Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg i Stadsområdesförvaltning Väster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg i Stadsområdesförvaltning Väster"

Transkript

1 Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum Vår referens Anne Wolf Enhetschef anne.wolf@malmo.se Tjänsteskrivelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg i Stadsområdesförvaltning Väster SOFV Sammanfattning Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete fokuserar på hur ett systematiskt kvalitetsarbeteska bedrivas. Ett ledningssystem är ledningens stöd för att systematiskt och fortlöpande säkerställa och utveckla verksamhetens kvalitet. Dokumentet ska vara ett stöd i stadsområdesförvaltningens arbete med ett fortlöpande systematiskt kvalitetsarbete. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd har nämnden ansvar för att det finns ett ledningssystem. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Väster föreslås besluta att godkänna ledningssystemet för systematiskt kvalitetsarbete inom vård- och omsorg. Beslutsunderlag Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård- och omsorg SoF Väster Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård- och omsorg SoF Väster Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Västers arbetsutskott Stadsområdesnämnd Väster Ansvariga Åsa Ollerstam Lundh Gisela Gréen SIGNERAD

2 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och omsorg 2015 Stadsområdesförvaltning Väster Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enheter: Åsa Ollerstam-Lundh Stadsområdesförvaltning Väster Vård och omsorg

3 Innehållsförteckning 1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i stadsområde Väster Tillämpningsområde Definition av kvalitet Ansvar för kvalitetsarbetet - Vem gör vad? Ansvarsfördelning Värdegrund Processer och rutiner som leder till en god kvalitet Samverkan och samarbete Systematiskt förbättringsarbete Egenkontroll Avvikelsehantering Risk- och händelseanalys Dokumentation Metoder för diagnostik, vård och behandling utifrån HSL Medarbetare och kompetensförsörjning Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

4 1. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i stadsområde Väster Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd från 2011 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete fokuserar på hur ett systematiskt kvalitetsarbete ska bedrivas inom alla våra verksamheter som regleras genom HSL, SoL och LSS. Detta kräver att det inom vård och omsorg finns ett ledningssystem för verksamheten. 1.1 Syftet med ledningssystem Ett ledningssystem är ledningens stöd för att systematiskt och fortlöpande säkerställa och utveckla verksamhetens kvalitet. Ledningssystemet ska revideras årligen. Med ledning menas både politisk och tjänstemannaledning. Syftet med ett ledningssystem är att beskriva Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete, samt vad som ska gälla för vård och omsorg i stadsområde Väster. Vad är ett ledningssystem? Ett ledningssystem innebär att det ska finnas en organisatorisk struktur, ett uttalat och tydligt ansvar, dokumenterade rutiner, identifierade processer samt rutiner för uppföljning och utvärdering. Varför behövs ett ledningssystem? Ledningssystemet gör det möjligt för ledningen att styra verksamheten så att rätt sak görs vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Ledningssystemet möjliggör ordning och reda i verksamheten bland annat genom att följa dokumenterade rutiner så att händelser som kan leda till vårdskador, missförhållanden eller andra avvikelser kan förebyggas. Därigenom kan verksamheten bättre tillmötesgå den enskildes behov. Medarbetare inom organisationen ska kunna utföra sitt arbete på ett tryggt och säkert sätt och vara delaktiga i att identifiera förbättringsmöjligheter. Varje enskild individ ska känna sig trygg och säker i kontakten med vård och omsorg. Medarbetare ska kunna utföra sitt arbete under sådana förutsättningar att en säker vård kan ges. För att leda en komplex verksamhet, som kommunal vård och omsorg samt hälso- och sjukvård, behövs klara regler, rutiner och ansvarsfördelning på alla nivåer. De uppställda målen ska kontinuerligt utvärderas och förbättras. 3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

5 1.2 Tillämpningsområde Stadsområdesförvaltning Väster bedriver vård och omsorg som omfattas av SoL 1, LSS 2, HSL 3 och Patientlagen (2014:821). Inom vård och omsorg ska det finnas ett ledningssystem som ska tillämpas i arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Föreskriften ska även tillämpas i det systematiska patientsäkerhetsarbetet som verksamheten ska bedriva enligt patientsäkerhetslagen 4. HSL Vård och omsorg är skyldig att erbjuda en god hälso- och sjukvård. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Förordningen (1996:933) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården innehåller bestämmelser för verksamhetschef som anges i 29 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Verksamhetschefen kan, och måste i vissa fall, mot bakgrund av sin kompetens uppdra åt annan att fullgöra enskilda ledningsuppgifter med stöd av 30 HSL. Patientlagen (2014:821) Denna lag syftar till att inom hälso- och sjukvårdsverksamhet stärka och tydliggöra patientens ställning samt till att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. SoL Äldre människor ska ges möjlighet att under trygga förhållanden leva och bo samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Vård och omsorg ska verka för att äldre personer får det stöd och den service som krävs enligt bistånd. Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. LSS Personer med fysiska, psykiska funktionsnedsättningar eller som av andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring ska ges möjlighet att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. 1.3 Definition av kvalitet Kvalitet ska vara en integrerad och naturlig del av arbetet inom vård och omsorg. Alla medarbetare är skyldiga att medverka i verksamhetens kvalitetsarbete. Hälso- och sjukvårdsmedarbetare är skyldig att bidra till att upprätthålla hög patientsäkerhet. I varje möte med medborgaren eller den enskilde 5 synliggörs och avgörs kvaliteten. Kvalitet kan definieras som en process förmåga att kunna tillfredsställa en brukares/patients uttalade och underförstådda behov. Kvalitet kan även uttryckas som förhållandet mellan 1 Socialtjänstlagen (2001:453) 3 kap. 3 tredje stycket. 2 Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade (1993:387) 6 3 Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 4 Patientsäkerhetslagen (2010:659) 3 kap. 5 Vårdtagare/brukare/patient 4 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

