Vatten. Mål och inriktning dagvatten. Vatten i Järfälla. Grundvatten. Dagvattenhanteringen behöver utvecklas

Transkript

1 Vatten Sjöar, vattendrag och våtmarker är artrika naturmiljöer och uppskattade inslag i friluftsområdena. Järfällas vattendrag är påverkade av föroreningar, främst via dagvatten från vägar och bebyggelse. Dagvattenhanteringen behöver utvecklas för att förbättra tillståndet i sjöar och vattendrag. Vattenfrågorna behöver uppmärksammas mer i den fysiska planeringen. Vattnet rör sig oberoende av fastighets- och kommungränser. Frågorna kräver därför samverkan mellan olika verksamheter i kommunen och även mellankommunalt samarbete är nödvändigt. EU har antagit ett ramdirektiv för vatten. Enligt detta ska vattenvården organiseras efter avrinningsområden, inte efter administrativa gränser. Nedan behandlas sjöar, vattendrag och dagvattenhantering. Dricksvatten och avloppssystem beskrivs under kapitlet Försörjningssystem. Vatten i Järfälla Den nederbörd som faller i Järfälla rinner till Bällstaån, Mälaren, Översjön, Säbysjön eller Igelbäcken. Höga naturvärden finns vid Säbysjön, Igelbäcken och längs Mälarens stränder. Säbysjön, vattendragen, våtmarkerna och mälarstränderna är ekologiskt känsliga områden. Mälaren har stor betydelse som dricksvattentäkt. Strandskydd gäller vid sjöarna och är utvidgat till 300 m på land vid obebyggda stränder, se avsnittet Förordnanden. Avrinningsområde Grundvatten Dagvatten Mål och inriktning dagvatten I Järfälla är dagvattnet den största föroreningskällan till sjöar och vattendrag. Bällstaån tar emot stora mängder förorenat dagvatten, medan Igelbäcken är tämligen ren då avrinningsområdet till stor del består av naturmark. Bara ett fåtal fastigheter i kommunen har ännu enskilda avlopp. Inne i tätorterna har bäckar och åar rätats ut till diken eller kulverterats. Vattendragen syns därmed inte och har förlorat stor del av sitt värde för växt- och djurlivet. Grundvatten Grundvattnet saknar betydelse för kommunens vattenförsörjning i stort. Det finns bara enskilda brunnar i kommunen. I en beredskapssituation kan emellertid både sjövatten och grundvatten från mindre brunnar behöva användas. Byggnader och ledningar kan i vissa fall drabbas av sättningsskador om grundvattennivån sänks och vegetationen i våtmarker och sluttningar kan påverkas kraftigt av ändrade grundvattenflöden. Det är viktigt att bibehålla grundvattnet på naturlig nivå och att se till att inte föroreningar når grundvattnet. Dagvattenhanteringen behöver utvecklas Hanteringen av dagvatten behöver utvecklas för att minska mängden näring och föroreningar som når vattendragen och för att bibehålla grundvattennivåerna. översiktsplan

