,00 Björknäs, plan -1, östra flygeln, nacka stadshus

Transkript

1 FRN utskick1 27 nov 1 av 232 Utskicksdatum (4 KALLELSE Fritidsnämnden kallas till sammanträde Dag 11 december 2013 Tid Kl. 17,00 Plats Björknäs, plan -1, östra flygeln, nacka stadshus Ordförande Lars Berglund Nämndsekreterare Heidi Swahn Politisk beredning 2 december, 10.30, Jelgava, plan 0, östra huset Gruppmöte m, kd, fp, c samlas sammanträdesdagen klockan i sammanträdeslokalen s, mp, v samlas sammanträdesdagen klockan i Hasseludden, plan -1, Stadshuset Föredragningslista Nr Ärende Noteringar Upprop Justering Anmälan av extra ärenden/ övriga frågor Uppläsning av inkomna handling och delegationsbeslut FÖREDRAG 1 Ekosystemtjänster i Nacka Information om ett pilotprojekt Handläggare Liselott Eriksson Handlingar bifogas 2 Information om kapacitetsutredning Handläggare Dennis Soder Handlingar bifogas BESLUT 3 Beslutsattestanter 2014 Handläggare Margareta Rindö Handlingar bifogas 4 Internbudget 2014 Handläggare Åsa Engwall och Margareta Rindö Handlingar bifogas / Utkast Utkast POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

2 FRN utskick1 27 nov 2 av (4 Nr Ärende Noteringar 5 Utökat lokalt aktivitetsbidrag från och med höstperioden 2013 för åldersgruppen år Handläggare Klaus Siegel Handlingar bifogas Omedelbar justering 6 Delegationsordning 2014 Förslag till revidering av delegationsordningen Handläggare: Åsa Engwall och Heidi Swahn Handlingar bifogas 7 Styrdokument, taxor och avgifter för kommunägda och av kommunen hyrda idrottsanläggningar återremiss 19 nov Handläggare Thomas Sass Handlingar bifogas 8 Antagande av anbudsgivare för fritidsgårdsverksamhet i Orminge Handläggare Thomas Sass Handlingar utskick 2 Omedelbar justering 9 Överenskommelse med Nacka ridklubb avseende öppen träffpunkt på Velamsund 2014 Handläggare Thomas Sass Handlingar bifogas utskick 2 10 Överenskommelse med Träffpunkt Alphyddan 2014 Handläggare Thomas Sass Handlingar bifogas utskick 2 11 Förlängning av överenskommelse med föreningen Darra Musik och dans om öppen idrottsverksamhet i Fisksätra 2014 Handläggare Thomas Sass Handlingar bifogas Dukas på beredning

3 FRN utskick1 27 nov 3 av (4 Nr Ärende Noteringar 12 Avslut av överenskommelse föreningen Mötesplats Järlahusets avseende verksamheten Tjejverkstan Handläggare Thomas Sass Handlingar bifogas 13 Ny anordnare för Tjejverkstan 2014 Handläggare Thomas Sass Handlingar bifogas 14 Rubrik Saltsjöbadens Slalomklubbs ansökan Handläggare Elchin Jafarov Handlingar bifogas/ Inga handlingar 15 Information och förslag till nämndens hantering av situationen inom Boo KFUM Handläggare Klaus Siegel Handlingar bifogas 16 Verksamhetsstöd gällande fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning Handläggare Elin Brandefalk Handlingar bifogas 17 Förlängning av överenskommelse med SISU Handläggare Thomas Sass Handlingar bifogas REMISSER 20 Remiss - Strategi, alkohol, narkotika, doping och tobaksstrategi Handläggare Jonas Handlingar bifogas Omedelbar justering av protokollet 21 Samråd Detaljprogram Nacka strand Handläggare Handlingar bifogas Omedelbar justering Utskick2 Utskick 2 Utskick 2

4 FRN utskick1 27 nov 4 av (4 Nr Ärende Noteringar 22 Samråd Detaljprogram Planiaområdet Handläggare Handlingar bifogas Utskick 2 Omedelbar justering UPPFÖLJNING 25 Redovisning av antalet besökare på fritidsgårdar Handläggare Thomas Sass Handlingar bifogas INFORMATION 26 Nya regler för Statligt Lokalt Aktivitetsstöd från 2014 Handläggare Klaus Siegel Handlingar bifogas 27 Redovisning av reinvesteringsmedel Handläggare Jerker Linnerborg Handlingar Utskick 2 28 Utbildning Fritidsnämnden våren 2014, Förslag 2 april Budget 2015, Ansvarsområden,Upphandling Ansvarsområden, Studiebesök, Visioner 29 Övriga frågor 30 Information - Lägesredovisning Fritidsnämndens investeringar 31 Delegationsbeslut Handläggare Heidi Swahn Handlingar utskick 2 32 Anmälningar, Kurser/konferenser Handläggare Heidi Swahn Handlingar utskick 2

5 FRN utskick1 27 nov 5 av 232 Ekosystemtjänster. I den hållbara staden är ekosystemtjänster en nyckeltillgång som står för en mångfald av värden: ekologiska, ekonomiska och sociala. Nedan ges några konkreta exempel samt hur ekosystemtjänsterna delas in enligt TEEB (The Economics of Ecosystem an Biodiversity. FÖRSÖRJANDE Mat Fiske. Frukt och bärbuskar. Svamp. Mark att odla på. Stadsodling är en nödvändighet i framtiden och den kommer att vara en viktig pusselbit när vi ställer om till ett lågenergisamhälle och till mer lokal matproduktion och högre självförsörjningsgrad. Möjligen kan ett dylikt resonemang influeras av om man befinner sig i en fattigare eller rikare del av världen. Rå material Ved till bränsle. Virke att bygga med. Friskt vatten Medicin Grundvatten. Catskill Mountains förser New York med rent dricksvatten. Att spara det avverkningshotade området som fungerade som ett naturligt reningsverk kostade två miljarder dollar. En avverkning hade krävt ett nytt reningsverk till en kostnad av nio miljarder dollar. 80 % av världens befolkning är fortfarande beroende av traditionella växter. Medicin som är tillverkade av växter säljs för ett värde av 57 billion US dollar per år. REGLERANDE Lokal klimat Lokalt och regionalt klimat. Kylande, värmande, ger skugga. Rening av luft. 40 procent av alla trafikutsläpp av koldioxid tas upp av Stockholms grönområden. Det är 80 procent mindre föroreningar i en än utanför en park. På en allégata är det procent mindre föroreningar än på en gata utan träd. Koldioxid bindning Buffert mot extremt väder Rening av vatten Erosion Träden sänker lufttemperaturen i städerna under värmeböljor, eftersom varje träd använder värme för att kunna svettas ut vatten genom bladen. En björk kan svettas ut flera hundra liter vatten en varm sommardag. De här temperatursänkningarna kommer att bli än viktigare för oss när klimatet blir varmare. Växthuseffekten Kraftiga regn, erosion, stormar. Dämpning av avrinning och flöden. Naturmarker och i synnerhet våtmarker har en utjämnade effekt. Renar dagvatten Minskad övergödning. Nederbörd kan innehålla en hel del föroreningar som når dagvattnet via atmosfäriskt nedfall och utsläpp i omgivningen. Vatten för med sig bakterier, näringsämnen, kväve, fosfor, metaller, oljor med mera från tak, byggnader, vägar. Trafikbelastningen ger oftast en mer ökad föroreningsbild på dagvattnet genom utsläpp och slitage av vägbanan och däck. Växtligheten binder jorden.

6 FRN utskick1 27 nov 6 av 232 STÖDJANDE KULTURELLA Pollination Biologisk kontroll Habitat för olika arter Genetisk variation Rekreation fysiskt och psykiskt Turism Estetiskt, inspiration osv Spirituell 70 procent av det vi äter pollinerat. Trädgårdar och stadsodling. Kommunalt/privat? Är även positivt för den biologiska mångfalden och en bättre folkhälsa. Forskning har visat att kolonilotter har en betydligt högre förekomst av bin och humlor i jämförelse med kyrkogårdar och parker i Stockholm. Skadedjursbekämpning Naturligt förekommande fiender till skadegörare. Predatorer och parasiter. Nyckelpigor mot bladlöss, nematoder mot mördarsniglar. Fladdermöss mot myggplågan? Boplatser för många av våra fladdermusarter är en bristvara, då äldre hålträd tyvärr försvinner i odlings- och skogslandskapet. I USA har forskare kommit fram till att det ekonomiska värdet av de systemekologiska tjänster som fladdermöss tillhandahåller är i mångmiljardstorlek räknat i dollar och per år. Resultatet är hissnande. Men tänker man efter är det inte särskilt konstigt - en fladdermus sätter i sig ett tusental insekter på en kväll. Och många av dessa insekter är skadegörare som jord- och skogsbruket skulle ha använt kemiska bekämpningsmedel mot. En gammal ek kan hysa uppåt 1000 arter som lever på eken. Det är många olika organismgrupper som samsas i äldre ekar - lavar, mossor, fåglar, insekter, fladdermöss och andra däggdjursarter. Miljögifter kan snabbt leda till minskad genetisk variation. Stadens unika miljöer Näringsämnescirkulation, vattnetskretslopp, jordmånsbildning, stabilitet och resilience. Lärande och idrott. Forskningen visar att barn som vistas mycket i naturen ofta är friskare, mindre stressade, har bättre motorik och en högre koncentrationsförmåga än andra barn. Hälsa. En amerikansk studie har påvisats samband mellan tillgång till grönområden och barns psykiska hälsa, även efter kontroll för familjernas inkomst (Wells Barn med ADHD har också visats sig få mindre symptom efter utomhusaktiviteter, särskilt efter aktiviteter i grönområden (Kuo 2004 GLASGOW. En ny studie visar att fysisk aktivitet i naturen är den bästa träningen för den mentala hälsan. Personer som tränar i skogsmiljö förbättrar sin mentala hälsa upp till 50 procent mer än de som tränar i till exempel gym, Professor Richard Mitchell är mannen bakom studien. Natur- och kulturarv. Friluftslivets och naturturismens kommersiella värden går i första hand till traditionella varor och tjänster som resa, äta och bo. För det flesta utövare går endast en mindre del av de ekonomiska utgifterna till aktiviteter och upplevelser. Fölsäljningen ökar i natur och kultur miljöer. SCB uppskattade det totala rekreationsvärdet från skogen till ca 20 miljarder SEK årligen vilket är samma storleksordning som skogens virkesproduktionsvärde. Natursköna miljöer. Vattnet. Stockholms inlopp. Landskapets variation. Högre värde på bostäder. Böcker, konstverk och film. Arkitektur, landskaps och stadsplanering. Sånger, konstverk, symboler och andlig kraft.

7 FRN utskick1 27 nov 7 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/161 1 (2 Fritidsnämnden Information om kapacitetsutredning Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar till protokollet informationen från idrotts- och fritidsenheten. Sammanfattning Denna rapport som är del två, granskar föreningarnas efterfrågade timmar och tider i sporthallar, gymnastiksalar, ishallar och på fotbollsplaner i Nacka kommun, samt anläggningarnas kapacitet. Rapporten har tre övergripande delar 1. Föreningslivets efterfrågade timmar 2. Vilka tider på dygnet är mest eftertraktade? 3. Det faktiska nyttjandet av anläggningar Ärendet Bakgrund Idrotts- och fritidsenheten med utomstående konsult har efter sommaren påbörjat en kapacitetsutredning på fritidsnämndens uppdrag för att granska det befintliga beståndet, och det framtida behovet, av idrotts och fritidsanläggningar i Nacka kommun. Den 18 september 2013 presenterades den första rapporten av kapacitetsutredningen som gällde nulägesanalys och framtidsblickar. Nuläges rapport Denna rapport som är del två, granskar föreningarnas efterfrågade timmar och tider i sporthallar, gymnastiksalar, ishallar och på fotbollsplaner i Nacka kommun, samt anläggningarnas kapacitet. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

8 FRN utskick1 27 nov 8 av (2 Det är viktigt att undersöka dagens efterfrågan på idrotts och motionsanläggningar eftersom det ger en indikation på behovet av nya anläggningar och eventuell kapacitetshöjning av befintliga anläggningar för framtiden. De efterfrågade timmarna jämförs med idrottsanläggningarnas kapacitet när det gäller tillgängliga ( bokningsbara för föreningslivet timmar per vecka. Rapporten granskar även vilka tider på dygnet som är mest eftertraktade av föreningslivet, och huruvida föreningarna faktiskt nyttjar de timmar och tider som de efterfrågat och tilldelats. Rapporten har tre övergripande delar 1. Föreningslivets efterfrågade timmar 2. Vilka tider på dygnet är mest eftertraktade? 3. Det faktiska nyttjandet av anläggningar Några av frågorna som rapporten syftar till att besvara är följande Finns det en anläggningsbrist i kommunen? Kommer det att bli anläggningsbrist i framtiden? Om ja, vad för slags anläggningar finns det störst behov av? Går det att specifikt peka ut var i kommunen nya anläggningar bör byggas? Idrotts- och fritidsenheten tillsammans med konsulten arbetar vidare med kapacitetsutredningen. Bilaga 1 Kapacitetsutredning rapport två Dennis Söderstedt Gruppchef Idrotts- och fritidsenheten Nacka Kommun Jonas Hjelm Enhetschef Idrotts- och fritidsenheten Nacka Kommun

9 FRN utskick1 27 nov 9 av 232 Anläggningskapacitet i Nacka kommun En granskning av föreningslivets efterfrågade timmar och tillgängliga timmar i ishallar, sporthallar, gymnastiksalar och fotbollsplaner 2013

10 FRN utskick1 27 nov 10 av 232 Granskningen är genomförd och skriven av Johan Faskunger, ProActivity AB, Fil dr i Fysisk aktivitet & folkhälsa. Telefon: johan.faskunger@proactivity.se Hemsida: Kontaktperson Nacka kommun: Dennis Söderstedt, gruppchef Idrotts- och fritidsenheten Telefon: dennis.soderstedt@nacka.se 2

11 FRN utskick1 27 nov 11 av 232 Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Inledning 5 Sid: Metod 6 Del 1. Föreningslivets efterfrågade timmar - Sporthallar och gymnastiksalar 8 - Fotbollsplaner 13 - Ishallar 19 Del 2. Vilka tider på dygnet är mest efterfrågade? 23 Del 3. Det faktiska nyttjandet av anläggningar 32 Diskussion 34 3

12 FRN utskick1 27 nov 12 av 232 Sammanfattning Denna rapport granskar föreningarnas efterfrågade timmar och tider i sporthallar, gymnastiksalar, ishallar och på fotbollsplaner, samt anläggningarnas kapacitet för organiserad idrott på fritiden. Rapporten är ett underlag till politiska diskussioner och beslut om eventuella framtida satsningar på idrottsanläggningar i Nacka kommun. Rapporten visar att föreningslivets efterfrågade träningstimmar vida överstiger den faktiska kapaciteten överlag (del 1. Framförallt gäller det efterfrågan i sporthallar och för fotbollsplaner, där efterfrågan ofta är mer än dubbelt så stor som den faktiska kapaciteten. Gymnastiksalar var något mindre efterfrågade. Granskningen av vilka tider på dygnet som efterfrågas av föreningslivet (endast sporthallar visade att tidiga kvällstider under vardagar måndag-torsdag, samt tider under hela helgen, var mycket eftertraktade (del 2. Mellan kl var ofta efterfrågan 3-4 gånger högre än vad kapaciteten medger. I vissa av sporthallarna finns det lediga tider på sena fredagskvällar och kvällstider på helgen. Vilka tider på dygnet som är mest eftertraktade i ishallar och på fotbollsplaner har inte granskats i denna rapport. Troligtvis uppvisar de samma mönster som i de utvalda sporthallarna. Granskningen av det faktiska användandet av bokade tider i utvalda sporthallar visade att föreningslivet verkar använda sina bokade tider. Fyra av sex sporthallar hade 100 % nyttjande av bokade tider under den utvalda veckan (vecka 46. Många av de icke använda bokade tiderna i två av sporthallarna under vecka 46 berodde på att flera fotbollsföreningar bokade av sina träningstider eftersom det milda vädret möjliggjorde utomhusträning. Vecka 46 var således inte en representativ vecka i dessa sporthallar. Den primära slutsatsen i denna rapport är att det finns en anläggningsbrist, framförallt vad gäller kapacitet i sporthallar och på fotbollsplaner. Dagens efterfrågan från föreningslivet och den kraftigt ökande befolkningen i Nacka kommun gör det nödvändigt att öka anläggningskapaciteten generellt, och kapaciteten i sporthallar och fotbollsplaner specifikt. Exakt var dessa anläggningar bör byggas är en fråga för fortsatt diskussion. 4

13 FRN utskick1 27 nov 13 av 232 Inledning Denna rapport granskar föreningarnas efterfrågade timmar och tider i sporthallar, gymnastiksalar, ishallar och på fotbollsplaner i Nacka kommun, samt anläggningarnas kapacitet för organiserad idrott på fritiden. Det är viktigt att undersöka dagens efterfrågan på idrotts och motionsanläggningar eftersom det ger en indikation på behovet av nya anläggningar och eventuell kapacitetshöjning av befintliga anläggningar för framtiden. De efterfrågade timmarna jämförs med idrottsanläggningarnas kapacitet när det gäller tillgängliga ( bokningsbara för föreningslivet timmar per vecka. Rapporten granskar även vilka tider på dygnet som är mest eftertraktade av föreningslivet, och huruvida föreningarna faktiskt nyttjar de timmar och tider som de efterfrågat och tilldelats. Rapporten har tre övergripande delar: Del 1: Föreningslivets efterfrågade timmar Del 2: Vilka tider på dygnet är mest eftertraktade? Del 3: Det faktiska nyttjandet av anläggningar Rapporten är ett underlag till politiska diskussioner och beslut om eventuella framtida satsningar på idrottsanläggningar i kommunen. Några av frågorna som rapporten syftar till att besvara är följande: - Finns det en anläggningsbrist i kommunen? - Kommer det att bli anläggningsbrist i framtiden? - Om ja, vad för slags anläggningar finns det störst behov av? - Går det att specifikt peka ut var i kommunen nya anläggningar bör byggas? 5

14 FRN utskick1 27 nov 14 av 232 Metod Den här granskningen bygger på ett antal överväganden, antaganden och tillvägagångssätt. - Uppgifterna om föreningarnas efterfrågan på träningstimmar och tider i anläggningarna bygger på en granskning av deras sökta timmar innan huvudsäsong. För ansökan om träningstider i sporthallar och gymnastiksalar har föreningarna en deadline satt till 15 april. Fotbollsföreningarna har deadline 15 januari varje år för huvudsäsongen. Detta förfarande underskattar sannolikt det faktiska nyttjandet av anläggningarna eftersom föreningarna ofta bokar upp eventuella återbudstider eller lediga strötider. - I ansökan till kommunen kan föreningarna ange vilken eller vilka anläggningar de vill använda. I ansökan kan de ange sina förstaval, andraval och tredjeval. Granskningen av föreningslivets efterfrågade timmar och tider bygger på deras förstaval. - Anläggningarnas faktiska kapacitet skiljer sig åt något från vecka till vecka bl a beroende på evenemang, cuper, förekomst av röda dagar, underhåll, reparationer och annat. Granskningen har därför utgått från en referensvecka som enligt personalen på Idrotts- och fritidsenheten speglar den faktiska kapaciteten i sporthallar och ishallar relativt väl. Vecka 46 (11-17 november användes som referensvecka. - För att undersöka vilka tider på dygnet som är mest eftertraktade har ett urval av efterfrågade träningstider i sporthallar granskats. Samma anläggningar har använts för att granska det faktiska nyttjandet av bokade träningstider. Det faktiska nyttjandet av bokade och tilldelade tider på anläggningarna har kontrollerats av vaktmästare vid respektive anläggning under vecka 46. De utvalda sporthallarna var: Björknäs sporthall, Järla sporthall, Nacka sporthall, Nacka bollhall, Tattby sporthall och Stavsborg sporthall. - Många av sporthallarna har vissa tider och timmar då man erbjuder träning på halvplan. Träning på halvplan innebär att två föreningar eller lag kan träna i samma hall samtidigt, dvs kapaciteten i anläggningen fördubblas (men kvaliteten på träningen kan påverkas negativt pga mindre yta. Sporthallarnas faktiska kapacitet har i denna granskning bedömts utifrån helplan/tim, vilket underskattar kapaciteten något. - Fördelningsprincipen för fördelningen av tider och timmar till ishallarna skiljer sig åt jämfört med föredelningen av tider och timmar för fotbollsplaner och sporthallar. 6

15 FRN utskick1 27 nov 15 av 232 Konståkningsföreningar söker tider och träningstimmar i ishallarna i likhet med föreningarnas ansökningar till sporthallar och fotbollsplaner, medan hockeyföreningarna tilldelas tider och timmar enligt en fastställd fördelningsprincip. Principen eller nyckeln presenteras i avsnittet om ishallar. Detta gör att det inte går att granska föreningarnas efterfrågan på istider i ishallarna på samma sätt som efterfrågan på timmar och tider i sporthallar och på fotbollsplaner. - I del 2 av denna rapport granskningen av vilka träningstider föreningarna har sökt presenteras informationen per timma. I verkligheten söker emellertid föreningarna ofta ojämna träningstider, exempelvis mellan kl eller kl och I dessa fall har en tärning använts för att slumpmässigt dela in träningstiderna i jämna timmar, t ex har antingen blivit eller med hjälp av en tärning (1,2 och 3 sänker; 4, 5 eller 6 höjer för att passa mallen. 7

16 FRN utskick1 27 nov 16 av 232 Del 1 Föreningslivets efterfrågade timmar Sporthallar och gymnastiksalar Nedanstående timmar avser föreningslivets efterfrågade timmar för träning ( fasta timmar i sporthallar och gymnastiksalar i Nacka kommun under hösten 2013 och våren Även tider avsatta till matchtider för de regionala förbunden inom basket, handboll, innebandy, volleyboll och futsal (inomhusfotboll ingår i efterfrågade timmar. Utöver dessa finns ca 50 timmar sökta av privatpersoner utan referens till en särskild sporthall eller gymnastiksal (ej inräknade. Föreningarnas egna sporadiska arrangemang är inte heller inräknade. Anläggningarnas kapacitet har beräknats utifrån vecka 46 som referensvecka. Tim per vecka ,5 245 Sporthallar Figur 1a. Efterfrågade timmar och faktisk kapacitet i sporthallar i Nacka kommun. 91,5 Nacka A står för Nacka sporthall och Nacka B står för Nacka bollhall. I figur 1 a ovan har efterfrågan på timmar i dessa hallar slagits ihop eftersom det på vissa ansökningsblanketter var oklart om föreningarna syftade på Nacka A eller på Backa B. 188 Björknäs Fisksätra Järla Myrsjö Nacka A + B Efterfrågade timmar Kapacitet 8

17 FRN utskick1 27 nov 17 av Sporthallar 131 Tim per vecka , Efterfrågade timmar Kapacitet Figur 1 b. Efterfrågade timmar och faktisk kapacitet i sporthallar i Nacka kommun. * Sickla sporthall är en hall specifikt utformad för gymnastik. Figur 1 a och 1 b visar att efterfrågan på tider i sporthallar vida överstiger den faktiska kapaciteten. Sporthallarna har en kapacitet på i genomsnitt knappt 50 tim/vecka för helplan (49 tim, 45 min. I Björknäs sporthall, Järla sporthall, Nacka sporthall, Skuru sporthall och Tollare sporthall är efterfrågan minst dubbelt så stor som den faktiska kapaciteten (om alla sökta timmar vore för helplan. Den enda sporthallen där efterfrågan från föreningslivet inte är större än den faktiska kapaciteten är Stavsborgshallen i Älta. Vissa av sporthallarna erbjuder vissa tider med träning på halvplan (som inte beaktas i denna granskning, vilket fördubblar kapaciteten under dessa timmar. Men även om man skulle beakta dessa halvplanstider, överstiger efterfrågan den faktiska kapaciteten hos de mest eftertraktade sporthallarna. Efterfrågade timmar i gymnastiksalar presenteras nedan. Salarna i figur 2 a och 2 b representerar de salar som föreningarna har angett i sina ansökningar under året (dvs det finns fler gymnastiksalar i kommunen men de har inte bokats av föreningarna. 9

18 FRN utskick1 27 nov 18 av Gymnastiksalar Tim per vecka Efterfrågade timmar Kapacitet Björknäs Boo gård Duvnäs Ektorp Lännbo Neglinge Nybacka Figur 2 a. Efterfrågade timmar och faktisk kapacitet i gymnastiksalar i Nacka kommun. Gymnastiksalar 60 Tim per vecka , Efterfrågade timmar Kapacitet 10 0 Figur 2b. Efterfrågade timmar och faktisk kapacitet i gymnastiksalar i Nacka kommun. Figurerna 2 a och 2 b visar att alla gymnastiksalar har några lediga timmar efter det att föreningslivet har sökt träningstider, förutom i salarna i Björknäs, Ektorp och Saltängen där efterfrågan är lika med, eller större än, kapaciteten. De flesta lediga tider eller eventuella 10

19 FRN utskick1 27 nov 19 av 232 återbudstider bokas vanligen upp av privatpersoner, enligt personalen på Idrotts- och fritidsenheten, Nacka kommun. 60 Övriga hallar Tim per vecka ,5 Nacka budolokal Figur 3. Efterfrågade timmar och faktisk kapacitet i övriga hallar. Nacka budolokal används för olika kampsporter. Birkasalen och Järlasalen är två mindre sporthallar i Nacka sportcentrum med måtten 20 x 10 m. Figur 3 visar att det finns lediga timmar i dessa hallar efter det att föreningarna har efterfrågat träningstider. Men även Birkasalen och Järlasalen i Nacka sportcentrum är eftertraktade hallar för privatpersoner och lediga tider brukar bokas upp, enligt personalen på Idrotts- och fritidsenheten. Inte minst blir hallarna i regel fullsatta när fotbollsföreningarna börjar träna inomhus i vecka 45. Slutsatser och statistik: 40 Birkasalen - Föreningslivets efterfrågade timmar för träning i sporthallarna uppgår till drygt 1205 tim/vecka (1205,5 tim/vecka. - Sporthallarnas faktiska kapacitet (helplan för föreningslivet är knappt 647 tim/vecka (646,5 tim/vecka. - Matchtider i sporthallar till olika regionala idrottsförbund uppgår till nästan 100 timmar/vecka (99 tim och 45 min. - De efterfrågade timmarna från privatpersoner till ospecificerad anläggning uppgår till ca 50 tim/vecka. - Föreningslivets efterfrågade timmar för träning i gymnastiksalar, inklusive Birkasalen, Järlasalen och Nacka budolokal, uppgår till 615 tim/vecka. - Gymnastiksalarnas faktiska kapacitet (helplan för föreningslivet är 710 tim/vecka. 42 Järlasalen Efterfrågade timmar Kapacitet 11

20 FRN utskick1 27 nov 20 av Träningstider i sporthallarna är mycket eftertraktade. Mest eftertraktade, i relation till sin kapacitet, är Björknäs sporthall, Järla sporthall, Nacka A och B i Nacka sportcentrum, Skuru sporthall och Tollare sporthall. - Efterfrågan på timmar i sporthallar överstiger vida den faktiska kapaciteten, medan det finns en del lediga tider i gymnastiksalarna, speciellt på obekväma tider (t ex fredagskvällar. 12

21 FRN utskick1 27 nov 21 av 232 Fotbollsplaner Nedanstående timmar avser föreningars efterfrågade träningstimmar på fotbollsplaner i Nacka kommun under huvudsäsongen Föreningarna har deadline 15 januari på att söka träningstimmar på fotbollsplanerna för huvudsäsong. Figurerna presenterar även Stockholms fotbollsförbunds tilldelade timmar för matcher. Fotbollsförbundet tilldelas 25 timmar per vecka på 15 s.k. matchplaner i Nacka kommun. Matchtider som inte bokas upp av förbundet, går tillbaka till bokningen i Nacka kommun och används i regel av Nackas fotbollsföreningar eller av privatpersoner. Sökta timmar för olika egna arrangemang är inte medräknade. Figur 4 nedan visar fotbollsföreningarnas efterfrågade timmar och Stockholms fotbollsförbunds tilldelade timmar för matcher per vecka. Tim per vecka , Figur 4. Efterfrågade timmar per vecka för fotbollsföreningarna i Nacka kommun och Stockholms fotbollsförbunds tilldelade timmar för matcher , Övriga föreningar i figur 4 ovan består av FC Tre laxar, Nacka juniors FF, Nacka allstars DFF, FC Boo, IV Drottninghamn, Atletico Nacka och Fisksätra IF. * Boo FF har sökt ytterligare 118 timmar/vecka enligt deras ansökan (visas ej i figur 4 ovan. Totalt har föreningarna efterfrågat 648 timmar/vecka

22 FRN utskick1 27 nov 22 av 232 Tabell 1. Fotbollsplaner i storleksordning, och matchplaner i Nacka kommun. Namn på plan: Storlek: Underlag: Bokningsbar för föreningar: Alphyddans BP 5-manna Konstgräs 35 tim/vecka - Jarlaberg BP 5-manna Konstgräs 35 tim/vecka Ja Lännbo BP 5-manna Konstgräs 35 tim/vecka Ja Skuru IP 2 5-manna Konstgräs 35 tim/vecka - Sågtorp BP 5-manna Grus 35/tim/vecka - Tollare BP 5-manna Konstgräs 35 tim/vecka - Björknäs IP 7-manna Grus 44 tim/vecka - Boovallen 7-manna Grus 44 tim/vecka - Fisksätra IP 2 7-manna Konstgräs 44 tim/vecka Ja Myrsjötältet 7-manna Konstgräs 44-tim/vecka - Nacka IP 4 7-manna Grus 44 tim/vecka Ja Orminge BP 7-manna Konstgräs 44 tim/vecka Ja Saltsjöbaden IP 2 7-manna Konstgräs 44 tim/vecka Ja Tattby 7-manna Grus 44 tim/vecka - Älta IP 7-manna Grus 35 tim/vecka - Björknäs IP 1 11-manna Naturgräs 16 tim/vecka Ja Boovallen IP 1 11-manna Konstgräs 44 tim/vecka Ja Boovallen IP 2 11-manna Konstgräs 44 tim/vecka Ja Fisksätra IP 1 11-manna Naturgräs 16 tim/vecka Ja Myrsjö 11-manna Grus 44 tim/vecka - Nacka IP 1 11-manna Konstgräs 44 tim/vecka Ja Nacka IP 2 11-manna Grus 44 tim/vecka Ja Saltsjöbaden IP 1 11-manna Konstgräs 44 tim/vecka Ja Sicklavallen 11-manna Grus 44 tim/vecka - Skuru IP 1 11-manna Naturgräs 16 tim/vecka Ja Stavsborgs BP 11-manna Konstgräs 35 tim/vecka - Älta IP 1 11-manna Konstgräs 44 tim/vecka Ja Matchplan, Stockholms fotbollsförbund: 14

23 FRN utskick1 27 nov 23 av mannaplaner Tim per vecka Alphyddan Jarlaberg Lännbo Tollare Sågtorp Figur 5. Efterfrågade timmar och faktisk kapacitet på 5-mannaplaner, Nacka kommun. 19 Planerna i figur 5 är i praktiken fullbokade för föreningsidrotten, förutom Tollare konstgräsplan och Sågtorp grusplan. Övriga timmar och tider används för spontanidrott och skolverksamhet. Endast Sickla IF får boka tider på Alphyddans plan. Det är endast barn- och ungdomslag som håller till på 5-mannaplanerna. 5-mannaplanernas faktiska kapacitet för föreningsidrotten är 35 tim/vecka eftersom barn- och ungdomstiderna slutar vid kl Tim per vecka ,5 Konstgräs Konstgräs 25 7-mannaplaner Grus 23 Grus 12 Efterfrågade timmar Kapacitet Efterfrågade timmar Kapacitet 0 15

24 FRN utskick1 27 nov 24 av 232 Figur 6. Efterfrågade timmar och faktisk kapacitet på7-mannaplaner, Nacka kommun. Den faktiska kapaciteten på 7-mannaplanerna är 44 tim/vecka/plan jämfört med 35 tim/vecka/plan på 5-mannaplanerna. Orsaken till skillnaden är att 7-mannaplanerna även används för korpfotboll, och korplagen kan träna senare på kvällen än vad barn- och ungdomslagen kan ,5 33 Naturgräs 11-mannaplaner, naturgräs och grus 49 Figur 7 a. Efterfrågade timmar och faktisk kapacitet på 11-mannaplaner med naturgräs eller grus, Nacka kommun. * Nacka IP 2 blir färdig konstgräsplan under november-december 2013, men de sökta timmarna är från vintern 2013 och bygger på premissen att planen har grusunderlag. 23,5 Grus Björknäs IP Fisksätra IP Skuru IP Myrsjö IP Nacka IP 2 * 47 Efterfrågade timmar Kapacitet 16

25 FRN utskick1 27 nov 25 av mannaplaner, konstgräs Tim per vecka Figur 7 b. Efterfrågade timmar och faktiskt kapacitet på 11-mannaplaner, konstgräs, Nacka kommun. * Kommunen äger marken där fotbollsplanen är belägen, men ytan är inte planlagd som idrottsplats, vilket begränsar tilldelningen av timmar för föreningslivet. Kommunen nyttjar de timmar och tider som står till förfogande. Figurerna 7 a och 7 b visar att föreningslivets efterfrågan av träningstimmar vida överstiger kapaciteten på framförallt Björknäs IP, Fisksätra IP 1, Skuru IP (alla tre är naturgräsplaner samt Boovallen 1, och Nacka IP 1 (båda konstgräs. Naturgräsplanerna får bokas endast 16 tim/vecka för att undvika slitage. Den enda 11-mannaplanen med markant högre kapacitet än efterfrågan från föreningslivet är Myrsjö IP som är en grusplan. Slutsatser och statistik: 88,5 47 Konstgräs - Den totala anläggningskapaciteten för fotbollsplanerna i Nacka kommun uppgår till strax över 800 tim/vecka (konstgräsplaner och grusplaner kan bokas 44 tim/vecka och naturgräsplaner 16 tim/vecka. De mindre konstgräsplanerna, 5-mannaplanerna, kan bokas 35 tim/vecka. - Fotbollsföreningarna har sökt totalt 648 tim/vecka. Utöver de inhemska föreningarnas efterfrågade tim tillkommer 375 tim/vecka genom Stockholms fotbollsförbunds matcher (15 fotbollsplaner, vilket innebär att efterfrågan på träningstimmar (1023 tim/vecka rejält överstiger den faktiska kapaciteten (drygt 800 tim/vecka Efterfrågade timmar Kapacitet 17

26 FRN utskick1 27 nov 26 av Mest eftertraktade planer är konstgräsplaner och de till ytan större planerna. Grusplaner är minst eftertraktade, även om vissa grusplaner efterfrågas och används av föreningarna. - Mest eftertraktade, i relation till sin kapacitet, är Björknäs IP, Boovallen 1, Fisksätra IP 1, Nacka IP 1 och Skuru IP. 18

27 FRN utskick1 27 nov 27 av 232 Ishallar Nedanstående timmar avser föreningars och privatpersoners bokade timmar i ishallar i Nacka kommun under hösten 2013 våren Föreningarna har en deadline satt till 1 maj för att söka träningstider i ishallarna. Tilldelningen av timmar för träning i ishallar skiljer sig åt jämfört med tilldelningen av timmar och tider i sporthallar, fotbollsplaner och gymnastiksalar. Istider tilldelas föreningarna enligt ett antal förutbestämda faktorer, bl a: - Antal lag, - Storlek på föreningen, - Hur högt upp i seriesystemet lagen befinner sig. Kapaciteten avser kapaciteten i ishallarna under huvudsäsongen (vecka för föreningslivet. Vecka 46 har använts som referensvecka. Under försäsongen, uppstartsveckorna och eftersäsongen är kapaciteten lägre eftersom färre ishallar är öppna. Efterfrågade timmar för olika egna sporadiska arrangemang såsom cuper har inte tagits med i granskningen. Timmar avsatta för allmänhetens åkning är inte heller medräknade. Tim per vecka ,5 Boo hockey 13 Nacka teamåkning Björknäs ishall 1,5 1,5 Orminge panthers Urskog hockey 59,5 60 Totalt: Bokade Kapacitet Figur 8. Bokade timmar och faktisk kapacitet i Björknäs ishall. Allmänhetens åkning i Björknäs ishall: 3 tim/vecka. Figur 8 visar att Björknäs ishall i praktiken är fullbokad för föreningslivet. 19

28 FRN utskick1 27 nov 28 av Nacka ishall 59, ,5 Tim per vecka Figur 9. Bokade timmar och faktisk kapacitet i Nacka ishall. Allmänhetens åkning i Nacka ishall: 2 tim/vecka. Figur 9 visar att Nacka ishall i praktiken är fullbokad för föreningslivet. Tim per vecka Nacka HK Boo konståkning Övriga Tot 20,15 14,15 Nacka HK Boo hockey Korpen Nacka 6 5 Nacka istält 12 Saltsjöbaden IF 52,5 60 Totalt Bokade timmar Kapacitet Bokade timmar Kapacitet Figur 10. Tilldelade timmar och faktisk kapacitet i Nacka istält. Allmänhetens åkning i Nacka istält: 4,15 tim/vecka. Figur 10 visar att det finns enstaka lediga timmar per vecka i Nacka istält. 20

29 FRN utskick1 27 nov 29 av Saltsjöbadens ishall 59, Tim per vecka Saltsjöbaden IF 9,5 Saltsjöbaden konståkning Figur 11. Bokade timmar och faktisk kapacitet i Saltsjöbadens ishall. Allmänhetens åkning i Saltsjöbadens ishall: 8,15 tim/vecka. 4 Övriga Totalt Av figur 11 framgår att Saltsjöbadens ishall, även kallad Tattby ishall, nyttjas till fullo av föreningslivet i Nacka kommun. Tim per vecka Älta ishall 55,5 60 Bokade timmar Kapacitet Bokade timmar Kapacitet 10 0 Älta IF Älta konståkning Totalt Figur 12. Bokade timmar och kapacitet i Älta ishall. Allmänhetens åkning i Älta ishall: 7,45 tim/vecka. Älta IF har sökt 45 tim/vecka under försäsongen (framgår inte i figur 12, och 38,5 tim/vecka under 21

30 FRN utskick1 27 nov 30 av 232 huvudsäsongen. Föreningarna i Älta brukar fylla ut Älta ishall, men några lag från Älta IF har lagts ned inför säsongen enligt information från personalen på Idrotts- och fritidsenheten. Figur 12 visar att det finns enstaka lediga timmar per vecka i Älta ishall. Slutsatser och statistik: - Ishallarnas kapacitet för föreningarna uppgår totalt till 300 tim/vecka under huvudsäsongen. - Det finns vissa lediga timmar i vissa ishallar efter föreningarnas ansökan om träningstider, men efterfrågan på de mest eftertraktade tiderna är stor även i dessa ishallar, dvs vardagar kl och helgtider. I stort sett alla timmar bokas upp under hösten av föreningarna eller privatpersoner enligt kommunens statistik. Vidare ska allmänhetens åkning få plats. 22

31 FRN utskick1 27 nov 31 av 232 Del 2. Vilka tider på dygnet är mest efterfrågade? Nedanstående diagram presenterar vilka tider på dygnet som efterfrågas mest av föreningslivet i ett urval av anläggningarna (alla sporthallar. Efterfrågan presenteras separat för vardagar och helger. De utvalda anläggningarna är: - Björknäs sporthall - Järla sporthall - Nacka bollhall - Nacka sporthall - Stavsborg sporthall - Tattby sporthall Björknäs sporthall Antal sökande Björknäs sporthall, vardagar Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Figur 13 a. Antal sökande föreningar per timma i Björknäs sporthall, vardagar. Siffrorna anger klockslag, dvs 16 står för kl 16-17, 17 står för kl 17-18, osv. Det grova svarta strecket vid 1 på y- 23

32 FRN utskick1 27 nov 32 av 232 axeln visar gränsen för när efterfrågan överstiger kapaciteten för träning på helplan. Det vill säga, allt ovanför det svarta strecket kan betecknas som högre efterfrågan jämfört med kapacitet (helsal. Ju högre stapel, desto mer eftertraktad är tiden för föreningarna. Antal sökande Lördag Björknäs sporthall, helger Söndag Figur 13 b. Antal sökande föreningar per timma i Björknäs sporthall, helger. Hallen öppnar kl 9 på helger och stänger kl 20 på lördagar och kl 21 på söndagar. Det grova svarta strecket vid 1 på y- axeln visar gränsen för när efterfrågan överstiger kapaciteten för träning på helplan. Figurerna 13 a och 13 b visar att efterfrågan på träningstimmar och tider i Björknäs sporthall överstiger kapaciteten. På vardagar är det framförallt måndagar och torsdagar som är eftertraktade, med 2-3 föreningar som söker samma träningstid på de tidiga kvällstiderna. På helgerna är efterfrågan dubbelt så hög som kapaciteten överlag. 24

33 FRN utskick1 27 nov 33 av 232 Järla sporthall 5 Järla sporthall, vardagar 4 Antal sökande Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Figur 14 a. Antal sökande föreningar per timma i Järla sporthall, vardagar. Järla sporthall, helger 4 3 Antal sökande Lördag Söndag Figur 14 b. Antal sökande föreningar per timma i Järla sporthall, helger. Järla sporthall stänger kl 20 på lördagar och kl 21 på söndagar. 25

34 FRN utskick1 27 nov 34 av 232 Figurerna 14 a och 14 b visar att Järla sporthall är en mycket eftertraktad sporthall. Det finns många fler föreningar som söker timmar än vad som finns tillgängligt på både vardagar och helger. På måndagar mellan kl är det hela fem sökande per tillgänglig timma, och alla dagar förutom fredagar har tider då fyra föreningar sökt samma träningstid. Lediga tider finns på sena kvällar på helger och vardagar. Nacka bollhall Antal sökande Nacka bollhall, vardagar Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Figur 15 a. Antal sökande föreningar per timma i Nacka bollhall, vardagar. 26

35 FRN utskick1 27 nov 35 av Nacka bollhall, helger Antal sökande Figur 15 b. Antal sökande föreningar per timma i Nacka bollhall, helger. Hallen öppnar kl 09 på helger och stänger kl på lördagar och kl 21 på söndagar. Figurerna 15 a och 15 b visar att efterfrågan till tider i Nacka bollhall överstiger kapaciteten framförallt på vardagar. Det går två sökande föreningar på i praktiken varje timma, förutom på fredagar. På helger används bollhallen framförallt till matcher (detta är välkänt bland föreningarna och de bemödar sig inte med att söka träningstimmar i denna hall på helger. På helger är det endast på lördagsförmiddagar som efterfrågan är större än kapaciteten. Nacka sporthall Lördag Söndag 27

36 FRN utskick1 27 nov 36 av Nacka sporthall, vardagar 3 Antal sökande Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Figur 16 a. Antal sökande föreningar per timma i Nacka sporthall, vardagar. Figur 16 a visar att tisdagar och onsdagar är de mest eftertraktade dagarna med 15 sökta tim/dag och en faktisk kapacitet på 7 tim/dag i Nacka sporthall. Fredag är den minst eftertraktade dagen med endast 3 sökta timmar totalt. De mest eftertraktade tiderna på vardagar är mellan kl Antal sökande Nacka sporthall, helger Lördag Söndag Figur 16 b. Antal sökande föreningar per timma i Nacka sporthall, helger. Nacka sporthall öppnar kl 9 på helger och stänger kl på lördagar och kl 21 på söndagar. 28

37 FRN utskick1 27 nov 37 av 232 Figur 16 b visar att speciellt förmiddagstider på helgerna är mycket eftertraktade. Det är fyra sökande till varje timma träningstid mellan kl på lördagar och tre sökande till träningstid mellan kl på söndagar. Tattby sporthall Antal sökande Tattby sporthall, vardagar Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Figur 17 a. Antal sökande föreningar per timma i Tattby sporthall, vardagar. Hallen är öppen för föreningar mellan kl 16 och på vardagar. Antal sökande Tattby sporthall, helger Lördag Söndag 29

38 FRN utskick1 27 nov 38 av 232 Figur 17 b. Antal sökande föreningar per timma i Tattby sporthall, helger. Tattby sporthall öppnar kl 9 på helger och stänger kl 20 på lördagar och kl 21 på söndagar. Figurerna 17 a och 17 b visar att efterfrågan överstiger kapaciteten både på vardagar och helger, förutom på måndagar och fredagar och lördagseftermiddagar. Mest eftertraktade är träningstimmar på torsdagar, följt av onsdagar och tisdagar. Efterfrågan är generellt dubbelt så hög som kapaciteten på söndagar. Stavsborg sporthall Antal sökande Stavsborg sporthall, vardagar Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Figur 18 a. Antal sökande föreningar per timma i Stavsborg sporthall, vardagar. Hallen är öppen för föreningar mellan kl , förutom på fredagar då hallen stänger

39 FRN utskick1 27 nov 39 av Stavsborg sporthall, helger Antal sökande Lördag Söndag Figur 18 b. Antal sökande per timma i Stavsborg sporthall, helger. Hallen öppnar kl 8 på helger och stänger kl 20 på lördagar och kl på söndagar. Figurerna 18 a och 18 b visar ett markant annorlunda mönster jämfört med alla andra inkluderade sporthallar. I Stavsborg sporthall är efterfrågan i praktiken samma som kapaciteten, och det är enbart Älta IF som efterfrågat tider och träningstimmar. Mönstret beror på att föreningen koordinerar sina sökta tider innan de skickas in, och att föreningarna baserade i andra delar av Nacka kommun inte verkar ange Stavsborgs sporthall som sitt förstaval. 31

40 FRN utskick1 27 nov 40 av 232 Del 3 Det faktiska nyttjandet av träningstider Det är inte bara efterfrågan på träningstider och antalet timmar bokade för träning som är intressant att granska. Även det faktiska nyttjandet av bokade tider ger viktig information om efterfrågan och kapacitet. Nyttjandet av bokade träningstider har granskats i ett urval av anläggningarna: - Björknäs sporthall - Järla sporthall - Nacka bollhall - Nacka sporthall - Stavsborg sporthall - Tattby sporthall Granskningen byggde på att vaktmästarna vid respektive anläggning dokumenterade vilka bokade träningstider under vecka 46 som faktiskt användes av föreningarna. 32

