Idrottslyftet avtryck och intryck

Transkript

1 Idrottslyftet 2014 avtryck och intryck

2 2 3 Innehåll Förord 5 Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Insatser för att verksamheten ska präglas av Idrotten vill 9 Specialidrottsförbundens insatser 9 Distriktens insatser 10 Förbundsutveckling 11 Utvecklingsstöd SF 11 Utvecklingsstöd distrikt 11 Samverkan 12 Samverkan inom idrottsrörelsen 12 Samverkan med andra aktörer 13 Föreningsstöd 13 Behålla ungdomar i föreningsverksamhet 14 Svenska Curlingförbundet satsar på lägerverksamhet 15 Idrottslyftet har tredubblat ungdomsspelarna i Örebro Curlingssällskap 16 Svenska Ridsportförbundet arbetar för ökad flexibilitet 16 Idrottslyftet utvecklar Olunda Ryttarförening 17 Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet 18 Hallands Idrottsförbund arbetar för barn och ungdomar med särskilda behov 20 Bowlingklubben Nyhem gör skillnad 20 Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill 21 SISU Idrottsutbildarna väst underskattar inte kulfaktorn 24 SISU-kontakten fick Sotenäs Judoklubb att lyfta 24 Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer 25 Västerbottens Idrottsförbund vill se helheten 25 Drömmen om en multiarena snart sann för Obbola IK 26 Uppföljning av projekt 27 RF:s Idrottslyftsträffar 28 Centrala projekt 29 Forskning och utvärdering 30 Planering för Idrottslyftet 2016 och framåt 31 Statistik 33 Ekonomi 51

3 4 5 Förord Idrottslyftet fortsätter att vara en central del av svensk idrotts utvecklingsarbete. Under 2014 har drygt föreningar erhållit medel för att utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet. För dessa medel har föreningarna genomfört drygt satsningar med över deltagare. Genom Idrottslyftet får föreningar möjlighet att genomföra aktiviteter och testa nya verksamheter som förmodligen annars aldrig hade kommit till stånd. Därigenom har också tusentals barn och ungdomar fått möjlighet att prova idrotter de annars kanske aldrig hade kommit i kontakt med. Samtidigt som all denna fantastiska verksamhet genomförts med stöd av medel från Idrottslyftet är det viktigt att inse att det fortfarande går att göra mer för att möta idrottsrörelsens utmaningar av idag. Det visar bland annat den externa utvärdering, som Riksidrottsförbundet initierat och som utförs av Ramböll Management, vars halvtidsrapport nu finns tillgänglig. Idrottslyftet har potential att i större utsträckning än i dag bidra till föreningsidrottens förmåga att möta framtiden. Detta är en av utgångspunkterna i arbetet med riktlinjer för kommande års Idrottslyft. Arbetet går hand i hand med det breda strategiarbete RF-stämman 2013 beslutade om och som åter diskuterades på RF-stämman Målet är att med vår gemensamma värdegrund som utgångspunkt utveckla en verksamhet som kan engagera människor att idrotta i föreningar hela livet. Idrottslyftet kan bidra till att nå det målet och vara ett sätt att ta tillvara all den fantastiska kraft och det engagemang som finns i idrottsrörelsen och som varje dag året runt sätter avtryck i barns och ungdomars liv. Karin Mattsson Weijber Ordförande Riksidrottsförbundet Anita Edlund Ordförande Rådet för Idrottslyftet

4 6 7 Sammanfattning Den 1 januari 2013 trädde nya riktlinjer i kraft för Idrottslyftet. Dessa ska gälla fram till den 31 december Det innebär att vi nu har avslutat programperiodens andra år. Precis som tidigare är det en imponerande verksamhet som har genomförts i landets idrottsföreningar och förbund för att idrottsrörelsen gemensamt ska uppnå de mål som beslutats. Under året har drygt föreningar mottagit medel från specialidrottsförbund (SF), distriktsidrottsförbund (DF) och/eller SISU Idrottsutbildarnas distrikt för att utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet inom något av Idrottslyftets prioriterade områden. Det är cirka 500 fler än förra året. Riktlinjedokumentet Idrotten vill är vägledande i arbetet och det märks till exempel i hur ansökningar beviljas/prioriteras, hur utbildningar utformas och genomförs och vilka stödmaterial som arbetas fram. För att Idrottslyftet ska få så stor effekt som möjligt är det viktigt att SF, DF och SISU-distrikt samarbetar för att skapa bra villkor för före n- ingarnas verksamhet. Efter en försiktig start har nu detta arbete tagit fart, då fler förbund än tidigare beskriver samverkan med andra. Det förekommer också samverkan med organisationer utanför idrottsrörelsen, t ex Rädda Barnen, Friluftsfrämjandet och Scouterna. I arbetet med det prioriterade området Behålla ungdomar i föreningsverksamhet finns det inte något enhetligt framgångsrecept, utan många olika variabler bidrar till att ungdomar stannar kvar i verksamheten. Några framgångsnycklar som dock framträder lite extra är utbildning, läger, involvering av ungdomarna, förändring av träningsformer, tävlingsformer/ tävlingssystem och utlåning av utrustning. I arbetet med att Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet är samverkan med skolan fortsatt viktigt. Skolsamverkan är ett bra verktyg för att visa upp idrottsrörelsens rika utbud och nå de barn och ungdomar som inte av egen kraft kommer till föreningarnas aktiviteter. Det är också ett sätt att säkerställa att många barn och ungdomar blir fysiskt aktiva vid minst ett extra tillfälle under veckan. Inom det prioriterade området Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill har SISU Idrottsutbildarnas distrikt fortsatt arbetet med skattning och analys i föreningarna. Detta arbete introducerades under 2013 och distrikten börjar nu hitta rätt angreppssätt. Resultaten av föreningens skattning och analys har på ett strukturerat sätt skapat tid för reflektion samt bidragit till viktiga samtal och diskussioner som tidigare inte förts i föreningen. Därmed har föreningen fått ett bredare perspektiv och en klarare bild av sitt nuläge och framtida utvecklingsbehov. När det gäller arbetet med att Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer reviderades regelverket inför året, vilket har möjliggjort att även mindre satsningar kan komma i åtnjutande av stöd. Under året har 392 fören - ingsprojekt från 53 olika idrotter beviljats medel, vilket är en ökning av antal idrotter med nio stycken i jämförelse med föregående år. Trots alla goda insatser som genomförs visar den externa utvärdering som Riksidrottsförbundet initierat och som utförs av Ramböll Management att Idrottslyftet med en annan styrning skulle kunna ge ett större avtryck på aggregerad nivå. Bland annat detta vill Riksidrottsförbundet ta fasta på då frågan hur Idrottslyftet bör utformas från 1 januari 2016 nu bereds. Samtidigt är det viktigt, att också fortsatt låta Idrottslyftet ge stöd till det engagemang och den krea tivitet som föds och finns hos ideella ledare i föreningar som får chansen att tänka själva. En mycket viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet är därför det strategiarbete som för närvarande genomförs i idrottsrörelsen.

5 8 9 Bakgrund Under 2012 genomförde Riksidrottsförbundet (RF) ett förändringsarbete för att göra Idrottslyftet till ett ännu bättre verktyg för utveckling av barn- och ungdomsidrott. Arbetet resulterade i nya riktlinjer, som trädde i kraft den 1 januari 2013 och gäller fram till den 31 december Syftet med satsningen är: Idrottslyftet ska stärka och utveckla världens bästa barn- och ungdomsidrott så att fler flickor och pojkar väljer att idrotta i föreningar där verksamheten bedrivs utifrån Idrotten vill. Idrottslyftet ska bidra till att några av de mål som idrottsrörelsen gemensamt beslutat om uppnås. Det handlar primärt om följande: Idrottsrörelsen ska ha ökat i antalet aktiviteter och utövare. Alla SF och IF ska ha erbjudits stöd och support för att omsätta och anpassa intentioner och ambitioner i Idrotten vill utifrån sina respektive förutsättningar. Tillgången till anläggningar och idrottsmiljöer ska ha ökat. För att uppnå Idrottslyftets syfte och mål prioriterades fyra områden: 1. Behålla ungdomar i föreningsverksamhet (13 25 år) 2. Rekrytera barn och ungdomar till före - n ingsverksamhet (7 25 år) 3. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill 4. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Specialidrottsförbunden (SF) har möjlighet att arbeta med samtliga fyra områden, men ska framförallt fokusera på att behålla ungdomar i föreningsverksamhet. Distriktsidrottsförbunden (DF) arbetar med områdena rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet samt öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, medan SISU Idrottsutbildarnas distrikt arbetar med området utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill. För att nyttja Idrottslyftets resurser på ett så bra sätt som möjligt i förhållande till syftet och målen fick samtliga förbund (SF, DF och SISUdistrikt) under hösten 2012/våren 2013 i uppgift att kartlägga och analysera sin barn- och ungdomsverksamhet och utifrån den analysen prioritera de viktigaste utvecklingsområdena inom sin idrott respektive sitt distrikt. Insatser för att verksamheten ska präglas av Idrotten vill Innehållet i Idrotten vill, svensk idrotts idéprogram, ska vara vägledande i arbetet med Idrottslyftet. I Idrotten vill framgår att idrotten för barn och ungdomar ska utgå från ett barnrättsperspektiv. Det gäller självfallet också arbetet med Idrottslyftet. För att detta ska bli tydligt inom det prioriterade området Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer måste varje ansökan innehålla en barnkonsekvensanalys. SISU Idrottsutbildarnas distrikt ansvarar specifikt för det prioriterade området Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill. Hur detta arbete har genomförts under 2014 beskrivs längre fram i denna rapport. Samtliga förbund (SF och distrikt) får efter varje avslutat Idrottslyftsår skicka in en rapport om sitt arbete till RF. En av frågorna de ska besvara handlar om vilka insatser förbundet har genomfört under året för att deras och föreningarnas verksamhet ska präglas av Idrotten vill. Nedan följer en sammanfattning av dessa svar. Specialidrottsförbundens insatser För att förbundens och föreningarnas verksamhet ska präglas av Idrotten vill är det mest förekommande verktyget utbildning av olika slag. Förbundens ledar- och tränarutbildningar är utformade utifrån det innehåll och de värderingar som finns i Idrotten vill och i de egna mer idrottsspecifika värdegrundsdokument många förbund arbetat fram. Det är också vanligt att förbunden på de utbildningar de genomför informerar om själva dokumentet Idrotten vill. Andra utbildningar behandlar specifika ämnen, som också är av vikt för att idrotten ska leva upp till Idrotten vill, t ex antidoping. Vidare är förbundens utformning av Idrottslyftet av största vikt för att de projekt som beviljas medel ska ha bäring mot Idrotten vill. Flera förbund berör detta i allmänna ordalag, som t ex Svenska Simförbundet och Svenska Skyttesportförbundet: När Simförbundet utformar ansökningskriterier och beviljar ansökningar så utgår vi från att föreningarnas verksamhet ska utvecklas med målet att de ska erbjuda en verksamhet som präglas av Idrotten vill. Idrotten vill har vi med oss under hela arbetet med Idrottslyftet och beviljandet/uppföljning av föreningsprojekt. Under året genomförs många dialoger med föreningar som beviljas medel och vid dessa kontrollerar vi att föreningarna inte bedriver verksamhet som strider mot Idrotten vill Andra förbund uttrycker sig mer specifikt och lyfter i sina rapporter fram de områden de har valt att satsa på. Svenska Biljardförbundet fokuserar t ex på tjejer, jämlikhet och integration. Svenska Bilsportförbundet berättar att de har fått igång några projekt där handikappade fått möjlighet att prova på och utöva bilsport. Amerikansk fotboll har fokuserat på ekonomi och säkerhet och beskriver det så här: Vi har med hjälp av Idrottslyftet kunnat underlätta den ekonomiska bördan som många föreningar beskriver när vi träffas/samtalar. Vi har med våra tilldelade medel sett till att de redan rekryterade barnen och ungdomarna kunnat stanna i föreningen genom att föreningarna haft möjlighet att erbjuda utlåning/uthyrning av utrustning till de barn och ungdomar som t ex har det ekonomiskt svårare eller inte tycker att de har råd att vara aktiva inom fler sporter. Det är även ur en säkerhetssynpunkt och trygghetsfråga vi skapar dessa paket då gamla eller mycket använd utrustning blir en

