Granskning underhåll/förnyelse VA-ledningssystem Halmstads kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Cert. al revisor Rebecca Lindström Carl-Magnus Stenehav Cert. al revisor Granskning underhåll/förnyelse VA-ledningssystem Halmstads

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga och revisionskriterier Metod och avgränsning Iakttagelser Mål och riktlinjer Lagstiftning Nämndens mål och prioriteringar VA-systemet Underhålls/förnyelseplaner Rapportering Vattenkvalitet Ledningsnätet Revisionell bedömning Mål och riktlinjer Underhålls/förnyelseplaner Rapportering Halmstads

3 1. Sammanfattning Revisorerna i Halmstads har gett i uppdrag att granska styrning och kontroll av underhåll/förnyelse av VA ledningssystemet. Revisionsfrågan för granskningen är: säkerställer nämnden för Laholmsbuktens VA en ändamålsenlig styrning och kontroll av underhåll/förnyelse av VA ledningssystem ur ett långsiktigt perspektiv? Sammantaget gör vi bedömningen att nämnden inte i alla delar har en ändamålsenlig styrning och kontroll av underhåll/förnyelse av VA ledningssystem ur ett långsiktigt perspektiv. Vi vill lämna följande kommentarer kring granskningens kontrollområden. Vi anser att nämnden till viss del har utformat ett antal mål som har koppling till underhåll och förnyelse på ledningsnätet. Vi anser att angivna aktiviteter tydligare preciseras avseende tidsomfattning, omfattning m.m. Vidare bedömer vi att målvärden avseende särskilda nycketal i verksamhetsplanen fastställs. Enligt protokoll anser nämnden att det är önskvärt öka förnyelsetakten, det finns dock inget mätetal kopplat till ambitionen. Enligt vår mening bedömer vi att styrande mätetal avseende förnyelsetakten behöver formuleras och i större utsträckning ingå som en parameter i beräkningen av VA-taxan. Det är Kommunfullmäktige i respektive som fattar beslut om taxan. Vi bedömer att årliga underhålls- och förnyelseplaner upprättas men att dessa behöver utvecklas. Nuvarande planer omfattar vilka projekt som ska genomföras utifrån gällande budget. Någon heltäckande bild avseende ernas egentliga förnyelsebehov har inte upprättats varken på kort eller på lång sikt. Vi bedömer att det finns indikatorer som visar på att förnyelsetakten är för låg. I genomsnitt har den årliga förnyelsetakten (senaste tre åren) av ledningsnätet i Laholms uppgått till 1,6 km och 8,4 km för Halmstads. Detta motsvarar en förnyelsetakt på 668 år respektive 246 år. Enligt Svenskt Vatten bör förnyelsetakten uppgå till år. Vi bedömer att förnyelsetakten ses över för att finna en nivå som är långsiktigt hållbar. Vi bedömer även att volymerna av behandlat spillvatten vid avloppsreningsverken i de båda erna samt bräddning i Halmstad indikerar på problem gällande in-läckage samt kombinerade spillvatten- och dagvattensystem. Det pågår för närvarande en utredning om vilka åtgärder och resurser som krävs för att hantera dagens och framtida problem. Vi bedömer att rapportering i huvudsak sker till nämnden. Särskilda händelser som vattenläckor, rapporteras muntligt vid nämndsmöten. Återrapportering av underhållsplan och förnyelseplan sker till nämnden. Vi rekommenderar att rapportering till nämnden kompletteras med vattenprover som del av nämndens styrning och kontroll avseende vattenkvaliten. Halmstads 1 av 13