41 FRN utskick1 27 nov 41 av 232 Tabell 2. Kapacitet, bokade timmar och utnyttjade timmar i utvalda anläggningar. Tim/vecka. Anläggning: Kapacitet/vecka: Bokade tim/vecka: Utnyttjade tim/vecka: * Björknäs sporthall 53 tim 47 tim (88,7 %** 47 tim (100 %*** Järla sporthall 52 tim 48 tim (92,3 % 48 tim (100 % Nacka bollhall 55 tim 53 tim (96,4 % 53 tim (100 % Nacka sporthall 55 tim 49 tim (89,1 % 49 tim (100 % Stavsborg sporthall 56 tim 56 tim (100 % 54 tim (96,4 % Tattby sporthall 53 tim 47 tim (88,7 % 39 tim (83 % *Med utnyttjade timmar menas de bokade och tilldelade timmarna och tiderna som faktiskt använts av föreningslivet under vecka 46. Vaktmästarna vid respektive anläggning dokumenterade närvaron. **Procentsatsen inom parentes står för andelen bokade timmar/vecka i relation till kapacitet/vecka. *** Procentsatsen inom parentes står för andelen utnyttjade tider/vecka i relation till bokade timmar/vecka. Tabell 2 visar att föreningarna överlag verkligen verkar använda de bokade träningstimmarna, med några undantag. I Björknäs sporthall, Järla sporthall, Nacka bollhall och Nacka sporthall användes 100 % av de bokade tiderna under vecka 46. I Stavsborgs sporthall användes 96,4 % av de bokade timmarna. Undantaget är Tattby sporthall där endast 83 % av de bokade träningstiderna utnyttjades under vecka 46. Tabell 2 visar vidare att alla sporthallar förutom Stavsborg sporthall hade lediga tider under vecka 46, dvs, trots en mycket stor efterfrågan på träningstider var inte hallarna fullt nyttjade. Konsekvensen av situationen i Tattby sporthall är att anläggningen inte används under hela 14 tim/vecka under vecka 46 (ej bokade tider och ej utnyttjade tider! En del av dessa lediga tider består av flera separata block med lediga halvtimmar som inte är användbara för föreningslivet. Men andra lediga tider var hela timmar på vanligtvis eftertraktade tider. En granskning av veckorna före och efter vecka 46 i de utvalda sporthallarna visar att de flesta obokade timmarna i vecka 46 berodde på tillfälligheter. Vecka 46 ger därför en något missvisande bild av verkligheten i sporthallarna. I både Björknäs sporthall och Tattby sporthall, exempelvis, hade flera fotbollsföreningar avbokat sina träningstider eftersom det fortfarande var goda förhållanden (milt väder för utomhusträning. 33

42 FRN utskick1 27 nov 42 av 232 Diskussion Inledning Denna rapport visar att en del granskade idrottsanläggningar i Nacka kommun har lediga timmar varje vecka (presenterat i del 1 och 3, men rapporten visar också att ett stort antal anläggningar har långt fler efterfrågade timmar än vad kapaciteten medger (del 1. Det gäller framförallt sporthallar och fotbollsplaner. Trycket på de mest attraktiva tiderna mellan kl på vardagar och mellan 9-18 på helgerna är mycket stort det gäller i praktiken alla granskade anläggningar och speciellt efter vecka 44 då fotbollsföreningarna börjar efterfråga träningstider inomhus. Kvällstider måndag till torsdag är mer eftertraktade än tider på fredagskvällar överlag (del 2. En viktig detalj att påpeka i sammanhanget är att de efterfrågade träningstimmarna inte speglar exakt hur uppbokade idrottsanläggningarna faktiskt blir i slutändan. Eventuella lediga träningstider brukar vanligtvis bokas upp av antingen idrottsföreningar eller privatpersoner veckorna eller dagarna innan träningstillfället, enligt personalen på Idrottsoch fritidsenheten. Samtidigt visar granskningen av bokningar av träningstider i utvalda anläggningar under vecka 46 (del 3 att det ofta finns lediga timmar, t o m i mycket eftertraktade sporthallar såsom Järla och Nacka. Enligt en granskning av bokningarna i de utvalda sporthallarna veckorna före och efter vecka 46 visade att de flesta lediga timmarna emellertid var specifika för vecka 46. Flera fotbollsföreningar hade i sista stund avbokat sina inomhustider eftersom det varma vädret gjorde det möjligt för dem att fortsätta träna utomhus. Några av de lediga timmarna och tiderna består av överblivna halvtimmar mellan olika bokade tider, vilka sällan är särskilt användbara för föreningarna. Sporthallar Denna granskning visar att efterfrågan på träningstider från föreningslivet överstiger den faktiska kapaciteten i nästan alla sporthallar. De mest eftertraktade sporthallarna är Björknäs sporthall, Järla sporthall, Nacka sporthall, Skuru sporthall och Tollare sporthall, där efterfrågan är minst dubbelt så stor som den faktiska kapaciteten överlag. I Järla sporthall och Nacka sporthall är det ofta fyra sökande föreningar till varje träningstimma, även för tider efter kl 19 på kvällen. Den enda hallen där efterfrågan inte överstiger den faktiska kapaciteten är Stavsborg sporthall i Älta. Det är dock viktigt att notera att det sker en överflyttning av träningstider till Stavsborgs sporthall pga det stora trycket i andra sporthallar i kommunen. Värt att notera är även att Stavsborgs sporthall var den enda anläggningen som faktiskt hade 100 % bokade tider i relation till kapaciteten under granskningen vecka 46 (del 3. De enda regelbundet lediga tiderna i några av sporthallarna är i praktiken fredagskvällar efter kl 19 eller

43 FRN utskick1 27 nov 43 av 232 Granskningen visar också att sporthallarna är mer eftertraktade än gymnastiksalarna överlag, och att större salar verkar vara mer uppbokade än de mindre salarna (t ex Järlasalen, Birkasalen; del 1. Till de efterfrågade timmarna tillkommer olika egna sporadiska evenemang såsom cuper, vilka inte tagits med i beräkningarna i denna rapport. I gymnastiksalarna verkar det finnas en del lediga timmar och tider eftersom nästan alla gymnastiksalar i del 1 ovan har högre kapacitet än vad som efterfrågas av föreningslivet. Många av dessa tider bokas upp i ett senare skede av privatpersoner enligt personalen på Idrotts- och fritidsenheten. Lediga tider finns ofta sent på kvällarna måndag-torsdag, samt från kl 18 på fredagskvällar. Fotbollsplaner Rapporten visar att efterfrågan på träningstimmar med råge överstiger den befintliga kapaciteten, även om enskilda planer har enstaka tillgängliga timmar (del 1. Även dessa träningstider brukar bokas upp av föreningar och privatpersoner, enligt personalen på Idrotts- och fritidsenheten. Tillkommer gör allmänhetens timmar för att utöva fotboll. Efterfrågan på tider för konstgräsplaner är stor. Efterfrågan på tider och timmar på naturgräsplanerna överstiger också vida den faktiska kapaciteten, framförallt eftersom naturgräsplaner endast kan bokas 16 tim/vecka. När det gäller efterfrågan på fotbollsplaner finns ett liknande mönster som för sporthallar och gymnastiksalar där större (konstgräsplaner är mer eftertraktade jämfört med mindre planer. Boovallen 1 och Nacka IP 1 är mycket eftertraktade med 79 respektive 88,5 sökta tim/vecka/plan, men med en kapacitet på 44 tim/vecka/plan. Vilka tider på dygnet som är mest eftertraktade för fotbollsföreningarna har inte granskats i denna rapport. Troligtvis uppvisar fotbollsplanerna samma mönster som sporthallarna där tidiga kvällstider på vardagar är mest eftertraktade. Många fotbollsplaner är upptagna för matcher på helgerna vilket ytterligare ökar trycket efter träningstider på vardagar. Ishallar Rapporten visar att ishallarna i praktiken är fullbelagda. Det finns enstaka lediga timmar i några av ishallarna efter det att föreningarna har ansökt om, och tilldelats, träningstider (del 1. Men senare under hösten fylls många lediga tider i ishallarna upp av föreningarna eller privatpersoner enligt personalen på Idrotts- och fritidsenheten. Detta framgår också av bokningsverktyget på Nacka kommuns hemsida. Dessutom tillkommer olika egna evenemang såsom matcher och cuper, samt allmänhetens åkning. Kommunens egen statistik visar att ishallarna nästan är helt uppbokade under både försäsongen och huvudsäsongen. På våren stängs ishallarna om det inte finns minst 80 procents täckningsgrad. 35

44 FRN utskick1 27 nov 44 av 232 Vilka tider i ishallar som är mest eftertraktade av föreningarna har inte granskats i denna rapport eftersom inte alla föreningar söker timmar och tider. Troligtvis uppvisar ishallarna samma mönster som de utvalda sporthallarna där tidiga kvällstider på vardagar är mest eftertraktade. Vart tar all efterfrågan vägen? Ett av de viktigaste resultaten i denna rapport är att föreningslivet efterfrågar långt fler träningstimmar än vad anläggningarnas kapacitet medger. En viktig följdfråga blir då vart denna efterfrågan tar vägen när alla timmer och tider successivt blir uppbokade? Rapporten har inte analyserat denna fråga i detalj, men en ett antal huvudförklaringar är möjliga: För det första har sporthallarna en del timmar med träning på halvplan. Dessa tider innebär att två föreningar eller lag kan träna samtidigt i samma anläggning, dvs fördubbla anläggningens kapacitet under dessa tider. Avgränsningen till halvplan kan dock innebära en försämring av träningsmöjligheterna eller omöjliggöra vissa aktiviteter. För det andra finns det ofta lediga tider på obekväma tider i vissa hallar och salar, och det händer att föreningar hänvisas till dessa. Obekväma tider, ofta sena kvällstider, är dock inte ett realistiskt alternativ för många föreningar som t ex har barn- och ungdomsverksamhet. Rapporten har tydligt visat att de mest eftertraktade träningstiderna är de tidiga kvällstiderna då barn- och ungdomsidrotten är prioriterad (del 2. Det är således inte alltid enkelt att flytta över efterfrågan till sena kvällstider. För det tredje kan en överflyttning ske från mycket efterfrågade hallar, salar och planer till mindre efterfrågade hallar, salar och planer. Sådana åtgärder är nödvändiga för att anläggningarna ska användas optimalt, men kan samtidigt få en rad negativa konsekvenser. Eftersom efterfrågade och mindre efterfrågade anläggningar ofta är belägna i olika delar av Nacka kommun riskerar överflyttningen exempelvis att leda till ökat bilåkande och en ökad tidsbörda för varje träningstillfälle. En överflyttning från en sporthall till en gymnastiksal kan innebära längre resor, men även att den disponibla träningsytan minskar (samt att det är lägre i tak. Den fjärde förklaringen är helt enkelt att föreningarna avstår den efterfrågade träningen och får träna färre timmar än önskat eftersom det inte finns tider och plats för deras verksamhet. Nedan diskuteras rapportens resultat utifrån de frågeställningar som presenterades i inledningen. 36

45 FRN utskick1 27 nov 45 av 232 Finns det en anläggningsbrist i kommunen? Svaret på den frågan är definitivt ja. Det finns en anläggningsbrist överlag, även om det ofta finns vissa spridda och överblivna tider och timmar på en del av anläggningarna. Speciellt stort tryck är det i sporthallar och på fotbollsplaner, speciellt konstgräsplaner och naturgräsplaner. Många av de överblivna tiderna och timmarna är inte realistiska val för föreningarna som ofta har verksamheter för barn (t ex sena kvällstider och vuxna i arbetsför ålder (t ex sena eftermiddagstider. Rapporten granskade vilka tider på dygnet som var mest eftertraktade i några utvalda sporthallar. Denna granskning visade att efterfrågan på träningstimmar var mycket högt på tider mellan på vardagar generellt. Några av sporthallarna var även mycket eftertraktade på helger, medan andra hallar primärt används för matcher på helger. Del 3 i rapporten visade att det i utvalda sporthallar fanns enstaka lediga timmar och tider under referensveckan (vecka 46. Detta trots att de utvalda sporthallarna representerade några av de mest eftertraktade anläggningarna i Nacka kommun och några av dem hade dubbelt så hög efterfrågan som faktisk kapacitet. Hur detta hänger ihop är inte helt enkelt att förstå. Sannolikt består diskrepansen på att några av de lediga tiderna i eftertraktade anläggningar är sk klämtider. En del av klämtiderna består av halvtimmestider, vilka inte är särskilt användbara för föreningsverksamhet. Men det finns även lediga heltimmar på till synes eftertraktade tider. En granskning av veckorna före och efter vecka 46 visade att många av de lediga timmarna under vecka 46 berodde på att flera fotbollsföreningar bokat av inomhustider eftersom det milda vädret gjorde det möjligt att fortsätta träna utomhus. De lediga timmarna i bl a Björknäs och Tattby sporthallar under vecka 46 var således inte representativa för andra veckor. Kommer det att bli anläggningsbrist i framtiden? Svaret på den frågan blir också ja om inte kommunen bygger ut anläggningsutbudet markant under de kommande åren. Denna rapport visar att det redan är anläggningsbrist, framförallt vad gäller kapacitet i sporthallar och för fotbollsplaner (del 1. Fas 1 i denna utredning (separat rapport från september månad visade att Nacka är en av Sveriges snabbast växande kommuner, och att om bara några år kommer befolkningen att uppgå till ca Intresset för motion ökar hos vuxna och spontanidrottandet har ökat hos ungdomar, vilket ytterligare ökar efterfrågan på Nackas anläggningar i framtiden. Utifrån ett friskvårdsperspektiv är det viktigt att förbättra tillgången och tillgängligheten till idrotts- och motionsanläggningar. Om ja, vad för slags anläggningar finns det behov av? 37

46 FRN utskick1 27 nov 46 av 232 Denna rapport visar att av de granskade anläggningarna - det allra största behovet för den närmaste framtiden sannolikt är att satsa på fler sporthallar och ökad kapacitet på fotbollsplaner. Ökad kapacitet på fotbollsplaner kan givetvis åstadkommas genom att bygga nya planer, men även genom att omvandla naturgräsplaner till konstgräsplaner eftersom konstgräsplaner ger fler bokningsbara timmar (44 tim/vecka jämfört med 16 tim/vecka. En annan möjlighet är att bygga ut 5- och 7-mannaplaner till 11-mannaplaner (om möjligt. Granskningen visar att efterfrågan från föreningslivet är som störst på 11-mannaplaner och på konstgräsplaner. En fördel med en 11-mannaplan är att den kan användas både för seniorverksamhet (helplan och barnverksamhet (två halvplaner eller fyra kvartsplaner samtidigt. Det är dock viktigt att inte bygga bort förutsättningarna till spontanidrott (som oftast använder 5-mannaplaner och 7-mannaplaner. Ökad kapacitet i utbudet av sporthallar kan uppnås genom att bygga ut befintliga sporthallar, bygga ut befintliga gymnastiksalar vid skolor till fullstora sporthallar (om möjligt och/eller bygga nya sporthallar. Ett annat alternativ är att utveckla/bygga till befintliga gymnastiksalar och/eller sporthallar med ytor som möjliggör att två idrotter kan träna samtidigt i olika delar av anläggningen, t ex handboll på bollplanen och gymnastik eller styrketräning/aerobics i en angränsande del. Givetvis kan det även finnas ett behov av kapacitetshöjning av en lång rad andra idrotts- och motionsanläggningar som inte granskats i föreliggande rapport. Går det utifrån detta material att specifikt peka ut var i kommunen nya anläggningar ska byggas? Svaret på den frågan måste i dagsläget bli nej. Att det finns behov av fler anläggningar måste anses vara klarlagt. Det stämmer även bra överens med erfarenheterna hos personalen på Idrotts- och fritidsenheten i Nacka kommun. Men exakt var och hur man ska bygga påverkas av många andra faktorer. Det är en lång rad andra faktorer som också påverkar sådana beslut, exempelvis utbudet i olika stadsdelar, var det finns ledig mark, vad som står i översiktsplanen, befolkningsutveckling, utbyggnadsplaner för kollektivtrafiken och nya stadsdelar, osv. 38

47 FRN utskick1 27 nov 47 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/ (2 Fritidsnämnden Ansvar Beslutsattestanter för fritidsnämnden år 2014 Förslag till beslut Fritidsnämnden beslutar att utse natur- och fritidsdirektör Åsa Engwall att vara ordinarie beslutsattestant för fritidsnämndens ansvar under perioden Ärendet Enligt kommunens redovisningsreglemente ska nämnder och styrelser varje år fatta beslut om ordinarie beslutsattestanter samt vid behov om ersättare för dessa. Fritidsnämnden föreslås vid nämndens sammanträde den 11december 2013 besluta att utse Natur- och fritidsdirektören Åsa Engwall till ordinarie beslutsattestant för fritidsnämndens ansvar under år Det är endast den ordinarie beslutsattestanten som har rätt att vidaredelegera beslutanderätten inom sitt ansvarsområde, dvs. rätt att besluta om alla lägre nivåers attesträtt. Delegationsbesluten ska anmälas till nämnden. Beslutsattestant ansvar för Fritidsnämnden Beskrivning Gäller PA Fritidsnämnden Gäller EK Namn Ordinarie Befattning Ordinarie AnvId Ord. Namn Ersätt are Befatt ning Ersätt are AnvId Ersätt. X X Åsa Engwall Direktör asen cfn AnvID fakt.mott Underskrift Natur- och fritidsdirektör Namnförtydligande Åsa Engwall POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

48 FRN utskick1 27 nov 48 av (2 NACKA KOM M U N

49 FRN utskick1 27 nov 49 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/ (11 Fritidsnämnden Fritidsnämndens internbudget för år 2014 Förslag till beslut Fritidsnämnden fastställer internbudget för verksamhetsåret Fritidsnämnden fastställer nyckeltal och målnivåer Fritidsnämnden fastställer internkontrollplan Fritidsnämnden noterar investeringsbudgeten för Sammanfattning Fritidsnämnden har tilldelats en budgetram med 138,7mnkr för år 2014 vilket är en minskning med 1 mnkr jämfört med fritidsnämndens budgetförslag Fritidsnämnden fick i uppdrag att kartlägga behovet av upprustning av och reinvesteringar i kommunens simhallar och genomföra förstudie om ny simhall i Boo. 2 mnkr har avsatts för detta i investeringsbudgeten Bilaga 1Specifikation över resursfördelningen av fritidsnämndens verksamheter år 2014 Bilaga2 Investeringssammanställning Ärendet Bakgrund Kommunfullmäktige fastställde mål & budget för samtliga nämnder och styrelser för den 11 november 2013, 249 Dnr KFKS 2013/ Fritidsnämnden tilldelades en budgetram med 138,7mnkr för år 2014 vilket är en minskning med 1 mnkr jämfört med fritidsnämndens budgetförslag , 38, Dnr NRN 2013/ Ansvar och uppgifter Fritidsnämnden ansvarar för kommunens fritidsanläggningar, lekplatser, lokal fritidsverksamhet samt för kommunens kontantstöd till föreningar som bedriver POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

50 FRN utskick1 27 nov 50 av (11 verksamheter för barn och ungdom, för personer med viss funktionsnedsättning och/eller handikappade samt seniorer i pensionärsföreningar. Resursfördelning Ramärende Fritidsnämnden har erhållit en utökad budgetram med 5,6 mnkr. Kapitaltjänst 4 mnkr Kolloverksamhet 0,25 mnkr Uppräkning 1 procent i pris och lönekompensation vilket innebär 1,35 mnkr Nämndens yttrande Fritidsnämnden föreslår ytterligare förändring av ramarna med 3,35 mnkr. Minskad budgetram med 0,2 mnkr p.g.a. att finansiering av delar av kontaktcenters verksamhet kommer att flyttas från nämnder till kommunstyrelsen Ökade hyreskostnader på 1,9 mnkr, för 5 procents högre hyra för sporthallar, ishallar, och simhallar Ökade underhållskostnader med 0,5 mnkr för nya lekplatser inom detaljplaneområden Ökade underhållskostnader med 0,5 mnkr för underhåll av fler konstgräsplaner Ökade hyreskostnader med 0,35 mnkr för nämndens hyra till för kampsportslokalen som är en konsekvens av verksamhetens plötsliga översvämning och innebar byte av lokaler. Dessa är större och lokalenheten måste få täckning för lokalkostnaderna samt att föreningen inte ska drabbas ekonomiskt av flytten Ökade kostnader för ny upphandling av fritidsgård i Orminge med 0,3 mnkr Alliansmajoritetens förslag Jämfört med nämndens yttrande över ramärendet har följande ekonomiska förändringar gjorts. Kompensation för hyreshöjningar i sporthallar mm blir 0,9 mnkr. Fritidsnämnden får i uppdrag att kartlägga behovet av upprustning av och reinvesteringar i kommunens simhallar och genomföra förstudie om ny simhall i Boo. 2 mnkr har avsatts för detta i investeringsbudgeten.

51 FRN utskick1 27 nov 51 av (11 Tabell 1 Resursfördelning Verksamhet tkr Bokslut 2012 Budget 2013 T2 prognos Förändring Ram ärende Nämnd Yttrande Majo ritete ns försla g Ram 2014 Internbud get 2014 Kontantstöd Fritidsanläggningar Öppen fritid och lovverksamhet Nämnd och nämndstöd Myndighet & huvudmannaupp Idrott och fritidsenheten Summa Taxor och avgifter Taxorna för kolloverksamheten och dagläger förblir oförändrade för år års taxor fortsätter att gälla. Under 2014 kommer avgifter och taxor att ses över

52 FRN utskick1 27 nov 52 av (11 Strategisk måltabell Tabell 2 Strategisk måltabell Verksamhetsresultat Övergripande mål God kommunal service God kommunal service Strategiskt mål Läge Nyckeltal Mål värde Kommuninvånarna ska ha tillgång till en mångsidig verksamhet på sin fritid. Besökare på kommunens fritidsanläggningar ska anse att dessa har hög kvalitet d.v.s. tillgänglighet, funktionalitet, bemötande, delaktighet, inflytande och kompetens. Utfall I vilken grad tycker du att Nacka kommun erbjuder barn och ungdomar ett rikt och varierat utbud av fritidsaktiviteter genom föreningslivet.(scb tilläggsfråga medelvärde 6,2 jämförs ej med andra kommuner 80% 76% Flickors andel av attraktiv uthyrningstid i ishallar, gymnastikhallar och bollplaner Ny statistik verktyg from hösten % 36% Pojkars andel av attraktiv uthyrningstid i ishallar, gymnastikhallar och bollplaner Ny statistik verktyg from hösten % 64% I vilken grad tycker du att Nacka kommun erbjuder pojkar och flickor lika förutsättningar när det gäller fritidsaktiviteter (SCB tilläggsfrågor medelvärde 6,1 jämförs idag ej med andra kommuner Föreningsenkäter ev. brukarundersökning 80% 72% Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för utrustning och skötsel av idrotts och motionsanläggningar SCB medelvärde 6,5 andra kommuner 6,2 85% 85% Andel bidragsberättigade föreningar som anser att servicen och reglerna till föreningslivet är god, ( mäts vart annat år i brukarundersökning mätt % 69% Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrotts -och motionsanläggningar (SCB statistik medelvärde 6,9 andra kommuner 6,6 88% Vad anser du om kvalitet tillgänglighet, funktionalitet, bemötande, delaktighet, inflytande och kompetens (Brukarundersökning Stor valfhet Kommunens invånare ska kunna ägna sig åt ett rikt och varierat Hur ser du på möjligheterna till att kunna utöva dina fritidsintressen t ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv 90% 94%

53 FRN utskick1 27 nov 53 av (11 Verksamhetsresultat Övergripande mål God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Trygg kommun Insatta resurser Strategiskt mål Läge Nyckeltal Mål utbud av aktiviteter på kommunens fritidsanläggningar. Föreningslivet ska stödjas så att de arbetar med värdegrundsfrågor och medvetet ledarskap Fritidsanläggningar-na ska vara trygga. SCB medelvärde 7,9 samtliga kommuner 7,2 Antal bidragsberättigade barn- och ungdomsföreningar som deltar i satsningen av utmärkt förening 10 föreningar ska delta per år Andel besökare som anser att kommunens fritidsanläggningar är trygga Besöksmätning Andel godkända vattenprover i simhallarna, % (Prov tas var 14:e dag värde Utfall % 83 % Ishallar 95% 97% Övergripande mål Strategiskt mål Läge Nyckeltal Målvärde Utfall Effektivt resursutnyttjande Kommunal ekonomi i balans Reinvestering/per bokad timme i idrottsanläggningarna samt att fritids anläggningarna ska utnyttjas maximalt Budget i balans Ishallar energianvändning kwh (vecka /bokningsbara timmar < 316 kwh 200kwh Lokaluthyrning i % av total uthyrbar tid, Spec. av anläggningar 90% 99% Vad kostar verksamheten i din kommun Nettokostnaden för fritidsverksamheten kr / invånare. Kostnad fritidsgårdar kr/invånare. Kostnad idrotts och fritidsanläggningar kr/invånare Jämförs med andra kommuner årligen av SKL:s Kolada Avvikelse i förhållande till budget i mnkr utfall varje tertial ±0

54 FRN utskick1 27 nov 54 av (11 Tabell 3 Internkontrollplan Område Kontrollmoment Kontroll Attestrutiner Kontantbidrag Att gällande redovisningsreglemente och rutiner följs Att beslutade regler efterlevs Antal ggr Utfört Kommentarer -ansvar Controller Kontinuerligt Alltid aktuell Controller 1 ggr Lokaluthyrning Att beslutade regler efterlevs Controller 1 ggr/verksamhetsområde Rutiner för klagomål, Att beslutade rutiner följs Enhetschef 3 ggr Uppföljning ska lämnas vid tertial genom anmälan till nämnd synpunkter och avvikelsehantering Inköp Inköpsrutiner följs Enhetschef Stickprovskontroller Avtalstrohet Registrerade avtal i E- avrop Controller 3ggr/år Nov 2013 är avtalstroheten i systemet E-avrop 86% Målnivå för 2014 >86% Delegation anmälan o rapportering Att delegationsordning efterlevs Nämndsekreterare 1 ggr Bilagor 2 Bilaga 1 Specifikation över resursfördelningen av fritidsnämndens verksamheter 2014 Bilaga 2 Investeringssammanställning Åsa Engwall Natur- och fritidsdirektör Margareta Rindö Verksamhetscontroller

55 FRN utskick1 27 nov 55 av (11 Bilaga 1 Specifikation över resursfördelningen av fritidsnämndens verksamheter 2014 Redovisning i tkr Budget Budget Intäkter Skattefinansierad ram för idrott och fritid Intäkter avgifter och taxor Not Summa intäkter Kostnader Administrationsbidrag Not Aktivitetsbidrag verksamhetsbidrag Not Bidrag aktiviteter funktionsnedsättning Not Projektbidrag Not Stöd till Pensionärsföreningar Not Produktion/IT stöd Not Utvecklingsstöd fritid för unga Not Reserv -693 Summa kontantstöd Idrott och fritidsenheten Not Drift av idrottsanläggningar Not El-kostnader Not Verksamhet/administration Not Hyror idrott och fritid Not Hyror simhallar Not Räntor och avskrivningar Not 14 (kapitalkostnad Övrig idrott och fritid Not Lekplatser Not Summa idrottsanläggningar Öppen fritid o lovverksamhet Not Nämnd nämndstöd Not Huvudmannauppgifter Not Summa totala kostnader Resultat överskott 0 0 Not 1 Lokalintäkter: för idrottsanläggningar, simhallar och kolloverksamheten

56 FRN utskick1 27 nov 56 av (11 Not 2Administrationsbidraget utbetalas en gång per år och baseras på föreningarnas medlemsantal i åldersgruppen 4-20 år. 0,1 mnkr lägre enligt prognos 2013 Not 3 Aktivitetsbidraget betalas ut 2 ggr per år. Prognosen för 2013 är läge än 2013 års budget vilket ger ett utrymme för en ökning med 5 kr per aktivitet för år Not 4 Bidrag till aktiviteter för personer med funktionsnedsättning baseras på ett grundbidrag samt på överenskommelser om uppdrag av aktiviteter en ökning med 0,1 mnkr Not 5 Projektbidrag söks av föreningarna enligt särskilda kriterier som beslutas av nämnden. Not 6 För att allmänt stödja pensionärsföreningarnas verksamhet ger kommunen, genom fritidsnämnden, ett allmänt årligt bidrag per medlem till pensionärsföreningar som uppfyller vissa villkor. Stödet är 60 kr per betalande medlem. Not 7 Produktionskostnader: IT kostnader, Licensavgifter för Systemet Royal Boka, inkassohandläggning och diverse övrigt gällande föreningsstöd. Not 8 Kostnader avser överenskommelser och avtal för utveckling av fritid för unga. Exempel är nämndens beslut om att stödja idrottslyftet och föreningsutveckling Utmärkt förening genom avtal med SISU. Not 9 Idrotts och fritidsenheten ansvarar för skötsel av kommunens idrottsanläggningar. Not 10 Drift av idrottsanläggningar Uppräkning med 500 tkr för drift av konstgräsplaner samt en allmän uppräkning med 2,5 % Not 11 Avser kostnader för idrottsanläggningarnas förbrukning av el Not 12 Administration i form av direktör, jurist, controller, personalhandläggare kommunikatör informationstjänster och övrig administration. för att bistå verksamheterna med utvecklingsfrågor specialistkompetens kvalitetssäkring, hantering av budget bokslut.en ökning genom minskad fördelning av nämndstöd. Endast sekreteraren ligger under nämndstöd. Not 13 Hyror för simhallar, sporthallar, bollhallar och övriga idrottsanläggningar. Lokalhyran höjdes med 5% from 1 juli 2013 och höjs med 5% år 2014 och 5% år Ökade kostnader för kampsportslokal och ridverksamhet. Not 14 Kapitalkostnader i form av avskrivningar 13,6 mkr och räntor 6,5 mkr. Internräntan är fastställd till 3% Not 15 Simskola, information, annonser, försäkringar, utredningar, utveckling och samarbete med externa aktörer mm. Not 16 Skötsel av lekplatser på allmän platsmark ingår i tekniska nämndens entreprenadavtal för parkverksamheten och tekniska nämndens övriga parkverksamhet. Ersättningen till tekniska nämnden sker enligt fördelning med 12 delar. Uppräkning med 500 tkr för tillkommande lekplatser. Not 17 Öppenfritid och lovverksamhet: Fritidsgårdar, Tjejverkstan, Fisksätra katthem, träffpunkter, sommarverksamhet. Utökning för kolloverksamhet med 250 tkr och för ny upphandling av fritidsgård i Orminge med 300 tkr. Not 18 Avser verksamheter för nämnden och dess nämndstöd. Arvoden till politiker, omkostnader för sammanträden, konferenser, utbildning, tryckning etc. Nämndstöd i form av sekreterare Minskad budgetram med 0,2 mnkr p.g.a. att finansiering av delar av kontaktcenters verksamhet kommer att flyttas från nämnder till

57 FRN utskick1 27 nov 57 av (11 kommunstyrelsen. Samt en minskning med 400 tkr för gemensamma kostnader som förts till posten verkssamhet administration. Not 19 Huvudmannaenheten, ansvarar för beredning av ärenden till nämnden, uppföljning av verksamhet inom fritidsområdet samt utveckling av nämndens investeringsprojekt.

58 FRN utskick1 27 nov 58 av (11 Bilaga 3 Investeringssammanställning Total Projektram IB Utfall i År TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/ Totalt Ack Utfall Återstår 2013 Prognos 2014 Prognos 2015 Prognos 2016 Summa Prognos o Tot Ack Utfall Projektbenämning Nyinvesteringar inom befintlig Spontan näridrottsarenor Spontan idrottsarenor/utegym Skuru IP Idrott reinvesteringar/reparat Energiåtgärder ishallar Energisparing idrott fritid Björknäs IP Lekplatser enl program Lekplatser Lekplatser Utredning simhallar Kampsportlokaler Ridhus Älta o Fisksätra Tillbyggnad Nacka simhall Nacka ip konstgräs Sicklavallen konstgräs Älta sporthall Myrsjö Ip Duvnäs Utskogen POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

59 FRN utskick1 27 nov 59 av (11 Boovallen omklädningsrum Nacka bollhall breddning Inventering simhallar Alliansmajoriteten föreslog i ärendet om mål och budget att fritidsnämnden ska få ett särskilt uppdrag att kartlägga behovet av upprustning av och reinvesteringar i kommunens simhallar. För det uppdraget föreslår alliansmajoriteten att kommunfullmäktige avsätter en investeringsram på 2 miljoner kronor för år 2014.

60 FRN utskick1 27 nov 60 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/165 1 (1 Fritidsnämnden Utökat lokalt aktivitetsbidrag från och med höstperioden 2013 för åldersgruppen år Förslag till beslut Fritidsnämnden beslutar att höja aktivitetsbidraget med 5 kronor per sammankomst för åldersgruppen år från den 1 juli Det innebär ett bidrag på 60 kr/sammankomst. Fritidsnämnden beslutar att den äldre gruppen också retroaktivt ges utökat stöd med 5 kr per sammankomst för den verksamhet som genomförts höstperioden 2012 och vårperioden Det retroaktiva bidraget utbetalas senast sista december Nämnden förklarar beslutet omedelbart justerad. Ärendet Kommunens lokala aktivitetsstöd har varit oförändrat sedan Bidragsbeloppet är 35 kr per sammankomst för åldersgruppen 4-10 år, respektive 55 kr för gruppen år. I majoritetsprogrammet under punkten idrott och fritid skriver den politiska majoriteten i Nacka att man ska verka för att aktivitetsstödet ska höjas i första hand för åldern år. Denna politiska viljeinriktning att prioritera den äldre gruppen är motiverad ur flera aspekter, bland annat att föreningarnas kostnad för att hålla god kvalité och nivå på verksamheten sannolikt är högre för äldre ungdomar än för yngre barn. Verksamhet för äldre ungdomar behöver generellt sett annan utrustning, annan ledartäthet/pedagogik och en djupare social dialog och kommunikation. I fritidsnämndens budget för 2013 finns utrymme för att också retroaktivt ge ett ökat bidrag på 5 kr per genomförd sammankomst för verksamheten under hösten 2012/våren Enheten föreslår att retroaktivt bidrag utbetalas för nämnda perioder. Ekonomiska konsekvenser Det retroaktiva bidraget för höst och vår blir totalt ca kr och ska belasta 2013 års budget. Konsekvenserna av den permanenta höjningen från 1 juli är svårare att beräkna. I jämförelse med senaste två perioderna då ca sammankomster redovisades så skulle det innebära en merkostnad på kronor per år. Klaus Siegel Idrotts- och fritidsenheten POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

61 FRN utskick1 27 nov 61 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2007/33 1 (5 Fritidsnämnden Förslag till revidering av delegationsordningen Förslag till beslut Fritidsnämnden antar förslag till delegationsordning för fritidsnämnden enligt förslag till tjänsteskrivelsen bilaga 1. Sammanfattning Natur- och fritidsdirektören har under hösten 2013 gjort en översyn av fritidsnämndens delegationsordning. I denna delegationsordning har det nya formatet använts i enlighet med kommunstyrelsens direktiv 2013 till samtliga nämnder beträffande översyn av samtliga styrande dokument. Uppdraget är att förenkla och förtydliga nämndernas styrdokument. I stort anses att nämndens delegationsordning är lätt att förstå och väl fungerande. De förändringar som nu föreslås avser att punkten A6 och G7 ändras till följande lydelse. A6 G 7 Fritidsnämnden ska alltid besluta om antagande av anbudsgivare beträffande upphandlingar som överstiger respektive upphandlingsobjekts beslutade/fastställda budgetram. Med undantag för vad som delegeras i punkten G12; beslut om upphandling inom beslutade budgetramar a för belopp över kronor b över kronor men under kronor Beloppsgräns avseende verkställighet: kronor. Beslutanderätten omfattar inte köpkraftsreserven. Ordförande Direktör POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

62 FRN utskick1 27 nov 62 av (5 Ärendet Bakgrund Delegation och kommunallagen Enligt 6 kap 33 i kommunallagen får en nämnd uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare, eller åt en anställd hos kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Delegationsrätten gäller tills vidare och kan återkallas eller ändras av nämnden. Delegat skall överlämna ett ärende för beslut i nämnden om ärendets beskaffenhet kräver det. Delegat kan hänskjuta ett delegationsärende till nämnden eller till nämndens direktör för avgörande. Innan delegat fattar beslut i ett ärende som påverkar ansvarsområdet för annan delegat, skall samråd ske mellan delegaterna. Ersättare för delegat bör inte besluta i viktigare ärenden om beslutet utan större nackdel kan vänta tills delegaten kommer tillbaka. Delegat får inte fatta beslut i ärenden där han/hon är jävig. Delegatens befogenheter är begränsade till det egna verksamhetsområdet. Delegaten har ansvar för att de kostnader som föranleds av ett beslut ryms inom den egna verksamhetens budget. Delegering innebär att delegaten träder helt i nämndens ställe. Beslut som fattas med stöd av delegering är juridiskt sett ett nämndbeslut och kan inte ändras av nämnden i samband med att beslutet anmäls. Det betyder även att delegatens beslut efter anmälan till nämnd kan överklagas på samma sätt som nämndens beslut. Syfte med delegering av beslutsrätten Delegering av beslutanderätten har två syften: dels att avlasta nämnden rutinärenden för att skapa utrymme för mer omfattande behandling av betydelsefulla och principiella ärenden, dels att möjliggöra en effektivare verksamhet genom att beslutsvägarna blir kortare och handläggningen snabbare. Delegationsordningen bör fortlöpande hållas aktuell och anpassas till nämndens ansvarsområde och tjänstemannaorganisationen. Ärenden som inte återfinns i delegationsordningen En delegationsförordning kan aldrig bli heltäckande. Nya frågor och förändringar kräver en ständig revidering av delegationsordningen. Ärenden som inte finns med i delegationsordningen skall avgöras av nämnden om det inte är fråga om verkställighet. Tidigare beslut om fritidsnämndens delegationsordning Fritidsnämndens tidigare delegationsordning , 1 ändrades , 57. Ändringen innebar att delegationsordningen utformades såsom en rak delegationsordning, d.v.s. att den anger vilka områden som nämnden ska fatta beslut om samt vilka områden som nämnden direkt lämnar delegation till direktör respektive handläggare (innehavare av

63 FRN utskick1 27 nov 63 av (5 befattningar. Vidare innebar den ändrade delegationsordningen ett förtydligande av den administrativa handläggningen avseende nämndens kontantstöd till föreningar och organisationer. Vid översynen 2011 beslöt nämnden den 23 mars 2011, 30 om ändringar av delegaternas beloppsgränser för inköp samt förtydligande av delegat avseende köp av öppen fritidsverksamhet och daglägerverksamhet. Under hösten 2012 gjordes en ny översyn av nämndens delegationsordning. I stort ansågs det att delegationsordningen är lätt att förstå och väl fungerande. De ändringar som nämnden beslöt den 12 december 2012, 112 innebar att beloppsgränsen för direktörens antagande av anbudsgivare höjdes samt att inköpsrätten kopplat till de operativa verksamheternas utförande inom nämndens ansvarsområde förtydligas. Detta innebar att begreppet verkställighet infördes och att beloppet för detta fastställdes till kronor. Ny översyn hösten 2013 I samband med nämndens redovisning i tertial 2 konstateras att samtliga delegationsbeslut anmälts på korrekt sätt till nämnden. Under året har nämnden konstaterat att upphandlingsärenden vars belopp överstiger kronor i flera fall inte varit färdiga enligt den tidsram som nämnden funnit önskvärd för politiskt ställningstagande. I några fall kan orsaken härledas till att upphandlingar har fått avbrytas pga formfel av endera beställaren och/eller anbudsgivarna. Beslutsunderlagen har då blivit sena men de har ansetts nödvändiga för att byggnationerna inte ska försenas ytterligare alternativt öka i kostnad pga klimatets inverkan. För att öka flexibiliteten föreslås att ordförande blir delegat för de upphandlingar som överstiger kronor upp till respektive objekts budgetram. I förslaget till ny delegationsordning har det nya formatet för delegationsordning använts i enlighet med kommunstyrelsens direktiv 2013 till samtliga nämnder beträffande översyn av samtliga styrande dokument. Uppdraget är att förenkla och förtydliga styrdokumenten. Begreppen formella beslut och verkställighet I den kommunala verksamheten kan man skilja på två typer av beslut, den ena är beslut i kommunallagens mening, skulle kunna kallas formella beslut, och den andra är ren verkställighet. Formella beslut fattas av kommunfullmäktige, nämnd eller av delegat med stöd av delegering från nämnd. Verkställighetsbeslut fattas av tjänsteman utifrån en befattning eller funktion i det löpande arbetet. Någon tydlig gräns mellan de två beslutsformerna är svår att ange. Kommunallagen använder begreppet ren verkställighet i bestämmelserna om överklagande. Enligt 10 kap. 2 kan nämndbeslut och delegeringsbeslut överklagas medan beslut som är ren verkställighet eller av förberedande art inte kan överklagas. Bestämmelserna anger dock inte vad som i praktiken är delegeringsbeslut och vad som är ren verkställighet. Verkställighet kännetecknas av följande.

64 FRN utskick1 27 nov 64 av (5 Beslut/åtgärder som direkt följer av myndighetsbeslut, andra formella beslut, avtal eller av fullmäktige, kommunstyrelse eller fritidsnämnden fastställda ramar, regler och eller policies som inte ger utrymme för alternativ och självständiga bedömningar. Interna beslut och ställningstaganden som rör den inre verksamheten, exempelvis beslut i den löpande driften och flertalet personaladministrativa beslut. Beslut som inte kan överklagas. Vardagliga inköp och drift bör emellertid kräva ett formellt beslut av nämnd eller delegat om dessa åtgärder överstiger ett av nämnden fastställt belopp. Av den anledningen föreslås att gränsen för verkställighet inom fritidsnämndens verksamhetsområde sätts till kronor. Eftersom nämnden har det ekonomiska ansvaret för verksamheten sätts också en övre gräns vilket föreslås regleras genom respektive objekts budgetram. I de fall upphandlingar överstiger ett objekts budgetram ska nämnden själv fattar beslut i frågan. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas till nämnden. Det är dock viktigt att nämnden får återkoppling på verkställighetsbeslut och nämndens återrapportering genom återkommande lägesrapporter med pågående projekt, ekonomiska utfall (tertialrapporteringar samt uppföljningar enligt fritidsnämndens interna kontrollplan anses tills vidare svara mot detta. Rätten för anställda att vidta verkställande/förberedande åtgärder grundas inte på delegering. Den följer i stället av den arbetsfördelning som måste finnas för att verksamheten skall fungera. En förutsättning för att kunna betrakta en större del av beslutsfattandet som ren verkställighet är att det finns av den beslutande nämnden fastställda mål och riktlinjer för verksamheten. Det måste också finnas en politiskt fastställd ekonomisk ram för verksamheten såsom internbudget/projektbudget. Med sådana dokument och en detaljerad budget eller ramavtal som grund anses att anställda utifrån sin befattning har befogenheten att självständigt fatta beslut vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå nämndens beslutade mål. Uppföljning av delegationsbeslut Uppföljning av delegationsbeslut ska enligt nämndens internkontrollplan ske 1 gång per år. Denna följs upp av nämndsekreteraren och rapportering till nämnden sker i tertial 2 respektive år. Bilagor 1. Förslag till ny/reviderad delegationsordning för fritidsnämnden 2. Gällande delegationsordning för fritidsnämnden Stadsledningskontoret

65 FRN utskick1 27 nov 65 av (5 Åsa Engwall Natur- och fritidsdirektör Heidi Swahn Nämndsekreterare

66 FRN utskick1 27 nov 66 av 232 DELEGATIONSORDNING Fritidsnämnden Dokumentets syfte Beskriver vad nämnden ska besluta om samt vilka delegater som ges behörighet att fatta beslut i specifika ärenden inom nämndens ansvarsområde Dokumentet gäller för Fritidsnämndens förtroendevalda samt tjänstemän med befattningar inom nämndens ansvarsområde <Delegationsordning anger vilka frågor en nämnd delegerat och vem som fått rätten att besluta på delegation av nämnden i en viss fråga. Nämnd är beslutsfattare.> A Fritidsnämnden ska alltid besluta om ärende som avser följande: 1. Fastställa bokslut och verksamhetsberättelse. 2. Åtgärder med anledning av revisionsanmärkning. 3. Verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Såsom fastställande av nämndens internbudget, riktlinjer, ramar och system för budget och budgetuppföljning liksom åtgärder p.g.a. budgetavvikelser som påverkar totalramen för nämndens budget. 4. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 5. Framställningar eller yttranden till fullmäktige eller kommunstyrelsen liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. 6. Antagande av anbudsgivare beträffande upphandlingar som överstiger varje objekts beslutade/fastställda budgetram. 7. Yttrande över förslag till detaljplaner som antas påverka nämndens verksamhetsområde. 8. Förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser. 9. Avslå ansökningar om kontantstöd samt besluta om kontantstöd som överstiger kronor, med undantag för administrationsbidrag och aktivitetsstöd. 10. Administrationsbidrag och aktivitetsbidrag för de organisationer och/eller föreningar som avviker från nämndens regler för bidragsgivning. B Direktören har rätt att vidaredelegera beslutanderätten i ärenden vilka delegerats till direktören att fatta beslut, enligt 6 kap. 37 kommunallagen. Direktören skall anmäla sin beslutsordning till nämnden. Delegat som fattar beslut som vidare delegerat skall skriftligen anmälas vid nämndens närmast kommande sammanträde under punkten anmälningsärenden. Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare FRN 2007/ Fritidsnämnden Fritidsnämnden Natur- och fritidsdirektören POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

67 FRN utskick1 27 nov 67 av 232 Nacka kommun Delegationsordning / Fritidsnämndens delegationsordning C D Samtliga delegationsbeslut skall skriftligen anmälas vid nämndens närmast kommande sammanträde under punkten anmälningsärenden. I enlighet med reglementet Gemensamma bestämmelser, delegationsordning m.m. för nämnderna i Nacka kommun, 9 undertecknande av handlingar utses direktören att jämte ordföranden signera handlingar som anges i nämnda punkt. BEGREPPSFÖRKLARINGAR Chef Befattning med uppdrag att leda operativ verksamhet inom nämndens ansvarsområde. Handläggare Befattning med uppdrag att handlägga ärenden, inklusive chef. Direktör Befattning med ansvar för huvudprocess inom fritid. ALLMÄNT Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att 1. besluta att överklaga beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut (OBS! att ändring av nämndens beslut måste överklagas av nämnden. 2. avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegationsbeslut. GEMENSAMT (G Beslutanderätt som delegeras Delegat Lagrum G1 Besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Ordförande 6 kap 36 kommunallagen G2 Föra nämndens talan eller befullmäktiga ombud att föra nämndens talan i mål och ärenden Direktör G3 Avvisa för sent inkommet överklagande Direktör G4 Fatta beslut att inte lämna ut handling/ allmän handling Direktör tryckfrihetsförordni ngen/offentlighetsoch sekretesslagen G5 Nedsättning av organisations taxa för användning av kommunens lokaler och anläggningar under en tid av maximalt 3 månader. Direktör G6 Besluta att lämna klagomål/anmälning utan åtgärd Handläggare G7 Med undantag för vad som delegeras i punkten G12; besluta om upphandling inom varje objekts beslutad/fastställd budgetram a för belopp över kronor b för belopp över kronor men under kronor Ordförande Direktör 2 (3

68 FRN utskick1 27 nov 68 av 232 Nacka kommun Delegationsordning / Fritidsnämndens delegationsordning G8 G9 Beloppsgräns för verkställighet: kronor. Beslutanderätten omfattar inte köpkraftsreserven. Ingå avtal med av nämnden antagen anbudsgivare/ leverantör. Besluta om aktivitetsbidrag vars ansökningar helt följer nämndens regler för aktivitetsbidrag. Direktör Handläggare G10 G11 G12 Besluta om administrativt kontantstöd vars ansökningar helt följer nämndens regler. Bevilja kontantstöd i form av projektbidrag till föreningar och organisationer. Förutsätter skriftlig ansökan samt att beloppet understiger kronor. (När 70% av totalramen för projektbidrag är förbrukad ska nämndens presidium informeras.. Ingå avtal inom nämndens beslutade ram för fritidsgårdsverksamhet, öppen verksamhet samt lägerverksamhet. Delegationsordningen antagen 15 februari 2007, 1 Revidering av delegationsordning 2 december 2009, mars 2011, december december 2013 Handläggare Handläggare Handläggare 3 (3

69 FRN utskick1 27 nov 69 av 232 DELEGATIONSORDNING FÖR FRITIDSNÄMNDEN 15 februari 2007, 1 Revidering av delegationsordning 2 december 2009, mars 2011, december

70 FRN utskick1 27 nov 70 av 232 Nacka kommun 2 (4 Delegationsordning för Fritidsnämnden A B C D Fritidsnämnden ska alltid besluta om ärende som avser följande: 1. Fastställa bokslut och verksamhetsberättelse. 2. Åtgärder med anledning av revisionsanmärkning. 3. Verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet. Såsom fastställande av nämndens internbudget, riktlinjer, ramar och system för budget och budgetuppföljning liksom åtgärder p.g.a. budgetavvikelser som påverkar totalramen för nämndens budget. 4. Ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt. 5. Framställningar eller yttranden till fullmäktige eller kommunstyrelsen liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats. 6. Antagande av anbudsgivare beträffande upphandlingar till ett värde överstigande kronor. 7. Yttrande över förslag till detaljplaner som antas påverka nämndens verksamhetsområde. 8. Förtroendevaldas deltagande i kurser och konferenser. 9. Avslå ansökningar om kontantstöd samt besluta om kontantstöd som överstiger kronor, med undantag för administrationsbidrag och aktivitetsstöd. 10. Administrationsbidrag och aktivitetsbidrag för de organisationer och/eller föreningar som avviker från nämndens regler för bidragsgivning. Direktören har rätt att vidaredelegera beslutanderätten i ärenden vilka delegerats till direktören att fatta beslut, enligt 6 kap. 37 kommunallagen. Direktören skall anmäla sin beslutsordning till nämnden. Delegat som fattar beslut som vidare delegerat skall skriftligen anmälas vid nämndens närmast kommande sammanträde under punkten anmälningsärenden. Samtliga delegationsbeslut skall skriftligen anmälas vid nämndens närmast kommande sammanträde under punkten anmälningsärenden. I enlighet med reglementet Gemensamma bestämmelser, delegationsordning m.m. för nämnderna i Nacka kommun, 9 undertecknande av handlingar utses direktören att jämte ordföranden signera handlingar som anges i nämnda punkt. BEGREPPSFÖRKLARINGAR Chef Befattning med uppdrag att leda operativ verksamhet inom nämndens ansvarsområde. Handläggare Befattning med uppdrag att handlägga ärenden, inklusive chef. Direktör Befattning med ansvar för huvudprocess inom fritid.