2 Sjöar och vattendrag i Järfälla med omgivningar allmänna intressen En förbättrad dagvattenhantering kan också tillföra nya kvaliteter i stads- och naturlandskapet och bidra till större biologisk mångfald. Exempel på åtgärder är att anlägga fördröjningsmagasin, våtmarker och dammar samt att anlägga eller återställa meandrande vattendrag. Bällstaån rinner från Järfälla och vidare genom Sundbyberg och Stockholm på sin väg mot Bällstaviken. Ån är lång och flack och har till stor del rätats ut och kulverterats. Bällstaån är kraftigt förorenad. Inom tillrinningsområdet i Järfälla ligger större delen av bebyggelsen och vägarna i Jakobsberg, Viksjö och Barkarby Skälby samt några enskilda avlopp. Bällstaån är ekologiskt känslig dels för ytterligare föroreningar och dels som svag spridningskorridor. Bällstagruppen har bildats för att arbeta med gemensamma frågor kring ån. Gruppen består av representanter från Länsstyrelsen samt kommunerna Järfälla, Sundbyberg, Solna och Stockholm. Mål och inriktning Bällstaån Säbysjön är en näringsrik, grund lerslättsjö med utlopp i Igelbäcken. Den ligger inom Järvafältets naturreservat och har stort värde för naturvård och friluftsliv samt för landskapsbilden. Sjön är känd i länet som en artrik fågelsjö. Säbysjön har låg belastning av närsalter och föroreningar. Den är dock känslig för ytterligare näringsbelastning, särskilt fosfortillskottet behöver minimeras. Tillrinningsområdet består mest av naturmark. Dagvatten från östra delen av Jakobsberg, E18 och norra handelsområdet leds till Säbysjön via Tånglötsdiket. Utvärdering av reningseffekten i våtmarken bör ske. Under 1990-talet har sjön restaurerats för att fördröja igenväxning och öka sjöns värde för sjöfågel och friluftsliv. Ett särskilt skötselprogram finns. Mål och inriktning Säbysjön Igelbäcken rinner från Säbysjön över Järvafältet och vidare mot Edsviken. Över flygfältet är den uträtad och delvis kulverterad. Ett dämme har anlagts vid Säbysjöns utlopp för att reglera sjöns nivå. Det utjämnar också Igelbäckens vattenföring och minskar risken för uttorkning. Bäcken är förhållandevis ren, vilket förekomsten av den sällsynta fisken grönling visar på. Igelbäcken är ekologiskt känslig. Det är viktigt att bibehålla och om möjligt öka tillrinningen samt att inte öka näringsbelastning och föroreningar. Mätningar Mål och inriktning Igelbäcken översiktsplan

3 Igelbäcken tyder på att området kring Barkarby flygfält bidrar med onormalt hög fosforbelastning. Igelbäcksgruppen har bildats av Länsstyrelsen och kommunerna Järfälla, Stockholm, Sollentuna, Sundbyberg och Solna för att arbeta med gemensamma frågor kring ån och dess tillrinningsområde. Diskussion pågår om områdets utveckling och eventuella skydd. Översjön är en sprickdalssjö. Det största tillflödet kommer från grundvattenströmmar. Sjön avvattnas norrut via Edssjön och Oxundasjön genom Upplands Väsby kommun mot Mälaren. Översjön har stort värde för naturvård och friluftsliv samt för landskapsbilden. Området är skyddat som naturreservat och ön Getholmen är fågelskyddsområde. Översjön är naturligt näringsfattig men har med tiden blivit näringsrik, särskilt fosforhalten är hög. Påverkan sker främst via dagvatten och enskilda avlopp från Polhem samt dagvatten från motorvägen. Mål och inriktning Översjön Mälaren försörjer nästan hela länets befolkning med dricksvatten. Tillrinningen i Järfälla sker från naturmarker inom Görvälnområdet och Häradsallmänningen samt från bebyggelse och vägar i Kallhäll, Stäket och västra Viksjö. En rad diken och bäckar mynnar i sjön. I dessa finns viktiga livsmiljöer för växter och djur. Mälarstranden bedöms som ekologiskt känslig. Genom omfattande insatser har Mälarens vattenkvalitet förbättrats avsevärt, men fosfathalterna är fort- Mål och inriktning Mälaren farande för höga och behöver minskas. Några enskilda större utsläppskällor från Järfälla har inte påvisats. Mälarens vattenvårdsförbund bildades 1998 av länsstyrelser, kommuner och andra berörda intressenter med syfte att upprätthålla Mälarens vattenkvalitet. Mål och inriktning vatten Vattenplan för Järfälla kommun, 1997 Miljövårdsprogram, 1993 Ekologiskt särskilt känsliga områden, 1996 översiktsplan

