Delrapport Uppföljning av projekt NP-Samverkan. December Pia Käcker Sven Löbu

Transkript

1 Delrapport Uppföljning av projekt NP-Samverkan December 2014 Pia Käcker Sven Löbu

2 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Syfte och mål med utvärderingen... 2 Genomförande... 2 Metoder... 2 Intervju... 2 Fokusgrupp... 2 Deltagande observation... 3 Resultat ett organisationsperspektiv... 3 Intervjuer... 3 Intervjuer med initiativtagarna till NP-samverkan februari Intervjuer coacher... 5 Intervjuer med chefer... 9 Fokusgrupps resultat Organisationsperspektiv Individperspektiv Deltagande observation Utvärderingens resultat ur ett individperspektiv Coachteamet Utredningsteamet Resultat av statistik från ICF- enkäten en jämförande analys Beskrivning av grupperna Enkätfrågorna NP-Gruppen resultat efter avslutat projekt Referenser... 40

3 Bakgrund Projekt NP- Samverkan startade hösten Bakgrunden var en genomförd undersökning utifrån behov av samordnade insatser, för målgruppen unga vuxna med neuropsykiatrisk problematik (bilaga 1). Resultatet visade att det saknades en samsyn och samordning på organisationsnivå mellan berörda myndigheter. Vidare framkom att det krävdes ett tydliggörande av varje myndighets ansvarsområde om vilka insatser som skulle ske i samarbete/samverkan (Samordningsförbundet, 2011). Beredningsgruppen i Östra Östergötlands genomförde därefter en analys utifrån resultatet och konstaterade att det fanns ett stort utbud av resurser men det behövdes en samsyn och samverkan. De glapp som identifierats, borde täppas till och beredningsgruppen föreslog att tjänster som personliga coacher skulle inrättas. Dessa fick till uppgift att samordna insatskedjor utifrån individens behov. Forskning när det gäller samverkan mellan olika huvudmän har visat att det finns ett antal framgångsfaktorer och hinder. Framgångsfaktor är en tydligt identifierad målgrupp, relevanta aktörer (relevanta huvudmän), standardisering, systematisering och formalisering av kontakter och informationsutbyte (ex regelbundna möten), ett gemensamt arbetssätt, gemensamma utbildningsinsatser och incitament för att genomföra samverkan. Hinder för samverkan är bristande kontinuitet (ex. personalomsättning, omorganisationer), bristande stöd (brist på tid eller resurser), bristande kommunikation (mellan inblandade aktörer) bristande kunskap (om andra professioner och organisationer), och revirtänkande. Vikten av ledarskapet betonas också, eftersom ledarskap både kan utgöra ett hinder och en framgångsfaktor (Landstinget i Östergötlands Behovsanalys 2010:1). Utifrån följande skapades NP-Samverkan. Projektet innehöll vid start ett utredningsteam, bestående av två psykologer, två arbetsterapeuter, en administratör, samt en sjuksköterska, dessa är anställda av landstinget och en 25 % läkarresurs (hyrläkare). I dagsläget köps psykologresurs från företaget Psykologpartner. Vidare ingick från start fyra coacher, varav en även fungerade som projektledare (arbetsterapeut 2) och (beteendevetare 2). Projektet utökades tidigt med ytterligare en coach, arbetsterapeut och i dagsläget finns fyra coacher, samt en projektledare. Dessa är anställda i Norrköpings kommun. Projektet bygger på ett nära samarbete mellan olika myndighetspersoner som samtliga ingår i en samverkansgrupp. I gruppen finns representanter från arbetsförmedlingen, arbetsmarknadskontoret i Norrköping, försäkringskassan, habiliteringen i landstinget, socialkontoret och vård- och omsorgskontoret i Norrköpings kommun, samt Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. Gruppen träffas två och en halvtimme var annan vecka vid ett Inskrivnings och ÖS möte (bilaga 2). Vid inskrivningsmötet behandlas remisser, avseende personer som screenats och bedömts kunna tillhöra målgruppen, samt som själva önskar få en utredning. Remitterande instans kan vara arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialkontoret, primärvården men även Vuxenutbildningen. Vid ÖS- mötet tas personer som är utredda upp. Här görs en sammanfattande redovisning av utredningsteamets rekommendationer för personen. 1

4 Målet för projektet är att fler personer ska få rätt insatser för att på sikt kunna gå vidare till arbete eller studier. För att ta reda på om projektet är lyckosamt utifrån syftet beställdes en utvärdering från PUFF-Enheten. Utvärderingen har formen av en lärande utvärdering och utvärderarna ska kontinuerligt under projektets gång återrapportera vad som fungerar bra, samt återrapportera eventuella brister i projektets form och upplägg. Utvärderingssättet brukar beskrivas som en process- och deltagarorienterad utvärdering (Karlsson & Westman, 2011). Syftet med en processutvärdering är att hitta och identifiera fallgropar knäckfrågor inom projekttiden för att eventuella brister ska kunna korrigeras inom projekttiden. Den teoretiska referensramen är ROS R= Regelverket, O= Organisation och S= Synsätt (Danemark & Kullberg, 2011). Syfte och mål med utvärderingen Syftet med utvärderingen är att undersöka om projekt NP-Samverkan är en framgångsrik metod samt om personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar genom projektet kan få ökade förutsättningar att hantera sitt vardagsliv, så att förmågan till förvärvsarbete ökar. Målet är att utvärdera projekt NP-Samverkan utifrån ett organisations- och individperspektiv. Genomförande Metoder Utvärderarna har från hösten 2012 följt projektet genom att delta vid inskrivnings och ÖS- möten. I juni 2013 gavs en muntlig avrapportering till projektets lednings- och beredningsgrupp samt inbjudna och i december 2013 skrevs en delrapport, vilken presenterades vid ett möte med Samordningsförbundets styrgrupp för projektet. Metoderna som använts är intervjuer och fokusgrupper samt deltagande observationer. Intervju Intervjuer har genomförts med de tre tjänstemän som var med och riggade projektet, med de personliga coacherna och med några chefer i de verksamheter som deltar i projektet. Intervjuerna genomfördes under våren 2013 och ytterligare intervjuer planeras. Resultatet från intervjuerna redovisas i texten under rubriken resultat ett organisationsperspektiv. Fokusgrupp Två fokusgrupper (bilaga 3) genomfördes under våren 2013 med samtliga medlemmar från inskrivnings- och Ösmötet samt utredningsteamet. Metoden som använts kallas Fokusgrupp med kvalitetskarta och är en strukturerad metod. I det här sammanhanget innebär det att i samtalsform på ett mycket strukturerat sätt diskutera en fråga, nämligen Vad tycker du är viktigt för att projekt NP- Samverkan ska bli ett framgångsrikt projekt? 2

5 Under våren 2014 genomfördes tre nya fokusgrupper med medlemmarna från inskrivnings, ÖS-möte (bilaga 4) utredningsteamet (bilaga 5) för att stämma av uppfattning om hur projektet fungerade. De kännetecken som lyftes fram 2013 betygssattes. Dessutom genomfördes en fokusgrupp med coacher (bilaga 6) där syftet var att gå igenom samtliga delar i metoden det vill säga ta fram kännetecken samt betygssätta dessa. Resultatet från de genomförda fokusgrupperna redovisas under rubriken fokusgruppsresultat. Deltagande observation Deltagandeobservationer har gjorts genom att utvärderarna deltagit vid inskrivningsoch ÖS- möten. Syftet har varit att få en bild av hur projektmedarbetarna/coacherna samt aktuella myndigheter/organisationers deltagare uppfattar sina roller (synsätt) och uppfattar att samarbetet (organisation samt regelverk) fungerar. Resultatet presenteras under rubrik resultat ett organisationsperspektiv. Resultat ett organisationsperspektiv Intervjuer Intervjuer med initiativtagarna till NP-samverkan februari 2013 De intervjuade är: Inger Dahl-Harrysson, Vård och omsorgskontoret Norrköpings kommun, Stellan Svensson, Närsjukvården i östra Östergötland och Grace Hagberg, Samordningsförbundet i östra Östergötland. Bakgrund före 1. Hur ser du på projektets syfte? - Arbeta bort kön avseende NP-utredningar. - Se till att målgruppen får det stöd de har rätt till - Öka förmågan att klara vardagslivet och närma sig arbete 2. Vad ledde fram till att du var med och arbetade fram projektet vad var det som du såg inte fungerade? - Det fanns ett behov i vår länsdel att arbeta bort kön till utredning och landstinget såg en kostnadsvinst i att personer får rätt diagnos och rätt stöd. - Personer med mindre lidande, som stod närmare arbete prioriterades bort från landstingets kölista. - Erfarenheter från projekt Framtidsfokus påvisade behoven och många i målgruppen får inte adekvat hjälp efter utredning. 3