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Halmstads och Laholms har kommit överens om att den 1 januari 2011 inrätta en gemensam nämnd kallad Laholmsbuktens VA för samverkan angående vatten-, spillvatten och dagvattenverksamhet (va-verksamhet). Den gemensamma nämnden tillsätts i Halmstads och ingår i ens organisation. Inom nämndens ansvarsområden ligger bl.a. drift, underhåll, förvaltning och utveckling av ernas fasta och lösa egendom vad avser fastigheter, markanläggningar, ledningsnät och pumpstationer som ingår i vattenoch avloppsverksamheten samt övrig utrustning som erfordras för att bedriva verksamheten. Underhåll och förnyelse av de ala försörjningssystemen är en betydande utmaning för Sveriges er och en betydande faktor för att upprätthålla en god ekonomisk hushållning. Brister i underhållet kan leda till försämrad service och kvalitet samt att det kan bli mycket kostsamt att återställa tillgångarna till normal standard om förslitningen har blivit för omfattande. Eftersatt underhåll kan på sikt få allvarliga konsekvenser för ekonomi, säkerhet och kvalitet. Det är av stor betydelse att underhåll av vatten- och avloppssystem sker kontinuerligt och långsiktigt då det berör tillgångar med mycket lång livslängd (ibland över 100 år). Som stöd för underhålls- och förnyelsearbetet är tydliga mål, riktlinjer, rutiner och planer viktiga för att kunna styra, prioritera och följa upp verksamheten utifrån perspektivet långsiktigt hållbart underhåll och förnyelse av de ala systemen. De förtroendevalda revisorerna har efter genomförd väsentlighets- och riskanalys, beslutat om en granskning av underhåll/förnyelse av VA ledningssystem Revisionsfråga och revisionskriterier Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Säkerställer Nämnden för Laholmsbuktens VA en ändamålsenlig styrning och kontroll av underhåll/förnyelse av VA ledningssystem ur ett långsiktigt perspektiv? Revisionskriterierna för denna granskning har hämtats ur följande: Nämndens reglemente Budget Följande kontrollområden har formulerats: Halmstads 2 av 13

5 Finns tydliga mål och riktlinjer avseende underhåll/förnyelse? Finns det underhålls-/förnyelseplaner och hur ofta uppdateras de? Hur är förhållandet över tid mellan underhållsplan, budget och genomfört underhåll? Är nuvarande underhåll/förnyelse av VA-ledningsnätet tillräckligt i förhållande till verksamhetens bedömning av det egentliga behovet? Vilken rapportering sker? 2.3. Metod och avgränsning Granskningen avgränsas till underhåll och förnyelse av VA-ledningsnätet. Granskningen har genomförts genom relevant dokumentstudier avseende bl.a. nämndens reglemente, samverkansavtal, driftstatistik, provtagningsdokument, ekonomisk information, verksamhetsplan , miljörapport, årsbokslut 2014, statistikuppgifter från Svenskt Vatten, Rörnätsplanering Utredning, Nyanläggning, Förnyelse och Dagvattenutbyggnad, Förnyelseplanering av VA-nät (Svenskt Vatten) samt övriga planeringsunderlag. Vi har gått igenom nämndens sammanträdesprotokoll för perioden Intervjuer har genomförts med förvaltningschef, verksamhetsutvecklare, rörnätsförvaltare, avdelningschef förvaltar- och utredningsavdelningen, miljö- och processingenjör samt controller. Avstämning har även skett med respektive s ekonomichef. Rapporten har sakgranskats av berörda tjänstemän. Halmstads 3 av 13

6 3. Iakttagelser 3.1. Mål och riktlinjer Lagstiftning Lagar som reglerar hur en ska agera för att säkerställa vattnet som oändlig resurs och livsmedel är framförallt Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster, Miljöbalk (1998:808), Plan- och bygglag (2010:900). Lagstiftningen reglerar när det exempelvis ska upprättas så kallade verksamhetsområden, hur tillsyn ska genomföras, vilka hänsyn som ska tas vid planering och exploatering. Vidare finns Vattendirektivet (EU:s ramdirektiv), Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), Skydda vattnet strategisk dricksvattenskydd i erna (SKL) m.fl. Då dricksvatten utgör ett viktigt livsmedel har även Livsmedelsverket, genom sina författningar, inflytande över hur dricksvattenanläggningar ska skötas och driften säkerställas. Havs- och vattenmyndigheten har tillsammans med Naturvårdsverket tagit fram en vägledning för al VA-planering (rapport 2014:1). I rapporten redogörs för myndigheternas syn på det ala ansvaret för VA-planering och hur erna kan planera för en trygg och hållbar VA-försörjning. För de båda erna finns inte någon samlad beslutad VA-plan. Det pågår ett arbete med att ta fram ny vattenförsörjningsplan samt dagvattenplan. Spillvattenvattenplan är sedan tidigare framtagna Nämndens mål och prioriteringar I verksamhetsplan för Laholmsbuktens VA (LBVA) beskriver nämnden att en prioriterad fråga för planperioden är att höja säkerheten i vattenförsörjningen. Vidare avser nämnden att lägga fram en strategi för utveckling av VA-strukturen genom att samla verksamheten vid större enheter (anläggningar). Nämnden ska även vara aktiv i ernas samhällsplanering. Enligt intervjuerna beskrivs att forum för detta finns. I verksamhetsplanen finns bl.a. antagna mål inom nedanstående områden, målvärden saknas i flera fall: Målområde Bygga och bo Mål Öka produktionskapaciteten för dricksvatten Öka leveranssäkerheten av dricksvatten Ökad kapacitet för avloppsrening Förbättrad dagvattenhantering Miljö och energi Halmstads ska uppfylla samtliga ala åtaganden enligt vattendirektivets åtgärdsprogram Utveckling av allmän dricksvatten- och spillvattenförsörjning Halmstads 4 av 13

