Innehållsförteckning. Verksamhetsberättelser Kommunen Kommunala bolag

Transkript

1 Årsredovisning 2011

2 Innehållsförteckning Inledning 3-8 Årsredovisningens struktur... 4 Förord kommunstyrelsens ordförande... 5 Fem år i sammandrag... 6 Fördelning, kostnader & intäkter... 7 Kommunens och koncernens organisation... 8 Förvaltningberättelse 9-36 God ekonomisk hushållning Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Räkenskaper Resultat- och balansräkning Kassaflödesanalys Drift- och investeringsredovisning Noter Redovisningsprinciper Ord- och begreppsförklaringar Verksamhetsberättelser Ombyggnaden av rådhuskvarteret till nytt kommun- och regionhus påbörjades under Bygget mitt i stadskärnan är komplext och spektakulärt, bland annat bevaras stora delar av de gamla fasaderna. Layout & produktion: Prinfo Grafiskt Center, Malmö Tryckeri: AM-Tryck, Hässleholm Foto: Olof Abrahamsson, Gunborg Andersson, Jan Appelqvist, Barn- och utbildningsförvaltningen, Lars Carlsson, Jonas Dahl, FOJAB arkitekter, Fotograf Fredrik, Rickard Johansson, Kristina Jungbeck, Bo-Ingvar Jönsson, Jörgen Knutsson, Kristianstads kommun, LeO, Anna Mattisson, Lena Norén, Anders Norrsell, Patrik Olofsson, Åsa Pearce, Anette Persson, Fredrik Persson, Renhållningen Kristianstad, Torgny Roosvall, Jonas Rosenberg, Räddningstjänsten, Stefan Röjder, Cecilia Sandén, Claes Sandén, Tore Sigurdsson, Stefan Sjölund, Hans-Åke Ström, Rutger Swensson, Torbjörn Uhlin, Henrik Wester, R Zigante, Åhus Hamn & Stuveri AB. Kommunen Ledning & Styrning Risk & Säkerhet Barn & Utbildning Vård & Omsorg Arbete & välfärd Teknik & Infrastruktur Kultur & Fritid Samhällsbyggande & Fastigheter Miljö & Hälsa Kommunala bolag AB Kristianstadsbyggen C4 Energi AB Renhållningen Kristianstad Åhus Hamn & Stuveri AB Kristianstad Airport AB Kristianstads Industribyggnads AB Krinova AB... 90

3 1. Inledning inledning 3

4 Årsredovisningens olika avsnitt Målgrupper Kristianstads kommuns årsredovisning avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den vänder sig också till externa intressenter i form av kreditgivare, leverantörer, andra offentliga myndigheter och medborgare. Årsredovisningen produceras av kommunledningskontorets avdelning Ekonomi & finans för kommunstyrelsen. Inledning I det första avsnittet beskrivs först årsredovisningens struktur och därefter ger kommunstyrelsens ordförande sin syn på det gångna året. Vidare redovisas vad medborgarna får för sina skattepengar och hur detta finansieras. Här finns också en översikt i siffror för de fem senaste åren tillsammans med kommunens politiska sammansättning de senaste fem mandatperioderna. Avsnittet avslutas med en schematisk beskrivning av kommunens och kommunkoncernens organisation. Förvaltningsberättelse Det andra avsnittet innehåller förvaltningsberättelsen som enligt 4 kap i den kommunala redovisningslagen skall upprättas i årsredovisningen. Förvaltningsberättelsen börjar med att sammanfattningsvis värdera begreppet god ekonomisk hushållning mot bakgrund av kommunens styrsystem. Därefter redovisas måluppfyllelse för kommunens övergripande styrkort, omvärldsanalys och viktiga händelser under året uppdelat på de fyra perspektiven, Medborgare, Utveckling, Medarbetare och Ekonomi. I perspektivet Medborgare beskrivs också kommunens miljöarbete och i perspektivet Ekonomi redogörs för koncernförhållanden i kommunen. Räkenskaper Avsnitt 3 redogör för det ekonomiska utfallet av kommunens och koncernens verksamhet (resultaträkning), verksamhetens finansiering (kassaflödesanalys) och den ekonomiska ställningen vid årets slut (balansräkning). Dessutom återfinns noter som ger ytterligare förklaringar till poster som återfinns i ovan uppräknade modeller. Därefter redovisas utfallet för drift- och investeringsbudgeten och till sist redogörs för vilka redovisningsprinciper som gäller, samt förklaringar av vissa ekonomiska termer. Verksamhetsberättelser I det fjärde och sista avsnittet beskrivs kommunens verksamhet lite mer utförligt sektorsvis. De tio sektorerna (Ledning & Styrning, Risk & Säkerhet, Barn & Utbildning, Vård & Omsorg, Arbete & Välfärd, Teknik & Infrastruktur, Kultur & Fritid, Samhällsbyggande & Fastigheter, Miljö & Hälsa) beskriver sitt uppdrag, kommenterar årets händelser, redovisar måluppfyllelse i både text och styrkort, samt ger sin syn på framtida utveckling. Även de kommunala bolagen kommenterar året på ett snarlikt men lite mer förenklat sätt. 4 Inledning

5 kommunstyrelsens ordförande alltid redo! När Kristianstadsborna framöver kommer att blicka bak mot historien kommer man troligen att minnas året 2011 för två saker Rådhusbygget och scouter. Samtidigt som rådhuskvarteret höll på att tömmas under maj och juni tog fullmäktige det slutliga igångsättningsbeslutet att börja bygga vårt nya gemensamma kommun- och regionhus. Beslutet att Region Skåne och Kristianstads kommun ska dela lokaler är ett mycket viktigt, strategiskt beslut för Kristianstad. Förutom att vi kan göra vår administration mer effektiv genom att dela många servicefunktioner, så går det inte att värdera i kronor och ören vikten av att tjänstemän och politiker möts dagligen. Personligen kommer mitt starkaste minne från 2011 att vara de möten jag hade på World Scout Jamboree. Att möta scoutrörelsens ledare och ungdomar och se deras engagemang på plats ute på Rinkabyfältet var helt fantastiskt. Kristianstad har under många år haft ett gott samarbete med scouterna och vi är många, både politiker och medborgare, som har fått en speciell plats för scoutrörelsen i våra hjärtan. Scouterna vet att de alltid är välkomna tillbaka till Kristianstad. Turist- och besöksnäringen är viktig för vår region. Utöver scoutlägret genomfördes förra året Handbolls-VM och andra lyckade event som ger ringar på vattnet. Kommunen får i dag många förfrågningar från arrangörer som vill placera arrangemang hos oss. Kristianstad tog under 2011 emot flera utmärkelser, bland annat ett hedersomnämnande av Sveriges Pensionärsförbund, SPF, för att kommunen är seniorvänlig. Som tidigare skolpolitiker tycker jag att det är extra roligt att våra elevers resultat förbättrades under Speciellt bör gymnasieskolan framhävas, med de bästa resultaten på många år. Men trots förbättringar, är våra elevers skolresultat något som vi måste fortsätta att arbeta med var också det år då utbyggnaden av E22:an tog rejäl fart. Mot slutet av 2012 kommer de nu påbörjade etapperna att slutföras. Utbyggnaden av E22 är ett mycket viktigt projekt för Kristianstad. Men det finns också några rejäla orosmoln inför framtiden. Vårt ekonomiska resultat är inte så starkt som det ska vara. Den ökande kostnadsutvecklingen för våra verksamheter är ett mycket stort orosmoment. Speciellt oroliga bör vi vara över de ökade kostnaderna för socialbidragen. Vi ser hur staten lägger över mer och mer kostnader på kommunerna utan att ge kompensation. Detta skapar i längden en ohållbar situation för Sveriges kommuner. På vår nivå arbetar vi målmedvetet med satsningar som kan förstärka kommunens attraktivitet för invånare, företagare, besökare och studenter. Kristianstad behöver fortsätta växa för att vi ska kunna ge god service och välfärd åt medborgarna även i framtiden. Pierre Månsson (FP) Kommunstyrelsens ordförande InlednIng 5