71 FRN utskick1 27 nov 71 av 232 Nacka kommun 3 (4 ALLMÄNT Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att 1. besluta att överklaga beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut (OBS! att ändring av nämndens beslut måste överklagas av nämnden. 2. avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av delegationsbeslut. GEMENSAMT (G Beslutanderätt som delegeras Delegat Lagrum G1 G2 Besluta i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Föra nämndens talan eller befullmäktiga ombud att föra nämndens talan i mål och ärenden Ordförande 6 kap 36 kommunallagen Direktör G3 Avvisa för sent inkommet överklagande Direktör G4 Fatta beslut att inte lämna ut handling/ allmän handling Direktör tryckfrihetsförordni ngen/offentlighetsoch sekretesslagen G5 Nedsättning av organisations taxa för användning av kommunens lokaler och anläggningar under en tid av maximalt 3 månader. Direktör G6 Besluta att lämna klagomål/anmälning utan åtgärd Handläggare G7 Med undantag för vad som delegeras i punkten G12; beslut om upphandling inom beslutade budgetramar för belopp över kronor men under kronor G8 G9 G10 Beloppsgräns för inköp; verkställighet: kronor. Beslutanderätten omfattar inte köpkraftsreserven. Ingå avtal med av nämnden antagen anbudsgivare/ leverantör. Besluta om aktivitetsbidrag vars ansökningar helt följer nämndens regler för aktivitetsbidrag. Besluta om administrativt kontantstöd vars ansökningar helt följer nämndens regler. Direktör Direktör Handläggare Handläggare G11 G12 Bevilja kontantstöd i form av projektbidrag till föreningar och organisationer. Förutsätter skriftlig ansökan samt att beloppet understiger kronor. (När 70% av totalramen för projektbidrag är förbrukad ska nämndens presidium informeras. Ingå avtal inom nämndens beslutade ram för fritidsgårdsverksamhet, öppen verksamhet samt lägerverksamhet Handläggare Handläggare

72 FRN utskick1 27 nov 72 av 232 Nacka kommun 4 (4

73 FRN utskick1 27 nov 73 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/80 1 (3 Fritidsnämnden Fritidsnämndens styrdokument, taxor och avgifter för kommunägda eller av kommunen inhyrda lokaler och fritidsanläggningar Förslag till beslut Fritidsnämnden beslutar att fastställa styrdokument för taxor och avgifter för kommunägda eller av kommunen inhyrda lokaler och fritidsanläggningar enligt tjänsteskrivelsen bilaga daterad Sammanfattning Kommunstyrelsen beslöt den 25 mars 2013 att nämnderna före årsskiftet ska genomföra ett arbete för att styrande dokument ska begränsas, omarbetas och struktureras i enlighet med stadsledningskontorets förslag. Fritidsnämnden beslöt den 13 november 2013 att anta ett antal styrdokument för nämnden. Samtidigt beslöt nämnden att återremitera styrdokumentet om taxor och avgifter för kommunägda eller av kommunen inhyrda lokaler och fritidsanläggningar. Idrotts- och fritidsenheten har sett över formuleringar för avgifter för fotbollsplaner under vintersäsong. Bilagt reviderat förslag innebär att föreningar får betala ett tillägg om planen behöver snöröjas innan den kan användas. I det reviderade förslaget finns även avgifter för skolors användande av banor i simhall, fotbollsplaner, isbanor och friidrottsbanor. Ärendet Bakgrund Stadsdirektören har den 26 november 2012 fått i uppdrag av kommunstyrelsen att genomföra ett utvecklingsarbete inom ledning och styrning för att minska gapet mellan hur kommunens organisation fungerar i praktiken och hur den är tänkt att fungera enligt fattade beslut. En del av uppdraget är att begränsa, tydliggöra och kommunicera styrande dokument. Kommunstyrelsen beslöt den 25 mars 2013 att nämnderna ska genomföra ett arbete för att styrande dokument ska begränsas, omarbetas och struktureras i enlighet med stadsledningskontorets förslag. Arbetet ska vara genomfört senast den 31 december 2013 på så sätt att förändringarna ska vara beslutade i nämnd eller att kommunstyrelsens förslag till beslut till kommunfullmäktige, ska föreligga senast vid denna tidpunkt. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

74 FRN utskick1 27 nov 74 av (3 Tidigare beslut Fritidsnämnden beslöt den 13 november 2013 att anta följande styrdokument för fritidsnämnden; - Fördelningsfaktorer vid uthyrning av fasta tider i kommunägda eller av kommun inhyrda fritidslokaler och fritidsanläggningar - Föreningsbidrag fritid, barn- och ungdomsverksamhet - Föreningsbidrag fritid, föreningar för funktionsnedsatta - Föreningsbidrag fritid, pensionärsverksamhet - Riktlinjer för fritidsgårdsverksamhet - Strategi för fritidslokaler och fritidsanläggningar Nämnden beslutade vid samma sammanträde att återremitera styrdokumentet för taxor och avgifter för kommunägda eller av kommunen inhyrda lokaler och fritidsanläggningar. Idrotts- och fritidsenhetens förslag Idrotts- och fritidsenheten har sett över avgifter för fotbollsplaner under vintersäsong. Förslaget, se nedan, innebär att en särskild taxa med en högre avgift för konstgräsplaner tas ut under tiden november till mars. Skälet till att ta ut särskild taxa under den perioden är dels att det krävs ett högre underhåll då det är lägre temperaturer och dels att belysningen är tänd under en längre tid på dygnet under denna mörkare årstid jämfört med övrig tid på året. Det högre underhållet under perioden omfattar bland annat utökad planskötsel och eventuell saltning vid behov. Därmed har kommunen en högre kostnad för driften av konstgräsplaner under vintersäsongen, även om det inte snöar. Om det sedan även snöar och planen alltså utöver ovan nämnda åtgärder även behöver snöröjas föreslår enheten att ett extra tillägg ska betalas för utökat vinterunderhåll. Om det inte finns behov av snöröjning betalas enbart den särskilda taxan för perioden november till mars. Fotbollsföreningar har fått information om detta förslag samtidigt med information om fördelningsprinciperna den 19 november Konstgräs Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 11-manna, april-okt 50 kr 100 kr 300 kr 11-manna, nov-mars 150 kr 200 kr 350 kr 7 och 5-manna, april-okt 25 kr 65 kr 180 kr 7 och 5-manna, nov-mars 75 kr 150 kr 225 kr Tillägg vid snöröjning av fotbollsplan 11-manna konstgräs kr kr kr 7-manna konstgräs + 75 kr + 95 kr + 95 kr

75 FRN utskick1 27 nov 75 av (3 I det reviderade förslaget till styrdokument över taxor och avgifter finns även de avgifter som gäller för skolor då det nyttjar banor i simhall, isbanor, fotbollsplaner och friidrottsplaner. Idrotts- och fritidsenheten Thomas Sass Utvecklingsledare Bilagor Bil 1. Styrdokument, taxor och avgifter för kommunägda eller av kommunen inhyrda lokaler och fritidsanläggningar

76 FRN utskick1 27 nov 76 av 232 RIKTLINJE Avgifter och taxor för kommunägda lokaler och anläggningar för fritidsverksamhet Dokumentets syfte Dokumentet anger vilka avgifter och taxor som tillämpas för kommunägda fritidslokaler och fritidsanläggningar i Nacka. Dokumentet gäller för föreningar, allmänheten och företag som anordnar verksamhet på fritid. Lokaler och anläggningar för fritidsverksamhet - taxor och avgifter Avgiften per timme i en lokal eller anläggning för fritidsverksamhet utgår från vilken typ av grupp det är som har verksamhet. De avgiftsgrupper som används för samlingslokaler och idrottsanläggningarna är följande tre: Grupp 1 avser ideella föreningar som tar emot kommunala bidrag från Nacka kommun för barn- och ungdomsverksamhet för åldersgruppen 4 20 år för verksamheter som är vänder sig till åldersgruppen 4 20 år. Grupp 2 avser ideella föreningar som tar emot kommunala bidrag från Nacka kommun för barn- och ungdomsverksamhet för åldersgruppen 4 20 år för verksamheter som är vänder sig till deltagare som är 21 år och äldre. Grupp 3 avser övriga ideella föreningar som har verksamhet i Nacka, företag som har verksamhet i Nacka, invånare i Nacka kommun samt föreningar i grupp ett och två då de har kommersiell verksamhet eller arrangemang med entréavgift. Föreningar som bedriver större delen av sin verksamhet i annan kommun än Nacka kommun, företag som inte har verksamhet i Nacka kommun eller privatpersoner som inte är folkbokförda i Nacka kommun betalar avgift som grupp 3 samt ett tillägg med 150 kronor per timme. Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare Fritidsnämnden Åsa Engwall POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

77 FRN utskick1 27 nov 77 av 232 Nacka kommun Riktlinje / Avgifter och taxor för kommunägda lokaler och anläggningar för fritid Avgifter samlingslokaler Priser gäller per timme och avgiftsgrupp. Lokal Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Nacka Aula Vardagar 100 kr 200 kr 400 kr Lördag och söndag 160 kr 300 kr 600 kr Nacka Konferenscentrum, stora salen Vardagar 100 kr 150 kr 300 kr Lördag och söndag 150 kr 300 kr 400 kr Nacka Konferenscentrum, Grupprum 1 och 2 Vardagar 60 kr 100 kr 100 kr Lördag och söndag 80 kr 120 kr 120 kr Samlingssalar 100 kr 150 kr 300 kr Lilla Boosalen 40 kr 80 kr 100 kr Matsalar i skolor 60 kr 120 kr 200 kr Lektionssalar i skolor 40 kr 100 kr 200 kr 2 (5

78 FRN utskick1 27 nov 78 av 232 Nacka kommun Riktlinje / Avgifter och taxor för kommunägda lokaler och anläggningar för fritid Avgifter i idrottsanläggningar Priser gäller per timme och avgiftsgrupp under ordinarie öppethållande. När man vill använda en anläggning på annan tid än ordinarie öppethållande tillkom mer avgifter för extra service enligt särskild prislista för tilläggstjänster. När verksamheter som omfattas av avgiftsgrupp 1 spelar seriematcher som är godkända av respektive idrottsförbund betalas ingen avgift. Anläggning Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3 Sporthallar 40 kr 70 kr 250 kr Gymnastiksalar 30 kr 60 kr 100 kr Nacka Judolokal 30 kr 60 kr 150 kr Fotbollsplaner Naturgräs och grus Fotboll, 11-manna, gräs 60 kr 80 kr 250 kr Fotboll, 7 och 5-manna, 35 kr 70 kr 200 kr gräs Fotboll, 7 och 5-manna, grus 15 kr 50 kr 70 kr Konstgräs 11-manna, april-okt 50 kr 100 kr 300 kr 11-manna, nov-mars 150 kr 200 kr 350 kr 7 och 5-manna, april-okt 25 kr 65 kr 180 kr 7 och 5-manna, nov-mars 75 kr 150 kr 225 kr Tillägg vid snöröjning och vinterunderhåll av fotbollsplan 11-manna konstgräs kr kr kr 7-manna konstgräs + 75 kr + 95 kr + 95 kr Friidrottsplaner 40 kr 70 kr 250 kr Simhallar 60 kr för två banor därefter tillkommer 20 kr per bana. 80 kr för två banor därefter tillkommer 20 kr per bana. 950 kr för hel anläggning. Konstisbanor utomhus 60 kr 80 kr 160 kr Ishallar v 32 v 42, 750 kr 750 kr 950 kr vardagar kl samt helger v 32 v 42, 450 kr 450 kr samt v 43 v kr 250 kr 600 kr v 10 v kr 500 kr 950 kr v 13 v kr 650 kr 1000 kr max 15 timmar per vecka v 13 v kr 1000 kr 1000 kr 3 (5

79 FRN utskick1 27 nov 79 av 232 Nacka kommun Riktlinje / Avgifter och taxor för kommunägda lokaler och anläggningar för fritid för tid utöver 15 timmar per vecka För perioden november till mars tas en särskild taxa med en högre avgift för konstgräsplaner tas ut. Skälet till att ta ut särskild taxa under den perioden är dels att det krävs ett högre underhåll då det är lägre temperaturer och dels att belysningen är tänd under en längre tid på dygnet under denna mörkare årstid jämfört med övrig tid på året. Det högre underhållet under perioden omfattar bland annat utökad planskötsel och eventuell saltning vid behov. Därmed har kommunen en högre kostnad för driften av konstgräsplaner under vintersäsongen, även om det inte snöar. Om det sedan även snöar och planen alltså utöver ovan nämnda åtgärder även behöver snöröjas föreslår enheten att ett extra tillägg ska betalas för utökat vinterunderhåll. Om det inte finns behov av snöröjning betalas enbart den särskilda taxan för perioden november till mars. För att en ishall ska vara öppen under vecka 19 och 20 ska föreningar ha bokat minst 80 % av disponibla tider, vardagar kl samt helger kl Om en förening önskar hyra ishall under tiden vecka tecknas en särskild överenskommelse mellan kommunen och föreningen där föreningen erbjuds att använda ishallen för en hyra som motsvarar den faktiska kostnaden för att driva respektive ishall. Avgifter simhallar Avgift En gång Vuxna 60:- Vuxna med reducerat pris 35:- Barn och ungdom 7 19 år 25:- Barn 0 6 år i sällskap med betalande vuxen, 0:- högst tre barn per vuxen 10 gånger Vuxna 480:- Vuxna med reducerat pris 280:- Barn och ungdom 7 19 år 200:- 6 månader Vuxna 750:- Vuxna med reducerat pris 450:- Barn och ungdom 7 19 år 300:- 12 månader Vuxna 1 400:- Vuxna med reducerat pris 800:- Barn och ungdom 7 19 år 500:- Minigrupp 2 vuxna och 1 2 barn 140:- Minigrupp 1 vuxen och 1 2 barn 80:- Minigrupp per extra barn utöver 2 barn 20:- Skollov, 7 19 år per gång 10:- Vattengympa vuxen exklusive entré per gång 20:- Vattengympa år exklusive entré per gång 10:- Simskola, 5 19 år, 8 ggr 500:- 4 (5

80 FRN utskick1 27 nov 80 av 232 Nacka kommun Riktlinje / Avgifter och taxor för kommunägda lokaler och anläggningar för fritid Simskola, 8 ggr, vuxna, från 20 år 700:- Enskild simundervisning eller aktivitet per gång 40 min 350:- Vuxna med reducerat pris avser ålderspensionärer, heltidsstuderande med studerandelegitimation, FaR (fysisk aktivitet på recept samt arbetslösa med intyg från a-kassa. IP Skogen Avgifter för uthyrning av mobil utrustning för föreningsverksamhet och annan fritidsverksamhet. Produkter Grupp 1 och 2 Grupp 3 Funktionsvagn med högtalaranläggning 650: -/tillfälle 1000: -/tillfälle Tält 1000: -/tillfälle 1500: -/tillfälle Lottstånd 150: -/tillfälle 200: -/tillfälle Toalettvagnar 2000: -/tillfälle 2500: -/tillfälle 2000 sittningar per vagn Inkl tömning Scen 30 m², 15 sektioner (1x2 m, 2 höjder 600: -/tillfälle 1000: -/tillfälle 40 cm/80 cm Flaggstänger, 8 m med fot 100: -/tillfälle 500: -/tillfälle Fixbord, 70 cm/120 cm 10: -/tillfälle 20: -kr/tillfälle Hopfällbara stolar 5: -kr/tillfälle 10: -kr/tillfälle Plankbänkar 4 m 50: -/tillfälle 75: -/tillfälle Transport 450: -/tillfälle 800: -/tillfälle Taxor och avgifter för skolors tider i kommunägda eller av kommunen inhyrda idrottsanläggningar Simhall Ishall, isbana Fotbollsplan Friidrottsplan 75 kronor per bana och timme 80 kronor per timme för hel hall 80 kronor per timme 0 kronor Vid sen avbokning eller uteblivit besök i simhall debiteras skolan. Avbokning ska göras på e-post senast 7 dagar före bokningstillfället. Om avbokning sker 2-6 dagar före debiteras 50 % av avgiften för de banor skolan bokat. Vid avbokning samma dag debiteras 100 % av avgiften. Om man uteblir utan att avboka bokad tid debiteras skolan 500 kronor per bana eller plan. 5 (5

81 FRN utskick1 27 nov 81 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/47 1 (2 Fritidsnämnden Överenskommelse med Nacka ridklubb avseende öppen träffpunkt på Velamsund 2014 Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att förlänga tidigare beslutad överenskommelse med Nacka Ridklubb avseende öppen träffpunkt för åldersgruppen år till och med Föreningen erhåller ett verksamhetsstöd i form av ett särskilt föreningsbidrag med kronor för Föreningen ska lämna in en skriftlig redovisning över genomförd verksamhet samt hur föreningen fördelat det särskilda verksamhetsstödet mellan olika kostnader senast samt Sammanfattning Fritidsnämnden har sedan 2009 ingått överenskommelser med Nacka ridklubb om att föreningen ska anordna öppen fritidsverksamhet på Velamsund. För att finansiera verksamheten får föreningen ett särskilt föreningsbidrag. Föreningen är intresserad av att fortsätta driva verksamheten även under Verksamheten bedrivs i anslutning till föreningens café i ridhuset. Träffpunkten har öppet fyra vardagar per vecka kl under skolåret. Det är mellan 10 och 15 besökare per öppet tillfälle, företrädesvis flickor, som besöker träffpunkten. Utrymme för verksamhetsstödet för den öppna fritidsverksamheten på Velamsund finns inom ramen för öppen fritidsverksamhet och lovverksamhet i förslaget till fritidsnämndens internbudget. Ärendet Fritidsnämnden har sedan 2009 ingått ettåriga överenskommelser med föreningen Nacka ridklubb där föreningen åtagit sig att anordna öppen fritidsverksamhet för åldersgruppen år förlagd till föreningens verksamhet på Velamsund. Fritidsnämnden har gett föreningen en särskild verksamhetsersättning i form av ett utökat föreningsbidrag, för att kunna anordna verksamheten. Fritidsnämndens bidrag används fram för allt till att anställa en fritidsledare på halvtid samt till program- och materialkostnader samt vissa förbrukningsinventarier. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

82 FRN utskick1 27 nov 82 av (2 Verksamheten bedrivs i anslutning till föreningens café i ridhuset. Träffpunkten har öppet fyra vardagar per vecka kl under skolåret. Föreningen har en anställd fritidsledare på halvtid som är ansvarig för verksamheten. På träffpunkten kan man bland annat spela spel. Se på TV, läsa läxor, baka, måla, syssla med pyssel eller bara vara och umgås med kompisar eller ledaren. Vissa kvällar har ungdomarna och ledaren ordnat något program, till exempel gemensam middag eller TV-spelsturnering. Det är mellan 10 och 15 besökare per öppet tillfälle, företrädesvis flickor, som besöker träffpunkten. Föreningen har redovisat sin verksamhet halvårsvis till kommunen. Idrotts- och fritidsenheten har haft kontakt med föreningen inför Föreningen är intresserad av att fortsätta driva verksamheten med föreslaget bidragsbelopp. Tidigare beslut Fritidsnämnden beslöt den 15 mars 2012 att ingå en förnyad överenskommelse med Nacka ridklubb under 2012 med en inriktning att om möjligt förlänga denna överenskommelse årligen till och med Den 7 februari 2013 beslöt nämnden att förlänga överenskommelsen med ytterligare ett år. Ekonomiska konsekvenser Utrymme för verksamhetsstödet för den öppna fritidsverksamheten på Velamsund finns inom ramen för öppen fritidsverksamhet och lovverksamhet i förslaget till fritidsnämndens internbudget. Förslaget till verksamhetsstöd innebär en höjning med 1 % jämfört med 2013, för att kompensera föreningen för kostnadsökningar. Idrotts- och fritidsenheten Thomas Sass Utvecklingsledare Bilaga Bil 1. Befintlig överenskommelse med Nacka ridklubb avseende öppen fritidsverksamhet på Velamsund

83 FRN utskick1 27 nov 83 av FRN 2012/47 l (3 NACKA KOM H U N Överenskommelse mellan Nacka Ridklubb och Fritidsnämnden, Nacka kommun, avseende Träffpunkt Velamsund, öppen fritidsverksamhet för ungdomar Fritidsnämnden ger föreningen Nacka Ridklubb särskilt verksamhets bidrag, som ett utökat förenings bidrag, med villkor att föreningen ska utföra visst uppdrag för att få detta bidrag. Genom denna överenskommelse åtar sig föreningen att anordna öppen fritidsverksamhet, så kallad träffpunkt, på uppdrag av Fritidsnämnden, i enlighet med Fritidsnämndens mål. Överenskommelsen gäller under 2012, med en inriktning att om möjligt förlänga denna överenskommelse till och med Förutsättningar Föreningen svarar för lokaler, organisering och genomförande av verksamheten. Föreningen ska se till att alla besökare ska kunna uppleva sig trygga på och i anslutning till verksamheten. Verksamheten ska organiseras av anställd personal med adekvat erfarenhet och kompetens för uppdraget, i samarbete med föreningsledare. Föreningen är i sin arbetsgivarroll ansvarig för att gällande lagar och förordningar iakttas vid anställning, avlöning och uppsägning av personal. Verksamheten utförs i samarbete med Nacka kommun, vilket innebär att personal och ledare ska uppträda som kornmunens representanter och därmed kunna hantera synpunkter och klagomål på ett för kommunen adekvat vis. Omfattning, innehåll och målgrupp Föreningen ska erbjuda en mötesplats med en öppen fritidsverksamhet i föreningens egna lokaler i anslutning till ordinarie ridverksamheten i föreningens egna lokaler, i ridhuset på Velarosund för åldersgruppen år. Aktivitet Omfattning Tidsperiod T otalt antal årstimmar Öppen träffpunkt :Minst 12 timmar per vecka v 3-20, 16 v 360 timmar fördelat på minst 4 vardagar v 36- so, 14 v KL , 3 timl dag Ej skollov Föreningen har rätt att ha verksamheten stängd under samtliga helgdagar samt klämdagar. Vid helgdagsaftnar har utföraren rätt att ha verksamheten stängd Om föreningen väljer att ändra öppethållandet i anslutning till helgdagar ska detta meddelas kommunen minst tre a_ I"'STAOa.ESS I ESÖKSAORlSS TElEFON l-'ost SMS WOl 0~-G~Uf"'HP. Nacka kommun Nacka Sadshuset. Granitvägen l S info@nacka.se

84 FRN utskick1 27 nov 84 av (3 NACKA KOM H U N veckor innan aktuell helg. Om exceptionella skäl gör att verksamheten inte kan hållas öppen i enlighet med denna överenskommelse ska föreningen meddela kommunen detta omgående och orsaken till stängning. Föreningen ska informera om öppettider och tillfälliga stängningar i anslutning till verksamhetslokalen. Föreningen ska informera om verksamheten på lämpligt sätt samt lämna underlag för kommunens informationsaktiviteter. Träffpunkten ska vara en öppen mötesplats där ungdomar ska ges plats för umgänge, där alla ungdomar oavsett kön, etnisk bakgrund, politisk åsikt eller religiös tro ska kunna mötas på lika villkor. Verksamheten ska upplevas som neutral. Föreningen får inte kräva medlemskap av dem som besöker träffpunkten. Träffpunkten ska präglas av ett positivt umgängesklimat fritt från mobbing och trakasserier. Verksamheten ska präglas av öppenhet, utan krav på regelbunden närvaro eller prestation. Frivilligheten och de fria formerna som underlättar och stimulerar ungdomarnas möten i en trygg och välkoilll'lande miljö är basen för allt som sker i verksamheten. Ungdomarnas sociala behov ska stå i fokus. På träffpunkten ska det vara en trygg stämning, ett positivt umgängesklimat, fritt från mobbning och trakasserier. Verksamheten är frivillig och ungdomarna ska kunna komma när de själva vill. I uppdraget ingår att skapa förutsättningar och främja att de som besöker verksamheten för väljer en positiv livsstil med ett gott livsmönster samt att främja att besökarna får en demokratisk träning. Träffpunkten ska vara en arena där man kan stärka sin egen identitet, självkänsla och självfönroende. Verksamheten ska organiseras så att ungdomar får möjlighet att påverka och ta ansvar för delar av planering, innehåll och genomförande av aktiviteter och program. Verksamheten ska genom sin öppna karaktär kunna fungera som ett komplement till den mer organiserade verksamheten med en mer instrumentell karaktär. Instrumentell fritid präglas av ledarledd aktivitet med långsiktiga mål på regelbundet återkommande tider, t.ill exempel föreningsidrott eller musikskola. Den öppna fritidsverksamheten ska gynna ungdomar med en expressiv fritidsstil. Expressiv fritid präglas av den sker i obunden tid, med en hög grad av fria val, där umgänge och relationer är centrala inslag.

85 FRN utskick1 27 nov 85 av (3 NACKA KOMMUN Mål Nyckeltal Besökare ska anse an verksamheten är till~np'iip' 80% Besökare ska anse an det får en bra bemötande av ledarna 80% Besökare ska anse att ledarna har den kompetens som behövs 80% Besökare ska anse att de har möjlighet att vara delaktiga i 80% genomförandet av verksamheten och kunna påverka innehållet i verksamheten Besökarna ska anse att träffpunkten är en attraktiv mötesplats med 80% tillräckliga möjligheter till aktiviteter Besökare ska anse att flickor och pojkar har lika möjligheter på 80% träffpunkten Besökarna ska känna sig trygga på och i anslutning till triiffpunkten 80% Uppföljning och redovisning Föreningen ska lämna in en verksamhetsplan till kommunen snarast möjligt efter an denna överenskommelse har ingåtts. Föreningen ska lämna in en skriftlig redovisning av genomförd verksamhet samt en skriftlig redovisning av genomförd verksamhet med en ekonomisk redovisning över hur det särskilda föreningsbidraget nyttjats fördelat på kosmadsslag senast Kommunen och föreningen ska under maj och november träffas för att ha en dialog där föreningen redovisar sin verksamhet. Dialogen i november ska ligga till grund för en möjlig förnyelse av överenskommelsen för Föreningen ska hjälpa kommunen då besöksmätningar och besöksundersökningar genomförs. Kommunen initierar detta arbete och lämnar instruktioner till föreningen. Kommunen kan göra verksamhetsbesök under året. Ekonomi Föreningen erhåller ett särkilt verksamhetsstöd i form av ett utökat föreningsbidrag för genomförande av verksamheten med kronor för Föreningen fakturerar Nacka kommun för särskilt föreningsbidrag enligt beslut FRN 2012/31 vid tre tillfällen per år, , , med en tredjedel av bidraget per faktureringstillfälle. Fakturan ska ställas till Nacka kommun, Ansvar 17000, Box 50546, MALMÖ. Denna överenskommelse har uppriittats i två exemplar varav partema tagit varsitt (lt /0 /}~ ;_t ~Sass Utvecklingsledare Nacka kommun, idrotts- och fritidsenheten Nacka 2012-!-?}} = '\ t-... ;l d Johan Södergren Ordförande Nacka ridklubb

86 FRN utskick1 27 nov 86 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/47 1 (2 Fritidsnämnden Överenskommelse med Nacka Dans & Teater avseende öppen träffpunkt Alphyddan 2014 Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att förlänga tidigare beslutad överenskommelse med Nacka Dans & Teater avseende öppen träffpunkt för åldersgruppen år till och med Föreningen erhåller ett verksamhetsstöd i form av ett särskilt föreningsbidrag med kronor för Föreningen ska lämna in en skriftlig redovisning över genomförd verksamhet samt hur föreningen fördelat det särskilda verksamhetsstödet mellan olika kostnader senast samt Sammanfattning Fritidsnämnden har sedan 2009 ingått överenskommelser med Nacka Dans & Teater om att föreningen ska anordna öppen fritidsverksamhet på Dansstudion i Alphyddan. För att finansiera verksamheten får föreningen ett särskilt föreningsbidrag. Föreningen är intresserad av att fortsätta driva verksamheten även under Verksamheten bedrivs i anslutning till föreningens café på Dansstudion. Träffpunkten har öppet fyra vardagar per vecka kl under skolåret. Det är mellan 10 och 20 besökare per öppet tillfälle, företrädesvis flickor, som besöker träffpunkten. Utrymme för verksamhetsstödet för den öppna fritidsverksamheten på Träffpunkt Velamsund finns inom ramen för öppen fritidsverksamhet och lovverksamhet i förslaget till fritidsnämndens internbudget. Ärendet Fritidsnämnden har sedan 2009 ingått ettåriga överenskommelser med föreningen Nacka Dans & Teater där föreningen åtagit sig att anordna öppen fritidsverksamhet för åldersgruppen år förlagd till föreningens verksamhet i Dansstudion i Alphyddan. Fritidsnämnden har gett föreningen en särskild verksamhetsersättning i form av ett utökat föreningsbidrag, för att kunna anordna verksamheten. Fritidsnämndens bidrag används fram för allt till att anställa en fritidsledare på halvtid samt till program- och materialkostnader samt vissa förbrukningsinventarier. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

87 FRN utskick1 27 nov 87 av (2 Verksamheten bedrivs i föreningens café i Dansstudion i Alphyddan. Träffpunkten har öppet fyra vardagar per vecka kl under skolåret. Föreningen har en anställd fritidsledare på halvtid som är ansvarig för verksamheten. På träffpunkten kan man bland annat surfa på internet, lyssna på musik, dansa på egen hand och utan förbokning, fika, umgås med kompisar, se film, spela spel och göra läxor. Vissa tillfällen har det varit program och särskilda aktiviteter som prova på dans med ledare gratis, dansföreställningar och filmvisning. Det är mellan 10 och 20 besökare per öppet tillfälle, företrädesvis flickor, som besöker träffpunkten. Föreningen har redovisat sin verksamhet halvårsvis till kommunen. Idrotts- och fritidsenheten har haft kontakt med föreningen inför Föreningen är intresserad av att fortsätta driva verksamheten med föreslaget bidragsbelopp. Tidigare beslut Fritidsnämnden beslöt den 6 februari 2012 att ingå en förnyad överenskommelse med Nacka Dans & Teater under 2012 med en inriktning att om möjligt förlänga denna överenskommelse årligen till och med Den 7 februari 2013 beslöt nämnden att förlänga överenskommelsen med ytterligare ett år. Ekonomiska konsekvenser Utrymme för verksamhetsstödet för den öppna fritidsverksamheten på Dansstudion i Alphyddan finns inom ramen för öppen fritidsverksamhet och lovverksamhet i förslaget till fritidsnämndens internbudget. Förslaget till verksamhetsstöd innebär en höjning med 1 % jämfört med 2013, för att kompensera föreningen för kostnadsökningar. Idrotts- och fritidsenheten Thomas Sass Utvecklingsledare Bilaga Bil 1. Befintlig överenskommelse med Nacka ridklubb avseende öppen fritidsverksamhet på Velamsund

88 FRN utskick1 27 nov 88 av 232 NACKA KOM M U N DELEGATIONSBESLUT FRN 2012/ F ritidsnämnden l (l Detta beslut fattas av Thomas Sass, utvecklingsledare med stöd av punkten G 12 i fritidsnämndens delegationsordning. Överenskommelse med Nacka Dans & Teater avseende öppen träffpunkt Alphyddan 20 Il Beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att förlänga tidigare beslutad överenskommelse med Nacka Dans & Teater avseende öppen fritidsverksamhet för åldersgruppen år till och med Föreningen får ett verksamhetsstöd som ersättning för utförd verksamhet med kronor för Föreningen ska lämna in en skriftlig redovisning över genomförd verksamhet senast samt en skriftlig redovisning över genomförd verksamhet med en ekonomisk redovisning över hur det särskilda verksamhetsstödet fördelats på olika kostnadsslag, senast Skäl för beslutet F ritidsnämnden har sedan under 2009 ingått ettåriga överenskommelser med föreningen Nacka Dans & Teater där föreningen har fått i uppdrag att anordna öppen fritidsverksamhet för åldersgruppen år förlagd i anslutning till föreningens verksamhet i Dansstudion i Alphyddan. Fritidsnämnden beslöt den 6 februari 2012 att ingå en förnyad överenskommelse med Nacka ridklubb under 2012, med en inriktning att om möjligt förlänga denna överenskommelse till och med Verksamheten ska vara frivillig och ungdomar kommer och går när de själva vill. Verksamheten ska ge sina besökare en upplevelse av gemenskap, sammanhang och möjligheter att få vara kreativa och engagerade i det som intresserar besökarna. Träffpunkten fungerar som mötesplats med cafe som organiseras av en vuxen ledare i samarbete med de ungdomar som är på träffpunkten. Den öppna verksamheten ska erbjuda något mer utöver den ordinarie föreningsverksamheten. Verksamheten ska vara öppen för alla som besöker den, även de som inte rider. Verksamheten finansieras inom fritidsnämndens ram för ö pen fritid. ~dsenh -rl..r/~,..., Thomas Sass utvecklingsledare POSTAORESS BESÖKSADRESS TELEFON E POST SMS WEBB ORG.NUMHER Nacka kommun Nacka Stadshuset. Granitvägen info@nacka.se

89 FRN utskick1 27 nov 89 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2010/127 1 (3 Fritidsnämnden Förlängning av överenskommelse med föreningen Darra Musik och dans om öppen idrottsverksamhet i Fisksätra 2014 Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att förlänga pågående överenskommelse med föreningen Darra musik och dans om öppen idrottsverksamhet i Fisksätra till och med Ersättningen för verksamheten under 2014 är kronor Sammanfattning Fritidsnämnden beslöt den 9 juni 2011 att ingå en överenskommelse med föreningen Darra Musik & Dans om anordnande av öppen idrottsverksamhet i Fisksätra för ungdomar och unga vuxna. Fritidsnämnden beslöt den 12 december 2012 har förlänga överenskommelse till och med Idrotts- och fritidsenheten bedömer att verksamheten är betydelsefull och angelägen för en stor grupp ungdomar i Fisksätra. Därför föreslår enheten att överenskommelsen ska förlängas till och med En förlängning av överenskommelsen innebär en kostnad för fritidsnämnden under 2014 på kronor samt en minskad intäkt för de tider då föreningen utför uppdraget att erbjuda öppen idrottsverksamhet i sporthallen. För den öppna idrottsverksamheten i sporthallen betalar föreningen ingen hyra då denna utförs på uppdrag av fritidsnämnden. Utrymme för kostnaden finns inom fritidsnämndens förslag till internbudget för 2013 under rubriken öppen verksamhet. Ärendet Tidigare beslut Fritidsnämnden beslöt den 9 juni 2011 att ingå en överenskommelse med föreningen Darra Musik & Dans om att anordna öppen idrottsverksamhet i Fisksätra för ungdomar och unga vuxna i enlighet med enhetens förfrågan daterad POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

90 FRN utskick1 27 nov 90 av (3 Fritidsnämnden beslöt den 12 december 2012 har förlänga pågående överenskommelse med föreningen Darra musik och dans om öppen idrottsverksamhet i Fisksätra till och med Uppdraget innebär att föreningen ska förlägga ledarledd öppen verksamhet till Fisksätra sporthall. Verksamhetens resultat Verksamheten syftar bland annat till att nå ungdomar och unga vuxna som har behov av positivt vuxenstöd på sin fritid. Ungdomar erbjuds en öppen idrottsverksamhet där deltagarna får uppleva gemenskap, med gemensamma normer och regler, där deltagarna får uppleva att de får utrymme för egna aktiviteter och umgänge med varandra, där de är efterfrågade, behövda och välkomna. Föreningen har under skolåret anordnat öppen idrottsverksamhet för åldersgruppen år under tre vardagskvällar i veckan och öppen idrottsverksamhet för åldersgruppen år på lördagar. Antalet deltagare har varierat mellan 25 och 70 per tillfälle. Aktiviteterna har främst varit fotboll, men även basket, innebandy och dans. Föreningen har också anordnat några större fotbollsturneringar och tillfällen där ungdomar fått möjlighet att prova på streetdance. Föreningen har fortlöpande redovisat verksamheten till idrotts- och fritidsenheten. Enheten och föreningen har även träffats kontinuerligt för samtal om verksamheten. Fritidsnämnden kommer att få en redovisning av verksamheten i samband med bokslutet för Föreningen har meddelat att de är intresserade av att fortsätta med verksamheten även under 2014 med samma villkor som under Idrotts- och fritidsenhetens synpunkter Enheten bedömer att verksamheten är betydelsefull och angelägen för en stor grupp ungdomar i Fisksätra. Föreningen har uppmärksammat unga som i andra sammanhang upplevt att de i inte blivit positivt bemöta av det övriga vuxensamhället. Verksamheten har inneburit att det funnits ytterligare fritidsaktiviteter att delta i, utan krav på föranmälan, prestation eller konsumtion. Enheten anser att verksamheten bidrar till att unga i Fisksätra väljer en positiv livsstil med sunda värderingar. Idrotts- och fritidsenheten föreslår att nuvarande överenskommelse med föreningen Darra Musik & Dans förlängs med ytterligare ett år till och med Föreningen har fått i uppdrag av fritidsnämnden att erbjuda öppen idrottsverksamhet i Fisksätra sporthall för ungdomar, utan krav på föreningsmedlemskap. Därför menar enheten att föreningen ska utföra uppdraget utan att ha kostnader för lokalhyra.

91 FRN utskick1 27 nov 91 av (3 Ekonomiska konsekvenser Enhetens förslag till beslut innebär en kostnad för fritidsnämnden under 2013 på kronor samt en minskad intäkt för de tider då föreningen utför uppdraget att erbjuda öppen idrottsverksamhet i sporthallen. För den öppna idrottsverksamheten i sporthallen betalar föreningen ingen hyra då denna utförs på uppdrag av fritidsnämnden. Utrymme för kostnaden finns inom fritidsnämndens förslag till internbudget för 2013 under rubriken öppen verksamhet. Idrotts- och fritidsenheten Thomas Sass utvecklingsledare Bilaga 1. Överenskommelse med föreningen Darra Musik och dans avseende öppen idrott i Fisksätra

92 FRN utskick1 27 nov 92 av 232 NACKA KO M M U N UPPDRAGSAVTAL FRN2010/ \l..j- l (4 Uppdrag Öppen idrottsverksamhet f"ör unga i Fisksätra Uppdragsgivare Uppdragstagare Nacka kommun Fritidsnämnden NACKA Uppdraget administreras av enheten Park & Fritid Darra Musik & Dans förening Organisationsnummer Genom detta avtal åtar sig Darra Musik & Dans förening, nedan kallad anordnaren, att bedriva öppen idrottsverksamhet i Fisksätra åt Nacka kommun, Fritidsnämnden, nedan kallad beställaren, under perioden till Anordnaren svarar för organisering, information och genomförande av verksamheten, i samarbete med lokalt fö.reningsliv. Anordnaren erhåller en uppdragsersättning från Nacka kommun för utfört uppdrag Uppdragets innehåll, omfattning och målgrupp Verksamheten ska syfta bland annat till att nå ungdomar och unga vuxna som har behov av positivt vuxenstöd på sin fritid. Ungdomar ska erbjudas en öppen idrottsverksamhet där deltagarna ska ha fått uppleva gemenskap, med gemensamma normer och regler, där deltagarna får uppleva att de fått utrymme för egna aktiviteter och umgänge med varandra, där de varit efterfrågade, behövda och välkomna. Det är särkilt angeläget anordnaren med denna verksamhet uppmärksammar dem som upplever att de i lägre grad blivit positivt bekräftade av det övriga vuxensamhället. Verksamheten ska bidra till att ungdomar kan välja ytterligare fritidsaktiviteter, som ger dem möjlighet att utveckla sin identitet, självbild och en positiv livsstil. Anordnaren ska utgå från ungdomars uttalade önskemål och behov när det gäller öppna idrottsaktiviteter. Anordnaren ska samarbeta med andra föreningar och aktörer samt direkt med intresserade ungdomar. Anordnaren får inte kräva medlemskap i någon förening av dem som deltar inom ramen för detta uppdrag. Verksamheten ska präglas av ett positivt umgängesklimat fritt från mobbing och trakasserier. Anordnaren ska erbjuda möjligheter till att få delta i idrottsaktiviteter utan krav på prestation eller regelbundet deltagande. Verksamheten är frivillig och deltagarna kommer - ~ - ~-~~ ~ P<::S:rAOftUS IDOKSAOMSS TtL&ON N 1cka kommun, Nacka stadshuset. Granitviigen l S info@nacka.se

93 FRN utskick1 27 nov 93 av (4 NACKA KO H H U H när de själva vill. Verksamheten ska genom sin öppna karaktär, vara ett komplement till den mer organiserade verksamheten med en mer instrumentell 1 karaktär. D en öppna fritidsverksamheten ska gynna ungdomar med en expressiv 2 fritidsstil. Anordnaren ska informera om verksamheten i Fisksätra på lämpligt vis samt lämna underlag till information på kommunens webbplats till beställaren. Om planerad verksamhet tillfälligtvis inte kan genomföras ska det meddelas beställaren. Aktivitet Omfattning Målgrupp Öppen idrottsverksamhet, Måndagar, onsdagar, torsdagar kl år ledarledd organiserad spontan idrott 23.00, under skolans läsår, i Fisksätra sporthall Öppen idrottsverksamhet Lördagar, kl under skolans år Ledarledd organiserad spontan idrott läsår, minst 4 timmar per tillfälle, i Fisksätra sporthall l samarbete med föreningar, prova Minst ett tillfälle per månad eller fyra 8-12 år på tillfällen, prova på olika idrotter Stödja det lokala föreningslivet och dess utveckling Stödja föreningar, ledare och skolor som anordnar eller vill anordna aktiviteter inom idrottslyftet tillfällen per termin, minst 2 timmar per tillfälle Utifrån behov Utifrån behov, kan även innebära att inspirera till eller initiera till ytterligare aktiviteter inom idrottslyftet Stödja, coacha och utbilda unga Utifrån behov, kan ske i samarbete med år ledare Inventera förutsättningar för målgruppen för att se vilket stöd som kan behövas för att möjliggöra för flera att delta i fritidsaktiviter Förutsättningar SISU Anordnaren svarar för den dagliga verksamheten. Beställaren arbetar med uppföljning och vissa informationsinsatser till allmänheten. Anordnare och beställare ska sträva efter ett samarbete som är öppet för dialog och förändringar inom ramen för uppdraget. Fisksätta sporthall disponeras till O-taxa för uppdragsverksamhet. 1 Instrumentell fritid präglas av ledarledd aktivitet med långsiktiga mål på regelbundet återkommande tider, till exempel foreningsidrott eller musikskola 2 Expressiv fritid präglas av den sker i obunden tid, med en hög grad av fria val, där umgänget och j J!. relationc'., centrala inslag tj.j ~ Ylfotl-ur

94 FRN utskick1 27 nov 94 av (4 NACKA KO H H U N Anordnaren ska bjuda in verksamma föreningar i Fisksätra och andra aktörer inom fritidsoch kulturområdet samt ungdomar till samarbete kring öppen idrottsverksamhet Anordnaren ska se till att tillfredställande ordning råder i och i anslutning till verksamheten. Mål, kvalitet och resultat Målnivå Uppföljning Andel av deltagama som anser att verksamheten är en tillgänglig och 85% Brukanmdersökning attrakriv verksamhet där man kan känna sig trygg Andel av deltagarna som anser att det finns möjlighet att påverka 85% Brukarundersökning verksamheten, ta ansvar och vara delaktig i verksamhetens genomförande Andel av deltagama som anser all ledarna bar den kompetens som 85% Brukanmdersökning behövs för uppdraget Andel av deltagarna som anser att ledarna har ett trevl.igt bemötande 85 % Brukanmdersökning Andel av deltagama som anser att flickor och pojkar är lika välkomna 85 % Brukanmdersökning att delta i verksamheten Antalet deltagare per verksamhetstillfälle Minst 15 Mätning av antalet deltagare per tillfälle deltagare.r\ndelen flickor som deltar i verksamheten 25% Mätning av antalet eller mer deltagande flickor Uppföljning och redovisning Anordnarens organisation och verksamhetsplan för uppdragets utförande ska presenteras för beställaren senast D enna kan revideras halvårsvis om anordnaren så önskat eller om förändringar uppstått. Anordnaren ska under året medverka i 2 driftmöten med beställaren, vid dessa möten ska anordnaren redovisa hur uppdraget utförts. Vid driftsmöten kan även utvecklingsfrågor att diskuteras. Anordnaren ska till beställaren lämna in skriftlig redovisning 10 januari 2012, 10 maj 2012, september 2012 samt 10 januari Redovisningarna ska innehålla en beskrivning av genomförda aktiviteter, antal verksamhetstillfållen, antal deltagare samt hur uppdragsersättningen disponerats mellan olika kostnadsslag. Beställaren kan initiera verksamhetsbesök och intervjuer med deltagare löpande under verksamhetsåret. Anordnaren ska vara beställaren behjälplig då den kommer att genomföra en brukarundersökning bland verksamhetens deltagare. Anordnaren ska för övrigt delta i de utvärderingar och mätningar av ddtagarfrekvenser som beställaren initierar till.