7 Befintliga samt möjliga framtida vattentäktsområden ska skyddas Trygghet, säkerhet och folkhälsa Andelen godkända vattenprover ska vara 100 %. Nämnden har inte fastställt något måltal avseende underhåll/förnyelsetakt av VA ledningsnätet VA-ledningsnätet Huvudmannaskapet för den allmänna VA-anläggningarna ansvarar respektive för. Avloppsledningsnätet består av spillvatten och dagvatten samt s.k. kombinerade avloppsledningar (både spill- och dagvatten i samma ledning). LBVA arbetar för att bygga bort de kombinerade avloppsledningarna och ersätta dem med så kallade duplikatsystem, dvs. separata ledningar för spill- och dagvatten. I förnyelseplanen ingår bl.a. VA-sanering (bortbyggnation av kombinerade ledningar) och förnyelse (ersättning av ledningar). Andelen anslutna till vattenledningsnätet och spillvattenledningsnätet uppgår i Halmstads till ca 90 % och i Laholms till ca 64 %. Antalet abonnenter som är anslutna till spillvattenförande ledningsnätet är i regel lägre än till vattenledningsnätet. Antalet vattenverk uppgår till 18 vattenverk och 8 avloppsreningsverk i Halmstads och 6 vattenverk och 9 avloppsreningsverk i Laholms. Ägandet av vatten- och avloppsanläggningarna inklusive ledningsnät ansvarar respektive för. Det är respektive som ställer investeringsmedel till nämndens förfogande, vilket bl.a. påverkar förnyelsetakten. Nedan redovisas ledningsnätet i erna per kilometer, hämtat från Svenskt vatten (VASS). Svenskt vatten är branschorganisationen för vattentjänstföretagen i Sverige. Kommun Ledningsnät Halmstads Vatten 822 km 821 km 848 km Spillvatten 660 km 659 km 670 km Dagvatten 489 km 480 km 503 km Summa km km km Laholms Vatten 450 km 450 km 400 km Spillvatten 300 km 300 km 300 km Dagvatten 200 km 200 km 200 km Summa 950 km 950 km 900 km Halmstads 5 av 13

