Resedagbok Finland. Dag 1, 31 januari 2012

Transkript

1 Resedagbok Finland Vi som reste till Belgien var Mats Wickholm och Susanne Rydén från styrgruppen SMAK, samt 8 av deltagarna i projektet: Kristian Dyrvik, Activa; Mats Einestam, Örebro Kommun; Anita Elmersson, Försäkringskassan; Satu Furst, Örebro Läns landsting; Johanna Jonsson och Anette Liber, Eskilstuna Kommun; Åsa Fintling och Sam Lilja från Arbetsförmedlingen Örebro. Dag 1, 31 januari 2012 Vi startade tidigt på morgonen från Örebro med taxibuss som förde oss till Arlanda. På flygplatsen mötte vi de två deltagarna från Eskilstuna. En kort flygresa över Östersjön förde oss till ett kallt och vintrigt Helsingfors. Via taxi kom vi till Ämbetshuset i Helsingfors där vår värd under hela vistelsen Nina Sohlberg-Ahlgren och Elisabeth Pohjanheimo-Vihavainen hälsade oss välkomna till Finland och Helsingfors. Efter en lunch i Ämbetshusets personalrestaurang så började programmet med den första presentationen. Helsingfors servicecenter för arbetskraften Nina Sohlberg-Ahlgren som är Job coach manager vid Helsingfors Servicecenter för arbetskraften, Arbete med Stöd, beskrev verksamheten. Arbete med stöd började i Helsingfors Den egna enheten grundades Det är 9 arbetscoacher och en job coach manager anställda. Man hade i november kunder, där drygt 100 av dem har en utvecklingsstörning och resterande finns inom autismspektrat, ADHD eller dysfasi. (Språkstörning). 117 av dem arbetade på den öppna arbetsmarknaden. Den ideologi som vägleder verksamheten är att stöda människor med särskilda behov att komma till arbetslivet. Arbetena skall vara på den öppna arbetsmarknaden med normal lön och jämställda rättigheter. Vid behov skall man kunna få ett omfattande stöd av arbetscoachen.

2 Nina visade också powerpointbilder som beskrev DUURI, som är en annan verksamhet i Helsingfors stad som vänder sig mot människor som behöver extra stöd mot arbetsmarknaden. Arbetet där planeras individuellt utifrån personens förutsättningar och arbetskunskaper och där hänsyn tas till både kundens sociala kunskaper (social kompetens) och arbetsgivarens krav och förväntningar av sociala kunskaper när man väljer arbetsplats. Samarbetet med arbetscoachen börjar redan i det skedet då kunden går på arbetscenter eller är på arbetsinriktad rehabilitering. Nätverksarbete är en väsentlig del av arbetscoachens roll. Arbetscoachens långvariga och ständiga stöd är oftast en förutsättning för att kunden klarar sig i arbetslivet JONAS Vi fick också träffa Jonas som är en av de personer som vid tidpunkten var inskriven vid Helsingfors servicecenter. Han hade varit ute i flera olika praktiker som inte hade lett till anställning. Tidigare hade Jonas gått en köksutbildning. På somrarna hade han jobbat vid en golfklubb men det finns av naturliga skäl inte möjlighet till anställning året runt. Arbetsuppgifterna är att tömma papperskorgar och hålla rent samt fylla på läsk i maskinerna osv. Jonas väntar nu på att få en ny praktikplats som förhoppningsvis kan leda till anställning. Socialverket Socialverket och dess verksamheter har ca anställda. Elisabeth Pohjanheimo- Vihavainen, chef för arbets- och dagverksamheten på Socialverket berättade om hur verkets organisation är uppbyggd och visade bilder över hur de olika sektionerna är uppbyggda både vad gäller politisk nämnd och för tjänstemännen. Sektionerna är: - Sektionen för barn och familj - Första och andra sektionen för sökande inom tjänster för vuxna - Svenska sektionen - Sektionen för sökande inom tjänster för äldre Elisabeth svarade på våra frågor och berättade bland annat om att kommunen får betala för sjukvården, både primär- och specialistvård. Vårdgarantin är 6 månader. Många företag står för sina anställdas sjukvård genom försäkringar. Kommunen köper många tjänster av privata företag och andra alternativ. I Finland köps och utförs ca hälften av social- och medicinsk verksamhet av privata företag. Kommunen har institutioner kvar än inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning. Idag finns två stora institutioner i Helsingfors, men man jobbar för en nedläggning. Det finns 30 mindre gruppboenden i kommunens egen regi och ca 30 köps privat. Man arbetar även med boendestöd till personer i egna lägenheter.