6 Nutid 3. Vilka förväntningar har du idag på projektet? - Jag har höga förväntningar, framförallt när det gäller coachernas arbete. Projektledaren har förstått att det är oerhört viktigt att ha en bra kontakt med många handläggare och verksamheter. - Att samtliga delar i projektet utvecklas över tid. Ett förbättringsområde är hur remisserna skrivs så att det är rätt personer som skrivs in i projektet. Framtid 4. Vad tror du måste till för att projektet ska bli framgångsrikt? - Tid. Klienterna måste få den tid de behöver. - Avstämning i berednings och styrgrupp för att få en optimal process. - Personalens behov av handledning och kompetensutveckling måste tillgodoses. - Ha en tydligt uppdrag för coacherna så att de har vettiga förutsättningar för sitt arbete. - Att man arbetar målmedvetet med utredningsmetodiken. - Att ordinarie verksamheter anpassar sitt utbud efter målgruppens behov. - Projektet måste ha närhet till Arbetsförmedlingen, Af. - Kanske måste boendestödet förändras för denna målgrupp. 5. Har du några farhågor? Ser du några hinder? - Att coacherna blir överbelastade och inte har tillräckligt med tid för varje klient. - Svår balansgång mellan att ta in personer som varit med om en tidigare utredning och personer som får en ny utredning med tanke på coachernas belastning. -Det finns otydligheter i projektets styrning. Flera chefer på olika nivåer. - Läkarens uppdrag inom NP-samverkan är otydlig. - Svårigheten att föra över kunskap från projektet till ordinarie verksamhet är ett bekymmer. - Gymnasieskolan fungerar inte fullt ut för målgruppen vilket innebär att att personer tappas bort. Övrigt 6. Är det något mer du vill framföra? - Arbetsformen bör permanentas och bli en del av ordinarie verksamhet. - Det finns en lucka i lagstiftningen; Personer med ADHD har inte rätt till insatser enligt LSS. - Skolhälsovården i Norrköping saknar psykologresurs vilket resulterar i ett stort tryck på BUP men också att färre barn utreds under sin skoltid. 4

7 Intervjuer coacher Hur ser du på coachens roll när det gäller: 1. Att utveckla metoder och modeller för att främja samsynen och samordningen mellan berörda myndigheter? A. Coachen kan spela en stor roll genom att dels vara kittet, kontaktlänken mellan handläggare inom olika myndigheter men också sprida kunskap om målgruppen. Coachen har också en viktig roll att initiera flerpartsmöten där samordning och samsyn kan främjas. B. Coacherna måste lyfta de problem de upptäcker i kontakten med verksamheterna. För ögonblicket tycker jag att tillgängligheten är ett bekymmer. Inom detta område borde det utvecklas metoder för att förbättra densamma. C. Vi måste uppmärksamma och påtala problem som vi upptäcker i våra kontakter med de olika verksamheterna. Sedan är det vår projektledare som får se till att problemen hanteras eller förs vidare till berörda verksamheter och deras chefer. D. Vi som arbetar som coacher har ju en ganska fri roll vilket innebär att vi kan vara fria att prova lite olika modeller utifrån individen. Dessa erfarenheter kan vi ta med oss när vi träffar LSS-handläggare och boendestödjare. I vårt uppdrag ingår också att upptäcka systemfel som vi sedan kan redovisa för styrgrupp och beredningsgrupp. Vi ska också kunna bidra med omvärldsanalys och inhämta goda exempel och erfarenheter från annat håll. 2. Att öka kunskapen hos berörda organisationer om neuropsykiatrisk funktionsnedsättning samt konsekvenser för den enskilde? A. Det är ganska vanligt att handläggare har en schablonbild av olika neuropsykiatriska diagnoser och vilka konsekvenser det får för personen. Coacherna kan bidra till att nyansera bilden och förklara hur just Kalles svårigheter ser ut. Vi träffar ju våra klienter ofta och i många olika situationer. Det innebär att vi får stor kunskap på individnivå som vi kan förmedla till handläggare. B. Samma synpunkter som ovan. Jag tycker också att det är viktigt att bjuda in personal från verksamheterna till olika utbildningsinsatser avseende NP-problematik. Jag tycker dock att många handläggare jag har varit i kontakt med har bra kunskap och förståelse. Många gör jättebra screeningar och skriver väldigt bra underlag. C. Kunskapen hos olika handläggare varierar väldigt mycket. Jag tycker att våra nätverksmöten kring individen är ett väldigt bra sätt att sprida kunskap om funktionshinder och vilka konsekvenser de för med sig. De handläggare som deltar får kunskaper och erfarenheter från andra verksamheter men också en bra helhetsbild om individen och vilken planering som finns för denne. 5

8 D. Vi kan beskriva klientens funktionshinder och vilka behov av stöd hon/han har. Det är viktigt att sprida kunskap om att alla personer med en viss diagnos inte har samma problembild utan att man alltid måste utgå från individen. Vi som coacher kan också initiera workshops tillsammans med screenarna för gemensamma diskussioner. Kunskapen mellan handläggare är väldigt varierande. Visst finns det behov av att öka kunskapen allmänt, men de är väldigt många och jag vet inte riktigt hur det ska gå till. 3. Att bidra till att målgruppen får bättre förutsättningar att hantera vardagslivet så att förmågan till förvärvsarbete ökar? A. En viktig del i detta arbete för coachens del är att försöka se till att processen inte stannar av och försenas i onödan. Coachen kan hjälpa klienten att påvisa vilka tillgångar och svårigheter hon/han har. Detta gäller inte bara för kontakter med Af utan även med arbetsmarknadskontor och boendestöd m.fl. En viktig uppgift för coachen är att stötta klienten med vardagsekonomin. Om inte ekonomin fungerar så fungerar sällan något annat. Klienten orkar helt enkelt inte att engagera sig i något mer. B. Det viktigaste är att hjälpa klienten med att få struktur på sin vardag och hjälpa denne med att ta fram egna strategier för att lösa sina svårigheter. Coachen ska vara ett bollplank och inte gå före och dra. Fungerar inte vardagen kan man inte tänka på arbete eller studier. Jag tycker att det är en svår avgränsning mellan vad coachen ska göra och när andra verksamheter (t ex boendestöd) ska ta över. C. Jag tror att det är väldigt viktigt att våra klienter har en person som hjälper dem att strukturera sin tillvaro och som vägleder dem när det gäller vilken hjälp de kan få och vilka möjligheter de har. Någon som hjälper till att arbeta framåt i den takt som klienten vill och orkar med. Det är också viktigt att det inte blir ett glapp efter utredningen utan att allt flyter i vartannat. Coachen kan också följa med klienten till verksamheter som de känner sig tveksamma till. Det händer att de blir mer positiva när de sett något med egna ögon. D. Coachen kan guida individen till de olika insatser som finns i samhället. Det är mycket som man inte känner till som medborgare i kommunen. Det är viktigt att inge hopp till personen och påvisa de möjligheter som finns och vilka resurser som individen själv har. Coachen måste hjälpa till att hitta det som individen är motiverad för och påbörja där det finns förutsättningar att lyckas. Många i målgruppen har långa rader av misslyckanden bakom sig. 4. Dina möjligheter att idag slussa personen till ordinarie verksamhet? A. Genom mina tidigare arbeten har jag utvecklat ett stort kontaktnät i många olika verksamheter. Jag har också lärt mig en hel del av deras arbetssätt och regelverk. Detta har jag givetvis stor nytta av när jag ska slussa klienter till ordinarie verksamhet. Om jag inte vet något, så vet jag åtminstone vem jag kan fråga? Som coach har jag ju också möjlighet att påtala brister i samverkan mellan myndigheter 6

