Zn2005. Lundin Mining Årsredovisning 2005

Transkript

1 Zn2005 Lundin Mining Årsredovisning 2005

2 INNEHÅLL Verksamheten i korthet 2 VD har ordet 4 Aktie- och SDR-information 6 Metallmarknader 9 Prospektering 14 Zinkgruvan 16 Galmoy 18 Storliden 20 Övriga investeringar 22 Malmreserver och mineraltillgångar 24 Medarbetare 26 Miljö och samhällsansvar 27 Risker och känsligheter 28 Bolagsstyrning 29 Styrelse 30 Företagsledning, revisorer 31 Ledningens kommentarer och analyser 33 Ledningens uttalande 39 Revisionsberättelse 39 Koncernbalansräkningar 40 Koncernresultaträkningar 41 Förändringar i eget kapital, koncernen 42 Kassaflödesanalyser, koncernen 43 Noter till koncernredovisningen 45 Tilläggsinformation 52 Företagsinformation 55 Ordlista och definitioner 56

3 Zink är en silvergrå metall, med en smältpunkt vid 419,5 C och en kokpunkt vid 907 C. Lundin Mining är en aktiv mineralprospek - terare och en snabbväxande producent av basmetaller, med fokus på zink. Företaget äger tre gruvor, två i Sverige, Zinkgruvan och Storliden, och en på Irland, Galmoy. Prospekteringsportföljen är omfattande och innefattar även intressen i internationella samarbetsoch utvecklingsprojekt. Lundin Mining har sitt huvudkontor i Vancouver, Kanada och den verkställande ledningen i Stockholm, Sverige. Lundin Minings aktier är noterade på Torontobörsen och de svenska depåbevisen på Stockholmsbörsens O-lista.

4 Verksamheten i korthet Genom förvärvet av Zinkgruvan 2004, blev Lundin Mining en betydande aktör inom gruvindustrin. Sedan dess har Lundin Mining vuxit till ett prospekterings- och gruvföretag med stark internationell konkurrenskraft, solida tillgångar och skickliga medarbetare. Vid sidan av Zinkgruvan äger Lundin Mining gruvorna Storliden i Sverige och Galmoy på Irland. Målet med Lundin Minings verksamhet är att skapa värde för aktieägarna genom att bygga och driva en effektiv verksamhet, som är baserad på att frågor som säkerhet, miljö och socialt ansvar prioriteras och sätts i fokus. Lundin Mining avser att fortsätta växa genom att utveckla prospekteringsprojekt till framtida gruvor, genom förvärv av produktionstillgångar som svarar mot företagets kriterier och genom utveckling av existerande tillgångar. Lundin Mining är strategiskt fokuserat på att upptäcka och förvärva högkvalitativa mineralfyndigheter som kan utvecklas till gruvor med hög lönsamhet och låga kostnader. Lundin Mining fokuserar på zink men kommer också tillvarata möjligheter inom andra metaller, till exempel koppar. Geografi skt domineras prospekteringsportföljen av Sverige och Irland. Möjligheten att öka Lundin Minings årliga produktion beror främst på företagets förmåga att inleda ny produktion baserad på framgångsrik prospektering, ökad produktion inom existerande gruvor samt genom förbättringar av gruvteknologin. Målsättning Lundin Minings målsättning är att prospektera efter mineraler och att utvinna metaller på ett kostnadseffektivt och miljövänligt sätt, med hälsa och säkerhet för bolagets medarbetare som nyckelvärden. Vision Lundin Minings vision är att maximera aktieägarvärde genom att bygga ett gruvoch mineralprospekteringsföretag med målet att växa till en världsledande metallproducent. Strategi För att realisera sin vision följer företaget följande strategi: Optimering av existerande gruvverksamhet. Brownfi eld-prospektering nära existerande gruvor. Greenfi eld-prospektering i Sverige och på Irland. Finansiella investeringar i projekt. Fortsatta förvärv gruvor i drift, utvecklings- och prospekteringsprojekt. Finansiella mål Det primära målet för Lundin Mining är att skapa värde för sina aktieägare genom en lönsam verksamhet och tillväxt. Värde genereras genom en kombination av kassafl öde från producerande tillgångar och genom prospektering som leder till en ökning av malmreserver och mineraltillgångar. Kassafl ödet från producerande tillgångar kan förbättras genom professionell styrning och ledning, med syfte att uppnå högre produktionsnivåer och lägre produktionskostnader. Lundin Mining siktar på att öka sina malmreserver och mineraltillgångar genom prospektering och genom förvärv. Bolaget avser att i första hand fi nansiera förvärven genom internt genererade medel. Milstolpar 1996 South Atlantic Ventures startade sin verksamhet i Sverige genom förvärv av två mindre prospekteringsföretag med prospekteringslicenser i tre områden: Bergslagen, Skelleftefältet samt Norrbottens malmfält. South Atlantic Ventures bedrev vid denna tidpunkt även mineralprospektering i Sydamerika och Afrika Ett nytt prospekteringsföretag, North Atlantic Resources AB (NAN) bildades, samägt med Boliden. NAN noterades på Stockholmsbörsen NANs geologer upptäckte en ny zink- och kopparfyndighet, Storliden, i Skelleftefältet Produktionsstart vid Storlidengruvan, med Boliden som operatör. 2

5 Produktionstillgångar Greenfield-prospektering Investeringar Verksamheten Zinkgruvan, Sverige (zink, bly, silver) Galmoy, Irland (zink, bly, silver) Storliden, Sverige (zink, koppar) Koppar/guldprojektet i Norrbotten Copperstone-Eva Skelleftefältet Svenska nickelprojekt Bergslagen Irland Mehdiabadprojektet, Iran. Lundin Mining äger 19,9 procent av Union Resources Ltd., som äger 38 procent av zink-, bly- och silverfyndigheten Mehdiabad. Sunridge Gold Corp., Lundin Mining äger 10 procent i bolaget som innehar lovande prospekteringsprojekt i Eritrea. Priset på zink och koppar steg väsentligt. Viktiga händelser 2005 Produktion av ton zink, ton bly och ton koppar. Försäljning om 192,1 MUSD (39,9). Resultat om 30,0 MUSD (4,8). Kassaflöde från den löpande verksamheten om 66,7 MUSD (12,2) Offentligt erbjudande för utestående aktier i NAN. Förvärv av Galmoygruvan på Irland. Förvärv av 19,9 procent av aktierna i Union Resources ZINK (ton) Zinkgruvan Storliden Galmoy Totalt KOPPAR (ton) Storliden BLY (ton) Zinkgruvan Galmoy Totalt Zink, pris och lagernivåer Zink, avistapris LME Zinklager USD/ton 000 ton Källa: LME, Bloomberg Metallproduktion SILVER (ounces) Zinkgruvan Galmoy Totalt procent av produktionen är inkluderad för åren 2004 och Detta återspeglar inte Lundin Minings ägande under dessa perioder Erbjudande om att teckna nya aktier i Sverige och i Kanada inbringade 152 MCAD. Förvärv av Zinkgruvan från Rio Tinto en underjordsgruva med zink, bly och silver. Köpeskillingen var 101 MUSD plus en tilläggsköpeskilling om maximalt 5 MUSD över en tvåårsperiod. Avtal slöts med Silver Wheaton om försäljning av Zinkgruvans framtida silverproduktion. Lundin Mining förvärvade den 30 december Bolidens aktier i NAN, och ökade därmed ägandet till 74 procent. Sekundärnotering på Stockholmsbörsens O-lista. Namnbyte från South Atlantic Ventures till Lundin Mining Lundin Mining riktade ett publikt erbjudande för de utestående aktierna i NAN. Per den 31 december ägde Lundin Mining 97,5 procent av aktierna i NAN. Förvärv av den irländska zink- och blygruvan Galmoy samt ett flertal undersökningstillstånd på Irland genom ett samgående med ARCON. Köpeskillingen uppgick till 121,6 MUSD. Förvärv av 19,9 procent av det australiensiska prospekterings - före taget Union Resources till ett värde av 3,4 MUSD. Union Resources främsta tillgång är det 38-procentiga innehavet i Mehdiabadprojektet, en av världens största outvecklade zinkfyndigheter. Primärnotering på Stockholmsbörsens O-lista.