4 översiktsplan allmänna intressen

5 På stenåldern var Järfälla en skärgårdsbygd där dagens höjder bildade öar. När landhöjningen torrlade dalarnas lerjordar ökade bosättningarna och ett kulturlandskap präglat av betesmarker och åkerbruk växte fram. De bördigaste markerna låg kring nuvarande Barkarbyfältet. Igelbäcken och Bällstaån var viktiga farleder mot Östersjön ännu under järnåldern. Järfälla kyrka uppfördes centralt i denna bygd på 1100-talet. Under 1600-talet blev de stora gårdarna alltmer herrgårdslika och manifesterade sig i landskapet. Vid Görväln och Säby har stora delar av gårdsbebyggelsen och kulturlandskapet bevarats. Parkerna och alléerna är viktiga delar av miljön. Under 1800-talet förändrades kulturlandskapet genomgripande. Stålplogen gjorde det möjligt att odla Kulturmiljön har tydliga samband med landskapets struktur. Säby gård upp också tunga lerjordar. Utdikningar och sjösänkningar gav nya odlingsmarker och torpen blev fler. Kulturlandskapet blev alltmer öppet och intensivt utnyttjat. Under den stora bostadsutbyggnaden under talen omdanades kommunens landskap helt. De tidigare öppna, odlade markerna bebyggdes. Den nya bebyggelsen i Jakobsberg och Kallhäll fick rå över trädtopparna och åstadkom en ny silhuett. I Viksjö byggdes under och 80-talen ett helt nytt område med tät småhusbebyggelse och kringfartsvägar utformade som trafikleder omgivna av bullervallar och vegetation. Sammantaget har landskapet blivit mindre öppet och karaktären mer ensartad. Några av de ursprungliga dalstråken är ännu tydliga i det nya förortslandskapet. Trafiklederna bildar nya siktstråk. Att förstärka karaktär och identitet i olika områden och därigenom underlätta orientering och igenkännande är viktigt i den fortsatta utvecklingen av Järfälla. översiktsplan

6 De flesta Järfällabor har nära till parker och grönområden. Tätortsbebyggelsen omges av varierad natur i norr, öster och väster. Att förbättra tillgängligheten till naturområdena och förstärka sambanden mellan större park- och naturområden genom gröna stråk är viktiga uppgifter. Natur och rekreation allmänna intressen Människor sätter stort värde på grönområden för rekreation och skönhetsupplevelser. Parker och natur påverkar hälsan positivt och bidrar till bättre klimat och luftkvalitet i staden. En sammanhängande och varierad grön struktur ger förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Äldre parker, trädgårdar, alléer och kulturlandskap är en del av vårt kulturarv. En övergripande struktur av natur, parker och stråk visas under Grönstruktur i avsnittet markanvändning. Ett rikt växt- och djurliv Stora naturområden, en variation av naturtyper och möjligheter för växter och djur att sprida sig mellan områdena är förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv biologisk mångfald. Goda samband med omgivande natur kan bidra till ett rikare växt- och djurliv också i stadens små park- och naturmiljöer. Våtmarker, stränder, skogsbryn, gamla träd särskilt ädellövträd samt rastplatser och häckningslokaler för fåglar är viktiga miljöer som utgör grunden för biologisk mångfald i Järfälla. Kontinuerlig skötsel av kulturlandskapet är viktigt. Trafikleder och tät bebyggelse bildar barriärer som försvårar biologisk spridning. Storstockholms grönstruktur Grönstrukturen i Stockholmsregionen. Ekologiskt känsliga områden Åtta områden som har viktiga ekologiska funktioner eller är särskilt känsliga för påverkan pekas ut i rapporten Ekologiskt särskilt känsliga områden i Järfälla kommun. Det gäller våtmarkerna Mossen och Basetkärret, vattendragen Igelbäcken och Bällstaån, Knallbodas 200-åriga tallskog, Mälarens stränder, förbindelselänken mellan Görväln och Järvafältet genom Polhem, samt Säbysjön med stränder och omgivningar. Områdenas ekologiska funktioner och deras känslighet för olika slags förändringar behöver uppmärksammas. Höga naturvärden Kommunens Naturinventering 1993 pekar ut 28 områden med höga naturvärden. Flertalet har främst lokal betydelse och representerar naturtyper som är sällsynta i Järfälla. Säbysjön, Knallboda tallskog och delar av Görväln har dock stora värden också i regionalt perspektiv. Säbysjön är en av länets finaste fågelsjöar och Knallboda tallskogs långa kontinuitet är sällsynt. Av de utpekade områdena ligger sjutton inom områden som är skyddade enligt miljöbalken. I områden med höga naturvärden kan restriktioner för nyttjandet och särskilda krav på skötseln behövas. översiktsplan

