Gnesta kommun Årsredovisning

Transkript

1 Gnesta kommun Årsredovisning 2006

2 Ett stort tack till alla konstnärer och konsthantverkare i Gnesta som bidragit med bilder till redovisningen! För mer information se /konstnärskatalog! Bilder omslag första sida Pia Amundsen: Kom närmre vännen min Anne-Marie Zettersten: Rallarros, olja 50x60 Lars Berg: Guds närvaro i uppbruten tid, utsmyckning i Gåsinge kyrka Trä, järnsmide, fiberoptik. Marianne Bos-Mareng: En kopp kaffe vid stranden, Nyhamnsläge, Skåne 90x100 Calmi Bergman: Blå skål, fusing och slumping, glas.

3 Inledning Kommunstyrelsens ordförande Kommunchefen Förvaltningsberättelse Politiska mål och visioner Kommunens vision Kommunövergripande styrkort och måluppfyllelse... 6 Kommunfullmäktige och ledningsgrupp Organisationsplan Modell för analys av verksamheten Bilagor Nämndernas redovisning Kommungemensamma poster Kommunstyrelsen Miljö- och byggnämnden Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Kultur- och tekniknämnden Revisionsberättelse Kommunen idag och i framtiden Omvärldsanalys Arbetsmarknad, Bostadsbygg, -EU Befolkning Sammanställd redovisning, Gnesta kommun Framtiden Vad händer i Gnesta? Finansiell analys Driftredovisning Personalredovisning Kommunens redovisningsmodell o -principer Modell för finansiell analys Riskbedömning RR och BR + not kommunen RR och BR inkl. ansvarsförbindelse RR VA-enheten och Renhållningsenheten RR och BR + not sammanställd redovisning Finansieringsanalys kommunen Sammanställd Finansieringsanalys Resultaträkning Investering- och exploateringsredovisning Årsredovisning 2006 Årsredovisningen innehåller en översikt över kommunens och det kommunala bolagets ekonomiska ställning samt verksamhet 2006 För mer information är du välkommen att besöka vår hemsida: Fakta om Gnesta kommun Folkmängd st Yta km 2 Kommunalskatt ,08% Landstingsskatt ,72% Kyrkoavgift Frustuna=1,34% Övr.=1,59% kr Församlingar: Frustuna, Daga, Gåsinge-Dillnäs och Gryt Största arbetsplatserna: Gnesta Kommun, Åsbackaskolan (statlig huvudman), Powerbox, Rekal Svenska AB

4 Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet Kommunstyrelsens ordförande har ordet Ytterligare ett år i Gnesta kommuns historia har gått var ett år med positiv syn på kommunens utveckling. Många byggnationer planerades för att öka invånarantalet och erbjuda kommunens invånare bra boende bl a på Spårbacken i Laxne och på Stenstagatan och Bryggeriholmen. NCC fortsatte sin expansion på Frönäs gärde, och vid Vackerby Hage startade Bo-Klokprojektet. I Stjärnhov fortsatte den privata byggnationen vid Nysätter och i Björnlunda lades grunden till en ny förskola var också valår då politiken kom att präglas av en ovanligt spänstig ideologisk åtskillnad mellan blocken. Efter en rafflande kommunal valrörelse segrade det borgerliga blocket och Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna bildade allians för att leda kommunen Mitt i allt detta kom den mycket efterlängtade starten för byggnationen av vår regionaltågsstation. Inbjuden att förrätta det första spadtaget blev självklart vår dåvarande statsminister Göran Persson. Ett åtagande som infriade alla våra bästa förhoppningar. En fantastisk junidag som var kantad med glädje, framtidshopp, sol, folk, musik och fina tal, tog statsministern första spadtaget och lovsjöng Sörmland med våra fantastiska kommunikationer. Men det jag särskilt kom att minnas av dagen var hans ord om att vi inte fick glömma väg 57. För alltid kommer jag att minnas hans berättelse om hur han, som tidigare kommunalråd i Katrineholm, särskilt värnat väg 57. Hur han alltid ansett att väg 57 var en navelsträng mot Södertälje/Stockholm, och hur hans efterträdare verkar ha glömt denna viktiga pulsåder genom Sörmlands hjärta. Vi har ett hårt arbete framför oss med en fortsatt kamp, inåt Sörmland såväl som ut mot Järna, med vår otroligt eftersatta och mycket viktiga pulsåder; väg 57. I övrigt kan jag konstatera att kommunens ekonomi är fortsatt hållbar, och så där alldeles lagom stark. Detta är något som borgar för framtida satsningar. Vi vill ju att både gamla och nya Gnestabor skall kunna känna trygghet, tillförlit och framtidsoptimism inför de olika krav och situationer vi kommer att ställas inför. Vår vilja är att kommuninvånarna skall få en bra vård, omsorg och service nu och i framtiden. Detta oavsett om den genomförs i privat, kooperativ eller kommunal regi. Det som räknas är kunden/brukarens/ medborgarens känsla av och för kvalitet och möjligheter till ökad valfrihet och flexibilitet. För att uppnå detta måste vi tänka om. Tänk om. Henric Sörblad, KS ordförande

5 Inledning Kommunchefen Ett framgångsrikt år 2006 blev ännu ett framgångsrikt år i kommunens utveckling. Gnesta regionaltågsstation har börjat byggas, spadtag har tagits för bostäder på Bryggeriholmen och förslag till en ny fördjupad översiktsplan för Gnesta tätort har arbetats fram. Kommunen har en stark ekonomi och medborgarna känner stolthet över sin kommun och region. Allt detta hade inte kunnat åstadkommas utan alla våra duktiga och hängivna medarbetare i kommunen. Under året har vi haft byten på flera av chefstjänsterna och det är en glädje att hälsa nya, såväl chefer som medarbetare välkomna till kommunen. Uppdragen är stora och målen är utmanande och tydliga. Kommunens invånare har anledning att förvänta sig service med hög kvalitet som utförs på ett effektivt sätt av hängivna och engagerade medarbetare. Det är därför en glädje att notera att våra medarbetare i 2006 års mätning är mer nöjda än tidigare och känner ett ännu större engagemang än vid den första mätningen som genomfördes några år innan. Det är endast genom ett aktivt arbete med vår värdegrund Delaktighet, Respekt och Ansvar i Gnesta (DRAG) som vi kan nå vår personalpolitiska vision att Gnesta kommun är arbetsplatsen vi går till med glädje. Ett personligt tack från mig till alla er som varje dag bidrar till att den visionen blir verklighet! Sune Eriksson Kommunchef