6 Vi bygger för framtiden VD-ord Mitt första år som VD och koncernchef för Lundin Mining präglades av en hög aktivitetsnivå. Vi har vuxit i snabb takt genom förvärv av tillgångar och genom finansiella investeringar. Vårt prospekteringsteam har identifierat ett flertal lovande fyndigheter som kommer att värderas utifrån kommersiell bärkraft. God efterfrågan på metaller i kombination med ett begränsat tillskott av ny gruvkapacitet minskade lagernivåerna och ledde till kraftigt stigande priser för våra viktigaste metaller; zink, bly och koppar. När vi under våren 2004 startade vår verksamhet var visionen att bygga ett ledande prospekteringsoch gruvföretag, med verksamhet i hela förädlingskedjan från greenfield-prospektering till gruvproduktion. Som ungt företag har vi lagt stor vikt vid att bygga en företagsidentitet baserad på entreprenörskap, öppenhet och hängivna medarbetare. Vår verksamhet bygger på respekt för varje enskild medarbetare med hälsa och säkerhet som grundvärden. Hög aktivitet Efter förvärvet av Zinkgruvan 2004, som omvandlade Lundin Mining till ett gruvbolag, har vi fortsatt att satsa på att utöka våra tillgångar under Under första kvartalet förvärvade vi NAN Resources som tillförde Storlidens zink- och koppargruva samt ett antal lovande prospekteringsprojekt i Sverige. I april tillkom genom en formell sammanslagning med ARCON, den irländska zink- och blygruvan Galmoy, liksom flera intressanta prospekteringslicenser på ett flertal platser på Irland. Med syftet att förlänga gruvans förväntade livslängd och minska dess kostnadsbas arbetar vårt team med tydligt fokus på tekniska förbättringar. I Galmoy har vi påbörjat ett projekt som kommer att resultera i effektivitetsförbättringar redan under I Zinkgruvan ses effektiviteten kontinuerligt över. Senare under året genomförde vi en mycket intressant affär avseende zink i Iran, genom en investering i det australiensiska gruvföretaget Union Resources. I början av 2006 investerade vi också i Sunridge Gold Corp., ett företag med ett flertal intressanta prospekteringsprojekt i Eritrea. Vi kommer att fortsätta växa genom att investera i intressanta projekt tillsammans med partners. Ett starkt år för basmetaller 2005 var ett starkt år för de flesta basmetaller, med betydande prisuppgångar, och den positiva trenden har fortsatt under början av Utsikterna på såväl kort som medellång sikt är goda. Konsumtionen förväntas fortsätta att öka, driven främst av efterfrågan från Kina och Indien. Därtill kommer det faktum att det idag råder en brist på gruvkapacitet, speciellt inom zink och bly, eftersom gruvindustrins inves - t eringar har varit låga under flera år. Långa ledtider från prospektering till gruvproduktion indikerar att ny kapacitet som tillförs under de närmaste två till tre åren kommer att vara begränsad. En ledande aktör inom zink I dag äger Lundin Mining tre gruvor, alla med fokus främst på zinkproduktion. Vi har utvecklats till en ledande aktör inom zink med en betydande prospekteringsportfölj. Vår ambition är att, med stöd av ägare och styrelse, fortsätta att växa. Den globala zinkbranschen är fragmenterad med ett antal små och medelstora aktörer. Vi tror att branschen kommer att konsolideras under de kommande åren, och vi är 4

7 VD och koncernchef Karl-Axel Waplan pos itionerade för att agera när tillfälle ges. Vi kommer också att utveckla vår prospekteringsportfölj, främst inom zink, koppar och bly, med ädelmetaller som biprodukter. Ett erfaret team Att vara en del av Lundingruppen, med sitt omfattande internationella nätverk, har visat sig vara en fördel då vi utvecklar våra tillgångar. Vår ledningsgrupp har även lång erfarenhet från internationell gruv- och prospekteringsverksamhet. Lundin Mining utmärks av sina hängivna medarbetare och en långsiktig syn på bolagets verksamhet. Framgångsrik tillväxt skapar värde Lundin Mining har på kort tid framgångsrikt etablerat sig som en ledande europeisk zinkproducent. Ett ständigt fokus på våra medarbetares säkerhet, kombinerat med vår erfarenhet och kunskap inom prospektering och produktion, utgör grunden för vår fortsatta tillväxt och skapandet av värde för våra aktieägare. Våra medarbetare och ägare har entusiastiskt stöttat oss genom förändringarna Under 2006 kommer vi att fortsätta att prospektera, utvärdera och utveckla nya projekt. Stockholm i mars