9 som på sikt kan leda till ett bättre samarbete vilket gagnar våra klienter. B. Hittills har det varit ganska lätt. De enda jag ibland har problem med är handläggarna på ekonomiskt bistånd. Jag tycker också att det varit lätt att få till nätverksträffar med berörda verksamheter. C. Det är ju ett av våra huvuduppdrag och jag tycker att ju större kontaktnät vi coacher får desto lättare blir det. Samtidigt tror jag att vår målgrupp skulle ha stora problem om de skulle ta kontakt med olika myndigheter utan vårt stöd. Ett problem i sammanhanget är att det är svårt att greppa vilka rättigheter man har och vilka möjligheter som finns. Det borde tas fram en karta över alla insatser som finns för den här målgruppen. D. Tack vare att vi har våra Inskrivnings/ÖS-möten där vi upparbetar kanaler så tycker jag att det går lite lättare än tidigare. Dock finns det svårigheter. Många av de insatser som finns att få från kommunen bygger på LSS-beslut och är utformade utifrån LSS målgrupps behov. Det kanske inte passar vår målgrupp fullt ut. Många av våra personer skulle kanske vara i behov av tillfälliga insatser och inte regelbundna. När det gäller den kommunala delen så skulle jag önska lite mer samverkan mellan ekonomiskt bistånd, socialtjänst och VoK. 5. Hinder? A. Myndigheternas regelverk kan vara ett hinder men många gånger är det i alla fall möjligt att hitta lösningar, bara man är lite flexibel. B. Jag upplever att tillgängligheten till berörda verksamheter är för dålig. Här finns en stor förbättringspotential. Detta är något som man gemensamt borde arbeta vidare med. Coachrollen är ganska otydlig. Jag har egentligen inga tydliga befogenheter. Jag är en stödperson och kan aldrig peka med hela handen. Jag är arbetsterapeut i botten och ser att många klienter skulle fungera bättre om de hade vissa hjälpmedel. Som det är idag kan jag inte förskriva hjälpmedel vilket många gånger blir frustrerande för mig. Ett annat problem är när klienterna som utreds inte är motiverade till att ha en coach. Då blir det väldigt svårt att komma vidare. C. Ett allmänt hinder är ju den okunskap som finns kring NP-problematik. Den blir ett hinder för vår målgrupp och för vårt arbete. Det har också varit lite rörigt kring hur vi ska se på klienter som har eller har haft en missbruksproblematik. Det är också ett hinder att vi inte sitter i samma lokaler som utredarna. Jag tror att vi skulle kunna göra ett ännu bättre jobb om vi fick handledning kring våra klienter. Det saknar jag idag. D. Det skickas ansökningar till NP-samverkan utan att man försökt samverka med andra på egen hand först. Detta gäller framförallt de personer som utretts tidigare. Det gör att det ibland känns som om man vill dumpa alla på oss och det känns lite onödigt. Ett annat hinder är att myndigheterna har olika agendor. Som exempel är det ekonomiskt positivt att vi utreder så många som möjligt som får en NP-diagnos. Socialtjänsten i sin tur skulle önska att vi även tog emot personer med missbruksproblematik. Detta gör att man har olika förväntningar på projektet. Det är 7

10 en utmaning att få alla nöjda utan att tumma på kvaliteten. 6. Vilka viktiga framgångsfaktorer ser du för ditt arbete? A. En viktig förutsättning för att vi ska vara effektiva är att coacher och utredare finns i gemensamma lokaler. Många viktiga frågor kan man lösa vid kaffebordet eller i korridoren. En annan viktig sak är att förmedla våra kunskaper om målgruppen till styrgrupp och beredningsgrupp. B. Att klienterna upplever att coachen innebär något positivt för dem. Att de får ordning på sin vardag, att de får hjälp som de inte haft tidigare och att utvecklingen går framåt för dem så att de kan närma sig arbete. Det är viktigt att sitta tillsammans med utredarna i lokaler som är anpassade för verksamheten. C. Sammankopplingen mellan utredning och coach. En del klienter behöver lite stöd för att komma till utredning och hittills har nästan inga uteblivit. Det känns också bra att vi kan lotsa människor vidare som efter utredning inte får en NP-problematik. En annan framgångsfaktor är att vi har ganska fria ramar i vårt jobb. Klienterna får den tid de behöver. Det är också ett stort plus att vi har en projektledare som styr upp och håller ihop vårt arbete. D. En väl fungerande inskrivningsgrupp/ös är en viktig framgångsfaktor. Där har vi levande diskussioner där alla lär av varandra. Vi måste också lyfta de systemfel vi upptäcker på ett konstruktivt sätt till styrgrupp och beredningsgrupp. Det kommer att göra stor skillnad om vi lyckas med detta. En annan viktig framgångsfaktor är ju förstås att vi gemensamt lyckas göra det bättre för våra klienter genom att samverka. Jag tror också att det är viktigt för oss som jobbar i projektet att vi får lite tid till att reflektera över det arbete vi utför. 7. Är det något övrigt du vill tillägga? A. Detta är det bästa jobb jag haft. Jag känner att jag verkligen kan göra skillnad för den enskilde individen. B. Jag tycker att det är en brist att vi som är anställda i kommunen inte har tillgång till varandras anteckningar. Det vore bra om boendestöd och andra kunde läsa hur våra tankar gått när det gäller planering för klienten. Jag hoppas att det här projektet ska leda till ökade kunskaper, bättre bemötande och en ökad förståelse för målgruppen. Om vi lyckas med detta så kan vi säkert utveckla bättre arbetssätt och metoder för framtiden. 8

11 Intervjuer med chefer De intervjuade är Jenny Bergqvist -Försäkringskassan, Timo Pöllänenarbetsmarknadskontoret, Tina Johansson-Arbetsförmedlingen och Carola Sundberg- Vård och omsorgskontoret. Intervjuerna genomfördes under oktober/november 2013 Bakgrund före 1. Hur ser du på projektets syfte? Försäkringskassan Att arbeta med ärenden/individer som är i behov av extra stöd och coachning, detta både ur ett individperspektiv men också ur Försäkringskassans perspektiv, dessutom att öka kunskapen om varandras myndigheter inom projektets ram. Coachfunktionen är viktig, även för de utan diagnos. Att identifiera systemfel (vilket gjorts och redovisats för Samordningsförbundets beredningsgrupp, vilket var/är positivt). Arbetsmarknadskontoret Jag tycker att projektets syfte är helt rätt. Det skulle vara en positiv effekt om myndigheters inverkan på människans vardag minimeras. Arbetsförmedlingen En viktig del är att säkerställa att en person har NP-problematik utan att det tar för lång tid. Sedan ser jag projektet som ett kompetensöverföringsprojekt där vi kan lära oss hur vi kan göra saker tillsammans och se var våra gränser går. Projektet är en möjlighet att utveckla vardagssamverkan i praktiken. Vård- och omsorgskontoret Att arbeta motiverande med individer inom målgruppen med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Handläggarna inom Vård och omsorgskontoret har inte tid med detta och det ligger inte heller inom deras uppdrag. Det har tidigare varit svårt att motivera dessa grupper, innan projektets tillkomst. Nutid 2. Vilka förväntningar har du på projektet? Försäkringskassan Att bl.a. fortsätta belysa de problem som finns kring målgruppen. Systematik i att hitta lösningar där alla myndigheter är inblandade, inte bara mellan Försäkringskassan och NP-samverkan. Att landstinget tar ett annat grepp kring målgruppen. Dessutom att inom projektets ram hitta former för hur arbetet ska leva vidare i plattformen, att finna metoder och modeller i större sammanhang. Arbetsmarknadskontoret Att målgruppens vardag ska bli mer förutsägbar och att eventuella bidrag till personerna kommer ifrån rätt myndighet. Om man är sjuk ska man ha sjukersättning o.s.v. Det är också viktigt att coacherna lyckas med att slussa 9

12 personerna till rätt stöd så att de inte blir kvar i projektet. Jag hoppas också att projektet leder till att systemfel hittas så att man kan ta ställning till om det går att åtgärdas. Arbetsförmedlingen Att säkerställa NP-problematik hos individen och att det sker kompetens-överföring. Om AF får ökad kompetens så spiller det över på våra kunder. Vi lär oss när vi behöver ta hjälp av andra verksamheter vilket leder till att vi ser helheten. Coacherna blir ett kitt och länk i arbetet. Kunderna ska få bättre förutsättningar att närma sig arbete och inte hamna i utanförskap. Vård- och omsorgskontoret Förutom det som angavs under fråga 1, att vara ett stöd för den enskilde. Idealt borde de arbetsplaster som är aktuella för behovsgruppen att vara på, arbeta mer stödjande. Att motivera att de som inte vill (eller ska vara på) daglig verksamhet, erbjuds stöd. Att motivera gruppen och att hjälpa dem finna sin roll i arbetslivet. Coacherna ska fungera som en länk till arbetslivet. De som av olika anledningar (stigma ex.vis) inte vill ha LSS insatser. 3. Vad har projektet hittills inneburit för din verksamhet? Försäkringskassan Inskrivningsgrupp och ÖS möten utgör en bra arena för samverkan i individärenden vilket medför ökad kunskap kring vilka insatser som finns för målgruppen samt vilka hinder och svårigheter som finns vilka bland annat återkopplas till min verksamhet som systemfel. Bra dialog medför och ökad förståelse kring möjligheter och begränsningar för min verksamhet. Arbetsmarknadskontoret En viss kunskapsökning hos handläggare, screenare och chefer avseende NPproblematik. Vi har också upptäckt att vi måste utveckla vår utredningsmetodik. Arbetsförmedlingen Vi har utbildat screenare och utvecklat kontorsövergripande tvärgrupper. Screenarna finns idag i olika funktioner. Vi har fått några medarbetare som är extra duktiga inom NP-området. Screenarna har regelbundna träffar med varandra men också med coacherna. Vi har också hittat ett antal personer som vi remitterat till NP-samverkan och som fått hjälp. Vård- och omsorgskontoret LSS-handläggarna har fått bra underlag och kunskap utifrån utredningar som har gjorts. Nätverket kring den enskilde har utökats med ytterligare en professionell som har sitt kunskapsområde, vilket är bra. 10