8 En inventering över VA-ledningsnätet har gjorts vilket medför förändringar i siffrorna i ovanstående. De VA-ledningar som är privatägda, företagsägda etc. inkluderas numera inte i redovisningen. Äldre delar av vattenledningsnätet består i huvudsak av gjutjärn med en viss del betongbaserade överförföringsledningar. Enligt uppgifter finns det vattenledningar av betong som innehåller asbest, men påverkar inte dricksvattnets kvalitet. Avloppsledningarna är främst av betong. Förutom materialet i ledningar är grundvattennivåer, markens korrosiva egenskaper, material i ledningsschakt samt det sätt ledningar anlagts, faktorer som påverkar ledningarnas livslängd. Inom nämndens verksamhetsområde finns dricksvattenledningar anlagda i slutet av 1800-talet, dessa ledningar beskrivs vara i nyskick. Det finns även galvaniserade dricksvattenledningar som efter ca 45 år måste förnyas eftersom de är så drabbade av yttre korrosion att de orsakar läckor. Utbyggnad av ernas ledningsnät har främst skett från 1960-talet och framåt. Ledningskartverket finns digitalt dokumenterade i databas och förvaltningen använder programmet dp Water för att illustrera, planera samt tillföra nya fakta om Halmstads samt Laholms ledningssystem. I programmet registreras samtliga akuta händelser som läckor och stopp för att på så vis bygga upp en kunskapsbank över ledningarnas status. Laholms s ledningsnät är inte helt digitaliserat och registrerat i dp Water. Arbetet med digitalisering av analoga kartor samt inmätning av VA-ledningsnätet i Laholms pågår och beräknas inom två till tre år vara registrerade i dpwater. VA-ledningssystemet för de båda erna finns även dokumenterat i pappersform av ritningar och relationshandlingar. Verksamheten beskriver att det finns ett etablerat samarbete med teknik- och fritidsförvaltningen i Halmstad och med serviceförvaltningen i Laholms och regelbundna träffar sker med övriga rörledningsaktörer, VA, el, tele, fjärrvärme, fiber etc Underhålls/förnyelseplaner Det finns flera begrepp som används för att beskriva och analysera underhåll och förnyelse inom VA-branschen. Begreppet underhåll används inom LBVA för de åtgärder som enbart för en viss tidsperiod avhjälper problemet. En underhållsåtgärd är alltså en återkommande uppgift. Förebyggande underhåll är insatser som handlar om spolning av ledningar enligt plan, rotskärning, underhåll av diken, motionering av ventiler med mera. Förnyelse innebär antingen att ledningsdelar byts ut mot motsvarande standard/kapacitet eller att kapaciteten förbättras. Förvaltningen beskriver att underhållsplanen över ledningsnätet ständigt uppdateras. Olika typer av schemalagda underhållsåtgärder på ledningsnätet är bl.a. rensning av galler och utlopp av dagvattenledningar, spolplaner för ledningssträckor avseende fett samt avseende rötter (där rotskärning även sker), spolning samt sugning av dykarledningar, provning och tömning av brandposter och spolposter. Halmstads 6 av 13

9 I systemet dpwater registreras samtliga akuta händelser, driftstörningar och insatser som exempelvis typ av problem, vad som orsakat problemet, hur problemet avhjälpts, ledningens nuvarande skick etc. Uppstår ett stopp, exempelvis att en ledning behöver spolas registreras detta, om det visar sig att stopp ofta förekommer ökar antalet spolningar. Är insatserna för spolintervallen, i jämförelse med förnyelse av ledningen ekonomiskt sett dyrare övergår ledningen från underhållsplanering till förnyelseplaneringen. Väl i förnyelseplaneringen avvägs vilket år ledningen skall förnyas. Laholmsbuktens VA uppdaterar årligen förnyelseplanerna. Vid granskningstillfället sträcker sig Halmstads s förnyelseplan fram till och med 2019 och för Laholms till och med Förnyelseplanen omfattar en beskrivning av vilka typer av åtgärder som ska vidtas, särskilda områden, beräknad kostnad samt i vissa fall förnyelsesträckans längd. Förnyelseplanen och underhållsplanen redovisas årligen till nämnden som en del av intern kontrollplan. Förnyelseplanen baseras i huvudsak på kartläggning av VA- nätet genom kunskap om ledningssträckor med problem genom programmet db Water. Någon systematisk filmning av hela ledningsnätet beskrivs inte ske. Enligt uppgifter skulle filmning med nuvarande budget innebära att det skulle ta ca 65 år att filma det totala ledningsnätet. Budget för reinvesteringar (förnyelse) i VA-nätet är baserat på erfarenheter av hur mycket som kommer utföras under det aktuella året. Reinvesteringar i nätet utförs i huvudsak av egen regi. Nedan redovisas förvaltningens uppgifter avseende budget, utfall samt budgetavvikelse för perioden i mnkr. Kommun 2015* Halmstads Utfall 40,0 35,1 32,9 26,5 12,8 Budget 32,0 30,0 27,0 26,5 24,0 Avv -8,0-5,1-5,9 0,0 11,2 Laholms *Beräknat utfall 2015 Utfall 6,2 3,7 5,8 2,1 0,2 Budget 6,2 5,0 5,0 1,5 0,1 Avv 0,0 1,3-0,8-0,6-0,1 Enligt intervjuerna beskrivs att nuvarande underhåll/förnyelse av VA-systemet inte är tillräckligt i förhållande till verksamhetens bedömning av det egentliga behovet. I nämndsprotokoll från den , redovisas att förnyelsetakten av rörnätsledningarna bör vara år men är i de båda erna mellan ca år. Enligt protokollet anser nämnden att det är önskvärt att halvera förnyelsetakten. Enligt förvaltningens tjänsteman avser detta endast Halmstads förnyelsetakt. Någon redovisning av förnyelsetakten för Laholms har inte redovists. För att veta vilka konsekvenser detta får för verksamheten Halmstads 7 av 13