8 Aktie- och SDR-information Bakgrund I september 1994 noterades bolaget, under namnet South Atlantic Venture Corp., på Canadian TSX Venture Exchange och bytte under 2002 namn till South Atlantic Ventures Ltd., och till Lundin Mining Corporation före fl ytten till Toronto Stock Exchange i augusti Bolagets svenska depåbevis (SDR) handlades på Nya Marknaden från december 2003 till december 2004 då de noterades på Stockholmsbörsens O-lista. Från den 1 januari 2006 ingår Lundin Minings svenska depåbevis i Stockholmsbörsens O-listas Attract40-segment. Kursutveckling och omsättning Under 2005 steg Lundin Minings aktiekurs med 61 procent, från 10,48 CAD till 16,85 CAD. Under samma period steg Torontobörsens gruv- och metallindex med 47 procent. Kursen på Lundin Minings depåbevis steg med 93 procent från 58,25 kronor till 112,50 kronor. Stockholmsbörsens OMX All Share Index steg under samma period med 33 procent. Vid utgången av 2005 uppgick marknadsvärdet på Lundin Mining, baserat på senaste betalkurs, till 685,7 MCAD (4 578,1 Mkr). Totalt omsattes 34,8 miljoner aktier och depåbevis i Lundin Mining under 2005, vilket motsvarar en omsättningsandel på 86 procent. Utdelningspolicy Lundin Minings utdelningspolicy är att ge fi nansieringsprioritet åt de pågående prospekteringsprojekten och bolagets tillväxt innan utdelning till bolagets aktieägare övervägs. Bolagets fi nansiella ställning i framtiden kommer att ligga till grund för om och när utdelning skall ges till aktieägarna. Ägande Vid utgången av 2005 representerade de 20 största ägarna 33,76 procent av röster och kapital. Ägarstrukturen i Lundin Mining, baserad på offentliga uppgifter per den 31 december 2005, framgår av tabellen på sidan 7. Aktiekapital Lundin Minings aktiekapital per den 31 december 2005 uppgick till USD fördelade på aktier. Samtliga utestående aktier är stamaktier och har lika rösträtt och del i Lundin Minings tillgångar och vinst. Sedan Lundin Mining grundades har aktiekapitalet utvecklats enligt tabellen på sidan 7. Incitamentsprogram Lundin Mining erbjuder ett incitamentsprogram för bolagets anställda baserat på aktieoptioner vilka berättigar innehavaren att förvärva aktier i bolaget. I enlighet med programmet fi nns aktier tillgängliga för personaloptioner till vissa av företagets medarbetare. Antalet stamaktier som reserverats för incitamentsprogrammet baserades på 10 procent av de emitterade och utestående aktierna i bolaget. Villkoren för optionerna fastslås av styrelsen och optionernas löptid får inte överstiga 10 år från tilldelningsdatum. Emissionsbemyndigande Lundin Mining är bemyndigat att emittera ett obegränsat antal stamaktier utan nominellt belopp och en specialaktie (special share), också den utan nominellt belopp. Aktieägarvärde För att öka omsättningen i Lundin Minings aktier och ge såväl nuvarande som framtida aktieägare möjligheten att göra en så rättvisande värdering av verksamheten som möjligt, strävar Lundin Minings ledning ständigt efter att utveckla och förbättra företagets fi nansiella information genom att ta en aktiv del i mötet med investerare, analytiker och media. 6

9 Per den 31 december 2005 Namn Innehav Procentandel Emitterade och utestående aktier Antal aktier Summa (USD 000) Större aktieägare 1 Lundin, Adolf H.* ,98% 2 Indexia Holdings Ltd ,92% 3 GMO Fonder ,43% 4 HQ Fonder ,58% 5 Skandia Liv ,28% 6 Länsförsäkringar Fonder ,14% 7 Övriga ,67% Totalt ,00% * Innehas av bolag som kontrolleras av Adolf H. Lundin Aktiekapital Per 31 december Aktier emitterade i samband med förvärvet av NAN Per 31 mars Aktier emitterade i samband med förvärvet av ARCON Utnyttjande av optioner Per 30 juni Utnyttjande av optioner Per 30 september Utnyttjande av optioner Överföring från tillskjutet kapital vid utnyttjande av personaloptioner Summa, 31 december Aktiedata EPS, USD 0,78 0,21 Utdelning noll noll Eget kapital per aktie, USD 6,01 4,98 P/E 18,1 40,7 Kurs vid årsskiftet, SEK 112,5 58,25 Kurs vid årsskiftet, CAD 16,85 10,48 Antal aktier vid årsskiftet Genomsnittligt antal aktier efter full utspädning Incitamentsprogram Optioner Antal optioner Vägt genomsnittligt pris (CAD) Utestående, 31 december ,41 Utställda under ,00 Utnyttjade under ,98 Utestående, 31 december ,29 Lundin Mining-aktien Diversified Metals and Mining Index Omsatt antal aktier i tusental (inkl. efteranmälda affärer) Lundin Mining SDB OMX Index Omsatt antal SDB i tusental (inkl. efteranmälda affärer) , , ,500 1, ,500 1, , , Toronto Källa: Bloomberg Stockholm Källa: Bloomberg 7

10 8

11 Metallmarknader Metallpriser påverkas av ett antal faktorer, av vilka den viktigaste är förändringar i utbud och efterfrågan. För zink, bly och koppar utgör bygg- och fordonsindustrin de största kundgrupperna. Därmed påverkas priset på dessa metaller i stor utsträckning av konjunkturutvecklingen och den allmänna ekonomiska tillväxten. Under senare år har ny gruvkapacitet tillkommit endast i begränsad utsträckning, vilket har resulterat i en minskning av de globala metallagren. Även om prospekteringen efter nya mineralfyndigheter ökar, kommer det att dröja fl era år innan ny kapacitet kan påverka marknadsbalansen på något avgörande sätt. Underskottet, i synnerhet inom zink, förväntas bestå åtminstone under de kommande två till tre åren. De globala metallmarknaderna utvecklades starkt under 2005 med betydande prisuppgångar för ett antal bas- och ädelmetaller, inklusive Lundin Minings huvudmetaller, zink, bly och koppar. Makroekonomin Enligt OECD växte världsekonomin med omkring 2,7 procent under 2005, jämfört med 3,3 procent under Den amerikanska ekonomin var stark med en BNP-tillväxt om 3,6 procent. Den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa var fortsatt låg, med en sammantagen BNP-tillväxt om 1,4 procent. De högre tillväxttakterna i de nya EU-länderna var inte tillräckliga för att kompensera för den långsammare tillväxten i de större europeiska ekonomierna, till exempel Tyskland. Den kinesiska ekonomin växte med omkring 10 procent under Även tillväxten i övriga Asien var hög, med en fortsatt stark industriproduktion, stora investeringar i infrastruktur och en stigande privatkonsumtion. Kina fortsätter att vara den ekonomiska drivkraften i regionen, men den betydande tillväxten i BNP per capita i Indien gör att landet ökar i betydelse. Den starka världsekonomin har lett till kraftigt stigande priser för metaller som zink och koppar. Efter en stark uppgång under 2005 nådde priserna historiskt höga nivåer, och priserna har fortstatt uppåt under inledningen av Kinas andel av konsumtionen Zink Koppar 30 % Källa: RMG Förändringar i den globala efterfrågan Zink Koppar Bly 10 % Källa: RMG 9

