Verksamhetsbesök Säffle, Säffle hälsocenter, lokal: Trätälja

Transkript

1 Minnesanteckningar Hälso- och sjukvårdsberedningen Sekretariatet Marina Tilderlindt LK/ Plats Närvarande Inbjudna I tjänsten Ej närvarande Verksamhetsbesök Säffle, Säffle hälsocenter, lokal: Trätälja Ingvar Klang (M), Karlstad, ordförande Anders Nilsson (V), vice ordförande Kerstin Einevik Bäckstrand (C), Säffle Tommy Glader (S), Charlottenberg Kenneth Johannesson (S), Arvika Naeimy Blücher Johansson (FP), Kristinehamn Anders Ljungsten (M), Forshaga Anna Högberg (M), Karlstad Eva Eriksson, utvecklingsledare, hälso- och sjukvårdsstaben (LiV) Ingrid Magnusson, hälso- och sjukvårdschef, ledningsstaben (LiV) Mikael Nordén, enhetschef, transportservice Säffle (LiV) Gustaf Andersson, VD, Säffle Bostäder AB Annika Melin, enhetschef, distriktsläkarmottagingen Säffle (LiV) Johan Arne, distriktsläkare, distriktsläkarmottagingen Säffle (LiV) Ann-Britt Bornetjärn, avdelningschef, psykiatriska mottagningen Säffle (LiV) Robert Lindahl, verksamhetschef, psykiatriska mottagningen Säffle (LiV) Stefan Löwenborg, kurator, Alkoholpolikliniken, Säffle kommun Sandra Söderdahl, sjuksköterska, Alkoholpolikliniken, Säffle kommun Annika Kjellman, tf. verksamhetschef, rehabiliteringsenheten (LiV) Barbro Karlsson, friskvårdskonsulent, Friskvården i Värmland Maud Sinclair, VD, Säfflehälsan Sylvia Nilsson, medicinskt ansvarig sjuksköterska, Säffle kommun Anne-Marie Wall, demenssjuksköterska, Säffle kommun Eva Sillén Samuelsson, arbetsterapeut, Säffle kommun Marina Tilderlindt, beredningssekreterare Görel Hopman (SIV), Kristinehamn Birgitta Gauffin (S), Karlstad Agnes Utter (MP), Kristinehamn Ann-Marie Lindström (S), Kristinehamn Pia Falk (S), Munkfors Olof Olsson (KD), Säffle 1. Välkomna till ett unikt hälso- och sjukvårdskomplex Ordförande Ingvar Klang förklarade mötet öppnat. Kerstin Einevik Bäckstrand beskrev därefter bakgrunden till verksamhetsbesöket i Säffle. Det som tidigare var Säffle sjukhus har utvecklats till att bli ett unikt hälsooch sjukvårdskomplex med en mångfald av olika hälso- och sjukvårdsverksamheter under samma tak. Det innebär inte bara fördelar för kommuninvånarna utan medför också möjligheter för de olika utförarna att

2 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) samarbeta och samverka inom sina respektive verksamhetsområden. 2. Historik, nuläge och framtidsplaner kring verksamheterna i hus 1 och hus 5 Eva Eriksson gav hälso- och sjukvårdsberedningen en historisk bakgrund till hälso- och sjukvårdsverksamheten och sjukhusbyggnaden i Säffle. Gustaf Andersson berättade för hälso- och sjukvårdsberedningen om verksamheterna som finns i hus 5 samt om bakgrunden till hur byggnaden hamnade i kommunens ägo. Säffle hälsocenter har utvecklats till ett unikt hälso- och sjukvårdskomplex med en rad olika hyresgäster som har området hälsa- och sjukvård gemensamt. Idag kan hus 5 bl.a. erbjuda vårdcentral, apotek, friskvård, träningsanläggning, rehabilitering, fotvård och terapi. Hyresgästerna är, förutom Landstinget i Värmland och Friskvården i Värmland (som är en ideell organisation), privata entreprenörer inom friskvårdsbranschen. Det finns fortfarande oanvänt utrymme i huset och därtill möjlighet för ytterligare företag att etablera sig i Säffle hälsocenter. Kommunen har exempelvis önskemål om att komplettera hälso- och sjukvårdsutbudet i huset med tandläkare. Mikael Nordén berättade om landstingsservice och omorganisationen som i mars förra året har lett till att samtliga anställda inom landstingsservice numera benämns servicemedarbetare och förväntas kunna rotera mellan olika verksamhetsområden inom landstingsservice. Mikael Nordén berättade också att städfrågan är högaktuell just nu eftersom brister i städningen på sjukhusen visat sig äventyra patientsäkerheten. I eftermiddag kommer Mikael Nordén att visa hälso- och sjukvårdsberedningen runt i hus 1 och då kommer han också att visa belägenheten för den nya ambulansstationen samt tilltänkta lokaler för mellanvårdsplatserna. 