95 FRN utskick1 27 nov 95 av (4 NACKA KOMMUN Personal Verksamheten ska o rganiseras av anställd med för uppdraget adekvat erfarenhet och kunskap, i samarbete med ideella krafter från det lokala föreningslivet.. Anordnaren har möjlighet att arvodera unga ledare Anordnaren är i sin arbetsgivarroll ansvarig för att gällande lagar och författningar iakttas vid anställning, avlöning och uppsägning av personal Verksamheten utförs på uppdrag av Nacka kommun. D etta innebär att personalen och de ideella ledarna ska uppträda som Nackas kommuns representanter på plats och därmed kunna hantera synpunkter och klagomål på ett för kommunen adekvat vis. Ekonomisk ersättning. För åtagande enligt detta avtal erhåller anordnaren en uppdragsersättning om kronor. Utbetalning sker vid tre tillfållen efter fakturering från anordnaren. Utförs inte åtagandena enligt detta uppdragsavtal kan återbetalning krävas. Uppdragsersättningen ska användas för att finansiera genomförandet av uppdraget. Inom ramen för ersättningen ska det vara möjligt att Anställa en verksamhetsledare på deltid som ansvarar för verksamhetens genomförande, organisation, samordning, administration och uppföljning Arvodera ett antalledare Finansiera viss utrustning samt vissa programkostnader samt stödja vissa utvecklingsinsatser för lokalt föreningsliv som ägnar sig åt idrott Force Majeure Endast inträffad händelse, helt utanför parternas kontroll och möjlighet att styra, kan åberopas som force majeure händelse. Om sådan händelse inträffar ska parterna göra allt som är möjligt för att nedbringa skadeeffekterna. Partema ska informera varandra om det fmns omständigheter som kan orsaka tillämpning av denna bestämmelse. Detta kontrakt har upprättats i två exemplar, av vilka vardera parten tagit sitt. För F ritidsnämnden För anordnaren?t::;~ Thomas Sass Nacka kommun H '\ALN.d ~ enyhuus U D arra Musik & Dans förening

96 FRN utskick1 27 nov 96 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2010/134 1 (4 Fritidsnämnden Avslut av överenskommelse föreningen Mötesplats Järlahusets avseende verksamheten Tjejverkstan Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att tillmötesgå föreningen Mötesplats Järlahusets begäran om att föreningen i förtid vill avsäga sig det uppdrag avseende verksamheten Tjejverkstan som föreningen och fritidsnämnden ingått avtal om. 2. Fritidsnämnden beslutar att återkräva föreningen på kronor för tiden till och med för resterande avskrivningskostnad för renoveringskostnader av lokal som inte kan nyttjas för fortsatt verksamhet 3. De inventarier samt resterande material som införskaffats med medel från fritidsnämnden som varit avsedda för verksamheten Tjejverkstan ska överföras till kommunen för att användas i likvärdig verksamhet med annan utförare Sammanfattning Sedan 2008 har kommunen varit med och finansierat verksamheten Tjejverkstan. Det avtal som kommunen och Föreningen mötesplats Järlahuset har ingått innebär att föreningen åtagit sig att anordna verksamheten till och med den 21 december I detta avtal står det även att parterna äger rätt att säga upp avtalet med sex månaders uppsägningstid. Föreningen har den 18 november 2013 meddelat att föreningen i förtid vill avsäga sig detta uppdrag. Föreningen önskar avsluta sitt ansvar för verksamheten från och med den 1 januari Detta innebär även att verksamheten skulle lämna den lokal i Järlahuset där verksamheten bedrivs idag, som renoverats för medel från fritidsnämnden. Idrotts- och fritidsenheten föreslår att fritidsnämnden ska besluta att tillmötesgå föreningens begäran om att föreningens uppdrag upphör den 31 december Enligt avtalet kan återbetalning krävas om åtagandena inte utförs enligt uppdragsavtalet. Fritidsnämndens uppdragsersättning har finansierat renovering och sanering av lokalen under 2011 och 2012 med sammanlagt kronor. Avskrivningstiden är beräknad lägst gällande under avtalstiden 2011 till Därför föreslår enheten att ett återkrav ska göras för den återstående avtalstiden, 1 januari 2014 till 31 december 2015, med kronor. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

97 FRN utskick1 27 nov 97 av (4 Vid en verksamhetsövergång till annan likvärdig verksamhet anser enheten att återstående inventarier samt förbrukningsmaterial avsedda för verksamheten Tjejverkstan som införskaffats med fritidsnämndens medel, ska övergå till den utförare som tar över verksamheten. Ärendet Bakgrund Sedan 2008 har kommunen varit med och finansierat verksamheten Tjejverkstan. Från början drevs verksamheten av Rädda barnen i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Kommunstyrelsen beslöt den 25 oktober 2010 att det fortsatta stödet för öppen verksamhet med social inriktning för flickor skulle ligga inom fritidsnämndens ansvarsområde. Omfattningen på den ekonomiska ersättningen för utförd verksamheten skulle hanteras inom fritidsnämndens förslag till mål och budget för I samband med att Studieförbundet Vuxenskolan upphörde med lokalföreningar, vilket de gjorde under hösten 2011, tog den då nybildade föreningen Mötesplats Järlahuset över ansvaret för att anordna verksamheten Tjejverkstan. Fritidsnämnden och föreningen Mötesplats Järlahuset kom den 26 maj 2011 överens om att föreningen ska bedriva verksamheten till och med den 31 december 2015 med den ersättning som fritidsnämnden fasställer årligen i samband med beslut om mål och budget. Inför 2013 framförde föreningen att den önskade en högre ökning av ersättning än den som fritidsnämnden beslutat. Inför 2013 framförde föreningen att den ansåg att ersättningen för verksamheten måste öka med kronor för 2013 och ytterligare kronor för I det avtal som föreningen och fritidsnämnden ingick vid detta tillfälle står det att parterna äger rätt att säga upp avtalet med sex månaders uppsägningstid. Tidigare beslut Fritidsnämnden beslöt den 19 juni 2013, att uppdra till idrotts- och fritidsenheten att genomföra en fördjupad granskning av föreningen Mötesplats Järlahusets ekonomi avseende verksamheten Tjejverkstan samt att utreda om fritidsnämnden kan omfördela sin budget för att möta föreningens fråga om utökat bidrag. Fritidsnämnden fick en redovisning av den ekonomiska granskningen den 16 oktober Vid detta sammanträde beslöt nämnden att avslå föreningen Mötesplats Järlahusets begäran om ytterligare höjning av bidraget med kronor för 2013 och ytterligare kronor för 2014 för verksamheten Tjejverkstan.

98 FRN utskick1 27 nov 98 av (4 Föreningen önskar upphöra med verksamheten vid årsskiftet Föreningen Mötesplats Järlahuset har den 18 november 2013 meddelat att föreningen i förtid vill avsäga sig det uppdrag avseende verksamheten Tjejverkstan som föreningen och fritidsnämnden ingått avtal om. Föreningen önskar avsluta sitt ansvar för verksamheten den 1 januari Detta innebär även att verksamheten skulle lämna den lokal i Järlahuset där verksamheten bedrivs idag, som renoverats för medel från fritidsnämnden. Föreningen framför fritidsnämndens beslut den 16 oktober 2013 om att avslå Föreningen Mötesplats Järlahusets begäran om ytterligare höjning av bidraget med kronor för 2013 och ytterligare kronor för 2014 för verksamheten Tjejverkstan som skäl till varför de vill avsluta verksamheten i förtid och med kortare tid än överenskommen uppsägningstid. Tjejverkstans personals synpunkter Företrädare för fritidsnämndens tjänstemannaorganisation har även träffat personalen som arbetat på Tjejverkstan. De förordar att kommunen ska tillmötesgå föreningens begäran om att i förtid vill avsäga sig det uppdrag avseende verksamheten Tjejverkstan som föreningen och fritidsnämnden ingått avtal om, under förutsättning att en likvärdig verksamhet med samma koncept kommer att fortsätta när överenskommelsen med föreningen Mötesplats Järlahuset avslutats. Ekonomiska konsekvenser Enligt avtalet, under rubriken Ekonomisk ersättning anges att om åtagandena inte utförs enligt uppdragsavtalet kan återbetalning krävas. Uppsägningen sker två år före avtalets utgång. Fritidsnämndens uppdragsersättning har under åren 2011 och 2012 finansierat extra ordinära engångskostnader för renovering och sanering av lokal, under 2011 med kronor och under 2012 med kronor. Avskrivningstiden är beräknad lägst gällande under avtalstiden 2012 till Därför föreslår enheter att ett återkrav ska göras för den återstående avtalstiden då fritidsnämnden haft en renoveringskostnad för en lokal som inte kommer att användas så som avsågs vid finansieringen. Förslaget innebär ett återkrav för åren 2014 och 2015 med kronor. Avsikten är att fritidsnämndens uppdragsersättning till utförare ska, till en viss del, användas för inköp av förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial. Vid en verksamhetsövergång till annan likvärdig verksamhet anser enheten att återstående inventarier samt förbrukningsmaterial avsedda för verksamheten Tjejverkstan som införskaffats med fritidsnämndens medel, ska övergå till den utförare som tar över verksamheten. Fritidsnämnden beslöt den 8 december 2011 att stödja föreningen Mötesplats Järlahuset med kronor för inköp av datorer avsedda för verksamheten Tjejverkstan. Även dessa inköp ska omfattas av verksamhetsövergång.

99 FRN utskick1 27 nov 99 av (4 Kommunens jurist menar att det finns grund för resonemanget om att kräva både återbetalning för avskrivning av renoveringskostnad samt övergång för den utrustning som kommunen finansierat som är avsedd för Tjejverkstans verksamhet. Idrotts- och fritidsenhetens förslag Då föreningen uttryckt att den inte vill fortsätta att bedriva verksamheten och personalen förordar att fritidsnämnden ska tillmötesgå föreningens önskemål föreslår idrotts- och fritidsenheten att fritidsnämnden ska besluta att tillmötesgå föreningens begäran om att föreningens uppdrag upphör den 31 december Enheten förelår i separat ärende om hur en likvärdig verksamhet med samma koncept kan anordnas från och med 1 januari Idrotts- och fritidsenheten Thomas Sass Utvecklingsledare Bilagor Bil 1. Uppsägning från föreningen Mötesplats Järlahuset

100 FRN utskick1 27 nov 100 av 232 Föreningen Mötesplats Järlahuset, org.nr Järla skolväg 15, Nacka ~ ~ MÖTESPLATS JÄRLAHUSET Nacka Thomas Sass Fritidsenheten Nacka kommun Kopia~ Registrator Avsägelse av uppdragsavtal gällande Tjejverkstan med FMJ som huvudman from l januari Sedan Föreningen Mötesplats Järlahuset (FMJ tagit del av Fritidsnämndens beslut den 16 oktober 2013 i arendet FRN 2010/134 med avslag på FMJ,s begäran om höjning av kommunens bidrag till FMJ med l 00 tkr för 2013 samt ytterligare l 00 tkr för 2014 får FMJ härmed meddela förtida avsägelse av uppdragsavtalet mellan Nacka kommun, Fritidsenheten, och FMJ from den l januari I följd av detta övertar Nacka kommun ansvaret för Tjejverkstans verksamhet för flickor år i kommunen samt arbetsgivaransvaret för Tjejverkstans tre anställda. Föreningen emotser Fritidsenhetens förslag till tid för ett sammanträffande for en ordnad överlåtelse av Tjejverkstans verksamhet till Nacka kommun eller den kommunen förordar som driftsansvari g. Föreningen emotser en bekräftelse av denna avsägelse. M:z~smn~-+-(..._ /'_~ --~ Mats Granath verksamhetschef Föreningen Mötesplats J ärlahuset mats. granath(cl!,i arlahusetnacka. se www. jarlahusetnacka. se Tjejverkstan har öppet T i-to och F re Adress: Järlahuset, J ärla skolväg 15, Nacka. Tel: l

101 FRN utskick1 27 nov 101 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/816 1 (3 Fritidsnämnden Tjejverkstan 2014 Förslag till beslut Fritidsnämnden uppdrar åt kommunens egen produktion att anordna verksamheten Tjejverkstan från och med 1 januari Sammanfattning Sedan 2008 har kommunen varit med och finansierat verksamheten Tjejverkstan. Det avtal som kommunen och Föreningen mötesplats Järlahuset har ingått innebär att föreningen åtagit sig att anordna verksamheten till och med den 21 december I detta avtal står det även att parterna äger rätt att säga upp avtalet med sex månaders uppsägningstid. Föreningen har den 18 november 2013 meddelat att föreningen i förtid vill avsäga sig det uppdrag. Föreningen önskar avsluta sitt ansvar för verksamheten den 1 januari Detta innebär även att verksamheten skulle lämna den lokal i Järlahuset där verksamheten bedrivs idag. Fritidsnämnden beslöt den 16 oktober att idrotts- och fritidsenheten, vid händelse av att föreningen Mötesplats Järlahuset säger upp avtalet avseende Tjejverkstan, ska ta ansvar för verksamheten med målsättningen att verksamheten ska fortgå utan avbrott för besökarna. Då det för närvarande inte finns någon förening som bedöms kunna driva verksamheten och då det inte är möjligt att genomföra en upphandling till årsskiftet bedömer enheten att fortsatt verksamhet initialt ska bedrivas i kommunal regi. Enheten föreslår att kommunens produktionsverksamhet Välfärd sociala stödverksamheter, fritid och kultur, som utför verksamheter på uppdrag av nämnderna, ska ges i uppdrag att anordna öppen fritidsverksamhet för flickor från 1 januari Befintlig personal som arbetar med Tjejverkstan med anställning hos Föreningen Mötesplats Järlahuset ska erbjudas verksamhetsövergång. Ärendet Bakgrund Sedan 2008 har kommunen varit med och finansierat verksamheten Tjejverkstan. Från början drevs verksamheten av Rädda barnen i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

102 FRN utskick1 27 nov 102 av (3 Kommunstyrelsen beslöt den 25 oktober 2010 att det fortsatta stödet för öppen verksamhet med social inriktning för flickor skulle ligga inom fritidsnämndens ansvarsområde. Omfattningen på den ekonomiska ersättningen för utförd verksamheten skulle hanteras inom fritidsnämndens förslag till mål och budget för I samband med att Studieförbundet Vuxenskolan upphörde med lokalföreningar, vilket de gjorde under hösten 2011, tog den då nybildade föreningen Mötesplats Järlahuset över ansvaret för att anordna verksamheten Tjejverkstan. Föreningen Mötesplats Järlahuset har den 18 november 2013 meddelat att föreningen i förtid vill avsäga sig det uppdrag avseende verksamheten Tjejverkstan som föreningen och fritidsnämnden ingått avtal om. Föreningen önskar avsluta sitt ansvar för verksamheten den 1 januari Detta innebär även att verksamheten skulle lämna den lokal i Järlahuset där verksamheten bedrivs idag. Föreningen framför fritidsnämndens beslut den 16 oktober 2013 om att avslå Föreningen Mötesplats Järlahusets begäran om ytterligare höjning av bidraget med kronor för 2013 och ytterligare kronor för 2014 för verksamheten Tjejverkstan som skäl till varför de vill avsluta verksamheten i förtid och med kortare tid än överenskommen uppsägningstid. Tidigare beslut Fritidsnämnden beslöt den 19 juni 2013, att idrotts- och fritidsenheten, vid händelse av att föreningen Mötesplats Järlahuset säger upp avtalet avseende Tjejverkstan, ska ta ansvar för verksamheten med målsättningen att verksamheten ska fortgå utan avbrott för besökarna. Föreningen önskar upphöra med verksamheten vid årsskiftet Vid sammanträdet lämnas även flera protokollsanteckningar där det framgår att det finns en vilja till att verksamheten ska drivas vidare, även om föreningen Mötesplats Järlahuset inte längre är intresserade av att anordna verksamheten. Möjligheter till fortsatt verksamhet med ny utförare i ny lokal Personalen har den 11 november 2013 lämnat in till kommunen en intresseanmälan där de förklarar att de ha för avsikt att bilda ett personalkooperativ som från 2015 vill få ta ansvar för verksamheten. Under 2014 är de intresserade att driva verksamheten som anställda hos annan utförare. Därefter har idrotts- och fritidsenheten träffat företrädare för personalen för att diskutera vilka möjligheter de ser för en fortsatt verksamhet med en ny utförare och i ny lokal. De kan även se att en ideell organisation, en vänförening med flera intressenter som vill stödja verksamheten, kan bildas. En sådan förening kan fungera som ett stöd för den aktör som kommer att få i uppdrag att utföra verksamheten.

103 FRN utskick1 27 nov 103 av (3 Nuvarande personal framför även att de med sina erfarenheter har byggt upp ett koncept som de anser fyller en viktig funktion för flickor. Tjejverkstan är idag en träffpunkt för enbart flickor. Verksamheten ger flickor som inte besöker andra mötesplatser på sin fritid en möjlighet att umgås med andra flickor, få stöd av vuxna och ha en plats för aktiviteter, skapande och rekreation. Personalen menar att det är angeläget att verksamheten får möjlighet att fortsätta under så likvärdiga former som möjligt, för att även fortsättningsvis fylla samma funktion som tidigare för de flickor som har behov av verksamheten. För att uppnå det ursprungliga syftet med Tjejverkstan menar personalen att en förutsättning är en egen lokal för verksamheten Tjejverkstan. Idrotts- och fritidsenhetens förslag Då det för närvarande inte finns någon förening som bedöms kunna driva verksamheten och då det inte är möjligt att genomföra en upphandling till årsskiftet bedömer enheten att fortsatt verksamhet initialt ska bedrivas i kommunal regi. Enheten föreslår att kommunens produktionsverksamhet Välfärd sociala stödverksamheter, fritid och kultur, som utför verksamheter på uppdrag av nämnderna, ska ges i uppdrag att anordna öppen fritidsverksamhet för flickor. Befintlig personal som arbetar med Tjejverkstan med anställning hos Föreningen Mötesplats Järlahuset ska erbjudas verksamhetsövergång. Ekonomiska konsekvenser I förslaget till fritidsnämndens internbudget finns utrymme för en uppdragsersättning för Tjejverkstan med samma storlek som under Idrotts- och fritidsenheten Thomas Sass Utvecklingsledare Bilagor Bil 1. Intresseanmälan från befintlig personal som avser att bilda personalkooperativ

104 FRN utskick1 27 nov 104 av 232 Nacka Kommun Ledamöterna i Fritidsnänmden i Nacka Kommun Nacka Stockholm 26 augusti 2012 ANSÖKAN OM EKONOMISK HJÄLP TILL SLALOMKLUBBEN I SALTSJÖBADEN Saltsjöbadens Slalomklubb hade sportmässigt en väldigt din säsong ifjol med totalt 462 barn/ ungdomar i träning. I skidlekis deltog 70 barn och i E-gruppen (6-7 år gamla deltog 110 barn. Både antalsmässigt och gällande placeringar på tävlingar slog klubben rekord ifjol. Vi lyckades även hålla backen öppen för allmänheten under hela vintern förutom de dagar vi anordnade tävlingar i backen. Fjolåret blev dock ekonomiskt ett tungt år. Bokslutet är inte helt klart men resultatet pekar mot på förlust på ca SOO tkr. Vi har idag 400 tkr i kassan där vi i styrelsen har beslutat att vi inte skall gå in i en ny säsong med mindre än 300 tkr i kassan på grund av att vi måste ha en viss handlingsfrihet gällande oförutsatta kostnader. Vi skulle verkligen uppskatta om kommunen skulle kunna hjälpa oss med följande: 1. Klubbens gamla klubbhus är helt o~änligt och behöver rivas. Vi har fått en bygglovsansökan avseende en ny byggnad beviljad vilket vi är tacksamrna för. Avsikten med den nya byggnaden är att den dels skall kunna härbärgera snöläggningsutrustning med mera som behöver förvaras inomhus samt dels möjliggöra för våra tränare att förvara utrustning i anläggningen. Vårt förslag är att kommunen betalar minst SO procent av byggkostnaden så skall vi försöka få in upp till SO procent genom sponsring. Vi kommer under nästa vecka att få in minst två offerter men uppskattar att kostnaden kommer att hanrna på 800 tkr till tkr. 2. En stor fast kostnad som klubben har varje är kostnaden för el till både liftarna och kompressom för snökanonerna. Vi skulle uppskatta om kommunen kunde stå för elabonnemanget och i framtiden betala vår elförbrukning. Vi har även tidigare bett om hjälp att lägga om taket på klubbhuset som kommunen äger och som klubben hyr av kommunen. Taket läcker in och behöver definitivt åtgärdas. Kostnaden uppgår till ca 80 tkr. Klubben har inte råd att ta kostnaden för detta samtidigt som gatukontoret har meddelat att de inte betalar. När vi pratat med styrelseledamöter i andra slalomklubbar i Sverige så kan vi konstatera att det varierar kraftigt på vilka sätt som kommunerna stöttar klubbarna. Samtidigt som vi är väldigt glada för en hjälp vi har fått av kommunen tidigare så kan vi även konstatera att många klubbar

105 FRN utskick1 27 nov 105 av 232 som vi pratat med får betydligt större och regelbunden ekonomisk hjälp av sina respektive kommuner än vad vi har fått i Saltsjöbaden. Vi tycker också det är viktigt att inte höja träningsavgifterna för mycket och möjliggöra för alla att kunna delta i verksamheten. Vi tycker också det är rimligt att vi får ekonomisk hjälp av kommunen sett till omfattningen på vår verksamhet och antalet barn/ungdomar som är aktiva i relation till andra idrottsklubbar i kommunen. Jag har bifogat exemplar av Klubb-Nytt för förra säsongen som kan vara trevligt att ta del av. Ni är hjärtligt välkomna att komma och hälsa på oss. Vänliga hälsningar, ~~- Patrik Hedelin Styrelseordförande saltsjöbadens Slalomklubb \VW\v.saltisslalom.nu Mobil: p a trik@hedelin.com

106 FRN utskick1 27 nov 106 av 232 Nacka Kommun Ledamöterna i Fritidsnämnden i Nacka Kommun Nacka Stockhohn 6 november 2013 ANSÖKAN OM ERSÄTTNING AVSEENDE ELFÖRBRUKNING I BACKEN Saltsjöbadens Slalomklubb hade sportmässigt en väldigt din säsong ifjol med totalt 353 barn/ungdomar i träning där vi lyckades kombinera en bra bredd samtidigt som vi hade många bra tävlingsresultat. Hittills i år är det 394 barn/ungdomar som anmält sig till träning. I skidlekis deltog 45 barn och i E-gruppen (6-7 år gamla deltog 108 barn. Vi lyckades även hålla backen öppen för alhnänheten under hela vintern förutom de dagar vi anordnade tävlingar i backen. Vi skickade in en ansökan till kommunen avseende ekonomisk hjälp den 26 augusti 2012 där vi ansökte om bidrag avseende det gamla klubbhuset som behöver rivas och ersättas med en ny byggnad samt bidrag till att bekosta elförbrukningen. Vi fick till svar att kommunen var beredda att gå vidare avseende elförbrukningen vilket vi satte stort värde på samtidigt som kommunen behöver arbeta mer långsiktigt för att få in ett eventuellt investeringsbidrag till ersättningsbyggnaden till klubbhuset. Kommunen påbörjade därefter en gedigen studie för att kunna identifiera eventuella elbesparingsmöjligheter. Denna studie är bilagd. Sammanfattningsvis visar den att det inte går att minska elförbrukningen utan omotiverat höga anläggningsinvesteringar. Inom Nacka kommun tycker vi att det är rimligt att det ekonomiska stödet fördelas rättvist mellan sportema där slalomklubben tar ett mycket stort ansvar mot alla ungdomar i kommunen genom en uttalad breddsatsning, öppet på fredag och lördagkvällar samt att vi alltid håller backen öppen för alhnänheten. Nyligen har även längdsektionen inom saltsjöbadens IF samt KSSS kontaktat oss för att kunna bedriva verksamhet i backen utanför vår säsong. Dock behöver vi tända belysningen och tillhandahålla el vilket vi enklare skulle kunna göra om vi fick bidrag av kommunen till elkostnaden. Den totala elkostnaden uppskattas till ca 240 tkr per säsong där vi skulle uppskatta om kommunen kunde bevilja ett årligt bidrag som täcker denna kostnaden. Det är viktigt att notera att vi som enda slalomklubb i Stockhohn sköter hela anläggningen inkl snöläggning, pistning, lift, träning och cafeteria med mera helt på ideell basis. Vi har en anställd sportchef samt ett antal rimanställda ungdomar som tränare. Slalombacken ligger dock i ett naturvårdsområde där klubben vare sig äger marken eller anläggningstillgångarna. Vi tycker det är rimligt att vi får bidrag till att kunna finansiera elkostnaden för att lägga snö och belysning till backen. Klubben har även som strategi att försöka hålla träningsavgifterna på en rimlig nivå så att alla barn/ ungdomar skall kunna delta.

107 FRN utskick1 27 nov 107 av 232 Jag har bifogat de två exemplar av Klubb-Nytt som kan vara trevligt att ta del av. Ni är hjärtligt välkomna att komma och hälsa på oss när ni vill. Jag har även bifogat verksamhetsberättelsen för året 2012/ Vänliga hälsningar, ~~ Patrik Hedelin På uppdrag av styrelsen i saltsjöbadens Slalomklubb Mobil: p a trik@hedelin.com

108 FRN utskick1 27 nov 108 av 232 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SÄSONGEN 2012/2013 Styrelsen för Saltsjöbadens Slalomklubb lämnar härmed sin verksamhetsberättelse för år 2012/2013. Verksamheten i kommittéerna Under den här rubriken redovisar styrelsen klubbens verksamhet fördelad på de olika kommittéerna. 1. Träningskommittén Säsongen 2012/2013 var en otroligt bra och framgångsrik säsong för Saltsjöbadens Slalomklubb och med knappt 400 barn i träning är vi en utav de absolut största slalomklubbarna i landet. Med en kanontidig start började vi hemmaträningarna redan i mitten av december vilket ledde till att vi var först i Stockholmsområdet med att sätta upp käppar i hemmabacken. Jämfört med säsongen 2010/2011 och 2011/2012 håller vi oss runt det normala antalet deltagare på träningar i klubben. Det är ett tapp i Skidlekis vilket oftast beror på en snöfattig vinter året innan. I alla andra grupper har ett stort deltagande av aktiva ungdomar. Jämför vi oss med andra Stockholmsklubbar ligger vi i topp med en hög aktivitet som verkar hålla sig i flera år framöver i och med att tillväxten är god och de hela tiden får nya förebilder som växer upp i Saltis-backen och klättrar vidare mot Skidgymnasium. I tränarstaben har vi legat runt ca 45 tränare utspritt över de 10 grupperna klubben har. (U16-U8, Skidlekis 1 och 2 samt Freeride, Young Riders och Oldboys/Oldgirls Inför denna säsong gjordes en ganska stor ändring där FIS ändrade reglerna för indelningen av grupperna vilket gjorde att alla stannade kvar i samma grupp som året innan trots att de blivit äldre. Detta fungerade dock utmärkt

109 FRN utskick1 27 nov 109 av och den enda ändringen klubben gjorde var att införa Skidlekis 2 med de som egentligen skulle börja i E-gruppen, numera kallade U8. Skidlekis 2 blev en blandning mellan U8 och Skidlekis där man hade fler tränare som hjälpte till i gruppen för att göra träningen något mer utmanande. Under försäsongen började de två äldsta grupperna, U16 och U14, med att åka på läger vecka 38 i Landgraaf, Holland vilket är en utav Europas största inomhushallar. U16 åkte denna säsong ytterligare ner till Europa under vecka 41 där vi besökte Stelvio, Italien och spenderade en vecka på dryga 3000 meters höjd där vi åkte skidor, sov och åt. Det årliga vecka 44 lägret i Stubai under höstlovet var även i år fullbokat vilket är riktigt kul. Jämfört med säsongen innan lät klubben yngre åkare från U10 följa med i mån av plats vilket fungerade bra under veckan. Vi hade som vanligt en kanonvecka och gemenskap och skidåkning kan inte bli bättre än här. Under hösten besökte vi senare de svenska fjällen och tränade i anläggningar så som Tärnaby, Funäsdalen, Klövsjö, Vemdalen och Åre. Totalt åkte U16 35 dagar innan årsskiftet och inte en enda träningsdag blev inställd på grund av dåligt väder eller liknande. Tävlingssäsongen har varit mycket framgångsrik för Saltsjöbadens Slalomklubb där vi har haft ett flertal pallplaceringar både på lokala och nationella tävlingar i USM och LVC med bragder såsom USM-guld, silver och brons vilket är riktigt stort. Men störst har även i år Axel Bäck varit som såg tog hem SM guldet. Går vi till U14 har de en stark kull både som går upp och som stannar med många fina placeringar. Även U12 är en stark grupp med många duktiga åkare med framskjutna placeringar och U10 gruppen var rekordstor i tävlandet i år. På tävlingarna har det funnits med tränare för att hjälpa till att få trygga åkare på start som känner att det finns hjälp i närheten när det gäller både besiktning och inåkning. Klubben har även haft träning i samband med tävlingar under nästan varje helg.

110 FRN utskick1 27 nov 110 av Efter att säsongen var avklarad skickade vi tre åkare till Skidgymnasium. Fanny Gyllenswärd, Max Wedsjö och Pontus Endre kommer nu till hösten börja på Järpens Skidgymnasium där de kommer fortsätta sin satsning mot sverigeeliten. Där får de kampera ihop med flera gamla klubbkompisar som redan går där. Mathias Moberg är från och med Juli månad anställd som sportchef på heltid. 2. Tävlingskommittén Under säsongen 2012/2013 genomförde vi följande tävlingar: ett LVC-kval för U14 en Sthlm Race tävling för U10 en Mälarcup för U12 två USM-kval för U16 i Sunne tillsammans med Lidingö SLK Saltisparallellen för U12 & U14 fyra Saltis cup inkl KM Stort tack till alla hårt arbetande tävlingsansvariga och funktionärer som varit med och säkerställt den höga kvalitet alla våra tävlingar haft även denna säsong! Saltis rockar Saltisparallellen väcktes till liv igen i en något nerskalad variant. U12 och U14 var de som fick delta och vi fick mycket feedback och glada kommentarer från åkare och andra klubbar för en rolig tävlingsform och uppskattad tävling. En tävling som kommer arrangeras även kommande säsong. Årets upplaga av Saltis cup var alla välbesökta med rekordmånga tävlande, särskilt i de yngre åldersklasserna. Ju längre in i säsongen vi kom desto fler startande strömmade till och starttiderna för de yngsta åldersklasserna tänjdes. Tack till alla tävlande och funktionärer för era insatser och för ert tålamod i de senare startfälten. För att säkerställa återväxt och kunskapsöverföring består klubbens tävlingskommitté av, förutom tävlingsansvarig, en tävlingsansvarig och två tidta-

111 FRN utskick1 27 nov 111 av garansvariga från varje ålderklass. Tre ordinarie speakers har också ingått i teamet. Ett för säsongen väloljat team som bara levererat toppklass. Alla tävlingsansvariga i klubben har gått Skidförbundets utbildning för tävlingsansvariga som är ett krav från Skidförbundet för att få anordna tävlingar. Merparten av tidtagarna har gått Skidförbundets utbildning i SSF Timing. En unik medalj för Saltsjöbadens slalomklubb har tagits fram i samarbete med Hallmans och kommer användas under tävlingarna kommande säsong. KM-bucklorna inventerades och kompletterades med nya för de som saknades. Har du kanske en KM-buckla ståendes och skräpar hemma tar vi tacksamt emot den (de med patina är trots allt bäst.

112 FRN utskick1 27 nov 112 av Driftskommittén Lång säsong, högt utnyttjande och fortsatt mycket underhåll Återigen hade vi glädjande nog en mycket tidig säsongsstart i Saltismassivet. Bland de första klubbarna i Stockholm öppnade vi för träning redan första halvan av december. Sedan höll säsongen på en bra bit in i april och med många tävlingar, fullt med träningspass och en hel del extra träningar. Slitaget och underhållsbehovet blir av naturliga skäl stort en säsong som denna. Snöläggning: Under testkörning av anläggningen brann elmotorn till vattenpumpen. Det är ingen leksakspryl utan en W, och ca 300 kg tung klump som vi inte helt rår på själva. Vi fick god hjälp av Pumphuset, och hann precis få in en splitter ny Siemens-motor när det var dags att börja spruta snö. I övrigt är själva vattenpumpen helt slut och vi hade nog tur att den höll snöläggningssäsongen ut. Den är nu urmonterad och en ny är beställd och skall monteras innan hösten. Det innebär att de båda huvudkomponenterna i snöläggningssystemet kommer att vara i princip nya inför kommande säsong. Kvar att byta de närmaste åren är dränkpump samt första delen av rörsystemet som finns inne i pumphuset. Det senare har börjat rosta och vi har lagat det 2 ggr under min period i styrelsen. Pistmaskin: Ännu lever "Bea"! Hon har funkat hyggligt under säsongen, men har fortsatt problem med kylvattenläckage. Under en service lokaliserades problemet till topplocket och topplockspackningen. Vi kommer att renovera detta inför kommande säsong för att hon skall vara i bästa form. Fortsatt håller vi ögonen öppna efter en lämplig ersättare. Helst vill vi ha en parkmaskin som framför allt har större rörlighet i schaktbladet. Det är bättre i vår anläggning ur många aspekter. Liften: Det nyrenoverade hjulbatteriet på toppmasten har fungerat mycket bra under säsongen. Initialt hade vi en del urspårningar efter vändhjulet men det berodde på några felvända tryckstycken. Efter att vi kom på och åtgärdade detta hade vi en säsong med förhållandevis väldigt få driftstopp. Högt slitage, ganska många hjulbyten, och en del justeringar på toppmasten nedåtgående har det varit. Vi köpte inför säsongen 5 nya medbringare, och har köpt ytterligare 5 medbringarhus inför kommande säsong. Övervakningssystemet

113 FRN utskick1 27 nov 113 av är i drift men behöver ytterligare justeringar innan det fungerar på ett sätt som hjälper oss som tänkt i liften vid problem. Arbetsdagar: Under hösten gjorde vi ett stort jobb med att rikta upp och gjuta om stolpar till A-nätet. Vi hade en del pyssel på klubbhuset även om takomläggningen var utlagd på extern entreprenad. Under vårens arbetsdag byggde vi om inredningen av käpp/materielcontainern. Förhoppningsvis kommer det att bli lättare att hålla ordning där framöver. I övrigt hade vi god uppslutning på arbetsdagarna och backen har generellt varit i snyggt och välstädat skick. 4. Marknadskommittén Marknadskommittén har som uppgift att marknadsföra klubben utåt, att hitta samarbetspartners och sponsorer som är villiga att bidra ekonomiskt till klubbens verksamhet. Klubbens medlemsavgifter, tränings- och tävlingsavgifter m.m. är tänkta att räcka till den löpande driften. Intäkter från marknadskommitténs arbete ska i första hand gå till satsningar på anläggningen med därtill hörande kostnader. Vidare har kommittén också hanterat klubbkläder, event och fester. Vi har fortsatt med det lyckade konceptet kring klubbställ och softshelljackor från Goldwin och fartdräkter från POC samt mjukiskläder. Vi har även fortsatt haft ryggsäckar och skidfodral till försäljning i klubbstugan. Klubbmössorna som togs fram inför förrförra säsongen har fortsatt funnits till försäljning och är mycket populära bland våra medlemmar. Mössorna har nästan tagit slut och inför nästa år är planen att göra ytterligare beställning av ett antal. Därefter får vi diskutera om en ny mössa ska tas fram. Marknadskommittén kommer fortsätta hantera klubbkläder även för nästa säsong och vi har diskussioner med samarbetspartners kring sponsring. Välkomna med ytterligare förslag till kollektion och samarbeten. I slutet av januari anordnades den nu traditionella Fire on Ice-festen, som under ledning av Nina Leuckfeld, som vanligt blev lyckad, med god mat, underhållning och uppvisning av våra åkare, tränare och pistmaskinister. Klubben har i år haft samarbetspartners närvarande på våra klubbtävlingar, Saltisparallellen samt vid ett antal andra tävlingstillfällen. Inför nästa år jobbar vi vidare på ytterligare samarbetspartners och det finns fler på gång,

114 FRN utskick1 27 nov 114 av men hör gärna av er om intresse finns att vara med och bidra. Det finns fortfarande många områden kvar där företagsnamnet kan synas på Vinterstadion. På vår hemsida kommer vi lägga ut de olika samarbetspaket som klubben erbjuder och vilken exponering som kan erbjudas. Under säsongen erbjöd klubben företag att hyra backen för event där vi tillhandahåller parallellslalomtävling med tränare och förtäring efteråt, ett event som är populärt som vi även fortsätter att utveckla till nästa år. De samarbetspartners klubben har idag är Audi Hammarby Sjöstad, Stockholm, Vår Gård, Svensk Fastighetsförmedling, andmotion, JO Sport, Inntech och Alpingaraget. 5. Ekonomi Ekonomiskt blev säsongen mycket bra. Klubben är en ideell förening och har inget intresse av att generera vinster, allt överskott skall tillgodogöras medlemmarna och framförallt de som är i träning. Dock skall vi ha en ekonomisk buffert så att vi kan garantera verksamheten även under säsonger när vädrets makter är emot oss eller när haverier av olika slag sker. En mängd med ekonomiska beslut togs inför säsongen för att åtminstone uppnå ett nollresultat. Ett flertal skäl gör dock att vi kommer att visa ett överskott på ca 200 tkr: 1. Stor kraft lades på att öka sponsring. Ansträngningarna gav goda resultat och vi kommer även framöver att lägga ner mycket energi på detta. 2. Vi hade något fler tävlingar på hemmaplan under säsongen. Varje tävling ger ett överskott till klubben på ca 25-30tkr i form av ökad kafeteriaförsäljning samt startavgifter. 3. Inköp av material till de olika träningsgrupperna minskade då behovet redan hade köpts in året innan. Samtidigt har även hanteringen av materialet förbättrats vilket gjort att förslitning och svinn minskat. 4. Vädergudarna var med oss. Naturligtvis ökar liftintäkter och kafeteriaförsäljning när säsongen blir lång. 5. Förutom att försäljningen i kafeterian ökade så minskade även svinnet. Med svinn menas inte att pengar försvunnit utan att det var god kontroll från inköpsansvariga. 6. Utöver ovanstående punkter så tillkom en hel del andra lyckosamma händelser som var och en tillsammans påverkade vår ekonomi positivt. Några som kan nämnas är event med Boston Consulting Group, fördelaktig EURkurs vid betalning av Stubai-resan, lägre kostnader för dataprogram osv. Tack vare den långa säsongen så finns det även kostnader som ökar. Kostnaden för el till liften ökade med 30tkr, drivmedel till pistmaskin 10tkr osv. Dessa ökningar kan vi dock leva med.

115 FRN utskick1 27 nov 115 av Av ovanstående händelseutfall är en del av tillfällig karaktär och en del andra mer stadigvarande. Vi har nu återigen en buffert som gör att vi kan starta kommande säsong med gott mod. Vi kan hantera en säsong även om inte pistmaskins-, liftanordnings- eller vädergudarna skulle vara med oss. Den ekonomiska situationen är med andra ord god. Vår ambition är att öka intäkterna mer samt ha en aktivare dialog med Nacka Kommun där vi bidrar till att ett stort antal barn/ungdomar och vuxna kan vara ute och åka skidor vintertid i Nacka. Vi behöver dessa intäkter till att vidareutveckla backen, underhålla liften samt kunna erbjuda fler ungdomar bättre och billigare träning så kommer vi få ännu fler Nacka-bor i träning. 6. Styrelsen 6.1 Styrelsens sammansättning Vid årsmötet den 14 september 2012, där 13 medlemmar deltog omvaldes, i enlighet med valberedningens förslag, för en ettårsperiod Stig-Åke Bernald, Per Abrahamsson, Johan Croneborg, Peter Hultman, Karin Larsson. Nyval gjordes av Jonas Steffensson (ordf, Björn Sandin (vice ordf, Erik Frankendal (sekreterare, Mathias Moberg (sportchef. Som nya styrelse suppleanter valdes Fredrik Roeck-Hansen samt omval av Göran Ekman. 6.2 Styrelsens arbete Styrelsemöten och kommittémöten Styrelsen har under året haft fem protokollförda möten. Arbetet inom styrelsen har drivits i en anda av samförstånd. Ingen fråga har behandlats som inte lösts i full enighet. Protokollen från alla möten publiceras på föreningens hemsida. De flesta kommittéer har under året haft egna, ofta protokollförda, möten. 7. Valberedning Valberedningen har under året utgjorts av Jan Jendeby och Patrik Hedelin. 8. Föreningens revisorer Föreningens revisorer har under året varit Mattias Segerros som omvaldes på den ordinarie föreningsstämman.

116 FRN utskick1 27 nov 116 av Föreningens anställda m.m. Under verksamhetsåret har klubben haft en halvtidsanställd Sportchef, Mathias Moberg samt ett antal timanställda tränare. 10. Medlemmar, avgifter och resultat m.m. Klubben hade vid utgången av verksamhetsåret registrerade medlemmar, varav ca 370 barn/ungdomar i träning. Omsättning ca 3,8 miljoner och resultat ca 200 under året 2012/2013.

117 FRN utskick1 27 nov 117 av 232 SALTSJÖBADENS SLALOMKLUBBS ENERGIEFFEKTIVISERING. Saltsjöbadens Slalomklubb har ett café huset och vinterstadion. Vi ska kolla undersöka vilka möjligheter det finns för att effektivisera energiförbrukningen i vinterstadionet. Saltsjöbadens Slalomklubbs energiförbrukande anläggningar är: 1. Luftkompressor GA 1208 med Siemens elmotor, märkeffekt 132 kwh, max arbetstryck mellan 4 8 bar med max luftflöde 18,2m 3 /min. 2. Vattenpump med 55 kwh el motors märkeffekt, max kapacitet ca 55 m 3 /h. 3. Snökanoner TG 11, TG 3 och TG V. För snöproducering används ca 10 stycken kanoner. Slalomklubb använder munstycke i olika storlek för vattenblåsning: 20, 30 och 40. Storleken väljs enligt snöproducering och detta beror på utetemperaturen. 4. Två belysningssystem och en hiss. I Saltsjöbadens Slalomklubb finns det inga ritningar och inte heller anläggningars tekniska driftparametrar. För Slalomklubbens anläggningar har det inte installerats något mätningssystem för att analysera driftparametrarna. Därför kan vi inte säga hur vatten tryck luft tryck, vattenflöde luft flöde beror på varandra, d.v.s. energiförbrukning för deras producering och transportering till kanoner. Slalomklubben mäter inte några luft- och vattenparametrar för varje kanon. Därför kan vi inte göra några beräkningar och se hur mycket energi vi kan spara ifall vi ändrar en av dessa parametrar. Dessutom ritar jag inte någon graf för hur uteluftsparametrar påverkar snöproduktionen. Jag sammanfattar bara kort resultaten av mina undersökningar och beräkningar. Därför ska vi kolla på olika varianter och olika förslag för hur vi kan effektivisera energiförbrukningen i Slalomklubben. Slalomklubbs energiförbrukning beror på hur länge klubben blir i drift. Vinterstadions total beräknat elförbrukning för säsong 2012/2013(för 12 månader är ca kwh. Slalomklubbens största energiförbrukande anläggningar (luftkompressor och vatten pump har varit i drift ca 462 timmar i december januari månad under säsongen 2012/2013 och har förbrukat kwh. I Slalomklubben finns det ingen möjlighet att använda återvinningsenergi. SLALOMKLUBBENS VINTERSTADIONS ENERGIFÖRBRUKNING UNDER SÄSONG 2012/2013 (kwh nov-12 dec-12 jan-13 feb-13 mar-13 apr Under februari - april 2013 har vattenpumpen och luftkompressorn inte varit i drift för att producera snö. Olika förslag till Slalomklubben: 1. Kan Slalomklubb koppla sina vattensystem till kommunalt vattensystem för att sänka energikostnader?

118 FRN utskick1 27 nov 118 av 232 Under säsong 2012/2013har Slalomklubb använt ca m 3 vatten. 1 m 3 kommunalt vatten kostar 9,06 sek. Det betyder att, om Slalomklubben skulle använda kommunalt vatten, skulle summan för att betala för samma vatten bli ,6 sek. Det är utan installationskostnader. 2. Köpa nya luftkompressoraggregat för att sänka elförbrukningen. Ny kompressor EDISON DV SKRUVKOMPRESSOR med motsvarande kapacitet har märkeffekt på 110 kwh. Det betyder att om Slalomklubben installerar dessa kompressor, kan sparandet bli ca kwh el. Total besparing enligt drifttid blir ca kwh eller 7196 sek. Dock kostar nya aggregat ,62 sek + installation kostnader + moms. 3. Installera frekvensstyrsystem för befintlig luftkompressor. Slalomklubb förbrukar hela tiden fast luft tryck, d.v.s. ca 8 bar. Frekvensstyrningen blir effektiv om Slalomklubben använder (kopplar inte maximum lansar, till ex. kopplar till systemet 5 eller 7 stycken lansar, inte alla 10. Under dessa perioder kan Slalomklubben spara max 20% - 25% energi av kompressorns energiförbrukning. Maximum besparning kan bli ca 3000 sek sek per säsong. Frekvensstyrningen kostar ca sek + installation+ moms och programmeringskostnader (Total kostnader kan bli ca sek sek. 4. Köpa och installera ny vattenpump. Om Slalomklubb ska köpa och installera en ny vattenpump, blir kostnaden ca sek + installation kostnader + moms. Det blir total ca sek med moms. Energibesparning blir ca 10 kwh per drifttimme. Total energibesparning kan bli ca 4620 kwh (2692 sek per säsong. 5. Installera frekvensstyrsystem för befintlig vattenpump. Slalomklubben använder munstycke i olika storlekar. Om utetemperaturen blir från -3 0 C till 6 0 C, använder Slalomklubben munstycke i minimal storlek. Om Slalomklubb installerar frekvensstyrsystemet för befintlig pump, kan man spara upp till 50% energi av pumpens energiförbrukning. Det betyder att frekvensstyrningsinstallation kan spara upp till kwh energi per säsong eller sek. Frekvensstyrnings kostnad för befintlig pump är ca sek + installation kostnader + programmerings kostnader (Totalt kan kostnaden bli ca sek. 6. Om Nacka Kommun tar beslutet att Fritidsnamnen ska betala Slalomklubbens energikostnader, hur kan energikostnaderna se ut i detta fall? Saltsjöbadens Slalomklubb för säsong 2012/2013 har förbrukat ca kwh el. Om Nacka Kommun ska betala för kwh, bör man betala 76,4 öre/kwh, total blir det ,2 sek + nätavgifter+ moms (För nätavgifter ca sek. Slalomklubben har en special avtal med Malar Energi och Nacka Energi. Därför betalas det 54,9 öre/kwh för förbrukningen, för energiskatt betalas det 0,29 sek för 10% av totala förbrukningen och för 90% av total förbrukningen betalar man 0,005 sek. För samma förbrukning betalar Slalomklubben sek. Vi kollade inte på belysningssystems effektivisering pga.: 1. Finns inte någon information eller ritningar för belysningssystemet; 2. För att spara pengar, belysningseffektivisering blir inte effektiv (Jätte kort drifttid!.