12 Metallmarknaderna Zn Marknadsstruktur Omkring 54 procent av all zink som produceras är avsedd att användas till att galvanisera stål. Fordons- och byggindustrierna är de huvudsakliga slutkonsumenterna. Västeuropa, som svarar för 25 procent av världens konsumtion av zink är den största användaren, medan Kina är näst störst med 20 procent av efterfrågan. Kina förväntas överta förstaplatsen under de närmaste åren. Under 2004 började Kina dessutom nettoimportera zink. Under perioden var tillväxttakten i användningen av zink lägre än för andra basmetaller men har ökat under de senaste femton månaderna. Globala gruvföretag tenderar att ha relativt litet fokus på zink jämfört med andra metaller, som koppar, guld och järnmalm. De tre största zinkproducenterna svarade för 19 procent av världsproduktionen under Motsvarande andel för koppar är 27 procent och för nickel 42 procent. Gruvmarknaden för zink är därmed relativt fragmenterad och karaktäriseras av ett stort antal mindre och medelstora aktörer av vilka många driver endast en gruva. Trender Zinkpriserna utvecklades i långsammare takt än priserna för andra metaller under 2003 och 2004 men tog fart under Under 2005 ökade zinkpriset med över 50 procent till 85 USc/pound (1 950 USD/ton) vid årets slut. Jämfört med den absoluta bottennivån på cirka 35 USc/pound (770 USD/ton) i slutet av 2002 har priserna stigit med cirka 140 procent. Prisökningen har fortsatt i början av Den globala efterfrågan på zink ökade med omkring 4 procent under 2005, jämfört med drygt 6 procent under Produktionen under 2005 uppskattas ha ökat med mindre än 2 procent. LMEs zinklager började minska under Nedgången accelererade under 2005 och LME-lagren minskade från omkring ton vid slutet av 2004 till ton vid slutet av Lagren har fortsatt att sjunka i början av Trots detta är lagernivåerna fortfarande relativt höga. Mot bakgrund av ett förväntat utbudsunderskott för zink under 2006, förväntas fortsatt minskande lagernivåer. Vad gäller kapaciteten innebar den långa perioden av låga zinkpriser att gruvor stängdes eller lades i malpåse. Dessutom har prospekteringen varit eftersatt under ett antal år och ny kapacitet kommer endast att tas i bruk i begränsad omfattning under de närmaste två till tre åren. Den nuvarande situationen med global brist på gruvproduktion av zink förväntas därmed bestå under de närmaste åren. Zink, avistapris LME Zinklager USD/ton 000 ton kt Zink, pris och lagernivåer Källa: LME, Bloomberg Global zinkbalans Källa: RMG p 06e 07e 2008e 10

13 Metallmarknaderna Cu Marknadsstruktur Koppar används inom ett brett produktområde, från tillverkningsindustri och infrastruktur till privat konsumtion. Marknaden för koppar uppvisar en långsiktig global konsumtionstillväxt på omkring 3 procent per år. Konsumtionstillväxten varierar mellan olika regioner. I västvärlden Nordamerika och Europa föll konsumtionen mellan 1999 och 2004 med så mycket som 9 procent. Tillväxten i Asien har å andra sidan ökat dramatiskt under de senaste fem åren, med en konsumtionsökning på 16 procent. Västeuropa, världens största kopparkonsument, svarar för 24 procent av världens efterfrågan. Kinas andel av världens kopparkonsumtion är 19 procent. Med en fortsatt stark efterfrågeökning, förutspås Kina bli världens största kopparkonsument under de närmaste åren. Efter en lång period av låga kopparpriser under 1990-talet och under de första åren av innevarande decennium, har kopparmarknaden genomgått en fas av konsolidering. Ett fåtal stora integrerade gruvoch smältföretag dominerar branschen. Kapacitetsökningarna inom branschen har varit begränsade under de senaste åren. Emellertid förväntas den kraftiga uppgången i kopparpriserna sedan 2003 leda till att såväl kapacitet som lagts i malpåse som ny gruvkapacitet tas i bruk under de närmaste åren. Trender Kopparpriserna fortsatte uppåt under Efter en uppgång på 60 procent under 2004, steg priserna med ytterligare 45 procent under Vid årets slut nådde LME-priset på koppar 210 USc/ pound (4 600 USD/ton). Kopparpriset har ökat med 200 procent sedan slutet av I februari 2006 var kopparpriset cirka 220 USc/pound (4 700 USD/ton), vilket är den högsta nivån på över 25 år. Den globala kopparkonsumtionen uppskattas ha ökat med strax över 3 procent under Under 2004, steg efterfrågan på koppar med närmare 9 procent. Produk tionen steg med drygt 7 procent under Under 2005, ökade LME-lagren av koppar från de absoluta bottennivåer som nåddes under Vid slutet av 2005 uppgick lagren till omkring ton jämfört med ton vid slutet av Även om lagren har ökat betraktas de fortfarande som väldigt låga och motsvarar endast ett par dagars konsumtion. Till LME-lagren kommer bland andra kopparlagren i Shanghai på omkring ton. Det nuvarande underskottet förväntas lätta under 2006, till följd av att ny gruvkapacitet tas i bruk. Koppar, avistapris LME Kopparlager USD/ton 000 ton Koppar, pris och lagernivåer Källa: LME, Bloomberg 11

14 Metallmarknaderna Pb Marknadsstruktur Det huvudsakliga användningsområdet för bly är bilbatterier, men metallen används även i kemikalier och legeringar. Den globala produktionen av personbilar och lastbilar är således en betydelsefull indikator på efterfrågan av bly. Kinas andel av den globala konsumtionen stiger och utgör för närvarande 15 procent, jämfört med Västeuropas andel om 25 procent. Huvuddelen av det bly som produceras är en biprodukt från produktionen av zink. Det fi nns endast ett fåtal renodlade blygruvor i produktion och prospekteringen har varit begränsad under den långa perioden med låga priser fram till Den globala gruvproduktionen har varit mer eller mindre konstant på omkring 3 miljoner ton per år sedan Blyproduktion är i stor utsträckning baserad på sekundär smältning. Drygt 90 procent av bilbatterier i Västeuropa återvinns. Marknaden för sekundär bly är fragmenterad, med många mindre leverantörer som förser blysmältverken med material. Därmed har nedgången i produktionen av primärt bly kunnat kompenseras av en uppgång för sekundärt bly. Denna har sedan 1990-talet ökat från en andel om cirka 60 procent av den totala blyproduktionen till knappt 70 procent under Trender Under de första sex månaderna 2005 var blypriserna relativt stabila. Efter en nedgång under det tredje kvartalet återhämtade sig priserna mot slutet av året. Vid årets slut var LME-priset för bly 50 USc/ pound (strax över USD/ton), vilket motsvarar en uppgång om 15 procent under året. Den globala konsumtionen uppskattas ha ökat med 3,5 procent under De producerade volymerna steg med omkring 7 procent. LME-lagren av bly ökade måttligt under 2005, från ton vid slutet av 2004 till ton vid slutet av I början av 2006 ökade lagernivåerna ytterligare, men de är fortfarande låga vid en historisk jämförelse. Trots de låga lagernivåerna råder det inte någon brist på metallen. Högre kapacitetsutnyttjande i smältverken har därför haft en positiv påverkan på smältlönerna. Bly, avistapris LME Blylager USD/ton 000 ton Bly, pris och lagernivåer Källa: LME, Bloomberg 12