3. Primärvårdsverksamheten i Säffle/ Vårdcentralen Säffle Annika Melin och Johan Arne från distriktsläkarmottagningen i Säffle (LiV) berättade om sin verksamhet för hälso- och sjukvårdsberedningens ledamöter. Vårdcentralen, som finns i hus 1, består bl.a. av primärvårdsmottagning, barnavårdscentral, mödravårdscentral och kuratorsmottagning. Det finns också en stor mottagning för att kunna tillhandahålla hälsoundersökningar till asylsökande och en ungdomsmottagning. Distriktsläkarmottagningen i Säffle samverkar med Svea vårdcentral (som finns i hus 5) och med en privat vårdcentral i Töcksfors för att bemanna jourcentralen, öppet på lördagar, söndagar och helgdagar. Vårdcentralen i Årjäng ingår också i samarbetet men har för närvarande läkarbrist och har därför inga schemalagda läkare på jourcentralen just nu. Läkarbemanningen på jourcentralen styrs utifrån antal listade patienter. Hälso- och sjukvårdsberedningen ställde en fråga om telefontillgängligheten som läkare Johan Arne fick möjlighet att reflektera kring. Telefontillgängligheten i Säffle är varken bättre eller sämre än övriga delar i länet men i Säffle har sköterskorna väldigt stor erfarenhet av telefonrådgivning. Om sjuksköterskorna som sitter i telefonrådgivningen är duktiga och har

3 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) stor erfarenhet, litar patienterna på råden de får. Johan Arne menar dock att telefontillgängligheten inte är ett reellt bekymmer för personalen som arbetar på vårdcentralen utan det är att hitta tider så att patienterna får träffa läkare och sköterskor. Till BVC, MVC och ungdomsmottagningen är det inga problem att få en tid. Dessa mottagningar arbetar främst med förebyggande arbete och de träffar mest friska människor. Det svåra är att få till tider inom primärsjukvården. Primärvården har tagit över mycket verksamhet som förut låg på sjukhusen. Det innebär att primärvården har fått fler svårt sjuka och multisjuka att ta hand om samtidigt som de gamla arbetsuppgifterna finns kvar. Vi är sjukare i dag än någonsin tidigare eftersom överlevnaden är bättre. I dag kan du överleva flera hjärtinfarkter men med en sådan diagnos bokar du upp platser inom vården eftersom du ska in på uppföljningsbesök årligen även om du är frisk. När det gäller statistik för läkarbesök är detta också något att ta hänsyn till. Kommer du in till läkaren med urinvägsinfektion, kanske ditt besök hos läkaren tar fem minuter. Kommer du in för uppföljningstester för att du har varit allvarligt sjuk tidigare, kanske ditt besök tar 60 minuter. Hälso- och sjukvårdsberedningen undrade hur vårdcentralens beredskap ser ut inför det ökande antalet asylsökande. Enligt Johan Arne är det inte svårt att planera för de obligatoriska hälsoundersökningarna som primärvården är skyldiga att tillhandahålla. Det är svårare att planera för sjukvård som inte kan anstå. Hur definierar man det? Enligt Johan Arne vore det bättre om asylsökande hade samma rätt till hälso- och sjukvård som alla andra kommuninvånare. Det hade gjort det lättare att planera sjukvården. Hälso- och sjukvårdsberedningen ställde en fråga ang. hur arbetet med det förebyggande arbetet ser ut. Enligt Johan Arne arbetar hälso- och sjukvårdspersonalen ständigt med förebyggande arbete i samtal med patienterna. Primär hälsoprevention, som föreläsningar ute i skolor osv., har