6 förväntan och upplevelse. Det ska vara tydligt för medborgare och den enskilde vad de kan förvänta sig av oss. Genom brukarundersökningar mäter vi den upplevda kvaliteten och genom samtal, möten och Malmö Stads värdighetsgarantier framgår det vad den enskilde kan förvänta sig av oss. Socialstyrelsen definierar kvalitet som att en verksamhet uppfyller de krav och mål som gäller för verksamheten enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade och beslut som har meddelats med stöd av sådana föreskrifter. 2. Ansvar för kvalitetsarbetet - Vem gör vad? Vårdgivaren, det vill säga, stadsområdesnämnden i Väster har det yttersta ansvaret att det finns ett ledningssystem och att stadsområdesnämnden och dess arbetsutskott kontinuerligt följer upp det systematiska kvalitetsarbetet. I ett nämndbeslut ges avdelningschefen för vård och omsorg i uppdrag att ansvara för att verkställa och utveckla ledningssystemet och att leda det systematiska kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet ska bedrivas i samarbete med MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska), socialt SAS, (socialt ansvarig samordnare), MAR (medicinskt ansvarig för rehabilitering), chefer och medarbetare. Bild 1: Organisationsskiss vård och omsorg. 5 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

7 2.1 Ansvarsfördelning Avdelningschef för vård och omsorg Avdelningschefen har ett samlat ledningsansvar för att avdelning vård och omsorg inom stadsområde Väster bedriver en god vård och omsorg samt att hälso- och sjukvården håller en god kvalitet. Kvaliteten säkerställs genom att planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra. Ansvarar för att kommunicera och omsätta stadområdesnämndens mål till verksamheterna i form av åtaganden. De politiska målen och verksamhetens åtagande följs upp och analyseras regelbundet och utgör därmed ett underlag för att skapa nya strategier. Årligen upprätta en årsanalys och se till att en kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse upprättas. Ansvarar för att ledningssystemet revideras minst en gång per år. Avdelningschefen har ansvar utifrån HSL 29. Ansvaret innebär att ha det yttersta ansvaret för att hälso- och sjukvården bedrivs utifrån en god och säker vård. Enhetschef Enhetschefen har ett övergripande ansvar att inom sitt verksamhetsområde planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra kvalitetsarbetet. Detta innebär att aktiviteter upprättas i enhetsplanen och följs upp inom respektive verksamhet. Fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet. Driva arbetet med avvikelsehantering, kvalitetsråd, kvalitetsmöten samt egenkontroller. Ansvar för att identifiera verksamhetsspecifika processer och rutiner som behövs för att säkra enhetens kvalitet samt stödja sektionschefer i det systematiska kvalitetsarbetet. Ansvarig för att samverka såväl internt och externt för att uppnå optimal effekt för den enskilde. Arbeta för att den nationella värdegrunden (SoL 5 kap 4 ) förankras och genomsyrar enheten. 6 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

8 Sektionschef Utifrån enhetsplanen ska varje sektionschef upprätta en sektionsplan/utvärderingskort. Sektionschefen ansvarar för att tillsammans med medarbetarna fastställa aktiviteter som bidrar till att nå målen. Sektionschefen ansvarar för löpande uppföljning av aktuella mål och aktiviteter och att förbättringsåtgärder genomförs. Sektionschefen ska arbeta för att den nationella värdegrunden (SoL 5 kap 4 ) förankras och genomsyrar sektionen. Det salutogena arbetssättet ska vara vägledande i det dagliga arbetet såväl i mötet med brukare/anhöriga som för medarbetarna. Bidra till att identifierade processer tydliggörs och att nödvändiga rutiner finns upprättade eller skapas för att säkra sektionens kvalitet. Ansvarar för att alla medarbetare inom sektionen känner till dessa. Fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser kan inträffa som kan medföra brist i verksamhetens kvalitet, utöva egenkontroll samt ta emot och utreda synpunkter och avvikelser. Information till medarbetare om rapporteringsskyldigheten ska ske löpande under året. Ansvar för att det finns ett kvalitetsråd med syfte att identifiera avvikelser för att förbättra kvaliteten i verksamheten. Sektionschefen ska involvera medarbetarna i förbättringsarbetet. Återrapportering ska ske till MAS, MAR, SAS. Ansvarig för att samverka såväl internt och externt för att uppnå optimal effekt för den enskilde. Medarbetare Delta aktivt i upprättandet och bidra i utförandet av aktiviteter utifrån sektionsplanen och utvärderingskorten. Detta för att bidra till att uppnå sektionens mål. Varje medarbetare ska arbeta utifrån ett salutogent arbetssätt. Medarbetarna ska i mötet med brukare/anhöriga sträva efter att skapa meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Varje medarbetare är skyldiga att rapportera avvikelser på arbetsplatsen. Varje medarbetare ska vara uppmärksam på potentiella risker som skulle kunna leda till avvikelser. Bidra till att ge förslag på förbättringsåtgärder på arbetsplatsen. Varje medarbetare ska uppmuntra brukare och anhöriga att lämna synpunkter på verksamheten som en del i ett systematiskt förbättringsarbete. 7 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

9 Ta del av och arbeta efter aktuella processer och rutiner. Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS Ansvara för att det bedrivs vård med en hög patientsäkerhet och med god kvalitet enligt gällande författningar, föreskrifter och rutiner. Fastställa vilka övergripande processer och rutiner som behövs för att den kommunala hälso- och sjukvården ska uppfylla gällande krav och mål. Kontrollera om arbetet inom den kommunala hälso- och sjukvården bedrivs utifrån fastställda processer och rutiner. Godkänna gjorda analyser och åtgärder i samband med avvikelser på sektionsnivå. Utifrån rapporterade avvikelser bedöms om avvikelsen medfört vårdskada eller om det finns risk för vårdskada. Föreslå förbättringsåtgärder inom den kommunala hälso- och sjukvården utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. Ansvara för utredning enligt Lex Maria samt anmäler händelser till Inspektionen för vård och omsorg, IVO samt ansvarar för att anmäla händelser enligt Lex Maria där medicinteknisk utrustning vållat skada. Delta vid kvalitetsmöten som genomförs tillsammans med chefer i de olika verksamheterna. Utför internkontroll utifrån riskanalys som ledningsgruppen utfört. Årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR Ansvara för att det bedrivs rehabilitering med en hög patientsäkerhet och med god kvalitet enligt gällande författningar, föreskrifter och rutiner. Fastställa vilka övergripande processer och rutiner som behövs för att den kommunala rehabiliteringen ska uppfylla gällande krav och mål. Utarbeta rutiner gällande den kommunala rehabiliteringen och för individuellt förskrivna hjälpmedel och arbetstekniska hjälpmedel. Kontrollera att arbetet inom den kommunala rehabiliteringen och hjälpmedelshanteringen bedrivs utifrån fastställda processer och rutiner. 8 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