119 FRN utskick1 27 nov 119 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/140 1 (3 Fritidsnämnden Verksamhetsstöd gällande fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning Förslag till beslut 1. Fritidsnämnden beslutar att bevilja ansökan 1 från Studiefrämjandet i Sydöstra Stor- Stockholms verksamhet I Sol och Regn med kronor 2. Fritidsnämnden beslutar att bevilja ansökan 2 från Studiefrämjandet i Sydöstra Stor- Stockholms verksamhet - Skapande verksamhet för personer med funktionsnedsättning med kronor 3. Studiefrämjandet i Sydöstra Stor- Stockholm ska inkomma till fritidsnämnden med verksamhetsredovisning senast den 1 december Fritidsnämnden överlämnar informationen, om beslut gällande ansökan 1 från Studiefrämjandet i Sydöstra Stor- Stockholms verksamhet I Sol och Regn, till naturreservatsnämnden Sammanfattning Studiefrämjandet i Sydöstra Stor-Stockholm har inkommit med två ansökningar för ekonomiskt stöd till fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Ansökan 1 Projekt: I sol & Regn Friluftsliv och naturupplevelser för unga med funktionsnedsättning autism Tidpunkt: våren 2014 och hösten 2014 Ansökt belopp: kronor Beslutsförslag: kronor Idrotts- och fritidsenheten är positiv till att utöka verksamheter som främjar friluftsliv för personer med funktionsnedsättning Ansökan 2 Projekt: Skapande verkstad för unga med funktionsnedsättning Tidpunkt: våren 2014 och hösten 2014 Ansökt belopp: kronor Beslutsförslag: kronor Idrotts- och fritidsenheten anser att det är viktigt med främja skapande verksamhet för personer med funktionsnedsättning i Nacka och att aktiviteterna är anpassade utifrån målgruppens behov. Fritidsnämndens internbudget för fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning har genom tidigare beslut medfört att denna budgetpost överskridits med kronor. Om fritidsnämnden beviljar de nu två inkomna ansökningarna kommer denna budgetpost POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

120 2 (3 FRN utskick1 27 nov 120 av 232 att överskridas med ytterligare kronor. Det preliminära resultatet för tertial 3 visar att det finns utrymme totalt sett inom fritidsnämndens budget och då idrotts- och fritidsenheten anser att verksamheten är värdefull och överskridandet bedöms rymmas inom nämndens totalbudget föreslås nämnden att bevilja ansökan 1 med belopp om kronor och ansöka 2 med kronor. Ärendet Studiefrämjandet i Sydöstra Stor-Stockholm har inkommit med två ansökningar för ekonomiskt stöd till fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Ansökning 1 Projekt: I sol & Regn Friluftsliv och naturupplevelser för unga med funktionsnedsättning autism Tidpunkt: våren 2014 och hösten 2014 Ansökt belopp: kronor Beslutsförslag: kronor Beskrivning och kommentar Studiefrämjandet vill starta upp verksamheten I Sol och Regn som är friluftsliv och naturupplevelser för unga med funktionsnedsättning. I Sol och Regn bygger på att lyssna, känna, dofta, smaka uppleva naturen med alla sina sinnen. Studiefrämjandet vill med detta att personer med funktionsnedsättning ska få möjlighet att ta del av friluftsliv och social samvaro samt få naturupplevelser utifrån egna förutsättningar. Träffarna kommer att vara anpassade för bland annat ungdomar med funktionsnedsättningen autism anpassningar som bland annat mindre grupper och mycket extra stöd. Grupper på ca 5 deltagare, men detta kan komma att ändras beroende på gruppens sammansättning. Idrotts- och fritidsenheten är positiv till att utöka verksamheter som främjar friluftsliv för personer med funktionsnedsättning. Enhetens förslag är att bevilja ett verksamhetsstöd på kronor för ca 5 deltagare för ca 8 deltagartillfällen, för utbildning och föreläsning, material och extra ledarkostnader för att målgruppsanpassa verksamheten. Ansökning 2 Projekt: Skapande verkstad för unga med funktionsnedsättning Tidpunkt: våren 2014 och hösten 2014 Ansökt belopp: kronor Beslutsförslag: kronor Beskrivning och kommentar Studiefrämjandet har samarbeten och olika pedagoger inom Levande verkstad, Slöjdklubben, Keramikverkstad med mera. Studiefrämjandet vill nu utveckla sitt arbete med skapande verksamhet och anpassa det till barn och unga med funktionsnedsättning. Träffarna kommer att vara anpassade för barn och unga med funktionsnedsättningar som göra att gruppantalet behöver vara färre och deltagarna då kan ges möjlighet till det extra stöd som behövs. Idrotts- och fritidsenheten anser att det är viktigt med att främja skapande verksamhet för personer med funktionsnedsättning i Nacka och att aktiviteterna är anpassade utifrån målgruppens behov. Enhetens förslag är att bevilja kronor för

121 3 (3 FRN utskick1 27 nov 121 av 232 ca 5 deltagare för ca 8 deltagartillfällen, för utbildning och föreläsning, material och extra ledarkostnader för att målgruppsanpassa verksamheten. Ekonomiska konsekvenser Vid kontroll av tillgängliga medel som finns reserverade inom fritidsnämndens internbudget avsedda för fritidsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning har genom tidigare beslut medfört att denna budgetpost överskridits med kronor. Om fritidsnämnden beviljar de nu två inkomna ansökningarna kommer denna budgetpost att överskridas med ytterligare kronor. Det preliminära resultatet för tertial 3 visar att det finns utrymme totalt sett inom fritidsnämndens budget och då idrotts- och fritidsenheten anser att verksamheten är värdefull och överskridandet bedöms rymmas inom nämndens totalbudget föreslås nämnden att bevilja ansökan 1 med belopp om kronor och ansöka 2 med kronor. Elin Brandefalk Idrotts och fritidsenheten

122 FRN utskick1 27 nov 122 av TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2013/ 1 (4 Fritidsnämnden Alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi (ANDT förslag till yttrande Förslag till beslut Fritidsnämnden antar förslag till remissyttrande enligt bilaga 1. Fritidsnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Sammanfattning Det drogförebyggande arbetet i Nacka kommun har pågått sedan En ambition har varit att utveckla och samordna ett tvärsektoriellt arbete. Sociala kvalitetsenheten har tagit fram ett förslag till en alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi (ANDT för Strategin ska ersätta den kommunövergripande drogförebyggande policyn från Målet med föreslagen strategi är att stödja och utveckla ett hållbart, strukturerat och målinriktat drogförebyggande arbete i Nacka kommun. Kommunstyrelsen beslöt den 8 oktober 2013, 133, att sända ANDT-strategin på remiss till berörda nämnder samt till Välfärd skola och Sociala stödresurser. Yttranden ska vara inlämnat senast den 15 december. Sociala kvalitetsenheten kommer att ha ett övergripande ansvar för utveckling, uppföljning och samordning av de insatser som görs i kommunen. Ärendet Bakgrund Det drogförebyggande arbetet i Nacka kommun har pågått sedan En ambition har varit att utveckla och samordna ett tvärsektoriellt arbete. Sociala kvalitetsenheten har tagit fram ett förslag till en alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi (ANDT för Strategin ska ersätta den kommunövergripande drogförebyggande policyn från Målet med föreslagen strategi är att stödja och POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

123 FRN utskick1 27 nov 123 av (4 utveckla ett hållbart, strukturerat och målinriktat drogförebyggande arbete i Nacka kommun. Kommunstyrelsen beslöt den 8 oktober 2013, 133, att sända ANDT-strategin på remiss till social- och äldrenämnden, fritidsnämnden, arbets- och företagarnämnden, utbildningsnämnden, miljö- och stadsbyggnadsnämnden samt Välfärd skola. Yttranden ska vara inlämnat senast den 15 december. Sociala kvalitetsenheten kommer att ha ett övergripande ansvar för utveckling, uppföljning och samordning av de insatser som görs i kommunen. ANDT-strategin Syftet med strategin är att ge en gemensam plattform för kommunens arbete mot narkotika och doping, för minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och för ett minskat tobaksbruk. Strategin utgår från de av riksdagen beslutade sju målområden med inriktning och prioriteringar av samhällsinsatser. Detta är ett styrande dokument för socialoch äldrenämnden, fritidsnämnden, arbets- och företagarnämnden, utbildningsnämnden, miljö- och stadsbyggnadsnämnden samt för kommunstyrelsen som ansvarig för kommunalt producerade välfärdstjänster. Begreppet ANDT är riksdagens fastställda begrepp alkohol, narkotika, doping och tobak. Det målområde inom fritidsnämndens ansvarsområde som föreslås är kopplat till riksdagens långsiktiga mål är måle om att antalet barn och ungdomar som börjar använda narkotika, dopingmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska minska. För fritidsnämnden föreslås att nämnden ska stödja det nationella målet genom att anta följande mål för styra verksamheter och aktiviteter inom fritiden så att det nationella målet uppnås. Fritidsnämndens prioriterade mål i relation till riksdagens mål visas i tabellen nedan. Riksdagens långsiktiga mål Antalet barn och ungdomar som börjar använda narkotika, dopingmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska minska Kommunernas ansvarsområde Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter. Stöd till skolor, fritidsgårdar och frivilliga organisationer som vill utveckla ett arbete mot användandet av tobaksprodukter Ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet Fritidsnämndens prioriterade mål Stöd till skolor, fritidsgårdar och frivilliga organisationer som vill utveckla ett arbete mot användandet av tobaksprodukter Ge goda alternativ som är attraktiva och drogfria Utvecklandet av strategi för det förebyggande arbetet

124 FRN utskick1 27 nov 124 av (4 Fritidsnämndens arbete inom ANDT I samband med start av fritidsnämnden 2007 antog nämnden strategiska mål samt hur de kopplades till kommunens övergripande mål. Nämndens tolkning då var att ANDT strategin skulle bidra till kommunens övergripande mål om god livsmiljö och långsiktig hållbarutveckling. Nämndens strategiska mål inom ANDT beskrivs i nämndens mål och budgetdokument och inriktningen var att stödja och verka för att alla bidragsberättigade barn- och ungdomsföreningar i Nacka skulle anta en drogpolicy och att verka för att verksamheter som är fria från droger ska öka. Som exempel visas nämndens mål och utfall nedan. Denna är hämtad från redovisning i bokslutet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Nämnden ska stödja och verka för att bidragsberättigade barn och ungdomsföreningar som antagit en drog-policy och verkar för en drogfri verksamhet ska öka Antal bidragsberättigade barnoch ungdomsföreningar som bedriver aktivitet för gruppen år som antagit en drogfri policy (Utfall år 2007 och 2008 Under våren 2007 inleddes även ett utvecklingsarbete för att stärka alla bidragsberättigade föreningar i Nacka som har barn- och ungdomsaktiviteter. Detta program, Utmärkt förening, inleddes under 2007 och utvecklades under hand med idrottens nationella utbildningsförbund, SISU. Detta program har ett brett innehåll, det tog tid att utveckla då få kommuner arbetat på sådant sätt (enbart Kalmar och Haninge men har nu utvecklats till ett konkret verktyg för Nackas föreningar. De föreningar som genomgår alla momenten i utbildning leder till en 2 årig certifiering, Utmärkt förening. Samtidigt utvecklade nämnden en årlig föreningsledarhelg för att samla alla föreningar vid ett tillfälle för att på så vis ytterligare erbjuda föreningslivets ledare inspiration om barns och ungas miljöer i Nacka. Nämndens tolkning utifrån föreningslivets synpunkter i utvärderingen av programmet och föreningsledarhelgen visar att satsningen och samarbetet med SISU inspirerar och stödjer föreningarna till fortsatt utveckling. Fn har 14 föreningar erhållit utmärkelsen, Utmärkt förening. I jämförelse med nämndens tidigare arbete med enbart fokus på drogförebyggande tycks det vara så att barns- och ungas livsvillkor och livsmiljö behöver viss bredd för att få genomslag. Attraktionskraften för en förening att styr, leda och beskriva sin verksamhet i form av en certifiering tycks vara högre jämfört med en något smalare erbjudande om enbart ANDT. 5st 9st I nämndens uppdrag till fritidsgårdar, öppen fritidsgård och lovutbud, oavsett anordnare ställer nämnden krav på att unga ska erbjudas miljö som är fri från droger. All verksamhet ska ske med utgångspunkt från de ungas upplevda behov. Bilagor 1. Fritidsnämndens remissyttrande 2. Utdrag ur kommunstyrelsens protokoll den 8 oktober 2013, 133

125 FRN utskick1 27 nov 125 av (4 3. Missiv om remiss Strategi: alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksstrategi Stadsledningskontoret Åsa Engwall Natur- och fritidsdirektör

126 FRN utskick1 27 nov 126 av YTTRANDE FRN 2013/ 1 (2 Kommunstyrelsen Fritidsnämndens yttrande om ANDT-strategi Fritidsnämnden har mottagit kommunstyrelsens förslag till kommungemensam strategi inom ANDT för och lämnar följande yttrande över de målområden som fritidsnämnden ska ansvara för enligt överskickat dokument. I sak ansluter sig fritidsnämnden till strategin men vill samtidigt lyfta fram att det sannolikt kommer att behövas samverkan med externa aktörer för att målen ska få genomslag inom exempelvis nämndens ansvarsområde. Nämnden vill också peka på det tar tid att utveckla metoder som får hög attraktion inom den ideella sektorn människor är ledare på sin fria tid metoder måste vara enkla och funktionella och smarta, så att de vinner människornas hjärta och hjärna! Vid en tillbakablick om ANDT kan nämnden konstatera att det i samband med start av fritidsnämnden 2007 antog nämnden strategiska mål samt visade hur de kopplades till kommunens övergripande mål. Nämndens tolkning då var att ANDT strategin skulle bidra till kommunens övergripande mål om god livsmiljö och långsiktig hållbarutveckling. Nämndens strategiska mål inom ANDT beskrivs i nämndens mål och budgetdokument och inriktningen var att stödja och verka för att alla bidragsberättigade barn- och ungdomsföreningar i Nacka skulle anta en drogpolicy och att verka för att verksamheter som är fria från droger ska öka. Som exempel visas nämndens mål och utfall nedan. Denna är hämtad från redovisning i bokslutet God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling Nämnden ska stödja och verka för att bidragsberättigade barn och ungdomsföreningar som antagit en drog-policy och verkar för en drogfri verksamhet ska öka Antal bidragsberättigade barnoch ungdomsföreningar som bedriver aktivitet för gruppen år som antagit en drogfri policy (Utfall år 2007 och st 9st Under våren 2007 inleddes även ett utvecklingsarbete för att stärka alla bidragsberättigade föreningar i Nacka som har barn- och ungdomsaktiviteter. Detta program, Utmärkt förening, inleddes under 2007 och utvecklades under hand med idrottens nationella POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

127 FRN utskick1 27 nov 127 av (2 utbildningsförbund, SISU. Detta program har ett brett innehåll, det tog tid att utveckla då få kommuner arbetat på sådant sätt (enbart Kalmar och Haninge men har nu utvecklats till ett konkret verktyg för Nackas föreningar. De föreningar som genomgår alla momenten i utbildning leder till en 2 årig certifiering, Utmärkt förening. Samtidigt utvecklade nämnden en årlig föreningsledarhelg för att samla alla föreningar vid ett tillfälle för att på så vis ytterligare erbjuda föreningslivets ledare inspiration om barns och ungas miljöer i Nacka. Nämndens tolkning utifrån föreningslivets synpunkter i utvärderingen av programmet och föreningsledarhelgen visar att satsningen och samarbetet med SISU inspirerar och stödjer föreningarna till fortsatt utveckling. Fn har 14 föreningar erhållit utmärkelsen, Utmärkt förening. I jämförelse med nämndens tidigare arbete med enbart fokus på drogförebyggande tycks det vara så att barns- och ungas livsvillkor och livsmiljö behöver viss bredd för att få genomslag. Attraktionskraften för en förening att styr, leda och beskriva sin verksamhet i form av en certifiering tycks vara högre jämfört med en något smalare erbjudande om enbart ANDT. I fritidsnämndens uppdrag till fritidsgårdar, lovverksamhet och annan öppen fritid, oavsett anordnare ställer nämnden krav på att unga ska erbjudas miljö som är fri från droger. Miljön och aktiviteterna som erbjuds de unga ska ske med utgångspunkt från de ungas upplevda behov och vad de unga för tillfället uttrycker vilja att göra eller medverka i. Nämndens uppfattning är att anordnarna av fritidsgårdarna och andra öppna fritidsverksamheter tar sig an uppdraget om god attraktiv livsmiljö för unga på stort allvar. Ovanstående bekräftar således att fritidsnämnden i Nacka arbetar aktivt utifrån kommunens ansvarsområde inom ANDT men att nämnden har tolkat in ANDT inom kommunens övergripande mål för långsiktig hållbar utveckling. Översynen av styrande dokument gör att det kommungemensamma ansvaret och strategin blir tydligare beskrivet men hur ansvariga nämnder ska återkoppla redovisningarna av konkreta åtgärder antas alltjämt ske nämndvis. Fritidsnämnden Lars Berglund Ordförande Åsa Engwall Natur- och fritidsdirektör

128 FRN utskick1 27 nov 128 av TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2 Kommunstyrelsens arbetsutskott KFKS 2013/ Alkohol, narkotika, dopnings- och tobaksstrategi (ANDT Förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslagen alkohol, narkotika, dopningsoch tobaksstrategi ska sändas på remiss till följande nämnder; social- och äldrenämnden, fritidsnämnden, arbets- och företagsnämnden, utbildningsnämnden, miljö- och stadsbyggnadsnämnden välfärd skola och sociala stödresurser. Nämnderna ska ha lämnat sina yttranden senast den 15 december. Sammanfattning Ett förslag till ANDT- strategi har tagits fram som ska ersätta den kommunövergripande drogförebyggande policyn från Målsättningen med föreslagen strategi är att stödja och utveckla ett hållbart, strukturerat och målinriktat drogförebyggande arbete i Nacka kommun. Strategin remitteras till berörda nämnder för att hämta in synpunkter. Ärendet Det drogförebyggande arbetet i Nacka kommun har pågått sedan En ambition har varit att utveckla och samordna ett tvärsektoriellt arbete. Våren 2011 antog Sveriges Riksdag En samlad strategi för alkohol, narkotika, dopnings- och tobakspolitiken. Strategin innehåller ett övergripande visionärt mål och sju målområden med inriktning och prioriteringar för samhällets insatser under åren I strategin lyfts kommunens ansvarsområden fram. Den samlade strategin syftar till att underlätta statens styrning av stödet på ANDT-området. Stadsledningskontorets ledningsgrupp föreslog att Nacka kommun utarbetar en ANDTstrategi. En medarbetare från varje berörd verksamhet har deltagit när föreslagen strategi har tagits fram. Dialog har även förts med den kommunala produktionen. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

129 FRN utskick1 27 nov 129 av (2 Målsättningen med föreslagen strategi är att stödja och utveckla ett hållbart, strukturerat och målinriktat drogförebyggande arbete i Nacka kommun. Strategin ska vara vägledande för nämnder, verksamheter och enheter i deras verksamhetsplanering och utvecklingsarbete. Genom detta får kommunstyrelsen årligen en möjlighet att styra och följa upp implementering av det praktiska arbetet och få redovisat resultat/effekter av arbetet. Till ANDT-strategin föreslås att handlingsplaner tas fram. Avsikten är att strategin ska ersätta den kommunövergripande drogförebyggande policyn från Strategin remitteras till berörda nämnder för att få synpunkter på prioriterade målområden och ansvarig nämnd enligt förslag. Senast den 15 december ska nämnderna ha yttrat sig. Sociala kvalitetsenheten kommer att ha ett övergripande ansvar för utveckling, uppföljning och samordning av de insatser som görs i kommunen. Ekonomiska konsekvenser Inga ekonomiska konsekvenser förutses då samtliga ingående insatser integreras i ordinarie verksamhet. Bilaga ANDT-strategi Marie Haesert Planerare/utvecklare Sociala kvalitetsenheten Anders Fredriksson Socialdirektör

130 FRN utskick1 27 nov 130 av 232 STRATEGI Alkohol-, narkotika-, dopings- och tobaksstrategi Dokumentets syfte Syftet med strategin är att ge en gemensam plattform för kommunens arbete mot narkotika och doping, för minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och för ett minskat tobaksbruk. Strategin utgår från de av riksdagen beslutade sju målområdena med inriktning och prioriteringar för samhällets insatser. Dokumentet gäller för Social- och äldrenämnden, fritidsnämnden, utbildningsnämnden, miljö- och stadsbyggnadsnämnden, arbets- och företagsnämnden, välfärd skola och sociala stödresurser samt för kommunstyrelsen som ansvarig för kommunalt producerade välfärdstjänster. Alkohol, narkotika, doping och tobak benämns gemensamt ANDT, utifrån hur riksdagen har lagt fast begreppet. Riksdagens långsiktiga mål 1. Tillgång till ANDT ska minska Kommunens ansvarsområde a. Effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn b. En fungerande lokal och regional samverkan och samordning mellan ANDT och brottsförebyggande arbete Nacka kommuns prioriterade målområden I samverkan med polis, skattemyndighet och räddningstjänst utveckla en effektiv tillsyn Utveckla verksamma metoder i ANDT och brottsförebyggande arbete i samverkan med polis och andra aktuella aktörer Ansvarig nämnd Social- och äldrenämnden Kommunstyrelsen och social- och äldrenämnden 2. Barn ska skyddas mot skadliga effekter b. Barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk Förstärka barn- och föräldraperspektiv. Social- och äldrenämnden Diarienummer Fastställd/senast uppdaterad Beslutsinstans Ansvarigt politiskt organ Ansvarig processägare KFKS 2013/ Kommunstyrelsens Anders Fredriksson, socialdirektör arbetsutskott POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

131 FRN utskick1 27 nov 131 av 232 Nacka kommun Strategi / Alkohol, narkotika dopnings och tobaksstrategi för Nacka kommun Riksdagens långsiktiga mål Kommunens ansvarsområde Nacka kommuns prioriterade målområden Ansvarig nämnd av ANDT funktionsnedsättning ska erbjudas ändamålsenligt stöd I samverkan med samverkansparter utveckla och erbjuda förebyggande och öppenvårdsinsatser. 3. Antalet barn och ungdomar som börjar använda narkotika, dopingmedel och tobak eller debuterar tidigt med alkohol ska minska a. Minska nyrekryteringen till narkotika och dopingmissbruk b. Utveckla metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter Utveckla samverkan med polis, restauranger, vakter och grannkommuner för att stoppa knarket på krogen Stärka ungdomars negativa attityd till narkotika och doping Utveckla informationsinsatser till föräldrar Stöd till skolor, fritidsgårdar och frivilliga organisationer som vill utveckla ett arbete mot användandet av tobaksprodukter Ge goda alternativ som är attraktiva och drogfria. Social- och äldrenämnden Social- och äldrenämnden, fritidsnämnden och utbildningsnämnden Fritidsnämnden och kulturnämnden c. Ökad användning av befintliga verksamma metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och Förstärkt tillsyn av tobakslagen i samverkan med polis Öka kunskap om befintliga metoder samt öka användningen av dem i Miljö- och stadsbyggnadsnämnden och socialoch äldrenämnden Social- och äldrenämnden 2 (4

132 FRN utskick1 27 nov 132 av 232 Nacka kommun Strategi / Alkohol, narkotika dopnings och tobaksstrategi för Nacka kommun Riksdagens långsiktiga mål Kommunens ansvarsområde Nacka kommuns prioriterade målområden Ansvarig nämnd minska alkoholkonsumtionen samverkan med polis och andra aktuella aktörer 4. Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av ANDT ska successivt minska 5. Personer med missbruk eller beroende ska ges ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet d. En hälsofrämjande skola e. Ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet b. Minskat riskbruk och intensiv- konsumtion bland studenter och unga vuxna med psykisk ohälsa a. Tillgång till kunskapsbaserad vård och stödinsatser ska öka Stödja och stimulera skolorna att arbeta med ANDT frågan Utvecklandet av en strategi för det förebyggande arbetet Tillsammans med huvudmän utveckla samverkan för att upptäcka risk- eller missbruk med särskilt fokus på unga vuxna, föräldrar till minderåriga och personer 65 år och äldre Utveckla kunskapsbaserade stöd och vårdinsatser på hemmaplan Utveckla ickebiståndsbedömda insatser Utbildningsnämnden och kulturnämnden Social- och äldrenämnden och fritidsnämnden Social- och äldrenämnden och arbetsoch företagsnämnden Social- och äldrenämnden Social- och äldrenämnden Brukarnas samt anhörigas kunskap, synpunkter och erfarenheter synliggörs och tillvaratas Social- och äldrenämnden b. En tydlig och mer Utveckla organisation Social- och äldre- 3 (4

133 FRN utskick1 27 nov 133 av 232 Nacka kommun Strategi / Alkohol, narkotika dopnings och tobaksstrategi för Nacka kommun Riksdagens långsiktiga mål Kommunens ansvarsområde Nacka kommuns prioriterade målområden Ansvarig nämnd 6. Antalet döda och skadade pga. eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan huvudmännen för missbruks- och beroendevården ska uppnås a. Antalet döda och skadade i trafiken p.g.a. alkohol eller andra droger ska minska b. Antalet döda och skadade pga. ANDT- relaterat våld ska minska och struktur för samverkan mellan inblandade parter Utveckla samverkan med polis Utveckling av samarbetet med polisen och andra myndigheter Fortsatt arbete med våld i nära relationer Att använda sig av evidensbaserade metoder i den mån det är möjligt nämnden Social- och äldrenämnden Social- och äldrenämnden Social- och äldrenämnden Social- och äldrenämnden 4 (4

134 FRN utskick1 27 nov 134 av oktober (41 NACKA KO H HUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott 133 KFKS 2013/ Alkohol, narkotika, dopnings- och tobaksstrategi (ANDT Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att föreslagen alkohol, narkotika, dopnings- och tobaksstrategi ska sändas på remiss till följande nämnder; social- och äldrenämnden, fritidsnämnden, arbets- och företagsnämnden, utbildningsnämnden och miljö- och stadsbyggnadsnämnden och Välfård skola. Nämnderna ska ha lämnat sina yttranden senast den 15 december. ANDT-strategin gäller för åren Ärende Ett förslag tillandt- strategi har tagits fram som ska ersätta den kommunövergripande drogförebyggande policyn från Målsättningen med föreslagen strategi är att stödja och utveckla ett hållbart, strukturerat och målinriktat drogförebyggande arbete i Nacka kommun. Strategin remitteras till berörda nämnder för att hämta in synpunkter. Handlingar i ärendet Sociala kvalitetsenhetens tjänsteskrivelse den 25 september 2013 ANDT-strategi Yrkanden Mats Gerdau (M yrkade bifall till sociala kvalitetsenhetens förslag med tillägget att föreslagen alkohol, narkotika, dopnings- och tobaksstrategi ska sändas på remiss även till Välfård skola samt att ANDT-strategin gäller för åren Beslutsgång Arbetsutskottet beslutade i enlighet med Mats Gerclaus yrkande. Ordförandes signatur Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

135 FRN utskick1 27 nov 135 av Tjänsteskrivelse 1 (2 Fritidsnämnden Detaljplane program Planiaområdet på västra sicklaön KFKS Förslag till beslut Fritidsnämnden antar förslag till yttrande baserat på underlag från Idrotts och fritidsenheten. Ärendet Programområdet ligger på Västra Sicklaön och avgränsas av Kyrkviken och Finntorp i öster, Sickla köpkvarter och Alphyddan i väster, Värmdöleden i norr och Nysätra i söder. Det är ett särpräglat verksamhetsområde omfattande kommunal service och mindre privata verksamheter inom kontor, lättare industri, handel mm. Området omfattar endast ett fåtal bostäder. Stora områden domineras av trafikanläggningar, där ibland Saltsjöbanan och Värmdövägen, som delar planområdet, och Järlaleden som skär igenom området i östvästlig riktning. Planområdet omfattar också större grönytor, dels i norr, dels intill Kyrkviken. Inom programområdet föreslås lokalisering av ny bebyggelse utifrån platsens förutsättningar och utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. Förslaget till ny bebyggelse redovisar även principer för den tillkommande bebyggelsens placering, höjd, och anpassning till befintliga förhållanden. Bland annat föreslås ny bebyggelse på det kuperade området mellan Finntorp och Alphyddan, området närmast norr om Värmdövägen, i kilen mellan Kyrkviken och Värmdövägen samt i anslutning till området för Sickla skola och den nya sporthallen. Kulturmiljövärdena i området består främst av ett antal äldre villor, stationsmiljön, spår av äldre odlingslandskap i form av ekar samt industribyggnader från 1900-talet. De värden som i den för projektet framtagna antikvariska utredning betraktas som mest bevarandevärda, har också bevarats. En inventering av naturvärdesträd har gjorts för att karlägga naturvärdena som finns i området. Tillkommande bebyggelse har placerats så att befintliga naturvärden kan bevaras i största möjliga mån. Samtidigt föreslås nya träd planteras i gatumiljön för att stärka de ekologiska sambanden i gaturummen. Trafiken är idag dominerande inom och igenom området. Utgångspunkten i programarbetet har varit att planera för ökad framkomlighet för gång- och cykeltrafikanter samt att skapa en robust och tydligt sammanhängande trafikstruktur. Även översiktsplanens mål om att bygga en tät och blandad stad har varit en förutsättning. POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

136 FRN utskick1 27 nov 136 av (2 Programområdet kommer troligen att påverkas av en framtida tunnelbanesträckning genom området. Det är troligt att sträckningens stationer kommer att hamna inom eller nära programområdet. En trafikanalys har tagits fram som visar att tillkommande trafikalstring från den föreslagna bebyggelsen är relativt låg och endast ger lokala skillnader i trafikmängder. Heidi Swahn Nämndsekreterare

137 FRN utskick1 27 nov 137 av Förslag till yttrande 1 (1 Miljö- & stadsbyggnadsnämnden Detaljplane program Planiaområdet på västra sicklaön KFKS Fritidsnämnden lämnar följande yttrande Fritidsnämnden Lars Berglund Åsa Engwall Ordförande Natur- o fritidsdirektör POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, Nacka Stadshuset, Granitvägen info@nacka.se

138 FRN utskick1 27 nov 138 av 232 l (2 Inbjudan till programsamråd NACKA KOM M U N Dnr KFKS 2012/ Projekt 9223 Detaljplaneprogram för Planiaområdet på västra Sicklaön, Nacka kommun Ett förslag till detaljplaneprogram för Ptaniaområdet har tagits fram som ska vara vägledande för områdets framtida utveckling gällande bebyggelse och verksamheter, liksom hantering av natur och kulturhistoriska värden. Visionen för Planiaområdet tar avstamp i kommunens översiktsplan Hållbar framtid i Nacka (2012 och dess stadsbyggnadsstrategier. Programmet för Fianiaområdet ska tillsammans med angränsande utvecklingsområden ses som ett viktigt steg mot att förändra västra Sicklaön från fragmenterad stadsbygd till en sammanhållen och tätare stad. Programområdet ligger på västra Sicklaön och avgränsas av Kyrkviken och Finntorp i öster, Sickla Köpkvarter och Alphyddan i väster, Värmdöleden i norr och Nysätra i söder. Det är ett särpräglat verksamhetsområde omfattande kommunal service och mindre privata verksamheter inom kontor, lättare industri, handel samt ett fåtal bostäder. Stora områden domineras av trafikanläggningar, där ibland Saltsjöbanan och Värmdövägen, som delar planområdet, och J ärlaleden som skär igenom området i östvästlig riktning. I syfte att hantera utmaningarna och styra utvecklingen i riktning mot målen har fem stadsbyggnadsstrategier utarbetats i översiktsplanen. De handlar om att komplettera transportsystemen med tunnelbana till Nacka, utveckla Nackas lokala centra och deras omgivning, samt om att förvalta och utveckla den gröna och den blå strukturen. De är alla viktiga parametrar i den kommande utvecklingen av Nacka. Inom programområdet föreslås lokalisering av ny bebyggelse utifrån platsens förutsättningar och utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv. Förslaget till ny bebyggelse redovisar även principer för den tillkommande bebyggelsens placering, höjd och anpassning till befintliga förhållanden. Programsam råd för förslaget pågår under tiden 28 oktober t. o. m. den 6 december Under samrådstiden kommer förslaget att vara uppsatt i Nacka Stadshus i utställningshallen (Granitvägen 15, på biblioteket i Nacka forum samt på biblioteket i Dieselverkstaden. Information om detaljplanen finns på Nacka kommuns hemsida: eller gå in under fliken "Bo och Bygga" och leta efter "Planiaområdet" i A-Ö registret för att hitta projektet. I'OSTAOWS aeso~sat».iss Nacka kommun, N acka Sudshuset. Granitvägen 15 TB.EfON ( f,.p'ost IHS WEa OkG.NUMHM lnfo@natka.se

139 FRN utskick1 27 nov 139 av 232 NACKA KOMMUN Välkommen på öppet hus! Nu vill vi veta vad du tycker om förslaget. Vi kommer att hålla öppet hus på Dieselverkstaden (Marcusplatsen 17 i Sickla, invid Sickla Köpkvarter under följande två kvällar: Torsdagen den 14 november kl18-20 Onsdagen den 20 november k Ni är välkomna den kväll som passar er bäst, ingen föranmälan krävs. Projektledare, planarkitekt och övriga tjänstemän från kommunen kommer att finnas på plats för att svara på frågor om förslaget. Skriftliga synpunkter på programmet ska ha inkommit senast den 6 december 2013 till: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden KFKS 2012/ Planenheten Nacka kommun Nacka eller via e-post till registrator.plan@nacka.se, skriv KFKS 2012/ i ämnesraden. Eventuella frågor om planförslaget kan ställas till planarkitekt Jenny Nagenius, telefon: eller till exploateringsingenjör Richard Hallman, telefon: Planenheten

140 FRN utskick1 27 nov 140 av 232 PROGRAM FÖR DETALJPLANEPROGRAM FÖR NACKA STRAND NACKA. KOM MUN SAMRÅDSHANDLING 2013

141 FRN utskick1 27 nov 141 av 232 NACKA BYGGER STAD Under de senaste decennierna har bebyggelsen mellan Stockholm och Nacka vuxit mer och mer samman. Många bostäder och arbetsplatser har kommit till och områden börjar växa ihop. År 2030 är vi fler nackabor och västra Sicklaön är en del av innerstaden. För att möta den ökande befolkningen planerar vi att bygga cirka nya bostäder på västra Sicklaön den närmaste 20-årsperioden. En förutsättning för bostadsbyggandet är att tunnelbanan snabbt byggs ut till Nacka. Många projekt pågår samtidigt - från omvandlingen av Kvarnholmen med tusentals nya bostäder och arbetsplatser till förtätning med enstaka hus. På några platser pågår byggandet för fullt, i andra områden kan du vara med att påverka hur ny bebyggelse, grönområden och trafiklösningar ska se ut. Vi vill att västra Sicklaön ska utvecklas till en tät och levande stadsdel där det är attraktivt att vara, verka och bo. Självklart vill vi att du som bor eller verkar i Nacka ska vara aktiv och delaktig i det arbetet. Vi hoppas att du ska känna stolthet och engagemang när vi bygger stad tillsammans. Mats Gerdau Kommunstyrelsens ordförande

142 FRN utskick1 27 nov 142 av 232 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING OCH BAKGRUND... 6 VISION OCH MÅL FÖR NACKA STRAND... 8 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAMFÖRSLAGET NACKA STRAND OCH KULTURMILJÖVÅRDENS INTRESSEN PROGRAMFÖRSLAGETS MILJÖ KONSEKVENSER GENOMFÖRANDE... 69

143 FRN utskick1 27 nov 143 av 232 SAMMANFATTNING 4PROGRAM FÖR NACKA STRAND SAMMANFATTNING Ett samrådsförslag till detaljplaneprogram har tagits fram för Nacka strand. Efter att dokumentet antagits är det vägledande för områdets framtida utveckling. Programförslaget ligger i linje med översiktsplanen Hållbar framtid i Nacka (2012 och dess stadsbyggnadsstrategier och framtidens Nacka strand är en del i utvecklingen av västra Sicklaön. Programområdet ligger på västra Sicklaön och gränsar mot Saltsjön, Bergs oljehamn, Jarlaberg, Vikdalen samt Centrala Nacka och Värmdöleden. Området har idag blandade funktioner som bostäder, service och besöksmål. Tyngdpunkten ligger dock vid olika typer av och framtida utvecklingsidéer har ett antal målområden tagits fram. Dessa handlar om en tät, blandad och levande stad, ett sammankopplat och integrerat stadsrum, attraktiva och kvalitativa rekreationsmiljöer samt att Nacka strand ska vara en stadsdel med stark identitet och en egen attraktionskraft. en variation i bebyggelse, miljöer och gatu- epoker där Nacka strand har förändrats. Nacka strand har länge fungerat som en enhet med en tydlig entré och med få kopplingar till angränsande områden. Stadsdelens struktur kan spåras till den tidigare användningen som fabrik, men också senare till den storskaliga kontorsbebyggelsen. Delar av programområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö samt angränsar till riksintressen för kommunikationer. Programförslaget inleds med ett avsnitt där det offentliga rummet står i fokus. Där presenteras hur det framtida Nacka strand kan komma att upplevas. Fokus ligger på gator, torg, parker, strandpromenad mm. Sedan följer ett avsnitt där den tillkommande, och förslag till omvandlad, bebyggelse redovisas. och därmed redan gjorda investeringar, ska kunna tillvaratas på ett bra sätt. För de föreslagna utvecklingsområdena skisseras schematiska volymer och resonemang om förhållningssätt till bland annat stadsbild och naturmiljö presenteras. I programmet föreslås en utveckling där ca 1500 bostäder kan tillkomma samt vissa ytor för verksamheter. Nacka Strand sett från Djurgården

144 FRN utskick1 27 nov 144 av 232 I ett tidigt skede genomfördes en enkätundersökning för att få inspel och åsikter om Nacka strands kvaliteter och utvecklingsmöjligheter. De inkomna svaren har utgjort underlag i framtagandet av programförslaget. En utveckling av det offentliga rummet och den tillkommande bebyggelsen är till stora delar en förutsättning för varandra. En huvudpunkt i programmet är fokuset på det centrala stråket från tunneln och ner längs Augustendalsvägen och vidare ner till kajen. Här blir tätheten som störst och underlaget väntas ge möjligheter för utvecklad service. Kopplingen mellan J V Svenssons torg och kajen behöver få en utökad kapacitet för att möjliggöra en snabbare förbindelse och därmed ett attraktivare kollektivresande. I det tillkommande kvarteret vid Tändkulevägen föreslås en idrottshall inrymmas i mörka ytor som är svåra att använda för andra verksamheter. mer framträdande roll i stadsrummet samt att de kan kompletteras med nya inslag. I avsnittet om miljökonsekvenser beskrivs programförslagets påverkan och vilka frågor som behöver ytterligare analyser och eventuella åtgärder. Exempel på sådana frågor är dagvatten, buller, markföroreningar och naturvård. Vid det framtida genomförandet av programmet och efterföljande detaljplaner är det viktigt att avgränsningen mellan allmän plats och kvartersmark görs på ett medvetet sätt för att säkerställa den långsiktiga funktionen av det som ska vara till för allmänheten. Inriktningen är att kommunen ska ta över gator och parker mm samt att kommande exploateringar ska bekosta åtgärder inom det som planläggs som allmän plats. Programmet föreslår även en etappindelning som anger vad som görs i vilken ordning. Volymskiss över programförslaget SAMMANFATTNING 5PROGRAM FÖR NACKA STRAND

145 FRN utskick1 27 nov 145 av 232 INLEDNING OCH BAKGRUND 6PROGRAM FÖR NACKA STRAND INLEDNING OCH BAKGRUND Nacka strand är en stadsdel som vuxit fram under lång tid. Flera epoker gör sig påminda, från 1800-talets sommarvillor, till 1900-talets industriepok och och 90-talens kontorsetableringar. Det finns nu ett intresse för att Nacka strand ska fortsätta utvecklas och att innehållet i stadsdelen ska bli bredare och ännu bättre. Bland annat det fina vattenläget gör att stadsdelen lämpar sig för ett större antal boende än idag. Den planerade utvecklingen i Nacka strand, och även i angränsande områden, gör också att viktiga funktioner som kollektivtrafik, skolor, service och de offentliga rummen behöver uppgraderas för en ökad användning och för att möta morgondagens behov och krav. VAD ÄR ETT DETALJPLANE- PROGRAM? Ett detaljplaneprogram är ett dokument som tas fram innan arbetet med de juridiskt bindande detaljplanerna påbörjas. Programmet ska ange förutsättningar och mål för planarbetet och uttrycka kommunens vilja och avsikter för området. Tanken är att övergripande frågor om strukturen av bebyggelse, gator, torg, parker med mera ska belysas i ett tidigt skede. När programmet har antagits av kommunen ligger det till grund för de detaljplanearbeten som kommer att sättas igång inom det aktuella området under de närmsta åren och på sikt. I varje detaljplaneprocess kommer ytterligare tillfällen att lämna synpunkter att ges, då på ett mer detaljerat planförslag. STADSBYGGNADSPROCESSEN FÖR NACKA STRAND Pilen visar stadsbyggnadsprocessen och i vilket skede vi befinner oss nu. Arbetet med detaljplaneprogrammet för Nacka strand påbörjades formellt i och med att kommunstyrelsen antog ett start-pm den 17 december Därmed fick planenheten uppdraget att påbörja arbetet med ett program för området. I uppdraget ingår att ta fram utgångspunkter för kommande detaljplanearbeten. Programmet ska visa hur en attraktiv och hållbar stadsdel kan skapas utifrån översiktsplanens övergripande mål och strategier för kommunen och det aktuella programområdet, samt i ett tidigt skede hämta in synpunkter och kunskaper hos fastighetsägare, remissinstanser, boende och andra berörda. Efter det att programmet är antaget i kommunstyrelsen kan arbetet med att ta fram detaljplaner inom området påbörjas. Programområdet delas då upp i mindre områden för att detaljplaneras i lämpliga etapper. Detaljplanernas syfte är att reglera hur marken får användas och bebyggas.