10 genomförs för närvarande en utredning tillsammans med konsult för att titta på vilka åtgärder och resurser som krävs för att hantera dagens och framtida problem. Enligt Svenskt Vatten 1 bör förnyelsetakten ligga på 0,6-0,7 % för de kommande 70 åren vilket innebär en förnyelsetakt på år. Vidare beskrivs att ledningsnäten har olika livslängd beroende av rörmaterial, förekomst, dimensioner och egenskaper. Nedan presenteras en sammanfattning av de material som redogörs för: Rörmaterial Segjärn PE PVC Plast Betong (förekomst 1940-talet) Betong Stålrör Medianlivslängd >100 år 50 till mer än 100 år (beroende på förekomst) 50 till mer än 100 år (beroende på förekomst) >100 år >100 år om de är under belastningsnivån >100 år Cirka 60 år, under ogynnsamma förhållanden 40 år Förnyelsetakten visar hur många meter ledningar som förnyas årligen i förhållande till hur många meter ledning som är lagd. I Sverige är medianvärdet för förnyelsetakten på vattenledning (enligt VASS) 0,4 % för åren , för spillvattenförande nätet 0,4 % och för dagvattennätet 0,3 %. Utifrån statistik som redovisats in till Svensk Vatten uppgår förnyelsetakten (km) i Halmstads och Laholms (nyanläggning ingår inte) på ledningsnätet enligt nedan tabell. Förnyelsetakten för respektive uppgår under perioden ( ) i snitt till 246 respektive 668 år (inklusive relining). Kommun Ledningsnät Snitt/år Halmstads Vatten 3,9 km 3,9 km 4,0 km 3,9 km Spillvatten 3,5 km 2,1 km 5,0 km 3,5 km Dagvatten 2,1 km 0,2 km 0,4 km 0,9 km Summa 9,5 km 6,2 km 9,4 km 8,4 km Förnyelsetakt i % 0,5 % 0,3 % 0,5 % 0,4 % Förnyelsetakt i år Laholms Vatten 0,5 km 0,2 km 0,9 km 0,5 km Spillvatten 0,9 km 2,0 km 0,0 km 1,0 km Dagvatten 0,3 km 0,0 km 0,0 km 0,1 km Summa 1,7 km 2,3 km 0,9 km 1,6 km Förnyelsetakt i % 0,2 % 0,2 % 0,1 % 0,2 % Förnyelsetakt i år Förnyelseplanering av Va-nät, Svenskt Vatten Utveckling Halmstads 8 av 13

11 3.4. Rapportering För Halmstads s VA-verksamhet används VA web som är ett nyckeltalsverktyg för planering, uppföljning, värdering och statistikhantering inom vatten- och avloppsverksamhet med möjlighet till benchmarking med andra er. Laholms s VA verksamhet är inte registrerad i systemet. Rapportering till nämnden sker i huvudsak genom månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning. Särskilda händelser som vattenläckor, rapporteras löpande muntligt vid nämndsmöten. I årsbokslut 2014 och delårsrapport jan-april 2015 redovisas i löpande text komentarer avseende förnyelse av ledningsnätets ekonomiska kostnader. Någon skriftlig redovisning av nyckeltal och statistik sker inte. I verksamhetsplan för 2015 redovisas en förteckning över ett antal nyckeltal. Några nyckeltal och målvärden redovisas inte. Förvaltningen lämnar årligen in statistik och nyckeltal till Svensk Vatten. Enligt intervjuerna redovisas väsentliga statistikuppgifter muntligt till nämnden. Nämnden har för 2015 beslutat om en intern kontrollplan med tillhörande riskanalys samt kontrollmoment. Flertal av riskerna har bäring på ledningsnätetskvalitet, vilket är nytt för Vattenkvalitet Det ala dricksvattnet i erna kommer från grundvattentäkter. Provtagning på dricksvatten sker enligt livsmedelsverkets rekommendationer. Kontroll sker av råvatten, utgående vatten från vattenverken samt kontroller av vattenkvaliten i vattenledningarna. Prov på vatten tas enligt rekommendation från Svensk Vatten avseende förekomst av kemiska ämnen och av mikrobakteriella ämnen. Enligt inrapporterad statistik till Svenskt Vatten uppgår antalet otjänliga prover (kemisk och mikrobiologisk undersökning) i Halmstad och Laholm för perioden till 4 prover respektive 2 prover. Det är Miljö- och hälsoskyddsnämnden/miljö- och byggnadsnämnden i respektive som fastställer provtagningsprogram för dricksvatten. Andelen prover med tjänligt med anmärkning i förhållande till antalet utförda prover uppgår enligt nedan tabell: Kommun Halmstads 2 % 3 % 4 % 4 % Laholms 5 % 1 % 7 % 5 % Förvaltningen sammanställer provtagningsresultat samt vilka gränsvärden som gäller för de olika provanalyserna. Det pågår förnärvarande en förändring av sättet att sammanställa. Vi har tagit del av de sammanställningar som är färdiga och avser Halmstads 9 av 13