10 Godkänna gjorda analyser och åtgärder i samband med avvikelser på sektionsnivå. Utifrån rapporterade avvikelser bedöms om avvikelsen medfört vårdskada eller om det finns risk för vårdskada. Ansvara för utredning enligt Lex Maria inom specifik rehabilitering samt anmäler händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Ansvara för att anmäla händelser enligt lex Maria där individuellt förskrivna hjälpmedel eller medicintekniska hjälpmedel vållat allvarlig skada. Anmälan görs enligt SOSFS 2008:1, 6 kap avseende negativa händelser och tillbud med medicintekniska produkter. Föreslå förbättringsåtgärder inom den kommunala rehabiliteringen utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. Delta vid kvalitetsmöten som genomförs tillsammans med chefer i de olika verksamheterna. Utför internkontroll utifrån riskanalys som ledningsgruppen utfört. Tillsammans med MAS årligen upprätta en patientsäkerhetsberättelse inom rehabilitering och för hjälpmedelsområdet. Socialt ansvarig samordnare, SAS Godkänna gjorda analyser och åtgärder i samband med avvikelser inom SoL på sektionsnivå. Inleda och ansvara för utredning vid rapportering av missförhållande eller vid risk för missförhållande enligt lex Sarah. SAS är också ansvarig för att anmäla allvarliga missförhållanden till IVO (Inspektionen för vård och omsorg). Föreslå förbättringsåtgärder inom SoL utifrån resultat av riskanalys, egenkontroll och utredning av avvikelser. Delta vid kvalitetsmöten som genomförs tillsammans med chefer i de olika verksamheterna. Utför internkontroll utifrån riskanalys som ledningsgruppen utfört. Årligen upprätta en kvalitetsberättelse tillsammans med MAS och MAR. Utöver ovanstående ansvarsfördelning har varje chef/specialist/medarbetare ansvar för att återrapportera sitt arbete till sin närmaste chef. 9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

11 3. Värdegrund Varje enskilt möte ska präglas av respekt för den enskildes behov av trygghet, självbestämmande, integritet och självständighet. Den nationella värdegrunden(sol 5 kap 4 ) för äldre är inriktad på att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. För att uppnå det behöver vi bland annat värna och respektera den enskilda personens rätt till privatliv och kroppslig integritet, självbestämmande, delaktighet och individanpassning. Detta innebär att ett salutogent förhållningssätt ska prägla arbetet inom vård och omsorg. Kännetecknande för det salutogena förhållningssättet är fokus på framtiden och på det friska samt på möjligheter och resurser att bemästra svårigheter. Strävan ska vara att öka känslan av sammanhang både hos den enskilde och hos våra medarbetare. Vägledande i alla situationer ska vara att skapa meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet. Arbetet ska bygga på en helhetssyn samt respekt för den enskildes behov av trygghet, självbestämmande, integritet och självständighet. Insatserna ska ges på ett sådant sätt att den enskilde och omgivningens resurser tillvaratas. 3.1 Framgångsfaktorer Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i sina öppna jämförelser av Sveriges olika kommuner identifierat ett antal faktorer som utmärker kommuner med bättre resultat inom äldreomsorgen. Av de åtta framgångsfaktorer som SKL har identifierat har Stadsområde Väster valt ut att arbeta med tre av dessa. De områden som ska vidareutvecklas som ett led i ett förbättrings- och kvalitetsarbete är: Individuellt anpassad omsorg och vård Detta innebär att medarbetarna ser individen istället för kollektivet, och ger den enskilde goda möjligheter att fortsätta leva sitt liv som hon vill. I Stadsområde Väster har vi utifrån detta valt att arbeta med tydligt fokus på utveckling och förbättring av genomförandeplanerna samt att utveckla och förtydliga kontaktmannaskapet och anhörigstödet i organisationen. Att arbeta systematiskt med kvalitetsutveckling Detta innebär att det i kommunen finns ett metodiskt tillvägagångssätt för att kontinuerligt identifiera, analysera och åtgärda områden där kvaliteten kan förbättras. I stadsområde Väster innebär det att tydligare koppla resultatet från brukarundersökningen till utvecklingsarbetet i sektionsplanerna och att utveckla kvalitetsarbetet med de nationella kvalitetsregistren. Brukarorienterad organisationskultur Brukarorienterad organisationskultur innebär att organisationen har en djup förståelse för varför man existerar och visar i handling att man prioriterar brukaren högst av alla verksamheters intressenter. I stadsområde Väster har vi utifrån detta valt att arbeta tydligare med planering av insatser för att öka kontinuiteten och tryggheten. Under 2015 provas alternativa arbetstidsmodeller som tydligare skräddarsys utifrån brukarens behov. 10 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

12 Ytterligare arbete blir att stärka teamens arbete, att utveckla och förstärka trygg hemgång och vårdplaneringen för den enskilde. 4. Processer och rutiner som leder till en god kvalitet För att säkra verksamhetens kvalitet behöver varje verksamhet bedöma vilka processer och rutiner som behövs för detta. En process kan definieras som en serie aktiviteter som skapar ett värde för dem som organisationen är till för. Till varje identifierad process kopplas ett antal rutiner. Rutinerna beskriver ett tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras och beskriver vem som gör vad. Som ett stöd i arbetet kan det finnas checklistor, mallar, blanketter, formulär med mera. Brukarens behov inom vård- och omsorg löper mellan olika delar i verksamheten. Grundläggande är därför att organisatoriska gränser inte får hindra en helhetssyn på kvalitetsarbetet då en process ofta spänner över flera olika verksamhetsområden. Processens resultat är beroende av ett välfungerande samspel mellan personal och brukare/patient men också att arbetsrutiner är gjorda efter brukarens/patientens behov och följs i det dagliga arbetet. Metod för processbeskrivning Vid beskrivning av processer är det viktigt att den ska vara lätt att förstå och följa. Beskrivningen ska vara på en sådan detaljnivå så att man kan se om förbättringar behöver göras. Detta kan exempelvis vara att minska dubbelarbete, förtydliga eller lägga till eller ta bort en rutin. Beskrivningen ska i första hand ske ur ett brukarperspektiv då det är för brukarens skull processen finns. Processbeskrivningarna ska revideras regelbundet i syfte att utvärdera dess värde för brukarna. Huvudprocesser En huvudprocess beskriver kärnverksamheten och är till för brukare/patient/anhöriga. Följande processer ska vidareutvecklas och kartläggas. Vård och omsorgsprocessen övergripande Process för biståndshandläggning Process för samordnad vårdplanering Process för ordinärt boende Process för korttid Process för särskilt boende Process för avvikelsehantering (inklusive lex Sarah/lex Maria) Process för samverkan internt och externt Process för rehabilitering Process för kommunal hälso- och sjukvård Process för anhörigstöd 11 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