3 Omsorgen och stödet för personer med funktionsnedsättning regleras av tre lagar; Omsorgslagen, Social service lagen och Handikappservice lagen. Gällande dagverksamhet eller arbete för personer med funktionsnedsättning finns olika former av verksamheter. Kommunen har job-coacher för målgruppen med utvecklingsstörning och för personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd. Elisabeth berättar att målgruppen psykiskt funktionsnedsatta som har diagnoser likt psykos, depression m fl inte ingår med automatik för kommunens tjänster. Hon är själv kritisk till det och berättar att just den målgruppen ofta faller mellan stolarna. Elisabeth berättar att de unga som ansöker om stöd inte vill ha verksamhet liknande dagcentraler. De vill oftast ut i jobb på vanliga arbetsplatser med stöd av t ex en jobcoach. Kommunen står inför att utveckla den verksamheten ännu mer. Kommunen har ca 400 personer/kunder med funktionsnedsättning inom sina verksamheter och de köper tjänster privat för lika många, ca 400 kunder. Det finns olika intressegrupper som producerar service som kommunen köper, t ex Epilepsiförbundet, MS förbundet och Autismstiftelsen. Socialt arbete för personer med autism och autismliknande tillstånd. Ulla Åkerfelt, som är socialarbetare på en av de fyra enheter som heter Arbets- och dagsverksamhet för handikappade och ligger under enheten Handikappservice, berättade för oss om hur deras arbete ser ut. Det sociala arbetet för handikappade är uppdelat i Socialt arbete för personer med utvecklingsstörning och autismspektrum och där jobbar 14 socialarbetare varav 3½ är i formen ledande socialarbetare samt Socialt arbete för handikappade med 15 socialarbetare varav 3½ är ledande socialarbetare. På de lokala enheterna finns även handläggare som ansvarar för bedömning av färdtjänst och närståendevård. Hela enheten Handikappservice kan likställas med Sveriges LSS-handläggare på socialförvaltningen. Ulla uppger att det finns ca 130 personer med autism och utvecklingstörning vars tjänster ordnas enligt specialomsorgslagen samt 118 personer med autism eller autismliknande tillstånd vars tjänster ordnas enligt deras socialvårdslag och/eller handikappservicelagen. Deras arbete går ut på att främja handikappade personers möjligheter att reda sig självständigt och att undanröja begränsningar och hinder som handikappet föranleder i vederbörandes dagliga liv. Det de erbjuder målgruppen är bland annat serviceplaner, kortidsvård, boendeträning, boende, pedagogiskt stöd med handledning och coaching, dag- och arbetsverksamhet samt arbete med stöd. Vissa av dessa tjänster köper de av andra aktörer bla olika stiftelser. Ett exempel är Autismstiftelsen som bl a erbjuder det vi kallar daglig sysselsättning samt olika former av stödboende och boende. Men Socialverket brottas också med skiftande