7 Görvälnsviken Järfälla har tre naturreservat Västra Järvafältet, Molnsättra och Görväln. Drygt 30 procent av kommunens landyta är skyddad som naturreservat. Länsstyrelsen har tagit initiativ till att skydda Igelbäcken som naturreservat och diskussioner om detta pågår i berörda kommuner. Eventuellt behov av skydd för Häradsallmänningen ska utredas. Ett område vid Gåseborg ingår i Natura 2000, vilket innebär att det är av riksintresse enligt miljöbalken. Getholmen i Översjön är fågelskyddsområde med landstigningsförbud 15/4-30/6. För naturmiljöer, biotoper, av stor betydelse för den biologiska mångfalden gäller särskilt skydd. Generellt gäller det för t ex alléer, odlingsrösen och stenmurar i jordbruksmark, men även andra biotoper kan skyddas av Länsstyrelsen eller Skogsvårdsstyrelsen. Syftet är att bevara tillgängligheten för allmänheten och att skydda viktiga livsmiljöer för växter och djur. Strandskydd gäller vid kommunens sjöar och är utvidgat till 300 m vid obebyggda sjöstränder, se avsnittet Förordnanden. Ett småbrutet kulturlandskap och omväxlande skogsmarker med rikt växt- och djurliv har bevarats genom att Järvafältet varit militärt övningsområde. Här finns gårdarna Säby och Molnsättra med åkrar, ängar och betesmarker. Säbysjön är en värdefull fågelsjö och vid Översjön finns badstrand och rastplats. Ridanläggning finns vid Säby gård. Järvafältet som helhet är ett av länets mest besökta friluftsområden. Barkarby flygfält, Akallavägen och Norrviksvägen utgör en barriär mellan norra och södra Järvafältet och bildar ett svagt avsnitt i Järvakilen. Västra Järvafältets naturreservat bildades av Länsstyrelsen 1988 och ingår tillsammans med Molnsättrareservatet och Hansta i ett stort skyddat område som sträcker sig in i Sollentuna och Stockholms kommuner. Sambanden från Järvafältet mot Häradsallmänningen och mot södra Järvafältet behöver förstärkas. Gång- och cykelstråk från Barkarby, Veddesta och Södra Jakobsberg mot Järvafältet bör förbättras och nya passager tillkomma. Igelbäckens dalgång bör göras tillgänglig i hela sin sträckning och bäcken återfå ett naturligare lopp. Bullerstörningarna på Järvafältet bör minska. Görvälnområdet sträcker sig längs Mälaren. Landskapet är kulturpräglat med inslag av ädellövskog och ett rikt växt- och djurliv. Vid Görvälns slott håller kommunen kulturlandskapet öppet med åkerbruk och bete. Fornborgen Gåseborg är en omtyckt utsiktsplats. Skidbacke, småbåtshamn och flera friluftsbad finns. Vandringsleden Upplandsleden följer stranden till stora delar. Görvälns naturreservat inrättades av kommunen 1995 och sedan 1998 är även Dikartorp skyddat. Skogsområdet norr om Kallhälls villastad/björkliden kallas Häradsallmänningen. Det ägs till största delen av Sollentuna häradsallmänning som består av Järfälla, Upplands Bro, Sollentuna och Stockholms kommuner samt ett antal privata markägare. Ägandeformen är gammal och regleras av lag och reglemente fastställt av Kunglig majestät Sollentuna häradsallmänning bedriver ett friluftsanpassat skogsbruk. Området är skogklätt med öppna marker kring Ängsjö och Uddnäs gårdar. Knallboda gamla tallskog och kommunens enda mosse ligger här. Ängsjö är en friluftsgård med skid- och löpspår samt bad. Vandringsleden Upplandsleden passerar genom området. Gång- och cykelförbindelserna till Ängsjö behöver förbättras och busstrafiken utökas. Rotebroleden är en barriär tvärs över Järvakilen och kontakten över vägen behöver förbättras. Järfällas gröna struktur kännetecknas av stora natur- och friluftsområden i norr, öster och väster och mellanliggande tätortsbebyggelse med parker och sparad natur. Görväln samt Järvafältet och Häradsallmänningen ingår i de regionala grönkilarna Görväln- respektive Järvakilen. Torp översiktsplan