13 Framtid 4. Vad tror du måste till för att projektet ska bli framgångsrikt? Försäkringskassan Det känns som att projektet är framgångsrikt idag. Individer får de stöd de behöver. Samverkan uppfattas som systematisk. Problem som dyker upp hanteras och återkoppling till ordinarie myndighet sker. Det är också viktigt att ordinarie myndighet kan hantera information kring den enskilde och att samarbetsprocessen utvecklas. Arbetsmarknadskontoret För att projektet ska bli framgångsrikt tror jag att man måste lyckas med det som finns beskrivet under punkt 2. Arbetsförmedlingen Det måste finnas tillräckligt med tid för att bygga ihop nätverket. Dialogen måste hållas vid liv så att vi inte återgår till ett Svarte-Petterspel. Jag tror också att det är viktigt att alla verksamheter remitterar och får in personer i NP-samverkan så att man ser nyttan med projektet. Vård- och omsorgskontoret Att de som faller mellan stolarna fångas upp. Det gäller t.ex. de med framträdande psykisk ohälsa men där en NP-diagnos finns eller eventuellt finns. Samverkan kring de svåraste personerna. 5. Har du några farhågor? Ser du några hinder? Försäkringskassan Vad får Försäkringskassan ut av nedlagd tid i projektets inskrivningsgrupp? Viktigt att det är tydligt. Projektet utför en del av landstingets arbete. Ersättningsformen (exempelvis aktivitetsersättning) har inte löst problemet, d.v.s. att individen kommit närmare egen försörjning alternativt studier egen försörjning. Arbetsmarknadskontoret Ett hinder är ju om projektet inte ger önskade avtryck i organisationerna vilket ju gäller för alla projekt. En annan risk är att verksamheterna lutar sig tillbaka och tycker att man gjort något och att det får räcka. Det är också viktigt att man lyckas implementera kunskaper och metoder som projektet jobbat fram. Implementering är alltid svårt. Jag tror också att styrgruppen måste vara aktiv och styrande och inte förlita sig på att Samordningsförbundet tar det största ansvaret. Arbetsförmedlingen En farhåga är vad som händer när utredningsdelen inte finns kvar på samma sätt som idag. Det är viktigt att hitta en balans när det gäller hur länge coacherna ska finnas kvar för personen. Tidigare har vi kanske släppt för tidigt och nu finns en risk för att vi håller kvar för länge. Projektet måste också skilja på bekvämlighet och oförmåga så att de inte tar över saker som personen skulle behöva göra för sin egen utveckling. 11

14 Vård- och omsorgskontoret Att det är ett projekt. Borde vara en permanent verksamhet. Intagningsstoppet och de som ej kommer med i projektet. Det kan också finnas en risk att de som ej kom med vid intagningsstoppet tappas bort. Dessutom information kring när intagningsstoppet togs bort, det nådde inte ut till alla delar och berörda inom VoO-kontoret. (informationsspridning) 6. Om ja, har du några tankar på hur du kan arbeta med detta? Försäkringskassan Se till och jobba för att Försäkringskassan tar sitt samordningsansvar som är en del i ordinarie uppdrag men även påtala vikten och beroendet av andra aktörer då vi inte har några insatser att erbjuda. Även om individen beviljas ett ekonomiskt stöd i form av Aktivitetsersättning kvarstår behovet av samverkan med andra aktörer. Arbetsmarknadskontoret Jag kan bidra till att vår utredningsmetodik förfinas ihopkopplad med ny kunskap. Det är viktigt att vi ställer relevanta frågor som utgår från ett helhetsperspektiv och individen. Jag måste också försöka styra projektet så att det blir positivt för min verksamhet. Jag kan också ta med mig frågor som handlar om vad min verksamhet kan förändra/förbättra ur både individ och samverkansperspektiv. Sedan kan jag tänka mig att vår organisation på sikt kanske kommer att behöva annan kompetens än den som vi traditionellt anställer. Arbetsförmedlingen Lyfta frågor avseende NP-problematik till ytan och diskutera dessa inom vår verksamhet. Frågorna finns med hela tiden. Det blir aldrig färdigt och förutsättningarna ändras ständigt. Vi måste respektera olika myndigheters roller och regelverk. Övrigt 7. Är det något mer du vill framföra? Försäkringskassan Vid ej inskrivning, vad ska göras istället? Viktigt att ordinarie myndighet tar vid. Hur bygga vidare för individer som inte skrivs in? De kan vara mogna efter t.ex. ett år. Hur hantera information som kommit fram kring individen, oavsett om resultatet blivit lyckat eller ej? Arbetsmarknadskontoret Vi behöver tänka långsiktigt. Plattformarna är ett bra exempel på detta. Kanske ska coacherna vara en del av plattformen. Jag tänker också att coachernas framgång beror på deras personliga egenskaper och kontaktnät vilket gör att de kan vara svåra 12

15 att ersätta. Möjligtvis kunde man införa någon form av lärlingssystem för att motverka detta. Arbetsförmedlingen Det är oerhört viktigt att vi redan nu funderar över vad som ska hända när projekttiden är över. Jag tror att utredningsdelen är mest sårbar. När det gäller coachrollen ser jag inte att någon verksamhet i nuläget som tar över och hanterar den. Jag tror också att projektmodellen mycket väl skulle kunna fungera för andra målgrupper. Vård- och omsorgskontoret VoO-kontoret har byggt upp ett s.k. stödteam. NP-samverkan borde finnas med där. Det är också viktigt att fånga upp de med NP-diagnos och ett missbruk. Det är långt ifrån alltid de med pågående missbruk är intresserade av att delta i rehabiliterande verksamheter. Tidiga insatser borde utvecklas. Socialkontoret och VoO-kontoret har ett samarbete kring barn och unga inom åldersspannet år. Det är även viktigt att lyfta fram goda exempel där insatsen varit positiv. 13

16 Fokusgrupps resultat Utvärderarna har genomfört fokusgrupper vid flera olika tillfällen, de första två genomfördes för att få fram viktiga faktorer för att projektet skulle vara framgångsrikt. Vid dessa tillfällen (bilaga 3) deltog 16 personer, representanter från inskrivningsgrupp och Ös-möte samt utredningsteamets deltagare. Därefter genomfördes ytterligare tre fokusgrupper, en med representanter från inskrivningsgrupp och Ös-möte (bilaga 4), en med utredningsteamet (bilaga 5) och en med coacher (bilaga 6). Totalt deltog ett trettiotal personer vid fem fokusgruppstillfällen. Syftet var att ta reda på om deltagarna uppfattade att det skett någon förändring positivt eller negativt i förhållande till vad som lyfts fram som framgångsfaktorer vid det första tillfället. Fokusgruppsdeltagarna kommer från de organisationer som ingår i projektet, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, arbetsmarknadskontoret, vård- och omsorgskontoret, landstingets habilitering, individ- och familjeomsorgen i Söderköping, Valdemarsvik och Norrköpings kommuner. Vid fokusgruppstillfälle två och tre deltog även utredningsteamet. Coacherna deltog vid ett fokusgruppstillfälle. Resultatet presenteras utifrån de faktorer som deltagarna lyft fram som de viktigaste faktorerna för att projekt NP- Samverkan ska bli ett framgångsrikt projekt. Fokusgruppsdeltagarna var eniga om att de viktigaste faktorerna kan sorteras in i tre kategorier ett organisationsperspektiv, teamet och ett individperspektiv. Organisationsperspektiv Att det finns en smidig samverkan mellan myndigheter med individen i centrum. Att det finns en bra dialog ett samförstånd och att alla strävar åt samma mål. Att det skapas arenor och kanaler för informationsutbyte mellan huvudmännen. Hela projektet skall vara lösningsfokuserat. Projektets mål och syfte ska kommuniceras till berörda organisationerna kontinuerligt. Det ska gå att visa effekter av samverkan. Att chefer är engagerade och intresserade samt ger mandat. Viktigt med bra närvaro i inskrivningsgruppen. Att målgruppens behov blir synliggjorda hos ordinarie verksamheter så att de kan göra förändringar som leder till förbättringar för målgruppen. Nyttan med projektet ur ett deltagarperspektiv ska vara synligt för berörda myndigheter. Att erfarenheter från projektet tas tillvara och implementeras i ordinarie verksamhet. Fungerar bra Det finns arenor för informationsutbyte och samverkan mellan huvudmännen Det finns en bra representation i inskrivnings och ÖS-mötesgruppen. Förbättringsområde Cheferna kunde vara mer informerade och engagerade. Möjligheten att visa andra projektets resultat kan förbättras. Projektets syfte och mål är inte tydligt för alla samverkanspartners. 14