6 10 11 falsk trygghet för användaren. Med rätt, ny och hållbar utrustning kan våra föreningar träna som det är tänkt och ALLA kan vara med trots olika grundförutsättningar. Ytterligare ett exempel på ett förbund som delvis har haft ekonomiskt fokus är Svenska Bandyförbundet. De har arbetat med fler dispenser, oftast i form av att låta överåriga delta, i sina förbundsserier och därigenom lyckats åstadkomma socialt och ekonomiskt försvarbara serier, som bidragit till att fler icke elitsatsande fortsatt. Detta leder oss också naturligt in på ytterligare ett fokusområde, som flera förbund arbetat med under året, nämligen en översyn av tränings- och tävlingsformer. Vi låter detta illustreras genom ett citat från Svenska Kanotförbundets rapport, men vi hade lika gärna t ex kunnat lyfta fram issegling, tennis eller triathlon. Vi har beviljat stöd till projekt som syftar till att skapa nya eller vidareutveckla befintliga tävlingsformer på regional nivå för barn och ungdomar, så att det finns möjlighet att tävla i regionen utan att behöva resa så långt. Vi har även stöttat och uppmuntrat till nytänkande av tävlingsformer för att skapa en mer mångfacetterad tävlingsverksamhet som fångar och intresserar en än större målgrupp. Flera förbund har tagit fram arbetsmaterial av olika slag för att föreningarna lättare ska kunna arbeta med värdegrunds- och verksamhetsfrågor. Ett antal förbund, t ex friidrott, klättring och tyngdlyftning, har bland annat tagit fram material som vänder sig till idrottsföräldrar. För att få föreningarna att utveckla sin verksamhet i enlighet med Idrotten vill är det också vanligt att förbunden etablerar samverkan med SISU Idrottsutbildarna, vilket t ex Korpen och Skridskoförbundet har gjort. Att informera om och lyfta fram Idrotten vill i förbundets olika kommunikationskanaler, t ex hemsida, Facebook och nyhetsbrev, är också vanligt förekommande. Distriktens insatser Det mest förekommande sättet för distrikten att arbeta med Idrotten vill är föreläsningar/ diskussioner i samband med t ex föreningsträffar och utbildningar. Gästrikland har t ex som ansats att vid varje nytt föreningsbesök/möte visa den korta film, som tagits fram av Riksidrottsförbundet/SISU Idrottsutbildarna om Idrotten vill. För att själva kunna företräda innehållet i Idrotten vill på ett så bra sätt som möjligt har flera distrikt under året satsat på att kompetensutveckla sin personal och i några fall även de förtroendevalda. Östergötland har t ex valt att använda material från tv-serien Idrottens himmel och helvete som grund för kompetensutveckling. De har också genomfört en temadag om de nya anvisningarna för barn- och ungdomsidrott samt arbetat med sin värdegrund. Att ha god insikt i Idrotten vill blir också viktigt för att kunna vägleda föreningarna i Idrottslyftets ansökningsförfarande samt för att kunna prioritera vilka föreningar som ska få medel. Jämtland/ Härjedalen beskriver t ex att de har varit noga med att föreningar som tilldelas medel inom rekryteringsområdet erbjuder aktiviteten till alla barn/ungdomar i skolan/klassen. Vidare har Jämtland/Härjedalen valt att prioritera projekt som vänder sig till målgrupper med annan etnisk bakgrund och personer med funktionsnedsättning. I Uppland har föreningar som sökt Idrottslyftsmedel fått lämna in en tydlig plan kring hur de arbetar för att följa Idrotten vill med fokus på inkludering och långsiktighet. I Värmland har man en styrgrupp för Idrottslyftet, som bland annat har till uppgift att säkerställa att allt arbete som genomförs i distriktet inom Idrottslyftet utgår från Idrotten vill. Ett sätt att öka efterlevnaden av Idrotten vill är att samverka med aktörer med liknande värdegrund och gedigen kompetens inom barnrättsområdet. Aktörer som distrikten nämner är t ex BRIS, Rädda Barnen, Sportfront och Friends. Mer allmänna kommunikationsinsatser är ett annat sätt att nå ut med budskapet i Idrotten vill. Västerbotten beskriver t ex att de under året har skrivit debattartiklar i lokaltidningarna, gjort blogginlägg samt medverkat i en programserie om barnidrott som P4 Västerbotten sänt. Förbundsutveckling Utvecklingsstöd SF Idrottslyftets syfte är att utveckla föreningsverksamheten för att kunna rekrytera och behålla fler barn och ungdomar. Även om fokus ligger på idrottsföreningarna så spelar specialidrottsförbunden en stor roll när det gäller att dra upp strategier för arbetet, samordna och stimulera till utveckling. Därför har 108 miljoner kronor fördelats direkt till SF som ett så kallat utvecklingsstöd. I Idrottslyftets riktlinjedokument står det att samtliga förbund ska använda delar av sitt utvecklingsstöd till följande insatser: Informera förbundets föreningar om Idrottslyftets möjligheter Vara ett stöd till föreningar i ansökningsoch utvärderingsprocessen Genomföra kontinuerlig uppföljning av beviljade projekt Delta på RF:s två årliga Idrottslyftsträffar Rapportera in önskade uppgifter till RF Förutom att använda sitt utvecklingsstöd till ovanstående punkter nyttjar många förbund stödet till att antingen genomföra utbildningsinsatser/mötesplatser eller utveckla sina utbildningar. Svenska Friidrottsförbundet skriver t ex: Under 2014 har planeringen för vår kommande utbildning Certified Coach fortsatt. En utbildning som kommer att ersätta befintlig juniortränarutbildning. Denna nya utbildning kommer mer än tidigare förtydliga och stärka kopplingen mellan vilken nivå av utbildning som tränaren ska ta del av mot den åldersgrupp som denne har träningsansvar för. Flera förbund har också använt sina medel för att på olika sätt utveckla sitt arbete med ungdomsinflytande. Svenska Klätterförbundet har t ex påbörjat arbetet med att starta upp ett ungdomsråd som ska ha en rådgivande funktion till barn- och ungdomskommittén och Svenska Volleybollförbundet har arbetat med att utveckla unga ledamöter i några av sina distriktsstyrelser. Andra insatser som genomförs med hjälp av utvecklingsstödet är till exempel kompetensutveckling av personal och förtroendevalda, utveckling av förbundets kommunikationskanaler och regional utveckling. Utvecklingsstöd distrikt Till DF avsätts årligen 14 miljoner kronor i utvecklingsstöd och till SISU-distrikten 4 miljoner kronor. Distrikten har enligt riktlinjedokumentet samma skyldigheter som SF när det gäller arbetet med Idrottslyftet och använder således en hel del av sitt utvecklingsstöd för att genomföra dessa insatser. Inför starten av nuvarande programperiod ( ) fick samtliga distrikt skicka in en plan för sitt arbete och där bland annat beskriva hur de hade för avsikt att använda sitt utvecklingsstöd. Många förbund anger i sin årsrapport för 2014 att de fortsatt följer sin plan och att insatserna därmed är likvärdiga som under Det innebär att stödet till exempel används för att bekosta kompetensutveckling av personal, genomförande av träffar med kommuner, SDF och idrottsföreningar samt för att utveckla, samordna och/eller initiera olika sorters koncept, som t ex idrottsskolor och prova på-dagar. Västmanland beskriver detta på följande sätt i sin rapport till RF om Idrottslyftet 2014: Vi har jobbat ännu mer kring utveckling när det gäller prova på dagarna i samarbete med skolor och kommuner och haft flera träffar innan genomförande och utvärderingsträffar efter dagarna. Vi jobbar aktivt fram utbildningsmaterial kring Idrottslyften. Vi har jobbat mer aktivt med statistik så vi ser att vi satsar våra Idrottslyftsmedel rätt när det gäller kommuner, områden, idrotter, barnfattigdom mm. Vi har också mer aktivt samverkat mellan våra tre olika Idrottslyft 1 och försöker också påverka 1 Med sina tre olika Idrottslyft avser Västmanland arbetet med de prioriterade områdena Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet, Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill och Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer.

7 12 13 de Idrottslyft som föreningarna söker från sina SF. Vi har också utbildat och samtalat med all vår personal på DF och SISU kring Idrottslyften och syfte och mål/idrotten vill = större delaktighet har gjort att konsulenterna kan prata och informera föreningarna på ett bättre sätt. Samverkan Samverkan inom idrottsrörelsen För att Idrottslyftet ska få så stor effekt som möjligt är det viktigt att SF, DF och SISU-distrikt samarbetar för att skapa bra villkor för föreningarnas verksamhet. Efter en försiktig start har arbetet nu tagit bättre fart, fler förbund än tidigare beskriver samverkan med andra. För SF:s del handlar det om samverkan med andra SF och med DF och SISU Idrottsutbildarna. SISU Idrottsutbildarna är den vanligaste samverkansparten och det handlar då ofta om gemensamt genomförande av regionala träffar samt samverkan kring och utveckling av projekt. Kontakter med DF förekommer också och då ofta för att stämma av Idrottslyftsansökningar. Samverkan med andra SF genomförs främst för att utbyta erfarenheter, men det finns också exempel som mynnat ut i praktisk verksamhet, bland annat: Akademiska Idrottsförbundet och Korpen har genomfört gemensamma utbildningar för de som arbetar med gruppträning. Svenska Dövidrottsförbundet har hjälpt Svenska Handbollförbundet att etablera kontakt med dövskolor för genomförande av Handbollskaravanen. Svenska Volley bollförbundet har samverkat med Svenska Skolidrottsförbundet och genomfört utbildningar för skol-if-ledare samt genomfört Kidsvolleydagar på skolor som har skol-if. För distriktens del handlar det dels om samverkan med andra distrikt, dels om samverkan med SF/SDF. När det gäller samverkan med andra distrikt har region Syd som består av Blekinge, Halland, Skåne och Småland ett intressant samarbete. Det beskrivs av Halland på följande sätt: Vad gäller DF/SISU-distrikt så har vi på region Syd haft träffar, video- och telefonmöten i syfte att ta vara på varandras erfarenheter och hitta gemensamma nämnare för rekrytering. Fram förallt för att hitta metoder och stöd hur fören ingar kan rekrytera barn och ungdomar med hög tröskel till idrottande samt locka tillbaka barn och ungdomar som valt att avsluta sitt idrottande. Därmed började vi planera ett gemensamt motionsidrottsprojekt i Region Syd för detta syfte. Dalarna, Gästrikland och Hälsingland har också ett regelbundet samarbete, vilket de upp lever bland annat har resulterat i spetskunskap, resursbesparingar, kontinuerligt erfarenhetsutbyte och råd/stöd vid beslutsfattande. När det gäller distriktens samarbete med SF/SDF beskriver t ex Gästrikland att de har samverkat med Svenska Skolidrottsförbundet för att lyfta skolidrotten i distriktet. Stockholm berättar att de numera har en tätare dialog med aktuella SF och SDF. Det görs för att undvika dubbelersättningar och för att stödja och uppmana föreningarna att på ett ännu bättre sätt dra nytta av Idrottslyftets olika potter. Ett specifikt exempel är Stockholms samarbete med Svenska Skidförbundet kring projektet Alla på snö. Västernorrlands Idrottsförbund har under året särskilt samarbetat med Svenska Badmintonförbundet och Svenska Friidrottsförbundet. Tillsammans erbjuder distriktet och specialidrottsförbundet föreningar i länet tillhörande aktuell idrott ett särskilt konsulentstöd för att arbeta med Idrotten vill och föreningsutveckling. Västerbotten, liksom Gotland och ytterligare några distrikt, beskriver att de har ett nära samarbete med fotbollens SDF. I Västerbotten har man genomfört gemensamma informationsträffar runt om i länet och haft en löpande dialog kring inkomna projektansökningar. Distriktet har också samordnat resurser med Svenska Bilsportförbundet, Svenska Skolidrottsförbundet och Svenska Tyngdlyftningsförbundet. Några distrikt samverkar också med Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och stöttar föreningar som deltar i SOK:s koncept Olympic Day. Samverkan med andra aktörer Samverkan med aktörer utanför idrottsrörelsen är också vanligt och något som Riksidrottsförbundet i sina riktlinjer för Idrottslyftet lyfter fram som viktigt för att skapa en hållbar verksamhet. Skolor blir en naturlig samarbetspart genom satsningen på skolsamverkan. Kommunerna är också en viktig aktör, som t ex bidrar till satsningarna genom att subventionera lokaler, hjälpa till med informationsspridning och samordna lokala insatser. Flera föreningsprojekt har också genomförts i samverkan med asylboenden av olika slag. I Småland har t ex kommunernas flyktingsamordnare tillsammans med föreningar genomfört aktiviteter för ensamkommande flyktingbarn, asylsökande och anhöriginvandrare. Samordnaren har hjälpt till med tolk, lokaler, information mm. Andra aktörer som flera distrikt nämner är kyrkan, bostadsbolag, Rädda barnen, Scouterna, Friluftsfrämjandet, fritidsgårdar, habilitering/ BUP, länsstyrelsen och skolhälsa/studenthälsa. Samverkan med andra aktörer utanför idrottsrörelsen verkar vara vanligare i distriktens satsningar än i SF:s verksamhet, vilket också känns naturligt med tanke på den typ av projekt distrikten ansvarar för. SF har framförallt verkat för att deras föreningar ska utöka samverkan med DF/SISU och andra idrottsföreningar, det förekommer dock även kontakter med andra aktörer. Flera SF uttrycker att de är välvilligt inställda till projekt som genomförs i samverkan med andra organisationer, men att det inte är många ansökningar som innehåller detta. De organisationer som SF ändå nämner i sina rapporter är ofta desamma som distrikten kommer i kontakt med: kommuner, fritidsgårdar polis, studenthälsa, Friluftsfrämjandet, Scouterna, Rädda barnen, Svenska Kyrkan etc. Föreningsstöd Som nämnts ovan ska arbetet med Idrottslyftet fokusera på fyra prioriterade områden: 1. Behålla ungdomar i föreningsverksamhet (13 25 år) 2. Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet (7 25 år) 3. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill 4. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Specialidrottsförbunden (SF) har möjlighet att fördela sitt föreningsstöd till samtliga fyra områden, men ska fokusera på Behålla ungdomar i föreningsverksamhet. Distriktsidrottsförbunden (DF) fördelar medel till föreningar som vill arbeta med områdena Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet samt Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, medan SISU Idrottsutbildarnas distrikt fördelar medel till området Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill. SF har haft 185 MSEK att fördela under Dessa medel har fördelats till föreningar som tillsammans har genomfört projekt. DF har haft 60 MSEK att fördela till området Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet. Dessa medel har fördelats till föreningar som tillsammans har genomfört projekt. SISU Idrottsutbildarna har haft 25 MSEK att fördela till området Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill. Dessa medel har fördelats till föreningar som tillsammans har genomfört projekt. Inom området Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer har DF haft drygt 84 MSEK att fördela. Dessa har fördelats till 389 föreningar som tillsammans har genomfört 392 projekt.