8 översiktsplan allmänna intressen

9 Damm i Kallhällsparken och stugor i naturområdena nyttjas flitigt av scouter, skolor och föreningar. Goda samband mellan naturområdena är viktiga både för människors möjligheter att gå och cykla mellan områdena och för spridning av växter och djur. Möjligheterna att behålla fungerande spridningskorridorer som korsar bebyggelseområden och trafikleder är begränsade, men frågan bör uppmärksammas vid tätortens utbyggnad. Rester av sammanbindande stråk finns ännu längs Bällstaåns dalgång och genom Polhemsområdet. En stomme av gröna stråk mellan större park- och naturområden samt ut mot friluftsområdena bör utvecklas vidare. Bättre förbindelser mot Häradsallmänningen i norr och från Barkarby och Veddesta mot Järvafältet behövs. Ett sammanhängande stråk kan skapas längs kommungränsen i söder men samarbete krävs med Stockholms stad. i kommundelarna har stor betydelse för rekreation i vardagen och för verksamheten på skolor och förskolor. Viktiga områden anges på kartan grönstruktur i avsnittet markanvändning. ger möjlighet till lek, rekreation och naturupplevelser på nära håll. Parkerna och torgen är kommunens offentliga mötesplatser för lek och spel, samvaro till vardags eller för större festligheter. De flesta järfällabor har god tillgång till både parker och närnatur vid bostaden eller skolan. bildar sammanhängande stråk som bör tas tillvara och utvecklas till värdefulla inslag i stads- och landskapsbilden. Ulvsättrastråket, Andebodastråket, Bällstaån, Igelbäcken och Mälarstranden är sådana stråk som visas på kartan grönstruktur i avsnittet markanvändning. Kommunen arrenderar ut mark för koloniodling på ett tiotal platser spridda i kommunen. Önskemål om fler odlingslotter finns, men det är svårt att hitta lämplig mark. Tillgången till parker och natur varierar mellan bostadsområdena. Äldre villaområden som Barkarby, västra Jakobsberg och södra Stäket är lummiga med många stora trädgårdar, men kan ha ont om större allmänna områden. I Viksjö är i stället trädgårdarna små medan många gröna stråk leder ut mot naturen. I alla kommundelar finns bostadskvarter där avståndet till större park- och naturområden är mer än 500 m (motsvarar fem minuters promenad). I norra Kallhäll och södra Stäket gäller detta stora delar av bebyggelsen. I grönplanen beskrivs grönområden av olika karaktär. Rimliga avstånd anges till ledning vid avvägningar mot andra intressen. Kommundelarna bör också ha en offentlig mötesplats, t ex ett centrumtorg med plats för handel och uppträdande och en centrumpark för lek och avkoppling. Ro och tystnad är viktigt för upplevelsen i naturområden, men i storstaden är få områden tysta. Trafiken på E 18, flyg, motorsport och skjutbanor ger störningar. Tystast är det i Görvälnområdet intill Mälaren. Närheten till Mälarens vatten är speciell för Kallhäll- Stäket och strandpromenaden är ett attraktivt stråk. Görvälnområdet och Häradsallmänningen finns på nära håll, men vägar och järnväg är kraftiga barriärer. Kallhäll har ett sammanhängande system av parkstråk. Vid Mälaren finns flera badplatser och båthamnar och Kallhäll är en viktig utgångspunkt för skridskoåkning då Mälaren lätt nås från pendeltågsstationen. Mälarstranden blir mer tillgänglig och kontakten mot vattnet förbättras när järnvägen delvis lagts i tunnel. Strandstråket kan då förlängas och förbindelsen norrut mot Stäket förbättras. Det skulle kompensera bristande tillgång till större parker och natur i norra Kallhäll och södra Stäket. Ulvsättrastråket kan utvecklas till ett centralt och attraktivt stråk med bättre samband mot Mälaren och mot Björkliden/Molnsättra. Förbindelserna översiktsplan