12 centrala Halmstad och norra kostområdet Halmstad. Testresultaten är från och avser vattenkvaliteten i vattenledningarna. Enligt uppgifter ska omprovning ske ifall vattenkvaliten avviker mot gällande gränsvärde. I sammanställningen noteras att omprovning i ett antal fall inte skett i anslutning trots avvikelser Ledningsnätet Nyckeltalen nedan är hämtade från VASS som administreras av Svenskt Vatten. Kommunerna rapporterar årligen in statistik som används för analys och jämförelse mellan Sveriges er. Förvaltningen har köpt in flyttbara mätinstrument som ska kunna mäta flödena av spillvatten och dagvatten. Detta bl.a. för att mäta områden med tillskottsvatten och vattenläckor på spill- och dagvatten Halmstads Antalet läckor på vattenledningsnätet har under de senaste åren minskat, dock har inte samma minskning skett vad gäller debiterat vatten/producerat vatten. Enligt uppgift kan det finnas ett antal orsaker till sambandet. LBVA mäter inte upp allt vatten som levereras, det finns mätfel, många små läckor som inte upptäckts och mäts men som totalt kan ge stora volymer etc. Förvaltningen beskriver även att det finns problematik med in-läckage i spillvattenledningarna som i sin tur påverkar belastningen vid avloppsreningsverken och som i sin tur kan leda till bräddning. Mängden bräddning relateras oftast till stora nederbördsmängder. Andelen tillskottsvatten ligger i intervallet 51 % till 85 % under perioden. I förnyelseplanen för Halmstads finns åtgärder (VA-sanering) budgeterade för att minska bräddningen. Vidare genomförs utredningar angående tillskottsvatten. För närvarande bedrivs utredningar i Slättåkra, Hishult och Vilshärad. Kommun Nyckeltal Halmstads Tjänligt med 2 % 3 % 4 % 4 % anmärkning, % Debiterat vatten/ 83 % 82 % 82 % 94 % levererat vatten, % Antal läckor, vattenledningsnätet Översvämning, källare Behandlat 179 % 151 % 185 % 178 % spillvatten/levererat vatten, % Bräddning m Halmstads 10 av 13

13 Laholms Några uppgifter avseende antalet läckor har för perioden inte rapporterats in. Antalet översvämningar i källare har ökat. Nyckeltalet förlust av dricksvatten (relation mellan debiterbar vattenmängd och levererad från vattenverk) uppgår för 2014 till drygt 20 %, övriga års statistik bedöms som osäker. Andelen tillskottsvatten ligger i intervallet 64 % till 94 % under perioden. I förnyelseplanen för Laholms finns inga åtgärder (VA-sanering) budgeterade för att minska bräddningen. I nedan tabell saknas data för ett antal år dessa benämns som iu. Kommun Nyckeltal Laholms Tjänligt med anmärkning, % 5 % 1 % 7 % 5 % Debiterat vatten/ levererat 77 % iu iu 59 % vatten, % Antal läckor på 7 iu iu iu vattenledningsnätet Översvämning, källare iu Behandlat spillvatten/levererat 193 % 164 % iu 194 % vatten, % Bräddning m Halmstads 11 av 13