6 fem år i sammandrag mandatfördelning Fem år i sammandrag Invånare Folkmängd folkökning födda döda födelsenetto inflyttning utflyttning flyttningsnetto flyttningsnetto från utlandet Skattesats Primärkommunal skattesats 20,86 20,86 20,86 20,86 20,86 Total kommunal skattesats 31,25 31,25 31,25 31,25 31,25 Omslutning/Ekonomiskt resultat Årets resultat, mkr 60,7 26,7 85,7 122,1 11,7 Årets resultat/invånare, kr Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag, % 98,0 99,2 97,4 96,6 99,7 Nettodriftkostnader, mkr Personalkostnader, mkr Investeringar Nettoinvesteringar, mkr Självfinansiering av investeringar, % Låneskuld/soliditet Långfristig låneskuld, mkr Soliditet exkl. pensionsskuld, % 76,3 75,5 71,7 73,1 72,8 Soliditet inkl. pensionsskuld, % 34,5 34,2 33,0 36,7 33,0 Mandatfördelning i kommunfullmäktige Parti Socialdemokraterna Miljöpartiet de gröna Vänsterpartiet Åhuspartiet Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Centerpartiet Kristianstadsbygdens framtid Sverigedemokraterna Totalt Skuggade siffror visar majoritet 6 Inledning

7 FÖRDELNING, KOSTNADER & INTÄKTER Vad används pengarna till? Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg 13 % Gator, parker, teknik 6 % Miljö och samhällskydd 2 % Kommungemensam verksamhet 4 % Grundskola 19 % Kultur och fritid 5 % Integration och arbetsmarknadsåtgärder 1 % Individ och familjeomsorg 5 % Ekonomiskt bistånd 3 % Gymnasieskola 9 % Handikappomsorg 9 % Övrig utbildning 1 % Äldreomsorg 23 % Var kommer pengarna ifrån? Hur används pengarna? Avgifter, bidrag & ersättningar 22 % Lokaler, material, bränsle m.m. 16 % Avskrivningar, nedskrivningar 4 % Generella statsbidrag 19 % Skatteintäkter 59 % Bidrag, transfereringar, entreprenader 20 % Arbetskraft 60 % inledning 7

8 organisation Kristianstads kommun och koncern Kommunfullmäktige Revisionen Överförmyndaren Valberedningen Kristianstads kommunföretag AB (KKF) AB Kristianstadsbyggen 100 % AB Allön 100 % C4 Kabel TV AB 100 % Specialfastigheter i Kristianstad AB 100 % C4 Energi AB 100 % C4 Elnät AB 100 % Renhållningen Kristianstad 100 % Kristianstads Biogas AB 100 % Kristianstads Industribyggnads AB 100 % Krinova AB 40 % Kristianstad Airport AB 51 % Åhus Hamn & Stuveri AB 54,5 % Krinova AB 40 % Kommunstyrelsen Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Byggnadsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Tekniska nämnden Valnämnden Kommunledningskontoret Räddningstjänsten Barn- och utbildningsförvaltningen Omsorgsförvaltningen Arbete och välfärdsförvaltningen Stadbyggnadskontoret Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen C4 Teknik Kommunfullmäktige antal mandat per parti M Fp C MP Åå KbF S KD V SD 8 Inledning

9 2. Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse 9

10 god ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning Enligt kommunallagen skall kommuner ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Varje år i samband med budget fastställer kommunfullmäktige i Kristianstad de finansiella och verksamhetsmässiga mål, i form av ett övergripande styrkort, som ligger till grund för uppföljning och värdering av kommunens ekonomiska hushållning för nästkommande år. Varje nämnd skall också fastställa sitt styrkort på liknande sätt. I denna förvaltningsberättelse följs det övergripande styrkortet upp, uppdelat i de fyra olika perspektiven, och vid en sammantagen värdering blir bedömningen att Kristianstads kommun hade god ekonomisk hushållning Måluppfyllelse Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Teckenförklaring Uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning Delvis uppfylld nivå Styrprinciper Styrprinciperna i Kristianstads kommun bygger på teorin balanserad styrning, i Kristianstad kallad STYRKAN. Den huvudsakliga inriktningen är att oavsett var man befinner sig i organisationen är visionen, perspektiven och strategierna gemensamma och fastställda av kommunfullmäktige. Visionen svarar på vart kommunen vill föra organisationen. Tidsperspektivet är långsiktigt och sträcker sig över flera mandatperioder. Perspektiven speglar olika dimensioner i verksamheten och balans mellan dessa ska eftersträvas. Strategierna är de områden inom varje perspektiv som är avgörande för att nå framgång. Visionen nås inte utan framgång i de strategiska målen. Målen visar inriktningen verksamheten skall fokusera inom det aktuella perspektivet. Målen i det övergripande styrkortet ligger till grund för nämndernas målarbete. Samtliga mål ska stödja en eller flera strategier. Styrtalen beskriver kvalitet, effektivitet, volym etc. Mätning har en central betydelse för styrtalen som ska indikera eller ge svar på om målen har uppnåtts, helt eller delvis, eller inte. Handlingsplanerna ska konkret visa vad som ska göras och ska stödja de strategier, mål och styrtal som angetts i styrkortets olika perspektiv. Värdering Kristianstads kommun har nu med STYRKAN:s hjälp en röd tråd från planering i budgeten till uppföljning i delårsbokslut och årsredovisning. Emellertid är målarbete inte lätt och att få alla nämndspolitiker, förvaltningschefer och medarbetare att förstå och utnyttja styrsystemet fullt ut med prioritet är en utmaning även framöver. Kommunledningskontoret gjorde under 2011 ett antal utbildningsinsatser i STYRKAN:s metodik för några nämnders förtroendevalda och för ett antal chefer i olika verksamheter. Kommunen måste ha tålamod, envishet och kontinuitet i styrsystemet. I denna årsredovisning fortsätter Kristianstads kommun att på ett öppet och systematiskt sätt redovisa måluppfyllelsen för kommunens övergripande styrkortet (förvaltningsberättelsen, sidorna 9-36). Varje perspektiv, mål och styrtal värderas med grön, gul eller röd indikator för uppnådd nivå, delvis uppnådd nivå respektive ej uppnådd nivå. För styrtalen kan även indikeras grått om det inte gjordes någon mätning under Värdering på liknande sätt görs för de tio sektorsvisa nämndsstyrkorten med färgindikatorer som ovan (verksamhetsberättelserna sidorna 51-83). Även de kommunala företagen redovisar sin måluppfyllelse, dock utan styrkort (verksamhetsberättelserna sidorna 84-90). Kommunen har i grunden en stark ekonomi och finansiell ställning. Ett något för svagt resultat 2011, med viss obalans i framförallt omsorgsnämndens och arbete och välfärdsnämndens verksamheter, oroar. Verksamhets- och kvalitetsmässigt finns också en hel del att glädjas åt, men även en del som kräver mer fokus för att utvecklas till det bättre. En av de mest glädjande indikationerna var att skolresultaten äntligen vände uppåt, efter det målmedvetna arbete som lagts ner under många år på bred utveckling av verksamheten. Mycket arbete läggs också ner för att göra kommunen mer attraktiv, serviceinriktad, tillgänglig och miljömedveten för medborgarna. Frisktal och sjukfrånvaro för kommunens medarbetare har under flera år visat positiva tendenser, så även under Det som även präglat Kristianstad under året är de stora evenemangen, bland annat VM i handboll och World Scout Jamboree. Till detta har även en omvälvning med många nya byggprojekt i stadskärnan initierats och påbörjats. Det finns därför mycket som talar för att Kristianstad är på väg att ta grepp om utvecklingen mot att vara den självklara centralorten i det nordöstra hörnet av Skåne. Det är mycket svårt att göra en sammanvägd värdering av god ekonomisk hushållning för hela Kristianstads kommuns verksamhet under ett år. Många olika verksamheter med många mål och styrtal ger oundvikligen en subjektiv bedömning till sist, bl.a. för att olika mål och perspektiv kan ha olika tyngd, beroende på vilka styrkor och svagheter kommunen har. Med tre perspektiv i det övergripande styrkortet, Medborgare, Utveckling och 10 Förvaltningsberättelse