4 ekonomi som styr hur många platser de kan köpa och under hur lång tid. Samtidigt är det kö då behovet är större än antalet platser som erbjuds. De utmaningar Ulla nämner är liknande de vi har i Sverige. De lägger mycket jobb på att få till samarbete med Hälsoverket (vårt Landsting), mörkertalet som finns med många som söker hjälp väldigt sent i livet efter att ha kämpat länge själva, föråldrade regler och syn på handikapp och diagnoser samt tidsaspekten i arbetet då det tar tid att etablera en god kontakt med klienterna osv. Några av det utvecklingsbehov som Ulla nämner är behovet av mer boendeservice av olika slag, synen och bemötandet av målgruppen, bättre samarbete mellan olika myndigheter gällande bl a sysselsättningsfrågor, mer stöd till personer med målet mot anställning på den öppnar arbetsmarkanden samt vidare kompetensutveckling hos personalen. Under våren år 2012 ska de starta upp en Neuropsykiatrisk konsultationspoliklinik. Där ska en sjuksköterska, neuropsykolog och socialarbetare jobba med information och vägledning, hjälpa till att hitta service och habilitering, utredningar samt bygga nätverk för målgruppen med NPF. De ska också jobba med deras anhöriga och hälso- och socialvården. Dag 2, 1 februari 2012 Helsingfors servicecenter för arbetskraft, DUURI. Vi togs emot av Kristina Aho, Pirkko Pitkänen och Pamela Tötterman-Setäla. Alla tre arbetar i den organisation som vi besökte och som har specialiserat sig på att hjälpa ungdomar under 25 år. Kristina Aho har en arbetsledande funktion. De berättade att Helsingfors Servicecenter för arbetskraften (Servicecentralen) är en nätverksorganisation som drivs i samarbete mellan stadens social- och hälsovårdsverk, stadens arbets- och näringsbyrå samt Folkpensionsanstalten. Vid Servicecentralen finns ett mångprofessionellt nätverk till stöd för den arbetslösa kunden. Arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) gör tillsammans med kunden en bedömning eller utvärdering av arbetsförmågan och kundens servicebehov. De tillhandahåller yrkesmässig rehabilitering och mer vanliga tjänster som arbetslöshetsskydd och lönesubvention m.m. TE-byråns arbetskraftsvägledare och psykologer är yrkesvalsinriktade och de kan skicka kunden vidare vid behov av köptjänster t.ex. för en NPFtest.

5 Hälsovårdscentralen (motsvarigheten till den svenska företagshälsovården) En hälsovårdare/företagshälsovårdare och en avdelningsskötare inom vård- och hälsorådgivning gör omfattande kartläggning av kundens hälsotillstånd, förstärkning av arbets- och funktionsförmåga och vardagskompetens. FPA FPA hjälper till med rehabiliteringen. Kunden kan få konsultation, rådgivning och handledning. Konsultationen kan gälla boende, dygnsrytm, ekonomi m.m. Socialväsendet Socialarbetare och socialhandledare ger rådgivning i socialservice, handledning i kommunens servicesystem och arbetsträning i rehabiliteringssyfte. Pirkko Pitkänen och Pamela Tötterman-Setäla har ca klienter var. Kunderna hänvisas till servicecentralen från Helsingfors arbets- och näringsbyrå samt från Helsingfors stads socialkontor. För att bli kund på Servicecentralen ska man vara Helsingforsbo och ha registrerat sig som arbetslös arbetssökande vid TE-byrån. Kunden får inte vara studerande eller egen företagare. Kunden ska ha behov av att olika myndigheter eller parter behöver samarbeta för att kunden ska kunna komma ut i arbete. Språkkunskaperna i finska ska vara minst på nivå 2 och kunden ska klara av att sköta sina ärenden på finska, t.ex. fylla i en ansökan om utkomststöd. Ett annat kriterium är att kunden själv ska vilja komma in på arbetsmarknaden, och vilja göra något åt sin situation. Kunden ska alltså ha intresse för att planera sitt eget liv avseende rehabilitering och sysselsätting. Kunden ska också vara intresserad av och vilja delta i rehabiliterande tjänster samt att vara kund vid Servicecentralen. För att bli aktuell behöver kunden också underteckna ett skriftligt samtycke. När kunden väl är aktuell vid Servicecentralen så informeras kunden och en utreding eller kartläggning sker där en aktiverings- eller sysselsättningsplan görs upp. Sedan kommer aktiveringsfasen då konkreta mål i sysselsättningsplanen genomförs och åtgärdas. Målsättningen är att finna en långvarig lösning i form av arbete, utbilding, pension, eller att hänvisa kunden till någon annan service som kunden behöver. Möjligheter under tiden vid Servicecentralen. Kunden kan få kurser och träning vid förberedande arbetsträningsstationer, psykologjälp med yrkesvägledning eller rehabilitering samt arbets- och utbildningsprovning. Kunden kan delta i jobbsökarkurser. Kunden kan även få hälsovårds-tjänster inom bashälsovården. Målet för Servicecentralen är att höja kundens livskompetens och förebygga utslagning. Detta sker genom skräddarsydda individuella mål. Arbetsrehabiliteringen