14 4. Revisionell bedömning I denna granskning har revisionsfrågan formulerats enligt följande: Säkerställer nämnden för Laholmsbuktens VA en ändamålsenlig styrning och kontroll av underhåll/förnyelse av VA ledningssystem ur ett långsiktigt perspektiv? Vårt svar är att nämnden för Laholmsbuktens VA inte i alla delar har en ändamålsenlig styrning och kontroll av underhåll/förnyelse av VA ledningssystem ur ett långsiktigt perspektiv. Vi vill lämna följande kommentarer kring granskningens kontrollområden Mål och riktlinjer Vi anser att nämnden till viss del har utformat ett antal mål som har koppling till underhåll och förnyelse på ledningsnätet. Vi anser att angivna aktiviteter tydligare preciseras avseende tidsomfattning, omfattning mm. Vidare bedömer vi att målvärden avseende särskilda nycketal i verksamhetsplanen fastställs. Enligt protokoll anser nämnden att det är önskvärt att öka förnyelsetakten, det finns dock inget mätetal kopplat till ambitionen. Enligt vår mening bedömer vi att styrande mätetal avseende förnyelsetakten behöver formuleras och i större utsträckning ingå som en parameter i beräkningen av VA-taxan. Det är Kommunfullmäktige i respektive som fastställer taxan. Vi rekommenderar att nämnden initierar arbetet med en samlad VA-plan avseende vatten, spillvatten och dagvatten. Det finns idag inget direkt lagkrav på att ta fram ala VA-planer men i Miljöbalken, Vattentjänstlagen och Plan- och Bygglagen finns indirekta krav som innebär att erna behöver ha någon form av fungerande VA-planering. Vi rekommenderar även att VA-planen bör ingå som en del i ernas översiktplan Underhålls/förnyelseplaner Vi bedömer att årliga underhålls- och förnyelseplaner över ledningsnätet upprättas men att dessa behöver utvecklas. Nuvarande planer omfattar vilka projekt som ska genomföras utifrån gällande budget. Någon heltäckande bild avseende ernas egentliga förnyelsebehov har inte upprättats varken på kort eller på lång sikt. Vidare rekommenderar vi att förnyelseplanerna avser en längre tid än fem år. Vi bedömer att det finns indikatorer som visar på att förnyelsetakten är för låg. I genomsnitt har den årliga förnyelsetakten av ledningsnätet i Laholms uppgått till 1,6 km och 8,4 km för Halmstads. Detta motsvarar en förnyelsetakt på 668 år respektive 246 år. Enligt Svenskt Vatten bör förnyelsetakten Halmstads 12 av 13

15 uppgå till år. Vi bedömer att förnyelsetakten ses över för att finna en nivå som är långsiktigt hållbar. Vi bedömer även att volymerna av behandlat spillvatten vid avloppsreningsverken i de båda erna samt bräddning i Halmstad indikerar på problem gällande in-läckage samt kombinerade spillvatten- och dagvattensystem. Vi bedömer att det finns förutsättningar för en god styrning och kontroll med anledning av att ledningskartverket finns digitalt och att dp Water används för att illustrera, planera och tillföra fakta om ledningssystemet. Vi bedömer att förhållandet över tid mellan underhålls/förnyelseplan, budget och genomfört underhåll/förnyelse är relativt god. Skillnader mellan åren kan uppstå med anledning av att projekt försenas av någon anledning Rapportering Det är endast Halmstads s VA-verksamhet som använder sig av VA webb. Detta innebär enligt oss att det finns en risk att kännedomen om Laholms s VA-nät i form av statistikuppgifter inte är lika god. Vi bedömer att rapportering i huvudsak sker till nämnden avseende månadsrapporter, delårsbokslut och årsredovisning. Särskilda händelser som vattenläckor, rapporteras muntligt vid nämndsmöten. Återrapportering av underhållsplan och förnyelseplan sker till nämnden. Vi ser positivt på den förändring som påbörjats avseende sammanställning av provtagningsresultat och gällande gränsvärden. Vi bedömer att det är väsentligt att omprovning sker i direkt anslutning vid avvikelser mot gränsvärde. Vi rekommenderar att rapportering till nämnden kompletteras med vattenprover som del av nämndens styrning och kontroll avseende vattenkvaliten. Rapportering till Svenskt Vatten sker årligen, vilket ger nämnden ett underlag för vidare analyser och jämförelser. Vi ser positivt på att nämnden beslutat om en intern kontrollplan med tillhörande riskanalys samt kontrollmoment med bäring på ledningsnätets kvalitet, vilket är nytt för Carl-Magnus Stenehav Projektledare/uppdragsledare Halmstads 13 av 13