8 14 15 Nedan följer en beskrivning av respektive område och några goda exempel. Behålla ungdomar i föreningsverksamhet SF ska enligt Idrottslyftets riktlinjer avsätta minst hälften av sitt föreningsstöd till satsningar som syftar till att behålla fler ungdomar i föreningsverksamhet. I rapportunderlaget har RF frågat om förbunden under året identifierat någon särskild framgångsnyckel för att bättre behålla ungdomar. Det finns inte något enhetligt framgångsrecept, utan många olika variabler bidrar till att ungdomar stannar kvar i verksamheten. Fem framgångsnycklar framträder dock lite extra: 1. Utbildning Förbundens svar indikerar att det är viktigt att föreningarna har välutbildade ledare som tar hand om ungdomarna för att de ska stanna kvar. Att erbjuda ungdomarna utbildning kan vara en annan framgångsfaktor. Ofta handlar det då om att visa ungdomarna att det finns möjlig heter att stanna kvar i föreningsverksamheten, även om man inte längre vill vara aktiv utövare. Utbildning används också för att ge de aktiva utövarna större förståelse för den verksamhet de deltar i, såväl i form av vilka faktorer som påverkar idrottsprestationen som i föreningslära. 2. Läger Att genomföra läger och andra träffar som även inkluderar sociala aktiviteter utöver själva träningen är något som många förbund lyfter fram. Lägerverksamheten genomförs i regel i samverkan mellan flera föreningar från samma idrott och ofta är även förbundet involverat. Det verkar framförallt vara små och medelstora förbund, som t ex bangolf, bordtennis, cykel, dart, klättring och varpa, som tycker lägerverksamhet är en framgångsnyckel. Kanske krävs lägerverksamhet i den här typen av idrotter för att utövarna ska få en känsla av sammanhang. 3. Involvera ungdomarna Flera förbund har noterat att ungdomarna i högre utsträckning stannar kvar i verksamhet där de kan vara med och påverka. Svenska Draghundsportförbundet skriver: Det vi kan se är att där ungdomar har möjlighet att påverka sin verksamhet motiveras och inspireras de att vara kvar i vår idrott. Svenska Ridsportförbundet är inne på samma linje: Erbjuder föreningarna tillräckligt bra och stimulerande verksamhet stannar unga. Tipsen från dessa föreningar är att fråga unga vad de vill ha för verksamhet, unga vet vad unga vill. Har man en tät kontakt med ungdomarna är det också betydligt lättare att se och uppmärksamma deras behov och vad som gör att de vill stanna kvar i föreningen. 4. Tävlingsformer/tävlingssystem Flera förbund ser att det är viktigt att arbeta med sina tävlingsformer för att föreningarna ska kunna bli bättre på att behålla sina ungdomar. Detta gäller såväl små som stora idrotter och både lagidrotter och individuella idrotter. Svenska Bandyförbundet har till exempel erbjudit ungdomar spel i lokala serier trots att de är överåriga. På flicksidan har de också startat serier för F17, som tidigare bara spelade cuper enstaka helger. Svenska Fäktförbundet har arbetat med att ta fram en helt ny strategi för sin barn- och ungdomsidrott och ett prioriterat område i den är roligare tävlingsformer. 5. Utlåning av utrustning Att kunna erbjuda de aktiva bra utrustning verkar i många idrotter/föreningar ha fungerat som en motivator till fortsatt idrottande för flera ungdomar, det har också varit ett sätt att sänka kostnaderna. Svenska Skyttesportförbundet beskriver det på följande sätt: Vi ser att satsningar med till exempel inköp av vapen eller kläder anpassade för lite äldre skyttar har slagit väl ut. Har man kunnat satsa på dessa grupper materiellt har individerna fått en ny träningsvilja och dessutom har de kunnat stå sig i konkurrensen när de kommer ut och tävlar. Detta har även gjort att de som inte har råd att köpa egna vapen eller annan utrustning har fått möjlighet att delta på lika villkor. Andra framgångsnycklar som nämns, men då av ett mindre antal förbund är bland annat följande: geografisk närhet till idrotten, träning i blandade åldersgrupper, bred och varierad verksamhet, bra förhållande mellan skolgång och idrott, vikten av att föreningarna har en genomarbetad verksamhetsplan, möjlighet att delta utan att behöva tävla och tidsenlig kommunikation. SVENSKA CURLING FÖRBUNDET SATSAR PÅ LÄGERVERKSAMHET Curly Camp. Om man ska prata om Idrottslyft i samma mening som svensk curling så är Curly Camp det som först kommer upp. Curlinglägret hålls två gånger om året och dit skickar föreningar med hjälp av Idrottslyftet sina ungdomar för träning och utveckling men kanske framförallt för att träffa andra engagerade curlare. Det är faktiskt så att de här lägren både rekryterar och behåller. Ungdomarna får träffa varandra och det är mycket större chans att de stannar inom sporten när de inser att det är ganska många som håller på, säger Sara Carlsson, utvecklingskonsulent på Svenska Curlingförbundet. Tar de med sig något hem från lägret också? Ja det är det som är det bästa, att de sen åker hem och till exempel jobbar med sin förenings juniorverksamhet och hjälper sin förening att rekrytera fler. Vilken skillnad tycker du att Idrottslyftet har gjort för svensk curling? Det är livsviktigt för vår ungdomsverksamhet. Curlingförbundet gjorde inför 2014 en stor omställning i och med att man gick över till fyra ansökningsperioder istället för att administrera det löpande. Något som Sara Carlsson ser som en stor förbättring. Tidigare tog vi in ansökningar hela tiden och godkände pö om pö. Men vi hade ingen koll på vad vi delade ut till i procent, till att rekrytera och till att behålla. Dessutom gör det här att vi nu också kan stimulera föreningarna till att planera sitt år. Sara Carlsson tycker att satsningen på att behålla ungdomarna börjar gå riktigt bra. Idrottslyftsprojekten sätter igång en snöboll och leder till fler möten och samarbeten mellan olika föreningar. Men rekryteringsdelen är svårare. Föreningarna kämpar med hur de ska få dem som har provat på att komma tillbaka. I snitt har de 61 föreningarna fått kronor Vad kan man göra i en förening för de pengarna? Man kan skicka någon till Curly Camp. Och sen kanske anordna två dagars sportlovscurling eller varför inte en nybörjarkurs. Det är också populärt att söka pengar till att använda sig av vår Coachpool där en meriterad tränare kommer ut till föreningen.

9 16 17 IDROTTSLYFTET HAR TRE DUBBLAT UNGDOMSSPELARNA I ÖREBRO CURLINGSSÄLLSKAP Örebro Curlingssällskap bildades för sex år sedan när två curlingföreningar i Örebro beslutade sig för att slås ihop. Föreningen hade för tre år sedan bara fem aktiva ungdomsspelare, något som tack vare Idrottslyftet nu har tredubblats använde Curlingsällskapet Idrottslyftsmedel till att skicka tre av föreningens ungdomar till Curly Camp i Danderyd. Curlinglägret hålls två gånger om året och dit skickar föreningar, med hjälp av Idrottslyftet, sina ungdomar för träning och utveckling men kanske framförallt för att träffa andra engagerade curlare. Och Inga-Lisa Utterheim, som är föreningens ungdomsansvariga, säger att lägren dessutom gav ringar på vattnet i föreningens dagliga verksamhet. De kom hem därifrån med mycket inspiration och bestämde sig bland annat för att de vill satsa ännu mer på curlingen. Dessutom var två av deras föräldrar med på lägret och efter det har de börjat att engagera sig som ledare i föreningen. En av dem låg också bakom att vi ordnade en egen juniortävling med 50 ungdomar. Ungdomarna som var med på Curly Camp blev sen så sugna på att vidareutvecklas att föreningen, återigen med hjälp av Idrottslyftet, an litade en tränare från Curlingförbundets Coachpool. Det var supernyttigt för de här ungdomarna att få träffa en mer erfaren tränare. Och entusiasmen har tack vare det spridit sig till fler ungdomar. Ja, nu vill alla åka på Curly Camp nästa år! Vad betyder Idrottslyftet för er förening? Det är jätteviktigt för oss. Uppfattningen är att curling inte är någon ungdomssport och det hjälper Idrottslyftet oss att ändra på. Vad är curlingsportens största utmaning? Det är absolut att nå ut till ungdomarna. Att få de att förstå att curling är en idrott för alla. SVENSKA RIDSPORT FÖRBUNDET ARBETAR FÖR ÖKAD FLEXIBILITET Ridsportförbundet har genom att satsa på en blandning av tydliga paket och fria lösningar öppnat upp för att alla föreningar ska kunna söka Idrottslyftsmedel från sina förutsättningar. Ett av förbundets syften med Idrottslyftet att uppmuntra föreningarna att återinföra en fritidsgårdskänsla i stallen för att behålla och rekrytera fler barn och ungdomar. Vi vill få tillbaka kulturen där stallet är en plats där man hänger från morgon till kväll. Och då kan en del i det vara att erbjuda aktiviteter även när man inte sitter på hästen. Som teori med fokus på hästkunskap till exempel, säger Sandra Wiklund, handläggare på Svenska Ridsportförbundet. På vilket sätt jobbar ni med att få in jämställdhet och integration i era föreningars ansökningar? Vi tycker att det är viktigt att en del av pengarna går till integration. Det kan vi bli bättre på. Föreningar har använt pengarna från Idrottslyftet till att bjuda in skolor och också barn på flyktingförläggningar för att ge dem en möjlighet att umgås med hästar och få en inblick i föreningslivet. Dessutom kan Idrottslyftet hjälpa till så att föreningarna kan erbjuda flexibla lösningar för att få rida. Ifall man inte har möjlighet att rida varje vecka så kanske man kan komma fyra gånger på ett halvår. Ni har både fria lösningar och paketlösningar. Varför? Paketlösningarna passar oftast de föreningar som inte har tagit del av Idrottslyftet förut. De kan till exempel ansöka om att skicka två ledare till vår ungdomsledarkurs, då ansöker de om en fast summa på 3000 kronor/deltagare. Då kommer de automatiskt in och lär sig applikationen på köpet och är redo att söka andra projekt ett annat år. I snitt har de 318 föreningarna fått kronor. Vad kan man göra i en förening för de pengarna? Ofta söker de tre olika projekt. Ett projekt kan till exempel inrikta sig på att utveckla sina ryttare. Man kanske anlitar en extern tränare som kommer fem gånger på ett halvår. Man bjuder in en föreläsare, till exempel en veterinär som föreläser om hästens hälsa och någon annan som föreläser om mental träning. Vad är er största utmaning? Jag skulle nog säga att vår största utmaning är att ha en mer omfattande dialog med föreningarna. Både inför projektet, under projektets gång och efter avslutat projekt. Man skulle önska att man hann stötta och vara mer delaktig än vad vi har möjlighet att vara i dagsläget. IDROTTSLYFTET UTVECKLAR OLUNDA RYTTARFÖRENING Olunda Ryttarförening är en ideell förening med 350 medlemmar. Föreningen bildades för 11 år sedan och har vuxit varje år sedan dess startade föreningen sitt första Idrottslyftprojekt som handlade om värdegrunder och har sökt Idrottslyftet sedan dess sökte man Idrottslyftsmedel till tre projekt. Team Stil Team Stil (Samarbete, Träning, Intresse, Ledarskap) är ett projekt som innefattar totalt 30 ungdomar från tre olika ridskolor; Olunda RF, Sigtunabygdens RF och Uppsala ponnyklubb. Tillsammans åker ungdomarna på föreläsningar, studieresor och besöker till exempel travtränare, uppfödare och andra ridskolor. Att samarbeta med andra föreningar ger oss mycket idéer om hur vi kan utveckla vår egen verksamhet. Ungdomarna får också upptäcka bredden inom hästnäringen vilket kan ge intresse för att stanna kvar inom ridsporten längre, säger Eva Gunsäter, ridskolechef. Kamratstödjare Projektet går ut på att ett antal av stallets ryttare, från 12 år och uppåt, utbildas till att bli kamratstödjare. Varje dag finns sedan två kamratstödjare på plats i stallet för att hjälpa, se och stötta de yngre ryttarna. Kamratstödjarprojektet gör att våra ryttare känner sig trygga i stallet. Det gör att man känner att man duger som man är. Stallet ska vara en frizon där vi har respekt för att vi är olika. Kamratstödjarna ska vara ett stöd. Till exempel om man känner sig ledsen, vill ha någon att prata med, få hjälp med hästen eller vill att kamratstödjaren är med under lektionen. Talangutveckling Talangutvecklingsgruppen består av 15 stycken ungdomar. Här får man lära sig mer om bland annat mental träning, tävlingskunskap och får även möjlighet att träna både för interna och externa tränare på ridskolans hästar. Det blir en morot för de som är med och som vill satsa, trots att vi inte är en tävlingsklubb. Det här är ett sätt för oss att behålla och motivera de ungdomar som är och som ofta är de som vi annars riskerar att tappa. Hur viktigt är Idrottslyftet för er verksamhet? Idrottslyftet är en orsak till att vi de senaste åren har haft en konstant ökning både vad gäller antalet ridande och medlemmar. Målet med alla projekt som vi söker är att rekrytera nya och behålla de vi redan har, men det är också viktigt att det finns en långsiktighet i projekten så att de sedan kan gå över i den ordinarie verksamheten.