6 erbjuder en givande sysselsättning, en arbetsplats som stöder rehabiliteringen och känslan av att lyckas. Kunden kan senare hänvisas till Servicecentralen på nytt om det visar sig att han eller hon behöver ett mångprofessionellt stöd för att förbättra sin situation i förhållande till arbetslivet. VATES-Stiftelsen Vi hälsades välkommna av Pauliina Lampinen och Kaija Ray. VATES är en utvecklingsorganisation som arbetar för lika möjligheter på arbetsmarknaden för människor med funktionshinder. Organisationen grundades 1993 av de största nationella handikapporganisationerna i Finland (35 st) och har idag 13 anställda. Man finansierar verksamheten genom den statligt styrda Penningsautomatföreningen som genom penningautomater och kasinospel finansierar finländares välfärdsbehov. Dessa inbringar årligen intäkter på ca 675milj. (ca 6,5Md kr). Utöver fasta bidrag från detta söker man årligen omfattande projekt- och aktivitetsmedel från kommuner som man har ett omfattande samarbete med samt myndigheter. VATES samarbetar även med olika arbetsgivare- och arbetsmarknadsorganisationer för att främja mångfald. Pauliina presenterade VATES uppdrag och aktiviteter. Man främjar sysselsättningsförutsättningar genom att utföra lobbying och ha kontakter med beslutsfattare, men också genom att utveckla och utvärdera olika tjänster och praxis för anställning och yrkesinriktad rehabilitering, särskilt då SIUS-metodiken. Man arrangerar, utvecklar och genomför utbildningsseminarier och utbildningsprogram i samarbete med olika utbildningsorganisationer samt implementerar nya evidensbaserade metoder för SE. För närvarande bedriver man ett 4-årigt EFS-projekt med 4 delprojekt som omfattar hela södra Finland som man efter projektets slut sammanställer och paketerar. Dessa projekt vänder sig under rubriken Employed provide care till långtidsarbetslösa (minst ett år) och svåranställningsbara personer inom målgruppen med 500 dagars A-kasseutnyttjande som övergått i försörjningsstödsbehov. Man genomför också ett 3-årsprojekt syftande till att öka anställningsbarhet både avseende livsstil som mer formellt inom målgruppen. Ytterliggare ett uppdrag man för närvarande arbetar med är en uppdaterad manual för kommuner och myndigheter för ökad kvalitetssäkring i arbetet med NPFproblematik etc, innehållande för aktörerna inom området adekvata kompetenskrav, metoder och organisation.

7 Dag 3, 2 februari 2012 Autism-stiftelsen Vi fick information av Ritva Ulander, verksamhetsledare på Autismisäätiön (Autismstiftelsen). Stiftelsen är en ideell, icke vinstdrivande serviceorganisation i Finland som grundades Verksamhetens målgrupp är ungdomar och vuxna med en neuropsykiatrisk diagnos samt deras familjer. De har ca 160 anställda och ca 400 kunder. Målet är att: förbereda och rehabilitera personer med neuropsykiatrisk diagnos för vuxenlivet dvs. att stötta och coacha ungdomar och vuxna med neurosykiatrisk diagnos identifiera det individuella och samhälliga behov som finns och skapa service/tjänsteutbud som täcker det behovet på nationell nivå skapa nya sätt/metoder att arbeta med målgruppen. Stiftelsen vill stärka personernas aktiva deltagande i samhället. Tjänsternas form och varaktighet utformas alltid tillsammans med kunden och kundens nätverk. Det strategiska målet är att : öka målgruppens välbefinnande, sysselsättning och kontroll över livet producera ny information om rehabilitering samt utstationering av verksamhetsmodeller stärka lokala tjänster Verksamhetens aktiviviteter och beslutsfattande styrs av följande värden: delaktighet, integration och välfärd. Tjänsterna är avsedda för att förbättra ungdomarnas och de vuxnas livskvalitet. Servicen sträcker sig över frågor gällande bostad, arbete/sysselsättning och neuropsykiatriska tjänster inom öppenvården. Deras vision är att vara pionjär i att förändra servicestrukturen. De jobbar i hela Finland. Kundservicen består bland annat av: läkarmottagning, utredning/diagnos, utvärdering, individuell rehabilitering, grupprehabilitering. De har dagligt livservice med bl a stöd i boendet. De har sex olika servicemodeller beroende på personens behov, allt ifrån grupphemservice dygnet runt till eget boende. Dagligt liv servicen innehåller rehabiliterande, strukturerade aktiviteter med fokus på att bibehålla och utveckla kundens kommunikation, fysiska kapacitet och färdigheter som behövs för det dagliga livet. Även motion, utomhusaktiviteter, fysioterapi och träffar med arbetsterapeut ingår. De har aktivitetscenter för att förbereda kunderna inför arbete eller studier. Syftet är att utveckla kundernas förmågor genom både individuell och grupprehabilitering, bl a träna färdigheter i kommunikation, fritidsliv, skapande, klara ett eget boende/dagliga rutiner.