15 Metallmarknaderna Smältlöner Smältlöner Koncentrat bearbetas av smältverk till metaller. Den ersättning som smältverken erhåller kallas smältlön (eller raffi neringslön) (TCs och RCs). Smältlönerna förhandlas fram årligen mellan gruvbolagen och smältverken. Huvuddelen av smältverkens produktionsvolymer baseras på årliga kontrakt och endast mindre volymer handlas på spotmarknaden. Gruvbolagen gynnas av höga metallpriser och låga smältlöner, medan smältverken gynnas av höga smältlöner. Samtidigt som det råder en brist på zinkkoncentrat producerad i gruvorna, har zinksmältverken lidit av överkapacitet. Trots de ökade zinkpriserna har smältlönerna (TCs) varit pressade till följd av att smältverkens kapacitetsutnyttjande varit fortsatt lågt. Under 2005 sjönk smältlönerna för zinkbearbetning på spotmarknaden från omkring 100 USD/ton till under 50 USD/ ton och prognoserna för 2006 pekar på fortsatt låga smältlöner. Smältlönen för koppar ökade under 2005 efter många år av prispress. Smältlönen för bly var oförändrad under Lundin Mining påverkas huvudsakligen av förändringar i smältlönen för zink, men har även en viss exponering mot smältlönen för koppar. 13

16 Prospektering Framgångsrik prospektering är av avgörande betydelse för att Lundin Mining ska kunna öka sina malmreserver, säkra framtida kassafl öde och garantera fortsatt tillväxt. En grupp om cirka 20 internationellt erfarna geologer, geofysiker, gruvingenjörer och tekniker utvärderar löpande fältprospekteringsprojekt och gruvnära projekt. Gruppen identifi erar och utvärderar också aktivt nya möjligheter och investeringar i ett brett internationellt perspektiv. Under 2005 investerade Lundin Mining 7,14 MUSD i prospektering. Investeringarna i prospektering kommer att under 2006 uppgå till cirka 9 MUSD. Under 2005 bedrev Lundin Mining huvudsakligen prospekteringsverksamhet i Sverige. De viktigaste områdena är Skelleftefältet, Bergslagens malmfält och Norrbottens malmfält. Lundin Mining erhöll också ett fl ertal prospekteringslicenser på Irland genom förvärvet av Galmoygruvan. Bolaget har även investerat i intressanta projekt i andra delar av världen. 14 Branschtrender Prospektering är av avgörande betydelse för gruvindustrins långsiktiga överlevnad. Trots detta negligerades länge prospekteringen då de låga metallpriserna påverkade branschens lönsamhet. Under 2003 började prospekteringsaktiviteten återhämta sig efter mer än sex år av minskande aktivitet. Efter uppgången i metallpriserna sedan 2003 har dessutom ett antal nya bolag gjort entré på marknaden medan de etablerade bolagen också ökat sin prospekteringsverksamhet. Prospektering kan delas in i fältprospekteringsprojekt och gruvnära prospektering. Ledtiden mellan upptäckt och gruvproduktion är avhängig av ett antal faktorer inklusive tillgång till befi ntlig infrastruktur. När väl en fyndighet har upptäckts utförs lönsamhetsstudier innan ett beslut om att inleda gruvproduktion kan fattas. Det tar normalt fl era år för en fyndighet att omvandlas till en producerande gruva. Gruvnära prospektering vid Storliden Den gruvnära prospekteringen fortsatte under 2005 och innefattade borrning och elektromagnetiska geofysiska mätningar i borrhålen. Under 2006 kommer borrningsarbetet att inriktas på fortsatt utvärdering av en djupliggande mineraliserad horisont sydväst om gruvan, utöver möjliga förlängningar av fyndighetens nordöstra zon. Gruvnära prospektering vid Zinkgruvan Gruvprospekteringen har koncentrerats till en djupt liggande fortsättning i västra delen av fyndigheten. Svagare zinkmineraliseringar har övertvärats och mer borrningar kommer göras från en planerad undersökningsort för att ytterligare undersöka zonen. En andra undersökningsort för att undersöka den rika malmzonens fortsättning mot djupet i Burkland är planerad att starta under De gruvnära målen Vinnern och Meltorp ligger i en liknande bergartssekvens som hyser Zinkgruvans malm. Under 2005 genomfördes borrningar i Vinnern för att testa geofysiska anomalier. Spår av zink observerades och resultatet kommer att användas för att styra fortsatta borrningar. Vid Meltorp borrades två hål. Svag zinkmineralisering övertvärades vilket antyder att en större koncentration kan fi nnas på djupet. Ytterligare mål har också identifi erats för borrning under Gruvnära prospektering vid Galmoy Före Lundin Minings konsolidering av Galmoy var endast en borrmaskin i bruk för gruvnära prospektering. Sedan juli 2005 är fyra borrmaskiner verksamma inom området. Under 2005 uppgick antalet borrade hål till 140 med ett sammanlagt djup om meter. Från borresultaten bör nämnas en gruvnära avgränsning i södra K-zonen, samt upptäckten av en ny zink/blymineralisering norr om den södra CW-malmzonen. Ytterligare geo fysiska undersökningar, med ny, kraftfullare utrustning, genomfördes av det block som omfattas av Galmoy-licensen under 2005, och undersökningarna kommer att fortsätta under Hittills har sju anomalier påträffats av vilka tre kommer att prioriteras för testborrning i början av Koppar/guldprojektet i Norrbotten Projektet ligger utmed The Kiruna Break, en regional struktur som associeras med ett fl ertal fyndigheter av koppar/guld- och järnmalmsfyndigheter i världsklass. Prospekteringen har inriktats på att utvidga Rakkurijärvi-fyndigheten en mineralisering av järnoxid och koppar/guld som upptäcktes av Anglo American och Rio Tinto. En sammanställning av borresultatet indikerar en moderat djupgående zon av koppar/ guldmineralisering som förblir öppen mot djupet. Borrningarna i början av 2006 kommer att koncentreras på att testa dels utvidgningen och dels förlängningen åt öster av fyndigheten. Arbetet kommer att utföras som en del av optionsavtalet med Anglo American och Rio Tinto.