10 översiktsplan allmänna intressen

11 Säby gård mot Häradsallmänningen bör förbättras och gång- och cykelförbindelser mot Ängsjö skapas. I Viksjö löper smala grönstråk mellan kvarteren. Rymligare stråk med naturmark leder ut mot Görvälnreservatet. Lekplatserna ligger tätt, men anlagda parker och öppna ytor med plats för lek och spel är få och en central stadsdelspark saknas. Dalgången Viksjö centrum Andeboda kan utvecklas till ett samlande stråk genom kommundelen. Möjligheter att förbättra orienterbarhet och trygghet längs gång- och cykelstråken bör undersökas. Jakobsberg består av flera delar med olika karaktär. Alla har välbelägna mindre närparker. Många har också nära till naturen på Görväln eller Järvafältet, men trafiklederna är starka barriärer. Från centrum och sydvästra Jakobsberg är det långt till friluftsområden. Kvarnbacken och Riddarparken är centrala parker som vid olika evenemang samlar människor från hela kommunen. Bättre förbindelser mot naturområdena är angeläget. Översiktsplanen redovisar en bro vid Passadvägen, en gång- och cykelbro från Söderhöjden mot Järvafältet samt över järnvägen söder om stationen vilket ger närmare kontakt till Kvarnområdet från östra centrum. Såväl Bällstaåns dalgång som möjligheterna att utveckla Kvarnområdet uppmärksammas i planen. Många stora tomter med uppvuxna träd gör kommundelen grön och lummig, men det är ont om allmänt tillgänglig park- och naturmark. Skälbyparken vid Skälby gård fungerar som stadsdelspark. Järnvägen, E 18, Norrviksvägen och flygfältet är barriärer mot Järvafältet. Parker och närnatur är viktiga då det är långt till naturoch friluftsområden och sammanhängande gröna stråk saknas. Kontakten mot Järvafältet bör förbättras i samband med utbyggnad av E 18, station Stockholm Väst och Barkarbyfältet. Vid utbyggnad av Ormbacka och Ormbackaleden bör stråk runt golfbanan och vidare mot Görvälnområdet skapas. Mål och inriktning Grönplan för Järfälla kommun, 1997 Vattenplan för Järfälla kommun, 1997 Ekologiskt särskilt känsliga områden, 1996 Naturinventering, 1993 Miljövårdsprogram för Järfälla kommun, 1993 Häradsallmänningen, resursutredning, 1989 översiktsplan

12 Rörelsefrihet värderas högt 1900-talets välfärdsökning har till stor del tagits ut som ökat resande. Vägtrafiken är den största källan till länets miljöproblem och har medverkat till att bostäder, arbetsplatser och handel spridits ut i regionen. Utvecklingen av de olika trafikslagen behöver samordnas för att lösa trafikproblemen och göra det möjligt att bygga ut regionen. Avvägningar mellan olika intressen behöver göras några konfliktfria lösningar finns knappast. Trafik allmänna intressen Trafiksystemet binder samman regionen. Många lokala trafikfrågor är beroende av det regionala trafiknätet där andra aktörer än kommunen Vägverket, SL, Banverket och andra kommuner svarar för investeringarna. En långsiktigt gynnsam utveckling av kommunikationerna kräver samsyn mellan en rad aktörer. Kommunens översiktsplan och regionplanen är viktiga instrument i detta arbete. Trafiksituationen alltmer problematisk Trafiksituationen i Järfälla har under senare år blivit alltmer problematisk. Det regionala vägnätet E18, Akallavägen, Bergslagsvägen och Rotebroleden har otillräcklig kapacitet. Genomfartstrafiken väljer i stället ofta det lokala vägnätet. Den södra kommundelen belastas med köer och olycksrisker som följd. De kollektiva förbindelserna mot Stockholm via buss och pendeltåg är goda. Tvärförbindelserna är dock få och trafikeras främst under kontorstid. Flertalet av de boende i Järfälla har nära till de tre pendeltågsstationerna. Kommunen har också ett väl utbyggt cykelvägnät som ger goda möjligheter att utveckla det lokala cykelresandet. Mål och inriktning Jakobsberg Veddesta Stockholm Nord Häggvik Barkarby Den regionala infrastrukturens huvudstråk Kista En ny regionplan håller på att utarbetas. Trafikplan 95 för Järfälla kommun är redan delvis inaktuell. De trafikstudier som gjorts inför omarbetningen av översiktsplanen ligger till grund för nya tankar om det framtida trafiknätet. En revidering av trafikplanen som närmare behandlar kommunens trafiklösningar och deras genomförande, bör tas fram när den övergripande strukturen klarnat. översiktsplan