det däremot aldrig funnits resurser eller utrymme för. Annika Melin och Johan Arne tog upp ämnet om att hålla öppet senare på kvällarna än vad man gör i dag eftersom det är en återkommande diskussion om det kan öka tillgängligheten för patienterna. Själva har man testat att ha öppet senare på kvällarna men man ansåg att det kostade för mycket i förhållande till hur många patienter som kom. En annan diskussion som fördes var det stundade läget med öppnade länsgränser, där patienter kan lista sig eller söka sjukvård utomläns. För vårdcentralen i Säffle kan detta komma att innebära att många kommuninvånare i Åmål söker sig till vårdcentralen. Så länge pengarna följer med patienterna har man förmåga att ställa om till ett sådant ökat inflöde av patienter men om så inte blir fallet kan det ge en för tung belastning och påverka vårdkvaliteten.

4 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) 4. Psykiatriska öppenvårdsmottagingen Ann-Britt Bornetjärn och Robert Lindahl från psykiatriska öppenvårdsmottagningen berättade om sin verksamhet. Psykiatriska öppenvårdsmottagningen kom till huset Verksamheten består, förutom av läkare, psykologer och sjuksköterskor, även av arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Tre dagar i veckan bedrivs verksamhet i Grums. När det gäller tillgången på läkare har det varit ett problem för mottagningen. De har varit tvungna att använda sig en del av hyrläkare. Hade tillgången på fasta läkare varit bättre hade verksamheten också kunnat erbjuda fler läkartider. Bemanningsproblematik finns även till viss del när det gäller psykologer och framöver ser man att det på det stora hela kommer att bli svårt med bemanningen. Primärvården tar hand om de flesta patienterna med psykisk ohälsa, psykiatriska öppenvårdsmottagningen tar hand om de svårare fallen. De största utmaningarna i verksamheten i dag är det ökande antalet unga vuxna som mår psykiskt dåligt samt det ökande antalet neuropsykiatriska diagnoser. Efterfrågan på att bli utredd, för exempelvis ADHD, har ökat dramatiskt. En styrka med att den psykiatriska mottagningen är placerad i huset är att det blir odramatiskt att som patient söka sig till verksamheten. Eftersom byggnadskomplexet rymmer en sådan mångfald av hälso- och sjukvårdsverksamheter avdramatiseras stigmat kring psykiska diagnoser och blir i stället en form av ohälsa bland många andra. En utmaning framöver, bl.a. i och med ökat antal unga som mår dåligt, är att få till ett bättre samarbete med skolan. 5. Alkoholpolikliniken Stefan Löwenborg och Sandra Söderdahl, kurator och sjuksköterska, från Alkoholpolikliniken berättade om sin verksamhet. Alkoholpolikliniken finns på våning 6 i gamla sjukhuset (hus 1). Mottagningen öppnades 1973 och 2014 flyttade man in i nuvarande lokaler. Personalen är specialiserad inom området för missbruk av alkohol, tabletter och andra droger (Hasch, Spice, Amfetamin m.m.). Utöver stöd från kurator och sjuksköterska, finns läkare, socialsekreterare och boendestöd på kliniken. Verksamheten är annorlunda på det sättet att det är en icke-lagstyrd verksamhet som kommunen tillhandahåller kommuninvånarna. Vill man komma i kontakt med kliniken kan man komma på öppen mottagning, ringa eller besöka Säffle kommuns hemsida ( All verksamhet på Alkoholpolikliniken utgår från de Nationella riktlinjer som finns för missbruks- och beroendevård samt från de lokala riktlinjer som finns i Säffle. Verksamheten tillhandahåller utredning, behandling, uppföljning och anhörigstöd. Behandlingen består bl.a. av individuella samtal, familjesamtal, abstinensbehandling, återfallsprevention, institutionsvistelse, anhörigprogram etc. Anhörigstödet som erbjuds är bl.a. en-