11 god ekonomisk hushållning Ekonomi, värderade som delvis uppnådd nivå och ett perspektiv, Medarbetare, värderade som uppnådd nivå blir bedömningen att Kristianstads kommun hade god ekonomisk hushållning Det finns givetvis många saker att förbättra och ett ständigt klimat för utvecklingsarbete måste finnas. Arbetet med att redan i budgeten sätta indikatorvärden för styrtalen i det övergripande styrkortet har underlättat uppföljning och värdering. Effekten av detta blir också automatiskt att mål och styrtal blir mer konkreta, mätbara, realistiska, trovärdiga, aktuella och användbara i styrningen. Samma arbete har gjorts för vissa av de nämndsvisa styrkorten under Färgindikatorer för styrkortens fyra perspektiv 2011 Medborgare Utveckling Medarbetare Ekonomi Kommunen, övergripande KS/Kommunledningskontoret KS/Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Intern kontroll Kommunstyrelsen har ett övergripande och samordnande ansvar för intern kontroll inom hela kommunen. Uppsiktspliktens innebörd regleras i reglementet för intern kontroll och i företagspolicyn. Intern kontroll är också en del av kommunens styr- och kvalitetssystem. För 2011 lämnade samtliga nämnder och styrelser in uppföljningsrapporter för intern kontroll till kommunledningskontoret i en enklare standardiserad uppföljningsblankett. För första gången lämnade även de kommunala bolagen in uppföljningsrapporter i samma uppföljningsblankett som nämnderna använde sig av. För att intern kontroll ska följa den politiska beslutsordningen ändrades slutförandet av arbetet med intern kontroll 2011 så att beslut i nämnder/styrelser skulle ske i november/december. De inlämnade rapporterna sammanställdes och lämnades för beslut i kommunstyrelsen redan i januari Intern kontroll föredras av facknämnden som en naturlig del inför kommunstyrelsens arbetsutskott på boksluts- och budgetberedningen. I rapporten gör även varje nämnd en självuppskattning av intern kontrollarbetet under året. Utfallet redovisas i nedanstående tabell. Det allmänna intrycket är att den interna kontrollen på de flesta ställen bedrivits på ett ambitiöst, ärligt och öppet sätt och slutsatsen är att den interna kontrollen i Kristianstads kommun 2011 var god. Nämndernas och bolagens självuppskattning av utfallet för arbetet med intern kontroll 2011 Tillfredsställande Svag KS/Kommunledningskontoret KS/Räddningstjänsten Barn- och utbildningsnämnden Omsorgsnämnden Arbete och välfärdsnämnden Tekniska nämnden Kultur- och fritidsnämnden Byggnadsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Östra Skånes Hjälpmedelsnämnd AB Kristianstadsbyggen C4 Energi AB Renhållningen Kristianstad Åhus Hamn & Stuveri AB Kristianstad Airport AB Krinova AB God Mycket god Förvaltningsberättelse 11

12 god ekonomisk hushållning Uppsiktsplikt på naturum Vattenriket. Uppsiktsplikten Kommunstyrelsen ansvarar för att hålla uppsikt över hela kommunens samlade verksamheter, för såväl nämnder som kommunala företag. Under 2011 har detta arbetet planerats, systematiserats och genomförts. Budget, flerårsplan och verksamhetsplaner med styrkort är viktiga styrdokument som ger underlag för planerad verksamhet och ekonomi. Varje nämnd rapporterar månadsvis (mars, april, maj, juni/juli, september, oktober och november) sin verksamhet och ekonomi till kommunstyrelsen. Rapporteringsarbetet har effektiviserats under 2011 och utfördes i kommunens ledningsinformationssystem StyrRätt. Om budgetunderskott prognostiseras eller större brister i verksamheten upptäckts eller befaras ska åtgärder föreslås. Nämnder kan också kallas in till kommunstyrelsens arbetsutskott om det anses befogat enligt uppsiktsplikten. Under 2011 kallades omsorgsnämnden och arbete och välfärdsnämnden in för att belysa verksamhetens utveckling. Efter augusti månad görs delårsrapport med uppföljning av såväl verksamhet och ekonomi, i text och åtföljande styrkort. De årliga boksluts- och budgetberedningarna är mycket värdefulla för uppsiktsplikten. Dessa utmynnar i den årliga bokslutsdagen där företrädare för kommunstyrelsen, nämndspresidierna, förvaltningsledningarna, bolagspresidierna och bolagsledningarna tillsammans sammanfattar det gångna året. På bokslutsdagen går man igenom årsredovisningen som ett avstamp inför innevarande år och budget för nästkommande. Under hösten planerar kommunstyrelsen även följande års informationsmöten med de kommunala bolagen. Samtliga bolag har haft dessa möten under Kommunstyrelsen har också initierat att liknande informationsmöten ska genomföras med nämnderna, med början under hösten 2012, för att ytterligare en gång under året, förutom boksluts- och budgetberedningarna, informera och uppdatera sig om verksamheternas utveckling, i syfte att stärka uppsiktsplikten. Utöver dessa planerade möten sker givetvis många informella möten i syfte att samla information om kommunens och de kommunala företagens verksamhetsområden. 12 Förvaltningsberättelse