17 Teamet Bra förutsättningar för projektledaren. Att det finns tid för reflektion/utvärdering för hela teamet. Goda möjligheter till samverkan mellan coacher och utredare. En fungerande coach där coachen har tillräckligt med tid Fungerar bra Att projektet är lösningsfokuserat Engagerade medarbetare Förbättringsområde Projektledarens förutsättningar kan förbättras. Individperspektiv Att projektet fångar rätt person. Att deltagaren får de verktyg de behöver för att klara vardagen arbete. Att det går att se en förhöjd kunskapsnivå hos deltagaren. Att deltagarna upplever att de får det stöd de behöver för att komma vidare i livet. Fungerar bra Deltagaren får idag de verktyg de behöver för att klara vardagen arbete. Deltagarna upplever att de får det stöd de behöver för att komma vidare. Deltagande observation Följande sammanfattning gäller det som observerats till och med oktober månad år Positiva faktorer: Det finns ett stort engagemang i gruppen. Väl förberedda deltagare. Det finns en vilja att samarbeta. Inget revirtänkande. Bra samverkansdiskussioner (även kring personer som inte skrivs in). Coachernas slussning av klienter till ordinarie verksamhet fungera bra. Det finns en bra mötesstruktur. Förbättringsområden: Oklart med mandat för vissa representanter. Otydlighet i beslut. Personer skrivs in trots att de inte tillhör målgruppen. Ibland dåligt med tid för diskussioner kring samverkan. Presentationer av klientens problembild tar mycket tid. 15

18 Det saknas representation från primärvård. Representationen är personbunden. Det har varit en stor omsättning av representanter i gruppen vilket ibland hämmat processen. Vid flera möten har några verksamheter inte kunnat delta. Hur fungerar det med ersättare? NP-samverkan har vid två tillfällen tvingats införa intagningsstopp vilket inneburit att gruppen inte kunnat skriva in klienter. De rekommendationer som utredningsteamet ger är ibland anpassade efter verksamheternas ramar och regelverk vilket lett till att lösningarna inte alltid varit flexibla och anpassade utifrån individens behov/svårigheter. De frågetecken som funnits kring utredningskapaciteten har påverkat projektet negativt. Np-samverkan uppfattas för vissa personer göra det utredningsarbete som Vård- och omsorgskontorets myndighetskontor borde göra. Sedan sommaren 2013 har följande hänt: Formaliseringen av mötet har förbättrats avsevärt. Det finns en tydlighet när beslut fattas. Det har skett en förbättring avseende kriterier för inskrivning. Rutiner och riktlinjer kring missbruk har upprättats och ansökningsblanketten har förfinats. Det finns idag mer tid för diskussioner kring samverkan och utredningsteamets representanter har lagt fokus på dragning av rekommendationer för klienten. Numera ingår representation från Landstingets habilitering, Psykiatriska kliniken samt KomVux vilket inneburit att man ofta har bättre information om personerna. Dock saknas fortfarande primärvårdsrepresentation. 16

19 Utvärderingens resultat ur ett individperspektiv Under rubriken individperspektiv redovisas resultat från två olika datainsamlingar. Först redovisas den statistik som inhämtats från den s.k. månadsfil som varje verksamheter, finansierade av samordningsförbundet, skickar in till kansliet. Statistiken sträcker sig fram till Därefter redovisas resultat från den enkät, bestående av 68 frågor, som deltagarna besvarar när de skrivs in i projektet. Enkäten är utformad utifrån den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF och område aktivitet och delaktighet, samt några frågor från område kroppsfunktion (kapitel 1 psykiska funktioner) och område omgivningsfaktorer (kapitel 4 attityder). Antal deltagare: Antal Utredningsteamet 103 varav 57 män (55,3 %) Antal: Coachteamet 119 varav 72 män (60,5 %) Medelålder: Medelålder Utredningsteamet: Medelålder Coachteamet: 23,6 år 23,9 år Coachteamet Tabell 1 Åldersfördelning Ålder Kvinna Man Summa Summa Tabell 2 Remitterande huvudman Remittent Kvinna Man Summa AF FK Kommun Landstinget Annat Summa Kommentar: 46,2 % har remitterats från Landstinget, 24,4 % från Kommunen och 25,2 % från Arbetsförmedlingen. 17

20 Tabell 3 Försörjning start per kön Försörjning start Kvinna Man Summa A-kassa Aktivitetsstöd Ej offentlig försörjning Lön utan subvention Lön med subvention Ek. bistånd Sjuk-/aktivitetsersättning Studiestöd/medel Summa Kommentar: 37 % hade "Aktivitetstöd" eller "Sjuk/aktivitetsersättning" vid start. 31,1 % hade "Ekonomiskt bistånd" ("EB" har ökat med 34,1 % sedan förra rapporten.) 18,5 % hade "Ej offentlig försörjning" Gäller för de som avslutat. Tabell 4 Försörjning start respektive avslut Försörjning start resp. avslut Start Avslut A-kassa 0 1 Aktivitetsstöd Ej offentlig försörjning 10 8 Lön utan subvention 1 6 Lön med subvention 0 0 Ek. bistånd Sjuk-/aktivitetsersättning 4 11 Studiestöd/medel 6 4 Summa Tabell 5 Avslutsorsak Orsak avslut Kvinna Man Summa AF Annan verksamhet Annat Arbete Avbrutit Praktik Samverkan Af/FK Sjuk/aktivitetsersättning Sjukskriven Studier Summa Kommentar: 6 deltagare har gått till arbete och 8 har gått till studier. 18

21 24,1 % av deltagarna har avbrutit, vid förra rapporten var det 35 % av deltagarna som hade avbrutit. Under annat anges bl a missbruk, avtjänar fängelsestraff, flyttat från kommunen eller andra insatser i stället för NP-samverkans coach-del. Tabell 6 Kommuntillhörighet Fördelning per kommun Kvinna Man Summa Norrköping Söderköping Valdemarsvik Summa Kommentar: 86,6 % av deltagarna är från Norrköping, 4,2 % från Söderköping och 9,2 % från Valdemarsvik. Tabell 7. Bedömd arbetsförmåga Bedömd arbetsförmåga start avslut Ej angivet 0 0 Summa Kommentar: Medelvärdet vid start är: 1,81 och vid avslut: 2,28. Det är en förändring med 25,97 %. Utredningsteamet Tabell 8. Åldersfördelning per kön. Ålder Kvinna Man Summa Summa

22 Tabell 9. Remittent per kön. Remittent Kvinna Man Summa AF FK Kommun Landstinget Annan Summa Kommentar: 48,5 % har remitterats från Landstinget, 28,2 % från AF och 21,4 % från Kommun. Annan är i de här fallen remitterade från Plattform Söderköping. Tabell 10. Fördelning per kommun och kön. Fördelning per kommun Kvinna Man Summa Norrköping Söderköping Valdemarsvik Summa Kommentar: 84.5 % av deltagarna är från Norrköping, 4,9 % från Söderköping och 10,7 % är ifrån Valdemarsvik. Tabell 11. Försörjning vid start, per kön. Försörjning vid start Kvinna Man Summa A-kassa Aktivitetsstöd Ej offentlig försörjning Lön utan subvention Lön med subvention Ekonomiskt bistånd Sjuk-/aktivitetsersättning Studiestöd/medel Summa Kommentar: 37 % av deltagarna har Sjuk-/aktivitetsersättning eller Aktivitetsstöd vid start. Tabell 12. Försörjning vid start samt vid avslut. Försörjning start resp. avslut Start Avslut A-kassa 0 2 Aktivitetsstöd Ej offentlig försörjning Lön utan subvention 1 7 Lön med subvention 0 0 Ekonomiskt bistånd Sjuk-/aktivitetsersättning 1 6 Studiestöd/medel 9 4 Ej angivet 0 1 Summa

23 Tabell 13. Orsak avslut. Orsak avslut Kvinna Man Summa AF Annan verksamhet Annat Arbete Avbrutit Praktik Samverkan AF/FK Sjuk/aktivitetsers Sjukskriven Studier Summa Kommentar: Sju personer har arbete med lön utan subvention och fem studerar. Under annat är det vanligaste att man fortsatt med enbart coachstöd (20 personer), Eller att man får stöd från annat håll. Tabell 14. Bedömd arbetsförmåga. Bedömd arbetsförmåga start avslut Ej angivet 0 1 Summa Kommentar: Medelvärdet vid start är: 1,87 och vid avslut: 2,28. Det är en förändring med 21,9 %. Resultat av statistik från ICF- enkäten en jämförande analys Samtliga deltagare inskrivna i projektet from den 1 maj 2013 har erbjudits att besvara en enkät. Resultatet bygger på svar från 53 deltagare. Svarsfrekvensen är 79 % och beräknas på de 67 deltagare som under perioden, 1 maj 2013 till den 29 september 2014, skrivits in i projektet och erbjudits att besvara enkäten. Resultatet visar att deltagarna upplever stora problem inom följande områden, allmänna uppgifter och krav, utbildning och arbete sysselsättning. Mer än hälften av deltagarna upplever även svårigheter inom områden som psykiska funktioner, förståelse och omgivningsfaktorer, attityder. Resultat av statistik från ICF- enkäten där NP- gruppen, personer som sökt och skrivits in i projekt NP-Samverkan (blå stapel) jämförs med en matchad, gällande ålder och kön kontrollgrupp (orange stapel). Statistiken är uttagen i september månad år Resultatet visar hur många deltagare (i procent) som svarat att de tycker att det fungerar bra, varken bra eller dåligt, respektive dåligt att till exempel klara att läsa, skriva, företa en uppgift, att tillämpa kunskap mm. 21