13 Ledningsprocesser Ledningsprocesser behövs för att styra och koordinera huvud- och stödprocesserna. Ledningsprocesser inom vård och omsorg: Målarbetet och måluppföljning Planering (riskanalys) och styrning (verksamhetsplan, årsanalys), inklusive mötesformer och informationsvägar. Stödjande processer En stödprocess kan identifieras som ett stöd till huvudprocessen. Värdet av den stödjande processen avgörs av hur väl den stöttar huvudprocessen. Stödjande processer inom vård och omsorg: Ekonomi HR IT Kommunikation Utvecklingsstöd Ledningsstöd 12 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

14 Processer som är beskrivna och kartlagda inom vård och omsorg i Stadsområde Väster hittas i bilaga Samverkan och samarbete När det gäller begreppen samverkan och samarbete är det viktigt att definiera vad som menas och i vilket sammanhang de används. Enligt Socialstyrelsens termlista så definieras samverkan enligt följande: Syftet med samverkan är att klargöra ansvaret kring planeringen och vården för den enskilde. Det finns idag samverkan mellan kommunen, primärvården, Skånes universitetssjukhus samt psykiatrin. Detta för att kunna ge bättre och säkrare vård och omhändertagande för de mest sjuka äldre och för enskilda med vårdbehov som måste tillgodoses från flera olika huvudmän. Former för samverkan mellan olika huvudmän är att: I samband med utskrivning från Skånes universitetsjukhus sker vid behov samordnad vårdplanering för planering av vidare insatser. En individuell vårdplanering ska alltid genomföras när läkare bedömt att patienten befinner sig i livets slutskede. Detta innebär att ansvarig sjuksköterska i samråd med patientansvarig läkare initierar till samtal och planering med den enskilde och anhöriga. SIP (samordnad individuell plan). Denna ska upprättas då den enskilde har behov av insatser där mer än en huvudman ingår. En SIP kan initieras antingen av kommunen eller av Region Skåne. I planen ska respektive huvudmans ansvar tydligt framgå. ÄMMA (äldre i Malmö mobilt akutteam). Malmö Stad har i samarbete med SUS internmedicinska klinik och primärvården utarbetat ett arbetssätt där äldre kan bedömas i hemmet vid akut sjukdom, där det inte är uppenbart att inläggning behövs. Samverkan sker genom insats i hemmet eller det särskilda boendet. 13 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

15 Samarbete definieras som följande i Socialstyrelsens termlista: Att samarbeta är viktigt för att kvaliteten till den enskilde ska säkerställas. Samarbete inom vårdoch omsorg i stadsområde Väster innebär främst att arbeta i team. Genom teamträffarna träffas de olika yrkeskategorierna biståndshandläggare, legitimerad medarbetare, sektionschef samt omvårdnadsmedarbetare inom vård och omsorg. Teamets huvudsakliga uppdrag är att bidra med sin respektive kompetens för att tillgodose den enskildes behov. En definition på vad ett team är skulle kunna vara: Ett litet antal personer med komplementära färdigheter, hängivna ett gemensamt uppdrag, mål och arbetssätt, för vilket de håller varandra ömsesidigt ansvariga. Katzenbach/Smith på Harvard Business School (1993) 14 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

16 6. Systematiskt förbättringsarbete Ett systematiskt kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i vården innebär att arbetet ska vara långsiktigt och hållbart. Brukare- och patientorienterat arbete ska vara präglat av ett förebyggande arbetssätt och ständiga förbättringar. Det är viktigt att goda exempel på förbättringar lyfts fram systematiskt. Detta för att kunskap om framgångsfaktorer ska spridas och bidra till lärande i organisationen. I bilden nedan syns en förbättringsmodell som visar det systematiska förbättringsarbetet i vård och omsorg. Bild 3: Nolans förbättringsmodell. Denna utgår ifrån frågorna vad vi vill åstadkomma, med vilka mått vi tar reda på att en förändring blir en förbättring och hur vi får fram vilka förändringar som hjälper oss att nå målet och blir förbättringar. PGSA hjulet visar hur man arbetar systematiskt i liten skala med att hitta verksamhetsnära förbättringar. Chefer på alla nivåer har ett ansvar och en viktig funktion i arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet. Det handlar om att göra mål och krav kända, efterfråga resultat och att följa upp motgångar och framgångar. Det systematiska förbättringsarbetet ska baseras på det dagliga arbetet i mötet mellan medarbetarna och brukaren samt anhöriga. Inom organisationen används olika verktyg för uppföljning som att ta emot och hantera synpunkter och klagomål och att arbeta med avvikelsehantering. Genom att ha kvalitetsråd och kvalitetsmöten tydliggörs mönster i avvikelserna och vilka åtgärder som har varit framgångsrika. Händelseanalyser genomförs vid omfattande avvikelser t 15 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