10 18 19 Rekrytera barn och ungdomar till föreningsverksamhet SF har alltid ett ansvar för att arbeta med rekrytering till sin idrott och har genom Idrottslyftet möjlighet att förstärka det arbetet. För vissa mindre idrotter är ett lyckosamt rekryteringsarbete viktigt för idrottens överlevnad. För att underlätta föreningarnas rekryteringsarbete har flera förbund format koncept, som de sedan stimulerat föreningarna att genomföra. Några exempel på sådana koncept är bandyns Skridskokul, Easy basket, Tre Kronors Hockeyskola, Landslagets Fotbollsskola och Kidsvolley. För att nå ut bredare har också DF i uppdrag att fördela medel till rekryteringsaktiviteter. DF har ansvar för att skapa samverkan över idrottsgränserna och beviljar därför medel till föreningar som genomför satsningar i samverkan med andra föreningar. DF stimulerar också projekt som genomförs i samverkan med skolor och andra organisationer. Av de medel DF har att fördela ska minst 50 % användas till satsningar i samverkan med skolan. Skolsamverkan är ett bra verktyg för att visa upp idrottsrörelsens rika utbud och nå de barn och ungdomar som inte av egen kraft kommer till föreningarnas aktiviteter. Det är också ett sätt att säkerställa att många barn och ungdomar blir fysiskt aktiva vid minst ett extra tillfälle under veckan. För att projekten ska bli lyckade är det enligt distriktsförbunden viktigt med en bra förankring på skolan. Blekinge beskriver det så här: En bra ingång i skolan är avgörande. Intresset måste vara ömsesidigt från både skola och förening. En förankring av aktiviteterna i skolledningen är avgörande. Den framgångsnyckel som flest DF har tagit upp är att ha rätt ledare på plats. Det kan till exempel handla om att ledarna är välkända för barnen, vilket bidrar till trygghet. Ledarna behöver också vara engagerade, inkluderande och positiva för att lyckas fånga intresset hos barn och ungdomar och få dem att vilja fortsätta i föreningens aktiviteter. Vidare är det viktigt med välutbildade ledare, som har förmågan att anpassa verksamheten till deltagarnas nivå. Att ha unga ledare på plats kan inspirera ytter ligare. Samverkan är en annan viktig framgångsnyckel. Oftast handlar det om samverkan mellan distriktet, kommuner och flera olika föreningar. Uppland nämner bland annat Sportis, som är ett samarbetsprojekt mellan Uppsala kommun, Upplands Idrottsförbund och föreningarna. Syftet är att erbjuda lokal föreningsidrott för ungdomar i områden där tröskeln till idrott vanligtvis är hög och brottslighet och otrygghet är utbredd. I Södermanland genomförs ett liknade projekt i Eskilstuna, kallat Idrott åt alla. Det finansieras via Idrottslyftet, Allmänna Arvsfonden och Eskilstuna kommun. I projektet genomför för närvarande ca 15 föreningar aktiviteter i olika bostadsområden, där barn som inte är med i någon förening finns. För att nå barn och ungdomar med hög tröskel till idrottande menar Halland att det är viktigt att ha samarbetspartners som har en naturlig koppling till målgruppen och lyfter bland annat fram habiliteringen och barn- och ungdomspsykiatrin. Västmanland lyfter fram fritidsgårdar som en bra samarbetspart. I likhet med Södermanland och Uppland har Västergötland noterat att projekt i utsatta områden, där idrotten kommer till barnen och ungdomarna, är mycket uppskattade. I projekten blir kostnaden för att delta för varje enskild individ ofta lika med noll eller väldigt låg, vilket också är en framgångsfaktor. Genom Idrottslyftet har därigenom många barn och ungdomar fått möjlighet att prova idrotter de annars aldrig skulle ha kommit i kontakt med. Ett antal distrikt lyfter också vikten av kravlöshet. I Norrbotten har man genomfört ett kom som du är och var med och påverka-projekt. Örebro lyfter vikten av att kunna möta medlemmar på den nivå de befinner sig och inte göra det för komplicerat och svårt, med andra ord låta nya medlemmar få växa in i föreningens verksamhet i sin egen takt. Att nå ut med information om såväl idrott i allmänhet som projekten i sig är också viktigt. I Västsvenska distriktet har man valt att göra massutskick av informationsblad för att marknadsföra aktiviteterna och nå ut till de som inte redan är föreningsaktiva. Västmanland har valt att trycka upp och sprida den flerspråkiga broschyren Idrott en bra start i livet. De upplever att det ur integrationssynpunkt är viktigt att få ut information om idrotten i Sverige till föräldrar och vårdnadshavare och att detta underlättas om man kan få ta del av informationen på sitt eget språk. Gästrikland sammanfattar på ett bra sätt vad man bör tänka på för att prova på-aktiviteter ska fungera som en sluss in till föreningarna: Ledarskapet är a och o. Föreningen behöver se till så att ledarna är engagerade och inkluderande. Anordna inslussningsgrupper/nybörjarträningar/uppsamlingspass där de som provat på kan få komma första gångerna. Det är bra om det är en mjukstart in till föreningens ordinarie verksamhet. Minska tröskeln till att börja. Det kan göras till exempel genom att samma ledare som haft prova på-tillfällena är på plats på uppsamlingspassen eller att man till och med samlas någonstans och går tillsammans till träningen. Att föreningen har en plan för dess rekrytering. Varje förening behöver se över vilka trösklar som finns i sin idrott. Är kostnader en stor tröskel så behöver föreningen ha tänkt igenom hur den förhåller sig till det. Är idrotten svår att lära sig, så behöver föreningen se över hur man kan förenkla för nybörjare (Kids Volley är ett utmärkt exempel på det). Genuint intresse av att öka sin barn/ungdomsverksamhet. Föreningarna behöver sätta rekrytering på dagordningen och gå in helhjärtat i satsningen.

11 20 21 HALLANDS IDROTTS FÖRBUND ARBETAR FÖR BARN OCH UNGDOMAR MED SÄRSKILDA BEHOV För att nå barn och ungdomar med särskilda behov har Hallands Idrottsförbund startat ett samarbete med Region Halland genom Habiliteringen samt Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP). Idrottsförbundet har samordnat verksamheten. Genom olika stödinsatser har idrottsföreningar kunnat starta nya grupper med anpassade aktiviteter. Merparten av barnen har neuropsykiatriska funktionshinder, exempelvis ADHD eller Aspergers syndrom. Syftet har varit att via samverkan utöka och utveckla verksamheten för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar. Vi vill ge möjlighet för barn och unga med behov av extra stöd att utöva idrott i en anpassad verksamhet utan prestationskrav samt möjlighet att delta i flera idrotter, säger Rauni Hannula, idrottskonsulent på Hallands Idrottsförbund. Uppemot 100 barn och unga i åldern åtta till 18 år är med i någon av de tolv föreningar som erbjuder anpassade aktiviteter i olika idrotter. Hallands Idrottsförbund har en kontinuerlig kontakt med Habiliteringen och BUP som slussar familjerna till Hallands Idrottsförbund som i sin tur ser till att barnen hittar rätt idrott. Vi anordnar mötesplatser för ledarna med utbildning samt erfarenhetsutbyte och besöker regelbundet aktiviteterna. Vi samlar även ihop en aktivitetskatalog med idrotter och föreningar, håller den aktuell och skickar till familjerna, säger Rauni Hannula och fortsätter: Dessa barn behöver ofta en lång startsträcka för att hitta sin idrott. Därför är det också bra att de kan hålla på med flera idrotter och inte behöver känna pressen att välja. Om barnen hittar idrotter där de vill fortsätta får de betala en medlemsavgift på 100 kr/ förening. Idrottslyftet ersätter kostnader till föreningen (exempelvis ledararvode, resterande medlemskap och eventuella kringkostnader). Det finns redan många exempel på att barnen har gått över till den ordinarie verksamheten. Många ledare säger att de inte märker av problemen som barnen har i skolan. Ledarna är otroligt duktiga och bemöter barnen som vem som helst. Jag tror de känner att de får vara den de är när de idrottar, säger Rauni Hannula och fortsätter: Trots att denna satsning har varit lyckad så är den inte självklar. Det kräver extra insatser för att föreningar ska klara av att ta emot alla barn som behöver extra stöd. Samhället förväntar sig ofta att idrottsrörelsen med ideella ledare ska kunna ta emot alla när inte ens skolan och vården alltid klarar av det med sin professionalism. Rauni Hannula berättar att hon ofta möter oerhört tacksamma föräldrar och glada barn. Satsningen har förändrat vardagen för många familjer och det syns också utåt. Ibland är det barn som inte varit utanför hemmet på ett år och som redan nu är med i föreningens ordinarie verksamhet. Förbättrad självkänsla hos barnen är något föräldrarna genomgående lyfter fram i en enkätundersökning, säger hon. BOWLINGKLUBBEN NYHEM GÖR SKILLNAD Bowlingklubben Nyhem från Halmstad är en av föreningarna som varit med i samverkansprojektet för att nå barn och ungdomar med särskilda behov tillsammans med Hallands Idrottsförbund och Region Halland. När jag märker att många av barnen mår bättre av att vara med i vår verksamhet, då känner jag mig otroligt nöjd när jag kommer hem efter träningen, säger Åke Johansson, ordförande och ungdomsledare i Nyhem. När projektet körde i gång för cirka fyra år sedan såg föreningen Nyhem möjligheten att hitta ungdomar som kunde bli nya medlemmar. De flesta barnen har neuropsykiatriska funktionshinder, exempelvis Aspergers syndrom och ADHD. Det var ett värvningsprojekt från vår sida till att börja med. När jag fick höra talas om barnen var jag själv intresserad av att hoppa på det som ledare, säger Åke Johansson och fortsätter: När jag kommer till en träning säger alla Hej Åke med ett leende och skiner upp som en sol. Det blir mycket känslor, mer än i en vanlig träning. Hela det här projektet är bara positiva känslor. Jag får så mycket tillbaka. Det enda negativa är när vi har bowlare som slutar. Totalt har föreningen de senaste året haft ett femtiotal barn och ungdomar från åtta år upp till 16 år som provat på bowling. Av dem är elva kvar till hösten och flera har gått in i föreningens ordinarie verksamhet. Att få in dem i den ordinarie verksamheten är det grundläggande målet. Ibland kan vissa falla bort för att de har ett för stort rörelsehandikapp. Men vissa har träffat nya kompisar och utvecklat ett socialt liv. Föräldrar har börjat gråta av glädje för att deras barn hittat en idrott där de trivs. Det värmer, säger Åke Johansson. Åke Johansson ser många fördelar med att föreningen har en träningsgrupp för barn med särskilda behov. Det är klart att jag märker om ett barn är väldigt inbunden eller har ADHD. Men jag upplever att det är ett mycket större föräldraengagemang när de här barnen tränar. Många föräldrar är på plats under träningen och uppskattar att deras barn bowlar. Jag upplever inga problem alls, säger Åke Johansson och fortsätter: Innan barnen började i föreningen intervjuade jag föräldrarna för att få kunskap hur jag ska hantera varje barn. Tack vare den här gruppen har jag blivit bättre på att individanpassa träningarna, vilket utvecklat mitt ledarskap när jag möter de andra träningsgrupperna. Innan varje träning berättar Åke Johansson vad de ska göra. De som inte vill vara med i den ordinarie träningen får göra något annat. Det kan vara att vi sätter ett sidostaket i rännan så att klotet inte kan trilla ner eller en motorikövning där vi kastar gris. Åke Johansson känner att föreningen gör skillnad. Absolut, det vi gör kan betyda så otroligt mycket. Har man gjort något som betyder mycket för en person kan man leva på det länge. Eller som en förälder uttryckte det: Vill bara säga att bowlingen är en hit. Att få se glädjen glittra i hans ögon efter en strike värmer hjärtat. Min kreativa kille börjar komma tillbaka, tack för allt. Utveckla verksamheten så att idrotten gör som Idrotten vill SISU-distrikten har, liksom under 2013, haft i uppgift att genomföra utvecklingsprocesser i föreningarna för att de än bättre ska införliva de intentioner som finns i Idrotten vill i sin verksamhet. De föreningar som genomför en utvecklingsprocess får möjlighet till stöd för att förbättra det som identifieras som svaga områden samt för att kunna stärka och utveckla det som redan är bra. För SISU Idrottsutbildarna är Idrottslyftet och dess medel ett sätt att stimulera föreningar att utveckla sin verksamhet med ett tydligt fokus på kvaliteten i sin barn- och ungdomsverksamhet. Slutsatser för år 2014 Efter en något lång startsträcka, då SISU Idrottsutbildarna inför år 2013 fick en helt ny uppgift inom ramen för Idrottslyftet, har den skattning och analys som föreningarna fått göra i samverkan med distriktet givet mycket positiva resultat. Resultaten av föreningens skattning och analys har på ett strukturerat sätt skapat tid för reflektion samt bidragit till viktiga samtal och diskussioner som tidigare inte förts i föreningen. Dessa samtal har skapat ett högt engagemang med många spännande dialoger, som gett föreningen ett bredare perspektiv och en klarare bild av deras nuläge samt framtida utvecklingsbehov. Framtagna verktyg har gjort det lätt att komma igång och på ett strukturerat sätt breddat samtalen utifrån idrottens kärnfrågor. Arbetet har dessutom gett föreningarna ett gediget och bra underlag att jobba vidare med och följa upp på hemmaplan. En del föreningar och konsulenter upplever SISU Idrottsutbildarnas nya uppdrag och det arbetssätt som valts mer omfattande och tidskrävande, men också att det genererar större omedelbara effekter i föreningen genom de strukturerade dialoger som förs.