24 Beskrivning av grupperna I NP-gruppen återfinns 53 personer i kontrollgruppen 41 personer. Medelåldern i båda grupperna är 22 år. Könsfördelning, NP-grupp män (n=32) och kvinnor (n=21) kontrollgrupp män (n=22) och kvinnor (n=19). Enkätfrågorna Frågorna (67 st) bygger på International Classifikation for Function and Health, ICF s (WHO, 2001; socialstyrelsen, 2003) komponenter Aktivitet och Delaktighet (kapitel 1-9, 63 frågor), Kroppsfaktorer, psykiska funktioner (kapitel 1, 3 frågor) samt omgivningsfaktorer, attityder (kapitel 4, 1 fråga). Dessa 67 frågor har värderats och skillnaden i de båda gruppernas svar, när det gäller att värdera sin egen förmåga att klara av att utföra aktiviteter, presenteras i tabellform. Dels för varje kapitel och för det första kapitlet, kapitel 1 Lärande och att tillämpa kunskap, fråga för fråga. Totalt i hela undersökningen ligger skillnaden i spann mellan %, där NP- gruppen värderar sin förmåga att klara av en uppgift, ett krav till mer än 50 % lägre än kontrollgruppen på 3 frågor. På 31 frågor till mer än 25 % lägre och endast på tre frågor mindre än 10 % lägre. Den fråga (fråga 17) som skiljer allra minst är frågan hur fungerar det att hantera dator? Där är skillnaden endast 3,6 %. Tabell 15. Kapitel 1 Lärande och att tillämpa kunskap. Kapitlet har 7 frågor som handlar om att klara lärande och att tillämpa kunskap (fråga 1-7). 22

25 Tabell 16. Fråga 1. Hur fungerar det för dig att fokusera uppmärksamhet? Kommentarer Bra när jag får vara för mig själv, mycket dåligt om andra fäster sin uppmärksamhet mot mig. Beror på om jag finner det intressant eller ej, ytterst dåligt om jag inte är uppmärksam. Det beror på, normalt sätt går det väll inte så bra, men om jag håller på med nått jag tycker är roligt så är det inga problem. Ganska lätt att komma på egna tankar, samtidigt som nån pratar så tänker ja på vad ja ska svara o ibland kan de då verka som att ja inte lyssnar. Om det är något jag finner intressant funkar det väldigt bra, annars funkar det inget vidare. Tabell 17. Fråga 2. Hur fungerar det för dig att tänka? Kommentarer Har inga problem med att fundera, reflektera, men att komma på idéer och historier är svårare. - Fungerar bra om jag tycker ämnet är intressant. 23

26 Tabell 18. Fråga 3. Hur fungerar det för dig att läsa? Kommentarer Jag kan läsa när jag är ensam, men när det är folk runtom då är det svårare. Tar lång tid för mig att läsa, kan behöva läsa samma sida fler tal gånger. Viss information tar lång tid att få in medans annat går fort, oftast kan behövas en extra förklararing inom vissa saker. Tappar ibland vilken rad ja är på. Det beror helt på vad jag ska läsa och om det jag läser är intressant. Om det är en instruktions bok funkar det inget vidare och inte heller eller om det är en bok jag tycker är ointressant. Har svårt att ta in all information om det inte är intressant, vilket resulterade i att jag alltid varit tvungen att läsa om saker flera gånger innan jag förstår allt. Tabell 19. Fråga 4. Hur fungerar det för dig att skriva? Bra Varken bra eller dåligt Hur fungerar det för dig att skriva? Dåligt Kommentarer Skriver bara på datorn, hatar att skriva med penna och papper, tur nog lever vi i digitala eran. Penna papper: dåligt Datorn: mycket bra, ägnar stor del av min fritid till att skriva. - Har svårt med vissa stavningar och formuleringar. 24

27 Tabell 19. Fråga 5. Hur fungerar det för dig att räkna och beräkna? Kommentarer Jag är bra på att räkna men det kan ta tid. Bra så länge jag får göra det ifred och har en god förklaring på papper när det gäller avancerade beräkningar. När jag gick i skolan frågade jag däremot aldrig om hjälp med matematiken. Detta eftersom det stod (nästan) helt still i huvudet när läraren tittade på när jag räknade och försökte förklara. Ibland kanske det går att räkna tal som är enkla, och om det intresserar mig att räkna dem. Om läraren förklarar på en Mattelektion så fattar ja den lektionen hur ja ska göra men har glömt de till nästa dag. Tabell 20. Fråga 6. Hur fungerar det för dig att lösa problem? Bra Varken bra eller dåligt Dåligt NP-grupp Kontrollgrupp Kommentarer Stöter jag på ett problem så ska det lösas oavsett hur lång tid det tar. Tror inte jag löser mina problem snabbare eller långsammare än någon annan. Beror på vad det är för problem. - Det fungerar bra att lösa problem som jag kan styra. 25

28 Tabell 21. Fråga 7. Hur fungerar det för dig att fatta beslut? Kommentarer Har beslutsångest, kan stå i evigheter o tänka om ja ska ta bullen eller kakan till exempel. Tabell 22. Kapitel 2 Allmänna uppgifter och krav (fråga 8-14) 8. Hur fungerar det för dig att företa en enkel uppgift? Svårt att påbörja någonting om ja inte tycker det är nödvändigt o gör saker oftast i sista minuten. 9. Hur fungerar det för dig att företa en komplicerad uppgift? Att möblera min lägenhet är nått som måste göras för att man ska trivas o därför blir de lättare. Har aldrig möblerat hela lägenheten men mitt rum har jag gjort det, har aldrig lagat mat. Har oftast svårt att göra saker som måste göras. 10. Hur fungerar det för dig att genomföra dagliga rutiner? Har inga rutiner och när jag har försökt med rutiner så har jag till slut inte orkat hålla i dem. Det fungerar bra, förutom att man kan ha lite svårt att passa tider ibland. Brukar bli att jag skjuter upp allt och gör allt som behöver göras samma dag. 26

29 11. Hur fungerar det för dig att hantera din egen aktivitetsnivå? Har svårt att förstå frågan? 12. Hur fungerar det för dig att hantera ansvarstagande? Beror på vad jag ska ta ansvar över, och om jag har ork till det. Gillar helst inte att ha ansvar, såsom i ett jobb tex så släpper jag allt när saker och ting blir för jobbigt. Tabell 23. Fråga 13 Hur fungerar det för dig att hantera stress? 13. Hur fungerar det för dig att hantera stress? Är uppvuxen med att man alltid skulle stressa så att dom äldre aldrig skulle få vänta på oss barn, så därefter kan jag hantera stress ibland. Får ångest direkt o det är inte mycket som krävs. Tabell 24. Kapitel 3 Kommunikation, konversation och att använda kommunikationsutrustning fråga Hur fungerar det för dig att starta, hålla igång och slutföra ett samtal? Kan prata i all evighet, det svåra är att avsluta ett samtal om jag finner det intressant. 27

30 Om det är en kompis så går det bra att starta en konversation, men hade det varit en okänd då hade det varit lite svårare. 16. Hur fungerar det för dig att använda telekommunikationsutrustning? Svarar 9/10 gånger på sms men 1/10 på samtal har ganska svårt att prata i telefon, vill helst be nån annan ringa o beställa min pizza om möjligheten finns. Hatar telefoner. 17. Hur fungerar det för dig att använda dator? Det enda jag är bra på här i världen. Kan använda men är inte så insatt i det Tabell 25. Kapitel 4 Förflyttning att förflytta sig fråga Hur fungerar det för dig att använda privata fordon? Det går bra så länge jag färdas i en lugn miljö. Äger inget av de, har provkört bil och båt. Båten gick det bra att köra, samma sak med bilen fast det var inte i trafiken. Blir bara nervös, men inser att jag måste lära mig detta förr eller senare. 19. Hur fungerar det för dig att använda offentliga fordon? Att ta buss funkar bra, tåg funkar siså där. (Beroende centralstation) passa tiden funkar sällan. Ångest och oro. 20. Hur fungerar det för dig att vara förare? Har inget körkort, har däremot övningskört, blir väldigt uppstressad och mycket går 28

31 fel, men när jag är lugn och sansad rullar det på fint. Kört bil många gånger, men det är verkligen inte min grej. Tabell 26. Kapitel 5 Personlig vård fråga Hur fungerar det för dig att klara din kroppsvård? Glömmer ofta att borta mina tänder men medicinen glömmer ja aldrig. 22. Hur fungerar det för dig att klara din tandvård? Fast jag glömmer/orkar inte alltid på kvällarna Fråga 23. Hur fungerar det för dig att välja lämpliga kläder? inga kommentarer. 24. Hur fungerar det för dig att äta? Jag äter nästan alltid för mycket. 25. Hur fungerar det för dig att sköta din egen hälsa? Skulle kanske behöva äta lite mera nyttigare kost. Skjuter alltid upp allt som har med vårdcentral att göra. Tabell 27. Kapitel 6 Hemliv fråga