17 ex lex Maria eller lex Sarah. Riskanalys genomförs årligen i samband med planering av internkontroll samt i samband med potentiella risker. Egenkontroll ska utföras regelbundet i verksamheten. MAS, SAS och MAR ansvarar för att utföra kvalitetsuppföljningar. I brukarundersökningen mäts årligen den brukarupplevda kvaliteten. Malmö stad använder sig av en målkedja som består av nio målområden, tio kommunfullmäktigemål och nämndsmål som i sin tur omsätts i åtaganden och aktiviteter. För varje moment i målkedjan konkretiseras vad som ska utföras. Målstyrning innebär att olika nivåer av organisationen ges tydliga roller och ansvar. Kommunfullmäktige och nämnden pekar på vad det är som ska uppnås. Hur detta görs är sedan en fråga för förvaltningen. I stadsområde Väster utgår vi ifrån åtaganden på avdelningsnivå för att därefter bryta ner dessa till aktiviteter i enhetsplaner. Dessa arbetas sen vidare med i en sektionsplan där medarbetare tillsammans med sektionschef arbetar med aktiviteter under året för att bidra till att uppfylla målen. Se bilden endan. Bild 4: Visar arbetsgången och ansvarfördelning i målarbetet i Stadsområde Väster. I det systematiska förbättringsarbetet ska följande kvalitetsområden ses över i verksamheten för att säkerställa kvaliteten. Kvalitetskraven ska följas upp i sektions- och enhetsplaner. Utöver detta kan det finnas specifika områden som varje sektion behöver arbeta med. 6.1 Egenkontroll Egenkontroll är systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Detta innebär att systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamhetens resultat. 16 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

18 Avdelningschef har övergripande ansvar för att egenkontroller sker. Enhetschef ansvarar för att egenkontroller utförs och följs upp. Sektionschef är initiativtagare och sammankallar till egenkontroll av sin verksamhet. I de områden som innehåller hälso- och sjukvård bistår sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast/fysioterapeut. Det finns i Malmö Stad ett övergripande dokument för egenkontroll som gäller för all vård- och omsorgsverksamhet. Malmö Stads dokument om egenkontroll 6.2 Avvikelsehantering Med avvikelse avses att verksamheten inte når upp till krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter om hälso- och sjukvård, socialtjänst och stöd och service till vissa funktionshindrade. En avvikande händelse är allt som inte stämmer med normal rutin och förväntat förlopp. Det kan vara ett dåligt eller kränkande bemötande gentemot brukare/patient, ett tillbud med ett gånghjälpmedel, en fallolycka eller gälla läkemedelshantering. Inom vård och omsorg finns rutiner för att hantera hur avvikelser i verksamheten ska identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur vidtagna åtgärder ska följas upp. En förutsättning är att den enskilde är i centrum. Syftet med avvikelsehanteringen är att säkra kvaliteten och säkerheten i verksamheten. För att avvikelsehanteringen ska fungera krävs att alla avvikelser registreras, att en öppenhet råder och att ingen görs till syndabock. Bild 4: Visar allvarlighetsgraden i avvikelserna för SoL respektive HSL. Synpunkter och klagomål Verksamheten utvecklas genom att synpunkter efterfrågas och används i förbättringsarbetet. För att uppmuntra brukare och anhöriga att lämna synpunkter är det viktigt att information om 17 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

19 hur man kan lämna synpunkter finns tillgängligt ute i verksamheten. Berörd sektionschef tar emot synpunkterna och är ansvarig för att ha en dialog med brukaren och anhöriga. Ibland kan åtgärder vidtas omgående och ibland behövs mer tid för att kunna åtgärda. Det är viktigt att samtliga medarbetare kan ta emot synpunkter och känner till hur den registreras och säkerställer att återkoppling sker till de personer som lämnat synpunkter. Synpunkter kan även lämnas på Malmö Stad websida. Fel och brist I alla verksamheter inträffar händelser som innebär att verksamheten i något avseende brister när det gäller kraven på kvalitet. Det är då viktigt att det tas om hand i verksamhetens systematiska förbättringsarbete genom att avvikelserapporter skrivs, orsakerna till avvikelsen analyseras och åtgärder sätts in och utvärderas så att verksamheten kontinuerligt utvecklas. Lex Sarah En handling eller en underlåtelse som har medfört ett hot mot eller får konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa räknas som ett missförhållande. Denna ska då rapporteras enligt bestämmelserna om lex Sarah. Vissa rapporterade missförhållanden eller risker för missförhållanden är så pass allvarliga att de ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Vårdskada/allvarlig vårdskada Med vårdskada avses i patientsäkerhetslagen lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Med allvarlig vårdskada avses vårdskada som: 1. Är bestående och inte ringa 2. Har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Lex Maria MAS ska anmäla händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Denna regel kallas lex Maria. Rapporteringsskyldighet Rapporteringsskyldigheten innebär att samtliga medarbetare är skyldiga att rapportera avvikelser risker för missförhållanden och missförhållande. Skyldigheten omfattar även timanställd personal samt studenter m fl. Kvalitetskrav på avvikelsehantering Sektionschef går igenom avvikelsehantering och medarbetares skyldighet att rapportera vid introduktion av nya medarbetare. Sektionschef ska utreda bakomliggande orsak till avvikelsen samt utifrån detta föreslå förbättringsåtgärder. 18 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

20 Kvalitetsråd ska finnas inom samtliga verksamheter. I kvalitetsrådet ska medarbetarna vara delaktiga och bidra till förbättringsåtgärder och i uppföljningen av dessa. MAS, MAR och SAS bedömer om vidtagna åtgärder är tillräckliga och återkopplar resultatet av bedömningen till berörd verksamhet Samtliga medarbetare ska känna till rutinerna kring rapportering och hantering av missförhållanden enligt Lex Sarah. 6.3 Risk- och händelseanalys Det är av stort vikt att kvaliteten inom Vård och omsorg utvecklas fortlöpande så att kraven inom HSL, SoL och LSS kan uppfyllas och leda till en god omsorg av invånarna i stadsområde Väster. Grunden är att vårdtagare inte ska utsättas för risker/händelser som går att bygga bort. Ett systematiskt säkerhets- och kvalitetsarbete syftar till att öka riskmedvetenheten, vilket leder till att alla "tänker efter före" och att organisationen lär sig av händelser. Det finns ett behov av att hantera allvarliga händelser och risker i vård och omsorgsverksamheten på ett planerat och strukturerat sätt. I stadsområde Väster använder vi oss av en risk och händelseanalysmetod anpassad efter kommunal verksamhet. Kvalitetskrav Samtliga sektionschefer ska känna till och förstå nödvändigheten av att arbeta med riskoch händelseanalyser på lokal och central nivå. Samtliga chefer ska regelbundet genomgå intern utbildning i risk- och händelseanalys. Mer information om risk- och händelseanalys 7. Dokumentation Alla medarbetare som arbetar inom vård och omsorg är skyldiga att dokumentera. Utredning, bedömning, behov och beslut om insats dokumenteras av biståndshandläggarna. Vård- och omsorgspersonal med ansvar för genomförandet av beslutad insats är också skyldiga att dokumentera. Dokumentationen för genomförande av beslutad insats omfattar såväl upprättande av genomförandeplan som löpande SoL daganteckningar. Varje beslutad insats ska dokumenteras i dokumentationssystemet Life Care/procapita och snarast verkställas. Genomförandeplanen beskriver hur brukaren vill ha sina beslutade insatser genomförda och är ett verktyg för både inflytande och kvalitetssäkring. Genomförandeplanen ska upprättas tillsammans med den enskilde och utifrån dennes önskemål. Den ska uppdateras vid behov eller minst två gånger årligen. Enligt patientdatalagen är all legitimerad personal skyldig att dokumentera. Till hälso- och sjukvårdspersonal räknas förutom sjuksköterskor, sjukgymnaster/fysioterapeuter och arbetsterapeuter även de som biträder legitimerad personal, det vill säga alla som har någon 19 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