6 Politiska mål och visioner Kommunens vision, Kommunövergripande styrkort Kommunens vision Kommunen som helhet Den kommunövergripande styrningen utgår från kommunens vision, översiktsplanens långsiktiga mål kommunfullmäktiges framgångsfaktorer, mål och övergripande styrkort. Visionen är DIN kommun: Människan i centrum Kommuninvånarna och deras behov ska stå i centrum i all kommunal verksamhet. Kommunen är till för invånarna och detta speglar sig i politikernas långsiktiga mål. Kommuninvånarna ska vara nöjda med och stolta över sin kommun. Närhet: Service, demokrati och omvärld Närhet till service innebär att kommunen har skola och barnomsorg med hög kvalité inom nära räckhåll för invånarna, en god social omsorg och närhet till bra service. Närhet till demokrati innebär att verksamheterna drivs med stort brukarinflytande och att kommuninvånarna känner att det finns goda möjligheter att påverka viktiga beslut. Närhet till omvärlden innebär att alla har tillgänglighet till väl utbyggda kommunikationer och IT-strukturer. Möjlighet: Utveckling, samverkan, valfrihet och mångfald Vi vill utveckla verksamheter i samverkan med t ex kommuninvånare, intresseföreningar och grannkommuner för att hitta lösningar som motsvarar kommuninvånarnas behov och önskemål. Rikt liv: Livskvalité Ett rikt liv och livskvalité har lika många definitioner som det finns människor. Lever du ett rikt liv kan du troligen uppfylla många av dina drömmar. Att ge möjlighet för människor att uppfylla sina drömmar kan t ex handla om tillgång till utbildning, idrott, friluftsliv, mötesplatser och kultursatsningar. Samspel med naturen: Hänsyn, medvetenhet och upplevelse Framgångsfaktorerna är Bra uppväxtvillkor Kommunikationer Varierad natur Värdig äldrevård Gnestas identitet Kommunövergripande styrkort 2006 Ekonomin skall årligen vara i balans Måluppfyllelse Målet är uppnått Gnestabor år 2008 skall uppnås med utbyggnad enligt bostadsförsörjningsprogrammet Måluppfyllelse Måluppfyllelse mäts om två år. En fördjupad översiktsplan tas fram för utveckling av Gnesta tätort, klart 2007 Måluppfyllelse Ett samrådsunderlag färdigställdes under 2006 för samråd och utställning Måluppfyllelse mäts i nästa årsredovisning. Sänkt sjukfrånvaro 25 % från till 2008 Måluppfyllelse Den totala sjukfrånvaron 2006 uppgår till 7,15 % vilket är en minskning med 10,2 % sedan 2003 men en viss ökning jämfört med Måluppfyllelse mäts om två år. Folkhälsan skall förbättras med 25 % från 2000 års nivå till Måluppfyllelse Arbetet samordnas i kommunens folkhälso- och brottsförebyggande råd. Måluppfyllelse mäts om två år. Andel invånare med högskoleutbildning skall uppgå till länssnittet 2008 Måluppfyllelse Under året har kommunens befolkning ökat med 23 personer till 9981 personer. Måluppfyllelse mäts om två år. Alla Gnestaungdomar under 24 år skall studera eller arbeta 2008 Måluppfyllelse Måluppfyllelse mäts om två år. Gnesta kommun skall erbjuda ökad valfrihet inom äldreomsorg, barnomsorg och skola 2008 Måluppfyllelse Måluppfyllelse mäts om två år. 6

7 Inledning Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige med mera 2006 (fram till valet) Kommunfullmäktige Nämndernas ordförande och vice ordförande Bo Wingård Ordförande (kd) Barn- och utbildningsnämnden Roland Blomgren vice ordförande (s) Inga-Lill Fredriksson Ordförande (c) Gert Nilsson Ledamot (s) Ann-Christin Alderbrant Vice ordförande (s) Ann-C Alderbrant Ledamot (s) Curt Larsson Ledamot (s) Siw Andersson Ledamot (s) Miljö- och byggnämnden Sven Halvardsson Ledamot (s) Göran Benedicks Ordförande (fp) Yvonne Norling Ledamot (s) Jonny Karlsson Vice ordförande (s) Jonny Karlsson Ledamot (s) Birgitta Nilsson Ledamot (s) Berndt Ullström Ledamot (s) Socialnämnden Göran Ehrenhorn Ledamot (s) Ingrid Jerneborg Ordförande (m) Robert Andersson Ledamot (s) Curt Larsson Vice (s) Henric Sörblad Ledamot (m) Åke Nilsson Ledamot (m) Rune Nilsson Ledamot (m) Kultur- och tekniknämnd Sibylle Ekengren Ledamot (m) Mats Klasson Ordförande (c) Ingrid Jerneborg Ledamot (m) Berndt Ullström vice ordförande (s) Inga-Lill Fredriksson Ledamot (c) Lena Lindberg Ledamot (c) Mats Klasson Ledamot (c) Kommunfullmäktigevalet 2002 Carl-J Olausson Ledamot (c) Antal röster Procent Mandat Göran Benedicks Ledamot (fp) (s) ,7 12 Barbro Rydefalk Ledamot (fp) (c) ,3 4 Evert Sunnergren Ledamot (fp) (m) ,2 5 Ingegerd Johansson Ledamot (kd) (fp) 504 8,7 3 Christer Westling Ledamot - * (mp) 465 8,0 3 Ann-C Höök Ledamot - * (kd) 338 5,8 2 Kerstin Landin Ledamot (mp) (v) 301 5,2 2 Daniel Helldén Ledamot (mp) (gp) 74 1,2 0 Sten E Karlsson Ledamot (mp) Övr. partier 32 0,5 0 S:a giltiga röster 5 776, ogiltiga valsedlar 99, röstberättigade personer, valdeltagande 79,0 %. Kommunstyrelsen Henric Sörblad Ordförande (m) Gert Nilsson vice ordförande (s) Ingrid Jerneborg Ledamot (m) Kommunchefens ledningsgrupp/förvaltningschefer Inga-Lill Fredriksson Ledamot (c) Sune Eriksson Kommunchef KS Carl-J Olausson Ledamot (c) Magnus Pettersson Ekonomichef KS Göran Benedicks Ledamot (fp) Christina Thunholm Personalchef KS Bo Wingård Ledamot (kd) Mona Elveskog Förvaltningschef B o U Ann-C Alderbrant Ledamot (s) Susanne Sandlund Förvaltningschef SN Curt Larsson Ledamot (s) Kent Dornelius Tf Förvaltningschef Samhällsb. Jonny Karlsson Ledamot (s) Markku Petäjäniemi Förvaltningschef Kultur o tek Berndt Ullström Ledamot (s) Daniel Helldén Ledamot (mp) Christer Westling Ledamot - * * Vänsterpartiets ledamöter har lämnat moderpartiet och bildat Vänsterdemokraterna 7