5 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) skilda samtal, anhörigstödsgrupper, Gapet och Al-Anon i Karlstad. Det finns även ett brukarråd med representanter från AA, LP-kontakten, Ria/Hela människan, Länkarna och Väckarklockan. Hälso- och sjukvårdsberedningen hade en fråga till föredragshållarna angående om de har kunnat mäta effekten av att man tillhandahåller den här verksamheten i Säffle. Enligt Stefan är det svårt eftersom det är många faktorer som spelar in för om en person blir fri från sitt missbruk och det är därtill svårt att göra tillförlitliga mätningar. Däremot så gör man bedömningen att ca 80 procent av patienterna är socialt etablerade i samhället, dvs. har ett arbete, familj, socialt liv osv., vilket skulle kunna vara en indikator på att verksamheten fungerar på det sätt att människor som fortfarande är socialt etablerade (där livet inte kapsejsat ordentligt) söker sig dit. Utmaningar framöver för verksamheten är den allt ökande användningen av droger bland unga. Bl. a. oroar ökningen av droger som köps på nätet, som exempelvis drogen Spice. Spice finns i många olika varianter och det är bara en liten andel av dessa varianter som man på kliniken har teknisk möjlighet att mäta i blodet. 6. Rehabverksamheten Annika Kjellman från rehabverksamheten berättade om det teambaserade arbetssätt som präglar verksamheten. Primärvårdsrehabiliteringen består av olika yrkesgrupper: arbetsterapeuter, sjukgymnaster, kuratorer osv. De olika professionerna arbetar nära i team beroende på patienternas behov och diagnos. För närvarande är det fyra olika mottagningar som arbetar gentemot olika patientgrupper. Bl.a. finns ett neuroteam som arbetar gentemot personer som drabbats av stroke. Det finns ett väl fungerande samarbete mellan kommunens team och med landstingets vårdcentral och Svea vårdcentral. Enligt Annika är det väldigt positivt med den geografiska placeringen i huset. Det är nära till övriga verksamheter vilket underlättar för samarbete utifrån patientens behov. En framtida utmaning för rehabiliteringsverksamheten är den allt äldre befolkningen. Människor lever allt längre och har därtill andra, större behov av rehabiliteringsinsatser. En annan utmaning är att alltfler mår psykiskt dåligt och att detta kryper allt längre ned i åldrarna. Det finns också en stor utmaning i att möta den övervikt och fetma som kryper allt längre ned i åldrarna bland barn och unga. Utmaningarna kräver inte bara långsiktiga rehabiliteringsplaner och mer resurser, utan ställer också högre krav på det förebyggande arbetet. I samarbete med Friskvården i Värmland håller man nu på att utveckla idén om att öppna en Levnadsvanemottagning med fokus på det förebyggande arbetet. Det som annars är på gång framöver, som kommer att påverka verksamheten, är vårdvalet för fysioterapeuter som införs 1 september Å ena sidan är det kul och spännande att se vad som händer, å andra sidan finns farhågor om konsekvenserna. Från 1 september kommer det förmodligen

6 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) inte vara några större förändringar men det finns farhågor bland personalen om vad som händer om alltfler privata aktörer kommer in på marknaden. Exempelvis finns oro kring om man får behålla sitt jobb. Hittills har fyra ansökningar kommit in i hela länet. 