32 26. Hur fungerar det för dig att skaffa bostad? Jag fick lägenheten ganska snabbt. Flyttat runt mycket som vuxen, aldrig varit något problem Dåligt pga ingen inkomst! Har aldrig haft en egen bostad. 27. Hur fungerar det för dig att handla? Har svårt att veta vad jag ska handla när jag går till affären oftast är det spontanköp och sedan dröjer ut med att handla mat för månaden så har man inte riktigt råd att handla så mkt då man (Råkat) köpa andra saker. Ibland går det bra dock. Fråga 28. Hur fungerar det för dig att laga en enkel måltid? inga kommentarer. 29. Hur fungerar det för dig att tvätta och torka kläder? Tvättar en gång i månaden, dock behövs inte mer eftersom jag sällan rör på mig och duschar varje dag och har mycket kläder. Jag tvättar inte, min tjej gör det, jag har hand om disken. Går bra att göra det men skjuter upp det. 30. Hur fungerar det för dig att städa i din bostad? Det fungerar bra när jag väl tar tag i städandet, sen är jag bra på att skjuta upp städningen. Beror på mitt mående. Det kan ta dagar innan jag kan ta tag i städningen, men när jag städar så avslutar jag det. 31. Hur fungerar det för dig att använda hushållsapparater? Har dammsugit men har aldrig strukit eller tvättat. - Jag har ingen diskmaskin, har en dammsugare men jag orkar aldrig använda den så jag tar sopp kvasten istället. Tabell 28. Kapitel 6 Hemliv fråga 32 Hur fungerar det för dig att slänga sopor? 33. Hur fungerar det för dig att ta hand om djur? Hade djur när jag var mindre, då gick det bra tror jag. När jag bodde hemma som yngre gav jag katterna mat om morsan inte var hemma, kammade, lekte och 30

33 kelade med katterna dagligen. Har en hund för söt är hon. Har inte djur själv, men är hundvakt då och då, det funkar bra. 34. Hur fungerar det för dig att hjälpa andra? Att få andra må bra, och få sätta lite guldkant i tillvaron hos andra gör mig glad. Tabell 29. Kapitel 7 Mellanmänskliga relationer fråga Hur fungerar respekt och värme i relationer för dig? Aldrig kunnat ha en relation en längre tid. Fråga 36. Hur fungerar tolerans i relationer för dig? Inga kommentarer. 37. Hur fungerar kritik i relationer för dig? Jag har varit lite för rak på sak eller kanske inte riktigt stöttat folk som behövt det på ett mjukare sätt, fast jag har haft en anledning till varför jag har varit så hård just då. Jag vet inte om det är bra eller dåligt. Jag kan nog ta emot kritik rätt bra då ser jag vad folk tycker och kan bli bättre eller förändra hos mig. Jag tar till mig kritiken, lyssnar och gör mitt bästa att försöka förbättrar/ändrar på mig. 38. Hur fungerar fysisk kontakt i relationer för dig? Fungerar bra ett tag. Det beror på med vem har/funkar bara med vissa människor. Vill någon ge mig en kram så ska de ske på mina villkor annars puttar ja bort dig. 39. Hur fungerar det att bygga upp relationer för dig? Ibland har jag ingen lust att anstränga mig till nya kompisar och känner att mina gamla räcker. Det tar ett tag innan jag känner mig bekväm i nya relationer. 40. Hur fungerar det att avsluta relationer för dig? Det beror lite på situationen. 31

34 41. Hur fungerar det att interagera i överensstämmelse med sociala regler? Har haft problem med detta, men ju äldre jag blev ju mer förstod jag. 42. Hur fungerar det med kontakt med okända personer? Jag är rätt så öppen och trevlig av mig så att ta kontakt med okända människor fungerar bra. Det beror på om man klickar med denne person, och vilken humör jag är på. Är jag onykter går det finfint, nykter lite trögt. 43. Hur fungerar det med kontakt med myndighetspersoner? Så länge dom är rättvisa och inte överreagerar på små skit så är allt okej, annars blir jag rejält irriterad och visar min irritation. Jag undviker helst att svara i telefonen om någon från socialen vill nå mig. Men ska se till att bli bättre på det. 44. Hur fungerar det med informella relationer med vänner? Tror inte det fins någon som ser mig som sin vän. Jag har i alla fall ingen aning om vem det skulle kunna tänkas vara. Är inte säker på vad informella betyder, men om det betyder vardaglig kontakt så är det bra. 45. Hur fungerar det med informella relationer med grannar? Jag tycker inte om att behöva ha grannar som klämmer fram en hälsningsfras och tittar efter mig när jag går ut. Vill bara bli lämnad ifred. Det fungerar helt okey om grannen är snäll mot dig. 46. Hur fungerar det med föräldra- barnrelationer för dig? jag klarar av att hantera barn till en viss del, så därför tror jag inte att jag själv vill ha några barn då jag inte tror att jag skulle klara av det på heltid. Kommer aldrig bli aktuellt, ingen aning hur jag skulle vara. 47. Hur fungerar det med barn- föräldrarelationer för dig? Det fungerar bra, den andra föräldern har jag dock inte haft någon kontakt med på 3 år. 48. Hur fungerar det med syskonrelationer för dig? Jag har flera syskon, jag har en nära relation med en av mina syskon som är ett år äldre en mig. Man jämför och blir svartsjuk lätt. Önskar att jag hade en bättre relation med min bror. 49. Hur fungerar det med romantiska relationer för dig? Är väll lite upp och ner ibland med det är väll så för alla :) Är tillsammans med X, toppen kille! 50. Hur fungerar det med sexuella relationer för dig? Det fungerar bra ett tag tills jag tröttnar på personen och insett att detta inte är något för mig. 32

35 Tabell 30. Kapitel 8 Viktiga livsområden utbildning/arbete/ekonomi fråga Hur nöjd är du med din skolutbildning? Jag är utbildad undersköterska, tagit studenten. Men nöjd är jag inte riktigt förens jag studerar vidare inom det jag egentligen vill jobba som- reseledare. 52. Hur nöjd är du med din yrkesutbildning? Frågan kan inte visas i diagram eftersom den inte är graderad. Kan ångra lite att jag inte tog chansen att välja bild & form eller Samhälle & Turism istället på gymnasiet. Fråga 53. Hur nöjd är du med din högskoleutbildning? inga kommentarer. 54. Hur fungerar det att söka anställning? Jag gillar inte att ringa efter jobb Har dock aldrig haft problem att söka jobb. Det har fungerat bättre, nu har jag inte riktigt tagit tag i arbetssökandet. 55. Hur fungerar det att behålla ett arbete? Har aldrig haft ett arbete. De arbeten jag haft har fungerat bra, det har varit roliga och lärorika arbeten. Har jobbat inom vården och försäljning. 56. Hur fungerar det att sluta ett arbete? Har aldrig haft ett arbete som jag fått betalt för, och jag antar att det är ett sådant som åsyftas här. Fråga 57. Hur fungerar deltidssysselsättning för dig? inga kommentarer. 58. Hur fungerar heltidssysselsättning för dig? När jag hade: bra 33

36 59. Hur fungerar det med obetald sysselsättning för dig? Fungerar likadant med alla sysselsättningar, jag har praktiserat mer en haft ett riktigt jobb Gjort detta flertal gånger, fungerar bra någon månad eller två, sedan tröttnar jag på att inte få betalt för mitt hårda arbete och skiter till slut i att gå. 60. Hur fungerar det för dig att sköta din ekonomi? Ibland slösar jag upp pengar för snabbt, men att betala räkningar fungerar okej. Fakturor är alltid inne i tid. men hr svårt för resterande pengar som är kvar Tabell 31. Kapitel 9 Samhällsgemenskap socialt och medborgerligt liv fråga Hur fungerar det att vara engagerad i samhällsgemenskapen som till exempel att vara med i en förening? Inte aktuellt 62. Hur fungerar det att delta i rekreation och fritid för dig? Har svårt att komma igång med saker och ting, jag gillar att träna men orkar inte ta mig dit tex, tänker på vad som ska göras och blir trött innan jag ens har börjat, det är det som stoppar mig oftast 63. Hur fungerar umgänge med andra för dig? Om det är några jag känner, men annars kan det bli lite segt 34