12 22 23 Uppföljning under året Under 2014 gjorde SISU Idrottsutbildarna en central uppföljning genom ett enkätutskick till såväl föreningar, som genomfört skattning och analys som till SISU-konsulenter som aktivt arbetar med vårt uppdrag. Svarsfrekvensen var mycket god: 76 % av totalt 920 föreningar 68 % av totalt 215 konsulenter Att svarsfrekvensen var högre hos föreningarna än hos SISU Idrottsutbildarnas konsulenter kan kanske upplevas märkligt. En förklaring till detta kan vara att konsulenterna även haft möjlighet att lämna synpunkter i andra sammanhang (i samband med intervjuer och mötesplatser), vilket föreningarna saknat. Enligt föreningens enkät, utdrag enligt nedan, upplever 71,9 % att SISU Idrottsutbildarnas uppdrag och arbetssätt fyller ett stort eller mycket stort behov hos föreningen. I vilken utsträckning anser du att SISU Idrottsutbildarnas insats inom ramen för Idrottslyftet med skattnings- och analysverktyg fyller ett behov hos din förening? ,8% 26,1% I vilken utsträckning upplever du att SISU Idrottsutbildarnas skattnings- och analysverktyg har utgjort ett värdefullt stöd till fortsatt arbete? ,3% 1 6,2% 2 25,4% 3 45,9% 1 = låg utsträckning och 5 = hög utsträckning 4 19,2% Föreningsenkäten visar dessutom att SISUkonsulenten är ett viktigt stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet, hela 81,9 % har svarat i stor eller mycket stor utsträckning. I vilken utsträckning upplever du att SISU-konsulenten är ett stöd i din förenings fortsatta utvecklingsarbete? ,0% Nyttig analys av vår verksamhet som bidrag till ett större bredare perspektiv och tydliga utvecklingsbehov Ökad förståelse, gemenskap och engagemang Samtalen sinsemellan i föreningen har ökat Påbörjat förändringsresor för att stärka föreningen och bredda verksamheten Skapat nya värdegrundsdokument utifrån Idrotten Vill Skapat en bättre struktur och målformuleringar Funnit nya vägar för att bli ännu bättre Stärkt föreningen med hjälp av olika utbildningsinsatser Förbättrat sättet att se på våra medlemmar och förstärkt pedagogiken Effektivare styrning och tydligare ansvarsfördelning Rekryterat nya målgrupper och ledare Statistik för 2014 SISU Idrottsutbildarna har som tidigare nämnts haft 25 MSEK att fördela under Dessa medel har fördelats till projekt i unika föreningar tillhörande 55 olika SF. Cirka 400 fler föreningar har tagit del av medel i år jämfört med föregående år. Föreningens styrdokument kr (33%) Fysisk miljö kr (2%) SUMMA PER OMRÅDE INOM IDROTTSLYFTET 2014 Idrottsträningen kr (1%) Analysarbete kr (3%) Social miljö kr (3%) Aktiva/utövare kr (13%) Tränare/ledare kr (44%) De vanligaste behoven som framkommit i skattnings- och analysarbetet hos föreningarna är: Organisationsutveckling skapa struktur och ordning i föreningen Arbete med värdegrundsfrågor och att skapa trygga miljöer Ledarutbildningar Utbildning för föräldrar och aktiva Utbildning av styrelse Skapa planer för att rekrytera och behålla såväl ledare som aktiva ,7% 1 4,4% 2 21,9% 3 1 = låg utsträckning och 5 = hög utsträckning ,6% 1 5,2% 2 11,4% 3 31,9% 4 5 Pengarna har fördelats mellan de 6 olika områdena som finns i skattnings- och analysverktyget, enligt nedanstående modell. Påbörja strategiarbeten var befinner vi oss, vad vill vi uppnå och vad behöver vi göra för att uppnå det Stärka det ideella engagemanget IdrottOnline hjälp med administrativt system 1 = låg utsträckning och 5 = hög utsträckning 65,1 % av föreningarna upplever dessutom att arbetet med skattning och analys utgjort ett värdefullt eller mycket värdefullt stöd till fortsatt arbete. Föreningsenkäten synliggör även ett antal effekter som arbetet med skattning och analys haft, bland annat:

13 24 25 SISU IDROTTSUTBILDARNA VÄST UNDERSKATTAR INTE KULFAKTORN Precis som alla andra SISU-distrikt jobbar SISU Väst med förbundets skattnings- och analysverktyg i sitt stöd till föreningarna. Men sedan några år tillbaka sker uppföljningen bland annat på stora Idrotten vill-konferenser i stället för i föreningens klubblokal. Enligt Susanne Eriksson, konsulent på SISU Idrottsutbildarna Väst, en mycket lyckad förändring. På Idrotten vill-konferenserna, som varar ungefär ett dygn, från eftermiddag till lunch, samlas föreningar från hela distriktet som gjort ett skattningsarbete. Där får de med stöd från sina konsulenter analysera resultatet och göra en handlingsplan framåt. Men de får också möjlighet att utbyta erfarenheter med andra föreningar, något som kan ge nya infallsvinklar. Dessutom får vi genom att kraftsamla möjlighet att ge dem en bra avslutningstalare. Kulfaktorn ska inte heller underskattas, säger Susanne Eriksson. Kulfaktorn gäller inte bara föreningsrepresentanterna utan också konsulenterna. De jobbar normalt i olika delar av distriktet, men får nu möjlighet att göra något stort tillsammans och givetvis är det utvecklande även för dom. På den senaste konferensen samlades 120 deltagare från 33 föreningar, målet är att föreningarna ska skicka minst fyra representanter var. Men distriktet skickar inte ut några inbjudningar. Vår erfarenhet är att det inte fungerar. I stället kan jag, när vi går igenom skattningsverktyget sälja in konferensen. Och då kan jag också rikta inbjudan till de personer jag tycker borde komma. Efter att ha jobbat med föreningen har jag ju lite fingertoppskänsla för vilka som är viktiga att få med, säger Susanne. Den skattning föreningen gör av sin verksamhet och sätt att fungera ligger till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete. Men det behöver inte handla om en engångsföreteelse. Det finns föreningar som kör ett andra varv för att se om arbetet gett några resultat. Men kanske också för att det är så kul, lägger Susanne till. SISU-KONTAKTEN FICK SOTENÄS JUDOKLUBB ATT LYFTA Sotenäs är en liten skärgårdskommun i Bohuslän mest känd för turistorter som Smögen och Hunnebostrand. Där finns många turister, men också en mer eller mindre konstant bofast befolkning. Och sedan 40 år tillbaka en judoklubb Sotenäs Judoklubb. En klubb som för två år sedan fick ett lyft. Vi hade i alla fall de senaste tio åren visserligen varit en ganska stabil förening, men dåliga på att utveckla verksamheten och ta externa kontakter, säger Anders Logg, föreningens ordförande. Följaktligen var det inte klubben som tog kontakt med SISU Idrottsutbildarna utan konsulenten Malin Ericsson som tog initiativet och bjöd in den till en utvecklingskonferens på Smögens havsbad. Anders minns konferensen som inspirerande. Det var spännande att se hur andra föreningar, med helt andra förutsättningar, arbetar. Jag minns bland annat en dansförening som hade lika stora kostnader för tävlingar och tävlingsdräkter på en vecka som vi har på ett år. På konferensen gjorde föreningen en skattning och analys av sin verksamhet, som också ledde fram till ett konkret handlingsprogram. I handlingsplanen fanns bland annat utbildning av huvudtränare och unga hjälpledare och domare. Det har vi fått till och det har varit ett lyft för verksamheten. Sedan har utvecklingsarbetet också fått andra effekter, som exempelvis fler träningar och en nystartad träningsgrupp för barn mellan 5-7 år, berättar Anders. Men två viktiga punkter finns kvar: att få en egen lokal och förnya utrustningen, bland annat de dyra mattorna. Nu tränar vi i en idrottshall där vi är tvungna att plocka fram och ställa tillbaka allt inför varje träning. Och vi har heller ingenstans att göra av saker som pärmar och pokaler, de finns nerstoppade i kartonger. Vi håller på att bearbeta kommunen, och får vi till en lokal skulle verksamheten kunna lyfta ännu mer, avslutar Anders. Öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Inför 2014 gjordes en större revidering av regelverket som bland annat mynnade ut i att bidrag numer kan lämnas till samlingslokaler och för renovering i föreningsägda anläggningar. Det öppnades även upp för mindre projekt att söka stöd då den undre gränsen för stödets storlek togs bort. För mindre projekt ändrades det också så att det endast krävs ett treårigt nyttjanderättsavtal, istället för som tidigare 10 år. Arbetet med anläggningsfrågor förutsätter ofta kommunala kontakter, något som DF ofta har upparbetat. Det har därför varit naturligt att tilldela DF ansvar för att handlägga ärenden som handlar om att öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer. Inför 2014 utökades DF:s roll ytterligare, då distriktsidrottscheferna fick delegation på att besluta om anläggningsstöd på upp till kr. Beslut på belopp över kr fattas av Riksidrottsförbundets generalsekreterare. Tidigare hanterades alla ärenden i utsedda regiongrupper. I gruppen fick beslut fattas för belopp upp till kr, resterande ärenden skickades vidare till Riksidrottsförbundets generalsekreterare för beslut. Under året har medel beviljats till 392 projekt, vilket betyder att 53 idrotter har fått hjälp att öka sin tillgänglighet i olika delar av landet. I jämförelse med 2013 utökades antal idrotter som fick ta del av stödet med 9 stycken. Precis som tidigare är det vanligast att bidrag beviljas till fotbollsföreningar. Det är också vanligt att medel beviljas till föreningar inom ridsport, orientering, golf, skidor, skyttesport, tennis, friidrott, gymnastik samt motorcykel och snöskoter. Att öka tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer, som framförallt handlar om att skapa nya aktivitetsytor, är oftast en kostsam investering. För att möjliggöra för fler föreningar att ta del av medel från Idrottslyftet kan stödet per anläggning som mest uppgå till 50 % av investeringskostnaden. Uppväxlingen av stödet ökade under 2014 till nästan 10 gånger, mot tidigare år då det har växlats upp ca 7 gånger. Kommunerna är den vanligaste finansiären, vars resurser ofta kompletteras med stöd från stiftelser/fonder, föreningarnas egna insatser samt privata aktörer. VÄSTERBOTTENS IDROTTS FÖRBUND VILL SE HELHETEN Västerbottens Idrottsförbund arbetar intensivt med Idrottslyftets stöd till anläggningar och idrottsmiljöer för att tillgodose behoven av ombyggnad men också nya arenor för nya idrotter. Men det viktigaste är ändå att vi ser helheten hos den sökande föreningen och att man har barns och ungdomars perspektiv i fokus, berättar Idrottslyftshandläggare Daniel Sandström. När Västerbottens Idrottsförbund arbetar med anläggningsstödet kommer helheten främst. Man vill se att den sökande föreningen har en god anläggningsidé, en sund och utvecklande barn- och ungdomsverksamhet, samt gärna ett samarbete med SISU Idrottsutbildarna. För Daniel Sandström är samarbetet med SISU:s idrottskonsulenter en av de viktigaste kuggarna i ett lyckat anläggningsprojekt. Det är konsulenterna som har kontakterna med idrottsföreningarna och ska coacha dem på rätt väg. Så när styrgruppen för Idrottslyftet anläggning förändrar prioriteringar eller strategier, eller när det kommer nya direktiv från Riksidrottförbundet, är Daniel Sandström snabb på att hålla särskilda genomgångar med idrottskonsulenterna. Jag sätter mig gärna ner med dem för att berätta om nyheter och förändringar. Konsulenterna är jätteviktiga för att guida idrottsföreningarna rätt i vårt tänk och kan se till att vi kommer in i processen i rätt skede. Ju tidigare desto bättre, säger Daniel. Ett bra exempel på detta är processen runt Obbola IK:s multiarena tycker han. Där kom idrottskonsulenten in direkt och fick vara med och bolla.