7. Friskvården i Värmland Barbro Karlsson, friskvårdskonsulent, från Friskvården i Värmland var och berättade om hur de samarbetar med kommun och landsting för att kunna erbjuda värmlänningarna en bättre hälsa. Friskvården i Värmland är en länstäckande, ideell organisation som finns till för dem som behöver stöd i att förändra sina levnadsvanor. I styrelsen finns representanter från Landstinget i Värmland, Region Värmland, Värmlands idrottsförbund, SISU och universitetet. Det finns också en medicinsk styrgrupp med olika professioner representerade för att garantera att verksamheten vilar på en vetenskaplig grund. Friskvården i Värmland har funnit sedan mitten på 70-talet och är till för alla vuxna kommuninvånare i Värmland. Man ser sin verksamhet som en bro mellan hälso- och sjukvården och Värmlands alla kommuner. I varje kommun finns bl.a. friskvårdskonsulenter. Verksamheten som bedrivs är bl.a. att man är mottagare av Fysisk aktivitet på Recept (FaR), man erbjuder kommuninvånarna hälsosamtal och konditionstester, man erbjuder hälsokurser och motionsgrupper och man bedriver i samverkan med olika lokala aktörer, lokalt folkhälsoarbete. 8. Säfflehälsan och Etage 5 Maud Sinclair, VD på Säfflehälsan, berättade om friskvårdsverksamheten som bedrivs på våning 5 i hus 5. Målgruppen är företagare/arbetsgivare. Maud berättade också lite kort om gymmet (Etage 5) som är öppet för alla som vill komma och träna. Säfflehälsan Företagshälsovård AB startade 1971 som en ekonomisk förening bland företagen i Säffle övergick Säfflehälsan i privat ägo varav namnet ändrades till Säfflehälsan AB. År 2011 flyttade Säfflehälsan till nuvarande lokaler och man passade då samtidigt på att investera i en modern tränings- och rehabiliteringsanläggning (Etage 5). För att få kalla sig företagshälsovård måste man uppfylla vissa kriterier (som Försäkringskassan ställer). Säfflehälsan har liksom kriterierna kräver: företagsläkare, företagssköterskor, beteendevetare, arbetsmiljöingenjör, företagsgymnast/ergonom, massör/träningsinstruktör och hälsocoach/personlig tränare. Utöver de krav som ställs på en företagshälsovård erbjuder även Säfflehälsan som komplement: psykoterapi, alkoholterapeut, naprapat och ryggspecialist. 9. Samverkan kommun/landsting kring palliativ vård och demensvård Sylvia Nilsson, Ann-Marie Wall och Eva Sillén Samuelsson var och berättade om samarbetet mellan landsting och kommun kring den palliativa

7 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) vården och demensvården. Demensteamet i Säffle består av Ann-Marie Wall som är demenssjuksköterska, Eva Sillén Samuelsson som är arbetsterapeut och av två specialistutbildade undersköterskor (silviasystrar). Demensteamet är ett mobilt och konsultativt team. Demensteamet verkar genom att erbjuda personliga samtal via telefon eller hembesök, de verkar som informationsspridare om sjukdomens symtom samt informerar drabbade och anhöriga om vilken hjälp man kan få. Demensteamet handleder och utbildar omvårdspersonal och bistår vid bedömning och utprovning av kognitiva hjälpmedel. När en patient har fått diagnosen demens åker demensteamet och gör ett hembesök så snart som möjligt. Demensteamet prioriterar att lägga tid på att bygga relation och förtroende. Ann-Marie och Eva berättar att de får ta mycket egna initiativ till träffar om det ska bli en kontinuitet i relationsbyggandet. För närvarande finns tre uppstartade patientgrupper. Patientgrupperna ger de drabbade möjlighet att träffa andra med samma diagnos samtidigt som de får ta del av utbildningsmaterial om diagnosen. Patientgrupperna har ca tio personer per grupp och de träffas en gång i månaden för att diskutera utifrån ett studiematerial. Silviasystrarna har även startat en herrgrupp som träffas månatligen. För att resan med diagnosen demens ska fungera, behöver kommun och landsting ha ett nära samarbete. Landstinget ansvarar för att ställa diagnos och sätta in behandling medan kommunen finns till i patientens närhet med stöd, information, hjälpmedel och anhörigstöd. Kommunen