miljöarbete, hållbarhetsredovisning,

Transkript

1 miljöarbete, hållbarhetsredovisning, ledningssystem, utsläppskontroll, corporate responsibility report,, PR, kommunikation, hållbar utveckling, årsredovisning, GRI, miljörisker, sustainability review Rapport 2007 Folksams rapport om miljöredovisning Hur beskriver egentligen företagen sitt miljöarbete?

2 Förord Allt fler har den senaste tiden blivit intresserade av hur företag sköter sitt miljöarbete. Konsumenter vill inte handla av dem som beter sig illa. Politiker och myndigheter vill försäkra sig om att företagen följer rådande lagstiftning. Och investerare vill se hur företagen hanterar sina största miljörisker, vilka dessa är och dessutom i vissa fall även kunna välja bort bolagen om miljöarbetet inte når eventuellt uppsatta miljökrav. För att det ska vara möjligt för oss att bedöma vad företagen egentligen gör på miljöområdet, oavsett om vi är konsumenter, investerare eller tjänstemän, krävs det ett bra faktaunderlag. Helt enkelt en utförlig och tillförlitlig information som beskriver vad företagen gör, hur man går tillväga, vilka resultat man uppnått och så vidare. Den här rapporten visar att företagens redovisningar ofta är mycket generella och slätstrukna. Antingen presenterar man ansvarsfullt företagande, hållbar utveckling eller liknande genom att i otydliga texter diskutera vilka principer man tagit ställning till. Eller så präglas även de fall där man faktiskt valt att specificera olika områden av allmänna termer. Samtliga redovisningar är framgångssagor och inget företag berör de miljöproblem som vi alla vet existerar och som företagen i allt större utsträckning behöver bemöta. Bättre att lyfta fram de positiva bitarna än att ge en helhetsbild, verkar de flesta tänka. Och kanske har företagen rätt? På kort sikt, eventuellt. Men på lång sikt? Om ett företag väljer att inte förmedla all den information vi efterfrågar, nöjer vi konsumenter, investerare och tjänstemän oss med det? Nej. Väljer företaget att inte ge oss informationen så söker vi reda på fakta från andra källor. Något som alltså betyder att företaget indirekt ger bort möjligheten att självt få beskriva sin verksamhet och sina insatser. Att fylla sin miljöredovisning av långa stycken med vackra ord som egentligen inte betyder något slår i längden enbart tillbaka på företaget självt. Vem tycker du ska beskriva ditt företags miljöarbete? Carina Lundberg Markow Chef Extern Bolagsstyrning, Folksam Folksams Rapport om miljöredovisning

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Inledning...5 Bedömningskriterier...7 Urval och material...8 Informationsmängd...9 Redovisningarnas sakinnehåll...11 Innehållets täthet, bredd och djup - informationsvärde,...17 Informationens värde och mängd - informativitet...19 Risk och informativitet...21 Avslutande kommentarer och värdering av företagens miljöredovisningar...22 Bilagor Metoder och material...23 Tabellförteckning Tabell 1. Förteckning över de företag som ingår i studien, vilken bransch de tillhör, vilken miljöbranschrisk de möter och om de är anmälnings- och/eller tillståndspliktiga enligt Miljöbalken...8 Tabell 2. Det faktiska och relativa utrymmet för företagens kommunikation om ansvarsfullt företagande och miljö (stycken, procent)...9 Tabell 3. Sakinnehållet i företagens redovisning av miljöarbetet (procent)...12 Tabell 4. Täthet, bredd, djup och informationsvärde i företagens miljöredovisningar...17 Figur 1. Förhållandet mellan informationsutrymme och informationsvärde...19 Tabell 5. Jämförelse mellan branschrisk och informativitet i företagens miljöredovisningar...21 Folksams Rapport om miljöredovisning

4 Sammanfattning Folksams undersökning av företags miljöinformation visar att i stort sett samtliga företag har en dålig förmåga att redovisa detaljerade beskrivningar. I allt för stor utsträckning är redovisningarna generella med få specifika och tydliga beskrivningar av vad man faktiskt gör på miljöområdet. Dessutom är det en brist att inget företag är öppet för att diskutera och argumentera för vad man inte gör. Samtliga redovisningar är framgångssagor. En annan brist, som undersökningen visar, är den stora avsaknaden av bakgrundsinformation. Informationen om vad företagen gör, hur man går tillväga och vilka resultat man har uppnått är många gånger omfattande och i flera fall mycket informativ. Däremot saknas det beskrivningar av företagens motiv, vem som är ansvarig och förklaringar till varför resultaten ser ut som de gör. Därmed är det många gånger svårt för läsaren att självständigt värdera företagens miljöarbete utan ytterligare information från företagen eller andra aktörer. Störst möjlighet för omgivningen att självständigt värdera företagets miljöarbete erbjuder Atlas Copco, Boliden, Ericsson, SCA och SKF (utan inbördes rangordning). Detta är de fem företag som bäst kombinerar ett stort informationsutrymme med högt informationsvärde. Till skillnad från Investor, Nordea, Scania, SEB och Tele2 som kombinerar ett litet informationsutrymme med lågt informationsvärde. Det är stora skillnader i hur mycket utrymme företagen ägnar åt miljöarbetet i sin redovisning och det är också stor variation i hur mycket av information som är beslutsrelevant. Störst andel av utrymmet åt miljö ägnar ABB, SCA och Boliden. Investor och Tele2 saknar helt miljöredovisning och Investor saknar dessutom helt redovisning av ansvarsfullt företagande. Undersökningen utgår dels från informationens täthet, dels från informationens bredd, djup och värde. Kortfattat resultat från dessa områden är som följer: Informationstäthet uttrycker hur frekvent företagen redovisar beslutsrelevant information. Sju av företagen har en informationstäthet under medel. Investor, SEB och Tele2 är de företag som har lägst informationstäthet. Högst informationstäthet har Swedbank, TeliaSonera och SKF. Informationsbredd uttrycker hur variationsrik företagens miljöredovisningar är. Fem av företagen presterar en informationsbredd under medelvärdet. Investor, Nordea, SEB och Tele2 är de företag som presterar lägst informationsbredd. Störst bredd har SCA, Volvo och Astra Zeneca. Informationsdjup uttrycker hur stor andel av företagens information som är att betrakta som bakgrundsinformation. Åtta företag presterar under medelvärdet och av dessa är det Investor, Nordea, och Tele2 som har lägsta informationsdjup. Störst informationsdjup har SEB, Astra Zeneca och Hennes & Mauritz. Informationsvärde är ett mått som summerar informationstäthet, bredd och djup. Telia, Swedbank och Skanska har högst informationsvärde. Investor, Nordea och Tele2 har lägst informationsvärde. Folksams Rapport om miljöredovisning