13 Kollektivtrafikstråk En kollektivtrafik med bra framkomlighet och som ger goda förbindelser även under helger och kvällar är en grund för att minska bilberoendet. För kollektivtrafiken ansvarar landstinget. I översiktsplanen redovisas bara regionala kollektivtrafikförbindelser som kan ha behov av egen bana på sikt. De övergripande kollektivtrafikstråken diskuteras i den regionala planeringen. Järfälla har i sitt samrådssvar över regionplanen RUFS 2000 i november 2000 påpekat att den framtida kollektivtrafikstrukturen i regionens nordvästsektor behöver studeras vidare. Järfällas goda förbindelser mot city behöver kompletteras med en snabb och tät kollektivtrafik mot Kista och vidare mot universitet och högskolor m m. Därutöver behövs förbindelser mot Stockholm Nord samt förbindelser mot andra framtida regionala kärnor i norrkommunerna. Snabba järnvägsförbindelser runt Mälaren har byggts ut. I Barkarby planeras fjärrtågsstationen Stockholm Väst som avses bli en regional knutpunkt mellan pendeltåg, mälarbanan, tunnelbana och anslutande tvärförbindelser. Detta kräver utökat utrymme för spår, perronger och parkering. Vid nuvarande station är utrymmet mellan E18 och järnvägen som smalast. En flytt av stationen ca 400 m norrut skulle ge större utrymme och möjlighet till ny bebyggelse vid stationen. Lösningar som innebär att nuvarande station förlängs bör också studeras. En ny bro med bussterminal vid stationen ersätter Barkarbybron som bör stängas för biltrafik. Jakobsbergs station är, mätt i resandetal, en av de fem största i Sverige. Förslag till förnyelse av entré och allmän upprustning av trafikantmiljön utarbetas av SL. På sikt behöver stationen en sydlig uppgång. Inom de närmaste åren planeras nybyggnad av ca 700 nya lägenheter i Kallhäll och ett flertal nya arbetsplatser har tillkommit söder om stationen. Vid Kallhälls station behövs därmed en sydlig uppgång, utökade väntutrymmen och komplettering med infartsparkering på båda sidor om järnvägen. Järnvägen är en kraftig barriär. Fler passager behövs vid Barkarby-Skälby och vid norra Jakobsberg. Järnvägen genom Järfälla är av riksintresse. Behovet av utökad kapacitet mellan Kallhäll och Karlberg utreds av Banverket. Ytterligare spår kan komma att behövas i framtiden. En anslutning till tunnelbanan är viktig för etablering av Stockholm Väst i Barkarby. En förlängning av Hjulstagrenen till Barkarby station ingick i Dennispaketet. Den skulle medföra små förbättringar för Barkarby-Jakobsberg, men förbinda tunnelbanenätet Mål och inriktning kollektivtrafiknät Tvärförbindelser på snabba stråk reserverade för kollektivtrafik. Kollektivtrafikknutpunkt i Barkarby, Stockholm Väst. Tunnelbana till Barkarby i första hand från Akalla. Beredskap för förlängning av Hjulstabanan ska finnas. Utökad turtäthet på kvällar och helger. Alternativa framtida kollektivtrafiksystem bevakas. översiktsplan

14 REGIONALA CYKELSTRÅK Regionala cykelstråk allmänna intressen med station Stockholm Väst. Tunnelbana direkt mot Kista skulle däremot ge nya intressanta kopplingar, ett utökat resandeunderlag för fjärrtågsstationen och en gen förbindelse mellan två expansiva industriområden i Kista och Veddesta. En annan möjlighet är att förbinda Barkarby och Kista/Häggvik med en tvärspårväg, vilket kan ge fler stopp och möjliggöra en annan bebyggelsestruktur. För kommunens utveckling behövs goda tvärförbindelser. Redan i dag är biltrafiken tät på tvärlederna och den kommer att öka. Ett kollektivstråk via Barkarby station mot Akalla/Kista/Häggvik behövs för att skapa en gen och snabb förbindelse. Stråket, som till stor del avses gå på egen bana, behandlas i Regionplanen samt i Stockholms och Sollentunas översiktsplaner. Stråket kan inledningsvis trafikeras med buss. En stombusslinje Jakobsberg-Barkarby-Kista planeras som ett inledande steg. Busstrafiken lades om 1997 och ger god täckning i kommunen. Förutom behovet av tvärförbindelser, kvarstår brister i turtätheten främst under kvällar och helger. Järfälla deltar i en länsomfattande studie av ett lämpligt läge för en provbana med spårtaxi. Studien föreslår en bana i södra Jakobsberg och Veddesta med framtida förlängning till Barkarbyfältet. Hushållens bilresor sker till stor del på kortare sträckor än 5 km. Om fler av dessa företogs med cykel, åtminstone under den varma årstiden, skulle betydande miljövinster göras. Genom tydliga huvudstråk mot målpunkter som skolor, arbetsplatser, kommundelscentra ges förutsättningar för att utveckla cyklandet i Järfälla. Dessutom erfordras bekväm och säker cykeluppställning vid målen. Huvudstråken bör samordnas med de regionala cykelstråken. Cykelnätet har redovisats i Stomnätsplan för cykeltrafiken i Järfälla Huvudstråk för cykel pekades ut i samrådsförslag till översiktsplan 98. En reviderad plan för cykelnätet bör tas fram. En plan för regionala cykelstråk togs fram av Vägverket För anläggande av regionala stråk kan statsbidrag utgå. Järfälla berörs av fyra stråk: Kungsängenstråket från Kungsängen till Stockholm city, Stäketstråket från Stäket till Upplands Väsby, Skälbystråket från Hässelby till Akalla, Vällingbystråket från Vällingby till Sollentuna. Mål och inriktning cykelvägar översiktsplan