146 FRN utskick1 27 nov 146 av 232 Förlängning av strandpromenaden åt båda håll, till Svindersvik och Nyckelviken, skulle vara positivt för gående och cyklister. Jag är positiv till kajområdet och strandpromenaden, men önskar mig mer aktiviteter här, exempelvis kafé, restauranger och kulturaktiviteter. Buss- och båtförbindelserna fungerar bra, men ser gärna tätare turer utanför kontorstid. Förbindelsen mellan torg och kaj behöver förbättras med tanke på den uppskattade möjligheten att ta båten till stan. Nacka strand är tryggt och lugnt, men lite ödsligt och folktomt på kvällar och helger. Kajen borde kompletteras med ett rejält väderskydd för båttrafikanterna. Förr hade vi en väntsal vid hållplatsen, den vill jag ha tillbaks! Första korsningen efter tunneln borde kunna utformas på ett tydligare och mer trafiksäkert sätt. Det jag saknar som boende är en matbutik samt en kvarterskrog. Jag gillar arkitekturen kring den gamla bilfabriken, viktigt att behålla industrikänslan. Dialog Under januari 2013 genomfördes en webbaserad enkät om Nacka strand. Syftet var att få in kunskap från de som bor, arbetar, studerar eller vistas i Nacka strand och i förlängningen få ett bredare underlag till programförslaget redan innan samrådet. Sammanlagt 372 svar kom in varav cirka hälften utgjordes av boende. Svaren och synpunkterna har varit till stor hjälp för att tidigt få in kunskap från de som känner till stadsdelen bäst, dvs. de som bor och verkar i Nacka strand varje dag. Under programsamrådet finns det nu möjlighet att tycka till om själva programförslaget och dess innehåll. Information om programmet skickas ut till berörda inom och i anslutning till programområdet samt annonseras i lokaltidningar. Förslaget kommer finnas tillgängligt i Nacka Stadshus, på biblioteket i Nacka Forum samt på Augustendalsvägen 7 i Nacka strand. Samrådsmöten kommer hållas i form av promenader med ett efterföljande öppet hus, då är alla som är intresserade är välkomna att komma och ställa frågor och lämna synpunkter. Genom dialogarbetet får boende och verksamma möjlighet att vara delaktiga i planeringen. Tanken är att det ska leda till ett växande och konstruktivt engagemang för närmiljön samt en förståelse och öppenhet kring de frågor som kommunen arbetar med vad gäller den fysiska planeringen. Efter programsamrådets slut kommer förslaget att bearbetas utifrån de synpunkter som inkommit. Därefter kan programmet antas och fungera som riktlinjer inför kommande detaljplanearbeten. Då är det åter möjligt att bidra med kunskaper, åsikter och på olika sätt yttra sig om respektive detaljplaneförslag. INLEDNING OCH BAKGRUND 7PROGRAM FÖR NACKA STRAND

147 FRN utskick1 27 nov 147 av 232 VISION OCH MÅL FÖR NACKA STRAND 8PROGRAM FÖR NACKA STRAND VISION OCH MÅL FÖR NACKA STRAND VISION Hur ska Nacka strand se ut och fungera i framtiden? Kommer det vara ungefär som idag eller har förändringar inom och utanför området förändrat förutsättningarna helt? Detta är några av de frågor som detta detaljplaneprogram brottas med. En stad är per definition komplex och oförutsägbar. Vissa saker är väldigt statiska och förändras långsamt medan andra är flexibla och förändras snabbt. Arbetar, bor och reser vi annorlunda i framtiden? Vilka krav har vi på stadsmiljöer om 50 eller 100 år? Hur kommer klimatförändringar påverka oss? Många frågor och få svar. Idag är det en tydlig trend att Stockholmsregionen växer stadigt. Fler människor vill komma till regionen och ta del av det stora utbudet av arbete, nöjen samt spännande och vackra miljöer. Närhet till Stockholm, vatten, kommunikationer och service är faktorer som är efterfrågade. Nacka strand kan erbjuda allt detta och mycket mer. Nacka strand ska bli en stadsdel utöver det vanliga. När stadens täthet och livfullhet kombineras med Nacka strands maritima karaktär, företagaranda, vackra grönområde och industriella arv skapas något unikt. Den välbalanserade blandningen av boende, service och arbetsplatser skapar en attraktiv, levande och långsiktigt hållbar stadsmiljö där människor vill leva, verka och bo. Visionen för Nacka strand tar avstamp i översiktsplanens strategier. Detta program är ett steg på vägen i förändringen av västra Sicklaön från fragmenterad stadsbygd till en mer sammanhållen och tätare stad. En stad innehållande en blandning av bostäder med olika upplåtelseformer, arbetsplatser, verksamheter, service och offentliga platser. I Nacka strand finns redan den här blandningen, även om kontor och arbetsplatser dominerar. I en blandad stad behöver också innehållet vara flexibelt för att kunna möta den framtid vi vet så lite om. I framtidens Nacka strand är bostadsinslaget större än idag. En balans mellan bostäder och arbetsplatser eftersträvas, utan att dagens antal arbetsplatser ska minska. Blandning och täthet ger staden variation, rumsliga kvalitéer och bättre underlag för lokal service och kollektivtrafik. Möjligheterna att röra sig till fots och med cykel eller kollektivtrafik är större. En förtätning av Nacka strand ger också förutsättningar för effektivare användning av stadsdelens gemensamma resurser; gator, grönytor, annan infrastruktur och service som till största delen redan finns på plats. En del i resursutnyttjandet är även att konvertera befintliga hus till andra användningar, på så vis kan unika och spännande bostäder och lokaler skapas. Den nu förestående utvecklingen är en epok som läggs till de tidigare i Nacka strand. Med tanke på det behöver vi ständigt påminna oss om att vara ödmjuka inför stadens komplexitet och förmåga att förändras. En stad blir aldrig färdig. MÅL Nacka strand har förbindelser med omgivande stadsdelar, men dessa ges en högre standard och tydligare riktningar. Med tanke på den kuperade terrängen behöver gång- och cykelnätet möjliggöra många alternativa vägar. Kollektivtrafik är en viktig del för att öka Nacka strands integration med andra områden. En effektiv och väl fungerande bytespunkt mellan båt- och busstrafik ska anordnas. Kopplingarna mot Jarlaberg, Bergs oljehamn och området vid Nacka forum behöver stärkas och områdena mellan ska inte ses som buffertzoner. I mötet med övriga stadsdelar behöver dagens huvudgator, Vikdalsvägen/ Augustendalsvägen och Lokomobilvägen ges en ökad betydelse och på sikt kantas de av bebyggelsekvarter som ansluter till gaturummet istället för av anläggningar som lever sina egna liv. De kvalitéer som finns i dagens rekreationsmiljöer ska förstärkas och platser som idag är svåra att nå ska

148 FRN utskick1 27 nov 148 av 232 tillgängliggöras. Det är viktigt att olika typer av rekreationsmiljöer kan erbjudas, allt från torg och parker till en bergknalle med utsikt eller en brygga med vattenstänk. Vattnet ska vara ett fortsatt påtagligt inslag, dels genom den befintliga havskontakten men även genom en kreativ dagvattenhantering där vattenrännor i gatan och dammar utgör positiva resurser i stadsbilden. Att parker och naturområden bevaras som stråk är viktigt för människor, växter och djur. Där bebyggelse föreslås i naturmark ska byggnaderna förses med vegetationstak. Till följd av en ökad användning kommer parkmiljöer behöva ordnas på ett mer genomtänkt sätt med funktioner för olika typer av användning och för olika åldrar. Redan idag har Nacka strand en stark identitet och en egen attraktionskraft. Detta är något som ständigt behöver bevakas och även utvecklas. I Nacka strand ska den fysiska miljön i sig vara en faktor som främjar vistelse i det offentliga rummet och som därmed underlättar möten och entreprenörskap. Det historiska arvet och den maritima känslan är centrala inslag i Nacka strands identitet, dessa kvalitéer ska förstärkas. Ändrad markanvändning och förtätning ska vara en del i att tillgängliggöra parkmiljöer och kustområden. Målområden attraktionskraft RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Nacka kommun har tagit fram riktlinjer för hållbart byggande (beslutade i miljö- och stadsbyggnadsnämnden Syftet med riktlinjerna är att öka hållbarheten i stadsbyggnadsprojekten samt underlätta uppföljning av prioriterade hållbarhetsområden. Nacka kommun och den dominerande fastighetsägaren har gemensamt beslutat att under processen fokusera på följande fyra målområden med ambitionen att nå ett mer långsiktigt hållbart Nacka strand: Dessa hållbarhetsmål har arbetats in och ska genomsyra målen och visionen för programmet. VISION OCH MÅL FÖR NACKA STRAND 9PROGRAM FÖR NACKA STRAND

149 FRN utskick1 27 nov 149 av 232 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAMOMRÅDET Programområdet är beläget på västra Sicklaön. I Nacka strand tydliggörs mötet mellan storstad och skärgård samt mellan den dramatiska topografin och den byggda miljön. I norr gränsar området mot Saltsjön, i öster mot Bergs oljehamn och Jarlaberg, i söder mot Värmdöleden (väg 222 samt i sydväst mot Vikdalens bostadsområde. Mellan Nacka strand och omgivande områden finns idag en buffertzon med relativt orörd naturmark. Nacka strand utgör ett av Nackas största arbetsplatsområden. Inom området finns stor variation i bebyggelsestruktur, täthet och karaktär. Nacka strand präglas av den centralt belägna industrihistoriska bebyggelsen. Här finner vi mässan, flera restauranger, gymnasier och andra verksamheter. De storskaliga kontorskomplexen från 80- och 90-talet dominerar intrycket mot vattnet. Bostäderna är idag i minoritet och är grupperade som punkthus utefter några av gatorna. Utmed kajen finner man en mer småskalig bebyggelse med olika verksamheter, särskilt med marin anknytning. I den gröna lummiga sluttningen mot farleden ligger några imponerande villor som vittnar om svunna tider. Augustendalsvägen utgör Nacka strands ryggrad och löper genom hela området och fungerar som huvudgata. Programområdet omfattar ca 32 hektar (vattenareal ej inräknat varav det privata bolaget The Carlyle Group äger ca 24 hektar. Den kommunägda marken utgörs främst av grönområden samt viss gatumark. Mindre delar av programområdet ägs av andra privata fastighetsägare samt bostadsrättsföreningar. Kommunen är huvudman för allmän platsmark, dvs mark som i gällande detaljplaner är betecknade som gata, GAMLA STAN SÖDERMALM Programområdets läge. DJURGÅRDEN KVARNHOLMEN SICKLA NACKA STRAND NACKA FORUM park, natur etc. I Nacka strand är dock den mesta marken privatägd kvartersmark, även om den idag är allmänt tillgänglig. Frågor kring huvudmannaskap och allmänna anläggningar fördjupas i genomförandekapitlet i slutet av programmet. BOO SALTSJÖBADEN 10

150 FRN utskick1 27 nov 150 av VIKDALEN NACKA STRAND JARLABERG Programområdets avgränsning. Kommunägd mark är markerad i gult. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND 11

151 FRN utskick1 27 nov 151 av 232 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND REGIONALT PERSPEKTIV Den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010 har som vision att Stockholmsregionen ska vara den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Regionen ska vara bra att bo och leva i, och den ska vara lockande att besöka och investera i. Här ska finnas gynnsamma förutsättningar för olika slags verksamheter. Enligt RUFS ligger Nacka strand i utkanten av den centrala regionkärnan. I RUFS 2010 anges ett antal planeringsprinciper för den rumsliga planeringen: med kollektivtrafik Utsnitt ur regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS och grönområden tvärförbindelser i transportsystemet För den regionala kärnan anges att: Många vill bo och arbeta här, och trots den höga tätheten finns det möjligheter att bygga nytt i dessa stadsdelar. Även den yttre delen av kärnan har en stor potential att förtätas med bostäder och verksamheter samt erbjuda service. Det gäller särskilt områden i anslutning till spårutbyggnader norrut mot Sundbyberg och Solna samt österut mot Nacka. RUFS 2010 ÖVERSIKTSPLAN I gällande översiktsplan, Hållbar framtid i Nacka, antagen 2012, pekas västra Sicklaön ut som lämpligt att förtätas. Området benämns tät stadsbebyggelse och markeras med brun färg på kartan nedan. I begreppet tät stadsbebyggelse inkluderas alla funktioner som är typiska för en blandad stad bostäder, handel, kontor, skolor och förskolor, lokaler för kultur och vård och anläggningar för idrott och rekreation samt andra verksamheter som inte innebär betydande störning. Utsnitt ur Hållbar framtid i Nacka översiktsplan I översiktsplanen lyfts ett antal strategier fram för att nå ett långsiktigt hållbart Nacka. En av dessa är att skapa en tätare och mer blandad stad på västra Sicklaön. I den täta staden finns goda förutsättningar för Ett effektivt och klimatanpassat transportsystem, då tät bebyggelse skapar förutsättningar för god kollektivtrafik och för att fler resor sker till fots eller med cykel. Där finns även möjlighet 12

152 FRN utskick1 27 nov 152 av 232 att skapa En attraktiv och hållbar byggd miljö med resurssnålt byggande och en blandning av funktioner. Genom att förtäta redan bebyggd miljö kan vi Värna natur och vatten för rekreation och biologisk mångfald trots ökad befolkning. Hållbar framtid i Nacka översiktsplan 2012 En utveckling och förtätning av Nacka strand ligger således i linje med översiktsplanens intentioner. KULTURMILJÖ-, GRÖNSTRUKTUR- OCH KUSTPROGRAM Under 2011 antogs kulturmiljöprogrammet, grönstrukturprogrammet och kustprogrammet. Programmen ska utgöra ett vägledande kunskapsunderlag för beslut inom den fysiska planeringen. Nacka strand behandlas särskilt i kulturmiljöprogrammet. Tre delar pekas ut specifikt som lokalt intressanta för kulturmiljövården: De gamla fabriksbyggnaderna i tegel med närliggande arbetarbostäder samt miljöerna i anslutning till Fabrikörsvillan respektive Ellensvik. Huvudinriktningen är att de olika historiska skikten samt tidstypiska drag i bebyggelse och miljöer ska bevaras och ändringar ska utföras varsamt. Riksintresset för kulturmiljövården, Stockholms farled tas upp och möjliga förhållningssätt redovisas. I Nacka strand finns olika typer av grönområden, grönstrukturprogrammet anger; promenadområden, närnatur och närskog, grannskapspark och allmänning samt övriga grönytor. Grönområdena inom Nacka strand bedöms utgöra en värdekärna, men inte av högsta klass. Bland de upplevelsevärden som förekommer anges skogskänsla, utblickar över öppna landskap, kulturhistoria, service och samvaro, rofylldhet och rörelse/aktivitet, strandpromenad och vattenkontakt. Det som bör förstärkas enligt grönstrukturplanen är strandpromenaden och de gröna kopplingarna mellan Ryssbergen/Svindersviken och Nyckelviken. Kustprogrammet är omfattande och tar upp många generella mål och rekommendationer. Bland annat anges inriktningen att allmänhetens tillgänglighet till stränderna ska garanteras, att strandzonen ska utgöra allmän plats och att kommunen bör förbättra tillgängligheten till och inom grön- och vattenområden för alla, inklusive för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning. Även vissa mer specifika rekommendationer förekommer, exempelvis föreslås att en gång- och cykelförbindelse anläggs mellan Nacka strand och Nyckelviken. Som ett uttalat mål nämns också att kommunen aktivt ska verka för att kollektivtrafik på vattnet utvecklas och samordnas regionalt och mellankommunalt. STRANDSKYDD Inom kvartersmark är strandskyddet upphävt genom tidigare planläggning. Allmän platsmark, dvs. vattenområdet, Strandparken och delar av de omgivande kommunägda grönområdena omfattas dock idag av strandskydd. Vid en framtida detaljplanläggning återinträder strandskyddet automatiskt för att åter prövas. RIKSINTRESSEN Området är beläget inom riksintresse för kulturmiljövården. Riksintresset omfattar farledsmiljön som speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart, livsmedelsförsörjning, rekreationsliv och levnadsbetingelser för innerskärgårdens befolkning sedan medeltiden. För en mer utförlig analys och resonemang kring Nacka strand och programförslagets påverkan på riksintresset se under kapitlet Nacka strand och kulturmiljövårdens intressen. Programområdet gränsar till vattenområdet mellan Fjäderholmarna och Stadsgårdskajen som är av riksintresse för farled, farledsklass 1. I programområdets närhet går även Värmdöleden, väg 222, som är av riksintresse för kommunikationer. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND 13

153 FRN utskick1 27 nov 153 av 232 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND GÄLLANDE DETALJPLANER Hela programområdet är planlagt sedan tidigare. Idag är situationen relativt komplex med ett lapptäcke av planer och ändringar som måste läsas tillsammans. De äldre stads- och detaljplanerna från sent 80-tal och tidigt 90-tal möjliggjorde en upprustning och återanvändande av gamla industribyggnader samt en omfattande nybyggnation av arbetsplatser med ett visst inslag av bostäder. Längs med kusten placerades byggnadskroppar mot norr för att få ljusa kontorslokaler med maximal utsikt mot vattnet. Bostäder placerades i punkthus. Under tidigt 90-tal handlade det mycket om att underlätta kontakten mellan hamn- och torgområdet, utveckla en centrumdel och upprätta en nord-sydlig axel mellan Saltsjön och Nacka Forum. Det är främst för naturområden och för vissa kulturhistoriskt intressanta byggnader som dessa äldre planer fortfarande är oförändrade och 1999 tillkom två detaljplaner som reglerade centrumbebyggelsen kring J V Svensons torg samt möjliggjorde hotelländamål i anslutning till Ellensvik. Under 2008 och 2009 gjordes åtta ändringar genom tillägg till detaljplaner med nya bestämmelser för delar av Nacka strand. Syftet var att medge en mer flexibel användning av befintliga lokaler. Fler användningsområden lades till i områdena som ändringarna gällde. Byggnader tidigare ämnade för kontor (K fick beteckningen K1 vilket kom att tillåta förutom kontor - hotell, restaurang eller annan serviceverksamhet. Även vård- (D och skoländamål (S1 lades till i vissa planområden. Genomförandetiden för de åtta tilläggen sattes till 10 år och pågår således fram till 2018/2019. DP 4 DP 173 DP 4 DP 220 DP 439 (2018 DP 434 (2018 DP 466 (2019 DP 465 (2019 DP 438 (2018 DP 435 (2018 DP 433 (2018 DP 436 (2018 DP 300 SPL 321 DP 4 Kartan visar en översikt över gällande detaljplaner inom programområdet. Årtalet Inom parentes visar att det finns genomförandetid kvar och när den går ut. 14

154 FRN utskick1 27 nov 154 av 232 PARALLELLA PROJEKT Samtidigt som arbetet med detta program pågår tas även liknande program fram för Planiaområdet vid Sickla köpkvarter och för Henriksdalsområdet som också ligger på västra Sicklaön. Det program som är mest kopplat till Nacka strand är dock programarbetet för Centrala Nacka. Det sistnämnda programområdet tangerar och överlappar i viss mån programområdet för Nacka strand. Området kring tunneln och vattentornet kommer att beröras i båda programmen. Visionen är att centrala Nacka ska utvecklas till en attraktiv och långsiktigt hållbar stadsdel som kan uppfattas som kommunens centrum. En viktig målsättning är att förbättra sambanden mellan närliggande stadsdelar så att området ska kunna upplevas som en helhet. Programsamråd planeras till våren Dessa projekt är ett sätt att från kommunens sida följa upp de högt uppsatta utbyggnads- och kvalitetsmålen i översiktsplanen. Andra projekt i närheten som påverkar Nacka strand är den kommande bostadsbebyggelsen vid Lokomobilvägen, byggandet av Kvarnholmsförbindelsen samt den framtida planläggningen av Sicklaön 362:2 i korsningen Jarlabergsvägen-Lokomobilvägen. Tunnelbana till Nacka I en politisk överenskommelse mellan Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner beslutades 2012 att en förstudie för tunnelbana till Nacka ska genomföras. Under ledning av SL och Trafikverket med representanter från berörda kommuner utreds tunnelbana till Nacka och ett antal linjesträckning- ar har tagits fram och analyserats. Trafiknämnden inom Landstinget ska fatta beslut om vilket alternativ som ska vara utgångspunkten i den fortsatta planeringen. I alla alternativ föreslås en station i Centrala Nacka, i anslutning till Nacka Forum med gångavstånd till Nacka strand. LANDSKAP OCH NATURMILJÖ I ett inledande skede togs en landskapsanalys fram för programområdet (WSP Analysen har sedan varit vägledande när områden för kompletteringsbebyggelse undersökts. Nacka strand präglas av den dramatiska topografin längs förkastningsbranten mot Saltsjön. Nivåskillnaderna är stora. Det är ca 60 meter från strandplanet till högsta berget och Jarlabergsplatån. Topografin kännetecknas av platåer med branter mellan. Det finns en stor brist på större plana ytor, möjligheter till bollplaner behöver särskilt beaktas i planarbetet. Programområdet ligger mellan naturområdena Ryssbergen och Nyckelviken som ingår i den regionala grönkilen Nacka-Värmdö. Inom Nacka strand finns hällmarksskog på höjderna och lövskog i sluttningarna samt vissa ekbestånd. Dessa inslag fyller en viktig funktion som spridningskorridor längs Nackas norra kust. Det gröna sambandet är dock svagt och tål därför inte en allt för kraftig förtätning. För att långsiktigt kunna upprätthålla spridningssambandet genom Nacka strand krävs att sammanhängande skogspartier och grönstråk bevaras. Träd inne bland bebyggelsen sparas i möjligaste mån och kompletteras med nyplantering av tall och ädellövträd. Även möjligheten att integrera grönska i ny bebyggelse bör prövas för att PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND 15

155 FRN utskick1 27 nov 155 av 232 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND Värden att bevara enligt landskapsanalysen från WSP om möjligt förbättra samband och skapa nya kopplingar. De högsta kvaliteterna vad gäller grönstruktur finns samlade längs vattnet med parkmiljöer kring Tornvillan och Fabrikörsvillan, utsikt och vattenkontakt, men också utmed skogshöjderna och då främst den centrala Västra hällmarken. Landskapsanalysen anger ett antal rekommendationer, bland annat att bevara större natur- och parkområden, förbättra och utveckla spridningssamband genom biotopinriktad arkitektur och landskapsarkitektur, utveckla gröna foten till en stadsdelspark samt upprätta en trädplan för området eftersom vissa träd mår dåligt och kan behöva skötas bättre eller ersättas. Utöver landskapsanalysen har även en inventering av naturvärdesträd genomförts i området mellan Ryssbergen och Nyckelviken (Naturvärdesträd i Nacka strand, Pro Natura Tomas Fasth Inte enbart naturmarken har inventerats utan även solitära träd i parker och vid vägar närmast bebyggelsen. Enligt inventeringen finns stora naturvärden inom delar av programområdet. Då värdena till stor del är knutna till äldre träd, har dessa träd lokaliserats och bedömts individ för individ. Av de naturområden som lokaliserats har flera bedömts innehålla så höga naturvärden, att de motsvarar klass 1 - nyckelbiotop enligt Skogsstyrelsens klassningssystem. Övriga områden har klassats som klass 2 - naturvärde enligt Skogsstyrelsens klassningssystem eller klass 3 utvecklingsmark till eller buffertzon mot klass 1 respektive klass 2 enligt Pro Natura. Inventeringen gjordes under vinterhalvåret och alla aspekter har därför inte kunnat beaktas, trädskiktet och 16

156 FRN utskick1 27 nov 156 av 232 eventuell död ved är vad som har kunnat inventeras. Klassningarna i inventeringen får därför betraktas som preliminära. Exempel på områden som har fått högst klassning är området i anslutning till Ellensvik, området vid den södra tunnelmynningen, söder om vattentornet samt mellan Vikdalen och Fabrikörsvägen. Totalt har Pro Natura bedömt att det finns ca 375 naturvärdesträd varav ca 90 träd bedöms utgöra så kallat värdträd för rödlistade arter. Naturvärdesträd Värdträd för rödlistade arter Programgräns (enligt inventering Pro Natura Naturvärdesträd enligt inventering REKREATION Inom programområdet finns i dagsläget bara ett fåtal allmäntillgängliga anläggningar för lek och rekreation. På berget strax väster om Fabrikörsvägens vändplan finns områdets enda allmänna lekplats. Övriga allmänna parkanläggningar är en mindre strandpark med tillhörande strandpromenad mot Vikdalen i väster samt en större strandpark mellan båthamnen och Ellensvik. En mindre lekbollplan finns på kajplanet i väster, men den är inte allmän. Det finns ett flertal stråk i området som uppfattas som allmänna och som även nyttjas på detta sätt. Topografin i Nacka strand är delvis mycket brant, vilket inneburit att flera stråk har inslag av trappor. Tillgängligheten för funktionshindrade är alltså begränsad idag. Om bergbanan hade haft högre driftsäkerhet hade förutsättningarna varit bättre. Att det inte finns fler allmänna parkanläggningar och utbyggda parkstråk är en konsekvens av att Nacka strand från början planerades endast för verksamheter. Lekplatsen i väster tillkom när bostadsrätterna utmed Fabrikörsvägen byggdes. Särskilt skolor och förskolor använder de lite flackare delarna av naturmarken mellan Nacka strand och Vikdalen. Inga kommunala idrottsanläggningar finns inom programområdet. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND 17

157 FRN utskick1 27 nov 157 av 232 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND KOMMUNIKATION OCH VÄGNÄT Dagens vägnät präglas av Nacka strands historia och topografi. Att stadsdelen varit en fabrik och sedan ett sammanhållet arbetsplatsområde avspeglas i de få kopplingarna till omgivningen. Även återvändsgatorna är ett spår av detta, men också en naturlig följd av den branta terrängen. Gång- och cykelvägar Nacka strand är kuperat men genom trappor mellan olika nivåer och en bergbana respektive en trappa som leder ned från J V Svenssons torg till kajplanet finns ändå relativt goda förutsättningar att röra sig som fotgängare. Delar av området är dock svåra att nå och Nacka strand är inte heller tillgänglighetsanpassat i sin helhet. Gångbanor finns utmed åtminstone ena sidan av de flesta gator inom Nacka strand, men del av Augustendalsvägen och hela Tändkulevägen saknar gångbana. Det finns inga cykelbanor i området, utan cyklister får färdas i blandtrafik. Inom Nacka strand finns flera gångstråk och promenadstigar, från Tändkulevägen finns en gångväg kallad Järlastigen som via trappor leder ned till villaområdet i Vikdalen. I änden av Fabrikörvägen finns gång- och cykelväg, Klarabergsvägen, som leder till Vikdalen. Bakom Hotell J leder Ellensviksvägen, som tidigare var öppen för fordonstrafik, upp till Skönviksvägen vid infarten till Bergs Oljehamn med fortsatt anslutning till Jarlaberg och vidare till Nyckelviken. Det finns fyra anslutningar för gång och cykel till/från Nacka strand. Via Vikdalsvägen och vidare genom tunneln till Nacka strand går en gång- och cykelbana utmed västra sidan och en smalare gångbana utmed östra sidan. En andra anslutning går under väg 222, genom gångoch cykeltunnel, från Vikdalsvägen i höjd med Nacka Forum, till Vikdalsvägen vid cirkulationsplatsen före Nacka strandtunneln. Den tredje är via bro från Skvaltans väg över väg 222 till Jarlaberg. Den fjärde anslutningen, en gångtunnel från Griffelvägen genom Ryssbergen till Vikdalen och därifrån till Nacka strand antingen genom gång- och cykelväg till Fabrikörvägen eller via trappor upp till Tändkulevägen. Kollektivtrafik Buss Nacka strand trafikeras idag av flera busslinjer, både genomgående och med ändhållplats i Nacka strand. Bussar går till Slussen, Handenterminalen, Fisksätra, Jarlaberg och Kungsträdgården. Vid J V Svenssons torg finns en separat bussgata med kanthållplatser på rad utmed östra sidan, närmast torget och bebyggelsen. Båt Från kajen nedanför bergbanan går SjöVägen, en båtbuss som drivs i SL:s regi och som trafikerar Nybroplan, Allmänna gränd, SaltsjöQvarn, Finnboda, Nacka strand, Dalénum och Frihamnen (Blockhusudden på helgerna. Båtarna går året runt och turen mellan Nacka strand- Nybroplan tar drygt 25 min och mellan Nacka strand -Frihamnen drygt 10 min. Under år 2012 totalt gjordes så många som resor med SjöVägen. Nacka strand trafikeras också av Waxholmsbolagets linjer till och från mellersta skärgården samt av Cinderellabåtarna. Helgtrafiken dominerar och båtarna går från mitten av april- december. Idag angör dessa båtar Nacka strand i ett läge längre västerut på kajen. Foto båtbusshållplatsen i Nacka strand. 18

158 FRN utskick1 27 nov 158 av 232 Gator Genom sitt läge i anslutning till Värmdöleden har Nacka strand goda vägförbindelser med övriga regionen. Augustendalsvägen är huvudgatan som leder i stort sett all trafik in till Nacka strand via Nacka strandstunneln med anslutning från Vikdalsvägen och Värmdöleden (väg 222. Nacka strand kan också nås via Lokomobilvägen. Övriga lokalvägar inom Nacka strand är Jakobsdalsvägen, Cylindervägen, Tändkulevägen och Fabrikörvägen, de skiljer sig en del i utformning och trafikmängder. I korsningen strax norr om Nacka strandstunneln möts Augustendalsvägen, Lokomobilvägen och Cylindervägen. Korsningen är högt belastad, här passerar all trafik in till och ut ur Nacka strand. Nära invid korsningen ligger också en busshållplats, Engelska skolans hämtnings- och avlämningsplats samt angöring till flera verksamheter. Augustendalsvägen fram till J V Svenssons torg, Enspännarvägen och Lokomobilvägen är de enda vägarna i Nacka strand som är under kommunalt huvudmannaskap. Kartläggning av trafikflöden i Nacka strand är baserat på mätningar i samband med programarbetet. Parkering strand varav runt 2000 platser ligger i garage och drygt 500 platser utomhus. Parkeringsplatserna utomhus ligger utmed gatan eller på öppna parkeringsytor och större delen av garageplatserna är samlade i ett stort gemensamt garage. Parkeringsregleringen i Nacka strand skiljer sig en del från Nacka kommun i övrigt på grund av att avgifts- och tidsreglering bestäms av fastighetsägaren. Antalet cykelparkeringsplatser i Nacka strand är vid torget och i anslutning till vissa verksamheter. Foto från Augustendalsvägen,efter torget PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND 19

159 FRN utskick1 27 nov 159 av 232 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Teknisk försörjning VA-ledningsnät är utbyggt i området och är dimensionerat för befintlig bebyggelse. Huvudledningarna i Augustendalsvägen tillhör Nacka kommun medan merparten av resterande VA-ledningsnät är i privat ägo. På kajen har Nacka kommun en pumpstation som avbördar spillvattnet från hela Nacka strandområdet. De flesta byggnaderna värms upp med hjälp av fjärrvärme från Fortums fjärrvärmenät. Det finns en värmepanna som lokalt kan spetsa fjärrvärmen vid behov, men den används sällan. De mindre byggnaderna nere på kajen värms upp via direktverkande el. De flesta byggnader har dessutom en värmeåtervinning av frånluften. Nacka strand har en egen produktion av komfortkyla, med ett lokalt slutet kylnät som växlas i en kylcentral i hamnen med hjälp av sjövatten från 40 meters djup. Distributionen sker från pumpstationen i hamnen vidare ut till byggnaderna via ett lokalt ledningssystem. De allra flesta kommersiella byggnaderna är anslutet till detta kylsystem. Området ligger inom Nacka energis distributionsnät. STOKABs fibernät finns i vissa byggnader. Avfallet från kontorsbyggnaderna hanteras i respektive källsorteringsrum. Källsorterat avfall transporteras därifrån över till Miljötorget (i korsningen Cylindervägen- Augustendalsvägen för att där sorteras och lagras innan Princip för den tekniska försörjningen idag i Nacka Strand. transport sker till kommunens återvinningscentral. Våtsopor hämtas direkt av kommunens transportör i respektive källsorteringsrum. Restaurangerna har egna avfallsrum och egen hämtning i dessa. 20

160 FRN utskick1 27 nov 160 av 232 Tekniska anläggningar Tunnlar/bergrum Kommunens huvudledningar för vatten och spillvatten går in i bergtunneln vid västra änden av kajen. Bakom den bågformade tegelfasaden på Fabrikörvägen finns ett ställverk, soprum samt några mindre förråd. Foto från Fabrikörvägen Kajer/grundläggning Hamnbodarna nere på kajen, närmast Kvarnholmen, byggdes i slutet av 90 talet som lättare träkonstruktioner på en platsgjuten betongkonstruktion som står dels på en grundmur vid den gamla stranden, dels på stålpålar ner till berg. De två hamnbodarna närmast Kvarnholmen står dock på en betongplatta på mark ovan uppfyllnadsmassor av berg. Foto från kajen Bergbanan Dagens bergbana är från 90-talet, men även historiskt har området haft en bergbana mellan kajen och fabriksbyggnaden uppe på platån. Bergbanan uppskattas av många enligt den enkäten som gjordes i januari 2013 som ett karaktärsskapande element i Nacka strand, men driftsäkerhet ifrågasätts, då bergbanan ofta är trasig och alternativ saknas idag. Bergbanan rymmer ca 30 personer. Foto på bergbanan Garagen Garagen är i huvudsak av betong, med pelare och betongelement. Cylindergaraget byggdes i slutet av 80-talet, Entrégaraget i början av 90-talet och Torggaraget i mitten av 90-talet. Foto på parkeringsutfarten på Fabrikörvägen PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND 21

161 FRN utskick1 27 nov 161 av 232 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PROGRAM FÖR NACKA STRAND OMRÅDESANALYS Områdets förutsättningar sammanfattas här i några korta punkter. Styrkor och boendemiljö, utveckling av maritima verksamheter och utbyggd båtpendling. en god grund att bygga vidare på. för rekreation och friluftsliv. kollektivtrafikförbindelser, handel och kommunal service. Svagheter som en kvalitet, bidrar tyvärr också till barriärer inom programområdet och gör det svårt att röra sig fritt både inom området och mellan Nacka strand och omgivande områden placering och utformning av ny bebyggelse. Nyckelvikens naturreservat och vidare ut mot Värmdö utgör en svag länk i en ekologisk korridor, vilket gör att ny bebyggelse i detta område måste placeras och utformas med stor hänsyn till de ekologiska sambanden. Möjligheter tillföra fler bostäder i området kan en bättre balans mellan dag- och kvällsbefolkning skapas, vilket i sin tur skapar en mer levande och blandad stadsmiljö. möjligheter att utvecklas till en attraktiv och levande stadsgata genom nya platsbildningar, fler gröna inslag och nya ytor för verksamheter och service. många utblickar och möjligheter att tillgängliggöra taken. planeringen komplettera bebyggelsen och skapa inbjudande mötesplaster i form av nya platsbildningar, parker och promenader. Hot Risken om tunnelbanan inte tillkommer är att biltrafiken ytterligare ökar och förhållandena för gång- och cykeltrafikanter försämras. området ska bli en levande och attraktiv stadsdel krävs en bra balans mellan boende och verksamma och en flexibilitet i användningen, som gör att området kan förändras och utvecklas över tid och beroende på behov. 22

162 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 23 FRN utskick1 27 nov 162 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET

163 FRN utskick1 27 nov 163 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND PROJEKTETS MÅL OCH STRATEGIER De fyra målområden som presenterats på sidan nio tar utgångspunkt från visionen samt från översiktsplanen. Målområdena, som presenteras mer utförligt nedan, har definierats under programarbetet och är tänkta att fungera som underlag, inspiration och stöd vid avvägningar i kommande stadsbyggnadsprojekt. De riktlinjer för hållbart byggande som nämns under planeringsförutsättningar genomsyrar och ligger till grund för alla nedan nämnda målområden. En tät, blandad och levande stad Ett av översiktsplanens mål är att bygga en tät och blandad stad på västra Sicklaön. Nacka strand omfattas av detta och framtida planläggning behöver möta det uppsatta målet. En ökad täthet med fler bostäder möjliggör en resurseffektiv markanvändning, det ger också ett ökat underlag för service som i sin tur ger möjligheter för en levande stadsdel med mötesplatser av olika slag. Blandningen av bostäder och arbetsplatser är viktig för att stadsdelen ska vara aktiv under dygnets alla timmar. Nacka strand ska vara en stadsdel för alla, och då behöver även bostadsutbudet vara varierat med både bostadsrätter och hyresrätter. I en tät stad blir det ännu viktigare att parker och naturområden ges en utformning som tillgodoser många funktioner, biologisk mångfald, sociala kvaliteter, dagvattenhantering mm. Ett sammankopplat och integrerat stadsrum I Nacka strand ska gator, torg och parker hänga ihop i en struktur där det är möjligt att välja olika vägar när man rör sig genom stadsdelen. Istället för separerade stadsdelar ska stråk integreras med omgivande bebyggelse i Jarlaberg, Vikdalen och Centrala Nacka. En stad som möjliggör en mångfald av transportslag blir tillgänglig för fler. Kapacitetsstark kollektivtrafik, tydliga gång- och cykelstråk och ett finmaskigt gatunät stödjer detta. Ökad kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik är även positivt sett till klimatpåverkan och folkhälsa. Kopplingen mellan båt- och busstrafik är extra viktigt i Nacka strand. När den framtida tunnelbanan är utbyggd väntas det innebära stora möjligheter för hållbart resande och en tätare bebyggesle. Attraktiva och kvalitativa rekreations miljöer I Nacka strand, liksom i stora delar av Stockholmsregionen, är vattnet och grönskan påtagliga inslag. Dessa delar är viktiga för rekreation och lek men också med tanke på ekosystemtjänster och biologisk mångfald. I Nacka strand ska de gröna inslagens tillgänglighet förbättras och innehållet ska utvecklas med flera funktioner. Öppna system för dagvattenhantering bidrar till trevnad, naturlig rening och pedagogiska värden. I och med västra Sicklaöns förtätning kommer Nacka strands betydelse som lokalt besöksmål öka, de offentliga platserna erbjuder andra miljöer än vad som finns i Centrala Nacka. Strandpromenaden är ett viktigt inslag för att möjliggöra utflykter mellan Nackas stadsdelar. En stadsdel med stark identitet med egen attraktionskraft Dagens Nacka strand har en tydlig identitet i och med att området är så pass avgränsat från omgivningen. Områdets entréer förstärker också känslan av att man kommer in i en annan stadsdel. Även om stadsrummen föreslås integreras mer med omgivande stadsdelar ska Nacka strands identitet finnas kvar och utvecklas. Genom att förstärka kvaliteter som vattenkontakt, utblickar, goda offentliga rum, tillgänglighet, bebyggelseuttryck, kulturhistoria med mm kan områdets identitet och attraktionskraft stärkas. På så sätt kan fler människor attraheras att bo, arbeta och besöka Nacka strand. 24

164 Med offentliga rum menas gator, torg, parker och grönområden. Dessa platser, som utgör allmän plats, är tillgängliga för alla på lika villkor och fungerar ofta som formella eller informella mötesplatser. I Nacka strand eftersträvas en hög kvalitet och stor omsorg när det gäller materialval och gestaltning. Mötet mellan gammalt och nytt ger en extra dimension. I Nacka strand finns förutsättningar för en mångfald av offentliga rum. De offentliga rummens golv kan utgöras av asfalt, stenläggning, vatten, växtlighet, berghällar mm. Väggarna kan vara byggnader, träd eller landskapsformationer, taket kan utgöras av trädkronor, installationer eller bara himlen. I Nacka strand ska mötet mellan allmänt tillgängliga platser och privata gårdar tydliggöras. PROGRAMFÖRSLAGET WFSHSJQBOEF QSPHSBNLBSUB PŲFOUMJHB SVN Aktiverat huvudstråk och viktiga kopplingar Koppling på längre sikt Strandpromenad Utsiktsplatser Defineirade parkrum Aktivitet/spontanidrott utegym Lek Motion Torg/mötesplats Lokaler i bottenvåningarna Befintlig bebyggelse Ny bebyggelse Programområde Centrala Nacka Programgräns PROGRAM FÖR NACKA STRAND DET OFFENTLIGA RUMMET 164 av 232 FRN utskick1 27 nov 25

165 FRN utskick1 27 nov 165 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Stråk, kopplingar och mötesplatser en vandring genom Nacka strand Stråk, kopplingar och mötesplatser används för att beskriva hur man kan röra sig inom ett område, hur olika områden eller delar av ett område länkar samman med varandra. I programförslaget för Nacka strand har därför förbättrade förutsättningar för alla trafikslag varit en utgångspunkt, samtidigt har oskyddade trafikanter, gående och cyklister samt åtgärder för att stärka och potentiellt öka resandet med kollektivtrafik, buss och båt, prioriterats i planeringen. För att förbättra förutsättningarna att röra sig i området och öka tillgängligheten för gående och cyklister så föreslås gång- och cykelkopplingarna förstärkas. Möjligheten till alternativa resvägar är också en viktig del i ett mer robust trafiksystem. Genom olika kompletteringar och förbättringar mellan Nacka strand och närliggande områden så länkas stadsdelen i förlängningen också mot Stockholm och övriga regionen. Från det perspektivet är det viktigt att förlänga strandpromenaden utmed Svindersviken samt att möta planerad ny gång- och cykelväg över den kommande Kvarnholmsförbindelsen, över Svindersviken. Entrén De flesta som kommer till Nacka strand möts av den välkända tunneln. Denna sträcka behöver ses i sitt sammanhang då den är Vikdalsvägens förlängning sett från Centrala Nacka. Just vid tunneln möts de två stadsdelarna. Programmet föreslår att området vid vattentornet bebyggs och att Vikdalsvägen och tunnelns mynningar kan ges ett större inslag av bebyggelse, så att den nuvarande vägen mer får karaktär av en stadsgata. Bebyggelsen föreslås ta upp nivåskillnaderna och kunna angöras både från tunnelnivån och från höjden. I samband med detta föreslås att en förbindelse byggs ut på den övre nivån mellan Enspännarvägens och Tändkulevägens vändplatser, i ett första skede kan den byggas som en gång- och cykelväg för att senare uppgraderas till lokalgata. Detta möte med Centrala Nacka ligger i det något längre tidsperspektivet eftersom det är beroende av utvecklingen på andra sidan tunneln. För en förbättrad upplevelse för framförallt gående och Perspektiv entrén med ny bebyggelse till höger och i fonden. cyklister föreslås att tunneln rustas upp och levandegörs med konst- och utsmyckning. Programmet föreslår också att någon form av bullerskydd, t ex bullerabsorbenter, används i tunneln för att bidra till en förbättrad tunnelmiljö för framförallt gående och cyklister. Efter tunneln föreslås ny bebyggelse på den östra sidan av gatan samt i fonden. Detta är en av de platser i Nacka strand där det finns stora möjligheter att uppnå en riktigt tät och händelserik stadsmiljö. Den här platsen kommer även fortsatt vara präglad av rörelser och kommunikationer. Korsningen föreslås byggas om, stora flöden kräver god funktion tillsammans med en tydlig gestaltning som i sig förklarar hur platsen fungerar. 26

166 FRN utskick1 27 nov 166 av 232 Augustendalsvägen Nacka strands ryggrad Augustendalsvägen är Nacka strands huvudgata och programmet föreslår att den genom ny gemensam utformning sammanlänkas med Lokomobilvägen och att de blir huvudstråk i och till området. På så vis knyts Nacka strand och Jarlaberg ihop inte bara fysiskt utan också visuellt. I stadsgatan ges plats till gång- och cykelbanor på båda sidor av gatan och grönska med dagvattenhantering. Det är utmed Augustendalsvägen som stadsdelen kommer vara mest aktiv med arbetsplatser, bostäder, butiker, restauranger, skolor, strandpromenad, buss- och båttrafik mm. Längs detta stråk ska särskild omsorg läggas på gestaltning av såväl gator, torg och parker som av den tillkommande bebyggelsen. Kvarteren som kantar gatorna ska ha bottenvåningar som innehåller lokaler eller andra funktioner som är utåtriktade. I och med en medveten hantering av nivåskillnaderna kan mässans tegelbyggnad lyftas fram och tillgängliggöras så att entréer kan öppnas mot gatan. Kontorsbyggnaden på Augustendalsvägens södra sida kompletteras med tillbyggnader i 1-2 plan för att skapa ett mer slutet och definierat gaturum. Närmare torget utformas Augestendalsvägen med fokus på fotgängare och för en ökad busstrafik genom nya gångbanor, väntkurer och inslag av grönska. Den gamla fabriksbyggnaden (mässan lyfts fram i stadsbilden genom markbehandling och nya entréer. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 27

167 FRN utskick1 27 nov 167 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 28 l \ l l Illustrerat perspektiv på Augustendalsvägen och den föreslagna nya utformningen av bussvändplatsen. Nya föreslagna byggnader till vänster och en påbyggnad på byggnaden i fonden.

168 En idé från programarbetet är att de gående ska kunna promenera genom cirkulationsplatsen på övergångsställen över anslutande vägar. Förutsättningar och möjligheter för att lösa detta på ett trafiksäkert sätt behöver detaljstuderas i fortsatt detaljplanearbete. Exempel på hur olika markbeläggningar kan styra funktionen Gestaltningen av busstorget syftar till att platsen ska ses som en enhet, en samlad plats. Torget och bussangöringen med rondellen ska upplevas som en och samma yta genom omsorgsfull gestaltning. Torget upplevs mest som en busshållplats med vändplan. Tråkig rondell. Torget borde ha stor potential, det är ju en fantastisk utsikt mot vattnet som utnyttjas dåligt. Exempel på upphöjda växtbäddar i torgmiljö Torget får nytt liv. J V Svenssons torg är redan idag en populär plats med många besökare. Programmet har som ambition att levandegöra torget under större delar av dygnet samt att göra torgytan mer generös så att gående kan röra sig över hela den övre torgnivån. Det föreslås även att byggnaden som ligger mellan busshållplatserna och kajen ska brytas upp i någon del så att utblickar mot vattnet, Nacka strands signum, möjliggörs. Programmet föreslår bebyggelse väster om torget, på så sätt omsluts torget av bebyggelse och platsen får en tydligare avgränsning. Träd planteras i upphöjda växtbäddar, som även fungerar som sittmöbler och på torget föreslås en vatteninstallation, som om möjligt tar emot takdagvatten från omgivande bebyggelse. Placeringen av dessa inslag ska hjälpa till att förstärka platsens naturliga flöden och skapa rumsligheter på torget. J V Svenssons torg utgör Nacka strands mittpunkt och anpassas för vistelse. Även platsens betydelse som passage kommer öka i och med kopplingen mot kajen. Möjlig utformning av J V Svenssons torg, gränserna mellan torgyta och gata görs mindre tydliga. PROGRAMFÖRSLAGET J V Svenssons Torg 168 av 232 PROGRAM FÖR NACKA STRAND FRN utskick1 27 nov 29

169 FRN utskick1 27 nov 169 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Kopplingen mellan torg och kaj För att förbättra kopplingen mellan torget och kajen, och därmed även förutsättningarna för ett effektivt byte mellan buss och båt, så behövs en kapacitetsstark förbindelse. Dagens bergbana räcker inte till och är relativt långsam. Den behöver därför kompletteras eller bytas ut, troligen till en hisslösning. Hissen behöver vara tillräckligt stor för att tillgodose en ökande mängd användare samt effektivt inrymma fotgängare, cyklister, barnvagnar, rullstolar etc. Att cyklar får tas med på resan kan innebära förändrade resemönster och goda möjligheter att locka nya och fler resenärer till att resa kollektivt. Området utformas som en terrasserad parkmiljö, som binder samman torg och kaj, både fysiskt och visuellt. Illustrerad sektion genom Augustendalsvägen och kopplingen till kajen. Det enda negativa med kajen är att man undviker att gå ner eftersom det är jobbigt att komma upp igen, framför allt kan man inte lita på att bergbanan fungerar. Illustration av en utvecklad platsbildning i anslutning till trappa, hiss och angöring för båttrafiken. 30

170 FRN utskick1 27 nov 170 av 232 Aktiverad kaj med strandpromenad Vid strandparken och småbåtshamnen, nedanför Hotell J, börjar en strandpromenad som programmet föreslår ska byggas ut och kopplas ihop med strandpromenaden till Svindersvik som går från västra änden av kajområdet. Strandpromenaden kan kompletteras med små soldäck där man kan sitta en stund och beundra utsikten, fiska eller sola. I anslutning till kajområdet finns självklara förutsättningar för caféer, restauranger och maritimt anknutna verksamheter. Kajen är en stor tillgång för Nacka strand, den är redan en magnet för besökare från andra stadsdelar. Exempel på en kajmiljö utformad för vistelse Illustration på hur strandpromenaden kan utformas i anslutning till befintlig bebyggelse på kajen. Illustrerad sektion genom kajplanet med ny bebyggelse och utvidgad strandpromenad. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 31

171 FRN utskick1 27 nov 171 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 32 Tillgänglighet Plan- och bygglagen ställer krav på tillgänglighet, den byggda miljön ska kunna användas av alla, både personer som har full rörlighet och personer med nedsatt rörlighet, syn, hörsel etc. Vid nyanläggning av allmänna platser som gator, torg och parker ska dessa göras tillgängliga och användbara. Nacka strand är kuperat och på sina ställen otillgängligt, samtidigt finns flera passager, trappleder och stigsystem utöver de vanliga gatorna och gång- och cykelvägarna som tillgodoser en annan form av tillgänglighet, en nåbarhet. Vid kommunens övertagande av huvudmannaskap för allmän platsmark inom Nacka strand behöver gångvägar och allmänna vistelseytor ses över. Det innebär att flera övergångsställen, trappleder och gångbaneanslutningar kan behöva byggas om eller kompletteras där så det är möjligt att uppnå kommunal standard för tillgänglighet. Nacka strand är en befintlig boendemiljö och det kommer inte att gå att tillgänglighetsanpassa överallt men där så är möjligt ska det rymmas inom respektive detaljplan. För att förbättra tillgängligheten till kajnivån föreslås att Augustendalsvägen breddas från Hotell J och vidare mot kajen med gångbana på ena eller båda sidor till västra änden av kajen. Även Tändkulevägen, som saknar gångbanor idag, föreslås kompletteras med gångbana i samband med planerad bebyggelse. Topografin i området innebär att vissa stråk har sträckor med endast trappor. Trapporna bör i största möjliga mån utrustas med vilplan och ramper för god tillgänglighet och vissa trappor skulle även kunna utrustas med skenor som gör det möjligt att dra cykeln upp och ner för trapporna. En barnvänlig stadsdel Nacka strand erbjuder idag olika typer av miljöer för lek och utevistelse. Stora sammanhängande grönområden i anslutning till Nacka strand erbjuder barn en både fri naturlek och mer ordnad lek på olika lekplatser. Även mindre fickparker finns insprängda i anslutning till bostäderna i området. På kajen finns idag en bollplan, men är i övrigt inte ordnad för lek eller vistelse för barn. Befintliga sälskulpturer flyttas ner till kajen och fungerar som lekskulpturer i anslutning till angöringsplatsen för båttrafiken Augustendalsvägen är idag utformad som en bilväg med genomfartstrafik och fungerar i viss mån som barriär genom de centrala delarna av Nacka strand. Programmet syftar till att minska denna barriär genom att Augustendalsvägen utformas mer som en stadsgata där trafikmiljön är bättre anpassad för gående och cyklister, något som barn Exempel på hur lek kan integreras i en torgmiljö och unga har stor glädje av. I Nacka strand finns det en tradition av offentlig konst. Ett antal konstverk av olika slag finns främst i anslutning till det centrala stråket. Vissa av de befintliga konstverken skulle kunna få en mer framträdande placering och även nya samtida inslag skulle kunna komplettera den befintliga konsten. Gud fader på himmelsbågen, en symbol både för Nacka Strand men även för hela kommunen. (Foto: Bertil Nordahl Trappa framför Mässan, granittrappa och blomsterlådor möblerar upp torgrummet. Fabrikörvägen, omsorgsfull övergång mellan gata och berg.