37 Tabell 32. Kapitel 1 Psykiska funktioner Förståelse fråga Hur fungerar det för dig att förstå dig själv och ditt eget beteende? Blir för lätt irriterad, om någon ifrågasätter mig blir jag oerhört irriterad. Ibland undrar man. Fråga 65. Hur fungerar det för dig att acceptera dig själv och ditt eget beteende? - Inga kommentarer. 66. Hur fungerar det för dig att hantera vardagen utifrån dina styrkor och svårigheter? Bra förutom att jag är en tidsoptimist som heter duga. Tabell 33. Omgivningsfaktorer kap 4. Attityder fråga 67. Hur fungerar det för dig med omgivningens förståelse för dina styrkor och svårigheter? Tabell 33 visar hur många i NP-gruppen som uppfattar att omgivningen har förståelse för de egna styrkorna och svårigheterna. Det är endast 10% som uppfattar omgivningens förståelse som bra jämfört med kontrollgruppens 76%. 35

38 NP-Gruppen resultat efter avslutat projekt Vid avslut besvarar deltagarna återigen samma enkät och resultatet visar att av de 67 personer som besvarat en första enkät har 12 personer besvarat en andra enkät. Svaren redovisas som skillnad i procent före och efter. Ett positivt resultat är grönmarkerat medan ett negativt resultat är rosa. Positiva skillnader kan ses av svaren på 48 av de 68 frågorna (70%). Skillnader på mer än 10 % kan ses på 22 av 68 svar (32%). Av dessa har uppfattningen att hantera sin egen förmåga avseende att företa en enkel uppgift, att acceptera sig själv och sitt beteende ökat med 15% och att sköta sin ekonomi, har ökat med 36%. Däremot har det skett en förändring till det negativa när det gäller frågor som hur fungerar det att sluta ett arbete 10%, hur fungerar ett deltidsarbete 2% och ett heltidsarbete 10%, medan nöjdheten angående att ha ett oavlönat arbete (obetald sysselsättning) har ökat från 38,5 till 50% (15,5%). Tabell 34. Skillnader mellan start i NP-Samverkan (1) och avslut (2) fråga för fråga. Kön Både män och kvinnor #1: Start NP-Samverkan 2014 utredning+coach #2: Avslut NP-Samverkan 2014 utredning+coach Nr Titel / Kategori #1 #2 Skillnad Hur fungerar det för dig att fokusera uppmärksamhet? Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap Hur fungerar det för dig att tänka? Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap Hur fungerar det för dig att läsa? Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap Hur fungerar det för dig att skriva? Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap Hur fungerar det för dig att räkna och beräkna? Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap Hur fungerar det för dig att lösa problem? Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap Hur fungerar det för dig att fatta beslut? Kap. 1 Lärande och att tillämpa kunskap - Att tillämpa kunskap Hur fungerar det för dig att företa en enkel uppgift? Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav Hur fungerar det för dig att företa en komplicerad uppgift? Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav Hur fungerar det för dig att genomföra dagliga rutiner? Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav Hur fungerar det för dig att hantera din egen aktivitetsnivå? Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav Hur fungerar det för dig att hantera ansvarstagande? Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav Hur fungerar det för dig att hantera stress? Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav Hur fungerar det för dig att hantera kriser? Kap. 2 Allmänna uppgifter och krav ,17% 3,17% ,17% 9,00% ,83% 8,33% ,67% -10,67% ,33% -6,17% ,33% -7,00% ,17% 13,17% ,50% 31,07% ,00% 6,67% ,17% 11,50% ,83% 10,00% ,33% -2,00% ,00% 5,00% ,55% 8,17% 36

39 Hur fungerar det för dig att starta, hålla igång och slutföra ett samtal? Kap. 3 Kommunikation, Konversation och användning av kommunikation Hur fungerar det för dig att använda telekommunikationsutrustning? Kap. 3 Kommunikation, Konversation och användning av kommunikation Hur fungerar det för dig att använda dator? Kap. 3 Kommunikation, Konversation och användning av kommunikation Hur fungerar det för dig att använda privata fordon? Kap. 4 Förflyttning - Att förflytta sig med hjälp av transportmedel Hur fungerar det för dig att använda offentliga fordon? Kap. 4 Förflyttning - Att förflytta sig med hjälp av transportmedel Hur fungerar det för dig att vara förare? Kap. 4 Förflyttning - Att förflytta sig med hjälp av transportmedel Hur fungerar det för dig att klara din kroppsvård? Kap. 5 Personlig vård Hur fungerar det för dig att klara din tandvård? Kap. 5 Personlig vård Hur fungerar det för dig att välja lämpliga kläder? Kap. 5 Personlig vård Hur fungerar det för dig att äta? Kap. 5 Personlig vård Hur fungerar det för dig att sköta din egen hälsa? Kap. 5 Personlig vård Hur fungerar det för dig att skaffa bostad? Kap. 6 Hemliv - Att skaffa förnödenheter Hur fungerar det för dig att handla? Kap. 6 Hemliv - Att skaffa förnödenheter Hur fungerar det för dig att laga enkla måltider? Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål Hur fungerar det för dig att tvätta och torka kläder? Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål Hur fungerar det för dig att städa i din bostad? Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål Hur fungerar det för dig att använda hushållsapparater? Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål Hur fungerar det för dig att slänga sopor? Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål Hur fungerar det för dig att ta hand om djur? Kap. 6 Hemliv - Att ta hand om hushållsföremål och att bistå and Hur fungerar det för dig att hjälpa andra? Kap. 6 Hemliv - Hushållsgöromål Hur fungerar respekt och värme i relationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m Hur fungerar tolerans i relationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m Hur fungerar kritik i relationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m ,17% 0,67% ,17% 4,00% ,67% -3,17% ,33% -18,39% ,83% 5,00% ,33% 0,31% ,67% 11,83% ,00% 9,17% ,83% 15,83% ,83% 3,33% ,50% 4,50% ,17% 3,17% ,00% 0,00% ,67% 9,33% ,33% 15,50% ,33% 11,33% ,00% -2,50% ,17% 13,17% ,75% 1,70% ,00% 6,55% ,50% 20,05% ,67% 6,00% ,17% 12,33% 37

40 Hur fungerar fysisk kontakt i relationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m Hur fungerar det att bygga upp relationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m Hur fungerar det att avsluta relationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m Hur fungerar det att interagera i överensstämmelse med sociala regler? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Allmänna m Hur fungerar det med kontakt med okända personer? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda Hur fungerar det med kontakt med myndighetspersoner? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda Hur fungerar det med informella relationer med vänner? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda Hur fungerar det med informella relationer med grannar? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda Hur fungerar det med föräldra- barnrelationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda Hur fungerar det med barn- föräldrarelationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda Hur fungerar det med syskonrelationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda Hur fungerar det med romantiska relationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda Hur fungerar det med sexuella relationer för dig? Kap. 7 Mellanmänskliga interaktioner och relationer - Särskilda Hur nöjd är du med din skolutbildning? Kap. 8 Viktiga livsområden - Utbildning Hur nöjd är du med din högskoleutbildning? Kap. 8 Viktiga livsområden - Utbildning Hur fungerar det att söka anställning? Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning Hur fungerar det att behålla ett arbete? Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning Hur fungerar det att sluta ett arbete? Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning Hur fungerar deltidssysselsättning för dig? Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning Hur fungerar heltidssysselsättning för dig? Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning Hur fungerar det med obetald sysselsättning för dig? Kap. 8 Viktiga livsområden - Arbete och sysselsättning Hur fungerar det för dig att sköta din ekonomi? Kap. 8 Viktiga livsområden - Ekonomiskt liv Hur fungerar det att vara engagerad i samhällsgemenskapen som till exempel att vara med i en förening? Kap. 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv ,50% 13,67% ,50% 9,50% ,50% -1,33% ,45% -16,67% ,50% 15,33% ,67% 6,83% ,17% 4,00% ,17% 0,61% ,33% 6,21% ,56% -13,18% ,50% -12,14% ,82% 21,00% ,00% 7,55% ,73% 2,17% ,00% 35,71% ,29% -8,73% ,00% 16,67% ,00% -10,00% ,33% -2,00% ,00% -10,00% ,00% 11,54% ,33% 36,33% ,00% 6,78% 38

41 Hur fungerar det att delta i rekreation och fritid för dig? Kap. 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Hur fungerar umgänge med andra för dig? Kap. 9 Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv Hur fungerar det för dig att förstå dig själv och ditt eget beteende? Kap. 1 Psyksiska funktioner - Förståelse Hur fungerar det för dig att acceptera dig själv och ditt eget beteende? Kap. 1 Psyksiska funktioner - Förståelse Hur fungerar det för dig att hantera vardagen utifrån dina styrkor och svårigheter? Kap. 1 Psyksiska funktioner - Förståelse Hur fungerar det för dig med omgivningens förståelse för dina styrkor och svårigheter? Kap. 4 Omgivningsfaktorer - Attityder ,33% -1,17% ,17% 9,83% ,67% 15,17% ,67% 13,50% ,00% 5,83% ,67% -1,50% Jämförelse för deltagare vid start (n60) och avslut (n12) redovisad i spindeldiagram för samtliga frågor. En försiktig analys av resultatet visar att trots att det endast är 12 deltagare som besvarat enkäten efter avslutat projekt uppfattar deltagarna att de är mer nöjda med hur de fungerar. 39