14 26 27 Det är klockrent och jag tror verkligen att resultatet blir jättebra. I det här fallet är det just nytänkandet kring multifunktionalitet som vi uppskattar, menar Daniel. Multifunktionalitet och föreningssamarbete är de två tydligaste kriterierna för Västerbottens del när det gäller anläggningsstöd. Shimbukan Skellefteå Budoklubbs nya kampsportlokal uppfyller det senare. Där gick sex idrottsföreningar med intresse för japanska kampsporter ihop och skapade en gemensam budokan. Vi upplever att idrotten själv får ut en betydligt större nytta av sin verksamhet genom sådan samverkan. De föreningar som är duktiga här kommer definitivt att vara mer framgångsrika på sikt, så även i att söka anläggningsstöd, säger Daniel Sandström. En tredje prioritering som Västerbotten arbetar med inom Idrottslyftets anläggningsstöd är energieffektivisering. För att öka kompetensen kontaktade Daniel Norrbottens Energikontor och fick därigenom tillgång till ett nätverk med de kommunala energi- och klimatrådgivarna i Västerbotten. Ett steg som visade sig helt rätt när RF beslutade att energirådgivning är vägledande vid satsningar på energiåtgärder. Nu ligger vi väl i framkant och kunde exempelvis hjälpa Norsjö Ridklubb med ett väldigt bra underlag inför ansökan till Idrottslyftet och kommunen. Ridklubben fick en betydande förbättringsåtgärd i det projektet, anser Daniel Sandström. Men även utvärdering efter ett avslutat anläggningsärende är betydelsefullt för styrgruppen i Västerbotten. Varje anläggning besöks i samband med slutrapporten där Daniel kontrollerar att den ekonomiska redovisningen stämmer mot verkligheten. Vi försöker att vara noggranna och begära in underlag. Sedan gör vi en samlad analys över alla ärenden och ser över om de har uppnått prioriteringarna vi själva har. Hur har vi spridit dem geografiskt, hur har vi tagit vara på den idrottsliga mångfalden, och kan vi stå för jämställdheten i fördelningen, berättar han. Under 2014 gjordes en särskild filmsatsning om Idrottslyftet av kommunikationsteamet hos Västerbottens Idrottsförbund. Man filmade goda exempel för att öka kunskapen om Idrottslyftet hos idrottsföreningar, allmänhet och politiker. Västerbotten har ett högt söktryck på anläggningsstödet, men marknadsföringen behövs för att visa nyttan och vad pengarna används till. Samt för att föreningar ska få en inblick i vad, hur och varför de kan söka medel. Filmerna kan också inspirera föreningarna till att göra mer kreativa anläggnings- och rekryteringsansökningar, säger Daniel Sandström, som i en film förklarar hur ett anläggningsärende går till. Som Idrottslyftskonsulent i Västerbotten hoppas han själv på en ännu större förflyttning mot ärenden med föreningssamverkan och multifunktionalitet. Det tror jag kommer med konsulenternas stora inverkan som bollplank åt föreningarna. På så sätt kan också både vi och dom få grepp om helheten, säger Daniel Sandström. DRÖMMEN OM EN MULTIARENA SNART SANN FÖR OBBOLA IK Det började med planer om en liten grusgrop att cykla i men växte till en multiarena med utrymme för såväl boule, utegym, grillplatser, skateboard och förstås alla möjliga banor för cykel. Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna peppade oss att satsa lite större. Vi insåg att vi kunde skapa en bredare arena för en mycket större målgrupp, säger Fredrik Berndes, Obbola IK cykel. Cykling är en motionsform som just nu har ordentlig medvind. Obbola IK:s cykelsektion startade för tre år sedan och har redan drygt 90 medlemmar. Det är också stor efterfrågan på barn- och nybörjargrupper och nya medlemmar rullar ständigt in. När tanken om en multiarena med utrymme för många olika idrotter började ta ordentlig fart använde ordförande Fredrik Berndes och de andra i Obbola IK cykel Västerbottens Idrottsförbund och SISU Idrottsutbildarna som bollplank. Ansökan blev omfattande och inkluderade en 3D-film över hur området skulle kunna te sig. Det var hos Idrottslyftet, Umeå kommun och Allmänna Arvsfonden som föreningen sökte pengar. Vi fick redan tidigt klart med medel från Idrottslyftet, samt ett muntligt löfte från kommunen. Så vi sökte hos Arvsfonden och fick beviljat stöd där hösten 2014, berättar Fredrik Berndes. Man ville framför allt få med fler barn och ungdomar i den roliga cykelsporten men även främja annat friluftsliv kring Obbola och skärgården i stort. Genom att bredda målgruppen kunde föreningen öppna för nya idrotter som kan komplettera de befintliga och ge fler dimensioner. Tjejer och killar, unga och gamla ska känna sig välkomna, likväl som att arenan i framtiden ska passa till både löpning och skidor. Om arenan kan locka såväl små barn som pensionärer så finns en vinning med att de äldre kan ge en trygghet för de yngre på plats. Obbola IK startade grovarbetet med multiarenan i april Flera entreprenadmaskiner jobbar fram de olika banorna och självklart är cross country-slingan, dirtbanan och knattebanan något föreningen är extra stolt över. Vi testar av delarna allt eftersom och i princip har vi färdigställt den korta versionen av cross country-slingan. Totalt har Obbola IK cirka 3,7 miljoner till bygget och planerar en stor invigning första veckan i juli Arenan ska bli cirka kvadratmeter och området kan rymma flera hundra personer samtidigt som ägnar sig åt motion och rekreation. Kommunen har gett nyttjanderätt i tio år då man gärna vill se satsningar utanför Umeås stadskärna. Och multiarenan bli ensam i sitt slag norr om Falun, vilket borgar för att den kommer att få stor uppmärksamhet. Vi har stora möjligheter att växa ytterligare så småningom, det här är steg ett. Vi är redan klara med att få till stånd en sanitär byggnad och bland annat gå vidare med skateparken. Det kommer att följa samma ansökningsförfarande eftersom alla delar utvecklar vår verksamhet i hela området, säger Fredrik Berndes. Uppföljning av projekt Samtliga förbund är ålagda att följa upp de medel som de beviljar till föreningarna. För att hantera ansökningar, återrapporter och utbetalningar har Riksidrottsförbundet inom ramen för IdrottOnline utvecklat en särskild Idrottslyftsapplikation. När förbundet godkänner en föreningsansökan i applikationen genereras per automatik en återrapport på föreningens IdrottOnline-sida. Återrapporten ska föreningen besvara och skicka in till förbundet efter genomfört projekt. Förbundet går igenom återrapporten och i de fall projektet inte har genomförs som planerat eller kostnaderna har blivit lägre än budgeterat blir föreningen återbetalningsskyldig. Under 2014 gjordes 152 återbetalningar. Det är något fler än föregående år, då 133 återbetalningar gjordes. Därutöver har många förbund valt att dela upp utbetalningen av beviljade medel, vilket betyder att föreningen får en del när projektet inleds och resterande del efter godkänd återrapport. Om projektet inte avlöpt som förväntat betalas den sista delen aldrig ut. Utöver den skriftliga återrapporten följer förbunden upp flera av sina projekt ytterligare. Hos SF är löpande dialog via e-post och telefon vanligast. Flera gör också föreningsbesök och då ofta i samband med att projektaktiviteter genomförs. Vidare tar flera SF hjälp av sina SDF eller regionalt anställda konsulenter för kontroll och avstämning av projekt. Flera SF anordnar också centrala/regionala konferenser och träffar för de föreningar som beviljats medel. Många distrikt har en personlig kontakt med de föreningar som beviljats medel. Detta blir naturligt då distrikten har involverat sina konsulenter i arbetet och de tillbringar stor del av sin arbetstid ute hos föreningarna. Utöver att ha kontakt med föreningarna gör en del distrikt också avstämningar med involverade skolor. Smålands rapportsvar illustrerar på ett bra sätt hur distriktens uppföljningsarbete kan se ut:

15 28 29 Vi har genomfört 13 projektbesök där vi har varit ute och träffat föreningar när de bedriver sina aktiviteter i projektet. Vi delger alla idrottskonsulenter vilka föreningar som har beviljats medel och projekten tas upp för diskussion vid föreningsbesök. Vi har genomfört 10 uppföljningsträffar under hösten Målgruppen för träffarna var föreningar som beviljats projekt inom rekryteringsområdet, men även föreningar som var intresserade av att starta nya projekt var välkomna. 210 ledare medverkade på träffarna. Vi har producerat och spridit tre nyhetsbrev innehållande goda exempel och aktuell information till beviljade föreningar. Vi har ringt till närmare 30 föreningar och ställt frågor utifrån ett framtaget frågeformulär. Beslutsgruppen har träffat fyra utvalda föreningar som sökt många projekt och ansökt om stora summor för att diskutera genomförande och framgångsfaktorer i rekryteringsarbetet. RF:s Idrottslyftsträffar Samverkan mellan SF, DF och SISU-distrikt är viktigt för att arbetet med Idrottslyftet ska få så stor effekt som möjligt. För att ge förbunden ökad insikt i varandras arbete och stimulera till samverkan bjuder Riksidrottsförbundet årligen in till två träffar. Vid varje träff samlas totalt ca 120 representanter från SF, DF, SISU Idrottsutbildarna och RF genomfördes den första träffen den 31 mars 1 april. Vi började med en tillbakablick på Idrottslyftet Därefter fick vi besök av Ungdomsstyrelsen som pratade om ungas fritid. Sedan var det dags för två kortare pass med valbara seminarier, där några av närvarande förbund ansvarade för innehållet utifrån valda delar av deras arbete med Idrottslyftet. Dag 1 avslutades med ett pass med aktuell statistik och diskussioner med utgångspunkt i programserien Idrottens himmel och helvete. Dag 2 inledde vi med ett informationspass om de forsknings- och utvärderingsinsatser som genomförs under Idrottslyftet Vi fortsatte med ett arbetspass kring tveksamma projektansökningar innan vi avslutade med tips om nya material/metoder och ett besök av KFUM, som berättade om sitt arbete med engagemangsguider. Den andra träffen genomfördes den oktober och inleddes med att Korpen berättade om förbundets förändringsresa och Idrottslyftets betydelse. Därefter följde flera olika gruppsamtal, där deltagarna fick diskutera hur Idrottslyftet kan användas i ett helhetsperspektiv. Dag 1 avslutades med en separat träff för SF och en för distrikten. Under dag 2 stod tankar om Idrottslyftet från 2016 och framåt i fokus. Centrala projekt Riksidrottsförbundet har möjlighet att initiera centrala satsningar av olika slag. Detta har gjorts på varierande sätt under åren. Under Idrottslyftet år 5 utlyste RF medel till förbund, som ville utveckla motions- och idrottsverksamheten för barn och ungdomar i samverkan med andra organisationer. Tre SF, två DF och ett SISU-distrikt beviljades medel. Svenska Castingförbundet i samverkan med Sportfiskarna och Svenska Orienteringsförbundet i samverkan med Friluftsfrämjandet slutförde sina projekt redan under Tre projekt har redovisats under 2014 med mycket goda resultat: Svenska Gymnastikförbundet har genomfört en satsning på parkour. Den har bland annat resulterat i att 9 parkour- och trickingföreningar som tidigare inte varit med i idrottsrörelsen nu har anslutit sig till Svenska Gymnastikförbundet. Av Svenska Gymnastikförbundets föreningar är det numera 120 som har införlivat parkour i sin verksamhet, när projektet startade var målsättningen 10 föreningar! I dessa föreningar finns cirka parkourutövare och under har över barn och ungdomar deltagit på gatherings/jam/läger. Under projekttiden har även utbildningar samt en hemsida arbetats fram ( Norrbottens Idrottsförbund har i samverkan med Luleå kommun, Svenska Kyrkan och Rädda Barnen genomfört Alla platsar, som är ett projekt som vill påverka strukturen kring hur fritidssektorn bemöter ekonomiskt utsatta barn, en grupp som ökar i samhället. Projektet har bestått av tre delar: 1. Aktivt arbete i föreningar De föreningar som deltagit i projektet har satt frågan om idrott som klassfråga på dagordningen och i flera föreningar kommer förmodligen arbetet att ge ringar på vattnet under en längre tid, även om projektet nu är avslutat. En idébank med en kort faktadel, diskussionsfrågor och tips på hur föreningen kan utarbeta policydokument har tagits fram för vidare spridning. 2. Opinion för att informera och påverka Alla platsar har fått bra utrymme i lokalmedia. Inslag har gjorts i tidningar, radio och TV. Information har också spridits genom olika möten, exempelvis fick deltagandet under Luleå Pride stort genomslag tack vare en stark politikerpanel. 3. Etablera ett sportotek (utlåningsverksamhet) Denna del av projektet har varit lyckosam och i januari 2015 öppnade Luleå Kommun ett sportotek. En film om verksamheten har lagts ut på YouTube ( youtube.com/watch?v=cgkxiammese). Som en del av projektet har också ett stipendium inrättats. Där kan barn och ungdomar söka stöd för att kunna vara med i idrotten, det vill säga till kostnader som medlemsavgifter, träningsavgifter, läger med mera. Ansökan ska alltid gå via en idrottsförening, men kan initieras av exempelvis socialförvaltningen, kyrkan och skolan. För mer information om projektet rekommenderas den film som tagits fram under projekttiden. Den finns på SISU Idrottsutbildarna i Örebro har genomfört ett projekt i samverkan med boenden för ensamkommande. Syftet har varit att erbjuda ensamkommande i Örebro län en meningsfull och aktiv fritid genom föreningslivet. Genom projektet har långt fler än 100 ensamkommande barn och ungdomar fått prova på aktiviteter som fotboll, volleyboll, ishockey, kampsport, dans, basket skidor, frisbeesport, bordtennis, tennis, squash och badminton. Mer än femtio har gått med i någon idrottsförening. På deltagarnas önskemål har också två nya för-

16 30 31 eningar startat, en kampsportklubb i Hällefors samt Laxå Basketclub. 25 föreningar i Örebro län har fått fördjupad utbildning om integration. 41 ungdomar från boendena har deltagit i ledarutbildningen Plattformen och hälften av dem är på väg att bli eller har redan blivit ledare. Några deltagare har även fått utbildning i Akut Hjälp och HLR. Utöver dessa projekt har RF också beviljat medel till Svenska Simförbundet. Förbundet har tillsammans med Svenska Livräddningssällskapet genomfört projektet Tillsammans för simkunnighet, som också avslutades under Verksamheten har bedrivits i utvalda områden i Göteborg, Malmö och Stockholm, där simkunnigheten är låg. Projektets syfte var att eleverna tidigt ska känna sig trygga och kunna delta i aktiviteter i och vid vatten. Via projektet spreds också kunskap om simundervisning och säkerhet i och kring vattnet till elevernas föräldrar, för att ge ökad förståelse för vikten av simkunnighet. För detta ändamål togs en folder fram, som översattes till somaliska, turkiska och arabiska. Under projektet har 513 elever fått ta del av simundervisning. Av dessa hade 88 % efter projektets slut uppnått minst kriteriet vattenvan utifrån en given utvecklingsstege. Det ska jämföras med att motsvarande värde innan projektstart var 31 %. I fjolårets rapport om Idrottslyftet berättade vi att Smålands och Västerbottens Idrottsförbund fått resurser för att genomföra ett projekt med målet att skapa en arbetsmodell för idrottsföreningar som vill jobba med tidig integrering och därmed etnisk mångfald inom idrotten. Arbetat har fortlöpt under 2014 och kommer att slutföras under Vi återkommer därför först i nästa års rapport med en beskrivning av vad som åstadkommits. Detsamma gäller den antologi om Att utveckla idrott, som påbörjades under förra året. Efter en idé från Djurgårdens IF genomförde Riksidrottsförbundet en satsning på organiserad spontanidrott i 17 olika områden. Verksamheten blev snabbt populär och uppskattad. Efter projekttiden har verksamheten fortsatt på vissa ställen. Verksamhet har även genom lokala initiativ startats upp på nya orter. För att få denna typ av verksamhet att utvecklas ytterligare och få större spridning i hela landet initierade RF en ny extra satsning under Satsningen genomförs via RF:s distriktsidrottsförbund och hittills har medel beviljats till verksamhet i följande städer: Botkyrka, Eskilstuna, Gävle, Göteborg, Luleå, Helsingborg, Kristianstad, Malmö, Norrköping, Stockholm, Södertälje, Växjö och Örebro. Några av dessa orter har kommit igång med verksamhet, medan andra fortfarande är i planeringsstadiet. En ny utlysning till distrikten kommer att göras under 2015 för etablering i fler områden. Verksamhetens utgångspunkter är: Uppmuntra till ett mer spontant idrottande, men också skapa ett intresse för deltagande i föreningsverksamhet. Erbjuda flera olika idrotter så att både flickor och pojkar deltar. Fokus på åldern år. Bedrivas i socioekonomiskt svaga områden, då undersökningar visar att ungdomar i dessa områden är fysiskt aktiva i mindre utsträckning än övriga. De aktiviteter som erbjuds genomförs av lokala föreningar och ledare. Distriktsidrottsförbundet har en viktig roll som samordnare. Forskning och utvärdering Inför Idrottslyftet fick förbunden i samband med att de skickade in sina utvecklingsplaner möjlighet att lämna in synpunkter på vad som behöver beforskas. Förslagen bearbetades och kompletterades av RF:s kansli och mynnade ut i fem områden som idrottsrörelsen behöver veta mer om: 1. Idrottens behållafaktorer 2. Idrottens kostnader 3. Idrottens mål- och regelstyrning 4. Idrottens anläggningar 5. Idrottens ledarkompetens För att hitta lämpliga forskare och få hjälp med vetenskapliga bedömningar med mera etablerades ett samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) under Inledningsvis arbetade RF och CIF framförallt med att gå igenom inkomna förslag från aktuella forskare, som fortsatte med avtalsskrivning med de som blev utvalda. Det betyder att forskningsarbetet inletts på allvar under 2014 med följande aktörer inblandande: Unga i och om framtidens föreningsidrott Susanna Hedenborg och Marie Larneby, Malmö Högskola. Vad gör idrottsföreningar som bidrar till att ungdomar väljer att fortsätta sitt idrottande? Eva-Carin Lindgren, Göteborgs Universitet Ungdomsidrottens resurs- och kostnadskrav i globaliseringens tidevarv: En komparativ studie av drivkrafter och konsekvenser. Patrik Andersson och Henrik Glimstedt, Handelshögskolan Stockholm Anpassning av idrott till barn och unga från vision till praktik. Inger Eliasson, Idrottshögskolan Umeå Universitet Gör idrotten som Idrotten vill? Om barn- och ungdomsidrottens utformning i teori och praktik. Karin Redelius, Gymnastik- och idrottshögskolan Stockholm Tränarens kompetenser i idrottsföreningar Bjarne Ibsen, Syddansk Universitet i samarbete med Johan von Essen och Ola Segnestam Larsson, Ersta Sköndal Högskola Den 8 september träffades samtliga forskare tillsammans med representanter från CIF och RF. Mötets syfte var erfarenhetsutbyte samt att upptäcka eventuella samordningseffekter för de olika projekten. Forskarna fortsätter sitt arbete och ska vara klara med sin rapport senast den 31 december Ramböll Management har uppdraget att göra en övergripande utvärdering av Idrottslyftet De presenterade en halvtidsutvärdering i december Rambölls uppdrag handlar framförallt om att besvara om de insatser som genomförs inom Idrottslyftet bidrar till uppfyllelse av idrottsrörelsens gemensamma mål på en aggregerad nivå. Deras utvärdering ska också vara ett användbart underlag när framtida satsningar ska utformas samt ge ökad kunskap om vilka faktorer som bidrar till att projekt/insatser blir framgångsrika och hållbara över tid. Under årets arbete har Ramböll konstaterat att Idrottslyftet bidrar till att mobilisera aktörerna inom idrottsrörelsen och skapar ett fokus på barn- och ungdomsidrotten i föreningarna. De konstaterar också att medlen har nått ut till föreningarna, omsatts i praktisk verksamhet och därmed kommit barn och ungdomar till del.

17 32 33 Samtidigt ser Ramböll att Idrottslyftet har potential att i betydligt större utsträckning möta idrottens utmaningar, men då krävs en något annorlunda konstruktion. Merparten av det arbete som idag genomförs i Idrottslyftet sker på föreningsnivå, men vissa av de utmaningar idrotten står inför måste, enligt Ramböll, lösas på andra nivåer först. Vidare saknas på den lokala nivån ofta kunskap om vilka idrottens utmaningar är. Utvärderarna menar att Idrottslyftet så som det idag är utformat innehåller flera program i programmet vilket gör det svårgenomträngligt för enskilda föreningar. Medelstilldelningen till förbund och föreningar sker inte med hänsyn till behov eller potential och blir därför ofta ytterligare ett generellt verksamhetsstöd istället för ett utvecklingsstöd. Utifrån ovanstående rekommenderar därför Ramböll att: RF tar ett mer aktivt ägarskap i Idrottslyftet. Kopplingen mellan kunskap om behov/ potential och insatserna i programmet stärks. Fördelningsmodellen ses över. Riksidrottsförbundet välkomnar Rambölls rekommendationer och har rent generellt haft stor nytta av den regelbundna dialog som funnits med utvärderarna under programperioden. Idrottsrörelsen är som Sveriges största folkrörelse på många sätt en spegel av det samhälle den verkar i. Dess möjligheter att växa kvantitativt och även utvecklas kvalitativt påverkas därmed också av faktorer som ligger utanför rörelsens kontroll. Några av dessa är: Demografiska förändringar så som storleken på barnkullarna Urbanisering och avfolkning där Sverige har den snabbaste urbaniseringstakten i Europa Ökad konkurrens av privata aktörer och andra intressen Strukturer i samhället i övrigt som skiktar baserat på socioekonomi, kön och etnicitet Individualisering och förändrad attityd till ideellt engagemang Tillgängligheten till anläggningar och idrottsmiljöer Ett medvetet val av Riksidrottsförbundet är också att lita till det ledarskap som varje dag bedrivs av ideella i Sveriges föreningar vars engagemang är själva roten till folkrörelsens existens. Riksidrottsförbundet vill därmed inte lägga allt krut på de idrotter som främst står för den nedgång i deltagartillfällen som noteras i LOK-stödsstatistiken, eller de geografiska områden som utmanas mest. Att det finns verksamhet, och någon som engagerar sig i dess fortsatta utveckling, är ju själva grunden i föreningens fortlevnad och välmående, precis som en mångfald av idrotter, i så många delar av Sverige som möjligt, ger förutsättningar för den som tröttnat på en verksamhet att finna en ny utmaning. Planering för Idrottslyftet 2016 och framåt Då RF tror att Idrottslyftet skulle kunna göra ett större avtryck på aggregerad nivå (vilket ju även den externa utvärderingen visar) beslutade riksidrottsstyrelsen i augusti 2014: RS ger GS i uppdrag att ta fram ett nytt upplägg, som ska träda i kraft 1 januari 2016 under förutsättning att regeringen fortsatt avsätter medel. Arbetet med att forma det nya upplägget har förutom i den externa utvärderingen tagit sin utgångspunkt i idrottsrörelsens strategiarbete och verksamhetsinriktning, Idrotten vill, de av riksidrottsstyrelsen antagna anvisningarna för barn- och ungdomsidrott samt regeringens riktlinjer/önskemål och har förankrats/diskuterats med förbunden (SF, DF och SISU-distrikt) vid några tillfällen. Arbetet med att analysera halvtidsutvärderingens resultat och forma det nya Idrottslyftsupplägget fortsätter under våren Beslut om den nya utformningen fattas i juni. Statistik och ekonomi