13 god ekonomisk hushållning Kommunens övergripande styrkort 2011 Strategiska mål i olika perspektiv MÅL styrtal Nöjda medborgare Nöjd-Kund-Index vård- och omsorgsboende Nöjd-Kund-Index ordinärt boende MEDBORGARE Attraktiv kommun Långsiktigt hållbar livsmiljö Ökad utbildningsnivå Aktiva och trygga medborgare Information och service med hög tillgänglighet Gymnasiebehörighet Högskolebehörighet Brott mot enskilda personer Otrygghet vid utevistelse sen kväll Information på webben Aktiva insatser för hållbar miljö Koldioxidutsläpp Vision: Kristianstad växer! UTVECKLING Stark profil Expansiv utveckling MEDARBETARE Friska och nöjda medarbetare Effektivt arbetssätt Växande Kristianstad God företagsamhet Förbättrad infrastruktur God hälsa och hög arbetstillfredsställelse Ökad delaktighet, ökat medskapande och ansvarstagande Invånarförändring Arbetslöshet Studerande på Högskolan Nöjt-Näringslivs-Index Nyföretagande Kollektivtrafikresande Pendling Frisktal Sjukfrånvaro Systematiskt arbetsmiljöarbete Likabehandling EKONOMI Hållbar ekonomi God hushållning Ekonomisk kontroll under verksamhetsåret Ekonomisk kontroll över tiden Nämndernas driftbudgetföljsamhet Avvikelse mot budgeterat resultat Genomförandegrad av investeringar Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag över en rullande 5-årsperiod Självfinansiering av investeringarna över en rullande 5-årsperiod Förvaltningsberättelse 13

14 MEDBORGARE Medborgare Kristianstad tillhör den tredjedel av landets kommuner där det är bäst att bo, enligt tidskriften Fokus stora jämförelse. En rad insatser görs i Kristianstad för att invånarna ska känna sig trygga där de bor och rör sig. Goda värden i enkäter och brukarundersökningar, nationella och internationella utmärkelser och framgångsrika trygghets-, miljö- och klimatåtgärder signalerar en god utveckling för kommunen. Svaga utbildningsresultat och fortsatt hög ungdomsarbetslöshet sätter begränsningar. Medborgare Uppfylld nivå Måluppfyllelse Teckenförklaring Den sammanlagda bedömningen för medborgarper- Ej uppfylld nivå spektivet blir därför en gul Ingen mätning indikator. Delvis uppfylld nivå MÅL styrtal kommentar Nöjda medborgare Ökad utbildningsnivå Aktiva och trygga medborgare Information och service med hög tillgänglighet Nöjd-Kund-Index vård- och omsorgsboende Nöjd-Kund-Index ordinärt boende Gymnasiebehörighet Högskolebehörighet Brott mot enskilda personer Otrygghet vid utevistelse sen kväll NKI 2011: 72 (ranking 83). Motsvarande värden 2010 var 71 (ranking 76). Rikssnitt 69 (65). NKI 2011: 75 (ranking 136). Motsvarande värden 2010 var 75 (ranking 91) Rikssnitt 73 (70). Kvalitetsbarometern och Äldreguiden indikerade goda, men något sämre resultat än föregående mätning för båda verksamheterna. Gymnasiebehörigheten 10/11 enligt Skolverket var 86,0 %. Motsvarande värden 09/10 var 84,4 %. Rikssnitt 87,9 % (87,5 %). Ökning med 1,6 %-enheter medan riket ökade 0,3 %-enheter. Högskolebehörigheten 10/11 enligt Skolverket var 84,9 %. Motsvarande värden 09/10 var 81,7 %. Rikssnitt 87,4 % (87,0 %). Ökning med 3,2 %-enheter medan riket ökade 0,4 %-enheter. Andelen utsatta för brott i Kristianstad 2010 var 10,4 %. Det var en ökning från 8,5 % Rikssnittet var 11,4 % (11,4 %) och Skånesnittet 14,2 % (12,2 %). Andelen otrygga vid utevistelse sen kväll i Kristianstad 2010 var 18 %. Det var en minskning från 19 % Rikssnittet var 16 % (15 %) och Skånesnittet 18 % (19 %). Information på webben Informationsindex 2011: 86 %, riksmedel 75 %. Bättre resultat än föregående år (2010: 81 %, riksmedel 67 %; 2009: 80 %, riksmedel 60 %). Omvärldsanalys Kristianstads kommun har länge växt långsamt men stadigt. På 2000-talet har tillväxten varit snabbare och 2010 var befolkningsökning nära en procent. Utjämningen det senaste året beror delvis på ett minskat flyktingmottagande. Kristianstad behöver växa ännu mer och ännu snabbare för att kunna fortsätta erbjuda en god och bred samhällsservice. Regeringens äldreboendedelegation har i en analys visat att andelen i Sverige som är 85 år och äldre år 2050 kommer att ha fördubblats. Om de behöver motsvarande vård och omsorg som dagens äldre, fördubblas även kostnaden för kommunerna och mer än ytterligare platser i vård- och omsorgsboende behövs. För att även öka den yngre befolkningen gör kommunen en rad satsningar som ska locka fler inflyttare, företag och besökare. Målet är invånare år Ett rikt utbud av kultur- och fritidsupplevelser, ett näringsliv präglat av entreprenörskap och samverkan, en utvecklad kollektivtrafik och motorvägsutbyggnad av E22 är nödvändiga ingredienser för att Kristianstad och nordöstra Skåne ska utvecklas i takt med den övriga Öresundsregionen. Hotet om klimatförändringar är den svåraste miljöfrågan som mänskligheten har ställts inför och den viktigaste att lösa för framtiden. Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet oavsett var de sker, och effekterna av klimatförändringar berör alla. Kommunen är en viktig aktör när det gäller de lokala förutsättningarna för att minska utsläppen av växthusgaser. 14 Förvaltningsberättelse