5 Inledning Allt fler intressenter söker information om företags miljöarbete. Investerare vill i vissa fall försäkra sig om att företaget inte möter allt för omfattande risker. I andra fall arbetar man efter etiska principer som kräver ett aktivt miljöarbete i de företag som man väljer att investera i. För kunder gäller ofta att man vill försäkra sig om att produkterna man konsumerar inte har alltför dålig miljöprestanda eller att produktionen inte har alltför stor miljöpåverkan. Politiker och myndigheter är en tredje grupp av intressenter som noga följer företagens miljöarbete. I vissa fall rör det sig om rena kontroller av att man följer gällande lagstiftning. I andra fall rör det sig om att försäkra sig om att det inte behövs ytterligare kontroller eller regleringar. För att det ska vara möjligt för aktieägare, kunder, anställda och andra intressenter att bedöma vad företag gör, eller inte gör, på miljöområdet krävs det ett bra faktaunderlag; Information som beskriver vad företagen gör, hur man går tillväga, vilka resultat man har uppnått utifrån uppsatta mål och så vidare. Många företag agerar också för att bemöta ökade miljökrav och många väljer också att integrera det i sin kommunikation med omvärlden. Exemplen på företag som använder miljöargument i sin marknadsföring är många och det är också ett stort antal företag som för fram sitt miljöarbete som en del i kommunikationen om ansvarsfullt företagande. I många fall kan valet att kommunicera miljöaspekter ses som en direkt följd av att företaget producerar produkter som har stor inverkan på miljön eller att produktionen och/eller distributionen har stor miljöpåverkan. I andra fall är skälen inte lika tydligt kopplade till företagets verksamhet. Oberoende av vad det är som driver företagen att inkludera miljö i sin retorik är det av stor betydelse att den information som förmedlas är tillgänglig, relevant och korrekt. För att aktieägare, kunder, myndigheter och andra ska ha en möjlighet att bedöma vad företag gör, eller inte gör, på miljöområdet krävs det ett underbyggt faktaunderlag. Om företagen tillhandahåller sådan information ökar intressenternas möjligheter att värdera och bedöma företagens miljöarbete. Vilket ökar möjligheterna att skapa förtroende för företagets verksamheter. Förutsättningen för detta är naturligtvis att arbetet också är linje med de förväntningar som omgivningen har. Om företagen väljer att inte förmedla sådan information eller om underlaget är bristfälligt saknas det möjligheter att värdera det arbete företaget utför. Sett utifrån omgivningens perspektiv innebär det att man måste söka sig till andra källor för att få information. Sett utifrån företagens perspektiv innebär det att man förlorar möjligheten att själv få beskriva sin verksamhet och sina insatser. Vilket på längre sikt kan ha drastisk inverkan på omgivningens tilltro till företagens intentioner och förmåga att hantera miljöfrågorna. Folksams Rapport om miljöredovisning

6 Denna studie analyserar informationsvärdet i svenska företags miljöredovisningar och har på uppdrag av Folksam genomförts av Magnus Fredriksson, forskare vid Institutionen för journalistik och masskommunikation, Göteborgs Universitet. Rapporten omfattar 20 företag, tillika Folksams största svenska innehav 1, och hur de redovisar miljöarbetet i årsredovisningen för Utgångspunkten är att det ska vara möjligt för aktieägare, kunder, anställda och andra intressenter att självständigt bedöma och värdera företagens miljöarbete. För att betraktas som tillfredsställande ska företagens redovisningar erbjuda läsaren tillräckligt med information så att hon självständigt kan värdera företagets miljöarbete. Informationen måste ha hög informativitet. I första hand är det två saker som krävs för detta: att informationen är tillräckligt omfattande och att informationsvärdet är högt. Informationsvärdet bestäms eller definieras av informationens täthet, bredd och djup. Det är två aspekter som företagen i första hand prioriterar i sin miljöinformation. Vad man gör och när man har gjort det. Totalt utgör dessa två aspekter närmare 40 procent av innehållet. Vad som också lyfts fram i betydande omfattning är hur företagen bedriver sitt miljöarbete, vilka hjälpmedel man använder för att nå resultat, vilka resultaten är och vilka intressenter företagen förhåller sig till i sitt arbete. Däremot är företagen mycket begränsade i sin redovisning av vem som är ansvarig för miljöarbetet, vilka drivkrafter som ligger bakom och vilka orsakerna är till att man presterar de resultat som redovisas. Endast en procent av redovisningen berör dessa tre respektive områden. Med undantag för SCA är det inget företag som berör alla aspekter av miljöarbetet. SCA tillsammans med Astra Zeneca och Volvo är också det företag som har jämnast fördelning om vi ser till hur man fördelar utrymmet mellan de olika aspekterna. 1 Per den 1 februari Folksams Rapport om miljöredovisning

7 Bedömningskriterier 1 För att bedöma företagens miljökommunikation kan informationen analyseras från en enda utgångspunkt: en rationell beslutsmodell. I en sådan modell sätts individens informationsbehov i centrum och hennes möjligheter att självständigt göra en bedömning om företagens miljöarbete lever upp till hennes förväntningar. Även om olika grupper har varierande intressen i företagens verksamhet går det att specificera generella krav på företagens information utifrån en sådan modell. Förutom att informationen måste vara tillräckligt omfattande är det också ett krav att den har ett högt informationsvärde, det vill säga att den har en viss: Täthet. För att informationen om företagens miljöarbete inte ska försvinna i mängden krävs det att den återkommer med viss frekvens. Bredd. En hög informationstäthet åstadkommer man lätt genom att upprepa ett och samma sakområde flera gånger. Därför krävs det också att företag redovisar olika aspekter av sitt miljöarbete. Djup. För att det ska vara möjligt att bedöma de enskilda företagens aktiviteter och strategier krävs dessutom att företagen redogör för bakgrunden till sina ställningstaganden och konsekvenserna av dessa. Kravet på djup innebär också att företagen ska sätta in sina insatser i ett större sammanhang och ge läsaren bakgrundsinformation. För att kunna bedöma hur företag presenterar krävs det en specifikation för vad som är att betrakta som beslutsrelevant information. I frågan om företags miljöarbete är detta detsamma som information om: 1. Vad gör företaget på miljöområdet (Vad) 2. Hur bedriver företaget sitt miljöarbete (Hur) 3. Vad använder man för hjälpmedel i miljöarbetet (Hjälp) 4. För vilken period gäller redovisningen? (När) 5. Var har företaget agerat på miljöområdet (Var) 6. Vilka resultat har företaget uppnått i sitt miljöarbete (Resultat) 7. Vilka är orsakerna till att resultatet blev det som redovisas (Orsak) 8. Varför arbetar företaget med miljöfrågor (Varför) 9. Vem är ansvarig för företagets miljöarbete (Ansvarig) 10. Vilka mål har företaget med sitt miljöarbete (Mål) 11. Vilka betraktar företaget som intressenter i miljöfrågorna (Intressenter) 12. Vilka är förutsättningarna för miljöarbetet (Kontext) Sakområde 7-12 är att betrakta som bakgrundsinformation 1 Kriterierna är en tillämpning av de som Kent Asp (1986) presenterar i Mäktiga massmedier, Akademilitteratur Folksams Rapport om miljöredovisning