17 Copperstone-projektet Copperstone-projektet är lokaliserat nära Storlidengruvan. Under 2005 genomtvärade borrningarna geofysiska mål med spridda zoner av kopparmineraliseringar. Dessa zoner tolkas som del av ett omfattande och väl utvecklat mineraliserat system av den typ som associeras med näraliggande stora massiva polymetalliska sulfi dfyndigheter. En borrbudget om meter har allo kerats för detta projekt under Eva-fyndigheten Eva är en stor, ytnära, låghaltig och massiv sulfi dfyndighet i närheten av Copperstone. Eva är öppen mot sydöst och klipps av en gång och en förkastning mot söder. Fokus under 2006 är att prospektera efter en massiv sulfi dmineralisering med högre kopparhalt, lik den som fi nns i Storliden. Skelleftefältet Flygburen geofysisk undersökning omfattande kilometer, genomfördes i september 2005 och visade på ett fl ertal diskreta elektromagnetiska och magnetiska anomalier. Dessa indikerar att det fi nns potential för ytnära massiv sulfi dmineralisering. Ytterligare måldefi nieringar och testborrningar är nödvändiga under Svenska nickelprojekt Lundin Mining innehar ett fl ertal undersökningstillstånd i Skelleftefältet i norra Sverige, vilka innehåller kända nickelfyndigheter, så som Lappvattnet. Lundin Mining söker aktivt en joint venture-partner med kompetens inom nickelprospektering för fortsatt arbete i området. Bergslagens malmfält Under 2005 ansökte Lundin Mining om omfattande undersökningstillstånd i Bergs lagen, bland annat nära Zinkgruvan. Strategin är att identifi era små, höghaltiga zinkfyndigheter vars malm kan transporteras med lastbil till zinkgruvans anrikningsverk, och större fyndigheter som kan stå på egna ben. Under 2006 kommer prospek teringsansträngningarna att omfatta geofysiska markuppföljningar av defi nitionsarbetet samt borrning. En borrbudget motsvarande meters borrning har allokerats. Irland Greenfields Lundin Mining innehar ett fl ertal prospekteringslicenser på Irland, av vilka somliga innehåller kända fyndigheter såsom Kneelfyndigheten (uppfyller ej NI43-101) som har en historisk mineralisering om 5 miljoner ton med halterna 6,8% zink, 1,2% bly och 28 gram silver per ton. Under 2006 planeras en måldefi nition samt ett program för test av målen samt initiala borrningar om totalt meter. Gruv- och gruvnära projekt Storlidengruvan (zink, koppar) Zinkgruvan (zink, bly, silver) Galmoy (zink, bly) Storliden Norrbottens malmfält Skelleftefältet Greenfieldprospektering Koppar/guldprojektet i Norrbotten Skelleftefältet Copperstone-Eva Svenska nickelprojekt Bergslagen Irland Galmoy Irland Greenfields Zinkgruvan Bergslagen 15

18 Zinkgruvan Lundin Mining förvärvade Zinkgruvan 2004 och gruvan utgör en av bolagets viktigaste tillgångar. Zinkgruvan är centralt belägen i Sverige och har varit i produktion ända sedan Den huvudsakliga metallen är zink, med silver och bly som biprodukter. Gruvan, som är den största underjordsgruvan för zink i Sverige, rankas inom den lägsta cash cost-kvartilen bland zinkgruvor på global basis. De uppskattade reserverna har en livslängd på 11 år. Ytterligare mineraltillgångar kan komma att förlänga gruvans livslängd med sju till åtta år. Under 2005 har Lundin Mining utfört en översyn av gruvan med avsikten att utöka malmproduktionen och att minska utspädning och malmförluster. Nya planeringsverktyg och mjukvara som har utvecklats för en bättre optimering av produktionen och för att underlätta den långsiktiga planeringen, tas successivt i bruk. Översynen inkluderar även en utredning av möjligheten att utveckla en koppar mineralisering. Den har dock befunnits svår att bryta i detta skede, till följd av bergets mekaniska beskaffenhet, då kopparmalmen befi nner sig på hängväggen av en zinkmalm som för närvarande bryts. Kopparmalmens kommersiella bärkraft kommer att utvärderas i ljuset av de rådande metallprisprognoserna. ounces silver under 25 år. I utbyte erhöll Lundin Mining 50 MUSD som kontantbetalning plus aktier och köpoptioner samt 3,90 USD/ounce för metall som levereras. Verksamheten under 2005 Under 2005 uppgick malmproduktionen i Zinkgruvan till ton, en ökning med 9,7 procent från 2004 då gruvan producerade ton. Ökningen förklaras delvis av de produktionsproblem som uppstod under tredje kvartalet 2004 då produktionen påverkades negativt av till fälliga produktionsproblem i gruvan på grund av störningar i malmfl ödet i bergstigar. Produktionen av zinkmetall uppgick till ton under 2005, en ökning med ton jämfört med Blyproduktionen uppgick till ton jämfört med ton under föregående år. Malmhalten var högre under 2005 jämfört med Genomsnittshalten för zink var 9,4 procent och bly 5,1 procent. Gruvans zink cash cost var omkring 27 USc/pound jämfört med 25 USc/pound under 2004, netto för biprodukter. Överenskommelse med Silver Wheaton Under 2004 slöt Lundin Mining ett avtal med Silver Wheaton Corp., enligt vilket Zinkgruvan sålde sin framtida produktion av silver. Lundin Mining har åtagit sig att leverera ett minimum av 40 miljoner 16

19 Zinkgruvan Anrikad malm (ton) HALTER Zink (%) 9,4 9,1 Bly (%) 5,1 4,9 Silver (gram/ton) UTBYTEN Zink (%) Bly (%) Silver (%) Zinkgruvan METALLPRODUKTION Zink (ton) Bly (ton) Silver (ounces) Försäljning (USD 000) Zink cash cost (USc/pound)* 27 25** Zinkgruvan * Zink cash cost är summan av direkta kostnader, indirekta kostnader och intäkter från biprodukter. ** Cash cost för 2004 har omräknats. 17

20 Galmoy Galmoygruvan konsoliderades i Lundin Mining som en följd av den formella sammanslagningen med ARCON i maj Gruvan anlades under åren och inledde produktionen Dess huvudsakliga metall är zink, med bly och silver som biprodukter. Galmoygruvans förväntade livslängd är fem år med möjligheten att tillkommande mineraltillgångar kan stödja verksamheten under ytterligare ett år. Malmreserverna ökade 2002 som ett resultat av upptäckten av den rika R-zonen. Under våren 2005 påbörjade Lundin Mining ett program för att förbättra effektiviteten i verksamheten genom en förbättrad produktionsprocess med ökade utbyten och höjd kvalitet på koncentraten som mål. Anrikningsverket kommer också att uppgraderas för att möjliggöra bearbetning av större volymer. Som en del av programmet stoppades driften i anrikningsverket under fyra dagar i september då en uppgradering av zinkfi ltret utfördes. Programmet inkluderar även en extra anrikningssandsledning och en back-up för pumpkapaciteten i fl otationskretsen samt en omorganisation av underhållsfunktionen. Huvuddelen av programmet kommer att vara genomfört under första halvåret Verksamheten under 2005 Den utvunna malmen vid Galmoy uppgick under 2005 till ton, vilket var 4,3 procent mer än under De genomsnittliga zinkhalterna ökade till 13,7 procent under 2005 från 12,9 procent under föregående år. Blyhalterna under 2005 var 4,0 procent jämfört med 5,4 procent under Produktionen av zinkmetall uppgick till ton under 2005, en ökning om ton jämfört med Produktionen av blymetall uppgick till ton jämfört med ton under föregående år. Förbättrad bearbetning i blyprocessen har resulterat i förbättrade utbyten med högre halter i koncentraten. Genomsnittlig zink cash cost under 2005 var 46 USc/pound, jämfört med 41 USc/pound under Zink cash cost har påverkats negativt av den tillfälliga stängningen av anrikningsverket under hösten. När effektivitetsprogrammet är genomfört, förväntas cash cost att sjunka. 18