15 MEDBORGARE Kommuninvånarna BÄTTRE KOMMUN ATT BO I Kristianstad har förbättrat positionen i tidskriften Fokus lista över den bästa kommunen att bo i. I år kom Kristianstad på 89:e plats av 290 kommuner. Det är en förbättring med 31 placeringar sedan förra året. Tidskriften Fokus gör varje år en jämförelse av Sveriges kommuner där 44 olika variabler vägs in i bedömningen. Bland variablerna finns allt från statistik över självmord och skilsmässor till antal idrottsföreningar och och nöjdhet i hemtjänsten. I rankningen sorteras kommunerna efter kategorierna. Kristianstads kommun fick i år totalplaceringen 89. I kategorin Att vara ung ligger Kristianstad på plats 131, i Att vara gammal på plats 71, i Att ha familj på plats 71 och i Att jobba på placeringen 114. INSATSER FÖR TRYGGHET Kommunen arbetar tillsammans med andra myndigheter och organisationer för att medborgarna ska känna sig tryggare, bland annat genom det lokala Brottsförebyggande rådet, BRÅ. Ett nytt grepp vid utevistelse om kvällarna var de trygghetsvandringar som genomfördes i Tivoliparken under våren. En brett sammansatt arbetsgrupp har kartlagt områden och platser som uppfattas som trygga och trivsamma respektive otrygga. Vandringarna har resulterat i ett omfattande åtgärdsprogram, som kommunens förvaltningar ska arbeta utifrån. Åtgärder mot översvämning ingår i arbetet med att öka tryggheten och säkerheten i kommunen. Invallningsprojektet, för totalt 200 miljoner kronor, fortsätter. Under 2011 inleddes bygget av skyddsvallar och pumpstationer för att skydda Kristianstad väster om Helge å. Kommunfullmäktiges ordförande Sten Hermansson fick ta emot certifikatet för Resilient Cities av FN:s biträdande sekreterare för katastrofarbete Margareta Wahlström. RESILIENT CITY Kristianstads kommuns insatser för att trygga invånarna mot översvämningar och för att erbjuda ett säkert dricksvatten har också uppmärksammats av Förenta nationerna, FN. Kristianstad har antagits till FN-organet UNISDR:s kampanj Making Cities Resilient. Med resiliens menas ett samhälles samlade förmåga att förebygga, hantera och återhämta sig efter katastrofer och påfrestningar. Drygt 700 städer i världen har hittills blivit antagna till kampanjen för att förebygga och hantera naturolyckor och krislägen. Nu har blickarna vänts mot Sverige. Kristianstads kommuns fullmäktigeordförande Sten Hermansson fick ta emot och underteckna certifikatet vid ett möte med FN:s biträdande generalsekreterare för katastrofarbete, Margareta Wahlström. NYA KOMMUNINVÅNARE Kristianstad fortsätter att växa, om än i något lugnare takt än de senaste åren. Vid utgången av 2011 hade Kristianstad invånare, en ökning med 387 personer sedan året innan. I kommunen föddes 892 barn. Till årets befolkningsökning bidrog både det positiva födelsenettot och inflyttning från utlandet och övriga Sverige. Om befolkningsökningen fortsätter i samma takt kommer Kristianstads kommun att passera gränsen invånare det första halvåret ÅLDRANDE BEFOLKNING Ett orosmoln är att de äldre åldersgrupperna ökar snabbare än de yngre. Andelen personer över 65 år kan enligt befolkningsprognosen väntas öka påtagligt fram till år Samtidigt väntas en rejäl svacka i antalet ungdomar under åren i mitten av 2010-talet. Antalet invånare över 85 år har ökat med flera hundra sedan början av 2000-talet och i dag är mer än invånare i åldrarna över 85. I praktiken innebär en ökad andel äldre i befolkningen både högre kommunala kostnader och ett svagare skatteunderlag. För att Kristianstads kommun ska kunna hålla en fortsatt hög servicenivå för en åldrande befolkning, behöver fler människor i arbetsför ålder flytta till kommunen och fler ur de uppväxande generationerna stanna kvar när de börjar arbeta och betala skatt. Ett hoppfullt tecken är att fler unga och barnfamiljer än vad befolkningsprognosen förutspått har flyttat in till kommunen de senaste åren och att barnafödandet har också ökat påtagligt de senaste åren. Förvaltningsberättelse 15

16 MEDBORGARE Omsorgsförvaltningens mötesplatser sprider trygghet och social samvaro. På Gärdskan i Åhus är det full aktivitet. Skolan har genomgått flera reformer och arbetar med målet att förbättra betygsgenomsnitt och behörighet till vidare studier. Service och tillgänglighet Under året har Kristianstads kommun påbörjat ett brett förändringsarbete för att öka service och tillgänglighet i kommunens verksamheter. Ett viktigt mål är att samverka över förvaltningsgränserna för att ge invånarna den service de förväntar sig. Medborgare och företagare ska få en enklare väg in i kommunen via det center som ska öppna i det nya kommun- och regionhuset. Där ska alla kunna få korrekt information, rådgivning, vägledning, hjälp med ansökningar och beslut i enklare och frekventa ärenden via webb, telefon eller personligt besök. Målet är att mellan 60 och 70 procent av alla inkommande ärenden ska kunna handläggas via den första kontakten. I resterande ärenden kopplas specialister på förvaltningarna in. Omsorg och utbildning Omkring tre fjärdedelar av kommunens resurser satsas på barnomsorg, utbildning och äldreomsorg och stöd till personer med funktionsnedsättning. Inom både omsorgens och utbildningens område bedrivs ett ständigt pågående utvecklingsarbete, som i flera avseenden lett till förbättrade resultat. FOLKHÄLSA OCH OMSORG Det yttersta syftet med all kommunal verksamhet är att befolkningen ska ha en god och jämlikt fördelad hälsa. Folkhälsorådet och folkhälsonätverken i kommunen har under året gjort viktiga insatser. Förutsättningar för god hälsa och tillgänglighet, som skapar ett samhälle för alla, är viktiga utgångspunkter i det arbete med en fördjupad översiktsplan för hela kommunen som pågått under året. Människors hälsa formas i ett samspel mellan individuella villkor och den omgivande sociala miljön. Omsorgens mötesplatser för äldre, anhöriga och personer med funktionsnedsättning är liksom den uppsökande verksamheten bland personer över 80 år exempel på insatser som kan motverka isolering och ge öppningar till social gemenskap. Under året invigdes bland annat samlingslokalen Credo för föreningar för personer med psykiska funktionshinder. Mätningar och enkäter visade goda resultat för äldreomsorgen. Kristianstads kommun fick av Sveriges Pensionärsförbund, SPF, hedersomnämnande som seniorvänlig kommun Utmärkelsen gick till Kristianstad med motiveringen att kommunen med tanke på storleken har ett väl utvecklat system för de äldres välbefinnande. UTBILDNINGAR REFORMERAS Fortfarande ligger det sammantagna utbildningsresultatet under riksgenomsnittet, men vissa jämförelser visar en uppåtgående tendens. I nationella prov fick Kristianstads niondeklassare bättre betyg än tidigare i nästan alla ämnen. Det genomsnittliga betyget i gymnasiet förbättrades och fler elever uppnådde högskolehörighet. Skolan genomgår stora reformer på alla stadier och stora satsningar har gjorts på personalens kompetensutveckling. Kristianstads estetiska gymnasium fick uppleva stjärnglans under året. Andraårseleven vid Christian 4:s gymnasium Amanda Fondell vann TV 4-tävlingen Idol 16 Förvaltningsberättelse