8 Politiska mål och visioner Organisationsplan Gnesta kommun Organisation (anställda årsarbetare , inom parantes 2005) Revision Kommunfullmäktige Ordförande Bo Wingård Anställda 0 Kommunstyrelse Ordförande Henric Sörblad Kommunledningskontor Förvaltningschef Sune Eriksson Anställda 20,2 (18,6) Miljö- och byggnämnd Ordförande Göran Benedicks Samhällsbyggnads-förvaltning Tf Förvaltningschef Kent Dornelius Anställda 7,5 (8,5) Barn- och utbildningsnämnd Ordförande Ingalill Fredriksson Barn- och utbildningsförvaltning Förvaltningschef Mona Elveskog Anställda 239,8 (244,4) Socialnämnd Ordförande Ingrid Jerneborg Socialförvaltning Förvaltningschef Susanne Sandlund Anställda 242 (234,8 ) Socialutskott Ordförande Ingrid Jerneborg Förvaltningschef Susanne Sandlund Anställda 0 Kultur- och tekniknämnd Ordförande Mats Klasson Kultur- och teknikförvaltning Förvaltningschef Markku Petäjäniemi Anställda 29,8 (30,5) 8

9 Politiska mål och visioner Organisationsplan Gnesta kommun Organisationsplan 2006 Överförmyndare Revision Kommunfullmäktige Valnämd Valberedning Arvodeskommitté Gnestahem AB Helägda bolag Gnesta Stadsnät AB Kommunledningskontor Personalutskott Kommunstyrelsen Länstrafiken AB Sörmlandsturism AB Mälardalens Energikontor Delägda bolag Daga Härads vattenregleringsföretag Utskott Socialnämnd Miljö- och byggnämnd Kultur- och tekniknämnd Barn- och utbildningsnämnd Socialförvaltning Samhällsbyggnadsförvalting Kultur- och teknikförvaltning Barn- och utbildningsförvaltning 9

10 Politiska mål och visioner Modell för analys av verksamheten Modell för analys av verksamheten Verksamheten, kommunens mål Gnesta kommun erhöll tkr i avgifter, taxor, skatteintäkter och statsbidrag under För detta skulle kommunen utföra lagstadgad verksamhet, men också frivillig verksamhet. Detta är den stora skillnaden mot ett privat företag. För en kommun är pengar ett medel för att skapa verksamhet. För ett företag är det tvärtom, verksamheten är medel och pengarna är målet. Händelser av betydelse Här redovisas de viktigaste händelserna under året. Årets verksamhet i ett framtidsperspektiv Under denna rubrik diskuteras vilka verksamhetsförändringar som vi redan i dag kan se kommer eller andra viktiga händelser som påverkar verksamheterna. Vad kan vi ta med oss från utvärderingen av 2006 års bokslut. Det förklarar också varför det är viktigt att försöka skapa modeller för att kunna mäta och utvärdera den verksamhet som kommunen utför. Kommunen skall enligt kommunallagen ha en god ekonomisk hushållning och när målet är uppnått behövs inte mer pengar i kassan utan det handlar om att leva upp till de verksamhetsmål som sätts, dels av kommunen själv, dels av lagar och förordningar. Sex viktiga perspektiv För att kunna följa och utvärdera verksamheten krävs olika modeller, mer eller mindre avancerade. Gnesta kommun använder en modell som fokuserar på fem perspektiv, måluppfyllelse, medarbetare, volymer, ekonomisk analys och årets verksamhet i ett framtidsperspektiv. Måluppfyllelse Under detta perspektiv kommenteras hur nämnden har lyckats uppfylla de av fullmäktige och nämnden/förvaltningen fastställda målen. Medarbetare Här redovisas årsarbetare, könsfördelningen, hur mycket medel som avsätts till kompetensutveckling. Även sjukfrånvaro och frisktal i % visas. Volymer För att belysa prestationer eller volymer som nämnden/verksamhetsområdet har haft att arbeta med. Ekonomisk analys Här redovisar nämnden de största avvikelserna gentemot budget för varje verksamhetsområde. 10

11 Ulla Lindvall: Vallmon 11

12 Kommunen idag och i framtiden Omvärldsanalys, Arbetsmarknad Omvärldsanalys Omvärldsanalys speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Gnesta kommun. Bland de faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen på arbetsmarknaden, demografiska förändringar, reformer beslutade av riksdagen, och andra statliga beslut, inflations- och löneutveckling samt ränteläget. Samhällsekonomisk utveckling och situation Källa: Kommunernas ekonomiska läge, Svenska kommunförbundet december 2006, konjunkturinstitut, konjunkturläget, december 2006 Den internationella ekonomiska utvecklingen väntas kulminera under 2006 och långsamt bromsa in under I USA har en avmattning redan inletts under andra och tredje kvartalet, bland annat som ett resultat av en betydande försvagning av bostadsmarknaden. I Europa som ligger senare i konjunkturcyckeln, bedöms tillväxten i år överträffa tidigare förväntningar, inte minst i Tyskland. Ytterligare kraftiga oljeprisökningar kan leda till stigande inflationsförväntningar, ökande priser och därmed höjda räntor. Resultatet kan då bli att konjunkturutvecklingen dämpas, samtidigt som efterfrågan viker ner. Svensk ekonomi är inne i en mycket expansiv fas och 2006 växer BNP med hela 4,3 %. Såväl sysselsättningen som arbetskraftsutbudet har överraskat uppåt under året. Den nya regeringens politik stimulerar såväl utbuds- som efterfrågesidan i ekonomin de kommande åren. BNP och sysselsättning kan därför fortsätta att växa snabbt ch Kommunsektorns utveckling och situation Det preliminära ekonomiska resultatet för kommunerna uppgår 13,4 miljarder för Det är det bästa resultatet på många år och 4,4 miljarder kronor bättre än Volymökningen åren uppgick i genomsnitt till 0,9 %. Det innebär också att resultatet blir klart sämre för perioden Med värdesäkrade statsbidrag och effektiviseringar bedömer vi dock att kommunernas resultat sammantaget når tumregeln 2 procent av skatter och statsbidrag. Arbetsmarknad Vid årets ingång 2006 var 351 personer (5,7 %) arbetslösa av dem var 134 personer (2,2 %) i konjunkturprogram. Siffran vid årets slut var 257 personer (4,1 %) arbetslösa av dem var 97 personer (1,6 %) i konjunkturprogram. Antal arbetslösa ungdomar vid årets slut i åldern år var 9 personer (3,9 %) och år 20 personer (4,7 %). Motsvarande siffror vid årets början var 14 personer (5,4 %) respektive 26 personer (6,1 %). Senast kända siffran från SCB (2005) hur stor del av innevånarna i Gnesta kommun som arbetar är personer (74,6 %). Uppgiften från föregående år går inte att jämföra med årets siffra då möjligheten att arbeta finns fram till 67 års ålder. Under året har 144 personer deltagit inom något konjunkturprogram via arbetsmarknadsenheten. Av de 119 personer som slutade på enheten gick 86 personer (72 %) till positiva åtgärder (arbete eller utbildning). Bostadsbyggande Vad gäller större bostadsprojekt så blev 20 st villor på Frönäs inflyttningsklara under året. Vidare har tre kommunala tomter avyttrats för byggnation. Antalet färdigställda bostäder är därvid betydligt färre än vad som planerats. Under slutet av 2006 påbörjades dock flera större bostadsprojekt såsom 28 lägenheter på Bryggeriholmen, 24 lägenheter i Bo-Klokprojektet vid Vackerby hage12 lägenheter Stenstagatan samt 15 lägenheter inom Frönäs. Antalet påbörjade lägenheter följer därför i stort sett kommunens bostadsförsörjningsprogram för EU Den nya kommunsekreteraren/juristen tog över uppdraget som kommunens EU-samordnare. Arbetet inriktas på att samla in och förmedla information till berörda förvaltningar och enheter om aktuella EU-nyheter m.m. Fr o m 1 februari 2007 ansvarar samhällsvägledaren för EU-frågor. 12 Osäkerhetsfaktorerna för 2007 och framåt Många kommuner bedriver ett omfattande arbete kring effektivitet och produktivitet inom flera olika områden. De vanligaste verksamhetsområdena är äldreomsorg och grundskola. Osäkerheten kring statens riktade bidrag och statliga regelverk liksom myndighetsutövning försvårar kommunens planeringsmöjligheter.