21 Galmoy Anrikad malm (ton) HALTER Zink (%) 13,7 12,9 Bly (%) 4,0 5,4 UTBYTEN Zink (%) Bly (%) Galmoy Galmoy METALLPRODUKTION Zink (ton) Bly (ton) Försäljning (USD 000) Zink cash cost (USc/pound)* * Zink cash cost är summan av direkta kostnader, indirekta kostnader och intäkter från biprodukter. 19

22 Storliden Underjordfyndigheten Storliden, belägen i Skelleftefältet, upptäcktes av NAN 1998 och togs i drift Tiden mellan upptäckt och produktion var extremt kort. Som en följd av Lundin Minings förvärv av NAN under våren 2005 konsoliderades Storliden i Lundin Mining. Fyndigheten består av koppar och zink och uppskattas ha malmreserver som räcker för maximalt två års ytterligare produktion. Gruvans cash cost är väldigt konkurrenskraftig till följd av den höga koppar halten i malmen. Med ambitionen att ersätta fyndigheten bedrivs prospektering i området (se avsnittet om prospektering). Storlidengruvan drivs genom ett avtal med och av Boliden, som också bearbetar den brutna malmen till metallkoncentrat vid anrikningsverket i samhället Boliden, beläget omkring 90 kilometer från gruvan. Verksamheten under 2005 Produktionen i Storlidengruvan uppgick till ton under 2005, en ökning med ton jämfört med 2004 då produktionen uppgick till ton. Produktionen av zinkmetall uppgick till ton jämfört med under 2004 och kopparmetall till , jämfört med ton under Den främsta anledningen till ökningen är den verkställda gruvplanen. Brytningen under 2005 ägde huvudsakligen rum i den centrala zonen, vilken innehåller betydligt högre halter metall än andra delar av gruvan. Under 2004 ägde merparten av brytningen rum i de östra och västra zonerna. Både halterna av zink och koppar var högre under 2005 jämfört med Den genomsnittliga zinkhalten var 10,9 (8,4) procent och kopparhalten var 3,7 (3,1) procent. Zink cash cost under 2005 var lägre än noll, till följd av att intäkterna från gruvans biprodukt koppar var högre än produktionskostnaderna och smältlönerna. Under 2004 uppgick zink cash cost 12 USc/pound netto för biprodukter. 20

23 Storliden Anrikad malm (ton) HALTER Koppar (%) 3,7 3,1 Zink (%) 10,9 8,4 UTBYTEN Koppar (%) Zink (%) Storliden Storliden METALLPRODUKTION Koppar (ton) Zink (ton) Försäljning (USD 000) Zink cash cost (USc/pound)* <0 12 * Zink cash cost är summan av direkta kostnader, indirekta kostnader och intäkter från biprodukter. 21

24 Övriga investeringar Investeringar i projekt tillsammans med partners eller genom joint venture är en del av Lundin Minings strategi. Med ett globalt perspektiv söker företaget aktivt efter lovande projekt i såväl tidiga som mer framskridna skeden. Även om zinkfyndigheter är i fokus, utvärderas möjligheter inom andra metaller såsom koppar och guld när de uppstår. Under 2005 förvärvade Lundin Mining 19,9 procent av Union Resources Ltd. och i början av 2006 omkring 10 procent av Sunridge Gold Corp. Union Resources I augusti 2005 förvärvade Lundin Mining 19,9 procent av det australiensiska prospekteringsföretaget Union Resources Ltd. Lundin Minings totala investering är cirka 3,4 MUSD. Bolaget har två styrelseposter i Union Resources styrelse. År 2000 upptäckte Union Resources en av världens största kända icke utvecklade zinkfyndigheter, Mehdiabadprojektet, i vilket det äger 38 procent. Mehdiabad är beläget i centrala Iran. Fyndigheten, som även innehåller bly och silver, är jämförbar i storlek med andra jätteprojekt såsom Century i Australien och Red Dog i Alaska, USA. Union Resources har ingått ett avtal med Itok, ett privat iranskt företag tillika samriskpartner, med målet att förvärva Itoks andel av projektet. Vid fullföljande kommer Union Resources att äga 50 procent av Mehdiabadprojektet. Lönsamhetsstudier förväntas bli färdiga under det första halvåret Preliminära beräkningar antyder att driftskostnaderna kommer att ligga inom den lägsta kvartilen av producerande zinkgruvor på global basis, med en möjlig produktionsvolym om ton zinkmetall per år, samt ton bly samt silverkoncentrat. Projektet väntas svara för 5 procent av den globala efterfrågan på zink. Mehdiabadprojektet stöds av den iranska regeringen. Sunridge Gold Corp. I februari 2006 investerade Lundin Mining omkring 4,5 MUSD i det kanadensiska företaget Sunridge Gold Corp. Sunridge har ett fl ertal långt framskridna prospekteringsprojekt inom koppar-zink-guld i Eritrea i nordöstra Afrika. Lundin Mining äger strax under 10 procent av aktierna i Sunridge och kommer att vara berättigade till två platser i företagets styrelse. Investeringar Mehdiabad Eritrea Iran 22