17 MEDBORGARE Idolvinnarna på Lilla Torg i Kristianstad. Amanda Fondell och Robin Stjernberg som båda två har gått på C4-gymnasiet i Kristianstad. Under året föddes 892 barn i Kristianstads kommun. och tvåa kom Robin Stjernberg, som gick ut samma skola året innan. I en intervju beskrev de C4-gymnasiet som "världens bästa skola med världens bästa lärare". Christian IV:s gymnasium har även tidigare haft framgångsrika elever i Idoltävlingen var eleven Sibel Redzep i semifinal och 2009 blev Calle Kristiansson tvåa i tävlingen. Det omfattande renoveringsprogrammet av kommunens skolor fortsätter. Nosabyskolan har varit utrymd för ombyggnad hela året och en ny förskola har börjat byggas på Charlottesborg. Linderöds skola har nyinvigts efter renovering och en ny förskola har öppnat i Yngsjö. Högskolan Kristianstad visade en fortsatt god ökning i studentrekryteringen. FLER BOSTÄDER BEHÖVS Nära 400 nya bostäder om året behöver byggas för att Kristianstad ska kunna uppnå visionen om invånare Under flera år har kommunen bedrivit ett intensivt arbete med planprogram i kustområdet, centralorten Kristianstad och för landsbygden och basorterna. Översiktsplaneringen tar ut riktningen och ger instrument för detaljplanering och utbyggnad av bostäder, företagslokaler och vägar. Med en åldrande befolkning ökar efterfrågan på seniorbostäder, trygghetsboenden och vård- och omsorgsboenden. När de äldre kan hitta nya bostäder blir också deras villor och lägenheter lediga för nya generationer. För att kommunen ska växa och utvecklas krävs fler bostäder. Det behövs ett varierat utbud av stora och små villor, hyreslägenheter, bostadsrättslägenheter och ägarlägenheter. I Kristianstad stod den första etappen av det nya bostadsområdet Lustgården, med hyresrätter och trygghetsboende, klart under året. Nya centrala bostäder har också producerats med den nya boendeformen ägarlägenheter, som kan jämföras med helägda radhus på höjden. En fjärdedel av landets ägarlägenheter har byggts i Kristianstad. Bygget av de nya Finlandshusen, som är avsedda för seniorbostäder, påbörjades under året i ABK:s regi. Ett nytt vård- och omsorgsboende är på väg att färdigställas vid Sommarro, där avsikten är att det gamla vård- och omsorgsboendet successivt ska omvandlas till trygghetsboende. Nya lägenheter är också inplanerade ovanpå den nya gallerian i Östra centrum, och en detaljplan är under utarbetning för bostadshus vid Kanalen i Yllanområdet. Även om bostadsbyggandet mattades av i samband med de senaste årens lågkonjunktur, har ett stort antal villor byggts på olika håll i kommunen. Hållbar miljö Hotet om klimatförändringar är den svåraste miljöfrågan som mänskligheten har ställts inför och den viktigaste att lösa för framtiden. Utsläpp av växthusgaser påverkar klimatet oavsett var de sker och effekterna av klimatförändringar berör alla. Kommunen är en viktig aktör när det gäller de lokala förutsättningarna för att minska utsläppen av växthusgaser. Kristianstads kommun arbetar aktivt för en övergång från fossila bränslen till förnyelsebar energi med uppmuntrande resultat. Förvaltningsberättelse 17

18 MEDBORGARE MILJÖ Medborgare miljö Vid en summering av de miljöåtgärder som genomförts i kommunen dominerar energi- respektive naturvårdsåtgärder. Det är glädjande att stora ytor av värdefull natur har skyddats genom nya naturreservat. Kommunen har ett aktivt naturvårdsarbete. Trots detta har få åtgärder genomförts för miljömålen Levande skogar och Hav i balans och levande kust och skärgård sedan målen antogs Förhoppningsvis kan den kommande naturvårdsstrategin leda till att åtgärder prioriteras även inom dessa områden. Energieffektivisering är ett viktigt område att arbeta med framöver. AB Kristianstadsbyggens åtgärder visar att det finns en stor potential att spara energi Grundvatten av god kvalitet är en oerhörd tillgång i kommunen. Därför är det viktigt att arbetet påbörjats med att förnya vattenskyddsområdena. Genom arbetet inom Vinneåns avrinningsområde har kommunen tagit ett kliv framåt när det gäller miljömålet Ingen övergödning. Det arbetssätt som tagits fram kan förhoppningsvis användas för flera vattendrag i framtiden. Medborgarperspektivets miljödel får sammantaget en grön indikator för Måluppfyllelse Medborgare Miljö Teckenförklaring Uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning Delvis uppfylld nivå Strandängarna vid Åsum ett av de nya naturreservaten. MÅL styrtal kommentar Aktiva insatser för hållbar miljö Koldioxidutsläpp Utsläpp av koldioxid i kommunen var 3,6 ton/invånare 2009, en minskning från Resultatet är väl under linjär målsättning och riksgenomsnittet. För merparten av miljömålen genomförs åtgärder i rätt riktning. Arbetet behöver dock förstärkas genom åtgärder för miljömålet Levande skogar, Hav i balans och levande kust och skärgård och för flera delmål under andra mål. Länsstyrelserna tar fram statistik över koldioxidutsläpp med två års fördröjning Omvärldsanalys På regional nivå har ett förslag till nytt åtgärdsprogram för Skånes miljömål tagits fram. Det finns även ett behov av att uppdatera de regionala miljömålen. Eftersom regeringen successivt har presenterat nya nationella etappmål inväntar både många län och kommuner de nya målen innan de egna målen revideras. Bland övriga kommuner i Skåne är det en trend att fler kommuner tar fram målsättningar utan åtgärdsprogram. Istället pekas åtgärdsområden ut. I de flesta kommuner är målen också fokuserade enbart på kommunal verksamhet. De lokala miljömålen antogs Målen ska ses över en gång per mandatperiod och hösten 2012 inleds arbetet med att revidera målen i Kristianstads kommun. 18 Förvaltningsberättelse