21 form av delegering. Den enskildes omvårdnadsåtgärder ska kunna identifieras och spåras i dokumentationen. Patientjournalen ska bidra till en god och säker vård. Omvårdnadsåtgärder ska följas upp och det ska framgå om behandlingen har haft den avsedda effekten. Förskrivna individuella medicintekniska produkter och arbetstekniska produkter ska kunna spåras. All dokumentation skall präglas av respekt för den enskilde, vara saklig, objektiv och av vikt. Kvalitetskrav på dokumentation Ansvarig chef och medarbetare har en gemensam skyldighet att se till att giltig behörighet finns för gällande dokumentationssystem. Enskild som ansöker om SoL/LSS insats och/eller har en HSL insats ska ha en upprättad akt/journal. Enhetschef och/eller sektionschef ska efter kontakt med brukare eller anhörig dokumentera i social akt om samtalet är av den karaktären att det bör journalföras. Sektionschef ansvarar för kvalitetsgranskning av dokumentationen inom sin verksamhet utifrån lagrummen HSL och SoL. Loggranskning av journalsystem ska årligen genomföras enligt gällande lagstiftning och rutiner för Malmö stad. Specifik omvårdnad, rehabilitering och förskrivning ska kunna följas i journalen. Arkivering av journaler ska göras enligt Malmö stads arkivhandbok. Varje enskild individ ska få information om att vård och omsorg för dokumentation i systemet Procapita. Detta med anledning av PUL 6. Dokumentation inom vård- och omsorgsförvaltningen i Stadsområde Väster sker enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation (SOSFS 2014:5). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation Patientdatalagen (2008:355) 8. Metoder för diagnostik, vård och behandling utifrån HSL Det ska finnas rutiner för hur nya rön, nya tillämpnings/arbetsmetoder inom vård och omsorg kommer ut i verksamheten. Det innefattar diagnostik, vård och behandling. Med diagnostik menas att tolka och utreda en patients hälsotillstånd (störning/sjukdom) utifrån kroppsliga, personliga och sociala perspektiv samt omgivningsfaktorer enligt ICFbiopsykosocial modell. Utifrån dessa fynd upprättas utredande, behandlande och förebyggande ordinationer i patientens journal med stöd av KVÅ-klassifikation av vårdåtgärder. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och Medicinskt ansvarig för rehabilitering ansvarar för att hälso- och sjukvården håller en god kvalitet i Stadsområdet. Kvalitetskrav Alla personer med omvårdnads- och/eller rehabiliteringsbehov ska ha individuellt utformade ordinationer som kan kopplas till fastställda vårdplaner. 6 Personuppgiftslagen 20 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

22 Ordinationerna/vårdplanen ska beskriva målet för ordinationen. Vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Vedertagna bedömningsinstrument ska användas. Delegeringsförfarandet ska följa upprättade rutiner. Medicinskt ansvarig sjuksköterska och medicinskt ansvarig för rehabilitering informerar regelbundet om nya rutiner. Registrering i nationella kvalitetsregister för vård- och omsorg ska göras för att identifiera riskpatienter samt utveckla nya förebyggande arbetssätt. Registrering ska göras i Senior alert, svenska palliativ registret samt i BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens). Personcentrerad omvårdnad ska genomsyra omvårdnaden av patienter med demenssjukdom enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Den enskilde med beteendemässiga och psykiska symtom vid demens ska identifieras och adekvata åtgärder ska vidtas. Medicintekniska produkter SFS 1993:584, (Lag om medicintekniska produkter) ska förskrivas och hanteras i enlighet med Malmö stads rutiner. Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer ska genomsyra vård och omsorg. Följande ska särskilt beaktas: Undernäring Den enskilde med risk för undernäring ska identifieras och adekvata åtgärder ska vidtas. Fall Den enskilde med risk för att falla ska identifieras och adekvata åtgärder ska vidtas. Trycksår Den enskilde med risk för att utveckla trycksår ska identifieras och adekvata åtgärder ska vidtas. Munhälsa Den enskilde med risk för ohälsa i munnen ska identifieras och adekvata åtgärder ska vidtas. Läkemedel Ansvarig sjuksköterska ska aktivt medverka vid läkemedelsgenomgång. Vård i livets slutskede Den enskilde ska få en god och värdig vård tills döden inträder. Det innebär symtomkontroll, samarbete av ett mångprofessionellt arbetslag, god kommunikation och relation mellan patienten, anhöriga och medarbetaren samt stöd till anhöriga. 21 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