172 FRN utskick1 27 nov 172 av 232 Gröna foten Illustrationskarta över programförslagets grönstruktur och parker. Grönstruktur och rekreation Närheten till grönska och rekreationsmiljöer är enligt enkäten det som både boende och verksamma tycker är det mest positiva med Nacka strand. Ett viktig del i programarbetet har varit att utveckla de områden som uppskattas mest genom att göra dem mer tillgängliga och fylla dem med fler funktioner och aktiviteter för att på så sätt kunna fylla de krav på ytor för utevistelse, lek, rekreation och spontanidrott som krävs när området byggs ut med fler bostäder. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 33

173 FRN utskick1 27 nov 173 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET I programförslaget aktiveras området genom nya funktioner och kopplingar. Området ska fungera som en tillgång i den mer täta stadsmiljön och erbjuda både barn och vuxna en grön oas alldeles inpå de mest centrala delarna av Nacka strand. Den nya bebyggelse som föreslås i anslutning till torget och Fabrikörvägen kommer ansluta upp i det gröna. Gröna glapp mellan bebyggelsen med nya stigar och gångvägar säkerställer tillgången till området. Detta område är idag välbesökt av många förskolor och skolor i området och detta uppmuntrar programförslaget genom nya säkra gångvägar till och från området, väderskydd, grillplatser, utegym etc. I området finns några stora klippblock som med fördel kan integreras i den framtida lekmiljö. Foto från platsen, barn på utflykt. Picknickområde med lek Spontanidrott Exempel på hur man kan utforma gångstråk i naturen PROGRAM FÖR NACKA STRAND Äventyrsskog 34 Så här skulle Västra Hällmarksparken kunna utformas för att kunna erbjuda boende i området en mer aktiv fritid. Exempel på naturlek. Västra hällmarksparken

174 FRN utskick1 27 nov 174 av 232 Dagvattenparken I kurvan ner mot kajen gömmer sig idag en park som domineras av en stor parkeringsplats. I områdets norra delar finns fina äldre terrasseringar bevarade och stora äldre lövträd. Denna del av Nacka strand används inte så mycket idag för rekreation och lek. I programförslaget föreslås parkmiljön rustas upp och två dammar anläggs på den yta som idag är parkering. Dagvattendammarna delar upp parken i två olika delar och integreras i parkens gestaltning. De föreslagna dagvattendammarna kommer att ta emot dagvatten från en stor del av Nacka strands såväl befintliga som tillkommande infrastruktur, vilket kommer att innebära att mindre föroreningar sprids till Saltsjön jämfört med idag. Dammar med en permanent vattenyta Illustrationsplan Ny gångbana Dagvattendamm Dagvattendamm utgör en effektiv metod för avskiljning av föroreningar som transporteras med dagvattnet. Värden som tillförs parken är bl a sitt- och grillplatser och möjlighet till lek för barn. Gestaltningen är naturlik och gångvägarna beläggs med grus. Nya planteringar förstärker parkens ekologiska värden. Parkens nedre del kompletteras med nya möbler och utsiktsplatsen förstärks. Kopplingarna mot Strandparken och Terrassparken förstärks genom nya gångstråk. Illustration av möjlig utformning av dagvattenparken. Befintlig stenmur och träd bevaras och används i parkens nya utformning PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 35

175 FRN utskick1 27 nov 175 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Här njuter vi på sommaren, picknickar, leker, solar och drömmer om ett dopp i vattnet. Underbar oas med fantastisk utsikt över inloppet och Stockholm Strandparken Denna öppna parkyta i anslutning till vattnet används och uppskattas enligt enkäten mycket av både boende och verksamma i området. Här äter man medhavd lunch, leker med hunden, solar och tittar på båtarna. Några tar ett dopp nedanför Tornvillan. Kvällstid grillar man gärna här, då det är kvällssol. Programmet ger förutsättningar för en bättre tillgänglighet genom en ny föreslagen gångbana mot parken. Östra skogen Det här skogspartiet används mycket, av boende både i Nacka strand och Jarlaberg. På våren njuter människor av att promenera bland vitsippor bort mot Nyckelviken. Barnen leker i Äventyrsparken. Den upplevs vild och hemlig i positiv bemärkelse. Även förskolor besöker området mycket. Det framkom i enkäten att grönområdet är lite svårt att nå. Från Jakobsdalsvägen finns det t ex ingen offentlig koppling ner förbi Pysslingens förskola, vilket programförslaget nu föreslår. Området kan behöva ses över om Bergs Oljehamn i framtiden byggs ut med bostäder. Park- och kulturmiljöer i gröna foten Den gröna foten mellan kajen och bebyggelsen från 1990-talet utgör ett grönstråk/parkstråk som binder ihop sommarvillemiljöerna. Även om kontorsbebyggelsen bildar fond utmed höjden präglas förkastningsbranten av berg, tallar och kulturmiljö. Särskilt framträdande byggnader i grönstråket är Fabrikörsvillan och Tornvillan. De är omgivna av parker med terrassmurar, kulturpåverkad växtlighet, trädgårdsanläggningar och trappor som tillsammans skapar en varierad och upplevelserik strandmiljö. Inom den gröna foten återfinns huvuddelen av områdets bestånd av ädellövträd. I programmet föreslås denna miljö i stor utsträckning sparas och utvecklas genom nya funktioner. Parken med dagvattendammarna förlängs som ett stråk längs Augustendalsvägen. Den knyts också samman med befintlig kommunal park (Strandparken på andra sidan vägen. Parken blir en del av gröna foten och förstärker områdets ekologiska värden. Den har en klassisk karaktär med olika trädslag och planteringar samt en gräsyta för spontanidrott. Den terrasserade parkmiljön i anslutning till den vertikala förbindelsen mellan torg och kaj ingår också i den gröna foten och utgör ett aktiverat parkrum. På det branta berget bredvid bergbanan finns en utsiktplats med svindlande vacker utsikt över Stockholms inlopp och här känns skärgården mycket närvarande. I enkäten som genomfördes tillfrågades alla hur de upplevde denna plats och det var förvånansvärt många som aldrig varit där, trots att den sommartid används som uteservering. I programmet lyfts denna plats fram genom en tydligare koppling till torget med bl a ny gångväg. Här kan man med fördel även pröva en mindre paviljong som anpassas till den kuperade terrängen Exempel på utsiktsplattform i Norge. Exempel byggnad som passas in i sluttningen (Naturrum, Skulebergets nationalpark Exempel på naturlek. 36

176 FRN utskick1 27 nov 176 av 232 Terrassparken En omgestaltning av trappan ner mot kajen ökar den visuella kopplingen med vattnet och lockar på så sätt ned fotgängare till kajen. Nya terrasser för exempelvis uteservering tillskapas enligt förslaget längs den vertikala kopplingen och hjälper till att aktivera trappan och parken. I den sluttande parken tillkommer gradänger med gräsytor och sittplatser emellan i bästa utsiktsläge. Gestaltningen öppnar upp och tillgängliggör den idag slutna sluttningen för allmänheten. Dagvatten i rörelse kan med fördel integreras på denna plats. Ytan i anslutning till den nya gemensamma angöringsplatsen för båttrafiken utformas som en platsbildning genom en gestaltad och genomtänkt markbehandling. Exempel på terminalbyggnad med väntyta och information där gestaltningen har legat i fokus (Marge Arkitekter, ur tidningen Arkitektur, foto Johan Fowelin. Angöringsplats Torgyta Kiosk Snedhiss/hiss Terasserad park med sittytor Café med uteservering Exempel på terminalbyggnad med väntyta och information där gestaltningen har legat i fokus (ur tidningen Arkitektur, foto Johan Fowelin. Exempel på en terrasserad platsbildning. Exempel på ett terrasserat parkrum. Volymskiss på en terrasserad park mellan torg och kaj PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 37

177 FRN utskick1 27 nov 177 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Gestaltningsprinciper och riktlinjer för Det finns en mångfald av offentliga rum i Nacka strand där olika epoker gör sig påminda genom gestaltning och funktion. Programmet gör ett antal nedslag på viktiga platser där idéarbetet kommit en bit på väg. Alla offentliga platser ska dock präglas av de gestaltningsprinciper som anges till höger. Nacka strand 38

178 Den övergripande programkartan till höger visar föreslagen framtida markanvändning samt områden som utretts för ny bebyggelse. Kommande detaljplanering i Nacka strand ska i huvudsak utgå från dessa platser. I de olika detaljplaneprocesserna för respektive del, ska sedan lämplig placering av byggnadsvolymer, omfattning, höjd, funktion, innehåll och utformning studeras i detalj Sammantaget bedöms förslaget rymma ca 1500 nya bostäder både genom nybyggnation, tillbyggnad och konvertering av befintlig bebyggelse Huvudsakligen bostäder 4 Blandat innehåll 3 Huvudsakligen verksamheter Förskola Lokaler i bottenvåningarna Programgräns Programområde Centrala Nacka Fastighetsgränser 1 12 Tillkommande bebyggelse, delområden 8 PROGRAMFÖRSLAGET Övergripande programkarta - ny och omvandlad bebyggelse NY OCH OMVANDLAD BEBYGGELSE 178 av 232 PROGRAM FÖR NACKA STRAND FRN utskick1 27 nov 39

179 FRN utskick1 27 nov 179 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Delområde 1 Västra sidan av torget Denna del av Augustendalsvägen har idag bebyggelse på ena sidan och en skogsbacke på den andra. Delområdet ligger vid busshållplatserna och är en del av stadsdelens centrala område och är en av de platser där en riktigt tät och händelserik stadsmiljö kan skapas. Här finns möjligheter att utnyttja befintlig infrastruktur, även om ett genomförande förutsätter vissa ombyggnader. I kommande planläggning behöver hänsyn tas till buller från busstrafiken. Det ska även säkerställas att en gångväg/trappa anläggs från berget och mellan kvarteren ner till Augustendalsvägen, och vidare genom det böjda kontorshuset till mässområdet. Eftersom naturmark tas i anspråk är det en förutsättning att byggnaderna får vegetationsklädda tak och bostadsgårdar. De stora höjdskillnaderna ska tas upp med hjälp av souterrängvåningar mot torget. Bebyggelsen i kvarteren ska ha två karaktärer. Mot gatan föreslås en tyngre, mer stadsliknande, bebyggelse med direkt koppling till gatan med 1-3 våningar verksamhetslokaler. Husen är utformade som stenhus med fasad i exempelvis tegel. Mot berget föreslås en lättare bebyggelse som genom lösningar Platsen bildar fond till Augustendalsvägen med t ex etagelägenheter och loftgångar skapar bostäder med goda boendekvalitéer. Vid kvarterets höga del i söder föreslås en ny infarten till till det befintliga garaget under torget. Härifrån kan man även ansluta med nya garagedelar. Den nya bebyggelsen kommer påverka det redan befintliga garagets konstruktion. Delområdet bedöms lämpligt för ca 6 våningar sett från gatan. Upp till 10 våningar kan prövas dels i södra delen, i fonden av Augustendalsvägen, men också i norra delen vid Fabrikörvägen där goda möjligheter till utsikt finns. För de högre delarna behöver utformningen ägnas särskild omsorg. Volymskiss över område 1 Principsektion genom delområdet Delområde 1 bedöms kunna rymma ca 85 nya lägenheter och ca 4500 kvm för verksamheter. 40

180 FRN utskick1 27 nov 180 av 232 Delområde 2 Korsningen Augustendalsvägen-Fabrikörvägen Den befintliga bebyggelsen i delområdet gör att stadsrummet på den övre nivån får en tydlig avgränsning, dock blockeras även utsikten ned mot vattnet. Kvarteret tar upp stora nivåskillnader och har bergbanan på sin ena sida och utsiktsberget med Villa Grönkulla på den andra. Terrängförhållandena är svåra och de befintliga konstruktionerna är komplexa. Goda möjligheter finns att konvertera och bygga om befintlig byggnad så att bostäder och nya värden tillförs. Buller från busstrafiken behöver dock beaktas. Lokaler med service kan lämpa sig i anslutning till utsiktsplatsen, det är dock viktigt att den lilla parken inte privatiseras. Närheten till parken och anslutingen till den gröna foten gör att gröna tak är en förutsättning för utökad byggnadsarea. Åtgärder i delområdet ska inte försvåra utveckling av den vertikala kopplingen mellan torget och kajen. Programmet tar inte ställning till vilket vägval som görs för delområdet, men det finns två huvudspår som kommande planprocess får utvärdera: ombyggnad eller nybyggnad. Om den befintliga byggnaden blir kvar behöver den bearbetas till exempel genom att riva delar av bottenvåningen för att skapa utsiktsmöjligheter och en bättre koppling till utsiktsberget. Kvarterets bottenvåning ska också utvecklas med mer utåtriktade verksamheter mot torget. En påbyggnad i två våningar samt en väl avvägd tillbyggnad mot parken som formar en privat gård kan prövas. Tillbyggnaden bedöms rymma ca 40 nya bostäder. Befintlig byggnad från sjösidan I ett tidigt skede har det konstaterats att stora kvaliteter kan tillföras om byggnaden rivs och ersätts med en annan som i sin utformning kan ha en öppnare bottenvåning med service och en integrerad koppling till kajnivån och som kan skapa bättre tillgång till utsiktsparken. Detta skulle vara ett stort ingrepp och en kvalificerad arkitekturuppgift, vars fördelar behöver utvärderas i detalj i den fortsatta processen, kanske genom en arkitekttävling eller i parallella arkitektuppdrag. En ny profilbyggnad i det här läget skulle kunna manifestera Nacka strands förändring från kontorsområde till en blandad stadsdel. Vid en nybyggnad går det att koppla vissa av husets lägre våningar till parkeringsgaraget under torget. Volymskiss - påbyggnad av befintlig byggnad Volymskiss - ny byggnad Delområde 2 bedöms kunna rymma ca 40 nya lägenheter. utöver de som kan tillkomma vid konvertering av befintlig byggnad. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 41

181 FRN utskick1 27 nov 181 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Delområde 3 Södra sidan av Augustendalsvägen och Tändkulevägen NY FÖRSKOLA Idag består området till stora delar av utsprängda plana ytor i ett par nivåer med höga sprängkanter. Öster om delområdet ligger det gamla Teliahuset som överbryggar nivåerna mellan gatan och berget bakom. Tanken är att fylla den trasiga platsen med bebyggelse som skapar ett definierat gaturum och ansluter till de olika nivåerna. I programmet förutsätts det att det inom kvarteret skapas en idrottshall under gården, den ska bland annat kunna användas av skolorna i Nacka strand och kan integreras med mörka ytor i det angränsande kvarteret. Sporthallens entré föreslås ligga i det norra hörnet, nära Augustendalsvägen. Från den platsen behöver också hela kvarteret kunna angöras för att klara tillgängligheten via garage. Vid kommande detaljplanering ska ett gångstråk, mel- lan kvarteren och vidare mot Vikdalen, säkerställas. De begränsade gröna värden som trots allt försvinner ersätts på taken och på gården. Taken lämpar sig för uteplatser. Den slutna kvartersformen skärmar mot det buller som förekommer främst från Värmdöleden. Den föreslagna nya bebyggelsen är i 4-5 våningar mot Tändkulevägen och trappar sig uppför den branta backen. Den skapar en tydlig, men inte överväldigande, kontrast till de befintliga arbetarbostäderna på Tändkulevägens norra sida. Södra sidan av kvarteret klättrar vidare i en spiral och där kan något högre hus prövas, dock flera i souterräng. Volymskiss över delområde 3 Exempel på ett halvslutet bebyggelsekvarter. Principsektioner genom delområdet Delområde 3 bedöms kunna rymma ca 100 nya lägenheter och ca 1000 kvm verksamheter och idrottshall. 42

182 FRN utskick1 27 nov 182 av 232 Delområde 4 Komplettering vid Den här platsen är mycket viktig för Nacka strand då det är det första man möter efter tunneln. Idag finns där en miljöstation. Programmet föreslås att delområdet bebyggs. Vid kommande planläggning är det viktigt att analysera de befintliga kulturmiljövärdena för att hitta ett lämpligt förhållningssätt när det gäller volym och gestaltning. Den närliggande korsningen är en av de mest trafikintensiva i Nacka strand, bullerfrågan samt hur bostadsgårdar ska kunna tillgodoses behöver därför ägnas särskild uppmärksamhet. Takterasser kan vara en möjlighet. Både bostäder och verksamheter är tänkbart i delområdet. Befintlig miljöstation. Vy från tunnelmynningen. Funktioner kopplade till mässan kan uppta de nedre våningsplanen. Befintliga funktioner som inlastning till mässan föreslås finnas kvar. Programmet föreslår att en byggnad med ca 6 våningar kan prövas. Bottenvåningen ska präglas av öppenhet med entréer mot Augustendalsvägen och Cylindervägen och gärna ha verksamhet även kvällstid. Endast parkering för rörelsehindrade kan ordnas i anslutning till huset, övrig parkering måste anordnas i omkringliggande garage. Delområde 4 bedöms kunna rymma ca 20 nya lägenheter med verksamheter i bottenvåningen/våningarna. Delområde 5 Bebyggelse på västra kajen Västra kajen i Nacka strand utgörs idag till stor del av hårdgjorda ytor. Mot vattnet finns en relativt småskalig bebyggelse från 90-talet, vars utformning för tankarna till gamla fiskebodar. Bakom finns en något nyare lite högre bebyggelse. De obebyggda ytorna utgörs av markparkering och en fotbollsplan. En dramatisk bergskärning avslutar kajen i söder. Huvudtanken i programförslaget har varit att utgå från befintlig bebyggelsestruktur och komplettera den nuvarande småskaliga strukturen, att dölja sprängkanten med ny bebyggelse samt skapa ett antal mindre platser för aktivitet på kajen. Dagens olika marknivåer jämnas ut. Husens bottenvåningar placeras så att bostäder och lokaler får en lägsta nivå på golvet på ca +3 (räknat från havsnivån för att minska risken för framtida översvämningar. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 43

183 FRN utskick1 27 nov 183 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Det finns ett utsiktsservitut avtalat mellan brf Gustafshög och fastighetsägarna som begränsar de framtida husens höjder på kajen. Programförslaget följer i huvudsak begränsningarna i servitutet, med undantag för den indragna våningen som föreslås på byggnaderna närmast bergsskärningen. Bedömningen har utgått från vad som kommunen anser vara en lämplig utifrån stads- och landskapsbild samt utifrån upplevelsen från farleden. I ett fortsatt detaljplanearbete behöver byggnadernas exakta placering och höjd studeras närmare. De friliggande husen föreslås få lokaler i bottenvåningen och 3-4 våningar bostäder. Husen mot bergssidan får sannolikt parkering och biutrymmen efter behov i entréplanet, men även bostäder kan vara tänkbart. Alla nya hus Volymskiss över delområde 5. får grönt tak för att bidra till att bredda spridningskorridoren längs stranden. Husen har entréer från gatan. Gatan mellan befintliga hus är smal och dess funktion behöver ses över. För att komplettera strukturen byggs en ny lokalgata, mot den nya bebyggelsen, med gångbana på två sidor och kantstensparkering utmed vissa delar. Små gårdar skapas ovanpå en upphöjd första våning mot söder och bergkanten. De friliggande husen har inte plats för någon privat gård men kan ha uteplatser på takterrasser och god tillgänglighet till angränsande parker. Parkering kan ordnas i bottenvåningen i den södra delen. Exempel på sjönära bebyggelse (Järla Sjö. Principsektion genom delområdet Delområde 5 bedöms kunna rymma ca 95 nya lägenheter och ca 500 kvm verksamheter. 44

184 FRN utskick1 27 nov 184 av 232 Delområde 6 Södra sidan om Fabrikörvägen Den norra sidan av Fabrikörvägens västra del kantas idag av punkthusbebyggelse i fem våningar (med två sluttning upp mot västra hällmarken. Programmet föreslår att även den södra sidan bebyggs har varit att fyra punkthus placeras närmast gatan med tillhörande lameller upp på berget. Punkthusen husen mitt emot, soutterängplan kan vara lämpliga för lokaler och entréfunktioner. Lamellerna ska ha en lätt gestaltning med stor anpassning till de naturliga förutsättningarna. Tillgängligheten kan lösas från punkthusen. För punkthusen föreslås 7 våningar prövas mot gatan, inklusive soutterängplan, och för lamellerna 2-5 våningar. Eftersom programmet föreslår en exploatering av naturmark är det en förutsättning att bebyggelsen ger ett litet fotavtryck dvs. att träd bevaras nära byggnaderna, att markarbeten görs varsamt och att byggnaderna förses med vegetationstak. Flera viktiga gångstråk planeras i sluttningen vid Fabrikörvägen som ska kopplas till västra hällmarken och dess parkmiljöer samt till Vikdalen, Tändkulevägen och ned mot kajen. Hur gångförbindelserna anpassas till bebyggelsen och tvärt om ska utredas i kommande detaljplaner. Det är dock viktigt att delområdet går att genomkorsa i mitten, upp till västra hällmarken. Vid den föreslagna bebyggelsen behöver Fabrikörvägen uppgraderas med trottoar även på norra sidan. Parkering ska lösas i garage, antingen i Nacka strandgaraget eller inom aktuellt delområde. Endast angörings- och gästparkering kan ske utmed gatan. Referensbild på hus som tillåter naturen att fortsätta under husen, HSB Hassmycket i Lerum. Foto från Fabrikörvägen. Volymskiss över delområde 6. Delområde 6 bedöms kunna rymma drygt 100 nya lägenheter och ca 1000 kvm verksamheter PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 45

185 FRN utskick1 27 nov 185 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Delområde 7 Komplettering vid Augustendalsvägen Delområde 7 omfattar dels en befintlig byggrätt i anslutning till Hotel J, men också en del av parken i anslutning till den stora kontorsbyggnaden vid Augustendalsvägen. Programmet föreslår att den befintliga byggrätten får ligga kvar eller eventuellt justeras något samt att en del av parken närmast det befintliga kontorshuset bebyggs med Volymskiss över delområde 7. bostäder. Idén är att en ny byggnad får kanta Augustendalsvägen med 3-4 våningar, samt ansluta till parken med souterrängplan. Lokaler eller annan utåtriktad verksamhet kan vara lämplig i anslutning till parken. Det är viktigt att säkerställa att parken inte privatiseras. I detaljplaneskedet behöver påverkan på kulturmiljön och naturvärden utredas så att en väl avvägd volym och gestaltning uppnås i förhållande till de olika historiska skikten. Eftersom befintligt grönområde föreslås bebyggas är det en förutsättning att den tillkommande bebyggelsen ger ett begränsat fotavtryck och att grönytan kompenseras genom vegetationstak. Byggnaden angörs från gatan och parkering kan anordnas i det angränsande kontorshuset. Delområde 7 bedöms kunna rymma ca 40 nya lägenheter och ca 500 kvm verksamheter. Område 8 Mellan Jakobsdalsvägen och Fyrspannsvägen Området består idag av en markparkering som ansluter till Jarlabergs samfällihets garage, lite kommunägd parkmark samt del av den lastkaj som servar Nacka Strandskolan. Kompletteringen med bebyggelse mot Jakobsdalsvägen syftar till att få en mer definierat gaturum. Bebyggelsen ansluter också till Fyrspannsvägen på den övre nivån och löser på så sätt upp gränsen mellan Nacka strand och Jarlaberg. Bebyggelsen ska ha ett tydligt förhållande till både Jakobsdalsvägen och Fyrspannsvägen. Det finns möjlighet att skapa ett litet kvarter med privat gård. Volymskiss över delområde 8. 46

186 FRN utskick1 27 nov 186 av 232 En trappa till Fyrspannsvägen anordnas på södra sidan, som en förlängning av trappan från Cylindervägen. Parkering kan skapas under gården, med angöring från gatorna. Jakobsdalsvägen behöver likt de andra bostadsgatorna i Nacka strand kompletteras med gångbana mot den tillkommande bebyggelsen. Delområde 8 bedöms kunna rymma ca 25 nya lägenheter och ca 500 kvm verksamheter. Område 9 Öster om Jakobsdalsvägen Idag används området främst som förskola i en våning med tillhörande gård. Förskolan upplevs förhållandevis småskalig för området och är strategiskt placerad i anslutning till ett stort sammanhängande grönområde i gränsen mellan Nacka strand och Jarlaberg. Dess placering omöjliggör en koppling från Jakobsdalsvägen ner mot naturområdet. Ett bättre resursutnyttjande eftersträvas med hänsyn till det centrala läget. Ny bebyggelse kan i området skapa ett tydligare och mer definierat gaturum med utblickar samt skapa möjligheter till bostäder i bästa utsiktsläge. En koppling ner mot grönområdet nedanför ska säkerställas. Placering, volym och skala ska anpassas till omgivande bebyggelse och den kuperade terrängens förutsättningar. Höjdskillnader tas upp genom souterrängvåningar mot norr. Påverkan på angränsande bostäders utsikt behöver studeras närmare. Den befintliga förskolan föreslås få nya lokaler inom området, förslagsvis på den planare delen av fastigheten. Förskolan kan få kontakt med marken från båda våningarna, med möjlighet att skapa en gård där det både finns plana ytor och natur. Även taket kan utnyttjas som gård. De befintliga parkeringsplatser i envåningsgarage som enligt förslaget försvinner kan ersättas med parkering i garage under marknivå. Volymskiss över delområde 9. Delområde 9 bedöms kunna rymma ca 80 nya lägenheter samt lokaler för förskola och ev skola. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 47

187 FRN utskick1 27 nov 187 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Delområde 10 - i anslutning till tunneln Platsen ligger strategiskt i korsningen mellan Lokomobilvägen och Augustendalsvägen. Den dramatiska bergsskärningen precis innanför tunneln är det första man möts av när man kommer in i Nacka strand. I gällande detaljplan finns en byggrätt för kontor och service, som dock aldrig utnyttjats. Framtida kvarter på området behöver utformas så att de dramatiska höjdskillnaderna mellan Augustendalsvägen och området ovanpå tunneln överbryggs. Kvarteret har en strategisk placering och den nya bebyggelsen bildar fond mot Nacka strands nya stadsmässiga huvudstråk. En högre byggnad kan i detta läge annonsera Nacka strand ut mot Värmdöleden. Skala, placering och hur en hög byggnad påverkar riksintresse och Nackas siluett behöver utredas vidare i ett kommande planarbete. Kvarteret kan innehålla såväl bostäder som verksamheter och ska utformas med lokaler i bottenvåningen mot Augustendalsvägen och Lokomobilvägen. Bebyggelsen behöver utformas med hänsyn till bullersituationen om bostäder ska vara lämpliga. Det norrvända läget gör man med fördel kan utforma gården upphöjd i olika terrasser med parkering i flera våningar under, men med verksamhetslokaler ut mot gatan. Entréerna ska orientera sig mot gatorna och angöring ska ske både från den övre och den lägre nivån. Öster om kvarteret, i Jakosdalsvägens förlängning, ska en vertikal koppling med trappor skapas för att koppla samman Lokomobilvägen och den nya bebyggelse på den övre nivån. Denna väg kan även användas av elever som kommer från bussen och som har sin entré på Engelska skolans gårdssida. Volymskiss över ny bebyggelsen i anslutning till tunneln. Principsektion genom delområdet. Delområde 10 bedöms kunna rymma ca 160 nya lägenheter och ca 2000 kvm verksamheter. 48

188 FRN utskick1 27 nov 188 av 232 Delområde 11 och 12 öster och väster om tunneln Område 11 är idag delvis bevuxet med vegetation och delvis utgörs området av en hårdgjord parkeringsyta. Mindre del av området ägs av kommunen. Den norra delen av område 12 ägs av kommunen och den södra av Fastighets AB Brostaden. Området är relativt kuperad och består av berghällar och skog. Tanken med den nya bebyggelsen, förutom sammanväxandet med Centrala Nacka, är att annonsera Nacka strand mot omgivningen, idag finns bara en skogsridå sett från andra sidan Värmdöleden. Delområdena föreslås inte ligga i någon av de första etapperna, förutsättningarna kan ha ändrats när det väl blir aktuellt med detaljplanering. En inriktning är dock en bebyggelse på ca 3-6 våningar, varav flera kommer vara i souterräng. Bebyggelsen ska ha ett tydligt förhållande till den nya lokalgatan på den övre nivån, i strategiska lägen kan inslag av lokaler vara lämpligt. Närmast tunneln ska bebyggelsen möta både en lägre nivå vid tunneln och en högre nivå på höjden. Buller från Värmdöleden är en begränsande faktor, men när planeringen kring en framtida överdäckning av motorvägen kommit längre kan bebyggelsen hitta sin struktur. Hänsyn behöver tas till vattentornet, både dess roll i landskapsbilden och så att dess funktion inte påverkas negativt, särskilt i byggskedet. En vertikal kommunikation t ex i form av en trappa bör integreras i den nya bebyggelsen som placeras närmast tunneln. Programmet förutsätter att parkeringsbehovet löses under mark eller under innergård. Princip för hur den nya bebyggelsen ska förhålla sig till de olika nivåerna. Vy från Centrala nacka. Volymskiss för område 11 och 12.. Delområde 11 bedöms kunna rymma ca 130 nya lägenheter och ca 1500 kvm verksamheter. Delområde 12 bedöms kunna rymma ca 130 nya lägenheter och ca 1000 kvm verksamheter. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 49

189 FRN utskick1 27 nov 189 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND Befintlig och omvandlad bebyggelse I förvandlingen av Nacka strand till en mer levande och blandad stadsdel räcker det inte bara med att tillföra ny bebyggelse. Många stora kontorshus, tidigare byggda för att husera stora huvudkontor, står idag outnyttjade i Nacka strands bästa lägen med storslagen havsutsikt och närhet till grönska och kommunikationer. Tanken att dessa tomma lokaler skulle kunna omvandlas till fantastiska bostäder har säkert slagit många. Enkäten som genomfördes vittnar om att det är många som tycker att det är en bra idé. Att bygga om och återanvända, istället för att riva och bygga nytt ligger också i linje med hållbarhetsmålet att ha en så effektiv resursanvändning som möjligt. Även andra kontorshus i Nacka strand skulle kunna kompletteras med bostäder för att på så sätt få en bättre blandning av bostäder och verksamheter i Nacka strands alla delar. Det kan vara påbyggnader, ombyggnader, tillbyggnader och nya funktioner. Vid konvertering av kontorslokaler till bostäder krävs att bl a möjlighet till gård och uteplatser, sol- och ljusförhållanden samt buller studeras och utreds i en planprocess. Genom omvandling av befintliga kontorslokaler till bostäder skulle ca 500 nya bostäder kunna skapas. Små och medelstora företag, som idag är Nacka strands viktigaste kunder, efterfrågar modernare och mer flexibla kontorslösningar. Nya lokaler i de mest centrala delarna av Nacka strand kan erbjuda nya kontaktytor mellan företag, entreprenörer och andra aktörer i stadsdelen. Det bästa sättet att bygga ut bostäder är att bygga om befintliga kontor till bostäder. Samt att bygga på befintliga fastigheter en eller flera våningar, med service i gatuplanen runt torget. Den befintliga mässverksamheten är en stor tillgång för Nacka strand då den är en magnet som drar besökare till stadsdelen. Att utveckla mässans verksamhet ännu mer är något som kan ge en större mångfald av aktiviteter och utställningar. Kanske kan inslagen av kulturarrangemang bli fler i framtiden? Fabrikörsvillan har idag konferensverksamhet. Att ha verksamheter i byggnaden är ett sätt att behålla en offentlig prägel. Programmet utesluter dock inte att andra användningar kan vara aktuella. Stor hänsyn behöver dock tas till de kulturhistoriska värdena. Inom Nacka strand bedöms drygt 500 lägenheter kunna skapas genom en ändrad användning av befintlig bebyggelse. Foto Bertil Nordahl Kontorsbebyggelse i bästa läge konverteras till bostäder 50

190 FRN utskick1 27 nov 190 av 232 Gestaltningsprinciper och riktlinjer för ny bebyggelse Bebyggelsen inom och i anslutning till Nacka strand är av varierad karaktär uppfört under olika tidsepoker och i olika stil och volym. De råder även olika förutsättningar inom olika delar av programområdet. Till höger presenteras ett antal gestaltningsprinciper som bör gälla för all tillkommande bebyggelse inom området. ren bör brytas upp och hålla en måttlig skala. Arkitekturen ska vara varierad. samheter i bottenvåningarna. Dessa har markerats den översiktliga programkartan för ny och omvandlad bebyggelse. För att skapa rörelser och liv i gatumiljön ska entréer i huvudsak vändas ut mot gatan. för befintlig såväl som tillkommande bebyggelse. av souterrängvåningar. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 51

191 FRN utskick1 27 nov 191 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND KOMMUNAL SERVICE, HANDEL Förskola Idag är behovet i närområdet uppfyllt vad gäller förskolor, men för att tillgodose planerad befolkningsökning krävs ca 15 nya förskoleavdelningar inom programområdet. Ett antal platser har identifierats inom programområdet där det bedömts lämpligt med en utökning eller nybyggnation av förskolor: kulevägen fristående förskola i två plan, ca 6 avdelningar. förskola i bottenvåningarna på ett av de stora kontorskomplexen som föreslås omvandlas från kontor till bostäder. Ca 4 avdelningar. föreslås rivas för att ge plats för ny bostadsbebyggelse. En ny förskola föreslås ersätta den befintliga i eller i anslutning till den nya bebyggelsen. Ca 4 avdelningar. Skola Nacka strand är med sina drygt 2000 elever en av de skoltätaste områdena i Nacka. I programförslaget har man både tittat på nya behov av platser samt försökt lösa problem och önskemål som redan finns i området idag. De nya elever som de nya bostäderna i området genererar bedöms inte föranleda något behov av en ny skola inom området, utan kommer kunna lösas genom en ökad kapacitet i befintliga skolor i och i anslutande områden. Det finns inga kommunala skolor i Nacka strand. Den närmaste kommunala lågstadieskolan är Jarlabergsskolan. Den har i dagsläget en överkapacitet och förutsätts kunna ta emot elever från Nacka strand i takt med att området byggs ut. Gällande detaljplan tillåter dessutom en expansion. Elever i åk 4-9, som inte väljer Engelska skolan, hänvisas idag till Järla skola, på andra sidan Värmdöleden. På sikt behöver man utreda om t ex Jarlabergsskolan ska inrymma även mellanstadium, som den tidigare gjort. Nacka Strandskolan har idag sina lokaler i ett kontorshus Förskola Skola Gymnasieskola Föreslagen förskola Programgräns Översikt skola och förskola i och i anslutning till programområdet på Jakobsdalsvägen. Där går ca 200 elever i förskoleklass upp till åk 3. Gårdsytan är begränsad och i samband med att man planerar för en till-/ombyggnad bör man se över gårdsytorna. Internationella Engelska skolan har idag ca 900 elever i åk 4-9. En möjlighet att expandera verksamheten efterfrågas. För att möjliggöra ett permanent bygglov för verksamheten samt möjlighet att växa krävs att man löser platsen för hämtning och lämning samt att mer yta för 52

192 FRN utskick1 27 nov 192 av 232 gård/utevistelse skapas. Programförslaget föreslår att man flyttar en del av angöringen till skolan till baksidan. En ny vändplats skulle kunna anläggas längst upp på Enspännarvägen, varifrån skolbarnen kan gå sista biten till skolan på en gång- och cykelväg. Genom en motsvarande flytt av skolans huvudentréer och en mer trafiksäker hämtningsoch avlämningsplats förbättras trafiksituationen för Engelska skolans elever, föräldrar och lärare men även den generella trafiksituationen i korsningen Augustendalsvägen, Lokomobilvägen, Cylindervägen bör kunna lättas och förbättras. Gården kan ta mer mark i anspråk, både åt söder och åt väster, för att tillgodose kravet på vistelseytor ute för eleverna. Skolornas behov av idrottssal ska beaktas i det föreslagna kvarteret utmed Tändkulevägen, där en idrottshall föreslås inrymmas under gården. I Nacka strand ligger 3 av Nackas 9 gymnasier, Mediagymnasiet, Enskilda gymnasiet och Praktiska gymnasiet. Tillsammans har de ca 1000 elever. Programmet förutsätter en fortsatt verksamhet i ungefär samma skala som idag. Handel Tillkommande handel föreslås i bottenplanen på bostadshusen främst utmed Augustendalsvägen. Lägen för handel i bostädernas bottenplan är markerade på programförslagets övergripande programkarta för ny och omvandlad bebyggelse. Många boende och verksamma i området har i enkäten efterfrågat en mindre livsmedelsbutik. Den föreslagna förtätningen i området med nya bostäder och befintligt antal verksamma skulle ge underlag för en närlivsbutik. Den plats som skulle lämpa sig bäst är i anslutning till busstorget. Även kajområdet föreslås utvecklas för mer publika verksamheter så som restauranger och caféer, särskilt kring den nya föreslagna samlade angöringsplatsen för båttrafik i anslutning till trapporna mot torget samt i anslutning till den nya bebyggelsen på den västra delen av kajen. Nacka strandmässan föreslås få ett mer utvecklat och mer blandat innehåll genom en ny aktiverad fasad mot Augustendalsvägen med mer utåtriktade aktiviteter. Restaurang- och fikautbud skulle gärna få vara större, särskilt nere vid vattnet. Livsmedelsaffär saknas, men antar att det beror på att det är mest företag och inte så många boende där. Foto från Arkaden i anslutning till busshållplatsen. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 53

193 FRN utskick1 27 nov 193 av 232 Övergripande programkarta - trafik Huvudgata med busstrafik Lokalgata (cykel i blandtrafik Framtida lokalgata (cykel i blandtrafik Friliggande gång- och cykelväg Framtida friliggande gång- och cykelväg Cykelbana utmed huvudgata PROGRAMFÖRSLAGET I samband med programmet har ett trafikunderlag sammanställts. Där kan man läsa mer om programförslaget ur ett trafikiperspektiv. Framtida cykelbana utmed huvudgata Föreslagen större cykelparkering Strandpromenad Gångväg Framtida gångväg Busshållplats Båthållplats Programgräns Programområde Centrala Nacka 54 Trappförbindelse PROGRAM FÖR NACKA STRAND Kapacitetsstark vertikal förbindelse TRAFIK OCH TEKNIK

194 FRN utskick1 27 nov 194 av 232 Gatustruktur Huvudddelen av trafiken inom och till området rör sig i Augustendalsvägens förlängning och korsningen Augustendalsvägen, Cylindervägen, Lokomobilvägen är högt belastad redan med dagens trafikmängder. Programmet föreslår att korsningen byggs om till en cirkulationsplats med plats för grönska och planteringar i refuger och rondellmitt. En cirkulationsplats möblerar upp gaturummet och innebär generellt sänkta hastigheter då alla anslutande vägar har väjningsplikt. En viktig avvägning i val av trafiklösning är fördelningen av utrymmet i vägområdet, så att en så trafiksäker och tillgänglig lösning som möjligt väljs med hänsyn till framkomlighet och kapacitet. För att cirkulationsplatsen ska kunna trafikeras av buss och andra större fordon måste ytterdelen av rondellen vara överkörningsbar. Programmet förslår att lokalgatorna Tändkulevägen, Enspännarvägen, Fabrikörvägen och Jakobsdalsvägen alla kompletteras med gångbana på ena eller båda sidor för att möta upp föreslagen ny bebyggelse och bättre anpassas till ökade trafikflöden. De ska också kompletteras med vändplats av kommunal standard. I samband med Nacka kommuns övertagande av gatorna i Nacka strand kommer befintlig skateboardramp vid torget, över Augustendalsvägen i förlängningen ned mot kajen, att byggas bort. Det är inte trafiksäkert att blanda ytor så uppenbart avsedda för lek och vistelse med trafik. Biltrafiken ska dock fortfarande ske på de gåendes villkor och även fortsättningsvis ska man som gående känna sig fri att röra sig över gatan fram till utsiktsplatsen i torgets förlängning. Den nya utformningen av Augustendalsvägen innebär att parallellgatan för angöring utmed södra sidan tas bort. Principsektion Augustendalsvägen i höjd med busshållplatserna. Principsektion Augustendalsvägen i höjd med mässan. Gång och cykel I programarbetet har utgångspunkten för nya trafikförslag varit att förbättra tillgängligheten och framkomligheten för gående och cyklister. Det avses bland annat uppnås genom att anlägga separerade cykelbanor på huvudgatorna Augustendalsvägen, Lokomobilvägen och Jarlabergsvägen, samt gångbana på ena eller båda sidor av alla lokalgator Programmet föreslår att Augustendalsvägen kompletteras med cykelbanor på respektive sida. Till entrékorsningen ansluter den till befintlig dubbelriktad cykelbana utmed Vikdalsvägens södra sida. Cyklister in till Nacka strand leds i entrékorsningen över Augustendalsvägen till ny cykelbana utmed norra sidan eller i blandtrafik in på Cylindervägen. Cykelöverfart byggs i höjd med Tändkulevägen, där ansluter cykelbanor på båda sidor till dubbelriktad cykelbana till/från det inre torget, innan för mässan. På det inre torget föreslår programmet att en infartsparkering för cyklar med tillhörande serviceplats med luftpump och verktyg byggs. Platsen kan även vara en lämplig lokalisering av en framtida möjlig lånecykelstation. Vidare in i Nacka strand, från Augustendalsvägens korsning med Tändkulevägen, bedöms cykling kunna ske i blandtrafik med hänsyn till låga trafikflöden. I det västra kajområdet föreslår programmet att stigen mellan befintliga hus på Fabrikörvägen ned till kajen förstärks med trappor och breddas till en normal gångväg. Gång- och cykelvägen som programmet föreslår i den övre nivån ovanpå tunneln, ger en ny koppling och förstärker en befintlig stig. Den möjliggör också att PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 55

195 FRN utskick1 27 nov 195 av 232 PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND hämtning- och avlämning av elever till Engelska skolan kan ske i någon av vändplatserna på Enspännarvägen eller Tändkulevägen. Att hämtnings- och avlämningsplatsen kan flyttas är fördelaktigt av trafiksäkerhetsskäl men också nödvändigt då Augustendalsvägen utformad som en stadsgata enligt programförslaget, inte längre kan inrymma en separerad, trafiksäker avlämningsplats. I Nacka strand behövs också cykelparkeringsplatser av god standard på flera platser, framförallt på kajen i anslutning till båttrafiken och i anslutning till torget. Den tillkommande bostadsbebyggelsen förutsätts ordna cykelparkering inom den egna fastigheten. Jag promenerar regelbundet ner från Jarlaberg, via berget och ner mot Ellensvik sommartid, annars via trappan ner från busshållplatsen ner mot kajen. Går sedan längs strandpromenaden mot Marinstaden och sedan tillbaka upp förbi Vikdalen. Fantastisk del av Nacka! Kollektivtrafik Nacka strand är välförsörjt med kollektivtrafik, både båt och flera busslinjer trafikerar området med hög turtäthet och med förbindelse till andra kommuner. Andelen kollektivtrafikresande i Nacka strand är också relativt hög. Buss Programmet föreslår att J V Svenssons torg byggs om till en stadsgata med integrerade hållplatser och genom plats för fler hållplatslägen ge möjlighet till ökad kapacitet för busstrafiken. Genom att flytta befintlig nedfart till garaget till under ny föreslagen bergbebyggelse, delområde 1, frigörs utrymme i vägområdet. Genom att fördela ut busshållplatserna utmed respektive sida kan ytterligare två hållplatslägen få plats och och torgmiljön levandegöras genom att båda sidor av gatan tas i anspråk och befolkas av resenärer. I mitten av vägen lämnas plats till ett körfält i respektive riktning som idag. En annan avsikt är också att det ska bli tydligare för resenärerna var bussarna kommer och går och att väderskydd ska rymmas i den nya utformningen. Båt Programförslaget innehåller flera åtgärder för att förbättra trafiksituationen för båttrafiken och dess resenärer. En viktig del i att skapa attraktiv kollektivtrafik på vattnet är att anslutningen till båtarna är lätt att lokalisera och har god tillgänglighet. Programmet föreslår ett nytt gemensamt läge för SjöVägen och övriga bolags båttrafik vid en ny kajdel. Den nya kajdelen föreslås ligga mellan dagens två bryggor. För att tillgodose behoven av att förbättra trafikeringen så bör den nya samlingskajen ha plats för 2-3 angörande båtar samtidigt. Kollektivtrafik till sjöss kommer troligen att fortsätta utvecklas och hur väl busstrafiken passar mot båttrafiken är en viktig parameter då det innebär en möjlighet att skapa nya kopplingar och resvägar till intilliggande kommuner. I Nacka strands fall blir det särskilt relevant under tiden för Slussens ombyggnad men även senare när tunnelbanan byggs ut. Resenärsservice som cykelparkeringsplatser, väderskydd, aktuell trafikinformation i realtid etc. är andra viktiga faktorer som programmet föreslår ska anordnas i anslutning till båttrafiken. Förutsättningar för ombyggnad av kajen och kompletteringar i infrastrukturen behöver studeras vidare i kommande detaljplan för området. Kajen borde kompletteras med ett rejält väderskydd för båttrafikanterna Exempel på ny gemensam angöringskaj på Kvarnholmen. 56

196 FRN utskick1 27 nov 196 av 232 Tunnelbanan Utbyggnad av tunnelbana till Nacka ligger, trots redan pågående planering, långt fram i tiden, troligen runt år Det innebär att beräkningar om tunnelbanans kapacitet och överflyttning av trafikanter från framförallt bil till tunnelbana är för tidigt att uppskatta. Det finns i dagsläget flera osäkerheter dels i linjesträckning, stationslägen och uppgångar och dels hur bytesmöjligheter till andra trafikslag ska tillgodoses. Med anledning av dessa osäkerheter har programmet för Nacka strand inte haft möjlighet att ta med de resandeförändringarna som tunnelbanan kan medföra i beräkningar och trafikprognoser för framtiden. Ett stationsläge i Nacka Forum är på gångavstånd från Nacka strand men det är rimligt att anta att en stor del av busstrafiken kommer att fortsätta gå till Nacka strand. Parkering Ett parkerings-pm har sammanställts i samband med programarbetet och däri beskrivs parkeringssituationen mer utförligt. I samband med att kommunen övertar huvudmannaskapet för gatorna övergår också ansvaret för parkeringsutbud och reglering på allmän plats. I Nacka strand behöver främst allmänna cykelparkeringsplatser av god standard tillkomma, framförallt på kajen i anslutning till båttrafiken och på den övre nivån i anslutning till torget. En del befintlig kantstensparkering för bilar kan behöva tas bort på grund av förändrade trafikflöden. Tids- och avgiftsreglering på gatorna förändras sannolikt också till förmån för korttidsparkering och besöksparkering. Överslagsberäkningar för framtida parkeringsbehov i området visar att både parkeringsplatser för bil men framförallt cykel måste tillkomma i detaljplaneringen av området. Beroende på grad av samutnyttjande mellan parkering för bostäder och kontor kan parkeringsbehovet enligt beräkningarna justeras. I detaljplanering av området måste säkerställas att all tillkommande bebyggelse tillgodoser sitt eget parkeringsbehov, både för cyklar och bilar, antingen på den egna fastigheten eller i utbyggt gemensamt garage genom gemensamhetsanläggning. Parkering i garage är nödvändigt för Nacka strands tillkommande bebyggelse, dels för att markparkering i större omfattning inte är effektivt ur markutnyttjandesynpunkt, särskilt inte i så attraktiva lägen som Nacka strand, och dels på grund av områdets kuperade terräng. Kantstensparkering utformas med fördel kombinerat med träd i gaturummet. Exempel på en grön cykelparkering. Avfallshantering Avfallshanteringen i Nacka strand ska genomsyras av ett hållbarhetstänk och ligga i framkant avseende sortering av olika fraktioner som t ex matavfall. Gestaltningen av återvinningskärl, offentliga papperkorgar etc ska utformas med ett pedagogiskt inslag för att uppmuntra till ökad medvetenhet. I arbetet med programmet har en avfallsutredning tagits fram. I Nacka kommun har insamling av matavfall påbörjats under 2012 och hushållsavfall föreslås hämtas i fastigheterna likt idag. Kommunen ska ansvara för att erbjuda bostadsnära återvinning och sortering på lämpliga platser. Sophämtningsfordon ska ges förutsättningar för framkomlighet och ytor enligt krav i Handboken för avfallsutrymmen (Avfall Sverige, rapport 2009, vilket innebär att många av vändplatserna i Nacka strand kan behöva ses över i samband med att man planlägger området. PROGRAMFÖRSLAGET PROGRAM FÖR NACKA STRAND 57