8 Urval och material Denna undersökningen omfattar Folksams 20 största svenska innehav som alla har det gemensamt att de är noterade på Stockholmsbörsens Large Cap. I övrigt representerar företagen nio olika branscher, med olika grad av miljörelaterade branschrisker och det varierar också om företagen är anmälnings- och/eller tillståndspliktiga enligt Miljöbalken. Tabell 1. Förteckning över de företag som ingår i studien, vilken bransch de tillhör, vilken miljöbranschrisk de möter och om de är anmälnings- och/eller tillståndspliktiga enligt miljöbalken Företag Bransch Miljöbranschrisk Anm. eller tills.pliktiga ABB Övrig industri Medel Ja Assa Abloy Bygg Hög Ja Astra Zeneca Hälsovård Låg Ja Atlas Copco Fordon & maskiner Hög Ja Boliden Gruv och metall Hög Ja Ericsson Telekommunikation Medel Nej Handelsbanken Finans Låg Nej H&M Konsumentvaror Låg Nej Investor Finans Låg Nej Nordea Finans Låg Nej Sandvik Fordon & maskiner Hög Ja SCA Skog Hög Ja Scania Fordon & maskiner Hög Ja SEB Finans Låg Nej Skanska Bygg Hög Ja SKF Fordon & maskiner Hög Ja SwedBank Finans Låg Nej Tele2 Telekommunikation Medel Nej TeliaSonera Telekommunikation Medel Nej Volvo Fordon & maskiner Hög Ja Undersökningen baseras på årsredovisningen för 2006 och de uppgifter som företagen redovisar under rubriken Ansvarsfullt företagande eller liknande. I förekommande fall ingår också hela hållbarhetsredovisningen eller motsvarande. Detta har gjorts under förutsättning att företaget hänvisar till denna i årsredovisningen och att den redovisar arbetet för en avgränsad period. Valet av årsredovisningen motiveras med att: Det är ett centralt dokument i företags redovisning av sin verksamhet. Det avgränsade formatet gör det möjligt att bedöma informationsmängden om miljöarbetet i förhållande till andra områden. Det underlättar jämförelsen mellan olika företag. Det underlättar jämförelser över tid. Folksams Rapport om miljöredovisning

9 Informationsmängd Ansvarsfullt företagande har blivit en självklar del i många företags kommunikation med omvärlden. Av de 20 företag som ingår i denna undersökning är det 19 som har en särskild rubrik för området i sin årsredovisning och det är i sin tur sju av dessa som publicerar en särskild redovisning om ansvarsfullt företag eller liknande. Detta ger att variationen är stor om vi ser till utrymmet som företagen ägnar åt ämnet. I några fall omfattar materialet en sida som i mycket generella termer beskriver hur företaget ser på frågan om ansvarsfullt företagande och exempel på åtgärder man har vidtagit. En beskrivning som exempelvis gäller för TeliaSonera. I andra fall omfattar redovisning mer än 60 sidor med detaljerade beskrivningar av flera olika sakområden, vilket är fallet för ABB. Det faktiska utrymmet är en indikator på hur mycket företagen ägnar miljöområdet. Ett annat är att se hur mycket man ägnar åt miljö relativt sett andra områden. Hur stor andel av företagens redovisning om ansvarsfullt företagande utgörs av miljöfrågor? Hur mycket av den frivilliga redovisningen i sin helhet ägnas åt miljö visavi ansvarsfullt företagande? Frågorna besvaras i tabell 2. Tabell 2. Det faktiska och relativa utrymmet för företagens redovisning om ansvarsfullt företagande och miljö (stycken, procent) Informationsmängd Andel Aff/total Andel miljö/total Andel miljö/aff ABB Assa Abloy Astra Zeneca Atlas Copco Boliden Ericsson Handelsbanken HM Investor Nordea Sandvik SCA Scania SEB Skanska SKF SwedBank Tele TeliaSonera Volvo Medel Kommentar: Aff är en förkortning av ansvarsfullt företagande Det faktiska utrymmet företagen använder för att kommunicera miljö varierar stort. De tre företag som ägnar miljö störst utrymme ABB (371), SCA (295) och Boliden (293) är avvikande. Gemensamt för dessa är att de publicerar en enskild redovisning om ansvarsfullt företagande. Folksams Rapport om miljöredovisning

10 Detsamma gäller för Assa Abloy, AstraZeneca, Ericsson och Sandvik men i de senare fallen är utrymmet om dessa sakområden ändå betydligt mindre. I genomsnitt använder företagen 28 procent av utrymmet åt att redovisa ämnen inom ramen för ansvarsfullt företagande, men skillnaderna är stora. Sammantaget är det tre företag ABB (71 %), Ericsson (63 %) och SCA (56 %) som ägnar mer än hälften av utrymmet åt ansvarsfullt företagande. I andra ändan av spektret hittar vi Nordea SwedBank och Telia som alla ägnar området 6 procent. Med undantag för Investor som helt saknar denna typ av innehåll är det dessa tre företag som relativt sett ägnar ansvarsfullt företagande minst utrymme. Ansvarsfullt företagande är många gånger ett vagt område och det framkommer med all tydlighet att företagens definition är starkt bunden till den verksamhet man bedriver. AstraZeneca fokuserar i huvudsak på etiska frågor, t.ex. användningen av försöksdjur. I Erikssons fall är det möjligheterna att använda teknik för att åstadkomma möten mellan människor och minska utsläpp som är några av de framträdande aspekterna. Utifrån detta är det därför inte särskilt överraskande att ABB, SCA och Boliden är de företag som ger miljöområdet störst utrymme i förhållande till redovisningen i sin helhet. Samtliga bolag bedriver verksamhet som på olika sätt påverkar miljön i första hand vid tillverkningen. Då är det mer överraskande att Skanska och Scania tillhör de företag som ägnar miljöområdet mindre utrymme. Skanska därför att företaget är verksamt i en bransch med stor resursanvändning. Företaget har dessutom varit inblandat i ett flertal miljöskandaler, t.ex. i samband med bygget av tunneln genom Hallandsåsen. Scania därför att bilar och transporter har varit en av de mest framträdande aspekterna av de senaste årens debatt om klimatförändringarna. Minst miljö, med undantag för Investor, i förhållande till helheten kommunicerar Tele2, Nordea och SEB. Avslutningsvis kan vi konstatera att miljö är ett dominerande tema i företagens kommunikation om ansvarsfullt företagande. Nio företag ger det mer än 40 procent och endast fyra ägnar det mindre än 100 procent i förhållande till andra områden inom ramen för ansvarsfullt företagande. Folksams Rapport om miljöredovisning