15 De regionala vägarna sammanbinder länets kommuner och regioncentra. E18 och Rotebroleden är statliga vägar av riksintresse liksom utbyggnaden av Förbifart Stockholm, tidigare kallad Yttre Tvärleden. I avvaktan på utbyggnaden är Stockholms stad väghållare för Akallavägen och Bergslagsvägen. Kapacitetsbrister på de regionala vägarna medför att genomfartstrafiken använder det lokala vägnätet. Detta orsakar trafik- och miljöproblem på överbelastade lokalvägar främst i den södra kommundelen. Vägverket planerar en utbyggnad av E18 till motorväg från Hjulsta trafikplats till Järva krog med byggstart år Vägverket har även uppdrag att utreda Förbifart Stockholm. De regionala vägarna är kraftiga barriärer. Bättre passager behövs, särskilt över E18 vid Barkarby-Skälby samt tvärs Rotebroleden. Se avsnitten Natur och rekreation samt Grönstruktur. För att det ska vara möjligt att bygga de bostäder som behövs i kommunen och regionen samt lösa dagens trafikproblem i Järfälla måste det övergripande vägnätet byggas ut. Mål och inriktning regionalt huvudnät E18 är motorväg genom Järfälla. Vid Hjulsta trafikplats sjunker standarden drastiskt och kapaciteten blir otillräcklig. Många bilister väljer i stället att köra på lokala vägar. Norrviksvägen, Byleden, Ekvägen och Skälbyvägen får därför alltför stora trafikmängder. Situationen kommer att förbättras markant genom den planerade utbyggnaden av E18 mot Kista. Där ingår en ny trafikplats i Hjulsta med anslutning till sydöstra Barkarbyfältet. Anslutningen kan ersätta Norrviksvägens förbindelse mot Akallavägen. Beredskap för sex körfält på E18 mellan Jakobsberg och Hjulsta ska finnas i enlighet med tidigare planering. Barkarby trafikplats saknar nordriktade ramper. En fullständig och väl fungerande trafikplats är nödvändig för utbyggnad av Barkarbyfältet och ger en god anslutning till fjärrtågsstationen Stockholm Väst. Trafikplatsen föreslås flyttas söderut och utformas med cirkulationsplats på bro över E18. Barkarbyfältet och Veddesta/Stockholm Väst får därmed tillfarter till E18. Flyttningen ger en trafikplats med mer kapacitet och med bättre utrymme för nordriktade ramper. Den nya trafikplatsen ger också mindre trafik på kommunens vägnät då: Fler bilister till Veddesta kommer att köra via motorvägen i stället för lokalnätet. Viksjöleden får lägre trafikbelastning och bättre framkomlighet. Vägen blir då en mer attraktiv förbindelse till det regionala vägnätet varvid de lokala vägarna avlastas. Se även Länsstyrelsens granskningsyttrande. Förbindelsen mot Kista och E4 via Akallavägen är hårt belastad. Det är därför viktigt att vägen byggs ut enligt tidigare planer för Yttre Tvärleden. Sträckan ingår i vägverkets pågående utredning Förbifart Stockholm. översiktsplan