19 MEDBORGARE MILJÖ Klimat och luft Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö I Karpalund kan biogasproduktionen fördubblas sedan en tredje biogasreaktor har byggts. I september antogs en ny klimatstrategi för kommunen. Flera av miljömålen för Begränsad klimatpåverkan hade uppnåtts och det finns nu reviderade mål. Ett av målen innebär att Kristianstads kommun har antagit Region Skånes utmaning om att bli en fossilbränslefri verksamhet till I klimatstrategin ingår ett deldokument om klimatanpassning. Sedan tidigare värms kommunala fastigheter främst med förnybar energi. De förnybara bränslena i fjärrvärmeproduktionen var 99,1 %. När det gäller uppvärmning av kommunala fastigheter kommer drygt 96,5 % av värme och el i de fastigheter som C4 Teknik förvaltar från förnybara energikällor. Inom AB Kristianstadsbyggen och AB Allön är andelen förnybar energi för uppvärmning drygt 95 % respektive 82 %. Övriga bolag har fjärrvärme och el som värmekälla. Jämfört med tidigare år är det fler bolag som köper in el som motsvarar Bra Miljöval. I oktober invigde Kristianstads Biogas AB en tredje biogasreaktor. Det innebär att det framöver är möjligt att producera upp till 80 GWh biogas jämfört med nuvarande 44 GWh per år. Mängden hushållsavfall som rötas har ökat. 100 % av det organiska hushållsavfallet samlas in varav cirka 70 % går att använda för biogasproduktion. Försäljningen av biogas för fordonsdrift ökade med 27 % jämfört med Det är framförallt försäljningen av biogas till bussar och lastbilar som har ökat. Fler biogasfordon har köpts in till kommunala förvaltningar. När det gäller tunga bilar är till exempel tio av femton sophämtningsbilar inom Renhållningen biogasdrivna. Diesel står ändå för en stor andel av den inköpta drivmedelsvolymen. Även om fler personbilar drivs med biogas är det långt kvar innan alla arbetsmaskiner och andra tunga fordon drivs med biogas. Kommunen deltar i det nationella energieffektiviseringsprogrammet. Potentialen för minskad miljöpåverkan genom energieffektivisering är stor eftersom flera miljömål påverkas positivt. ABK arbetar aktivt med energieffektivisering i sina fastigheter. På Lyckans höjd har två hus fått nya fönster och tilläggsisolerats. I Kvarteret Göken har yttertaket gjorts vid och fått tilläggsisolering. Genom en väderstation som styr belysning har förbrukningen av fastighetsel minskat. I ett par områden pågår effektivisering av fjärrvärmeanslutning, vilket ger minskade kulvertförluster. Kristianstads Biogas AB har byggt om gaskylningssystemet. Det innebar både energieffektivisering och att användningen av farliga köldmedier minskade. Fördelning av drivmedelsinköp för förvaltningar och bolag (lätta och tunga fordon) Biogas Bensin 19 % 48 % 0 % Diesel 24 % DieselEvolution 9 % E85 C4 Energi AB, C4 Teknik och Kristianstad Airport AB har också genomfört åtgärder för att spara energi. Kultur- och fritidsförvaltningen beviljade fem föreningar bidrag för energieffektiviserande åtgärder. Cykelvägen mellan Tollarp och Kristianstad har förbättrats. Sammanlagt har 2 mil cykelväg byggts ut och fått ny beläggning. Radonmätningar genomförs under vintern 2011/2012 i 20 % av ABK:s byggnadsbestånd. Det innebär mätningar i drygt 400 lägenheter. Resultaten blir klart under våren Koldioxidutsläpp 2011 Förändring Kommunal verksamhet (ton/invånare) 0,07 ton -0,01 ton Förnybar värme 2011 Förändring C4 Teknik 96,5 % oförändrat ABK 95,0 % +5 % -enh AB Allön 82,0 % + 3 % -enh Förnybara drivmedel 2011 Förändring Inköp av biogas (MWh) % Andel förnybart 23,8 % +3,8 % -enh Försäljning av biogas 2011 Förändring Totalt 34 GWh +27 % Förvaltningsberättelse 19

20 MEDBORGARE Miljö Mångfalden i miljön Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt odlingslandskap Levande skogar Myllrande våtmarker Levande sjöar och vattendrag Hav i balans, levande kust och skärgård Skogen vid Björkerödsbäcken har blivit naturreservat. Stortapetserarbi på väddklint. Fältpiplärkan gynnas av röjning vid Nyehusen. När det gäller naturvård har flera steg tagits i en positiv riktning. Kommunen har sedan tidigare en naturvårdssammanställning som pekar ut värdefulla naturområden. Nu har ett arbete inletts för att ta fram en naturvårdsstrategi. Strategin kommer innehålla planer för hur områden behöver skyddas och skötas för att bevara naturvärdena. Sex områden med höga naturvärden har blivit naturreservat. Det gäller fem statliga reservat på sammanlagt 837 hektar och ett kommunalt bildat reservat på 59 hektar. Detta är ett stort lyft ur miljömålsperspektiv eftersom flera av områden omfattas av målsättningar för skydd av värdefull natur. Vid Hammarsjön och Araslövssjön har hävdade strandängar, våtmarks- och sjöområden skyddats inom områdena Horna sjömark, Åby ängar, Åsums ängar och Åsumsallet. På Linderödsåsen har Björkerödsbäcken och Olarp skyddats på grund av fina kvaliteter i vattendrag och lövskog. Det kommunala reservatet Årummet ligger i anslutning till naturum Vattenriket. I området finns bland annat ett av nordvästra Europas största bestånd av växten gullstånds. Vid inventeringen 2011 hittades över gullstånds i området, vilket är en ökning jämfört med tidigare. I övriga inventerade områden har gullståndsen minskat sedan översvämningarna En bas i naturvårdsarbetet är den fortlöpande skötsel som genomförs i reservat och i områden inom den kommunala naturvårdsfonden. Därutöver pågår flera projekt. Biosfärkontoret och miljöoch hälsoskyddskontoret har fått statliga bidrag och bidrag från Region Skåne för att arbeta med åtgärder på sandiga odlingsmarker respektive rikkärr. Växten väddklint har såtts längs med vägarna i Kristianstads kommun för att gynna det hotade stortapetserarbiet. Vid Nyehusen lever den hotade fågeln fältpiplärka. Biosfärkontoret har restaurerat ett område som höll på att växa igen för att bland annat gynna fältpiplärkan. I samverkan med naturskyddsföreningen genomför miljö- och hälsoskyddskontoret inventering av arter och skötselåtgärder för att gynna den rika floran. På kommunens mark finns cirka hektar skog som är certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification schemes). Malen är en hotad och spännande art som bör bevaras i Helgeå. 22 malar sattes ut under året och provfiske visade att malbeståndet utvecklas på ett positivt sätt. Badvattenkvaliteten var bra under året. Däremot redovisas inga åtgärder för att skydda kustområden eller marina miljöer. Under sitt första år hade naturum Vatten riket besökare och är landets mest välbesökta naturum. Kommunen har också fått EU-bidrag för att skapa en grön turistdestination. Skyddade områden 2011 Förändring Antal naturreservat varav kommunala Besöksplatser i Vattenriket 2011 Förändring Antal besöksplatser 22 oförändrat Antal besökare på naturum :a året 20 Förvaltningsberättelse