11 Redovisningarnas sakinnehåll Mängden information ger oss en indikation om hur företagen värderar olika områden. Vi kan konstatera att företag som möter betydande miljörisker i större utsträckning väljer att inkludera miljöfrågor och miljöprestanda i sin redovisning. Vad vi däremot inte vet utifrån resultaten om mängden information är vad denna redovisning ger läsaren för möjligheter att självständigt värdera företagens verksamhet. Att ägna miljöområdet stort utrymme behöver inte med nödvändighet innebära att ett företag förmedlar information med hög beslutsrelevans. För att kunna ge besked om detta måste vi också veta vad det är företagen redovisar. Detta görs i tabell 3 (se nedan). Generellt sett kan vi konstatera att det är två aspekter som företagen i första hand prioriterar i sin miljöinformation: Vad man gör och när man har gjort det. Totalt utgör dessa två aspekter närmare 40 procent av innehållet. Vad som också lyfts fram i betydande omfattning är hur företagen bedriver sitt miljöarbete, vilka hjälpmedel man använder för att nå resultat, vilka resultaten är och vilka intressenter företagen förhåller sig till i sitt arbete. Däremot är företagen mycket begränsade i sin redovisning av vem som är ansvarig för miljöarbetet, vilka drivkrafter som ligger bakom och vilka orsakerna är till att man presterar de resultat som redovisas. Endast en procent av redovisningen berör dessa tre respektive områden. Det stora flertalet företag ger frågan om vad man gör på miljöområdet stort utrymme i sin redovisning. Beskrivningarna tar sig olika uttryck men det finns en tydlig önskan från företagen att framstå som handlingskraftiga och kompetenta. Många beskrivningar är ytterst allmänna och beskriver i generella drag hur man agerar för att motverka miljöpåverkan. Ett exempel på detta är Scania som under rubriken Scania i samhället skriver att: Scania arbetar med ständiga förbättringar i arbetsmiljö och för att minska den egna produktionens miljöpåverkan. Det är dock framför allt när produkterna används som miljöpåverkan sker. Scania sker det som självklart att som fordonstillverkare aktivt arbeta för att minska till exempel avgasutsläpp, buller och personskador i trafiken och att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. (s. 26) Folksams Rapport om miljöredovisning

12 Tabell 3. Sakinnehållet i företagens redovisning av miljöarbetet (procent) ABB Assa Abloy Astra Zeneca Atlas Copco Boliden Ericsson Handelsbanken Hennes & Mauritz Investor Nordea Sandvik SCA Scania SEB Skanska SKF SwedBank Tele2 TeliaSonera Volvo Alla Vad Hur Hjälp När Va r Resultat Ors ak Varfö r Ansvari g Mål Intressenter Kontext Summa Antal Kommentar: resultaten baseras på antalet stycken som respektive företag redovisar kring sitt miljöarbete. För mer information om vilka kriterier som använts för kategoriseringen se bilaga. Folksams Rapport om miljöredovisning

13 Andra företag beskriver mer ingående vad företaget gör för att minska miljöpåverkan. Ett exempel är Sandvik som i sina beskrivningar av materialanvändning lyfter fram hur man hanterar användningen av vissa kemikalier: Miljöfarliga kemikalier används endast i en begränsad och väl övervakad omfattning och dessa omhändertas efteranvändningen på ett miljösäkert sätt. Trikloretylen används fortfarande för avfettning vid några av tillverkningsenheterna. Under 2006 avvecklades användningen av trikloretylen i Sandvik Materials Technologys rörfabrik i Frankrike (s. 80) Störst andel av utrymmet får frågan om vad företagen gör i redovisningen från ABB (25 %), Sandvik (25 %) och Ericsson (24 %) som alla ägnar denna aspekt en fjärdedel av utrymmet. Detta till skillnad från Investor, Nordea, SEB och Tele2 som helt har valt att exkludera denna aspekt. Om vi bortser från dessa är Assa Abloy (10 %) det företag som ägnar denna aspekt minst utrymme. I detta sammanhang finns det också skäl att påpeka företagens fokusering på att beskriva framgångssagorna. Det finns ytterst få exempel på företag som redovisar problem i miljöarbetet eller vad man inte gör. AstraZeneca är i stort sett det enda undantaget när man för ett resonemang om problemen med ny astmamedicin och hur den bidrar till utsläppen av växthusgaser. Hur man bedriver sitt miljöarbete är också en av de sidor som får relativt stort utrymme i företagens redovisningar. Här är dock variationen större om vi ser till den andel som företagen använder för att lyfta fram denna aspekt. Även om utrymmet varierar är ändå beskrivningarna relativt likvärdiga då de ofta ger mer generella beskrivningar av hur man går tillväga för att åstadkomma det man säger sig göra för att minska miljöpåverkan. Hennes & Mauritz det företag som ägnar denna aspekt störst andel av utrymmet (32 %) och man får fungera som exempel för hur denna aspekt ofta tar sig uttryck. I det här fallet rör det sig om företagets användning av ekologisk bomull: Under året blandade vi in knappt 30 ton ekologisk bomull i våra kläder. Vårt mål för 2007 är att blanda in minst 100 ton ekologisk bomull i valda plagg. Utöver detta kommer H&M under 2007 att lansera kollektioner med 100 % ekologisk bomull. (s. 43) Andra företag följer liknade mönster även om det finns ett fåtal få undantag där beskrivningarna är mer detaljerande Företagen använder en mängd olika hjälpmedel i sitt arbete på miljöområdet vilket också är ett återkommande tema i redovisningarna. Om vi ser till hur stor andel företagen ägnar åt Folksams Rapport om miljöredovisning