23 9. Medarbetare och kompetensförsörjning Medarbetare ska ha den kompetens som behövs för att utföra SoL/LSS/HSL uppdrag och medarbetarna ska fortlöpande få den kompetensutveckling som motsvarar verksamhetens behov och kunskapsutveckling inom verksamhetsområdet 7. Varje år inventeras utbildningsbehovet och en kompetensplan upprättas. Introduktion av nyanställda är en viktig del i kvalitetsarbetet. Närmaste chef har ansvar för att nya medarbetare får en god introduktion. I samband med nyanställning ska följande uppmärksammas: Sektionschef som anställer legitimerad medarbetare ska kontakta Inspektionen för Vårdoch omsorg (IVO) för kontroll av ansvarsärenden. E- post: kontrollavlegitimeradpersonal@ivo.se. Dessutom måste sektionschef kontrollera uppgifter om legitimation och/eller specialistbevis, samt eventuella behörighetsinskränkningar som gäller för tillfället. E-post: hosp@socialstyrelsen.se Medarbetare som erhåller delegering av hälso- och sjukvårdsåtgärder ska ha genomgått Malmö stads fastställda utbildningsprogram för arbetsuppgiften samt fått godkänt i utbildningen. Förskrivning av förbrukningsartiklar gällande inkontinenshjälpmedel får endast förskrivas av den hälso- och sjukvårdsmedarbetare som har tillsvidare anställning samt har genomgått utbildning i förskrivningsrätt. Arbetsterapeuter och sjukgymnaster som förskriver medicintekniska produkter ska ha Genomgått utbildning i förskrivningsprocessen. Alla nyanställda omvårdnadsmedarbetare ska genomgå en introduktion som omfattar sekretessbestämmelser, läkemedelsutbildning, bemötande utifrån nationella värdegrunden, genomgång av gällande processer och rutiner inom aktuell verksamhet, rapporteringsskyldigheten samt genomgång av hur avvikelsehanteringen sker. 7 Allmänna råd om grundläggande kunskaper (SOSFS 2011:12) 22 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

24 10. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelse Socialstyrelsen ställer krav på att arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras. Stadsområdet ska årligen upprätta en kvalitetsoch patientsäkerhetsberättelse där det framgår hur kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet bedrivits föregående år. Frågor som ska besvaras är vilka åtgärder har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet- och patientsäkerhet, hur patientsäkerheten följts upp och utvärderats via egenkontroll, samverkan för att förebygga att patienter drabbas av vårdskador samt hur risk för vårdskada hanterats. Kvalitets- och patientsäkerhetsberättelsen ska dokumenteras i framtagna mallar för Malmö stad. Senast under mars månad ska nämnden i stadsområdet godkänna dokumentationen. Därefter skickas de till Stadskontoret som sammanställer för Malmö stad. 23 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

25 Bilaga 1 Processer som är beskrivna och kartlagda Anhörigstöd Process för ärende enligt SoL som genererar insatser i ordinärt boende Måltidsservice SVPL och biståndshandläggning Process HSL, delegering, kontakt med demenssjuksköterska (två olika) Förstärkt hemtjänst Förstärkt rehab Rehabprocessen Process SSK, flera stycken Rutin kommunal hälso- och sjukvård Ordinärt boende, larm, Laps Care, kontaktmannaskap Nytt ärende ledsagning Process boendestöd Genomförandeplan, ordinärt Process utflyttning säbo Process inflyttning säbo Process genomförandeplan säbo 24 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för Vård och omsorg 2015

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg Stadsområdesnämnd Innerstaden Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Avdelning: 2015-03-24 1.0 Avdelningschef Stadsområdesförvaltning

Läs mer

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria Riktlinjer för hälso- och sjukvård Sida 0 (8) 2018 Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för

Läs mer

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Bilaga 9, SN 84, 2016-09-07 Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering Dokumenttyp: Reviderad riktlinje Diarienummer: 119/2016 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2016-09-07 Gäller fr.o.m.: 2016-10-05 Reviderad:

Läs mer

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget

Avvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen RIKTLINJE FÖR UTREDNING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt

Läs mer

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 105 Kommunstyrelsen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen

RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen RIKTLINJE FÖR RAPPORTERING AV AVVIKELSE inom vård- och omsorgsförvaltningen Handläggare: Medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR) Beslutsdatum: 2018-10-01 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Socialt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad Avdelningen egen regi äldreomsorg, funktionsnedsättning och socialpsykiatri Sida 1 (6) 2019-03-15 Handläggare: Maria Premfors 08 508 18 170 Till Farsta stadsdelsnämnd 2019-04-11 Patientsäkerhetsberättelser

Läs mer

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 7531 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) Antaget av äldreomsorgsnämnden 2016-10-25, 4, med ändring i vård- och omsorgsnämnden 2019-04-08, 9 Riktlinjer för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt socialtjänstlagen (SoL) och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Hälsa-, vård- och omsorgsnämnden Beslutad av hälsa-, vård- och omsorgsnämnden 2019-06-27 Gäller tillsvidare fr.o.m. 2019-07-01 Innehållsförteckning 1 Ledningssystem

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads

Läs mer

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE

RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE Utfärdad av: Antagen av: Giltig från: Reviderad: Kvalitetsutvecklare och MAS Socialnämnden 2018-SN-83 181001 Socialförvaltningen RUTIN FÖR HANDLÄGGNING AV UPPRÄTTAD HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSAVVIKELSE När något

Läs mer

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinjer för systematiskt sarbete Övergripande styrdokument Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:40) om vårdgivares systematiska sarbete

Läs mer

Ledningssystem för god kvalitet

Ledningssystem för god kvalitet RIKTLINJE Ledningssystem för god kvalitet Dokumentet gäller för Socialnämnden och Äldrenämnden Dokumentets syfte och mål Säkerställa att medborgare inom socialnämnden och äldrenämndens ansvarsområden får

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen STORFORS KOMMUN Bilaga 5 Kommunstyrelsen 2016-03-21 74 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheter som lyder under Socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS

Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Riktlinje 2/ Avvikelser LSS Rev. 2017-06-22 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner för Hälso- och sjukvårds avvikelser och riskhantering inom LSS Författningar

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst

Ledningssystem för kvalitet i Socialtjänst Ledningssystem för kvalitet i Vindelns kommun 2017 Fastställd av socialnämnden 2017-12-13 Ledningssystem för kvalitet i Sida 2(12) Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Ledningssystem för kvalitet

Läs mer

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård

SYFTE Att genom ett systematiskt kvalitetsarbete säkerställa en trygg och säker vård Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Irene Johansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig rehabilitering Datum

Läs mer

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet) Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Giltig f o m: Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2018 06 01 Lagstiftning, föreskrift:

Läs mer

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

HKF 7321 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Antagen av socialnämnden 2017-09-21, 3 Riktlinje för ledning, utförande och uppföljning av verksamhet enligt SoL och LSS inom socialnämndens ansvarsområde 1 Inledning Den här riktlinjen kompletterar

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård

Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Rutiner för hantering avvikelser och tillbud Medicinsk ansvarig sjuksköterska 2017-11-07 Sid 1/8 Rutin för hantering av avvikelser och tillbud gällande hälso- och sjukvård Inledning Avvikelser i verksamheten

Läs mer

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710

Rutin. Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun. Diarienummer: Hälso-och sjukvård. Gäller från: 20130710 Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Avvikelsehantering inom hälso-och sjukvård i Ljungby Kommun Gäller från: 20130710 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete -grundstruktur/ramverk enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Alingsås kommun Dokumenttyp: Styrande dokument Fastställt av: Fastställelsedatum: 2(11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Annika Nilsson,

Annika Nilsson, SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-09-11 Beslutad av SN 2017-09-27 108 Avvikelsehantering BAKGRUND. Verksamhet inom vård och omsorg ska vara av god kvalitet och kvaliteten

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-12 Pia-Maria Bergius Verksamhetschef KVALITETSAVDELNINGEN KA/LF 2014-09-29 Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån

Läs mer

LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET

LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET LEDNINGSYSTEM FÖR KVALITET i Socialtjänsten och den kommunala hälso-och sjukvården Versionshistorik Version Beskrivning Författare Datum 1 Upprättad Ingela Lundberg 2013-03-08 2 Revidering Ingela Lundberg

Läs mer

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen

Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Dnr: SN 64-2012/5 Beskrivning Ledningssystem Socialförvaltningen Antagen av Socialnämnden 2014-03-26 Dokumentansvarig (tjänstetitel och namn) Förvaltningschef - Ingmar Ångman Dokumentnamn (samma som filnamn)

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd

Bilaga 4. Lagstiftning samt föreskrifter och allmänna råd Dokumenttyp Rutin Avvikelsehantering Dokumentansvarig Mats Olsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilaga 4 Beslutad av Omsorgsförvaltningen Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare Giltig

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg 2014 Stadsområdesförvaltning Väster

Tjänsteskrivelse. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård och Omsorg 2014 Stadsområdesförvaltning Väster Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-01-07 Vår referens Anne Wolf kvalitetscontroller Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Vård

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS1, Nytida AB År 2013 2013-12-30 Catharina Johansson Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse. Mallen är

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete BESLUT Datum 2017-02-20 Sida 1 (2) Diarienummer 2016/SON0118 700 Anna Thuresson, 033-357301 Kommunstyrelsen Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje. TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2019-01-07 Sida 1 (1) Diarienr IFN 2018/00754-1.3.2 Individ- och familjeförvaltningen Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Individ- och familjenämnden Riktlinje

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dnr 2015/331.709 Id 22621 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Styrdokument för Socialnämndens verksamhetsområden Antaget av Socialnämnden 2015-10-22 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-01 Peter Boänges Reviderad Kvalitetsavdelningen/LF 2014-09-29 Verksamhetens namn Lillälvsgården Verksamhetens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012 Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År 2014. 2015-01-08 Ewa Sjögren Patientsäkerhetsberättelse för Daglig Verksamhet, Nytida AB År 2014 2015-01-08 Ewa Sjögren Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9 Verksamhetsområde Kvalitet Förvaltning Välfärdsförvaltningen Fastställd av Humanistiska nämnden 2013-06-18 Omsorgsnämnden 2013-06-19 Dokumentnamn Välfärdsförvaltningens ledningssystem för systematiskt

Läs mer

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN Marie Sundström Telefon: 508 05 016 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 APRIL 2011 SID 1 (6) DNR 1.2.1 195-2011 SAMMANTRÄDE 19 APRIL 2011 Till Hässelby- Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING

AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING AVVIKELSEHANTERING RIKTLINJE FÖR AVVIKELSEHANTERING KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Tillsynsenheten 2 Ansvarig: Vård- och omsorgsförvaltningen SAS, MAS, MAR Gäller fr o m: 2016-06-20 Uppdateras senast: 2017-06-20

Läs mer

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete för systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund I SOSFS 2011:9, för systematiskt kvalitetsarbete, finns föreskrifter och allmänna råd som reglerar hur socialtjänstens kvalitetsarbete ska ledas. Författningen

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga

Malmö stad Medicinskt ansvariga Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rutin för hantering av avvikelser

Rutin för hantering av avvikelser LERUM2000, v2.1, 2013-02-21 RUTIN 1 (9) Dokumentbenämning/typ: Rutin Verksamhet/process: Sektor stöd och omsorg Ansvarig: Majed Shabo Fastställare: Anette Johannesson, Maria Terins Gäller fr.o.m: 2014-09-01

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare

Avvikelsehantering HSL - Extern utförare EXT_OMF_RU-001-01 Avvikelsehantering HSL - Extern utförare Ett normerande styrdokument som Monica Hansson, medicinskt ansvarig sjuksköterska omsorgsförvaltningen, fattade beslut om 9 oktober 2018. Rutinen

Läs mer

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter

Vårdgivare är region och kommuner som har ett uppdrag enligt lag att utföra hälsosjukvårdsuppgifter 2017-10-29 1 [6 Rutin för rapportering, utredning och anmälningsskyldighet av risk för, och allvarlig (Lex Maria) I ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet ska det finnas dokumenterade rutiner

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården 2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-20 Beata Torgersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2017 2018-01-07 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för rapportering och hantering av risker och avvikelser inom kommunens hälso- och sjukvård Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutande: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: 18/SN 0396

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare [Skriv text] [Skriv text] [Skriv text] Veckobo Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2017 (t.o.m. 31/10) Datum och ansvarig för innehållet 2018-02-26 / Lisa Hågebrand 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.

Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o. Framtagen av: Charlotte Svessnon, MAR, Madeleine Bjurelid, enhetschef, Eva-Lott Jäghagen, enhetschef, Gunnel Rosenberg, MAS Gäller f.r.o.m: 120925 Avvikelserutin Fastställd av: Eva Augustsson, förvaltningschef

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Arbete och socialtjänst Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2012-01-18, 8 Senast reviderad

Läs mer