13 Kommunen idag och i framtiden Befolkningsförändringar Befolkningsförändringar Kommunens befolkning ökade 2006 med 23 personer och uppgår till personer vid årsskiftet. Befolkningsökningen har inte nått upp till kommunfullmäktiges mål, invånare år Befolkningsförändringar / / Kompletteras till till utskick KF KF Kommunens befolkning ökade ökade med med personer och och uppgår till till personer vid vid årsskiftet. Befolkningsökningen har har inte inte nått nått upp upp till till kommunfullmäktiges mål, mål, invånare år år Under året flyttade 651 personer in i kommunen medan 608 personer flyttade ut, se tabell 1 och 2. Under Under året året flyttade personer in in i kommunen i medan personer flyttade ut, ut, se se tabell tabell 1 1 och och Tabell Tabell 1, 1, Inflyttade. Antal Antal Gnesta Antal Antal inflyttade män män och och kvinnor till till kommunen åren åren Män Män Kvinnor Utvecklingen på församlingsnivå är svårare att följa pga. att tre av församlingarna i kommunen gått samman i en. Den största befolkningsökningen är liksom tidigare i Frustuna församling År År Tabell 1, Inflyttade. Tabell Tabell 2, 2, Utflyttade. Gnesta Antal utflyttade män män och och kvinnor Antal från från kommunen åren åren Antal Män Män Kvinnor Kvinnor År År Tabell 2, Utflyttade. BEFOLKNINGSUTVECKLING I GNESTA KOMMUNS FÖRSAMLINGAR Frustuna Gåsinge-Dillnäs* Björnlunda* Gryt* Daga SUMMA * Upphört och uppgått i Daga församling 13

14 Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning Gnesta kommun Sammanställd redovisning Koncernen Gnesta kommun omfattar, förutom kommunen, GnestaHem AB, som kommunen äger till 100 %. Eftersom GnestaHem AB har ett betydande inflytande, kommer GnestaHem AB att ingå i den sammanställda redovisningen. Verksamhet GnestaHem AB äger och förvaltar fastigheter inom Gnesta kommun. Bolaget har också sedan årsskiftet 02/03 ett dotterbolag, Gnesta Förvaltnings AB, som förvaltar huvuddelen av kommunens fastigheter som bolaget övertog vid årsskiftet 2002/2003. Övriga aktieinnehav Gnesta kommun har en andel i Byggnadsföreningen Gryts Föreningshus. Kommunen äger också 1,79 % av aktiekapitalet i Länstrafiken Sörmland AB. I Daga Vattenregleringsföretag äger kommunen 6,5 andelar. Gnesta kommun äger 3 aktier i Sörmlandsturism AB à 1 tkr. Gnesta kommun äger 100 aktier (2%) i Energikontoret Mälardalen AB. Gnesta kommun äger 50 % av Gnesta Stadsnät AB. Bolaget startades under hösten 2005 och har sitt första förlängda räkenskapsår I dessa juridiska personer äger inte kommunen något bestämmande inflytande eller också har ingen verksamhet bedrivits och inflytandet är inte avgörande, varför de inte ingår i den sammanställda redovisningen. Förvaltningsberättelse - sammanställd (2005 inom parantes) Måluppfyllelse Gnestahem Bostadspolitiska mål Bolaget skall eftersträva ett varierat utbud av bostäder för att tillgodose olika boendes önskemål. Fastigheterna skall underhållas väl och därigenom bidra till trivseln i bostadsområdena. Gnestahems andel av det totala lägenhetsbeståndet i Gnesta kommun uppgår till 63 %. Målet är för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse. Företaget skall ha riktlinjer för lägenhetsförmedling, varvid hänsyn skall tas till den sökandes väntetid och behov. Företaget har sådana riktlinjer och tillämpar dessa. Målet uppfyllt. Företaget skall delta i aktiviteter för att marknadsföra kommunen som attraktiv bostadsort. Företaget har deltagit i några aktiviteter för att marknadsföra kommunen som attraktiv bostadsort. Målet uppfyllt. Bolaget skall i de sammanhang det är tillämpligt beakta kommungemensamma policys i sin verksamhet, exempel på detta är upphandlingar av olika slag. Någon översyn av detta område har inte gjorts. Mål för lokalhantering Bolaget skall i syfte att uppnå maximal kostnadseffektivitet i kommunkoncernen tillhandahålla lokaler för den kommunala verksamheten på affärsmässiga grunder. Bolaget skall genom långsiktig förvaltning av lokalbeståndet säkerställa den kvalitet och tekniska standard som krävs för verksamheternas ändamål. Målet är för oprecist för säkert ställningstagande till måluppfyllelse. Diskussioner förs också mellan bolaget och kommunen angående nya ägardirektiv. I dessa diskussioner bör ingå ett förtydligande av målen. Årets resultat Koncernens resultaträkning visar ett resultat på tkr. Detta är koncernens åttonde verksamhetsår. Koncernmedlemmarnas resultat efter skatt på årets resultat och latent skatt men exklusive bokslutsdispositioner visas nedan. Gnesta kommun tkr GnestaHem AB tkr (7 707 tkr) (1 559 tkr) Likviditet Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till tkr ( tkr). Förändringen av likvida medel under året framgår av finansieringsanalysen. Anläggningstillgångar Koncernens immateriella tillgångar uppgår till tkr (946 tkr). Koncernens materiella anläggningstillgångar uppgår till tkr ( tkr). Fastigheter och tekniska anläggningar uppgår till tkr ( tkr). Maskiner och inventarier svarar för tkr ( tkr). Innehavet av anläggningstillgångar fördelar sig mellan kommunen och GnestaHem på följande vis. Gnesta kommun tkr ( tkr) GnestaHem AB tkr ( tkr) 14