14 denna aspekt är variationerna förhållandevis små. Störst andel ger SKF (20 %) följt av ABB (16 %) och Volvo (14 %). Minst, om vi bortser från Investor, Nordea och SEB som alla saknar denna information, redovisar AstraZeneca, Handelsbanken och Hennes & Mauritz samtliga 3 procent. Denna del av redovisningen berör ofta ISO-certifieringar och miljöledningssystem. Andra vanliga ämnen är utbildningsinsatser och tekniska lösningar. Företagens miljöarbete sker i relation till ett stort antal intressentgrupper. Aktieägare, kunder, myndigheter är bara tre exempel på aktörer som på olika sätt påverkar men också påverkas av företagens verksamheter. Från företagens sida försöker man på olika sätt tydliggöra vilka intressenter som man anser vara relevanta att beakta. Störst andel får denna aspekt i Handelsbankens (23 %) redovisning men även SwedBank (22 %) och Skanska (20 %) lyfter fram sina intressenter. Förutom de redan nämnda lyfts också olika intresseorganisationer och samarbetspartners fram relativt ofta. Av förklarliga skäl är den redovisning som sker ofta bunden i tid. Det ligger i sakens natur att redogörelser för en given period innehåller explicita angivelser om vilken period det rör sig om och hur denna period förhåller sig till tidigare. Slående i detta sammanhang är att tidsangivelserna ofta anges i tabeller och annan grafik. Detta gäller i första hand de företag som väljer att presentera en mer omfattande redovisning av miljöarbetet. I dessa fall finns det utrymme för mer detaljerade beskrivningar av utsläppsnivåer, grad av återvinnig med mera. Det företag som ägnar störst utrymme åt denna aspekt är Assa Abloy (29 %) följt av ett flertal företag som använder närmare en femtedel av utrymmet åt att redovisa tidsangivelser. I linje med att tidsangivelserna i första hand är bundna till grafiska presentationer så följer att även företagens redovisning av resultat i huvudsak presenteras grafiskt. I redovisningen förekommer en mängd olika prestationer som på olika sätt tydliggör vad företagen har, eller inte har, åstadkommit under den gångna perioden. En av de mer omfattande redovisningarna står Scania (20 %) för men andelen är likvärdig för de allra flesta företag som ingår i undersökningen. Som tidigare avviker Investor, Nordea, SEB och Tele2 (inget av företagen redovisar denna aspekt) men därutöver är det egentligen bara Hennes & Mauritz (3 %) som har en mer begränsad redovisning av denna aspekt. Men även om informationen är förhållandevis likvärdig i andel är det ändå värt att notera att det är få företag som använder sig av samma redovisningsprinciper. Det förekommer referenser till GRI (Global Reporting Initiative) Men det är inget företag som utgår ifrån dessa fullt ut. Att företagen använder olika principer för hur de redovisar sina miljöresultat gör det svårt att jämföra företagen med varandra. Detta blir till exempel tydligt om vi jämför hur Ericsson (s.25 i Corporate Responsibility Report 2006) redovisar sin energiförbrukning (minskning i procent) i förhållande till hur SCA redovisar samma uppgifter (förbrukning i GWhe specificerat efter olika energikällor). Frånvaron av uttalade mål med arbetet är en annan aspekt som gör det svårt att värdera företagens resultat på miljöområdet. I redovisningen av resultaten presenteras oftast bara uppgifterna för den gångna perioden ibland med resultaten från tidigare år som Folksams Rapport om miljöredovisning

15 jämförelsegrund. Astra Zeneca (9 %) är det företag som avviker mest i detta avseende. Företaget redovisar sina mål för ett flertal områden men i likhet med många andra aspekter så är de ofta mycket generellt beskrivna. Företagets målbeskrivning för klimatförändringar som lyder Minimera vår verksamhets påverkan globalt (s.25) får fungera som exempel. En tredje svaghet i företagens redovisningar är att det genomgående saknas beskrivningar av orsakerna till de resultat som redovisas. Det är den aspekt som störst antal företag undviker vilket ger att det många gånger är mycket svårt att förstå varför företaget har presterat det som redovisats. Resultaten sätts inte in i ett vidare sammanhang och det är svårt att skapa sig en uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för att företagen ska kunna utveckla sitt miljöarbete för att uppnå eller förbättra sina resultat. Det företag som avviker från mängden är Telia (11 %) men detta är i första hand en konsekvens av att företaget är sparsamt med miljöinformation i allmänhet. Bristerna i företagens redovisningar av mål och orsaker gäller också för hur man redovisar miljöarbetets geografiska placering. I flera fall saknas uppgifter om var företagen har valt att genomföra sina insatser och när det förekommer är beskrivningen i många fall mycket vag. Det finns undantag. Ett sådant är Boliden som mycket detaljerat beskriver vad man har gjort i samband med utbyggnaden av verksamheten i Harjavalta. Här uppstår istället frågan om hur arbetet ser ut vid företagets andra anläggningar. Det framgår inte om insatserna ska ses som ett exempel på hur företaget agerar vid alla sina anläggningar eller om exemplet ska ses som ett uttryck för något som är en engångsföreteelse. Ytterligare aspekter som många gånger saknas i företagens redovisningar är drivkrafterna bakom miljöarbetet, vem som är ansvarig och hur företagen ser på miljöfrågorna i förhållande till andra områden. Vad gäller frågan om varför företagen arbetar med miljöområdet så förekommer det svar i några fall men de är oftast mycket generellt hållna och de gäller snarare för hur företaget motiverar sitt arbete med ansvarsfullt företagande i allmänhet. Resultaten kan delvis ses som en konsekvens av att undersökningen endast omfattar explicita uttalanden. Det råder dock inga tvivel om att det finns implicita uttryck för företagens motiv bakom miljöarbetet. I detta är det främst två motiv som återkommer: 1. Utsatthet för risk Denna kategori utgörs av företag som tillverkar produkter med stor miljöpåverkan eller där tillverkningsprocessen har stora konsekvenser för miljön. Detta förenar till exempel Atlas Copco, Boliden, SCA m.fl. 2. Affärsmöjligheter Detta är en kategori av företag som på olika sätt ser en affärsmöjlighet i det ökade miljöintresset. Ett exempel är SKF som i huvudsak beskriver sitt miljöarbete utifrån de energibesparingar som är resultatet av mindre friktion. Ett annat exempel är Ericsson som återkommande pekar på att telekommunikation möjliggör möten utan miljöpåfrestande resor. Folksams Rapport om miljöredovisning