18 34 35 Jämförelser IL år och 2014 Idrottslyftet Antal IF som beviljats medel Antal satsningar Antal deltagare (20 år och yngre) Antal deltagartillfällen Andel flickor Andel pojkar År /2008 (12 mån) Ingen uppgift % 49% År /2009 (12 mån) Uppgifter finns, 45% 55% År /2010 (12 mån) men har inte 44% 56% År /2011 (12 mån) sammanställts. 45% 55% År /2012 (18 mån) Se ovan 46% 54% År 2013 (12 mån) Se ovan 45% 55% År 2014 (12 mån) Se ovan 44% 56% Idrottslyftet Antal beviljade anläggningsobjekt Antal berörda idrotter År /2008 (12 mån) År /2009 (12 mån) År /2010 (12 mån) År /2011 (12 mån) År /2012 (18 mån) År 2013 (12 mån) År 2014 (12 mån) Kommentarer: Antal föreningar som beviljades medel minskade kraftigt under 2013, därför känns det positivt att siffrorna vänt under Årets ökning beror framförallt på att SISU Idrottsutbildarna beviljade fler föreningar medel än under Det tyder på att vi börjar hitta rätt former för SISU:s nya ansvarsområde i Idrottslyftet (Idrotten vill), som infördes Antal satsningar omfattar endast SF och DF Rekrytera (fram till 2013 skolsamverkan). Från 2013 har vi i den separata statistiken per organisation valt att redovisa även antal SISU-projekt. Då denna uppgift inte tidigare funnits med har vi för att lättare kunna göra jämförelser mellan åren exkluderat uppgiften i denna tabell. Antal deltagare avser också endast SF och DF Rekrytera (tidigare skolsamverkan). Under IL år 5 fick förbunden i begränsad omfattning bevilja medel även till åldersgruppen år och från 2013 får de göra detta i den omfattning de önskar. För att lättare kunna göra jämförelser mellan samtliga år redovisar vi dock endast deltagare upp till 20 år i denna tabell. Idrottslyftet år 2014 SF SF Tilldelat föreningsstöd i tkr Antal IF i för.register 2013 Antal IF LOK-stöd 2013 Antal unika föreningar Antal beviljade projekt Projekt per förening Deltagare Antal totalt Antal flickor Antal pojkar Akademisk idrott , Amerikansk Fotboll , Badminton , Bandy , Bangolf , Baseboll & Softboll , Basket , Biljard , Bilsport , Bob o Rodel , Bordtennis , Boule , Bowling , Boxning , Brottning , Budo & Kampsport , Bågskytte , Casting , Curling , Cykel , Danssport , Dart , Draghundsport , Dragkamp , Dövidrott , Flygsport , Fotboll , Friidrott , Frisbeesport , Fäktning , Golf , Gymnastik , Gång & vandring , Handboll ,

19 36 37 SF Tilldelat föreningsstöd i tkr Antal IF i för.register 2013 Antal IF LOK-stöd 2013 Antal unika föreningar Antal beviljade projekt Projekt per förening Deltagare Antal totalt Antal flickor Antal pojkar Handikappidrott , Innebandy , Ishockey , Issegling , Judo , Kanot , Karate , Klättring , Konståkning , Korpen , Landhockey , Motorcykel & Snöskoter , Mångkamp , Orientering , Racerbåt , Ridsport , Rodd , Rugby , Segling , Simidrott , Skateboard 231 Ingen uppgift , Skidor , Skidskytte , Skolidrott , Skridsko , Skyttesport , Sportdykning , Squash , Styrkelyft , Taekwondo , Tennis , Triathlon , Tyngdlyftning , Varpa , Vattenskidor & Wakeboard , Volleyboll , Summa , Antal IF i föreningsregister har minskat från stycken 2012 till Den största anledningen är att endast föreningar med organisationsnummer redovisas Svenska Badmintonförbundet har 2014 använt sitt föreningsstöd till föreningsutvecklare och därmed inte på samma sätt som tidigare noterat antal deltagande flickor/pojkar i satsningarna. Svenska Squashförbundet har ännu inte redovisat sina satsningar för 2014, därav är deras deltagarantal 0. Idrottslyftet år 2014 DF Rekrytera DF Tilldelat föreningsstöd i tkr Antal IF i för.register 2012 Antal IF LOK-stöd 2012 Antal unika föreningar Antal beviljade projekt Projekt per förening Deltagare Antal totalt Antal flickor Antal pojkar Blekinge , Dalarna , Gotland , Gästrikland , Halland , Hälsingland , Jämtland/Härjedalen , Norrbotten , Skåne , Småland , Stockholm , Södermanland , Uppland , Värmland , Västerbotten , Västergötland , Västernorrland , Västmanland , Västsvenska , Örebro , Östergötland , Summa , Antal IF i föreningsregister har minskat från stycken 2012 till Den största anledningen är att endast föreningar med organisationsnummer redovisas 2013.

20 38 39 Idrottslyftet år 2014 SISU Idrottsutbildarna Idrotten vill SISU-distrik Tilldelat föreningsstöd i tkr Antal IF i för.register 2012 Antal IF LOK-stöd 2012 Antal unika IF Idrottslyftet 2013 Antal projekt Projekt per IF Blekinge ,3 Dalarna ,8 Gotland ,5 Gästrikland ,6 Halland ,3 Hälsingland ,8 Jämtland/Härjedalen ,5 Norrbotten ,4 Skåne ,4 Småland ,5 Stockholm ,0 Södermanland ,3 Uppland ,4 Värmland ,4 Västerbotten ,6 Västergötland ,4 Västernorrland ,4 Västmanland ,3 Västsvenska ,4 Örebro ,7 Östergötland ,2 Summa ,5 Antal IF i föreningsregister har minskat från stycken 2012 till Den största anledningen är att endast föreningar med organisationsnummer redovisas Idrottslyftet år 2014 DF Ökad tillgänglighet Distrikt Förening Idrott Föreningsnummer Kommun Anläggningstyp Åtgärd Förklaring Total investering Bidrag Blekinge Skol-Idrottsföreningen Mörtsjöåsen Skolidrott 3079 Karlskrona Övrigt Aktivitetsytor Renovering gräsplaner på Mörtsjöåsen Blekinge Föreningen Karlshamn Fightcenter Budo och Kampsport Karlshamn Budolokal Aktivitetsytor Kampsportsbur/ MMA Bur/ Shootfightingbur Blekinge Nicklastorp Golfklubb Golf Karlskrona Golfanläggning Aktivitetsytor Rangeutbyggnad Blekinge Kajakklubben Eskimå Kanot Karlskrona Klubbhus-/lokal Energi-/miljöåtgärd Byte av värmepump och varmvattenberedare Blekinge Torhamns Surfklubb Segling Karlskrona Klubbhus-/lokal Aktivitetsytor TSK Klubbhus Blekinge Ronneby Orienteringsklubb Orientering 3390 Ronneby Orienteringskarta Aktivitetsytor Nyritning karta Järnavik/Biskopsmåla 6 km Blekinge Ringamåla Skytteförening Skyttesport Karlshamn Skyttehall Energi-/miljöåtgärd Projekt byte av lysrör och elsäkerhet Blekinge IF Friskis & Svettis Karlskrona Friidrott Karlskrona Friksvårdsanläggning Aktivitetsytor Ett gym till för alla Blekinge Karlshamns Tennisklubb Tennis Karlshamn Tennishall Energi-/miljöåtgärd Akut hallrenovering Blekinge Hällaryds Idrottsförening Fotboll 2134 Karlshamn Fotbollsplan, konstgräs, 5-/7-manna Aktivitetsytor Konstgräsplan vid Hällaryds skola Blekinge Orienteringsklubben Vilse 87 Orientering Olofström Orienteringskarta Aktivitetsytor Rammsjökartan Blekinge Jämshögs Idrottsförening Fotboll 8236 Olofström Klubbhus-/lokal Aktivitetsytor Byggnation av styrketräningslokal samt Beachvolleyplan Blekinge Ronneby Ryttarförening Ridsport Ronneby Ridanläggning Aktivitetsytor Uteridbana Blekinge Sölvesborgs Ridklubb Ridsport Sölvesborg Ridanläggning Säkerhetsåtgärd Stall för alla Blekinge Sölvesborgs Softbollclub Baseboll och Softboll Sölvesborg Basebollplan Aktivitetsytor Omklädningsrum Deer Creek Park Blekinge Karlskrona Segelsällskap Segling Karlskrona Båthamn Säkerhetsåtgärd Jolle-/handikapp anläggning Blekinge Jämjö Gymnastik och IF Fotboll 2407 Karlskrona Fotbollsplan, konstgräs, 11-manna Energiåtgärd - fjärrvärme Jämjö GoIF Fjärrvärmeanslutning Blekinge Sölvesborgs Gymnastik O IF Fotboll 4015 Sölvesborg Näridrottsplats Aktivitetsytor Falkviks näridrottsplats Blekinge Karlskrona Miniracingklubb Bilsport Karlskrona Klubbhus-/lokal Nyproduktion Karlskrona miniracing anläggning Blekinge Rödeby Allmänna IF Fotboll 3459 Karlskrona Fotbollsplan, konstgräs, 11-manna Aktivitetsytor Aktivitetsyta/konstgräs Dalarna Båt & Vattenskidklubben Delfin Vattenskidor & Wakeboard Falun Vattenskidsportanläggning Aktivitetsytor Utbyte av Klubblokal Dalarna Malung Skyttegille Skyttesport Malung-Sälen Skyttehall Energi-/miljöåtgärd Malungs skyttehall energispar Dalarna Dalaportens Orienteringslöpare Orientering Avesta Orienteringskarta Aktivitetsytor Anläggning av Lärkartor i Avesta kommun Dalarna Vansbro AIK Skidklubb Skidor Vansbro Elljusspår Energi-/miljöåtgärd Armaturbyte elljusspåret Vansbro Dalarna Ludvika Motorsällskap Bilsport 2855 Ludvika Motorbana (rundbana) Aktivitetsytor Dynamiten folkracebana/akrivitetsbana Dalarna Dala Active Skaters Skridskoklubb Skridsko Borlänge Skridskobana Aktivitetsytor Lugnets skridskobana en åretruntanläggning för alla när som helst Dalarna Ulriksbergs Idrottsklubb Orientering 4246 Ludvika Orienteringskarta Aktivitetsytor Säfsbybladet OLkarta Dalarna Malungs OK Skogsmårdarna Orientering 3634 Malung-Sälen Orienteringskarta Aktivitetsytor Sälenfjällen Östra Dalarna Gagnefs Idrottsförening Fotboll 1721 Gagnef Klubbhus-/lokal Energi-/miljöåtgärd Energisparåtgärder Ängsholn Dalarna Siljansnäs Skid & Löparklubb Skidor Leksand Skidspår Aktivitetsytor Utveckling av Siljansnäs skidanläggning skidspår, skidlek/cykellek/ utomhusgym Dalarna IFK Grängesbergs Fotbollklubb Fotboll Ludvika Skateboardpark Aktivitetsytor Grängesberg Skate Dalarna Stora Tuna Orienteringsklubb Orientering Borlänge Klubbhus-/lokal Aktivitetsytor Utbyggnad av Skräddarbacksstugan Dalarna IFK Mora Fotbollklubb Fotboll Mora Fotbollsplan, konstgräs, 5-/7-manna Aktivitetsytor Ny konstgräsplan för barn