15 Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning Långfristiga skulder Koncernens långfristiga skulder uppgick vid årsskiftet till tkr ( tkr). Av dessa hade Gnesta kommun ställt en kommunal borgen på tkr ( tkr) utgörande GnestaHem AB s lånestock. Kommunen svarade för egen låneskuld på 0 tkr. GnestaHem AB Allmänt GnestaHem AB är ett allmännyttigt bostadsbolag som äger och förvaltar 814 (814) lägenheter och ett 20 tal lokaler i Gnesta Kommun. Den totala förvaltade ytan uppgår till m2. ( m2) Marknad och information GnestaHem AB har under 2006 inte haft några vakanta lägenheter. Bolaget har skrivit 202 (244) nya kontrakt vilket motsvarar 25% (30%) av det totala lägenhetsbeståndet. Av dessa var 50 (64), eller 25 % (26%), interna byten. GnestaHem s andel av det totala lägenhetsbeståndet i Gnesta kommun uppgår till 63%. Efterfrågan på garage är stor, alla garage är uthyrda och kön är lång. GnestaHems bostadskö hade 611 (494) intressenter vid årets slut. Hälften av dessa betraktas som aktiva. Av alla intressenter var ca 270 (180) inte boende i Gnesta kommun. Ett antal hyresgästträffar har genomförts under året med de lokala hyresgästföreningarna. Underhåll GnestaHem fortsätter sina stora insatser på underhållssidan. Bolagets ambition är att lägga ner ca 160 kr per m2 och år i snitt för att komma i kapp med det eftersatta underhållet. Takten på underhållet i kvarteret Snickaren har gått snabbare än beräknat och därför uppgår underhållkostnaden för 2006 till 211 kr per m2 Under 2006 har följande större underhåll genomförts. Stam- och badrumsrenoveringar Landshammarsgatan 6, tkr HLU/VLU kostnaden för året blev ca tkr. Fasad- och balkongrenoveringar samt markarbeten i kvarteret Snickaren tkr Diverse målningsarbeten 900 tkr. Bolagets driftkostnad uppgår till 384 kr per m2 vilket placerar bolaget i den undre kvartilen jämfört med bolag i samma storleksordning. Hyror GnestaHem hade en genomsnittshyra under verksamhetsåret på 804 kr per m2 och år (800). Hyran har höjts den 1/4-06 med 0,6 % i enlighet med den 1-årsöverenskommelse som gjordes med Hyresgästföreningen. Flerårsjämförelse Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag. Koncernen Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Moderbolaget Nettoomsättning, tkr Resultat efter finansiella poster, tkr Balansomslutning, tkr Antal anställda, st Soliditet, % Avkastning på totalt kapital, % Avkastning på eget kapital, % Nyckeltalsdefinitioner framgår av not 1 Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Den 19 februari träffades en uppgörelse med Hyresgästföreningen om hyreshöjning om 1,7% fr.o.m. 1 April 2007 Finansiering Låneportföljen ligger idag hos fyra kreditinstitut tkr hos SBAB och tkr hos SEB, tkr hos Nordea samt tkr hos Swedbank. Företaget har utnyttjad kommunalborgen med tkr ( tkr) Likviditet och soliditet Vid utgången på verksamhetsåret var likviditeten tkr (41 tkr). Bolaget har en checkkredit om tkr. Utnyttjad kredit per 31/12 var tkr ( tkr). Företagets soliditet uppgår till 17% (18%). Koncernens soliditet uppgår till 13% (14%). 15