16 Frågan om vem som är ansvarig för företagens miljöarbete lämnas ofta obesvarad. Det förekommer flera exempel på företag där man i mycket generella termer beskriver vem som svarar för företagets arbete med ansvarsfullt företagande men det är få företag som i exakta ordalag anger miljöarbetets hemvist. Att området inte ges betydande utrymme får kanske betraktas som mindre problematiskt då det ofta räcker med en angivelse om vem som är ansvarig. Däremot är det ett problem att många helt utesluter denna aspekt och det är också ett problem att ansvarig person i vissa fall inte ges någon specifik beskrivning. Utifrån den beskrivning som till exempelvis ABB gör; The saving are measured and monitored by ABB s global network of some 400 employees responsible for sustainability issues. (s.7) är det svårt att veta var man ska vända sig om man söker svar på sina frågor eller vill ställa någon till svars. Den avslutande aspekten är företagens beskrivningar av miljöarbetets kontext. I det här fallet ska det förstås som beskrivningar av olika ämnens egenskaper, hur de påverkar miljön eller vad det är som tvingar företagen att använda dem trots att de är farliga. Genomgående är det få företag som ägnar denna aspekt något större utrymme. Nio företag har helt uteslutit denna information och övriga väljer att prioritera andra områden. Ett företag som avviker är SCA (11 %) som ger dessa frågor betydande utrymme i jämförelse med övriga. En genomgång av samtliga aspekter ger att vi kan konstatera stora skevheter i företagens redovisningar. Det stora flertalet företag prioriterar ett antal frågeområden och lämnar andra obesvarade. Dessutom är det oftast ett mindre antal aspekter som ges betydande belysning. Det förekommer vissa skillnader om vi jämför de 20 företagen men med undantag för SCA är det inget företag som berör alla aspekter. SCA tillsammans med Astra Zeneca och Volvo är också det företag som har jämnast fördelning om vi ser till hur man fördelar utrymmet mellan de olika aspekterna. Ett annat konstaterande är att beskrivningarna i företagens redovisningar ofta är mycket generella. I många fall väljer man att föra fram ansvarsfullt företagande, hållbar utveckling eller liknande begrepp och i mycket allmänna termer diskutera vad man har för principer för detta område. Även i de fall där man väljer att specificera olika områden tenderar beskrivningarna att bli allmänna. Folksams Rapport om miljöredovisning

17 Innehållets täthet, bredd och djup - informationsvärde Resultaten som redovisas ovan ger oss en indikation om att det finns skevheter i vad företagen väljer att redovisa om sitt miljöarbete. Men för att kunna göra en direkt jämförelse mellan företagen krävs det att vi summerar resultaten. I detta fall utifrån kriterierna täthet, bredd och djup vilket redovisas i tabell 4. Tabell 4. Täthet, bredd, djup och informationsvärde i företagens miljöredovisningar Informationstäthet Informationsbredd Informationsdjup Informationsvärde ABB Assa Abloy Astra Zeneca Atlas Copco Boliden Ericsson Handelsbanken HM Investor Nordea Sandvik SCA Scania SEB Skanska SKF SwedBank Tele TeliaSonera Volvo Medel Informationstäthet uttrycker hur frekvent företagen redovisar beslutsrelevant information. Sju av företagen har en informationstäthet under medel men variationerna är stora. Om vi bortser från Investor och Tele2 som inte redovisar några miljöaspekter så är Scania (149), ABB (161) och Assa Abloy (171) de företag som har lägst informationstäthet. Detta är företag som i huvudsak redovisar generella beskrivningar och utgångspunkter för miljöarbetet utan att ange specifika principer, metoder eller resultat. Högst informationstäthet har Swedbank (308), Telia (300) och SKF (260). Detta är företag som är mer återkommande i redovisningen av specifik information om förutsättningarna, tillvägagångssätten och resultaten av respektive företags miljöarbete. Skillnaden mellan de två företagen som har högst respektive lägst informationstäthet är 159 men det skulle också kunna uttryckas på följande sätt: för att få lika mycket information om Scanias miljöarbete som vi får om SwedBank måste vi läsa två sidor istället för en. Folksams Rapport om miljöredovisning

18 Informationsbredd uttrycker hur variationsrik företagens redovisningar är. Ett företag som väljer att återkommande redovisa en mindre antal aspekter kommer att få en låg informationsbredd till skillnad från företag som redovisar ett större antal olika aspekter som får en hög informationsbredd. Fem av företagen presterar en informationsbredd under medelvärdet. Hennes & Mauritz (32), Swedbank (35) och Handelsbanken (35) är de tre företag som presterar lägst informationsbredd om vi bortser från de tre företag (Investor, SEB och Tele2) som helt saknar variation i sina redovisningar. Detta är företag som i sina redovisningar väljer en ensidig beskrivning av miljöarbetet i huvudsak med fokusering på vad man har gjort och när det har skett. Störst bredd har SCA (52), Volvo (51) och Astra Zeneca (51). Detta är företag som i större utsträckning redovisar varierande aspekter av miljöarbetet. Informationsdjup uttrycker hur stor andel av företagens information som är att betrakta som bakgrundsinformation. Ett företag som väljer att fokusera sin redovisning på prestationer och resultat kommer att prestera ett begränsat djup i förhållande till företag som också beskriver förutsättningarna och motiven för miljöarbetet. Åtta företag presterar under medelvärdet (20) och av dessa är det Assa Abloy (9), Sandvik (13) och Atlas Copco (15) som har absolut lägsta informationsdjup. Detta är företag som i huvudsak redovisar vad man gör, vilka resultat man har uppnått och hur man har gått tillväga. Vad SEB (50) Astra Zeneca (34) och Hennes & Mauritz (29), de tre företagen med störst informationsdjup tillför, är att man också redovisar intressenter, ansvariga och målsättningar. Aspekter som på olika sätt fördjupar förståelsen för respektive företags miljöarbete. Då kan det och i för sig vara på sin plats att påminna om att SEB totalt sett endast redovisar två olika aspekter vilket är orsaken till det relativt sett höga värdet. Om vi bortser från SEB så är differensen mellan minsta och största informationsdjup 25 eller uttryck annorlunda: en sida i Astra Zenecas redovisning innehåller 25 procentenheter mer bakgrundsinformation än motsvarande sida i redovisningen från Assa Abloy. Informationens täthet, bredd och djup är enskilt viktiga aspekter men det är först när vi beaktar samtliga som vi kan få ett rimligt mått på relevansen i företagens miljöredovisningar. En hög täthet ger små fördelar om informationen är ensidig. Och detsamma gäller om informationen har djup men förekommer sporadiskt. Informationsvärde är ett mått som baseras på tidigare tre mått och i en jämförelse är det Telia (124) Swedbank (123) och Skanska (108) som tar sig bäst ut. Detta är företag som bäst lyckas kombinera täthet, bredd och djup till skillnad från Nordea (67), ABB (72) och Assa Abloy (75) som alla har betydligt lägre informationsvärde. Folksams Rapport om miljöredovisning