bistår med telefonrådgivning och hembesök och hjälper till att prova ut lämpliga hjälpmedel utifrån patientens behov. Demensteamet har även en anhörigskola där anhöriga till person som drabbats av demens kan komma och lära sig mer om sjukdomen och sjukdomsförloppet. Det finns också anhöriggrupper där anhöriga får träffa andra i liknande situation för att dela erfarenheter. När det gäller den palliativa vården tillämpar man också ett teambaserat arbetssätt och har ett nära samarbete mellan kommun och landsting. I Säffle arbetar totalt tre stycken i det palliativa teamet och i hela Värmland är man totalt 12 stycken. Det palliativa teamet i Säffle verkar, förutom i Säffle, även i Grums, Årjäng och Kil. Det palliativa teamet arbetar i människors hem. Enligt den palliativa vårdfilosofin ska, alla som önskar, få dö i hemmet. Över 90 procent av alla patienter väljer att dö hemma. 10. Rundvandring i hus 5 och i hus 1 Gustaf Andersson visade hälso- och sjukvårdsberedningen runt i hus 5 och presenterade de olika verksamheterna. Mikael Nordén visade hälso- och sjukvårdsberedningen runt i hus 1, pre-

8 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) senterade de olika verksamheterna, visade videokonferensrummet samt visade platsen för nya ambulansstationen och tilltänkta lokaler för mellanvårdsplatserna. 11. Avslutande dialog och reflektion Efter rundvandringen delade hälso- och sjukvårdsberedningen tillsammans med Eva Eriksson och Mikael Nordén, tankar om dagens besök. Ordförande Ingvar Klang tackade så mycket för en intressant och lärorik dag och lämnade ordet fritt. Samtliga tyckte att det varit väldigt givande att se det samarbete som finns i Säffle mellan olika utförare. Att de olika verksamheterna geografiskt är placerade under samma tak har visat sig ha stor betydelse och det är positivt att de olika utförarna har tagit fördel av situationen genom att titta på gemensamma beröringspunkter. En reflektion som lyftes fram var att det är en utbuds- och konkurrensfördel med hälso- och sjukvårdskomplexet i Säffle som man kanske borde lyfta fram gemensamt mer än vad man gör i dag. Reflektion lyftes att det är positivt att verksamheter som den psykiatriska mottagningen och Alkoholpolikliniken ligger i samma hus som ungdomsmottagning och vårdcentral. Det kan bidra till att det blir lättare för personer att söka sig till verksamheterna. När det gäller öppnandet av länsgränserna tyckte man att det ska bli intressant att se om det blir som farhågan, dvs. att många patienter från Åmål söker sig till primärvården i Säffle. Ledamöterna tyckte det var intressant med visningen av videokonferensrummet och tyckte det var positivt att videkonferensutrustningen används i så pass hög utsträckning i Säffle. Samtidigt konstaterades att det är konstigt att utvecklingen inte har lett till att fler använder sig av tekniken för att spara tid och pengar. Andra punkter som lyftes var att det är positivt att man äntligen påbörjat arbetet med att uppvärdera städarbetet och att man har insett att det är en livsnödvändig del, bokstavligt talat, i hälso- och sjukvårdsverksamheten (för att inte äventyra patientsäkerheten). Man ställde sig också frågan varför Karlstad inte har motsvarande verksamhet som Alkoholpolikliniken i ett läge där tillgången på nätdroger växer. Och slutligen konstaterade man att det varit väldigt inspirerande att mötas av den positiva inställning till samarbete och samverkan, som hälso- och sjukvårdsberedningen mötts av i Säffle på verksamhetsbesöket. Ordförande Ingvar Klang tackade än en gång för besöket och förklarade mötet avslutat.

9 LANDSTINGET I VÄRMLAND LK/ (9) Nedtecknat Marina Tilderlindt Beredningssekreterare