197 FRN utskick1 27 nov 197 av 232 KULTURMILJÖVÅRDENS INTRESSEN PROGRAM FÖR NACKA STRAND NACKA STRAND OCH KULTUR MILJÖVÅRDENS INTRESSEN RIKSINTRESSE FÖR KULTUR- MILJÖVÅRDEN Planprogrammet tillhör ett större område som är av riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 miljöbalken, Stockholms farled och inlopp. Områden av riksintressen ska enligt miljöbalken skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada kulturmiljön. Motivering till riksintresset är: Farledsmiljö utmed inloppet till Stockholm via Vaxholm, som speglar skärgårdens betydelse för huvudstadens sjöfart, livsmedelsförsörjning och rekreationsliv, som speglar levnadsbetingelserna för innerskärgårdens befolkning alltsedan medeltiden och som speglar Stockholms utbyggnad mot öster. Här kan levnadsförhållanden för olika sociala skikt utläsas, liksom utvecklingen inom transportteknik och arkitektur. Uttryck för riksintresset är bl a: Skärgårdskaraktären som går ända fram till Stockholms centrala vattenrum. De i huvudsak obebyggda bergssluttningarna och den otillgängliga karaktären på farledens södra sida i kontrast till de mer låglänta landskapspartierna på farledens norra sida, dit bebyggelsen huvudsakligen lokaliserats, och den varierade landskapsbild detta skapat. Nacka strand tillhör den del av riksintresset vars kärn- värden främst utgörs av industrihistoriska uttryck från sekelskiftet 1900 i form av stora, varierande byggnadsvolymer med tillhörande bostadsdelar, samt vissa inslag av före detta sommarvillor närmare vattnet. Till riksintresset hör även det karaktäristiska sprickdalslandskapet med branta bergssidor. KOMMUNALT INTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN Delar av området är av lokalt intresse för kulturmiljövården, utpekat i kommunens kulturmiljöprogram (miljö nr 25, sid 172ff. Programmets förhållningssätt anger att områdets historiska perioder ska respekteras på ett sådant sätt att avläsbarheten kan kvarstå. Vidare sägs att tidstypisk utformning ska behållas på befintliga hus, ändringar utföras varsamt och anpassas samt natur- och parkmark respekteras. Arbetarbostädernas enhetliga utformning anges också som bevarandevärd. Den äldre bebyggelsen omfattas av olika typer av varsamhets- och skyddsbestämmelser i nuvarande detaljplaner. FORNLÄMNINGAR En fornlämningsregistrering finns inom programområdet med Raä-nummer Nacka 48:1. Det är en fyndplats för skelettdelar från människa, påträffade på 1990-talet nära entrén till tornvillan Ellensvik. Fornlämningslokaler kräver kommunikation med Länsstyrelsen inför eventuella markarbeten. Länsstyrelsen ska även kontaktas vid åtgärder som berör undervattensmiljö som inte har inventerats arkeologiskt. Det farledsnära läget har hög marinarkeologisk fyndpotential och kan därför kräva marinarkeologisk förundersökning. Länsstyrelsen fattar beslut om detta. RESONEMANG KRING NACKA STRANDS RELATION TILL RIKSINTRESSET IDAG Nacka strand där Stockholms inre vattenrum möter fjärdlandskapet Nacka strand är en del av den västra, inre delen av den riksintresseförklarade farleden, vars södra kust kännetecknas av bl a tunga bebyggelsefronter kring tidigare industriområden. Det finns även inslag av institutionsbyggnader, där Danvikshems monumentala byggnad har varit en landmärkesbyggnad sedan Kustzonen utmärker sig genom ett dramatiskt sprickdalslandskap som fortsätter in till Stockholms innerstad. Den södra delens kuperade landskap kontrasterar mot norra strandens flacka, glest bebyggda parklandskap på Djurgården. Befintlig bebyggelse förhåller sig till sprickdalslandskapet med oftast lägen i strandnivå eller i krönlägen. I sluttningszonen mellan bebyggelsen uppstår i vissa delar av området en grön fot med olika typer av vegetation. Topografins 58

198 FRN utskick1 27 nov 198 av 232 utseende har historiskt sett haft en tydlig roll, något som har blivit mindre framträdande genom de senaste årens förtätningar. Nacka strand möter både fjärden Lilla Värtans öppna skärgårdslandskap och det smala inloppet till Stockholm vid Blockhusudden. Nackakusten är en del av Stockholms vattenlandskap, men Nacka strand ligger i utkanten av de mest centrala vattenrummen. Ur ett Stockholmsperspektiv berör området landskapsvyer från Djurgårdens östra del och då främst Blockhusudden. Från Stockholms innerstad är Nacka strands bebyggelse mindre märkbar. Men vattentornet utgör en tydlig siluett från Slussen, och tornbyggnaden med veckad fasad syns från Södermalm. Dessa inslag utgör idag i likhet med Kvarnholmens bagerisilo solitärbyggnader vid Nackas norra kust, men har sammantaget en förhållandevis låg profil. Nacka strand berör även utblickar från Lidingös södra kust. Nacka strandområdet sett från Kvarnholmen. Den gröna foten och höjdplatåns grönområde möter här Svindersvikens inlopp. Vattentornet med sin cylinderform utgör en av landskapsprofilerna. Bebyggelsebildsanalys Områdets sjöfront har en annan karaktär än det närliggande Kvarnholmen som också har varit ett industriområde. Under 1800-talets sista årtionden bebyggdes Augustendal, som Nacka strand kallades då, med sommarvillor av trä och sten för välbeställda stockholmsborgare. Husen klättrar i sluttningen och där terrängen tillåter finns även parkliknande miljöer. När Augustendal, namnet härrör från ett sommarnöje från 1860-talet, omvandlades till en motorfabrik omkring 1900 placerades fabriken ovanför sommarvillorna utan vattenkontakt, i en sänka mellan höjdryggarna. Fabriken fick därmed inte samma synliga och farledsnära läge som t ex Kvarnholmens ångkvarn. Den gröna foten mellan strand och höjdrygg kan fortfarande avläsas i Nacka strand. Avsaknaden av en sjönära bebyggelsefront är möjligen resultatet av att fabrikens grundare hade planer på att dra ett stickspår från Foto Bertil Nordahl Den nyare bebyggelsens storskaliga huskroppar antar en böjd kamform med högsmala gavlar mot farleden som bryter upp bebyggelsefronten. Saltsjöbanan. Den gröna foten mellan kajnivå och övre nivå försvagades åren kring 1990 när industriområdet omvandlades till ett kombinerat arbetsplats- och bostadsområde. Men genom att de nya huskropparna fick en uppbruten, öppnare struktur mot sjösidan möjliggjordes gårdsbildningar med bevarade träd och terrassmurar. Den gröna foten är som bredast och betydelsefullast som landskapselement kring Ellensvik/Tornvillan och Fabriksörsvillan. Här finns större grupper av ädellövträd som t ex ek och bok. En del av ekarna kan vara från tiden när platsen var ängs- och betesmark som är belagt i kartmaterial från 1600-talet. Fabrikörsvillan ligger i en brantare sluttning, där parken har kunnat skapas genom att terrängen terrasserats, vars murverk och trappor skapar en värdig inramning till den gamla chefsbostaden. Foto Bertil Nordahl Den gamla motorfabriken omges av höga byggnadsvolymer från omvandlingen omkring Vattentornet markerar Nacka strands entré mot motorleden. Den står på en skogsklädd höjdsträckning som hänger ihop med Vikdalen och höjdsträckningen i väster. KULTURMILJÖVÅRDENS INTRESSEN PROGRAM FÖR NACKA STRAND 59

199 FRN utskick1 27 nov 199 av 232 KULTURMILJÖVÅRDENS INTRESSEN PROGRAM FÖR NACKA STRAND Fabrikörsvillan är en del av den gröna foten ovanför kajen. Kring huset finns miljöskapande terrassmurar och trappor. Gröna fotens östra del får stor prägel av tornvillan Ellensvik från Kring villan finns en medvetet utformad parkmiljö med planterade träd. Områdets entré vid Augustendalsvägen får en stark industrihistorisk prägel genom den långa verkstadshallen från 1910-talet. Vid gröna fotens västra del står villan Gustafshög från 1878 på klippkanten. I bakgrunden skymtar områdets större närrekreationsområde, en skogsklädd höjdrygg mot Vikdalen. Tändkulevägen med före detta arbetarbostäder från är ett viktigt industrihistorisk uttryck. Miljön kompletterar bilden av Augustendals äldre historia. I kommande planläggning bör skyddet ses över, samt hur nya hus ska förhållassig till trähusbebyggelsen. Före detta järngjuteribyggnad från 1916 som tillhört J V Svensons motorfabrik. Byggnaden om- och påbyggdes Huset tillhör områdets entrémiljö vid norra tunnelmynningen. 60

200 FRN utskick1 27 nov 200 av 232 Den nyare bebyggelsens relation till landskap och kulturvärden Ett viktigt mål vid planeringen av Nacka strand i slutet av 1980-talet var att spara betydelsefulla landskapselement och närgrönområden. Bebyggelsen kom att koncentreras i tre områden. En omfattande förtätning skedde närmast den äldre industrianläggningen, som är kringbyggd med i huvudsak högre husvolymer vilket gör det befintliga till ett platt landmärke. Bara delar av denna bebyggelse är synlig från farleden. Nästa större bebyggelseområde är de stora kontors- och bostadsvolymer som klättrar i sluttningen ovanför den gröna foten. Dessa byggnader bildar den mest synliga bebyggelsefronten mot vattnet. På kajplanet, nedanför den gröna foten, ligger det tredje området med låga träbyggnader med restaurang- och kontorsverksamheter. Här finns också tilläggsplatser för turbåtar, en småbåtsmarina och på en utbyggd pir står det offentliga konstverket Gud fader på himmelsbågen. Den ger en identitet åt områdets sjöentré, i likhet med vad tunneln och vattentornet gör för landsidans entré. Småskalig träbebyggelse på kajen som för tankarna till gamla fiskebodar ger Nacka Strand en maritim karaktär. FÖRSLAGETS KONSEKVENSER FÖR RIKSINTRESSET OCH LOKALA KULTURVÄRDEN Planprogrammet föreslår dels konvertering av befintliga kontorsvolymer till bostäder dels att ny bostadsbebyggelse uppförs i området. Programmet möjliggör att en del av 1990-talsbebyggelsen öppnas upp/rivs/byggs om för att skapa öppningar mot farleden. Detta gäller ett parti vid bergbanan, norr om torgbildningen vid bussvändplatsen. Konverteringen av de relativt nytillkomna kontorshusen bör innebära små förändringar i upplevelsen av riksintresset. Husen präglas idag av en ganska sluten tegelarkitektur med kvaliteter i utförandet. För att en konvertering ska lyckas bör den ske på ett sätt så att hänsyn tas till befintlig arkitekturs kvaliteter. Tillkommande bebyggelse ges en relativt sammanhållen horisontell prägel inom ramen för de höjder som finns i områdets landskap. Några volymer får en högre punkthusform, men är ur ett farledsperspektiv inte problematiska. Ett högt hus nedanför f d arbetarbostäderna kommer påverka upplevelsen lokalt av denna småskaliga gatumiljö, till detta kommer det storskaliga bostadskvarter som planeras för gatans södra sida som idag är obebyggd (område 3. En volym föreslagen i anslutning till den äldre sågtandade byggnadens östra gavel får genom sin placering och höjd en direkt påverkan på den industrihistoriska kärnan (område 4. KULTURMILJÖVÅRDENS INTRESSEN PROGRAM FÖR NACKA STRAND 61

201 FRN utskick1 27 nov 201 av 232 KULTURMILJÖVÅRDENS INTRESSEN PROGRAM FÖR NACKA STRAND Panorama från Blockhusudden på Djurgården. En förtätning av JV Svenssons torgs västra del kommer skära in i områdets högsta höjdrygg (område 1. Dessa byggnader kommer att synas ovanför den främre bebyggelsefronten. Huskropparna blir dock inte högre än höjdryggens skogsridå. Befintliga utsiktsplatser är en kvalitet som bevaras. En ny byggnad vid bergbanan, eller ombyggnad av befintlig byggnad, kan betyda en öppning i bebyggelsefronten, men även en högre och mer profilskapande arkitektur i ett centralt, farledsexponerat läge. Utsiktsklippan vid villa Grönkulla får troligen en viss påverkan men bevaras. Längre västerut, nära utsiktsplatsen Emmas berg, tillkommer byggnader bakom en befintlig rad av punkthus (område 6. Delar av naturmarken vid denna del av höjdryggen påverkas genom långsmala volymer som skär in i höjdkurvorna. Här finns också inslag av ekar vid foten av höjdens barrskog, även en liten ravin med gångstig mot arbetarbostäderna. Kompletteringen kommer att ge ett intryck av förstärkning av befintlig bebyggelsebild. Justeringar i placeringar kan tona ner denna effekt och öka luftigheten. Kvarvarande stigar och höjdplatåer med utsiktsplatser bör säkerställas i kommande detaljplaneläggning. Nedanför på kajplanet är det utsprängda området bakom de låga kajhusen tänkt att bebyggas (område 5. Volymerna blir inte högre än sprängkantens krön. Påverkan på riksintresset bör betraktas som begränsad. Gröna fotens östra del kring Tornvillan har en parkkaraktär med höga kulturhistoriska värden. Här finns ett av områdets viktigaste bestånd av ädellövträd. Rester av terrassmurar förstärker den kulturhistoriska prägeln. Föreslagna dagvattendammar kan med god gestaltning bli ett positivt tillskott. Trädbeståndet betyder mycket för upplevelsen av den gröna foten och upplevelsen av områdets sommarvillamiljö. De representerar både 1800-talets parkmiljö men minner även om att sänkan varit hag- och betesmark. Föreslagen volym (område 7 innebär en förtätning i ett redan litet område och försvagar något upplevelsen av den gröna foten. De punkthusliknande volymerna på höjdryggen ovanför Tornvillan (område 9, vid nuvarande förskolan, får ett mot farleden exponerat läge. Läget framför befintlig bebyggelse mildrar intrycket, men läget ställer höga krav på gestaltning. 62

202 FRN utskick1 27 nov 202 av 232 PROGRAMFÖRSLAGETS MILJÖKONSEKVENSER Grundläggande målsättning Vid planeringen av Nacka strand ska ledstjärnan vara en långsiktigt hållbar utveckling, detta gäller i alla skeden, programskedet och detaljplanearbete samt kommande projekterings- och förvaltningsarbete. Hållbarhetsaspekten ska beaktas i överväganden och beslut om placering av nya byggnader, val av byggnadsmaterial, uppvärmning etc. Att arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling ligger i linje med de nationella miljömålen och Nacka kommuns övergripande mål. Nedan beskrivs de konsekvenser på miljön som ett genomförande av programmet kan innebära. Viktiga miljöaspekter identifieras för att beaktas i det de kommande detaljplanerna. Något lagkrav på miljöbedömning (upprättande av miljökonsekvensbeskrivning, MKB för ett planprogram finns inte. Dagvatten och ytvatten Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt har beslutat om kvalitetskrav och åtgärder för alla så kalllade vattenförekomster i distriktet. Det innebär att det har fastställts miljökvalitetsnormer som ska uppnås till år 2015 eller senare om vattenmyndigheten har bedömt att det inte är rimligt att uppnå målet till Vattenförekomsten Lilla Värtan. Lilla Värtan utgör ett övergångsvatten som gränsar mot flera kommuner (Nacka, Danderyd, Lidingö, Solna och Stockholm och har klassificerats som ett kraftigt modifierat vatten på grund av den påverkan som följer av hamnverksamheten. Vattenförekomsten har miljöproblem i form av både övergödning och miljögifter (tennföreningar och kvicksilver. Den ekologiska potentialen är måttlig och den kemiska statusen är satt till uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormerna för Lilla Värtan är: ver, förutom för tributyltenn föreningar som har en tidsfrist till För att uppnå god status så måste belastningen på vattenförekomsten minska. Detta kan vara en utmaning samtidigt som regionen växer och belastningen på vattenområdena ökar. Det är därför angeläget att vid nyexploatering utreda förutsättningarna noga för att minska belastningen från befintlig bebyggelse och planera så att ny bebyggelse inte innebär en ökad belastning av föroreningar. Stora delar av programområdet utgörs idag av berg i dagen och de bebyggda områdena utgörs av hårdgjorda ytor såsom vägar, byggnader etc. En förtätning av Nacka strand innebär ökade mängder förorenat dagvatten och snabbare avrinning om inte åtgärder vidtas. Klimatför- PROGRAMFÖRSLAGETS MILJÖKONSEKVENSER PROGRAM FÖR NACKA STRAND 63

203 FRN utskick1 27 nov 203 av 232 PROGRAMFÖRSLAGETS MILJÖKONSEKVENSER PROGRAM FÖR NACKA STRAND ändringarna innebär att större nederbördsmängder kommer att komma under kortare perioder. En dagvattenutredning (Sweco, Hållbar Dagvattenhantering Nacka strand har tagits fram som redovisar möjligheter att rena och fördröja dagvattnet så att belastningen av föroreningar till Lilla Värtan från området kan minskas när detaljplaneprogrammet genomförs. Principförslaget för att lösa dagvattenhanteringen innebär att dagvattnet från kvartersmark inklusive lokalgata kan omhändertas med hjälp av gröna tak, stuprörsutkastare, rännor, permeabla beläggningar, småskalig grön LOD och skelettjord (jordfylld makadambädd. Liknande lösningar kan tillämpas för gaturum och på allmän platsmark så som torg. Från kvartersmark, torg och gaturum leds överskottsvattnet vidare till kommunal dagvattenledning och sedan till dagvattendamm för rening. Efter en viss uppehållstid i dammen leds ett renat dagvatten till Saltsjön. Dagvattenlösningarna ska samordnas med övrig planering och utnyttjas som en resurs för planteringar och övrig grönstruktur. Exempel på en dagvattendamm i en bostadsmiljö Exempel på infiltrationsyta i gaturummet. Exempel på dagvattenränna för ytlig avledning Principlösning för dagvattenhantering i Nacka strand. Exempel på dagvattenränna integrerat med trappa Exempel på grön gårdsmiljö på taken. 64

204 FRN utskick1 27 nov 204 av 232 Markföroreningar Inom området fanns tidigare ytbehandlings- och verkstadsindustri. De har främst varit lokaliserade i lägen för nuvarande mässlokalen och restauranger. Spill, läckage och eventuella dumpningar i omgivningarna kan inte uteslutas. Provtagningar har konstaterat förekomst av PAH, klorerade kolväten, cyanid och tungmetaller. Avrinning från området sker norrut i dalsänkan till Lilla Värtan. Saneringar har genomförts, bland annat i anslutning till verkstadslokaler på Automobilfabriken/ Cylindervägen 1, i samband med uppförandet av hus på Augustendalstorget samt vid stängning av bensinstation på Augustendalsvägen Åtgärderna har dock inte haft sanering av hela området som mål. Saneringen av verkstaden var begränsad till byggnadens nordöstra del och dess invändiga avloppsledningar. Byggnationen på Augustendalstorget sågs som en byggnadsåtgärd där mycket massor avlägsnades, men utan några uttalade föroreningsinriktade riskbedömningar eller åtgärdsmål. Miljökontrollen var därför inriktad på hur avfallsmassor skulle tas om hand, medan det saknades beskrivning av vad som fanns på plats. När bensinstationen lades ner så rengjordes och sandfylldes cisternerna, men det är oklart om föroreningar kontrollerats. Eftersom det saknas en heltäckande undersökning av området kring Automobilfabriken, så är det svårt att säga hur det ser ut utanför de platser som har åtgärdats. I samband med bygget vid Augustendalstorget så noterades dock att det rann in lösningsmedel med grundvattnet från schaktets östra kant. Det är en tydlig indikation på att det finns höga föroreningshalter inom området. Naturvårdsverket har arbetat fram en metodik för inventering och riskklassning av förorenad mark. Metoden kallas för MIFO-modellen som står för metodik för inventering av förorenade områden. Enligt EBH-stödet (tidigare MIFO-databasen, nationell databas för markföroreningar finns inom området ett riskklassat objekt (Automobilfabriken m.fl. på platsen samt tre som fått en preliminär riskklass utifrån den verksamhet/bransch som funnits på platsen. Länsstyrelsen har nyligen gett Automobilfabriken högsta riskklassen (klass 1 och fört upp objektet på länets prioriteringslista. Främsta anledningen till riskklassen är att mycket farliga kemikalier Objekt enligt MIFO-databasen. har hanterats under lång tid, att bara delsaneringar finns dokumenterade och att byggnaderna idag används av både yrkesverksamma och gymnasieelever. I samband med framtagande av kommande detaljplaner bör markundersökningar genomföras. Syftet med undersökningarna är att visa att detaljplanerna går att genomföra med avseende på markföroreningar. Eventuella markföroreningar ska saneras i samråd med tillsynsmyndigheten. PROGRAMFÖRSLAGETS MILJÖKONSEKVENSER PROGRAM FÖR NACKA STRAND 65

205 PROGRAMFÖRSLAGETS MILJÖKONSEKVENSER PROGRAM FÖR NACKA STRAND FRN utskick1 27 nov 205 av 232 Buller Området utsätts huvudsakligen för buller från Värdöleden men även från det lokala vägnätet inom Nacka strand. I Nacka kommuns översiktplan finns generella riktlinjer för planering och byggande, och även för buller. Vid byggande ska en så bra ljudnivå som möjligt alltid eftersträvas. Vid nyexploatering och förtätning tillämpas i första hand de riktvärden för buller från trafik som riksdagen beslutat. Vid tät stadsbebyggelse på Sicklaön kan i undantagsfall även Länsstyrelsens avstegsfall A och B tillämpas i goda kollektivtrafiklägen. Skäl för att tillämpa avstegsfall B i området är att det ligger inom promenadavstånd (500 m till ett närcentrum med stort serviceutbud och att det är goda kollektivtrafikförhållanden Nacka strand uppfyller dessa kriterier, avståndet till närmaste köpcentra är ca 500 meter och området har god tillgång till både buss och färja. En översiktlig bullerutredning visar att kommunens riktvärde för buller överskrids inom delar av programområdet. I det fortsatta planarbetet är det viktigt att utformning av bebyggelsen utgår från bl.a. bullersituationen så att bästa ljudmiljö skapas. I det fortsatta planarbetet kommer bostädernas placering och utformning studeras med hänsyn till bullersituationen samt eventuell byggnation av bullerdämpande åtgärder såsom bullerskärmar. Ekvivalentnivåer i db(aca 2 meter ovan markytan enligt kommunens översiktliga bullerkartläggning; mörkblå > 80, ljusblå >75, lila.> 70, mörkrött >65, rött >60, orange >55, brunt>50, gult >45. PM10dygnsmedel μg/ m3 Luftföroreningar Någon fördjupad studie av luftsituationen i området har inte utförts. Planområdet gränsar till Bergs oljedepå. Inom depån lagras, lossas och lastas en stor mängd petroleumprodukter. Verksamheten orsakar ett årligt utsläpp till luft av ca 20 ton flyktiga organiska föroreningar (VOC. Med utgångspunkt från den översiktliga kartläggning av kvävedioxid, partikelhalter och bensen som Stockholm och Uppsala läns luftvårdsförbund har tagit fram bedöms miljökvalitetsnormen (MKN för dessa ämnen att klaras på grund av bra ventilationsförhållanden vid vägarna samt att planområdet ligger relativt långt från större trafikleder, Värmdöleden. Under det fortsatta planarbetet bör en studie av luftsituationen utföras i det fall att bebyggelse planeras i närheten av Bergs oljedepå. 66

206 FRN utskick1 27 nov 206 av 232 Klimatanpassning Klimatfrågan behöver vägas in i planering av Nacka strand. Regionen förväntas få ökad och mer intensiv nederbörd, förhöjd havsnivå samt fler värmeböljor och längre vegetationsperiod. Området är starkt kuperat och de naturliga förutsättningarna är mycket berg i dagen. Planeringen måste ta hänsyn till att stora flöden av dagvatten kan uppkomma. Bebyggelsen på kajplanet måste ta hänsyn till höjda havsnivåer. Vegetationsytor, särskilt tillsammans med vatten, har visat sig kunna ha en klimatutjämnande förmåga genom skuggande och svalkande effekter. SMHI har som underlag för detaljplaneprogrammet tagit fram en vindstudie (Bedömning av vindmiljön vid Nacka Strand. I utredningen lyfts vissa platser fram som extra utsatta för nordliga vindar och som behöver ses över ytterligare under planläggningen. Bl a nämns torgets norra del, parkområdet vid dagvattendammarna och området vid förskolan på Jakobsdalsvägen. Då Nacka strand delvis ligger i norrläge och då såväl storskalig, bör boendemiljöerna även studeras ur ett solljusperspektiv i det fortsatta detaljplanearbetet. Lek och rekreation Programförslaget visar en hög ambitionsnivå för hur Nacka strand kan utveckla möjligheterna för lek och rekreation. Med många fler boende i Nacka strand, ställs höga krav på att dessa typer av anläggningar verkligen kommer till. Med föreslagen utbyggnad/förbättring av attraktiva gångstråk, lekmiljöer samt säkerställande av vackra utsiktsplatser, kommer Nacka strand att kunna bli en uppskattad boendemiljö. Från Nacka strand kan man förhållandevis snabbt och enkelt ta sig till det mycket uppskattade naturreservatet Nyckelviken samt till Ryssbergen. Idrottsanläggningar finns bl.a. i centrala Nacka vid skolområdet. Dessa anläggningar är dock redan mycket intensivt utnyttjade, så någon större ledig kapacitet är inte att räkna med i dagsläget. Det är därmed betydelsefullt att just frågan om idrottsanläggningar särskilt behandlas i det fortsatta detaljplanearbetet. En utveckling av Nacka strand i enligt med förslaget, innebär att den biologiska mångfalden i området minskar. Detta gäller framförallt vid eventuell exploatering av hällmarkerna i anslutning till tunneln och öster därom. Samtidigt innebär programförslaget att befintlig biologisk mångfald kan säkerställas i nya alternativt ändrade d etaljplaner. Detta främst genom att tidigare kvartersmark eller gemensamhetsanläggning omvandlas till allmän plats park eller natur. Då gällande detaljplaner till stor del togs fram för länge sedan, saknar dessa bestämmelser för skydd av vegetation. Detta kan nu införas i de nya detaljplanerna. Som tidigare nämnts ligger Nacka strand i den innersta delen av den av Stockholmsregionen RUFS 2010 (Landstinget utpekade gröna kilarna Nacka Värmdökilen. Enligt riktlinjerna för de gröna kilarna, bör varje grön kil hållas samman och dess funktioner och kvaliteter bör behållas och förbättras. Särskilda kvaliteter som bör uppmärksammas är tysta områden, vattenområden och stränder. Områden som knyter samman gröna kilar med lokal grönstruktur bör stärkas. Delar av den gröna kilen (södra delen av Nacka strand riskerar att påverkas negativt av en utbyggnad enligt förslaget. Genom att stärka den gröna kilen i norra delen av Nacka strand i närheten av strandzonen, kan konsekvenserna av intrånget i kilen mildras och det gröna sambandet säkerställas. PROGRAMFÖRSLAGETS MILJÖKONSEKVENSER PROGRAM FÖR NACKA STRAND 67

207 PROGRAMFÖRSLAGETS MILJÖKONSEKVENSER PROGRAM FÖR NACKA STRAND FRN utskick1 27 nov 207 av 232 Trygg och säker Det ökade antalet bostäder bidrar till att levandegöra Nacka strand under större delar av dygnet. Den föreslagna placeringen av tillkommande bebyggelse ramar medvetet in gaturummet och medför att det som tidigare varit en mörk sida utan innehåll nu får liv och ljus. Förbättrade förutsättningar i den byggda miljön för gående och cyklister genom utbyggda gång- och cykelvägar innebär också ett behov av ökad belysning av dessa. Flertalet platser och stråk behöver kompletteras med avseende på belysning. Den bitvis branta terrängen och närheten till vatten innebär en förhöjd olycksrisk, som måste beaktas i det kommande detaljplanearbetet. Hållbarhetskvaliteter hushållning med resurser Planerad bebyggelse föreslås huvudsakligen inom mark som till stor del redan är ianspråktagen. Programområdet är relativt centralt beläget i Stockholmsregionen vilket möjliggör jämförelsevis korta resor och god kollektivtrafikförsörjning. Från energiförsörjningssynpunkt är området anslutet till befintligt fjärrvärmenät. Föroreningar i mark kommer att omhändertas vilket innebär att diffus spridning till vatten och mark förhindras. Belastningen av föroreningar på Lilla Värtan kan minskas när planen genomförs. Följande bör beaktas i de fortsatta planarbetena: ning och materialval. till området. går genom området. 68

208 FRN utskick1 27 nov 208 av 232 GENOMFÖRANDE Planprogrammet upprättas av planenheten i Nacka kommun med stöd av konsulter. Planprogrammet innehåller inget genomförande utan ska klargöra vilken bebyggelseutveckling som ska ske och ange riktlinjer inför kommande detaljplaneetapper. TIDPLAN En preliminär tidplan för programmet har tagits fram enligt nedan: Samråd planprogram november 2013 Tillstyrkan efter samråd februari 2014 av planprogram MSN Godkännande av april 2014 planprogram KS Efter att programmet antagits kan detaljplanearbeten påbörjas. HUVUDMANNASKAP Inom programområdet föreslås Nacka kommun vara huvudman för allmän platsmark. Med allmän plats avses en gata, väg, park eller ett annat område som är avsett för ett gemensamt behov och som är tillgängligt för allmänheten. Under kommande planarbeten, inom de olika detaljplaneetapperna, kommer förslag till allmänna platsmarker och dess utformning att preciseras. Kommunen föreslås även vara huvudman för vatten- och avloppsledningar. Omfattningen av dessa ledningar ska i detalj utredas inom respektive planarbete. Krav för övertagande av huvudmannaskap för va-ledningar är att nuvarande ledningsägare överlämnar relationshandlingar på befintliga ledningsnät till kommunen, utför TV-inspektioner samt säkerställer alla utbyggda ledningar över enskild mark med ledningsrätter. Kommunen ansvarar för utbyggnad samt drift och underhåll av anläggningar på allmän plats. Kommunens Tekniska nämnd är huvudman för det allmänna VA-nätet och Nacka Energi för det allmänna elnätet. Iordningsställande av anläggningar inom kvartersmark åligger respektive exploatör. Det är exploatören eller den exploatören sätter i sitt ställe, som svarar för drift och underhåll av sina respektive anläggningar. Resonemang kring framtida huvudmannaskap Idag är största delen av Nacka strand utlagt som kvartersmark. Enligt gällande detaljplaner ska gemensamhetsanläggningar inrättas för skötseln av vägarna. Detta har dock inte genomförts och istället har anläggningarna skötts av exploatören, som äger större delen av området. Parkområden som nyttjas av allmänheten och upplevs som allmänt tillgängliga är inte skyddade i gällande detaljplan, då de är belägna på prickmark för kvartersmark, kontor, bostad och upplag bergrum. I och med den utveckling som programmet föreslår får området fler bostäder och färre kontor, vilket bör leda till att fastighetsindelningen och ägandestrukturen förändras genom att området styckas upp och fördelas på fler ägare. De gemensamma anläggningarna kan då förvaltas av kommunen eller av gemensamhetsanläggningar. Huvudregeln i PBL är att kommunen ska vara huvudman för allmänna platser inom områden med detaljplan. För att kunna lägga ut dessa anläggningar på enskilt huvudmannaskap krävs särskilda skäl, exempelvis att området är avsett för fritidsbebyggelse. Nacka strand utpekas som tät stadsbebyggelse i översiktsplanen från 2012 och består av flerbostadshus, kontor, skolor, anläggningar för vård, idrott och rekreation, grönområden, parker och infrastruktur. Syftet med planläggningen är att förtäta GENOMFÖRANDE PROGRAM FÖR NACKA STRAND 69

209 FRN utskick1 27 nov 209 av 232 GENOMFÖRANDE PROGRAM FÖR NACKA STRAND området med ytterligare drygt 1500 permanentbostäder, offentlig och kommersiell service och att tillskapa en väl fungerande stadsdel. Kommunen gör bedömningen att det är lämpligt att ha kommunalt huvudmannaskap i Nacka strand. Några särskilda skäl till enskilt huvudmannaskap anses inte föreligga. Allmänna anläggningar inom Nacka strand Förslag på allmänna anläggningar som övertas av kommunen: Vägar Förslaget innebär att samtliga vägar inom Nacka strand förutom Cylindervägen och Automobilvägen övertas av kommunen. I samband med ny bebyggelse och detaljplanering av stora delar av området ska även standarden på gatorna höjas och anpassas med avseende på trafiksäkerhet och trafikflöden. Cylindervägen och Automobilvägen är idag lokala kvartersstråk som endast försörjer de omkringliggande verksamheterna. I programmet föreslås inga åtgärder som ändrar karaktären på detta område och det är därav lämpligt att anläggningarna även i fortsättningen är belägna inom kvartersmark och förvaltas av fastighetsägarna i området, förslagsvis genom att bilda en gemensamhetsanläggning. Gränsdragning och detaljstudie av vägarna genomförs vid detaljplaneläggning. Bild från Automobilgatan. Bild från Google Maps på Cylindervägen. Parker De parker och grönområden som planeras att finnas kvar i Nacka strand fyller ett allmänt behov, i synnerhet när området kommer få en så stor ökad mängd boende. Det är därför viktigt att dessa skyddas och att allmänhetens tillträde säkras vid framtagande av nya detaljplaner över området, vilket uppnås genom att planlägga områdena som park eller natur i detaljplan. Parker och grönområden i Nacka strand behövs även för att säkerställa att den gröna kil som går genom Ryssbergen och vidare till Nyckelviken inte försvinner. Kajer Allmänhetens tillträde till strandkanten ska säkerställas med en strandpromenad. Lämpliga lösningar och gränsdragningar får studeras närmare vid planläggning. Övriga anläggningar Allmänna dagvattenanordningar och övriga anläggningar som möjliggör naturliga gångstråk mellan olika delar av området, såsom trappor, gång- och cykelvägar, bergbanan med mera. Bergbanans driftsäkerhet bör dock utredas och alternativa lösningar studeras t ex en snedbanehiss alternativt en vanlig hiss. Även möjligheten att komplettera och förstärka de allmänna kopplingarna mellan torg och kaj genom ytterligare åtgärder som t ex rulltrappor bör studeras vidare i utformningen av eventuell ny bebyggelse i anslutning till dagens bergbana. 70

210 FRN utskick1 27 nov 210 av 232 Förslag på nya allmänna anläggningar inom Nacka strand Den öppna dagvattenhanteringen i gatu/torgmiljön samt nya parken med dagvattendammarna. Se en mer utförlig beskrivning under Miljökonsekvenser, dagvatten och Programförslag, Natur och rekreation, dagvattenparken. Ny gemensam angöringskaj för pendelbåtarna och Waxholmsbolaget placerad mellan befintliga angöringsplatser. Se mer under Programförslag, Trafik och Teknik, Kollektivtrafik, Båt. Programmet föreslår utbyggnad av en cirkulationsplats i korsningen Lokomobilvägen-Augustendalsvägen för att lösa dagens trafikproblem och förebygga framtida problem i anslutning till tunneln. Se mer under Programförslag, Trafik och Teknik, Gatustruktur. Ombyggnad av Augustendalsvägen med nya cykelbanor och ny sänkt gångbana i anslutning till mässan och öppen dagvattenhantering samt komplettering i belysning. I samband med detaljplanering av ny bebyggelse mot Lokomobilvägen ses även den sektionen över och kompletteras till Augustendalsvägens nya standard med gång- och cykelbanor på båda sidor, belysning och dagvattenhantering. Ombyggnad av tunneln, bullerdämpning, bättre belysning och konstnärlig utsmyckning för att ökad trivsel och trygghet. Se mer under Programförslag, Offentliga rum, Entrén Busstorget byggs om för att ge plats för ny bebyggelse. Hela vägområdet disponeras om när garagenedfarten flyttas till Tändkulevägen och även den korsningen behöver byggas om (utreds i detaljplanering. Med anledning av underliggande garage blir busstorget en konstbyggnad med anläggningsprinciper anpassade för det. Ny gångbana byggs på västra sidan med busshållplatser och på-avstigningszon. Väderskydd anläggs på båda sidor av gatan i anslutning till hållplatser. Planteringar och synligt dagvatten, anläggs framförallt utmed västra sidan. Ombyggnaden ska ske i samband med nyexploatering i anslutning till torget. En ny kapacitetsstark och driftsäker vertikal koppling mellan torg och kaj behövs när området byggs ut. Se mer under Programförslaget, Offentliga rum, koppling torg-kaj. Västra hällmarksparken, Dagvattenparken, Terrassparken och del av grönstråket utmed gröna foten föreslår programmet får en ny utformning med fler funktioner och ökad tillgänglighet. Se mer under Programförslaget, Offentliga rum, Grönstruktur och rekreation Lokalgator byggs om i samband med ny bebyggelse för att uppfylla nya behov och anpassas till kommunal standard, kompletteras med gångbanor på ena eller båda sidor samt vändplats av kommunal standard. Tändkulevägen behöver troligen också förlängas runt det nya kvarteret i samband med utbyggnaden av den nya bebyggelsen utmed gatan. Under detaljplanearbetena utreds och beslutas vilka allmänna anläggningar som behövs. Alternativ 1 ny hiss, alternativ 2 snedbanehiss. GENOMFÖRANDE PROGRAM FÖR NACKA STRAND 71

211 FRN utskick1 27 nov 211 av 232 GENOMFÖRANDE PROGRAM FÖR NACKA STRAND EXPLOATERINGSKOSTNADER Samtliga infrastrukturåtgärder likt övriga åtgärder avseende allmänna anläggningarna inom och i anslutning till programområdet, som har ett samband med genomförandet av planerna och som också är till nytta för exploateringen, skall bäras av tillkommande bebyggelse. Kostnaderna för föreslagna åtgärder ska stå i proportion till exploateringarnas storlek och fördelas likvärdigt mellan dessa exploateringar. KOSTNADSFÖRDELNING FÖR ALLMÄNNA ANLÄGGNINGAR Kostnaderna för allmänna anläggningar ska fördelas mellan kommande exploateringar inom planområdet och ske i relation till exploateringsgrad. Programmet särskiljer inte utbyggnaden av bostäder eller kontor, lager etc. utan utgår från att respektive utbyggnad medför ett likvärdigt behov av åtgärder av allmänna anläggningar. FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR Fastighetsrättsliga frågor såsom servitut, ledningsrätt och fastighetsbildning utreds under planskedet för respektive detaljplaneetapp. Behov av servitutsavtal mellan Nacka kommun och exploatör eller upplåtandet av ledningsrätt för exempelvis allmänna dagvattenledningar regleras vidare i exploateringsavtal innan en detaljplan antas. Likaså fastställs eventuell fastighetsbildning samt reglering av förrättningskostnader i exploateringsavtalet. Inom kvartersmark kommer det troligen inom vissa detaljplaneetapper finnas anläggningar som är gemensamma för flera fastigheter. Sådana gemensamhetsanläggningar kan t.ex. vara tillfartsväg till fastigheterna, ytor för rekreation, tekniska anläggningar eller mindre markparkeringar. I enlighet med anläggningslagen ska exploatören eller exploatörerna inom en detaljplaneetapp i förekommande fall ansöka om lantmäteriförrättning för bildande av gemensamhetsanläggningar. Fastighetsbildningsåtgärder, inrättande av gemensamhetsanläggningar och övriga fastighetsrättsliga frågor handläggs av lantmäterimyndigheten i Nacka kommun. Servitut och nyttjanderätter Programområdet berörs av flertalet servitut, nyttjanderätter och ledningsrätter. De detaljplaner som tas fram inom programområdet ska vara utformade med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande. Vid framtagande av en detaljplan ska planhandlingarna redovisa hur varje fastighet med tillhörande rättigheter berörs. Gemensamhetsanläggningar Det finns inte några gemensamhetsanläggningar inom programområdet. AVTAL Innan kommunstyrelsen beslutar att anta programmet ska en principöverenskommelse träffas mellan exploatören och Nacka kommun om ekonomiska och praktiska förutsättningar för utbyggnad av allmänna anläggningar. När sådan träffats och kommunstyrelsen beslutat att anta programmet kan detaljplanearbetet för den första etappen påbörjas. Innan planarbetet påbörjas ska det för varje etapp tecknas ett detaljplaneavtal mellan exploatör och Nacka kommun. Avtalet reglerar bland annat ansvarsoch kostnadsfördelningen under planarbetet. För två befintliga kontorsbyggnader i området planeras användningen ändras från kontor till bostäder, vilket föreslås genomföras med ett så kallat enkelt planförfarande. Arbetet beräknas kunna initieras före programmet antas, dock ska ett detaljplaneavtal och eventuellt en principöverenskommelse ha träffats mellan exploatören och Nacka kommun om ekonomiska och praktiska förutsättningar för utbyggnad av allmänna anläggningar innan arbetet påbörjas. I övrigt gäller samma upplägg som för framtagande av detaljplaner med normalt planförfarande. Innan en detaljplan kan antas av kommunfullmäktige ska också ett exploateringsavtal upprättas mellan Nacka kommun och exploatören. Avtalet reglerar bland annat utbyggnaden av allmänna anläggningar, ansvar- och kostnadsfördelning för genomförandet samt eventuella marköver låtelser och rättighetsupplåtelser. Exploateringsavtal reglerar även skydd för bebyggelse, mark och vegetation samt uttag av VA-anläggningsavgifter och ställande av säkerhet. 72

212 FRN utskick1 27 nov 212 av 232 ETAPPER Programområdet är stort och omfattar såväl oexploaterade områden som befintliga planerade miljöer. Detta innebär många olika problemlösningar varför detaljplaneläggning och genomförande behöver ske i etapper och under en lång tidsperiod. Genomförandets tider och utbyggnadstakt påverkas även av faktorer såsom marknadssituation och konjunkturcykler, vägnätets kapacitet inom och utanför programområdet samt åtgärder som åläggs exploatörerna via exploateringsavtal. För samtliga föreslagna exploateringsområden ska kommunens parkeringspolicy, miljökrav etcetera samt övriga myndigheters krav och regler uppfyllas. Inom de områden som kommunen äger finns dock möjligheten att ställa hårdare krav än gällande lagar och byggnormer. Sådana krav kan t.ex. gälla upplåtelseform, energiförbrukning av tillkommande bebyggelse eller krav på parkeringsköp i samband med markförsäljning. Då kommunen innehar mark i programområdet kommer troligtvis markförsäljningar ske via anbudsförfarande. Detta förfarande tillsammans med ovan nämnda krav kan påverka tidsaspekten för genomförandet av detaljplaneetapper där kommunal mark ingår. I den första etappen ligger fokus på att vitalisera och befolka Nacka strand utan allt för stora ingrepp i vare sig infrastruktur eller grönstruktur. Fokus har varit att använda redan idag oanvända hårdgjorda ytor för att tillskapa mervärden i området. I andra etappen ligger tyngdvikten på Augustendalsvägen och nyetableringar kring denna och torget. I tredje etappen ingår bebyggelse på och i anslutning till tunneln, för att på så sätt länka samman Nacka strand med den stads som växer fram i Centrala Nacka och möta upp en ev överdäckning och ny tunnelbana på andra sidan tunneln. Etappindelningen är preliminär och kan komma att ändras om förutsättningarna förändras över tid. Etappindelning. GENOMFÖRANDE PROGRAM FÖR NACKA STRAND 73

213 FRN utskick1 27 nov 213 av 232 GENOMFÖRANDE PROGRAM FÖR NACKA STRAND Etapp I kontorsbyggnader på Augustendalsvägen, som inte bedöms påverka omgivande byggnader eller verksamheter nämnvärt, då det till största del innebär nya byggnader på hamnplan. Etapp 1 inkluderar även nya bostäder på Tändkulevägen samt en förskola. I denna etapp ingår komplettering av strandpromenaden, strand, nya och ombyggda gator samt gång- och cykelvägar i anslutning till de nya bebyggelseområdena. Ellensviksvägen behöver uppgraderas för att kunna hantera byggtransporter. I denna etapp ingår även anläggande av en gång och cykelväg i parkmark ovanpå tunneln mellan Enspännarvägen och Tändkulevägen samt en vändplan i förlängningen av Enspännarvägen. Etapp II Etapp 2 omfattar den centrala delen av Nacka strand, med en kraftig om- och tillbyggnad av kontorshuset närmast bergbanan, nya byggnader vid J V Svenssons torg, ny nedfart till garaget under torget, nya bostäder längs Fabrikörsvägen samt längs Augustendalsvägen i anslutning till dagvattenparken samt nya byggnader vid korsningen Augustendalsvägen/Lokomobilvägen innanför tunneln. I denna etapp ingår ombyggnad av tunneln, ny cirkulationsplats vid entrékorsningen, ny sektion för Augustendalsvägen och omfattande ombyggnad av bussgatan och torget. Sektionen utmed del av Lokomobilvägen kompletteras och kopplas ihop med Augustendalsvägen vid detaljplanering av bebyggelsen vid entrékorsningen. Även dagvattenparken inkl dagvattenhantering i Augustendalsvägen ligger inom denna etapp liksom en ny mer driftsäker och kapacitetsstark vertikal förbindelse mellan torg och kaj samt Västra hällmarksparken. Etapp I. Etapp II. Etapp III. Etapp III Etapp 3 omfattar dels nya byggnader längs Jakobsdalsvägen, dels ny bebyggelse på den övre nivån på respektive sida om tunneln. Jakobsdalsvägen byggs om och kompletteras med gångbana och större vändplats i samband med ny bebyggelse. Ny lokalgata kopplar ihop Enspännarvägen och Tändkulevägen över tunneln och ny bebyggelse utmed denna ingår också i etapp tre. I den sista etappen ska även strandpromenadens koppling mot Bergs oljehamn ingå. 74