25

26 Malmreserver och mineraltillgångar Zinkgruvan Per den 31 december 2005 uppgick de bevisade och sannolika malmreserverna vid Zinkgruvan till 8,161 miljoner ton med en halt om 9,7 procent zink, 4,7 procent bly och 98 gram silver per ton. Därtill fi nns det en kopparfyndighet i den strukturella hängande väggen vid malmfyndigheten i Burkland, bestående av kopparkis i form av impregnationer och gångar i en dolomitisk marmor. Malmreserverna rapporteras separat från mineraltillgångarna. Beräkningarna av malmreserven som rapporteras i tillägg till mineraltillgångar, har utförts av Zinkgruvans gruvstab i enlighet med Canadian Securities Administrators National Instrument ( NI ) och Council of the Canadian Institute of Mining, Metallurgy and Petroleums defi nitioner ( CIM-standarder ) för rapportering av malmreserver och mineraltillgångar. De kvalifi cerade personer som är ansvariga för Zinkgruvans beräknade malmreserver och mineraltillgångar är Per Hedström och Lars Malmström, som är anställda vid Zinkgruvan och medlemmar av Australian Institute of Mining and Metallurgy. Beräkningarna har granskats av Watts, Griffi s and McOuat Limited i Toronto, Kanada, i enlighet med NI och CIM-standard. De kvalifi cerade personer som ansvarat för granskningen av beräkningarna av Zinkgruvans malmreserver och mineraltillgångar är John Sullivan, P. Geo., Senior Geologist, och Stephen Cheeseman, P. Geo., Senior Associate Geologist. Galmoy Per den 31 december 2005 uppgick de bevisade och sannolika malmreserverna vid Galmoygruvan till 3,553 miljoner ton med en halt om 14,7 procent zink, 4,1 procent bly och 26 gram silver per ton. Malmreserverna rapporteras separat från mineraltillgångarna. Beräkningarna av malmreserver har utförts av Galmoys gruvstab i enlighet med de standarder och defi nitioner som fi nns i the Code for Reporting Mineral Exploration Results, Mineral Resources and Mineral Reserves ( IMM Reporting Code ). Den kvalifi cerade person som ansvarat för beräkningarna är EurGeo Mike Lowther, PGeo MIMMM CEng, Mine Superintendent. Beräkningarna har granskats av Watts, Griffi s and McOuat Limited, Kanada, i enlighet med NI och överensstämmer med CIM-standard. De kvalifi cerade personer som ansvarat för granskningen av beräkningarna av Galmoys malmreserver och mineraltillgångar är John Sullivan, P.Geo., Senior Geologist, och Stephen Cheeseman, Senior Associate Geologist. Storliden Per den 31 december 2005 uppgick de bevisade och sannolika malmreserverna i Storlidengruvan till 0,527 miljoner ton med 8,5 procent zink, 3,1 procent koppar, 0,3 gram guld per ton och 24 gram silver per ton. Beräkningarna av malmreserven rapporteras separat från de tillkommande 0,323 miljoner ton som klassifi cerats som känd och indikerad mineraltillgång, varav 0,255 miljoner ton av mineraltillgången är oåtkomlig då den främst återfi nns i eller under pelare. Beräkningarna har utförts i enlighet med Canadian National Instrument , för rapportering av malmreserver och mineraltillgångar, och överensstämmer med CIM-standard. Den kvalifi cerade personen som är ansvarig för dessa beräkningar är Adam Wheeler, oberoende gruvkonsult, medlem av Institute of Mining and Metallurgy (C. Ing och Eur. Ing. MIMM), en oberoende konsult. Adam Wheeler har assisterats av teknisk personal från NAN och Boliden. Arbetet har också innefattat besök i gruvan. I arbetet med studien för planering av gruvans livslängd (life-of-mine plan), som använts i reservberäkningen, har Adam Wheeler haft hjälp av Dr. R. Dowdell (medlem av Institute of Mining and Metallurgy, C. Eng). Dr. Dowdell är en oberoende gruvkonsult baserad i Cornwall, England. 24

27 Zinkgruvan Per den 31 december 2005 Ton ( 000) Zink (%) Bly (%) Silver (g/t) MALMRESERVER Bevisade ,8 5,3 111 Sannolika ,2 2,5 57 Totalt ,7 4,7 98 Zinkgruvan MINERALTILLGÅNGAR Kända 611 6,7 1,0 25 Indikerade ,2 3,3 86 Totalt ,4 2,5 66 Antagna ,5 4,4 105 Zinkgruvan Zinkgruvan, Kopparzonen Per den 31 december 2005 Ton ( 000) Zink (%) Bly (%) Koppar (%) Silver (g/t) MINERALTILLGÅNGAR Indikerade ,5 0,0 2,9 32 Antagna 890 0,2 0,0 3,1 28 Galmoy Per den 31 december 2005 Ton ( 000) Zink (%) Bly (%) Silver (g/t) MALMRESERVER Bevisade ,9 4,6 31 Sannolika 660 9,6 2,0 5 Totalt ,7 4,1 26 Galmoy MINERALTILLGÅNGAR Kända ,8 2,5 63,4 Indikerade 536 9,0 1,6 2,3 Totalt ,9 2,2 43,0 Antagna Inga Storliden Per den 31 december 2005 Ton ( 000) Zink (%) Koppar (%) Silver (g/t) Guld (g/t) MALMRESERVER Bevisade 405 9,7 3,4 26 0,3 Sannolika 122 4,4 2,1 21 0,2 Totalt 527 8,5 3,1 24 0,3 Storliden MINERALTILLGÅNGAR Kända 222 4,4 2,5 31 0,4 Indikerade 101 3,5 2,2 33 0,5 Totalt 323 4,1 2,4 32 0,4 Antagna 26 2,0 2,3 45 0,6 25

28 Medarbetare Vid slutet av 2005 hade Lundin Mining 562 anställda, av vilka 317 arbetar i Sverige och 245 på Irland. Det motsvarar en ökning om 272 anställda sedan slutet av 2004, vilket främst beror på förvärven av NAN och Galmoy. 86 procent av bolagets anställda är män och 14 procent kvinnor. Hälsa och säkerhet EUs och nationella lagstiftningar innefattar ett antal förordningar rörande hälsa och säkerhet, vilka är av stor betydelse för gruvindustrin. Ett antal nya direktiv har tillkommit under senare år som handlar om hälso- och säkerhetsfrågor för anställda som är exponerade mot risker som härrör från vibrationer, oljud, elektromagnetiska fält och optisk strålning, till exempel. Lundin Mining anser att respekt för varje medarbetare utgör grunden för bra affärsverksamhet. En hörnsten i denna grunduppfattning om ömsesidig respekt är att ingen på något sätt ska komma till skada vid någon av Lundin Minings verksamheter. Som en följd av detta införde Lundin Mining en egenutvecklad säkerhetsstandard i början av 2006, med målet att nå noll olyckor inom bolagets operativa verksamheter eller inom prospekteringsenheterna. Lundin Minings strategi är att minimera hälso- och säkerhetsrisker mot vilka medarbetare exponeras och på så vis alltid ligga steget före lagstiftningen. För att stödja detta mål inkluderar Lundin Minings hälso- och säkerhetsstandard specifi ka säkerhetsregler. Standarden, som är mer omfattande än lagar och förordningar och inkluderar identifi ering och hantering av risker, behandlar även uppträdande och attityder till säkerhet. Antalet olyckor vid Zinkgruvan har under de senaste åren minskat och under 2005 rapporterades det hittills näst lägsta antalet olyckor. Denna positiva utveckling är resultatet av ett långsiktigt fokus på hälsovård och säkerhet. Exempelvis följs alla säkerhetsrelaterade aktiviteter av ett särskilt säkerhetssystem. Vid Galmoy har hälso- och säkerhetsfrågor ökat i betydelse under Dessa ansträngningar har inkluderat ökad utbildning och hantering av krissituationer. En viktig del av bolagets förberedelseplan för olyckor är gruvans räddningsgrupp, som är utbildad för att verka i miljöer där det inte går att andas. Lundin Minings leverantörer utgör också en del av bolagets hälso- och säkerhetsstandard. Boliden Mineral, entreprenören vid Storliden, har en lång bakgrund av framgångsrikt och systematiskt arbete med hälsa, säkerhet och miljö. Medarbetare 26