21 MEDBORGARE MILJÖ Samhälle och miljö God bebyggd miljö Giftfri miljö Grundvatten av god kvalitet Ingen övergödning Årets mest omfattande åtgärd inom området är saneringen av gasverkstomten på Söder. Gasverkstomten har klassats som en av de fem mest förorenade i Skåne. Bland de giftiga föroreningarna finns cyanider. Cirka ton förorenade massor saneras från tomten till en kostnad av 84 miljoner. Vid årsskiftet var cirka 70 % av saneringen genomförd. Arbete pågår också med sanering av PCB i fastigheter som förvaltas av C4 Teknik. Miljö- och hälsoskyddskontoret har i sin tillsyn ställt krav på att tillståndsprövade företag tar fram förslag på hur farliga ämnen kan fasas ut. C4 Teknik ställer liknande krav på de större företag som är anslutna till avloppsreningsverket i Kristianstad. Åhus Hamn minskade under året antalet kemiska produkter som används med 40 %. I de kommunala växthusen har nematoder använts istället för kemiska bekämpningsmedel. Barn- och utbildningsförvaltningen har antagit en ny måltidspolicy. Policyn innebär att inköpen av ekologiska produkter ska öka samt att kostenheten planerar menyer efter säsong. I kommunen stod de ekologiska inköpen för 12,6 % av de totala livsmedelsinköpen. Motsvarande andel inom barn- och utbildningsförvaltningen var 16,6 %. Krinova har valt catering och fruktleverantörer med ekologisk inriktning på maten och fokus på närproducerad frukt. Även Barbackas sortiment är till viss del ekologiskt. Barnoch utbildningsförvaltningen har startat ett projekt för att minska matsvinnet i skolmatsalar. Under några höstveckor genomfördes mätningar av hur mycket mat som slängs i matsalarna på grundskolor och förskolor. I samband med kampanjen låg tallrikssvinnet i snitt på 20 g/elev (nationellt snitt 30 g). Upphandlingarna har bland annat bidragit till att kommunen för första gången har avtal som omfattar miljömärkta tryckeritjänster och miljöanpassade bilvårdsprodukter. Kommunen fick drygt 6 miljoner kronor i bidrag för att minska näringsläckaget i Vinneåns avrinningsområde. Målsättningen är att 50 hektar våtmark ska anläggas i området. I projektet ingår också inventering av enskilda avlopp. Arbete pågår med att ta fram en övergripande VA-plan, som kommer att visa vilka prioriteringar kommunen bör göra för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp. Fosforreningen på avloppsreningsverken har fungerat som den ska, utom i Rickarums reningsverk. Åtgärder kommer att genomföras under Kvävereningen vid avloppsreningsverket i Kristianstad fungerar inte fullt ut sedan ett par år tillbaka. Flera åtgärder har genomförts för att minska utsläppen av kväve. Ytterligare åtgärder behöver genomföras under 2012 för att komma till rätta med problemen. När det gäller grundvatten har modellberäkningar tagits fram för vattenbalansen. Syftet är att få fram ett underlag som visar hur vattenuttag påverkar den långsiktiga vattenförsörjningen. Arbete pågår med att fastställa och revidera vattenskyddsområden. Spår av nitrat har hittats i åtta vattenverk och spår av bekämpningsmedel i tre. I samtliga fall ligger halterna under gränsvärdena för dricksvatten. Bland kommunens skolor finns 30 skolor som arbetar med Grön Flagg. Flera förskole- och skolklasser ingår också i Agenda 21 upptäckarklubb, som har 562 medlemmar. Kommunala avloppsreningsverk 2011 Förändr. Utsläpp av fosfor totalt 1,2 ton -0,6 Reningsgrad av fosfor 97 % -1 % -enh Utsläpp av kväve totalt 152 ton +28 Reningsgrad av kväve totalt 30 % 1:a året Reningsgrad av kväve CRV 71 % -5 % -enh Bild 1. Sanering av gasverkstomten. Bild 2. Våtmarker grävs vid Vinneå. Bild 3. Att engagera elever är viktigt för att minska svinnet i skolmatsalar. Förvaltningsberättelse 21

22 Utveckling Utveckling 2011 blev året då hela världen hittade till Kristianstad. Världsmästerskapen i handboll i Kristianstad Arena, och världsscoutjamboreen i Rinkaby lockade fler utländska besökare än någonsin tidigare till kommunen och fick stor uppmärksamhet i medier världen över. Mängder besökare från när och fjärrran har även haft glädje av Kristianstad Arena och Naturum Vattenriket under det första året som anläggningarna har hållits öppna. Den påbörjade ombyggnaden av rådhuskvarteret till nytt kommun- och regionhus ska liksom förberedelserna för Östra centrum och Kristianstadslänken skapa förutsättningar för bättre tillgänglighet och service för befolkning och besökare och bidrar till minskad klimatpåverkan. Sammantaget ger befolknings- och arbetsmarknadsutveckling tillsam- Måluppfyllelse mans med företagsamhet Utveckling infrastruktursatsningar gul indikator för kommunens utveckling. Teckenförklaring Uppfylld nivå Ej uppfylld nivå Ingen mätning Delvis uppfylld nivå Regionstyrelsens ordförande Pia Kinhult och kommunstyrelsens ordförande Pierre Månsson firade grundläggningen av det nya kommun- och regionhuset. MÅL styrtal kommentar Växande Kristianstad God företagsamhet Förbättrad infrastruktur Invånarförändring Arbetslöshet Studerande på Högskolan Nöjt-Näringslivs- Index Nyföretagande Kollektivtrafikresande Pendling Invånarantal : , en ökning med 387 personer under 2011 (0,49 %). Den starka befolkningsökningen under de senaste åren har stagnerat var den öppna arbetslösheten 3,7 % och 3,6 % i program. Motsvarande siffror för Skåne var 4,0 % resp. 3,0 % och för riket 3,4 % resp. 2,8 %. Totalt bättre utveckling i Kristianstad än för Skåne men något sämre än riket. Antalet registrerade studenter fortsatte att öka från under 2010 till ny rekordnotering under Ranking i Sv. Näringslivs undersökning 2010: 156, en förbättring med 27 platser. 5,9 nya företag/1 000 invånare (ranking 97), en liten minskning med 3,5 % jämfört med 2010 års nivå 6,1 nya företag/ invånare. Resor i stadsbusstrafik ökade 2011 med ca 5 % till drygt 3 miljoner resor. Även resor med regionbussarna ökade med 5 % till drygt 2,3 miljoner resor. Antalet tågresenärer en vanlig höstdag på Kristianstads C var ca 8 500, också det en ökning med 5 %. In- och utpendling för 2010 var personer. En ökning med 555 personer, varav inpendlare 423 personer. Utpendllingen var personer resp. inpendlingen Fler både bor och arbetar i kommunen. Omvärldsanalys Kristianstad är en del av den växande Öresundsregionen, men nordöstra Skåne har inte samma tillväxttakt som de sydvästra delarna. Befolkningen i nordöstra Skåne består också av en större andel äldre. Den stora utmaningen för Kristianstad är att attrahera fler i arbetsför ålder att stanna kvar eller flytta till kommunen och att få fler unga i studier och arbete. Hela Skåne har generellt sett en lägre sysselsättningsgrad i alla åldersgrupper jämfört med genomsnittet i Sverige. Region Skånes analys visar visserligen att arbetsmarknaden i Skåne har återhämtat sig sedan lågkonjunkturen 2009 och att det nu är fler sysselsatta i länet än någon gång tidigare. Men trots att antalet sys- 22 Förvaltningsberättelse