16 Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning Investeringar Moderbolaget har börjat en omfattande renovering av kvarteret Snickaren och bolaget har investerat 3 milj i nya balkonger under Dotterbolaget har färdigställt en ny förskola i Laxne 6,4 milj, Stationshuset 2,9 milj. Gnesta Förvaltnings AB har också köpt en fastighet på Sambavägen, som anpassats och nu hyrs av Socialförvaltningen Fastighetsvärdering Inga nedskrivningsbehov anses föreligga i bolagets fastigheter eller dotterbolagets fastigheter. Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet samt den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter. Framtid Gnesta Förvaltnings AB har påbörjat byggnationen av en ny förskola i Björnlunda med fyra avdelningar som kommer att vara klar under sommaren GnestaHem AB kommer att fortsätta renoveringen av kvarteret Snickaren och alla balkonger kommer att vara klara under början av GnestaHem AB har tecknat ett köpeavtal med PEAB om köp av tomträtt innehållande 15 st lägenheter på Bryggeriholmen, tillträde under sommaren Några ytterligare planer på nyproduktion de närmsta åren finns inte utan moderbolagets insatser kommer framförallt att göras på underhållet. Gnesta Förvaltnings AB har fått signaler om ytterligare ny- och ombyggnationer de närmsta fyra åren och detta gör att dotterbolaget kommer att växa ytterligare framöver. Gnesta Förvaltnings AB är tidigt med i processen om nya kommunala lokaler vilket är en förutsättning för att både ändamålsenliga och ekonomiska lönsamma lokaler skall kunna erbjudas. Gnesta Stadsnät AB kommer under våren 2007 att göra klart investering (7 mkr) i ett bredbandsnät i Gnestahem AB,s centrala fastigheter och nätet kommer att driftsättas under mars 2007.GnestaHem s hyresgäster får genom det tillgång till ett modernt fibernät där man kommer att erbjuda attraktiva bredbandstjänster så som Internet och TV. Länstrafiken Sörmland AB (Org nr ) Bolaget verkar som huvudman för länets kollektivtrafik. Ekonomi Verksamhetsårets resultat blev 7,8 mkr (4,1 mkr) Balansomslutningen uppgår till 128,3 mkr (115,2 mkr) Rörelsens trafikintäkter uppgick till 180,9 mkr ( 166,4 mkr). Rörelsens trafikkostnader har ökat med 14,1 mkr. År 2006 gjordes 9,2 miljoner resor med bussarna i länet, en ökning med 0,5 miljoner resor. Skogssällskapet Gnesta kommun äger 4 skogsområden som sköts enligt skogsbruksplan. Därutöver äger kommunen mindre skogsområden (t.ex Klemmingsbergsbadet). Skogssällskapet sköter underhåll, avverkning och administration för den skogsmark som kommunen äger 283 ha. Grunden för relationen är ett förvaltningsavtal där det framgår vilka fastighetsbeteckningar som ingår. Skogssällskapet ingår inte i redovisningen pga. annat verksamhetsår. Beloppen är inte av väsentlig betydelse och ingår inte i den sammanställda redovisningen. Här följer en kort sammanfattning av redovisningen för verksamhetsåret Balansomslutningen utgjorde 99 tkr (84 tkr) hos Skogssällskapet. Verksamhetsårets resultat blev 16 tkr (34 tkr). Turism i Sörmland AB Gnesta kommun äger 3 aktier i Sörmlandsturism AB. Bolagets uppgift är att tillsammans med kommuner och näringsliv samt övriga regionala organisationer i Sörmland, genom länsgemensam marknadsföring och produktutveckling, verka för ökad lönsamhet och tillväxt inom turistnäringen i länet. Gnesta kommun betalar årligen 45 tkr till bolaget i serviceavgift. År 2005 var resultatet 18 tkr och balansomslutningen tkr. Information om räkenskaperna 2006 har ej erhållits, årsredovisningen kommer att redovisas för årsstämman 24 maj Häradsallmänningar Daga-Gryts Häradsallmäning utdelning 14,1 tkr (8 tkr) Daga-Frustuna Häradsallmäning utdelning 58,8 tkr (52 tkr) Daga-Björnlunda Häradsallmäning utdelning 10,6 tkr (10 tkr) 16

17 Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning Gnestaortens Fiskevårdsområdesförening Gnesta kommun äger 2 andelar av 117,5. Under 2006 har föreningen i samarbete med Sportfiskarna utfört provfiske i Kyrksjön i Björnlunda. Energikontoret i Mälardalen AB Energikontoret i Mälardalen är ett icke vinstdrivande aktiebolag som ägt av kommunerna i Sörmland. Energikontoret i Mälardalen ska verka för en ekologiskt hållbar samhällsutveckling genom att vara en aktiv och central aktör i regionen i energi-, miljö- och transportfrågor. Kontoret ska vara oberoende av kommersiella intressen och styras av samhällets mål i synnerhet det om att minska människans påverkan på klimatet. Energikontoret har som mål att verka inom hela samhällssektorn, industri-, lokal- och bostadssektorn. Huvudmålet är att verka för en effektivare energianvändning och ökad andel förnyelsebar energi i regionen. Det ska genomföras med utgångspunkten av fördelarna med regional samverkan och lokal förankring. Energikontoret i Mälardalen ska verka som regional aktör för att sprida information och kunskap inom områdena energi, miljö och transporter. Energikontoret ska vara EU:s förlängda arm i regionen och bevaka och informera om nya direktiv och förordningar som rör de olika aktörerna i regionen. Verksamhetsårets resultat uppgår till 0,1 tkr (123 tkr). Stockholm Business Alliance Stockholm Business Alliance bildades 2006 som en sammanslutning av 43 partnerkommuner i syfte att fördjupa och utveckla det näringslivspolitiska samarbetet i Stockholmsområdet. Det femåriga avtalet skall ge stabilitet för att kunna stärka regionens position i den globala konkurrensen. Det centrala arbetet genomförs av Stockholms stads näringslivskontor Stockholm Business Region. Målen är att regionen 2010 ska vara: Norra Europas ledande tillväxtregion En av de tre bästa regionerna i Europa när det gäller marknadsföring Den region i Europa som har den bästa investeringsfrämjande verksamheten. Målen skall uppnås bl.a. genom ett aktivt lokalt ansvarstagande där kommunens egen näringslivsenhet ger en snabb återkoppling på de förfrågningar som görs avseende mark, lokaler och andra investeringsfrågor. SBA genomför regelbundna Nöjd Kund - mätningar bland företag som varit i kontakt med kommunens verksamheter. SBA har kontinuerliga erfarenhetsutbyten mellan ordförandena för partnerkommunernas kommunstyrelser, kommunchefer, näringslivschefer och informationsansvariga. SBR:s informationschef har besökt kommunstyrelsen vid ett tillfälle 2006 och informerat om verksamheten. Gnesta Stadsnät AB I december 2005 startade kommunen tillsammans med Gnestahem AB bolaget Gnesta Stadsnät AB. Företaget har under 2006 börjat att bygga ett fiberoptiskt nät, första etappen blir Gnestahems centrala fastigheter. Gnesta kommun och Gnestahem AB äger 50 % var av bolaget. Mälardalsrådet Mälardalsrådet är en ideell intresseorganisation för kommuner och landsting i Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands och Södermanlands län. I dag är 57 kommuner och 5 landsting medlemmar. Rådet främjar utvecklingen av Stockholm Mälarregionen som attraktiv framtidsregion i ett integrerat Europa. Verksamheten baseras på ett nätverksarbete mellan rådets medlemmar. Rådet arbetar även tillsammans med näringslivet, universiteten och högskolorna samt andra myndigheter och organisationer i regionen. Dessutom utvecklas internationella nätverk, inte minst i Östersjöområdet. Arbetet i rådet bedrivs delvis genom de fyra utskotten, Kulturutskottet, Näringsliv- och FOU-utskottet, Miljöutskottet och Planerings- och trafikutskottet. Dessutom genomförs ett antal olika seminarier i rådets regi. Gnesta kommun har representation i Mälartinget, rådets årliga stämma, där Henric Sörblad och Gert Nilsson är av kommunfullmäktige valda ombud. Dessutom ingår Henric Sörblad i Näringsliv- och FOU-utskottet samt Gert Nilsson i Planerings- och trafikutskottet. Mälartinget var 2006 förlagt till Nynäshamn den maj och hade som tema ett rollspel baserat på OECD-rapporten om Stockholm Mälardalen. 17