19 Informationens värde och mängd informativitet Informationsvärdet i företagens redovisningar ger oss en indikation om vilka möjligheter företagens intressenter har att värdera företagens miljöarbete men det krävs ytterligare ett steg för att vi till fullo ska kunna bedöma informativiteten i företagens redovisningar. Informationsvärdet måste sättas i relation till utrymmet. Att redovisningen har ett högt informationsvärde spelar mindre roll om man ägnar området begränsat utrymme och detsamma kan sägas för redovisningar som är omfångsrika men har ett lågt informationsvärde. Hur de 20 företagen som ingår i denna undersökning ter sig om vi kombinerar de båda aspekterna utrymme och informationsvärde ser vi i figur 1. Figur 1. Förhållandet mellan informationsutrymme och informationsvärde Informationsutrymme Stort Litet Informationsvärde Högt (1) Atlas Copco Boliden Ericsson SCA SKF (2) AstraZeneca Handelsbanken Skanska Swedbank TeliaSonera Lågt (3) AssaAbloy ABB Hennes&Mauritz Sandvik Volvo (4) Investor Nordea Scania SEB Tele2 Kommentar: Företagen i respektive kategori är inte rangordnade. Atlas Copco, Boliden, Ericsson, SCA och SKF är de företag som presterar bäst redovisningar. Dessa företag är de som i störst utsträckning gör det möjligt för omgivningen att värdera det miljöarbete man bedriver. Detta är företag som presterar högt informationsvärde och kombinerar det med att lyfta fram miljöfrågorna i sina redovisningar. Företagen har valt olika redovisningsstrategier, några har en särskild redovisning av ansvarsfullt företagande, andra har integrerat området i ordinarie årsredovisning. Astra Zeneca, Handelsbanken, Skanska, Swedbank och TeliaSonera är företag vars redovisningar är mindre omfångsrika men ändå har högt informationsvärde. Sett i förhållande till företagen i kategori ett är det svårare att värdera dessa företags insatser. En sådan jämförelse visar också slående skillnader om vi ser till företagens verksamhetsområden. Kategori ett domineras av tillverkningsföretag till skillnad från företagen i kategori två som i Folksams Rapport om miljöredovisning

20 huvudsak består av företag som erbjuder tjänster. Undantaget är Skanska som är det enda tillverkningsföretaget i kategori två. Assa Abloy, ABB, Hennes&Mauritz, Sandvik, och Volvo utgör den tredje kategorin av företag. Det är företag som i likhet med kategori ett ger miljöarbetet en betydande andel i redovisningen men där informationsvärdet är lägre. I jämförelse med företagen i kategori ett innebär det att det är svårare att självständigt värdera dessa företags miljöarbete. Informationen är i och för sig förhållandevis omfångsrik men den är inte lika substantiell. I likhet med företagen i kategori ett är det uteslutande tillverkningsföretag. För att kunna göra en jämförelse mellan företagen i kategori två och tre måste vi värdera utrymme i förhållande till informationsvärde. Vilken av de båda egenskaperna är att föredra? Det är svårt att formulera en generell princip men i det här fallet råder det ingen tvekan om att företagen i kategori tre erbjuder omvärlden större möjligheter till ett självständigt beslut än företagen i kategori två. I första hand därför att differenserna i informationsvärde är förhållandevis små till skillnad från differenserna i informationsutrymme. Investor, Nordea, Scania, SEB och Tele2 är de företag som placerar sig i kategori fyra. Detta är de företag som presterar sämst av de 20 som ingår i undersökningen. Två av företagen (Investor och Tele2) saknar helt information om företagets miljöarbete och övriga företag redovisar ett mindre antal aspekter på ett begränsat utrymme. Skillnaderna mellan dessa och företagen i kategori ett är betydande och den redovisning som företagen i kategori fyra presterar lämnar en hel del att önska. Folksams Rapport om miljöredovisning

21 Risk och informativitet I en jämförelse av samtliga 20 bolag blir det tydligt att skillnaderna är stora om vi ser till hur man möjliggör för omgivningen att värdera det miljöarbete man utför. Nu finns det i och för sig skäl att fundera över om det är rimligt att jämföra alla företag utifrån samma kriterier. Är det inte rimligt att ta hänsyn till vilken verksamhet företagen bedriver och vilka miljörisker man möter? Kan vi ställa samma krav på att banker har lika detaljerade och omfångsrika redovisningar som skogsföretag? Tabell 5. Jämförelse mellan branschrisk och informativitet i företagens miljöredovisningar Företag Miljöbranschrisk Informativitet ABB Medel 2 Assa Abloy Hög 2 Astra Zeneca Låg 3 Atlas Copco Hög 1 Boliden Hög 1 Ericsson Medel 1 Handelsbanken Låg 3 H&M Låg 2 Investor Låg 4 Nordea Låg 4 Sandvik Hög 2 SCA Hög 1 Scania Hög 4 SEB Låg 4 Skanska Hög 3 SKF Hög 1 SwedBank Låg 3 Tele2 Medel 4 TeliaSonera Medel 3 Volvo Hög 2 I stora drag följer informativiteten i företagens miljöredovisningar de miljörisker som respektive företag möter. Företag med stora risker har högre informativitet till skillnad från företag som möter små risker som följaktligen presterar en lägre informativitet. Här finns dock några undantag som det är värt att kommentera: Ericsson tillhör de som möter medelhöga miljörisker men presterar ändå hög informativitet. Scania möter höga miljörisker men presterar ändå bland de sämsta vad gäller informativitet. Tele2 möter medelhöga risker men väljer att helt utesluta miljöfrågorna i sin redovisning. Assa Abloy, Sandvik och Volvo är företag som alla möter höga risker men innehållet i miljöredovisningen är ändå betydligt sämre än andra företag med liknande förutsättningar. Skanska möter höga risker men väljer ändå en redovisning som saknar viktiga aspekter. Företaget är dock något bättre än de tre ovan. Folksams Rapport om miljöredovisning