8 Autismstiftelsen arbetar även med supported employment för målgruppen. De försöker hitta vägar för att kompensera bristerna och bygga upp personen utifrån de nedsättningar/begränsningar som personen har. De utgår från individens resurser och försöker hitta lösningar. Deras supported employment arbete består av tre delar: individual jobbcoaching, jobbcoachning i grupp och lärlingsutbildning (kombinera studier med praktik/arbete). Innehåll av jobb coachning: lösningfokuserat arbetssätt, man utgår från personens resurser och styrkor. hjälpa kunden att hitta bra redskap för arbetslivet och för att vara en samhällsmedborgare. Lära sig spelreglerna för en arbetstagare. Kundens kapacitet och kunskap utgår man från när man tänker på arbete Ökad självkännedom är en viktig del av jobbcoachningen Både individuella möten och gruppmöten. Aktiv kontakt med arbetsgivaren och stöttning på arbetsplatsen för att säkerställa en flexibel anpassning till arbetslivet. Målet är att bli anställd eller att arbetsträna. Jobb coachningen avslutas alltid med rekommendation och vidare planering. Jobbcoachningsprocessen kan vara från en månad till ett år, men i vissa fall även ännu längre. Det är svårt att få ett varaktigt arbete. Det kan bli en kortare anställning med lönestöd eller praktik men personen får inte en fast anställning. Målgruppens potential har tyvärr ännu ej upptäckts av arbetsgivarna i Finland. Arbetsgivarna tycker att den sociala kompetensen är det viktigaste vid anställning och det har inte denna målgrupp i samma utsträckning som det som önskas. Deras anpassningsförmåga i olika situationer är lägre än deras kunskapsförmåga är. Svårigheter i sociala färdigheter och deras mentala hälsoproblem leder ofta till att de avbryter studier. Kunderna tar inte kontakt direkt utan uppdragen kommer från kommunen, hälsovården eller arbetsförmedlingen. Jobbcoachningen i grupp består av 12 dagar ( 6 h per dag). Innehållet är bl a: Planering och mål Speciella önskemål vid anställning Få information om arbetslivet, hur göra CV, träna på intervjuer Dataträning vid jobbsökande Sociala färdigheter i arbetslivet Klara av vardagliga rutiner Avslutas med möte Vidare planering /rekommendation för utbildning och jobbsökande Tänker på kundernas olika sätt att lära sig och uppfatta saker Använder olika inlärningssätt tex drama, presentationer, video och spel.

9 I utvärderingen efter gruppcoachningen så värdesatte deltagarna mest hjälpen att göra en bra ansökan/cv samt träningen av jobbintervjuer. De har även lärlingsutbildning (studier kombinerat med praktik/arbete). Målet är bl a att öka anpassningsförmågan och att färdigheterna för att studera, arbeta och hantera vardagssysslor ska öka samt att personen ska få arbetserfarenhet. Upplägget består av ca 80% lärande på en arbetsplats och ca 20% förberedande träning. Håller på ca månader. Gruppträningen fokuserar på: anpassningsförmågan (identifiera styrkor, utvecklingsområden och utmaningar), coping strategier i livet,sociala färdigheter, kommunikationförmåga, neurokognitiva svårigheter, träning inför arbetsmarknaden. Vi fick även göra en rundvandring i huset för att se mer av de olika aktiviteterna. Vi besökte bl a syateljén och datasalen. Kunderna kan i huset bland annat prova på att praktisera i kök, affär, lokalvård, laga möbler, sömnad, tovning, syateljé, göra en tidning mm. Efter vårt sista besök Autism-stiftelsen tackade vi Nina för det fantastiska stöd som hon givit oss under resan, vilket innebar allt från att se till att vi kom på rätt transporter till rätt lokaler till en 3-rätters middag under vår andra kväll i Helsingfors. Vi tog flygbussen till flygplatsen, fulla av intryck från våra besök.