18 Kommunen idag och i framtiden Sammanställd redovisning / Framtiden - Vad händer i Gnesta? Planerings- och trafikutskottet har under året haft tre Stockholmsförlagda möten, där olika trafik och infrastrukturfrågor i regionen behandlats. Utskottet har även under 2005 initierat projektet En bättre sits inför nästa infrasturplaneringsomgång Under året har ett seminarium genomförts den 8 december på högskolan i Flemingsberg. Enskild verksamhet Verksamheten ryms inom verksamhetsområde barnomsorg under Barn och utbildningsnämnden, men redovisas här i detalj. Det finns 89 (75) barn med barnomsorg inom enskild verksamhet och barn i skolbarnsomsorg, fördelat på följande verksamheter: Förskolan De fyra årstiderna tar emot barn i åldern 1-5 år. De är ett personalkooperativ och drivs som en ekonomisk förening. Pedagogiska inriktningen är natur och miljö. Förskolan Grinden drivs av Frikyrkan Gnesta och har en kristen profil. De tar emot barn i åldern 1-5 år. Förskolan Fjällsippan (Waldorf) har barn i åldern 2-6 år och Waldorfskolans fritidshem har skolbarn. Videungarna är ett personalkooperativ som driver familjedaghem för barn i åldern 1-5 år. Videungarna samarbetar med Frustuna församling. Nyckeltal Antal inskrivna barn samt antal platser som den enskilda verksamheten har tillstånd för. Antal inskrivna Totalt antal barn platser De fyra årstiderna 18 (18) 18 Grinden 21 (19) 24 Waldorfs förskola 21 (21) 22 Waldorfs fritids 16 (17) 20 (25) Videungarna 13 (0) 18 Summa förskola Summa skolbarn Framtiden - Vad händer i Gnesta? Regionaltåg till Gnesta Regeringen har fastställt banhållningsplanen för perioden Regionaltågstation i Gnesta är ett av de prioriterade projekten. Arbetet med ny regionaltågstation innefattar bl a nya plattformar, ny undergång under järnvägsspåren samt parkering norr om järnvägen. Byggnationen pågår och trafikstart planeras till augusti Byggnation Flera nya bostadsområden är under planering. Detaljplaneläggning av Bryggeriholmen södra, Framnäs med tomt för förskola och Thulegatan i Gnesta samt Aspliden i Björnlunda har inletts. Byggnation som förväntas påbörjas och eventuellt färdigställas under 2007 är Vackerby hage, Bryggeriholmen norra, Stenstagatan och sista etappen på Frönäs i Gnesta samt Spårbacken i Laxne. Byggnationen utgörs av en blandning av flerfamiljshus med bostadsrätter och enbostadshus med äganderätt. Ansvarskommittén I slutet av februari 2007 redovisade Ansvarskommittén sina förslag till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att analysera strukturen och uppgiftsfördelningen inom och mellan staten, kommuner och landsting. Särskild uppmärksamhet har riktats mot områdena regional utveckling samt hälsooch sjukvård. Ansvarskommittén har på förslag att göra en ny regionindelning med 6-9 direktvalda regionkommuner som kommer att ersätta dagens 21 landsting. I förslaget tillhör Gnesta Mälardalsregionen, Ansvarskommittén anser att en sammanslagning av Mälardalsregionen och Stockholm blir för stor. Den nya samhällsorganisationen, innefattande större län och nya regionkommuner, kan införas i ett första steg redan till valet Dagens 21 län och landsting ska dock vara ersatta med en ny indelning senast till valet Alternativa driftsformer Kommunstyrelsen har beslutat att föreslå fullmäktige att anta en genomförandeplan för arbetet med alternativa driftsformer. Den går ut på att vi 2007 skall arbeta fram verksamhetsbeskrivningar och tjänstegarantier tillsammans med pengsystem för förskola, skola och hemtjänst. Redan 2008 öppnas för intern konkurrens liksom att checksystem/kundval skall prövas inom någon verksamhet. Eventuellt kommer också barnpeng att införas (det som kallas vårdnadsbidrag i mediadebatten). 18

19 Kommunen idag och i framtiden Framtiden - Vad händer i Gnesta År 2009 blir det utrymme för intraprenadlösningar, dvs ett fullständigt resultatansvar för vissa kommunala verksamheter, samtidigt som någon entreprenad prövas, och 2010 skall de egna verksamheterna kunna vara med och bli avknoppade till entreprenader på samma villkor som privata huvudmän som vill driva verksamhet. Leader Leader är en del av det riksomfattande Landsbygdsprogrammet. Leader är en metod för att slussa ut EU-medel till projekt som stöder och förstärker landsbygdens företag och ideella föreningar. Sverige delas in i så kallade LAG-områden där en styrelse fördelar projektpengar inom LAG-området. Gnesta kommun föreslås ingå i LAG-området Inlandet tillsammans med Eskilstuna, Flen och Strängnäs kommuner. Ekonomiskt innebär det att kommunen går in med en valfri summa som läggs till EU-medel och eventuellt privat kapital. Det som kommunen satsar används dock bara i den egna kommunen. Kommunstyrelsen har föreslagit kommunfullmäktige att Gnesta kommun skall ingå i LAGområde Inlandet. Kvalitetsprojekt Under 2005 startades ett kvalitetsprojekt i Gnesta kring klagomålshantering. Projektet kommer att lanseras Syfte med projektet Att Kommunfullmäktige vill börja få en bild av hur kvaliteten i verksamheten ser ut Att ta reda på medborgarnas förväntningar på den kommunala servicen Att få information om vad vi behöver förbättra Att få ytterligare ett underlag för att kunna formulera mål och framtida tjänstegarantier Att hitta en balans mellan vad vi ska göra och vad det får kosta i förhållande till kvalitet Mål för projektet Medborgarna vet hur de skall framföra klagomål till kommunen Chefer och medarbetare anser att det finns enkla rutiner för att ta emot klagomål Chefer och medarbetare anser att de har fått insikt om hur klagomålshanteringen kan användas för att förbättra verksamheten Chefer och medarbetare anser att de har fått större medvetenhet om hur beteenden och förhållningssätt påverkar relationen med våra brukare Politiker förstår nyttan med klagomålshantering för att kunna prioritera utifrån verksamhetens brister/behov. Befolkningen ökar sakta Kommunens befolkning ökade med 23 invånare till (fg år 9 958). Gnesta kommun har skrivit avtal med Integrationsverket om att ta emot 25 personer Det kommer positivt att påverka inflyttningen till Gnesta kommun. Första kvartalet 2007 har vi kunnat välkomna fem familjer till kommunen. Nätverket Sextetten Sextetten är ett nätverk av mindre kommuner i Stockholms närhet. Nätverket består av Gnesta, Nykvarn, Salem, Trosa, Knivsta och Håbo kommun. Under år 2007 kommer nätverket att göra en jämförande studie över hur kommunerna lämnar uppgifter till räkenskapssammandraget avseende pedagogisk verksamhet. Tidigare år har nätverket gjort jämförelsestudier inom äldreomsorgen (2002), skolverksamheten (2003) och fastigheter ( ). Lag (SFS 2006:412) om allmänna vattentjänster En ny lagstiftning träder i kraft , då lagen om (SFS 1970:244) allmänna vatten- och avloppsanläggningar upphör att gälla. Lagen innebär bl.a att VA-verksamheten ska särredovisas huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden Kyrksjöprojektet Samverkan har skett med Kyrksjögruppen i Kyrksjöprojektet, vars syfte är att få ett mer balanserat ekosystem i Kyrksjön och att sjön återigen blir badbar. Projektet finansieras av statsbidrag, kommunala medel och ideella insatser. Kommunen har beviljats ett statsbidrag på 600 tkr för projektperioden (total budgeterad kostnad för projektet under perioden inklusive frivillig insatser tkr). 19