22 Avslutande kommentarer och värdering av företagens miljöredovisningar Möjligheterna att självständigt värdera företags miljöarbete utifrån den information som förmedlas i årsredovisningar varierar och det är inte i första hand mängden information som är avgörande. Sambanden mellan informationsvärde och mängden information är inte självklara. Mer information innebär inte med nödvändighet att vi får veta mer. Däremot kan vi konstatera att de företag som redovisar minst kring miljöfrågorna också är de som erbjuder minst beslutsrelevant information. Allmänt finns det skäl att peka på företagens oförmåga att redovisa detaljerade beskrivningar. I allt för stor utsträckning är redovisningarna generella med mycket vackra ord och i mindre utsträckning specifika med tydliga beskrivningar av vad man faktiskt gör på miljöområdet. Dessutom är det en brist att inget företag är öppet för att diskutera och argumentera för vad man inte gör. Samtliga redovisningar är framgångssagor som aldrig berör de problem som de facto existerar för varje enskilt företag. En annan brist är den stora avsaknaden av bakgrundsinformation. Informationen om vad företagen gör, hur man går tillväga och vilka resultat man har uppnått är många gånger omfattande och i flera fall mycket informativ. Däremot saknas det beskrivningar av företagens motiv, vem som är ansvarig och förklaringar till varför resultaten ser ut som de gör. Därmed ges läsaren få möjligheter att sätt in arbetet i ett större sammanhang och det blir också svårt att avgöra vad det är som ligger till grund för företagens miljöarbete och om det är bestående. I denna analys har alla företag bedömts i jämförelse med varandra. Stora tillverkningsföretag har jämförts med små investmentbolag. Läkemedelsföretag har jämförts med banker. En fråga man måste ställa sig är om vi kan ställa lika höga krav på alla företags redovisningar? Vad gäller omfattningen och detaljrikedomen finns det skäl att ta hänsyn till att företagen bedriver olika typer av verksamheter. Ett företag som har stor tillverkning med hög miljöpåverkan behöver mer utrymme för att redovisa alla aspekter. En bank med liten direkt miljöpåverkan behöver kanske ett mer begränsat utrymme som i första hand beskriver investeringsprinciper. Däremot finns det inga skäl att göra olika värderingar av redovisningarnas informationsvärden. Även ett företag som helt valt att inte arbeta med miljöaspekterna skulle kunna åstadkomma ett fullständigt informationsvärde genom att redovisa sitt val, motiven till detta och vilka konsekvenser man ser som ett resultat av sitt ställningstagande. Folksams Rapport om miljöredovisning

23 Metoder och material Bilaga 1 Material som ingår i undersökningen Företag Rubrik i årsredovisning Andra dokument ABB Hållbar utveckling ABB Annual Report Sustainability review Assa Abloy Astra Zeneca Atlas Copco Boliden Ericsson Handelsbanken HM Investor Nordea Sandvik Hållbar utveckling Hållbarhetsredovisning Hållbarhetsredovisning Vårt ansvar Ett sammandrag Hållbar utveckling Hållbarhetsredovisning 2006 Ansvarsfullt företagande - vårt bidrag till en bättre värld Handelsbanken i samhället Miljö och socialt ansvar, produktkvalitét Corporate Social Repsonsibility Hållbarhetsredovisning Ericsson Corporate Social Responsibility Report 2006 Hållbarhetsredovisning, Sandviks Värld SCA Scania SEB Skanska SKF Swedbank Tele2 TeliaSonera Samhällsengagemang i Scanias och kundernas omvärld SEB:s roll i samhället Hållbar utveckling Hållbarhetsredovisning Swedbank i samhället Tele2 i samhället TeliaSonera i samhället SCA Hållbarhetsredovisning Volvo Hållbar utveckling Folksams Rapport om miljöredovisning

24 Tillvägagångssätt Kodningen har skett på styckenivå. Detta innebär att ett stycke inkluderas i analysen om det huvudsakligen berör miljöområdet. För varje stycke kodas sedan om de 12 sakområdena förekommer eller ej. Respektive sakområde kodas endast 1 gång per stycke. Endast explicit information har inkluderats. Genomgående har principen varit att redovisningen ska röra specifika insatser för att kodas under respektive sakområde. Beskrivningar av generella ställningstaganden eller principer (ex. Av NN:s miljöpolicy framgår att NN skall ta hänsyn till miljöfaktorer så långt det är möjligt ) har inte kodats. Däremot har denna typ av beskrivningar inkluderats i beräkningen av utrymme. Sakområden Bedömningen av företagens miljöredovisning utgår ifrån tolv sakområden som är av central betydelse för att det ska vara möjligt att bedöma förutsättningarna för och resultaten av företags miljöarbete. 1. Insatser som företaget har gjort, eller har för avsikt att göra, för att minska miljöpåverkan alt. argumentation för att man valt att inte göra vissa insatser (ex val av råvaror, återvinning och energieffektiviseringar). 2. Beskrivningar av arbetsprocessen (ex rådslag, rekryteringar, implementering av ny teknik). 3. Redovisning av de tekniska och/eller administrativa hjälpmedel (ex ISO 14001, reningsteknik och produkter som presenteras med miljöargument). 4. När insatsen har skett/kommer att ske (ex 2006). 5. Var insatsen har skett/kommer att ske (ex USA, Hallstahammar). 6. Resultatet av insatsen (ex utsläpp av CO 2, elförbrukning). 7. Orsaker till att resultatet har blivit det angivna (ex minskad tillverkning, nytt produktutbud). 8. Motiven till företagets insatser (ex krav från kunder, ny lagstiftning, moraliskt ställningstagande). 9. Vem i företaget som har/har haft ansvaret för arbetet (ex VD, områdeschef). 10. Vilka mål företag har/har haft för det enskilda området (ex minska utsläppen av kemikalier med 20 %). 11. Vilka intressenter som påverkar/påverkas av insatserna (ex kunder, aktieägare, underleverantörer, myndigheter, intresseorganisationer). 12. Kontextualisering av orsaker och effekter (ex fördjupande beskrivningar av ny lagstiftning, gifters effekter på naturen). Sakområde 7-12 är att betrakta som bakgrundsinformation Folksams Rapport om miljöredovisning