20 20 Lena Fröding Hatlen: En väg i livet

21 Finansiell analys Driftsredovisning Driftredovisning 2006 Förvaltning Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Kommungemensamma poster Kommunledningskontoret Samhällsbyggnadsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Kultur- och Fritidsförvaltningen Årets resultat verksamhet justering för interna poster Verksh resultat exkl. int. Post Finansiella poster , Årets resultat exkl. fin. post Kommentar: Under året har prognoser tagits fram efter mars, april, maj, juli, augusti, september och oktober. Prognoserna är ett mycket viktigt instrument för att kunna ha kontroll över den finansiella utvecklingen. Med det nya ekonomisystemet kommer vi att kunna utveckla än mer, vad avser metoder och verktyg. 21

22 Finansiell analys Personalredovisning Personalredovisning 2006 Inledning Personalkostnaderna utgör den största delen av kommunens totala kostnader, ca 249 mkr vilket utgör 52 % av kommunens totala kostnader. Personalen är vår största tillgång idag och i framtiden. En stor del av de tjänster som kommunen tillhandahåller kräver stora personalinsatser, såsom barn-, äldre- och handikappomsorg samt inom skola och teknisk service. Vi har stora pensionsavgångar framför oss samtidigt som arbetskraftsbehovet förväntas öka. Därför är det extra viktigt att skapa goda arbetsförhållanden för att kunna utveckla och behålla den befintliga personalen vi har anställda idag samt för att kunna rekrytera nya medarbetare till kommunen. En avgörande fråga för hur vi kommer att klara kommande arbetskraftsbehov är hur kommunen uppfattas som arbetsgivare. En säker och hälsofrämjande arbetsmiljö samt en god personal- och lönepolitik som är väl förankrad hos våra medarbetare, är viktiga förutsättningar för att Gnesta kommun ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare både internt och externt. Gnesta kommun Arbetsplatsen vi går till med glädje!. Hälsa och arbetsmiljö Ett av kommunens övergripande mål är att sänka sjukfrånvaron med 25 % till 2008 jämfört med sjukfrånvaron i december Under hösten 2004 inleddes ett arbetsmiljöprogram i samarbete med AFA Sunt Liv i Gnesta kommun. Målen för Sunt Liv i Gnesta kommun är att skapa hälsofrämjande arbetsplatser, sänka sjuktalet enligt kommunens övergripande mål samt öka frisktalet i kommunen. Som ett led i att nå dessa mål har olika aktiviteter genomförts. För att ytterligare ge förutsättningar för ett hälsofrämjande arbete inom kommunen påbörjade alla chefer en 3-dagars hälsofrämjande utbildning under hösten Denna utbildning avslutades under våren Företagshälsovård Avtalet med Medhälsan innebär att Gnesta kommun garanterar en beställning på 300 timmar fördelat på de olika yrkeskategorierna inom företagshälsovården. Därutöver kan ytterligare timmar inhandlas. Utfallet köpta företagshälsovårdstimmar under 2006 blev 426 timmar, att jämföra med 416,5 timmar under De köpta timmarna 2006 fördelade sig enligt följande; beteendevetare 50 %, läkare 32 %, företagssköterska 11 %, sjukgymnast 6 % samt arbetsmiljöingenjör 1 %. Friskvård Personalenheten erbjuder olika former av friskvårdsaktiviteter i ett vår- respektive höstprogram för att främja hälsa och välbefinnande hos våra medarbetare. De flesta av våra aktiviteter har varit kostnadsfria eller subventionerade för medarbetarna. Utbudet har varit uppskattat av många och ett ökat intresse för att delta har visats. Friskvårdsersättning ges med max 200 kr/år och anställd till dem som löser klipp-, månads-, eller årskort på motionsinstitut. Under 2006 delades 44 ersättningar ut, vilket är i stort sett oförändrat jämfört med För att motivera till friskvårdande aktiviteter delas s k stimulanspriser ut till de som motionerar regelbundet och lämnar in motionskort. Totalt delades 267 stimulanspriser ut under året, att jämföra med 180 utdelade priser Under 2006 startade en stegtävling som engagerade 400 anställda i 51 lag. Kompetensutveckling Personalenheten planerar och administrerar till stor del de förvaltningsövergripande utbildningsinsatser som riktar sig till både chefer och medarbetare. Under 2006 har bl a följande utbildningsinsatser genomförts: Föreläsning om Hälsofrämjande Ledarskap med Eva Schinkler AFA Seminarium med Christina Moraeus Ska du säga Grundläggande IT-utbildning; PS Självservice Utbildning i arbetsledardel för chefer och personalredogörare Inom ramen för Ledarforum har utbildningar/seminarier genomförts i: Hälsofrämjande ledarskap Ekonomi/Balanserad styrning Sunt Liv/Kvalitetsarbete Klagomålshantering Attitydundersökning 2006 Lönepolitiskt arbete Sedan 2004 har Gnesta kommun centrala spelregler för lönebildning, d v s en fastställd lönestruktur, vilket är en förutsättning för att skapa en enhetlig lönepolitik/lönebildning i kommunen och för att undvika godtycklighet vid lönesättning. Lönerevisionens totala utfall 2006 blev 2,76 % inkluderat de 0,2 % som årligen avsatts i det lönepolitiska handlingsprogrammet under åren för att justera lönebilden så 22